Världen idag Närbild – Tema: 250 år av judiskt liv i Sverige
TEMA
250 år av judiskt liv i Sverige
Malmötjej och stolt judinna
”Vi judar har betytt mycket för Sverige”
LEDARE
Sveriges förmån att ha judisk närvaro i 250 år
JUDISKA BIDRAG
Entreprenören som gav oss Felix gurka
EPOKSKIFTE
När de första judarna nådde Marstrand
ALICE TEODORESCU MÅWE Ett fattigare Sverige utan judisk befolkning
Stöd Israels folk i svåra tider
Förenade Israelinsamlingen - Keren Hayesod bildades redan 1920. Sedan dess har vi stått vid Israels folk och stöttat de allra mest utsatta i samhället.
Ofattbara två år har nu passerat sedan 7 oktober 2023 och de israeliska invånarna lider svårt av det trauma de utsattes för. Kriget mot Iran i början av sommaren drabbade dessutom stora delar av befolkningen hårt, med ett tjugotal döda, hundratals skadade och tusentals hemlösa. Vår fond för terroroffer bidrar med både praktisk och ekonomisk hjälp till personer som blivit utsatta för våldsdåd och övergrepp.
Ge en gåva till vår insamling genom att skanna QR-koden i Swishappen, eller Swisha 123 421 88 89. Du kan också donera via pg 45 42 60-1. Hur du än väljer att bidra - skriv “terroroffer” som meddelande. Tack
www.israelinsamlingen.org
Skanna QR-koden i Swishappen
Detta magasin är en sektion av nyhetstidningen Världen idag.
Världen idag är en rikstäckande och obunden nyhetstidning på allkristen grund med läsare från en stor bredd av kyrkor men även långt utanför kyrkan.
Tidningen startade som veckotidning i september 2001. Antalet utgåvor har varierat under årens lopp och fokus har alltmer flyttats över till löpande nyhetsförmedling via webb och app. Från och med den 1 april 2025 kommer tidningen ut som papperstidning, etidning och taltidning på onsdagar, samt som etidning och taltidning på lördagar. Därtill producerar vi webbtvprogrammet ”Hotspot”.
Tidningen har cirka 800 aktieägare och ordförande i styrelsen är Leo Mäkinen Jonas Adolfsson är chefredaktör och ansvarig utgivare. Henrik Lundell är vd.
Kontakt
Postadress: Box 6015, 550 06 Jönköping
Telefon:
018-430 40 00
(månd–fred kl 10–12, 14–16)
E-post: kundtjanst@varldenidag.se
Hemsida: varldenidag.se
Nilsson / TT
Felix ättiksgurka, Gustav Adolf-bakelsen och Idas sommarvisa. Det är bara några exempel på typiskt svenska företeelser som skapats av vårt lands många judiska entreprenörer. Och listan över judiska bidrag till svenskt näringsliv och samhälle kan göras mycket längre. Den inkluderar exempelvis varumärken som Tiger of Sweden, industrier som Holmen AB och vackra byggnader som Strykjärnet i Norrköping och Stockholms stadshus.
●●● [N]är vi öppnade
dörren för det judiska folket hade vi faktiskt också förmånen att välkomna det folk som gav oss Bibeln, vår tro och den etik som vår västerländska civilisation i hög grad vilar på.
Allt började när kung Gustav III år 1775 öppnade gränserna för en begränsad grupp judar att bo och verka i Sverige utan krav på konvertering. I mindre vågor har den judiska invandringen sedan fortsatt under 250 år. Tacksamheten för detta borde inte minst ligga på landet Sverige. Inte bara för den judiska närvarons alla samhällsnyttiga insatser – nej, när vi öppnade dörren för det judiska folket hade vi faktiskt också förmånen att välkomna det folk som gav oss Bibeln, vår tro och den etik som vår västerländ ska civilisation i hög grad vilar på.
Detta om något borde väcka till både eftertanke och just tacksamhet.
Att det officiella Sverige 2025 firar 250 år av judisk närvaro är därför en självklarhet. Att också den kristna världen firar är angeläget. Här finns potential för oss som kyrkor och församlingar att profilera oss ännu mer som det judiska folkets vänner. I våra rötter, inte minst från 1800-talets väckelser och framåt, finns en röd tråd av kärlek till det judiska folket.
I det här magasinet lyfter vi fram jubileet och skildrar glimtar från de 250 åren av judisk närvaro och dess mångfaldiga, positiva effekter i Sverige. Allt detta summeras förtjänstfullt i en krönika av EU-parlamentariker Alice Teodorescu Måwe som avslutar magasinet.
Vi tackar Gud för 250 år av judisk närvaro i landet Sverige och önskar våra judiska vänner Guds rika välsignelse detta viktiga jubileumsår!
Jonas Adolfsson chefredaktör och ansvarig utgivare
Foto: Johan
”Det judiska är en del av vår historia”
Jubileum. I år uppmärksammas 250 år av judiskt liv i Sverige – ett jubileum som pågår hela året.
– Uppslutningen är överväldigande, och programmet fortsätter att fyllas på, säger festivalgeneral Rebecka Glaser.
Redan för några år sedan började Judiska centralrådet planera hur man skulle uppmärksamma 250 år av judiskt liv i Sverige.
– De insåg tidigt att det behövdes en projektledare som kunde hålla ihop arbetet och inspirera andra aktörer, berättar Rebecka Glaser, som tog på sig rollen som festivalgeneral.
Även regeringen såg betydelsen av jubileet. Forum för levande historia fick i uppdrag att ta fram logotyp, formspråk och en gemensam webbplats.
– Det är vi tacksamma för. Hemsidan är central – där samlas alla offentliga evenemang runt om i landet, och programmet fylls på löpande. Vill man hålla sig uppdaterad är judisktliv.se platsen att gå till, säger Glaser.
Som spindeln i nätet har hennes uppgift varit att engagera samarbetspartners i hela landet. – Jag har kontaktat bibliotek, museer, skolor och teatrar. Om det här ska bli ett verkligt firande måste hela Sverige vara med. Det handlar inte om att judar firar judar utan om att det judiska är en del av Sveriges historia, förklarar hon. Målet är folkbildning: att fler ska känna till judiskt liv och judiska traditioner. Därför rymmer programmet allt från konserter och utställ-
●●●
Om det här ska bli ett verkligt firande måste hela Sverige vara med.
Rebecka
Glaser
ningar till föreläsningar och skolmaterial.
– Stockholms stad har till exempel köpt in böcker och tagit fram lärarhandledningar om judiska traditioner. Till och med skolmaten har vid vissa tillfällen haft judiskt tema, berättar Rebecka.
Hon tillträdde sommaren 2023 – men kort därefter, den 7 oktober, förändrades situationen drastiskt, efter Hamas blodiga terrorattack.
– Jag tänkte att allt var över, att glädjen i firandet skulle drunkna i kriget. Jag var rädd att samarbetspartners skulle dra sig ur.
Det blev tvärtom.
– Av alla hundratals kontakter har bara en tackat nej. Responsen har varit fantastisk. Mitt i en tid av ökande antisemitism har vi mötts av modiga arrangörer och ett stort engagemang.
I juni var programmet uppe i omkring tvåhundra officiella event – och fler tillkommer hela tiden. Även om storstäderna dominerar händer det saker i hela landet.
Glaser vill också lyfta responsen från kristenheten:
– Många kyrkor har ordnat egna föreläsningar och utställningar, och den kristna tv-kanalen Himlen TV7 har producerat en hel serie om judiskt liv. Den är både påkostad och professionell – helt fantastiskt!
Och än är jubileumsåret inte slut.
– Det är absolut inte för sent att haka på. Jag skulle tro att nya programpunkter dyker upp ända in i december, säger Rebecka.
Maria Lundkvist
Vi utvecklar kyrkofastigheter, skapar ekonomiska förädlingsvärden och anpassar lokaler till kyrka för gemenskap! Kontakta oss för en förutsättningslös dialog om din kyrka!
arkitektur &
historia”
”Responsen har varit fantastisk”, säger Rebecka Glaser, som är festivalgeneral för 250-årsjubileet.
Foto: Karl Gabor
T v: Kung Carl Gustaf och drottning Silvia (här med Aron Verständig, Judiska centralrådets ordförande) närvarade vid en jubileumskonsert i maj i Stockholms stora synagoga. Statsminister Ulf Kristersson var en av talarna (t h). Foton: Stefan Jerrevång/TT
Klassiska svenska företeelser – med judisk bakgrund
Här och var i magasinet hittar du grafiska symboler samt förklaringar till föremål och företeelser med judisk upphovsperson eller koppling till judisk tradition och som kommit att bli en del av svensk kultur.
Kanske lär du dig något nytt?
Stockholms stadshus
Stockholms stadshus, som invigdes 1923, ritades av Ragnar Östberg, som var gift med Carin Thiel, en flicka från den judiska överklassen i Stockholm. De judiska affärsmännen Oscar Hirsch och Josef Sachs bidrog med stora donationer – Hirsch till den magnifika orgeln och Sachs till Gyllene salen.
Pionjären. I maj 1775 fick judar för första gången bo permanent i Sverige utan att behöva konvertera till kristendomen. Det blev startpunkten för en snart blomstrande judisk befolkning, som skulle komma att sätta tydlig prägel på det nya hemlandet.
Den som tog det avgörande steget var Aaron Isaac, född 1730 i den lilla staden Treuenbrietzen i Brandenburg. Han var självlärd gravör och bestämde sig i 20 årsåldern för att resa till London för att utbilda sig ordentligt. Men han stannade i Mecklenburg, gifte sig och bodde i staden Bützow i nästan ett kvarts sekel.
Under pommerska kriget blev Aaron tämligen välbärgad genom att förse svenska militärer med lyxvaror. Efter kriget gick affärerna sämre, och han började fundera på att ta sig till Sverige. Han visste att hans yrkeskunskap som sigillgravör saknades där och han hade fått fina rekommendationsbrev från sina svenska kunder.
i Stockholm utan att konvertera. Han fick ta hit tillräckligt många vuxna män för att kunna hålla gudstjänst och fick etablera en begravningsplats.
Den judiska församlingen var grundad. Till en början samlades man till gudstjänst i hemmen, men ganska snart i en särskild synagoga – från 1795 i ett hus vid Tyska brunn i Gamla stan, som församlingen köpte 1812. I dessa lokaler finns i dag Judiska museet.
Aaron mötte motstånd både bland judefientliga aktörer och inom den egna församlingen. Några judar tyckte att hans ledarskap var för despotiskt och grundade till och med en egen begravningsplats.
Aaron Isaac, grundare av Sveriges första judiska församling.
Public Domain via Wikimedia Commons
När de hemliga resplanerna läckte ut blev hans anhöriga arga och förtvivlade, och judarna i Stralsund försökte rent av fysiskt hindra honom från att ta postbåten till Ystad.
