Världen idag Närbild – Tema: Vision i mörka tider

ANDLIGT HEMVÄRN

Betalning via

Det här magasinet är en sektion av nyhetstidningen Världen idag.

Ansvarig utgivare: Jonas Adolfsson

Redaktör: Mattias Backlund

Layout: Julia Nordh

Omslagsfoto: Ingrid Byström

Publicerad: December 2022

Tryckeri: V-TAB © 2022

Om Världen idag

Världen idag är en rikstäckande och obunden nyhetstidning på kristen grund. Den startade som veckotidning i september 2001, blev tredagarstidning 2004, fyradagars tidning 2018 och femdagars tidning 2021. Tidningen kommer ut på tisdagar, onsdagar, torsdagar, fredagar samt lördagar. Och ständigt på webben.

Världen idag är en allkristen tidning och har läsare från en stor bredd av kyrkor, med tyngdpunkt bland frikyrkorna. Tidningen har 900 aktieägare och ordförande i styrelsen är Jan Blom Jonas Adolfsson är chefredaktör och ansvarig utgivare. Henrik Lundell vd.

Ledarskribenter på Världen idag är Jonas Adolfsson, Sven Almkvist, Olof Edsinger, Per Ewert, Stefan Gustavsson och Carin Stenström. Andra frekventa skribenter är bland annat Ulf Cahn, Berit Simonsson, Tomas Sandell, Roar Sörensen och Hans Weichbrodt.

Kontakt

Postadress: Världen idag, Box 6420, 751 36 Uppsala

Telefon: 018-430 40 00 (9–11, 14–16)

Mejl: kundtjanst@varldenidag.se

Hemsida: varldenidag.se

Guds församling kan bli en nyckelspelare

El-kris och inflation, krig och skjut ningar. Det är lätt att bli dyster och känna uppgivenhet inför vår tids utmaningar. Också vi som troende kan frestas att oroa oss och tappa modet. Kan ske väljer vi att gå in i överlevnadsläge: att satsa allt på att Jesus kommer tillbaka väldigt snart (vilket han sannolikt gör) och nöja oss med att försöka överleva till dess?

Alternativet är att vänta aktivt på hans återkomst men samtidigt fortsätta framåt, att inta mark för Guds rike och fortsätta se möjlig heter också i en mörk tid.

Jag vill verkligen förorda det sena re. Vi behöver ha en beredskap för att Jesus kan komma i natt, men samtidigt fortsätta bygga våra liv, våra familjer, våra församlingar och våra samhällen som om han skulle dröja ett bra tag till. Då bygger vi med ansvar och kvalitet.

Denna inställning har också stöd i Bibeln, till exempel i Lukasevangeliet 19:13, där Jesus uppmanar oss att, enligt en engelsk översätt ning, ”Inta till dess jag kommer” (”Occupy till I come”; King James).

Samma inställning, av envis tro och vilja att ta ny mark, präglar också de visionärer som vi lyfter fram i detta magasin. I strid med vad som har ansetts vara möjligt har de – genom tro på Gud och hans möjligheter – sjösatt orädda initiativ på en rad olika områden. Det kan gälla företagande, evangelisation, media eller något helt annat.

I samtliga fall har deras modiga steg fört med sig god frukt för många människor. Arbetstill fällen, trygghet, frälsning etcetera.

Denna attityd av envis tro på Gud, och vägran att acceptera status quo, präglar också de böneinitiativ på olika orter som vi lyfter fram i detta magasin. Här har man gått samman för att be strategiskt om välgång för sin ort och sin kommun – ibland med väldigt påtagliga resultat.

Förväntansfyllda bedjare har kunnat öppna sin lokaltidning och avläsa konkreta bönesvar i nyhetsrapporteringen. Som när negativ statistik över arbetslöshet och befolkningsutveckling plöts ligt brutits och kurvorna i stället vänt uppåt.

Guds församling kan resa sig som en nyckelspelare i den sista tiden. Kyrkan kan vara ett fysiskt förrådshus och en plats som ger svaren när världen står rådlös. Dels på den avgörande frälsnings frågan, hur man får frid på insidan, men också som en fyrbåk som förmedlar hopp och visionär tro på att allt kan vara möjligt – också i dystra tider.

●●● Alternativet är att vänta aktivt på hans återkomst men samtidigt fortsätta framåt, att inta mark...

Jonas Adolfsson chefredaktör och ansvarig utgivare

LPD ENGINEERING AB

Konsulter inom energi, miljö och avfall

om hopp och nytt livsmod tillsammans med nya vänner över på Västerö. Stina Jonsson har skrivit fler än tjugo böcker.

Välkände pastorn David Jeremiah ger en överblick över vad som händer i världen, vad Bibeln säger och hur vi kan fortsätta leva i vår kristna övertygelse.

Spänningsromanen är nästan omöjlig att lägga ifrån sig. Bygger på verkliga händelser och på erfarenheter från Amir Tsarfatis tid inom det israeliska försvaret.

Kan det vara så att bakom förändrade samhällsnormer finns ett bibliskt mönster som handlar om forntidens avgudar, andemakter… och att de nu har återvänt?

böcker!

Journalisten Börje Norlén har intervjuat människor som gjort mirakulösa upplevelser efter ett gudsingripande. Hur Gud visar sig för människor – idag.

Vision. Ett starkt Gudsmöte fick Cornelia Forsberg och Sanna Välipakka att släppa allt för att starta den allkristna organisationen Hope for this nation. Nu får de vara med och se hur Gud berör människor över landet.

”Varför skulle Gud inte kunna röra vid en hel nation?”

Foto:

När Gud kallade, släppte Cor nelia Forsberg allt för att följa hans vilja. Hon jobbade då som pastor i Smyrnakyrkan i Göteborg med ansvar för unga vuxna, samtidigt som Sanna Välipakka var lovsångsledare i församlingen.

– Vi fick båda våra liv förvandlade av Guds kärlek, av ett möte med Gud som verkligen vände upp och ner på våra liv, berättar Cornelia Forsberg.

I samband med en konferens för ungdomar och unga vuxna 2016 bröt Gud verkligen fram, och i samband med den fick Cornelia Forsberg se en syn av logotypen för Hope for this nation i sitt inre. Med bara den och Guds tilltal för sin syn sade hon upp sig från sitt jobb för att starta organisationen Hope for this nation.

Cornelia Forsberg i samband med en kampanj i Borås. Foto: Kelley Skolos

Hope for this nation tror på att ta evangeliet ut på gatorna. Här från en kam panj i Borås. Foto: Kelley Skolos

Varken hon eller Sanna Välipakka tvekade att följa när Gud kallade.

– Jag vill bara följa det Gud vill, vart han än vill att jag ska gå. Det är det enda som spelar någon roll. Det har varit en nåd att följa i tro på det sättet, säger Sanna, som sade upp sig från sitt jobb som lärare 2019.

Resan har dock inte alltid varit enkel. Men hela tiden har Gud öppnat dörrar och hittat nya vägar.

– Gud har varit trofast i allt som han har sagt, säger Sanna, och Cornelia beskriver det som ”en enorm resa” som de gjort hittills.

– När vi startade hade vi ingenting annat än en logga, förutom en stor vision, säger hon.

När Cornelia sagt upp sig hade hon var ken ekonomi för Hope for this nation eller

Den Gud vi tror på är universums skapare, så varför skulle Gud inte kunna röra vid en hel nation?

Cornelia Forsberg

inbjudningar att resa runt.

– Jag satt bokstavligt talat på en stol när jag sagt upp mig och sade till Gud att han fick öppna dörrar om det här kom från honom. Det har varit ekonomiskt stretchande, men det är spännande när man får se att det håller, berät tar Cornelia.

Sanna Välipakka beskriver det som de fått vara med om som en stor nåd.

– Att få följa Guds ord innan man själv har en aning om vad det innebär, och sedan se att det håller, det är en sådan nåd. Gud är så trofast.

Nu har Cornelia och Sanna vigt de senaste fem åren åt att resa runt i landet för att samla en ekumenisk enhet, något som de båda upplever att Gud starkt lagt på deras hjärtan. De har haft

möten i allt från domkyrkor till frikyrkor, gator och torg.

Vart de än kommit och vilka de än mött så har de fått uppleva att det verk som Gud gör just nu inte stannar vid en viss ålder, stad eller sammanhang.

– Det här berör hela Guds folk, och det sker med en hast. Med en kraft som gör att vi efter varje tillfälle står inför en sådan ödmjukhet inför vem Gud är, säger Sanna Välipakka.

Både Sanna och Cornelia är uppvuxna med att ha hört berättelser om hur väckelse dragit fram i vårt land. De senaste åren har de fått uppleva hur Gud talat till dem om saker som han vill göra här i Sverige.

– Det som Gud verkligen talade till oss om var nationen. Vi blev märkta med en tro för att den här nationen ska bli förvandlad, vi tror

Sanna Välipakka leder lovsång vid ett möte i Stockholm. Foto: Kelley Skolos

Lovsången stiger i sam band med en Hope for this nation-kampanj i Borås. Foto: Kelley Skolos

●●●

Vi blev märkta med en tro för att den här nationen ska bli förvandlad

Sanna Välipakka

verkligen att Gud vill göra stora saker i vårt land, säger Sanna Välipakka.

Det som de har fått se och uppleva hittills gör att de är helt förvissade om att en väckelse redan har startat i vårt land.

– Vi hör suset av regnet. Vi säger frimodigt att vi tror att den väckelse som vi verkligen tror ska komma över landet redan har börjat, säger Cornelia Forsberg.

Hela tiden får de höra vittnesbörd från människor som fått en förnyad blick av att allt är möjligt tillsammans med Gud.

– Jag tror att vi står inför en ny tid där Guds Ande får väcka sin församling till att älska honom, menar Cornelia.

Just det får de uppleva när de reser runt –hur människor och församlingar bara vill ha mer och mer av Gud.

