Så här kan din församlingstidning se ut

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN | JÖNKÖPING | VINTERN 2023

VÄLKOMMEN!

Så här kan din församlingstidning se ut – men du ”Jag gör mer väljer nyttasjälv vad den bland kriminella ska heta.

JACQUES MWEPU:

JORD

än som präst”

8

SPANING Bilden av kyrkan

TIPS FÖR HÅLLBARA RELATIONER

GABRIELLA FÄLDT, STÅ UPP-KOMIKER:

TEMA

”Jag har ett litet ­försprång ­jämfört med unga, vita ­storstadskillar”

VÄRME

Klimatkrisen – gå från maktlöshet till motivation

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

LEDARE

En varm grund I

”

psalmen Må din väg gå dig till mötes, som är en gammal irländsk bön, finns textraden ”Må solen värma din kind”. Psalmen är formulerad som en bön för den fortsatta färden, för våra relationer, för hela livet. Den andas omsorg och förhoppning. När jag sjunger eller hör den så tänker jag både på andras och min egen väg. Och slutorden ”och tills vi möts igen må Gud hålla dig i sin hand”, sätter in vägen i ett sammanhang där både jag själv, de människor jag möter och Gud finns med.

är livet pågår, mitt i en oviss N framtid, då får vi vila i att någon håller vår hand.

Vid dopgudstjänster framförs ganska ofta Niklas Strömstedts ballad Vart du än går. Kanske slår den an något liknande i oss som psalmen ovan. ”Vad du än ser, vart du än går, finns du alltid kvar hos mig ändå.

Vem du än blir, hur du än mår, ska jag alltid lyckas att förstå.” Orden kan så klart ses ur ett föräldra- eller

LEDAREN

Här skriver till exempel kyrkoherden eller redaktören en k ­ rönika/välkomsttext som kan handla om temat eller något ­annat som känns viktigt just då.

2

SOMMAREN 2023

medmänniskoperspektiv, men kan också vara en bild för Gud i dopet.

Precis som i Astrid Lindgrens böcker om Emil i Lönneberga, där Emil en gång klättrade upp på taket genom skorstenen på Snickerboa eftersom dörren var låst från utsidan. Nedanför står Alfred med utsträckta armar, redo att ta emot och bära. Och Emil som är helt sotig hoppar rakt ner i hans famn. Och så går de och badar i sommarkvällen.

JA, ÄVEN OM vi har psalmer, sånger och böcker som talar till oss så räcker orden inte riktigt till för allt.

När livet pågår, mitt i en oviss framtid, med glädje och oro om vartannat, i den värld vi ser och lever i. Då får vi vila i att någon håller vår hand, finns kvar hos oss ändå eller tar emot oss. Det här är ord som ger oss värme, att få och att ge vidare. Där grunden är en Gud som bär, som är helig och varm. Men vi får också låta våra handlingar vara en del av svaret på våra böner.

Böner om värme. För den behövs.

Med önskan om en fin sommar!

Carl Jyllermark Kyrkoherde

Foto: CHARLOTTE NORDIN

10 INNEHÅLL Din församling 4 Aktuellt 6 Lokalporträttet

Gabriella Fäldt, stå upp-komiker

HALLÅ DÄR! ... Viktor Öberg, nyanställd kyrkogårdsvaktmästare på ­Örnsköldsviks gamla och nya kyrkogård.

Tema värme 10 Vänd maktlösheten över klimatkrisen till motivation

Reportage 20 Spaning Bilden av kyrkan 26 Livsberättelsen Bildkonst som ett sätt att läka

EN DEL AV

”Folkkyrkan kräver ingen motpresta­ tion, säger David Thur­ fjell, religions­ historiker, apropå bilden av kyrkan.

Foto: MIKAEL M JOHANSSON

N VA

ENMÄRK

E T

Övrigt 24 Boktipset 30 Hållbara relationer 31 Korsord 32 Symbolen

Berätta vem du är.

S

Porträttet 16 Jacques Mwepu, kriminalvårdschef

”När någon vill prata så stänger jag av maskinen” – Jag är 29 år, bor på Villa­gatan i Ö-vik och är fast anställd på Örnsköldsviks kyrkogård sedan i våras.

– Man kan säga att jag har gått hela vägen från sommarjobbande ungdom till att bli anställd som kyrkogårdsvaktmästare. Jag började som sommarjobbare på kyrkogården när jag var 15 år, vilket jag var under flera somrar. Sedan blev jag säsongsanställd och under den tiden var jag också konfirmand­ ledare och ungdomsledare i Svenska kyrkans unga tillsammans med församlings­assistent Rolf ”Trazan” Nordström. Det var kul!

Vad är din favoritmusik?

– Linkin Park.

Trycksak 5041 0004

Vad gillar du att göra på fritiden?

– Resa och åka slalom! Offpist i pudersnö är det som gäller och bästa backarna är i Riksgränsen, Hemavan och Åre.

Bästa tv-serien?

– Game Of Thrones och Lost.

Användbar talang?

– Jag är duktig på att prata med folk! Jag är social och när jag ser att någon som besöker kyrogården vill prata så stänger jag av maskinen, lägger ner verktygen, lyssnar och pratar. Kyrkogården är ett av de ställen där människor möter kyrkan konkret och då är det viktigt att vara öppen för att både prata och lyssna.

Charlotte Nordin

REDAKTION

SIDAN 3

Här finns innehållsförteckning, ­redaktionsruta, ­kontaktuppgifter och en kortare text, till exempel en ”Hallå där!” med någon i församlingen.

Redaktör: Camilla Arvidsson Adress: Kyrkfönstret, Strandplan 25, 961 34 Boden Mejladress till redaktören: camilla.arvidsson@svenskakyrkan.se Telefon: 0921–77 532 Upplaga: 14 300 exemplar

Omslagsfoto: Camilla Arvidsson Webbplats: svenskakyrkan.se/boden Produktion: Verbum AB Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se Tryck: Stibo Complete, Katrineholm, 2023. Distribution: Postnord

SOMMAREN 2023

3

AKTUELLT

?

VISSTE DU ATT...

»» ... Johannes Döparen ska enligt Lukas­ evangeliet ha fötts sex månader före Jesus, den 24 juni.

Som vuxen uppmanade Johannes människor att förändras, att be om förlåtelse för sina synder och göra rätt. Det var Johannes som döpte Jesus.

MIDSOMMAR »» Traditionen att fira midsommar går långt tillbaka i tiden – faktiskt ända till 1500-talet. Fram till 1952 inföll alltid midsommarafton 23 juni, dagen före Johannes Döparens dag.

Numera är midsommarafton alltid den fredag som infaller mellan 20 och 26 juni. Välkommen till kyrkan i midsommar!

Foto: ANNELI LINDEBORG/MOSTPHOTOS

Midsommardagen 24 juni Nykil, Gamlegården 18.00 Gudstjänst på verandan.

Kyrkkaffe med tårta.

Johannes Döparens dag 25 juni Skeda församlingsgård 17.00 Gudstjänst på altanen.

Sommarmusik med Ann-Sofie Nord och Fredrik Ingå. Tårta.

Ulrika kyrka 18.00 Gudstjänst Kyrkkaffe med tårta.

Missa inte – vi serverar tårta i midsommar!

Foto: UNPICT/ GETTY IMAGES

HÅLL UTKIK!

»» Tider och datum är preliminära.

Den senaste informationen finns i kalendern på www. svenskakyrkan. se/­slaka-nykil »» Den öppna verksamheten för vuxna annonseras också i Corren.

AKTUELLT

Plocksidor med korta notiser om sådant som är aktuellt i församlingen.

4

SOMMAREN 2023

Mamma Mia – nu blir det

Välkommen att fira vår nationaldag

A BA

»Den » 6 juni firar vi Sveriges nationaldag. Att fira vårt land just den här dagen är en tradition som går långt tillbaka i tiden, även om det var först 2005 som dagen blev en officiell helgdag. Nationaldagen kan firas på en rad olika vis. Varför inte ta en tur till Gammalkil eller Ulrika och fira Sverige och njuta av försommaren?

»Årets » försommarkonsert i Lambohovskyrkan har ABBA-tema.

Det blir också en insamling till förmån för Act Svenska kyrkan.

Lambohovs kyrkokör, jazz- och gospelkören Fröjda, solister och instrumentalister utlovar en härlig kväll fylld av gamla godingar från Björn och Bennys digra produktion. Och självklart får publiken sjunga med.

Här firar vi Sveriges nationaldag 14.00 Gammalkils kyrka Efter gudstjänsten går vi över till Hembygdsgården där flaggan hissas 15.00 och nationaldagsfirandet startar. Ett samarrangemang med Gammalkils hembygdsförening.

10.00 Hembygdsgården Källeryd, Ulrika Friluftsgudstjänst.

Kören Sanctus medverkar.

Nationaldags­firande ordnat av hembygdsföreningen.

Servering, lotterier m m.

Konsert med ABBA-tema Datum: 4 juni. Tid: 19.00.

Plats: Lambohovskyrkan

»Det » finns många anledningar att bli konfirmand. En är att träffa nya kompisar. En annan är att få tid att prata om och fundera över det som vi kanske tänker på varje dag – liv och död, glädje och sorg, kärlek, rädsla och ensamhet.

I dagarna har inbjudan till konfirmandåret 2023–2024 gått ut till alla ungdomar födda 2009 som är folkbokförda i pastoratet.