Men Aaron var obeveklig. Han anlände till Stockholm i juni 1774, där överståthållaren Carl Sparre lotsade honom genom byråkratin. Den 2 maj 1775 fick Aaron, tillsammans med sin kompanjon (Abraham Aaron) och bror (Markus), tillstånd från kung Gustav III att bo permanent
Aaron lyckades successivt utvidga judars rättigheter, och genom ett riksdagsbeslut fick invandrade judar en generell rättighet att utöva sin religion. Ett särskilt ”judereglemente” från 1782 reglerade dock deras närvaro – en kompromiss mellan judevänliga och judefientliga krafter. Under utredningen hade Aaron och andra judar fått lämna synpunkter. Reglementet med sina 33 paragrafer fastslog att judarna skulle vara en ”tolererad” främlingskoloni – den ”judiska nationen” – med vissa rättigheter, men också många begränsningar. De fick inte ha statliga tjänster eller vara riksdagsmän. De fick bedriva handel och fabriksverksamhet, dock inte gårdfarihandel, men förbjöds olyckligtvis att utöva hantverk som låg under skrå. De fick bara bo i Stockholm, Göteborg och Norrköping, i praktiken även i Karlskrona och Marstrand.
Av de tidiga invandrarna till Stockholm kom drygt en tredjedel från Mecklenburg i ett slags
Josef Frank föddes i en judisk familj i Österrike och utbildade sig till arkitekt. Han gifte sig 1912 med en svenska och kom som flykting till Stockholm 1933. Där samarbetade han framgångsrikt med Estrid Ericson i den eleganta inredningsbutiken Svenskt Tenn och skapade möbler, lampor, glas och tryckta tyger.
DANIEL ROCK
Investeringsrådgivning och förmögenhetsplanering
Tillhör de tio procent bästa investeringsrådgivarna i världen enligt Sharing Alphas ranking
Utmärkelser av rankingbolaget
Lampa Svenskt Tenn
Minnesplakett över
Anders Borg Daniel Rock Johan Gustafsson
kedjemigration. Aaron kallade till sig släktingar och andra – men motarbetade också judar han ansåg skadliga.
Aaron fick snabbt många uppdrag och anförtroddes flera stora affärer. Under Gustav III:s ryska krig 1788–1790 var han arméleverantör i Finland, även om han ibland hade svårt att få betalt. När kriget hastigt avslutades stod han med många inköpta kreatur som nu blev svåra att sälja. Ett efterspel blev särskilt besvärligt: Aaron blev oskyldigt misstänkt för förfalskning och satt flera veckor i arrest i Åbo innan han frikändes.
Tillbaka i Stockholm fortsatte Aaron med sina affärer. Han rekryterade två duktiga kompanjoner som han gifte bort sina unga kvinnliga släktingar med – trots deras initiala protester. Successivt avvecklade han verksamheten och skrev på ålderns höst sina frispråkiga minnen.
Aaron arbetade ständigt för församlingens överlevnad och bemötte motstånd i samhället. Misstänksamheten var stor, och exempelvis avkrävdes judarna 1807 en särskild lojalitetsförklaring. När Aaron avled 1816, 86 år gammal, hade han överlevt både syskon, hustru och sina minst tolv barn. Han var bitter mot sin egen
I den byggnad som numera huserar Judiska museet i Stockholm fick den judiska församlingen sin första gudstjänstlokal. Foto: Frankie
via Wikimedia Commons
församling och rädd att bli bortglömd – men det har han verkligen inte blivit. Han är en ofta använd symbol för den svensk-judiska närvaron som varit så viktig för Sveriges utveckling.
Carl Henrik Carlsson
Fotnot: Skribenten har även författat Judarnas historia i Sverige (Natur & Kultur, 2021) samt Aaron Isaac – Sveriges förste jude (Natur & Kultur, 2025)
Den Kristna Ambassaden Jerusalem – Din representant i Israel
Med uppdrag från Jesaja kapitel 40, ”Trösta, trösta mitt folk och tala ljuvligt till Jerusalem”, möter vi dagligen alla sektorer i samhället för att i praktisk handling ge hopp och framtid, vård och omsorg, utbildning och skydd.
Bli med att fullfölja denna kallelse genom din gåva!
Plusgiro 720276-5 Swish 1230325910
Bli medlem för 250:-/år
En hjärtesak att älska Israels folk
Följ vår arbete på www.icejsverige.se
”Med evig kärlek har jag älskat Dig, därför låter jag min nåd förbliva över dig” är Guds ord till Israel i Jeremia kapitel 31. Därför är det också en hjärtesak för varje kristen att älska Israels folk.
För besök i din församling maila till: gitten@icejsverige.se. Följ icejsverige på FB och Instagram.
Fouganthin, CC BY-SA 4.0,
IBRA är en liten organisation med ett stort uppdrag: att se människor och samhällen förvandlade genom Jesu kärlek. Med media, Lärjungaresan och fokus på de onådda driver vi mot vår vision: En värld som följer Jesus.
ÄR DET GALET?
NEJ.
IBRA har jobbat för att ta evangeliet till världens onådda folk i 70 år. Och vi kommer fortsätta tills uppdraget är slutfört. Vill du vara med?
Med ditt stöd kan vi fortsätta nå öppna hjärtan i slutna länder tills alla folk har fått höra om Jesus. Scanna QR-koden eller swisha en gåva direkt till 9000761. Som månadsgivare är du med och delar evangeliet varje månad. Gå in på IBRA.se för att bli månadsgivare.
Kungens frihamn möjliggjorde judisk handel
Marstrand. Regnmolnen lurar när vi samlas vid färjeläget på Marstrandsön. Vi ska få kliva in i en del av öns historia via Bohuslänsguiden
Lena Aldrin Janssons målande ord. Snart kan man riktigt se för sig Moses och Bela Salomon närma sig land och mellan fartygen betrakta människor i pudrade peruker längs kajen. Då var segelbåt eller roddbåt enda sättet att ta sig hit.
Det är den 29 augusti 1779 och paret anländer tillsammans med sina fyra barn – Joseph, Moses, Süskind och Tulzenea – för att som första judar bli bofasta på Marstrand.
Carlstens fästning höll på att ta form högst uppe på berget, då med en fyr som krona på verket för att leda handelsfartygen till denna porto franco – frihamn med särskilda undantagslagar och privilegier.
Det var kung Gustav III som, på uppmaning av sin mor Lovisa Ulrika, utnämnt Marstrand till frihamn bara fyra år tidigare. Drottningen hade mött duktiga judiska handelsmän på resor
i Europa, och då Sveriges skattkista i princip var tom menade hon att en porto franco skulle kunna öppna möjligheter för en ny slags handel
– och därmed ge judar möjlighet att bo där utan att konvertera till kristendomen.
Var det detta de tänkte på när de såg den vita kyrkan på ön (den som står kvar än i dag), eller var det just utsikterna att utveckla sin handel, som upptog dem medan de vandrade upp till rådhuset för att anmäla sig och låta sig noteras på spekulationslistan om varför de anlänt till ön?
I dag vet man inte vilken slags handel Salomon bedrev, bara att de tog med sig sin rörelse från Hamburg.
Vår guide tar oss förbi öns norra bebyggelse och målar upp olika öden för de judar som tog sig hit under senare delen av 1700-talet. Möjligheten att få veta mer om Marstrands första judar öppnades för några år sedan, då den judiska församlingen i Stockholm, med hjälp av Bohusläns museum, började undersöka just spekulationslistorna som fortfarande finns arkiverade.
Moses Salomon insåg snabbt behovet av en synagoga: judiska familjer behövde kunna samlas, hålla gudstjänst och fördjupa sig i Toran. Så 1782, när militärlogementet Fredriksborg stod klart vid norra inloppet av Marstrandsfjorden, förhandlade Moses till sig ett rum att hyra för ändamålet.
Sedan dess har många vandrat längs Europas längsta stensatta kaj (som byggdes just under porto franco-perioden) och sett skylten om ”Sveriges första synagoga”. Men guiden berättar att skylten inte längre finns kvar, eftersom det numera har klarlagts att den allra första låg i Stockholm.
Moses försökte också köpa mark av en änka på Koön för en judisk gravplats, men inget indikerar att det blev så. Jag föreställer mig utmaningen med att bosätta sig på en plats utan gravplats –särskilt som den bortgångne ska få en religiös tvagning och begravas så snart som möjligt.
Det vita huset står på den bit mark där familjen
Salomon bodde. Foto: Diana Paduch Abrahamsson
Utsikten från linfärjan mellan Koön och Marstrandsön domineras av Carlstens fästning.
Foto: Diana Paduch Abrahamsson
Barkislimpan
Bergis (stockholmska) eller barkis (göteborgska) är en ljus, osötad flätad eller oflätad långfranska med vallmofrö på ytan och med mjölk i degen. Brödet är inspirerat av det judiska sabbatsbrödet challah. Namnet kommer av hebreiskans berakha (välsignelse).
Norrköpings synagoga
Byggdes 1855–1858 i nyklassicistisk stil med ett återhållsamt uttryck och en liten lökkupol på taket. Den var överdimensionerad med tanke på antalet församlingsmedlemmar.
Moses avled 1788 och efter vad man tror fördes han till Köpenhamn för att begravas. Bela avled bara några år senare, men hon blev den första att läggas på en av Sveriges första, då nyss anlagda, judiska gravplatser, nämligen vid Svingeln i Göteborg.
Porto franco-hamnar fungerade som små självstyrande republiker, och moderlandet tjänade pengar på att ta upp tull på varor därifrån. Marstrand var en ypperlig plats för detta, då välståndet varit stort alltsedan sillen kom till kusten i mitten av 1700-talet, samt att ön ligger som första anhalt för handelsskeppen från väst. 1775-1783 var en blomstrande period som också gynnade judarna. Ändå blev det till slut komplicerat, och 1794 beslöts att frihamnstillståndet skulle upphöra.
Med sina cirka 1 700 invånare blev ön till slut för liten, och de nya dekreten med rejält höjda tullar resulterade i att de flesta judar flyttade in till Göteborg. Detta var möjligt då judereglementet (1782 till 1838) tillät dem att bo där, i Stockholm eller i Norrköping, samtidigt begränsade reglementet dem mycket.
Kanske var det drömmar om ett framtida rikt judiskt liv i Sverige som Moses och Bela bar där på båten till Marstrand 1779? Vilket mod som måste ha krävts att ge sig in på helt ny mark! Först mer än ett halvt sekel efter paret Salomon – som blev viktiga profiler för judiskt etablerat liv i Sverige – kunde judarna sprida sig över landet, detta efter att lagarna äntligen gjorde det möjligt.
Militärlogementet Fredriksborg stod klart 1782, och här inne etablerades en av Sveriges allra första synagogor. Foto: Diana Paduch Abrahamsson
T v: Marstrands vita kyrka är densamma som på familjen Salomons tid. T h: Stadsvapnet på Marstrandsflaggan visar polstjärnan, som man seglade efter, och sill – grunden för öns rikedomar. Grunden till det gula stenhuset lades av danskarna 1644, och stod därmed här då familjen Salomon kom. Foton: Diana Paduch Abrahamsson
Diana Paduch Abrahamsson
Kulturinstitutionen som inte ber om ursäkt
Kulturliv. J! Loggan med utropstecknet sticker ut. Institutionen ”Judisk kultur i Sverige” ber heller inte om ursäkt, och har sedan starten 2012 blivit en viktig del av svenskt kulturliv.
– Snart är vi så självklara att utropstecknet kan bytas mot en enkel punkt, säger Lizzie Oved Scheja, vd och en av grundarna.
Den oberoende institutionen Judisk kultur i Sverige gör precis som namnet avslöjar: arbetar för att främja den judiska kulturen i Norden.
– Vi knyter ihop historia och samtid, det universella med det svenska, säger Lizzie Oved Scheja, som var med och grundade kulturinstitutionen för 13 år sedan.
– Det var samma år som Raoul Wallenberg skulle ha fyllt 100 år. I samband med det arrangerade vi ett omfattande program, berättar hon.
