Nyheter ■ Folk
Miljonsatsning på BRONSÅLDERN Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg
Vilka förändringar inom kultur, språk, ekonomi, miljö och klimat låg bakom migrationerna i Europa för 2 500–8 000 år sedan? Europeiska forskningsrådet satsar nu 10 miljoner euro på ett tvärvetenskapligt projekt som ska ge svar på den frågan. – Genom att använda nya tekniska metoder och föra samman all tidigare forskning på området kommer vi att fullständigt förnya den vetenskapliga diskussionen, förklarar projektledaren Kristian Kristiansen. Även om naturvetenskapliga metoder använts redan tidigare inom arkeologi var det först för cirka tio år sedan som en verklig naturvetenskaplig revolution tog sin början inom ämnet, berättar Kristian Kristiansen, professor i arkeologi. – Istället för att lägga en massa energi på att datera olika fynd och diskutera frågor, som exempelvis hur och varifrån människor migrerat, började forskarna analysera materialet med hjälp av C-14-dateringar, dna-analyser och stron-
48
GUJOURNALEN VINTERN 2020
Den här typen av storskalig samkör ning av befintligt arkeo logiskt material med miljö data och genetiska analyser har aldrig tidigare gjorts KRISTIAN KRISTIANSEN
tiumanalyser. Det innebar inte bara ett tekniskt genombrott utan även ett intellektuellt; forskarna kunde ägna sin energi åt de verkligt intressanta frågorna, som varför forntida människor migrerade, blandade sig, interagerade kulturellt, anpassade sig eller stred mot varandra. Men även om många naturvetenskapliga tekniker idag är självklara har arkeologin ännu inte riktigt utnyttjat potentialen i att samverka över olika vetenskapliga gränser.
Projektet ska etablera och koppla samman databaser om dna,
strontiumanalyser, vegetationshistoria (pollenanalyser), klimatdata, C14-dateringingar samt analyser av fauna och grödor. All data ska analyseras med hjälp av avancerade matematiska modeller för att ge svar på frågor om vilka faktorer som utlöste migrationerna och om vad som kom först: sociala förändringar eller klimatförändringar? – Den här typen av storskalig samkörning av befintligt arkeologiskt material med miljödata och genetiska analyser ha aldrig tidigare gjorts, påpekar Kristian Kristiansen. Till de metoder som alltmer börjat användas inom arkeologi hör strontiumisotopanalyser. – Strontium är ett ämne som tas upp av ben och tänder när ett djur växer upp. Eftersom sammansättningen av strontiumisotoper varierar mellan olika geografiska områden kan en strontiumanalys ge svar på var exempelvis en människa befann sig när hon var barn. Andra djur, som nötkreatur, har tänder som växer hela livet. På dessa bildas något som liknar årsringar av strontiumisotoper, vilket gör att djurets rörelser går att följa nästan månad för månad. Vi har exempelvis hittat tänder från 5 000 år gamla kor i Falubygden som färdats dit från områden flera hundra kilometer bort. Också dna-analyser förfinas alltmer. Med hjälp av så kallad miljö-dna kan forskarna ta ett borrprov från exempelvis en mosse eller en avskrädeshög och analysera allt stoft som kommer upp. – Bakterier, pollen, gräs, djur, människor – allt som innehåller