Nyheter
ning för disciplinära åtgärder, vilket förstås är ett viktigt stöd vid utredning av obehagliga konfrontationer. Åsa Arping påpekar dock att mycket fokus läggs på de personer som är besvärliga och mindre på resten av en studiegrupp. – En konfliktfylld situation som kanske drar ut på tiden försämrar kvaliteten på studierna och den studiesociala miljön för alla. Vi behöver tydliggöra lärarens auktoritet i seminarierummet och ha policyer och handläggningsordningar som stödjer den principen. – Att människor inte vågar uttala sig är ett demokratiskt problem, påpekar David Brax.
Hot och hat kommer inifrån Drygt en tredjedel av landets forskare och universitetslärare uppger att de utsatts för någon form av trakasserier, ofta hotfulla mejl eller påhopp i sociala medier. Tvärtemot vad många tror drabbas lärare från alla olika ämnen och angreppen kommer oftast från kollegor och studenter vid den egna institutionen. I våras antog rektor en handläggningsplan för disciplinärenden och snart kommer en slut rapport om hot och hat inom akademin. 19 PROCENT av de lärare som
blivit utsatta har angripits av en kollega på den egna
10
GUJOURNALEN NOVEMBER 2023
arbetsplatsen och ytterligare 7 procent av en kollega från en annan institution. Det visar siffror i delrapporten Hot och hat mot forskare och lärare i svensk högskolesektor. Det finns många förklaringar till de höga siffrorna men bland annat är akademin en plats där kritik och ifrågasättande är en viktig del av kulturen, förklarar David Brax, författare till rapporten. – DESSUTOM HAR VI en stor
andel medarbetare med tillfälliga anställningar som kanske tvekar att beklaga sig och ställa till med bekymmer. Många jobbar också ensamma, utan någon nära kollega att prata med. Då kan det vara svårt att avgöra var gränsen går mellan en fri diskussion och person liga påhopp. Cirka en tredje-
del av de svarande vet heller inte vart de ska vända sig om de utsätts för något obehagligt. Det skulle alltså behövas en större tydlighet om vilket beteende som är acceptabelt och om hur man ska hantera besvärliga situationer. ALLRA VANLIGAST ÄR dock
angrepp från studenter, något hela 49 procent av de utsatta lärarna vittnar om. Ofta handlar det om en undervisnings situation, exempelvis missnöje med ett betygsbeslut, förklarar Åsa Arping, dekan på Humanistiska fakulteten. – Studenterna kan exempelvis ha en orealistisk bild av vilket betyg de ska få. Att ge god respons till en student tar dock tid och de resurserna finns inte alltid. I våras antog rektor en handläggningsord-
FÖR 48 PROCENT av de utsatta har angreppen fått någon sorts konsekvens för arbetet. Den vanligaste följden är att man undviker att engagera sig i en viss fråga, berättar David Brax. – Man kanske också avstår från att uttala sig i en fråga. Det är förstås ett allvarligt demokratiskt problem om den fria debatten hindras på grund av en hotfull atmosfär. Idag finns nya möjlig heter att spela in och sprida exempelvis samtal under en föreläsning, något som kan stressa både läraren och studenterna. Åsa Arping menar att studenterna borde förbinda sig att inte smygfilma föreläsningar och seminarier, och framför allt att inte sprida materialet vidare. – En gemensam upp förandekod vore en god sak, menar jag. Det finns en rad etiska riktlinjer som vi kunde enas kring i dialog med studentkårerna. Det kritiska tänkandet ska värnas, men det som ibland brister är hur vi beter oss gentemot varandra. Vi behöver gå tillbaka till den grundläggande frågan om vad ett universitet är. NÄR HOT MOT akademiker
uppmärksammas i medierna handlar det nästan alltid om trakasserier som kommer utifrån, exempelvis riktade mot klimat- eller genusforskare.