Ståtar, Späck och Skrävlor - Säljakt på Åland

Page 1

Ståtar, späck och skrävlor SÄL JAKT PÅ ÅLAND

1


”Solen förgyllde de brunbrända granitklipporna, släta var de, slipade av is och vågor och det var så vackert, så vackert så att den som inte varit med inte kan föreställa sig hur det var.”

Oscar Carlberg (1884-1966)

Utgivare: Archipelago Pares r.f. Projektledare och författare: Viktor Eriksson Foto: Therese Andersson Form och textkorrektur: April Kommunikation Tryck: Grano Oy, Vasa 2020

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska havs- och fiskerifonden

Detta är ett fiske-Leaderprojekt inom ramen för Det åländska genomförandet av Finlands operativa program för fiskerinäringen 2014-2020

M NEN ÄRKE VA

T

S

© Archipelago Pares r.f. 2020

Trycksak 4041 0955


Innehåll Inledning och tack

5

Historia

6

Sälens biologi i Östersjön och artkännedom

8

Förberedelser inför jakten

10

Jaktformer

12

Ut på jakt

14

Hantering av bytet

18

Sälen som mat

24

Sälen som råvara

26

Källor och vidare läsning

30

3



Inledning och tack Säljakt är en omtalad och mytomspunnen aktivitet på Åland. Utövarna är få och antalet sälar var länge så lågt att jakten förbjöds, vilket gjort att mycket kunskap har riskerat att försvinna helt och hållet. Tack vare sälarnas återhämtning i Östersjön har jakten kunnat återupptas. Det är orsaken till att jag har velat samla ihop detta material. Idag finns det folk som skulle vilja jaga säl, men som varken har någon naturlig väg in eller någon att fråga om råd. Det här materialet riktar sig till er. Men det är också en påminnelse om hur hela djuret bäst ska tas tillvara och kanske ger ny inspiration till rutinerade jägare. För att vi ska kunna förvalta sälen på ett ansvarsfullt och allmänt accepterat sätt även framöver behöver jaktetiken och respekten för sälen som resurs och naturtillgång hela tiden vara ledstjärnan. Vi ska vara stolta över våra långa traditioner av säljakt och -tillvaratagande. Dessutom är jakten i sig en riktig utmaning som ger tillfälle till häpnadsväckande naturuppleveser. Det har varit mycket lärorikt att sammaställa detta material och jag vill rikta ett stort tack till alla som hjälpt till. Archipelago Pares r.f har gjort en stor instast för att bevara säljaktstraditionerna på Åland genom det här materialet.

Viktor Eriksson, projektledare Archipelago Pares r.f. Åland, 2020

Inom EU är det idag, med vissa undantag, förbjudet att handla med sälprodukter. Vår förhoppning är att detta ska ändra och att den här informationen är utdaterad inom kort.

5


Historia Sälen har i alla tider varit viktig för folket vid havet. Den var en starkt bidragande orsak till att människor började vistas på de små hällar i havet som var Åland för cirka 6000 år sedan. Vi kan bland annat se i arkiven att Kastelholms slott på 1500-talet hade anställda säljägare som försåg slottet med den viktiga säloljan men också med skinn, kött och annat som kunde användas.

