UGOT Ocean bland profilerna

– FÖR ATT LÖSA de stora utmaningar vi står inför när det kommer till havet behöver vi tvärvetenskapliga samarbeten, både nationellt och internationellt. Där står GU och Havsmiljöinstitutet väl rustat och kan bidra ännu mer än vad vi gör, säger Kajsa Tönnesson.

Under hösten har frågan om vilka områden som ska utses till särskilda forskningsprofiler vid GU utretts. Nu har alltså rektor fattat beslut i frågan och som väntat blev den marina forskningen, under arbetsnamnet UGOT Ocean, ett av de ämnesfält man väljer att gå vidare med. – Ett marint profilområde kan skapa en långsiktighet i vårt arbete och ge GU nya möjligheter till utveckling av marin forskning, utbildning och samverkan, säger Kajsa Tönnesson. För att få ta sig an ett profilområde ställs ett antal krav på lärosätet; den befintliga forskningen inom området ska vara stark och det ska finnas utvecklingspotential. GU är redan idag störst i landet inom marin forskning och utbildning, med några av Sveriges främsta forskare inom området, och även om en stor del av arbetet bedrivs på Naturvetenskapliga fakulteten, sker också mycket på Handelshögskolan, HDK-Valand och Humanistiska och Utbildningsvetenskapliga fakulteterna. – GU har goda möjligheter vad gäller utveckling och besitter en stark drivkraft. Och med över 350 forskare som bedriver någon typ av marin forskning finns både bredden och spetskunskapen, säger Kajsa Tönnesson.

Foto: PRIVAT

Kajsa Tönnesson PÅ HDK ÄR FLERA medarbetare involverade i en rad olika projekt om havet, något som hon välkomnar. – Vi behöver nå människor på olika sätt. Konstnärliga berättelser om havet och kopplingen till historia har också en central roll i det här arbetet. Inte bara siffror och fakta.

Förutsättningarna för samverkan med det omgivande samhället, exempelvis med Havs och vattenmyndigheten, är också faktorer som har spelat in för att göra UGOT Ocean till ett starkt förslag, tror Kajsa Tönnesson. Dessutom fick Havsmiljöinstitutet tidigare i år ett förnyat regeringsuppdrag, med tio års förlängning. Vid GU finns också Centrum för Hav och samhälle som, precis som Havsmiljöinstitutet, jobbar för bred samverkan. Därmed har GU säkrat långsiktigheten kring den marina samverkan.

kan fortsätta att stötta i de utmaningar vi står inför vad gäller havsfrågor och bidra till långsiktighet inom GU:s marina verksamhet.

Att GU dessutom har fått tillskott i form av forskningsfartyget Skagerak och sedan länge har forskningsstationerna Kristineberg och Tjärnö, med några av Europas största och mest moderna fältstationer, är också parametrar som har betydelse. – De här stationerna skapar goda förutsättningar och bjuder in till en internationell arena, många forskare från hela världen kan komma dit och utnyttja stationernas många tekniska och praktiska möjligheter, säger Kajsa Tönnesson.

Text: Hanna Jedvik Foto: Anna-Lena Lundkvist