28
Reportage
Det gäller att vara noga med att få med växtens alla delar när den pressas, påpekar Claes Persson.
Torkade skönheter Vi befinner oss i Göteborgs universitets herbarium, bland 1,6 miljoner exemplar av växter, lavar, mossor och alger. Pappersark med skira blom mor ligger på borden intill en påse med torkad svamp som just plockats fram. Men ett skåp verkar inne hålla något mystiskt. ”Myxo myceter” står det på kortsidan, vad är det? i vad som idag är Botaniska träd gårdens butik men drabbades då ibland av skadeinsekter. Sedan 1995 finns det därför istället insprängt i berget vid Botanhuset, i ett utrymme på hela 600 kvadratmeter. De tre salarna håller 18 graders värme och en relativ luftfuktighet på 50 procent. Materialet är samlat TI D I G A R E L ÅG H E R BA R I E T
i rad efter rad av höga skåp i rummen. – Herbariet bygger på material som Carl Skottsberg, Botaniska trädgårdens grundare, köpte in på 1920-talet, förklarar herbarie föreståndare Claes Persson. Bland annat finns här 90 000 växter från Balkan. Vi har lite material från 1700-talet, exem pelvis från Linnés samlingar, samt en del från 1800-talet. Men det mesta kommer från donatio ner samt olika expeditioner, både inom Sverige och utomlands, de senaste hundra åren. Bland annat har vi en av världens finaste sam lingar av kärlväxter från Ecuador. Överhuvudtaget är vi bra på Sydamerika, den världsdel som har absolut flest olika arter. När Carl von Linné ordnade bland växterna på 1700-talet utgick han från utseendet, vilket förstås berodde på att det inte
arbete med att digitalisera våra samlingar, vilket alltså ibland kan innebära nya artbestämningar. Hittills har vi hunnit med 150 000 exemplar, så nu återstår bara drygt en miljon …
fanns så mycket annat att gå på då. Idag gör man istället dnaanalyser och det har rört om gan ska rejält bland klassificeringen av växter och andra organismer. – E T T E X E M PE L Ä R näckrosor och lotusblommor som, trots att de båda lever i vatten och ser ganska lika ut, visat sig inte alls vara släkt. Sedan 2005 pågår ett digert
Herbariet innehåller 1,6 miljoner exemplar av bland annat växter, lavar, mossor och svampar.
S O M E T T E X E M PE L på hur det kan se ut tar Claes Persson fram ett ark med en så kallad panama hattplanta med alla växtens delar fastsydda på papperet. – Det är viktigt att ha med blad, blomma eller frukt samt, om det är ett träd, en bit av grenen, så att vi kan göra analys på frön eller pollen samt kanske vedanalys. Även dna hos hundraåriga exemplar går att under söka, med vissa undantag. Växter från fuktiga delar av tropikerna läggs ofta i sprit, vilket tyvärr gör dem oanvändbara för dnastudier. Därför lägger man även bladbitar i påsar med kiselkristall