Läs mer om våra grupper och hur du anmäler dig genom QR-koden.

”

2005 blev den 6 juni en officiell helgdag.

Foto: GUSTAF HELLSING/IKON

n vänlig grönskas rika dräkt har smyckat E SvPs 201 dal och ängar.

Dopfest i Lambohovskyrkan Foto: KRISTIN LIDELL/IKON

Foto: MAGNUS ARONSON/IKON

Vill du också konfirmera dig – se hit!

Foto: TIM UR/­ GETTY ­IMAGES

»Kanske » blev det inte av att döpa ditt eller dina barn under pandemin? Kanske vill du själv bli döpt?

Eller vill du helt enkelt bara ha ett dop utan planering och förberedelser?

Då ska du boka in den 1 oktober i kalendern och komma till Lambohovs­kyrkan på dopfest.

Efter dopet bjuder vi på tårtkalas i församlingssalen.

Mer information kommer på pastoratets webbplats och på Facebook i slutet på sommaren.

Vill du a ­ nmäla dig redan nu?

Kontakta församlingsherde Maria på: maria.lofgren@svenskakyrkan.se

SOMMAREN 2023

5

LOKALPORTRÄTTET VEM? Gabriella Fäldt, 41, som debuterade på stå upp-scenen med gamla ­dagbokscitat:

Jag hade en ­svulstig hybris i tonåren Text: Erik Lindfelt Foto: Anna Hållams

»Hon » är en av Jönköpings mest kända stå upp-komiker. Många skämt handlar om hur det är att vara adopterad från Sydkorea, ett land där hon föddes, men aldrig satt sin fot i efter. Fram tills nu.

För veckan efter att vi träffas bär det av till Seoul för Gabriella Fäldt.

– Det här är tionde gången jag försöker att komma iväg. Pandemin kom emellan, säger Gabriella.

Det blir en turistresa. Några förhoppningar om att hitta sina rötter har hon inte. Det enda hon vet är de biologiska föräldrarnas efternamn, Choi och Moon. Lika vanligt som Svensson eller Karlsson i Sverige. Och sjukhuset där hon föddes och barnhemmet dit hon lämnades (i stadsdelen Gang­ nam, världskänd för tio år sedan genom en musik- och dansvideo) är rivna.

Till Sverige kom hon med tiotalet andra barn i en liten väska;

LOKALPORTRÄTT

”

hennes nya föräldrar hämtade på Arlanda.

Hon har gjort ett ordentligt försök tidigare att bringa reda i sitt ursprung. Alla papper kopierades och sändes till det som motsvarar Adoptionscentrum i Sydkorea. Det var resultatlöst.

– Då blev jag besviken. Nu handlar det mest om att jag är nyfiken och vetgirig på det land som såg mig födas. Inte att söka efter pussel­bitar som saknas i mitt liv.

– Men jag får se vilka känslor som väcks när jag väl är där.

INTERNATIONELLA ADOPTIONER HAR

hamnat i blickfånget de senaste åren. Historier om hur barn rövats bort från sina föräldrar har avslöjats.

– Det är ju inte en helt fräsch industri, det finns de som är hårt drabbade. Men min uppväxt har varit trygg och priviligierad.

Intervju med känd eller okänd lokal D person med enlite att man ska vara rotlös et förväntas intressant historia.

Kan läggas som adopterad. ut på frilansskribent/–fotograf.

6

SOMMAREN 2023

Hennes föräldrar i Motala – Gabriellas östgötska dialekt är minst lika tydlig som hennes asiatiska rötter är uppenbara – ­visade tidigt böcker med bilder från Sydkorea och förklarade att det var därifrån hon kommit.

– Jag har kompisar med andra erfarenheter. Deras adoptivföräldrar har berättat först högt upp i åldrarna.

– Lite är det som att det förväntas att man ska vara rotlös som adopterad, men berättelserna är lika många och skiftande som det finns adopterade.

STÅ UPP-KARRIÄREN DÅ? Från sce-

nen kan hon leverera grovkorniga asiatskämt. Men det hela började med dagböckerna. Det finns uppåt 40, de visade sig vara en guldgruva.

– Jag tog mig själv på mycket stort allvar i tonåren, en svulstig hybris.

– En kollega startade en stå uppklubb i Jönköping. Jag har alltid haft svårt att säga nej. Nu blev jag påmind om att när en lokal klubb

»

”Jag tog mig själv på mycket stort allvar i tonåren”, bekänner Gabriella Fäldt.

ÅRSTID 20XX

7

LOKALPORTRÄTTET KORT OM...

Gabriella Fäldt Ålder: 41 år.

Bor: Jönköping.

Familj: Man och tonårsson.

Bakgrund: Efter examen från det Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet på Högskolan i Jönköping har hon jobbat som journalist och reklamare. Nu är hon kommunikatör på Jönköpings kommun.

På fritiden: Stort kulturintresse. Film och teater. Har suttit i styrelsen för lokala Teateri.

”

inser vad som är viktigt i livet. lla dagar i veckan önskar jag ändå att A Småsaker blir mindre.

– Men alla dagar i veckan önskar Vera hade överlevt. Sjukhuskyrkan betydde jag ändå att Vera hade överlevt. mycket då, att möta någon som bara lyssnar. – Sjukhuskyrkan betydde myck-

I dag är ­Gabriella med och styr stå upp-evenemang.

8

SOMMAREN 2023

» startas så hade jag lovat att ställa

upp.

Med dagbokscitat i huvudet steg hon upp på scen. Det var i slutet av 2017.

– En sådan adrenalinkick, jag ville mer!

Det har blivit runt 250 uppträdanden – eller gig som det heter i branschen – sedan dess. Runt om i landet. Bland annat tillsammans med en av Sveriges största, Johan Glans. Ett av de roligare minnena.

– Som adopterad kvinna i 40-årsåldern från Jönköping har jag litet naturligt försprång jämfört med unga, vita storstadskillar… Jag är en annan.

Det finns skräckupplevelser också.

Gabriella tvekar inte om vilken kväll som varit värst:

– Det var i Ulricehamn. Julbord. Men maten var försenad och gästerna hade uppenbarligen kompenserats med dryck.

– På väg upp mot scenen kaskad­spydde en bredvid mig. Det var väl en publik på 200, kanske var det fem som inte var jätte­ onyktra. Programmet kortades till ett minimum. Inte ens de som satt närmast scenen hörde något genom det brötiga fylleslaget.

I dag är hon med och styr stå upp-evenemang på dels ölbaren Idlewild på Tändsticksområdet, dels genom klubben JUCC som håller till på Sofiehof Underjord i gamla Folkets hus.

DET FINNS EN sak hon inte skämtar

om. En omskakande livshändelse för elva år sedan. Gabriella förlorade sin dotter. Lilla Vera kom aldrig till livet, hon föddes död. Hon har tidigare själv skrivit om det i Amos.

– Krisen har förändrat mig, jag

et då, att möta någon som bara lyssnar.

Hennes mamma i Motala var engagerad i kyrkans barntimmar.

Själv sjöng hon i kyrkokören.

– Vi var väl så där typiskt ”Svenssonkristna” – ”jul- och påskkristna”.

– Jag bär inte med mig någon stark gudstro, mitt medlemskap i kyrkan handlar om dess medmänskliga sida.

GUDSTJÄNSTERNA BLIR ALLTSÅ få.

Men Gabriella har engagerat sig i kyrkan på annat sätt. Genom att hjälpa till i Sofiagården när den fylldes av asylsökande under flyktingkrisen hösten och vintern 2015–16. Och på Råslätt när hon hjälpt till i Kyrkhjälpens härbäge för romska tiggare.

När detta publiceras är Gabriella Fäldt hemma i Jönköping igen efter resan till Seoul. Säkert med en del i bagaget lämpligt för nya stå upp-skämt.

JUST NU ”Rikta stöttande ord du skulle säga till en vän, som är i en stressfylld ­situation, till dig själv”, tipsar Christina.

Foto: INGRID ­BACKMAN

NYFIKEN

5

PÅ

SJÄLVMEDKÄNSLA har det automatiskt i Christina Andersson: Tyck sig.–ViEnfårdeltrygghet från uppväxten och lär oss ta hand om oss själva. många använder självkritik om dig själv i befintligt skick Men som en form av problemlösning.

Genom att träna upp din självmedkänsla och bemöta dig själv med värme – lär du dig må bättre.

»– » Det kan låta så lätt att vara snäll mot sig själv, men att stå vid sin egen sida i med- och motgång är utmanande, säger Christina Andersson, legitimerad psykolog och medicine doktor vid Karolinska Institutet.

Hon har skrivit tre böcker om självmedkänsla, och forskar om compassionträning, en alltmer populär terapiform. Studier visar nämligen att regelbunden träning i självmedkänsla ökar välbefinnandet samt minskar stress, ångest och oro.

BÅDE SJÄLVKÄNSLA OCH självför-

troende stärks när vi lär oss hantera utmaningar med mer närvaro och förståelse – utan att fastna i ångest och självkritik.

– Vi är alla människor med en

inneboende önskan att må bra och vara lyckliga. Men sorger och utmaningar är en del av livet. Genom ett förhållningsätt med vänlighet och medkänsla blir allt mer umbärligt. Att i en svår stund fråga sig ”vad behöver jag nu för att skänka värme och välvilja till mig själv?”, säger Christina.

