Svenska kyrkor 2019

2019 EN TIDNING OM KYRKANS FASTIGHETER

Kyrkan i Malmberget flyttas – igen Uppsala domkyrka renoveras med framtiden i åtanke.

Fredrikskyrkan – 300 år av förändring

RENOVERING på hög höjd S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

1

Vi renoverar och restaurerar kulturhistoriska byggnader, K-märkta fastigheter samt kyrkor.

Specialister på skiffer i alla dess former.

En stor del av vår verksamhet består av helhetsåtaganden inom bygg och renovering av såväl kulturbyggnader som kyrkor.

Vi har gedigen och lång erfarenhet av att bevara och återskapa anrika byggnaders ursprungliga utseende och konstruktion. ångm r ö f n a nska kyrk ram emot e v S r a k c Vi ta ch ser f o e d n e ten! o r e t b r r ö a f t m g a i s r å ojekt och r p e d n a komm

Tel 035-22 36 50 info@sydskiffer.se www.sydskiffer.se

Boktips!

Tre böcker om kyrkorummet

kyrko byggn

ader och kyrko

rum är aldrig tomm a, aldrig tysta.

De rymmer Guds tilltal, och det gör dem oändligt värdefulla.

Vad händer när vi med tron och traditionen i ryggen utforskar möjlig heten att bruka våra kyrkobyggna der på ett nygammalt sätt? Hur tar vi vara på Svenska kyrkan s viktigaste materiella re surs? Vågar vi låta flyttlas sen gå från kanslihus och församlingshe m tillbaka till kyrkobyggna den? Vad hände r när fler ”får en egen nyckel” till kyrkor ummet?

HÖG T I TAK I HEL IGA RUM

Högt i tak i heliga rum Johan Dalman

Vad är en kyrka?

JOHAN D ALMAN

HÖ GT I TA K I H EL IG A RU M

9 78915 2

6-3761-6

JOH AN DAL MAN

ISBN 978-91-52

•

Vad händer när vi med traditionen i ryggen börjar nyttja kyrkobyggnaden på ett nyammalt sätt? Hur tar vi vara på Svenska kyrkans viktigaste materiella resurs? Vågar vi låta flyttlassen gå från kanslihus och församlingshem tillbaka till kyrkobyggnaden? En bok för alla som har ansvar för kyrkobyggnaderna.

anna blåde r

är illustratör, utbilda Edinburgh College d vid of Art.

637616

Den hemliga resan Ulf Nilsson En barnbok om släktband och historia som tar plats i kyrkorummet.

Genom en spännande släkthistoria som speglas genom kyrkor från olika århundraden väcks nyfikenheten på vad kyrkorna kan gömma på för hemligheter om dem som levt före oss. Anna Blåder har gjort de charmiga illustrationerna.

Mellan himmel och jord Göran Gunner och Maria Södling

MATERIALVALEN SPELAR också in.

Här ska nya solceller och modern bergvärme samsas med varsamt renoverade spåntak och återbrukade taktegel. Det går, tack vare engagerade hantverkare och nytänkande ingenjörsskap.

I Svenska Kyrkor 2019 gör vi en svepande resa genom stiften och möter många av de som på olika sätt arbetar med att föra in kyrkans fastigheter i framtiden. Här finns inspiration, idéer – samt en stor uppfinningsrikedom och vilja att lyckas med den resan.

LÄNSSTYRELSERNA I landet måste

också hänga med på att det blåser nya vindar. Om man tidigare hållit benhårt på att bevara allt som det en gång varit, och varit mycket restriktiv till moderniseringar och förändringar i de ofta kulturhistoriskt värdefulla miljöerna, har man på många ställen i dag förstått att förändringsprocesserna i Svenska kyrkan är oundvikliga. Är det viktigare att antalet bänkrader är intakt, eller att kyrkobyggnaden är ändamålsenlig för församlingens behov? Ska vi ha våra kyrkor kvar i hundra år måste byggnaden börja anpassas till verksamheten, i stället för att – som skett så länge – verksamheten har fått ge vika för viljan att med alla medel bevara byggnaden oförändrad.

Och kanske är detta att försöka bevara något ”som det alltid har varit” också en illusion. Många är berättelserna från kyrkorenoveringar

SARA GRANT redaktör

Foto: Marcus Gustafsson

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

johan dalma n

är Strängnäs stifts femtioåttonde biskop.

där man upptäckt lager på lager av förändringar, årsringar av renoveringar där det blir tydligt den där medeltidskyrkan inte alls sett likadan ut sedan 1300-talet.

Här beskrivs människors uttryck för tro och liv, och de olika former de hittat under århundraden. Det kulturarv som finns i Svenska kyrkan tillhör alla. Boken är en reflektion kring hur detta är ett levande arv, där nya tolkningar och förståelser är i ständig dialog med den mångtusenåriga historien.

S

venska kyrkan står i en brytningstid, och det gäller inte minst alla de fastigheter man förfogar över. Den stora fastighetsinventeringen är gjord.

Nu kommer nästa steg – lokalförsörjningsplanerna. Vilka lokaler kommer församlingen behöva, och hur ska de användas?

Mitt i detta förändringsarbete står alla de som arbetar med fastigheterna, på något sätt. Som vårdar, underhåller, renoverar och bevarar – och välkomnar människor hit.

För byggnaderna är inga museer, utan levande hem för församlingen och all den verksamhet som ska rymmas här. Det kan vara svårt att ta in i en medeltidskyrka – att här ska 2000-talets all verksamhet också leva.

3

64 Svenska kyrkans stift

LULEÅ sid 14

HÄRNÖSAND sid 18

VÄSTERÅS sid 22 KARLSTAD sid 26

SKARA sid 52

UPPSALA sid 34 STOCKHOLM sid 44

STRÄNGNÄS sid 40 LINKÖPING sid 56

GÖTEBORG sid 62

VISBY sid 68 VÄXJÖ sid 70

LUND sid 74

Svenska Kyrkor 2019 ges ut av Verbum AB – ett bolag inom Berlingmedia-koncernen. Postadress: Box 22543, 104 22 Stockholm.

Besöksadress: Kungsholmstorg 5. Telefon: 08-743 65 00 (växel).

Redaktör: Sara Grant, sara.grant@verbum.se.

Grafisk form: Susanna Rittner och Fredrik Swahn, Berling Media AB. Produktion: Berling Media AB. Marknadschef: Annika Waldenström, annika.waldenstrom@verbum.se. Annonsansvarig: Therése Söderström, therese.soderstrom@verbum.se. Tryck: Lenanders Grafiska AB, 2019.

Tryckt på ett miljövänligt papper. Omslagsfoto: Marcus Gustafsson.

4

48 23 Innehåll 2019 6 INGÅNG

44 STOCKHOLMS STIFT

8 LÅSLÖSNINGAR

52 SKARA STIFT

10 FASTIGHETSREGISTER

56 LINKÖPINGS STIFT

12 RADON

62 GÖTEBORGS STIFT

14 LULEÅ STIFT

68 VISBY STIFT

18 HÄRNÖSANDS STIFT

70 VÄXJÖ STIFT

22 VÄSTERÅS STIFT

74 LUNDS STIFT

26 KARLSTAD STIFT

78 FASTIGHETSSAMVERKAN

34 UPPSALA STIFT 40 STRÄNGNÄS STIFT

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

HÅLLBARHET VÅR HJÄRTEFRÅGA Att välja Kinnarps är att välja rena material, genomtänkt design och ansvarsfull tillverkning. Vi tar ansvar för hela kedjan. Från råvaror och relationer, till hur vi designar och tillverkar produkter.

Tillsammans hittar vi lösningar som skapar största möjliga positiva effekt för samhället, skogarna och atmosfären.

LADDAD. med GARO Futuresmart™

Allt fler elbilar behöver snabb och enkel laddning Intresset för att bygga upp infrastrukturen för elfordon i Sverige accelererar alltmer.

Genom stor framsynthet, erfarenhet, kompetens och innovationsförmåga är GARO idag den ledande leverantören av fordonsladdning i Norden. Med en bred produktportfölj kan vi erbjuda alla typer av laddstationer – från laddboxen hemma i villan till den effektiva snabbladdaren. Vi är med och driver utvecklingen framåt för en tryggare, enklare och mer hållbar framtid.

GARO Futuresmart™ garanterar vår innovation av framtidssäkra produkter som säkerställer energibesparing, smartare styrning och enkelhet i användandet.

garo.se

Publika laddstolpen LS4

En nytänkande kraft

INGÅNG

När det värsta händer BRAND. När Notre-Dame i Paris brandhärjades i april var det många som frågade sig om något liknande skulle kunna hända i Sverige. Och visst skadas kyrkor och byggnadsminnen varje år av bränder.

De vanligaste orsakerna till bränderna är elfel, åska, anlagd brand eller slarv vid exempelvis renovering. De senaste åren har även risken för skogsbrand uppmärksammats, inte minst efter de många och stora bränderna sommaren 2018.

Svenska kyrkan ingår i riksantikvarieämbetets samverkansgrupp ”Brand, restvärdesräddning och kulturarv” som träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter.

Notre-Dame i Paris, eldhärjades i april 2019.

460 000 000 kronor betalas ut i KAE, kyrkoantikvarisk ersättning, under år 2020. Det är samma summa som 2019, men i höstbudgeten kommer regeringen fatta slutligt beslut om ersättningens storlek. 88 procent av ansökningarna från stiften handlar om vårdande insatser, och omkring 93 procent av alla projekt rör kyrkobyggnader.

Sedan 1987 har vi åtgärdat otaliga skiffertak.

Det gör oss idag till marknadsledande i Norden i vår bransch.

Välkommen att kontakta oss för ett kostnadsfritt åtgärdsförslag!

Box 19 712 02 Grythyttan 0591-141 64 / 070-512 62 91 info@takskifferspecialisten.se www.takskifferspecialisten.se 6

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

Dädesjö gamla kyrka utanför Växjö.

Ny statlig status för åtta medeltidskyrkor BYGGNADSMINNE. Ett av de första beslut som nya kulturministern Amanda Lind fattade var att ge åtta statligt ägda kyrkor från medeltiden status som byggnadsminnen. Det innebär att de är skyddade även om staten skulle sälja dem, enligt Riksantikvarieämbetet. De äldsta uppfördes på 1100-talet, de yngsta på 1400-talet.

Byggnader som Svenska kyrkan själv äger, från medeltiden eller yngre, skyddas enligt andra bestämmelser.

Medeltidskyrkorna är “värdefulla kulturhistoriska miljöer som berättar om den historiska utvecklingen under många sekler”, sa ministern. En av kyrkorna är Dädesjö gamla kyrka utanför Växjö, byggd på 1200-talet.

Miljöer i gott skick EKONOMI. I en utvärdering av den kyrkoantikvariska ersättningen som Riksantikvarieämbetet har gjort, drar man slutsatsen att de svenska kyrkomiljöerna troligen är i bättre skick än någonsin. Detta beror bland annat på att ersättningen gjort det möjligt att långsiktigt planera insatser, och öka kunskaperna hos de som förvaltar fastigheterna. Däremot konstaterar RAÄ att ersättningen nog inte alltid går till kulturminnen med störst behov, utan snarare till de projekt där motivationen och förmågan att ansöka är som störst.

Riksantikvarieämbetets förslag till lösning på detta problem är att ge Svenska kyrkan i uppdrag att identifiera de antikvariska behoven även hos de kyrkliga kulturminnen som inte uppmärksammas i ansökningarna om KAE. Utvärderingen gjordes på uppdrag av regeringen, som är de som beslutar om nivån på den totala ersättningen till alla stift i Svenska kyrkan.

Mellan 2002 och 2017 betalades drygt 5,5 miljarder kronor ut i KAE, vilket i genomsnitt finansierat hälften av de totala kostnaderna för samtliga projekt.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

Vi tar vara på vårt kulturarv!

Vi

Boracol®20

Bo

Träskyddsmedel

bekämpar och förebygger angrepp av Svamp, Röta, Husbock och andra Träskadeinsekter samt Äkta Hussvamp i trä och mur.

Trä

bekäm av Sva Tr

IMPEL®-BOR IM

stavar för depåimpregnering.

stava impr

Godkända biocider enligt EU:s biociddirektiv

Godkä enligt

Kontakta oss för mer information!

Konta

www.lavtox.se • tel 0730-22 21 89

www.

7

LÅSLÖSNINGAR

Moderna lås för olika behov

Aldrig mer borttappade nycklar eller krångliga överlämningar när lokaler ska hyras ut. Med ett elektroniskt låssystem kan församlingens olika fastigheter och rum öppnas och stängas helt efter behov – och bara för den som har behörighet.

L FOTO: ILOQ

åsen från iOQ är helt digitala och alstrar själva den energi som krävs för driften av systemet. Det behövs varken batterier eller kablar. Det första elektroniska låssystemet lanserades år 2007, och det pågår en konstant utveckling av produkterna. År 2007 var iLOQ först i världen med sitt elektroniska låssystem som genererar den ström som krävs genom isättningen av en nyckel i cylindern.

Men det är inte bara det faktum att användarna slipper tänka på batterier och kablar som är en fördel.

Roger Svärd på iLOQ tror att den stora förenklingen, för de som jobbar med olika kyrkliga byggnader, är att de får en kontroll på sina utlämnade nycklar och de behöver inte längre fundera på att någon får tillgång till lokaler, som de inte ska ha.

– Med vårt system har kyrkan full kontroll över nycklarna, och dessutom en möjlighet att enkelt spärra borttappade nycklar.

Behörigheten programmeras in i respektive nyckel och kan enkelt ändras efter behov.

– Kyrkor har ofta flera användare av sina olika lokaler. Ofta finns dessutom lokaler som används för uthyrning, och då finns det möjlighet att lämna ut en nyckel som bara gäller vid det specifika uthyrningstillfället. Det är lätt att alltid

8

hålla sitt låssystem uppdaterat, säger Roger Svärd.

I Södra Tjust pastorat i Linköpings stift har kapell, församlingshem, bodar, magasin och båthus fått nya låssystem från iLOQ. De är mycket nöjda med systemet. Sist ut att få nytt lås var en kyrkport från 1700-talet.

För den som tycker det låter märkligt att ett pastorat kan få tillåtelse från Länsstyrelsen att installera ett helt nytt lås på en historisk port, har Roger Svärd en förklaring. Det toppmoderna låset behöver nämligen inte innebära ett särskilt stort ingrepp på en gammal dörr.

– Vi kan installera låset genom att enkelt byta ut existerande låscylinder.

Det passar väldigt bra i kyrkornas unika miljöer, eftersom de ofta är K-märkta och har särskilda regler.

Det är den batterilösa cylindern som har genererat iLOQs framgång, menar Roger Svärd, som lyfter fram ett antal fördelar med den helt elektroniska laddningslösningen.

– Det finns ju också en miljöaspekt i att batterier inte behövs. Det sparar på miljön och håller nere kostnaderna, säger Roger Svärd.

I dag finns iLOQs låssystem i många slags offentliga miljöer, men även i privata fastigheter har det elektroniska låssystemet sina fördelar, fortsätter han.

– Vi finns exempelvis i bostadshus, kommunala lokaler, på sjukhus och i kyrkor, det vill säga alla typer av verksamheter. Vi är unika i Sverige med våra lösningar och vi har installationer över hela landet. ◆

De elektroniska låsen har stora fördelar i miljöer där många delar på nycklarna.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

Våra digitala lösningar gör vardagslivet enkelt för människor, företag och organisationer

iLOQ är det första och enda elektroniska låssystemet i världen som alstrar den energi som systemet behöver, genom att nyckeln förs in i cylindern. iLOQ erbjuder enkel och säker hantering av behörigheter.

Borttappade nycklar kan spärras bort i en handvändning.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

9

FASTIGHETSREGISTRET

Smartare förvaltning med koll på fastigheterna På Kyrkomötet 2016 sjösattes projektet Gemensamt ansvar – fastigheter, kyrkor och utjämningssystem efter flera års utredningsarbete och en remissomgång. Färre medlemmar kräver en effektivare förvaltning. Stora resurser kan frigöras om församlingarna får bättre verktyg för översyn och effektiv förvaltning.

S

ILLUSTRATION: GETTY IMAGES

venska kyrkans församlingar äger många fastigheter. Men hur många, och vilka typer av byggnader? De frågorna har aldrig kunnat få något exakt svar. Men nästa år är det meningen att hela Svenska kyrkans samlade bestånd av byggnader, och grunduppgifter om dessa, ska finnas i ett register.

– Vi kommer att få en grundläggande och kvalitetssäkrad information om innehavet. Utifrån den kan vi gå vidare med analyser av vad som är ändamålsenligt och hållbart för framtiden, säger Henrik Engqvist, Svenska kyrkans beställarombud i projektet.

10

Beslutet om ett fastighetsregister togs av kyrkomötet 2016. Bakgrunden är att i en framtid med färre medlemmar kommer Svenska kyrkan att behöva arbeta mer kostnadseffektivt på en rad områden. Särskilt när det gäller fastigheter är bedömningen att stora resurser kan frigöras genom att församlingarna får bättre redskap för översyn och effektiv förvaltning.

I FASTIGHETSREGISTRET ska varje församling mata in basfakta om sitt fastighetsbestånd – allt ifrån kyrkobyggnader till redskapsskjul. Ett pilotprojekt startar i februari, då 35 församlingar från alla Svenska kyrkans tretton stift ska börja använda det nya systemet.

I Karlstad stift gjorde man på ett lite annorlunda sätt under arbetet med fastighetsregistret, berättar energiingenjör Johannes Wikström: – Vi valde att åka ut till alla pastorat och intervjua dem på plats, i stället för att lägga ner tid och energi på att utbilda alla i Excel.

Johannes Wikström uppskattar att varje pastorat tog ungefär två dagar att interjvua.

– Det är tid som annars gått åt till att lära ut programmet och först därefter hade vi kunnat börja göra själva jobbet.

Fastighetsregistret skulle vara i full funktion den 1 januari 2019. Nästa steg blir att samtliga församlingar ska göra en lokalförsörjningsplan, där informatioS VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

FAKTA Beslutets fem delar:

1 2 3

Ett gemensamt register över Svenska kyrkans alla fastigheter.

Varje församling/pastorat ska upprätta en lokalförsörjningsplan.

En gemensam strategi för hantering av övertaliga kyrkobyggnader ska införas. Byggnader som inte används ska kunna överlåtas från en församling till ett trossamfund.

4 5

Stödet från Svenska kyrkan till stift och församlingar ska ökas.

Ett nytt ekonomiskt utjämningsystem införs för att alla församlingar ska få bättre ekonomiska möjligheter. Det nya systemet införs succesivt mellan 2018 och 2021.

nen i fastighetsregistret utgör en viktig del, för att se vilka lokaler som behövs för verksamheten över tid.

– Hittills har många av Svenska kyrkans församlingar saknat långsiktiga planer för sitt innehav, budgetarna har sträckt sig upp till tre års tid. Nu kommer det bli möjligt att göra analyser som sträcker sig betydligt längre än så, säger Henrik Engqvist.

TRE PILOTFÖRSAMLINGAR i Svenska kyrkan, däribland Enskede-Årsta församling i Stockholms stift har fått möjlighet att titta på en principskiss till arbetsmodell för att upprätta lokalförsörjningsplan och ett fiktivt exempel på hur en lokalförsörjningsplan kan se ut i en S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

församling, berättar Michael Yhr, fastighetsstrateg och teamledare vid Fastighet och kulturarv vid Stockholms stift De fick testa att göra delar av planeringsarbetet och komma med synpunkter. Det gav flera viktiga insikter. Det är ett omfattande jobb, som kräver delaktighet från både anställda och förtroendevalda och stiften har en viktig roll att stödja församlingar och pastorat.

I arbetet som nu kommer ska alla församlingar eller pastorat samla in uppgifter och göra analyser utifrån verksamhetens behov och ekonomiska förutsättningar och ge svar på frågor som: hur utnyttjas våra lokaler, är de ändamålsenliga, hur ser kraven på underhåll ut och hur utvecklas kostnaderna på sikt.

Resultatet ska bli en plan som redovisar församlingens planerade åtgärder för de närmsta åren och ända upp till 20 år framåt. Betydelsen av framtidsplanering måste framgå tydligt.

Helheten tittar man på hela tiden och omvärldsanalysen bör vara samma för församlingsinstruktionen och lokalförsörjningsplanen.

