VTI aktuellt nr 3 2012

Tema jämlikhet Många fler pensionärer bakom ratten i framtiden

2012

aktuellt 3

Ny transportplanering – inte bara för de högröstade Karlar i trafiken – dags att nyansera bilden

NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET

Visst finns det gräddfiler i trafiken

Jonas Bjelfvenstam Generaldirektör

”Styrmedel riskerar att leda till transportrelaterad social ojämlikhet”

R

iksdagens transportpolitiska mål anger att politiken skall säker­ ställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transport­ försörjning för medborgare och närings­ liv i hela landet. Detta mål har brutits ned i funktionsmål och hänsynsmål. För hänsynsmålet är miljö, hälsa och säkerhet ledstjärnor, medan funktionsmålet har tillgänglighet som riktmärke.

Begreppet ”tillgänglighet” rymmer ett antal dimensioner som rör olika gruppers tillgång till transportsystemet. I grunden handlar det om en i allra högsta grad ­rimlig tanke; nämligen att sträva efter allas lika tillgång till transportsystemets funktioner.

Man kan ibland – till exempel när man sitter i en ändlös bilkö – intala sig att till­ gängligheten till transportsystemet visser­ ligen är ganska begränsad, men att den knappa tillgången kan fördras med jämn­ mod därför att den delas lika av alla, för

VTI aktuellt kommer ut fyra gånger per år. Varje nummer har ett tema som berör forskning inom transportsektorn.

VTI är en statlig myndighet som lyder under regeringen och hör till Näringsdepartementets verksamhets-/ansvarsområde.

Institutet har som huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter.

2

VTI AKTUELLT NR 3 2012

att parafrasera en gammal finansminister.

Några särskilda system för att köpa sig en gräddfil förbi köerna finns ju inte. Eller?

Njae, kanske inte förbi ett beläggnings­ arbete, men nog finns det begränsningar i hur tillgängligt transportsystemet är. Det är sedan länge känt att kvinnors och mäns resmönster är olika. Män använder oftare bil än kvinnor, medan kvinnor oftare tar kollektivtrafiken i anspråk. Om då mycket av samhällets resurser används för att främja bilens framkomlighet får man en ojämlik fördelning. Motsvarande fördel­ ningsanalyser kan göras även från andra utgångspunkter, ålder och etnicitet för att nämna några.

Ett annat exempel gäller hur ambitioner­ na att använda ekonomiska styrmedel, till exempel trängselskatter, påverkar tillgäng­ ligheten. Syftet med sådana styrmedel är i allmänhet att bland annat åstadkomma en miljömässigt hållbar biltrafik och att dämpa trafiktillväxten. I fallet med träng­ selskatten handlar det också om att minska

trängseln och således ge mindre köer i ­rusningstrafik. I någon mening blir ­resultatet just ett slags gräddfil, det vill säga betala en slant och kom fortare fram.

Erfarenheterna av ekonomiska ­styr­medel i transportpolitiken är i mångt och mycket positiva när det gäller att ­finna nya vägar att uppnå miljö- och hälso­målen. Samtidigt pekar transport­­f­orskning på att styrmedlen riskerar att leda till transportrelaterad social ojämlik­ het och försämra tillgängligheten för dem som har svårt att betala ökade kostnader.

Om inte samtidigt andra åtgärder sätts in för att begränsa fördelningseffekterna, till exempel genom alternativa transport­ system, finns uppenbara konflikter med tillgänglighetsmålet. Att politiker och ­planerare har kunskap och förmåga att ta hand om denna typ av målkonflikter i ­planeringsprocesserna är avgörande för att transportsystemet skall utvecklas mot det transportpolitiska målet.

ANSVARIG UTGIVARE Helena Sederström

UPPLAGA 6 500 ex

E-POST vtiaktuellt@vti.se

REDAKTÖR Katarina Ljungdahl

ISSN 0347-9382

OMSLAGSBILDEN Katja Kircher

I REDAKTIONEN Tarja Magnusson Katarina Nestor Fredric Ripe Eva Åström LAYOUT/ORIGINAL Forma Viva, Linköping

TRYCK AB Danagårds Grafiska

PRENUMERATION www.vti.se/prenumerera order@vti.se

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Huvudkontor Linköping Telefon 013–20 40 00 www.vti.se VTI finns även i Stockholm, Göteborg och Borlänge.

Nr 3 2012

Tema Jämlikhet

innehåll

Transportsystemet är till för alla, oavsett hur gammal du är eller vilket kön du ­tillhör. Dess utformning, funktion och användning ska ge medborgarna en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet. Det ska även bidra till utvecklingskraft i hela landet. VTI studerar olika trafikantgrupper i många forskningsprojekt. I detta nummer presenteras några av dessa.

7

6

– äldreforskning med fokus på hållbarhet saknas

7

8

14

Svårt att turista utan bil i Sverige – hög kvalitet och service lika viktigt som färdmedlen

11

Pensionärer väljer bilen

Unga män lever farligt – VTI-forskare: Körkortsutbildningen måste förändras

12

Utrymme för alla

Ny handbok ger tips om transportplanering för människors olika resbehov

4 9 10

I korthet – notiser Kvinnor är mer bilkritiska än män Alla barn har rätt att resa säkert – VTI utvecklar säkerhetstesterna

11

”Yngre äldre” vill fortsätta röra på sig – nyblivna pensionärers resande kartläggs

14

Malmö sätter fokus på jämställdhet i planering av kollektivtrafiken

16

Ändrat klimat kräver nytänkande – sårbarhetsanalys identifierar riskgrupper

Alltid i VTI aktuellt

VTI:s värld

2 17 22 23 24

21 Så kan skolskjutsen bli säkrare – viktigt se till helheten visar europeiskt projekt 21 VTI välkomnar nya medarbetare

Ledare Rapporter i korthet Kurser, seminarier & konferenser VTI-publikationer I huvudet på Lena Levin

VTI AKTUELLT NR 3 2012

3

Foto: Katarina Ljungdhal

Foto: Morguefile

Illustration: Humanetics

I KORTHET

Kvinnliga mått på prototyp av krockdocka

Du har väl inte missat nya Transguide?

Ärofyllt pris för forskning om logistik

Eftersom anti-whiplash-system i personbilar gör större nytta för män än för kvinnor, har man i EU-projektet Adseat nu tagit fram en prototyp av en krockdocka utifrån kvinnliga mått, kallad BioRID 50 F. Prototypen är ett första steg mot framtagandet av en kvinnlig krockdocka som kan användas vid tester av krock bakifrån.

Adseat är ett VTI-koordinerat forsk­ ningsprojekt som ska ta fram riktlinjer för hur säkerhetssystemen gällande bil­ säten bör utvärderas i framtiden. Tester med olika typer av bilsäten visar skillna­ der beroende på om en krockdocka är ­utformad utifrån manliga eller kvinnliga mått. Detta har medfört att prestandan för några av sätena som testats under Adseat har förändrats då bilstolen i ett krockprov lastades med en mindre och lättare krockdocka.

Transguide är en webbplats utformad för att samla och sprida information inom transportforskningsområdet. För en tid sedan lanserades en ny version av webbplatsen med förbättrad design och struktur. Precis som tidigare är innehållet kvalitetssäkrat av VTI:s bibliotek och informationscenter, BIC. – Transguide är omgjord från grunden.

Strukturen är förbättrad och sökresulta­ ten presenteras på ett enklare sätt än ­tidigare. På den nya webbplatsen går det snabbare att hitta rätt information, säger Birgitta Sandstedt, chef för BIC. Webbplatsen innehåller information om trafik, trafikanter, fordon, transporter och infrastruktur ur ett flertal olika aspek­ ter. Den vänder sig främst till forskare, utredare, konsulter och tjänstemän, men även till journalister, studenter och all­ mänheten.

Transguide har också ett engelskt gränssnitt och är anpassad för att enkelt kunna utbyta information även på inter­ nationell nivå.

Maud Göthe-Lundgren, forsknings­ chef på VTI, har tillsammans med fors­ karkollegor på Skogforsk och Norges Handelshögskola, Mikael Frisk, Kurt Jörnsten och Mikael Rönnqvist, tilldelats priset ”Euro award for the best Ejor paper” för sin forskning om hur skogs­ företag genom att samordna sina trans­ porter kan spara kostnader. Deras studier visar att företagen kan minska kostnader­ na med omkring fem procent om de opti­ merar rutterna var för sig. Om de istället arbetar tillsammans kan de sammanlagda kostnaderna sjunka med hela 14 procent.

Också 2007 mottog forskarna pris för sitt arbete. Priset i år är dock än mer äro­ fyllt då det belönar bästa publicerade ­b­idrag i tidskriften European journal of operational research i den aktuella k ­ ate­gorin över alla år.

Priset delades ut på den årliga konferen­ sen European conference on operational research som under sommaren hölls i Vilnius, Litauen.

MER INFORMATION:

Maud Göthe-Lundgren, maud.gothe-lundgren@vti.se

MER INFORMATION:

www.adseat.eu

Bilden: Datormodellerna BioRID (blå, representerar en genomsnittlig man) och EvaRID (röd, representerar en genomsnittlig kvinna, utvecklad i Adseat). Modellerna används för att virituellt utföra krockprov.

KONTAKT:

www.transguide.se

Håll dig à jour

Youtube: www.youtube.com/vtisweden Adresserna till våra kanaler: Twitter: www.twitter.com/vtisweden Mynewsdesk: www.mynewsdesk.com/se/pressroom/vti Facebook: www.facebook.com/se/vtitransportforum Facebook Transportforum: www.facebook.com/VTITransportforum 4

VTI AKTUELLT NR 2 2012

Foto: Jan Eneroth

Foto: Västsvenska handelskammaren

I KORTHET

Johan Trouvé, ny i VTI:s styrelse.

Anna Jivén, ny i VTI:s styrelse.

Två nya i VTI:s styrelse Regeringen har utsett Anna Jivén och Johan Trouvé som nya ledamöter i VTI:s styrelse. Anna Jivén äger och ­driver det egna konsultföretaget Athena advisory i Göteborg. Johan Trouvé är vd för Västsvenska handelskammaren.

Johan Trouvé har sedan tidigare ett an­tal förtroendeuppdrag, bland annat som

­styrelse­ledamot i Svevia och i Universeum.

Sedan tidigare ingår Anna Grönlund Krantz (ordförande), Jonas Bjelfvenstam (VTI:s generaldirektör), Britt Marie Bertilsson, Thomas Korsfeldt, Björn Sundell, Charlotte Wäreborn Schultz och Sönneve Ölnes i styrelsen.