”Skärp till dig! Så där skulle du inte gjort!” Denna inre röst, som vi tror är hjälpsam, skapar inre stress. Liksom att vi har attityden ”Du kan fixa det här! Lös det!”.

Men vissa saker kan vi inte fixa, att faktiskt bara vara med det som är, förhålla oss med kärlek, då blir det lättare, säger Christina.

Vad är skillnaden mellan självmedkänsla och självkärlek?

ATT JÄMFÖRA SIG med andra ge-

– Självmedkänsla handlar om ett förhållningssätt till dig själv när du inte mår bra. Självkärlek är olika positiva känslor och något vi strävar efter att ha hela tiden.

Samtidigt kan det vara lättare att ha genuin självkärlek om du utövar självmedkänsla. Då ger du dig självkärlek även i de svåra stunderna, och inte enbart när du tycker att du gjort något extra bra, förklarar Christina.

Varför är det så svårt att behandla sig själv lika omsorgsfullt som man behandlar andra?

bokstäver för en svår situation

F

örståelse Var medveten om din situation (trött, ensam, orolig) och hur den kan påverka dina tankar, känslor och beteenden.

Förlåt dig själv.

A

cceptans Acceptera situationen, utan att döma eller leta förklaring.

V

ärme Ge dig själv emotionell och fysisk värme (en kram, ett samtal med en vän, en kopp te eller en filt).

nom sociala medier är också något som kan skapa självkritik. Även här gäller att visa självmedkänsla, änlighet för sin egen skull men också för Var snäll bättre relationer. mot dig och slå – Om du kan tycka om dig själv inte på dig själv i befintligt skick blir det lättare att när du redan tycka om andra i befintligt skick. har det jobbigt.

Mår vi bra har vi mer plats för att msorg ta in andra människor. Du blir mer Ge dig själv öppen och närvarande, kanbörjar på rik- de omsorg.

Fråga: Här sidor som tigt njuta av solen, känna vinden vad behöver jag – i stället förVerbum att fokusera producerar, på det för attoch känna som mig trygg och negativa och orosmoln.

V

RIKSSIDOR O

alla på någotlugn? sätt har en Sophie Ekman ­koppling till temat.

SOMMAREN 2023

9

TEMA

Varje nummer har ett tema, som genomsyrar hela tidningen, men framför allt framgår av det så kallade temajobbet. Temat kan vara Värme, Tiden, Minnen, Skiften, etc.

10 ÅRSTID 20XX

TEMA

VÄRME Vänd ­maktlösheten över klimatkrisen till ­motivation Den globala uppvärmningen fortsätter och larm­ rapporterna duggar tätt.

Men än är det inte kört, och du kan bidra. Kom ur känslor av ångest och maktlöshet och hitta hopp och motivation i stället.

Text: Linda Newhamn Illustration: Sophie Ekman

ÅRSTID 20XX

11

ä TEMA VÄRME

”

nnu en dag i solen! Ja, en varm sommardag kan kännas ljuvlig för en halvårsvis så frusen svensk kropp och själ.

Men i nästa tanke blir du skamsen, för den extrema sommarvärmen är ju också ett tecken på något. På en klimatkris som inte längre är i annalkande, utan redan här. Enligt FN:s klimatpanel har de senaste fem åren varit de varmaste sedan åtminstone 1850.

Och skogsbränder, kraftiga regn, översvämningar, smältande isar och utdöende djurarter är tecken på det. Så kanske är det inte så konstigt att många svenskar känner en stark oro för klimatet. Ja, till och med ångest.

– Till skillnad från mycket annan ångest, som rädsla för höga höjder eller torgskräck, är den en rädsla för något reellt. Det är en fullkomligt rimlig och sund reaktion på det hot vi faktiskt står inför. Så det är bra att vi reagerar, det är en rimlig respons, säger klimatpsykologen Kali Andersson.

Problem med känslor som ångest, rädsla och sorg är att de kan få oss nedstämda och handlingsförla-

opp är inte en känsla på samma H sätt som glädje eller ilska, utan mer ett beteende. Hopp är likt motivation en framåtrörelse.

12

SOMMAREN 2023

made. Man riskerar att fastna i ältande eller känna hopplöshet inför framtiden.

– Vi översköljs av fakta om artutrotningen, de smältande isarna och uppvärmningen, och på ett sätt är fakta bra, det gör oss medvetna, men man hamnar lätt i en känsla av maktlöshet. Vad ska lilla jag göra åt det här?

S

å hur vänder du då på detta? För vi har fortfarande en chans att bromsa den värsta förstörelsen. Hur omvandlar du ångest och ältande hemma i soffan till hopp som övergår till aktivitet och nyttiga handlingar?

– Om man tittar på hoppforskningen, så är hopp inte en känsla på samma sätt som glädje eller ilska, utan mer ett beteende. Hopp är likt motivation en framåtrörelse.

Hoppfulla människor har också vissa saker gemensamt; de kommer på lösningar för förändring och jobbar sedan för att uppnå mål. Görandet ger dem självförtroende, en känsla av att det spelar roll vad jag gör, vilket innebär att de fortsätter agera. Och om något inte fungerar, så har de förmågan att inte deppa ihop utan testar i stället något annat.

– De är också bra på att be om hjälp, vilket är bra, för när vi gör saker tillsammans har vi större benägenhet att lyckas. Där kan man också se att hopp smittar. På samma sätt som människor som känner hopplöshet dras till andra som också gör det, och bekräftar varandras världsbild, så kan hoppfulla personer stärka varandra.

Kali berättar att hon ibland får höra ”jaja, att vara hoppfull är väl en klassfråga”. De menar att priviligierade personer som haft det enkelt är mer hoppfulla,

för de har fått positiv feedback på att det lönar sig att försöka agera.

– Delvis är det så, men hopp är också något man kan träna upp.

Viktigt i sammanhanget är att se upp för det falska hoppet. Det handlar om tendensen att tänka att ”om jag bara tänker positivt, så kommer allt att ordna sig” eller ”om jag ber eller mediterar, så kommer goda krafter att sprida sig”.

– Det blir ett sätt att legitimera att inte göra något.

På sistone har jag också hört i andliga kretsar att man måste börja med sig själv. Man ska själv bli hel och ren inombords först, för att sedan kunna göra något gott. Det tror jag är helt fel. För när vi börjar agera tillsammans jobbar vi samtidigt på oss själva. Det är helande att tillsammans med andra vara med och läka relationen till jorden, att få bli mer respektfull och kärleksfull mot naturen och andra människor.

E

tt annat falskt hopp är en överdriven tro på tekniken, där du tror att tekniken kommer att lösa alla våra klimat- och miljöutmaningar. Snart kan vi ju fånga in koldioxid och fixa grönt stål.

– Tekniska lösningar är viktiga, men tekniken löser långt ifrån allt. Vi i västvärlden måste ändra vårt sätt att leva.

Kali säger att hon ibland stöter på personer som verkligen inte lutar sig tillbaka, utan är ständigt aktiva på alla plan för att minska sitt och andras klimatavtryck, men som trots engagemanget är stressade

”Det positiva är att hopp är något man kan lära sig, och precis som hopplöshet är hopp smittsamt”, säger klimatpsykologen Kali Andersson.

och ångestfyllda. Som psykolog känner hon då en varningsflagg.

– Hos vissa handlar det om att man undviker att sörja, de använder sig av aktivism och handling som ett sätt att undvika sina känslor och fly obehaget.

Det fungerar på kort sikt, görandet känns meningsfullt, men när du varvar ner kommer känslorna tillbaka. Sättet att bearbeta dina känslor är att faktiskt våga möta dem.

K

ali har också märkt att vi tenderar att rikta lösningarna mot oss själv, vi försöker skapa förändring genom att sluta flyga, sopsortera och välja vegetarisk mat. Det är inte så konstigt, för vi uppmanas att minska vårt plastberoende och se över biffen, bilen och bostaden.

Du gör ditt bästa, men det känns ändå inte tillräckligt bra i själen.

– Inte ens genom att bli den bästa miljöängel kan du ändra på detta, för vi lever i en värld där hundra stora företag släpper ut över 70 procent av all koldioxid.

Så vad är lösningen?

– Att gå samman, och rikta fokus mot att påverka makthavare, ledare och storskalig omställning. Fördelarna med det är flera. Dels får vi större påverkanskraft när vi går ihop och jobbar tillsammans. Dels slipper du känna dig ensam i det här stora svåra. För när det kommer till att hantera livet är gemenskap väldigt viktigt. Det vet man inom kyrkan, där förstår man betydelsen av snacket på kyrkbacken, att vara del av ett socialt kit.

»

SOMMAREN 2023

13

TEMA VÄRME

SÅ LINDRAR DU ­KLIMATÅNGESTEN

Att fastna i ångest hjälper vare sig dig eller planeten. Här är psykologen Kari Anderssons fem tips på hur du omvandlar ältande och ångest till handlingskraft.

1»»

Pausa från nyheter ibland Insikt och kunskap är viktigt, men att låta sig översköljas av dåliga nyheter kan sänka din sinnesstämning. Se upp om du har en tendens att ”scroll-missbruka”. Fundera på hur mycket negativa nyheter du klarar av, och välj vad du tar in.

2»»

Tillåt känslorna Sättet att bearbeta känslor är att möta dem. Kanske känner du sorg över det vi redan har förlorat och att världen framöver kan se annorlunda ut. Tillåt dig att sörja.