– Det är en sådan hunger som är väckt så det måste vara på riktigt. Det finns en sådan respons från himlen, säger Sanna.

Ofta får de vid sina besök se hur hela stadens församlingar säger ja till Gud.

– Det finns något i att hela församlingen säger ja till Gud, för att tillsammans gå ut i tro på att se en hel stad komma till honom. Vi har tro för de där sakerna som kan kännas lite för stora för att tro på, säger Cornelia Forsberg.

Tidigt i sin kallelse för Hope for this nation upplevde de att Gud talade till dem om att det är skördetid. Det har gjort att de ofta är ute på gatorna och evangeliserar. Och ofta har de fått se hur människor som inte känt Jesus har blivit frälsta, upprättade och befriade.

– Det vi sett under alla år är att responsen är så stor på landets gator. Det är så enormt öppet. På många platser är det så öppet att man knappt vet hur man ska sätta ord på det. Det är så uppenbart att det är Gud som drar fram, säger Cornelia.

Hon berättar hur en i teamet beskrev gatu evangelisationen som att det är ”som att gå i väckelse”.

– Atmosfären är så tät av tro och närvaro när vi går på gatorna. Det är bara att inse att det här händer här i Sverige, inte bara i Indien och i Afrika som vi ser genom missionen. Gud söker svenskarna, det är uppenbart, menar Cornelia.

Trots att de under sina första år med Hope for this nation redan fått se stora saker ske, så brin ner Cornelia Forsbergs och Sanna Välipakkas hjärtan för att få se mer.

– Vi längtar efter en utgjutelse av Guds ande, efter väckelse. Vi längtar efter att få se Guds härlighet över sitt folk och den här nationen.

Det är de också helt övertygade om att det kommer att ske.

– Vi har verkligen en tro för att Jesus ska röra vid Sverige, för den här nationens frälsning, säger Sanna, medan Cornelia lägger till:

– Den Gud vi tror på är universums skapare, så varför skulle Gud inte kunna röra vid en hel nation? Vi ser en sådan kraft när vi reser upp en enhet bland Guds folk. Vi drivs av övertygelsen att det går att få se hela nationer komma till Jesus.

Trots att deras egen resa många gånger har varit oviss, så ångrar de inte ett steg som de har tagit i tro.

– Det går inte att komma ifrån att det är obe kväma steg att våga gå på vattnet innan man sett det. Men det finns ingen genväg i efterföl jelsen av Gud. Han älskar att leda dit han har kallat oss, menar Cornelia Forsberg.

Sanna Välipakka är inne på samma spår.

– Det har ett pris att följa Jesus. Det kostar allt. Men man vinner också allt. Det som man vinner går inte att jämföra med det som man förlorar, säger hon.

Sanna Välipakka och Cornelia Forsberg har tro för att vi ska få se ett förvandlat Sverige.

Mattias Backlund

Han vill se 290 ”bönealtaren” resas i Sverige

Strategi. Vi lever i en tid där de kristna värderingarna utmanas mer än någon sin. Men Torbjörn Erling, en av ledarna inom Sverigebönen, är förvissad om att en nyckel till försoning och förändring i vårt land handlar om att resa ett bönealtare i varje kommun i landet.

Sverigebönen arrangerar sedan många år tillbaka bön på just natio naldagen, där människor samlas på sin ort den 6 juni för att be för sin stad och sitt land. Något som har blivit uppskattat och där 200 orter senast slöt upp.

Men Torbjörn är inte nöjd där. Han hoppas att det ska leda till fler och återkommande bönesammanhang.

– Jag hoppas det kan ge ringar på vattnet så att man kommer samman åtminstone en gång i månaden och ber för sin stad. Där kan man också be för nationella frågor, som ett val eller en krissituation för landet.

En av Sverigebönens förhoppningar är att det ska resas 290 bönealtaren runt om i landet – ett i var och en av landets kommuner. Dröm men är att det ska vara lite av en puls med ett bönealtare på varje ort som samlar de troende i enkelhet men i överlåtelse till Herren, menar Torbjörn Erling.

– Desto fler kommuner det sker på så vill jag verkligen tro på att det blir ett förvandlat Sve rige på väldigt många områden.

Torbjörn Erling menar också att det borde vara ett naturligt steg för enskilda församlingar att upprätta ett bönealtare.

Vi behöver förstå att det ligger i församling ens dna att vara ett bönehus. Vi är satta att resa upp det här altaret, säger han, och beskriver bönen som själva pulsen i en församling, till sammans med lovsång och tillbedjan.

– Det är det som jag tror förlöser Guds kraft över en plats; att vi genom lovsång, bön och tillbedjan söker oss närmre Herren och prisar och upphöjer honom.

Men han framhåller också vikten av att fort sätta lyssna till vad Gud säger genom Ordet.

– Det är viktigt att församlingen fortsatt har överlåtelse till Guds ord och inte börjar kom promissa i en tid där de kristna värderingarna utmanas mer än någonsin, påpekar han.

Bönerna som reses i städer runt om i landet bör vara återkommande, menar han. Gärna på månadsbasis.

– Dessutom med en öppenhet för det profe tiska tilltalet, men också med en uthållighet att be för stadens ledare på särskilda områden. Jag tror verkligen att det kan göra skillnad.

Kommunen tror han är en nyckel i bönearbe tet. Många frågor som är aktuella i landet som helhet går också att bryta ner på lokal nivå och ta med sig in i bönerna, framhåller han.

Se vad som händer nationellt på ett område och se hur ni kan bryta ner det på det lokala planet. Till exempel: hur ser skilsmässostatis tiken ut på orten och hur är det med den psy kiska hälsan?

Torbjörn Erling brinner för att se fler städer komma samman i återkommande, gemensam bön. Foto: Nathalie Bencic

●●●

Torbjörn Erling

Men man bör också be med ett tydligt fokus på att få Guds profetiska ledning i bönen, menar han.

– Det finns också saker som går under radarn, som Gud kan ge ljus över. Se var beho ven finns och begränsa er inte till det, utan låt Gud ge vishet och leda er till platser och männ iskor som kan vara nycklar.

Men inte minst bör stadens kristna gå sam man i bönerna.

– Enheten mellan de kristna på en ort skulle jag säga är det prioriterade böneämnet när vi talar om att be för en stad.

Just där i ligger styrkan, menar han.

– Om det så bara är två-tre personer som samlas i överlåtelse och söker Herren, så sker något redan då. Men ju fler som kan samlas i en gemensam vision för samhällets upprättelse, desto större tror jag att gensvaret blir.

En annan viktig nyckel är uthållighet. Det är Torbjörn förvissad om och därför är det bättre att satsa på återkommande bön än bara en enskild bönehelg, anser han och påpekar att det alltid kommer motstånd.

– Många ber fokuserat ett tag och sedan tröttnar man och har svårt att hålla i gång. Där behöver vi ge stöd och inspiration till varandra.

Han lyfter fram Alingsåsbönen, som du kan läsa om här i magasinet, som ett bra exempel på just uthållig bön.

– De har bett i sju år och har fått se saker och ting ske just tack vare att de varit uthålliga.

Vägen mot att resa ett bönealtare börjar ofta

Ju fler som kan samlas i en gemensam vision för samhällets upprättelse, desto större tror jag att gensvaret blir.

i det lilla, av någon som känner en maning från Herren och får nöd för den plats de bor på, framhåller Torbjörn Erling.

– Jag tror att Gud vill resa upp ledare som kanske inte nödvändigtvis är pastorer men som har en god relation till de kyrkliga ledarna på orten och som har ett förtroende, säger Tor björn och tillägger:

– De kyrkliga ledarna behöver vara delaktiga i bönetjänsten men de behöver inte nödvän digtvis vara de som administrerar eller sam ordnar.

I stället handlar det om att hitta personer som inte vill ha en viss position för sin egen skull utan som bara har ett enda motiv och längtan: att få se Guds folk komma samman och se Guds rike upprättas.

– När vi prisar, upphöjer och tillber honom så sker det något i andevärlden över vårt land och vår plats.

Om vi bara går samman och överlåter oss i bön i landets församlingar, så tror Torbjörn att vi kan få se ett förändrat Sverige.

– Att vara till välsignelse för omvärlden bygger ju verkligen på att vända sig bort från individualism och den självupptagenhet som präglar Sverige mer än kanske något annat land. Det måste börja med församlingen, menar han, och framhåller att när vi pratar om väckelse så är det inte de som inte tror som måste väckas först.

– Vi som Guds folk måste väckas till omvän delse, vilket leder till att hela samhället kan väckas. Det är först då det kan bli en genombry tande samhällsförvandling.

Nu behöver basunerna ljuda för att få kristna runt om i landet att gå ut i bön, menar han. – Jag tror att vi behöver en signal, en väck arklocka, för att väcka Guds folk att gå in i den här tjänsten. Det är helt enkelt en väckelsesig nal som behöver gå ut.

Ytterligare en nyckel för att få se ett föränd rat Sverige tror Torbjörn Erling är att man även ber för ett annat land: Israel.

– Insikten av att vi genom att välsigna Israel själva blir välsignade är en nyckel i bönetjäns ten och borde finnas på dagordningen i varje bönesamling. Där församlingar ber för och samverkar med Israel kommer det leda till upp rättelse.

Fakta. Tips på bibelställen

● Res upp ett bönealtare: 1 Krön. 21:18-27

● Bygg en mur och ställ dig i gapet i bön till försvar för landet: Hes. 22:30

● Sök din stads bästa och be för den, för en framtid och ett hopp: Jer. 29:7, 11-13

● Kom överens om att be om något i Guds närvaro och få bönesvar: Matt. 18:19-20

● Enheten mellan de troende på varje ort är en nyckel till Guds kraft och människors frälsning: Joh. 17:22-23

Mattias Backlund

Torbjörn Erling är en av ledarna för Sverigebönen, och jobbar till vardags som rektor på en skola i Malmö. Foto: Nathalie Bencic

Foto: Julia Nordh/Arkiv

Detta är en annons från IRR-TV

Vintern kommer till Ukraina

Vintern kommer till Ukraina

Ryssland har bombat sönder infrastruktur såsom el- och fjärrvärmenät. 800 000 familjer, mammor och barn är i riskzonen att frysa ihjäl under vintern.

