Kyrko kalendern
Förord Kyrkokalendern 2025–2026
Guds levande ord möter oss i varje tid
om du hade klivit in i kyrkan den där kvällen, hade du kanske behövt gå närmare koret för att höra orden som lästes. Doften av tända stearinljus skulle ha lett dig fram genom den dunkla kyrkan.
Kanske hade du känt igen orden vi läste.
När jag får frågan om varför jag blev präst, återvänder jag alltid till just den torsdagskvällen – när vår konfirmandpräst tog oss till koret för att läsa psaltarpsalmer. Där och då såddes fröet till min kallelse.
När en människa gläntar på kyrkans dörr – vare sig det är kyrkporten, församlingshemmet eller ett digitalt rum i sociala medier – ser längtan och behoven olika ut. Om längtan handlar om att få läsa Bibeln tillsammans med andra, att lära känna Jesus och förstå vad hans ord betyder idag, då ska ingen behöva gå tomhänt hem.
”Ordet” är ett givet tema för Kyrkokalendern det kyrkoår den nya bibelöversättningen, NT 2026, tas i bruk. Och varje år är Guds levande ord en oumbärlig del av kyrkans grundläggande uppdrag – i gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. För den som längtar efter att läsa Bibeln enskilt, eller i gemenskap med andra i församlingen, finns förslag framtagna av Bibelsällskapet på sidan 172. Ordet som tema återspeglas på olika sätt i tematexterna. I år har också de globala målen, som tidigare funnits under ”Barnen firar gudstjänst”, bytt plats i Kyrkokalendern. De finns i år med i form av en pilgrimsvandring med psaltarpsalmer.
Guds levande ord, Jesus Kristus, är centrum för gudstjänsten. Altaret är en symbol för Jesus Kristus, och därför spelar det roll vad vi ställer på altarbordet. Det har betydelse vilka avtryck som ljus, nattvardsgåvor och altarblommor gör i skapelsen, för att psalmens ord ”handling och bön må bli ett” ska vara på riktigt (Sv. Ps. 292). Därför är det viktigt att Kyrkokalenderns råd inte uppmuntrar till val av blommor som skadar miljön eller människor, eller tar orimligt mycket av församlingens resurser.
Församlingar som själva odlar, eller har hittat andra hållbara lösningar, kan fortsätta följa de veckovisa blomförslagen. I år har de kompletterats med hållbara alternativ som hjälp till församlingar som inte har den möjligheten. Mer vägledning finns på sidorna 8–9. Om er församling har steg kvar att ta –
be om stöd från andra. Och ni som har kommit långt, hjälp dem som fortfarande söker verktyg för att komma igång.
För Guds skull – låt det vara hållbart och tumma inte på estetiken. Kyrkorummet ska ge en doft och glimt av himmelriket. Kyrkoåret ger oss en rytm att leva i, så låt altaret spegla skapelsens skönhet och verklighet som den ser ut hos er. Låt altarets utsmyckning vara vacker, så att även om altarblommorna kan sägas: ”Och Gud såg att det var gott.”
Bibelsällskapets generalsekreterare Anders
Göranzon skriver på sidan 168 om vilka riktlinjer som styrt översättningen i NT 2026. Ännu
återstår att se hur den färdiga översättningen blir, men här är ett smakprov ur provöversättningen. Johannesevangeliet 1:1–5:
”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Det var i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till. Det som hade blivit till i det var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.”
En ny bibelöversättning kan få oss att upptäcka nya smaker och dofter av Guds levande ord. Följ med och se!
Karin Öhagen, präst och redaktör för Kyrkokalendern
Söndag 11 januari
Första söndagen efter trettondedagen
GAMLA TESTAMENTET, JESAJA 43:1–4
Jesu dop
Textens sammanhang: För folket som på 500-talet f.Kr. suttit fångna i Babylon i ett halvt sekel var lidandet förmodligen obegripligt. Profeten förklarar inte lidandet men betonar att Gud fortsätter att verka och inte har övergivit dem. Gud är kvar vad som än händer. Gud ska nu rädda folket, precis som Gud tidigare gjort. För Gud älskar människan.
EPISTEL, APOSTLAGÄRNINGARNA 8:14–17
Textens sammanhang: Efter att Jesus dött och uppstått spreds berättelserna om honom snabbt. Också i Samarien fanns en grupp Jesustroende. Nu far Petrus dit och sanktionerar deras tro genom att lägga sina händer på dem. Därmed visar han att de alla hör samman.