LOKALFÖRSÖRJNINGSPLANEN, tillsammans med kunskap om kyrkobyggnadens betydelse, ger församlingarna möjlighet till ett långsiktigt hållbart lokalinnehav som är anpassat till den planerade verksamheten – För att lösa framtida lokalbehov och ekonomiska utmaningar tror jag också att man måste visa mod och lyfta blicken bortom församlingens egna geografiska gränser. Lokalbehovet för utövande av den grundläggande uppgiften kanske kan prövas och sökas både inom och mellan församlingars och pastoratens geografiska gränser, säger Michael Yhr. ◆ 11

RADON

Oklar bild av saneringsbehov Förhöjda radonhalter kan förekomma i svenska kyrkor, precis som i andra byggnader. Problemets omfattning i landet är inte känd.

I ett fåtal kyrkor har höga halter av den radioaktiva gasen uppmätts och saneringsåtgärder vidtagits.

R

adon är en radioaktiv gas som bildas naturligt i marken. Långtidsexponering för radon ökar risken att utveckla lungcancer. Radon är näst efter rökning den främsta orsaken till denna sjukdom.

Förutsättningar för att få ett radonproblem i inomhusluften finns i stort sett i hela landet på grund av den uranrika berggrunden. En viktig faktor är hur tät en byggnad är mot marken.

Svenska kyrkor, särskilt äldre byggnader, har inte byggts enligt dagens normer. Det innebär att byggnaderna ofta är otäta mot marken och att ventilationen är av självdragstyp. Många kyrkor är även förlagda till höjdlägen i terrängen och ofta grundlagda på berg. Alla dessa faktorer bidrar till att jordluft med hög radonhalt sugs in i kyrkor under en stor del av året, främst från oktober till april.

DET FINNS i dag cirka 3 700 kyrkobyggnader i landet, varav cirka 1 700 har medeltida ursprung. I modern tid, under perioden 1950–1969, uppfördes 336 kyrkor, företrädesvis som stadsdelskyrkor i de växande städerna. Det innebär att det är troligt att även blåbetong har använts i vissa byggnader, vilket också kan orsaka radonproblem. Sammanlagt

12

uppskattas det finnas cirka 16 000 fastigheter som hör till kyrkobyggnader.

I kyrkor finns lokaler som används som arbetsplats samt lokaler dit allmänheten har tillträde. Här bedrivs ofta en rad aktiviteter såsom gudstjänster, körsång, utbildningar, konserter, barnoch ungdomsaktiviteter samt andra träffar. Det finns därför två regelverk att förhålla sig till. Vad gäller lokaler, dit allmänheten har tillträde, finns det en rekommendation att radonhalten i inomhusluften inte bör överskrida referensnivån på 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m3). ”Referensnivå” är ett nytt begrepp som finns i Strålskyddsförordningen (2018:506). Referensnivån ersätter det gamla ”riktvärdet” för radon som gavs ut av Folkhälsomyndigheten (FoHMS 2014:16).

Lokaler, där radonhalten är under referensnivån, kommer med automatik att klara även kraven på arbetsplatser.

På arbetsplatser där radonhalten är högre är det nödvändigt att även beakta de krav som gäller radon på arbetsplatser.

ARBETSMILJÖVERKET ger ut så kallade hygieniska gränsvärden för radonexponering. Begreppet radonexponering tar hänsyn till både radonhalten och vistelsetiden i den halten. För lokaler ovan jord är gränsen för radonexponeringen 0,36 MBqh/m3.

200

BECQUEREL per kubikmeter (Bq/m3). Det är refererensnivån som radonhalten i inomhusluften inte bör överskrida i lokaler dit allmänheten har tillträde.

Med anledning av ett nytt strålskyddsdirektiv från EU har nya föreskrifter (SSMFS2018:10) om radon på arbetsplatser tagits fram. Detta för att hantera arbetsplatser som har fortsatt hög radonhalt trots vidtagna åtgärder.

Men också för att skydda arbetstagare som löper risk att få en hög stråldos från radonexponering.

De nya föreskrifterna har även krav på anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten av arbetsplatser med hög radonhalt. Det nya sättet att hantera radon på arbetsplatser har flera utmaningar. Att ha en förståelse för hur de olika kraven hänger ihop och ska tillämpas är ett viktigt steg för att undvika onödig administrativ börda eller eventuella kostsamma saneringsåtgärder.

Det enda sättet att ta reda på hur hög radonhalten är i en inomhusmiljö är genom en långtidsmätning. Detta genomförs i minst två månader under S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

Sankta Ragnhilds kyrka i Södertälje är en välbesökt stadskyrka med medeltida ursprung. Alltsedan uppförandet i slutet på 1100-talet har kyrkan genomgått en rad förändringar. Exteriören präglas numera i hög grad av den omgestaltning som utfördes i början på 1600-talet. I samband med den senaste invändiga ombyggnaden 2014 genomgick kyrkan en omfattande upprustning som även innebar sanering för radon.

eldningssäsongen från 1 oktober till 30 april, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser. En långtidsmätning utgör ett viktigt första steg för riskbedömning och eventuella beslut om saneringsåtgärder. Möjligheten att mäta radon under en kortare tid (en–två veckor) finns också men resultatet av sådana mätningar är mindre tillförlitliga och kan inte ligga till grund för myndighetsbeslut eller riskuppskattning.

Korttidsmätningar används oftast av konsulter som har utfört en radonsaneringsåtgärd med syftet att snabbt kontrollera effekten av den vidtagna åtgärden. Alla korttidsmätningar måste följas upp av långtidsmätningar under eldningssäsongen.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

Förhöjda radonhalter går att åtgärda bland annat med hjälp av olika ventilationstekniker. Även tätning av läckagepunkter är en lösning men det är svårt att få helt tätt i vissa byggnader.

I Sverige har arbete med att sänka höga radonhalter, i framförallt bostäder, pågått i flera decennier. Det finns goda erfarenheter som kan tillämpas i svenska kyrkor av mer modern karaktär. För kulturhistoriskt värdefulla byggnader är omfattande saneringsåtgärder inte alltid genomförbara. En strategi för att sänka radonhalter stegvis bör upprättas och det i samråd med sakkunniga inom radon, ventilationsexperter och byggnadsantikvarier. Allmänheten och arbetstagare ska skyddas mot de skadli-

ga effekterna av radonexponering.

Radonhalter ska hållas så låga som det är möjligt och rimligt i enlighet med gällande strålskyddsfilosofi. Rimlighetsaspekterna av eventuella åtgärder har stor betydelse i dagens samhälle där hållbarhetsfrågor är högt aktuella och resurser (till exempel energianvändning) ska användas på ett effektivt sätt.

Kraven på energieffektivitet och kraven på låg radonhalt kan stå emot varandra.

Det är därför viktigt att kartlägga och utvärdera hur olika lokaler används, vilka som exponeras och vilka exponeringstider som gäller.

KIRINA SKEPPSTRÖM radonspecialist CECILIA PANTZAR byggnadsantikvarie 13

LULEÅ STIFT

SVERIGES NORDLIGASTE STIFT

RUSTAR OCH FLYTTAR

I Sveriges nordligaste och geografiskt största stift pågår det alltid renoveringar och restaureringar.

Och kanske är det enbart här som en kyrka flyttas än en gång — till en tredje plats.

14

Allhelgonakyrkan i Malmberget ska flyttas för tredje gången.

I

takt med att gruvan i Malmberget breder ut sig, flyttas och rivs fastigheter. Allhelgonakyrkan görs nu redo för en andra flytt.

Kyrkan ritades av Hakon Ahlberg och invigdes på allhelgonadagen 1944. Den byggdes i det dåvarande samhällets centrum och ersatte ett avsides gruvkapell, som hade spelat ut sin roll. År 1974 blev det aktuellt att flytta Allhelgonakyrkan, då gruvan breddes ut. Precis som 30 år tidigare, stod LKAB för kalaset.

Om några år är det dags för ytterligare en flytt. Allhelgonakyrkan ska placeras på Koskullskulle, en tätort tre kilometer från Malmberget. Just nu befinner sig projektet i planeringsstadiet, där stiftet jobbar tillsammans med LKAB. På allhelgonadagen 2022 är det tänkt att kyrkan ska återinvigas.

Församlingshemmet och den gamla prästgården kommer att lämnas kvar rör att rivas.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

Karl Gustavs kyrka i Haparanda församling har fått nytt tak med samma vackra mönster som det gamla.

I Umeå stadsförsamling påbörjade man 2017 en utvärderingsetapp för att renovera Umeå stads kyrkas fasad.

Historiska Hus i Norr AB bistod med kompetens i form av en byggnadsantikvarie och en byggnadsingenjör, för att säkerställa att fasaden fick rätt material.

Nu är utvärderingsetappen avslutad.

Församlingen valde ett tegel från Weinerberger, och det är Puts & Tegel från Örebro som utför själva fasadarbetet.

Kyrkan har alltid haft kulfogar, vilket den kommer att ha även i fortsättningen.

De skapar ett mer levande intryck och med sin konvexa form avvisar de vatten.

DEN 30 DECEMBER 2018 brann en förrådsbyggnad ned vid prästgården i Umeå. Byggnaden var Q-märkt, en äldre variant av K-märkning, vilket gör att fastighetsingenjören Stefan Larsson tycker det hela är extra sorgligt.

– Det var med nöd och näppe som de lyckades rädda själva prästgården. Som tur är förvarade vi bara utemöbler och

annat utan historiskt värde i förrådet, säger han.

Nu pågår sanering och återställning av marken, medan samtalen om vad som ska göras med platsen påbörjats.

PÅ SVENSKA SIDAN om Torne älv hittar vi Karungi. Här, i Haparandas församling, står Karl Gustavs kyrka med sitt säregna, mönsterlagda spåntak. I dag strålar taket och spiran mot besökaren. Det är tack vare en mödosam renovering.

Det gamla uttjänta spåntaket plockades ned, bit för bit, och underlaget i björknäver byttes ut mot ny näver. Själva spånen är doppade i tjära redan innan de läggs och när taket sedan är lagt, tjäras de på nytt. Det nya taket är identiskt med det gamla, med samma vackra mönster.

På andra sidan Torne älv, i Finland, hittar vi Karunki. Här finns företaget Nykarleby bygg och spåntak, och det är de som har utfört arbetet i Karungi på Karl Gustavs kyrka.

Underlaget i björknäver byttes ut mot ny näver.

Det uttjänta spåntaket plockades ner bit för bit.

→

LULEÅ STIFT

I Jokkmokks nya kyrka har det gamla korfönstret åter satts på plats.

250 liter linolja kommer det gå åt till Stensele kyrkas fasad.

Samma firma byter också ut taket på den medeltida Nordmalings kyrka, i Nordmalings församling.

STENSELE KYRKA i Södra Lapplands pastorat är en av Sveriges största träkyrkor. När den invigdes, 1886, kunde man välkomna 2 000 besökare, men i dag har brandskyddet begränsat antalet till 800 personer.

Sommaren 2018 påbörjades fasadmålningen av Stensele kyrka, kyrkan som också kallas för Lappmarkens katedral.

Tommy Berglund är fastighetschef i Södra Lapplands pastorat. Han berättar att man började med lågdelarna och att man under sommaren 2019 fortsatte arbetet med tornet och de höga delarna av skeppet.

– Det kommer att gå åt cirka 250 liter linolja innan kyrkan är klar och det är Hantverksgruppen i Lycksele som håller i penslarna.

I Stensele ska man också åtgärda

16

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

”Vid en renovering i höstas bestämdes det med kyrkorådets godkännande att tavlan skulle ersättas av det gamla fönstret.” ventilationsproblem vid takfoten, för att förhindra isbildning på yttertaket.

– Med ny isolering och förbättrad ventilation hoppas jag att vi får bukt med problemet, säger Tommy Berglund. Åsele kyrka kommer även den att målas om till sommaren.

1889 INVIGDES Jokkmokks nya kyrka.

Arkitekten var Ernst Jacobsson och byggmästaren Johan Edler. Arkitekten dyker inte ofta upp i kyrkliga sammanhang, vilket gör byggnaden olik andra svenska kyrkor. Jacobsson var judisk, men valde ändå att rita en kyrka i morisk stil, i Jokkmokk. Kyrkan är korsformad, med korta armar och en innergård – inte olik de byggnader som araberna uppförde i Spanien på 1000-talet. Med sina torn och tinnar för de lätt tankarna till moskéer och minareter.

Vid en renovering 1949–1952 doldes det vackra korfönstret och ersattes med en altartavla, målad av Torsten Nordberg. Gotthard Nilsson är kyrkoherde i Jokkmokks församling och han berättar att man genom originalritningar och gamla svartvita bilder såg att där skulle finnas ett korfönster.

– Vid en renovering i höstas, bestämdes det, med kyrkorådets godkännande, att tavlan skulle ersättas av det gamla fönstret.

Det vackra rosettfönstret var i åtta delar och i många olika färger. Glasets insida och ramverket visade sig vara intakt, men på utsidan hade man lyckats spika genom fönstret. Församlingens egen snickare restaurerade fönstret, som nu har återfått sin ursprungliga plats, ovanför koret. ◆ S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

www.paanukatto.fi Tillverkning och läggning av spåntak till kyrkor. Vi tillverkar spjälkta och täljda takspån av kärnfuru och asp. Vi är verksamma i Finland och i Sverige.

BYGG & ENERGIBILAGAN

Utkommer med Kyrkans Tidning nr 36 den 2/9

FORMTEGEL TILL KULTURBYGGNADER

Wienerberger har ett brett sortiment av formtegel för renovering av kyrkor och kulturbyggnader.

Wienerberger Världens största tegeltillverkare.

Kontakta oss på: info@wienerberger.se eller 0771- 42 43 50

17

I Ragunda har barnen en alldeles egen kyrka.

Lekkyrkan är en kopia av Ragunda kyrka, med ett torn pü knappt 4,5 meter.

Barsta kapell är ett av 17 bevarade fiskekapell i stiftet.

18

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

HÄRNÖSANDS STIFT

NYCKELN till nästa generations besökare Genom solpaneler, konserveringar och en kyrka i minatyr tar man ansvar för kommande generationer.

Härnösands stift jobbar för klimatet, för kulturarvet och för att pedagogiskt lämna över dessa till barnen.

I

Håsjö pastorat har man arbetat med projektet Etik och miljö sedan år 2000. Gamla oljepannor har bytts ut och ersatts med luftvärmepumpar och många av de bensindrivna trädgårdsredskapen har ersatts av batteridrivna. 2010 gjordes en energiinventering som ledde till diskussioner kring solpaneler på kyrktaken.

Fokus hamnade ganska snart på Stuguns kyrka, som länge värmts upp med direktverkande el. Historiskt sett har det inte varit lätt att få tillstånd för att sätta upp solpaneler på kyrkotak. Men argumenten var flera och genomtänkta och tillsammans med David Pettersson på HIFAB tog pastoratet fram ett underlag som lämnades till Länsstyrelsen. Kyrkoherde Lennart Raswill tycker att det var modigt av Länsstyrelsen att faktiskt lämna ett bifall, med tanke på rådande norm.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

– Tänk att ett litet pastorat, mitt i skogen, mitt i Sverige var en av de två första som fick ja ill att montera solpaneler på en kyrka! Är det inte fantastiskt!

DEN 11 FEBRUARI i år monterades den första panelen på Stuguns kyrka. Projektledare är David Pettersson på HIFAB och JN Solar AB sköter monteringen. Nu satsar pastoratet mer på solenergi och i väntan på Länsstyrelsens ja, hann de installera solpaneler på andra byggnader.

Ramsele gamla kyrka saknar helt uppvärmningssystem. Här är det vädret och årstiderna som får sköta temperaturväxlingarna, något som verkligen har sina fördelar. Kyrkan har anor från 1100-talet och tack vare avsaknad av värmesystem är den förvånansvärt bibehållen. Just nu pågår en konservering av kyrkan, både interiört och exteriört. Det yttersta lagret av putsen, som är detsamma på både in- och utsidan, är från 1600-talet.

Golvet i Ramsele gamla kyrka har varsamt lyfts bort. Man har lagt in ett undergolv och över det läggs de gamla brädorna in igen. Textilier och målningar är tvättade och dukar har spänts i sina ramar. Med varsamma händer har putsen gjorts fin och nu klurar man på ett recept på en fasadputs från 1730-talet, med samma egenskaper som tidigare.

Kyrkan kommer även få ett nytt spåntak.

– Det har varit en ynnest att få följa med på denna resa, säger Ingeli Andersson, som är ordförande i kyrkorådet i Ramsele-Edsele. Här finns ett otroligt rikt kulturarv som vi är måna om att bevara för kommande generationer.

De flera hundra år gamla fiskarkapellen efter Västernorrlands kust undersöks nu i ett fyrårigt, stiftsövergripande projekt. Längst Norrlandskusten finns 38 bevarade fiskarkapell, 17 av dem i Härnösands stift, men kunskapen om dem är begränsad. Information ska nu

→ 19

HÄRNÖSANDS STIFT samlas in genom att bland annat mäta årsringar i trästockarna. Timmerman Daniel Åkerman i Färila gör provborrningar av det gamla timret, som han sedan skickar för analys till Lunds universitet. De fyra kapell som genomgår inventeringen är Ulvöns, Grisslans, Skags och Lörans kapell. I projektet arbetar stiftet tillsammans med Hälsinglands museum, Länsmuseet i Gävleborg och Västernorrlands museum.

– Kapellen är alla relativt små och har ett antal kännetecken, som återkommer i nästan alla kapell, vilket gör att de är ganska lätta att känna igen. Genom att kapellen ligger relativt isolerade har de genomgått få förändringar genom historien. Samtidigt är kapellen även levande gudstjänstrum som fortfarande brukas årligen, säger Linnea Skog, som är antikvarie i Härnösands stift.

När projektet är klart kommer det att publiceras en bok med material och en stor mängd bilder om fiskarkapellen för att sprida kunskapen till allmänheten.

Förutom stiftets 17 kvarvarande fiskarkapell, finns det tre dokumenterade som har försvunnit.

ätare, nd an-

persoService • Kontroller • Installationer • Fibernät

www.tckraft.se 20

I RAGUNDA KOMMUN finns en alldeles nybyggd kyrka. Det är barnens egen kyrka – en lekkyrka som är en kopia av Ragunda kyrka, med ett torn på knappt 4,5 meter. Den lokala snickaren Ingvar Magnusson, Bygg-Ingvar, fick det speciella uppdraget.

– Jag skalade ned kyrkan till en tiondel av storleken på Ragunda kyrka, som byggdes 1846–1849 efter ritningar av arkitekt Johan Fredrik Åbom, berättar Ingvar. Jobbet tog tid, uppskattningsvis mellan 400 och 500 timmar.

Det var en utmaning att få till alla detaljer. Kyrkans ljusrosa färg liknar originalet, stuprännorna är specialanpassade och taket, i dubbelfalsad plåt, är också det autentiskt och gjort av en plåtslagare. Inuti kyrkan finns tre bänkrader på vardera sida, ett altare och inom kort kommer en altartavla upp.

Kyrktornets runda fönster är av härdat glas och kyrkoporten går att låsa – men det är inget vanligt lås.

– Det är ett gammeldags lås med en ordentlig, stor nyckel som man inte tappar bort hur som helst, ler Ingvar.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

”Sannolikt blir det vår egen, smått fantastiska vaktmästargrupp som kommer att göra om inne i Borgvattnets kyrka.”

Barnen ska kunna låna prästkläder och leka präst.

Inuti kyrkan finns en klocka som ringer när man drar i snöret. Kyrkan har belysning och ett element som håller den varm. Barnen kommer också att kunna spela musik på en cd-spelare.

I OKTOBER 2018 invigde biskop Eva Nordung Byström kyrkan på en biskops sedvanliga vis – genom tre knackningar på kyrkporten.

För att genomföra projektet sökte pastoratet ekonomiskt stöd från Leader 3sam. De jobbar för att främja innovativa idéer på landsbygden. I Ragunda församling ligger centralorten Hammarstrand. Här finns bland annat kyrkans församlingsgård med barn- och ungdomsverksamhet, expedition och annat.

Ragunda kyrka ligger två kilometer därifrån. Den nya lekkyrkan ligger intill församlingsgården och i direkt anslutning till en fin lekpark. Drygt fem mil nordväst om Ragunda ligger Borgvattnets kyrka, som står inför en renovering.

Exteriört ska fasad, spåntak och fönster totalrenoveras och inuti kyrkan ska man kapa altarringen och göra den mobil, för att öka tillgängligheten.

– Sannolikt blir det så att det är vår egen, smått fantastiska vaktmästargrupp som kommer att göra om inne i Borgvattnets kyrka, säger kyrkoherde Lennart Raswill.

