Hallå där
GUJOURNALEN 2 | 2016
31
FOTO: C ARL-HENRIK TR APP
Hallå där, Hanna Markusson Winkvist, universitetslektor i historia! Du är utsedd till Humanistiska fakultetens första excellenta lärare. Vad betyder det för dig?
– Jag vet ännu inte riktigt vad det kommer att betyda i förlängningen, men för mig personligen så var det så klart väldigt roligt. Men att jag skickade in ansökan beror dels på att jag sympatiserar med ambitionen att uppvärdera undervisning, dels på att jag var lite nyfiken på om jag kunde samla ihop tillräckligt med meriter för att få titeln.
Stefan Dahlberg leder ett projekt som handlar om hur man ställer frågor på olika språk.
»Men det kan ändå vara så att det, av kulturella,språkliga eller andra skäl, är lättare för en dansk att påstå sig vara nöjd än för en svensk.« STEFAN DAHLBERG
TEXT: EVA LUNDGREN
FOTO: JOHAN WINGBORG
Ett annat ord som kan uppfattas olika är ”demokrati”. – I västvärlden associeras ordet till yttrandefrihet, fria val och jämlikhet. Östeuropéer tänker snarare på tillgång till skola, vård och omsorg. I Spanien och Ryssland kopplas ordet ihop med elitstyre och korruption – men då handlar det nog om vad brister i demokratin kan leda till. Projektet kommer också att geotagga språk. – För det är förstås inte så enkelt att ett gemensamt språk betyder samma kultur, förklarar Sofia Axelsson. Brittisk och amerikansk kultur, eller spansk och latinamerikansk, är ju ganska olika, vilket säkert påverkar ordanvändningen. Ett alldeles särskilt projekt handlar om att geotagga rikssvenska och finlandssvenska för att se vilka skillnader som finns där. Språk förändras också över tid. Därför hoppas forskarna att SIO så småningom kan leda till riktigt långa tidsserier. – På 1950-talet kom Göteborgs universitet tvåa efter USA när det gällde valundersökningar, förklarar Sören Holmberg. Inom det här projektet, där vi undersöker världen matematiskt, språkligt och politiskt, är vi dock allra först. Så om någon skulle påstå att statsvetarna i Göteborg är bäst i världen så skulle jag, i all blygsamhet förstås, inte säga emot.
Sören Holmberg
FAK TA Språkeffekter i opinionsundersökningar är ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet, där forskare vid lärosäten i Göteborg, Stockholm, Bergen och Toronto samarbetar för att undersöka hur skillnader i språkanvändning kan påverka enkätundersökningar. Med hjälp av språkbearbetnings- och datalingvistiska metoder kommer forskarna att undersöka främst material hämtat från sociala medier (big data). Projektet ska leda fram till en handbok om hur enkätundersökningar kan förbättras. Projektledare är Stefan Dahlberg, statsvetenskapliga institutionen, GU.
Det finns nu åtta excellenta lärare vid GU som ska ingå i en pedagogisk akademi. Vad innebär det?
– Det är en ganska öppen fråga som vi excellenta lärare kommer att diskutera vid våra möten. Jag utsågs lite senare än mina kollegor och kunde därför inte vara med på deras första sammanträde men grundtanken är att de som blir utsedda ska bilda ett nätverk som både kan fungera som ett stöd för andra kollegor samt vara med och driva pedagogiskt utvecklingsarbete. – Att den pedagogiska akademin är fakultetsövergripande tror jag är väldigt viktigt. Man kan alltid lära sig av andra och få nya perspektiv som sedan går att omsätta i det egna ämnet. Ibland kan det vara tvärtom också, jag som humanist tror kanske att exempelvis naturvetarna tänker väldigt annorlunda – och så visar det sig att de funderar över samma problem som vi. Finns det något speciellt tips som du redan nu kan ge till andra lärare?
– Att ge tips på det sättet är svårt. Men generellt tror jag att det är viktigt att lärare inte bara kör på i sina gamla hjulspår utan lyssnar in sina studenter, både i grupp och individuellt. Kanske kan man sedan anpassa sin undervisning till dem, men även om det inte alltid går är det betydelsefullt att i alla fall vara lite lyhörd. Det är en ju metod som inte kräver något extra jobb. Det finns de som menar att utmärkelsen excellent lärare kan bli en sorts kvinnofälla; männen ägnar sig åt forskning medan kvinnorna gör karriär som lärare. Du forskar ju bland annat om den ojämställda universitetsvärlden, hur kommenterar du det?
– Att bli excellent lärare är ingen karriärväg. Istället handlar det om att uppmärksamma de medarbetare som är meriterade på det pedagogiska området. Det är ju grundutbildningen och studenterna som är grundförutsättningen för vår verksamhet; att undervisning har lägre status än forskning är på det sättet märkligt, tycker jag, även om det förstås finns nutidshistoriska förklaringar till det. – Det finns också de som ogillar beteckningen ”excellent lärare”. Men något ord måste man ju använda och det begreppet tycker jag ändå hör till de bättre. Det är inte en titel som anger att man är duktig i största allmänhet utan för att bli excellent lärare måste man uppfylla sju bestämda kriterier, bland annat ha reflekterat över sin pedagogiska praktik och genom denna bidragit till kunskapsutveckling på det högskolepedagogiska fältet. Men det finns många duktiga lärare vid GU. TEXT: EVA LUNDGREN FOTO: ANDERS SIMONSEN