Ryssland har bombat sönder infrastruktur såsom el- och fjärrvärmenät. 800 000 familjer, mammor och barn är i riskzonen att frysa ihjäl under vintern.

Vi på Mediemissionen/IRRTV har beställt enkla vedugnar som kan hjälpa åldringar och fattiga att hålla sig varma under de kalla vintermånaderna.

GE EN JULKLAPP SOM RÄDDAR LIV. KÖP EN VEDUGN TILL DEM SOM FRYSER!

Vi på Mediemissionen/IRRTV har beställt enkla vedugnar som kan hjälpa åldringar och fattiga att hålla sig varma under de kalla vintermånaderna. GE EN JULKLAPP SOM RÄDDAR LIV. KÖP EN VEDUGN TILL DEM SOM FRYSER!

Den här vedugnen värmer och på den kan man koka mat.

För 500 kronor kan du ge den som julgåva till någon som fryser i krigets Ukraina!

Den här vedugnen värmer och på den kan man koka mat. För 500 kronor kan du ge den som julgåva till någon som fryser i krigets Ukraina!

Alingsåsbönen reste bönealtare mitt i staden

Enhet. Bönemänniskor från alla församlingar i Alingsås gick samman för att resa ett bönealtare mitt i staden. Nu, nästan sju år senare, vittnar de om en rad bönesvar på både strategisk och personlig nivå.

– Vi fortsätter outtröttligt, uthålligt och ihärdigt för att Bibeln säger så, säger Gunnel Emgård, en av ledarna.

Mitt i den centralt belägna EFS-kyrkan har det rests ett bönealtare och det är här som de har sina regelbund na böneträffar. Allt började år 2015 när två medlem mar från EFS-kyrkan i Alingsås frågade Gunnel Emgård om hon ville leda ekumenisk bön.

– Vi hade bett länge i vår lokala församlings bön om att få en aktiv och givande gemenskap med andra församlingar, berättar hon.

I januari 2016 startade de med sina ekumeniska bönesamlingar.

– Vi började i liten skala för människor som hade en längtan efter bön. I bästa fall var vi kanske tio personer som kom och bad, berättar hon.

Mycket har hänt sedan dess. I dag skickar Gunnel Emgård ut mejl till ett 60-tal perso ner som är intresserade av att vara med på Alingsåsbönen och omkring 20–25 personer brukar dyka upp till bönetillfällena. Hon leder nu Alingsåsbönen tillsammans med Agneta

Flodin, efter att tidigare ha varit ensam ledare i sex år.

Alingsåsbönen samlar representanter från alla stadens församlingar.

– Det är därför jag tror att vi har fått så stark bönhörelse, säger Agneta Flodin.

– Vi kan ha olika trosuppfattningar, men det är uppenbart att det går att be ihop ändå, tilläg ger Gunnel.

Efter att ha läst Kjell Sjöbergs bok som handlar om att bygga bönealtare i sin stad, så reste de ett bönealtare just i EFS-kyrkan mitt i centrala Alingsås. Det blev också en period där de kon centrerade sig på syndabekännelse.

– Det är också en förutsättning för att vi ska få bönesvar, att det är rent i våra egna liv, menar Gunnel.

Alingsåsbönens drivkraft och grundpelare är baserad på Jeremia 29:7: ”Och sök den stads bästa dit jag har fört er och be för den till Herren”.

– Det bibelordet är vår grund i bönen. Vi fort sätter outtröttligt, uthålligt och ihärdigt, säger Gunnel Emgård.

Alingsåsbönen träffas varannan vecka i EFSkyrkan i centrala Alingsås, året runt. Böneträf farna är alltid en timme långa – varken mer eller mindre. Upplägget är ungefär detsamma, men ändå med skiftande böneämnen och ibland i gemensam grupp och ibland i mindre grupper, där de ser just omväxlingen som en viktig pusselbit. De har också haft besök av poliser, brandmän och politiker som berättat om sina uppdrag.

●●●

Vi vill att mycket av det negativa som sker i andra städer och i övriga landet ska förhindras att ske här.

Gunnel Emgård

Tillsammans leder Gunnel Emgård och Agneta Flodin Alingsåsbönen, som i sju års tid funnits för att be för staden på olika sätt. Foto: Mattias Backlund

Efteråt kan de som vill dröja sig kvar och få per sonlig förbön. Det har gett konkreta bönesvar, som att två personer blivit helade från cancer.

– Det är ju bara helt underbart! Nu senast var det en ung man som blev helad från cancer, säger Agneta Flodin jublande.

Bönesvaren har varit många sedan starten. På ett papper har Gunnel tecknat ner ett 60-tal av dem. Ibland kommer bönesvaren nästan direkt. Som när de bad för att en spädbarns grupp skulle få finnas kvar i stan, och bara dagar senare fick veta att den inte längre skulle läggas ner.

– Vid ett tillfälle bad vi för en skola där det gnisslade rejält och fick efteråt höra att situa tionen hade vänt, säger Agneta Flodin.

En företagsledare i staden bad om hjälp på sin arbetsplats, där det var mycket missämja

och dålig stämning. Vid ett återbesök en tid senare fick Gunnel Emgård glädjande besked.

– Ledaren sa att det inte hade vänt efter första dagen, men ytterligare en dag senare hände det!

Alingsåsbönen ber på många sätt för sin stad. Som för att brottsligheten ska minska, eller för olika stadsområden, och inte minst för den kommunala ledningen. De beskriver i dag att de har god kontakt och utbyte med kommun ledningen i Alingsås.

Att de ber för staden och dess ledning är egentligen självklart, menar de, för det står ju i Bibeln om hur vi ska be för kungar och andra överheter.

– Politikerna är ju vår överhet, så självklart ska vi be för dem. Vill man be för sin stad så

●●●

Nu senast var det en ung man som blev helad från cancer.

Agneta Flodin

måste man ju också be för ledningen, det tror jag är jätteviktigt, säger Agneta.

– Vi ber för polis, media, vård, skola och poli tik regelbundet och vi tror verkligen att det är välbehagligt för vår Gud, tillägger hon.

I många fall väljer bedjarna i Alingsås att inte bara be i det fördolda, utan att faktiskt berätta för människor om att de ber för dem.

– Då kan vi tydliggöra det för dem att nu ber vi för detta och så får vi se vad som händer. Det är väldigt uppskattat när vi vill be för människ or, de blir ofta överväldigade, menar Agneta.

Som en avknoppning från Alingsåsbönen har de också börjat med bönevandring i Alingsås en gång i veckan.

– Vi går runt i bostadsområden med kontinu itet och ber för vårdcentraler, lasarett, polishus, bibliotek, skolor och förskolor, liksom in- och utfarterna till staden, berättar Agneta Flodin och tillägger:

– Vi ber för olika saker för vi tror att Gud sva rar på våra böner. Vi upplever att det är starkt att vi ber på plats.

Även genom sina bönevandringar har de fått se drastiska bönesvar. Ett företag kämpade en höst med sin lönsamhet. En grupp från Alingsåsbönen, tillsammans med några tro ende anställda, bönevandrade runt företagets lokaler.

– När bokslutet för 2020 var klart hade man gjort det bästa resultatet på flera år, berättar Gunnel.

Vid ett annat tillfälle bönevandrade de runt lasarettet efter att en från Alingsåsbönens ledningsgrupp precis åkt in på sjukhus och låg för döden. Två grupper vandrade runt åt var sitt håll kring lasarettet och bad för den sjuke mannen.

– Precis i den stunden så upplevde han en väldig kraft. Det var ett underbart bönesvar, säger Agneta.

ISRAEL

BIBELN

Israel och Bibeln

• Bibelstudier varje månad med starka bibellärare och exegeter

• Publicerar bibelstudielitteratur om Israel

• Live-sänder möten så att alla med internet kan delta.

• För mer information: stefan.sturesson@gmail.com

I januari fyller Alingsåsbönen, som leds av Gunnel Emgård och Agneta Flodin, sju år. Foto: Mattias Backlund

Böneämnen uppsatta på väggen inför ett bönemöte. Foto: Mattias Backlund

För Alingsåsbönen har uthållighet i bönen blivit en viktig nyckel, men trots alla bönesvar som de sett så är de noga med att säga att man inte alltid ser resultaten av sina böner.

– Man får inte alltid veta bönesvaren kon kret, men man får vara nöjd ändå. Man får ha en längtan och nästan som en kallelse att fortsätta be fastän man inte alltid ser svar. Det gäller att vara uthållig i bön, framhåller Gunnel Emgård.

I januari fyller Alingsåsbönen sju år. Och en sak är säker: bönerna i Alingsås kommer fortsätta stiga mot himlen.

Genom sina böner hoppas de få se en beskyd dande andlig mur runt staden.

– Vi vill att mycket av det negativa som sker i andra städer och i övriga landet ska förhindras att ske här. Att narkotikan och våldet inte ska öka och att brottsligheten ska gå ner, säger Gunnel Emgård, som i stället hoppas se välsig nelser över staden.

– Vi vill att människor ska lära känna Jesus och att det ska vara gott att växa upp och leva i Alingsås, säger hon.

Varför bör fler städer komma samman och be på det här sättet?

– Därför att Herren vill det tänker jag. Det räcker. När man sedan får bönesvar ska man inte sätta sig med armarna i kors och tänka ”nu har vi bett”, utan det taggar ju till mer bön, säger Agneta Flodin, som tillsammans med Gunnel Emgård hoppas inspirera fler att börja be för sin stad.

– Vi hoppas det kan smitta av sig till andra att också starta upp regelbunden bön, säger Gun nel Emgård när vi träffas i EFS-kyrkan mitt i centrala Alingsås.

