GU Journalen nr 2-2013

Page 22

22

Samtal med forskare

VÀrldens första utbildning

i evidens I höst startar en masterutbildning i evidens­basering vid Göteborgs universitet. Programmet, som sannolikt Ă€r unikt i vĂ€rlden, vĂ€nder sig bland annat till offentlig­anstĂ€llda. En av initiativtagarna Ă€r vetenskaps­ teoretikern Morten Sager. – Min frĂ€msta uppgift Ă€r att vara katalysator, sĂ€ger han. b ö r ja n av 1 9 9 0 -ta le t lanserades idĂ©n att all vĂ„rd ska vara evidensbaserad, alltsĂ„ bygga pĂ„ bĂ€sta tillgĂ€ngliga kunskap. Dessa tankar har sedan spritt sig till flera andra omrĂ„den, som omsorg och skola. Men att en verksamhet bygger pĂ„ kunskap Ă€r vĂ€l ganska sjĂ€lvklart?

– PoĂ€ngen med RCT Ă€r att det Ă€r en objektiv metod dĂ€r subjektiva vĂ€rderingar inte spelar nĂ„gon roll. Men riktigt sĂ„ enkelt Ă€r det inte. I antologin Evidensens mĂ„nga ansikten, dĂ€r jag Ă€r en av redaktörerna, beskrivs exempelvis hur sjukvĂ„rdspersonal i praktiken rĂ€ttar till misstag i datainsamlandet eller tar bort sĂ„dant som inte passar in, trots strikta regler om hur materialet ska hanteras. Det individuella agerandet kommer man alltsĂ„ inte sĂ„ lĂ€tt bort frĂ„n. – DĂ€rför Ă€r det oroande om hĂ€nvisningar till RCT görs pĂ„ ett oreflekterat sĂ€tt och som ett i sig oantastligt argument. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt sorteras andra kompetenser ut som kan vara viktiga. Vilka kompetenser dĂ„?

– Jovisst, men man kan ha vĂ€ldigt olika belĂ€gg för sin kunskap. Gör man pĂ„ ett visst sĂ€tt för att det var det man lĂ€rde sig pĂ„ utbildningen? Eller för att chefen sĂ€ger sĂ„? Andra argument kan vara att det just kommit en studie som visar att detta Ă€r bra eller att det Ă€r vad Socialstyrelsen rekommenderar. I vissa fall har man sjĂ€lv kommit pĂ„ att det fungerar eller sĂ„ litar man pĂ„ magkĂ€nslan. Skilda professioner anvĂ€nder olika snĂ€va definitioner pĂ„ vad evidens egentligen Ă€r.

– Man talar ibland om kunskapens tre cirklar: det handlar om vetenskaplig grund men ocksĂ„ om ett professionellt omdöme samt om att ta hĂ€nsyn till brukarens uppfattning. Patienten kanske helt enkelt inte vill ta mediciner. Och om lĂ€karens mĂ„ngĂ„riga erfarenhet sĂ€ger nĂ„got annat Ă€n proverna kan det vara lĂ€karen som har rĂ€tt. Samtidigt menar jag att det inte riktigt duger att bara hĂ€nvisa till ”tyst kunskap”; kunskapen mĂ„ste tydliggöras för att bli tillgĂ€nglig för andra.

Har du nÄgot exempel?

Vilken vÄrd som Àr bÀst gÄr ju heller inte alltid att undersöka genom blindtest eller randomiserade studier.

– Ja, jag har bland annat studerat hjĂ€rtsjukvĂ„rden och hur automatiska defibrillatorer planterats in i patienter. LĂ€karna menade att kliniska studier ger gott stöd för operationerna. Men administrationen var skeptisk eftersom behandlingen Ă€nnu inte hade rekommenderats av Socialstyrelsen, som Ă€r en viktig auktoritet för dem. Trots att skilda yrkesgrupper har olika syn pĂ„ evidens Ă€r alla Ă€ndĂ„ överens om att det handlar om att fatta beslut som grundar sig pĂ„ bĂ€sta möjliga kunskap.

– Javisst, men vissa metoder uppfattas som mer tillförlitliga Ă€n andra. Mest förtroendeingivande brukar randomiserade kliniska studier anses, sĂ„ kallade RCT:er. Det innebĂ€r exempelvis att tvĂ„ slumpvist utvalda grupper fĂ„r testa ett lĂ€kemedel, dĂ€r den ena gruppen fĂ„r ett verksamt piller medan den andra fĂ„r ett sockerpiller; varken patient eller lĂ€kare fĂ„r veta vem som tillhör vilken grupp. Ännu mer tillförlitliga uppfattas metaanalyser vara, dĂ€r man vĂ€gt samman en mĂ€ngd RCT:er och dragit slutsatser frĂ„n dem.