Ilska är en annan vanlig känsla som vissa människor har problem med. Visst kan ilska vara en destruktiv känsla, men den kan också vara konstruktiv,

14

SOMMAREN 2023

Kali Andersson

5

TIPS FRÅN PSYKOLOGEN

hjälpa dig att sätta gränser och motivera dig till att vilja förändra. Att slå eller skälla ut någon är naturligtvis fel, men att känna känslan är inte farligt.

3»»

Gå ut och gå samman Bästa sättet att hantera klimatångest tycks vara att agera. Medierna uppmanar oss ofta att rannsaka oss själva och se över våra utsläpp. Att leva så perfekt som möjligt kan lindra tillfälligt, men också ge en känsla av att du är ensam med ett stort problem. Och ska vi vara ärliga så har vissa saker du gör därhemma en försumbar effekt. Nej, klimatkrisen löser du inte på egen hand. Så bryt ensamheten, gå med i en grupp och agera tillsammans med andra. En stark gemensam röst hörs bättre.

4»»

Samla kraft i humorn Ett sätt att hantera jobbiga saker är att få skratta åt eländet. Människor har i alla tider skrattat åt det som är svårt, som ett sätt att hantera problem. Det handlar inte om att du ska skratta bort problemet, bara om att få en ventil, där lite oro och ångest får pysa ut.

5»»

Ta mental semester Ett sätt att undvika att fastna i undergångstankar, mönster där du bara tänker och ältar de stora frågorna, är att varva acceptans med mental semester.

Det är okej att koppla bort detta ibland och bara vara, umgås med familj och vänner, skratta och samla kraft.

”Vi behöver måla upp nya bilder av det goda livet”, säger biskop Andreas Holmberg som har klimatet som hjärtefråga.

Biskopen som tror på ­förändring »Redan » när Andreas Holmberg vigdes till biskop i Stockholms stift 2019, sa han att vår tids stora ödesfråga är klimatet. Nu lyfter han ämnet igen i boken Gud såg att det var gott. Att vara människa och kyrka i klimatnödens tid, där han ger oss nycklar till hur vi kan hantera frågan.

– Klimatkrisen är den största gemensamma utmaning som mänskligheten stått inför. För mig är det uppenbart att vårt sätt att leva undergräver förutsättningarna i vår samtid och för kommande generationer, men också för våra medvarelser. Som kristen är det min övertygelse att Gud inte bara bryr sig om människan, utan älskar hela vår värld, också myror och maskar.

Hur känner du själv inför klimat­ krisen?

– Jag känner sorg. Och att tillåta sorgen och ta den på allvar tror jag är en av nycklarna till att hantera det här. Själv känner jag en sorg över sådant som redan har eller håller på att gå förlorat av den här sköna skapelsen. Men jag känner också en frustration och vrede över att vi har all den här kunskapen men inte gör mer.

Du skriver att förundran är viktig att ha med sig i detta. Varför?

– Jag tror att fascination och förundran kommer åt oss på ett djupare plan. Hårda fakta verkar inte få oss i tillräcklig rörelse, där

Gud såg att det var gott.

Att vara männi­ska och kyrka i klimat­nödens tid Andreas ­Holmberg Verbum

Foto: MAGNUS ARONSON

kan förundran vara till hjälp. Som när min fru häromdagen berättade om hur daggmaskar kan leva i tio år, och är livsviktiga för ekosystemet då de syresätter jorden och bryter ner växtdelar. Eller förundran över den vackra fågelsången, som man vill bevara.

Tacksamhet är för dig en annan vik­ tig nyckel i relation till klimat­krisen.

Berätta!

– Det hetsiga springet, där vi jagar större, snabbare, dyrare, oftare, är ett slags slaveri som inte gör oss lyckliga och tär på jordens resurser. Om vi i stället odlar vår tacksamhet, och finner glädje i allt det vi redan har, äger och får uppleva, så saktar vi ner. På så sätt föder tacksamhet en mer hållbar livsstil. I ett samhälle präglat av rastlös konsumtion kan förnöjsamhet rent av vara en motståndsrörelse.

Du pratar även om att återerövra vi:et? På vilka sätt kan det hjälpa planeten?

– Mer individualism kommer inte att hjälpa oss att hantera

klimatkrisen. Det finns ingen hoppfull väg framåt för dig som enskild individ. Om vi däremot går samman, och återupptäcker gemenskapen, så får vi större kraft att förändra.

Du skriver att livet som många lever har lett oss in i en återvändsgränd, så vad är vägen ut ur den?

– Det finns normerande idéer och föreställningar om vad som är ett gott liv, samtidigt är många urbota trötta på allt vi ska leva upp till. Därför behöver vi måla upp nya bilder av det goda livet. Jag har inget exakt svar på vad det är, men tror på ett långsammare tempo, mindre fokus på ”jag” och ”mitt”, och mer gemenskap.

Har du en tanke du vill skicka med till dem som läser det här?

– Jag är hoppfull, tror att en förändring är möjlig, och att den ligger runt hörnet då så många är engagerade i detta nu. Så join the movement, var en del av förändringen. Låt oss resa oss upp och kasta loss – mot en bättre framtid.

SOMMAREN 2023

15

PORTRÄTTET

Jacques Mwepu, kriminalvårdschef:

Alla kan bli bättre människor, det tar bara olika lång tid Planen var att bli präst. I stället blev han anstaltschef på Sveriges hårdast bevakade fängelse.

– Jag gör nog mer nytta här, bland de tungt kriminella, än som präst, säger Jacques Mwepu.

Text: Anna-Maria Stawreberg Foto: Mikael M Johansson

”

»Han » växte upp i ett priviligierat hem i Kongo Kin­ shasa. Visserligen var tillvaron fortfarande präglad av de belgiska kolonisatörerna, och visserligen hade det satt djupa spår också hos hans pappa, men trots det var barndomen en lycklig tid för Jacques Mwepu.

Hans pappa jobbade på tullmyndigheten och var känd för sin stil. Alltid rena, nystrukna skjortor. Ald­ rig en fläck på kavajen. Alltid kostym.

et är viktigt att unga får höra D andra framgångsberättelser än de glamorösa historierna PORTRÄTTET somett deporträtt äldre kriminella berättar.

Här har vi alltid på en aktuell halvkänd eller När Jacques tar emot i sitt ljusa och luftiga arbets­ rum på Kumlaanstalten känd person med koppling till verkar detta vara något som gått i arv. Stilig kostym av tunt, blårutigt ylletyg. ­tidningens tema.

Den här personen Matchande slips och näsduk i fickan. Skinande väl­ kan man också ha på omslaget.

16

SOMMAREN 2023

putsade skor. I bokhyllan ligger en kam och det doftar gott av eau de toilette.

– Jag får be om ursäkt för att jag inte har min äm­ betsdräkt på mig, säger Jacques och samlar ihop en trave papper på det låga soffbordet.

Det är 32 år sedan han tvingades fly från Kongo Kinshasa via ett flyktingläger i Zambia. I dag är han anstaltschef på Sveriges hårdast bevakade fängelse med ansvar för 500 anställda och 517 intagna.

Det är tufft. För här, innanför de gula tjocka mu­ rarna och de många höga stängslen, lever Sveriges farligaste män. Och Jacques och hans medarbetare jobbar i motvind.

I EN TID där gängkriminaliteten nästan dagligen slår

nya, mörka rekord börjar det bli trångt på Kumla­ anstalten. Lägg därtill att det gäller att hålla isär så väl de olika rivaliserande gängen som de intagna som ingår i samma gäng.

– Men i dag är det svårt. De som är organiserade i gäng finns överallt och vi har nu en 25-procentig

»

Jacques Mwepu är anstaltschef på Sve­ riges hårdast beva­ kade fängelse. Bak­ om de gula tjocka murarna ­lever Sve­ riges farligaste män. ÅRSTID 20XX

17

PORTRÄTTET » ökning av intagna här på Kumla, konstaterar Jacques.

I vissa delar av anstalten behöver de intagna dela rum och det är svårt att attrahera personal.

Trots det är Jacques hoppfull. Han tror att det går att ändra på varenda en av de 517 männen innanför murarna. Bara de blir tillräckligt motiverade.

– Men det har blivit svårare. I takt med att krimi­ naliteten kryper allt längre ner i åldrarna blir det allt svårare att övertyga dem om nyttan att leva laglydigt.

Jacques tystnar en stund. Berättar om utmaning­ en det innebär att arbeta med unga killar som växt upp i utanförskap. Som sett de som är några år äldre komma glidande i sina fina bilar och som får dem att drömma om en framtid där det finns gott om pengar och där man vinner respekt. En framtid där man visserligen behöver vara grovt kriminell för att passa in, men ändå en framtid som lockar.

– Det är en utmaning. När de kommer hit till Kumla har det egentligen redan gått för långt. Då blir

KORT OM...

Jacques Mwepu Ålder: 57 år.

Familj: Fru och två barn.

Bor: Västerås.

Gör: Krimi­ nalvårdare.

Anstaltschef på Kumla­ anstalten.

”

en vet du, 70 procent av de M intagna återgår inte i brott. Det är det vi måste påminna oss om.

det än viktigare för oss att vara ute på avdelningarna och försöka motivera de intagna. Särskilt bland dem i åldrarna 18–24 år där det krävs robusta insatser. Är det för sent sedan?