6


SÄLJAKTEN HAR, på samma sätt som strömmingsfis-

ket, varit särskilt viktig som inkomstkälla för de obesuttna torparna och andra egendomslösa då båda har bedrivits runt de allmänningar i havet som alla bosatta i byarna haft tillgång till. Senare klassades sälen därtill som ett skadedjur och kunde skjutas av alla och envar även inomskärs, då den ansågs konkurrera med fisket. Den tidiga säljakten gick antagligen ut på att gömma sig i lä på grynnor man sett att sälarna gärna gick upp på, för att sedan springa fram och försöka fånga dem innan de lyckades ta sig tillbaka ner i havet. Genom tiderna har olika fångstmetoder använts, allt från nät till sälsaxar, harpuner och klubbor. Nuförtiden jagas säl uteslutande med skjutvapen. Alla delar på sälen har använts till olika typer av produkter och föremål. Säloljan var en viktig handelsvara som exporterades ända ner till södra Europa. Den användes främst som lampolja, men även som tran till garverier för att fetta hudar med samt som träolja för att skydda virke mot fukt. Oljan var ekonomiskt sett den överlägset viktigaste produkten från sälen ända fram till 1900-talet. Sälskinnen var mer vattenbeständiga än andra hudar och användes till olika typer av klädesplagg såsom ”sälskinnstossor”, en typ av skor som fodrades med halm. Bitar av sälskinn kunde också fästas som stighud under skidor. Det färska sälköttet har länge varit ett välkommet tillskott i kosten under vårvintern när saltade och torkade varor var det enda övriga som fanns att tillgå. Den svenska prästen Olaus Magnus (1490-1557) beskriver dessutom att sälköttet kunde ätas under fastan, då man snarare kunde räkna dem till fiskar än köttdjur om de flydde ner i vattnet under fångsten.

ekonomiskt värde. Det här gjorde att säljägarna blev ansedda medborgare i samhället, viktiga för att kunna ta tillvara denna värdefulla resurs. Fredningstider infördes för att skydda bestånden om jakten blev alltför intensiv. Mot mitten av 1800-talet började sälarna alltmer ses som skadedjur som konkurrerade med fisket och målsättningen blev på vissa håll att de skulle utrotas. Skottpengar infördes från statligt håll och jakten intensifierades. Regionalt var sälen dock fortfarande en viktig resurs. Under första halvan av 1900-talet var jakten mycket intensiv. Endast på vissa håll levde traditionerna om säljakt och tillvaratagande kvar. Vid 1970 var situationen för sälarna i Östersjön riktigt dålig, på grund av den intensiva jakten och miljöföroreningar som gjorde dem sterila. Tack vare förbud mot de mest förorenande ämnena och mot jakt har bestånden idag återhämtat sig så att jakt åter kan tillåtas. I takt med att sälarnas antal stiger ställer de återigen till med problem för fisket. Men idag är sälen inte betraktad som ett skadedjur som ska uttrotas utan som en viktig del av Östersjöns naturliga ekosystem och en indikator på att åtgärder för att förbättra miljön i havet fungerar.

Från resurs till skadedjur Genom åren har synen på sälar och säljägare varierat. Från förhistorisk tid fram till medeltiden sågs sälen som en del av naturen liksom människan och alla andra varelser. Senare blev den en allt viktigare resurs och i takt med att handeln ökade fick den också ett ansenligt

▲ Olaus Magnus beskrivning av säljakt från 1500-talet är en av de tidigaste texterna vi känner till som berör ämnet. Sälarna kallas där för sjökalvar och illustratören i Rom hade nog aldrig sett en säl, därav det lite märkliga utseendet.

7


Sälens biologi och artkännedom I Östersjön finns främst två typer av säl, gråsäl (Halichoerus grypus macrorynchus) och vikare (Pusa hispida botnica). I södra delen av Östersjön finns också knubbsälar, även kallade morungar (Phoca vitulina). Enstaka exemplar av knubbsäl kan också ta sig norrut, men det är mycket sällsynt.

8

GRÅSÄL

VIKARE

Gråsälen är den största och överlägset talrikaste sälen i Östersjön.

Hanar, ”ståtar”, kan bli runt 250 centimeter långa och väga 300 kilo.

Vikaren, eller ringsälen som den också kallas, är mindre än gråsälen både till storlek och antal. Den är i genomsnitt 150 centimeter lång och väger runt 100 kilo som vuxen. Honorna är något mindre än hanarna.

Honor, ”gamlor”, är mindre och kan bli runt 180 centimeter och väga 150–180 kilo.

Vikaren bildar inte flockar och lever i regel sina liv ensamma.

Gråsälen bildar flockar, till skillnad från vikaren. Ser man fler än två–tre sälar på samma ställe kan man utgå från att det är gråsälar. Under parningstiden bildar hanarna ofta harem med flera honor.