EVANGELIUM, MARKUS 1:9–11
Textens sammanhang: Medan de andra evangelierna inleds med skildringar av hur andra människor ser det gudomliga i Jesus, börjar Markus sitt evangelium med att låta Jesus själv höra Guds tilltal. I sitt evangelium skildrar Markus ofta hur människan Jesus brottas med sitt uppdrag.
PSALTARPSALM, 89:20–29
Textens sammanhang: Psalmen hyllar kung David och alla Israels kungar som efterträtt honom. Även om destruktiva krafter kommer att sarga landet, lovar Gud att förbundet med folket aldrig ska brista. Livet må gå sönder, men Gud är kvar.
söndagens namn och ämne
Den här söndagen ägnas åt Jesu eget dop, startpunkten för Jesu offentliga framträdande. ”Vårt dop” är ämnet på första söndagen efter trefaldighet, men de båda dopen har självklart beröringspunkter med varandra.
liturgisk färg
Grönt, alternativt vitt.
altaret
Fyra ljus, enbart vita eller röda och vita blommor.
Hållbara blommor: torkade blommor eller blommor gjorda av textil eller papper.
psalmförslag
332, 478:1–3 | 350, 20 | 387, 893 | 715, 862 kör - och solosångsförslag
Deep River (spiritual)
Att hålla en sten i handen
Himmelska duva
Första söndagen efter trettondedagen markerar starten för Jesu offentliga verksamhet. Vi vet ganska mycket om den geografiska och historiska kontexten kring de tre korta år som evangelierna skildrar. Men om de övriga trettio
åren i Jesu liv, de som föregick hans offentliga uppdrag, berättar Bibeln nästan ingenting. Det kan tyckas som om dessa år passerade obemärkt, men vi vet att inga levda år gör det.
När Jesus den där dagen kliver ner i floden, vet han vad det innebär att vara människa. Och trots att Jesus överhuvudtaget inte var i behov av bättringens dop, ställer han sig på den mänskliga sidan genom att låta sig döpas av Johannes. Han ställer sig i floden som en solidaritetshandling med oss människor, för att komma så nära oss som det bara går. Jesu uppdrag bekräftas av Gud, och det är den relationssökande guden som tar första steget i riktning mot oss.
Tack Gud för att du tar första steget till en relation med oss.
Du har älskat oss först och i den kärleken får vi leva, vila och växa. Amen.
Stina Hagman, präst
Barnen firar gudstjänst
Läs om när Jesus döps
Bibel för barn, s. 149 Nära dig, s. 44–45
De yngstas bibel, s. 306–307
Att göra
Rita en stor vattendroppe på ett papper. Klistra på bitar av silkespapper i färger som gör dig glad. Eller måla hela vattendroppen med färger som gör dig glad.
Fråga
Gud hade gett Jesus uppgiften att rädda människorna från det onda. Ibland gör vi saker som vi inte ska göra. Kan du ge exempel på saker som är bra att göra? Är det lätt eller svårt att göra bra saker?
Psalmförslag
723
Onsdag 18 februari
Askonsdagen
Bön och fasta
GAMLA TESTAMENTET, MANASSES BÖN 11–15
Textens sammanhang: Manasses bön tillhör de apokryfiska skrifterna och ingår inte i Gamla testamentet. Bönen om förlåtelse har förmodligen tillkommit kring år 0. Den bedjande är ångerfärdig men tillitsfull. Gud har ju lovat att inte överge, även om människan sviker och bedrar.
EPISTEL, ANDRA KORINTHIERBREVET 7:8–13
Textens sammanhang: Paulus känner de kristna i den grekiska storstaden Korinth och besökte dem på 50-talet e.Kr. Han har redan skrivit ett brev till dem och kritiserat dem för att de fokuserat mer på inbördes stridigheter än på Gud. Efter Paulus reprimander har de ångrat sig, och tvisterna har nu ersatts av enighet.
EVANGELIUM, LUKAS 5:33–39
Textens sammanhang: Under gammaltestamentlig tid fastade man när naturen var i olag och Gud tycktes ha glömt sitt förbund. Eftersom Jesu lärjungar känner Guds närvaro fastar de inte. Det finns en tid för ånger och försakelse och en annan tid för glädje och innerlighet.