– Nja. Nej, det är det inte. Men det blir betydligt svå­ rare. Fram tills det att en intagen fyller 24 kan vi jobba mer riktat då de ses som unga med särskilda behov.

JACQUES MENAR, PRECIS som så många andra insatta i ämnet, att insatserna måste göras mycket tidigare.

Berättar att han nyligen besökt Fryshusets grundsko­ la i Husby där han pratat om konsekvenserna som ett kriminellt leverne medför.

– Det är viktigt att unga får ta del av andra berät­ telser, att de får veta hur samhället faktiskt funkar och att de får höra andra framgångsberättelser än de ensidigt glamorösa historierna som de kriminella lite äldre personerna berättar.

18

SOMMAREN 2023

Kontoret på Kumla­ anstalten är rymligt, men Jacques Mwepu vis­ tas så myck­ et han hinner ute på avdel­ ningarna. Han är en välkänd person för de intagna.

Att de intagna får en så optimal omvårdnad och behandling som möjligt ser Jacques som sina och medarbetarnas viktigaste uppgift. Han tror på det goda i människan och har som mål att alla intagna, när de friges, ska komma ut som bättre människor än vad de var när de påbörjade sitt straff.

– Jag tror faktiskt att alla kan bli bättre människor.

Det tar bara olika lång tid. Vissa vill inte förändras alls, då får vi jobba hårdare med motivation och med kravställande baserat på konsekvenser inom lagens ram.

I DAGARNA HAR det precis arrangerats en försonings­

vecka på Kumlaanstalten och på bordet framför Jacques ligger en vältummad bok om ämnet, Försoningens väg.

– Vi jobbar med samma program som i Sydafrika, och när jag var anstaltschef på Hinseberg hade vi det programmet även där.

Jacques är en välkänd person för de intagna och vistas så mycket han hinner ute på avdelningarna.

Men han medverkar inte själv under försoningsveck­ an. Det får han inte, berättar han. Därför är han bara med sista dagen, då de intagna och prästerna bjuder in honom på fika.

– Jag pratade med en intagen som sa att det här ger så mycket mer än något annat. Och det tror jag också. Att ångra och ta ansvar för det man har gjort är en bra förutsättning för att gå vidare ut i samhället och livet. Försoningsveckan är ett viktigt komplement som stöder våra ackrediterade behand­ lingsprogram.

Han tror på människans lika värde, har sedan tonåren drivits av en vilja att göra rätt och göra gott.

Och det är också på grund av den drivkraften som han hamnat här, i Sverige, och inte blev kvar i Kongo Kinshasa där han föddes 1965. Han växte upp i en stor familj bestående av sin pappa, pappans två fruar och flera syskon och halvsyskon, men när hans föräldrar skilde sig tvingades mamman lämna hemmet och Jacques och hans syskon blev kvar hos pappan och hans andra fru.

Jacques gick i katolsk pojkskola och efter en tragisk händelse där hans lillebror dog i en olycka vände han

sig allt mer till religionen. I tonåren upplevde han ett kall att bli präst och började studera.

MEN DET BLEV ingen präst av Jacques. Efter fyra års

präststudier insåg Jacques att han nog inte var ett prästämne. I stället började han läsa till jurist och flyttade till Kinshasas universitetsområde. Han triv­ des. Både med studierna och med studentlivet. Börja­ de engagera sig politiskt och deltog i flera demonstra­ tioner mot den dåvarande president Mobutu.

Det var också det politiska engagemanget som gjor­ de att han tvingades fly under dramatiska former och under nästan ett års tid bosätta sig i ett flyktingläger i Zambia, innan han landade i Sverige.

Han började läsa svenska. Läste kriminologi och beteendevetenskap parallellt med extrajobb på krogen i Västerås och Köping. Han och hans kongo­ lesiska hustru Gisele bildade familj och han började arbeta på Hällbyanstalten som vårdare.

Den första tiden var tuff. Jacques var den första svarta personen som någonsin arbetat på anstalten, och han möttes dagligen av rasism.

Trots det trivdes Jacques och kände att han gjorde nytta. Hans arbete uppmärksammades och snart

Jacques Mwepu hade en tuff första tid som kri­ minalvårdare på Hällbyan­ stalten. Han var den första svarta perso­ nen som nå­ gonsin jobbat där, och möt­ tes dagligen av rasism.

erbjöds han en chefsutbildning. Började jobba på Mariefredsanstalten och sedan på Hinseberg som anstaltschef.

I fönsterbrädan står ett diplom från Elfenbenskus­ ten. Det är ett minne från 2005, då Jacques fick i upp­ drag av FN att förbättra fängelseförhållandena i landet.

Du blev inte präst?

– Nej. Men jag gör nog ännu mer nytta här än vad jag hade gjort som präst. Som präst hade jag jobbat med människor som har resurser. Nu jobbar jag med dem som inte har samma förutsättningar.

HAN TROR PÅ alla 517 intagna. Blir ledsen när han ibland ute på avdelningarna träffar sönerna till dem som tidigare varit intagna och ser att kriminaliteten gått vidare från far till son. Det får honom att fundera på det som berör honom mest: Barnen som har för­ äldrar som sitter inne.

Sedan ler han stort.

– Men vet du, 70 procent av de intagna återgår inte i brott. Det är det vi måste påminna oss om. Hela tiden. De allra flesta går det faktiskt bra för, och det är väl ett kvitto så gott som något på att vi lyckas med vårt arbete.

SOMMAREN 2023

19

SPANING

Bilden av kyrkan Den vackra kyrkan tornar upp sig i vinterskrud.

I fönstren lyser tända ljus och dörrarna står på glänt. Den känns så varm och inbjudande – men är dörrarna öppna för alla? Är det bara att gå in? Även om man inte är säker på vad man tror på?

Text: Sophie Ekman

”

»– » Osäkerheten handlar om att man tvivlar på sin rätt att vara en del av kyrkan, säger religionshistorikern David Thurfjell.

Han menar att många har svårt att finna tid för kyrkobesök i sina liv, och tvivlar kanske på om de passar in i kyrkans gemenskap.

Samtidigt hoppas många, trots detta, att det är okej att ha kyrkan som ett slags ramverk i livet. Vid dop, vigslar, begravningar eller när barnen sjunger.

– De flesta medlemmar besöker kyrkan kanske femtio gånger under ett liv. Det är alltså väldigt sällan. Men, de femtio gångerna är de tillfällen som man kanske skulle värdera högst.

Och därför vill man ha kyrkan där. Det är en livslång men extremt lågintensiv relation till detta samfund, för de flesta, säger David.

Han påminner om att man inte behöver besöka folkkyrkan i Sverige regelbundet för att få lov att känna en tillhörighet.

– Ändå kan det finnas en känsla av att man inte riktigt är välkommen, vilket skapar en märklig situation.

HUR HAR DET då blivit så här? Vi

har en folkkyrka i Sverige med 5,8 miljoner medlemmar, men vad har svenskarna för bild av Svenska kyrkan och kristen tro egentligen?

SPANING Grundbudskapet är att alla är välkomna.

Spaningen plockar upp Och är inte så många platser i samhället ett fenomen, en det tendens alla är välkomna. eller något där det talas om, för David Thurfjell, religionshistoriker att gå lite mer på djupet med det.

20

VINTERN 2023

David berättar att bilden var och en har är mångfacetterad och beror på människors bakgrund och erfarenheter. Vi påverkas också av hur kristendom framställs i populärkulturen, filmer och i litteratur.

En del känner sig hemma i kyrkan och har en klar förståelse för dess verksamhet, medan andra som är nya i Sverige, kan projicera tidigare kyrkoerfarenheter från andra länder.

Bland majoriteten, som inte är kyrkoverksamma svenskar, finns det också förutfattade uppfatt-

ningar om vad Svenska kyrkan borde vara, enligt David.

– I den gruppen är det vanligt att man har en bild som är färjad av frikyrkliga traditioner, snarare än av Svenska kyrkan. Och saknar man intresse för religion, har man ofta en begränsad kunskap och tenderar att tro att alla kyrkor är ganska likvärdiga. Men det är enorma skillnader förstås mellan olika kyrkoinriktningar. Ideologiskt och teologiskt, vad man har för verksamheter, vad man lägger i orden ”kristen tro”, säger David.

Ekerö kyrka ligger vid Kyrkfjärden i Stockholm, och har anor från 1100-­talet.

Foto: KENNETH BENGTSSON

Svenska kyrkan välkomnar även de som inte har någon trosövertygelse. Det kan handla om att vilja vara en del av en tolkningsgemenskap och en tradition.

– Om du kommer till Svenska kyrkan och säger ”jag kan inte tro på Gud, men jag behöver en meningsgemenskap med mitt liv, får jag vara med här?” Då kommer Svenska kyrkan säga: ”Det här är din kyrka. Vi finns här för dig.”

David menar dock att det inte är en sådan folkkyrka folk tänker på.

– Snarare något snävare, mer in-

tensivt, engagerat och kanske lite mer trosintensivt. Och den bilden har man fått från de starkaste, högljudda kristna rösterna i Sverige, vilket är olika frikyrkor, som drivs av en stark trosövertygelse.

Så det finns ett slags missförstånd här.

FOLKKYRKAN, NÄR DEN är som bäst,

är öppen och inkluderande.