Arrangemanget blev en succé. Men en sak störde Lizzie och hennes kollegor: majoriteten av publiken var judisk. De ville ju nå ut bredare och komma närmare det svenska samhället!
– Så vi annonserade stort, var öppna, lite kaxiga. Därav utropstecknet. Intresset ökade markant, och i dag är femtio procent av publiken icke-judar.
Litteraturprojekten, konserterna och filmvisningarna har gjort intryck, och i september 2023 var Judisk kultur i Sverige hedersgäster på bokmässan i Göteborg.
– Bokmässan var banbrytande! Det dittills viktigaste eventet för judisk kultur i Sverige, säger Lizzie.
Vilken roll spelar kulturen i det judiska livet?
– En enorm roll. Böcker och texter har alltid haft en särskild betydelse i det judiska livet –filosofin, det djupa tänkandet, samtalen kring middagsbordet. Det handlar om att föra traditionen vidare – inte bara för judar, utan för alla som är intresserade.
Allt förändrades dock den 7 oktober 2023. – Efter oktoberattacken [i Israel] frågade vi oss om vi verkligen kunde fortsätta. Hur skulle
vi kunna diskutera Kafka och Proust efter denna massaker? Vi tappade orden en stund, men insåg att det inte gick att sluta.
De iscensatte därför ”7 oktober forum”, och intellektuella från hela världen samlades för att samtala kring det svåra.
– Vi trodde inte att någon skulle komma. Men det blev precis tvärtom. Det fanns en stark solidaritet. Så vi fortsätter, men inte på samma sätt.
Lizzie berättar att de tidigare ofta höll till på Berns, och att stämningen var glädje och fest.
– Men tiderna är mörkare nu, och det kräver andra samtal och andra typer av scener. ”7 oktober forum” blev en mötesplats för människor som sedan har fortsatt komma samman.
Lizzie berättar att det ofta är så, att arbetet börjar på allvar först när de sagt ”hej då”. – Utropstecknet i loggan visar att vi inte ber om ursäkt för att vi finns. Nu är vi så etablerade att jag tror att vi kanske kan plocka bort utropstecknet snart. Det räcker med en punkt.
Maria Lundkvist
Lizzie Oved Scheja Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT
I maj 2025 hölls Jewish Book Festival på Konstakademien i Stockholm och invigdes av författaren Nicole Krauss. Foto: Magnus Swärd
2023 var J! hedersgäster på på bokmässan i Göteborg. Foto: Magnus Swärd
Nöden var en stadsdel i Lund där ovanligt många judar bosatte sig, varför området ibland kallades ”Judeen”. Området hette egentligen Nya Stan, men fick namnet Nöden på grund av dess låga levnadsstandard. (Bild från 1904) Foto: Per Bagges samling/Lunds universitetsbibliotek
Tillväxt. Judar kom till Sverige redan under Karl Xll:s tid, när denne återvände från Bender 1715 efter förlusten i Poltava. De hade då hjälpt den svenska hären och lämnat krediter till kungen. Flertalet återvände efter att deras fordringar på svenska staten reglerats, och de få som önskade stanna blev tvungna att konvertera.
Den första officiella invandringen skedde något senare, under Gustav lll, som 1774 lät upprätta en frihamn på Marstrand, där judiska köpmän, grosshandlare och sjöfarare fick tillstånd att bosätta sig och etablera en synagoga.
1775 fick Aaron Isaac från Mecklenburg, Tyskland, officiellt tillstånd att bosätta sig och bilda Stockholms judiska församling. Med honom följde en skara släktingar och vänner, som tog sig med båt från svenskstaden Stralsund till Ystad. Under de första 25 åren skedde den judiska invandringen främst från norra Tyskland, Holland samt ett fåtal från Polen och Litauen.
Flertalet var således tysk- och jiddischtalande, som idkade handel, hantverk och småskalig
industriell verksamhet för sin försörjning. Några judar kom även från Köpenhamn, där judar hade fått etablera sig redan på 1600-talet.
År 1800 var antalet judar i Sverige cirka 900 personer, och 1850 cirka 1 200. Invandringen var begränsad. Men 1850–1900 tilltog den avsevärt: år 1900 fanns det cirka 4 000 judar i Sverige. I slutet av 1800-talet dominerade den judiska invandringen från Polen, Litauen och Ryssland, detta som ett resultat av pogromer och förföljelser liksom hungersnöd och misär.
Från att tidigare ha varit en relativt homogen och assimilerad judisk befolkning skiftades nu karaktären till en mer diversifierad församling, då östeuropéerna var mer traditionella. Flera mindre ortodoxa synagogor etablerades som alternativ till de stora synagogorna i Stockholm och Göteborg. De redan etablerade ”svenska” judarna såg heller inte alltid den ökade invandringen från öst med blida ögon; man var rädd för ökad antisemitism i spåren av fler judar med iögonfallande judiskt utseende, klädsel och traditionellt ortodoxt leverne.
1920 hade befolkningen ökat till 6 000, med fortsatt invandring från Ryssland, Polen och även Ukraina. Efter första världskriget införde den svenska regeringen en striktare invandringspolitik, vilket innebar att färre judar fick tillstånd att komma. Därmed stagnerade anta-
Kraven på en hygienisk närmiljö runt patienten blir viktigare hela tiden. Keep it Clean är Silentias bidrag till minskad smittspridning. Silentias skärmsystem har stor flexibilitet och kan anpassas till vårdens alla miljöer. Skärmarna är enkla att rengöra, flytta och fälla in.
Läs mer om Keep it Clean på silentia.se eller ring oss på 0346-485 80.
Felix smörgåsgurka
Herbert Felix flydde till Sverige 1938. Familjen hade i generationer varit experter på gurkodling i Centraleuropa. I Sverige fick han anställning hos ett familjeföretag i Eslöv som tillverkade ättikssprit. Korsbefruktningen av kompetenser blev mycket lyckad när efterfrågan på konserverad mat ökade och varumärket Felix etablerades.
Efter kriget evakuerade de vita bussarna tusentals judar från nazisternas koncentrationsläger. Foto:
let judar mot slutet av 20-talet, och många hade bara Sverige som genomgångsland för att ta sig vidare till främst USA.
Efter Hitlers maktövertagande 1933 tilltog en betydande flyktingström från Tyskland och Österrike, men flertalet avvisades efter att svenska regeringen begärt att nazisterna skulle stämpla ett J i judiska pass. Sveriges ytterst restriktiva hållning innebar att endast ett par tusen judar accepterades. Bland alla tusentals som avvisades fanns många högutbildade, som
nog hade kunnat bidra till den svenska välfärden.
Perioden 1940–1950 blev dramatisk. Cirka 900 norska judar flydde till Sverige, och ett år senare flydde så många som 7 000 judar från Danmark över Öresund. Enstaka judar kom också från Finland, Baltikum och Tyskland. Totalt anlände omkring 12 000 judiska flyktingar under kriget, och efteråt kom ytterligare 3 500 judar med de ”vita bussarna”, liksom 2 000 kvinnor från Ravensbrücklägret (bland dem min egen mamma).
1950 fanns det därmed 20 000 judar i Sverige – under bara ett decennium hade den judiska befolkningen fördubblats. Många emigrerade vidare till Israel, USA och Kanada, men de flesta integrerades i det svenska samhället.
På senare tid har de flesta judiska immigranterna kommit från Ungern (efter revolutionen 1956), från Polen (1968, då man kastade ut de sista kvarvarande judarna) liksom från Sovjetunionen (främst under 80-talet).
Det totala antalet svenska judar ligger dock i dag ännu kvar på cirka 20 000, varav omkring 12 000 bor i Stockholm.
Max Federmann
Gud samlar det judiska folket i Israel!
Oavsett om du behöver mycket hjälp eller bara rådgivning i ditt skogsägande ser vi till att du når dina mål med din skog.
Lär känna Jesu land
– ett möte med det historiska och moderna Israel
Studieresa till Israel 26 feb - 8 mars, 2026
Pris: ca 25 000 kr (inkl halvpension och alla inträden)
Reseledare: Göran Lennartsson
Info & anmälan: www.teol.se/israel
Han fick svenskarna att äta Felix smörgåsgurka
Innovation. De flesta känner till Felix ketchup och Felix inlagda gurka – men få vet att mannen bakom var en judisk gurkhandlare från forna Tjeckoslovakien. På flykt undan nazismen tog han med sina idéer till Eslöv och byggde upp ett av Sveriges mest välkända livsmedelsvarumärken.
– Berättelsen om Herbert Felix är mycket fascinerande, säger historikern Ingrid Lomfors.
Hon hörde för första gången talas om gurk-
handlaren Herbert Felix när hon skulle undersöka räddningsaktionerna av judiska barn 1939.
Ingrid Lomfors
Foto: Martin Skoog
– Min mamma var ett av de barn som räddades till Sverige då. Och när jag för flera år sedan skulle forska på den händelsen kom jag i kontakt med svenskan Kerstin Cruickshank – och det visade sig att hon hade fler spännande historier att förtälja, säger Ingrid Lomfors.
Kerstin, som var en av dem som engagerade sig i att ta emot barnen när de anlände från Tjeckoslovakien, hade varit gift med Herbert Felix – mannen bakom Felix smörgåsgurka och ketchup.
Lomfors berättar att Herbert Felix tillhörde en företagarfamilj i Mähren, forna Tjeckoslovakien.
– Företaget konserverade grönsaker, och hemligheten bakom framgångarna låg i den pikanta smaken från vinäger- och sockerblandningen.
Herbert ansvarade för den internationella marknaden, och
på en resa till Göteborg 1932 träffade han Kerstin Cruickshank, som skulle komma att bli hans hustru.
– De bosatte sig i Herberts hemstad, och det var den äventyrliga och världsvana Kerstin som först anade att det inte var tryggt för dem att stanna där.
Hon, som på sina resor i Europa med egna ögon hade sett flyktingströmmarna, försökte övertyga sin mans familj att flytta till Sverige.
– Men de hade ju sitt liv där, och sitt företag som gick så bra. Så Kerstin och Herbert lämnade Mähren utan övriga familjen, berättar Ingrid.
Med sig hade de gurkfrön, liksom familjens receptbok, och efter att Herbert kommit i kontakt med en ättiksfabrik i Eslöv etablerades snart varumärket Felix. Hans inlagda gurkor gjorde snabbt succé.
Under samma tid befann sig Kerstin i Prag och engagerade sig bland annat i hjälparbetet för judiska barn.
– Hela tiden försökte de båda få familjen Felix att lämna Tjeckoslovakien.
Först när nazisterna tog över Mähren och sedan även gurkfabriken förstod övriga familjemedlemmar allvaret, och 1942 fick Herbert brevet som berättade om tvångsförflyttningen.
– De vädjade till honom om hjälp att ta sig till Sverige, men då var det tyvärr för sent. Denna händelse skakade om Herbert på djupet och fick honom att ansluta sig till brittiska armén och kampen mot nazismen, fortsätter Lomfors.
I maj 1945 fick han veta att föräldrarna och brodern hade deporterats till Auschwitz och att ingen av dem överlevt kriget.
– Herbert återvände till Eslöv, och det är nu varumärket Felix tar fart på allvar med produkter som bostongurka och ketchup på flaska.
Lomfors tipsar om Per T Ohlssons bok Konservkungen, där Felix liv beskrivs utförligt.
Fakta.