VTI studerar hur buller gör förare sömniga Att sömnighet hos förare är en bidragande orsak till olyckor är idag ­välkänt. En grundläggande orsak till ­detta är att man som förare gör avsteg från vad man skulle kunna kalla de ­biologiska förutsättningarna, det vill säga faktorer som tid på dygnet man kör, antal sömntimmar och vakna tim­ mar. Det är mindre känt vilken betydelse externa faktorer, som till exempel buller, har på förmågan att hålla sig vaken.

Forskare på VTI har i dagarna startat ett projekt där man ska studera just det l­ågfrekventa bullrets påverkan på ­personbilförares sömnighet.

Mätningar i fyra bilar I tidigare studier gjorda på området har man framförallt använt sig av lastbilar när man gjort den här typen av buller­ mätningar. Här har man kunnat visa på att infraljud och lågfrekvent buller kan leda till såväl ökad trötthet som ökad stress hos förare.

I studien som nu startat ska man på r­ iktig väg mäta ljudnivåer och vibrationer inne i kupén i fyra olika personbils­ modeller av märket Volvo. Man ska ­sedan ­återskapa några valda ljudnivåer i en av VTI:s körsimulatorer för att slut­ ligen göra försök med förare för att av­ göra hur och i vilken omfattning förarnas vakenhet påverkas av olika ljudnivåer.

Vad tycker du om www.vti.se?

Fram till slutet av november genomförs en besöksundersökning på VTI:s externa webbplats. När en ­besökare varit inne på webbplatsen i två minuter dyker ett ”popup-fönster” upp och man får möjligheten att svara på några frågor. Frågorna handlar om vad besökaren tycker om webbplatsens innehåll, struktur och grafik.

– En sådan här besöksundersökning ger värdefull information om vad ­besökarna tycker. Det brukar alltid ­komma fram en hel del konkreta ­förbättringsförslag från besökarna som vi sedan kan ta fasta på. Vi kan se om det är någon information som efterfrågas av många men som saknas eller som kanske har en för undanskymd plats, ­säger Katarina Nestor, webbredaktör på VTI.

Hjälp till fordonsindustrin Ett av målen med projektet är att kunna bidra till att fordonsindustrin tar fram preciserade riktlinjer och krav kring ­bullernivåer i personbilar. Projektet ­kommer att pågå under ett år och utförs inom det nationella kompetenscentret ViP, Virtual prototyping and assessment by simulation, som leds och koordineras av VTI. Projektet leds av Eva Lahti på Volvo Car C ­ ooperation.

KONTAKT:

Anna Anund, anna.anund@vti.se

VTI AKTUELLT NR 2 2012

5

TEMA JÄMLIKHET

Framtidens pensionärer fortsätter att välja bilen Transporter i relation till stadsplanering är fortfarande outforskat när det kommer till äldre i trafiken. Detta är en central fråga för att kunna främja social och ekologisk hållbarhet, menar VTI-forskaren Satu Heikkinen.

Äldreforskning med fokus på hållbarhet saknas ­ orskning om äldre i trafiken har länge F fokuserat på säkerhet och mobilitet men fortfarande saknas ofta ett hållbarhetsperspektiv. Det visar en litteraturstudie gjord av VTI. Många som går i pension de när­ maste åren kommer att fortsätta köra bil även i hög ålder. Ett viktigt samhälls­ prob­lem är hur vi ska kunna garantera mobilitet och välfärd för våra äldre, ­samtidigt som vi når uppsatta miljömål.

– Forskningen om äldre trafikanter ­berör sällan frågor om hållbarhet utan ­fokuserar huvudsakligen på trafiksäkerhet och mobilitet. Detta har till stor del en ­historisk förklaring. När trafiksäkerhets­ frågorna blev politiskt viktigare under ­slutet av 1960-­talet identifierades äldre bilförare som en riskgrupp i trafiken.

Samtidigt fanns sedan tidigare populära, kulturella föreställningar om att äldre ­bilförare var dåliga och farliga bilförare, säger Satu Heikkinen, VTI-forskare och projektledare för litteraturstudien.

Detta medförde att äldres mobilitet kom i skymundan.

– Senare, troligen influerat av mer ­generella tendenser i forskningen där ålders­diskriminering uppmärksammades och kunskapen om äldre trafikanter ­ökade, omvärderades och nyanserades uppfattningarna om äldre bilförares risk i ­trafiken. Detta skedde vid slutet av 1990-talet.

6

VTI AKTUELLT NR 3 2012

Tiden går och det går inte att undvika att rama in äldres resande i ett ­hållbarhetsperspektiv.”

Satu Heikkinen förklarar att det under den här perioden blev tydligt att mobilitet för äldre är en central samhällsfråga.

– Man lyfte fram att äldre borde köra så länge som möjligt eftersom bilen kan hjälpa även den som fått fysiska krämpor att relativit smidigt ta sig fram. Man kan tolka frånvaron av miljöfrågor i debatten som att det varit alltför känsligt att ta upp.

Kanske har det funnits en rädsla för att äldre på nytt ska pekas ut och att deras mobilitet ska begränsas. Äldre kör trots allt mindre bil än andra åldersgrupper.

Hållbara transportmedel även för äldre Satu Heikkinen har också tittat på hur det planeras för att äldre ska kunna använda hållbara transportmedel.

– Tiden går och det går inte att undvika att rama in äldres resande i ett hållbar­ hetsperspektiv. Alla grupper behöver delta i omställningen mot ett hållbart samhälle.

I och med att vi har en stor andel äldre, är äldre också en viktig grupp.

Hon förklarar att det ibland finns en målkonflikt mellan social och miljömässig hållbarhet när det gäller äldre. Det kan

göra det svårt att skapa enkla, generella ­åtgärder.

– Äldre är en heterogen grupp. Sam­ tidigt som det finns grupper av äldre som kan behöva uppmuntras att fortsätta köra bil, finns de som kör mycket och kan ­behöva minska sin bilkörning.

Har inte åkt kollektivt Det finns bristande erfarenheter hos många äldre att använda kollektiva färd­ medel. Tidigare forskning visar att många av 2000-talets pensionärer inte har någon erfarenhet av att ta bussen eller tåget.

Drygt 40 procent uppger att de aldrig har använt kollektiva färdmedel för sina var­ dagliga resor. Även frågor om transporter i relation till stadsplanering är fortfarande outfors­ kat när det kommer till äldre i trafiken.

Satu Heikkinen menar att detta är en ­central fråga för att exempelvis kunna främja ­social och ekologisk hållbarhet.

– Det saknas i stort sett ett mer över­ gripande perspektiv på hållbarhet inom äldreforskningen som inkluderar både ekologisk och social hållbarhet. Detta är en viktig fråga med tanke på att de när­ maste åren sannolikt medför alltfler äldre som väljer bilen framför andra färdmedel.

Text: Katarina Ljungdahl Foto: Shutterstock KONTAKT:

Satu Heikkinen, satu.heikkinen@vti.se

TEMA JÄMLIKHET

Svårt att turista utan bil i Sverige

”Hög kvalitet och service lika viktigt som färdmedlen” Turister som saknar bil har svårt att ta sig till olika svenska turistmål. Utan bil krävs en hel del planering och gott om tid, speciellt svårt är det att komma till vissa typiska sommarresemål. Det visar en rapport som VTI har gjort på uppdrag av Trafikverket.

Rapporten är en del av ett projekt om hållbara turistresor, vars syfte är att analysera förutsättningarna för att över­föra resande från egen bil till andra transportslag såsom kollektivtrafik, cykel och gång till, från och inom turist­ områden. Projektet ska mynna ut i ett underlag för en nationell handlingsplan för hållbara t­uristresor.

– Generellt är det inte helt enkelt att få bilisterna att lämna bilen för kollektiva ­alternativ. Det är en bild som förstärkts av de intervjuer med turister som vi har gjort.

Man vill inte överge den frihet det innebär att kunna sätta sig i sin bil och åka på ­semester när och hur man vill, säger VTIforskaren Kerstin Robertson som lett pro­ jektet.

Mer komplicerat För att få en representativ bild av turist­ landet Sverige har några populära turist­ mål valts ut som fallstudier i rapporten:

Åre, Funäsdalen, Astrid Lindgrens värld, Glasriket samt Öland. Dessa turistmål omfattar både sommar- och vinterturism.

– Resultatet visar att det är mer kompli­ cerat att ta sig till, och att resa inom, som­ marresmål jämfört med vinterresmål om man vill åka kollektivt. Det finns en del direktbussar under vintern till skidorterna och det är dessutom smidigt att ta tåget till Åre. I både Åre och Funäs­dalen finns dessutom skidbussar för transporter mel­ lan de olika skidanläggningarna. Där­emot är det svårare att utan bil ta sig runt på Öland eller åka till olika glasbruk i Små­ land.

Behövs paketerbjudanden Resor med kollektivtrafik kan innebära en hel del byten vilket i sig gör att restiden blir längre. Detta är en stor nackdel gent­ emot bilen. Ett alternativ är att istället sätta sig på ett specialchartrat tåg eller en buss som tar resenären direkt till slutdestinatio­ nen.

– Det får inte bli för lång väntetid och det måste vara attraktivt och bekvämt.

För att fler ska välja annat färdmedel än bilen behövs det paketerbjudanden med bra service och information och där rese­ nären slipper påfrestande byten och att hantera tungt bagage. Du måste lätt och smidigt kunna ta dig direkt hela vägen till din slutdestination, säger Kerstin Robertson.

Kvalitet och service Rapporten pekar på flera åtgärder som researrangörerna och destinationerna kan göra för att fler turister ska lockas av ­allmänna kommunikationer och paket­ erbjudanden.

– Det är viktigt att titta på hur man inom den reguljära kollektivtrafiken kan anpassa sin tidtabell efter turistsäsongen i högre grad. Dessutom måste arrangörerna bli bättre på att informera och marknads­ föra de paket som erbjuds.

– Men ska man verkligen öka andelen hållbara turistresor och få resenärerna att lämna bilen hemma så måste olika aktörer samarbeta för att öka tillgängligheten till olika målpunkter. Hög kvalitet och ­servicenivå är minst lika viktigt som ­utbudet av kollektiva färdmedel, menar Kerstin Robertson.

Text: Fredric Ripe Foto: Photos.com

KONTAKT:

Kerstin Robertson, kerstin.robertson@vti.se

Gettlinge gravfält på Öland är ett populärt turistresemål som kan vara svårt att ta sig till utan bil.

