Ny satsning på excellens

DET GÄLLER ATT ställa en riktigt stor fråga och sedan göra en bedömning av vad man kan tänkas behöva för att kunna ge ett svar, förklarar Mattias Marklund, professor i teoretisk fysik vid GU samt huvudsekreterare för naturoch teknikvetenskap vid VR. – Vad är livets ursprung? är ett exempel på en riktigt stor fråga. Men den idé man skickar in måste förstås inte vara så väldigt fundamental, det viktiga är att forskaren verkligen har ett brinnande intresse för sitt problem. Vetenskapsrådet har inga som helst önskemål kring den tematiska riktningen, så det är ingen idé att försöka anpassa sin fråga till det man kanske tror att vi vill ha.

De sökande ska vara enskilda forskare, som dessutom bjuder in 2–4 andra forskare för att de gemensamt ska ta sig an den stora forskningsfrågan. Samtliga forskare ska vara verksamma vid en svensk organisation som uppfyller de krav som Vetenskapsrådet ställer för att få bidrag.

– Bidraget får inte gå till de sökandes löner. Däremot kan det användas till extern expertis som man vill få in i det svenska systemet och till rekrytering av yngre forskare. Medlen delas ut under fem år; förhoppningsvis kommer de att förlängas över ytterligare en femårsperiod. Som mest går det att söka sex miljoner kronor om året.

Mattias Marklund

RIKTIGT STORA FRÅGOR är ofta tvärdisciplinära, påpekar Mattias Marklund. – Tvärvetenskap kan innebära väldigt olika saker; även ett projekt med bara två matematiker, där den ene ägnar sig åt ren och den andre åt tillämpad matematik, kan vara tvärvetenskapligt. Inte heller när det gäller detta har Vetenskapsrådet någon bestämd uppfattning. Men frågan ska vara så bred att den inte går att besvara inom det egna gebitet.

Bedömningen görs i två steg, där det första handlar om organisation och förmåga att genomföra idén.

– DEN GÖRS AV EN panel på cirka 15 personer som representerar en bredd av ämnen men som också har erfarenhet av vetenskapliga centrum. I det första steget tittar man framför allt på de medverkande forskarnas kompetens, genomförandeplan och struktur. I det andra steget läggs tonvikten på vetenskaplig granskning av huruvida idén verkligen kan bidra till något nydanande inom svensk forskning.

Beslut fattas i slutet av juni nästa år. Forskningsmedlen börjar betalas ut i januari 2024. – Att utdelningen dröjer ett halvår efter att beslutet fattats beror på att den organisation som fått anslaget måste få rimlig tid att förbereda satsningen.

Vetenskapsrådet gjorde stora satsningar på excellens även 2006 och 2008, de så kallade Linnéstöden. En utredning visar att de miljöer som fick pengar då varit mycket framgångsrika. Men bidragen har också fått kritik, bland annat för att de gynnade främst medicin och naturvetenskap och för att endast ett fåtal kvinnliga forskningsledare fick anslag.

– JAG HOPPAS OCH tror att det blir annorlunda den här gången, säger Mattias Marklund. Bedömargrupperna kommer verkligen att anstränga sig för att tänka så öppet och fritt som möjligt. Stora satsningar behövs, bland annat för att kunna bygga dyr och komplicerad infrastruktur. Men man måste ha en mix, även mindre enskilda bidrag är viktiga för att forskare ska komma igång och börja bygga något större.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

Vetenskapsrådet satsar på upp till 10 excellenta centrum som ska ta sig an verkligt stora och nydanande frågor och som bidrar till högre utbildning. Alla områden som Vetenskapsrådet finansierar kan komma i fråga. Bidragstiden är på 5 år, som möjligen kan utökas med ytterligare 5 år. Beloppet är 4–6 miljoner kronor per år. Upp till 10 bidrag kommer att beviljas. Beslut fattas senast i slutet av juni 2023 och bidragsperioden börjar i januari 2024.