Herbert Felix
● Judisk företagare från f d Tjeckoslovakien som flydde nazismen och anlände till Sverige 1938 och grundade livsmedelsföretaget Felix.
● Föräldrar och bror stannade kvar och deporterades senare till Auschwitz. Ingen överlevde Förintelsen.
● Herbert Felixinstitutet, grundat 2006, är en oberoende ideell förening baserad i Eslöv, som verkar för att främja migration, entreprenörskap och samhällsutveckling.
● Läs gärna Konservkungen: Herbert Felix – ett flyktingöde i 1900-talets Europa, av Per T Ohlsson.
Felix smörgåsgurka är nog välkänd för de flesta svenskar. Foto: Orkla Foods
Felix familj hade varit experter på gurkodling i flera generationer. Foton: Orkla Foods
– Det mesta jag vet har jag lärt mig av Ohlsson – jag förvaltar bara hans arbete.
Hon berättar även om när hon föreläste om Herbert Felix i Eslöv förra året.
– Då förstod jag hur uppskattad han verk-
ligen var. Många av hans gamla anställda var med och berättade med värme och glädje om mannen som satte Eslöv på kartan.
Maria Lundkvist
Davidsstjärnan
Magen David är en sexuddig stjärna formad av två trianglar. Som judiskt tecken finns den belagd från 600talet och blev på 1800-talet allt vanligare som symbol.
Bohusstickning
Ett företag som grundades 1939 till en början för att ge kvinnor nödhjälpsarbete. Kollektionen blev mycket populär och fick på 1950-talet ett internationellt genombrott. Grundare och ledare av verksamheten var landshövdingehustrun Emma Jacobsson, född i en judisk familj i Wien.
Herbert
Från planta till industri!
Vi är ett PEFC-certifierat skogsföretag som anpassar oss till den maskinellt tekniska utvecklingen i skogen. gransas.se
VI ERBJUDER:
• Slutavverkning
• Gallring
• Riskörning
• Markberedning
• Plantering
• Transporter av rundvirke
Gransås 2, 362 98 Älmeboda • Tel: 0477-650 32
Röjning Markberedning
Planteringsuppdrag
Försäljning av skogsplantor
I samarbete med
Rågvägen 3, 612 94 Finspång
Tel 0706-84 80 97 • anders.rising@sundins-skogsplantor.se www.sundins-skogsplantor.se
med 250-årsfirandet
Svenska myndigheter uppmärksammar jubileumsåret
Myndigheter. Regeringen har gett flera myndigheter i uppdrag att uppmärksamma 250 år av judiskt liv i Sverige, och samtidigt presenterat en nationell strategi för att stärka den judiska minoriteten.
– Judisk kultur och historia är en del av svensk kultur och Sveriges historia, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M).
Inför 250-årsjubileet av judiskt liv i Sverige har regeringen presenterat en nationell strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism. Man vill skapa en struktur för det nationella arbetet från nu och till 2034.
– Stora delar av samhället behöver engageras under dessa tio år, sade kulturministern när hon presenterade strategin i maj 2025.
Vid en tidigare presskonferens underströk Parisa Liljestrand att jubileet är ett tillfälle att uppmärksamma det judiska kulturarvet.
– När antisemitiska hatbrott ökar måste alla goda krafter vara tydliga. Judisk kultur och historia är en del av svensk kultur och Sveriges historia.
Regeringen har vidare gett flera myndigheter särskilda direktiv: Forum för levande historia har till exempel tagit fram logga, material och hemsida, medan Skolverket under året har fått uppdraget att förse skolorna med pedagogiska verktyg för att integrera 250-årsjubileet i undervisningen.
Skolminister Lotta Edholm (L) har betonat vikten av det sistnämnda.
– Det finns ett stort behov av att öka kunskaperna om Förintelsen och om nutida antisemitism. Här har skolan en avgörande roll, sade hon vid presskonferensen.
Hon fick medhåll av Kristdemokraternas utbildningspolitiska talesperson, Mathias Bengtsson:
– I en tid där antisemitismen återigen visar sitt fula ansikte på våra gator är det viktigare än någonsin att öka kunskapen om judiskt liv, historia och kultur.
Jubileumsåret är således starten på ett långsiktigt strategiskt regeringsarbete för att stärka judiskt liv i Sverige. De olika myndigheternas bidrag till firandet ska enligt regeringens webbplats redovisas i mars 2026.
Fakta.
Myndigheter som har fått uppdrag av regeringen att uppmärksamma
250-årsjubileet
● Forum för levande historia
● Institutet för språk och folkminnen
● Kungliga biblioteket
● Myndigheten för stöd till trossamfund
● Riksantikvarie
ämbetet
● Riksarkivet
● Svenska institutet
● Statens kulturråd
● Skolverket
Källa: Regeringen
Maria Lundkvist
David Schreiber, Judiska församlingens ordförande i Göteborg, samtalar med statsminister Ulf Kristersson (M) och kulturminister Parisa Liljestrand (M) vid ett besök i synagogan i Göteborg i samband
av judiskt liv i Sverige. Foto: Adam Ihse/TT
Så blev jiddisch ett svenskt
Språk. I år är det 25 år sedan jiddisch blev ett av Sveriges minoritetsspråk. Men länge såg det ut som om det judiska språket skulle lämnas utanför.
– På helt felaktiga grunder hade man i utredningen konstaterat att jiddisch var ett utdöende språk, säger Susanne Sznajderman-Rytz.
Alltsedan 1700-talet har jiddisch talats i Sverige, av judiska immigranter. Och efter Förintelsen växte den gruppen i och med många överlevare som tog sig hit.
– När jag växte upp i Borås talade vi jiddisch hemma med släkt och vänner, berättar Susanne Sznajderman-Rytz, dotter till två Förintelseöverlevare.
Såsom många i minoritetsgrupper växte hon upp med två språk, och kom i vuxen ålder att utbilda sig till språkvetare.
●●●
När jag växte upp i Borås talade vi jiddisch hemma med släkt och vänner.
Susanne SznajdermanRytz
För drygt 25 år sedan fick hon av en tillfällighet tillgång till utredningen bakom lagförslaget rörande de historiska minoritetsspråken. Där framgick att jiddisch inte ansågs skyddsvärt.
– Utredarna påstod att jiddisch bara talades av Förintelseöverlevare och därför var på väg att dö ut. Däremot skulle de fyra övriga minoritetsspråken få officiell status, berättar Susanne, som reagerade starkt.
En gång talades jiddisch av elva miljoner människor. Hälften av dessa mördades under Förintelsen och resten spreds över världen.
– Efter kriget fanns inget att återvända till. Människorna var borta, böckerna var brända, civilisationen hade gått under. Det enda som fanns kvar var språket.
Susanne bestämde sig för att agera.
– Jag lade ner massor av tid – jag brukar säga att jag stal tid från min familj, men det var bråttom. Jag kontaktade media och försökte påver-
svenskt minoritetsspråk
ka beslutsfattarna på alla sätt jag kunde. Engagemanget nådde hela vägen till dåvarande statsminister Göran Persson.
– Det här var samtidigt som satsningen ”Om detta må ni berätta” och han skulle stå värd för en internationell Förintelsekonferens. Jag skrev till honom och påpekade att det rimmade illa att samtidigt välja att stryka ett streck över jiddisch. Precis som Tyskland, Polen och Sovjet hade gjort tidigare – suddat ut dess existens.
Susanne vann gehör, och år 2000 blev jiddisch ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. Man uppskattar att cirka 4 000 personer i Sverige har språkfärdighet i jiddisch i dag.
Maria Lundkvist
Jiddisch är fortsatt ett levande språk bland judar i såväl Europa och USA som Israel. (Bild från Jerusalem.) Foto: Karin Nytomt
●●●
Det här jubileumsåret är viktigt för det markerar 250 år av judiskt liv och judisk närvaro i Sverige.
Mira Kelber
Foto: Neomi Algani
”Viktigt att visa på vad vi betytt och betyder för Sverige”
Framtidstro. Trots hotfulla vindar ser Malmöbon Mira Kelber sin judiska identitet förankrad i hemstaden och församlingen och vill bidra till att sprida kunskapen om vad hennes folk betyder för Sverige.
– Det pågående 250-årsjubileet är ett ypperligt tillfälle att förklara judarnas betydelse för det svenska samhället, säger hon.
Mira Kelber, 25, är född och uppvuxen i Malmö och är en representant för den unga generationen judar i Sverige. Hon har också engagerat sig mycket i frågor som rör den judiska minoriteten i landet. Som barn till en av överlevarna från Förintelsen har hon i flera år rest runt och berättat om Förintelsen i skolor.
Därtill är hon en av grundarna av Judisk ungdom Malmö (JUM), där hon är ordförande, och är även engagerad på riksplanet som vice ordförande i Judiska ungdomsförbundet.
På frågan om vilken betydelse den judiska gruppen har haft i Sverige nämner hon bland annat kultur, litteratur och företagsamhet på olika nivåer – både lokalt och nationellt. – Jubileet är viktigt för det markerar både 250 år av judiskt liv och judisk närvaro i Sverige, och att detta bara är början, säger hon.
Hon menar att jubileet bidrar till att sätta saker i ett sammanhang, särskilt med tanke på att antisemitismen har tagit sig helt nya uttryck i Sverige sedan den 7 oktober 2023. – Det är en mycket snabb utveckling som vi kanske inte var beredda på. Därför blir det extra viktigt att fira och uppmärksamma detta jubileum. Att prata om den verklighet vi lever i, men också prata om de positiva sakerna, vad vi har bidragit – och bidrar –
med och vad det innebär att vara jude i Sverige i dag.
Hur ser du på framtiden, för dig och judar i allmänhet?
– Jag vill ju försöka vara optimistisk även om det kändes lättare förut. I dag tar sig antisemitismen uttryck överallt i samhället, det är en stor förändring sedan [oktoberattacken]. Det räcker med att bara gå in på sociala medier för att möta ganska grov antisemitism. Det har blivit mer tillgängligt.
I det offentliga rummet har gränserna ruckats och positioner flyttats fram för vad som anses vara acceptabelt.
Malmö – som efter andra världskriget präglades av mottagandet av flyktingar och överlevare – är i dag en stad med stort inslag av befolkning från Mellanöstern. Efter Hamas attack firades terrordådet öppet på gatorna i Malmö av medborgare som sympatiserar med terrororganisationen.
Dalasjal i kattunmönster
Många judar ägnade sig åt textilbranschen. I slutet av 1700-talet drev flera judiska invandrare kattuntryckerier, där mönster trycktes på tunna, glatta bomullstyger som ofta användes i exempelvis sockendräkter.
Idas sommarvisa
Med text av Astrid Lindgren och musik av Georg Riedel har den blivit en av Sveriges mest kända och älskade visor. Georg Riedel föddes i dåvarande Tjeckoslovakien och kom 1938 som fyraåring till Sverige med föräldrarna; pappan var arkitekt och mamman judisk barnläkare.
Mira Keiber, 25, väljer att vara optimist. Foto: Neomi Algani
●●● Jag älskar den judiska identiteten som jag har i min stad och den ger mig väldigt mycket.
”Demonstrationen” utanför den judiska skolan i Stockholm nyligen är ett annat, färskt exempel.
– Om man ska demonstrera, och som i detta fall framföra Israelkritik och uppmärksamma det palestinska civila lidandet, så är det i så fall lämpligare att hålla den utanför den israeliska ambassaden, säger Mira.
Har tanken funnits att du kanske kommer att tvingas lämna Malmö?
– Min judiska identitet är så förankrad i min stad Malmö och i min församling, med medlemmarna och mina vänner, och så vill jag fortsätta ha det. Jag älskar den judiska identiteten som jag har i min stad och den ger mig väldigt mycket. Jag får styrkan att bära min davidsstjärna och fortsätta vara stolt judinna med allt
vad det innebär.
– Med tanke på det som sker i Sverige i dag vet jag faktiskt inte om någon annan svensk stad skulle vara bättre ...
Mira menar att vi snarare behöver öka kunskapen om vad judendomen är. Hur den personliga tron kan se ut oberoende vem man är, var man kommer ifrån och hur man praktiserar tron. Och genom det hoppas hon att förståelsen för judar i Sverige i dag ska öka.
– Initiativet ”Stolt jude” både på Instagram och som tryckt bok, där unga judar berättar om hur de praktiserar sin tro, ser jag som ett modernt exempel på en ung generation som får synas och föra traditionen framåt.
Anders Edström Frejman
”Okunnigheten om kristendomens betydelse för dagens Sverige har nått sådana proportioner att de flesta nog skulle må bra av att läsa Kjell O. Lejons populärvetenskapliga översiktsverk ’Sveriges kristna arv’.”
Stig Strömholm
professor em. i civilrätt och före detta rektor för Uppsala universitet
(Under Strecket, kultursidan i SvD, 16 sep 2024)
Mira Kelber
Foto: Neomi Algani
250 år av judisk närvaro i Sverige – en välsignelse för vårt land
Som kristna har vi ett särskilt släktskap med det judiska folket. Vi delar arvet från Abraham, Isak och Jakob. Vi delar Bibeln, de tio budorden och vi delar juden Jesus som sa: Frälsningen kommer från judarna! Vi på Shalom över Israel känner en speciell anknytning till Sveriges judar eftersom vår organisation grundades 1936 av en svensk jude, Hanoch Gerstel. Han engagerade sig starkt för det judiska folket i en tid när antisemitismen regerade i Europa. Han arresterades av Gestapo 1939 när han besökte Wien och satt tio månader i fängelse. Hans två systrar tros ha mördats i Förintelsen.
Detta arv bygger vi vidare på när nu 1930-talets vindar åter börjar blåsa. Här har vi kristna ett stort ansvar med tanke på kyrkans historiska antisemitism. Därför vill vi säga tydligt: Vi står med det judiska folket! Vi står upp mot hat! Låt oss fira och minnas 250 år av judisk närvaro i Sverige, och vaka inför kommande generationer.
Bli medlem i Shalom (300 kr/år) så får du vår tidning utan extra kostnad. Rikta mobilkameran mot qr-koden ovan.
PRIVATLEASA
– NU MED ÄNNU LÄGRE FASTMÅNADSKOSTNAD
Just nu har vi extra förmånlig fast månadskostnad på flera olika Toyotamodeller med Easy Privatleasing.
Fast månadskostnad
Ingen kontantinsats
1500 mil/år
Service & vägassistans ingår
lindstromsbil.se
S E C O N D H A N D
F Ö R F Ö R
B A R N & D A M
Upptäck en modern Second Hand-butik med ett utvalt sortiment för Barn & Dam.
Här kan du fynda kläder, handväskor och skor samt babytillbehör och leksaker.
Fynda kvalitet till bra priser och låt dina plagg få nytt liv!
Unika fynd för både stora & små!
Lämna in på kommision → få tillbaka 30% vid försäljning
Gör skillnad
– Allt överskott går till våra sociala insatser
Följ oss på Instagram!
Vill du bli volontär?
Varmt välkommen att höra av dig till oss!
Emma Westerberg, butikschef
Tis-Ons
Tors-Fre Lördag ÖPPETTIDER 10-16 10-17 10-16
info@heartstore.se
www.heartstore.se
Årsta centrum, Uppsala
Vikingakällor vittnar om svenskars kontakt med judar
Runstenar. Kom svenska vikingar i kontakt med judar? Det är en fråga som lektorn och guiden David Fischer har intresserat sig för. Han menar att runstenar, historiska dokument, kazhariska mynt och gravarna i Birka kan ge svar.
Var det så att judar besökte Birka, svearnas stora handelsplats?
– Det kan inte med säkerhet slås fast, men det finns gravar i Birka som skulle kunna vara judiska då de är lagda i öst-västlig riktning, resonerar David Fischer, och tillägger att man i dag skulle kunna få svar via modern dnateknik.
– Om det är så är det antagligen khazariska judar, eller radaniter – medeltida judiska handelsmän. Det senare är mindre troligt eftersom dessa reste ett par dagsresor från plats till plats, vilket i praktiken utesluter det avlägset belägna Birka.
Khazarerna var ett turkiskt folk som omnämns första gången 198 e Kr. Deras rike låg norr om Kaukasus mellan Svarta havet och Kaspiska havet och nådde sin höjdpunkt på 800-talet. I början av 800-talet anammade det ledande skiktet av landets befolkning judendomen, och flera av deras kungar bar judiska namn.
– Det står och väger mellan i första hand kristna från Frisien eller khazariska judar. Det som talar för att det är khazariska judar som begravts i Birka är att man har hittat khazariska mynt i Sverige, säger David.
År 1999 hittades 14 000 silvermynt på Gotland i det som skulle visa sig vara världens största vikingatida silverskatt. Ett mynt daterat år 837 är helt unikt då det har texten ”Mose är Guds sändebud” på ena sidan och tillverkningsorten Ard al-Khazar (”khazarenas land”) på den andra.
David beskriver ett manuskript som hittades i den stora synagogan i Kairo 1896. Bland tusentals handskrifter i ett bakre rum i synagogan där förbrukade toratullar förvarades – en så kallad geniza – hittades ett manuskript med svensk anknytning.
David Fischer är lektor, teologie doktor och auktoriserad guide och har intresserat sig för huruvida vikingar fick kontakt med judar redan under järnåldern. Foto: Ruben Agnarsson
– Dokumentet berättar om en svensk kung, rusernas kung, som på 800-talet blev slagen i ett krig mot khazarna. Uppgifterna publicerades 1912 i Jewish Quarterly Review, där khazarernas kontakt med vikingarna beskrivs. – Svenska vikingar reste på 700-talet österut där de mötte slaviska stammar och grundade det första rusiska riket, fortsätter David, och nämner att ”ruser” egentligen betyder svenskar (jfr finskans Ruotsi för Sverige).
– De hade under perioden 700–1000-talet mycket omfattande handelskontakter med khazarenas rike, som under 800–900-talet gränsade till rusernas rike. I dokumentet som hittades i synagogan i Kairo benämns kungen som Helgu. Några århundraden senare hade Helgu förändrats till Oleg.
David berättar om tre kända runstenar som nämner Jerusalem i form av namnet Jorsala.
●●●
Det som talar för att det är khazariska judar som begravts i Birka är att man har hittat khazariska mynt i Sverige.
David Fischer
– Den intressantaste finns i Alma-stäket och är från tidigt tusental. Korstågen hade inletts i början av 1000-talet och det var möjligt att åka till Jerusalem. Texten översatt till dagens svenska är: ”Ingerun, Hårds dotter, lät rista runorna efter sig själv. Hon vill fara österut och ut till Jerusalem. Fot ristade runorna.”
– På en annan runsten i Täby, som är från 1050-talet, står det: ”Östen har besökt Jerusalem och han har dött borta i Grekland.” Den stenen är 50 år yngre än stenen med Ingerun, säger David.
När Sverige kristnades stängdes dock dörren helt för judar att bo här, och i Hansastäder som Bergen, Reval (i dag en del av Tallinn) och Visby fick judar inte ens vistas.
– Att Gustaf Vasa 1557 bjöd in och anställde den judiske läkaren Philippus Wulf – den förste jude som besökt Sverige som vi känner till namnet på – berodde på att han som kung stod över lagen och kunde besluta detta. Det var förbjudet att praktisera andra religioner i Sverige, och judar som ville bo här var tvungna att byta religion.
Ruben Agnarsson
Bland silvermynten från Spillingskatten (överst t v), som i dag finns bevarade på Gotlands museum i Visby, hittades det så kallade ”Mosesmyntet” (nederst t v). Vid Broby bro i Täby finns en runsten som Estrid lät resa efter Östen, som sades ha besökt Jerusalem (t h). Foto: W Carter, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons, W Carter, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons & I Berig, CC BY-SA 3.0 via via Wikimedia Commons
www.semnos.com Se alla våra böcker!
Senaste från Amir Tsarfati. Gäller fortfarande löftena som Gud en gång gav till Israel? Och vad betyder i så fall detta för kristna idag?
KG Larsson: ”När tvivlet drabbade mig. Följ med mig på en av mitt livs mest intressanta resor.” Fängslande och självutlämnande.
Romanen med en överraskande tvist och vändning... Hanna Christenson – en av Sveriges mest lästa kristna romanförfattare!
Andakter för unga tonåringar, 12-15 år, på ett sätt som berör deras vardag. Carolina Klintefelt är författare och kommunikatör.
Åke Carlson vägleder genom Bibelns principer för bön. Upptäck Guds syfte med bön och bli inspirerad att förstå och tillämpa olika slags bön.
Göteborgshumorn föddes ur judisk tradition av vitsande
Humor. Göteborgshumorn är känd för sina ordlekar och dubbeltydigheter. Men visste du att Göteborgsvitsens fader, Aron Jonason, var av judisk börd?
Göteborgaren Aron Jonason (1838–1914) var journalist, satiriker och hovfotograf. Han gjorde sig känd för sina ordlekar och betraktas som Göteborgsvitsens fader. Tillsammans med publicisten Jonas Philipson och skräddaren Joseph Josephi – även de av judisk börd – kom han att etablera den i dag så välkända humorgenren. – Det är fascinerande att ta del av Arons 111 anteckningsböcker – blad efter blad med infall och ordlekar som ”barnmorska” och ”morska barn” eller ”kommunist” och ”kumminost”, säger poeten och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson, som skrivit ett kapitel om honom i Ögonblick i Aron Jonasons fotspår (Bokförlaget Korpen).
Nilsson menar att det till och med går att peka ut en urscen för Göteborgsvitsen. På Oscar II:s kryssare utanför Marstrand ska kungen ha frågat Jonason vad det var för fågel som flög förbi, varpå följande dialog ska ha ägt rum:
– Ers Majestät, det är den mest musikaliska fågeln som finns, svarade Jonason.
– Vad menar Jonason?
– Jo, det är en Mozart (mås-art).
– I dag är Jonason vitsig så det blixtrar om det, sade kungen.
– Ja, blixtrar den ene, så åskar den andre!
Nilsson är övertygad om att repliken var planerad.
– Jag tror inte att han bara var streetsmart. Han väntade på rätt tillfälle att använda sina förberedda vitsar. Det var en blandning av sinnesnärvaro och idogt arbete.
Att Jonason tillhörde den judiska minoriteten kan också ha präglat hans humor.
– Han var flerspråkig, vilket tränar det språkliga sinnet. Dessutom har judar ofta levt under särskilt tryck där humor fungerat som en ventil. En minoritet kan också skämta om sig själv på ett sätt som inte är möjligt för någon utifrån, säger Nilsson.
Som psykoanalytiker drar han paralleller till den samtida Sigmund Freud, även han jude, och dennes skrift Vitsen och dess förhållande till det omedvetna.
– En vits kan fungera som en kontextväxlare, som avdramatiserar och till och med kan avväpna en konflikt.
Han återger ett känt exempel, där Jonason ska ha räddat stämningen hemma hos den förmögne Oscar Dickson.
– Under firandet av Nordenskiölds nordpolsexpedition dansade en matros ner en kristallkrona. När Dickson såg bekymrad ut, lär Jonason snabbt ha avväpnat situationen med repliken: ”Äsch, för Oscar Dickson spelar en krona mer eller mindre ingen roll.”
Maria Lundkvist
●●● Dessutom har judar ofta levt under särskilt tryck där humor fungerat som en ventil.
Ulf Karl Olov Nilsson
”För om du blev bortskuren från vildoliven som du av naturen tillhörde och mot naturen inympad i ett äkta olivträd, hur mycket lättare ska då inte de naturliga grenarna ympas in i sitt eget olivträd?” Gud är trofast sitt förbund med Israel och vi står bakom det Han sagt i sitt ord. www.stadenpaberget.se
Olof Palme: ”Ni får er skola då”
Friskola. Den första judiska skolan i Sverige grundades 1953 – långt innan begreppet friskola fanns. Bakom initiativet stod tre eldsjälar med stark judisk identitet.
– Mamma ville skapa samma typ av utbildning som hon själv fått, säger Yvonne Rock, dotter till Anna Rock, en av grundarna.
Hillel, Sveriges första judiska skola, grundades redan 1953 i Stockholm.
– Den var en självklar del av min barndom, berättar Yvonne Rock, vars mamma Anna Rock var en av initiativtagarna till skolan.
Anna växte upp i Stockholm på 1920-talet i en traditionellt judisk men icke-religiös familj. Efter moderns död skickades hon som åttaåring till sin moster i Riga, där hon sattes i judiska skolor och lärde sig flera språk, bland annat hebreiska och jiddisch.
– Skolorna formade henne – det var där hennes judiska identitet växte sig stark, berättar Yvonne.
Vid 16 års ålder ville Anna tillbaka till Sverige. På hemmaplan engagerade hon sig i judiska studentklubben och efter kriget hjälpte hon judiska flyktingar – bland annat genom att undervisa i svenska.
– Hon lyssnade till deras livsberättelser. Det satte djupa spår i henne, säger Yvonne.
Tillsammans med två andra eldsjälar – Fritz Hollander, en affärsman med goda kontakter, och visionären Joseph Ettlinger – grundade Anna 1953 den judiska lekskolan Hillel i Stockholm.
– De var pionjärer. Judiska församlingen var inte alls med på noterna, de ansåg att judar borde smälta in i det svenska samhället, säger Yvonne.
Men trion gick inte att stoppa. Deras egna erfarenheter, särskilt från krigets Europa, hade gett dem en tydlig övertygelse: det judiska måste få finnas kvar – också i Sverige.
– Hillel såg dagens ljus långt innan ”friskola” var ett begrepp i Sverige.
Lekskolan fylldes snabbt. Barnen kom från olika håll: svenska judar och barn till Förintelseöverlevare – men också från helt svenska familjer. Snart växte behovet av en grundskola.
Genom Fritz kontakter i både USA och Israel lyckades de få in pengar, och under 60-talet
Hillelskolan har sina lokaler på Östermalm i Stockholm och omfattar i dag förskola till årskurs sex.
köpte de sin första egna skolbyggnad. Med tiden fick de även uppbackning från Stockholms stad.
– Det sägs att dåvarande utbildningsministern Olof Palme till slut sade: ”Ni får er skola då.” Även Tage Erlanders fru lär ha varit en viktig påverkare, säger Yvonne, som föddes 1950, och själv har gått på både förskolan och grundskolan.
– Jag minns hur de ibland hämtade in lärare från Israel, även om de flesta var svenska judar. Vi läste hebreiska och flera andra språk.
– Mamma ville skapa samma typ av utbildning som hon själv hade fått i Riga.
Hillel finns kvar än i dag, med förskola och grundskola upp till årskurs sex. Och församlingen, som en gång var tveksam, är numera en självklar del av verksamheten.
Maria Lundkvist
●●● Mamma ville skapa samma typ av utbildning som hon själv hade fått i Riga.
Yvonne Rock
Foto: Helena Wollin
Så drev judiska invandrare
Präglar staden. Sedan slutet av 1700talet har det bott judar i Norrköping, och trots att de varit relativt få är deras avtryck i staden påtagliga. När Norrköpings judiska arv belyses under 2025 ryms både framgång, vardag – och mörker. Antisemitismen som flammat upp återkommande genom historien märks nu åter tydligt.
År 1779 bosatte sig Jacob Marcus i Norrköping som stadens första jude efter det ”judereglemente” som Gustav III utfärdat.
– Han
Kjell Örtoft.
öppnade en bod kring dåvarande rådhuset där han sålde sill, ull, socker, kaffe och kryddor, berättar Kjell Örtoft, ordförande för Synagogans vänner i Norrköping. Senare drev han också ett kattuntryckeri och fler personer av judisk börd, majoriteten släkt med Marcus, flyttade från Tyskland till Norrköping. Snart var man så pass många att det bildades en församling och efter ansökan beviljades man också en judisk gravplats 1782.
Även om judar fick verka i Sverige vid den här tiden skulle det dröja omkring 100 år innan man fick fullständiga rättigheter, påpekar Örtoft. Och mottagandet i staden var blandat. – Artiklar i Norrköpings tidningar från slutet
av 1700-talet antyder att det fanns en välvilja och ett intresse. Men också en judefientlighet.
En som trots det blev framgångsrik var Philip Jeremias. Han kom att introducera rapsoljan för svenska hushåll, bedrev omfattande spannmålshandel och verksamhet med kvarnar och frakt. Senare fick han medalj och tillsammans med sin son svenskt medborgarskap. Hans dotter Rebecka gifte sig 1811 med Jacob Wahren. – De blev far- och morföräldrar till släkten Wahren som betytt mycket i Norrköping.
Släkten Philipsson, som stammar från Jeremias, har med sin industriverksamhet gjort stora avtryck i staden. Bland annat har de spelat viktiga roller inom Holmens bruk, i dag Holmen AB, ett av Sveriges största företag inom bland annat skogsbruk och trävaror.
– Holmen hade inte funnits i dag utan de här personerna, säger Örtoft.
Jeremias barnbarn John Philipsson var kommunalfullmäktiges ordförande i slutet av 1800talet och satt i riksdagens första kammare. Han skänkte medel för att skapa Folkparken som rekreation för textilarbetarna och stod bakom inrättandet av Carl Johans park.
Carl Wahren ur Wahrensläkten var vd på Holmen under 30 år i början på 1900-talet och tog initiativ till byggnaden som kallas Strykjärnet, en av stadens mest kända byggnader, som på kommunens hemsida kallas Norrköpings stolthet. Wahren var en framsynt företagsledare som var avgörande för företagets överlevnad och framgångar.
– Strykjärnet utsågs till Sveriges vackraste industribyggnad av Carl Milles. Överlag finns
Norrköping framåt
”Strykjärnet” kallas en av Norrköpings mest kända byggnader och är en av många avtryck i staden som har sitt ursprung i judisk invandring. Foto: Benjamin Sjöström
Kostymen ”Tiger”
Några av de judar som invandrade från Tsarryssland – eller deras barn – kom att etablera stora textilfabriker. I Uddevalla grundades 1903 Schwartzman & Nordström, som på 1920-talet lanserade kostymen ”Tiger”, som senare gav namn åt företaget ”Tiger of Sweden”. Enligt en skröna fick kostymen sitt namn på grund av att den invandrade ägaren inte kunde uttala ”tyger”, men det stämmer inte.
Vi utför
Reparationer av dieselpumpar, spridare, generatorer och startmotorer. Svarvning, fräsning, slipning mm. Hel- eller delrenoveringar av motorer. Vi säljer även motorer, topplock, pumpar och reservdelar.
Flera kända platser och byggnader i Norrköping har sitt ursprung i den judiska invandringen till staden. På bilderna syns Carl Johans park, Synagogan och Folkparken. Foton: Benjamin Sjöström
det många byggnader kvar i staden som tidigare var textilfabriker startade av judiska invandrare.
Vid 1800-talets mitt fanns som mest ett hundratal judar i staden och då byggdes också en synagoga. Under och efter andra världskriget kom fler men bara ett 20-tal av de judar som flytt till Norrköping stannade, och från 60-talet och framåt förde församlingen en tynande tillvaro. 1988 blev det en vilande verksamhet.
I mitten av 90-talet bildades föreningen Synagogans vänner för att värna synagogan och stadens judiska arv, och i dag är församlingen åter aktiv.
”Judens öga” – så kallas en gjutjärnslykta vid Carl Johans park
Foto: Benjamin Sjöström
Nu hoppas Örtoft att 2025 års uppmärksammande av 250 år av judisk närvaro ska leda till att man kan trycka tillbaka det judehat som fått ny spridning.
– Sedan Hamas dåd i oktober 2023 har situationen dramatiskt förvärrats. Säkerhetsarrangemangen när något sker kring församlingen är betydande med vakter, kontroller och poliser, och judiska barn i skolorna är utsatta.
– Vi hoppas att fler ska få kunskap om judendomen, judiskt liv i Sverige och Norrköping, och i bästa fall också att vi genom ökad kunskap kan motverka antisemitiska föreställningar.
Samuel Teglund
Unik bok om
det judiska folkets historia
Följ med på en tvåtusenårig resa genom judisk historia. Folket som överlevde – judiska folkets historia från år 70 till 7 oktober är en fängslande och rikt illustrerad bok på hela 544 sidor som både skildrar historien och ger insikt i dagens Israel och dess konflikter.
369 kr
bokförlag libris.se
”Det bästa motmedlet mot antisemitismen är konkret kunskap. Här kan denna bok spela en viktig roll.”
Dick Harrison, professor i historia
Köp boken på libris.se och få gratis frakt på hela beställningen!
Ange rabattkod: FOLKET
Så hamnade Sverige på rätt sida om historien
Andra världskriget. Från krav på J-stämpel i pass till stora räddningsaktioner. Under bara några få år under andra världskriget gjorde Sverige en totalomvändning i sin inställning till de judiska flyktingarna.
Islutet av 1930-talet var Sveriges gränser i princip stängda. Under det årtiondet, medan Hitlers judeförföljelser eskalerade inför världens ögon, tog Sverige emot endast cirka 3 000 judar.
Sverige var vid denna tid ledande inom den rasbiologiska ”forskningen”, med ett statligt institut som grundats 1922 med brett politiskt stöd. Dess chef Herman Lundborg hyllade Hitler och utvecklade metoder för rasbiologin som användes i Nazityskland.
På Éviankonferensen 1938, där ”judefrågan” diskuterades, sade UD:s rättschef Gösta Engzell att Sverige bara kunde ta emot ett litet antal flyktingar.
Idén om en J-stämpel i tyska judars pass kom på uppmaning av Sverige och Schweiz, och två veckor innan Kristallnatten skrev Socialstyrelsen ett hemligt cirkulär till gränskontrollanter om att tyskar med denna stämpel skulle avvisas. I februari 1939 protesterade 1 500 studenter
Den svenske rasbiologen Herman Lundborg. Foto: TT
Ett J-stämplat pass för judinnan Agatha Süss.
Foto: LGJMS, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
i Uppsala mot att släppa in tio judiska läkare som ville fly undan nazisterna.
I boken De avvisade har journalisten Christoph Andersson hittat 307 hjälpsökande judar som senare mördats i Auschwitz eller i andra läger. ”Men mörkertalet är enormt ... [det är] omöjligt att fastställa exakt hur många hjälpsökande judar som Sverige skickat i döden”, skrev han på Dagens Nyheters kultursidor när boken släpptes.
Krigsutbrottet 1939 ledde till att UD ville ha ett större ansvar för flyktingpolitiken. Forskaren Paul Levine har beskrivit hur UD:s rättschef Engzell var den som efter hand utvecklade departementets byråkratiska motstånd mot Förintelsen. Upptäckten att svenskt medborgarskap innebar skydd för judar som skulle deporteras, gjorde att svenska diplomater började förhandla med tyska myndigheter runt om i Europa.
I oktober 1941 beslutade UD att landsfiskalerna vid gränsen skulle bolla varje flyktingärende med UD:s expedition för passärenden. Dessa odokumenterade telefonsamtal skulle mejsla fram Sveriges nya utrikespolitik. De norska judarnas öde blev den största nyheten i Sverige 1942, vilket bidrog till UD:s omsvängning.
Utifrån nästan 33 000 förhörsprotokoll har forskaren Lars Hansson beskrivit hur de lokala
Andra världskriget har just brutit ut, informerar Svenska Dagbladets kontor. Foto: SvD/TT
Omkring 7 000 judar lyckades fly från tyskockuperade Danmark med svenska småbåtar över Öresund till Sverige. Foto: Public domain, via Wikimedia Commons
I början av kriget var antisemitismen flagrant även i Sverige, såsom här vid en bokhandel i Stockholm 1941. Foto: IBL Collection/Historisk Bildbyrå/Karl Sandels samling
berättelserna vid gränsen fick en avgörande påverkan på centrala myndigheter. Medan Levine granskade UD:s centraladministration, bidrog Hansson med ett gräsrotsperspektiv där poliser, motståndsmän, flyktinglotsar och befolkning längs gränsen spelade en huvudroll. De systematiska åtgärder som UD påbörjade från mitten av 1942 för att rädda judiska flyktingar eskalerade i samband med räddningen av 8 000 danska judar samt anhöriga i oktober 1943, och fick sin kulmen i Budapest 1944, där Raoul Wallenberg, svenskhus och en påhittad anknytning till Sverige via ”skyddspass” räddade tiotusentals människor. Därtill flydde cirka 1 100 norska judar över den svenska gränsen. Via svenska Röda Korsets räddningsaktioner i slutet av kriget kunde i tillägg omkring 5 000 judiska koncentrationslägerfångar föras med de vita bussarna till Sverige.
Sverige är i dag landet med flest diplomater som har fått Yad Vashems utmärkelse ”Rättfärdiga bland folken” och var ett att få länder i Europa där det fanns fler judar efter andra världskriget än före.
Ruben Agnarsson
En judisk flyktingfamilj anländer till Centralstationen i Göteborg i mars 1939. Foto: Kamerareportage/TT
Induf erbjuder skyddande och problemlösande färgprodukter för industriellt och professionellt målningsunderhåll. Vår målsättning är att säkerställa problemfri drift och bevara ekonomiska värden. Tillsammans med auktoriserade takentreprenörer erbjuder vi plåttaksmålning med 15–20 års problemfri funktion. Läs mer på induf.se
Kristna som visar stöd för Sveriges judar
Viktiga vänner. När Sverige firar 250 år av judiskt liv är det hög tid att visa svenska judar den uppskattning de förtjänar – det menar flera pastorer och kristna organisationer.
– Den judiska närvaron har varit och är en stor välsignelse för Sverige, säger Mikael Amundsen, verksamhetskoordinator för Israels vänner som gör en festgala för det judiska.
Med röda mattan, trerätters middag och musikunderhållning gör vi det vi kan för att uppmuntra alla goda krafter, säger Mikael Amundsen, om den årliga festgalan.
Israels vänner såväl som Shalom över Israel och flera andra kristna organisationer har länge värnat det judiska och kyrkans judiska rötter. Israels vänner bildades 1923 av kristna ledare som såg den då starkt framväxande antisemitismen
i Europa och Sverige.
– De kunde inte sitta stilla och se på, säger Mikael Amundsen och förklarar att organisationen sedan dess stöttat en rad projekt i Europa och Mellanöstern – som rör det judiska folket, men även kristna araber.
Mycket av arbetet i Sverige har skett inom kyrkligheten, och Amundsen berättar att de för några år sedan satt och funderade över hur de ännu bättre skulle kunna nå utanför sina egna led.
– Det var då idén föddes; att anordna en festkväll för människor som bidrar med något positivt för Israel eller det judiska.
Mikael Amundsen är verksamhetskoordinator på Israels vänner. Foto: Israels vänner
Genom att lyfta fram och fira eldsjälar vill de gjuta mod i människor som gör någonting utöver det vanliga i tider då negativa nyheter tenderar att ta över. Den första galakvällen såg sitt ljus 2021 och tanken är att den ska återkomma vartannat år.
– Med röda mattan, trerätters middag och musikunderhållning gör vi det vi kan för att uppmuntra alla goda krafter.
Genom att lyfta fram och fira eldsjälar vill Israels vänner gjuta mod i människor som gör någonting utöver det vanliga för det judiska folket. Bilden är tagen under en av dessa galakvällar i Malmö.
Foto: Israels vänner
●●● Skicka ett uppmuntrande mejl till närmsta synagoga.
Simon Holst, pastor
Bland de aktörer som prisats genom åren finns allt från poddare och församlingar till organisationer och skribenter, förklarar Amundsen.
– Malmö stad fick en utmärkelse 2021 för sitt skolmaterial mot antisemitism. År 2024 uppmärksammade vi bland andra journalisten Sofia Nerbrand, för hennes tydliga och sakliga arbete med att försvara judars rätt att leva fritt från antisemitism.
Simon Holst är pastor i Bet:L i Skövde, och en av de pastorer som har hjärta för det judiska folket. Han vill utmana kristna att aktivt visa stöd för våra svenska judar.
– Skicka ett uppmuntrande mejl till närmsta synagoga – skriv att du ber för dem, eller sänd ett blombud.
Han tror inte att judar i Sverige alltid vet hur många kristna det finns som faktiskt uppskattar dem och vårt judiska arv.
– Jag vill att de ska veta att vi som är
Rudolf Rubenson var en judisk konditor i Göteborg som drev ”Bloms salonger” med en kontinental atmosfär där många stadsbor samlades för att läsa tidningar och diskutera. Gustav Adolf-bakelsen anses ha skapats där 1854 i samband med invigningen av statyn över Gustav II Adolf.
ICCC:s vison:
Ett folk som, i företags- och arbetsliv över hela världen, förverkligar mål, strategier och planer som en yttre manifestation av en inre vandring i tro, vilket leder till att Guds rike och härlighet blir uppenbarat på arbetsplatsen.
Gustav Adolf-bakelsen
tacksamma är många fler än de som ropar antisemitiska slagord på gator och torg, säger han. Holst vill påminna om allt som förenar judar och kristna.
– Särskilt med troende judar har vi väldigt mycket gemensamt. Vi tror ju på Israels Gud och vi ber till Abrahams, Isaks och Jakobs Gud.
Ett starkt minne är när hans församling på Förintelsens minnesdag bjöd in överlevaren
Michael BenMenachem till deras gudstjänst.
– Han tillhör Arons stam och har rätten att uttala den aronitiska välsignelsen. När han gick fram, lyfte sina händer och välsignade oss på hebreiska, var inte ett öga torrt.
Skövdepastorn vill skicka med en uppmaning till pastorer och präster:
– Våga höja rösten publikt – i gudstjänster, livesändningar och lokaltidningar. Vi kan och ska stå upp mot antisemitismen i vårt eget land.
Robert Wirehag, pastor i Pingstkyrkan i Uppsala är inne på samma linje – han menar att det aldrig har varit så viktigt att stå upp för judar som nu.
– De godas tystnad var det judiska folkets
största fiende då – och är det nu också. Vi är kallade att stå upp ”för en tid som denna”, säger han.
Han menar att civilkurage på jobbet och i skolan är helt avgörande – även när det kostar. Wirehag säger att händelseutvecklingen i Mellanöstern påverkar i vilken grad vi vågar ta i frågan om antisemitism.
– Men det går inte att vara neutral.
Trovärdigheten, menar han, ligger i hur väl vi bygger relationer.
– Lär känna människor! Även de du inte delar åsikter med. Försök att se människan bakom antisemitiska uttryck. Ge dem chansen att lyssna, lära och ändra sig.
Detta gör vi enligt honom bäst genom samtal.
Israels vänner har så smått börjat planera för nästa gala, som kommer att äga rum i oktober 2026.
– Även om det här jubileumsåret går mot sitt slut, kommer inte vi sluta lyfta det goda –tvärtom! Vi har ju bara börjat, säger Amundsen.
Maria Lundkvist
LPD ENGINEERING AB
Konsulter inom energi, miljö och avfall
Simon Holst, pastor i Bet:L Skövde. Foto: Privat
Robert Wirehag pastor i Uppsala pingstkyrka. Foto: Privat
Köp boken!
Rikta din mobilkamera mot denna qr-kod!
En bok om Sveriges väg från J-pass till skyddspass
När Förintelsens mörker har sänkt sig över Europa hamnar en 32-årig ung svensk i historiens strålkastarljus. I Budapest hösten 1944, där atmosfären darrar av dödsfruktan och hotfulla stöveltramp, kliver Raoul Wallenberg fram, rustad med dokument, stämplar och mod.
Dödsdömda människor får livet tillbaka när svenska pass och stämplar förvandlas till skyddande murar. Tiotusentals räddas och hela Budapest viskar snart hans namn. När Raoul försvinner i skuggorna, växer sorlet i styrka och hörs strax över hela världen via räddade människors tacksamhet. Så blev Raoul Wallenberg, den svenske medborgaren och diplomaten som övergavs av sitt eget land, hedersmedborgare i fem länder.
”Läsvärd och intressant”
Jag tror få är så insatta som Agnarsson i det historiska skeendet, särskilt de många diplomatiska förvecklingar och forskarinsatser som gjorts.
Ulf Cahn i Världen i dag
Ruben Agnarsson
är journalist och författare som hösten 2024 kom ut med boken ”Sveriges bästa stund – Raoul Wallenberg och
Sveriges byråkratiska motstånd mot Förintelsen”.
Är ni intresserade av att anordna ett föredrag med författaren, mejla en intresseanmälan till: ruben.agnarsson@gmail.com
Bokens beskrivning av Moskva-ambassadören Staffan Söderblom möte med Stalin i juni 1946:
”...samtidigt med det taktfasta ljudet från Staffan Söderbloms klackar när de slår mot det hårda marmorgolvet i Kreml-palatsets entré, försöker hans diplomatkollega Raoul Wallenberg att få kontakt med omvärlden, kanske via knackningar på cellväggarna, i det beryktade Lefortovo-fängelset några kilometer därifrån.
Och just då, i en annan del av Moskva, befinner sig en stor svensk handelsdelegation ledd av blivande Moskva-ambassadören Rolf Sohlman som kanske just precis firar med vodka och rysk kaviar att ett nytt handelsavtal har ingåtts med den sovjetiske diktatorn...