VTI AKTUELLT NR 3 2012

7

TEMA JÄMLIKHET

Riskfaktorer • Hastighet • Alkohol • Bilbälte • Erfarenhet • Grupptryck

Unga män lever farligt VTI-forskare: körkortsutbildningen måste förändras När det gäller trafikolyckor sticker gruppen unga män i åldern 15–24 år ut. De är oftare inblandade i olyckor, kör fortare och är sämre på att använda bilbälte. Orsakerna till detta är flera och för att minska antalet olyckor behövs en större revidering av körkortsutbildningen, säger Nils Petter Gregersen, forskningsdirektör på VTI. I 15-årsåldern sker många unga mäns debut som mopedist, vilket o ­ ckså innebär att olika typer av olyckor inträf­ far. På senare år har dock antalet moped­ olyckor minskat. Anledningen till det är direkt kopplad till en minskad försäljning av mopeder.

– Visserligen har olyckorna på moped minskat de senaste åren, men det sker trots allt för många olyckor där ofta unga killar är inblandade. Orsaken bakom olyckorna är en kombination av låg ålder och bristande erfarenhet, säger Nils Petter Gregersen.

Sämre på att använda bilbälte Många mopeder är dessutom trimmade och vid olyckor har det visat sig att mopedhjälm inte används eller att den inte har suttit på ordentligt. Dessutom förekommer även alkohol med i bilden vid olyckor.

8

VTI AKTUELLT NR 3 2012

– När det gäller bilkörning för ålders­ gruppen 18–25 år har det konstaterats att alkohol och droger har varit en bid­ ragande olycksorsak. Ungdomar generellt är också överrepresenterade i olyckor som kan kopplas till trötthet. Dessa olyckor ­inträffar inte sällan under kvällar och ­helger, ­säger Nils Petter Gregersen.

En nyligen publicerad rapport från VTI kring bältesanvändningen i Sverige 2011 pekar också på att det är unga män som är sämre på att använda bilbälte. Av de unga manliga förarna, 18 –25 år, använde 79 procent bilbältet, vilket är betydligt lägre än 2010. I samma åldersgrupp ­använder 92 procent av kvinnorna bälte.

Flera orsaker till riskfyllt beteende Det finns flera orsaker till att situationen ser ut som den gör för de unga männen i trafiken. Ett större risktagande i trafiken har sitt ursprung i flera olika sociala och psykologiska faktorer som tillsammans samspelar och påverkar hur förare beter sig i trafiken.

– Olyckorna kopplade till bilkörning handlar liksom för moped ofta om bris­ tande erfarenhet och att man inte fått ­rutin på att hantera de trafiksituationer man ställs inför. Det finns även forskning som visat att hjärnan inte är helt utveck­ lad förrän i 25-årsåldern. Det påverkar hur man beter sig i trafiken.

– Många gånger vill man som ung kille

visa sig tuff och man har svårare att stå emot grupptryck. Man har också en ­benägenhet att vilja testa gränserna av vad man klarar av i snabba hastigheter, ­säger Nils Petter Gregersen.

Reviderad körkortsutbildning För att komma åt problemen finns det ett behov av att ta upp trafiksäkerhetsfrågor inom flera olika områden.

– Nollvisionens filosofi att lindra s­ kade-­ konsekvenser vid en olycka och att utfor­ ma vägtrafiksystemet så att det blir för­ låtande för misstag är självklart väldigt viktigt också för de unga killarna, men vi måste också jobba med deras motivation och vilja att göra rätt. Speciellt viktiga i det sammanhanget är skolan och föräld­ rarna. Vi måste arbeta mycket mer med att få in trafiksäkerhet som en naturlig del i skolan och vid köksbordet.

– Att ta körkort handlar om så mycket mer än att kunna hantera själva fordonet.

Det är dags att göra en ­större revidering av körkortsutbildningen. Det måste till en bättre harmoni mellan målen för utbild­ ningen, utbildningens innehåll och förar­ proven, säger Nils Petter Gregersen.

Text: Fredric Ripe Foto: Photos.com

KONTAKT:

Nils Petter Gregersen, nils.petter.gregersen@vti.se

TEMA JÄMLIKHET

Kvinnor är mer bilkritiska än män Bilden av manlighet och miljöfrågor behöver nyanseras Svenska män är mindre benägna att resa miljövänligt än svenska kvinnor.

Emmy Dahl har tittat närmare på hur vi egentligen pratar om resor och miljöfrågor.

Kvinnor är generellt mer bilkritiska än män. Det finns forskare som menar att skillnaden mellan de koldioxidutsläpp som män och kvinnor orsakar är så stor att den måste beaktas i arbetet för att mot­verka ohållbara konsumtionsmönster.

För att ta reda på hur män och kvinnor samtalar om resor och miljöfrågor, skriver doktoranden Emmy Dahl just nu en av­ handling som fokuserar på maskulinitet, feminitet, resor och klimatfrågor.

– Hur vi pratar säger mycket om vilka föreställningar och normer vi påverkas av.

Samtalen visar vilka drivkrafter som för­ knippas med våra val. De synliggör också vilka argument vi använder för att förkla­ ra vår inställning.

Skillnader mellan individer snarare än kön I fokusgrupper där både män och kvinnor har ingått har Emmy Dahl studerat både de som kör bil och de som har valt bort bilen.

Av samtalen framgår att både män och kvinnor talar om bilen som en nödvändig­ het för deras vardagsliv, inkomst, resor och vardagsbehov. Andra framhåller att det är roligt att köra och säger sig välja ­bilen av den anledningen. Men det finns också de som är mer kritiska.

– Det existerar många genusstereotyper när det kommer till bilkörning. Trots detta samtalar varken männen eller kvinnorna i min studie om maskulint eller feminint när de beskriver sina resor och sitt miljö­ engagemang. Att värna om miljön tycks snarare vara något som är kopplat till ­andra ­individuella skillnader. Vissa tycker att det är en spännande utmaning, andra ser det bara som ett nödvändigt ont, ­förklarar Emmy Dahl.

Nyanserar bilden av män Studien visar att det, trots att det finns föreställningar om män som miljöbovar och mäns passion för snabba bilar, även finns mycket annat som spelar in. Vissa män ser till exempel bilen som ett verktyg för att få mer tid för familjen.

– Det existerar många genusstereotyper när det kommer till bilkörning, säger d ­ oktoranden Emmy Dahl.

– En av deltagarna i studien berättade att han kör bil till jobbet för att hinna träffa sin son innan läggdags. I jämförelse med vikten av att träffa sina barn, fram­ ställs frågan om ett individuellt miljö­ ansvar som rätt irrelevant.

Emmy Dahl är noga med att poängtera vikten av att inte dra alltför generella slut­ satser när det gäller män och bilkörning.

– Ett viktigt resultat från min undersök­ ning är insikten om att relationerna mellan män, maskuliniteter och miljöfrågor är många och motstridiga. Resultaten från fokusgrupperna nyanserar bilden av män och maskuliniteter som bromsklossar för miljövänligt resande och miljöengagemang.

Trots att det finns föreställningar om män som miljöbovar och mäns passion för snabba bilar, finns det även mycket annat som spelar in.”

Text & foto: Katarina Ljungdahl Illustration: Shutterstock

KONTAKT:

Emmy Dahl, emmy.dahl@vti.se

VTI AKTUELLT NR 3 2012

9

TEMA JÄMLIKHET

Alla barn har rätt att resa säkert VTI utvecklar säkerhetstesterna Precis som alla andra i samhället har barn rätt att färdas säkert i bil.

VTI utför kontinuerligt krocksäkerhetstester av bilbarnstolar enligt gällande regelverk samt så kallade Plustester som är en kompletterande provning av skyddsanordningar avsedda för barn i bil.

När det gäller barn och trafik har VTI också forskat runt skolskjutsfrågor.

En lite annan vinkling har ett aktuellt ­projekt runt barns säkerhet i trafiken, nämligen att få föräldrarna att inte skjutsa sina barn till skolan. I samband med det arbetar man mycket med att barnen ska ha en trygg skolväg då det är en förutsätt­ ning för att de själva ska kunna gå eller cykla säkert till skolan.

Barn i bil Det är de vuxnas ansvar att se till att barn färdas säkert i bil. Svensk lag och svenska rekommendationer ställer också krav kring framförallt resor i bil som om de följs bör kunna garantera en säker transport för barn i åldern 0–10 år. Störst fara i trafiken har barn 0–17 år när de är p ­ assagerare i bil, bortsett från det år de fyller 15 då flest omkomna barn återfinns som mopedföra­ re. Genom åren har VTI forskat och varit med att främja barns s­ äkerhet i bil.

En observationsstudie från 2010 om hur barn transporteras i bil idag visade bland annat att den svenska rekommendationen att barn upp till cirka fyra års ålder bör färdas bakåtvända i bil inte följs i önsk­ värd utsträckning. Studien, som genom­ fördes av NTF och analyserades av VTI, visade att 20 procent av 2-åringarna, 60 procent av 3-åringarna och 93 procent av 4-åringarna färdades framåtvända. Studien omfattade cirka 5 000 barn.

– Vidare kan man se i studien att manli­

10

VTI AKTUELLT NR 3 2012

Barnens resor till skolan

ga förare var sämre på att skydda barnen ­enligt gällande rekommendationer. Orsa­ ken till detta är okänt. Det känns v­ iktigt att följa utvecklingen på detta o ­ mråde ­genom en ny observationsundersökning om några år. Det skulle också vara intres­ sant att intervjua föräldrar för att förstå varför barnen vänds framåt r­ edan vid ­tidig ålder. Först då kan vi få veta hur vi bör gå vidare med arbetet att öka bakåt­ vänt bilåkande för de minsta, säger Susanne Gustafsson forskare på VTI.

Plustest – märkning av bilbarnstolar Angående barns säkerhet i bil har VTI också på senare år medverkat till möjlig­ heten till så kallad Plustest-märkning av bilbarnstolar. En Plustest-märkt stol g­ aranterar att barnet som färdas i den inte utsätts för livshotande höga nack­krafter vid en frontalkollision.

– När Plustestet lanserades för några år sedan visste vi inte om någon tillverkare skulle lyckas bygga en stol som kunde svara upp mot marknadens vid den tid­ punkten hårdaste krav. Därför är det ­roligt att nu kunna konstatera att det går att utveckla och bygga säkra stolar om ­viljan finns, säger Tommy Pettersson, chef för VTI:s krocklaboratorium.

VTI har också arbetat mycket med olika aspekter på skolskjuts. Det senaste stora projektet, EU-projektet Safeway2school innebar bland annat optimal ruttplanering och omdirigering av skolskjutsar för maxi­ mal säkerhet, applikationer för säkerheten ombord, ”intelligenta” busshållplatser, ­effektiv varning och information till b ­ uss-­ chaufförer, barn, föräldrar och den om­­ givande trafiken samt utbildnings­program för alla aktörer.