PSALTARPSALM, 32:1–5
Textens sammanhang: Skuld och skam leder ofta till att vi människor sluter oss. Då blir vi enligt psalmisten som en torr åker. Om vi istället sätter ord på vår skuld, andas vi lättare och inser att Gud inte har övergett oss. Då fylls vi av en ny kraft.
dagens namn och ämne
Askonsdagen är fastans första dag. Fastan varar i 40 dagar fram till och med påskafton. Söndagen är Herrens dag, och då fastar man inte.
liturgisk färg
Violett/blått eller grått. altaret
Två ljus och violetta nejlikor.
Hållbara blommor: torkade blommor eller blommor gjorda av textil eller papper.
kör - och
solosångsförslag
I stormens öga Förvandling
psalmförslag
354, 566 | 819, 144:3–5 | 72, 725 | 525, 136
övrigt
Grått är en ovanlig liturgisk färg. Om den finns kan färgen användas som en symbol för askan och villigheten till fasta. Man kan bränna palm- eller sälgkvistar från förra årets palmsöndag och använda askan i gudstjänsten. Askan är ett tecken på ånger och bot.
Perikopindelning för fastans veckogudstjänster enligt Lukasevangeliet:
Vecka 1: Lukas 22:1–6. Vecka 2: Lukas 22:7–38. Vecka 3: Lukas 22:39–46. Vecka 4: Lukas 22:47–53. Vecka 5: Lukas 22:54–71. Vecka 6: Lukas 23:1–25. Långfredagens huvudgudstjänst: Lukas 23:26–49.
Långfredagens kvällsgudstjänst: Lukas 23:50–56.
Äntligen! Äntligen börjar fastan, tänker jag. Detta är en tid på året jag kommit att uppskatta alltmer. Jesus
är tydlig med att det finns tider för fest och tider för fasta, och nu är tiden för fasta. Nu är tid att välja bort, tid för begränsning och tid för djup.
I vår tid och i vår del av världen är det nästan alltid dukat för fest. Affärerna lockar oss med onyttigheter snart sagt dygnet runt.
Våra skärmar överöser oss med en strid ström av hur vi kan maximera livet. Vi erbjuds ständigt möjligheter att snurra allt fortare, längre och längre ut mot livets yta och periferi.
Det är tid att fasta. Tid att skala av och skala bort, för att komma närmare existensens djupdimension. Under denna tid får ”less is more” vara vårt mantra. Den här tiden får vi fundera på vad vi har i våra liv som vi vill ska bli till aska, åtminstone under de kommande fyrtio dagarna, för att istället sakta ner och närma oss existensens djupare dimensioner.
Gud, tack för fastan.
Vi ber för att vi under denna tid får lämna ytan och komma närmare dina djup. Hjälp oss. Amen.
Johan Sunnerstam, präst
Barnen firar gudstjänst
Läs om Marta och Maria Bibel för barn, s. 192
Att göra
Ta fram pennor och ett stort papper. Skriv upp tre saker var som Jesus säger åt oss att göra.
Fråga
Har du någon gång hellre velat leka än att göra läxorna? Hur ska man veta vad som är bäst att göra när det finns så många saker att göra? Vad är egentligen bäst för dig? Titta på papperet där ni skrivit om vad Jesus berättat för oss, brukar du göra något av det?
Psalmförslag
522
Denna söndags evangelietext finns inte i Bibel för barn, därför föreslår vi en annan text.
Söndag 5 april
Påskdagen • Lukasserien
Kristus är uppstånden
GAMLA TESTAMENTET, HOSEA 6:1–3
Textens sammanhang: Profeten Hosea verkar i norra Israel på 720-talet f.Kr., just innan det krossas av Assyrien. Även om folket har varit otrogna mot Gud och därför förtjänar straff, litar profeten på att Gud förlåter och ger både människor och natur en ny chans.
EPISTEL, APOSTLAGÄRNINGARNA 3:14–16
Textens sammanhang: I de första kapitlen i Apostlagärningarna är Petrus huvudperson. Han helar en lam man och förklarar för invånarna i Jerusalem att det är tron på Kristi uppståndelse som helar.
EVANGELIUM, LUKAS 24:1–12
Textens sammanhang: Alla de fyra evangelierna beskriver att det är kvinnorna som upptäcker den tomma graven. De är påskens första vittnen. Även om männen inte tror på dem, springer Petrus till graven.
För han längtar.
PSALTARPSALM, 118:15–24
Textens sammanhang: Denna del av psalm 118 skildrar hur pilgrimerna träder in i Jerusalems tempel.