– Det är en mycket kompetent grupp, full med kunskap och erfarenhet som de tycker om att få använda – till allas vår glädje! ◆ S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

Vi tackar för förtroendet att bygga

Lekkyrkan i Fors-Ragunda!

Ingvar Magnusson BISPGÅRDEN tel 070-665 69 28 www.bim.nu

Anderssons Plåt AB HAMMARSTRAND tel 073-842 71 08 www.platis.nu

ETT SPECIALFÖRETAG INOM PUTSAT OCH MURAT BYGGANDE Vi arbetar med traditionella material för att estetiskt och tekniskt skapa harmoni med den specifika byggnaden.

JÄMTFASAD AB Bruksgatan 5 MATFORS 060-208 60 www.jamtfasad.nu

21

VÄSTERÅS STIFT

Så ska FALU KRISTINE hålla i 250 år till Den stora Falu Kristine kyrka har använts ända sedan 1655. Nu får den storrengöring och renovering i ett, med åtgärder som ska få den att hålla i minst 250 år till. Samtidigt byggs ett helt nytt slags begravningskapell, där alla – oavsett tro och tradition – ska kunna känna sig hemma.

D

et mest omfattande projektet i Västerås stift är sannolikt Falu Kristine kyrka i Falun, som just nu genomgår en stor fönsterrenovering, parallellt med en genomgående renovering av resten av kyrkan.

Terese Wängdahl är fastighetsingenjör och har under hela arbetet bloggat på blogg.svenskakyrkan.se/falukristinerenoveras. Där finns mycket dokumenterat av allt som gjorts hittills av detta spännande, stora och väldigt intressanta projekt, och den dokumentationen fortsätter.

Hela Faluns stadsbild har dominerats av Falu Kristine kyrka ända sedan mitten av 1600-talet. Den började byggas år 1642 och kunde invigas 13 år senare, på

22

första advent år 1655. Kyrkan är byggd med skiffer och handslaget tegel från Rankhyttans tegelbruk och skiffer. Inte särskilt överraskande är koppartaket tillverkat av koppar från Falu koppargruva.

I SKRIVANDE STUND håller kyrkan på att rengöras noggrant. Putsarbeten ska ske på invändiga väggar och valv, som sedan ska kalkmålas, berättar Terese Wängdahl. Det är Edgyr AB som är generalentreprenörer och det är de som också ansvarar för putslagningarna.

Målerikonservator från Dalarna har också medverkat.

– Man kan se det som att det är tre stora områden som vi arbetar med: putsen, fönstren och till sist träinventarierna som altaruppsatsen, predikstolen och orgelfasaden.

Ett av de stora fönstren renoverades

redan förra året. Det här är ett så stort projekt att man har fått pröva sig fram lite i taget. Detta första fönster var ett med buktande glaspartier och blyinfattningar som var i behov av åtgärder.

Framme i koret i kyrkan finns stora målade fönster, som också är i dåligt skick, men som nu får nytt liv med hjälp från Uppsala domkyrkas glasmålnings­ ateljé.

– Målet är att försöka bevara det mesta och framför allt återskapa kyrkan till så som den en gång i tiden såg ut, säger Terese Wängdahl.

Just nu kikar man på olika lösningar av infravärmeradiatorer till korfönstren för att slippa vanliga radiatorer som har en tendens att sota ned och förstöra.

Uppvärmning behövs, dels för att skydda kyrkorummet mot kallras, dels för att förhindra uppkomsten av kondens på de målade fönstren.

→

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

Falu Kristine kyrka genomgår en stor renovering. Bilden är tagen nerifrån kyrksalens golv.

Intäckning av fönster för att skydda dem under ­renoveringen.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

Målning av valven pågår. Kalkfärgen är mörkare än slut­resultatet innan den har torkat.

23

VÄSTERÅS STIFT

”Det är oerhört viktigt att våra kyrkoherdar är införstådda med att de juridiskt betraktas som fastighetsägare, med motsvarande ansvar om något händer.”

– Trots radiatorernas fördelar medför de tyvärr också att ytorna ovanför och runt dem tenderas att sotas och smutsas ner mer och snabbare än andra ouppvärmda ytor. Detta beror på att det finns smutspartiklar i luften från luften utanför, partiklar från människor i kyrkan och sot från stearinljus. Vid ett fönster där luften är varm, men väggarna runt om är kalla, fastnar smutspartiklarna och får ytorna att se sotiga ut, skriver Terese Wängdahl på bloggen.

Inne i kyrkan rengörs även predikstolen och altaruppsatsen i trä. Elen ska bytas ut och belysningen i kyrkan ska förbättras överlag. Dessutom ska en bänkrad tas bort inne i kyrkan, för att ge mer plats och flexibilitet.

INTILL SVEDVI KYRKA i Hallstahammar-Kolbäcks församling byggs ett nytt begravningskapell. Något egentligt namn har kapellet inte fått än, berättar fastighetsförvaltare Mathias Nordin, men han tillägger att förslag droppar in hela tiden.

Tills vidare är arbetsnamnet ”Svedvi nya ceremonilokal”, och i praktiken är det en tillbyggnad till det befintliga begravningskapellet. Projektet inleddes

redan år 2015, men har ändrat skepnad under arbetets gång. Ursprunget var ett önskemål om ytterligare 16 kylceller i det befintliga kapellet, eftersom begravningsverksamheten ska kunna erbjuda kylplatser år kommuninvånarna.

– När vi började räkna på hur många kylplatser vi skulle projektera för så insåg vi ganska snabbt att ytan för att få till detta blev ganska stor, berättar Mathias Nordin.

Idén att färdigställa en helt ny plats för olika typer av samlingar föddes ur detta, och i så fall ville man ha en lokal utan några specifikt kristna symboler.

Alla, oavsett religion eller kyrkotillhörighet, ska kunna känna sig hemma för en ceremoni här. Under resans gång har sedan begravningsentreprenörer och andra i branschen fått yttra sig och komma med förslag och önskemål som skulle kunna underlätta deras arbete.

Den färdiga utbyggnaden kommer nu bli på totalt omkring 150 m2, och här ska finnas plats för ett 60-tal sittande gäster.

I skarven mellan det gamla kapellet och den nya lokalen kommer entrén ligga, men bland annat tillgänglighetsanpassad toalett.

Sedan projektet startade år 2015 har

en dialog med grannar och myndigheter ständigt pågått. Grannar har överklagat i ett par vändor, bland annat har man framfört önskemål om insynsskydd för bårbilarnas skull.

Utemiljön får sig ett rejält lyft den med, i detta projekt där Sabine Sander från Rithuset arkitektkontor varit arkitekt, med Harakers Bygg i Västerås som totalentreprenör. Uppe vid församlingshuset ska barnen få en lekplats och runt om kapellet läggs stenläggning och planteringar.

Invigning är planerad till allhelgonahelgen.

SOLPANELER SKA DET också bli på ceremonilokalen, men i skrivande stund är det inte klart vad för slags paneler det blir. Stiftsingenjör Johan Stråhle berättar att det är just på andra byggnader än själva kyrkorna som man fokuserar när det gäller solceller. Han nämner dock Virke kyrka i Lunds stift som ett exempel på ett mycket lyckat samarbete mellan stiftet och länsstyrelsen i Skåne, och vill lyfta fram detta som ett exemplariskt skött fall.

Själv jobbar han mycket med församlingsstödet just nu.

– Vi är noga med att inte gå in och ta över deras arbete, utan bara backa upp dem. Bland annat jobbar vi nu med att trimma in och optimera befintliga anläggningar och här finns överraskande besparingar att göra, berättar Johan Stråhle.

På vissa ställen har församlingar lyckats få till besparingar på upp till 20–25 procent. Detta arbete kan bli väldigt intressant, inte minst över tid.

Arkitektkontoret med samlad kunskap och många års erfarenhet med såväl kulturbyggnader som nyproduktion

www.rithusetark.se 24

info@rithusetark.se

021-49 00 533

BESTÄLL NU verbum.se S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

g och e och

ch har kylift, perso-

Ansvarsfrågor kring fastighets­ägande ingår i den kyrkoherdeutbildning som Västerås stift är en del av. Det är en internutbildning där en halvdag ägnas åt fastighetsägande.

– Det är oerhört viktigt att våra kyrkoherdar är införstådda med att de juridiskt betraktas som fastighetsägare, med motsvarande ansvar om något händer, säger Johan Stråhle.

Han nämner också att detta attitydskifte även märktes under biskopsvisita­ tionen. Hittills har dessa besök, där

biskopen besöker stiftets alla församlingar och pastorat, till största delen handlat om verksamheten. Nu talar man också mycket om fastigheter och förvaltning.

DEN INVENTERING AV alla kyrkobyggnader med spåntak i stiftet som nu genomförs är ett jätteprojekt. Det inleddes 2018 och kommer bli klart under detta år. Projektet är störst i Sverige av sitt slag, och dessutom det enda som görs så omfattandet. Resultatet kommer

därför vara av intresse för många fler än Västerås stift. Under spåntaksinventeringen har man hittat tak med anor från 1700-talet.

En inventering av alla orglar genomförs också, på samma sätt som alla stift i landet har eller kommer att göra.

Ett framtida projekt som vi kommer att få höra mer om är totalrenoveringen av i Gränge-Säfsnäs.

Där väntar alla spänt på besked och mer kommer att finnas att berätta under 2020 års upplaga av Svenska kyrkor. ◆

Foto: Zejo/Wikimedia

den. vidgats eprenad terkomkanska, alarna

ivs av et som

Intill kyrkan bygg ett nytt begravningskapell, där alla oavsett religion, ska känna sig hemma för en ceremoni.

Äkta hantverk från Rättvik Allt från totalentreprenad till underentreprenad.

Kontakta oss för mer information!

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

www.edgyr.se • 070-397 51 63 • Rättvik 25

KARLSTAD STIFT

KYRKORNAS KLENODER viktiga att skydda 85 församlingar i Dalsland och Värmland bildar Karlstads stift. Här görs kyrkorum flexibla för att möta nya behov i takt med att fastighetsbeståndet minskar. Och det blir allt viktigare att skydda kyrkans klenoder.

V

åren 2012 drabbades Trankils kyrka, i Nordmarkens pastorat, av ett inbrott.

Tjuven fick med sig en sjuarmad ljusstake, ljusbäraren, två ljusstakar och en madonnabild i lind. Den sjuarmade ljusstaken kom snabbt tillrätta igen, men de övriga inventarierna var länge försvunna.

Fram tills för två år sedan, sommaren 2016, då madonnan hittades hos en konsthandlare i Portugal. Han hade köpt henne i god tro, från ett auktionsverk i Sverige.

Trankils kyrka är en korskyrka i timmer, sannolikt från 1600-talet. Men man tror att madonnan, liksom dopfunten, är från mitten av 1200-talet. Nu är madonnan tillbaka i Trankil och hon är hel, ren och till synes oskadd. Sedan inbrottet har pastoratet sett över larm och säkerheten i kyrkorna.

26

I närheten av Klaraälven, i Forshaga, står en klockstapel som flera gånger har flyttats, i takt med älvens framfart. Den nuvarande klockstapeln är från 1742 och när det nu är dags att tjära den, väljer man ett lite annorlunda sätt. I alla fall med tanke på att det är 2019. Lars-Göran Carlsson är kyrkogårdsföreståndare i Forshaga-Munkfors församling och han ä involverad i renoveringsprojektet.

– De nya tjärorna verkar inte så hållbara, ur ett lekmannaperspektiv, så Daniel Eriksson på Traditionsbärarna i Karlskoga har tagit fram en tjära från ett medeltida, hemligt recept, säger Lars-Göran.

– Om den tjäran är mer hållbara lär väl visa sig om några år.

I STORFORS står en klockstapel från 1959.

I kyrkomått mätt är den inte särskilt gammal, men den är ändå kulturminnesskyddad. Klockstapeln är byggd i en ovanligt hård betong, vilket gör att vibrationerna från klockorna har fått bitar av

betongen att lossna.

– Hela klockstapeln vibrerade och vi diskuterade fram och tillbaka om hur vi skulle göra för att rädda den. Någon föreslog att vi skulle sluta använda klockorna och i stället montera högtalare, säger Lars-Erik Carlsson, som sitter i kyrkorådet i Storfors församling.

Men församlingen hittade en annan lösning. Betongklockstapeln, som står på fyra ben, har dubbla klockor och den undre, större klockan var den som skapade mest vibrationer. När klockspelet nu ljuder, är det från den övre, mindre klockan. Man har även skruvat fast ett krysstag i betongen.

– Det här var en ganska enkel lösning, som gjorde stor skillnad, fortsätter Lars-Erik.

Säffle pastorat jobbar med renovering av kyrkomurar och häckar. När de 2018, tillsammans med Bäckmans i Karlstad, arbetade med murarna kring Bros kyrka hittade de en 1600-talshäll i jordmassorna. Den är nu rengjord och konserverad S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

Klockstapeln i Storfors från 1959 är kulturminnesskyddad.

Foto: Wikimedia commons

Den stulna madonnan återfanns 2016 i Portugal och är nu återbördad i Trankils kyrka (ovan).

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

När klockstapeln i Forshaga ska tjäras görs det enligt medeltida recept.

→ 27

KARLSTAD STIFT

”Jag tycker att det är ett fint sätt att bevara bygdens historia och olika människoöden, som annars riskerar att falla i glömska.” och kommer att ställas ut på bårhuset i Bro. Förutom murrenovering jobbar Säffle pastorat med att tillgängliggöra kyrkogårdarnas grusgångar och med en spännande, interaktiv kyrkogårdsvandring. Kyrkogårdsvandringarna är studiecirklar, i Vuxenskolans regi, som avslutas med berättelser om människor som lämnat jordelivet. Genom berättelserna får de begravda nytt liv.

Kyrkogårds- och fastighetschefen Katarina Bjerker berättar om framtida planer för kyrkogårdsvandringarna.

– Vi kommer att sätta ut QR-koder

och skapa broschyrer för ”egna” vandringar.

Helt klara med projektet kommer vi aldrig bli, så länge nya gravar och historier kommer till, säger hon.

– Jag tycker att det är ett fint sätt att bevara bygdens historia och olika människoöden, som annars riskerar att falla i glömska.

Fukt och mögel har länge varit ett problem i Säffle pastorat. I Eskilsäters kyrka började möglet angripa orgeln och när en komminister inte längre ville genomföra predikan i kyrkan blev läget akut. Problemet åtgärdades genom att

tel 054-820 10 00 • www.dejehusplat.se

solexperterna värmland AB

Vi stödjer solelsprojektet i Karlstads stift Solexperterna Värmland jobbar med konsulting, planering och utförande av solcellsinstallationer och erbjuder en säker investering med nyckelfärdiga anläggningar. Våra konsulter har gedigen bakgrund och vi hittar alltid unika lösningar med hänsyn till tekniska och optiska krav. Vi är stolta över att få bidra till utvecklingen av solel på kyrktak.

Fors Hagen - 665 91 Kil +46 (0) 554 - 69 36 00 fragor@solexperterna.se - www.solexperterna.se

28

installera avfuktare och tilläggsisolera byggnaden. Till textilierna införskaffades nya förvaringslösningar.

I den moderna källaren som byggts under sakristian i Tveta kyrka har man under några års tid besvärats av mögellukt. Källaren tömdes, färgen skrapades ned och man dränerade om. En avfuktaranläggning installerades och nu är lukten borta.

Svanskog kyrka var också den nydränerad. Trots det var teknikrummet, under sakristian, angripet av fukt. Möglet sträckte sig en halvmeter upp på väggen.

– Vi sanerade efter konstens alla regler, men möglet var snart tillbaka igen, säger Katarina Bjerker. Till slut installerade vi utrustning från Airwater och nu finns inget mögel kvar. Det luktar fräscht igen!

EDELSKOGS KYRKA blir klart nu i vår och församlingen har arbetat med Sven Johanssons Bygg och Arne Nilssons fönsterrenoveringar. I renoveringsprojektet finns en teologisk tanke – att minska avståndet mellan församlingsrummet och kyrkorummet. Att komma närmare själva andakten.

Både i Silleruds kyrka och i Silbodals församling renoverar man tak. Silleruds kyrka är en åttkantig, centralkyrka av arkitekten Emil Langlet. Här har Deje husplåt AB totalentreprenaden, Roslagens plåtkonsult står för den tekniska beskrivningen och Antikvarietjänst AB sköter de antikvariska frågorna. I Silbodals församling ska tornlanterninen på kyrkan få ett nytt koppartak och de bärande timmerkonstruktionerna ska renoveras. I pastoratet ska också tre stycken bårhus genomgå tak- och S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

fasadrenovering. Runt om i Karlstads stift och i stort sett i hela Svenska kyrkan försöker man effektivisera fastighetsbeståndet. I Edelskogs kyrka i Åmål gör man sitt bästa för att skapa ett flexibelt kyrkorum. Fastighetsingenjören Sune Fransson håller i projektet.

– Det är lättare att avyttra en församlingsgård än en hel kyrka, säger han. Nu gör vi ett nytt kyrkorum, i kyrkorummet, där ytan kommer användas till barnverksamhet, syföreningen och annat som man vanligtvis gör i ett församlingshem, säger han.

UNDER RESANS GÅNG har Sune haft ett nära samarbete med Länsstyrelsen.

– Jag hade inte kunnat drömma om att Länsstyrelsen skulle vara så positi-

va. Kyrkan är ritad av Adrian Crispin Peterson och hans kyrkor är alltid lite speciella.

För ett år sedan, våren 2018, blev försäljningen av Edane kapell klar. Redan innan Arvika pastorat bildades, 2014, hade man funderingar kring att avyttra kapellet, då det sällan användes. I samband med att ett nytt pastorat skapades valde man att tänka ekonomiskt och lägga ut byggnaden till försäljning.

– Det var en lång och känslofylld process, säger Mattias Kareliusson, som är kyrkoherde i pastoratet. Kapellet låg ute till försäljning för 300 000 kronor och familjen som köpte det fick mycket hus för pengarna.

De nya ägarna har nu en nära relation med Länsstyrelsen, som har mycket att

säga till om när det gäller det byggnadsminnesmärkta kapellet. I stort sett alla inventarier är nu flyttade till Brunskogs kyrka, som ligger i samma samhälle som kapellet. Kyrkklockan och orgeln har ännu inte flyttat till det nya hemmet, men pastoratet har fram till 2021 på sig att flytta även dessa.

Efter det tillfaller klenoderna de nya ägarna. Mattias Kareliusson berättar att kyrkklockan hänger i ett tilltänkt sovrum, så processen är något både kyrkan och de nyinflyttade vill ha klar. Han avslutar med att uttrycka en lättnad över den lyckade avvecklingen.

– Jag upplever att allt kändes lättare när försäljningen var ett faktum. Den avskedsgudstjänst vi hade i april förra året blev till en glad tillställning! ◆

www.antikvarietjanst.se Kontakta oss vid behov av antikvarisk kompetens vid förvaltning av kulturhistorisk bebyggelse.

Vi utför bland annat: • Dokumentationer, utredningar, inventeringar • Förundersökningar och projekteringar

Hur ska vi använda våra kyrkorum?

BISKOPEN VÄCKER LIV I FRÅGAN I NY BOK.

• Vård- och underhållsplaner • Antikvarisk medverkan • Upphandling och byggledning • Informationsinsatser såsom böcker, skyltar etcetera johan dalman

ART NR: 52637616 PRIS: 198 KR/ST

MARIA ELD 070-337 42 31

MAUD FORSBERG 070-337 42 92

BESTÄLL NU verbum.se

TRADITIONSBÄRARNA.se S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

29

KARLSTAD STIFT

Färgelanda församling investerar för framtiden Färgelanda församling har vid några tillfällen sålt fastigheter som man använt lite eller inte alls. Detta för att göra en anpassning till den ekonomi som församlingen har.

Foto: Lisbeth Samuelsson

– Vi måste se över de fastigheter vi har och hur de används, säger kyrkorådets ordförande Anna-Karin Stråle Börjesson.

– Om vi inte säljer av så kommer underhållet av fastigheterna att ta en allt större del av ekonomin. Ansvaret kommer att bli tyngre och tyngre.

Färgelanda församling har ett litet arbetslag med endast tolv anställda. De är

Tanken på att nyttja prästgården på andra sätt har funnits länge.

dessutom utspridda på tre olika enheter.

Detta är förstås inte det mest optimala.

Vid flera tillfällen har man pratat om

Sänk uppvärmnings­ kostnaderna!

att försöka få till en gemensam enhet för alla anställda. När kyrkoherde Sigge Widekärr tillträdde såg han ett behov av

Tilläggsisolera effektivt med lösull

Tilläggsisolering av vinden med lösull är den bästa lösningen för att sänka uppvärmningskostnaderna för dig som fastighetsägare och samtidigt den bästa investeringen för framtiden.

Lösullsisolering ger: • • • • • •

Direkt sänkta uppvärmningskostnader.

Behagligare klimat i fastigheten.

Lägre energiförbrukning som ger mindre miljöbelastning.

Mycket god ljudisolering.

Snabbast återbetalningtid av olika energisparåtgärder.

Fortsatt besparing år efter år.

Kontakta oss så gör vi en gratis isoleringsbesiktning, bedömer behovet av åtgärder och upprättar en besparingskalkyl.

Vi är certifierade och kvalitetskontrollerade lösullsinstallatörer enligt systemet – ”Behörig Lösull”.

Kostnadsfri besiktning av certifierad och behörig lösulls­ entreprenör

ENIVA Isolerproffs • 020- 25 29 00 • www.isolerproffs.se

30

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

att samla arbetslaget till en gemensam arbetsplats, med närhet till administration och samvaro.

FÖRSAMLINGSEXPEDITIONEN ligger i anslutning till prästgården som sedan sommaren 2016 står tom. Prästgården ligger så till att den inte har gått att sälja.

Men om man tänker om kring den gamla prästgården då? Kunde den rymma fler arbetsplatser? Och vad ska man i så fall göra med resten av byggnaden?

Tanken på att göra om prästgården till församlingshem har funnits tidigare, men det är först nu som planerna har kommit igång på riktigt. Det finns ett förslag på en ombyggnad av prästgården där all verksamhet kommer att kunna samlas. Barn- och ungdomsverksamhet, samlingssal för större sällskap, expedition, mötesrum och arbetsrum för all personal kommer att rymmas under samma tak.

OMBYGGNADEN kommer att ersätta

nuvarande församlingshem, vilket medför samutnyttjande av lokalytor och ett bättre samspel mellan personalgrupper skapas. Det kommer att bli ett ”kyrkans hus” i anslutning till kyrkan i Färgelanda, en byggnad med verksamhet både på dagar och kvällar.

– Vi måste våga satsa en del pengar på bra lokaler som är anpassade för församlingens verksamhet. Nuvarande församlingshem nyttjas inte fullt ut och då tycker vi att det är bättre att satsa på en ombyggnad av prästgården, säger Anna-Karin Stråle Börjesson.

– Om detta blir en verklighet kommer vi att kunna sälja församlingshemmet, fortsätter hon.

– Efter gudstjänster är det alltid svårt att få människor att komma till församlingshemmet för kyrkkaffe eftersom det är en bit att gå. Med prästgården som församlingshem kommer vi att skapa närhet till kyrkan och bli en naturligare samlingsplats. Barn- och ungdomsverksamheten kommer att få större och mer utrymme på prästgårdens övervåning än de har nu och med ett kortare avstånd till kyrkan kan grupperna enklare gå dit för att upptäcka rummet eller ha andakt, säger kyrkoherde Sigge Widekärr.

Vi har haft glädjen att leverera och underhålla ljud- och ljusutrustning i alla kyrkor i Säffle Pastorat i 15 år. Vi tackar för förtroendet och ser fram emot kommande samarbeten!

www.ljudmakarna.com

Kunskap • Service • Kvalité Antikvariskt måleri • Gediget byggnadsmåleri • Auktoriserad fönsterrenoverare

www.renassans.se

Vi heter Assemblin och installerar allt inom el och VS. Trygga och smarta lösningar inom elteknik, tele, data och säkerhet samt värme och sanitet.

SUNE FRANSSON S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

31

KARLSTAD STIFT

”Sällanfunktionella” rum får nya möjligheter Kyrkorummet är helgat och ska erbjuda en möjlighet att närma sig Gud. Men i en föränderlig värld måste det fungera för andra verksamheter än gudstjänster. I Åmåls församling får stora kyrkorum nytt liv när man bygger om.

Svenska kyrkan kommer att göra sig av med en hel del fastigheter framöver.

Orsaken till det är att medlemsantalet sjunker, och då blir det helt enkelt mindre pengar för församlingar, pastorat och stift att röra sig med. Åmåls församling vill möta den utvecklingen tidigt, och kyrkan har helt enkelt inget val – något måste göras, vare

sig det handlar om nya lösningar i befintliga kyrkor eller faktiska försäljningar.

I Åmål har man, liksom på många andra ställen, problem med stora kyrkorum och en liten församling. Att nu se närmare på möjligheten att inreda kyrkan till utrymmen för olika församlingsverksamheter är i linje med vad vi ser blir allt vanligare över hela landet.

Församlingarna blir mindre och andra lokaler avyttras för att spara pengar – då måste kyrkorummet få nya och fler funktioner.

KYRKORUMMETS UPPGIFT är att erbjuda människor en möjlighet att närma sig Gud och det heliga. Detta är något man måste ta hänsyn till vid ombyggnad eller omstrukturering av kyrkorummet. De

stora kyrkorna byggdes i en tid när det var kyrkoplikt och då kyrkan utgjorde en viktig del i samhällets uppbyggnad.

I dag behövs det på många platser kyrkor där församlingens behov kan kombineras i ett kyrkorum med flera funktioner. Det som efterfrågas är ett kyrkorum som är anpassat efter dagens behov, men även efter den överblickbara framtidens utveckling med minskat besöksantal – och som samtidigt fortsätter vara ett helgat rum för gudstjänst och bön.

Den tilltänkta ombyggnaden av kyrkorummet i Edsleskogs kyrka ger Åmåls församling möjlighet att förändra kyrkorummet från ett ”sällanfunktionellt” utrymme till mångfunktionella rum, som är bättre anpassade efter dagens verklighet och behov.

SUNE FRANSSON

Kulturvård i digital form

Kyrkogårdsvandring.se Gör som Kyrkogårdsförvaltningen i Säffle - vänd dig till Askås Mer information www.askas.se/kyrkogårdsvandring

32

”De stora kyrkorna byggdes i en tid när det var kyrkoplikt och då kyrkan utgjorde en viktig del i samhällets uppbyggnad.

I dag behövs det på många platser kyrkor där församlingens behov kan kombineras i ett kyrkorum med flera funktioner.”

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

Snickargården i Storfors har under 20 år levererat inredningar till kyrkor i Sverige.

I ett nära samarbete med beställaren och Riksantikvarieämbetet skapar vi hållbara lösningar.

www.snickargardens-mobler.se • tel 0550-612 40

Det är hög tid att sätta byggnadsvården i fokus, att måna om det unika kulturarvet vi har.

Kontakta oss och låt oss berätta vad vi kan göra för er!

www.arnenilssonab.se S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

tel 0550-610 41, 070-516 10 41

arnenilssonab@telia.com 33

UPPSALA STIFT

Renovering PÅ HÖG

HÖJD TEXT: SARA GRANT FOTO:MARCUS GUSTAFSSON

34

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

Kyrkorummen kommer behöva användas till många olika sker i framtiden och i Uppsala stift är man tacksam över ett gott samarbete med länsstyrelsen, som har förståelse för detta.

Samtidigt som renoveringar genomsyras av modernt tänk, letar man efter tvåhundraåriga furor för att få fram rätt takspån.

FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

→ 35

UPPSALA STIFT

I gropen framför domkyrkan ska det gjutas en platta för kranen att stå på.

N

ågon gång på 1000-talet vigdes sex biskopar i Tyskland. En av dem sändes till Hälsingland.

Han sägs ha hetat Stefi, och hamnade i Norrala, en mil norr om Söderhamn. Härifrån gjorde han missionsresor och omvände folk i rask takt. Men Staffan, som han kommit att kallas här, predikade inte bara. Han rev

dessutom ner hedniska tempel, vilket inte var särskilt populärt bland de som inte ville bli kristna.

Staffan fick fly söderut, mot Gästrikland, men blev upphunnen av uppretade män i trakterna kring Själstuga och dödades. Här finns sedan år 1928 en minnessten rest över honom. Och så finns Staffans kyrka i Gävle. Staffans församling bildades år 1916, och församlingens kyrka stod klar år 1932.

Förra året blev renoveringen av kyr-

kans yttre färdigt. Kyrkan putsades om och tuppen fick ny förgyllning. Den inre renoveringen har diskuterats i många år, berättar enhetschef Heléne Marsi.

– Vi vill se över vårt fastighetsbestånd och rikta in oss på byggnader som vi vill behålla. Då behöver vi se över och effektivisera de fastigheter vi har och vill ha kvar.

Planerna är att göra Staffans kyrka mer verksamhetsvänlig, och hon upplever att man nu är i ett skede där man

DELSBO – HUDIKSVALL ALLT FRÅN FIBER TILL HÖGSPÄNNING www.sorensel.se • tel 0650-54 34 12 • service@sorensel.se 36

BESTÄLL NU verbum.se S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

behöver titta mer och mer på att öppna upp och anpassa byggnaden till verksamheten. Tidigare har det alltid varit så att verksamheten fått anpassas till kyrkobyggnaden.

– I projektet har vi verkligen tänkt på att använda kyrkans lokaler så effektivt och bra som möjligt och har haft ett perspektiv på 20–50 år, berättar Heléne Marsi.

REDAN TIDIGT I projektet var planerna att gräva ut under kyrkan i samband med den inre renoveringen, för att göra plats för fjärrvärme. Nu funderar man på att gräva ut ännu mer, så att man får plats för många olika aktiviteter, verksamheter och sammankomster. Här kommer det också att bli ett pentry, ett fikarum, tillgänglighetsanpassade toaletter samt andra mindre utrymmen.

Ett par bänkrader uppe i kyrkan kommer att tas bort till förmån för mer utrymme bak i kyrkan då man kan servera kyrkkaffe etc i bakre delen av kyrkan. Här kommer man även planera in en receptionsdel för att kunna ha kyrkan öppen så mycket som möjligt för allmänheten.

Inga definitiva beslut är fattade, men KFS, Kyrkans fastighetssamverkan Stockholm AB, kommer projektleda under upphandling och dylikt.

Tornen på domkyrkan i Uppsala är en långdragen historia. Nu ska de renoveras ordentligt. Ett första steg är att gjuta en fast platta för att den kran som krävs för att komma upp på de här höjderna ska kunna stå ordentligt, berättar fastighetschef Kristian Nordlund.

Först måste dock arkeologiska un-

”När arbetet är klart kommer vi täcka över plattan, men noggrant dokumentera att och var den finns. Den kan komma väl till användning nästa gång tornen måste renoveras.” dersökningar utföras på framsidan av kyrkan, vid entrén. Ett område på 20x20 meter, tre meter djupt, grävs ut just nu.

Här kommer man sedan gjuta den stora platta som tornkranen kommer stå på.

Kranen kommer nå 125–130 meter upp, nå båda tornspirorna och ha som främsta uppgift att lyfta upp material och sänka ner utsmyckningsdetaljer.

– När arbetet är klart kommer vi täcka över plattan, men noggrant dokumentera att och var den finns. Den kan komma väl till användning nästa gång tornen måste renoveras, om kanske 150 år, säger Kristian Nordlund, och berättar att Bjerkings medverkat som geologer under arbetet, bland annat med provborrningar och andra undersökningar för att fastställa hur mycket marken kring domkyrkan tål att utsättas för.

Själva byggkranen är en så kallad luffer crane med böjd arm, och kommer sannolikt att behöva beställas från utlandet.

Och det är ett omfattande arbete som ska utföras. Allra högst upp i tornen, 118 meter över marken, har korsen och utsmyckningarna påverkats av väder, vind och tidens tand. Det finns flera skador som man vet om. Både kors och

utsmyckningar är påverkade av rost, vilket nu måste åtgärdas. Korsen är av gjutjärn och omkring tio meter höga. De är 3,7 meter breda och väger drygt fyra ton, inga små pjäser med andra ord.

PÅ TORNETS TOPP kommer man uppföra

en toppställning som både omgärdar och ger åtkomlighet till korset. Genom tornspiran kommer man skjuta in balkar i ett kryss, genom de naturliga ”hål” som finns i trä- och kopparkonstruktionen.

Träkorset blir ett stöd för toppställningen.

Det blåser en del på så här hög höjd, men Kristian Nordlund berättar att det finns noggrant framtagna beräkningar på vad tornet tål.

– Utsmyckningarna kommer man försöka lossa och ta ner på marken för att renoveras där. Det blir lite enklare så, säger Kristian Nordlund.

På södra sidan kommer man bygga en hiss från marken och 55 meter upp.

Här blir det eventuellt en till ställning och en plattform från vilken man kan ta sig vidare in i själva tornet och vidare uppåt. Just nu pågår förberedelser för upphandlingen.

– Ett sådant här projekt kräver väldigt

→

– Bred kunskap och lång erfarenhet gör att våra kunder kan känna sig trygga med oss.

Vi strävar ständigt efter högsta möjliga kvalitet, ordning och reda.

tel 018-50 27 00 • www.irbygg.se S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

37

UPPSALA STIFT

”I projektet har vi verkligen tänkt på att använda kyrkans lokaler så effektivt och bra som möjligt med ett perspektiv på 20–50 år.”

Staffans kyrka i Gävle har renoverats och tuppen har förgyllts.

Nu tittar man på möjligheterna att göra kyrkan mer verksamhetsvänlig inuti.

speciell kompetens, säger Kristian Nordlund, och därför kommer det bli en direktupphandling.

Desto längre har man kommit i Jakobs kyrka, som i folkmun ofta får heta Hudiksvalls kyrka.

Senast den renoverades var 1938. Nu ska den så gott det går återställas till sitt 1888 års utseende, med bland annat ekådringar. En viktig sak skiljer sig dock från 1888.

– Vi har jobbat med att tillgänglighetsanpassa kyrkan, berättar Anders Svahn som är fastighetsansvarig i Hudiksvall.

Väggar, tak och valv har konserverats.

All el, vatten och värme har bytts ut. Även ljus och ljud har uppdaterats, och man har arbetat med en omgestaltning av kyrkorummet. På liknande sätt som i många andra kyrkor runt om i landet strävar man efter en mer flexibel anledning, och därför har till exempel bänkarna mot koret ersatts med stolar som lättare kan flyttas runt.

Under läktaren har man skapat nya utrymmen, bland annat förberedelserum, som ska skiljas från det övriga kyrkorummet med glaspartier.

När golvet flyttades för att göra det enklar att rensa upp och rengöra inför installationen av golvvärme, hittades allt från gamla gravar till byggrester från 38

tidigare renoveringar. Den bergvärme som redan finns kommer kompletteras med modern webbaserat styr- och regleringsutrustning från Albelko.

HB Bygg är entreprenörer för renoveringen, sida vid sida med Comfort i Hudiksvall, Sörens El samt BW Måleri, som bland annat fick uppgiften att täta och måla alla fönster.

Kyrkan ska vara klar för återinvigning av biskopen under hösten, men varje dag innebär ändå både nya utmaningar och nya möjligheter, berättar Anders Svahn.

Han nämner att man från och till tidigare har diskuterat solpaneler, och diskussionerna har tagit fart igen nu sedan kyrkor på andra platser i landet har fått klartecken.

I STIFTET ARBETAR man även en del med annat än rena kyrkobyggnader, berättar Kristian Nordlund vidare. Sist förskolan i Vaksala prästgård nämndes i Svenska kyrkor var det dags för invigning. Då hade man ännu inte slutfört arbetet med den miljöklassning som var målet – Miljöbyggnad Silver – men Kristian Nordlund har en rolig uppdatering.

– Vi har som det första ombyggnadsprojektet i Svenska kyrkans egen regi lyckats med att uppfylla de 16 indikatorer som krävs.

Man har också arbetat en hel del med utemiljön, vilket varit ett tacksamt arbete eftersom skolan ligger lummigt och grönt. Här växer nya stadsdelar fram.

Ett annat tema för året i Uppsala stift är energieffektivisering. Bland annat Eriksbergskyrkan och Almtunakyrkan i Fållhagen omfattas av det arbetet. I Almtunakyrkan påskyndades arbetet när kyrkan under höstens stormar drabbades av en omfattande vattenskada i bottenvåningen. Här ligger förskoleverksamhet, som akut fick evakueras till kommunala lokaler. I samband med reparationerna passade man på att byta ut ventilationen och installera teknik för värmeåtervinning.

Men det handlar inte bara om moderniseringar. När 300 år gammalt takspån ska bytas ut måste man söka sig tillbaka till gamla metoder, eftersom det spån som en gång använts inte tillverkas längre. David Åkerman på Gamla Trähus i Färila är en av de få som kan ta på sig ett uppdrag som detta.

– Just nu letar vi efter senvuxen fura, 150–200 år gammal, berättar Jonas Frost från kyrkorådet i Alfta-Ovanåkers församling, där klockstapeln vid Ovanåkers kyrka ska renoveras under många år framåt. Även Voxna kyrka får nytt spåntak täljt för hand av David Åkerman, men S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

Vi erbjuder förrådscontainers i olika storlekar och med olika inredningar. Vi har en stor, asfalterad, inhägnad och kameraövervakad yta för magasinering.

Transporter till fasta priser.

Foto: Getty Images

Behöver du extra förvaringsutrymme?

Hyr förråd, *1125:-/mån, inkl moms!

Sökes: 150-200 år gammal fura till Ovanåkers kyrka där klockstapeln ska renoveras. taket ovanför sakristian var här i så dåligt skick att man efter tillstånd från Länsstyrelsen ersatte det med ett koppartak istället.

På Färila kyrka ska 13 ton plåttak ska bytas ut på långskeppet och på tornet.

Bärande delar till lanterninen ska bytas ut och lagas på grund av rötskador. Det blir nytt bladguld på korset högst upp i tornet och alla fyra klockor på fasaden kommer att få nya visare och urtavlor.

Minst 50 fönster ska renoveras. Ramarna plockas ned liksom ytterglasen.

Det blir målning samt renovering av blyinfattningar.

I SÖDERHAMN DRAR det ihop sig till byggstart för det nya begravningskapellet, berättar kyrkoherde Lars Nilsson.

Projektet har legat på is i fem år i väntan på att Länsstyrelsen skulle utse begravningsombud. Upprinnelsen till projektet är dubbelt. De större, borgerliga begravningarna blir allt fler, vilket gör att det befintliga kapellet, som bara kan välkomna ett 30-tal gäster, är på tok för litet. Det nya kapellet kommer att ha plats för 100 gäster.

– Ett fristående gravkapell känns också genomtänkt med tanke på att våra kyrkorum i framtiden sannolikt kommer användas till flera olikas verksamheter, säger Lars Nilsson. ◆ S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

Välkomna till

www.hyraförråduppsala.se för mer information! * Priset avser hyra för en 14 m2 container i Librobäck

Välkommen till HB Bygg AB! Vi är det lokala företaget som har de stora företagens styrkor och de mindre företagens flexibilitet.

Vi utför alla vanligt förekommande tjänster inom bygg: Om- och tillbyggnader, renovering och nybyggnation.

Vi ansvarar för varje steg – från idé till färdigt projekt!

www.hb-bygg.se • tel: 020-28 85 90 • 39

STRÄNGNÄS STIFT

Gammal miljö blir nydanande

Stora renoveringar är en sak, men ibland måste man också tänka nytt kring hela kyrkorummets funktion.

I Strängnäs stift pågår spännande projekt för att nydana hela miljön kring domkyrkan, samtidigt som gammal kunskap får nytt liv när kyrkor renoveras.

G

FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

ud håller ställningarna stod det på skylten som hängdes upp i Nynäshamns kyrka.

Kyrkan som stod klar 1930 har fått en inre och yttre renovering.

En skifferplatta på marken satte fart på allt, berättar Andreas Sjögren som är informatör.

– Vid en akut inspektion av kyrkans tak såg man att flera skifferplattor var lösa. Det fanns gott om ruttna brädor, kopparspikarna var väldigt slitna och hade släppt, och underlagspappen var så gott som obefintlig, berättar han.

En akut lösning var att trä en ”mössa” över taket för att inte fler plattor skulle rasa ner, men problemen var fler än så.

– När man inspekterade taket upptäcktes det också den putsade fasaden var trasig på flera ställen, vilket medfört att flera av tegelstenarna och fogarna inunder var skadade. Nu tog den yttre

40

renoveringen fart på allvar, berättar Andreas Sjögren.

Tegelstenarna avbildades och nytt frostsäkert tegel tillverkades. Putsen lagades, och Niclas Johansson på Takskifferspecialisten tog hand om taket.

Kyrkan målades om med kalklimfärg som torkar på fem år, men som under torktiden anpassar sig till klimatet och drar den gamla fukten ur väggarna.

Interiört skrapades färgen ned och sprickor i väggarna lagades. Därefter målades det om med en silikatfärg som andas, berättar Andreas Sjögren. Det finns inga gamla väggmålningar att ta hänsyn till i den moderna kyrkan, men textilierna skickades iväg på rengöring för att sedan konserveras. Alla fönster plockades ned, karmarna renoverades och målades om. Glasen var däremot intakta och i bra skick. Innan kyrkan återinvigdes vid advent, passade man på att installera nya brand- och inbrottslarm.

Ett stort och viktigt projekt i Sträng-

Miljön kring Domyrkoberget i Strängnäs ska förändras. Målet äratt skapa en känsla av kyrkan mitt i byn, en naturlig mötesplats där människor kan känna att det är deras kyrka.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

→ S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

41

STRÄNGNÄS STIFT och då. Det ska på ett naturligt sätt pågå i hela livet.

2) Lek, kreativitet och humor 3) Lärande 4) Läkande – Tillsammans är vi starka, och nu gäller det att förena alla medverkande intresseområden, säger Christofer Lundgren.

näs stift är arbetet kring Domkyrkoberget. Christofer Lundgren är domprost och kan berätta att det kommit in 97 bidrag i första etappen av den arkitekttävling som utlyst. Flera av dem kom från internationellt håll. Fem bidrag gick vidare till etapp två.

IDÉN OM ATT förändra miljön i och runt domkyrkan kom ursprungligen för omkring tio år sedan. Målet har hela tiden varit att skapa en känsla av kyrkan mitt i byn, en mötesplats där människor kan känna att det är deras kyrka.

Resan dit går genom behovskartläggningar och konsekvensanalyser av kulturmiljön. Stiftet och d omkyrkan har sällskap av Strängnäs kommun, kungliga biblioteket, en fristående gymnasieskola samt fastighetsverket och länsstyrelsen i projektet. Det ni står inför väcker också nyfiken från andra länder.

– Kyrkan har ett samhällsansvar, menar Christofer Lundgren, och pekar på fyra viktiga punkter man vill väva in i projektet:

INSPIRATION HAR man hämtat från

Strängnäs domkyrka renoverades 2018.

1) Att leva – om livet i sin helhet. Kyrkans tradition och ett ”kristet liv” ska inte bara gälla och uppmärksammas då

Fredrikskyrkan i Karlskrona, och hoppas att Domkyrkoberget i sin tur kan inspirera andra till att vara framåtsyftande. Projektet är långsiktigt, det tar tid och så får det vara. Man vill inte stressa fram lösningar utan jobbar i stället med genomtänkta och lösningar och hög kvalitet.

På ett sätt kommer projektet aldrig bli klart.

– Det är det som är tanken. Vi vill växa med samtiden och möta den med flexibilitet, skapa något dynamiskt och inte något statiskt.

Domkyrkoberget är ett projekt som

Sedan 1987 har vi åtgärdat otaliga skiffertak.

Det gör oss idag till marknadsledande i Norden i vår bransch.

Välkommen att kontakta oss för ett kostnadsfritt åtgärdsförslag!

Box 19 712 02 Grythyttan 0591-141 64 / 070-512 62 91 info@takskifferspecialisten.se www.takskifferspecialisten.se 42

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

snarare springer ur behov av annorlunda lokaler, än fysiska behov av förändring. I Sköllersta kyrka väntade man länge innan man satte igång med den renovering som nu avslutats. Tanken på de stora kostnader som en renovering skulle medföra fick församlingen att tveka, men 2015 gick det inte att vänta längre med att dränera, berättar kyrkogårdsoch fastighetsföreståndare Per Sverin.

Blacksta kyrka, berättar stiftsantikvarie Maria Lantto. Sedan flera år tillbaka är stiftet med i ett projekt som drivs av Hantverkslaboratoriet vid universitet i Göteborg, Nätverk om nordisk trätjära. Tjära och takspån är en näst intill förlorad kunskap, och det visar sig bland annat genom att man måste tjära om allt oftare.

ENTREPRENÖREN DANIEL ERIKSSON

INNE I KYRKAN var det uppenbart att

problemen med fukt och dålig lukt var akuta. Eftersom hela kyrkan generellt var mörk och murrig och allmänt eftersatt, såg man dräneringen som ett startskott för att åtgärda att det mesta var eftersatt. Församlingens ansökan om kyrkoantikvarisk ersättning beviljades av stiftet, och arbetet kunde sätta igång.

Kyrkan skulle rengöras, putsen lagas och elen bytas ut. Bland annat.

Linoleummattorna från 50-talet revs ut och ersattes med nya fina trägolv. De bakre bänkraderna togs bort.

– Här skapade vi ett fint kyrktorg i stället. Bakom skjutdörrar kunde vi diskret dölja både pentry och ett utrymme för vaktmästarna, trots att kyrkan är liten, säger Per Sverin.

I DE BAKRE delarna finns nu också en tillgänglighetsanpassad toalett.

Putsen inuti kyrkan är lagad på flera ställen men så proffsigt gjort att man inte ens kan se. Lagningarna, berättar Per Sverin. Efter omsorgsfull rengöring konstaterade man att kyrkan inte behövde målas om.

I sakristian hittades däremot påväxt av mögel. Gabor Pasztor på Nerikekonservatorn, som också arbetat med att renovera vapen- och begravningssköldar i Österåker kyrka, arbetade hårt med att renovera både färg och puts. Arbetet är inte avslutat, eftersom man valde att skicka de gamla färg- och putsresterna på analys, för att kunna välja nya ytskikt på ett sätt som bevarar de gamla lagren.

Skickliga yrkesmän gör skillnad, och Per Sverin berättar hur tacksam man är med det goda samarbete man haft med alla hantverkare, bl a Fasadputs H Hansson och Gullbergs sten i Kumla.

Gammal kunskap kom också väl till pass i arbetet med klockstapeln vid S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

på Traditionsbärarna är timmerman i botten, och testar nu olika sätt och

metoder när det gäller spån och tjära för att restaurera klockstapeln.

– Den här klockstapeln är intressant på flera olika sätt, berättar Maria Lantto, och nämner att flera stift i landet samarbetar med att samla in information om spån och tjära.

Liknande projekt drivs i Norge och Finland. I Norge handlar det framför allt om sStavkyrkor, i Finland både om kyrkor och andra byggnader. Muséer och antikvarier följer arbetet med stor nyfikenhet och förväntan. ◆

Stensäkra din fastighet !

Masverk !

Lister !

Kulturgravar !

Kapitäl !

Gullbergs Sten & Fasadvård 070-567 12 68 gullbergsstenochfasadvard@gmail.com www.gullbergs-sten.se 070-567 12 68

43

44

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

STOCKHOLMS STIFT

FÖRNYELSE OCH HISTORIA – så skapas ett hållbart kulturarv Samtidigt som en arkeolog går på skattjakt i Storkyrkan, gör en Huddingebo en swishbetalning för att ladda sin elbil. Stockholms stift jobbar hårt för hållbarhet – både när det gäller miljö och kulturarv.

I

Gamla stan och Storkyrkan i Stockholms stift pågår ett gigan­tiskt inventariearbete.

Det är domkyrkoförsamlingens inventarieadministratör Maria Vazques som går igenom varje pinal i kyrkan, för att sedan lägga in det i systemet SACER där information om skick, årtal och skapare av föremålen ska sammanställas.

SACER är skräddarsytt för registrering av kyrkliga inventarier. Saneringen av Storkyrkans skrudkammare och alla

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

textilier ska också genomföras och där samarbetar Domkyrkoförsamlingen med konservator Susanna Ooms på ACTA KonserveringsCentrum. Totalt handlar det om cirka 3 500 föremål som ska inventeras och, i många fall, restaureras.

Hans Carnmarker är fastighetsförvaltare i Stockholms Domkyrkoförvaltning och jobbar tillsammans med Maria Vazquez i Storkyrkans inventarieprojekt.

– Det är en enorm inventarielista som Maria jobbar med. Det är ofta en mindre

fråga i andra församlingar, men för oss är det ett värdefullt arbete, säger Hans.

DET ÄR FLER än Hans och Maria som jobbar med att bevara kulturarvet i Stockholms stift. Stiftsantikvarien Rickard Isaksson berättar om att en stor upphandling för vård- och underhållsplaner har gjorts tillsammans med Värmdös och Västermalms församlingar. Ett avtal för fastighetssystem har upprättats med företaget DeDu. – Nationellt hoppas man på att alla

→ 45

STOCKHOLMS STIFT

Foto: Arild Vågen/Wikimedia

Bromma kyrka.

stift ska arbeta med DeDu, säger Rickard.

I dag gör sju av de tretton stiften det.

ATT ARBETA MED kyrkans fastigheter och fö-

Fastighetssamverkan Norr (FSN) ombildas till bolag

Projektledning för alla typer av kulturfastigheter

1968 BYGGDES BROMMA kyrka ut med ett

Kammakargatan 30, 111 60 Stockholm, Tel: 08241144 www.svenskakyrkan.se/gustafvasa/kfs

vapenhus. Under vapenhuset blev det plats för toaletter, vilka det krävdes både mod och spänst att besöka. Det har länge funnits en önskan om tillgänglighetsanpassade toaletter i kyrkan, men där har både Länsstyrelsen och församlingsbor knorrat.

– Jag minns till exempel när jag blev kontaktad av en förfärad dam, som trodde att jag skulle riva hela kyrkan, säger Torbjörn Gustavsson.

Men nu tillkommer, trots motgångar, en byggnad som ska komplettera vapenhuset.

Och från oktober i år ska församlingsborna kunna komma in i kyrkan och tända ett ljus.

→

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

46 Annons svenskakyrkor 85x238.indd 1

remål kan ibland vara svårt. Svenska kyrkan har i uppdrag av staten att förmedla och förvalta kulturarvet, samtidigt som kyrkorummen måste tillgänglighetsanpassas och moderniseras. Bromma kyrka firade 850 år förra året och här stöter man på problem när det gäller just historiens vingslag och nutidens behov. Kyrkan har trappor från 1100-talet, som fortfarande används, på 1400-talet byggdes långskeppet. Under stormaktstiden gjordes gravkor och på 1800-talet satsade man på kyrkans omgivningar. Ragnar Hjort ritade ett nytt vapenhus på 1900-talet och många små förändringar har skett under alla sekel. Fram till 2000-talet.

– Nu tar det ofta stopp, säger kyrko­herden Torbjörn Gustavsson. Vi har till exempel ansökt om tillstånd vid tre olika tillfällen för att få en ljusbärare till kyrkan. Lika många gånger har Länsstyrelsen sagt nej.

2019-04-05 13:44

Prenumerera på Kyrkans Tidning!

Kyrkans Tidning är Sveriges största kyrkliga tidning.

En oberoende och trovärdig leverantör av kvalitetsjournalistik för dig som är anställd, förtroendevald eller på annat sätt engagerad i Svenska kyrkan.

Genom nyhetsrapportering, öppen debatt, inspiration och eftertanke bidrar vi till en stark och levande kyrka med dialog och engagemang.

I Kyrkans tidning hittar du: • Nyheter från Kyrkans värld • Församlingsnära inspiration, idéer och goda exempel • Kultur, teologi och eftertanke • Aktuell debatt • Platsannonser

Som prenumerant har du också full tillgång till Kyrkanstidning.se När du är inloggad får du: • Senaste nyheterna från kyrkans värld - varje dag - på din mobil, läsplatta eller dator • Full tillgång till vårt digitala arkiv med tusentals artiklar • Papperstidningen som e-tidning redan på onsdagen • Skräddarsydda platsannonser direkt i din mejlkorg • Nyhetsbrev • Översikt av den kyrkliga debatten i Debattsvepet

Papperstidningen kommer varje torsdag och når 101 000 läsare/nr

Allt detta ett helt år! 46 nummer för ENDAST 1050 kr!

Allt detta i ett halvår! 24 nummer för ENDAST 598 kr!

Autogiro endast 88 kr i månaden!

Jag beställer:

✁

Autogiro för 88 kr/mån.

12 månader (46 nr) för 1050 kr.

6 månader (23 nr) för 598 kr.

301 00 17

302 00 17

Förnamn: ______________________________________________ Efternamn: _____________________________________________

KYRKANS TIDNING BJUDER PÅ PORTOT

Ev företag: ________________________________________________________________________________________________________ Adress: ____________________________________________________________________________________________________________ Postnr: _________________________________________________ Ort: _____________________________________________________ E-post: _____________________________________________________________________________________________________________ Mobilnr:

__________________________________________________________________________________________________________

Du kan också beställa din prenumeration på webben! www.kyrkanstidning.se/info/prenumerera Kyrkans Tidning tillhör Verbum AB. All behandling av personuppgifter inom Verbum AB sker i enlighet med dataskyddsföreningen.

För mera information se verbum.se/integritetspolicy.

SVARSPOST

Kundnr: 160 048 400 110 22 STOCKHOLM

STOCKHOLMS STIFT

Foto: Johannes Frandsen

Ulf Nilsson har skrivit och Anna Blåder har illustrerat barnboken ”Den hemliga resan”.

Sjölidens kapell: solceller på taket, fantastisk akustik och utökat antal sittplatser fick kapellet med magisk utsikt över Torsbyfjärden.

– Jag tror att ”kulturarv” är ett trist Fler kyrkor ska renoveras i stiftet. En Förra året vann Gustaf Vasa församord för barn och något som man tänker av dem är S:t Matteus kyrka, där man ling S:t Julianpriset för tillgänglighetsär tradigt. Den hemliga resan är en bl a ska restaurera och byta natursten i anpassning av Gustaf Vasa kyrka. S:t fasaden. Suzanne Fredborg är kanslichef Julianpriset delas ut av Stockholms stad. klurig och spännande ”roadtrip” där en gammelmormor och två barn letar i församlingen Hon berättar att projekKFS har varit projektledare för båda sig tillbaka i släktens virrvarr ända till tet egentligen startade redan 1999-2000 dessa anpassningar och renoveringsar1500-talet. Den vill intressera barn i samband med att det började lossna betena i övrigt. för hur kyrkan var, hur samhället var stenar från fasaden. De valde då konseroch hur människor förr levde. Allt det vera stenfasaden. Nu är det ett större SVENSKA KYRKAN HAR ett ansvar att hänger ihop, säger barnboksförfattaren projekt. Kyrkans Fastighetssamverkan tillgängliggöra kyrkorna genom en överStockholm- är projektledare när man enskommelse med staten om den kyrko- Ulf Nilsson.

Ytterligare en bok är på tapeten oc renoverar kalkstenen med omfattande antikvariska ersättningen. Det handlar handlar om det gröna kulturarvet. Till stenbyten, ser över taket, restaurerar inte bara om fysisk tillgänglighet utan minne av livet: kyrkogårdar och begravden stora stentrappan och tillgängligockså om information. Stockholms stift ningsplatser i Stockholms stift är en anhetsanpassar kyrkan med ramp för att har därför tagit fram boken Den hemliga tologi om kyrkogårdar och begravningsnå hissen till kyrkorummet. resan, som en del i sin kulturarvssatsDet ser bra ut men vi vill att du tar bort den röda remsan nertill med web-adressen och låter platser i Stockholms stift. Om historia, – Det känns bra att ha en så kompening för barn. Boken är skriven av den logga ochsom textKFS, glida ner liteprisbelönta (centrerat) med bibehållen storlek.begravningsskick och seder i förändring. tent samarbetspartner säger författaren Ulf Nilsson och Några av författarna är Caroline Krook, Suzanne. illustrerad av Anna Blåder.

Arkitekter för om- och tillbyggnad av Sjölidens kapell 48

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

Restaureringskonsult för kulturhistoriskt värdefulla byggnader

KULTURBYGGNAD AB www.kulturbyggnad.se

Johannessalen second future ® - projekt för en hållbar framtid.

Eva Brunne och Jan-Åke Engfors.

Lagom till jul förra året blev 960 nya gravplatser klara på Katarina kyrkogård.

Tillsammans med byggföretaget Zengun har där anlagts en vacker askgravplats.

Zengun har också haft totalentreprenaden av en omfattande renovering av Katarina kyrka.

– Efter några år med många stora projekt blir 2019 lite av ett ”mellanår”, säger Allan Zoltan, som är fastighetschef i Katarina församling. Men vi vill bli klara med balkong- och fasadrenoveringarna på församlingshusen och tillsammans med Ljusdesign har vi arbetat fram en ny fin fasadbelysning av Katarina kyrka som ska vara klar till hösten.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

→

Puts & Plattsättning E T A EB tLaEbRl A e rTa t1 91 6 94 64

St:a Maria Magdalena kyrka i Stockholm 2017

I VÄRMDÖ FÖRSAMLING påbörjades för drygt ett år sedan projektet Sjölidens kapell. Det var ett effektivt projekt, där församlingen jobbade tillsammans med Winge byggnads AB, Draken arkitektur och Strategia.

Det var viktigt att kapellet, som alltid har varit en levande byggnad med många aktiviteter, stod klart snabbt, så redan i oktober 2018 hade man utökat antalet sittplatser från 70 till 150.

– Ljuset är snudd på magiskt i kapellet, berättar Olivier Guillard, som är fastighetschef i församlingen. Självklart är det stora altarfönstret, med utsikt över Torsbyfjärden, en av anledningarna.

www.bacharkitekter.se

Bevarar historien

annons-svenskakyrkor-115x117.indd 1

www.putsoplatt.se

49 2019-03-22 10:39

STOCKHOLMS STIFT Men vi har också jobbat med den interiöra belysningen.

Värmdö Församling ligger även långt fram när det gäller hållbart byggande.

Solceller har installerats på det ombyggda kapellet, på församlingshemmet och på en nybyggd maskinhall på 250 kvadratmeter vid Värmdö Kyrka. Där har de samarbetat med Energi-Engagemang.

EN AV SVENSKA KYRKANS stora natio-

Vi tackar Stockholms stift för förtroendet att få medverka vid renoveringen av Engelbrektskyrkan.

info@plat-konsult.se www.plat-konsult.se Vi tackar för glasklara samarbeten och ser fram emot fortsatt förtroende!

www.stockholmsfonsterrenovering.se

Konservering av kyrkans kulturskatter Vi erbjuder konservering av föremål, rådgivning, skadeinventeringar, vård- och underhållsplaner samt kurser i vård och hantering.

Vi är specialister inom textil, metall, glas, keramik, trä, läder och elfenben.

Tel 073-360 74 73 info@actakonservering.se www.actakonservering.se 50

nella frågor gäller just klimat. Det var också på nationell nivå som frågan kring fossilfria bilar väcktes. Huddinge pastorat tog med sig frågan hem och ansökte om att få installera sex laddningsstolpar. De fick igenom två av stolparna som nu finns i Vårby och i Huddinge. Ulf Ragnerstam är kanslichef och berättar att ett av villkoren för att få installera stolparna var att de inte belastade församlingens plånbok.

– I dag använder vi oss av Swish-betalningar, vilket fungerar alldeles utmärkt.

Stolparna är till för alla och används av alla, säger han.

Pastoratet erbjuder en lägre kostnad för att ladda sin fossilfria bil än övriga marknaden och stolparna, som kommer från GARO, försörjer sig själva genom solenergi.

– Det fina i kråksången är att allt går tillbaka till vår verksamhet, säger Ulf Ragnerstam.

Kyrkorådet utmanar nu Huddingeborna att använda dessa stolpar, genom en kampanj i lokaltidningen.

Den 7 januari 2019 är ett historiskt datum för Stockholms stift. Då köpte stiftet den centrala S:t Jacobs kyrka, i Kungsträdgården i Stockholm. Det är en gigantisk fastighetsaffär, där Länsstyrelsen bestämt sagt nej, men man som stift ändå valt att genomföra köpet. Tidigare ägdes kyrkan av Stockholms domkyrkoförsamling. Vid en högtidlig samling i kyrkan lämnade domprost Hans Ulfvebrand över kyrkans nycklar till biskop Eva Brunne.

– Än en gång går Stockholms stift i bräschen genom att som första stift ta över en församlingskyrka. Här kan vi i framtiden göra Svenska kyrkan synlig och tydlig mitt i storstadens larm, sade biskopen innan de församlade från stiftskansliet och domkyrkoförsamlingen stämde upp i psalm 790, ”Ge kyrkan kraft att höras”. ◆ S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

Skanska Direkt

Experter inom renovering och konservering!

Kompetens

Våra uppdrag

Referensprojekt i urval

Våra arbeten präglas av stark yrkesstolthet; våra stenkonservatorer är högskoleutbildade och våra stenhuggare har mästarbrev i bildhuggning.