– Bland annat använder Linköpings kommun idag fluorescerande hållplats­ skyltar för skolskjuts, säger Anna Anund, forskare på VTI. De har blivit uppskattade hos både elever, skolskjutsförare och andra trafikanter visar en utvärdering vi gjort.

Denna åtgärd användes även i Safeway2­ school.

Ett lite annorlunda projekt kring barn och trafik har också rätt nyligen initierats av Sveriges kommuner och landsting. Pro­ jek­tet går ut på att få föräldrar att s­ luta skjutsa sina barn till skolan. I projektet jobbar man för att slå hål på föräldrarnas argument för att skjutsa sina barn till ­skolan. Skälen mot skjutsandet är många: trängseln vid skolorna blir en trafikfara i sig, miljön, barnens hälsa och sociala ­träning påverkas negativt, barnen lär sig inte att använda kollektiva färdmedel etc.

– Detta förutsätter att vi ger barnen och föräldrarna ett trafiksäkert alternativ, v­ ilket vi gör genom att föreslå varje barn i de förskoleklasser som projektet gäller en ­rekommenderad, säker rutt att gå.

Text: Tarja Magnusson Foto: Hejdlösa Bilder Illustration: Shutterstock

MER INFORMATION

Läs mer om EU-projektet Safeway2school på sidan 21.

TEMA JÄMLIKHET

”Yngre äldre” vill fortsätta röra på sig

Nyblivna pensionärers resande kartläggs av forskare För att transportsystemet ska vara jämlikt och möta alla användares behov måste samhället ta i beräkning en ny grupp trafikanter och planera även för dem. Det är de så kallade ”yngre äldre”, människor kring pensionsåldern och åren ­därefter. Till skillnad från förr har de körkort i högre utsträckning och är idag friskare, vanare vid att resa och mer köpstarka.

Jessica Berg är doktorand och f­orskar om mobilitet, resor och transport­ behov hos äldre personer i övergången från arbetsliv till pension. Hon använder det tidsgeografiska perspektivet och vill få ökad kunskap om resmönster och behov hos de yngre äldre. Hon strävar efter att kunskapen ska kunna tillämpas i såväl transport- som boendeplanering.

Ny fas i livet, nya transportbehov – Min studie går ut på att ta reda på de yngre äldres användning av tid och plats för att kunna identifiera hur och när de rör sig och hur de använder transport­ systemet. Det gör jag bland annat genom djupintervjuer med nyblivna pensionärer.

De får berätta om en vanlig dag i sitt liv, vad den innehållit för aktiviteter och resor samt hur de tänkte inför valet av trans­ portmedel.

Jessica Berg använder sig också av res­ dagböcker som pensionärerna får skriva.

Hos kvinnor står inte alltid bilen högst i rang som den ofta gör hos männen.”

En viktig del i studien är hur man i över­ gången från arbetsliv till pension tänker om det framtida boendet. Vardagens resor är oftast nära knutna till boendet och ­andra viktiga platser, till exempel var och när på dagen inköpen av dagligvaror sker.

Resorna är även beroende av fritidsaktivi­ teter och intressen, som besök hos släkt och vänner eller kvällsaktiviteter i form av kurser, spel eller motion, aktiviteter som kan förväntas öka när man blir pensionär.

Skillnad mellan män och kvinnor När det gäller de yngre äldre och deras mobilitet verkar det inte finnas några ­direkta skillnader mellan könen. Vad Jessica Berg däremot har kunnat konstate­ ra är att vissa ändringar i beteendemönster kan förekomma.

– Jag får till exempel höra att när man­ nen går i pension och hans hustru fort­ farande arbetar så tar han mer ansvar för hushållet än han har gjort tidigare. Man­ nen kan till exempel börja göra de dagliga inköpen dagtid istället för att storhandla en kväll i veckan tillsammans med hustrun.

Men det finns också exempel hur en kvinna som har gått i pension skjutsar sin make till arbetet dagligen.

Dagens pensionärer är friskare och vana vid att resa.

En intressant vinkel i studien är också hur mobiliteten påverkas den dagen han eller hon blir ensam, när den andre dör. Dylika tankar om framtiden finns med i studien också.

Vana vid kollektivtrafik – I transportforskningen har begreppet ”strandade änkan” förekommit (när man­ nen, som alltid kört bilen, avlider och kvinnan inte vågar återuppta körningen efter många års uppehåll). Men eftersom fler äldre kvinnor har körkort idag jäm­ fört med, säg 20 år sedan, kan vi inte längre förvänta oss att kvinnor kommer att vara låsta eller begränsade i sin mobili­ tet i samma utsträckning som förr. Dess­ utom är kvinnor generellt mer vana vid att använda kollektivtrafik än män.

Dubbel funktion Jessica Berg påpekar att det kan vara så att kvinnor redan tidigt valt att gå, c­ ykla eller använda sig av kollektivtrafik. Resor­na har en dubbelfunktion för kvinnor, antingen för att få motion, få tid till att tänka och plane­ ra, eller att resan har en social funktion om de reser tillsammans med någon.

– Då har de lätt att fortsätta med det.

Det är lätt att sätta likhetstecken mellan tillgång till bil och hög mobilitet, men hos kvinnor står inte alltid bilen högst i rang som den ofta gör hos männen.

Text: Tarja Magnusson Foto: Photos.com Illustration: Shutterstock KONTAKT:

Jessica Berg, jessica.berg@vti.se

VTI AKTUELLT NR 3 2012

11

TEMA JÄMLIKHET

Utrymme för alla

Ny handbok ger tips om transportplanering för människors olika resbehov Undantag finns, men vi människor är sällan frikopplade från transportsystem som omger oss, de är en del av våra liv. Dynamiska och flexibla transportsystem är följakt­ ligen mycket värda om man vill ­förändra samhället.

Hitintills har transportplaneringens kunskaper om användarna ofta grundats dels på resvaneundersökningar, dels på samrådsprocesser. Men för att transport­ system ska bli socialt hållbara, det vill säga jämlika i en stor variation av p ­ erspek­tiv och anpassade för så många som möjligt i samhället, krävs det bättre underlag.

Möte på Centralstationen För ett antal år sedan skickade Charlotta Faith-Ell på WSP och KTH och Lena Levin på VTI samtidigt, av varandra o ­ vetandes, in en ansökan till FUD-centrum inom dåvarande Vägverket om forskningsmedel för forskning om jämställdhet i transportplane­ ringen med fokus på hur samrådsproces­ serna skulle kunna förbättras. De fick ­vetskap om varandra och så småningom bestämde de möte på Central­stationen i Stockholm utan att tidigare ha setts och en plattform för forskning om jämställdhet i transportplaneringen etablerades.

– Det var ett kul och annorlunda möte som slutade med att vi nu under ett antal år har fortsatt att forska tillsammans. Vi är projektledare varannan gång, berättar Lena Levin.

Det allra senaste, pågående, gemensam­

12

VTI AKTUELLT NR 3 2012

ma projektet är en handbok som kommer att ges ut av SKL och som ska vara en hjälp i kommunal och regional transport­ planering.

– Handboken ska innehålla metod­ beskrivningar, ge råd, tillhandahålla check­ listor, ge tips om var man hittar data om hur man pendlar, var man hittar mer infor­ mation etc., allt detta i ett vitt p ­ erspektiv av jämställdhet.

Se det faktiska resbehovet När Charlotta Faith-Ell och Lena Levin i sin forskning tittat på kommuners och regioners planeringsprocesser har de ­funnit att de grunder som besluten fattas på ofta har varit hårt generaliserande.

Till exempel ger nationella resvaneunder­ sökningar ganska lite kunskaper om det faktiska resbehovet. Lokalt behöver man ta fram hur olika grupper reser och skulle vilja resa; äldre, unga, kvinnor, män, ­pojkar, flickor, de som arbetar och de som inte gör det, människor med olika här­ komst, olika utbildning, olika intressen och olika förmågor. De samrådsprocesser som används i kommuner och regioner äger ofta rum på tider och platser som är svårtillgängliga för många.

Nå så många som möjligt – När vi startade våra studier 2007–2008 kunde ett typiskt samrådsmöte bestå av 70–75 procent medelålders och äldre, etniskt svenska män för det är de som har tid och möjlighet att gå på mötena, minns Lena Levin.

Idag ser det lite bättre ut, men fortfaran­ de hålls många samrådsmöten i form av öppna informationsmöten vardagskvällar när de flesta barnfamiljer har fullt upp med matlagning, läxläsning och lägga barn. Vad Charlotta Faith-Ell och Lena Levin för­ordar är samrådsprocesser med möten med uppsökande verksamhet så man verkligen når så många olika grup­ per i samhället som möjligt. Platsen och ­tiden ska också vara anpassad så att de passar många eller så får man anordna ­flera mötestill­fällen på olika platser och olika ­tider.

– Meningen är inte att man håller ett samrådsmöte för att man ska ha det, utan att verkligen få veta olika m ­ ed­borgares ­behov och önskningar. Flickor som behö­ ver skjuts till ridhuset, i­nvandrarkvinnor som behöver åka buss till shoppingcenter mitt på dagen, skiftarbetare som ska till jobbet tidigt eller hem sent eller äldre ­herrar som spelar boule i klubben sen ­eftermiddag. Alla ska få m ­ öjlighet att säga sitt och allas behov och önskningar ska dokumenteras och analyseras.

Tryggheten viktig Även upplevelser kring transporterna ska tas hänsyn till, till exempel otryggheten på hållplatser som ofta hämmar kvinnors resande med kollektivtrafik, särskilt på obekväma tider.

Den lokala och regionala arbetsmark­ naden ska också kunna under­lättas av transportsystemet, analys av pendlings­ stråk är väsentligt och här är genusaspekt­

TEMA JÄMLIKHET

Ekonomiska ­styrmedel i transportplaneringen Ekonomiska styrmedel för hållbar personbilstrafik har de senaste åren lett till ett ökat intresse. I en nyligen utkommen kunskapsöversikt tas ­frågor kring jämlikhet och ­fördelning av tillgänglighet mellan individer och grupper i samhället upp.

Lena Levin forskar för att transport­ systemen ska bli mer jämlika.

en speciellt viktig för att underlätta för hushållen med tanke på hemarbete och barnpassning.

– Dessutom är det så att Sverige har en av Europas mest segregerade arbets­ marknader. Detta är inte lätt att ändra på, men transporter är ett sätt att öka tillgången till arbetsmarknader.

