Nyheter
AI-utbildning med mänskligt fokus Artificiell intelligens handlar inte bara om självkörande bilar, GPT-modeller och appar för vardagslivets många behov. AI handlar också om människor. Människan i centrum är därför tanken bakom det nya masterprogrammet Human-centered AI där olika discipliner samverkar. Utbildningen är unik i Sverige. UTBILDNINGAR inom AI är
ofta orienterade antingen åt det tekniska eller det samhällsvetenskapliga hållet, påpekar Annika Bergviken Rensfeldt, docent i pedagogik. – Men själva poängen med programmet Human-centered AI är att jobba med digital teknik utifrån så många perspektiv som möjligt. Lärarna har olika bakgrunder, exempelvis inom informationssystem, datavetenskap, kognitions vetenskap och pedagogik. Men också studenterna kommer från skilda håll: här finns bland annat ingenjörer, ekonomer och kognitionsvetare. De måste ha grundläggande kunskaper i programmering, maskininlärning och män niska-datorinteraktion, men annars välkomnar vi studenter med alla möjliga sorters grundutbildning.
SYFTET MED programmet är
att öka förståelsen hos studenterna för hur människa och teknologi samverkar, berättar Dina Koutsikouri, docent i informationssystem. – För att kunna skapa policydokument, ta beslut
8
GUJOURNALEN NOVEMBER 2023
och bygga system måste man ha både samhällsvetenskaplig och teknisk kompetens. Det är ju människan som ska styra tekniken, inte tvärtom. AI ANVÄNDS IDAG inom en
mängd områden: för att analysera röntgenbilder och ställa diagnos, inom marknadsanalys och reklam, för juridisk rådgivning och översättning, inom automatiska produktionsprocesser samt förstås inom spel industrin, berättar Alan Said, docent i datavetenskap. – Det cirkulerar många myter om AI som vi hoppas kunna slå hål på under programmets gång. Bland annat finns en oro bland allmän heten att robotarna ”kommer att ta över” och att en massa jobb på så sätt kommer att försvinna. Och det stämmer förstås att AI är mycket bättre än människor på en hel del automatiska rutinjobb. Men den nya tekniken kräver andra typer av arbeten, så jobben kommer nog snarare att bli fler än färre.
DIGITAL TEKNIK innebär fantastiska möjligheter men också en hel del problem. Ett sådant upptäcktes under pandemin då många äldre personer inte kunde boka tid för vaccination eftersom de saknade mobilt bank-id. – AI-systemen kräver också mänsklig handpåläggning vilket ofta resulterar i dubbel arbete för anställda, eller att arbetsuppgifter läggs ut till lågavlönade arbetare i fattiga länder. Övervakning och integrationsfrågor är andra utmaningar, liksom den negativa
– Det är människan, inte tekniken som ska styra, menar Dina Koutsikouri.
»Men de ska använda tekniken på ett kritiskt sätt och exempelvis diskutera rimligheten i de svar de får.« Dina Koutsikouri
påverkan AI har på miljön, förklarar Annika Bergviken Rensfeldt. Just etik är därför en viktig del av utbildningen samt frågor om rättvisa, ansvar och transparens när AI och människor ska samverka, säger Annika Bergviken Rensfeldt. – Att AI beter sig alltmer människolikt kan också ses som ett etiskt problem. Vad händer exempelvis med människors tilltro till myndigheter eller offentliga tjänster om man inte vet om det är en människa eller en robot som svarar när man ringer eller
chattar? Kanske ska man inte alltid sträva efter att skapa så människolika AI-tjänster som möjligt? EN VIKTIG DEL av utbildningen
är att studenterna inte bara ska lära sig teorier om digital teknik utan också själva använda den, berättar Dina Koutsikouri. – Att exempelvis ta hjälp av en chatbot när de löser sina uppgifter uppfattas inte som fusk eller nödvändigtvis som ett problem, utan är tvärtom något de förväntas göra. Men de ska använda tekniken på ett kritiskt sätt och exempelvis diskutera rimligheten i de svar de får. Utvecklingen går väldigt fort just nu, vilket gör att vi lärare hela tiden måste vara på tå när det gäller nya sätt att undervisa och examinera och vilken kunskap som ska bedömas. Det innebär förstås en hel del arbete men tvingar oss också att vara kreativa.