Kyrko kalendern
Söndag 11 januari
Första söndagen efter trettondagen
Jesu dop
GAMLA TESTAMENTET, JESAJA 43:1–4
Textens sammanhang: För folket som på 500-talet f. Kr. suttit fångna i Babylon i ett halvt sekel var lidandet förmodligen obegripligt. Profeten förklarar inte lidandet men betonar att Gud fortsätter att verka och inte har övergivit. Gud är kvar vad som än händer. Gud ska nu rädda folket, precis som Gud tidigare gjort. För Gud älskar människan.
EPISTEL, APOSTLAGÄRNINGARNA 8:14–17
Textens sammanhang: Efter att Jesus dött och uppstått spreds berättelserna om honom snabbt. Också i Samarien fanns en grupp Jesustroende. Nu far Petrus dit och sanktionerar deras tro genom att lägga sina händer på dem. Därmed visar han att de alla hör samman.
EVANGELIUM, MARKUS 1:9–11
Textens sammanhang: Medan de andra evangelierna inleds med skildringar av hur andra människor ser det gudomliga i Jesus, börjar Markus sitt evangelium med att låta Jesus själv höra Guds tilltal. I sitt evangelium skildrar Markus ofta hur människan Jesus brottas med sitt uppdrag.
PSALTARPSALM, 89:20–29
Textens sammanhang: Psalmen hyllar kung David och alla Israels kungar som efterträtt honom. Även om destruktiva krafter kommer att sarga landet, lovar Gud att förbundet med folket aldrig ska brista. Livet må gå sönder, men Gud är kvar.
söndagens namn och ämne
Den här söndagen ägnas åt Jesu eget dop, startpunkten för Jesu offentliga framträdande. ”Vårt dop” är ämnet på första söndagen efter trefaldighet, men de båda dopen har självklart beröringspunkter med varandra.
liturgisk färg
Grönt, alternativt vitt.
altaret
På altaret ställer vi vita eller vita och röda blommor och tänder fyra ljus.
Hållbara blommor: torkade blommor eller blommor gjorda av textil eller papper.
psalmförslag
332, 478:1–3 | 350, 20 | 387, 893 | 715, 862 kör - och solosångsförslag
Deep River (spiritual)
Att hålla en sten i handen
Himmelska duva
Äntligen! Äntligen börjar fastan, tänker jag. Detta är en tid på året jag kommit att uppskatta alltmer. Jesus
är tydlig med att det finns tider för fest och tider för fasta, och nu är tiden för fasta. Nu är tid att välja bort, tid för begränsning och tid för djup.
I vår tid och i vår del av världen är det nästan alltid dukat för fest. Affärerna lockar oss med onyttigheter snart sagt dygnet runt.
Våra skärmar överöser oss med en strid ström av hur vi kan maximera livet. Vi erbjuds ständigt möjligheter att snurra allt fortare, längre och längre ut mot livets yta och periferi.
Det är tid att fasta. Tid att skala av och skala bort, för att komma närmare existensens djupdimension. Under denna tid får ”less is more” vara vårt mantra. Den här tiden får vi fundera på vad vi har i våra liv som vi vill ska bli till aska, åtminstone under de kommande fyrtio dagarna, för att istället sakta ner och närma oss existensens djupare dimensioner.
Gud, tack för fastan.
Vi ber för att vi under denna tid får lämna ytan och komma närmare dina djup. Hjälp oss.
Johan Sunnerstam, präst
Barnen firar gudstjänst
Läs om Marta och Maria Bibel för barn, s. 192
Att göra
Ta fram pennor och ett stort papper. Skriv upp tre saker var som Jesus säger åt oss att göra.
Fråga
Har du någon gång hellre velat leka än att göra läxorna? Hur ska man veta vad som är bäst att göra när det finns så många saker att göra? Vad är egentligen bäst för dig? Titta på papperet där ni skrivit om vad Jesus berättat för oss, brukar du göra något av dem?
Psalmförslag
522
Denna söndags evangelietext finns inte i Bibel för barn, därför föreslår vi en annan text.