Kompetens att anlita Charlotte Faith-Ell och Lena Levin erbjuder gärna sin kompetens, som de har skaffat sig under åren, till ­kommuner och regioner. Arbetet sker nu i olika konstellationer med forska­ re vid VTI och WSP, men även i sam­ arbete med forskare vid universitet och högskolor. Exempelvis Linköping, Malmö, Lund, Södertörn och KTH. – Vi analyserar, utvecklar, dokumen­ terar samt ger gärna råd och stöd i ­jämlikhets- och jämställdhetsfrågor i planeringsprocesser och samråds­ processer. Vi håller gärna även presen­ tationer och anordnar seminarier eller workshops.

De menar även att väl fungerande transportsystem förutsätter och väl­ komnar nya idéer för att underlätta människors liv.

– Kollektivtrafik, bilpooler etc. måste få utrymme för att våra dagliga trans­ porter ska bli socialt hållbara.

Text: Tarja Magnusson Foto: Katarina Ljungdahl Illustration: Shutterstock KONTAKT

Lena Levin, lena.levin@vti.se

Den internationella litteratu­ ren kring tillgänglighet behandlar ekonomiska styrmedel inom ojäm­ lika, strukturella förhållanden när det gäller medborgares tillgång till transporter och dess sociala konse­ kvenser. Genomgående anses styr­ medlen leda till att social ojämlikhet och utsatthet ökar. Styrmedlen för­ väntas även försämra tillgänglig­ heten för de medborgare som har svårt att bära ökade transportkost­ nader, men som samtidigt måste använda bil för att få tillgång till sådant som arbete och utbildning.

Bidrar till utsatthet – De ekonomiska styrmedlen bidrar redan nu till transportrelaterad social utsatthet i samhället. Framförallt ­gäller detta för de som saknar alter­ nativ till bilen för att nå grundläg­ gande service och som har begrän­ sade möjligheter att öka sina trans­ portkostnader, säger forskaren Åsa Aretun som tillsammans med Lisa Hansson har tagit fram kunskaps­ översikten.

Att lösa problemet med bilberoen­ de genom mer radikala förändringar, som byte av bostad och arbetsplats, är inte något som alla kan göra.

Forskning visar exempelvis att den ökade urbaniseringen och regiona­ liseringen av stadslandskapet idag är sammankopplad med stigande bostadspriser i lägen nära arbets­ marknader och i goda kollektiv­ trafiklägen.

– När det gäller jämställdhet så drabbar transportrelaterad social ­utsatthet i högre grad kvinnor än män. En anledning till detta är att

det finns fler låginkomsttagare bland kvinnor än män. En annan anled­ ning är att kvinnor utför mer kedje­ resande på grund av större ansvar för hushåll och barnomsorg, att de oftare arbetar deltid och på andra ­tider och platser än män. Detta ger upphov till resmönster som kollek­ tivtrafiken i dess nuvarande utform­ ning vanligtvis inte svarar upp mot. Även tidspressen är större bland kvinnor än bland män på grund av dubbelarbete. Även relativt små ­ökningar av restiden kan få vardags­ pusslet att spricka.

Ensamstående drabbas – Särskilt utsatta är ensamstående kvinnor. Deras resor måste genom­ föras i vardagen och kan inte enkelt överlåtas till någon annan. Inom denna grupp finns också många med en mycket ansträngd hushållsekono­ mi, där de och deras barn får avstå från aktiviteter för att de inte har råd med transporterna.

I grunden hänger denna proble­ matik samman med en bilanpassad samhällsbyggnad avseende lokalise­ ringsmönster och transportinfra­ struktur som försvårar för männis­ kor att skapa tillgänglighet med ­andra transportmedel som gång-, ­cykel- och kollektivtrafik.

– De ekonomiska styrmedlen som sådana avvisas inte i tillgänglighets­ litteraturen. Däremot riktas kritik mot att ­införandet av dessa inte åt­ följs av förändrade lokaliserings­ mönster och satsningar på alternativ transport­infrastruktur som minskar med­borgares bilberoende och som därmed skulle mildra negativa jäm­ likhets- och fördelningseffekter, för­ klarar Åsa Aretun.

Text: Tarja Magnusson MER INFORMATION

Ekonomiska styrmedel för en hållbar ­personbilstrafik – konsekvenser för ­tillgänglighet, VTI-notat 33-2012.

KONTAKT

Åsa Aretun, asa.aretun@vti.se

VTI AKTUELLT NR 3 2012

13

TEMA JÄMLIKHET

Malmö sätter fokus på jämställdhet i pla Jämnare könsfördelning vid samråd och rådslag ger ökat infl Projektet Framtidens kollektivtrafik är ett lyckat exempel på när jämställdhetsarbetet gått från teori till praktik. VTI-forskaren Lena Levin blickar framåt och uppmanar ­kommuner: låt jämställdhet vara en lika naturlig del i verksamheten som miljö, tillväxt och ekonomi.

Att det är fler kvinnor än män som åker buss med barnvagn, och överlag få medelålders män som tar bussen, är n ­ ågra av de föreställningar som finns om hur kvinnor och män reser. Trots det har genusordningen varit rätt oreflekterad i transportplaneringen. I en VTI-studie har forskare kartlagt och utvärderat hur genusperspektivet använts i kollektiv­ trafikplaneringen mot spårtrafik i Malmö.

Malmö stad har integrerat de fyra del­ målen inom den nationella jämställdhets­ politiken i kommunens egen jämställdhets­ policy. Genom arbetet med kollektivtrafi­ ken har de delmål som berör fördelning av

14

VTI AKTUELLT NR 3 2012

makt och inflytande samt trygghet blivit belysta i planeringen. Målen om ekono­ misk jämställdhet och om jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet syns däremot inte lika tydligt.

Fler kvinnor och unga Lena Levin tror att detta beror på att det är lättare att förstå hur jämställdhetsarbe­ tet hänger ihop med målen om inflytande och trygghet.

– Genom samrådsmöten och dialog med olika användargrupper kan inflytandet över hur transportsystemet ser ut och a­ nvänds bli mer jämställt. Målet om m ­ inskat våld, alltså trygghet, är ännu mer konkret. Det handlar bland annat om att se till att gångoch cykelvägar är upplysta och att hållplat­ ser finns där människor inte behöver vara oroliga för att bli t­rakasserade eller över­ fallna.

Hon poängterar att transportsystemet även har med ekonomisk jämställdhet och fördelning av hem- och omsorgsarbete att göra. Dessa mål tar dock lite längre tid att

analysera och konkretisera i planeringen.

– Det krävs att man känner till sådant som befolkningens ålder, könsfördelning, familjebild, boende och sysselsättning.

Planeringen bör därefter svara på frågor som: Vilka resbehov som måste tillgodoses för att de boende ska kunna försörja sig själva, dela på hemarbetet och umgås?

Kan både kvinnor och män, flickor och pojkar, ta sig till utbildning, arbete och ­fritidsaktiviteter? Vem gynnas av en ny väg, järnväg, cykelväg? Och finns det grupper som missgynnas? Hur kan man i så fall kompensera dem?

Lyckat projekt Lena Levin ser positivt på projektets ­resultat. Under den relativt korta tid på cirka två år som arbetet pågått, har jäm­ ställdhetstänkandet i planeringen av ­kollektivtrafiken ökat ordentligt.

– Från att ha varit en aspekt i interna policydokument har jämställdheten blivit mer systematiskt operationaliserad i verk­ samheten. Framför allt har genus och jäm­

TEMA JÄMLIKHET

Politik för ­jämställdhet i Sverige Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sveriges regering och riksdag har f­ormulerat fyra delmål:

anering av kollektivtrafiken ytande för kvinnor och unga ställdhet problematiserats i dialogen med olika medborgargrupper.

Att projektet varit lyckat syns bland ­annat vid samråd och rådslag. Dessa har fått en jämnare könsfördelning och grupper som vanligtvis är underrepresente­ rade, som kvinnor och ungdomar, har fått ett ökat inflytande.

Jämställdhet lika viktigt som ekonomi I Malmö valdes bland annat särskilda grupper ut som man ville ha in synpunkter från. Dessa söktes sedan upp i de miljöer där de redan finns. De som deltog var i stor utsträckning inne i utbildningssyste­ met och arbetslivet.

Projektet har bidragit till att Malmö stad fått in synpunkter från dem som ­arbetar obekväma arbetstider genom att dialogerna genomförts på arbetsplatser som domineras av både kvinnor (sjukhus) och män (polisen).

– Nu hoppas vi förstås att Malmö stad går vidare genom att söka upp andra grupper, till exempel i bostadsområden

med många arbetslösa. Skulle det vara möjligt för dem att få ett arbete eller ta en utbildningsplats om kollektivtrafiken såg annorlunda ut?

Integreras i verksamheten I nästa steg är det även relevant att ge dem som arbetar med planeringen en framträdande roll i arbetet med att utfor­ ma och förfina metoderna. Dessutom bör frågan om jämställdhet integreras i den ­ordinarie verksamheten och inte behandlas vid sidan av.

– Arbetet med jämställdhet bör vara en lika naturlig del som miljö, tillväxt och ekonomi.

1. Jämn fördelning av makt och inflytande – kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlig­ het att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för besluts­fattandet.

2. Ekonomisk jämställdhet – kvinnor och män ska ha samma möjligh­eter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekono­ misk självständighet livet ut.

3. Jämn fördelning av det obetal­ da hem- och omsorgsarbetet – ­kvinnor och män ska ta ­samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

4. Mäns våld mot kvinnor ska ­upphöra – kvinnor och män, ­flickor och pojkar, ska ha ­samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Källa: www.regeringen.se

Text: Katarina Ljungdahl Illustration: Malmö stad

KONTAKT:

Lena Levin, lena.levin@vti.se MER INFORMATION:

Genusperspektiv på utveckling av kollektivtrafik – hållbar jämställdhet vid planering av framtidens kollektivtrafik i Malmö, R712

VTI AKTUELLT NR 3 2012

15

VTI RISKGRUPPER

Översvämningar ställer till stora problem i trafiken och bland bebyggelsen.

Ändrat klimat kräver nytänkande Sårbarhetsanalys identifierar riskgrupper Ett forskningsprojekt pågår i Göteborg med syfte att undersöka hur staden kan anpassas då ­klimatet förändras. Forskare från olika discipliner samarbetar med praktiker för att hitta lösningar som ska kunna användas även i andra städer med liknande problem.

I projektet kommer man att identifiera riskgrupper bland invånarna för att kunna ta hänsyn till deras specifika behov.

­staden kan anpassas för extrema tempera­ turer och försämrad luftkvalitet. Gruppen arbetar utifrån ett helhetsperspektiv och skall därför göra en sårbarhetsanalys för invånarna i Göteborg vilken går ut på att identifiera riskgrupper. Det kan vara män­ niskor som inte kan språket tillräckligt bra för att ta till sig information, v­ illaägare som hotas av översvämningar eller jord­ skred, människor med sjukdomstillstånd som är känsliga för luftföroreningar eller värme. När riskgrupperna är identifierade ska representanter för dem intervjuas.