Parning, kutning och diandet av kuten är i mångt och mycket likt gråsälens.

Både gråsälen och vikaren uppges kunna nå en ålder av 40 år men mellan 20–30 får betraktas som den regelrätta övre åldern i det vilda.

Kutarna föds i mars eller april och parningstiden följer kort därefter.

Kutarna väger omkring tolv kilo när de föds och diar i tre veckor. Under diandet ökar de sin kroppsvikt till 40–50 kilo och ömsar sin vita kutpäls till en ljusgrå med mörka fläckar.

Efter 3–4 veckor överger honan sin unge och den får klara sig själv.

I slutet av maj och början av juni samlas gråsälar i stora kolonier för att ömsa päls på hällar i havet.


▲ Då stammen av vikare ännu inte återhämtat sig på samma sätt som gråsälen är den fortsättningsvis fredad från jakt runt Åland. Lär dig se skillnad på våra olika sälar.

GRÅSÄ L

VI KA R E

Gråsälen känns igen på sin avlånga huvudform och släta panna.

Täckningen i pälsen är oftast ljus med mörka fläckar, men speciellt gamla hannar kan också vara väldigt mörka.

Vikaren har ett nästan runt huvud, kortare nos och tydligare markerad panna än Gråsälen.

Pälsen är oftast mörk med ljusa fläckar formade som ringar. Dessa kan dock vara mycket svåra att se på håll.

Gråsälen ligger också ofta och ”ropar”, speciellt under parningstiden och pälsömsningen på försommaren, medan vikaren är tyst.

9


Förberedelser inför jakten All typ av jakt kräver förberedelser för att lyckas och säljakten är verkligen inget undantag. Den ställer stora krav på jägaren i alla moment. Båtnavigeringen är utmanande och vissa områden, speciellt ute i havet, kan vara dåligt utmärkta i sjökortet och förrädiska. Dessutom är hjälpen långt borta om det händer någonting. Skyttet behöver vara väl inövat på olika avstånd och med utmärkt precision. Träffytan på en sälskalle är inte större än en ett äpple och allt annat än en direkt huvudträff är uteslutet om du ska få tag i sälen. Sälar som skjuts i vattnet eller glider ner efter skottet sjunker dessutom och du måste ha rätt utrustning för att ha en chans att få upp dem. Vädret kan också ändra väldigt snabbt till havs. Det kan verka lugnt på land för att sedan visa sig vara alltför hårt när man kommer ut på vattnet. Köttet och skinnet behöver hanteras med stor noggrannhet för att inte bli förstört. Sälens fett består nästan helt av omättade fettsyror som härsknar väldigt snabbt i kontakt med syre.

OBS!

10

Ta reda på vilka lagar och regler som gäller för säljakt före ni beger er ut. Dessa kan ändras och det är din skyldighet att veta vad som gäller. Även vad som är lovligt och inte enligt det här materialet kan ha ändrat när du läser det.


NÅGRA CHECKLISTOR INFÖR JAKTEN Båten □

Ska vara av lämplig storlek för att kunna klara av området dit man tänkt åka.

Ta reda på hur mycket bränsle båten behöver och ta med så det finns god marginal.

GPS-navigator är ett utmärkt hjälpmedel, men ha alltid papperssjökort med ifall den skulle få något fel.

Se till att övrig utrustning ombord är i skick.

Telefonsignalen ute till havs är dålig. Ta om möjligt med en marin VHF-radio ifall någonting skulle hända.

På stranden före utfärd □

Förbered en skavbom eller skiva lutad mot en vägg/bock för att hänga skinnet över vid avspäckning.

Flera kilo grovt salt till skinnen.

Någon form av balja för att tvätta och salta in skinnen, minst 50 liter.

En stor kastrull, minst 30 liter och exempelvis en gasbrännare för att kunna koka späcket till olja.

Rena, livsmedelsgodkända kärl och vacuumpåsar till förvaring av köttet.

Utrustning som behövs i båten efter skottet □

En säldragg och en lång stör med en vass, hullingförsedd spets är utmärkta hjälpmedel ifall sälen sjunker.

Flöten med linor och sänken för att märka ut var sälen ligger. Detta är särskilt värdefullt om ni fäller flera och vattnet är strömt.

En vass krok med handtag för att dra sälar på hala klippor och få dem ur vattnet i båten.

Minst två rena knivar – en lång och spetsig till stick och till utsidan och en mindre och smidig till stycking och insida.

Minst två par rena, livsmedelsgodkända handskar, även här för byte mellan ut- och insida.

Några oanvända plastpåsar att lägga köttet i, buntband, tusch att markera påsar med och en balja på minst 50 liter att lägga skinnet i om det är mer än en timmes färd hem. Annars kan sälen tas iland hel.

En kylväska med is att kyla köttet med om det är varmt ute.

Bensåg eller grov sax.

Vapnet

Övrigt

Ta reda på vilken kaliber och kultyp som är tillåten att använda för säljakt.

Kaffe eller annan varm dryck, en frusen skytt är inte bra.

Vapnet ska vara väl inskjutet på olika avstånd. Bär helst de kläder som ska användas under jakten även vid provskjutningen.

Väl tilltaget med mat och ätbart ifall jakten drar ut på tiden.

Dricksvatten.

Solglasögon och något att sätta på huvudet.

Diskmedel för att diska av knivar och annat.

En bra kikare.

Tänk på att en sälskalle inte är ett hårt mål och att grova kalibrar med hårda kulor gjorda för att tränga djupt in i klövvilt inte är lämpliga i flacka kulbanor över vatten. Prata med din vapenhandlare om lämpliga alternativ.

11


Jaktformer SÄLJAKT KAN BEDRIVAS på flera olika sätt. Förr jagade man främst säl på isen ute till havs, men den formen av jakt är mycket riskabel samt kräver god kunskap om och erfarenhet av havsis. Dessutom är det ganska sällan som havet fryser så pass på vintern att det hålls fruset ända tills 15 april, då säljakten nuförtiden börjar här runt våra öar. En annan typ av jakt är att bege sig ut i havsbandet, köra omkring tills man får syn på sälar och därefter försöka smyga sig på dem. Det går dock åt stora mängder bränsle och krävs en bra, havsduglig båt och exemplariskt omdöme av föraren. Lockjakt verkar kunna vara effektivt under maj och juni. Det går ut på att man ligger relativt synlig på en klippa och härmar gråsälens råmanden och rörelser, för att på det viset locka dem till sig. Där det berättas om lockjakt sägs det att det funkar bäst om man är två, en som agerar säl och en som är redo att skjuta. Det finns också de som har lyckats med att lägga nät nära land och hälla fiskrens i stranden för att sedan lägga sig och vänta.

Jaga gärna inomskärs

12

Vi vill gärna slå ett slag för att jaga så mycket som möjligt inomskärs, då det ger den största nyttan vad gäller problemindivider för det kustnära fisket. Genom att använda sig av en eller flera av de traditionella jaktmetoderna kan man garanterat lyckas med att få säl inne bland holmarna. Det är dessutom en verklig utmaning! Fråga yrkesfiskare om de känner till några områden där sälarna vistas ofta och åk dit för att pröva olika metoder. Det här sättet att jaga kräver minst utrustning och är en bra inkörsport för nyblivna och yngre jägare. Att jaga inomskärs ställer dock höga krav på artkännedom då den fredade vikaren gärna vistas ensamma och längre in i skärgården. Men i takt med att gråsälarna ökat i antal är det inte längre ovanligt att de är långt inne i vikar, speciellt på hösten för att äta gäddor och leksik.


Ta kontakt med jaktvårdsföreningen i din kommun om du inte äger egna holmar som lämpar sig till säljakt, de kan berätta vilka allmänningar som finns i kommunen och var säljakt lämpligast kan bedrivas.

