32
På fältet
Tar reda på varför folk återvinner GU Journalens nya serie På fältet vill ringa in vad det innebär att ha fältarbete i sin forskning. Först ut är Helene Brembeck, professor i etnologi och föreståndare på Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK). Hon ingår i forskningsprojektet Re:heritage som studerar second handmarknaden i Göteborg och norra England. Vad är fältet i din forskning?
– För mig som konsumtionsforskare innebär det platser där konsumtionen sker. Re:heritage studerar hur föremålen rör sig mellan ägare, hur de får nya värden och hur det ofta sker bland byggnader och miljöer med mycket historia. Stråken, som kan vara hela kvarter, är i Göteborg Haga, Magasinsgatan och Långgatorna och innefat tar cirka 75 butiker. Under våren kommer mitt fält att vara Magasinsgatans 19 affärer. Jag vill veta så mycket som möjligt om kun derna, som varför de valt en särskild butik, hur de rör sig där, om de letar efter något speciellt eller om det är ett spontanbesök. – Fältarbetet har hög status då forsk ningen till största delen bygger på inhämtad information från fältet. Hur förbereder du dig?
– Min metod är baserad på etnografiskt fältarbete. Förutom att den kräver öppna sinnen och inkännande av atmosfären läser jag först aktuell litteratur och funderar på vilka ingångar jag ska ha. Väl på plats kom mer ofta ny information och frågor uppstår som jag tar ställning till då. Projektet har haft en lång förberedelsetid bland annat med inventering av stråkens affärer och en seminarieserie. Jag ringer eller mejlar butiksinnehavaren för att presentera projek tet och mig. Stämmer personkemin och vi är överens om att jag kan befinna mig i affären träffas vi, oftast på plats, men det kan även bli hemma hos hen. Hur genomför du ditt fältarbete?
– Hur länge jag är i butiken beror på vad som passar personalen men helst är jag där en vecka. Först intervjuar jag innehavaren och skapar mig en så tydlig bild som möjligt av affären. Det kan gälla när den startade upp, varför just i det aktuella området med just den typen av varor och hur hen tänker
kring skyltning. Det gäller även hur varorna kommer till butiken, om de skänks, köps in online, på marknader eller loppisar i Sverige eller utomlands. Jag vill även ta reda på inriktningen på varorna, eventuellt nätver kande och aktivitet på sociala medier. Om det är möjligt är jag med vid inköp. Då jag gör ett arbetsmaterial genom dokumentation i ljud, bild och text är det viktigt att tydligt upplysa om att universitetet genomför en dokumenta tion en viss dag. Då är det lättare att få till ett möte där jag kan följa med hem till någon köpare som visar mig var saken hamnar och kan berätta mer utförligt om sitt köp. – Bilden är ett viktigt komplement till ordet för att skildra vad någon gör: känner på ett tyg, lyfter på en sak och så vidare. Helst vill jag följa upp med att fråga hen: Vad tänkte och gjorde du där?
kan även komplicera undersökningen. Får jag till exempel veta att en butik ska läggas ner måste jag planera om. Vad för fältarbetet med sig?
– En problematik kan uppstå för den som kombinerar fältstudier och undervisning. Jag är del i flera pågående forskningsprojekt men har möjlighet att planera och disponera min tid på ett effektivt sätt. En fördel i tvärvetenskaplig forskning, och framförallt i etnografiska studier med fältarbete, är om vi är många, det ger ett stort underlag och vi kan diskutera med varandra under hela pro jektet. En så här stor studie skulle ha varit omöjlig att genomföra på egen hand.
Hur ser du på oväntade händelser?
– Det är något jag alltid är på jakt efter. Det kan tillföra saker jag inte tänkt på men
TEXT: HELENA SVENSSON FOTO: JOHAN WINGBORG