Då händer något helt oväntat. Det som ingen brytt sig om blir plötsligt grunden till något nytt. Gud är sannerligen överraskningarnas gud.
söndagens namn och ämne
På påskdagen firar vi Kristi uppståndelse särskilt, även om varje söndag är en påminnelse om uppståndelsen. Ordet ”påsk” hänger språkligt samman med det hebreiska ordet för påsk, pesach, som via det grekiska ordet páscha har blivit påsk i vårt språk. Påskdagen infaller på första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.
liturgisk färg
Vitt (eller guld, som kan ersätta andra färger vid högtider).
altaret
Sex ljus samt påskljuset och påskliljor. Hållbara blommor: påskliljor odlade i Sverige.
psalmförslag
146, 742 | 154, 152 | 153, 151 | 743, 149
kör - och solosångsförslag
En jubeldag
Gläd er och jubla Kristus är uppstånden
övrigt
Om påsknattsmässa inte har firats, kläds altaret inledningsvis och påskljuset tänds. Påskseriens liturgiska musik används, se Kyrkohandbok för Svenska kyrkan, Musikvolym.
Kan man beskriva glädje?
Glädje är en känsla som är så personligt förborgad – och ändå så mycket större i gemenskap. Kanske är det passande att symbolen för kristenhetens största glädje är den tomma graven. Den oväntade, oanade, omöjliga öppningen till något nytt. Ett tomt rum som uppståndelsens mysterium fyller med det som får vår ande att jubla.
Ett hoppets rum efter tider av förtvivlan. Ett paradis i slutet av själens ökenvandring. Ett hjärtats jubelsång efter ekande tystnad.
Kvinnorna kom till graven trots att allt hopp var ute. Det enda de fortfarande kunde göra var att visa omsorg om den döde. Men den tomma graven och Jesu uppståndelse ställer all mänsklig erfarenhet på ända. Där kommer vi ansikte mot ansikte med Guds oändliga skaparkraft. Sprudlande liv där vi förväntar oss död och sorg.
På påskdagens morgon kan vi ana ett himmelskt gryningsljus. Tillsammans med kvinnorna kan vi möta det ljuset. Där kan vi stärkas i tron på Skaparen som omsluter hela universum och på en levande Gud som fortfarande verkar i, genom och utanför oss. Det är den tomma gravens mysterium, en glädjens källa.
Gud, du som är Skapelsens ursprung och mål, tack för uppståndelsens mysterium, som är gudomligt liv och tidens evighet. Stärk oss i glädjen, hoppet och tron på din son Jesus Kristus. Amen.
Teresia Boström, biskop
Barnen firar gudstjänst
Läs om den tomma graven Bibel för barn, s. 219 Nära dig s. 51–52 De yngstas bibel s. 453–458
Att göra
Gör en påsklilja av gult papper, med en gul knäckform i mitten och en stjälk av piprensare.
Fråga
När kvinnorna kom till graven var stenen bortflyttad. Hur tror du det gick till?
Psalmförslag 154
Söndag 31 maj
Heliga trefaldighets dag – missionsdagen
Gud - Fader, Son och Ande
GAMLA TESTAMENTET, FÖRSTA MOSEBOKEN 18:1–8
Textens sammanhang: Abraham har just blivit omskuren och vilar nu i skuggan, när han plötsligt får besök av tre män. Han bjuder dem på en överdådig måltid. De lovar honom att hans fru Sara ska bli havande och föda honom en son. De tre männen har i kristen tradition setts som en bild av treenigheten.
EPISTEL, APOSTLAGÄRNINGARNA 4:5–12
Textens sammanhang: När lärjungarna anklagas av de religiösa myndigheterna, blir de inte rädda utan talar stolt om sin tro och vittnar om att deras förmåga att hela och bota kommer från den uppståndne Kristus.
EVANGELIUM, JOHANNES 11:18–27
Textens sammanhang: Systrarna Marta och Maria har en central roll i Johannesevangeliet. Vid ett tillfälle är det Maria som anar Jesu sanna natur, och denna gång är det Marta som bekänner honom som Messias.
Detta gör hon redan innan Jesus uppväckt hennes bror Lasaros.