Kristna väckelser bidrog till stöd för judarna
Filosemitism. Kristnas positiva inställning till judarna beredde väg för den judiska sionismen i slutet av 1800-talet i England. Även i Sverige etablerades judisk-kristna relationer kring sekelskiftet 1900. Dessa bidrog till ett aktivt motstånd mot antisemitism och ett stöd till judiska bosättningar i det historiska Israel.
Sionismen formades som en politisk rörelse i slutet av 1800-talet, med målet att skapa en sekulär judisk stat i det historiska Israel. Kristen filosemitism – det vill säga att kristna aktivt odlade vänskap med judar, judisk tro och kultur – växte fram i samband med det nya bibelintresse som den protestantiska reformationen medförde i England.
Den evangelikala väckelsen i England i början av 1800-talet bidrog ytterligare till detta. Romantiken var då en dominerande kulturtrend och författare intresserade sig för äldre historiska epoker. Walter Scott tecknade i succéromanen Ivanhoe (1820) det judiska folkets tragiska öden i diasporan.
I de protestantiska väckelserörelserna blev eskatologiska frågor aktuella under inverkan av franska revolutionen 1789. Lord Shaftesbury var en brittisk politiker och en av ledarna för de evangelikala inom den anglikanska kyrkan. Han ville hjälpa judar att återvända till Jerusalem och bidra till att de vanns för tron på Jesus som Messias.
I samverkan med utrikesministern Lord Palmerston och tyska pietister bidrog Shaftesbury till att tre viktiga institutioner etablerades i Jerusalem: ett brittiskt konsulat (1838), ett anglikanskt biskopssäte (1841) och öppnandet av Christ Church, den första anglikanska kyrkan innanför stadsmurarna (1843). Det brittiska konsulatet stödde den judiska invandringen, vilken 1870 ledde till att judarna utgjorde en majoritet av befolkningen i Jerusalem.
I Sverige blev Fredrik Fransson en viktig
förmedlare av angloamerikansk väckelsekristendom. Fransson skrev boken Himlauret (1898), vilken innehöll eskatologisk undervisning. Där uppmärksammade han den sionistiska rörelsens grundande genom Theodor Herzl 1897. Himlauret påverkade i sin tur Lewi Pethrus, som 1912 gav ut boken Jesus kommer!. Pethrus följde den sionistiska rörelsen genom resor till det heliga landet, vilka han återgav i bokform 1922 och 1950.
En annan samtida väckelserörelse som kännetecknades av ett nytt intresse för Gamla testamentet och det judiska folket var ungkyrkorörelsen, som började i Uppsala 1908–09. Bland dess ledande företrädare fanns Gunnar och Siri Dahlquist. Gunnar blev direktor för Svenska kyrkans mission (1928–37) och Siri blev den andra kvinnan i Sverige som tog en teologie kandidat-examen och stod i ledningen för Svenska kvinnors missionsförbund 1928–40.
Personliga erfarenheter och vänskapsband med svenska judar bidrog till att de båda livet igenom blev starka aktiva motståndare mot antisemitism och rasidéer.
Bland deras teologiska inspiratörer fanns Einar
Billing och Nathan Söderblom. Söderblom var professor i religionshistoria och ärkebiskop, och hade påverkats av Gottlieb Klein, som var rabbin i Stockholm. Kleins religionshistoriska forskning behandlade kristendomens judiska rötter, vilket väckte stor uppmärksamhet.
Klein föreläste från mitten av 1880-talet vid Uppsala universitet. Hans föreläsningar bidrog till ett inflöde av nya idéer bland svenska teologer angående relationen mellan det judiska folket och kyrkan. Det påverkade Söderblom och ungkyrkligheten.
Även den teologiskt intresserade kung Oscar II lät sig undervisas av Klein i hebreiska. Som ett uttryck för kungens personliga uppskattning erhöll Klein professors namn 1897.
Einar Billing, professor i dogmatik, betonade att Gud var historiens Gud samt kontinuiteten mellan Guds agerande i relation till sitt folk i Gamla och i Nya testamentet. Båda han och
Christ Church var den första protestantiska kyrka att byggas innanför Jerusalems murar (1843), mycket tack vare lord Shaftesbury.
Foto: Yair Haklai, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons & Bahnfrend, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
Söderblom underströk profeternas roll i Israel och att det fanns en kontinuitet mellan profeterna och kyrkan. Söderbloms och Billings nya teologi bidrog till filosemitiska förhållnings-
Överst fr v: Lord Shaftesbury (Anthony Ashley-Cooper), Fredrik Fransson, Gunnar & Siri Dahlquist, Einar Billing och Nathan Söderblom.
Foto: William Strang, Public domain, via Wikimedia Commons, Svenska alliansmissionen, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons, Public domain, via Wikimedia Commons, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons & National Photo Company, Public domain, via Wikimedia Commons
sätt i ungkyrkorörelsen och i Svenska kyrkan under första delen av 1900-talet.
Torbjörn Aronson
Invigdes 1903 som stadens första ickekristna gudstjänstlokal. Arkitekt var John Smedberg, f d elev åt den kände svensk-judiske arkitekten Ernst Jacobson och gift med dennes lillasyster. Det är en av få återstående synagogor i Europa byggd i morisk stil. Malmös synagoga
En huvudbonad som traditionellt bärs av judiska män vid religiösa tillfällen (av ortodoxa, alltid). Även icke-judar bär kippa vid besök i synagogor eller som solidaritet med judar. Det finns en stor variation av färger, mönster, former och material. Kippa
DEN KRISTNA STREAMINGTJÄNSTEN
LYSSNA FRITT I 14 DAGAR
I Keystory är de kristna förlagens utgivning samlad. Här hittar du spännande romaner, uppbyggelseböcker som stärker tron och livsberättelser som inspirerar. Dessutom finns ett stort utbud av kristna poddar och predikningar. Ladda ner appen till din telefon och börja ta del av innehållet redan idag.
Du får 14 dagars gratis testperiod. Därefter kostar tjänsten 129 kr per månad, utan bindningstid.
Besök www.keystory.se
Alice Teodorescu Måwe:
Sverige är rikare tack vare vår judiska befolkning
Varje text om den judiska minoritetens bidrag till Sverige bär på en risk. Det antisemitiska hatet i Sverige växer åter, ur nya källor, i styrka och grovhet. En text som fokuserar på vår judiska befolknings bidrag riskerar därmed alltid att missbrukas av de antisemiter – såväl nazister som islamister – som vill hävda att den judiska minoriteten inte är ”riktiga” svenskar.
Antisemitismen tar sig uttryck i föreställningar om såväl att judar inte har i Sverige att göra som att judar skulle ha mer att bevisa än andra. Därtill är den allra äldsta antisemitiska föreställningen i högsta grad levande: att den judiska minoriteten – som naturligtvis, som alla andra folkgrupper, är en heterogen grupp – skulle vara en parodiskt homogen samling som gynnat sig själva och därigenom skaffat sig oproportionerligt stort inflytande på andras bekostnad.
Likväl är det precis denna omständighet – den växande antisemitismen, som med sitt dominansbeteende får den tysta majoriteten att tveka kring att tala om hur Sveriges judar har bidragit – som kräver texter som denna. En av de saker jag själv, som har fått min beskärda del av hatet från dagens antisemiter, har lärt mig under de senaste åren är att flertalet i vår judiska minoritet föredrar när vi vågar tala. ”Tack för att du visar att vi inte är ensamma. Ofta känns det nämligen så”, hör till de vanligaste hälsningarna jag tar emot.
Låt oss därför inte försitta tillfället att i år fira 250 år av kontinuerligt judiskt liv i Sverige genom att så tydligt vi kan slå fast att Sverige är rikare tack vare vår judiska minoritet – och att vi snabbt riskerar att bli fattigare om vi inte bättre förmår värna dess liv i Sverige. Att föreställa oss Sverige utan de judiska bidragen är nämligen att föreställa oss ett mindre dynamiskt och fattigare hemland – ekonomiskt, kulturellt, intellektuellt och moraliskt. För en utmärkt skildring av bland annat
mängder av enskilda insatser rekommenderar jag Carl Henrik Carlssons Judarnas historia i Sverige (2021). Verket förtjänar en framskjuten plats i offentligheten, ty det är i dag mer angeläget än någonsin med utbildning kring de judiska näringsidkarnas avgörande roll för stora delar av vårt näringsliv och välståndsbyggande, inte sällan som pionjärer och förnyare inom bank, industri, handel och media. Att judiska forskare inom akademin har lämnat betydande bidrag inom snart sagt varje disciplin. Att det offentliga samtalet av judisksvenska röster har fördjupats och förbättrats genom utblickar och etiska resonemang – inte sällan med koppling till den judiska erfarenheten från Förintelsen.
Samtidigt finns ett särskilt erkännande av de judiska bidragen i konstaterandet att så många av dem lever vidare utan att förknippas med dess upphovsmäns och -kvinnors judiska börd. Den judiska historien i Sverige är, historisk diskriminering till trots, inte historien om ett från majoritetssamhället avskilt kollektivs strävan, det är snarare historien om mängder av individers strävan och framgång genom flit, bildning och framtidstro.
Det är en historia som dagens svenska judar kan blicka tillbaka på med stolthet, och samtidigt en historia värd att tjäna som såväl inspiration som konkret vägledning framåt. För vad den judiska minoriteten har visat under de senaste 250 åren i Sverige är också att ingen grupp, inte ens den som har utsatts för historiens värsta brott, är betjänt av identitets politikens offermentalitet.
I den judiska historien i Sverige ryms svaret på vår tids största samhälls- och integrations problem – men för att ta tillvara på denna lärdom måste fler först ta avstånd från den eskalerande antisemitismen.
●●●
Att föreställa oss Sverige utan de judiska bidragen är nämligen att föreställa oss ett mindre dynamiskt och fattigare hemland –ekonomiskt, kulturellt, intellektuellt och moraliskt.
Alice Teodorescu Måwe
Europaparlamentariker, Kristdemokraterna
En stark röst för Israel i Sverige
M ED I SRAEL FÖR FRED är en starkt växande rörelse i Sverige. Vårt medlemsantal har tredubblats det senaste året och vi arbetar hårt för att stå upp mot antisemitism och Israelhat. Vi drivs av ett enormt patos för Israel, det judiska folkets hemland. De 48 israeler som fortfarande är gisslan i Gaza ger oss energi att kämpa hårt.
www.mi .se
MIFF arbetar med mediebevakning, kontakt med politiker och att vara aktiva på många andra sätt, inte minst i sociala medier. Läs mer på www.mi .se.
Det är särskilt viktigt att nå svenska ungdomar så att de får en sann bild av Israel, där gör vi en extra satsning. Vi har också nyligen startat en podd.
Hjälp oss att stå upp för Israel och
svenska judar!
Boka in besök
Bli medlem idag
så gäller din avgift t o m 2026 !
Följ MIFF Sverige
Bidra med en gåva
av vår kommunikationschef Ulf Cahn för att tala om Israel, Gazakriget och Mellanöstern!
E-post: info@mi .se
så arbetet kan växa ännu mer!
Swish: 123 331 82 19
Bankgiro: 5705-2524
Ge oss gärna tips
om nyheter och händelser där vi kan bemöta antisemitism och Israelhat!
E-post: info@mi .se
www.mi .se/shop
Köp en pin för att visa ditt stöd för Israel och gisslan som fortfarande sitter i tunnlarna i Gaza, och boken ”Israels tio rättigheter”, via vår webshop
