Världen idag Närbild – Tema: 68-vänstern (2025), nyutgåva

Nytryck av efterfrågat magasin – med flera nya artiklar

Janne Josefsson: ”Vi bara vällde in och tog kommandot”

Så har

påverkat Sverige

LEDARE

Vem leder nästa paradigmskifte?

Israelfientlighet i spåren av 1968

John Wimber HANS LIV OCH TJÄNST

Den kedjerökande, drogberoende proffsmusikern

John Wimber hade vid 29 års ålder knappt satt sin fot i en kyrka. Han upplevde då en radikal omvändelse, som totalt skulle förändra hans liv och framtid. Ja, inte bara hans liv. Tusentals människor skulle beröras av hans undervisning och ledarskap när Vineyardrörelsen så småningom växte fram. Församlingar etablerades ut över världen, så också i Skandinavien.

Den här boken, del 1 av 2, skildrar John Wimbers liv och tjänst. Vi tror och förnimmer att Gud vill förlösa ett nytt andligt skeende i vår tid och att den källa som öppnades genom John Wimbers tjänst ska ge friskt vatten in i svensk kristenhet ännu en gång.

Författare: Jan Runeson

Inbunden bok med skyddsomslag, 225 sidor.

Beställ redan i dag!

Pris: 279 kr + frakt

Hans liv och tjänst

JOHN WIMBER Jan Runeson

Det här magasinet är en sektion av nyhetstidningen Världen idag.

Denna utgåva är ett nytryck av tidigare utgivet magasin.

Ansvarig utgivare: Jonas Adolfsson

Redaktör: Samuel Teglund

Layout: Amanda Söderberg

Omslagsfoto: Anders Deros/ Aftonbladet/TT

Publicerad: Mars 2025

Tryckeri: Stibo Complete © 2025

Om Världen idag

Världen idag är en rikstäckande och obunden nyhetstidning på allkristen grund med läsare från en stor bredd av kyrkor men även långt utanför kyrkan.

Tidningen startade som veckotidning i september 2001. Antalet utgåvor har varierat under årens lopp och fokus har alltmer flyttats över till löpande nyhetsförmedling via webb och app. Från och med den 1 april 2025 kommer tidningen ut som papperstidning, e­tidning och taltidning på onsdagar, samt som e­tidning och taltidning på lördagar. Därtill producerar vi webb­tv­programmen ”Veckans nyheter” och ”Hotspot”.

Tidningen har cirka 800 aktieägare och ordförande i styrelsen är Leo Mäkinen Jonas Adolfsson är chefredaktör och ansvarig utgivare. Henrik Lundell är vd.

Kontakt

Postadress: Box 6015, 550 06 Jönköping

Telefon:

018-430 40 00

(månd–fred kl 10–12, 14–16)

E-post: kundtjanst@varldenidag.se

Hemsida: varldenidag.se

Nu trycker vi magasinet om 68-vänstern igen

Våldsexplosionen i Sverige har gjort vårt land till ett avskräckande exempel. Välfärdssystemen dräneras på miljarder genom bedrägerier och oskyldiga gamla människor får sina konton länsade av skrupelfria kriminella. Orsakerna till Sveriges moraliska kollaps är säkert flera men en sak är säker: den systematiska nedrustningen av kristna och konservativa värden har varit en optimal mylla för allsköns ondska att spira i.

●●● Vem ska hålla i taktpinnen när det är dags för nästa paradigmskifte i Sverige?

Den fick en rejäl skjuts i den så kallade 68-vänstern, en socialistisk ”väckelserörelse” där en generation unga idealister överlät sig till en omvänd missionsbefallning: att tömma Sverige på Gud och hans värderingar. Medvetet gick man ut i ”hela världen”, i samhällets mest strategiska världar: media, utbildning, kultur, politik och till och med kyrkan. Därifrån skulle man – medvetet eller kanske omedvetet – omskola åtta miljoner svenskar till lydiga lärjungar. Åt vad då? Åt en vänsterliberal världsbild byggd på ateism – eller möjligen liberalteologisk religion – och en normlöshet där värden som trohet, familj och vux enauktoritet föraktas och där en kristen världsbild utmålas som vidskepelse.

”Vi stormade in på redaktionerna”, säger Janne Josefsson, känd journalist om hur han och andra unga idealister i 68-rörelsen med vetet antog rollen som samhällsomdanare.

Och de lyckades synnerligen väl! Sverige blev världens kanske mest indivi-

dualistiska, gudsförnekande och normbrytande land. Delar av kyrkan blev snart ett lydigt redskap för att genomföra den vänsterliberala agendan. RFSU och RFSL fick en nyckelroll i att mala sönder begrepp som trohet och äktenskap och att normalisera fri sexualitet och promiskuitet. Ända in i klassrummen.

Energin från 68-vänstern kan också anas bakom fenomen som radikalfeministisk forskning, genusteori, normkritik och vår tids wokerörelse.

68-vänsterns förödande påverkan på Sverige var temat för ett 48-sidors magasin som Världen idag gav ut 2018. Responsen var stor och hela upplagan tog snart slut. Vi har därför valt att här ge ut magasinet i nytryck. Vi har dessutom fyllt på med ytterligare en del nya spännande artiklar, bland annat om ett forskningsprojekt under ledning av professor Svante Nordin som kartlagt 68-vänstern som historiskt fenomen.

Jag hoppas att du ska läsa magasinet med stor behållning, och ta gärna med dig frågan: Vem ska hålla i taktpinnen när det är dags för nästa paradigmskifte i Sverige? Vem ska bestämma vad dina barn och barnbarn får lyssna till i framtidens klassrum och vem sätter agendan i framtidens Sverige?

Jonas Adolfsson

chefredaktör och ansvarig utgivare

70-talet var en förfärlig tid för den som var borgerlig och arbetade i kulturvärlden, menar Ulf Brunnberg.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Jönssonligan trotsade

Kulturvärlden. Att vara borgerlig i kulturens värld på 70-talet var inte lätt. Hade man inte en röd partibok i bakfickan hade man svårt att få jobb, berättar skådespelaren Ulf Brunnberg.

– 68-rörelsen satte djupa avtryck i kulturen, säger historieprofessorn Kim Salomon.

De flesta svenskar känner antagligen igen Ulf Brunnberg som ”Vanheden” i Jönssonligan.

Men kanske inte lika många vet att det var en kamp för honom att få roller. Ulf Brunnberg var

I ett vänsterinriktat kulturklimat var det en ekonomisk kamp att producera en film som Jönssonligan. Det menar Ulf Brunnberg som spelade rollen som ”Vanheden” (tvåa från vänster).

Foto: Tomas Oneborg/SVD/TT

nämligen uppvuxen i ”fina kvarter” på Östermalm i Stockholm och hade borgerliga åsikter.

– Var man inte längst ute på vänsterkanten, eller åtminstone socialdemokrat, blev man inte accepterad, berättar han.

Dessa vänstervindar präglar, enligt Brunnberg, kulturvärlden än i dag, men var värst mellan omkring 1967 och 1984, menar han.

– Det var en avskyvärd tid. Jag led.

Ulf Brunnberg som var van vid att läsa facklitteratur och ställa frågor i hemmet, blev chockad av den okunskap som han tyckte präglade diskussionerna i samhället.

– Det var mest gapande, skrikande och flum, säger han.

Att säga emot de mest högljudda personerna var inte att tänka på, märkte han snart. Då blev

Inspelning av Jönssonligan. Till vänster syns Björn Gustafson som ”Dynamit-Harry”, Gösta Ekman som ”Sickan” och Ulf Brunnberg som ”Vanheden”.

Foto: SvD/TT

kulturvänstern

det nämligen ”vuxenmobbning på hög nivå”. Att som borgerlig skådespelare få roller under denna tid var, enligt Brunnberg, inte lätt. Hade man inte en röd partibok i bakfickan var det i princip omöjligt, menar han.

– Det gällde ju bara att försöka vara bäst hela tiden, annars hade det aldrig fungerat, säger han.

Enligt Ulf Brunnberg var det även svårt att få pengar till exempelvis teateruppsättningar och manus om man inte hade ”rätt” inriktning. Var projektet inte vänsterorienterat, fick man starta eget och se till att produktionen blev så bra att man kunde klara sig på kommersiella pengar, menar han.

– Jönssonligan var ett sådant kommersiellt projekt. Det var inte lätt. Det var många som

såg snett på oss, säger han.

Även efter Jönssonligan­succén var det en kamp för Ulf Brunnberg att ta sig fram i branschen. Han producerade därför egna uppsättningar och startade ett eget filmbolag.

I dag är Brunnberg pensionär och har slutat kämpa för roller och projektpengar. Sina åsikter har han däremot kvar.

– Det är vansinne att statliga bolag som Dramaten, Stockholms stadsteater och Public service har politiskt tillsatta styrelser. Vilket privat företag som inte bygger på kompetens skulle överleva? avslutar han.

Att kulturvärlden var starkt vänsterorienterad under 70 ­talet är en bild som delas av Kim Salo ­

●●●

Var man inte längst ute på vänsterkanten, eller åtminstone socialdemokrat, blev man inte accepterad.

Ulf Brunnberg, skådespelare

mon, professor emeritus i historia vid Lunds universitet.

– Kulturen var en del av 68­rörelsen. Det var en växelverkan mellan politisk och kulturell vänster, säger han.

Enligt Salomon är det svårt att veta vad som var orsak och verkan – klart står i alla fall att 68­rörelsen satte djupa avtryck i kulturen.

– Musiken politiserades, böcker politiserades, teatern politiserades. Hela det svenska samhället tog ett kliv åt vänster, säger han.

Även om långt ifrån alla människor ”stod på barrikaderna” så påverkades många, menar Salomon.

Påverkar 68-vänstern kulturen än i dag?

– I 68­rörelsen fanns en fundamentalistisk tro – den fundamentalismen finns i dag också, men tar sig andra uttryck. I dag är det normkritik och identitetspolitik som är på agendan, säger han.

Enligt Salomon finns det i dagens samhälle en känsla av att ”nu har vi nått fram”, ”nu vet vi hur det är” och ”nu är vi upplysta” – synsätt som inte får ifrågasättas.

Att det finns ett direkt samband mellan 68­rörelsen och denna nya ”fundamentalism”

●●●

I 68-rörelsen fanns en fundamentalistisk tro – den fundamentalismen finns i dag också, men tar sig andra uttryck. I dag är det normkritik och identitetspolitik som är på agendan.

Kim Salomon, historieprofessor

tror dock inte Kim Salomon. – Många av de personer som var i 68­rörelsen har tagit avstånd från den. De insåg så småningom att det hela inte var så enkelt. Det är en annan generation som driver frågan nu, ofta lika fanatiskt som för femtio år sedan. Man lär sig uppenbarligen inget av historien.

Ständigt angelägen!

Svenska Folkbibeln har spritts i cirka 2,5 miljoner exemplar, NT inräknade. Vi erbjuder helbiblar i fem grundformat, med olika

Enbart som Slimeline finns åtta olika omslag där linnestruktur hör till våra senaste nyheter med skön tygkänsla, folietryck och sytråd!

inbindningar. Därutöver Nya Testamenten och bibeldelar, Steg för steg Studiebibeln, Andaktsbibeln och annan bibelrelaterad litteratur.

5 FORMAT

Storstil-A4 210x297 mm

Storformat 155x252

Slimline 140x211

Mellanformat 133x200

Kompakt 128x182

NT+Psaltaren 97x128

Kika in i vår nätbutik!

Frakt 39:-

Sara Andersson

Kim Salomon. Foto: Bengt Oberger, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

STH utrustar dig för tjänst

Skandinavisk teologisk högskola är en kristen teologisk högskola, som vill betjäna alla församlingar och rörelser.

BACHELOR

I TEOLOGI

OCH TJÄNST MINICAMPUS med smorda tjänstegåvor TEOLOGIKURSER

Motstånd mot Vietnamkriget blev en del av den ungdomsrörelse som växte fram i USA och Europa. Foto: Horst Faas/AP/TT

Nyandlig våg. Popgruppen Beatles bjöd 1967 in Maharishi Mahesh Yogi från Indien och hjälpte honom att introducera Transcendental Meditation i Europa. Foto: AP/TT

Vietnam, pop och andlighet

Analys. Industrisamhällets kulminering och konsumtionssamhällets uppkomst utgör viktiga socioekonomiska bakgrundsfaktorer till de nya politiska idéer och alternativa kulturströmningar som brukar sammanfattas i begreppet 1968.

Vietnamkriget, studentrevolten i Paris 1968 och nya livsstilar ledde över i nya sociala rörelser och med dem nya politiska idékomplex. År 1967 uppträdde också nya religiösa fenomen som skakade ateistiska bastioner i samhället.

Amerikanska sångerskan Nina Simone var en av många artister som runt 1968 kombinerade artistkarriären med aktivism och, i hennes fall, förespråkande av revolutionär socialism. Foto: AP/TT

en helt ny politisk situation. Avkolonialiseringen innebar att Europa på allvar blev tvunget att göra upp med imperialism och tanken på en kulturell överhöghet över resten av världen. En våg av litteratur, film och musik skildrade de forna kolonierna med empati och ifrågasatte europeiska attityder till främmande kulturer. Medborgarrättsrörelsen i USA uppstod under 1950-talet och fick sitt genombrott under 1960-talet. Den krävde samma rättigheter för svarta som för vita i USA. USA:s engagemang i Vietnamkriget förlorade i legitimitet i samband med denna utveckling.