13


Ut på jakt Alla förberedelser är gjorda och vädret har varit lugnt ett par dagar. Nu är det dags att ge sig ut på säljakt! NÅGRA SAKER ATT HA I ÅTANKE •

Säljakt har man i alla tider gjort tillsammans och det finns ingen anledning att sluta med det. Ta med dig någon när du åker ut.

Visa alltid hänsyn till andra på sjön. En stilla försommardag kan det mycket väl vara andra ute på vattnet än säljägare. Det kan inte nog påpekas hur viktigt det är att vi jägare beter oss hövligt när vi är ute på jakt.

Tänk alltid igenom säkra skottvinklar innan skott avlossas. Vatten och flack kulbana ger ett obefintligt kulfång och en kula från en studsare tar sig lätt flera kilometer. Om terrängen tillåter, försök gå upp på någon form av höjd.

Att skjuta från båten är inte tillåtet så leta alltid efter lämpliga grynnor, hällar eller holmar som skytten kan gå iland på.

Före skytten går iland – kolla om det är tillräckligt grunt för att kunna bärga en säl om den skjuts i vattnet och i sådant fall var det är lämpligt. Detta kan vara svårt att se från land.

Stäng alltid av motorn en god stund före skott avlossas. Annars lär sig sälarna att förknippa motorljud med fara, vilket gör dem mycket skygga och svårjagade.

14

Skjut aldrig fler sälar än ni kan ta vara på och lämna aldrig sälkadaver på små grund som sälarna gärna vistas på. Det kan göra så att sälarna flyttar till andra platser, till exempel längre inomskärs där de förstör för fiskare.

SÄLARNA INNEHÅLLER liksom fisken i Östersjön

miljöföroreningar, främst i form av kvicksilver, dioxiner, PCB och DDT. Med den informationen som finns tillgänglig kan vi utgå från att det klokaste vid jakt är att skjuta yngre individer. Glädjande nog går halterna av dessa ämnen stadigt nedåt i fisken, och bör således även minska i sälen. De år när säljakt kan bedrivas på isen runt Åland är som sagt lätträknade. Den som vill ha tips för hur sådan jakt ska bedrivas och vad man ska tänka på kan med fördel leta efter artiklar och böcker från Österbotten, där isjaktskulturen fortfarande lever.


15


”Säljakt har man i alla tider gjort tillsammans och det finns ingen anledning att sluta med det. Ta med dig någon när du åker ut.”

16


17


Hantering av bytet VID SÄLJAKT ÄR själva jakten den lätta delen. Att

ta tillvara en säl kräver goda förberedelser och en hel del tid. Det är viktigt att redan före båten lämnar land ha en plan för vad som ska hända med bytet om jakten skulle bli lyckad. Sälkött är en mycket känslig produkt så det krävs noggrann hygien och ett snabbt tillvaratagande. Hinner ni hem på under en timme kan ni göra arbetet hemma.

Flödesschema för hur en säl bör tas tillvara för att hålla högsta möjliga kvalitet 1.

Direkt efter skottet när sälen är bärgad ska den avblodas genom snitt under framskrävlorna, alltså in under bogarna. Alternativt kan hela huvudet avlägsnas, men tänk på att vara noga med hygienen.

2.

Så snart som möjligt men senast inom en timme ska späcket skiljas från köttet. Detta görs med en ren kniv, genom att sälen flås liggande på rygg och att köttet därmed ligger med späcket som underlag när det skärs ut.

3.

När sälen är flådd styckas den och köttet läggs i rena, oanvända plastpåsar på is för att kylas ner så snabbt som möjligt. Sälkött är naturligt mört och behöver inte hänga för att möras.

4.

Tänker du göra en trikinundersökning, som livsmedelsverket rekommenderar, behöver du ta en bit kindkött, mellangärde eller en framskrävla och märka varje säl med rätt provbit. Annars måste köttet från samtliga sälar den jakten kastas, ifall en testas positivt för trikiner. forts.