PSALTARPSALM, 113:1–6
Textens sammanhang: Psalmisten talar ofta om Herrens namn. De fyra hebreiska bokstäverna JHVH, JAG ÄR, bär på livskraften. Den som dagligen upptäcker bokstäverna i sitt liv möter Gud – och i det mötet vidgas verkligheten.
söndagens namn och ämne
Heliga trefaldighets dag inleder den långa trefaldighetstiden, med ett varierande antal söndagar beroende på om påsken kommer tidigt eller sent. Uppenbarelsen av treenigheten, Fadern, Sonen och Anden, fullbordas genom pingstundret.
liturgisk färg
Vitt.
altaret
Fyra ljus och blommor i blandade färger. Hållbara blommor: vårblommor eller det som växer hos er.
psalmförslag
21, 337 | 338, 339 | 19, 398 | 10, 712
kör - och solosångsförslag
Lova Gud i himmelshöjd Vem gjorde skyn så klar och blå Här kommer hela jag övrigt
För den liturgiska musiken används allmänna serien från idag till domssöndagen, se Kyrkokandbok för Svenska kyrkan, Musikvolym.
Gud är mysterium!
Ordet mysterium översätts ofta med hemlighet, men i talet om Gud leder det tanken fel. En hemlighet består bara så länge den inte avslöjas. Ett mysterium förblir gåtfullt hur mycket det än förklaras.
Guds treenighet är inte en hemlighet som vi kan få förklarad så att vi fullt ut förstår. Logikens gränser sprängs, den som försöker förstå slår knut på sig själv. Men i mötet med Gud i tillbedjan, vördnad och tro grips själen av yrsel, tanken svindlar och ögat bländas.
Insikten om Gud som gemenskap av tre har vuxit fram ur de kristnas erfarenhet av Gud, inte genom spekulationer. Guds treenighet tydliggör att Gud till sitt väsen är gemenskap. I begynnelsen är gemenskapen mellan Fadern och Sonen och Anden. Det är till denna gemenskap vi inbjuds.
I Abrahams möte med de tre gästerna har kyrkan sett en bild av treenigheten. Den ryske ikonmålaren Andrej Rubljov fångar detta i den ikon som kallas Abrahams gästfrihet. Ikonen blir en vacker bild (ikon) av Gud och människa i ömsesidig omfamning. Indragna i Guds treeniga liv förverkligas vår djupare kallelse. Vi inser vilka vi är, vem Gud är och att vi är skapade att leva i hans vänskap, för att älskas av honom och för att älska honom.
Gud, låt själen gripas av yrsel, tanken svindla och ögat bländas i mötet med dig. Amen.
Martin Lindh, präst
Barnen firar gudstjänst
Läs om Lasaros
Bibel för barn, s. 193
Att göra
Gud är treenig – Fader, Son och Ande. Ta fram leksaksdjur eller bilder av djur. Välj ett djur. Försök få de andra att förstå vilket djur du valt genom att beskriva det på tre olika sätt, till exempel ”ett stort djur”, ”ett farligt djur” och ”ett djur som har vassa tänder”.
Fråga
Vem skulle du vilja vara – Gud som skapat allt, Jesus som gick på jorden eller Anden som flyger vart den vill?
Psalmförslag 21
Profetisk diakoni!?
Vad innebär profetisk diakoni för kyrkan idag? Hur kan vi påverka samhället? Vilken
skillnad kan vi som kyrka – som kristna – göra genom att se, lyssna och agera?
ett sätt att beskriva profetisk diakoni är att kyrkan står på de förtrycktas sida och är en röst för dem som inte hörs. Profetisk diakoni är när kristna visar på orättvisor, synliggör systemfel, protesterar mot negativa förändringar och försöker påverka vår omvärld. Det kan låta som stora och svåra saker, men det går att göra på flera olika nivåer.
Jag kommer ihåg när jag var konfirmand och en person som arbetade med Fairtrade kom och berättade att vi alla kan göra skillnad genom att efterfråga Fairtrademärkta bananer och choklad när vi handlar. Några av oss åkte sedan runt till de lokala affärerna, och det var en känsla av seger och meningsfullhet när vi därefter kunde hitta rättvisemärkta varor. Det var ett sätt att påverka.
Bibeln är full av exempel på människor som ifrågasätter makthavare, felaktiga system och orättvisor. Några exempel är profeterna i Gamla testamentet, Johannes döparen och framför allt Jesus själv. De är viktiga förebilder för oss att göra Guds kärlek synlig och att vara Jesu händer och fötter i världen (Matt 25:45).