Slutet av 1960-talet innebar en kulturell och ideologisk nyorientering i västvärlden. Från 1970 och framåt brukar perioden beskrivas som den postmoderna epoken, präglad av nya värderingar och alternativa livsstilar. De kulturella förändringarna består än i dag och präglar fortfarande mycket av kulturliv och sociala och politiska förhållanden i Europa. Europa och USA upplevde under 1960-talet

I både Västeuropa och USA ifrågasattes nu traditionella politiska uppfattningar och kulturella mönster. Kulturförändringar i ungdomsoch studentvärlden ledde till nya attityder till droger, sex och samlevnad. Preventivmedel, krav på liberalare abortlagstiftning, samboskap, porr, homosex, etcetera, bidrog till att starkt underminera en traditionell kristen syn på familj och äktenskap.

Kulturförändringarna hade en del av sina rötter på den amerikanska västkusten. Vid mitBakgrunden till 1968.

”Jesus lever” – under den parollen marscherade tusentals svenska ungdomar i slutet av 1960- och början av 1970-talen. De hade fångats av Jesusväckelsens radikala evangelisationsiver som hade ursprung i USA. Foto: Privat

ten av 1960-talet började allt fler amerikanska ungdomar söka sig till Stillahavskusten och de nya kulturtrender som där hade började spira. Droger, musik, mode, andlighet och livsstil formades snart till en alternativ ungdomskultur – hippiekulturen – som utmanade äldre generationer.

Hippiekulturen blandade intressen för österländsk religion, nya droger, popmusik, promiskuös livsstil och ett motstånd mot den amerikanska inblandningen i Vietnamkriget. Pop- och rockmusik spelade en central roll i att sprida den nya kulturen, som snabbt kom att skörda många offer på grund av narkotikan och den därmed sammanhängande livsstilen.

På den amerikanska västkusten uppstod också från 1967 en överraskande kristen väckelse bland hippies som fick namnet ”Jesusfolket”.

Den rekordsnabba ekonomiska tillväxten från slutet av 40-talet till slutet av 60-talet skapade ett nytt konsumtionssamhälle, men också nya miljöproblem. Det sistnämnda födde debatt om miljömedvetande och livsstil. Hippiekulturen och ”den gröna vågen” kom här att samverka i nya förhållningssätt. Konsumtions- och mediasamhälle expanderade samtidigt med många möjligheter till konsumtion och kulturella uttryckssätt

De övergripande följderna blev att familjens moraliska organisation, liksom naturmiljön, kom att politiseras, så även relationerna mellan västvärlden och de nya staterna i Afrika och Asien. Nya politiska konflikter uppstod och nya sociala rörelser (såsom radikal kvinnorörelse, studentvänster och miljörörelser) och så småningom också nya politiska partier.

År 1967 utgjorde en vändpunkt i religiöst hänseende i olika delar av världen. Sexdagarskriget i Mellanöstern innebar att Jerusalem på nytt kom i det judiska folkets händer, men ledde också till den militanta islamismens pånyttfödelse.

I Europa bjöd popgruppen Beatles in Maharishi Yogi från Indien och hjälpte honom introducera transcendental meditation (TM). Inom skönlitteraturen slog den så kallade magiska realismen igenom, vilken blandade magi, övernaturliga händelser och berättelser med verklighetsförankring. Samtidigt började den karismatiska väckelsen inom romerskkatolska kyrkan.

År 1968 som begrepp sammanhänger således också med en starkt ökad andlig öppenhet i västvärlden.

Torbjörn Aronson

I Humlegården samlades mängder av ungdomar som sveptes med av Jesusrörelsen. Främst i ledet, i mörk kostym, går bland andra en ung Stanley Sjöberg. Foto: Privat

Nyckelhändelser 68

1968 var året för revolution och stora omvälvningar som skulle att ha en stark påverkan ända in i våra dagar på såväl samhälle som kyrka. På många sätt var det året då en dominobricka föll och resten följde efter med uppror, demonstrationer och belägringar på många olika platser runt om i världen. Här är några av de mest centrala händelserna under 1968.

Demonstration i San Francisco, USA, 18 september 1967.

Foto: AP/TT

Protester mot Vietnamkriget

Ung Olof Palme gick i fackeltåg. Konflikten mellan det kommunistiska Nordvietnam och Sydvietnam, med stöd av USA, skulle komma att prägla västvärlden under många år framöver. I februari 1968 skjuts en nordvietnamesisk fånge av Saigons polischef, och bilden på händelsen fångas av en fotograf och kablas ut i nyheterna världen över. Det abstrakta kriget blir nu konkret. 21 februari hålls ett

Rue Gay Lussac

i Paris, Frankrike, maj 1968.

Foto: AP/TT

fackeltåg i Stockholm, arrangerat av Svenska kommittén för Vietnam. I tåget går den då unge utbildningsministern Olof Palme, sida vid sida med Nordvietnams ambassadör i Moskva. Detta väcker starka reaktioner också utanför Sverige och högern kräver nu Palmes avgång. USA kallar hem sin ambassadör från Sverige. Samtidigt etableras redan här bilden av den blivande statsministern som en person stående långt till vänster. Vietnamkriget kan sägas ha radikaliserat en stor del av den uppväxande generationen med vänsteråsikter och inspirerat till ett förakt för USA.

Majrevolten i Frankrike

Krav på revolution i utbildningsväsendet. Den 3 maj 1968 går till historien som dagen då Majrevolten inleddes. I Paris går studenter vid Nanterres och Sorbonnes universitet ut på gatorna för att protestera mot Vietnamkriget. Men det finns också en stark rörelse, präglad av den radikala vänstervåg som drog över världen, som inte nöjer sig med det utan kräver revolution i utbildningsväsendet och i hela landet. När polisen och demonstranterna drabbar samman, urartar det hela i veckor av kravaller och strider. Under den här tiden pågår det som bäst kan beskrivas som belägringar av stora delar av den franska huvudstaden. Efter kravallerna går tusentals ut i strejk och senare ska president Charles de Gaulle som en konsekvens av oroligheterna upplösa nationalförsamlingen och utlysa nyval.

Foto: AP/TT

Kårhusockupationen och Grupp 8

Starka vänstervindar. Skeendet i Paris sprider sig bland annat till Sverige. Stockholmsstudenter bestämmer sig för att belägra sitt kårhus och kräver precis som i Frankrike omfattande förändringar både vad gäller universiteten och också i samhället i stort. Ockupationen pågår i tre dagar och blir en symbol på vänstervindarna som blåser snarare än att något kon­

kret förändras där och då. Efter detta gjordes också försök att ockupera Stockholmsoperan men utan framgång. Den 8 maj bildades i Stockholm ”Grupp 8”. En feministisk grupp som med inspiration från bland annat marxism och radikalfeminism drev kvinnosaksfrågor under parollen ”Det privata är politiskt”. När rörelsen senare nådde Malmö var en av medlemmarna Maj Fant, senare ordförande för lobbygruppen RFSU.

Studenter vid

Stockholms universitet, med Anders Carlberg i spetsen (mitten, i talarstolen) ockuperade Kårhuset i maj 1968. Foto: Pressens bild/TT

Morden skakade världen

Martin Luther King och Robert Kennedy. Under 1968 mördades såväl medborgarrättskämpen och pastorn

Martin Luther King som den demokratiske presidentkandidaten Robert Kennedy. Martin Luther King representerade den fredliga grenen av medborgarrättsrörelsen i USA och framhöll ickevåld som metod för förändring. Efter mordet den 4 april kom i stället den konfrontativa delen av rörelsen att få genomslag en tid, såsom socialistiska Svarta pantrarna och Nation of Islam, med ledaren Mal colm X och boxaren Muhammad Ali.

Mordet på Robert Kennedy ägde rum den 5 juni, fem år efter att hans bror, president John F Kennedy, blivit skjuten. Robert Kennedy uppfattades av vissa som mindre aggressiv och mer nedtonad i sin kritik mot kommunismen och vänstervågen.

Martin Luther King håller sitt berömda ”Jag har en dröm”-tal 1963 vid Lincoln Memorial i Washington DC. Foto: TT

Demonstranterna

blockerade bland

annat tillfartsvägarna till arenan.FOTO: TT

Båstadskravallerna stoppade tennismatch

Våldsamma konfrontationer. I Båstad skulle Sverige spela en tennismatch i Davis Cup mot Rhodesia den 3 maj 1968. Men motståndet mot denna match var stort eftersom Rhodesias styre ansågs rasistiskt. Protesterna skulle leda till en av de mest våldsamma konfrontationerna mellan svenska polisen och demonstranter under hela 60 ­talet. Samarbetet mellan bland andra präster, utomparlamentariska grupper och politiska aktivister gjorde att matchen till sist fick ställas in.

Robert Kennedy. FOTO: AP/TT

Elen är en viktig del av livet, vi ser till att den funkar! www.erixonsel.se

Prenumerera på SPT

• HÖGHASTIGHETSFRÄSNING

• FORMVERKTYG

Kontakta oss: Tyngel, Hillerstorp Tel 0370-822 05, bengt@miform.se www.miform.se

För verktyg som kräver kvalitet!

Järnvägsgatan 14 • Tel 0371-100 69 www.callesfarg.se • www.colorama.se

Det går att prenumerera antingen på papperstidning eller på webben.

”Vi bara vällde in och tog kommandot”

Journalistiken. På 70-talet var journalisthögskolan i princip lika med ”kommunisthögskolan”. Det berättar kände

SVT-journalisten Janne Josefsson.

– Man blundade med ena ögat, säger han om redaktionskulturen där det främst var högern som skulle granskas.

Medier kallas ibland för ”den tredje statsmakten” och att medierna har stort inflytande över samhällsutvecklingen var något som man tog fasta på inom 68-vänstern. Det har den nu framlidne journalisten Göran Skytte berättat i en tidigare intervju.

– I början av 70-talet delade 68-aktivisterna upp sig i två delar: Den ena gick till socialhögskolan och den andra gick till journalisthögskolan, sade Göran Skytte, som själv var en del av vänsterrörelsen.

Målet för de båda grupperna var enligt honom att ”krossa kapitalismen” och åstadkomma revolution, och att en majoritet av utbildningsplatserna snart hade fyllts av aktivisterna.

Beskrivningen bekräftas av journalisten Janne Josefsson som i sitt sommarprat 2017 sade att

journalisthögskolan var lika med kommunisthögskolan under 70-talet.

– Det är klart att 68-aktivisterna bland journalisterna var legio. Jag var själv en del av vänsterrörelsen, säger han till Världen idag.

När journalisterna var färdigutbildade var det dags för dem att kliva ut i verkligheten. Enligt Skytte gick ett ”rött demonstrationståg från journalisthögskolan till landets redaktioner” där många hamnade i stora och centrala medier.

– Vänstermänniskorna har varit helt dominerande på många redaktioner, säger Janne Josefsson.

Hur mediecheferna okritiskt kunde släppa in alla dessa ”vänsteraktivister” på redaktionerna kan det ha ha funnits flera orsaker till. Dels den stora mängden, dels kompetensen.

– Vi bara vällde in och tog kommandot, säger Josefsson.

Väl ute på redaktionerna kunde de börja sitt påverkansarbete. Enligt Göran Skytte satte vänsteraktivisterna agendan genom att vara så kallade ”gatekeepers” – grindvakter.

– Att vara en grindvakt inom journalistiken innebär att inte släppa in vissa människor i medierna. Vi ville inte låta blått folk komma till tals, utan hålla dem så långt bort från tidningarna och tv-rutan som möjligt.

Något problem med subjektiviteten såg man

●●● Vi ville inte låta blått folk komma till tals, utan hålla dem så långt bort från tidningarna och tv-rutan som möjligt.

Janne Josefsson

Janne Josefsson var en i raden av journalister inom 68-vänstern som ”intog” landets stora redaktioner. ”68-aktivisterna bland journalisterna var legio”, säger han. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Gräv- & maskinservice

LPD ENGINEERING AB

Konsulter inom energi, miljö och avfall

Magnus Thor AB är ett entreprenadföretag inom skogsbranschen. Ängebygården, 743 91 Storvreta • Tel: 018-444 02 25

Värdefulla bibelgrundade böcker.

OCH SE, DET VAR MYCKET GOTT!

En antologi om kön, identitet och skapelseordning

Finns förtyck i frihetens namn?

Är Bibelns ord om mäns och kvinnors roll motstridiga?

Hur jag blev fri från köndysfori

Arton män och kvinnor tar sig an de kontroversiella frågorna om manligt och kvinnligt ur ett bibliskt perspektiv. Personliga vittnesbörd blandas med undervisande texter som tillsammans kastar ljus över sådant som könsidentitet, könsroller och skapelseordning.

Författarna har olika utgångspunkter och uppfattningar men förenas av en stark tilltro till Bibeln som Guds ord, en kritisk inställning till feminismen och en oro över utvecklingen i kyrka och samhälle.

SANN HÄLSA

Träning, kost och inre frid

Lina Elmebo, kostrådgivare och PT med flera års erfarenhet inom social omsorg riktar sig med denna raka bok till dem som vill byta eller bryta livsstil.

Följande personer har bidragit till boken: Martin Åhlin • Maria Brodd Hemmelin • Selma Gamaleldin • Sofi Lindahl • Anders Lindström • Omid Pasbakhsh • Miriam Tinglöf • Ann Lång • Tor Jakob Welde • Predrag & Kristina Djurachkovitch • Hanna Fryxelius • Micah Fryxelius • Lars Borgström • David Philips • Per-Anders Grunnan • Annette Westöö • Ralf Ebel 296 sidor, dansk band, 229:-

Många hoppas kunna bli av med ohälsosamma vanor genom att jobba med yttre saker, som träning och kost. Medan det har sitt värde, visar Lina att det egentligen är något annat som förändrar på djupet och ger sann inre frid.

En utmärkt evangelisationsbok med många bra insikter även för troende. 117 sidor, mjukband

229:-

159:-

inte, har Skytte berättat.

– Partiskheten var en del av kampen.

Det var inte bara borgerligheten som vänsterjournalisterna hade ett ont öga till – även kristna röster utestängdes från medierummet.

