Fem profilområden utsedda

DET VAR I forskningspropositionen 2020 som Vetenskapsrådet, tillsammans med Formas, Forte och Vinnova, fick i uppdrag att utveckla ett förslag på en ny, kvalitetsbaserad resursfördelningsmodell baserad på profilområden.

Vid GU ledde det till en process som involverat samtliga fakulteter, forskningsnämnden, rektors ledningsråd och universitetets internationella rådgivare.

Nu har man alltså kommit fram till de fem områden som ska ingå i ansökan. Det är profiler som täcker stora delar av GU:s verksamhet, berättar Carina Mallard.

– MEN ATT TA FRAM förslagen har inte varit helt lätt. Instruktionerna var väldigt vaga och den senaste budgetproppen innebar inget förtydligande. Vi har heller inte fått någon klarhet i om detta är en engångssatsning eller om en fortsättning planeras. Trots alla oklarheter har vi haft väldigt bra diskussioner om hur vi kan samverka mellan olika ämnesområden, vilket bådar gott för framtiden. Oavsett vad som händer vill vi inte tappa bort de förslag som inkommit.

Rosengren, professor i molekylär medicin, är kontaktperson för profilområdet Age-related disease and therapy development. – Problem med ämnesomsättningen ligger bakom många folksjukdomar, som drabbar människor i olika åldrar. Ofta hanteras sjukdomarna i stuprör var för sig och definieras efter sina symtom; det handlar bland annat om olika cancerformer, typ 2diabetes, hjärtkärlsjukdomar och osteoporos. Men även om sjukdomarna ser väldigt olika ut kan det på molekylärnivå finnas gemensamma nämnare. Vår hypotes är att förändringar i ämnesomsättningen är en sådan gemensam nämnare. Lyckas man finna grundorsakerna till olika besvär ökar möjligheterna både att kunna förebygga och behandla på ett bättre sätt.

Syftet med profilområdet är därför att samla forskare inom Sahlgrenska akademin som på både molekylär och klinisk nivå ägnar sig åt de stora folksjukdomarna, förklarar Anders Rosengren.

PROFILOMRÅDET Molecular Life Science undersöker de makromolekyler som kontrollerar funktionen hos levande celler, exempelvis styrning av kemiska processer, metabolism och kommunikationen mellan celler.

- Oavsett vad som händer kommer vi inte att tappa bort de förslag som kommit in, säger Carina Mallard.

Genom att lära sig förstå dessa processer ökar möjligheterna att behandla sjukdomar hos människor men också hos växter och djur. Fältet är direkt kopplat till flera av FN:s mål för hållbar utveckling, som God hälsa och välbefinnande, Ingen hunger, Hav och marina resurser, Ekosystem och biologisk mångfald samt Hållbar industri, innovationer och infrastruktur.

VID GU FINNS DRYGT 60 forskargrupper inom området och att flera av dem är mycket framgångsrika visas bland annat av den senaste Shanghairankningen: Human Biological Sciences vid GU hamnar högst i Sverige (plats 23 internationellt) och Biological Sciences hamnar på andra plats i Sverige (plats 36 internationellt). – Fältet innebär samverkan mellan Naturvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska akademin men också med ITfakulteten, exempelvis när det gäller maskininlärning för att ta fram samband inom stora biologiska datamängder och för att utvinna nya funktionella och medicinska insikter som annars inte hade varit tillgängliga.

Vi samverkar också med externa parter, exempelvis Astra Zeneca. Bioteknik är stort i Göteborg så även ur ett Västra Götalandsperspektiv är en satsning på det här området mycket betydelsefullt, förklarar Richard Neutze, professor i biokemi.