– Den kräver ingen motprestation. Du behöver inte vara en lyckad person för att bli älskad. Grundbudskapet är att alla är välkomna.

»

VINTERN 2023

21

SPANING KORT OM…

David Thurfjell Ålder: 50 år.

Bor: Uppsala och Stockholm.

Familj: Dot­ tern Molly, 20, sonen Sten, 18, flickvän Nina Hemmingsson, två bröder, för­ äldrar, katten Miaov, hunden Brorsan.

Gör: Religions­ historiker.

Motto i livet: ”Älska din fas”.

”Det är ett tydligt tecken i tiden att folk inte organiserar sig kring sina idéer och övertygelser i samma utsträckning som förr”, säger David Thurfjell.

Foto: MIKAEL M ­JOHANSSON

22

VINTERN 2023

» Och det är inte så många platser i

samhället där alla är välkomna.

Kanske borde vi se på Svenska kyrkan på samma sätt som judar ser på sina synagogor eller katoliker ser på sina katolska kyrkor.

Att det är en del av vår historia och vår kultur, oavsett våra tvivel och övertygelser. Detta tankefrö vill David gärna plantera.

– Man är med där liksom, man råkar komma från den där religionen. Den har sina fördelar och nackdelar, och ibland är man jättetrött på det, skiter i den oftast.

Men det är där man hör hemma, det är ett familjearv.

I JULTID FYLLS kyrkbänkarna i Svenska kyrkan i samband med alla musikgudstjänster. I december månad förra året besökte 1 251 767 svenskar någon form av gudstjänst. Som kulturell institution är kyrkan den största i Sverige.

– Och det är inte någon extra­ grej utan det är en bärande del av det här samhället. Och det kan man vara stolt över och odla, tycker David.

Just musiken – men också konsten, litteraturen och filmen – är i dag viktiga forum där existentiella frågor får ta stort utrymme, och som är alternativ till kyrkan för många. För enligt David är intresset för existentiella frågor större än det någonsin varit. I vår tid, där individualismen är mer utbredd, upplever människor också ett ökat behov av en privat tro.

– Det är ett tydligt tecken i tiden att folk inte organiserar sig kring sina idéer och övertygelser i samma utsträckning. Förr var man mer organiserad och gick samman, hela det landskapet är något som har förändrats.

MEN FÖR ATT fortsätta vara rele-

vant tror inte David att kyrkan behöver genomgå så stora förändringar. Den har unika tillgångar, så som närvaro i varje liten by och en stark koppling till lokalsamhällen.

– Fortsätta vara kyrka, hålla på med de unikt kyrkomässiga sakerna, konstaterar han.

Och viktigt att kyrkan kommunicerar att alla har hemortsrätt.

”Det är inget hinder för dig att komma till kyrkan med den tro du har, eller med de frågor du har”, säger kyrko­ herde Anita Elweskiöld.

Foto: EWA ­LINNROS

”

ag skulle inte ens säga att vi finns här för J dig, jag skulle säga att du är en del av oss.

Anita Elweskiöld, kyrkoherde

Att människor är välkomna att ha sina festligheter där, precis som deras föräldrar och deras förfäder har gjort i århundraden.

– Oftast är det också den vackraste byggnaden på en plats. Så det är bara att berätta att man på riktigt är välkommen, oavsett hur man tror.

EN VINDPUST FRÅN Mälaren letar sig fram vid Kyrkfjärden och hjälper snällt stegen över tröskeln. Ekerö kyrka, med anor från 1100-talet, och kyrkoherde Anita Elweskiöld, tar emot med värme.

Är alla välkomna in i Svenska k ­ yrkan?

KORT OM…

Anita Elweskiöld Ålder: 50 år.

Bor: Bromma.

Familj: Stor.

Gör: Kyrko­ herde i Ekerö pastorat.

Motto i livet: ”Den nåd som bar mig intill nu, skall bära ända fram.”

– Ja, alla människor är välkomna. Du får se ut hur som helst, vara hur som helst och också ha vilken tro som helst. Du får må dåligt, känna dig ovärdig eller bära på skuld för något du gjort. Du är en del av den här kyrkan med de tankar och den vilja du har, där du befinner dig. Jag skulle inte ens säga att vi finns här för dig, jag skulle säga att du är en del av oss, säger Anita.

Hon tillägger att det finns tillfällen då man kan bli avvisad.

– Du får inte bete dig hur som helst. Och då menar jag om du tillexempel är hotfull, kränker andra eller vill inskränkta på andras möjligheter att vara sig själv, då

kan vi säga till dig. Du blir inte avvisad direkt, men vi är måna om att kyrkan är ett skyddat rum där man inte råkar illa ut, där man är trygg.

Men om man inte är säker på sin tro?

– Man har en föreställning om vad det är att tro, men den som bjuder in är så mycket större än våra ramar för vad tro är. Det är alltid Gud som bjuder in till kyrkan. Många säger ”jag tror, men inte som kyrkan”. Jag tänker som jag sa innan, du är en del av kyrkan. Det är inget hinder för dig att komma till kyrkan med den tro du har, eller med de frågor du har, ­eller med den känsla av tillhörighet du vill ha. Svenska kyrkan står för en tro och kommer fortsätta göra det, men som enskild människa får man gärna komma och vara en del av helheten, med en liten eller stor, välformulerad eller oformulerad tro.

Kyrkoherde Anita Elweskiöld tror kyrkan behöver fortsätta kommunicera vad den gör.

– Men också vad vi är. Att vi är en öppen folkkyrka och en gemenskap. Också viktigt då att vi inom kyrkan pratar med varandra och hela tiden strävar mot detta, påminner varje aktiv kyrko­ medlem. Att när vi säger att alla är välkomna också välkomnar när människor kommer in.

VINTERN 2023

23

5

BOKTIPSET

BOKTIPS FÖR VARMA DAGAR

Groda, glasstrut, pinne Ia Isaksson, Hanna Klinthage Rabén & Sjögren

»En » sommarvarm och färgsprakande berättelse om My som inte vill lära sig simma. Trots att pappa tjatar. På simskolan säger barnen ”groda, glasstrut, ­pinne”, för det är så man ser ut när man tränar simtag. My tycker det verkar så lätt för de andra barnen, för själv tycker hon det känns lite läs­ kigt. Men så träffar hon Bill som verkar känna likadant, och tillsammans tar de det i sin takt. En fin liten berättelse om att våga göra saker man är rädd för och att få en kompis.

Förflyttas till en västkuststrand, en öländsk badort på 30-talet eller södra Provence, medan du mumsar på snabblagad lunch och god fika.

Text: Sophie Ekman

Foto: UNPICT/ GETTY IMAGES

Au revoir Agneta Emma Hamberg Piratförlaget

»Uppföljaren » till Emma Hambergs populära bok Je m’appelle Agneta är äntligen här, en varmt livs­ bejakande och underhållande roman om att vara sann mot sig själv, men också att leva livet som det äventyr det faktiskt kan vara. Nu vet Agneta precis hur hon vill leva i byn Saint Carelle i Provence: i klostret med vännerna, kindpussande, katter, vin och baguetter. Men, så knackar det på klosterporten en vacker dag, och den magiska världen går sönder. Ska Agneta lyckas rädda klostret? Emma Hamberg träffar hjärtat med sitt charmiga, humoristiska tilltal som ger allvaret större djup och gör glädjen dubbel.

Sommarfika med Fredrik Fredik Nylén Bonnier fakta

»Får » det lov att vara en lavendelglass, en päronpaj eller en pelargonkaka? Vackra blommor och sol­varma bär och frukter kan göra vilket bakverk som helst ­oemotståndligt. Och det behöver inte vara särskilt komplicerat att baka. Fredrik Nyléns bakbok bjuder på massor av härliga sommarrecept för alla fika­ tillfällen. En paus från sommarvärmen med en fika Korta beskrivningar av en höjdare – och i skuggan med hembakat är alltid trevligt att bjuda nära och kära på.

BOKTIPSET

fem böcker i olika genrer som på något vis berör temat.

24

SOMMAREN 2023

VISSTE DU ATT…

»» ... på Världsutställningen i Saint Louis 1904 var det premiär för våffelstrutar fyllda med sylt och grädde.

När sylten tog slut fylldes strutarna med glass i stället och så hade glasstruten fått sitt genombrott.

Glasstrut är för övrigt en av benens positioner vid grodsim.

Källa: Wikipediia

Badort Tove Folkesson, Hanna Folkesson Nordstedts

»Vi » förflyttar oss till midsommarafton 1938 och badorten Borgholm. Under en virvlande festnatt möts Ingrid och Måna till toner av jazz och regnvåt kaprifol. Det blir ett starkt möte som öppnar rum som sedan inte kan stängas. Här skildras den svenska badortsepoken ur ett nytt perspektiv, två unga kvin­ nors kärlek på en plats där gamla traditioner mäts mot de nya. Tove Folkesson har skrivit flera böcker och vunnit bland annat Svenska Dagbladets littera­ turpris. Hon bor på Öland ihop med Hanna Folkes­ son och detta är deras första gemensamma roman.

I butik från mitten av juli.

Laga lunch på typ 4 minuter Sara Begner Nordstedts

»Sommaren » är som bekant kort, och då vill vi passa på att njuta så mycket som möjligt. Inte lägga för mycket tid på matlagning – men ändå äta gott. Sara Begners kokbok innehåller flera goda och plån­ boksvänliga maträtter som kanske inte tar fyra minu­ ter att laga, men inte långt ifrån. Och alltigenom ett klimatvänligt tänk och många smarta knep charmigt antecknade i kanten. Vad sägs om hummusbowl, en gazpacho med grillad paprika på burk eller gnocchi med snabbpesto?