Söndag 31 maj
Heliga trefaldighets dag eller Missionsdagen
Gud - Fader, Son och Ande
GAMLA TESTAMENTET, FÖRSTA MOSEBOKEN 18:1–8
Textens sammanhang: Abraham har just blivit omskuren och vilar nu i skuggan, när han plötsligt får besök av tre män. Han bjuder dem på en överdådig måltid. De lovar honom att hans fru Sara ska bli havande och föda honom en son. De tre männen har i kristen tradition setts som en bild av treenigheten.
EPISTEL, APOSTLAGÄRNINGARNA 4:5–12
Textens sammanhang: När lärjungarna anklagas av de religiösa myndigheterna, blir de inte rädda utan talar stolt om sin tro och vittnar om att deras förmåga att hela och bota kommer från den uppståndne Kristus.
EVANGELIUM, JOHANNES 11:18–27
Textens sammanhang: Systrarna Marta och Maria har en central roll i Johannesevangeliet. Vid ett tillfälle är det Maria som anar Jesu sanna natur, och denna gång är det Marta som bekänner honom som Messias. Detta gör hon redan innan Jesus uppväckt hennes bor Lasaros.
PSALTARPSALM, 113:1–6
Textens sammanhang: Psalmisten talar ofta om Herrens namn. De fyra hebreiska bokstäverna JHVH, JAG ÄR, bär på livskraften. Den som dagligen upptäcker bokstäverna i sitt liv möter Gud – och i det mötet vidgas verkligheten.
söndagens namn och ämne
Heliga trefaldighets dag inleder den långa trefaldighetstiden, med ett varierande antal söndagar beroende på om påsken kommer tidigt eller sent. Uppenbarelsen av treenigheten, Fadern, Sonen och Anden, fullbordas genom pingstundret.
liturgisk färg
Vitt. Rött om den firas som pingstdagens oktav (efterföljande vecka grön). Oktav betyder att söndagen firas veckan efter och inte bara den söndag den infaller.
altaret
Fyra ljus (sex ljus ifall dagen firas som pingstdagens oktav) och blommor i blandade färger. Hållbara blommor: grenar som ni tar in och som kommer till liv i värmen.
psalmförslag
21, 337 | 338, 339 | 19, 398 | 10, 712
kör - och solosångsförslag
Lova Gud i himmelshöjd
Vem gjorde skyn så klar och blå Här kommer hela jag övrigt
För den liturgiska musiken används allmänna serien från idag till domssöndagen, se Kyrkokandbok för Svenska kyrkan, Musikvolym.
sker profetisk diakoni genom samverkan i den världsvida kyrkan, till exempel i Act-samarbetet. Ett annat viktigt exempel i denna tid av polarisering och extremism är interreligiös samverkan, som det europeiska nätverket ”En värld av grannar”, med fokus på att leva i fred och samexistens.
Diakonerna i Svenska kyrkan är viktiga ögonvittnen och visselblåsare när det gäller det tysta lidandet. Den profetiska diakonin behöver få ta plats, och den utgör ett hälsotecken i en rättsstat. Vi kan hjälpa varandra att påverka vårt samhälle i stort och smått genom att prata med varandra, våga säga ifrån och synliggöra problem tillsammans.
profetisk diakoni handlar inte om att ifrågasätta för sakens skull. Flera av de chefer, politiker, förtroendevalda och myndigheter jag har haft kontakt med har uttryckt tacksamhet och engagemang efter att vi synliggjort problem som de ibland inte vetat om, men fått möjlighet att förändra och utveckla.
I allt vi som kristna vill och gör har vi en unik förmån i att ha tillgång till de källor till kraft och hopp som Bibeln, gudstjänsten och bönen ger. Och grunden för profetisk diakoni är att förmedla hopp. l
SAMTALA OCH REFLEKTERA
• Lisa ställer frågor i ingressen. Hur skulle du besvara de här två frågorna: Vad innebär profektisk diakoni för kyrkan idag? Hur kan vi påverka samhället?
• Lisa lyfter betydelsen av påverkansarbete. Vilket påverkansarbete ser du eller skulle du vilja se att diakonin/församlingen drev i ditt sammanhang?
• På vilket sätt belyser församlingen den kraft som finns i den lokala diakonin?
HELIKOPTERPERSPEKTIV:
Nästa gång jag ser en möjlighet att påverka ska jag agera …
