Unik plattform för nya läkemedel.

För ett och ett halvt år sedan inrättades OligoNova Hub, en unik plattform i Europa, för att skapa oligonukleotidläkemedel.

Nu kommer nästa steg: efter en första utlysning har ett antal förslag på forskningsprojekt utvärderats av en extern expertgrupp, och arbetet med de två första projekten påbörjas inom kort. 

Mario Ruiz leder teamet som utvecklar de cell- och molekylärbiologiska metoderna.

Oligonukleotider är korta dna eller rnasekvenser med mRNA (budbärarrna) som måltavla. Det förklarar Pär Matsson, professor i farmakokinetik och forskningsföreståndare för OligoNova Hub. – Det är mRNA som transporterar genens instruktioner till cellens proteinfabriker. Om en skada uppstår på mRNA:t, eller om för mycket eller för lite av ett visst mRNA produceras, får cellerna felaktig information vilket leder till sjukdom. Men med hjälp av ny teknik kan oligonukleotidläkemedel skräddarsys så att de antingen stänger av det skadliga mRNA:t eller bryter ner det innan det hinner översättas till ett protein. Det är också möjligt att korrigera felaktig spjälkning av mRNA, så att normal funktion återställs för de proteiner som cellen bygger.

Men det handlar inte om genterapi, förändringen av arvsmassan är inte permanent.

– Om oligonukleotiden inte längre tillförs, försvinner den från kroppen och effekten upphör. Förhoppningen är att dessa läkemedel ska vara enklare att ta för patienten, exempelvis kanske det räcker med en spruta med veckor emellan, istället för dagliga tabletter. – Terapi med oligonukleotider är inte helt nytt utan har faktiskt funnits i drygt 20 år. Det är dock först på senare tid som utvecklingen tagit fart. Nya landvinningar möjliggör till exempel lägre doser och vävnads och organspecifika terapier, berättar Margit Mahlapuu, professor i molekylär genetik och vice föreståndare för Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin vd GU, där OligoNova Hub är placerad. – I första hand har oligonukleotid läkemedlen använts för ovanliga genetiska sjukdomar. Men nu börjar de få en bredare tillämpning, bland annat för lipidreglering vid blodfettsjukdomar. Läkemedlen innebär ett annorlunda sätt att angripa sjukdom, som vi hoppas blir ett viktigt tillskott till de terapier som redan finns.

Den 28 mars öppnade den första utlysningen för projekt inom oligonukleotidterapier. Nu bedöms de inkomna förslagen av en extern expertpanel, och de första projekten påbörjas i december. De forskare, vars projekt antagits, får stöd från OligoNova Hub och övriga enheter inom SciLifeLabs läkemedelsutvecklingsplattform för att utveckla sina idéer till ett oligonukleotidläkemedel, genom tillgång till förstklassig teknik och läkemedelsutvecklingskompetens. I senare skeden kommer de också att få hjälp med kommersialiseringen av sina projekt. – Verksamheten vid OligoNova Hub har som syfte att komma patienterna till godo, påpekar Margit Mahlapuu. Vi antar exempelvis inte läkemedelskandidater för sjukdomar som redan har tillfredsställande behandlingar. Istället är målet att satsa där nya läkemedel kan göra största möjliga nytta.

PÄR MATSSON

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

Forskargruppen består av Pär Matsson, Mario Ruiz, Christian Pett, Monika Vilares, Dmitri Ossipov samt Maksim Kvach.

OligoNova Hub är en nationell teknikplattform för utveckling av oligonukleotid-läkemedel, placerad i Core Facilitiesorganisationen vid Sahlgrenska akademin och med tillsyn och ledning från Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin vid GU. Den är också en del av SciLifeLabs plattform för läkemedelsutveckling, SciLifeLab Drug Discovery and Development (DDD). Verksamheten är lokaliserad till Astra Zenecas lokaler i Mölndal. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse bidrar med 54 miljoner kronor, SciLifeLab och GU med 48 miljoner och Carl Bennet AB med 24 miljoner. Dessutom bidrar Astra Zeneca med kunskap. I våras öppnades en nationell utlysning för projektidéer kring terapeutiska oligonukleotider som kan utvecklas vid SciLifeLab DDD och OligoNova Hub, och nästa utlysning planeras till början av 2023.