ORDET PROMPT »» Generativ artificiell intelligens (AI) är en teknik som revolutionerar olika områden just nu. Genom avancerade algoritmer och maskininlärning gör generativ AI det möjligt för datorer att skapa unikt innehåll som bilder, text och musik. Något som tidigare varit begränsat till mänsklig kreativitet.

Med utvecklingen har vi numera en uppsjö av verktyg, så kallade AI-chatbottar, som kan hjälpa oss.

En prompt är, enkelt förklarat, en instruktion eller förfrågan som du ger till ett AI-system för att få ett specifikt svar eller resultat.

Det är inget registrerat nyord (än), men används flitigt även som verb (prompta, promptat, promptade).

Att bemästra konsten att effektivt prompta är en viktig del av att framgångsrikt använda AI-tekniken.

Foto: AI-GENERERAD BILD SKAPAD I MIDJOURNEY

ORDET

En stor bild med en kort text som förklarar ­betydelsen av ett ord kopplat till temat, till exempel Väntesorg, ­Dagsmeja och Picknick.

VINTERN 2023

25

LIVSBERÄTTELSEN

Här skapas bildkonst som ett sätt att läka På den ideella föreningen Ny gemenskap träffas en grupp människor varje onsdag för att skapa tillsammans. Över färgburkar, papper och pannåer utför de storverk samtidigt som de pratar om livets allvar.

Text: Anna-Maria Stawreberg Foto: Mikael M Johansson

»Det » är kallt utomhus. Men inne i Ny gemenskaps gamla herrgård i Västberga är det varmt. Ett trettio­tal personer har stått ute i kylan och väntat på att dörrarna ska slås upp för dagen och att frukosten ska serveras. Nu skramlas det med skedar och porslin och det doftar himmelskt av nybryggt kaffe.

Men gänget på övervåningen har inte tid att äta frukosten. De har samlats för veckans höjdpunkt, konstkursen under ledning av bildläraren Niina Kulgavaja som hålls varje onsdag klockan 10.30. Hon lägger fram en trave konstböcker på det stora bordet. även om det äreller fri målning, Reportage därFören person grupp

LIVSKUNSKAP/ LIVSBERÄTTELSEN

”

skadar det inte med lite inspiration.

FÖRST IN I den ljusa ateljén är Lotta Olsson. Hon har gått i konstgruppen i tre år och i dag har hon som projekt att måla ett verk inspirerat av en konstnär hon hittat på internet.

Medan hon tar fram det material hon behöver, berättar hon om hur hon hittade till Ny Gemenskap.

– Jag började plugga till journalist, men har i hela mitt liv haft olika psykiska diagnoser. Att måla blev ett sätt att försöka bota mig själv, och jag har målat på heltid i 25 år, säger hon.

Det där med heltid är inte riktigt

med en intressant eller min meditation. När Det härberättelse är min terapi, ­verk­samhet delar medglömmer sig av sina tankar, jag målar jag tiden. erfarenheter, arbete etc.

26

VINTERN 2023

sant, visar det sig. För Lotta arbetar med att sälja Situation Stockholm, och när hon tar fram senaste numret visar hon flera publicerade illustrationer.

– Länge stod jag hemma och målade ensam. Grupper har aldrig varit något för mig. Men så tipsade redaktionen mig om Ny gemenskap, och nu har jag varit med i en grupp i sex terminer och det går ju jättebra.

DEN FÖRE DETTA snickaren Risto Heikkinen klämmer ut en rejäl klick blå färg på en palett och börjar måla en mörkt blå himmel på den stora kartongskiva han lagt upp framför sig. Han håller med Lotta om att den kreativa verksamheten kan kännas lugnande.

– Det här är min terapi, min meditation. När jag målar glöm-

»

”När man målar kommer man in i en annan tankevärld och alla problem läggs åt sidan”, säger Ann-Marie Skoglund, som hittade Ny Gemenskap av en slump.

ÅRSTID 20XX

27

LIVSBERÄTTELSEN

Överst: ”Här inspirerar vi varandra”, säger ­Eduard Melnikov, son till bildläraren Niina Kulgavaja.

Till vänster: Lotta Olsson inspireras av en konstnär hon hittat på nätet.

Till höger: Risto Heikkinen med två av sina verk.

» mer jag tiden. Jag glömmer att äta.

Ann-Marie Skoglund hittade Ny Gemenskap för första gången 2011, av en slump.

– Jag skulle lämna kläder, och då tipsade någon mig om konstgruppen en trappa upp, minns Ann-Marie.

Hon gick uppför trappan, och sedan dess har hon dykt upp varje onsdag.

– När man målar kommer man in i en annan tankevärld och alla problem läggs åt sidan.

Ann-Marie är uppväxt med att måla, och målade mycket med de egna barnen när de var små. Nu händer det att hon målar med barnbarnen.

28

VINTERN 2023

”

I bland kommer det folk som bara är med någon enstaka gång. De är också välkomna.

Skriv det!

– Men jag målar aldrig när jag är ensam. Det måste vara en gemenskap. Det finns inget som går upp emot att sitta och måla i sällskap av någon annan som man kan utbyta sina tankar med.

– För mig är det precis som med Ann-Marie. Jag har försökt måla hemma, men jag får inte samma känsla då. Här inspirerar vi varandra, säger Eduard Melnikov som med säkra penndrag tecknar en blombukett i blyerts.

Han är son till Niina, och sedan han blev av med jobbet i skogen har han varit en trogen medlem i konstgruppen.

NÅGON BÖJER SIG fram för att kommentera en bild, Lotta skrattar till och utbrister att ”risken med att måla i grupp är att man inspireras för mycket av varandra. Som när jag började måla träd på samma sätt som Sixten.”

– Ja, numera både känner och

KORT OM...

”Att måla blev ett sätt att försöka bota mig själv”, säger Lotta Olsson, här tillsammans med Ann-­ Marie Skoglund.

inspirerar vi varandra. Under många år höll jag ju på med olika kurser överallt, men här blir det en annan gemenskap, konstaterar Ann-Marie och avslöjar att hon även sjunger i kören Gatans röster tillsammans med Niina och Eduard, också det en kreativ och social syssla som ger mening åt tillvaron.

Det rasslar till i dörröppningen.

En stilig herre i motorcykelmundering gör entré och hälsas med glada tillrop. Det är tydligt att han är efterlängtad.

Det är Sixten Strömberg, han som är så duktig på att måla träd.

Han sökte sig till Ny gemenskap efter en ekonomisk krasch för några år sedan.

– Jag hade ont om pengar, var ensam och ville träffa människor i samma situation som jag. Här kan jag äta i gemenskap och en dag hittade jag konstgruppen. För mig betyder det jättemycket, att ha ett ställe att gå till en bokad tid varje vecka, säger Sixten.

I ett tidigare liv arbetade han som översättare, och han talar såväl rumänska som tyska, grekiska, japanska, lite makedonska och albanska. Vid sidan av intresset för politik och religion, finns ett stort intresse för konst, något som funnits med ända sedan han som skolpojke drömde om att studera konstvetenskap.

– För mig blir de här timmarna

Ny gemenskap

»» Den ideella

med konstgruppen och Niina ett slags oas i den mörka tiden vi lever i. Här får jag en form av vila i det jag gör, och det får mig att må bra.

föreningen Ny gemenskap bildades för 25 år sedan.

Då, precis som nu, var målet att ingen ska behöva vara ensam och att alla ska få plats i vårt samhälle.

Föreningen är både politiskt och ekonomiskt oberoende och här, på den gamla herrgården i Västberga ordnas aktiviteter, serveras måltider och erbjuds plats för hemlösa så att de får möjlighet att tvätta sina kläder och ta en varm dusch. »» De volontärer som arbetar på Ny gemenskap jobbar ideellt, och föreningen har nära samarbete med bland annat Stockholms stad, flera församlingar, Frälsningsarmén, Stockholms Stadsmission, Sociala Missionen, Svenska kyrkan och Hela Människan i Stockholms län.

NUMERA ÄR GRUPPEN ett sam-

mansvetsat gäng som lärt känna varandra väl. Samtalen flödar över färgburkar, pennor och block.

Niina bläddrar bland de många bilder på katter hon tecknat, och vandrar mellan gruppdeltagarna för att ge råd.

– Ibland kommer det folk som bara är med någon enstaka gång.

De är också välkomna. Skriv det!

Till oss är alla välkomna, och jag lovar, man behöver varken ha målat eller tecknat tidigare, säger Niina.

VINTERN 2023

29

HÅLLBARHET

Så får du hållbara

RELATIONER

Under sommaren umgås vi ofta intensivt och många oroar sig för konflikter. Pastor Sofia C ­ amnerin ger åtta vänliga påminnelser som hjälper dig stärka relationerna.

1

Tänk på att livet är ”både och” Sällan känns livet enbart lyckligt.

Ofta kan det växla snabbt. Någon ramlar och slår sig, vädret slår om eller något allvarligt inträffar. Det kan kännas som misslyckanden, ”vi skulle ju ha det så bra”. Försök försonas med att livet nästan alltid är “både och”. Det är samtidigt både fint och svårt, lyckligt och sorgligt. Om vi ser att livet är sårbart och ofullkomligt, blir vi mer tillåtande mot varandra.