– Sekulariseringen erövrade medierna i en utsträckning som vi inte kan tänka oss i dag. Jesus och kristna blev en slags spottkopp, enligt Skytte, som senare själv blev kristen förkunnare och författare.

Men mediekulturen vid denna tid ledde till att de få kristna journalister som fanns inte vågade säga att de var kristna.

Enligt Janne Josefsson präglades rapporteringen av ett ideologiskt filter som innebar att man hade en kritisk hållning till näringsliv och samhälle.

– Man blundade med ena ögat, säger han och menar att man inte granskade vänstern på samma sätt som högern.

Göran Skytte:

– Problembeskrivningen och problemlösningen blev röda.

Skytte har också påpekat att detta fortfarande är fallet på många redaktioner och att 68-rörel-

Aktuell bibelundervisning för vår tid:

”I början av 70-talet delade 68-aktivisterna upp sig i två delar: Den ena gick till socialhögskolan och den andra gick till journalisthögskolan”, sade journalisten Göran Skytte.

Mångsidigt utbud av gedigen bibelundervisning: bibelkommentarer, andaktsböcker och böcker för barn.

S Erlandsson: Profeten Sakarja och hans bok. 126 s, inbunden. 150 kr.

L Borgström: Vilken gud kan då rädda er? – utläggning av Daniels bok. 184 s, inbunden. 195 kr.

L Borgström: Ett ödande ljus – predikningar över Romarbrevet. 236 s, häftad. 149 kr.

L Borgström: Utläggning av Uppenbarelseboken. 515 s, häftad. 220 kr.

Småskrifter 40–50 s, häftade, 40 kr:

S Erlandsson och E Edvardsen: Israel och yttersta tiden

L Borgström: Rättfärdiggörelsen, Omvändelsen och Utkorelsen

Miniskrifter 11,5 x 17,5 cm, 20–30 sidor à 30 kr.

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Den tredje orsaken. Kan människan medverka till sin omvändelse?

Israel och judarnas återvändande i vår tid

Författare: Seth Erlandson. Obs! 100 kr för 5 st, 150 kr för 10 st.

Andaktsbok för fastetiden:

John A Braun: Upp till Jerusalem, 55 andakter, 186 s häftad, 95 kr.

Beställ via https://biblicum.nu eller e-post: biblicum@biblicum.se.

Foto: Jonas Adolfsson

sen påverkar mycket av dagens jour nalistik. Bland annat genom att många av 70-talets journalister senare blev chefer.

Enligt honom blev mediebevakningen senare inte inte lika ”anti-borgerlig” som på 70-talet, däremot har man kunnat spåra liknande tongångar i rapporteringen om exempelvis Sverigedemokraterna och Donald Trump.

Även Janne Josefsson menar att det finns en partiskhet i dagens medier. Denna partiskhet tar sig, enligt Josefsson, uttryck i att man inte ”får” granska den som anses god. Att granska våldet inom Nordiska motståndsrörelsen går exempelvis bra, men vill man granska våldet inom vänsterrörelser stöter man på patrull, förklarar han.

Vänsterjournalister

svepte in på svenska redaktioner under 60- och 70-talet.

Foto: Svenska Dagbladet/TT

– Det är farligt och skadar trovärdigheten, säger han.

Det finns också undersökningar som gör

gällande att journalister i högre grad sympatiserar med rödgröna partier än vad övriga befolkningen gör.

Enligt Kent Asps studie från 2012 uppgav 41 procent av journalisterna att de tyckte bäst om Miljöpartiet, vilket då kunde jämföras med 12 procent av allmänheten. I samma studie uppgav 15 procent av journalisterna att de gillade Vänsterpartiet bäst, vilket vid tiden kunde jämföras med 5 procent av allmänheten.

Janne Josefsson betonar att han inte kan gå i god för undersökningarna, men säger att hans erfarenhet bekräftar deras resultat. Han, Skytte och flera andra tillhör dem som senare tog avstånd från vänsteraktivistisk journalistik.

– Vi ska granska åt alla håll, säger Josefsson.

Sara Andersson

Problembeskrivningen och problemlösningen

blev röda.

Göran Skytte om journalistiken efter 1968.

Vi utför

Reparationer av dieselpumpar, spridare, generatorer och startmotorer. Svarvning, fräsning, slipning mm. Hel- eller delrenoveringar av motorer. Vi säljer även motorer, topplock, pumpar och reservdelar.

GRATIS Provläs en månad

Prova på!

Välkommen att anmäla din provmånad

Beställ på något av följade sätt:

● prova.varldenidag.se ● Posta talongen ● Tel 018-430 40 50 ● Scanna QR-koden ● e-post: kundtjanst@varldenidag.se

R Jag beställer en gratis provmånad på Världen idag!

”Gör er alltså inga bekymmer för morgondagen”

Elinstallation Solcellsanläggning

Elcentral Service Värmepump

Vi hjälper dig med solcellsanläggning, elinstallation och värmepump m.m. Verksam i Luleå och Stockholm med omnejd.

dengodeherdenselservice.se

073-912 59 96 • markos@dengodeherdenselservice.se

0726-44 31 00 • Gisebo 31, 561 92 Huskvarna

Hon ser kopplingar mellan 68-rörelsen och wokekulturen

Värderingar. Medierna kom att omformas av 68-vänstern, menar mångåriga journalisten Carin Stenström. Familjepolitiken genomgick också en revolution där äktenskap och mödraskap skulle motarbetas och rörelsen banade på flera sätt väg för vår tids wokekultur.

Vetskapen om kommunismens fasor och massmorden utförda av diktatorer i dess namn kan göra det svårt att i dag förstå socialismvurmen som rådde på 1960- och 70-talen i Sverige. Likväl var detta en verklighet. – Jag växte upp och studerade i Lund och där var 68-vänsterns inflytande påtagligt. Det var väldigt rött i studentkretsar, och för mig var det förvånande att se hur så väldigt många slöt upp bakom diktatorerna, berättar Carin Stenström.

Hon beskriver hur man vid demonstrationer stolt bar runt på porträtt med Vladimir Lenin och Ho Chi Minh.

– Mao var en stor hjälte, Fidel Castro lyftes fram liksom östtyska ledare och senare Yassir Arafat. Det var mängder som gick omkring och okritiskt hyllade dessa ledare.

Stenström blev senare journalist och har haft en lång karriär i svensk media där hon bland annat arbetat på Dagens Nyheters ledarsida och skrivit för Skånska Dagbladet. Hon var också en av grundarna av Världen idag och har arbetat som tidningens chefredaktör.

För henne är det tydligt att media hade en nyckelroll i att driva på den utveckling som 68-vänstern arbetade för.

– Det var en omvälvande tid när allt ifrågasattes. Först skolan på 50-talet när bönen och kristendomsundervisningen skulle tas bort. Sedan familjepolitiken och abortfrågan. De frågorna drevs oerhört starkt av Expressen som

●●●

Mao var en stor hjälte, Fidel Castro lyftes fram liksom östtyska ledare och senare Yassir Arafat. Det var mängder som gick omkring och okritiskt hyllade dessa ledare.

Foto: Benjamin Sjöström

Vänstervågen var tydlig på gator och torg, här syns demonstranter utanför Folkets hus där Socialdemokratiska partikongressen pågick 1969.

Foto: Owe Sjöblom/SvD/TT

Demonstrationståg för jämställdhet och feminism på internationella kvinnodagen 8 mars 1979 i Stockholm.

Foto: Ragnhild Haarstad/SVD/TT

Olof Palme (S) kampanjtalar från ett lastbilsflak inför valet 1968.

Foto: TT

Vänsterpartiet Kommunisternas ordförande CH Hermansson delar ut röstsedlar på valdagen 1968.

Foto: Pressens Bild/TT

gick i bräschen där.

– Media har en förmåga att skapa tabun, så när propagandan rullat på ett par år, då vågar knappt någon säga något, då skulle alla med på tåget.

Hon konstaterar att när debatten om fri abort på allvar tog fart gjordes på sin höjd några tusen aborter per år i Sverige. Men snart mångdubblades antalet och landade på de nivåer som vi än i dag ser.

– När man väl satt i gång gick det inte att stoppa. Det är något jag slagits av i hela min tidningsverksamhet, att det etableras tabun. Snart får man inte tycka på ett visst sätt, och då kan man få igenom radikala förändringar.

Det gäller abortfrågan men också familjepolitiken i stort, menar hon. Även här var medierna viktiga kanaler när kärnfamiljen skulle attackeras och synen på allmän förskola som något alltigenom gott skulle etableras.

Stenström beskriver Expressen och Dagens Nyheter som de två dominerande medierösterna som satte agendan den här tiden, och båda drev på kulturradikala perspektiv. Men även tv-medier hade stort inflytande på samhällsklimatet.

– Tv-journalisterna, särskilt på SVT:s kanal 2 som kallades den ”röda kanalen”, kom ofta från Stockholmstidningarna och debattprogram som Kvällsöppet bidrog till att forma den allmänna opinionen.

På samma sätt som det i dag är svårt att förstå hur stort stöd kommunistiska diktatorer kunde ha i svenska vänsterkretsar på den här tiden, är tidsandan gällande familjen svår att greppa.

– Man kan inte i dag förstå den propagandan som manglades ut mot familjen, säger hon. KD, då KDS, hade till exempel en valslogan om att verka för ett familjevänligt samhälle. I dag låter det okontroversiellt.

– Men det uppfattades då som otroligt avvikande från rådande agenda. Då gällde motsatsen; mödrarna var skadliga för sina barn, kärnfamiljen var passé och äktenskapet skulle avskaffas för det var också skadligt.

Vänsteridéer om fri sexualitet, abort och allmän barnomsorg fanns på plats redan före 68-rörelsen. Med den nya generationen välutbildade socialdemokrater som kom fram använde

dessa frågor för att gynna sig själva, menar Carin Stenström som dock påminner om att det länge fanns ett motstånd inom arbetarrörelsen.

– Man ska komma ihåg att S Kvinnoförbund sade nej till fri abort, liksom alla övriga kvinnoförbund. Och S-Kvinnornas ledare Nancy Eriksson gav ut en liten skrift med titeln Bara en hemmafru, ett citat som ständigt förekom i debatten vid denna tid. Hon ville uppgradera hemarbetet och hemmakvinnornas värde.

Om pendeln delvis svängt tillbaka till att familjen i dag åtminstone delvis uppvärderats i den offentliga debatten, är det annorlunda med förskolepolitiken.

– 68-vänstern drev på för ”daghem åt alla”. Nu är vi i ett läge där i princip alla partier förordar obligatorisk närvaro i förskolan från tidig ålder, konstaterar Stenström.

I likhet med att ifrågasätta aborter, har det blivit ett slags tabu att förespråka annat än kommunal barnomsorg och att barnen tidigt lämnar hemmet och föräldrarna för att uppfostras av det allmänna. Detta är ett tydligt arv från vänstervågen, menar hon.

En aspekt av hur de här idéerna kunde få sådant genomslag var att det bildades en ungdomskultur som det svenska samhället inte riktigt sett förut.

– Tidigare slutade många skolan när de var 15 och steg direkt in i vuxenvärlden. Nu kom en generation som var 15-25 år, vidareutbildade sig och som tog sig en helt egen livsstil som präglade alltifrån politik till mode och musik.

Drogliberalismen gjorde entré och en avsky mot auktoriteter bidrog sannolikt till att de som växte upp den här tiden hade lättare att ta till sig och leva ut de radikala idéer som följde med den fria sexualiteten.

Och det finns tydliga beröringspunkter mellan 68-rörelsen och dagens wokekultur där bland annat kön ses som något flytande och ändringsbart.

– Hela woketänkandet kommer ur den långtgående sekulariseringen som började i mitten av 1900-talet. Det är en fortsättning på trender av frigörelse och normlöshet som fick starkt genomslag och som skadat både samhället och individer allvarligt, säger Carin Stenström.

Samuel Teglund

Röjde väg för porr och aborter

Sexliberalism. Att bryta ned den kristna synen på samlevnad och i stället införa fri sexualitet – det var ett av målen för 68-rörelsen, berättar statsvetaren Stefan Swärd. Vänsteraktivisterna skulle lyckas – men inte helt.

Före 60-talet tyckte antagligen de flesta svenskar att sexualitet var något som hörde ihop med trohet, äktenskap och kärlek. Men 68-rörelsen skulle förändra svenskarnas syn på sexualitet radikalt.

– 68-rörelsen ville göra upp med ”det gamla samhället” och ”borgerliga värderingar”. Det innebar även att bryta sig loss från kyrkan och kristendomen, berättar statsvetaren och pastorn Stefan Swärd.

Som en del i detta ville 68-aktivisterna bryta ned de kristna värderingarna, och i stället införa en ateistisk väg, förklarar han. En av dessa kristna värderingar var, enligt Swärd, uppfattningen att äktenskapet mellan man och kvinna är en grundbult i samhället.

De nya tankarna innebar i princip att allt var tillåtet och att sexualiteten var till för njutning.

– Fri sexualitet var en av grundpelarna i 68-rörelsen, säger Swärd.

Enligt statsvetaren påverkades svenskarna inte bara genom högljudda aktivister, utan även genom kulturen. På 60-talet kom exempelvis filmer som ”491” och ”Jag är nyfiken – gul”, ”Den svenska synden”.

– Film och tv är otroligt viktiga för att påverka opinionen. Genom vissa program och filmer slog sexliberalismen igenom på alla fronter, säger Stefan Swärd.

I spåren av den förändrade synen på sexualitet kom snart preventivmedel, sambolagsstiftning och fri abort.

– Skulle man ha fri sexualitet var man också tvungen att ha fri abort, säger Stefan Swärd.

Filmen ”Jag är nyfiken – gul” kom ut 1967.