18


TRIKINER Trikiner är en typ av parasiter som kan smitta genom att man äter kött som är infekterat. De flesta typerna av trikiner dör av djupfrysning men inte alla. Ingen form av trikin klarar dock upphettning över 70 grader, så genomstek eller koka alltid kött om det inte är testat.

19


forts. 5.

Skinnet med späcket kvar läggs i den balja ni tagit med för det ändamålet.

6.

För att mildra smaken kan man vid hemkomst blanda en saltlag om cirka fem procent salt (50 gram per liter kallt vatten) och låta köttet ligga i den under 12–24 timmar i kylskåp för att blodet ska dras ur. Det går också att använda enbart rent vatten, men saltet hjälper till att dra ut blodet ännu effektivare. Den korta tiden och relativt milda lagen gör att köttet inte blir saltat utan lämnar det i princip fortfarande rått.

7.

Efter saltlagen ska köttet torkas av och antingen tillagas eller vakuumförpackas och frysas.

8.

Skinnet späckas av med hjälp av en skavbom eller skiva lutad mot en bock. Det finns många olika knivar som funkar, allt från filékniv till ulu. Testa dig fram till vad du föredrar. Var aktsam på att inte skära för djupt. Det är bara späcket som ska bort, men var noggrann och försök få bort allt.

9.

Efter avspäckning ska skinnet tvättas med diskmedel och vatten. Gärna två-tre gånger i nytt tvättvatten och med sköljning emellan. Finns fett kvar i håren oxiderar det väldigt lätt och ger missfärgningar samt ett klibbigt och sämre skinn.

10. Vill du garva ditt skinn helt färdigt på egen hand gör du det nu eller lägger det i frysen. 11. Vill du inte garva ditt skinn själv strör du ett jämnt lager salt på köttsidan och låter det ligga några timmar. Därefter viker du ihop det till ett fint paket, packar in det i dubbla påsar och lägger det i frysen tills du kan skicka iväg det till ett garveri. Alternativt kan det förvaras i en mättad saltlag. 12. Späcket skärs i mindre bitar till oljekok. Det behöver kokas inom 24 timmar eller frysas, annars härsknar det och oljan blir dålig.

Länkar till garveri, laboratorium för trikinprover samt tips på vidare läsning om egen garvning finns på sista sidan.

20

SÄLHAND ELLER SÄLFINGER Vid hantering av sälar kan man drabbas av en infektion som kallas för sälhand eller sälfinger. Den beror troligen på en form av mykoplasma och kan ge upphov till en kraftig infektion. Använd tjocka engångshandskar när du hanterar sälar. Var aktsam på ifall någon del av handen börjar rodna och svälla upp, det kan ta upp till två veckor. Ta då kontakt med sjukvården och säg att du hanterat sälar.


21


”Sälköttet är väldigt mörkt och har en utpräglad viltsmak. Servera gräddstuvad säl med kokt potatis och lingon, gärna ute på stranden.”

22


23


Sälen som mat SÄLENS KÖTT ÄR MAGERT och mycket närings-

Sälköttet är väldigt mörkt och har en utpräglad viltsmak. När det hanteras korrekt är det mycket mört och smakligt. Det lämpar sig bra till bland annat mustiga grytor, att grilla eller att röka.

Sälen är ett djur i toppen av näringskedjan och därför är tyvärr vissa delar inte lämpliga att äta, som till exempel inälvorna och späcket. Det finns idag inga rekommendationer om hur mycket östersjösäl man säkert kan äta, så vi får använda lite sunt förnuft och kanske inte äta sälgryta alla dagar.

Här nedan hittar du det enklaste receptet som alltid går hem, men våga exprimentera och testa dig fram!

rikt. Det innehåller rikligt med proteiner och spårämnen som järn, zink, koppar, kalcium och vitamin A,C och D. Halterna av selen och vitamin B12 är även de höga.

