Stabilt läge för GU

över till LEDbelysning, ett arbete som nu kommer att påskyndas.

Marie Hornfelt pekar också på att man redan har gjort flera åtgärder för att spara energi, bland annat infört direktventilerande bursystem och teknik för att återvinna värme i utgående luft. Men det räcker inte, menar hon.

– FÖR ATT KUNNA reducera vår klimatpåverkan ytterligare och kunna göra större energibesparingar krävs ombyggnation och investeringar i ny teknik och utrustning. Förstudier för en ombyggnation av EBM har genomförts tillsammans med fastighetsägaren och vi hoppas kunna påbörja arbetet under 2024.

De höjda priserna slår dessutom hårt mot Universitetsbiblioteket som till stor del köper emedier och prenumerationer i utländsk valuta. Hittills i år motsvarar ökningen 1,8 miljoner kronor. – Vi är inte klara med analysen av vad det innebär för kommande år, säger överbibliotekarie Morgan Palmqvist. De stora avtalen för tidskrifter och databaser betalas i början av året och vilka valutakurser det handlar om vet vi förstås inte i dagsläget.

Dessutom underlättar införandet av en ny styr och finansieringsmodell som liknar den i Uppsala, Lund och Umeå. – Det innebär att GU nu har bättre förutsättningar att kunna ta ansvar för och hantera dessa kostnadsökningar så att forskningen inte drabbas, säger Morgan Palmqvist.

FRÅGAN ÄR DOCK hur stora konsekvenserna i realiteten blir. GU har totalt ett balanserat kapital på drygt 1,5 miljarder kronor. Den största delen, 620 miljoner, ligger på Sahlgrenska akademin, huvudsakligen inom forskning som ännu inte har realiserats. Enligt Kristina Johansson, ekonomichef på Sahlgrenska akademin, kan endast en liten del användas för att dämpa hyreskostnader och andra prisökningar. – En stor del av kapitalet är medel avsedda för enskilda forskare eller särskilda strategiska satsningar. En stor del av medlen kan vara öronmärkta för framtida rekryteringar, säger hon.

Den stora bufferten är också ojämnt fördelad inom universitetet. Inom exempelvis Sahlgrenska akademin har fyra institutioner (kliniska vetenskaper, medicin, neurovetenskap och fysiologi samt biomedicin) ett överskott på cirka 100 miljoner sparade vardera. Institutionen för vårdvetenskap och hälsa har minst buffert och står inför utmaningar om kostnaderna fortsätter att skena.

Även om det finns en stor oro är det ekonomiska läget gott, sammanfattar Peter Tellberg. – Vi har ett stort kapital men läget kan förändras snabbt. Det som oroar är alla nybyggen som leder till högre hyror men en kommande lågkonjunktur kanske räddar oss, om vi får ett utökat utbildningsuppdrag.

GU omsätter cirka 7,4 miljarder kronor. 64 procent är löner. 10 procent är lokalkostnader. 23 procent är övriga kostnader.

SOM ALLA ANDRA drabbas GU också av högre driftkostnader, i form av höjda hyror och skenande elkostnader. En annan konsekvens är att det har blivit dyrare att resa och att köpa in utrustning. – Alla fakulteter redovisar ett lägre resultat än väntat men det är än så länge ingen anledning till oro. Vi har en välskött ekonomi och vår forskning är attraktiv, säger Peter Tellberg.

De flesta siffror pekar i rätt riktning. Omsättningen på nästan 7,4 miljarder kronor är ett nytt rekord. Forskningsintäkterna ligger på en fortsatt hög nivå och inom utbildning gör universitetet en liten överproduktion på 6 miljoner kronor av totalt 2,4 miljarder kronor. – Mer prick på än så kan vi inte komma. Vi gör precis det som vi ska göra och minskningen beror på att de tillfälliga helårsstudieplatser vi fick på grund av pandemin inte längre delas ut. Även om det har varit en liten avmattning utbildar vi fler än 2019.

Peter Tellberg gör bedömningen att fyra av åtta fakulteter kommer att nå sitt utbildningsuppdrag för 2022. Den fakultet som har störst problem är Utbildningsvetenskapliga som har svårt att fylla platserna inom lärarutbildningen, vilket innebär att fakulteten får återbetala 17 miljoner kronor.

EN TYDLIG TREND är att antalet anställda har ökat de senaste åren, även om det nu verkar ha avstannat. Jämfört med motsvarande tid förra året är ökningen endast 12 heltidsanställda. Det är svårt att veta exakt vad det beror på, menar Peter Tellberg. – Vi hade förväntat oss fler anställningar med tanke på att restriktionerna kring pandemin varit över i nästan ett år och det finns ett stort forskningsåtagande. En positiv signal är dock att doktoranderna fortsätter öka inom nästan alla fakulteter, med 17 årsarbetare. Ungefär lika stor är ökningen bland teknisk och administrativ personal.

Om prognosen står sig kommer universitetet vid årets slut att ha ett balanserat kapital på strax över 1,5 miljarder kronor. – Men man ska komma ihåg att situationen ser väldigt olika ut. Det är föreståeligt att fakulteterna inte vill förbruka allt kapital, bland annat med tanke på kostnaderna för alla nya lokaler, säger Peter Tellberg.

En bedömning är att Konstnärliga fakultetens lokalkostnader kraftigt kommer att öka i samband med flytten.