Som diakoner har vi ett särskilt ansvar att berätta om och höja vår röst kring den utsatthet och de orättvisor vi ser. Vid diakonens vigning har frågan som diakonen ska svara ”ja” på nyligen förändrats av kyrkomötet. Från ”Vill du som diakon stå fast vid kyrkans tro, hjälpa dem som behöver din tjänst och stå på de förtrycktas sida?”
till den nya lydelsen ”Vill du som diakon stå fast i kyr-
kans tro, uppsöka och gripa in där din tjänst behövs och stå på de förtrycktas sida?”
Att uppsöka och gripa in är en uppmaning till handling. Den uppmaningen kan ge kraft och mod för kyrkan att ta kontakt med olika chefer, politiker och beslutsfattare. Det är också ett argument för kyrkoherdar och kyrkoråd att ge utrymme och tid för profetisk diakoni.
påverkansarbete kan ske på olika nivåer. Människor vänder sig till kyrkan för att få hjälp med kontakter med myndigheter och kommuner. Det kan till exempel vara när någon fått avslag från ekonomiskt bistånd fast den har rätt till det. Att då få stöd att överklaga kan ge hopp. Många familjer och barn lider i tystnad, när det varken finns tillräckligt med pengar till mat och kläder, till att kunna utöva fritidsaktiviteter eller att bo tryggt. Då är det dags att ta ytterligare steg för att visa och påverka på individnivå.
På lokal nivå kan profetisk diakoni vara att ordna nätverksmöten, att bjuda in kommunens chefer och politiker och synliggöra det som inte fungerar och hur det skulle kunna bli bättre genom till exempel samverkan. På nationell nivå kan det handla om att kontakta politiker för att berätta om kyrkans arbete eller ifrågasätta förslag, skriva debattartiklar, väcka opinion och samverka brett för att förändra. På internationell nivå
sker profetisk diakoni genom samverkan i den världsvida kyrkan, till exempel i Act-samarbetet. Ett annat viktigt exempel i denna tid av polarisering och extremism är interreligiös samverkan, som det europeiska nätverket ”En värld av grannar”, med fokus på att leva i fred och samexistens.
Diakonerna i Svenska kyrkan är viktiga ögonvittnen och visselblåsare när det gäller det tysta lidandet. Den profetiska diakonin behöver få ta plats, och den utgör ett hälsotecken i en rättsstat. Vi kan hjälpa varandra att påverka vårt samhälle i stort och smått genom att prata med varandra, våga säga ifrån och synliggöra problem tillsammans.
profetisk diakoni handlar inte om att ifrågasätta för sakens skull. Flera av de chefer, politiker, förtroendevalda och myndigheter jag har haft kontakt med har uttryckt tacksamhet och engagemang efter att vi synliggjort problem som de ibland inte vetat om, men fått möjlighet att förändra och utveckla.
I allt vi som kristna vill och gör har vi en unik förmån i att ha tillgång till de källor till kraft och hopp som Bibeln, gudstjänsten och bönen ger. Och grunden för profetisk diakoni är att förmedla hopp. l
SAMTALA OCH REFLEKTERA
• Lisa ställer en fråga i sin inledande text: Vad innebär profetisk diakoni för kyrkan idag och hur kan vi påverka samhället? Hur vill du svara på den?
• Lisa lyfter betydelsen av påverkansarbete. Vilket påverkansarbete ser du eller skulle du vilja se att diakonin/församlingen drev i ditt sammanhang?
• På vilket sätt belyser/berättar församlingen om den kraft som finns i den lokala diakonin?
HELIKOPTERPERSPEKTIV
Nästa gång jag ser en möjlighet att påverka skall jag agera …
Fred eller frid? Barn eller söner?
Översättning kallas ibland för det omöjligas konst. Att på nutidssvenska återge det som Nya testamentets författare skrev i en helt annan tid och på ett språk som numer inte talas, det är verkligen en utmaning. Ändå är det just det som Bibelsällskapet försöker göra i arbetet med NT 2026.
svenska bibelsällskapet har tidigare bara haft ansvar för en stor bibelöversättning. År 2000 kom Nya testamentet på lulesamiska. När det gäller översättning av Bibeln till svenska var det fram till år 2000 ett ansvar som staten hade. Det är därför något helt nytt när NT 2026 kommer att lanseras under hösten. För första gången är det Bibelsällskapet som har ansvar för översättandet.