Genom bön hoppas Alingsåsbönen att en andlig mur ska resas runt staden.

Foto: Mattias Backlund

I EFS-kyrkan, mitt i centrala Alingsås, har Alingsåsbönen rest ett bönealtare.

Foto: Mattias Backlund

Mattias Backlund

Mikaels tidning missionerar i 40 000 brevlådor

Visionär. Den stora gratistidningen i fem höglandskommuner drivs av Mikael Torstensson, kristen entreprenör som inte tvekar att tala om Jesus i sina ledartexter.

– Vi menar att Gud är till för alla, vi skriver om fotboll, bilar och Jesus, säger den visionäre smålänningen.

Vision Höglandet, som tidningen heter, delas vanligen ut tio gånger per år, till sammanlagt cirka 40 000 hushåll i fem kommuner på syd svenska höglandet: Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda. Den produceras av den Sävsjöba serade reklambyrån Copy Vision, med Mikael Torstensson i spetsen.

Han berättar att det hela började för cirka 20 år sedan, genom att de först gjorde kom muntäckande tidningar enligt samma mönster, och som de sedan slog ihop till en tidning för småländska höglandet. Inspirationen fick de

bland annat av den nationella reklambaserade tidningen Metro som fanns på den tiden.

Vi såg trenden och att man kunde göra en lokal variant av det. Sedan är det ju väldigt bra att ha en tidning, för du kan kommunicera budskap, säger Torstensson.

Han betonar att Vision Höglandet inte är någon slags ren evangelisationstidning, utan att det från början har handlat om en lönsam produkt, där grunden är att olika företag får möjligheten att marknadsföra sig.

Formatet med en tryckt tidning, som inte kommer ut så ofta, lämpar sig bra för att mark nadsföra produkter som kostar lite mer och därmed kräver en längre beslutsprocess hos kunden. Bland annat har de flera bilhandlare som annonsörer, men även inredningsbutiker och hantverkare.

Folk annonserar ju för att man upplever att det är bra genomslag. Sedan har vi artiklar och skriver om olika saker och det utgår mycket från vad vi själva är intresserade av och vad människor vill läsa om, förklarar utgivaren.

Återkommande är exempelvis resereportage, kändisintervjuer, och artiklar som på olika sätt berör livsåskådning och kristen tro. Som namnet på tidningen antyder, är den tänkt att förmedla positiva perspektiv på tillvaron, eller att skapa framtidstro för människor och ta upp möjligheter i stället för problem, som Torstens son uttrycker det.

Själv skriver han framför allt ledarartiklarna, där han ofta skriver om Gud, möjligheten till frälsningen genom Jesus, och uppmanar människor att be till Gud och till att höra av sig till redaktionen om de vill.

●●●

Det är hundratals familjer som har skrivit till oss och vill veta vem Jesus är.

Mikael Torstensson

Framsidorna på oktober-numret och novembernumret av Vision Höglandet pryddes båda av bilder på kända svenska skådespelare, som intervjuats.

Mikael Torstensson är ansvarig utgivare för gratistidningen Vision Höglandet. Foto: Privat

Det är hundratals familjer som har skrivit till oss och vill veta vem Jesus är. Sedan är det ju många saker som gör att människor kommer till tro, men det är inte ovanligt att människor skickar in böneämnen eller vill komma till tro, säger Torstensson.

Pratet om att det svenska samhället och svenskarna skulle ha blivit så sekulära, är inte något som han känner igen i sin vardag.

Jag kan inte se att det är så. Djupast där inne har man en längtan och ett gudsbehov, menar han.

Inte minst ser han möjligheten till bön och för bön som något naturligt att ta upp i tidningen, eftersom det handlar om något som kan göra skillnad i människors vardag.

När människor söker och längtar efter frid och mening med livet, då finns det ett svar i den kristna tron som är väldigt konkret. Gör man det inte konstigt, så blir det inte konstigt, säger Mikael Torstensson.

David Spånberger

Bön motorn i snabbväxande

Tillväxt. I församlingen IMC andas varje del av verksamheten bön, från barn och ungdomar till vuxna.

– Om bön är en pelare så är den andra evangelisationen, säger Hector Alarcon, som är en av församlingens pastorer.

Församlingen International Mission Church, IMC, grundades i Rodolfo och Leyla Rojas lägenhet i Fle mingsberg på ett direkt tilltal från Gud i februari 1999. I dag samlar IMC uppemot 1 000 personer varje söndag i en lokal i Stockholmsmässan, Älvsjö.

●●● Jag kan säga att det värmer ens hjärta när man ser barn i grundskoleåldern lovsjunga Gud med tårar längs kinderna

Anne Alarcon

Söndagsskolan, som samlar över hundra barn, hålls parallellt.

Till största delen har församlingen vuxit organiskt, genom att människor kommit till tro, och man har i dag även utposter i Gävle, Karlstad, Göteborg, Norrköping och nu senast i Västerås. I Norge finns man i Bergen och Oslo och dessutom i Schweiz, USA, Chile, Argentina och Peru.

Världen idag träffar pastorsparet Hector och Anne Alarcon som själva är en direkt frukt av församlingens evangelisation. Vi frågar hur IMC på 23 år kunnat gå från tre personer till en församling som – med cellgrupper inräknat – når cirka 1 800–2 000 personer varje vecka.

snabbväxande Stockholmskyrka

Bara i Stockholm. Förklaringen kommer snabbt och kan stavas med tre bokstäver: B-ö-n. Bönen kom in i samma stund som försam lingen grundades. Pastor Rodolfo är en man av bön. Utan liv av bön ingen väckelse. Bön för vandlar människors liv, väcker passion för Gud och en längtan att se människor frälsta, säger Hector Alarcon och tillägger att en kristen som inte ber saknar ett verkligt liv med Gud.

Bedjande förebilder och det stora inslaget av bön i verksamheten smittar tydligt av sig på församlingen, menar man.

– Bönen är en av pelarna för IMC. Varje mor gon klockan 04.30 till 06.00 samlas försam lingsmedlemmar till bön på toppen av Högdal stoppen i stadsdelen Högdalen. Det är något vi

gjort varje dag under många år och de som inte kan vara på plats har möjlighet att delta live via Instagram. Vi ber här och på andra platser för vår stad, för Sverige och för att människor ska komma till tro, säger han.

På ett liknande sätt finns en Instagramgrupp för barn där de ansvariga har en slags andakt med bön tidigt på vardagsmorgnarna.

– Jag kan säga att det värmer ens hjärta när man ser barn i grundskoleåldern lovsjunga Gud med tårar längs kinderna. Och höra ännu mindre barn förklara hur bön går till: ”Man ska stå på knä när man ber! Så här!”, berättar Anne Alarcon. Grundvisionen för församlingen är att resa

upp en generation av ledare för Gud för att vinna nationerna på jorden. För att det ska vara möjligt måste människor befästas, växa och axla ledarroller. Man arbetar därför strukture rat med cellgrupper som träffas på fasta dagar, tisdagar eller torsdagar. Onsdagar och lördagar är det bibelskola i Skarpnäcks Folkhögskola.

– Om bön är en pelare så är den andra evang elisationen. De två kan inte vara åtskilda, säger Hector Alarcon.

Församlingen arbetar därför mycket utåtrik tat med evangelisation bland annat på Sergels Torg på lördagar. Ungdomarna har sina möten på fredagar i Huddinge Gymnasium, i Hal lunda Folkets Hus och ibland är de ute.

– De är frimodiga och radikala, men de hade inte varit det om de inte haft förebilder, säger Anne Alarcon och tillägger att uppskattnings vis 40 procent av församlingen är under 25 år.

Paret Alarcon vänder sig mot benämningar som till exempel ”migrantförsamling”, efter som det kan misstolkas som en isolerad del av svensk kristenhet.

– Inslaget av människor från spansktalande länder är givetvis tydligt i vår församling i Stockholm och ganska naturligt med tanke på hur församlingen startades. Alla gudstjänster är därför på svenska och spanska, medan barnoch ungdomsmöten enbart är på svenska. I

Anne och Hector Alarcon, pastorspar i IMC. Foto: A.C.F - Stockholm

Västerås och Norrköping är det mer tydligt blandat bland mötesbesökarna, säger Anne som själv är uppvuxen i Sverige med en finsk mamma och en pappa från Skottland.

Hon fortsätter: – Församlingar som IMC är ett tecken på att det är Sveriges tur att skörda. Svenska missio närer offrade bokstavligen sina liv i Latiname rika och Afrika för över hundra år sedan. Och de största i dag existerande församlingarna i dessa länder kan spåras till svenska missionä rers gärning. Nu har pendeln vänt.

Hector Alarcon håller med. Han nämner att det är därför man ber strukturerat och uthålligt med bland annat bönevakor och bönepatrul lering i olika områden i Stockholm. Det senare med direkt förebild i vad profeten Samuel gjorde.

– Vi älskar vårt land Sverige och vi längtar efter att det svenska folket – som har ett kors i sin flagga – ska vända tillbaka till sin Gud. Gud kommer att komma med ett sådant stort upp vaknande över Sverige, säger han och lägger till:

– I detta är bönen helt central för att förändra den andliga atmosfären i landet. De samlade bönerna skapar en rörelse. De har kommit upp till himlen och något håller på att utgjutas över vårt land.

●●●

Hector Alarcon

Anders Edström Frejman

Hector Alarcon. Foto: A.C.F - Stockholm

Gud kommer att komma med ett sådant stort uppvaknande över Sverige.

Nedgången i Sävsjö bröts när församlingarna började be

Påverkan. Kräftgången bröts och plötsligt började befolkningen öka och nya företag att starta och skapa arbetstillfällen i Sävsjö. Händelsen är bara ett i raden av de många bönesvar som kommit i spåren av kyrkornas strategiska bön i kommunen.

– Man ser att det händer saker när vi har bett, konstaterar Ing-Marie Arwidsson i ledningsgruppen.