Han påpekar att det från början inte var kvinnoförbunden som drev frågan om fri abort, utan att det var den fria sexualiteten som var

I 68-rörelsens anda bildades fristaden Christiania i Köpenhamn. Christiania blev en gränslös lekplats för de vuxna men kanske inte för några av de barn som lämnades vind för våg medan deras föräldrar ägnade sig åt fri sex och droger. I dokumentärfilmen Christianias barn (2015) skildras livet i Christiania ur barnens perspektiv.

Foto: Danmarks Radio

skälet till att frågan väcktes.

– Kvinnoförbund påpekade till och med att abort skulle kunna vara förtryckande mot kvinnorna, säger Swärd.

Något annat som 68-rörelsen drev var, enligt honom, kampen för att den traditionella kärnfamiljen skulle avskaffas. Som ett led i detta drev man på för offentlig barnomsorg, menar han.

– Nu skulle samhället ta hand om barnens uppfostran redan från tidig ålder. Den tanken fanns inte i människors föreställningsvärld i början av 60-talet, säger han.

Bland de mer kontroversiella frågorna som lyftes under 60- och 70-talen fanns pedofili och incest.

– När fri sexualitet slog igenom på 60-talet skulle allting vara fritt. Bland annat homosexu-

alitet, men även pedofili och incest. Men här kom det motreaktioner ganska snabbt, säger Swärd.

Även fri pornografi och prostitution var frågor som lyftes i 68-rörelsen, enligt statsvetaren. Men efter några år upptäckte kvinnor att detta inte var bra för dem, så det tonades ner, berättar han.

Generellt har 68-rörelsens syn på sexualitet påverkat dagens syn på samlevnad i hög grad, menar Stefan Swärd. Men allt slog inte igenom.

– Vanligt folk förstår att fri sexualitet inte fungerar helt och hållet. Man vill ha trohet. Man vill ha stabila familjer. Skulle vi leva ut sexliberalismen helt skulle vi få ett totalt kaotiskt samhälle.

Sara Andersson

Stefan Swärd.

Foto: Eva Janzon

www.gppab.se

Box 134, Västergatan 19, 335 30 Gnosjö

Tel: 0370-33 23 50 • Fax: 0370-33 23 59

E-post: info@gppab.se

Håller Din församling en godkänd och säker nivå på Ert brandskyddsarbete?

Tveksam? Kontakta oss, vi kan både brandskydd och församlingsverksamhet.

- Tel 060-56 00 00 - www.sequro.se - Bil 070-72 76 180 - info@sequro.se

BESTÄLL BÖCKERNA OM SVERIGE 1947 – 1988

Åren 1947–1967 förändrades Sverige i snabb takt. Den tekniska utvecklingen och den ekonomiska tillväxten saknade motstycke och lade grunden inte bara för ett ojämförligt välstånd utan också för djupa sociala och kulturella förskjutningar. Allt som hade tagits för givet utmanades. Radikalism fick ett egenvärde. Avantgardet blev mainstream.

Åren 1968–1988 förändrades de sociala mönster som präglat Sverige sedan generationer. Allt ifrågasattes i världens modernaste land. Nya uttrycksformer, nya friheter och nya sätt att leva utvecklades. Men utvecklingsoptimismen utmanades av återkommande kriser. Individen ställdes allt mer i centrum. Kollektivismen började lösas upp.

www.timbro.se/forlag

Så tog vänstern grepp om kyrkan

Forskning. En stark vänstervind i kristenheten mellan 1965 och 1989 kom att förändra det kyrkliga landskapet och spåren är tydliga i kyrkan än i dag. Idéhistorikern Johan Sundeen, som avled tidigare i år, har kartlagt utvecklingen i sin bok om ”68-kyrkan”.

Boken kom ut 2017 och har titeln 68-kyrkan – svensk kristen vänsters möten med marxismen 19651989. Där går Johan Sundeen, som avled tidigare under 2025, igenom vad som hände under de år då socialistiska aktivister kom att ta ett starkt grepp om bland annat Svenska kyrkan. Flera av denna rörelses ledande företrädare är och har varit på maktpositioner i kyrkan, och många av dem hänvisar till världskyrkomötet som hölls 1968 i Uppsala som en slags startpunkt för omorienteringen av kyrkan. Mötet blev en katalysator för dem som menade att kristen tro skulle gå hand i hand med socialism och med revolutionära idéer.

I en tidigare intervju med Världen idag har Johan Sundeen berättat att en sak som förvånade honom när han satte sig in i det digra källmaterialet var hur liten skillnaden var mellan den sekulära vänstern och den kristna vänstern vid den här tiden.

– Jag hade inte förväntat mig att de skulle överensstämma i så hög grad, säger han och hänvisar till uttalanden från tongivande kristna vänsterföreträdare om att de inte ville ha en mer kristen socialism än icke-kristna vänsterradikaler.

– Den kristna vänstern ville ha politisk bön,

●●● Motståndet mot de extrema vänsterrörelser, som det rörde sig om, var i många sammanhang väldigt svagt.

Johan Sundeen, idéhistoriker

politisk diakoni, politiska psalmer och politisk predikan, men innehållsligt var överensstämmelsen väldigt stor mellan sekulära och kristna socialister.

För socialdemokratin kom idén om att använda kyrkan som en plattform för partiet långt tidigare. Arthur Engberg, socialdemokratisk ecklesiastikminister fram till 1939, ska i en riksdagsdebatt exempelvis ha sagt att man till att börja med skulle avskaffa biskoparna och införa en kyrklig överstyrelse med en generaldirektör för kungliga salighetsverket.

Johan Sundeen ville dock göra en åtskillnad mellan S som parti och den kristna vänsterrörelsen.

– Socialdemokratin närmar sig historiskt sett kyrkan ur ett religionskritiskt perspektiv och ser den som ett organ för partiets strävanden genom att sekularisera kyrkan inifrån. Men den här rörelsen vill inte att samfunden ska tappa sin religiösa identitet, man har en kristen åskådning men uttolkar den i extremt hög utsträckning i politiska termer.

– När man talar om politiseringen av kyrkan så skiljer jag mellan extern och intern politisering. Svenska kyrkan är en politiskt styrd organisation med ett kyrkomöte som högsta beslutande organ och där politiska partier agerar.

Den andra aspekten av politiseringen är att det inom flera samfund funnits en agendasättande elit, intellektuella och vältaliga personer som har drivit tanken om att det finns stora likheter mellan kristen åskådning och socialistisk, profan ideologi.

Enligt Johan Sundeen uppstod den karismatiska rörelsen i svensk kristenhet delvis som en reaktion på den så kallade politiska ”väckelsen”. Det är två rörelser med skild identitet.

Den politiska väckelsen talar om ett kristetsocialistiskt budskap, medan Jesusrörelsen talar om Jesus allena, att kristendomen inte behöver kompletteras med profana ideologiska influenser.

– I boken skriver jag att vänsterradikalismens knutna näve utmanades av Jesusrörelsens mot himmelen pekande finger.

Sundeen noterade att det i den kyrkliga

Johan Sundeen på Bokmässan i Göteborg 2017. Foto: Mattias Blomgren, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Foto: Christine Olsson/TT

debatten, inte minst på sociala medier, finns ett starkt gräsrotsmotstånd mot politisering av kyrkan. Även om det är oklart hur representativa dessa röster är så ansåg han att det är stor skillnad på hur det lät på 60- och 70-talet. – Det är frapperande i det material jag tittat på att motståndet mot de extrema vänsterrörelser, som det rörde sig om, i många sammanhang var väldigt svagt.

Förklaringen till detta kan vara dels att tidsandans makt var mycket stark, vänsteridealet hade en extremt dominant ställning i det svenska samhället på sent 60-tal och tidigt 70-tal.

Sundeen påminde dessutom om att kyrkan kom från ett 50-tal där man blivit kraftigt attackerad av sekulär-humanism. Att kyrkan fick positiv uppmärksamhet när den fokuserade på socialism och aktivism kan vara svar på varför så få höjde sin röst mot det vänsterpolitiska inflytandet. Och spåren in i vår tid är tydliga. – Vi har sett flera kyrkliga företrädare som tydligt identifierar kristendom med socialdemokrati, till exempel tidigare ärkebiskopen KG Hammar i en bok på 1970-talet.

– Och fram till 68-vågen är kyrkorna gene -

rellt sett väldigt Israelvänliga, sedan får vi tydligt pro-palestinska grupperingar. Det lever kvar i dag genom delar av eliten inom Svenska kyrkan.

En fråga som återkommer i boken är hur vänsterkristna företrädare kunde ställa sig på förtryckande regimers sida, regimer som dessutom ofta förföljde kristna.

– Det är en av de absolut viktigaste lärdomarna av min bok, att vi måste lära av historien. Det är en varning till alla kristna om hur lätt kristendom kan korrumperas av extrema sekulära ideologier.

– Kyrkornas världsråd tar 1948 ställning mot just korruption av kristen tro genom totalitära ideologier och tjugo år senare vinner marxistiska och kommunistiska synsätt betydande inflytande inte minst bland studenter i kyrkorna, med en idealiserad syn på bland annat Kina, Vietnam, Tanzania och Kuba. Man försöker flytta ner himlen på jorden. Den typen av utopiska tankegångar om paradis på jorden slutar alltid på förfärande sätt.

Kraven på en hygienisk närmiljö runt patienten blir viktigare hela tiden. Keep it Clean är Silentias bidrag till minskad smittspridning. Silentias skärmsystem har stor flexibilitet och kan anpassas till vårdens alla miljöer. Skärmarna är enkla att rengöra, flytta och fälla in.

Läs mer om Keep it Clean på silentia.se eller ring oss på 0346-485 80.

Samuel Teglund

Johan Sundeens bok 68-kyrkan.

”Vänsteridealen fick företräde i kyrkan”

Normförskjutning. Att kyrkan i sin nya handbok tagit bort ord som ”Herre” och ”Fader” är ett exempel på hur 68-vänsterns värderingar påverkar Svenska kyrkan in i våra dagar. Det menar teologen Christian Braw som är kritisk till rörelsen.

– Ett grunddrag är revolten mot all auktoritet, säger han.

68-vänsterns inflytande i kyrkan har också studerats av Helena Edlund, präst och författare till boken Konsten att överleva Svenska kyrkan. I boken beskriver hon bland annat sina erfarenheter av hur en viss typ av politiskt vänsterideal har företräde i kyrkan och hur detta på olika sätt drabbat henne och många andra.

– Om man inom Svenska kyrkan har ett annat sätt att definiera kristen tro än den vänsterpolitiska definitionen kan man bedömas som märklig eller udda. Det påverkar inte minst Svenska kyrkans självbild. Jag har dragit slutsatsen att man inte är medveten om detta eftersom det är så naturligt, ”detta är vad det innebär att vara en god kristen”.

Hon beskriver socialismens ”långa marsch genom institutionerna” där kyrkan är en av dessa.

– Man kan se att marschen är i mål när de inte längre försöker dölja sina intentioner. I dag är det väldigt tydliga politiska uttalanden från Svenska kyrkan centralt.

Hon nämner bland annat Svenska kyrkans ställningstagande mot Israel. Och att det inte ses som särskilt uppseendeväckande när en präst står som förstanamn på Vänsterpartiets lista inför valet, som är fallet i skånska Staffanstorp.

Foto: Det goda samhället

– Om man tar de politiska ytterligheterna, det hade nog inte gått att vara präst och toppa till exempel

SD:s kommunlistor.

Det ena anses oproblematiskt, det andra skulle inte tolereras.

Det som enligt Helena Edlund måste till är att statens och Svenska kyrkans skilsmässa effektueras.

– Politikerna måste erkänna att kyrkan är myndig att stå på egna ben.

Christian Braw, teolog och författare, har studerat 68-rörelsens inflytande i kristenheten.

Också han ser tydliga avtryck i samtiden, till

Helena Edlund, f d präst i Svenska kyrkan.

Boken Konsten att överleva Svenska kyrkan är skriven av Helena Edlund.

Kyrkomötet har blivit en väg för vänstern att påverka kyrkan.

Foto: Staffan Claesson/TT

exempel i den så omdebatterade nya kyrkohandboken.

– Ett grunddrag är revolten mot all auktoritet. Därför har man medvetet tagit bort eller devalverat ord som ”Herre” och ”Fader”.

Han nämner också psalmer där fokus ligger på att människan ska bygga en värld av rättfärdighet och liknande formuleringar, där Gud är mer eller mindre frånvarande.

68-värderingarna spelar ”det självklaras roll i historien”, säger Christian Braw. Det man inte talar om utan tar för givet är ofta det som är allra viktigast för att förstå något.

I viss mån utgjorde frikyrkligheten i dess olika former, med fokus på den enskildes relation till Gud, en motkraft till 68-kyrkans syn på

Christian Braw, teolog och författare.

Foto: Världen idag arkiv

kollektivism och mänsklig utopi, menar han.

– Också lovsången är en sådan motkraft, där man tillber Konungen på tronen, den levande Herren, Jesus Kristus.

Christian Braw ser tre tydliga drag i 68-kyrkan: Monism, tron på en enda värld där den andliga verkligheten och himlen saknar betydelse. Evolutionism, tron att världen är på väg framåt och uppåt mot ett fullkomligt samhälle. Och utopism, tron på ett paradis på jorden.

– Jesus ses på sin höjd som det stora föredömet i socialt engagemang. I grund och botten är detta en lagisk religiositet, utan evangelium, frälsning eller frälsare, säger Christian Braw.

Samuel Teglund

Visste du att…

...höjdare inom Svenska kyrkan i vissa fall hyllat, i andra fall ursäktat, revolutionen i Kina där hundratusentals människor dödades?

●●●

Den kinesiska kulturrevolutionen är ett av de mest spännande experimenten i vårt århundrade.

Per Frostin (1943-1992), svensk professor i systematisk teologi

●●●

Kan vi inte med en konsekvent skapelsetro också se Guds hand i den ateistiska och antikristna kinesiska revolutionen i de stycken där den otvivelaktigt skapat rättvisare förhållanden?