2

Lev nu Vi skulle uppleva mindre spänning om vi levde mer här och nu, inte jämförde med det som kunde varit eller skulle blivit. I detta nu kommer troligen inte alla vara helt nöjda, men det är ändå oftast tillräckligt bra.

3

Se kraften i att vara ­sårbar Mycket i vår tid bygger på framgång, tävling, styrka.

Men det finns en kraft också i det sårbara, ofullkomliga, enkla.

När vi ser varandra i ögonen lite mer ärligt, kan vi erfara en djupare samhörighet. Kärleken och ömheten kan lättare sippra fram då.

När vi tillåter oss att se det vackra som sker samtidigt med det som oroar; kriget som rasar i Ukraina, klimatkrisen som pågår och så vidare, kan vi se att fortfarande flyger fjärilar, djurungar föds och barn hoppar från bryggan.

4

Fatta beslut med tålamod och acceptans Att fatta beslut är inte alltid lätt när många ska tycka till. Det är viktigt att alla blir lyssnade till, även barnen. Ta alltid hänsyn till den svagaste länken, den som inte riktigt orkar på samma sätt. Kanske vi lyckas hitta på något som alla vill, eller tycker är okej. Eller så får vi dela på oss, göra olika saker olika dagar. Tänk på att få vara nära varandra ofta räcker.

orka med andra behöver vi också söka kraften inom oss själva. Var med dig själv, gör sådant som fyller på din energi.

Sofia Camnerin är pastor och doktor i teologi, verksam som generalsekreterare i Sveriges kristna råd.

Aktuell med boken Stå ut med de ­andra.

En bok om kärlek och ­enhet.

5

HÅLLBARHET

Hitta utrymmet i mitten I gemenskaper behöver det finnas ett utrymme i mitten, som hålls öppet om vi inte försöker kontrollera varandra. Besvikelse kan uppstå när andra inte vill göra eller tycker som vi. Försök acceptera att även de som står oss nära är den andre, en främling. En person kan aldrig vara allt för oss. Integritet och gränser behövs. För att

Miljö, relationer, arbete, livs­­kunskap – här hittar läsaren t­ ips Foto: VICUSCHKA/ IMAGES påGETTY hur man kan leva ett hållbart liv inom olika områden.

6

Gör saker ihop När vi gör något tillsammans uppstår en känsla av samhörighet och gemenskap. Att prata är självklart är viktigt, men mer verkningsfullt är det vi gör tillsammans. Det är dessa händelser vi minns. Bygg en drake, tittat på soluppgången, besök en tpark, gå på snäckjakt.

7

Lev med kärlek som grund Kärlek är en kraft. Den drabbar.

Ibland oväntat, ibland kraftfullt, ofta lågmält spirande. Kärlek blir mer synlig när vi tillåter den. Kärlek infinner sig lättare om vi agerar kärleksfullt, oavsett eventuella känslor. Vi kan komma till en punkt när kärleken inte finns där längre, kanske till en partner. Men i de flesta relationer uppstår kärlek när vi vågar gå kärlekens väg. Den som försöker se på andra med medkännande, vågar vara vänlig och hjälpa, även om det är en okänd.

8 Stå ut med de ­andra. En bok om kärlek och ­enhet Sofia ­Camnerin Verbum

Sök försoning, men sätt alltid gränser för våld och destruktion Att leva i relation kan vara svårt och påfrestande. Det är lätt att såra och bli sårad. Därför är gränser och integritet viktigt. Om gränser överskrids måste band klippas, våld hör aldrig hemma i friska relationer. Men konflikter i sig är vanliga och inte farliga.

Försök att se försonande på att så är livet. Det går att bli sams igen.

Och att försonas behöver inte vara himlastormande. Det kan räcka med att andas lugnt, se varandra i ögonen, äta lite chips.

23

KORSORD GAMMALMODIG

PACINO

GRUNDLAG

HÅLLER SVENSKA KYRKAN I REVEN BODEN BESTÅR AV FLYTANDE .... FÖRSAMLINGAR

SKADLIGT ÄMNE

GÖR TUPPLJUD

STOR JYCKE PLAN MEDDELADE EN SORTS BOLINER

PÅ EGEN HAND

VARA I VÄGEN SKA TE

TÄNDA EN BRASA

RÄKNEEXEMPEL

LEDNIN GAR

PRED 1 1:9 FÖLJ DITT .......

VÄGAR

PUTSA

KRITISERA HÅRT

VILL TARVLIG AKROFÖREBILD FOBIKER

OFÖRÄNDERLIG

I DET FRIA

STOPPNING

EN SORTS LJUS

INFORMELL HÄLSNING MED NÖJE

INIFRÅN

FUL FISK

GRATTIS!

STORGRÅTA TIDSFRIST

BEHÄRSKADE SPRÅKET

TIDMÄTAREN

PELARGÅNG

FARLED

FYLLS PÅ

KOMMER LÅNGVÄGA GÄST RYMDVARELSE

GÅR PÅ ÄRR SOM DET FÖR ALLA SAMMA OLYCKSPLATS HAR FÅGEL LAGER BRICKMAT

I NTE UTI GÅNG FÄSTER TI LLBUD

FORMBAR MASSA

BILLJUD HAND INSTRUMENT SE EN SKYMT AV

REKLAM

TANDLÖST ÄR ALLA GODA TING

GE EN VINK

HÄMNDLYSTNAD SAKNAR RUTIN

EN FRÅGA OM PLATS

RADIOSTÖRNING

FÖLJ MED!

ÖVERGÅNG

SOLSIDANFIGUR

TYSKLAND

SKIVA PÅ BEN

KANSKE I ROCKÄRMEN

ÅTER KORT

UTAN BOJOR

PRONOMEN

ÄR LUKAS DEL AV

ÄNNU EN GÅNG VÅR VALUTA

I BRÅDRASKET

GÖR SÅ HÄR Sänd in lösningen till: Församlings­expeditionen Strandplan 25 961 34 Boden Vi vill ha ditt svar senast den 31 juli.

RENDERA

LITEN INDIVID

FÖREMÅL ALLRA SIST I BREV

AV SAMMA ÅSIKT

KAN TRON FÖRSÄTTA

STÄLLER SIG FRÅGANDE DRABBADES EDEFORS KYRKA AV 1918

UPPRETAD HAR MÖJLIGHET

LITURGISK FÄRG SOM SYMBOLISERAR VÄXANDE

SLUTORD

VITVARA

PIGG

BYGGS AV BLOCK

RESER ILSKEN

Vi gratulerar vinnarna i det senaste korsordet: »» Emma Forss »» Christina ­Älvstrand Björk »» Lennart Öhman

EN LI KADAN ÄR AV SAMMA

BLEV BORTGLÖMD

SEMESTER-Ö

VILL VINNARSKALLE BLI

TAR DEN SOM BJUDER

ÄTER FRÅN MARKEN

ÄNGEL

SNABB SAK

!

»» De tre först öppnade rätta lösningarna vinner en presentcheck till en kyrklunch. Vinnarna får besked per post, och sina namn publicerade i nästa nummer av Kyrkfönstret.

Namn:

KORSORDET

I varje nummer finns ett korsord. Om man vill kan man Adress: Foto: erbjuda möjligheten att skicka in T_KIMURA/ Postadress: GETTY ­lösning, kora vinnare och dela ut pris.

SOMMAREN 2023

31

SYMBOLEN

Många kyrkklockor har en inskription. ”Jag prisar min mästare med mitt liv …” står det bland annat på klockan tillhörande Brönnestad församling i Skåne. ”Det är klockans röst, hon uppmuntrar folket och kallar till kyrkan”, säger Joakim Blomqvist, kyrkoherde.

Foto: SOPHIE EKMAN

Vad har kyrkklockan med badhus att göra? »I» århundranden har vi hört kyrkklockan slå och bland annat kalla till gudstjänst. Men fram till slutet av 300-talet var det inte så svårt att tala om för de kristna att det var gudstjänst – de var ju så få. Man knackande helt enkelt på dörren och sa ”vi börjar snart”.

Men när kristendomen blev statsreligion i Rom i slutet av 32

HÖSTEN 2023

300-talet skulle hela miljonstaden veta när gudstjänsten började.

Då använde man tekniken från badhusen, de romerska termerna.

När badvattnet var uppvärmt på eftermiddagen slog man på metallstänger uppe på taket. På liknande rör slog man inför gudstjänst, fast på förmiddagen.

Några hundra år senare i Italien

gjorde man metallen ihålig och av VISSTE brons. Rören blev allt större. SlutliDU ATT... gen var klockformen född och man hängde en kläpp inuti klockan. »» ... det finns I försök att få så mycket ljud minst 10 000 kyrkklockor som möjligt gungade man klocki Sverige i dag. an, dock blev vibrationerna så kraftiga att hela tornet rasade.

Därför står många av de medeltida klocktornen i Italien en bit från kyrkorna. Dessa kampaniler i Florens, Venedig eller Pisa är Kyrkan är full av religiösa och berömda. Först kring år 1000 lärde man sig att hänga kyrkklockorna ­historiska symboler. Här reder vi i en träställning som absorberar i en kort text ut vad de betyder och vibrationerna.

SYMBOLEN

var de kommer kommer ifrån.