När Världen idag smyger in på november månads möte för ”Strategisk bön”, som det kall las, är det en söndagskväll i missionshuset i byn Föreberg, som ligger ett par mil sydväst om centralorten Sävsjö, längs med riksväg 30 mellan Jönköping och Växjö.

Det återkommande bönemötet flyttar näm ligen runt så att det hålls i olika församlingar i olika samfund. Förutom att det återspeglar att det är ett ekumeniskt initiativ, blir det på så vis också naturligt att be för just den församling som besöks och dess bygd.

Efter en stunds lovsång tar Ing-Marie Arwids son, som är med i ledningsgruppen för böne samlingarna, till orda, och leder en kort bön.

Tack för att vi får samlas för att be och tack för att bön gör skillnad, säger hon till Herren.

Med hjälp av en projektor visar Arwidsson sedan de fyra bibelverser som de alltid tar sitt

avstamp i, och som inspirerar till att be för och välsigna den stad eller bygd där man bor. Ing-Marie Arwidsson förklarar också att de brukar be extra för den orten där de samlas, och uppmanar i linje med detta de församlade att bidra med böneämnen relaterade till Före berg med omnejd.

Då Förebergs missionsförsamling driver en förskola sedan många år tillbaka, blir denna ett naturligt böneämne, liksom bygdens företa gare. Och alla mötesdeltagarna välkomnas att vara med och leda bönen om de vill.

Du är historiens Gud men du är också fram tidens Gud och vi får hänga upp vårt hopp på dig. Jag tackar dig för det, ber en av deltagarna.

Sedan följer bön om att förskolans barn ska få lära känna Gud, om välgång för ett lokalt café, om väckelse i bygden och om att bönder nas matproduktion ska få vara till välsignelse.

Därefter är det dags att i sedvanlig ordning be för Sävsjö kommun som helhet, med hjälp av olika stående teman och förslag på relate rade böneämnen från ledningsgruppen. Att det går bra för Erikshjälpen i Sävsjö tas upp som tacksägelseämne, och att det ska öppnas en ny restaurang i samhället Rörvik som ett böneämne.

De församlade ber sedan om att kommunens företagare ska få goda idéer och se möjligheter även om det blir lågkonjunktur och svåra tider. Och så ber de om en bra start för restaurangen i Rörvik.

Vi ber att det här ska vara Goshen, lyder

Ing-Marie Arwidsson visade och läste upp de fyra bibelverser som deras bönesamlingar utgår från. Foto: David Spånberger

●●●

Man ser att det händer saker när vi har bett. Vi ber ju tills vi får bönesvar

Ing-Marie Arwidsson

en bedjares bön – en biblisk referens till det område i Egypten där israeliterna bodde, och som blev förskonat när plågor drabbade resten av landet.

Nästa tema är skola och familj, där ett förslag till tacksägelseämne är den nya skola som hål ler på att byggas i samhället Rörvik, och förslag på böneämnen är att det ska få vara frid, kärlek och respekt i skolorna, och att kommunens ofödda barn ska få födas.

Det bes också mot våld och droger, och det tackas för beskydd och för trygghet.

Vi ber att det blir en kultur i Sävsjö att vi lever i nykterhet, uttalar en person.

Under temat vård och omsorg, bes det bland annat om väckelse bland kommunens äldre, och när det är dags för temat politik, ledarskap och styrning, får de församlade tillfälle att tacka för ett bönesvar.

Inför valet i september, bad de nämligen om att många kristna skulle väljas till politiska pos ter, något som ser ut att ha blivit besvarat både vad gäller Sävsjö kommun och den svenska regeringen.

Kommunens nya tillträdande kommunalråd, en öppet kristen kvinna, blir sedan också före mål för förbön.

Jag ber om att hon ska få vishet från dig. Jag ber om din frid över henne. Tack Herre att du bär henne genom allt, ber en av de församlade.

Efter bön för Israel och Ukraina är det dags för kvällens sista tema, som är församlingen i kom munen, det vill säga alla dess kristna gemen skaper, där det bes om att församlingen ska få växa och bli starkare.

Innan det blir dags för avslutande lovsång, uppmanas också alla att ta med sig böneäm nena hem.

●●● Ibland känns det som att församlingarna är som ett stort lok från SJ som bara står där. Och så glömmer vi att fälla upp strömbågen.

Rickard Nikolausson

Fakta. Bibelord till inspiration

● 2 Krönikeboken 7:14

● Jeremia 29:7

● Ordspråksboken 11:10-11

● 1 Timoteusbrevet 2:1-2

Daniel Svärd, som är ordförande i Före bergs missionsförsam ling, en församling som också driver en förskola, var glad över att få ha bönesamling en i deras kyrka. ”Att be för kommunen är viktigt och att komma närmre varandra. Om man tänker på den första församlingen så var det bara en för samling”, konstarerar han. Foto: David Spånberger

Efter mötet samlas fyra ur bönesamlingarnas ledningsgrupp för att berätta för Världen idag om bakgrunden och vad de tänker om den stra tegiska bönen.

De berättar att den först drog i gång i bör jan av 00-talet, då kommunens ekonomi var dålig, utflyttningen större än inflyttningen och näringslivet hade det tufft, vilket gjorde att kommunens kristna församlingar gick sam man och började be en gång i månaden.

Richard Nikolausson, som deltog redan på den tiden, berättar att de omgående fick se positiva förändringar. Utflyttningen bromsade in och befolkningen ökade, nya företag startade och flyttade in.

När det sedan på 10-talet blev ett uppehåll för bönesamlingarna i några år, fick de i stället se hur olika saker började försämras, något som sporrade Nikolausson, Arwidsson och ytterli gare några personer till att starta upp strategisk bön igen under hösten 2018, vilket också väl komnades av kommunens pastorer.

Man ser att det händer saker när vi har bett. Vi ber ju tills vi får bönesvar, säger Ing-Marie Arwidsson och ler.

Som exempel tar de upp ett industriområde i Sävsjö som låg öde efter att ett tidigare char kuteri lagts ner, och som de började be för. Nu finns där i stället bland annat ett gym, en vete rinär och en plåtslagare.

De konstaterar vidare att många av kommu nens företag har blomstrat mitt under pande min, och att kommunens ekonomi har gått plus. Ändå är det en kommun som har tagit emot många flyktingar, påpekar Jan Persson.

De berättar att de regelbundet har kontakt med politiker, kommuntjänstemän och köp mannaföreningen för att fånga upp böneäm nen, något som de också genomgående får positiva reaktioner på.

Att de kommer samman och ber över försam lings- och samfundsgränser, tror de också är en styrka, eftersom Gud ser till hela sitt folk.

Richard Nikolausson, som driver en elfirma, tar upp Jesu ord till Petrus, om församlingens makt att låsa upp och binda saker i världen, och gör en liknelse.

Ibland känns det som att församlingarna är som ett stort lok från SJ som bara står där. Och så glömmer vi att fälla upp strömbågen.

Richard Nikolausson, Jonas Petersson, Jan Persson och IngMarie Arwidsson är med i ledningsgruppen för Strategisk bön i Sävsjö kommun, och välkomnade den här kvällen bedjare till Förebergs missionshus. Foto: David Spånberger

David Spånberger

Tack för att du ber!

PERFORMA

Sweden AB www.performa.nu

Avsnitt 34

Gäst: Fredric Crona

Om betydelsen av bön för väckelse.

Sara Andersson intervjuar.

Torsdag 8 dec 19:00

Därefter i Play-arkivet

Avsnitt 35

Gäst: Anna Karin Almkvist

Om arbetet med Sigtuna bönecenter.

Sara Andersson intervjuar.

Torsdag 15 dec 19:00

Avsnitt 36

Gäst: Merzek Botros

Om väckelse bland muslimer.

Sara Andersson intervjuar.

Torsdag 22 dec 19:00

Därefter i Play-arkivet

Ett samarbete mellan

Visionen: 50 000 frälsta

Pionjär. Församlingen Echurch vill nå ut med evangeliet till var femte Uppsalabo, vilket skulle innebära 50 000 personer. Men pastorn Stefan Edefors vill se visionen appliceras även på fler håll i landet.

– Kristenheten behöver väckas med lite visioner, säger han.

50 000 frälsta – bara i Uppsala. Det kan onek ligen låta som ett högt satt mål, men försam lingen Echurchs pastor Stefan Edefors menar att det är viktigt att sikta högt.

– Kristenheten behöver väckas med lite visio ner. Vi behöver komma tillbaka dit där vi får in visioner och drömmar i våra verksamheter. Speciellt om vi ska beröra hela landet, menar han, och lägger till att han tycker att det nu behöver bli slut på ursäkter till varför det skulle vara svårt att nå ut med evangeliet.

– Pandemin kom som ett avbrott. Men nu kan vi inte skylla på den längre. Det spelar ingen roll att el och bensin är dyr; människor ska bli frälsta!

För några år sedan var han med och startade Echurch som en onlinekyrka, men försam lingen har sedan dess växt till att även bli en fysisk församling i Uppsala. Det var dock i Ste fan Edefors roll inom företagande som visio

●●●

Någon måste vara tillräckligt naiv att ha tro för att vinna sin stad

Stefan Edefors

nen för församlingen växte fram.

– Det blev så tydligt för mig, när jag skulle dra i gång en business, att om jag ville beröra Uppsala med min produkt så skulle jag räkna att minst var femte person skulle använda den. Annars var det inte värt att starta, berättar han När visionen växte fram för Echurch appli cerade han samma tankesätt även på försam lingen.

– 20 procent måste vi kunna ha som mål, och det blev också förankrat i anden. Så vi har en vision om att nå 50 000 människor med evangeliet, var femte Uppsalabo, säger Stefan Edefors, som är tydlig med att han vill se dem bli medlemmar i församlingen.

– Jag vill bygga en församling med 50 000 människor. Om inte det vore möjligt så vet jag inte vad missionsbefallningen betyder och inte heller vad Guds kraft till frälsning betyder, säger han.