KG Hammar, sedermera ärkebiskop i Svenska Kyrkan

...en extrem vänstersekt i Sverige skilde barnen från sina föräldrar?

Under några månader 1968 radikaliserades ett hundratal svenska vänsterungdomar. De kallades dubbelmaoisterna, senare ”Rebellerna”, och organiserade sig i hemliga celler i Stockholm och Uppsala där barn togs ifrån sina föräldrar.

De var beredda att använda våld och vapen för att göra revolution. Det förekom hård kontroll, angiveri, förnedring och bestraffningar i jakten på ”borgerliga synder” bland de egna medlemmarna.

Foto: Björn Larsson Ask/SvD/TT

...vänsterrörelsens genomslag i media finns belagt i siffror?

En undersökning från 1980 pekar mot att mer än hälften av eleverna på journalisthögskolan vid en given tidpunkt röstade på VPK (Vänsterpartiet kommunisterna). Vid samma tid låg stödet för VPK nationellt på omkring fem procent.

Bland Göteborgsjournalisterna som gått igenom journalisthögskolan uppskattades hela 60 procent ha röstat på VPK. Vänsterlutningen bland svenska journalister har också bekräftats i senare undersökningar.

...även våra matvanor började revolutioneras 1968?

Detta år grundades svenska hamburgerrestaurangen Max. Samma år tros Sveriges första renodlade pizzeria ha etablerats och dessutom skapades Hemglass med sin glassbil. 1968 var således också ett år då snabbmaten gjorde entré och revolutionen av svenskarnas matvanor inleddes.

...det var först 1968 som barn fick lördagsledigt i Sverige?

Efter flera års försöksverksamhet på olika håll i landet fattades det 1968 till sist beslut om att skolverksamheten skulle vara nedstängd under lördagar. Således ersattes sexdagarsveckan för skolbarn med de femdagarsveckor vi nu ser som självklara. Samtidigt fastställdes att läsåret skulle bestå av 40 veckor.

...Martin Luther Kings sista tal 1968 beskrivs som profetiskt?

Pastorn och medborgarrättskämpen Martin Luther King mördades den 4 april 1968. Dagen innan höll han ett av sina mest kända tal där han använde den bibliska bilden av Mose som varit på bergstoppen och sett in i det förlovade landet men själv inte kunde följa med in.

”Jag vill bara göra Guds vilja. Och han har tillåtit mig att gå upp till berget. Och jag har tittat ut. Och jag har sett det förlovade landet. Jag kanske inte kommer dit med er, men jag vill att ni ska veta i kväll, att vi som folk kommer att komma till det förlovade landet! Så jag är glad i kväll, jag är inte orolig för någonting! Jag är inte rädd för någon människa. Mina ögon har sett härligheten av Herrens ankomst!” sade King som dödades 39 år gammal.

Foto: Stefan Lindblom/SvD/TT

Foto: Oscar Olsson/TT

Foto: TT

”68-våg var förakt för demokratin”

Kulturkamp. Det bästa med 68-vänstern var den politiska motkraft som mobiliserades och som bidrog till att göra Sverige till ett mer liberalt land. Det menar Gunnar Hökmark, tidigare Europaparlamentariker för Moderaterna, som minns kraven på diktatur från 68-rörelsen.

Gunnar Hökmark gick på gymnasiet i Ystad när vänstervågen svallade som kraftigast på svenska skolor och universitet.

– Jag kommer aldrig att glömma hur en person från KFML(r) i Ystad kom fram till mig på skolgården och vänligt informerade mig om att jag stod på deras dödslista, berättar han.

– Det understryker vilken konstig samhällsanda som rådde. I dag, om någon sagt något sådant, så hade kvällspressen varit där genast. Men då var det här ett slags normalitet.

Den unge Gunnar Hökmark hade ett stort intresse för politik, och definierade sig tidigt som borgerlig.

– Jag hade läst mycket om både Nazityskland och Sovjetunionen, och om förtrycken där, säger han.

– Tidigt såg jag att fria samhällen var bättre än centraliserade, diktatoriska samhällen, oavsett vilka avsikter som de styrande sade sig ha.

Gunnar Hökmark har ingen fördragsamhet med dem som gjorde sig till förespråkare för Sovjetunionen eller andra kommunistiska regimer.

– Som jag ser det var 68-vågen ett utslag av förakt för demokratin, och för mänskliga friheter och rättigheter, säger han.

– Förment var vänsterns kritik riktad mot kolonialism och den så kallade imperialismen. Men inriktningen var oftast kommunism, stöd och romantisering av Kina och Mao, stöd till Kambodja och Röda khmererna, stöd till Nord-

korea, till Nordvietnam, och till en lång rad kommunistiska rörelser och regimer.

Det fanns också en uttalad vilja att upphäva demokratin i det svenska samhället, påpekar han.

– Man sade rakt ut att man ville ha folkets diktatur, att frihet och rättigheter var något för de borgerliga demokratierna och en del av repressionen, säger Gunnar Hökmark.

Han menar att många som var med på den tiden faller i fällan att romantisera den.

– Jag noterar att man i dag tenderar att relativisera det faktum att de som var unga 1968 faktiskt förespråkade diktatur. Att så många som var med då satte dagens kultur inom medier och kultur, gör att man i dessa kretsar fortfarande kan relativisera demokrati och fri- och rättigheter, säger han.

– Detta ser vi upprepade gånger: att när olika typer av vänsterregimer i världen underminerar demokratin, så tas det emot med ursäktanden eller förståelse.

Det enda goda med vänstervågen, menar han, är att den väckte en kraftig motrörelse inom borgerligheten.

– Den mobiliserade människor ur den borgerliga fåran som kanske annars inte hade gått in i politiken, framför allt inom Moderaterna, och tvingade fram ett nytt fokus på demokrati och fria marknadskrafter, säger han.

– Därmed föddes den högervåg som växte fram under 1970-talet och dominerade på 1980-talet, och som gjorde Sverige till ett mer reforminriktat land än många andra.

I slutändan blev denna motrörelse vänstern övermäktig, samtidigt som vänstervågen med Gunnar Hökmarks ord ”satte sig” i stora delar av kultursektorn och mediasamhället.

– De förlorade slaget om verkligheten men lyckades på något sätt bita sig fast i den beskrivande sektorn av vårt samhälle.

Gunnar Hökmark utanför Europaparlamentet i Strasbourg. Foto: Fredrik Persson/TT

På 1980-talet kom en ny vänstervåg i form av den fredsrörelse som motsatte sig Natos utplacering av missiler i Västeuropa under pågående förhandling med Sovjetunionen om nedrustning.

Gunnar Hökmark var vid den tiden ordförande för Democrat Youth Community of Europe, som samverkade med olika moderata och konservativa ungdomsförbund.

– Vår organisation kom att bli en stark motkraft mot vad som i själva verket var en vänsterrörelse, med målet att Sovjet skulle diktera villkoren för resten av världen, säger han.

– Slutresultatet blev att Västeuropas länder i de flesta fall stärkte sina försvar och gjorde upp med tanken på ensidig nedrustning.

Grundläggande värden stod på spel under 1968 och på 1980-talet, menar Gunnar Hökmark. – Om vänstern vunnit så hade våra samhällen sett väldigt annorlunda ut, på bekostnad av demokrati och frihet. Det var ingen lek kring lägerelden, utan handlade i grunden om blodigt allvar.

Eva Janzon

Fotnot: KFML(r) står för Kommunistiska förbundet

Marxist-Leninisterna (revolutionärerna). Det var ett parti som uppstod när Kommunistiska förbundet Marxist-Leninisterna, KFML, splittrades kring år 1970.

●●● Jag glömmer aldrig hur KFML(r) kom fram till mig på skolgården och vänligt förklarade att jag satts upp på deras dödslista.

Gunnar Hökmark, tidigare Europaparlamentariker

Alf Svensson: 68 bidrog till

Brytningstid. Under tio år, mellan 1963 och 1973, arbetade Kristdemokrat-ernas tidigare partiledare Alf Svensson som lärare. Genom sina elever fick han förståelse för vad som drev en del in i 68-vänstern.

– Vissa läste Maos lilla röda flera gånger i veckan, berättar han.

Alf Svensson ledde Kristdemokraterna mellan 1973 och 2004 – årtionden som var omvälvande inte minst internationellt. Och det är det globala sammanhanget som han menar måste finnas med när man ser på den så kallade 1968-rörelsen.

– Det var mycket som bäddade för vänsterrörelserna. Det var ju inte så att de bara dök upp från ingenstans, säger Alf Svensson och nämner Vietnamkriget och Sovjetunionens ockupation av Prag 1968 som faktorer som drev på en stark fredsrörelse i Sverige.

– Att Fidel Castro kom till makten i Kuba var naturligtvis förfärligt på sikt. Men dessförinnan hade USA och diktatorn Fulgencio Batista styrt landet, och det var korrupt och eländigt i alla avseenden.

Att många unga människor fastnade i extrem marxism måste också den tidens vuxengeneration ta på sig ansvar för, menar Alf Svensson.

– Unga människor – för det var ju ungdomar, även om de hejades på av en del akademiker –kan inte spegla sig mot tidigare erfarenheter. Och det får den äldre generationen lite grann ta på sig, tycker jag.

Trots att 2,1 miljoner svenskar år 1963 skrev under listor med krav på att kristendomskunskapen skulle vara kvar i gymnasiet, var den kristna värdegrunden inget som enligt Alf Svensson hade verkligt fäste i samhället utanför kyrkornas väggar.

– Jag tycker nog att man hade tappat debatten inom kyrkor och samfund om etikens roll och betydelse. Det hade blivit statiskt; det fanns inget som överfördes till den yngre generationen, enligt mitt sätt att se, säger han.

– Så när de här vänsterrörelserna dök upp fick ungdomarna, ofta mycket begåvade sådana, något att ty sig till, att kämpa för och tro på. Och det måste ungdomar ha.

Som lärare såg Alf Svensson hur entusiastiska elever träffades för att läsa ”Maos lilla röda” flera gånger i veckan.

●●●

Det var mycket som bäddade för vänsterrörelserna.

Det var ju inte så att de bara dök upp från ingenstans.

Alf Svensson, f d partiledare

Foto: Pontus Lundahl/TT

Kristen demokratisk samlings (KDS) partiordförande Alf Svensson omgärdad av journalister i riksdagens kammare vid riksdagens upprop i Stockholm 30:e september 1985.

Foto: Dan Hansson/TT

dagens religionsfobi

– På universitet och högskolor försökte vi kristna komma över vattenytan och ta debatten med maoister, trotskister och kommunistpartiet KPML(r). Men vi hade inte alls samma ork, resurser och kraft, säger han.

För att se med egna ögon på det samhälle som så många svenskar propagerade för, reste Alf Svensson till Albanien 1970.

– Där mötte jag många svenska akademiker i min egen ålder, men de var inte talbara. De hade fastnat i en fanatism och var övertygade om att det på sikt skulle komma en större jämlikhet där ingen förtrycktes eller räknades bort, säger han.

– Det var många gånger fina ideal men de var omöjliga att nå i den anda, atmosfär och människosyn som rådde.

Politiskt ebbade vänstervågen ut i mitten av 1970-talet, även om de många studenter, författare och intellektuella som kommit att engagera sig fortsatte att dominera inom framför allt kultur och medier.

Ett tydligt arv som 1968-rörelsen lämnade efter sig, menar Alf Svensson, är sekulariseringen.

– Sekulariseringen är ju självklar i så måtto

●●●

Det har gått så långt att man nästan fått religionsfobi, och det menar jag till en del är en följd av 68-rörelsen.

att man inte ska ha organisatoriska band mellan stat och religion. Men det har gått så långt att man nästan fått religionsfobi, och det menar jag till en del är en följd av 68-rörelsen, säger han.

– Jag tror faktiskt att många av dem som var med i 68-rörelsen drabbats av eftertankens kranka blekhet och har insett att samhället måste ha en gemensam värdegrund. Problemet är att den förblir diffus och flytande om man inte tydligt säger vad den är förankrad i.

Alf Svensson är dock självkritisk och menar att de kristna själva varit för dåliga på att lyfta fram kristna värden.

– Man lyckades samla in 2,1 miljoner namn till stöd för att ha kvar kristendomskunskapen, men var dålig på att förklara varför. Det handlade ju inte om att konservera en religion vilken som helst, utan kristendomen, som är siamesisk tvilling med vår demokrati, säger han.

– Men sorgligt nog är det den religion som politikerna nu ska mota ut från alla tänkbara sammanhang.

Eva Janzon

Sveriges Israelpolitik ändrades med Olof Palme

Politik. Med Olof Palme, som blev statsminister 1969, grundlades en ny svensk politik gentemot Israel.

– Prioriteringen av antikolonisation, internationell rätt och mänskliga rättigheter gjorde att det blev oerhört problematiskt att förhålla sig till Israel efter sexdagarskriget 1967, säger statsvetaren Jacob Eriksson, som forskat om Sveriges försök att medla mellan israeler och palestinier.

Före Sexdagarskriget, som utlöstes av en konflikt om Israels tillgång till Tiransundet, hade Sverige och Israel utmärkta relationer. De grundade sig inte minst på starka band mellan de två socialdemokratiska partier som dominerat politiken i både Sverige och Israel.

Detta förändrades helt när Israel i juni 1967 lade stora områden mark under sig som en buffert mot de omgivande arabstaterna.

Agerandet rimmade illa med svensk utrikespolitik, som under Olof Palme fick ett förstärkt fokus på solidaritet med ”de fattiga och förtryckta folken i den tredje världen”, som statsministern sade själv i ett tal 1970.

