Två års ordläsning Ett ord var femte sekund, det var ungefär den takt som universitetslektor Barbro Wallgren Hemlin höll när hon läste in samtliga 65 000 ord i Svensk ordbok. Inläsningarna pågick under två år. ATT JUST BARBRO WALLGREN HEMLIN fick upp-
Ordböcker har förstås en praktisk nytta för alla som arbetar med språk och för dem som håller på att lära sig svenska. Men det finns också de som ägnar sig åt ordboksnöjesläsning, berättar Louise Holmer. – INTE MINST DEN historiska ordboken, SAOB, ger en del spännande information om forna tiders samhälle. Den som exempelvis slår upp ordet braxen får veta att kyrkklockor förr brukade dämpas när fisken leker och att fjällen kan kokas tillsammans med brännvin till ett lim att laga buteljer och porslin med. Sådant kan den ordboksintresserade ägna mycket tid åt att grubbla över …
Fakta Svenska Akademiens ordlista (SAOL) är den lilla, tjocka, blå boken som många har i bokhyllan. Första upplagan är från 1874. Den senaste, från 2015, innehåller cirka 126 000 uppslagsord. SAOL finns som gratisapp för iOS och Android. Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO) är från 2009, utgiven i två band med cirka 65 000 uppslagsord. SO finns också som gratisapp för iOS och Android. En ny upplaga är på gång. Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är en historisk ordbok som beskriver svenskt skriftspråk från 1521 till våra dagar och omfattar 37 band och cirka 500 000 uppslagsord. Det första bandet trycktes år 1898, det senaste 2017. Ordboken har kommit fram till vret. Alla tre ordböcker finns samlade på ordboksportalen svenska.se.
Forskargruppen består av Kristian Blensenius, Monica von Martens, Hans Landqvist, Emma Sköldberg, Louise Holmer och Anna Hannesdóttir samt Stellan Petersson , som dock inte är med på bild.
draget att läsa in alla ord i den digitala versionen av Svensk ordbok berodde på att den dåvarande huvudredaktören, professor Sven-Göran Malmgren, ansåg att hon hade en så bra röstkvalitet, tydligt uttal och dessutom lät glad. – Också oanständiga ord skulle läsas in, vilket mina barn har haft väldigt roligt åt. Arbetet pågick mellan juni 2010 och juni 2012 med kompletteringar 2014. Passen övergick sällan fyra timmar, längre än så orkar man inte vara koncentrerad. Inspelningsstudion låg intill ett soprum där det ofta brakade, då fick teknikern och jag göra en paus. Det gäller att uttala varje ord distinkt och inte råka spela in något annat läte, som ett hummande eller en smackning.
– MAN SKULLE JU kunna tro att jag, som svensk,
vet hur alla ord ska uttalas, men så är det inte. Hur säger man exempelvis konverter ’tippbar ugn’ eller denier ’enhet för garns tjocklek och vikt’? Det finns ju också många specialord, som sjöfarts termer, som jag inte alls är bekant med. Under arbetet blev jag uppmärksam på en massa saker jag tidigare inte tänkt så mycket på, som hur olika vissa bokstäver kan uttalas: exempelvis q uttalas med tje-ljud i qigong, som k i quinoa och på engelskt vis i queer. Chans, entrecôte och lakrits kan uttalas på fyra olika sätt, kaviar kan uttalas på två sätt och jävlar kan sägas med lång eller kort vokal. Har då Barbro Hemlin Wallgren någon favorit bland de 65 000 ord hon läst in? – ORD MED MÅNGA vokaler och tonande konsonanter är sköna att säga, som exempelvis morgonrodnad. Men vissa ord, som finns i den historiska SAOB, men inte i SO eller SAOL, tycker jag att det är synd att vi slutat använda. Exempelvis Esaias Tegnér använde ordet solgrand för de små dammkorn som man ser dansa i solsken. Det är väldigt vackert tycker jag och kan kanske komma tillbaka i våra ordböcker, om tillräckligt många börjar använda det.
SEPTEMBER 2019 GUJOURNALEN
37