Allt från renovering av hela byggnader till specfika områden; fasader, portaler, fristående skulpturer, gravstenar, dopfuntar och övrig dekorativ arkitektonisk utsmyckning.

Visby Domkyrka, Tyska S:a Gertruds kyrkan, Tyresö kyrka, Ljunglöfska Slottet, Centralposthuset, Rosenbad, Skånska Banken och Vadstena Slott.

Besök gärna vår hemsida för att läsa mer eller hör av dig på orderdirekt@skanska.se för att diskutera hur vi kan hjälpa just dig!

Vi är våra projekt! www.m3bygg.se

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

51

SKARA STIFT

I Norra Billings pastorat ligger Flistads kyrka. ”Vi har alltid haft ett intresse för fastigheter i pastoratet”, säger kyrkogårdsoch fastighetschefen Sören Mårtensson.

52

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

FÖRNYELSENS TID

EN FLEXIBEL KYRKA Det är en förnyelsens tid i Skara stift. Stiftsgränserna har flyttats, glasväggar har byggts upp och kyrkbänkar har slängts ut. Samtidigt går man tillbaka till originalkulörter på snickerier för att visa upp kyrkans forna skönhet.

D

å stiftsgränserna har ändrats ingår numera Kinnemora pastorat i Skara stift i stället för i Göteborgs stift. En av de nya kyrkorna är därmed Seglora kyrka, med en spännande och föränderlig historia.

Redan i slutet av 1800-talet började den gamla träkyrkan från 1700-talet kännas för trång. Den hade varit välbesökt under alla år, vilket också gjorde att den var i dåligt skick. Man tog beslutet att riva kyrkan och bygga en ny, rejälare kyrka.

Timret från Seglora träkyrka såldes då till Skansen, i Stockholm, där den åter byggdes upp. Och den finns kvar än i dag.

1903 stod den nya kyrkan i Seglora

klar, en byggnad som kunde välkomna 800 besökare. I dag finns inte längre behovet för en så stor byggnad, då besökarna är färre och behoven annorlunda.

I mars 2018 återinvigdes Seglora kyrka, i Skara stift. Den hade då genomgått en omfattande renovering, på bekostnad av 400 sittplatser. Men man har vunnit mycket, genom att belysa kyrkans forna glans. Under flera lager färg hittade man, i kyrkans tak, ett originalmåleri från 1900–1903, utfört under ledning av Adrian C. Peterson. I samtal med antikvarier beslutade man att hela taket skulle friläggas och retuscheras av konservator. I samma renoveringsprojekt, som letts av Bjelkenfors Bygg AB, har man rivit ut en linoleummatta från 60-talet och slipat och behandlat

det gamla trägolvet, samt restaurerat läktarens speglar med originalkulörten från 1903.

I BRODDETORP KYRKA i Stentorps pastorat har man också mött utmaningar med ett krympande besökarantal.

Att värma upp hela 1800-talskyrkan för mindre gudstjänster är allt för kostsamt, men varje lördagskväll anordnas popu­ lära helgsmålsböner där kyrkobyggnaden behövs. Genom att sätta upp en glasvägg har man nu skapat ytterligare ett rum, under ena läktaren. Rummet avskiljs från övriga ytor, men ger ändå upplevelsen av att sitta i det stora kyrkorummet.

Också i S:t Olofs kyrka, i Falköping har man jobbat med glasskivor i sin renove-

→

TRADITIONSBÄRARNA.se S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

53

SKARA STIFT

”De slutna bänkraderna skapade ing­ en samvarokänsla alls. Vi har därför valt att ha stolar, med klädda sitsar och ryggstöd, kopplade till varandra. Dessa kan vi möblera med efter behov, tycke och smak för dagen.” ring. Golvet var besvärande ojämnt med gravhällar täckta med tjocka mattor. I mars 2019 stod man klar med renoveringarna, där entreprenadformen var partnering. Falköpings pastorat utförde större delen av arbetet med egen personal. Med hjälp av A-borrning i Falköping, har man sänkt ner gravhällar och Hellmans glas levererade glashällarna.

Rengöring och målning upphandlades på en totalentreprenad och här blev Magnussons Måleri entreprenören.

Roland Andersson är ordförande i kyrkorådet i Falköping. Han berättar att ett av målen med renoveringen är att få till

ett mer flexibelt kyrkorum. Kyrkan är långsmal med en mittgång och tidigare satt man oftast bara två till tre personer närmast mittengången vilket inte skapade någon samvarokänsla alls, säger Roland Andersson.

– Vi har därför valt att ha stolar, med klädda sitsar och ryggstöd, kopplade till varandra. Dessa kan vi möblera med efter behov, tycke och smak för dagen.

DEN NUVARANDE S:t Olofs kyrka byggdes redan i början av 1100-talet och förlängdes sedan på 1200-talet. I slutet av 1400-talet byggdes nuvarande torn. När

Kalksten från Kinnekulle Vi gör det mesta inom kalksten.

Vi tillverkar golv, bänkskivor, murar, trappor och special­ anpassad sten till restaruering av äldre byggnader.

Förutom den erkänt vackra kalkstenen som bryts på Kinnekulle har vi även granit, marmor och skiffer i vårt sortiment. Kontakta oss för en offert.

Telefon 0510 ­ 54 00 56, www.thorsberg.se

54

pastoratet för några år sedan köpte en grannfastighet till kyrkan hittades gamla skelett i jordmassorna. Efter en C14-datering visade det sig att de äldsta skeletten var gravlagda i början av 900-talet på kristet vis. Genom fynden vet man nu att kyrkogården en gång varit betydligt större än den är i dag. Något som är än mer sensationellt är att man nu kan se att det levde kristna människor i bygden redan i slutet av 800-talet.

UNDENÄS KYRKA I Tiveden, var också den en medeltida kyrka från början.

Men efter att en brand totalförstört den gamla träkyrkan, stod 1890 en ny kyrka, i tegel och kalksten klar. I vardagligt tal kallas Undenäs kyrka för Tivedens katedral – en gotisk basiliska av nordisk typ. Nyligen genomfördes en omfattande renovering av kyrkan. Anna Arne-­ Andersson är fastighetschef i Karlsborgs pastorat. Hon berättar att pastoratet länge har försökt få till bland annat ett pentry och en handikappanpassad toalett i kyrkan.

– Projekteringen gjordes 2018, tillsammans med Ritningen arkitektbyrå, som också hjälpte till med upphandlingen. Efter fyra anbud vann Svantes bygg i Mariefred, förklarar Anna.

EN ANNAN AV Skara stifts katedraler är Mariestads domkyrka. Här har Mariestads församling påbörjat ett mångårigt projekt där de 16 stora kalkstensfönstren, med masverk och glasmålningar, ska renoveras. Arbetet är komplicerat och kräver specialkompetens av olika slag. Magnus Hallén är fastighetstekniker i Mariestads församling. Han berättar att de började med ett pilotfönster som Gullberg Sten och Fasad fick ansvar för.

– Det första fönstret kommer vara klart till sommaren 2019, om allt går enligt planerna, säger han. Sen hoppas vi att vi hinner med 2–3 fönster per år.

Fönstren är från 1905 och renoverades sannolikt på 1950-talet. Nu ska Glaskonst Winfried Baier i Tranås restaurera resten av de vackra fönstren.

I Skara stift har de fastighetsansvariga sett ett behov av att möta varandra och utbyta erfarenheter. David Wass är fastighetsingenjör i stiftet och han berättar S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

om de nätverksträffar som stiftet anordnat i församlingar och pastorat.

– Under vinjetten ”gemensamt ansvar” såg vi ett behov av att lyfta aktuella frågor. 2018 jobbade vi bland annat med brandsäkerhet och brandskydd. Vi uppmärksammade vikten av att jobba systematiskt för att förbättra brandskyddet, men sedan väljer de olika församlingarna och pastoraten sina egna samarbetspartners, säger David Wass.

Den som äger en byggnad eller bedriver verksamhet i den är skyldig att, i skälig omfattning, hålla med utrustning för släckning av brand eller annan olycka, enligt lagen om skydd mot olyckor.

– Dokumentation är ett hjälpmedel, en kunskapskälla, påpekar David Wass.

Det som är avgörande, är det som görs i praktiken – vad man åstadkommer för att upprätthålla och förbättra brandskyddet.

ETT HELT NYTT församlingshem har byggts, tillsammans med Bygghyttan i Karlsborg, på en nyinköpt tomt intill Vads kyrka i Norra billings pastorat. På taket har installerats 113 kvm solceller med hjälp av Vätterbygdens El. Kyrkogårds- och fastighetschefen Sören Mårtensson berättar att det lilla samhället Tidan, där Vads kyrka ligger, helt saknat samlingslokaler.

– Vi har alltid haft ett intresse för fastigheter i pastoratet, säger han. Vi har köpt och sålt flera genom åren och nu säljer vi två fastigheter i Tidan, till förmån för det nya församlingshemmet.

I Norra billing pastorat finns fyra större samhällen. Tidan är ett av dem och Stöpen ett annat. För några år sedan köpte pastoratet upp Stöpen vårdcentral, där de i dag driver ett uppskattat kafé. Sören Mårtensson menar att kyrkans roll är extra viktig på mindre orter.

– Vi hoppas stärka Svenska kyrkan på orten och skapa naturliga samlingsplatser i pastoratet. Mötesplatser är ledordet för vår verksamhet och det hoppas vi att det nya församlingshemmet i Tidan också ska bli. Det upplåts utan hyra i samband med vigslar, begravningar och dop.

Under våren 2019 installerar Höjentorps solenergi solceller på församlingshemmen i Stöpen och i Timmerdala. ◆ S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

Glaskonst Winfried Baier Blyinfattade fönster • Glasmålningar • Altarkors i glas • Restauration • Reparation Rådgivning • Design och tillverkning • tel 0140-182 20 • www.wbglaskonst.se

mariestadsv. 27 – 54145 – skövde – info@ritningen.se Flistad kyrka

Vi tackar Kinnarumma Pastorat

för förtroendet vid ombyggnaden av Seglora Kyrka och ser fram emot kommande samarbeten!

www.bjelkenforsbyggab.se ...ett komplett byggföretag i Västra Götaland!

55

LINKÖPINGS STIFT

BROAR mellan framtid och historia Runt om i hela stiftet arbetar man för att skydda ­kyrkans fastigheter. I vissa fall handlar det om att låsa om sig, i andra om att se till att ett kyrktak inte rasar in.

S

ex församlingar i Linköpings stift slogs samman 2014 och bildade Södra Tjusts pastorat. I pastoratets kyrkor, kapell, församlingshem, bodar, magasin och båthus har man, med hjälp av Låshuset i Västervik, nyligen bytt låssystem. I stället för kyrknycklar använder man sig av personliga taggar, från Iloc, som ger tillträde till de lås respektive användare bör ha tillträde till. Om man tappar en tagg, så kan den

snabbt avprogrammeras, vilket gör att säkerheten är större. Annika Deltin är fastighetschef i Södra Tjusts pastorat och hon rekommenderar andra som funderar på liknande lösningar, att koppla in länsstyrelsen i ett tidigt skede.

– Vi har ett fantastiskt bra samarbete med länsstyrelsen i Kalmar. Det är viktigt att bygga broar. Både mellan kyrkan och länsstyrelsen och mellan historia och framtid. Kommunikationen är därför jätteviktig, säger Annika.

Förvaltningen i Södra Tjusts pastorat sitter i Kyrkans hus. Också här har ett

EKERÅ BYGGKONSULT AB

–ur historien bygger man framtiden 56

nytt passagesystem installerats.

– Vi har ett högt säkerhetstänk och en stor riskmedvetenhet i pastoratet, berättar Annika Deltin.

SÄKERHETEN I BLACKSTADS kyrka har tidigare varit vacklande. På grund av problem med hussvamp har man genomgått ett komplext saneringsarbete.

Med hjälp av Anticimex och Ostkustens Riv & Sanering rev, sanerade och städade man sakristian.

I samband med saneringen passade man på att dra in vatten i kyrkan, instal-

hakan@ekera.se Tel 0494-208 53, 070-212 10 99 S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

Hjorteds kyrka från 1780 har fått nytt värme­system. Nu står ­vingård, hönshus och bisamhälle på önskelistan.

Tel 011-12 66 90 • www.esbab.se

elbolaGet

dahlberGs elektriska

Foto: Ascilto/Wikimedia

lera en toalett och ett pentry i Blackstads kyrka. Det införskaffades ett skrudskåp för textilier och mässhakar och inventarierna restaurerades.

I Hjorteds kyrka i Södra Tjusts pastorat satsar man på ett nytt värmesystem.

Kyrkan, som invigdes 1780, värmdes från början upp med ved, sedan olja och på sistone har man eldat med pellets. Nu vill pastoratet ha ett mer hållbart alternativ. Tillsammans med Sweco i Kalmar kom man fram till att det bästa alternativet är bergvärme och det får man hjälp av AMO Klimatteknik att installera.

PÅ PRÄSTGÅRDEN I Hjorted har man redan installerat en bergvärmepump.

Här skapas en retreatgård för vila och rekrea­tion. Visionen är att så småningom odla egna druvor och skapa ekologiskt vin på gården. Det finns också tankar kring bärbuskar, kaniner, höns och bisamhällen.

Linköpings stift har i en klimatS VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

→

ELINSTALLATION AUTOMATION KOMMUNIKATION/MEDIA SÄKERHET

VIMMERBY 0492-131 30 VÄSTERVIK 0490-167 90

Bygg - Anläggning 0493-101 01 0708-24 02 21

Plåtslageri - Ventilation 0493-103 67 0708-33 73 90

Vi tackar för förtroendet

för uppdraget med den arkeologiska undersökningen och byggnadsdokumentationen av Vårfrukyrkan Mer information om våra kyrko- och kyrkogårdsprojekt www.arkeologerna.com/bloggar/kyrkoarkeologi/ Kontakt rikard.hedvall@arkeologerna.com

57

LINKÖPINGS STIFT

”Den här kyrkan är jätteintressant!

Inte bara för oss kyrknördar utan också för de med intresse av järn­ brukets historia.”

Foto: Västgöten/Wikimedia

Boxholms kyrka är byggd av slaggsten, en restprodukt vid järnproduktion. ”Jag letade igenom hela Sverige, sedan Danmark och tillslut Tyskland.

Där kunde jag tillsammans med ett tyskt tegelbruk kunde uppfinna slaggstenen på nytt, fast med en klinkerbränd mursten med glaserad yta”, säger Fredrik Åstrand, fastighetsansvarig. strategi formulerat en vision med konkreta mål som omfattar fastigheter, transporter, skötsel av kyrkogårdar och så vidare. Som en del i den visionen har man, tack vare regeringens satsning Klimatklivet, beviljats ett investeringsstöd för sju laddningsstolpar i Tjusts pastorat.

– Kyrkan har en viktig roll när det handlar om att minska miljöbelasningen och därför måste vi ta ansvar och gå i

58

bräschen, säger Annika Deltin. Vi kan inte bara fundera, vi måste agera!

FOLKUNGABYGDENS PASTORAT och Söderköping var under medeltiden betydande handelsplatser. I Skänninge har det länge diskuterats om Vårfrukyrkan haft en föregångare. Journalisten och författaren Olle Lorin, född i Skänninge 1923, har under hela sitt liv dokumenterat samhället i text och bild. Han har

länge varit övertygad om att det från kyrkan från omkring år 1300 har funnits en tidigare. Nu har det genom arkeologiska undersökningar bekräftats. Hösten 2017 påträffades lämningar av en kyrka från 1100-talet, samt fragment av ett tidigkristet gravmonumen. Det visar att 1100-talskyrkan föregåtts av en ännu äldre, sannolikt från 100-talet. Det lilla samhället Boxholm är historiskt präglat av sitt järnbruk. Brukspatronen ansåg

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

att brukets anställda hade olyckligt långt till närmsta kyrka, så 1897 invigdes Boxholms kyrka. Inte förrän i mitten av 1920-talet kom kyrkan att bli en av Svenska kyrkans fastigheter.

Fredrik Åstrand, som är fastighetsansvarig i Folkungabygdens pastorat, berättar att han kom i kontakt med Boxholms kyrka på sin första arbetsdag i pastoratet, 2016.

– Den var i ett undermåligt skick och jag undrade om den ens skulle gå att renovera, säger han. De bärande klockbockarna i timmer och strävpelarna var helt slut. Kyrkan riskerade att rasa ihop.

Fredrik Åstrand insåg att det var bråttom att rädda kyrkan. Men det var klurigt att lista ut hur det skulle gå till. I en första akutlösning sattes järnstämp, som diagonalt ut från kyrkan fick ta ansvaret att stötta upp fastigheten.

– Jag letar nu efter en permanent lösning. Jag har säkert kommit på 3 000 lösningar och hamnat i lika många återvändsgränder. Men jag ger inte upp!

TACK VARE (eller kanske på grund av) järnbruket så är kyrkan i Boxholm byggd av slaggsten. Slagg är en restprodukt vid järnproduktion och av det gjöt man stenar. Slaggen ringlades ned i formar och placerades i vatten, för att kylas. Några timmar senare hade man en färdig slaggsten. Nu behöver stenar på fasaden bytas ut och jakten på slaggliknande stenar har varit snårig.

– Jag letade efter lösningar överallt. I Danmark hittade jag till exempel murtegel med liknande kulör, men Länsstyrelsen menade att stenarna var för små, säger Fredrik Åstrand.

Hela karaktären och uttrycket på kyrkan hade förändrats.

Till slut hittade han ett tegelbruk i Tyskland. Tillsammans med dem uppfinner han en klinkerbränd, handgjord tegelsten. Genom att gjuta av strukturen på slaggstenarna och efterlikna dess kulörer blir de så gott som identiska med originalstenarna. Tillsammans med Närkesten, Hallgrens plåt, Kulturbyggnad och Puts & Tegel fullföljer Folkungabygdens pastorat fasaden på Boxholm kyrka denna vår. Och Fredrik Åstrands intryck av kyrkan har förändrats fullständigt.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

→

På ORSAB arbetar motiverade medarbetare med stark yrkesstolthet. Kontinuerliga investeringar i utbildning och moderna maskiner skapar möjligheter att framgångsrikt åta oss totalansvar för omfattande och krävande uppdrag. Det sparar både tid och pengar för dig som kund.

Vi tackar Linköping stift för förtroende och ser fram emot fortsatt samarbete!

Stensäkra din fastighet !

Masverk !

Lister !

Kulturgravar !

Kapitäl !

Gullbergs Sten & Fasadvård 070-567 12 68 gullbergsstenochfasadvard@gmail.com www.gullbergs-sten.se 070-567 12 68

59

LINKÖPINGS STIFT – Den här kyrkan är jätteintressant!

Inte bara för oss kyrknördar utan också för de med intresse av järnbrukets historia.

­ inköpings L domkyrka har genomgått en rad renoveringar de senaste åren. Nästa år har turen kommit till tornet.

Foto: Marcus Gustafsson

HÅLL ÖGONEN ÖPPNA ÄVEN NÄR DU BLUNDAR Vi på Skydda nu hjälper er med säkerhet: – Brand- och utrymningslarm – Handbrandsläckare och övrigt brandskydd – CCTV - kameraövervakning – Service och underhåll – Kvartals- och årsprov av säkerhetsanläggningar Det är enkelt med en kontakt!

Ring oss på 010-444 19 10.

Vi har ramavtal med Svenska kyrkan.

www.skydda.nu

60

ASK KYRKA I FORNÅSA församling har också jobbat med puts och fasad på ett annorlunda sätt. Man har plockat stenar från en stenbädd intill kyrkan. Sedan har en lokal aktör producerat kalkbruket.

Projektet var ett samarbete mellan Linköpings stift och Borensbergs pastorat.

Redan på 1990-talet började man plocka ner putsen på Vårfrukyrkan i Enköpings församling. Men då kunskap och kompetens saknades, avstannade arbetet. Nu har man, med hjälp av bland annat Svenska kulturfasader, Arkeologerna och Åhlin & Ekeroth gjort en omfattande interiör och exteriör renovering.

Man har bland annat lagt in en så kallad offerputs cirka tre meter upp på väggen, från golvet. Den har förmågan att suga till sig fukt och salter och sedan göra sig av med dem. På de yttre fasaderna hittades gesims, utsmycknader på takfotlisterna, i olika former på de olika sidorna.

