Serietidningen som ett sätt att forska.

Det kallas ”comics-based research” och handlar om att använda tecknade serier som ett redskap i forskning och undervisning. – Teckningar fungerar på ett mer omedelbart sätt än text och uppmuntrar också till olika tolkningar. De skapar helt enkelt större möjligheter till igenkänning hos olika människor.

Det säger Gregg BuckenKnapp som ofta samarbetar med illustratörer.

Många associerar tecknade serier med humoristiska strippar i dagstidningar eller med seriealbum för barn. Men serier kan också användas i allvarliga sammanhang. Några kända exempel är Art Spiegelmans Maus som handlar om förintelsen och Marjane Satrapis Persepolis som beskriver förtrycket i Iran, påpekar Gregg BuckenKnapp, professor i offentlig förvaltning. – Också vid universiteten finns en växande tvärvetenskaplig gemenskap av forskare som antingen själva skapar serier eller samarbetar med konstnärer. Bland de områden där serier börjat bli vanligare finns antropologi, migrationsvetenskap, genusvetenskap, medicinsk humaniora och historia. Forskarna diskuterar angelägna samhällsfrågor på ett kreativt sätt och serierna publiceras i internationellt erkända publikationer. Några exempel är de vetenskapliga tidskrifterna Journal of Medical Humanities och Journal of Graphic Novels and Comics samt förlagen Routledge, Harvard University Press och University of Toronto Press.

Tecknade serier är varken mer eller mindre vetenskapliga än andra sätt att publicera, säger Gregg BuckenKnapp. – Jag använder serier bland annat i mina projekt med unga tjänstemän som arbetar med migration. Genom att jobba tillsammans med en illustratör kan de uttrycka hur de ser på sitt arbete och hela sin tillvaro och sedan diskutera tillsammans med gruppen. Ofta dyker helt oväntade berättelser upp när man använder andra uttryckssätt än enbart text.

Boken Messages from Ukraine, som Gregg BuckenKnapp gjort tillsammans med Joonas Sildre, är ett exempel på hur grafiska bilder kan användas för att verkligen fånga en upplevelse.

– Med hjälp av väldigt korta textmeddelanden som vi omvandlade till grafiska vinjetter, kunde vi visa läsarna hur tvångsförflyttning faktiskt upplevs. Ett exempel är Taisiia, en medarbetare vid en ideell organisation som arbetar med migrationsfrågor, som kontinuerligt försåg oss med uppdateringar av sin flykt från Kyiv till stadens utkanter. Hon berättade om både vardagliga och skrämmande upplevelser, exempelvis i skyddsrum under flyganfall och om hur hon så småningom lyckades ta sig till Lviv i västra Ukraina. Genom att välja några korta ögonblick ur resan och visa dem som serieteckningar, kunde läsaren närma sig och förstå hennes specifika upplevelser av tvångsförflyttning.

Tecknade serier, liksom film, foto och illustrationer, kan också vara ett sätt att få fler grupper intresserade av forskning, menar Gregg BuckenKnapp.

– För mig är samhällsvetenskaperna som ett jättelikt tält. Där bör finnas plats för alla möjliga ämnen och intressen och för forskare och studenter med de mest skilda bakgrunder och erfarenheter. Alla dessa människor måste få uttrycka sig på sitt sätt, för varför ska forskningen begränsas till i huvudsak text?

GREGG BUCKEN-KNAPP Gregg Bucken-Knapp

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

Lästips: AlJawad, Muna. 2015. “Comics are Research: Graphic Narratives as a New Way of Seeing Clinical Practice”, Journal of Medical Humanities 36 (4): 369–374.

Allum, Felia, and Anna Mitchell. 2022. Graphic Narratives of Organised Crime, Gender and Power in Europe: Discarded Footnotes. Routledge. CarrierMoisan, MarieEve, William Flynn, and Débora Santos. 2020. Gringo Love: Stories of Sex Tourism in Brazil. EthnoGRAPHIC. Toronto; Buffalo; London: University of Toronto Press. Sousanis, Nick. 2015. Unflattening. Cambridge, Mass.: Harvard University Press.

Bilder från Messges from Ukraine.