– Prioriteringen av antikolonisation, internationell rätt och mänskliga rättigheter gjorde att det blev oerhört problematiskt att förhålla sig till Israel efter Sexdagarskriget, säger Jacob Eriksson, som forskar och undervisar vid uni-

versitetet i York i England.

– Olof Palme och många andra socialdemokrater såg de icke-demokratiska aspekterna av ockupationen som farlig för Israel och för ambitionen att bevara Israel som en judisk och demokratisk stat.

Sverige var tidigt ute med att efterlysa en tvåstatslösning, vilket blev officiell utrikespolitik redan i mitten av 1970-talet. Och Jacob Eriksson påpekar att den svenska inställningen inte förändrats nämnvärt de senaste 50 åren, oavsett regering, även om enskilda partiledare och utrikesministrar lagt betoningen på olika sätt.

– Göran Persson bröt med den traditionella Palme-linjen och ville verkligen ha en annan relation med Israel. Men i sakfrågan ändrades inget, utan målet var fortfarande en lösning med två stater, säger han

– Skillnaden var att Göran Persson ställde högre krav på den palestinska sidan och på vad den skulle göra, jämfört med på den israeliska sidan.

Sedan dess, och framför allt från 2014, har svensk politik återvänt till den linje som rått sedan Olof Palme.

– Det är en politik som ändrade sin betoning efter Sexdagarskriget, men som varit konsistent fram till nu, säger Jacob Eriksson.

Eva Janzon

Arafat och Olof Palme möttes i Stockholm år 1983. Foto: Bertil Ericson/Scanpix/TT

Yasser

År 1967 kände sig Israel starkt hotat av de arabiska krigsmakter som inlett en uppladdning intill landets gränser. Här syns ett jordanskt militärförband i Jerusalem år 1967. Foto: AP/TT

Han vägrade köpa 68-vänsterns

Tidsandan. För dryga 50 år sedan var Svante Rumar en av många idealistiska ungdomar som sveptes med av tidens våg av internationell solidaritet och vänstersympatier. På en punkt kunde han dock aldrig hålla med 68-vänstern: en ny syn på Israel som boven i konflikten i Mellanöstern.

Det har flutit mycket vatten under broarna för Svante Rumar som i många år tjänat som pastor inom frikyrkan.

Men före det personliga mötet med Jesus 1972 hade den unge prästsonen definitivt hjärtat till vänster, berättar han för Världen idag. – Jag var ett barn av 68-rörelsen: broderskapare och socialist. Men också de borgerliga påverkades av tidsandan. Det fanns en grundinställning i landet som utgick från ett socialistiskt tänkande, säger Svante Rumar.

Internationella frågor stod högt på dagordningen för de unga vänsteraktivisterna. Men före sexdagarskriget 1967 var stödet för den unga israeliska staten en självklarhet även i Sverige. – Vi hade ju Tage Erlander som socialdemo -

●●●

Också de borgerliga påverkades av tidsandan. Det fanns en grundinställning i landet som utgick från ett socialistiskt tänkande.

Svante Rumar

kratisk statsminister, som älskade Israel och talade varmt om Genesarets sjö. Han hade en väldigt positiv inställning till Israel som land och jag tror också politiskt, i och med att han stödde Israels tillblivelse, säger Svante Rumar. Detta ändrades när Israel inte passivt väntade på att de arabiska krigsmakter som inlett en uppladdning intill landets gränser i maj 1967 skulle anfalla. I början av juni bestämde sig den israeliska ledningen i stället för att slå till först, hellre än att riskera statens utplåning.

Att omvärldens fördömande trots dessa omständigheter blev så starkt tror Svante Rumar hänger ihop med narrativet kring Vietnamkriget.

– Vietnamkriget framställdes som Davids kamp mot Goliat, och så såg man också allt som hände i Sydamerika, med dess revolutioner mot olika diktatorer, säger han.

– När Sexdagarskriget avslöjade att Israel inte var någon David utan en stor Goliat, ja, då var landet inte någon underdog längre. Landet var militärt jättestarkt, och lamslog hela den omgivande arabvärlden på väldigt kort tid.

Kriget ledde till att Israel lade under sig en väldig buffertzon i form av Gazaremsan, Sinai-

Svante Rumar

Foto: Livets Ord

Den 7 juni 1967 intar israeliska styrkor östra Jerusalem och för första gången på drygt

1 800 år är helgedomen Västra muren under judisk kontroll. Foto: David Rubinger/AP/TT

Palestinier i Sverige protesterar mot Israel.

68-vänsterns Israelhat

halvön, Golanhöjderna samt Judeen och Samarien (Västbanken) – områden med 1,2 miljoner palestinska invånare.

När det inte blev någon snabb reträtt från stora delar av Judeen och Samarien – vilket flera ledande israeliska militärer och politiker talat för – vände opinionen snabbt, till fördel för gerillaledaren Yassir Arafat och PLO.

Även i Sverige lades kursen för politiken om. Och den man som hade handen på rodret var Tage Erlanders efterträdare som statsminister, Olof Palme.

– Han var en stark förespråkare för gerillarörelsen i Vietnam och såg USA som den stora boven. Han vred om Sveriges inställning till Israel och lade grunden för en helt annan politik, som kulminerade med att utrikesminister Sten Andersson bjöd in Yassir Arafat på 1980talet, säger Svante Rumar.

– Ett israelvänligt Sverige blev i stället ett veritabelt PLO-näste. Sverige var ju också ett av de första länder som omfamnade PLO och Yassir Arafat.

År 1974 träffade Olof Palme, som förste västerländske regeringschef, Yassir Arafat i Algeriet, och i april 1983 mottogs PLO-ledaren av

Olof Palme i Stockholm. Det var långt innan Yassir Arafat och PLO officiellt hade tagit avstånd från terrorism och erkänt Israel. Besöket ledde till hårda protester och de borgerliga partiledarna vägrade träffa PLO-ledaren.

För Svante Rumar är det självklart att tidigare S-ledda regeringars hårda ton gentemot Israel har sin bakgrund i åren kring 1968.

– Man kan tycka att dåvarande utrikesministern Margot Wallström (S) agerat nästan obegripligt, om man inte betänker att alla de tongivande personerna på UD har sina rötter i 1968-rörelsen. De var unga och formades då, säger han.

Själv skrev Svante Rumar inte under på vändningen i relationen till Israel. Det tog heller inte lång tid innan han fick vara med om en egen, inre, omvändelse som ställde ideologin på ända.

– År 1972 tog jag emot Jesus efter att ha mött Jesusfolket, berättar han.

– Det startade en process som fullbordades när jag gick med i församlingen Livets ord. Då upphörde min politiska grundplåt helt att vara socialistisk.

Eva Janzon

●●● Ett israelvänligt Sverige blev istället ett veritabelt PLO-näste.

De var 68-rörelsens förgrundsfigurer

Profiler. En av nycklarna till 68-rörelsens framgångar var de profilstarka och stridbara personer som gjorde sig namn och intog plattformar i olika samhällssfärer. Här listar vi några av de vänsteraktivister som hade, och på olika sätt fortfarande har, stort genomslag i det svenska samhället.

Jan Guillou

Författaren och journalisten Jan Guillou är en av vår tids mest lästa skribenter. Han har med sina böcker och sina åsikter tagit stor plats i Kultursverige sedan 1960-talet. Guillou är en av de mest framträdande företrädarna för 68-vänstern med återkommande angrepp på USA, Israel och västvärlden. Guillou var själv maoist och Rysslandsvän och har arbetat för ryska underrättelsetjänsten KGB. Han var drivande i tidskriften Palestinsk front, där även bland andra Göran Rosenberg och Göran Palm medverkade, vars artiklar ifrågasatte Israels rätt till existens.

Sara Lidman

Sara Lidman var författaren som hade stor del i att protesterna mot Vietnamkriget blev så högljudda och starka i Sverige och att dessa blev den plattform utifrån vilken vänsterrörelsen kunde växa sig allt starkare de kommande åren. Hon besökte själv Vietnam under kriget och kom att personifiera den kommunistiska, vietnamesiska gerillarörelsen FNL genom att i upprop, texter och framträdanden gång på gång lyfta fram hård kritik mot USA och förorda kommunistiska lösningar. Lidman beskrivs även som en av de mest inflytelserika arbetarförfattarna i modern tid.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Louise Waldén

Den radikalfeministiska organisationen Grupp 8 bildades 1968 och bedöms ha haft en avgörande roll i svenska kvinnorörelsen och var tidiga att driva frågor om jämställdhet, preventivmedel, förskola och aborter. Louise Waldén var en av grundarna och 1975 var hon också med och startade Föreningen Kvinnokultur och Kvinnokulturfestivalen. Waldén har sedan varit aktiv i debatten om könsroller och feminism genom åren och har också arbetat för den abortförespråkande påverkansorganisationen RFSU samt var en av grundarna av RFSU-tidningen Ottar.

Pierre Schori

Socialdemokratiske politikern

Pierre Schori kommer ur 68-rörelsen och har haft en central roll i att omforma det svenska samhället. Schori har som minister, och i decennier del av partiets ledarskikt, varit med och omformat den moderna svenska biståndspolitiken och utrikespolitiken.

Angrepp på USA, Nato och Israel har präglat Schoris gärning, liksom att han återkommande försvarat Rysslands agerande och kritiserats för att föra vidare Rysslands talan i den svenska debatten.

Anders Carlberg

När Stockholms universitets kårhus 1968 togs över av socialistiska grupper var det Anders Carlberg, dåvarande ordförande i Vänsterns ungdomsförbund, som förklarade kårhuset ockuperat. Händelsen var en milstolpe för 68-rörelsen i Sverige. 1970 grundade Carlberg Förbundet Kommunist. Han var en tydlig Israelkritiker, men engagerade sig inte bara politiskt utan blev också en viktig röst i civilsamhället, inte minst som grundare av Fryshuset. Ända fram till sin död fortsatte han som debattör i samhällsfrågor med fokus på ”anti-auktoritära” lösningar.

Fakta. Fler viktiga personer i 68-rörelsen:

Suzanne Osten, teaterchef och regissör.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Claes Borgström, jurist och politiker.

Foto: Fredrik Persson/TT

Sven Lindqvist, författare.

Foto: Staffan Löwstedt/ SvD/TT

Mikael Wiehe, kompositör och sångare.

Foto: Johan Nilsson/TT

Sven Wollter, skådespelare.

Foto: Björn Larsson

Rosvall/TT

Olof Palme, politiker.

Foto: Tobbe

Gustavsson/TT

Margareta Garpe, dramatiker och regissör.

Foto: Anna Littorin/TT

Foto: Henrik Montgomery/TT

Foto: Jan Collsiöö/TT

Foto: Tina Magnergård/TT

Tomas Sandell: 1968 formade kyrkans syn på Israel

En vattendelare i hur kyrkan genom historien sett på Israel är bibelsynen. Så länge som vanliga kristna inte själva tillläts läsa Bibeln, var fördomarna mot det judiska folket utbredda och omfattande. I och med att Bibeln genom reformationen blev tillgänglig för var och en, väcktes även ett genuint intresse för det judiska folket och Bibelns profetior om deras upprättelse som folk och nation. Också i dag är det i bibeltroende kretsar som stödet för Israel är som störst. Men där liberalteologin och sekulariseringen vunnit insteg har även synen på Israel förändrats.

En avgörande faktor i denna omvärdering i synen på staten Israel kan i många fall förklaras med inflytandet från den så kallade 68-kyrkan. I den unika boken med titeln ”68-kyrkan: Svensk kristen vänsters möten med marxismen 1965–1989” förklarade författaren Johan Sundeen hur vänsterrörelsen från 1968 med tiden kom att omforma Svenska kyrkan så att den i dag i mångt och mycket styrs och domineras av det röda decenniets aktivister.

På femtio år har man lyckats omforma Svenska kyrkan till den grad att 68-rörelsens radikala program i dag även har blivit en del av kyrkans uppdrag. Det gäller allt från allmän normkritik till sexuell frigörelse och fria aborter. Drömmen om proletariets diktatur må ha krossats i och med Berlinmurens fall, men ärkefienderna USA och Israel förblir alltjämnt de sista jättarna som ska besegras. I dag ser man därför inga problem med att förena sina krafter med islamistiska rörelser för att med en bred och enad front uppnå dessa gemensamma mål.

När Svenska kyrkan och andra trossamfund i dag manar till bojkott av israeliska varor och anklagar den judiska staten för brott mot folkrätten, handlar det därför framför allt om en politisk övertygelse. När den gamla kristna

antisemitismen demoniserade den enskilda juden, exempelvis genom kyrkokonst föreställande judiska varelser med svans och horn, är det i dag den kollektiva juden, staten Israel, som demoniseras.

Genom att framställa den judiska staten som en olaglig ockupationsmakt, likt Romarriket på Jesus tid, vill man låta dagens Israel framstå som de nya romarna och palestinierna som den första tidens förföljda kristna. I dag leds denna globala anti-Israel-rörelse bland annat från Kyrkornas världsråd i Geneve. Sekreteriatet spelade bland annat en central roll under den ökända Durbankonferensen 2001 som lanserade den moderna BDS-rörelsen och utpekade Israel som en modern apartheidstat.

I den nya historiebeskrivningen finns det inte någon plats för staten Israel. Det må ha varit en smärre chock för sekulära EU-tjänstemän i Bryssel som arbetar med att motverka spridningen av antisemitism i Europa, när Unesco för några år sedan antog en resolution som endast nämnde de heliga platserna i Jerusalem med muslimska namn utan att Kyrkornas världsråd protesterade. Vad resolutionen antydde, att det inte hade funnits något judiskt tempel i Jerusalem under Jesus tid, skulle visserligen omkullkasta sanningsanspråken i den kristna tron men för att angripa Israel var det tydligen värt priset.

68-kyrkan är, som årtalet antyder, ett barn av sin tid. Men den är däremot inte speciellt kristen.