I Echurchs slogan står att de med alla till buds stående medel ska försöka nå ut till människor – och det är så han hoppas få se församlingen växa.

Men Stefan Edefors tycker inte att visionen om att nå 20 procent av sin stad bara ska stanna i Uppsala.

– Jag tror att man ska sätta ner foten där man befinner sig. Jag vill uppmana människor att nå ut från sina små sammanhang, då skulle

frälsta i Uppsala

han en församling i Tanzania som hade 50 000 människor på sina möten, vilket gjorde honom än mer inspirerad.

– Jag har sett det här på riktigt. Det är inte bara en dröm, utan jag talade till 50 000 männ iskor under samma tak. Och Gud är densamme där som här. Tecken, under och mirakel slår undan argumenten om att det inte skulle gå att nå.

Hur ska man tänka om man inte når upp till målet för visionen?

– Det är bara att aldrig ge upp, det är bara att fortsätta. Jesus kommer tillbaka en dag. Vi kan ju liksom inte komma till en punkt där vi säger ”det gick inte”. Har inte Jesus kommit än så går det fortfarande att nå.

●●●

Vi kan ju liksom inte komma till en punkt där vi säger ’det gick inte’. Har inte Jesus kommit än så går det fortfarande att nå.

Stefan Edefors

man helt plötsligt påverka hela landet, menar han, och hoppas fler tar till sig av liknande visioner för sina städer.

– Det gäller att ta till sig det som en vision och börja sträcka sig efter det och stå i tro för det. Någon måste vara tillräckligt naiv att ha tro för att vinna sin stad, menar han.

Han inser att målet på 50 000 människor är lite av ett ”extremmål”, som han själv beskriver det. Men vid en missionsresa nyligen besökte

Echurch låter inte sin vision enbart stanna i Uppsala. Varje år gör de flera missionsresor utomlands, men också evangelisationssats ningar i svenska städer.

– Har man en vision så kan det få vara en tändsticka även för andra sammanhang, menar Stefan Edefors.

Han avslutar intervjun med att referera till Bibeln:

– Det står att vi ska gå till världens ände med evangeliet, med början i Jerusalem. Vi gör det med början i Uppsala.

Mattias Backlund

Stefan Edefors vill se kristenheten i Sverige få fler visioner och en tro på att det går att vinna en hel stad.

Eva Barck samlar Gotland i strategisk bön

Vaktpost. Gotlänningen Eva Barck vet att strategisk bön gör skillnad. Genom den har hon fått se bönesvar både på Visbys gator och i strategiska frågor för Gotland. Nu ber hon om att snart få se en skördeväckelse i landet.

– Där tror jag att det är en nyckel att ödmjukt mötas i en enad bön, säger hon.

Eva Barcks engagemang och hjärta för bön har gjort att hon länge varit engagerad i bönearbete och arrangerat olika typer av böne satsningar. I dag är hon bland annat regionledare för Sverigebönen på Gotland.

– Bön förändrar. Det gör skillnad. Det hand lar om Guds ord och bönen är livspulsen i det kristna livet. Vi har fått så starka uppmaningar och löften i Guds ord kring just bön, säger hon.

– Vi lever på en jord skapad av vår Himmel ske fader men som är ockuperad av mörker. Men genom bönen har vi rätt att be: Tillkomme ditt rike, så som i himlen så också på jorden. Gud har planer för sitt rikes utbredande och i det är bönen central, tillägger hon.

Hon gör en liknelse i stridstermer när det gäl ler att inta ny mark.

●●● Jag skulle önska att vi kunde samarbeta mer med den helige Ande och gå före i bön.

Eva Barck

– Då är bönen flygvapnet som går in först, innan marktrupperna går in.

Eva Barck menar att vi kristna ofta går in och släcker eldar genom bönen.

– Man ser att det händer något förskräckligt och så ber man för det. Men jag skulle önska att vi kunde samarbeta mer med Helige ande och gå före i bön.

Hon lyfter också en önskan om att genom bön arbeta långsiktigt, och nämner hur sekula riseringen i vårt samhälle har skett över många årtionden i små steg.

– Vi behöver se de större perspektiven och fråga Herren om hur vi ska be, vart han vill leda oss. Man kan säga att fienden arbetar lång siktigt och vi behöver som kristna också vara långsiktiga i bön.

Genom åren har strategisk bön för rike, kom mun och region blivit något som legat extra varmt om Eva Barcks hjärta. En bön som sträcker sig utanför den egna familjen, försam lingen och hemgruppens behov.

– Det handlar också om att Gud vill utbreda sitt rike och inta ny mark. Där behöver vi sam arbeta med Helige ande och be konkret för makthavare och människor i beslutande ställ ningar, menar hon och lägger till:

– Guds hjärta slår för människor, samhäl len och städer. När vi ber för människor får vi

Eva Barcks hjärta klappar lite särskilt för både bön och Gotland, två saker som hon ofta kombinerar.

Foto: Eric Brodin

också del av Guds hjärtslag.

2016 var Eva Barck med och startade bön under Almedalsveckan, den vecka på året då tusentals människor, politiker, beslutsfattare och makthavare kommer till Gotland.

– Almedalsveckan är en mötesplats där det

formas mycket tankar som sedan blir politik. Det är ju väldigt värt att be för, menar hon. Bönen sker i form av en halvtimmes morgon bön varje dag under veckan, där kristna möts och ber tillsammans om ett övergripande sam hällsområde.

Men bönen slutar inte där – även under dagarna fortsätter böneteam be på Visbys gator.

– Vi har genom den sett exempel på beskydd från våldshandlingar av olika slag, berättar hon.

Eva Barck nämner också om hur de bett för att det inte skulle bli konfrontation och bråk i samband med att nynazistiska Nordiska mot ståndsrörelsen skulle demonstrera för några år sedan.

– Precis den timmen ösregnade det! Det tog vi som ett konkret bönesvar.

Med sitt geografiskt utsatta och strategiska läge har Gotland flera gånger hamnat i fokus, som när ryska landstigningsfartyg i Kaliningrad ifjol ledde till att det svenska försvaret mobili serade på ön.

– Beskyddet för våra gränser är ett stående böneämne. Gotland är ju strategiskt belägen mellan öst och väst.

2016 hölls intensiv bön när ryska Gazprom ville låna Slite hamn på östra Gotland för att bygga ut sin gasledning Nordstream 2.

– Där upplevde vi väldigt starkt att det var något som vi inte ville ha hit, berättar Eva Barck.

Sverigebönen gick då ut med ett nationellt utrop dit människor från olika delar av Sverige kom till Gotland för att under en helg be till sammans.

– Vi stod nere i hamnen och bad och firade nattvard, samtidigt som andra bad från olika håll i landet.

Och bönerna besvarades.

– Glädjande nog så slapp vi se Slite hamn som en utgångspunkt för gasledningen. Det såg vi också som ett konkret bönesvar.

”Be med Bibeln i han den. Ha Guds ord nära till hands och låt Heli ge ande påminna dig om bibelord som du kan be ut över situa tioner. Det är väldigt starkt”, tipsar Eva Barck. Foto: Erica Brodin

– Vi har mycket i Guds ord som talar om styr kan i enhet, i överenskommen bön. Det finns konkreta exempel på det i både Nya och Gamla

Sommartid fylls Visbys gator med tusentals människor under Almedalsveckan – ett tillfälle som Eva Barck använder för att be för landets politiker och beslutsfattare. Foto: Erica Brodin

Vad är styrkan med att just samlas många i bön på det sättet?

●●● Vi har mycket i Guds ord som talar om styrkan i enhet, i överenskommen bön.

testamentet. Som vid pingstdagen där det står att de var samlade i ett ackord och Guds ande föll, menar Eva och fortsätter:

– Därför är det också så viktigt att komma samman från olika sammanhang. Vi kanske inte ser likadant på varje teologisk aspekt, men vi har en kärna i tron på Gud gemensamt och tillsammans med Guds ande kan vi be för något konkret. Jag är övertygad om att det har en betydelse.

Hennes hjärta bultar lite extra för just mötet mellan trossyskon som tillsammans lyssnar in Helige ande och som i bön låter sig ledas av Herren i bön för Guds rikes utbredande i stort och smått.

– Det är så fascinerande och ett sådant privi legium att få samarbeta med Helige ande och få mötas på det sättet.

Genom bön har Eva Barck fått vara med och se många bönesvar, som exempelvis arbets tillfällen och arbetslöshetssiffror som gått i en positiv riktning när de bett på samhällsnivå. Men hon framhåller också att det gäller att vara uthållig i bön.

– Man måste veta att mycket av bönearbetet

sker på sikt. I vissa större linjer som ligger över tid behövs en uthållighet och en tro på Guds löften om bön, menar hon.

Hon lägger till:

– Även där vi inte sett bönesvar lika konkret så kan jag känna ett välbehag från himlen för att vi tar ett ansvar i bön. Jag är övertygad om att det betyder något och gör skillnad.

Eva Barck jämför med när det borras in dyna mit i ett berg; det borras, sätts ner en dynamit laddning och dras ledning. Nästa dag gör man likadant.

– Sedan finns det tillfällen när Gud trycker på knappen och då kan hela det där berget för svinna på ett ögonblick. Det är en målande bild för att det kan ta en stund för vissa böneämnen att besvaras.

Ett av hennes egna långsiktiga böneämnen är att få se en stor och genomgripande väckelse i Sverige.

– Jag har en längtan och tro på att vi ska få se en verklig skördeväckelse i Sverige. Där tror jag att det är en nyckel att ödmjukt mötas i en enad bön.

Mattias Backlund

Med strategisk bön har Eva Barck fått vara med och se bönesvar på Visbys gator och på andra platser på Gotland. Foto: Erica Brodin

Förmedlar tro på en ny våg av väckelse

Bön. Är väckelse möjlig i Sverige i dag? Ja, menar EFS-prästen och författaren Per-Eive Berndtsson. Världen idag fick ett inspirerande samtal med honom om väckelser genom tiderna, om människor som gått före, om bönens betydelse för dessa skeenden och om vad bönen betyder i hans eget liv.