Stigande havsnivå, fler extrema sky­ fall och ökad temperatur är exempel på effekter av klimatförändringen som pågår.

I Göteborg innebär detta bland annat att havsnivån under 2000-talet vid två ­tillfällen legat över den nivå som r­ äknas som extremt högt vatten, vilket ställer till stora problem i trafiken och bland bebyg­ gelsen. Även luftkvaliteten påverkas både då klimatet förändras och när olika åtgär­ der för klimatanpassning genomförs.

En del i projektet handlar om att ta fram strategier för hur olika delar av

Sara Janhäll, VTI, deltar i projektet genom att forska kring luftföroreningar och luft­ kvalitet.

– Min uppgift är att räkna på hur luft­ kvaliteten påverkas av åtgärder man kan vidta för att minimera de negativa effek­ terna av klimatförändringen, exempelvis vad händer om man planterar växtlighet mellan husen: förhindras luftväxlingen ­eller filtrerar växterna bort föroreningar­ na? Luftkvaliteten påverkas framför allt av luftföroreningar från trafiken men också av andra parametrar, exempelvis meteoro­

16

VTI AKTUELLT NR 3 2012

Räknar på påverkan

logiska fenomen som vind och värme.

Vi kommer att studera koncentrationen av olika luftföroreningar, både i form av gaser och partiklar i ett antal olika ­scenarier för att ge planerarna en bas för sina analyser.

Ta fram verktyg Tanken är att forskarna ska ta fram ett verktyg, en så kallad multikriterieanalys, för att hantera klimatrelaterade risker.

Grunden för analysen är luftkvalitets­ modellering, naturolycksriskbedömning, sårbarhetsanalys och människors upp­ levelser av temperatur, samt intervjuer om välbefinnande och välfärd. Forskar­nas utgångspunkt är att den anpassning som krävs för att möta ett föränderligt klimat också kan erbjuda möjligheter för nyska­ pande lösningar. En viktig del i projektet är därför att utveckla och föreslå innova­ tiva planeringsstrategier där flera olika ­miljöaspekter påverkar.

Text: Katarina Ljungdahl

Text: Eva Åström Foto: Hejdlösa Bilder

KONTAKT:

Sara Janhäll, sara.janhall@vti.se

RAPPORTER I KORTHET

Långsam körning ingen trafiksäkerhetsrisk

Detta är några av resultaten man kommit fram till i ett VTI-projekt som beskriver kunskapsläget när det gäller hastighetsspridningens betydel­ se för trafiksäkerheten. I pro­ jektet har man också studerat verkliga förändringar i hastig­ hetsfördelning och uppskattad

olycksrisk efter några olika ­åtgärders införande. Syftet var att få en bättre förståelse för hastighetsspridningens betydel­ se för trafiksäkerheten och därmed få bättre underlag i ­arbetet med att planera och ­utvärdera olika åtgärder.

Studien består av en litteratur­ genomgång inriktad på model­ ler för sambandet mellan ­hastighet och olycksrisk, en studie av olika åtgärders effek­ ter på hastighetsfördelningen samt en studie som jämför ­olika modeller som uppskattar olycksrisk.

TITEL:

Hastighetsspridning och ­trafiksäkerhet, R746 FÖRFATTARE:

Anna Vadeby och Åsa Forsman

Foto: Hejdlösa Bilder

rapport 746 Det finns en förhöjd risk att bli inblandad i en olycka ju högre hastigheten är. Olika studier har dock kommit fram till ganska olika storlek på den förhöjda risken om man kör fortare än medel­ hastigheten och det finns fort­ farande stor osäkerhet i hur den individuella riskkurvan faktiskt ser ut. Däremot finns det generellt ingen förhöjd risk om du kör långsammare än medelhastigheten på vägen.

rapport 749A Mobilitet eller rörlighet för äldre är fortfa­ rande ett område under utveckling. Det visar en VTIstudie som behandlar Norge, Danmark och Sverige. I stu­ dien har VTI undersökt äldres resande med personbil, kollek­ tivtrafik, cykel och gång. I viss mån har forskarna även tittat på övriga transportmedel som motoriserade rullstolar, skotrar och mopedbilar.

Att öka resandet med kollek­ tivtrafik är något som alla tre länderna har på dagordningen.

Det återstår dock mycket som kan förbättras. Mer än 200– 300 meter är till exempel en för lång sträcka för många ­äldre att ta sig till eller från busshållplatsen. Många upp­ lever dessutom att miljön på stationer och hållplatser är obehaglig och stressig.

Det kan ofta vara små förbätt­ ringar som utgör skillnader för dem som reser, till exempel att trottoarer är utan trappor och att det finns bänkar på gång­ vägen till busshållplatsen.

Dessutom handlar strategier och åtgärder för att förbättra kollektivtrafiken inte bara om frågor som tillgängliga fordon, vindskydd och enkla trottoarer vid busshållplatser, utan också om frekvens och rutter i förhål­ lande till resmönstren hos den nya rörliga generationen äldre.

Bristen på information och kunskap om kollektivtrafiken är dessvärre ofta utbredd bland äldre människor. Detta resulterar i att de reser mindre än de skulle ha gjort eller ­avstår helt från att använda kollektivtrafiken. Informationskampanjer skulle kunna sam­ ordnas bättre för att möta

Foto: Hejdlösa Bilder

Bättre information krävs om äldre ska välja bussen

ä­ ldre människors resmönster.

Nya sätt att sprida informa­ tion med den senaste tekniken ­skulle också kunna organiseras i större utsträckning för att möta behoven hos äldre män­ niskor. Egentligen är problemet ibland inte brist på informa­ tion, utan för mycket informa­ tion eller fel slags information.

Mer forskning, studier och u ­ tvärderingar behövs här o ­ ckså.

TITEL:

Åtgärder för att förbättra mobiliteten bland äldre personer i Skandina­vien, R749A FÖRFATTARE:

Lena Levin

VTI AKTUELLT NR 3 2012

17

RAPPORTER I KORTHET

I mörkret syns svarta ­katter bättre än grå

Studien visar bland annat att upptäcktavståndet till en fot­ gängare ökar med ökad medel­ luminans om luminansjämnhe­ ten är oförändrad. Avståndet ökar även med luminansjämn­ heten då medelluminansen är oförändrad. Detta gäller dock inte om fotgängaren är klädd i ljusgrått och står mitt emellan två ljuskällor.

Vidare visar studien att väg­

belysning med god luminans­ jämnhet och medelluminans på minst 0,5 cd/m2 ger mer än 50 procent förlängt upp­ täcktavstånd till en svartklädd ­fotgängare.

Av studiens resultat kan ­slutsatsen dras att om en viss summa pengar är avsatt till ­belysning finns det skäl att överväga belysning av en ­längre sträcka med lägre ­belysningsnivå än en kortare sträcka med hög nivå.

I studien har endast sex för­ sökpersoner använts. Detta innebär att resultatet ska ­tolkas i termer av relativa ­upptäcktavstånd. För att mäta

Foto: Hejdlösa Bilder

rapport 751 En svartklädd fotgängare syns på längre avstånd än en fotgängare klädd i ljusgrått. Detta är en av slut­ satserna som VTI redovisar från en studie om fotgängares synbarhet i vägbelysning.

absoluta avstånd skulle ett ­betydligt större antal personer behövt ingå i experimentet.

TITEL:

Vägbelysningens betydelse för fotgängares synbarhet i mörker, R751 FÖRFATTARE:

Sven-Olof Lundkvist och Sara Nygårdhs

VTI-rapport visar ­möjligheter för ­terasstabilisering

Metoden används i stor ut­ sträckning utanför Sveriges gränser och har där visat sig ge väl fungerande konstruktioner.

Tidigare tillämpades metoden även i Sverige, men genom för­ ändringar i Trafikverkets före­ skrifter minskade incitamentet för att använda metoden.

18

VTI AKTUELLT NR 2 2012

Tillämpningen inom Sverige i nutid har ännu så länge varit begränsad. Kunskapen och ­erfarenheten av utförande är därmed begränsad, vilket gör att metoden inte är ett själv­ klart alternativ. Att befintlig kunskap nu sammanställts om metodens möjligheter och begränsningar är ett led i att skapa möjligheter till en ökad användning av metoden.

Rapporten behandlar i huvud­ sak ytstabilisering av befintlig finkornig jord i väglinjen.

Stabilisering av de obundna lagren i själva vägkonstruktio­ nen omfattats inte av studien.

Eftersom huvudsyftet har varit att studera metoden i sig, har fokus lagts på konventionella bindemedel såsom kalk,­ ­cement och slagg. Det bör dock noteras att flera så kalla­ de alternativa bindemedel, som

Foto: Per Lindh

rapport 747 Terrasstabili­ sering, en metod för att för­ bättra bärigheten vid grund­ läggning på finkorniga jordar och dålig bärighet, har vid rätt förutsättningar en potential att minska överbyggnadstjock­ leken och öka användningen av befintligt material i väglin­ jen. Metoden tillämpas för att förbättra bärigheten i terrassen till exempel för byggtranspor­ ter, men framförallt för att optimera överbyggnaden för den slutliga vägen.

har sina för- och nackdelar, finns på marknaden. Dessa ­behandlas dock endast över­ siktligt i detta dokument.

Flera av avsnitten kan dock appliceras på såväl andra typer av jord, and­ra lager och andra bindemedel.

TITEL:

Terrasstabilisering – ­kunskaps­dokument, R747 FÖRFATTARE:

Gunilla Franzén, Per Lindh, Helen Åhnberg och Sigurdur Erlingsson

RAPPORTER I KORTHET

rapport 750 Konsumtionen av biodrivmedel måste öka på grund av EU:s förnybarhets­ direktiv. För att ta reda på hur ett kvotpliktsystem kan utfor­ mas har VTI skapat en analy­ tisk modell och studerat tre olika sätt att formulera ett sys­ tem under perfekt konkurrens.

Systemets kostnadseffektivitet kan garanteras genom att til�­ låta handel i biodrivmedels­ certifikat. Det är även möjligt att biogas kan användas för att öka effektiviteten.

Att ”dubbelräkna” vissa bio­ drivmedel gör det lättare att nå kvoten och sänker konsumen­

tens pris av drivmedel. Det ger dock inget stöd för de dubbel­ räknade biodrivmedlen.

Bränslekvalitetsnormer kan leda till att systemet inte blir kostnadseffektivt, något som möjligtvis kan åtgärdas om höginblandade biodrivmedel räknas mot kvotuppfyllelse.