GRÄDDSTUVAD SÄL 4 P O RT IO N E R

600 g sälkött 0,5 l vispgrädde 1 stor gul lök salt lingon Skär köttet i bitar, stek det i rikligt med smör tills det är helt igenom tillagat och tillsätt sedan den hackade löken. När löken är genomskinlig och glansig häll på grädden och låt koka ihop till lagom simmig konstistens. Salta och peppra. Servera med kokt potatis och lingon, gärna ute på stranden. Det går också bra att göra utsökt paté, korv, pastej och andra charkuterier på säl.

24


25


Sälen som råvara ATT KOKA SÄLOLJA är inte svårt men kräver tåla-

mod. Den ska koka sakta tills allt fett har smält och det bara flyter omkring några bruna hårda bitar i oljan. Då ska den vara klar, ha en vackert konjaksbrun färg och dofta lite svagt av stekt lax. Akta så att den inte bränns eller kokar över. Har du tillgång till termometer kan du lättare hålla koll, oljan är färdig när den är 120–130 grader. För att förhindra att oljan bränner i början kan lite vatten läggas i kastrullen tillsammans med en mindre mängd späck. När det smält ordentligt fyller du på med mer späck, men inte mer än så att grytan är halvfull, annars kokar det lätt över. Är späcket för gammalt eller om oljan blir för lite kokt härdar den dåligt och härsknar, med dålig lukt och klibbigt resultat som följd. Efter kokning ska oljan silas noggrant och förvaras mörkt i tät behållare.

BEHANDLING AV TRÄ Sälolja ska strykas på i tunna skikt i starkt solljus på våren och försommaren. Då sugs den snabbt in i virket och oxiderar, vilket ger en vattenbeständig yta. Oljan kan också blandas med tjära eller färpigment.

RECEPT PÅ SÄLFÄRG FÖR UTOMHUSBRUK Blanda 10 liter sälolja med 1 kilo järnvitrol och 4–5 kilo rödmyllla, ingen kokning av färgen behövs.

SKOFETT Skofett gjort på sälolja, tjära och bivax ger ett mycket bra skydd mot väta på läderskor och kängor. Ta 100 gram säloja, 10 gram bivax och 5 gram tjära och smält över vattenbad tills det är helt blandat. Låt svalna före du använder det. Är det för löst kan du smälta om det och tillsätta ytterligare några gram bivax.

SKINNET Sälskinnet är en fin och mångsidig produkt som kan användas till bland annat mössor, vapenfodral, handskar och väskor. Bara fantasin sätter gränsen. Leta reda på en skomakare eller annan sömmare med en lädersymaskin så får du säkert hjälp med arbete och formgivning, om du inte vill eller kan göra det själv.

BENEN Sälbenen används traditionellt till exempelvis smycken. Benstrukturen är mer porös än hos landlevande däggdjur och materialet är därmed lättare att bearbeta. Även morrhår och inälvor kan användas till olika föremål och hantverk!

26

Sälen är sannerligen en värdefull resurs.


27


28


29


Källor och vidare läsning LITTERATUR Säl: Hantering efter skottet – Anita Storm / Svenska Jägarförbundet Sälen i det moderna köket – Svenska Jägarförbundet Åländskt skärgårdsliv – Sven Andersson En boning i Havet – Dan Nordman Gammalt och nytt från Föglö 2008: Sälar – Föglö Hembygdsförening Stenbådan – Birger Thörnroos Skinn: Garvning och Beredning med traditionella metoder – Lotta Rahme The economy of food – Hanna Kivikero Itämeren hylje ihminen suhde – Juha Ylimaunu

ÖVRIGA KÄLLOR SOM BIDRAGIT MED KUNSKAP Johan Mörn Benny och Hasse Holmström Hanna Kivikero Anita Storm Jonas Harald August Andersson, radiointervju om säljakt på Finbo

HEMSIDOR www.regeringen.ax – För gällande lagar och regler kring säljakt på Åland. www.artfakta.se – För mer artinformation om sälar. www.kvvy.fi – Laboratorium som utför trikintester. www.keminnahkatarvike.fi – Garveri som tar emot sälskinn. www.livsmedelsverket.fi – Information om trikiner och miljöföroreningar.

30



32

© ARCHIPEL AGO PARES R.F. 2020