Per-Eive Berndtsson brukade ofta titta på klockan under sina böne stunder, men när han insåg att Gud inte var intresserad av hans ord, utan av hans hjärta, revolu tionerade det hans böneliv.

– Det var fantastiskt. Jag började gå bönepro menader och eftersom jag visste hur lång tid rundan skulle ta kunde jag gå ur tiden och in i evigheten med min bön, berättar Per-Eive.

För två år sedan avslutade han sin tjänst som föreståndare för Kornhillskyrkan i Halmstad och flyttade tillbaka till sin barndoms ö Källö-Knipp la i Göteborgs skärgård. Nu har han en halvtids tjänst som kursansvarig och lärare på nystartade bibelskolan Bibelseminarium Göteborg. Resten av tiden reser han och predikar på fria kallelser.

När Världen idag träffar Per-Eive på Öckerö är han mitt i förberedelserna för en resa till Irland, som han ska leda med utgångspunkt från sina två böcker om de tidiga kelternas kristna tro.

För ett år sedan kom han ut med en ny bok, Kraftfulla rötter som ger hopp. Där skriver han om svenska folkväckelser genom historien och om män och kvinnor som gått före och banat väg.

Med sin bok vill Per-Eive förmedla framtidstro och hopp om att det kan hända igen i vår tid.

– Jag uppmuntrar människor att ödmjukt komma samman och söka Gud för sin lokala ort. Väckelser har en tendens att återkomma till orter där det tidigare har varit väckelse. Det är som om

Gud har option på marken.

Det man kan göra är att fråga Gud vad det var som gjorde att väckelsen stannade av och be honom om förlåtelse för det, förklarar Per-Eive.

I sin bok beskriver han tillståndet i Sverige under årtiondena innan den stora folkväckel sen bröt ut i mitten på 1840-talet. Fattigdomen var stor och supandet utbrett. Även om de yttre villkoren för människor såg väldigt annorlunda ut för tvåhundra år sedan påminner den tidens andliga situation mycket om läget i Sverige i dag, menar Per-Eive.

Mitt i detta mörker reste Gud upp väckelsepräs ter på olika ställen i landet. De predikade på ett

●●●

Vi får ställa in oss på Guds kanal för att få tag på hans tankar och samverka med honom.

Per-Eive Berndtsson

sätt som gjorde att människor sökte sig till deras kyrkor.

Per-Eive nämner flera exempel på hur omvända personer har fått vara Guds redskap i väckelseskeenden på olika platser och hur dessa platser senare har berörts av nya väckelsevågor. En sådan person var bonden ”Lars på Tofta” i Fiskebäck utanför Göteborg. Han var känd som en suput och slagskämpe, men hans mamma bad mycket för honom.

– Han blev omvänd efter hennes död i slutet av 1870-talet och började gå från hus till hus och missionera. Väckelsen spred sig och där den gick fram finns det fortfarande tre stora frikyrkoför samlingar, säger Per-Eive.

Men eftersom den kristna tron bygger på att människor har en egen relation med Gud stagne rar väckelsen ofta efter några generationer och då får Gud resa upp nya profeter och förnyelserö relser för att vitalisera sin kyrka, fortsätter han.

Att bönen har avgörande betydelse för väck else och församlingstillväxt går inte att överbe tona, anser Per-Eive.

– Jag tror mycket på profetisk bön. Många har varit med om odynamiska bönesamlingar där man vet på förhand vad som ska hända. Däremot blir det otroligt inspirerande när vi räknar med Guds tilltal i bönen, säger han.

– Jag tror att det är Gud som bygger sin för samling. Vår uppgift är att höra vad han har på

När Världen idag träffar Per-Eive på Öckerö är han mitt i förberedelserna för en resa till Irland, som han ska leda med utgångspunkt från sina två böcker om de tidiga kelternas kristna tro. Foto: Ingrid Byström

sitt hjärta. Det handlar mycket om tillbedjan och lyssnande.

Innan Per-Eive fick förfrågan om att plantera en EFS-församling i Halmstad hade han fått en vision om en större stad på Västkusten. När han och hans fru Kerstin sedan startade den husför samling som skulle bli Kornhillskyrkan ägnade sig medlemmarna ofta åt att be profetiskt.

Då samlades de och frågade Gud vad de skulle göra under den närmaste tiden. Sedan berättade de för varandra vad de upplevde att Gud hade talat till dem, skrev upp visionerna och fortsatte att be över dem.

– Många av dessa profetiska tilltal blev verklig het, men det tog i allmänhet längre tid än vi hade trott, säger Per-Eive.

En av visionerna handlade om en bibelskola, som församlingen kunde starta först tolv år senare. Ett annat tilltal gällde en ny byggnad som de skulle få på andra sidan Nissan.

– Om vi tror att vi har fått något i den andliga världen så kan vi be om att det ska bli verklighet även i den fysiska världen.

Men frågan är varför vi ska be att något ska gå i

I boken ”Kraftfulla rötter som ger hopp” skriver Per-Eive Berndtsson om svenska folkväckelser genom historien.

fullbordan om vi upplever att Gud redan sagt det till oss? Per-Eive förklarar att Gud blandar in oss i sitt verk för att han vill ha gemenskap med oss. Om vi däremot försöker genomföra våra egna visioner är det lätt att vi bränner ut oss, påpekar han.

– Vi får ställa in oss på Guds kanal för att få tag på hans tankar och samverka med honom. Annars kan bön bli något väldigt tungt.

Något som hjälpte Per-Eive i hans eget böneliv var att han började skriva ner sina böneämnen, liksom tilltal och profetiska ord som han hade fått. Det har hunnit bli några hyllmeter fullteck nade skrivböcker under årens lopp. När han läser i dem kan han konstatera att en del av det han står i nu, var något som Gud talade om för tio år sedan. Andra saker som han trodde var Guds till tal kanske har visat sig vara fel.

– Ibland när det känns jobbigt kan jag bläddra tillbaka och läsa hur det var för några år sedan och se att det var ännu värre då. Men Gud fixade det den gången och det kan han göra nu också.

Per-Eive träffade en gång en etiopisk väckelse ledare som sade: ”Om ni vill se väckelse ska ni ge

Kraftfulla rötter som ger hopp Per-Eive Berndtsson

179 kr

Färg för industriellt underhåll

Induf erbjuder skyddande och problemlösande färgprodukter för industriellt och professionellt målningsunderhåll. Vår målsättning är att säkerställa problemfri drift och bevara ekonomiska värden. Tillsammans med auktoriserade takentreprenörer erbjuder vi plåttaksmålning med 15–20 års problemfri funktion. Läs mer på induf.se

Detta är en inspirerande exposé över historiska väckelser och hur de påverkat vårt land. Boken visar på paralleller till vår tid och det stora behov av väckelse som finns idag.

195 kr Andlig adel Gunnar Kärrbom Historien om en grupp människor i det övre samhällsskiktet som greps av väckelsen under 1800-talet, och med sina insatser drev på utvecklingen mot det moderna Sverige.

Böckerna köper du via arken.se/efs

tio procent av era pengar och er tid till Gud.” Han tog fasta på vad ledaren sade och beslutade sig för att börja avsätta tid till bön, bibelläsning och att läsa kristna böcker.

– Det är den bästa stunden på dagen, poäng terar han.

Per-Eive bestämde sig också för att inte ha dåligt samvete om han någon gång missade att ta sig den tiden.

– En god relation. Gud tvingar inte, men han vill locka mig in i en djupare gemenskap med honom.

Per-Eive vill peka mer på gudsrelationen än på någon speciell metod. Själv brukar han söka Guds närvaro genom lovsång och tillbedjan, lyssna och sedan be utifrån det han upplever att Gud talar om.

– Ju mer jag lever i bibelordet, desto större landningsbana får den helige Ande i mitt sinne, säger han.

Ingrid Byström

Bön

Följ med på BÖNETÅGETS böneresor genom Sverige

2023 ➤ RESA 1: Värmland 5–7/5 (3 dagar) Anmälan senast 25/4 RESA 2: Treriksröset – Övre Soppero – Kiruna – Gällivare och Överkalix 18–28/8 (11 dagar) Anmälan senast 1/7 LÖRDAGSBIBELSKOLA i Ljungsarps Missionskyrka: 18/2, 25/3, 15/4 & 10/6, kl. 10.00 – 16.00 Bönsöndagen den 14/5 kl. 11.00 Gudstjänst i Ljungsarps Missionskyrka med efterföljande BÖNEDAG

➤ ➤

Resa 1: går med buss från Norrahammar/Jönköping – Skövde –Mariestad – Kristinehamn – Norra Värmland.

Resa 2: går med buss från Norrahammar/Jönköping – Mjölby –Örebro – Västerås – Uppsala – Gävle – Sundsvall – Örnsköldsvik –Umeå – Skellefteå – Luleå.

MER INFORMATION OCH ANMÄLAN Kontakta Bönetåget via e-post: bonetaget@telia.com eller via telefon och SMS: 070-585 61 51 www.bonetaget.se

För två år sedan avslutade Per-Eive Berndtsson sin tjänst Kornhillskyrkan i Halmstad och flyttade tillbaka till sin barndoms ö Källö-Knippla i Göteborgs skärgård. Foto: Ingrid Byström

Vad är det vi går miste om utan ett aktivt böneliv?

”Ett förvandlat folk – Ett förvandlat land”

på Böneberget i Övre Soppero.

Daniela Persin, Sverige chef på Himlen TV7, vill se ett andligt hemvärn resas upp i Sverige. Foto: Rodney Mollberg/Himlen TV7

Reser upp ett andligt hemvärn för Sverige

Strid. Bilda ett lokalt andligt hem värnsförband – vare sig ni är två, tre eller fler. Det uppmanar Daniela Persin, Sverigechef på Himlen TV7, som genom strategisk bön för landet vill underminera och avslöja fiendens strategier.