2026 kommer det vara 45 år sedan NT 81 kom, det vill säga översättningen av Nya testamentet i Bibel 2000. En bibelgeneration brukar beskrivas som 40 år, och mycket har hänt på dessa år. Det svenska språket har förändrats en del. Den bibelvetenskapliga forskningen har gått framåt. Vi har också fått en annan situation, med fler bibelöversättningar som används parallellt. Under arbetets gång har det visat sig hur betydelsefulla just forskningens framsteg inom bibelvetenskap är. Till exempel har synen på Paulus förändrats. Tidigare betonades konflikten mellan Paulus och den judendom som han var en del av. Med nya glasögon, som utgår från att Paulus verkar inom judendomen, måste översättaren välja andra sätt att översätta på. I arbetet med NT 2026 är det överhuvudtaget viktigt att beskriva relationen mellan den hebreiska bibeln (det vi kristna kall-
lar Gamla testamentet) och Nya testamentet på ett korrekt sätt.
ett tydligt exempel är Joh 1:17, där det i NT 2026 med stor sannolikhet kommer att stå: ”För lagen gavs genom Mose; nåden och sanningen kom genom Jesus Kristus.” I NT 1981 står det: ”Ty lagen gavs genom Mose, men nåden och sanningen har kommit genom Jesus Kristus.”
I flera tidigare översättningar och en del samtida finns det lilla ordet ”men” där NT 2026 valt ett semikolon. Då framstår ”lagen” och ”nåden” som ett motsatspar. Så behöver bibelversen inte uppfattas.
På en rad områden kommer NT 2026 välja andra översättningsalternativ än tidigare översättningar. I saligprisningarna säger Jesus i en provöversättning från arbetet med NT 2026: ”Saliga är de som skapar fred, de ska kallas Guds barn.” (Matt 5:9) I 1917 års kyrkobibel handlade det om att ”de fridsamma” ska kallas ”Guds barn”. Bibel 2000 (NT 81) översätter såhär: ”Saliga de som håller fred, de skall kallas Guds söner.”
Det finns med andra ord olika sätt att förstå grundtexten. Och visst är det en skillnad på att vara ”fridsam”, att ”hålla fred” och att ”skapa fred”?
Att det blir ”barn” i stället för ”söner” har att göra med en översättningsprincip som säger att översättningen ska använda ett inkluderande språk när det är möjligt. Notera dock att redan 1917 års översättning faktiskt valde just ”Guds barn” som översättning. På samma sätt kommer det grekiska ordet för bröder – αδελφοί (adelfoí) – som används också för en grupp bestående av både män och kvinnor, att översättas med ”syskon”, ”systrar och bröder” eller ”bröder och systrar” i NT 2026.
en annan princip säger att centrala teologiska begrepp och nytestamentliga nyckelord om möjligt genomgående ska översättas med samma svenska ord. På så sätt ska läsaren kunna förstå när författarna använder dessa viktiga begrepp. Ibland måste givetvis ett grekiskt ord översättas på olika sätt. Ett exempel på detta är ordet εἰρήνη (eirēnē). Ordet betyder både ”fred” och ”frid”. På svenska måste vi växla mellan dessa översättningar.
Men i många andra fall fungerar det med en och samma översättning på svenska. Så kan det säkert bli med det grekiska ordet εὐαγγέλιον (euangélion) som på svenska blir ”evangelium”.
Varje bibelöversättning har vissa direktiv. Utifrån sina direktiv är Bibel 2000 en mycket välgjord översättning.
Vår förhoppning är att NT 2026 ska bli en lika välgjord översättning, som utifrån sina direktiv bidrar med nya perspektiv i bibelöversättandets svåra konst. Vi hoppas också att hela processen leder till samtal om Bibeln i samhället i stort och ett ökat bibelengagemang i kyrkor och samfund. Det handlar om Guds levande ord. Så det är inte konstigt om också översättningarna varierar en del. l
SAMTALA OCH REFLEKTERA
• Vad tycker du är viktigt att ta hänsyn till i en nyöversättning?
• När gamla skrifter översätts kan texten förmedlas på ett nytt sätt. Vad ser du för risker? Vilka fördelar?
• Som Göran skriver finns ett flertal olika bibelöversättningar som används parallellt. Har du bekantat dig med två eller flera olika? Om så, vad upplevde du var skillnaden mellan dem?
HELIKOPTERPERSPEKTIV
När jag läser den nya översättningen ska jag läsa med öppet sinne …