Tidigare studier visar hur kvotpliktsystem och undantag från bränsleskatten för biodriv­ medel underlättar konsumtion av alla drivmedel. Utifrån den­ na analys rekommenderar VTI att skatteundantag för de driv­ medel som ingår i kvotplikt­ systemet inte ska medges.

Foto:Katja Kircher

Handel med biodrivmedelscertifikat – så blir kvotpliktsystem kostnadseffektiva

Förutsatt att antalet företag i den fossila branschen och i biodrivmedelsbranschen är ­ungefär lika, och att kvot­ plikten inte alltför strikt, ­kommer införandet av ett kvotpliktsystem att minska företagens marknadsmakt.

Samma resultat gäller certifi­ katmarknaden, där handel i

certifikaten ökar välfärden även i närvaro av marknads­ makt.

TITEL:

Utformning av kvotpliktsystem för biodrivmedel, R750 FÖRFATTARE:

Johanna Jussila Hammes

Slätare vägar kan minska bränsleförbrukningen

Genom att reducera väg­ ojämnheten, räknad i IRI, per länk med 0,5 m/km kommer hastigheten att öka parallellt med att rullmotståndet mins­ kar, vilket har uppskattats ­resultera i att den totala ­bränsleförbrukningen i väg­ nätet ­approximativt blir oför­ ändrad. Om spårdjup skulle reduceras parallellt med IRI kan hastigheten förväntas öka ytterligare. Därmed skulle den resulterande bränsleeffekten bli en ökning. För enskilda väglänkar kan bränsleförbruk­ ningen minska om andelen tung trafik är tillräckligt stor.

Huvudsakligen baserat på data från svenska coastdownmätningar har VTI utvecklat en generell rullmotstånds­ modell. Modellen använder förklaringsvariablerna vägo­ jämnheter, makrotextur, tempe­ ratur och hastighet. Modellen har kalibrerats för personbil, tung lastbil och tung lastbil med släp.

I studien har rullmotstånds­ modellen integrerats i en bränslemodell med färdmot­ stånd som bas. Modellen har en hög förklaringsgrad. Färd­ motståndsuttrycket i bränsle­ förbrukningsfunktionen inne­ håller utöver vägytevariabler sådana för horisontell k ­ urvatur och lutning. Dessa funktioner, för tre fordonstyper, har en lämplig utformning för att in­ tegreras i det svenska s­ ystemet för vägplanering.

Foto: Hejdlösa Bilder

rapport 748A Om makro­ texturen per väglänk reduceras med upp till 0,5 mm kommer den totala bränsleförbrukning­ en i vägnätet att reduceras med 1,1 procent, visar en VTIstudie.

TITEL:

FÖRFATTARE:

Modeller för rullmotstånd och bränsleförbrukning samt energisparpotential som följd av ändrade vägyteförhållanden, R748A

Ulf Hammarström, Jenny Eriksson, Rune Karlsson och MohammadReza Yahya

VTI AKTUELLT NR 2 2012

19

RAPPORTER I KORTHET

Kunskapsluckor om Sveriges godstransporter

VTI:s rapport belyser hur ­ eterogen godstransportmark­ h naden är för bland annat ­jordbruksprodukter, varor från pappersindustrin och byggnadsmaterial. Den under­ stryker även betydelsen av det trafikslagsövergripande per­ spektivet där de olika trafik­ slagen både samverkar och konkurrerar. Rapporten ­utvecklar också hur förutsätt­ ningarna för kortväga gods­ transporter på väg skiljer sig åt mellan storstadsområden och landsbygden.

Den officiella transportstatistiken förbättras succesivt bland annat genom att typ av avsän­ dare har börjat anges för last­ bilstransporter. VTI menar att det fortfarande dock saknas uppgifter om regionala handels­ flöden, om den hanterade gods­ mängden i enskilda kombi­ terminaler samt om tonkilo­ meter på inre vattenvägar i Sverige.

Framtagningen av utveck­ lingsscenarier och prognoser för framtida flöden förutsätter en bra beskrivning av dagens handels-, transport- och trafik­ flöden. Här finns utvecklings­ potential. I framtiden kan ITSlösningar förmodligen bidra till en effektivare datainsam­ ling.

Foto: Hejdlösa Bilder

rapport 752 Trafikanalys har på uppdrag av regeringen nyligen redovisat ett kunskaps­ underlag om hur godstransport­ situationen ser ut i Sverige för olika trafikslag. I uppdraget har VTI deltagit genom att bearbe­ ta några av frågeställningarna.

TITEL:

FÖRFATTARE:

Kartläggning av godstransporterna i Sverige, R752

Inge Vierth, Anna Mellin, Bertil Hylén, Jenny Karlsson, Rune Karlsson och Magnus Johansson (Trafikanalys)

Energiskog lockar vilt till vägen

Slåtter och röjning av vägkan­ ter syftar främst till att förbätt­ ra sikten för fordonsförare.

Det kan dock även påverka ­attraktiviteten hos vegetationen i ­vägkanten för vilt. Röjning av träd och buskar vintertid har till exempel en negativ trafik­ säkerhetseffekt eftersom det lockar älg till vägområdet.

Slåtter av vägkanterna gynnar troligtvis förekomsten av att­ raktiv växtlighet under höst och vinter om slåttern har

20

VTI AKTUELLT NR 2 2012

­ tförts tidigt under växtsäsong­ u en. Likaså gynnar den attraktiv växtlighet under nästkomman­ de vår och sommar om den ut­ förts sent under växtsäsongen. Även markanvändningen i v­ ägens närområde kan inverka på olycksrisken. I områden med hög risk för viltolyckor bör därför vegetation som är attraktiv för vilt stängslas in ­eller helt undvikas i en viss ­buffertzon ut från vägen. Detta gäller exempelvis vissa odlade grödor men även energiskog.

Vad gäller just energiskogs­ planteringar anser VTI att det är olyckligt att länsstyrelserna subventionerar dessa utan att ställa krav på att de inte ska ge negativa effekter på trafik­ säkerheten.

Foto: Anette Ohlqvist

rapport 753 Viltolyckor är ett stort problem som orsakar både dödsfall och fysiska och ekonomiska skador. Men idag görs inte tillräckligt mycket för att åstadkomma en minskning i olycksstatistiken, menar fors­ kare på VTI.

TITEL:

FÖRFATTARE:

Anpassning av vägmiljö och vegetation som åtgärd mot viltolyckor, R753

Annika Jägerbrand

VTI:S VÄRLD

Så kan skolskjutsen bli säkrare Viktigt se till helheten visar europeiskt projekt För att höja säkerheten i samband med skolskjuts är helhetsperspektivet v­ iktigt. Det framgår av det europeiska projektet Safeway2school där VTI har varit koordinator.

Det EU-finansierade projektet Safeway-2school har syftat till att öka säkerheten och tryggheten för barnen under hela r­ esan. Projektet har haft ett särskilt fokus på situationer där barnen är oskyddade trafikanter. Försök har genom­ förts mellan 2009–2012 på fem platser i Europa varav Örnsköldsvik är en. Övriga fyra finns i Italien, Polen, Tyskland och Österrike.

I mitten av juni hölls ett avslutande möte för att summera projektet. På mötet i Örnsköldsvik träffades projektdeltagarna och en rad inbjudna europeiska experter inom skolskjutsområdet för att tillsam­ mans diskutera vilka slutsatser man har kunnat dra.

– Bland annat höll vi en mycket lyckad workshop med fokus på framtida rekom­ mendationer samt lagar och förordningar som är nödvändiga om vi ska nå en säkra­ re och mer attraktiv skolskjutsning. Slut­ satsen därifrån är att man måste ha en helhetssyn. Skolreseplaner, stöd för ­utmärkning av skolskjutshållplatser och förarutbildning är särskilt viktiga inslag, säger Anna Anund, forskare på VTI och koordinator för projektet.

I samband med det avslutande mötet fick deltagarna också en presentation och ­demonstration av tekniken som använts i

de skolbussar som körts i Örnsköldsviks kommun.

Utgångspunkten har varit att använda befintlig teknik och applicera den på skol­ skjutsområdet. En del av tekniken är ett navigationssystem som visar vägen bussen ska köras och som även anpassats till ­vilka som finns ombord. Systemet ger ­också information om var hållplatser ­ligger och vilka barn som ska gå ombord eller kliva av samt information om barn och kontaktuppgifter till föräldrar.

Samtliga system som är tänkta att använ­ das av bussförarna har som utgångspunkt att de inte får skapa en ökad mental ­belastning, utan snarare minska den och bidra till en ökad grad av rutin. Därför har utvärdering av förarens situation varit

i fokus och bland annat har mätningar av förarens blickbeteende gjorts med hjälp av en huvudmonterad kamera.

– Tekniken är en del, men jag vill också passa på att poängtera den centrala roll bussförarna har i detta arbete. Det finns anledning att förbättra förarutbildning som berör alla viktiga aspekter som det innebär att köra skolskjuts, säger Anna Anund.

Text: Fredric Ripe

Foto: Amparo solutions

KONTAKT:

Anna Anund, anna.anund@vti.se MER INFORMATION:

www.safeway2school-eu.org

ny kompetens VTI välkomnar nya medarbetare Ruggero Ceci

Maria Thulin

Ruggero Ceci har börjat som forskare på halvtid på VTI. Hans huvudsakliga områden är människan i trafiken, tunnlar och modern teknik i samband med köruppgiften. Han arbetar även på Trafikverket med trafiksäkerhet, ofta från ett mer strategiskt perspektiv.

Ruggero Ceci har en doktorsexamen i ­psykologi från Stockholms universitet.

Maria Thulin vikarierar ett år som utredare på gd-stab. Hon kommer senast från Polismyndigheten i Stockholm där hon arbetat som jurist. Maria Thulin har en juristexamen. Hon är även utbildad till polis på Polishögskolan i Umeå.

VTI AKTUELLT NR 2 2012

21

VTI:S VÄRLD

Kurser, seminarier & konferenser Vårt utbud av kompetensutvecklande kurser, seminarier och konferenser omfattar många aspekter av transportsektorns utmaningar. Vi utgår alltid från forsknings­ baserad kunskap och de senaste forskningsrönen.

På webbsidan www.vti.se/kurskalendarium kan du

KURSER Landskap i infrastrukturplaneringen nov 2012 Europarådets Landskapskonvention har ratificeras av Sverige, vilket innebär att landskap är mer aktuellt än någonsin för dem som på något sätt arbetar med markfrågor.

Det här är en baskurs som ger en generell genomgång av landskap och om landskapet i MKBarbete samt om lagar, förordningar och natur- och kultur­ värden.