– Nej, nĂ€r det gĂ€ller exempelvis gruppboenden handlar det istĂ€llet om att hitta ett arbetssĂ€tt som uppmuntrar medarbetarna att ifrĂ„gasĂ€tta, utvĂ€rdera och utveckla, dĂ€r man alltid försöker lĂ€ra sig av misstag. Bra organisationer har förstĂ„s alltid ifrĂ„gasatt den egna verksamheten. Men pĂ„ den hĂ€r kursen hoppas jag föra den diskussionen – och kompetensen – till en Ă€nnu högre nivĂ„. Masterutbildningen vĂ€nder sig till en mĂ€ngd olika yrkesarbetande, bland annat lĂ€kare, sjuksköterskor, psykologer, socionomer och pedagoger. Är det inte svĂ„rt att skapa en kurs som passar deltagare med sĂ„ olika bakgrund?

– TvĂ€rtom, det vore ett misslyckande om exempelvis bara lĂ€kare söker till utbildningen. En viktig pedagogisk poĂ€ng Ă€r nĂ€mligen att olika sorters professioner ska mötas, precis som i verkligheten. HĂ€r ska de kunna ta sig ur sina stuprör och samordna sina kompetenser sĂ„ att det blir sĂ„ bra som möjligt för brukarna. I arbetslivet finns ju bestĂ€mda hierarkier dĂ€r exempelvis överlĂ€-

karen Ă€r den som bestĂ€mmer. PĂ„ denna kurs Ă€r tanken att det inte ska vara sĂ„. HĂ€r kan det lika gĂ€rna vara folkhĂ€lsovetaren eller sjuksköterskan som har det största reflektionsdjupet eftersom han eller hon befinner sig i korsningen mellan olika kunskapsomrĂ„den och dĂ€rför kanske Ă€r van vid att sĂ€tta sig in i andra sĂ€tt att tĂ€nka. – Jag hoppas att ocksĂ„ administratörer och politiker kommer att gĂ„ utbildningen. Man hör ibland forskare sĂ€ga att om de möter en politiker sĂ„ springer de Ă„t andra hĂ„llet. Men det Ă€r en vĂ€ldigt kortsiktig instĂ€llning, den som tĂ€nker sĂ„ har ju avhĂ€nt sig möjligheten att pĂ„verka samhĂ€llet. IstĂ€llet mĂ„ste vi försöka förstĂ„ politikerna som pĂ„ kort varsel, med kanske dĂ„ligt underlag i en komplex verklighet, trots allt mĂ„ste fatta beslut. Du har ett exempel dĂ€r Socialstyrelsen för tre Ă„r sedan rekommenderade kognitiv beteendeterapi, KBT, för behandling av depression och Ă„ngest. Det innebar bland annat att flera landsting sade upp avtal med utövare av annan behandling, som psykodynamisk terapi.

– Ja, resultatet blev att mĂ„nga patienter blev av med den metod som Ă€ndĂ„ fungerade bra för dem. Den lĂ€rdom politikerna borde dra Ă€r att bara för att det finns evidens för att en behandlingsform fungerar behöver inte det betyda att andra metoder inte Ă€r bra. En annan slutsats kan vara att nĂ€r verkligheten Ă€r komplex kanske det bĂ€sta en politiker kan göra Ă€r att inte fatta nĂ„got beslut alls. Du har tidigare gett en kurs pĂ„ Naturvetenskapliga fakulteten som liknar höstens utbildning i evidens.

– Ja, kursen Teoretiska och historiska perspektiv pĂ„ naturvetenskap var obligatorisk för alla masterstudenter, numera Ă€r den istĂ€llet obligatorisk pĂ„ kandidatnivĂ„n. Det finns ju egentligen inget forum dĂ€r forskare eller studenter kan sitta och diskutera vĂ€sentligheter utan krav pĂ„ att fĂ„ nĂ„gonting gjort. Men pĂ„ denna kurs kan exempelvis fysiker, marinbiologer och byggnadsantikvarier, med respekt för varandras kompetenser, lyfta sig frĂ„n de egna vetenskapliga borrhĂ„len och diskutera vad kunskap egentligen Ă€r. Ibland Ă€r det faktiskt bara sĂ„ man komma vidare i sitt tĂ€nkande. Det grundlĂ€ggande syftet med den nya utbildningen Ă€r alltsĂ„ att fĂ„ mĂ€nniskor att fundera över vad de egentligen hĂ„ller pĂ„ med?


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.
GU Journalen nr 2-2013 by University of Gothenburg - Issuu