●●●

68-kyrkan är, som årtalet antyder, ett barn av sin tid. Men den är däremot inte speciellt kristen.

Tomas Sandell

rådgivare i EU-frågor, grundare av European Coalition for Israel

Vi hjälper er med kameraövervakning, inbrottslarm, brandindikeringar och passagesystem

Vi tar även hand om service och tillsyn av befintliga system.

Personlig service är vår styrka

SäkerhetsUnion AB

Tel: 08-37 10 65 • E-post: info@sakerhetsunion.se www.sakerhetsunion.se

Målning av fasad

N

Y H E T E R

”We know that our newbuildings, with the latest technology,will be effective, high performing and environmental efficient”

Rederi AB Älvtank www.alvtank.se

Vårda din fasad!

Fasaden ska stå emot och skydda från vårt påfrestande och skiftande klimat. Färgskiktet bryts ner med tiden och fasaden behöver målas om regelbundet.

Ring oss om ni önskar en offert.

Du når oss på telefon: 018-10 10 10 www.andersproduktion.se

VISHET

I TANKE OCH HANDLING

Praktisk idéhistoria för tro och liv utifrån grekisk och judisk livssyn

Återupptäck Jesus judiska bakgrund!

En på många sätt aktuell bok.

I serien VIBOSAS KORTA – MER ÄN ETT KORT

Till nygifta, nyblivna föräldrar, konfirmander, den som lever i sorg och den som fått en examen.

ViBoSa

Kontakt och mera info: www.vibosa.fi, vibosa@vibosa.fi, +358 504689678

FORTSÄTTNING FÖLJER

En vandring genom Apostlagärningarna

Undervisning, inspiration, apologetik och andlig vägledning. Boken innehåller också samtalsfrågor.

DÄRFÖR KRISTEN

50 teser om kristen tro för dig som söker och dig som funnit

Tänkt för massutdelning. Specialpriser.

Boris Salo

Prosten Boris Salo har skrivit ett tjugotal böcker och ett femtontal mindre skrifter om bl.a. äktenskap, föräldraskap, arbetsfrågor, stresshantering, Markusevangeliet, själavård och spiritualitet utgående Herrens bön, trosbekännelsen och buden.

Kristet motstånd försvagat av splittring

Församlingen. Medan 68-vänstern ryckte fram i Sverige, mobiliserade flera kristna motstånd i form av samhällsdebatt och bön. Två kristna profiler som var med när det begav sig vittnar dock om att det fanns en splittring och naivitet inom kristenheten.

– Visst finns det likheter med dagens situation, säger förkunnaren ClaesGöran Bergstrand.

År 1968 var den nu framlidne

Olof Djurfeldt, som senare blev chefredaktör på Dagen, 37 år gammal. Baptistpastorn ClaesGöran Bergstrand var 27 år. I tidigare intervjuer har de båda berättat om sina minnen av vänsterrörelsen som drog fram över Sverige.

– Hela 60-talet var en process där kristna i vårt land höll på att förlora mark, säger ClaesGöran Bergstrand.

Han tar som exempel att kristendomen höll på att förlora sin särställning i skolan, att röster för fri abort började höjas och att förslag om att avskaffa affärstidslagen, som innebar att butiker var stängda på söndagar, lades fram.

– Sekulariseringen, det vill säga avkristnandet, gjorde sig allt mer gällande, säger Bergstrand.

De kristna stod dock inte overksamma. När lagförslaget om att kristendomsämnet skulle ersättas mot ”religion” i skolan, tog de kristna samfunden initiativ till en namninsamling mot reformen.

– Jag kommer ihåg hur jag, och andra ungdomar i Elimkyrkan, sprang runt på Östermalm i Stockholm med de där namnlistorna, berättar Claes-Göran Bergstrand.

Arbetet gav resultat: Insamlingen resulterade i 2,1 miljoner namn vilket innebär att det är den största namninsamling som Sverige har haft.

Det reella resultatet var dock mindre: Skolreformen röstades nämligen igenom, namnunderskrifterna till trots.

Nu tog de kristna nya tag: Nederlaget gällande skollagen ledde till att pingströrelsens förgrundsgestalt Lewi Pethrus tod initiativ till partiet Kristen demokratisk samling, nuvarande Kristdemokraterna.

Sekulariseringen fortsatte dock. När affärstidslagen upphävdes år 1973 började affärscenter poppa upp överallt, som människor besökte på söndagar i stället för kyrkan, berättar Bergstrand.

– De blev de nya templen, säger han.

Samma år infördes en ny äktenskapslag som gjorde det lättare att skiljas och ett år senare kom nuvarande abortlagstiftning som endast skyddar fostret efter graviditetsvecka 18.

Kristen demokratisk ungdom demonstrerar utanför riksdagen mot fri abort 1974.

Foto: Gunnar Lundmark/TT

Enskilda individer leddes till omvändelse medan 68-vänstern penetrerade samhället. Foto: TT

Alf Svensson poströstar vid valet 1973. Med valsedlarna på postdisken framför sig. Foto: TT

Som en motreaktion på abortlagstiftningen bildades rikskommittén ”Rätt till liv”, berättar Bergstrand. En av dem som engagerade sig i frågan var Olof Djurfeldt som var med i den arbetsgrupp som gav ut ett motbetänkande till förslaget på ny abortlag.

Vid sidan av samhällsengagemanget var både Djurfeldt och Bergstrand djupt engagerade i den karismatiska rörelse som växte fram i kyrkorna parallellt med vänsterrörelsen.

– Lovsång, tungotal och andra Andens gåvor började praktiseras. För många var detta något nytt som kom in i de gamla församlingarna.

Det var inte bara på samhällsarenan som det rådde stor turbulens under 60- och 70-talet, utan även i kyrkorna. Medan vissa höll fast vid den traditionella kristna läran, började andra öppna sig för nya teologiska strömningar som liberalteologi och ersättningsteologi.

– Kristenheten var delad, säger Bergstrand. Han berättar att den liberalteologiska delen ”var vänster”, kritiserade USA:s krig i Vietnam och ägnade sig åt ett ”socialt evangelium”. Den andra delen, som han själv tillhörde, var mer

borgerlig men brydde sig främst om att vinna människor för Guds rike.

Ser ni några paralleller med dagens situation i Sverige?

– Ja, visst finns det likheter. Samhället är på väg åt fel håll och kristenheten är splittrad i vissa frågor. Ta bara Israelfrågan exempelvis. Den största skillnaden är att i 68-rörelsen sked-

Claes-Göran

Bergstrand

Foto: Jonas Adolfsson/Arkiv

Distributör för Wiba Generators reservkraftverk.

de argumentationen på gatorna, i dag sker den i tidningar, böcker och på sociala medier, säger Claes-Göran Bergstrand.

Även Olof Djurfeldt har berättat om att han ser paralleller.

– Men jag menar att allt det här hör samman.

Vi vädrade att det skulle gå så här, säger han.

Enligt Djurfeldt är utvecklingen i Sverige endast en fortsättning på det som påbörjades på 60-talet.

– Det har skett steg för steg. Och nu har det gått så långt att man nästan inte får säga vissa saker längre.

Vänsterrörelsen lyckades i mångt och mycket. Abortlagstiftning, skolreform och andra avkristnande lagar infördes. Vad gjorde kristenheten för fel?

– Jag tror att vi som var unga och tog till oss det karismatiska var ganska naiva. Vi var glada över att människor kom till tro och brydde oss inte så mycket om det politiska till en början, säger Claes-Göran Bergstrand.

När det gäller den andliga bönekampen säger Bergstrand att man förstod att den måste föras, och att det var en anledning till att böne -

nätverket ”Förebedjare för Sverige” kom till på 70-talet.

– Men det var inte så att hela kristenheten gick ned på knä och bad för samhällssituationen.

Något som, enligt Bergstrand, kan ha bidragit till att man ”förlorade kampen” är att många kristna ”anpassade sig efter världen” och inte lät den helige Ande verka.

– Kyrkorna hade körer, orkestrar och pensionärssamlingar, men ”harvade på” utan att se så mycket resultat i form av nyfrälsta människor.

Även splittringen i kyrkorna tror han kan ha bidragit.

– Ja, absolut. ”Enade vi stå, söndrade vi falla”, som man säger. Jag tror att vi missade något som Gud hade kunnat låta ske om våra hjärtan hade klappat tillsammans.

Claes-Göran Bergstrand betonar dock att det inte är för sent.

– Det kan ske igen. Det växer fram en andlig rörelse just nu.

●●●

Det har skett steg för steg. Och nu har det gått så långt att man nästan inte får säga vissa saker längre.

Olof Djurfeldt, tidigare chefredaktör på tidningen Dagen

Andersson

VINGASKÄR FISKERI AB FÅNGAR OCH SÄLJER HAVETS LÄCKERHETER

Sara

Utbildning.

Genom den läroplan som röstades igenom 1968 – under skolminister Olof Palme – övergav skolan inställningen att det är elevernas skyldighet och rätt att ta in kunskap. På bilden en skolklass i Haninge 1979. Foto: Kent Östlund/TT

När ideologin blev viktigare än kunskap

Skolan. 1968-rörelsens ”antiauktoritära” idéer har präglat delar av svensk skola ända in i våra dagar. Det menar Inger Enkvist, som är specialiserad på utbildningsfrågor.

Inger Enkvist är professor emerita i spanskspråkig litteratur vid Lunds universitet. Hon har också studerat pedagogikens historia i Sverige och skrivit boken God utbildning och dålig: Internationella exempel.

Som debattör i skolfrågor har hon synts bland annat som kolumnist på Svenska Dagbladets ledarsida. Där har hon beskrivit de många politiska beslut som hon menar satt ideologi före kunskaper ända sedan 1962, och som gjort att skolan gradvis tullat på vikten av mognad, ämneskunskap och lärarnas yrkesidentitet.

”Alla elever ska fortfarande undervisas inom klassens ram, och specialundervisning ska lösa alla problem. Programmet är detsamma. Vi sitter fast i 1970-talet,” skriver hon om den skolreform som lades fram av statsrådet Lena Hjelm-Wallén (S) 1976.

En särskild roll spelar den läroplan som trädde i kraft 1969.

– Det är betecknande att det är under Olof Palmes korta tid som skolminister som beslutet togs 1968, vilket i efterhand kan verka som en tanke, säger Inger Enkvist till Världen idag.

I och med denna läroplan lämnade skolan inställningen att det är eleverna som har skyldighet och rättighet att ta in kunskap, medan lärarna ger stöd och bedömer dem.

– Nu kommer man fram till att det är lärarens skyldighet att presentera materialet på ett sådant sätt att eleverna klarar av att ta till sig det. Det är alltså lärarnas fel om eleverna inte studerar, säger Inger Enkvist.

Något som präglar svensk utbildning nog så kraftfullt sedan slutet av 1960-talet, menar Inger Enkvist, är de statliga lärarutbildningarna.

– Under den här tiden inrättades lärarhögskolor med målet att få lärarna att se sig framför allt som samhällsrepresentanter som skulle forma medborgarna, snarare än att de skulle lära ut sina ämnen. Detta tänkande fanns oerhört starkt kring läroplan 69.

Många av blivande lärare, så som Inger Enkvist, ryckte på axlarna åt vad de såg som en onödig politisering och styrning. Men skolan kom steg för steg att fundamentalt ändras.

– Det viktiga medlet för förändringen var just

lärarhögskolorna, som var cent rum för att lära ut en ny peda gogik. Och det som skilde pedagogiken från andra universitetsämnen var att den expanderade utan att först ha en fast vetenskaplig grund, säger hon.

Nya tjänster skapades och beredde plats åt unga radikaler som deltagit i 68-rörelsen. På så sätt blev högskolorna en ny och snabbväxande arena för ofta radikal förändring.

Själv var Inger Enkvist ung student vid Göteborgs universitet i slutet av 1960-talet.

– Vid ett tillfälle när vi var ute och praktiserade i Göteborgs förorter, var jag som kursombud tvungen att fråga våra lärare vad vi skulle göra om barnen klättrade på väggarna, berättar hon.

– Svaret blev att ”en väl förberedd lektion misslyckas aldrig”. De hade helt enkelt ingen

kunskap om den verklighet där vi befann oss.

Femtio år senare ser hon starka drag av ”mission” inom den svenska pedagogiken och dess inriktning på att ge alla barn samma slags utbildning, oavsett studieförmåga eller ork, och på att forma ett visst tänkande.

– Pressen på lärarna och rektorerna har ökat hela tiden, samtidigt som man dragit ner på det teoretiska innehållet i varje ny läroplan. Ändå är det för mycket för dem som inte klarar av för mycket teori.

När Sverige införde grundskolan sneglade man åt Östtyskland, som hade gjort en snarlik reform redan på 1950-talet. Tusentals svenska lärare, rektorer och annan skolpersonal reste sedan på utbildning i kommunistdiktaturen under 1970- och 1980-talet.

Färg för industriellt underhåll

Induf erbjuder skyddande och problemlösande färgprodukter för industriellt och professionellt målningsunderhåll. Vår målsättning är att säkerställa problemfri drift och bevara ekonomiska värden. Tillsammans med auktoriserade takentreprenörer erbjuder vi plåttaksmålning med 15–20 års problemfri funktion. Läs mer på induf.se

●●● Grundskolan skulle användas i första hand för sociala ändamål, och i andra hand för inlärning.

Inger Enkvist, professor emerita vid Lunds universitet

Oavsett om du behöver mycket hjälp eller bara rådgivning i ditt skogsägande ser vi till att du når dina mål med din skog.

Foto: Dialogos förlag

Grundskolans uppgift är främst till för sociala ändamål, i andra hand för inlärning, menade filosofen John Dewey. Foto: Ed Ford/AP/TT

Men Inger Enkvist menar att förebilden för den svenska pedagogiska modellen snarare hämtades från vänsterrörelsen i USA än från den kommunistiska diktaturen, med dess fokus på disciplin och faktakunskap.