Läs mer: www.vti.se/landskap Dag och plats: 15 november i Stockholm

Vägtrafikens partikel­ föroreningar – källor, effekter och åtgärder vt 2013 Miljökvalitetsnormen för inandningsbara partiklar har medfört ett ökat behov av kunskap kring partiklarnas källor, hur de mäts och modelleras, vilka effekter de kan ha och, kanske viktigast, vilka möjligheter som finns att minska partikelhalterna. Denna endagskurs ger en god översikt av området och vänder sig i första hand till kommunala och statliga miljö-, trafik- och driftansvariga väghållare samt åtgärdsansvariga vid länsstyrelser och kommuner.

Läs mer: www.vti.se/partiklar Dag och plats våren 2013: Information kommer!

22

VTI AKTUELLT NR 3 2012

alltid få en aktuell sammanställning över vad som är på gång. Vill du ha e-postinformation om när olika ­kurser kommer att ges kan du anmäla dina önskemål till adressen kurser@vti.se.

KONFERENSER Buller – beräkning och samhällsekonomiska kostnader vt 2013 En fördjupningskurs om akustikens grunder, de olika beräknings-modellerna för buller och insikt och förståelse för resultaten, samt beräkning av samhällsekonomiska kostnader.

Kursen vänder sig till utförande konsulter, beställare av buller­ utredningar och andra åtgärdsansvariga hos kommuner och statliga myndigheter.

Läs mer: www.vti.se/bullerberakning Dag och plats våren 2013: Information kommer!

Andra kurser som vi kan erbjuda som u ­ ppdragsutbildning: • Vägar till tystare trafik – ett angrepp vid källan med hjälp av lågbullerbeläggning • Trafiksäkerhet för yrkesförare – tunga fordons köregenskaper och trötthet hos förare • Äldre i trafiken • Trötthet i trafiken • Informationssökning i ­transportdatabaser • Kurser i vägmaterial – metoder, utrustningar och dimensionering

I oktober öppnar a­ nmälningsformuläret till Transportforum jan 2013 Transportforum, som under 2013 firar 30 år, hålls i Linköping den 9–10 januari. För den som vill delta i konferensen öppnar anmälningsformuläret den 22 oktober.

I samband med jubileet söker VTI dig som varit med på alla eller många av konferenserna genom tiderna. Varmt välkommen att höra av dig till transportforum@ vti.se!

Läs mer: www.vti.se/transportforum www.facebook.com/vtitransportforum

Road safety on four continents maj 2013 Maj 2013 anordar VTI Road safety on four continents i Peking, Kina. Konferensen, som är den 16:e i ordningen, arran­ geras tillsammans med Research institute of highways och Beijing university of technology.

Läs mer: www.vti.se/RS4C

KONTAKTER Konferenser

Transportforum

Ulla Kaisa Knutsson 013-20 43 18 ullakaisa.knutsson@vti.se

Helena Sederström 013-20 42 09 helena.sederstrom@vti.se

Road safety on four continents Kent Gustafson 013-20 43 19 kent.gustafson@vti.se

VTI:S VÄRLD

Nya VTI-publikationer utgivna 2012-05-22 till och med 2012-08-28 Miljövänligare transporter? Mål- och intressekonflikter i kommunala och regionala besluts- och planeringsprocesser R754 Marginalkostnadsskattningar för buss och lätt lastbil – buller, trafiksäkerhet och vägslitage N31-2012 Utformning av en valideringsdatabas för godstransportmodellen Samgods N30A-2012

Vinterdäck på drivaxel till tunga fordon – en väggreppsstudie N23-2012 Fyrhjulsmodeller för bestämning av vägojämnhet N2-2012 Utvärdering av nya hastighetsgräns­ systemet – effekter på hastighet N16-2012 Bilbältesanvändningen i Sverige 2011 N25-2012

Ekonomiska styrmedel för en hållbar personbilstrafik – konsekvenser för tillgänglighet N33-2012

Värdering av tidsvinster och högre ­tillförlitlighet för godstransporter N24-2012

Säkerhetsrisker kopplat till däck, fälg och hjul – en litteraturstudie N29-2012

Utrullningsprov (coastdown) med 60 tons lastbil och släp – uppskattning av transmissions-, rull- och luftmotstånd N15A-2012

Anpassning av vägmiljö och vegetation som åtgärd mot viltolyckor R753

Kartläggning av godstransporterna i Sverige R752

Symboler i vägbanan – en sammanställning av gällande regelverk i Danmark, Finland, Norge, Sverige, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland N27-2012 Trafiksäkerhetseffekter på räfflade vägar N28-2012 Värdering av restidsbesparingar vid cykelresor N26-2012 Vägbelysningens betydelse för fot­ gängares synbarhet i mörker R751 Modeller för rullmotstånd och bränsleförbrukning samt energisparpotential som följd av ändrade vägyteförhållanden R748A

Åtgärder för att förbättra mobiliteten bland äldre personer i Skandinavien R749A Terrasstabilisering – kunskapsdokument R747 Medfinansiering av transportinfrastruktur – blev det mer och bättre?

N21-2012 Utformning av kvotpliktsystem för biodrivmedel R750 Cykelhjälmsanvändning i Sverige 19882011, resultat från VTI:s observationsstudier N22-2012 Hastighetsspridning och trafiksäkerhet R746

BESTÄLL PUBLIKATIONER Publikationer beställs enklast via e-post eller VTI:s webbplats:

?

Finns det redan en lösning

på problemet?

Svaret på frågan kan avgöra om det behövs ny forskning eller om det fi nns resultat att dra nytta av. VTI:s Bibliotek och informationscenter (BIC) erbjuder professionell omvärldsbevakning som hjälper dig att styra resurserna till de områden där de verkligen behövs. Med strukturerad och skräddarsydd information kan du dessutom hålla dig uppdaterad inom ett visst ämnesområde eller fördjupa dig i en specifi k fråga. BIC hjälper dig också att hitta samarbetspartners, skaffa litteratur med mera.

BIC har tillgång till omfattande och väletablerade nätverk både nationellt och internationellt där ett stort antal personer och en stor mängd information ingår. Sökning och urval görs av specialister och resultatet levereras på det sätt du önskar: kanske via e-post eller varför inte som en presentation?

BIC har det nationella ansvaret för trafi k- och transportforskningens informationsförsörjning och resultatspridning, Bibliotekets samlingar är bland de största i världen inom området.

order@vti.se www.vti.se/publikationer Du kan även kontakta: Monica Lomark, 013-20 43 21 Priserna på VTI:s publikationer är 80–300 kronor exklusive moms.

LÄS MER www.vti.se/bic www.transguide.org

KONTAKT bic@vti.se 013–20 43 31

Publikationer på www.vti.se VTI-publikationer från 2001 och framåt är tillgängliga som pdf-filer på VTI:s webbplats www.vti.se/publikationer, de flesta i fulltext. På webbplatsen finns även en del äldre och efterfrågade rapporter.

VTI AKTUELLT NR 3 2012

23

Posttidning B VTI 581 95 LINKÖPING

PORTO BETALT PORT PAYÈ

I HUVUDET PÅ

Lena Levin

Transport och jämställdhet – hur kommer vi vidare?

Brist på tid och pengar i forskningen leder till ­schablonbeskrivningar istället för fördjupning

S KONTAKT: Lena Levin lena.levin@vti.se

”Ett väl ­fungerande, jämställt transport­ system ökar möjligheterna för alla att delta i arbetsliv, familjeliv och samhällsliv.”

verige har, trots lång tradition av jäm­­ställdhetsarbete, områden där arbetet fortfarande är trevande. År 2001 infördes ett transportpolitiskt mål om jämställdhet.

Från år 2009 ingår det i funktionsmålet Tillgänglighet: ”Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Arbetsformerna, genomförandet och resulta­ ten av transportpolitiken ska medverka till ett jämställt samhälle”.

Hur jämställdhetsmålet ska tolkas och precise­ ras har diskuterats och studerats av olika aktörer sedan det infördes. Utmärkande för många ­diskussioner och studier är att de har handlat om skillnader i mäns och kvinnors resmönster. ­Ut­märkande är också att skillnader i resmönster har tolkats som att kvinnor och män har olika värderingar och behov och att tillgodose dessa skillnader har definierats vara jämställdhetsmålet inom transportpolitiken. Studier som genomförts av VTI i samarbete med WSP visar att resbeho­ ven inte skiljer sig så mycket på grund kön, där­ emot har kvinnor och män ofta olika erfarenhe­ ter och fördelningen av uppgifter i arbets­livet och i hemmen sker ibland på ett sätt som skapar olika resmönster. Ett väl fungerande, jämställt transport­­system ökar möjligheterna för alla att delta i arbetsliv, familjeliv och samhällsliv.

I intervjuer och fokusgrupper vi genomfört inom flera forskningsprojekt är de flesta som ­arbetar med infrastrukturplanering eniga om att jämställdhet är en aspekt som ska finnas med i planeringen. Men ofta påpekar de att det

är mycket svårt och att de egentligen inte riktigt vet hur de ska göra. I de fall man har försökt upplever man att det inte alltid finns ett tillräck­ ligt stort gehör för att konsekvensbeskrivningar av jämställdhet ska få ta tid och pengar i ett projekt. Därför landar man lätt i schablonmässi­ ga beskrivningar av planer och projekts påverkan på jämställheten.

Hur kan kunskaperna fördjupas och en mer systematisk jämställdhetsanalys integreras i svensk transportplanering? Precis som för andra planeringsaspekter finns inte en enda färdig ­lösning, istället handlar det om att definiera mål och utgångspunkter och att arbeta systematiskt.

Jämställdhet kan uppfattas som komplext och gigantiskt i planeringssammanhang. Vi försöker bryta ner giganten i mindre delar genom att utgå från policyer och målbeskrivningar som gäller i de kontexter där infrastrukturprojekten genomförs. Ett sätt är att utgå från de fyra del­ målen som riksdag och regering har satt upp för sitt och svenska myndigheters jämställdhets­ arbete eller från kommunens jämställdhetspolicy och att dela upp den i mindre delmål.

Metoden bygger på arbetssätt och kvalitets­ krav som liknar miljökonsekvensbedömningar (MKB). Det betyder att jämställdhetsbedöm­ ningar ska vara ändamålsenliga, effektiva, ­kunskapsbaserade och öppna för deltagande och kritik. En förutsättning är också resurser och tid: ett systematiskt arbete med jämställdhet och andra aspekter på social hållbarhet är ­ lika viktigt som ekonomisk och ekologisk ­hållbarhet.

www.vti.se

Nästa nummer kommer i DECEMBER