I LINKÖPINGS DOMKYRKA genomgår man ständigt renoveringar. Domkyrkan har dominerat stadsbilden i över 800 år och att underhålla den är en ”never ending story”. De senaste tio till tolv åren har det renoverats fasader och fönster på långhuset. Nästa år, 2020, beräknas det vara klart och då är det dags att ta sig an tornet, där kalkstensfasaden har skadats. Exteriört jobbar Linköpings domkyrkopastorat med Guldbergs sten och fasadvård och måleriet har skötts av Anders Eks måleri & fasad.

Församlingshemmet, intill domkyrkan, används i dag till administrativa arbetsuppgifter och körverksamhet.

Vid årskiftet 2019–2020 kommer man dock välkomna Linköpingsborna till ett gränsöverstigande allaktivitetshus.

Entreprenaden för att göra detta till verklighet står Stångebro bygg AB för.

Fastighetschefen Gunnar Forsberg ser framför sig hur olika verksamheter kommer bedrivas, parallellt.

– Det kommer bli en plats som skapar naturliga, kreativa möten mellan gamla och unga! ◆ S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

61

GÖTEBORGS STIFT

Här står HÅLLBARHET i fokus Miljödiplomering och samarbete för en fossilfri kyrka.

Framtiden är i fokus i Göteborgs stift, men det är inte alltid helt enkelt att införa nya system för energiförsörjning.

Samtidigt ska gamla kyrkor renoveras så varsamt och miljövänligt som möjligt.

I

Göteborgs stift har 28 församlingar omorganiserats till 25, och det har i stort sett varit en framgångsrik resa.

Sex nya pastorat blev det och tre av dem arbetar med att få miljödiplomering för hela pastoratet.

Lundby och Askim församlingar är redan diplomerade, medan Domkyrkan, Carl Johan och Nylöse pastorat är på god väg. I Örgryte pastorat arbetar varje församling för sig med sin diplomering. Överlag är det mycket fokus på klimatengagemanget i Göteborgs stift.

Stiftsstyrelsen har antagit en gemensam klimatstrategi som kommer leda till en massa spännande projekt.

Ett av fokusområdena är ”Fossilfri kyrka”, som Christoffer Askerlund, hållbarhetshandläggare på stiftet, arbetar med. Han kan berätta att man just nu tagit en första kontakt med de 16 enheter (av 69), som fortfarande har olja kvar i sina byggnader.

– Det finns många möjliga lösningar,

62

beroende på hur man använder byggnaderna i dag.

Hur man arbetar vidare får svaren på enkäten utvisa.

En tredjedel av pastoraten har tecknat andelar i den ekonomiska föreningen Stiftsvinden, som har avtal med Dalakraft om elleveranser. Jan Spånslätt, stiftsingenjör, ser vindkraftverk som en klok satsning.

– Det är ett bra miljöval och en långsiktigt klok etisk och ekonomisk satsning som vi känner oss trygga med, säger Jan Spånslätt.

PÅ VANLIGA fastigheter kan solceller verka som det självklara valet för att öka andelen förnyelsebar energi, men när det handlar om gamla kyrkor är det av förklarliga skäl inte alltid så enkelt som att de bara kan sättas upp.

Anders Karlsson är arbetsledande vaktmästare i Värö kyrka och har länge arbetat för att få installera solpaneler här. Under våren påbörjades arbetet med att sätta upp solpaneler på en

ekonomibyggnad. Nu har man tre stora anläggningar med solpaneler, som tillsammans täcker en tredjedel av det totala elbehovet.

Värö kyrka byggdes på 1850-talet som en så kallad Tegnérlada, med ett enormt tak mot söder, som Anders Karlsson menar är perfekt att installera solpaneler på.

Både länsstyrelsen och Länsantikvariatet säger dock nej. Därför har Anders Karlsson bjudit in dem, tillsammans med stiftet, till Värö kyrka under våren.

– Förhoppningsvis kan de tänka om när de ser allt på plats, och ge sitt bifall då. Svenska kyrkan måste ta klimathotet på allvar, säger Anders Karlsson.

– Kanske måste man börja tänka om vad gäller ”skyddade kyrkor”. Gör man inte det, kommer det inte finnas några kyrkor kvar att skydda om hundra år.

En lathund är på väg inom stiftet som ska ge tydliga riktlinjer för var man får och inte får installera solceller.

SOL OCH VIND är bra för den förnybara S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

Värö kyrka byggdes på 1850-talet som en så kallad Tegnérlada, med ett enormt tak mot söder – perfekt att installera solpaneler på.

”Kanske måste man börja tänka om vad gäller ”skyddade kyrkor”. Gör man inte det, kommer det inte finnas några ­kyrkor kvar att skydda om hundra år.” energin, men ibland griper naturkrafterna in på mindre önskvärda sätt. Östra Kapellet, som byggdes 1860 drabbades av ett blixtnedslag som satte hela takkonstruktionen i brand.

Fastighetsingenjör Roger Walderstedt berättar att man fick sig en rejäl överraskning när man började riva de förkolnade resterna av toppkonstruktionen.

– Genom åren hade man byggt flera tak på varandra. Tre olika slags tak fanns här, och ytbeläggningen hade ändrats genom tiderna, från skiffer till koppar.

Den nya takkonstruktionen, som ELU gjort, är av limträ, men man passaS VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

de även på att göra vissa mindre förändringar i övrigt. Taket är numera isolerat på ett mer modernt och effektivt sätt, och dessutom bättre fuktskyddat.

Roger Walderstedt ser fram emot att se den färdiga versionen av den lösning som ritats av GAJD arkitekter, och nu håller på att ta form genom Erlandssons bygg.

Utformningen interiört är inte fastställd än, men Roger Walderstedt kan berätta att man bland annat hittat gamla frescomålningar inne i kyrkan, som varit dolda sedan 1960- eller 70-talet, men nu kommit i dagen under renoveringsarbetet.

Fler renoveringar pågår i stiftet.

I Örgryte gamla kyrka är den utvändiga renoveringen klar, där fönster, fasad och tak fått sig ett ansiktslyft. Inne i kyrkan väntar nu ett stort projekt under ledning av samma företag som var entreprenör för utsidan, Bygg Rex. Interiört ska man tillgänglighetsanpassa, samt förnya ytskikten och all målning. Bänkarna i kyrkan och de fantastiska takmålningarna från 1700-talet kräver extra omsorg, och här har Kulturvård Heberlein lejts för att göra jobbet. Målningarna i taket ska sedan få särskild belysning för att framhäva dem på bästa sätt, berättar Roger Walderstedt.

I S:t Birgittas Kapell ser man också över tillgängligheten i samband med en omfattande renovering som pågår just nu. Att följa moderna tillgänglighets­ föreskrifter utan att göra våld på kyrkans historiska värde kräver sin särskilda kunskap. Den invändiga renoveringen sköts av A. Tellestams Byggnads AB, medan F O Petersons & söner arbetar med fönster och exteriör.

Roger Walderstedt kan också berätta

→ 63

GÖTEBORGS STIFT

om ett särskilt problem som först bara verkade besvärligt, men sedan visade sig få ett lyckligt slut ändå. Västra delen av kapellet pryds av en klockryttare, som skadades i stormen Knud i september 2018. Förargligt, förstås, och dessutom extra utgifter utöver själva renoveringen, när ryttaren måste repareras. Det visade sig dock, när reparationerna av stormskadorna inletts, att man fuskat en del vid tidigare renoveringar. De viktiga bindstenarna saknades bland annat.

Det kunde man nu åtgärda, annars hade risken varit stor för en ordentlig olycka.

BJÖRNLANDA KYRKA ÄR en gammal kyrka med träfönster, vilka kräver extra omsorg. Thomas Schadel som är fastighetsingenjör på Göteborgs stift kan berätta att arbetet med att renovera alla dessa fönster sköts av Ågrens måleri som gjort flera större projekt för Svenska kyrkan.

Minst lika viktigt som stora reno-

www.tellestamsbygg.se

64

veringar är förstås det löpande underhållet. Här har olika församlingar och pastorat i stiftet valt lite olika lösningar, berättar Christina Bernérus som är miljösamordnare.

Från stiftets håll arbetar man med INCIT, vilket också erbjuds församlingarna tillsammans med tjänster från Servicebyrån. I detta system kan församlingarna själva avgöra hur mycket hjälp de behöver – från fullt stöd till några timmar för att få avlastning med fastighetsskötarrollen.

– Många av de som valt att arbeta på det här viset konstaterar att lösningen snart lönar sig i alla fall. Hade de själva upphandlat INCIT hade det kostat mer, säger Christina Bernérus.

Stiftets önskan är att fler ansluter sig till INCIT. I dag är det ungefär en tredjedel.

Christina Bernérus menar att ett system som INCIT är en stor hjälp för att få det löpande underhållet under kontroll.

När systemet väl satts i drift, finns det inget sätt att ”glömma bort” det underhåll som måste utföras. Det kan kännas S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

Fönster, fasad och tak på Örgryte kyrka har fått ett ansiktslyft.

Nu återstår insidan, bland annat takmålningarna från 1700-talet.

GAJD arkitekter i Göteborg har förvärvat Ateljé Arkitekten i Skara.

Båda företagen genomför olika typer av kulturhistoriska projekt.

Vi är certifierade inom KUL 2, TIL och KA.

GAJD arkitekter Stora Nygatan 33 Göteborg www.gajdarkitekter.se

Ateljé Arkitekten Skolgatan 3 Skara www.ateljearkitekten.se

överväldigande i början, men hon är övertygad om att det kommer ge mycket bra resultat inom bara ett par år.

DET HÄNDER också spännande saker med utemiljön, kan Magnus Evenseth, fastighetsansvarig i Lundby församling, berätta.

Förra året fick församlingen drygt 700 000 kronor i bidrag från Boverket för att arbeta med utemiljön kring Länsmansgårdens kyrka.

– Det är ett bidrag man kan söka för att åtgärda utemiljön i socioekonomiskt utsatta områden, vilket det här är.

Tyvärr har Kyrkotorget, eller Klimattorget som det också kallats, inte varit den trevligaste platsen de senaste åren, men Magnus Evenseth hoppas att man nu kan göra torget till en mer positiv plats.

Med hjälp av Askims Trädgårds­ anläggning har hela stenläggningen på torget bytts ut till ett vackert trekantsmönster, och för ökad trygghet har SO El AB fått i uppdrag att förstärka belysningen. Barnen har fått ta S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

→

Vi har fått förtroendet att leverera kemikalieregister för Svenska kyrkan. arig v s n a kund n , a l l i n o a Per informati t k a t Kon ör mer f • Säkerhetsdatablad i dator och App • Effektiv riskbedömning • Utbildning • Expertrådgivning

svenskaKyrkan.indd 1

Vi tar ansvar för en hållbar kemikaliehantering www.chemgroup.se - info@chemgroup.se - 031-712 02 60

2019-04-01 11:23:14 65

GÖTEBORGS STIFT

”Genom åren hade man byggt flera tak på varandra.

Tre olika slags tak fanns här, och ­ytbeläggningen hade ändrats ­genom tiderna, från skiffer till ­koppar.”

Östra ­kapellet, som byggdes 1860, drabbades av ett blixtnedslag som satte hela takkonstruktionen i brand.

större plats i och med att man investerat i utrustningen på lekplatsen och så har anslagstavlor satts upp längs kyrkväggen där teckningar som gjort av barn på en närbelägen förskola satts upp. Hela kyrkan har målats om av Rusch Måleri

AB och även klockstapeln har renoverats.

Nästa projekt blir att ta tag i utemiljön utanför Tolerendskyrkan, avslutar Magnus Evenseth. Här ska en gräsplan ramas in med låga buskar, och dessut-

Nyinvigt för nya vigslar.

Senast med S:ta Birgitta Kapell och med pågående renovering av Oscar Fredriks Kyrka. Tidigare med Sjömanskyrkan, Ytterby Kyrkoruin, Mariakyrkan, Fässbergs Kyrka, Gunnareds Kyrka och Lerums Kyrka.

Med renovering av allt mellan himmel och jord. Från takrenovering till grundförstärkning. Specialtillverkade altarbord, predikstolar och snickerier. Takmålningar, blyglasfönster och textilier.

Med allt vi gjort och kan göra skulle man kunna säga att vi vigt vårt yrkeskunnande till kyrkor.

Vår tro är en hållbar och samtida mötesplats idag och ett respekterat landmärke imorgon. Det är vår ledstjärna ända sedan 1870.

F O Peterson & Söner Byggnads AB. Götgatan 10, 411 05 Göteborg. fop.se

66

om ska platsen förskönas med bättre belysning, vackra planteringar och en vattenspegel med bänkar runt omkring.

I GÖTEBORG ÄR begravningsverksamheten separerad från församlingarnas verksamhet, vilket gör att vissa kemikaliefrågor inte hamnar på stiftets bord.

Däremot tar man det ­kemiska avfallet på största allvar, berättar Cecilia Brude, som är miljöansvarig i Lundby församling. Göteborgsföretaget Chemgroup är nationellt upphandlade, men Cecilia Brude menar att det finns fördelar med att, som man gjort i Lundby, göra jobbet på egen hand.

– Det finns en vinning i ökat medvetande. Det kräver att man håller sig uppdaterad och själv sätter sig in i olika saker. Tar man in någon annan finns det risk för att tappa kunskap och engagemang.

Det nya krematoriet, Kvibergs krematorium, fick pris som Årets bästa byggnad i Göteborg år 2018. Krematoriet på Kvibergs kyrkogård invigdes i november 2017 och togs i bruk under 2018. Arkitekt Peter Erséus från Erséus Arkiteketer AB stod för utformningen, med Svenska kyrkan och Göteborgs kyrkogårdsförvaltning som byggherre och Tuve Bygg som byggare. ”En offentlig byggnad värdig uppgiften att möta besökaren i livets svåraste stunder”, står det bl a i motiveringen. ◆ S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

SVERIGES MEST MERITERADE MÅLERIFIRMA SEDAN 1862

www.rusch.se V.D. Sören Olesen Tel 070-52 53 548 • soren.olesen@rusch.se

Gör ett Bra Miljöval, teckna Svenska kyrkans ramavtal för el Det är dags för förändring. Nu måste vi tillsammans börja ta bättre hand om vår gemensamma jord. Tillsammans är vi ansvariga för att skapa en mer hållbar värld, idag och för kommande generationer. För att skapa en mer hållbar värld behöver vi hjälpas åt. Det finns många sätt för oss alla att bidra. Teckna Svenska kyrkans ramavtal för elhandel med Fortum och bli en del av förändringen. Följ med oss på resan mot en renare värld.

Ramavtalet med Fortum är ett centralt avtal med Svenska kyrkan och avser elleveranser med Bra miljöval.

Avtalsnummer KYR002502

Kontakta oss på: customerservice@fortum.com Tel: 0101-808 606 S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

67

VISBY STIFT

Litet stift med oskattbart

KULTURARV Ett litet stift, men ett kulturarv som inte liknar något annat. Visby stift har nästan hundra medeltidskyrkor att förvalta, och när befolkningsunderlaget är litet gäller det att fördela medlen väl.

V

isby stift är det till ytan minsta stiftet i Sverige.

I Gotlands län finns 99 kyrkomiljöer varav 92 är medeltida kyrkor. Gotlands 92 bevarade medeltidskyrkor är ett oskattbart kulturarv som måste bevaras och ständigt vårdas.

I stiftet har man en särskild ordning för att få till rättvis fördelning av bördan.

Eftersom så små socknar ska bära upp så många värdefulla kyrkor, bildade man 1984 Samfälligheten Gotlands kyrkor.

Det är denna samfällighet som ansvarar för en stor del av de renoveringsprojekt som får kyrkoantikvarisk ersättning.

Stenkyrka kyrka slutbesiktigades i december 2018 efter att man jobbat med puts och tak. Här har man även tvingats göra omfattande invändiga renoveringar efter att det för några år sedan visade sig att orgeln var mögel­angripen och uppvärmningssystemet bristfälligt.

68

Byggnadsingenjör Per Hansén berättar att en tornrestaurering pågår i Rone kyrka. Det 60 meter höga tornet har gett kyrkan dess smeknamn Lang Jaku, efter skyddshelgonet sankt Jakob.

Tornet utmärker sig så mycket att det fortfarande sägs fungera som landmärke för sjöfarare.

Nu ska tornhuven restaureras, delar av panelen bytas och även delar av konstruktionen bytas ut.

FLER PROJEKT STÅR på tur, och som så många gånger tidigare är det Byggnadshyttan och Gotlandsbyggen som är entreprenörer i de olika restaureringarna.

Hejde kyrka är en vacker medeltids­ kyrka med glasmålningar som bevarats trots att kyrkan brann 1492. Den senaste restaureringen gjordes 2002-03, då bl a torntaket lades om. Nu sker en partiell ut- och invändig restaurering.

I Akebäck kyrka, en romansk kyrka med absid, finns en relief i korportalen som man tror är från 1100-talet och som

lär föreställa byggmästaren själv – Gotlands förste kyrkbyggare. Nu får hans verk en ansiktslyftning både invändigt och utvändigt, när det är dags för modern restaurering.

ETT PROJEKT SOM bara kommer röra utsidan är restaureringen av Hamra kyrka. Hamra kyrka har fått stå ut med en del förolämpningar från forskare genom århundradena, som anmärkt på den ovanliga formen, som gör att den S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

Hamra kyrka från 1100-talet, som kallats klumpig och ­oharmonisk av forskare, ska fasad­renoveras.

Din byggare på Gotland Vi finns här för din skull och väntar nyfiket på nya, spännande uppdrag!

Bildtext bildtext bildtext

Foto: Newcastle2/Wikimedia

ser lite klumpig ut. Tornet är inbyggt i långhuset, och bland annat Lundaprofessorn Carl Georg Brunius menade att denna helgedom ”saknade harmonisk hållning”.

I själva verket är dagens torn ett centraltorn från en ursprunglig kyrka som var byggd som ett kors med ett torn i mitten. Denna kyrka lär ha byggts någon gång på 1100-talet.

Oharmonisk eller inte, nu ska i alla fall Hamra kyrkas fasader restaureras. ◆ S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

Vi är genuint intresserade av byggnadsvård och har lång erfarenhet av att restaurera kyrkor och andra kulturhistoriska byggnader.

Vet du att vi även tillverkar och säljer vår egen våt- och jordsläckta Gotlandskalk?

För mer information, kontakta oss!

www.byggnadshyttan.se • info@byggnadshyttan.se 69

VÄXJÖ STIFT

Byarums kyrka i 2013 års version. Sedan dess har den byggts ut och fått kyrktornet reno­verat.

Foto: Ulf Klingström/Wikimedia

GAMMALT möter NYTT Material från återvinningen till en takrenovering och ett helt nytt vackert begravningskapell. I Växjö stift genomförs stora projekt oväntat smidigt – tack vare gott samarbete mellan alla inblandade.

B

yarums kyrka står troligen på en klostergrund från 1100-talets mitt, och den medeltida kyrkan uppfördes sannolikt i anslutning till klostret. Först en kyrka i trä och

70

så småningom en i sten. Kyrkan renoverades senast på 1950-talet och har med åren blivit sliten. Tornet renoverades 2016, men man upplevde att många viktiga funktioner saknades i kyrkan, berättar kyrkogårds- och fastighetsföreståndare Lars Andersson.

För att få plats för samlingsrum, han-

dikapptoaletter, pentry samt nya system för vatten, avlopp och värme diskuterades att ta bort bänkrader, men det skulle innebära att värdefulla kvadratmetrar försvann för de många tillfällen då kyrkan faktiskt är fullsatt.

Efter klartecken från Länsstyrelsen och Länsantikvarie beslutade man i stället att bygga ut Byarums kyrka. Den stängdes för renovering runt julen 2017 och återinvigdes den tredje advent 2018 av biskop Fredrik Modéus.

– Att det hela gått så snabbt har enbart att göra med det alltigenom tajta samarbetet mellan alla inblandade. Ett samarbete som vilat tryggt på tidigaS VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

re erfarenheter från andra, liknande projekt. Vi har också haft ideell hjälp av entusiastiska församlingsbor, berättar Lars Andersson.

– Men utan KAE, kyrkounderhålls­ bidrag och kyrkobyggnadsbidrag hade vi aldrig kunnat genomföra detta.

De entreprenörer som varit inblandade är Åkerhags Byggnads AB, Ann Håkanssons Måleri, Polo Kylteknik i Jönköping (TESAB), Elbyrån i Vaggeryd, Ljungby fuktkontroll, Wätterstads Fasadrenovering AB, Sturyd AB samt Br. Birgerssons Bygg AB. Mycket finns att läsa på bloggen svenskakyrkan.se/byarum/renovering-och-utbyggnad-av-byarums-kyrka.