– Försvaret finns i Guds ord, säger hon.

Ivåras fick Daniela Persin, Sverigechef på Himlen TV7, ett tilltal från den helige Ande om att hon skulle starta ett and ligt hemvärn. Snart förstod hon att det handlade om att hon skulle skapa ett böneprogram på nationell strategisk nivå för att höja den andliga beredskapen i Norden.

– Det här är saker som man ofta inte ber om offentligt utan kanske i mindre grupper. Men jag kände att det är dags att be för det offentligt och samtidigt hjälpa fler att upptäcka olika nivåer av strategisk bön.

Det andliga hemvärnet verkar utifrån ledor den avslöja, skydda, stödja och bevaka.

– Det handlar om att landet och våra försam lingar står inför både inre och yttre hot, men försvaret finns i Guds ord.

Satsningen på ett andligt hemvärn är nu i gång och har redan lett till flera bönetillfällen. I Himlen TV7:s studio samlas sju personer från olika bönenätverk återkommande till bön i det andliga hemvärnet, som ska ge inriktning och inspiration till bedjare ute i landet. Men till stor del bygger det andliga hemvärnet också på lokala initiativ.

– På samma sätt som det fysiska hemvärnet är stöd för landets beskydd att bevaka på både lokal och strategisk nationell nivå, på samma sätt ska vi verka lokalt i små trupper och för band på två till tre personer eller fler, menar Daniela Persin.

Daniela Persin menar att vi som församling och nation i mycket har lämnat Guds ord, och att Gud därför till stor del har dragit bort sitt beskydd över landet. Något hon menar syns på våra gator i dag.

– Om man över huvud taget ber för landet i sin församling, vilket tyvärr görs alltför sällan, så ber man ofta bara för de synliga effekterna. Man förstår inte att de bara är symptom som har djupare orsaker, menar hon.

– Vi vill se att hela församlingen vaknar upp. Vi behöver ha ödmjukhet och gudsfruktan så att vi inte blir bedragna, fortsätter hon.

Svenskarna har i dag vänt sig till andra gudar, till exempel genom humanism och nyandlighet, vilket lett till mycket av proble men som Sverige i dag brottas med. Det menar Daniela.

– Orsaken till att striderna kommit hit är att församlingen och landets befolkning har vänt sig bort från Gud och i stället tagit till sig andra gudar som Domarboken 5:8 belyser, säger hon, och framhåller varnande exempel i Jesaja 5:20 och framåt om hur Gud tar bort sitt beskydd och kallar in fienden för att förmå ett folk att omvända sig.

Fiendens försök att överta vårt land har pågått under lång tid, systematiskt och steg för steg. Det menar Daniela, som jämför med islamister, socialister och new-age där deras försök att för

●●●

Att Gud gav mig den här visionen ger för mig personligen hopp om att han ännu vill beskydda oss.

Daniela Persin

ändra samhället i grunden inte är något som de avser lyckas med under en generation. Nu vill hon se ett rest andligt hemvärn som motvärn.

– Vi ser att fienden har långsiktiga strategier för att ta över, och det behöver vi avslöja och underminera.

Det andliga hemvärnet kräver dock även en församling som kollektivt vänder tillbaka till Gud. Daniel Persin framhåller att fienden kopierat Guds strategi för hur Israels folk under generationer skulle inta landet, men fienden gör det genom att bli vän med folket i landet och sluta förbund.

– Församlingen har gett upp landet frivilligt. Det här behöver man se. Då är det en annan typ av bön som behövs. Vi måste bryta och avsäga oss de här förbunden och vänskaperna.

I evolutionsteorin tas skaparen bort, något som till och med är inne i våra församlingar i dag menar Daniela Persin. Likaså avser förvillelsen kring kön att förstöra familjen.

– Det här kommer på många olika sätt och blir som ideologier, menar hon och framhåller att det också handlar om att få en ökad medve tenhet.

– Vi ser att det andliga hemvärnet handlar om att på en djupare nivå förstå vad som håller på att hända i landet.

Samtidigt vägrar hon att tro att det är för sent att se en omvänd församling i Sverige.

– Ännu finns nådens tid. Att Gud gav mig den här visionen ger för mig personligen hopp om att han ännu vill beskydda oss. Han vill kalla oss till omvändelse.

Det andliga hemvärnet handlar också om att skapa en förberedelse för vad Daniela Persin är övertygad om kommer bli svåra tider framöver.

– Det är ju vad Bibeln talar om. Jag är överty gad om att det i sista tiden är dags för oss att ta det här på allvar och börja förbereda oss för att stå fasta i de svåra tiderna som väntar, så att vi kan hålla blicken fäst på Jesus.

Hon vill därför se hur det andliga hemvärnet reser sig för att vara förberett i svårare tider.

– Vi behöver nu ledare och människor som villigt offrar sig och som går in i en andlig kamp, säger Daniela.

Men hon ser inte bara svåra tider framöver: hon tror även på en skördetid.

– Vi ska be för att Guds folk blir utrustade till tjänst, att vi får kraft från ovan för att kunna bärga in den kommande stora skörden så att vi kan göra människor till lärjungar och inte bara till bänkvärmare.

Fotnot: Läs om visionen bakom det andliga hemvärnet på www.himlentv7.se/detandliga-hemvarnet-live.

Daniela Persin, Johnny Foglander, Fredrik Crona, Claes-Göran Bergstrand, Patrik Sandberg, Celebre Binua och Sven Almkvist i Himlen TV7:s studio i samband med ett avsnitt av Det andliga hemvärnet. Foto: Rodney Mollberg/Himlen TV7

Mattias Backlund

Logotypen för Himlen TV7:s satsing Det andliga hemvärnet.

Jans vision: ”En kristen skola i varje kommun”

Framtid. I en tid där friskolor hotas fortsätter Jan Rosman drömma och planera för framtiden. Hans vision: att starta nya kristna friskolor inom en snar framtid.

– Som visionär tänker jag att det bara finns en väg framåt, säger han.

För 30 år sedan var Jan Rosman med och grun dade den kristna friskolan Johannesskolan i Norrköping. Vid starten fanns elva barn med, men i dag omfattar arbetet tre skolor med omkring 700 barn och över 200 anställda.

När de startade var målet ganska jordnära; att skapa en lugn och trygg miljö för de egna barnen i församlingen. En skolmiljö som är trygg för eleverna och där de lär sig allt de behöver.

– Vi hade egentligen inte några stora dröm mar framåt. Vi upplevde att Gud ledde oss den vägen, berättar Jan Rosman, som i dag är ord förande för Kristna friskolerådet.

För ett tiotal år sedan lades även en skola i Flen och en i Nyköping in under samma orga nisation vilket gjorde att verksamheten växte ytterligare.

Men Jan Rosmans stora passion för kristna

●●●

Vi ber utifrån ett tilltal om att det ska finnas minst en kristen skola i varje kommun. Jan Rosman

friskolor stannar inte med de skolor han i dag är med och driver. I sina drömmar och visioner finns planer på, som han själv beskriver det, ”en och annan ny skola”.

– Vi ber utifrån ett tilltal om att det ska fin nas minst en kristen skola i varje kommun. En sådan vision finns, säger han.

Bakgrunden till visionen är ett tilltal som fun nits med i hans sammanhang under många år och som kommer upp då och då, inte minst i bönesammanhang.

– Visionen går mot en fullbordan redan i dag när människor i olika sammanhang kommer samman för att be, visionera och undersöka intresset på orten för en skola med kristen pro fil, säger han.

Det politiska hotet mot religiösa friskolor och ett alltmer sekulärt samhälle stoppar inte visionären och skolchefen Jan Rosman från planerna på fler kristna skolor.

– Det finns en fortsatt opinion mot oss och kristna friskolor. Men vi räknar med Herrens nåd i det här, han ska hjälpa oss att ta steg framåt.

Han fortsätter:

– Om man som seglare hamnar i en storm, vad gör man då? Släpper man rodret och bara

ger upp och dör? Nej, en riktig seglare spänner upp seglet och tar sig igenom stormen. Ungefär så tänker jag kring kristen utbildning.

Förändringen som kan åstadkommas genom undervisning är det som får honom att fort sätta drömma om fler kristna friskolor.

– Det är drömmen om att lyckas göra det här, och se att det sker med fler och fler elever i fler sammanhang, som driver mig framåt. Det drev mig att starta skolor och det får mig att fortsätta.

Vad har du för tips för de som bär på visioner för Guds rike i det här sekulära samhället?

– Bara fortsätt på din väg framåt, utifrån de övertygelser du har, säger Jan, och tillägger att

vi som troende måste kunna ta ett samtal med det omgivande samhället – även om det till stor grad är sekulärt.

– Men samtidigt måste vi fortsätta framåt utifrån våra egna övertygelser. Med frid i hjär tat och med hjälp från Gud så kommer det gå bra.

Vad ska man tänka på för att förverkliga sina visioner?

– Det allra första är bönen. Är man några stycken som exempelvis bär på tankar om att starta skolor så bör man träffas och be kring de sakerna. Då kommer Herren ge idéer om med vem, var och när. Därför är bönen a och o skulle jag säga.

Mattias Backlund

Jan Rosman tillsammans med två av sina barnbarn. Foto: Privat

●●●

Om man som seglare hamnar i en storm, vad gör man då? Släpper man rodret och bara ger upp och dör?

Jan Rosman

Vi utför

Reparationer av dieselpumpar, spridare, generatorer och startmotorer. Svarvning, fräsning, slipning mm. Hel- eller delrenoveringar av motorer. Vi säljer även motorer, topplock, pumpar och reservdelar.

Svenska och närproducerade varor I Nye mitt i Småland ligger gården Vasen. Här mjölkar vi 500 kossor och värnar om den levande landsbygden, öppna landskap och svensk livsmedelsproduktion! Vasen Lantbruk