– John Dewey är den i dag mest namnkunnige av de många amerikanska pedagoger som sade ungefär samma sak: att grundskolan skulle användas i första hand för sociala ändamål, och i andra hand för inlärning, säger hon.

Betoningen på att forma ett visst tänkande och beteende var inte ny i sig.

– Skolan har alltid lärt ut saker som varit viktiga för barn och för medborgarna, så som noggrannhet, samarbete, punktlighet, och vikten av att inte ljuga. Det lärde man sig på ett naturligt sätt i samband med att man läste in olika ämnen, säger Inger Enkvist.

– Det nya var att de värden som man insisterade på var att skolan inte längre organiserades runt hur bra eleverna lärde sig.

Eva Janzon

Forskaren som tvingades ut ur Sverige

Åsiktsklimat. För statsvetaren Claes G Ryn blev det akademiska Sverige kring 1968 för trångt och ogästvänligt. Flytten till USA 1971 möjliggjorde en forskning och yrkesbana som forskningsinriktningen och det ideologiska klimatet på Uppsala universitet satt stopp för.

– Jag kom inte till USA för att jag hade någon klar tanke om hur det skulle bli med min karriär, utan jag kände behov av större akademisk frihet, berättar Claes G Ryn. – Jag ville skriva om etiska aspekter på demokratin. Det hade jag försökt i Sverige, där mitt sätt att behandla värdefrågor var utdömt som ovetenskapligt.

Claes G Ryn blev med tiden en internationellt uppmärksammad tänkare och har särskilt ofta inbjudits till Kina. Han höll en föreläsningsserie på Pekinguniversitetet, och flera av hans böcker har utgivits på kinesiska. 2012 fick han en hedersprofessur vid ett universitet i Peking.

Han startade och leder numera Center for the Study of Statemanship vid Catholic University i Washington, där han också länge var chef för sin institution. Claes G Ryn forskar och undervisar i frågor som skär mellan politik, etik, kultur och moral. Det är knappast ämnen som står högst på agendan i den svenska debatten, och som gjorde det ännu mindre för 50 år sedan.

Då, mot slutet av 1960-talet, klappade statsvetenskapens hjärta för frågor som ofta definierades av vänstern. Den som blickar tillbaka finner

exempelvis att Torsten Landelius 1965 disputerade på en komperativ studie om delegationer och grupper vid internationella arbetarkonferensen mellan 1919 och 1964, medan Daniel Tarschys 1972 tog sig an framtida statsskick inom klassisk och sovjetisk marxism.

I dessa sammanhang var den unge Claes G Ryn, som efter militärtjänst i Linköping 1963 skrev in sig på den statsvetenskapliga institutionen i Uppsala, Skytteanum, en udda fågel. – Redan från min hemstad Norrköping hade jag med mig intresset för amerikanska tänkare och den intellektuella utvecklingen i USA, berättar han.

– Det låg vid sidan av det som var vanligt på Skytteanum, där det förutom idélösa faktainsamlare och gråsossar fanns både marxister och andra vänsteranhängare. Man tog för givet att nästan alla stod till vänster i någon mening.

Så inte Claes G Ryn, som efter ett stipendieår i USA 1968-1969 utkom med boken Nykonservatismen i USA, författad tillsammans med Bertil Häggman.

Han var med i den konservativa studentföreningen Heimdal och grundade tankesmedjan Konservativt idéforum.

Att disputera i Sverige utan att ändra vetenskaplig och ideologisk inriktning visade sig omöjligt.

– Jag ville skriva min avhandling om demokratins etiska förutsättningar, och närmade mig ämnet på ett sätt som liknade Platons och Aristoteles och tidigare europeisk tradition, säger Claes G Ryn.

– Men en handledare, Evert Vedung, framförde till mig meddelandet att ”det måste du förstå, att om du framhärdar i den här sor-

Mitt sätt att behandla

var utdömt som ovetenskapligt.

Claes G Ryn

tens inriktning så kan du få svårt att disputera i Uppsala”.

Utan att ursprungligen ha avsett det så disputerade Claes G Ryn 1974 på ett universitet i Louisiana, på just det ämne han önskat. Och även om han såg paralleller till den svenska utvecklingen i USA, blev de inte lika dominerande som i det gamla hemlandet.

– Den svenska 68-vänstern försvann

inte, utan den nya vänstern fick så att säga barn. Den valde nya fakultetsmedlemmar, journalister, kulturredaktörer och skollärare, säger Claes G Ryn.

– På så sätt kan man säga att dagens ”multikulturella” vänster i stor utsträckning är en konsekvens av det som skedde på 1960-talet.

Eva Janzon

Hotspot är ett samtalsprogram som berör samhällsaktuella ämnen med ambitionen att hjälpa de som följer programmet att bättre kunna orientera sig i sin samtid. Programmet görs i samarbete med Sverigekanalen.

Se alla våra program på varldenidagplay.se

Våra program finns även att lyssna på som podcast i de vanligaste podcastapparna.

Vi rör oss ofta i skärningspunkten mellan kristen tro och det omgivande samhället. Vi genomlyser inte minst de idéströmningar som i dag formar vårt samhälle och försöker spåra deras ursprung och vilka konsekvenser de leder till. Vi försöker så brett som möjligt att ta ett grepp om samtiden vilket gör att våra ämnen sträcker sig allt ifrån rent historiska program till filosofi, religion, politik och geopolitik.

Marco Strömberg redaktör och programledare

Skattepunkten AB – Skattejuridik

Skattepunktens Office Services – Bokföring

Fiskebäcks Hamn 34, 426 58 Västra Frölunda

Tel: 031-711 20 70 www.skattepunkten.se

Takstolar och färdigkapade stommar

Vinnersjövägen 174, 818 95 Hedesunda

Tel 0291-700 96 • info@vinnersjotakstolar.se www.vinnersjotakstolar.se

Naturliga material och genuint hantverk …

Vårens bästa läsning!

En fängslande roman från andra världskriget om kärlek och förluster – och ett oväntat återseende av Irvel från Karen Kingsburys populära bokserie om familjen Baxter.

Tillsammans bygger vi mer än ett boende – vi skapar ett hus att älska!

Se alla våra böcker!

www.semnos.com

Ingen annan har haft ett större inflytande än Jesus. Vad var hans budskap? Och finns det några goda skäl till att tro på honom idag? Marcus Ringbäcks bok berör.

Lättläst och inspirerande bok som kan förändra ditt liv och samtidigt förebygga psykisk ohälsa. Alf B Svensson ger enkla steg vi alla kan ta för att må bättre.

Bibelläraren Amir Tsarfati utforskar Uppenbarelseboken, kapitel för kapitel, förklarar vad den säger om den sista tiden och vad som ska ske därefter.

KG Larsson bemöter den mediala, politiska och religiösa agenda som tar sig uttryck genom antisemitism och i en teologi som påstår att Gud ersatt Israels plats med kyrkan.

68-rörelsens segrar – och

Forskning. Svante Nordin har forskat på 68-rörelsen och kan tydligt se var man rönt framgångar som består än i dag, och var man misslyckades. Han pekar också på likheter mellan den pro-palestinska rörelsen i nutid och den som revolterade mot Vietnamkriget på 60-talet.

Isin retorik liknar Palestinarörelsen sedan 7 oktober-dådet 2023 Vietnamrörelsen, menar Svante Nordin.

– Den är anti-kolonial, anti-amerikansk, anti-israelisk. Tongångarna och tonläget påminner väldigt mycket om1968, och det tyder på att denna vänster inte är helt död, säger han.

●●●

Det är stor skillnad mellan nya vänstern och 68-vänstern.

Svante Nordin

Han är professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet och har själv en bakgrund i kretsen kring den socialistiska tidskriften Zenit.

I boken Efter revolutionen – Vänstern i svensk kulturdebatt sedan 1968 uppmärksammar Nordin och medförfattaren Lennart Berntson att det fanns en annan, betydligt mer pragmatisk vänsterrörelse, som kom före 1968. Hade denna strömning, som ofta kallas ”den nya vänstern”, fått genomslag i stället för 68-vänstern, kunde det ideologiska landskapet i Sverige ha sett annorlunda ut.

– Det är stor skillnad mellan nya vänstern och 68-vänstern. ”The new left” befann sig i opposition mot många av sin tids vänsterideologier. Man ville inte följa Moskva men var mer radikal än Socialdemokraterna. Samtidigt var

Det finns stora likheter mellan protesterna mot Vietnamkriget på 1960-talet (till vänster) och de propalestinska demonstrationerna i nutid (till höger), menar professor Svante Nordin. Bilden är ett montage.

Foto: Bill Ingraham/AP/TT & Johan Nilsson/TT

och nederlag

man kritisk mot leninism och maoism och stod för mer humanistiska värden.

Men den nya vänstern förbiseglades av 68-vänstern, de icke-leninistiska rösterna tystades och kördes om av ny-leninisterna och i flera fall bytte företrädare för demokratisk socialism själva position och radikaliserades.

Men hur fick då 68-rörelsen sådan enorm kraft? Förklaringarna är förstås flera, men Svante Nordin menar att en sak var viktigare än allt annat.

– Med ett ord: Vietnamkriget. Det kulminerade 1968 och piskade fram en väldig proteströrelse i USA som spred sig till Frankrike, Tyskland och även Sverige.

Han nämner kulturrevolutionen i Kina och maoismen, Castros Kuba och skeendet i Sovjet

som andra viktiga influenser, liksom kultursociologiska förklaringar i ungdomsvärlden.

– Det händer mycket snabbt, men utan Vietnamkriget hade inte 68-rörelsen fått genombrottet den fick.

Till skillnad från den nya vänstern som i stort stod bakom de demokratiska spelreglerna talade man inom 68-rörelsen ofta om den ”borgerliga demokratin” med förakt.

– Det här spred sig också inom socialdemokratin. Olof Palme menade att demokrati är bra i Sverige, men tyckte att man måste ha förståelse för att till exempel Vietnam och Zimbabwe valde något annat för att förändra samhället. Det var en utbredd uppfattning inom vänstern vid tiden.

68-vänstern hade också starka drag av ”selek-

Efter revolutionen – Vänstern i svensk kulturdebatt sedan 1968 skriven av Svante Nordin och Lennart Berntson.

Vi utför allt inom bygg och renovering i Göteborgsregionen och Öckerö kommun

Jörnestrand Bygg AB • www.jornestrand.se 070-530 00 04 • info@jornestrand.se

Klåva Hamnväg 12, 475 42 Hönö

Vi är en av de marknadsledande producenterna av rund och plattvalsad järntråd.

Roland Nyström

• Krockskador • Försäkringsskador • Hyrbil under reparationstiden

Herrgårdsg. 8, 781 72 B0RLÄNGE

Tel 0243-157 18 • Mobil 070-761 57 18

GUNNARS TRÅD AB | ÖSTERSKOGSVÄGEN 2 330 33 HILLERSTORP | TEL: +46 (0) 370-37 33 00 INFO@GTAB.SE | WWW.GUNNARSTRAD.SE

Röjning

Markberedning

Planteringsuppdrag

Försäljning av skogsplantor

I samarbete med

Rågvägen 3, 612 94 Finspång

Tel 0706-84 80 97 • anders.rising@sundins-skogsplantor.se www.sundins-skogsplantor.se

Professor Svante Nordin

kan se hur 68-rörelsens på vissa områden fick stort genomslag i svenska samhället, men på andra knappt påverkade alls.

Foto: Axel Nordin

tiv solidaritet”. Å ena sidan eldades rörelsen på av engagemang för tredje världen och förtryckta i andra länder. Men samtidigt ville man inte höra talas om de miljoner som fallit offer under kommunistiska regimer.

– Det handlade om ideologi. Det fanns en förhoppning om att Ho Chi Minh, Fidel Castro och andra skulle befria tredje världen från imperialismens ok. Men man ville inte höra talas om deras offer. Kulturrevolutionen i Kina krävde minst en miljon människoliv, men det talade man inte om.

Svante Nordin betonar att 68-rörelsen på många sätt var en ”väckelse” bland studenter och ungdomar. Det var, paradoxalt nog, sällan arbetarna som drev på eller som i särskilt stor utsträckning påverkades av den.

– Rörelsen var stark i universitetsstäderna och blev kommunalpolitiskt stark där. Men berörde egentligen inte arbetarna.

Så med facit i hand, vilka är 68-rörelsens

bestående landvinningar, och var misslyckades den? I sin bok menar Nordin och Berntson att 68-vänstern haft ett dominerande inflytande på kultur och akademier. Liksom gällande synen på mångfald, kön, familj och sexualitet.

Trots att vänsterrörelsen splittrades och blev desorienterad, så fick den en tydlig institutionell förankring i bland annat medierna.

– Vänsterns starka inflytande i media och universitet består fortfarande, säger Svante Nordin men understryker att det är en vänster som förändrats till att i dag vara mer anti-rysk och ”vagt pro-amerikansk”.

Men när det gäller ekonomisk politik förlorade 68-rörelsen slaget. Marknadsekonomi, frihandel, konkurrens och privat ägande är fortsatt centrala begrepp i svensk politik som bara i undantagsfall utmanats av etablerade partier.

Samuel Teglund

Fakta. Nordins slutsatser om 68-rörelsen i korthet:

Vietnamkriget var den huvudsakliga katalysatorn.

Präglades av en tillåtande syn på, eller tystnad inför, anti-demokratiska tendenser och skeenden i andra länder.

Drevs främst av studenter och aktivister och inte av arbetare.

Gjorde bestående avtryck i svensk kultur, media och utbildning samt i synen på mångfald, kön, familj och sexualitet.

Misslyckades med att förändra synen på kapitalismen och den ekonomiska politiken.

●●● Vänsterns starka inflytande i media och universitet består fortfarande.