STEFAN HENRIXON ÄR fastighetsansvarig och berättar hur han år 2014 av en slump upptäckte att taket på Madesjö kyrka hängde och fladdrade som en presenning i vinden. Kyrkan är från mitten av 1700-talet och nu var akuta åtgärder nödvändiga.

Förra året byttes all koppar ut på kyrkans tak och lanterniner. Uppe på taket hittade man ”eklöv” gjorda i putsen som ingen tidigare hade sett.

– Jag föreslog att de skulle målas i en avvikande färg för att de skulle synas, berättar Stefan Henrixon.

Förslaget togs inte emot odelat positivt, men efter mycket diskussion gav Länsstyrelsen sitt godkännande till att man skuggade löven i stället.

Putsen lagades där det behövdes.

All puts på tornet fick knackas ned och ersättas med ny, medan långskeppet var i bättre skick än man trott och krävde mindre ny puts. Färgen tvättades ner och kyrkan målades om, och kors och andra detaljer fick ny förgyllning.

Generalentreprenör för detta projekt var Rose Bergströms Måleri med Staffan Bergström som kapten på skutan. Plåt­ arbetena har Drags Plåt ansvarat för.

Det är samma entreprenörer som arbetat med den omfattande exteriöra renoveringen av St Olofs kyrka vid Trekanten i Södermöre pastorat. Den kyrkan byggdes på 1920-talet, och hade bland annat rejäla takpannor som försiktigt plockades ner.

Fastighetsstrateg Mikael Andersson Ekholst berättar att man S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

→

BYGG & ENERGIBILAGAN

Utkommer med Kyrkans Tidning nr 36 den 2/9

Vi tackar Byarums Pastorat för förtroendet och ser fram emot kommande samarbeten!

Ett väletablerat, komplett byggföretag med de specialkompetenser som behövs vid renoveringar av kyrkor, K-märkta hus samt äldre byggnader.

Kontakta oss!

www.akerhagsbygg.se Tobias: 070-343 50 35 • Fredrik: 070-360 27 82

Bildtext bildtext bildtext

71

VÄXJÖ STIFT

NERE VID SKOGSKYRKOGÅRDEN i Nybro har det funnits ett gammalt begravningskapell som blivit utdömt av Arbetsmiljöverket av olika skäl – för trångt, otäcka trappor och avsaknad av både toaletter och kapprum. Man utlyste en arkitekttävling och fick in många förslag. Det från Johan Lunde och Atrio Arkitekter i Kalmar skilde sig från de

St Olofs kyrka.

”Det är alltid värt att besöka åter­ vinningen när man är ute efter ­byggnadsmaterial från förr.” övriga. De föreslog ett helt nytt begravningskapell.

Det nya kapellet är byggt i vit terrazzobetong både på in- och utsida. De

Vi har projekterat Nybro begravningskapell från tävlingsskiss till färdig byggnad

72

Foto: Bernt Fransson, Lindås/Wikimedia

i möjligaste mån rengjorde och satte tillbaka de gamla takpannorna, med att de skadade ersattes med nygamla som man hittade på återvinningen.

– Det är alltid värt att besöka återvinningen när man är ute efter byggnadsmaterial från förr!

Fönstren renoverades både på in- och utsida, kyrkan fick nytt dagvattensystem och nya stuprännor i koppar. Järnkorsen långhus, sakristia och vapenhus renoverades, blästrades och fick nya infästningar. Hela kyrkan har avfärgats och trasig puts har lagats efter konstens alla regler.

Både kyrkan och Olofsgården, tillbyggnaden från 80-talet, målades om och nu är fastigheterna i toppskick.

prefabricerade betongblocken kommer från Strängbetong i Herrljunga. Generalentreprenörer för projektet har OG Olsson Byggnads AB i Nybro varit.

I kapellet finns ett enormt fönster – kanske Sveriges största – på 18 kvm.

Själva glaset är köpt utomlands men monterat av Flex Fasadia i Hultsfred.

– Vi har också lagt ner arbete på utomhusmiljön, berättar Stefan Henrixson.

Där har man arbetat tillsammans med trädgårdsarkitekt Peter Bergholm från Outside i Kalmar.

INNE I KAPELLET finns allt man kan önska – inte minst vad gäller modern teknik. Akustikkonsult Jürgen Benthien har gjort ett fantastiskt arbete vad gäller inomhusmiljön. Man kan parallellt använda utrymmena i kapellet till olika akter utan att störa varandra.

För ljus och ljud hittade man avancerade lösningar. När det gäller belysningen gjorde KLT i Kalmar jobbet och Scenteknik i Kalmar levererade ljudet.

I september 2018 invigdes Skogsvilan, det nya begravningskapellet i Nybro. ◆

KKalmar

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

Moderna kyrkans utmaning

Blanda stil, kulturminne och historia med modern, enkel och kraftfull teknik.

Ljud, ljus, bild och styrsystem i smakfull harmoni i historiska miljÜer det gillar vi ring sü berättar vi mer

www.scenteknik-kalmar.se - 0480-231 95 S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

73

LUNDS STIFT

Mångfunktionell och NUTIDA KYRKA Världens modernaste orgel står i S:t Petri kyrka. Organisten framför där musiken med hjälp av touch screens. ”Nya toner i S:t Petri” är bara ett i mängden av lyckade framtidsprojekt i Lunds stift.

V

irke kyrka, i Kävlinge församling, är en av två kyrkor i landet som fått tillstånd att installera solpaneler på kyrktaket.

Heikki Ranta, som är stiftsantikvarie, påpekar dock att processen måste få ta tid – från upphandling till montering.

– Solceller är en komplex fråga. Hur ser egentligen livscykeln ut för sol­ energi? Producerar man solceller på ett hållbart sätt? Det måste vara hållbart hela vägen, säger han.

I dag finns det många alternativa energilösningar som Heikki vill se över.

Han efterlyser oberoende analyser för att jämföra energilösningars livscykler.

– De som leverantörerna erbjuder är, såklart, fantastiska. Men vad gör man med uttjänta solpaneler?

Hur återvinns dessa? Vi måste också våga prata om de etiska aspekterna, tycker Heikki Ranta. Det finns ett stort

74

symbolvärde i att Svenska kyrkan jobbar med dessa frågor. Vi har ett ansvar för Guds skapelse och det måste väga tungt.

I DECEMBER 2016 härjade stormen Urd i stora delar av Skåne. På Borrby kyrka, i Gärsnäs församling, blev två av de fyra små spirorna och toppspiran så pass kraftigt tilltygad att man valde att plocka ned tornet, innan ett beslut kommit från länsstyrelsen. Församlingen har nu fått ett godkännande av länsstyrelsen, mot löftet att bygga ett nytt, identiskt torn.

Församlingen ansökte också om kyrkoantikvarisk ersättning, men den 26 mars i år fick de avslag från stiftsstyrelsen.

Heikki Ranta är även inblandad i detta projekt. Han berättar om det historiska värdet av en tornspira.

– Borrby kyrkas tornspira har funge­ rat som ett av flera landmärken på Österlen, precis som många andra torn och spiror i medeltida kyrkor, efter våra kuster. Kyrkor har egentligen varit mångfunktionella i alla tider. De har agerat

fyrar, basstationer och sockenmagasin.

Där har den generösa takhöjden nyttjats för att lagra både mat och föremål.

I Borrby församling fortsätter man att jobba för ett nytt torn med nya spiror.

Restaurerat har totalentreprenaden och Tyréns i Malmö medverkar i projektet.

De är också inblandade i att renovera kyrkan interiört.

– När vi ändå håller på med tornet så passar vi på att bygga om sakristian till en gemensamhetslokal för våra barn- och ungdomsverksamheter, säger Eva Asp, som är kyrkoherde i Garsnäs församling.

I KARLSKRONA HAR man fått en ökad tillströmning av kyrkbesökare, tack vare renoveringar i ”Projektet Fredrikskyrkan”. Projektet för att sänka trösklarna till staden började som en tanke, redan 2012, och två år senare skickade Svenska kyrkan i Karlskrona in en ansökan till länsstyrelsen om att ta bort alla kyrkbänkar.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

Foto: Lars Rindeskog

– Resan från start till mål har varit allt annat än spikrak, säger Per Gustafsson, kanslichef i Karlskrona. Fredrikskyrkan har stötts och blötts i alla instanser. Från början beslutade länsstyrelsen att vi bara fick ta bort de bakre raderna, vilket vi överklagade i Förvaltningsrätten. När PEAB sedan rullade igång entreprenaden hade vi ännu inte fått någon vidare respons.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

När det positiva beskedet till slut kom blev det en kortvarig glädje. Per Gustafsson berättar att länsstyrelsen överklagade och ärendet gick vidare till Kammarrätten.

– Men länsstyrelsen hade inget för sin överklagan, säger han. Kammarrätten dömde till vår favör. Trots det har länsstyrelsen sedan dess varit bästa tänkbara arbetspartner.

Foto: Charlotta Bäckström

Kyrkoherde Pamela Garpefors stod för den teologiska ledningen och Per Gustafsson var övergripande projektledare i Fredrikskyrkan.

I dag har flera olika verksamheter flyttat in i Fredrikskyrkan – den har blivit den nya tidens mångfunktionella kyrka. Här finns arbetsplatser, barn- och ungdomsverksamhet, diakoni och annan daglig verksamhet. I takt med att aktiviteterna ökar i kyrkan får nu församlingen oftare användning av Trefaldighetskyrkan, som också den står på torget i Karlskrona.

→ 75

LUNDS STIFT

”Det finns inga musikaliska begräns­ ningar för vilken musikgenre som ­kommer ur dessa orgelpipor. Jag har haft konserter med bland annat fi­­ lmoch dataspelsmusik.”

KULTURDOKTORN Leifh Stenholm, Fil Dr.

Kyrkoantikvariska ärenden, utredning, rådgivning och övrig medverkan.

Tidigare erfarenheter som länsoch stiftsantikvarie samt som departementsekreterare. leifh.stenholm@kulturdoktorn.se

• Konservering av arkitekturbundet måleri och polykrom träskulptur.

• Specialiserade på kalkmåleri, interiört och exteriört.

• Samtliga konservatorer i företaget har godkänd konservatorsutbildning och är ordinarie medlemmar i NKF-S. Vi erbjuder: Dokumentation, skadeinventeringar, åtgärdsprogram, konservering och råd för preventiv konservering.

www.skanesmalerikonservatorer.se Hanna Eriksson tel. 0709-24 71 15 hanna@skanesmalerikonservatorer.se

76

Ingrid Wedberg tel. 0733-80 15 90 ingrid@skanesmalerikonservatorer.se

– Det är en välkommen effekt, säger Per Gustafsson. Vi betraktade Trefaldighetskyrkan som övertalig för inte alls länge sedan.

MÅNGA ENTREPRENÖRER har varit engagerade i ”Projekt Fredrikskyrkan”.

Wallverken har tillverkat ett podium där förvaring och dopfunt kan höjas och sänkas ned i golvet, Begenblad & Jonssons Orgelbyggeri monterar upp den gamla orgeln, som byggdes 1903, ÅF Konsult har bidragit med en byggledare och den teologiska ledningen stod kyrkoherde Pamela Garpefors för. Per Gustafsson själv var övergripande projektledare och arkitekt var danske Ole Drachmann. Stolarna, pilgrimsaltaret, psalmbokhållarna, processionskorset och ljushållarna har Åke Axelsson designat. Totalt gick kalaset på 135 miljoner kronor.

Medan nygamla toner ljuder från Fredrikskyrkans orgel så kan vi höra ”Nya toner i S:t Petri” – det är också namnet på projektet med världens modernaste orgel. Det nya konceptet omfattas av fyra orglar integrerade i ett spelbord. Orgeln blir norra Europas största orgel sett till antalet manualer och register – hela 205 register inklusive klockspel och transmitteringar. Orgelns möjligheter blir, via touchscreens, oändliga.

I PROJEKTET HAR man följt ledorden: bevara, använda och utveckla kulturarvet. Nytt och gammalt möts på ett spännande sätt med ett fantastiskt resultat.

Carl-Adam Landström är musiker och projektledare i orgelbygget.

– Det finns inga musikaliska begränsningar för vilken musikgenre som kommer ur dessa orgelpipor. Jag har haft konserter med bland annat film- och dataspelsmusik, säger han. Orgeln är kyrkans orkester. Den kan spela trumpet, flöjt och har till och med trummor i sig. Framför allt kan den bemästra och visa olika känslor på ett sätt som andra instrument inte riktigt kan.

Den 27 april i år invigdes orgeln med en tio dagar lång festival, Malmö International Organ Festival! Projektet har fått bidrag i form av både KAE och underhållsbidrag. ◆ S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

Lekeryds Kyrka Dalby Kyrka

Förslövs Kyrka

Kalmar Domkyrka

Hotel Continental, Halmstad

Baråkra Kyrka

Kalmar Domkyrka

Kärnan, Helsingborg

Restaurering av kyrkor och kulturhistoriska byggnader

Tel 035-17 66 00 info@brodernabergstrom.se brodernabergstrom.se S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

77

FASTIGHETSSAMVERKAN

SVEN LÖFVENBERG:

”Bolagsformen passar oss bra” Sven Löfvenberg är vd på Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm AB. Om namnet inte känns bekant kan det bero på att de just bytt namn, från det tidigare Fastighetssamverkan Norr AB. Här sysslar man med både projektledning och förvaltning, men hela tiden med Svenska kyrkans väl och ve i åtanke.

”I

TEXT: SARA GRANT FOTO: LARS RINDESKOG

Inom stat och kommun har man redan i 25 år arbetat med bolagiserad fastighetsförvaltning. Kyrkan släpar lite efter.

Bolagsformen passar vår verksamhet, så jag tror vi kommer få efterföljare, säger Sven Löfvenberg När det gäller förvaltning är det främst inom Stockholms stift som KFS är verksamma, men när det gäller projekt erbjuder de sin kunskap och erfarenhet också till andra stift. Just nu har de bland annat ett projekt i gång i Länna kyrka och Staffanskyrkan i Uppsala stift.

Stockholms stift är speciellt, i och med att man sitter på så enorma tillgångar – obelånade fastigheter i sten i Stockholms innerstad är inget som kommer sjunka i värde.

– Samtidigt kan de värdena förstås inte realiseras, det går ju inte att sälja dem.

Därför vill KFS vara behjälpliga med

78

det ibland tunga arbetet att förvalta dessa tillgångar.

– Med det planerade underhållet måste man ha en plan på 10–20 års sikt.

Det gäller att ha koll som fastighetsägare – att inte renovera kan bli väldigt kostsamt, förklarar Sven Löfvenberg.

I SMÅ FÖRSAMLINGAR med mindre personalresurser kan det både saknas rätt kompetens och ekonomiska resurser.

Tyvärr har det hänt att underhållet bara skjutits på framtiden.

Lokalförsörjningsplaner kan då vara till en stor hjälp för att se vilka fastigheter som verkligen behövs, och hur de används på bästa sätt.

Kyrkan måste börja se på fastighetsförvaltning på annat sätt, tror Sven Löfvenberg. Det är inte bara kostnader, besvär och elände, utan fastigheterna är fantastiska tillgångar för att bedriva en viktig verksamhet. Det finns en historia som ofta glöms bort, och Sven Löfvenberg påminner om den där vi sitter i KFS:s kontor i Adolf Fredriks försam-

lingssalar i centrala Stockholm.

– För hundra år sedan var Svenska kyrkan en av Stockholms största byggherrar. En sådan här fastighet, att ackumulera de resurser som behövdes för att kunna bygga något sådant, det är ett enormt projekt. Men då var kyrkan också huvudman för skolor, åldringsvård och liknande.

För att nu kunna ta steget in i framtiden gäller det dock att även länsstyrelserna i landet lyfter blicken och ser att kulturhistoriska byggnader måste öppnas upp för att kunna nyttjas på fler sätt än som rena gudstjänstlokaler. Olika länsstyrelser kan tycka olika, och inom en och samma länsstyrelse kan olika tjänstemän ha helt olika uppfattning i en fråga, berättar Sven Löfvenberg.

IBLAND BLIR mötet mellan gammalt och nytt riktigt bra. Som ett exempel på ett lyckat projekt vad gäller nytänkande och framåtsyftande nämner Sven Löfvenberg de nya församlingssalarna i Johannes församling.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

”Med det plane­ rade underhållet måste man ha en plan på 10–20 års sikt. Det gäller att ha koll som fast­ ighetsägare – att inte renovera kan bli väldigt kostsamt”

Kyrkan måste börja se på fastighetsförvaltning på annat sätt, tror Sven Löfvenberg.

Fastigheterna är inte bara kostnader utan fantastiska tillgångar för att bedriva en viktig verksamhet.

– Här har man byggt en helt nyproducerad del i betong mellan två 1800-tals gravkor, det är fantastiskt spännande.

Gravkoren är från 1890, uppförda samtidigt som kyrkan byggdes. En öppning har sågats upp i gravkorets innervägg, som nu leder in i de nya utrymmena. Här finns en välvt akustiktak, helgjutet i betong. ”Ingen annan kyrka i Sverige har gjort något liknande”, skriver S:t Johannes församling på sin webbplats, men i framtiden kommer förmodligen fler få tänka som de och våga något nytt.

KFS har arbetat med ett flertal andra S VE N S K A K Y R KOR 2 0 19

stora projekt under året som gått. Som exempel kan nämnas att Engelbrekts kyrka och församlingshuset har renoverats, såväl tak och fasad som fönster.

Arbetet har tagit 18 månader och blev klart i december 2018. På taket hittades inte bara en modell av taktegel, utan 14 olika sorter. Allt gammalt plockades ner. En del kunder återanvändas efter rengöring, men nytt fick beställas från Polen, där det specialtillverkades för hand. Också församlingshuset har också renoverats. Här har man, framförallt, tagit sig an fönstren som har skrapats, målats och oljats in.

Särskilt taket på kyrkan var speciellt att arbeta med, berättar Sven Löfvenberg.

– Både hantverksmässigt och antikvariskt.

Nu väntar fler utmaningar. Högalidskyrkan projekteras som bäst och renoveringen ska sätta igång under 2020. Redan nu har man dock påbörjat renoveringen och tillbyggnaden samt tillgänglighetsanpassningen av kolumbariet. Det blir också ett nytt elsystem här, nytt tak och nya ytskikt samt två hissar för tillgänglighetens skull.

Under 2020 väntar också en stor exteriör renovering av Storkyrkan. ◆ 79

LÅT OSS HJÄLPA DIG ATT BEVARA KULTURARVET Att hålla luftfuktigheten på rätt nivå är väsentligt för bevarandet av kyrkans kulturskatter. Det minimerar även behovet av framtida renoveringar.

CC Kyrka hjälper dig att tryggt och säkert hantera fuktnivåerna och ha koll på hela kyrkans klimat, allt från kyrksal och sakristia till krypgrund och orgel.

SPARA ENERGI OCH MILJÖ OCH NÅ DINA KLIMATMÅL CC Kyrka ger dig ett verktyg inför utmaningen att minimera ert energianvändande och era koldioxidutsläpp. Webbövervakning visar er lätt hur ett ändrat beteende och användande kan spara energi.

Tänk på att en grads sänkning av temperatur kan ge 5 % i energibesparing.

HJÄLP DIN PERSONAL ATT FÅ MER TID ÖVER CC Kyrka är en helhetslösning som förenklar vardagen för dig och din personal. Via webben eller smartphone kan du enkelt boka kyrkan och reglera värmen. Du kan låsa upp dörrarna med bara ett knapptryck och starta klockringningen även när du inte är på plats. Ökad tillgänglighet leder till minskat bilåkande, vilket alla vinner på. Det är flexibilitet och trygghet, helt enkelt!

Jeff Electronics har funnits sedan 1974 och är i grunden ett utvecklingsföretag av styr och reglersystem.

Vårt största affärsområde är Energi och Klimatstyrning för kulturfastigheter och då främst med CC Kyrka.

Vi har sedan starten av CC Kyrka 2008 vunnit prestigefulla priser som E-on:s och Veckans Affärers E-prize samt Stora Inneklimat-priset för utvecklingen av CC Kyrka. Idag styr vi närmare 600 kyrkor i Sverige och Norge och är 9 anställda.

Vill du veta mer? Kontakta Lars Modée på telefon 031-88 79 90 eller maila lars@jeff.se.

JEFF Electronics AB Varbergsgatan 2C, 412 65 Göteborg · Tel 031-88 60 20 · Fax 031-88 64 80 · E-post info@jeff.se · Hemsida jeff.se