OLA WETTERBERG, professor i kulturvård är kontaktperson för profilområdet Cultural Heritage and Sustainability. Det handlar om att komplettera de tre dimensionerna av hållbar utveckling – miljömässig, social och ekonomisk – med en fjärde som lyfter fram kulturarvet. – Kultur och hållbarhet hänger samman på en mängd olika sätt. Några exempel är hållbart byggande och samhällsplanering och hållbar turism. Vi behöver göra en omställning på alla möjliga sätt och kunskap om vårt kulturarv spelar en viktig roll.

Kulturarv handlar om hur människor relaterar till sin omgivning, och om vad vi tar med av det förflutna till framtiden. Området har ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv och kan röra sig om tillväxt och global rättvisa. Men det är också ett i högsta grad praktiskt och tillämpat område, där både hantverk, bevarandepraktiker och byggnadsteknik ingår, berättar Ola Wetterberg. – Profilområdet är tvärveten skapligt och kopplar samman sex fakultetsområden och berör flera centrumbildningar: Centrum för turism, Centrum för digital humaniora, Hantverkslaboratoriet och Centrum för kritiska kulturarvsstudier. Profilen bygger också på samarbete med parter utanför universitetet, till exempel genom Kulturarvsakademin.

Att det fortfarande råder många oklarheter kring profilområdena bekymrar inte Ola Wetterberg. – Det här är frågor vi vill jobba med, oavsett finansieringsmodell.

professor i informatik, är kontaktperson för profilområdet A Sustainable Digital Society. Han berättar att området består av tre delar: Utveckling av den digitala tekniken, Innovationer och värdeskapande samt Kritisk förståelse av teknikens påverkan på samhället och dess institutioner.

ITfakulteten samarbetar sedan länge med samtliga fakulteter på GU. – Det är viktigt att balansera digitaliseringens möjligheter med en förståelse för dess konsekvenser. Därför är ett tvärvetenskapligt profilområde om detta oerhört betydelsefullt. Fakulteten har också en lång tradition av samverkan med Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen och företag som exempelvis Volvo, SKF, Ericsson och Astra Zeneca. Fakulteten är också värd för två centrum, Software Centre samt Swedish Center for Digital Innovation som bägge har stor samverkan med industri och offentlig sektor.

– TANKEN MED profilområdet är att samla alla dessa olika parter, ta vara på de många goda erfarenheterna och på så sätt utveckla ITområdet ytterligare.

Oavsett vad som händer med profilområdena menar Jan Ljungberg att ITfakulteten kommer att fortsätta utveckla samverkan kring digitaliseringens möjligheter och utmaningar. – I Skandinavien finns ingen miljö inom informationsteknologi som kan jämföras med den vid Göteborgs universitet. Vi har både världsledande forskargrupper, en ITfakultet och ett omgivande samhälle med stort fokus på digitalisering. I närområdet finns en stor del av Sveriges industriföretag, och organisationer som AI innovation Sweden har sitt huvudkontor här.

A Sustainable Digital Society Age-related disease and therapy development Cultural Heritage and Sustainability: towards an integrated approach (CULTSUS)

Molecular Life Science

UGOT Ocean

Kort ansökan med beskrivning av inriktningen på GU:s profilområden skickas till VR.

Fullständig ansökan om profilområden skickas till VR.

Deadline för Vetenskapsrådets sakkunniga experter att lämna sina bedömningar över ansökningarna.

Resultatet från kvalitetsbedömningen skickas från Vetenskapsrådet till Regeringskansliet.

I BUDGETPROPOSITIONEN 2022 står följande om satsningen på profilområden: "Regeringen delar dock forskningsfinansiärernas och lärosätenas bedömning att det krävs mer tid för att utveckla en modell som är långsiktigt hållbar, varför ett införande 2023 inte längre bedöms vara lämpligt. Regeringens avsikt är därför att ge forskningsfinansiärerna i fortsatt uppdrag att i samråd med universitet och högskolor arbeta vidare med utvecklingen av modellen för att möjliggöra ett införande från 2024. Regeringen återkommer i kommande budgetpropositioner om fördelning av medel enligt den nya modellen."

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg