Avfall och Miljö

Branschtidning från Avfall Sverige

#1/ 2011

Tema: Elavfall Matinsamling större än vi trott Samarbete minskar avfallet Utsläppsrätter dyr affär Marocko snyggas upp

Tema elavfall:

Smart återvinning ger ädla metaller

[sid 14

600 ton hit

eller dit.

Vår nya 38-kubikare väger 800 kg mindre än ett vanligt lastväxlarflak. Kör du fem dagar i veckan gör det 600 ton mer last om året – till samma pris. Viss skillnad, eller hur? Fler sätt att öka din förtjänst hittar du på www.ilabcontainer.se

ILAB CONTAINER AB . TEL 0140-200 00 . WWW.ILABCONTAINER.SE

TE MA : XXXXXXXXXXXX

innehåll Tema

Elavfall

SID 14

SID 6

SID 28

SID 25

Ledare / sid 5

TEMA ELAVFALL

Porträttet: Jan-Olof Eriksson, El-Kretsen / sid 6

Återvinningsjätte växer / sid 14

NYHETER Nordiskt pantsystem kommer / sid 8 Kräver översyn av producentansvaret / sid 8

Ny teknik sorterar batterier / sid 15 Illegal export ska stoppas / sid 16 Återanvändning på ont och gott / sid 17

Ryssland – möjligheternas land / sid 29 England öppet för sopexport / sid 30 Sopsnål vecka framgång i Europa / sid 31 Tips när du upphandlar konsult / sid 32

AKTUELLT

Återvunnen ÅVC modernast / sid 33

Sänkta taxor 2011 / sid 9

Utsläppsrätt kan ge dyr förbränning / sid 18

Marockansk soplösning / sid 34

Osäkert om miljöteknikexport / sid 10

Återanvändning värmer 450 hus / sid 20

Hållbar stad lever vidare / sid 10

Konferens manade till marknadstänk / sid 24

Uppskattad utbildning / sid 37

Strategi ska sälja biogödseln / sid 25

Ny rådgivare i Stockholm / sid 38

Avfall räddar gruvan / sid 9

Avfallsbragder prisades / sid 11 Insamling krymper matavfallet / sid 12 Nya regler ger mer biogas i nätet / sid 12 Affärsnytt / sid 13

Säkrare hantering av asbest / sid 26 Iswa gav intryck från världen / sid 27

Saknas: nya miljömål för EU / sid 36 AVFALL SVERIGE Sopor på schemat / sid 37 Nya utvecklingsprojekt / sid 38 Nya rapporter / sid 39 Rapport från arbetsgrupperna / sid 42

Karlskrona jobbar för mindre avfall / sid 28

AVFALL OCH MILJÖ är Sveriges enda renod-

lade avfallstidning. I över 20 år har vi har skrivit om avfallshantering och åter vinning.

Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Många artiklar skrivs av branschens

egna experter. Därför är det inte så konstigt att hela 80 procent av våra läsare säger sig ha direkt nytta av tidningen i sitt arbete.

Avfall och Miljö ges ut av Avfall Sverige, den svenska intresse- och branschorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Vi är Sveriges största miljörörelse – du och jag och nio miljoner andra gör tillsammans ett av Sveriges viktigaste jobb!

AVFALL OCH MILJÖ 1.09

sid 3 ]

Avfall Sverige håller dig på rätt kurs Vi erbjuder över 40 kurser och konferenser om året.

Kommentarer från våra deltagare: ”De är relevanta, de är aktuella.

De möter våra behov helt enkelt.” ”Avfall Sverige ligger i framkant, de ligger ofta väldigt rätt i tiden och tar upp frågor som är väldigt aktuella för oss ute i verksamheten.” ”Vi kan inte hitta de här utbildningarna någon annanstans. De är unika.”

Läs mer på www.avfallsverige.se och www.avfallsakademin.se

Kolla också in Avfallsakademin – vår webbaserade utbildning. Interaktiv kunskapsutveckling när det passar dig!

LE DA RE

Önskelista för 2011 Det säger de som bestämmer (och alla andra) varje år och har så gjort i 30 års tid. Och nu borde det verkligen blivit så, i alla fall om man ska följa avfallstrappan. Men det blev som vanligt en väldig julrusch. Och tur är väl det också – tänk så många jobb som annars skulle försvinna. Då hade det blivit dåligt med julfröjden.

Vi i Avfall Sverige önskar oss däremot bara tre saker så här i början av det nya året. Vi är återhållsamma och ingen av önskningarna är dyra, tvärtom är de rena sparbössan. Både för klimatet och plånboken.

Den första önskan är något vi har längtat efter länge. Vi önskar att producentansvaret för förpackningar och returpapper undersöks igen.

Det kan låta lite tekniskt, vi vet, men faktum är att det inte fungerar som det var tänkt. Kort sagt, det har visat sig svårt att låta hunden styras med svansen.

Den andra önskan är en sak vi önskar inte ska göras: förändra inte kommunernas ansvar för matavfall och andra hushållssopor från hotell, restauranger och liknande. Några aktörer tror att det finns enkla pengar att hämta här.

Men det är fel väg att gå. Dagens ansvarsfördelning är bra ur samhällets, det vill säga vårt gemensamma, perspektiv. Det kan däremot bli

DET BORDE HA BLIVIT FÄRRE KLAPPAR I JULAS.

ett samhällsproblem om vi väljer fel väg. Det blir fler lastbilar på gatorna, mindre biogas i tanken och i värsta fall kan vi se fram emot ett nytt Neapel.

Till sist önskar vi oss bättre förståelse för att vi – kommunerna – faktiskt gör stor nytta för allmänheten genom att se till att soporna tas om hand och återvinns. Sverige är verkligen ett föregångsland och det är många som gärna berättar om våra färdigheter när de åker ut i världen. Tänk då på att det man lyfter fram är resultatet av det ansvar som ibland ifrågasätts av dem som vill plocka russinen ur kakan. Gå inte på det tricket!

Egentligen kan vi göra önskelistan mycket längre. En önskan har vi redan fått uppfylld. Vi fick en förtida klapp redan i oktober i år, då skatteindrivningen från våra el- och energipannor togs bort. Bra för miljön och bra för våra medborgare, eftersom vi nu kan använda dessa före detta skattepengar till att göra sophämtningen ännu bättre!

TEXT: WEINE WIQVIST, VD AVFALL SVERIGE FOTO: YVONNE RAMBRING

Omslagsfoto: Mats Alm. Utgivare: Avfall Sverige. Prostgatan 2, 211 25 Malmö.

Tel: 040-35 66 00. Fax: 040-35 66 26.

Hemsida: www.avfallsverige.se Ansvarig utgivare: Weine Wiqvist, vd I redaktionen: Redaktör: Karin Jönsson.

Tel: 040-35 66 17, E-post: karin.jonsson@avfallsverige.se.

Anna-Carin Gripwall, Tel: 040-35 66 08, E-post: anna-carin.gripwall@avfallsverige.se Prenumeration: Pernilla Svensson, Fax 040-35 66 26, E-post: pernilla.svensson@avfallsverige.se Har du frågor eller kommentarer kring innehållet i Avfall och Miljö? Kontakta redaktör Karin Jönsson!

Prenumerationspriser: Medlemmar i Avfall Sverige 470 kr/år. Icke medlemmar 575 kr/år plus moms.

Grafisk form och produktion: Wirtén PR & Kommunikation.

Annonsförsäljning: Chatarina Rutegård Media & Information AB, Constantiavägen 8, 181 31 Lidingö.

Tel: 08-731 07 59. Fax: 08 731 07 59. Mobil: 0708-20 12 39. E-post: chatarina@rutegardmedia.se Annonsmaterial: Digitalt: Högupplöst PDF eller EPS-fil med bifogade typsnitt och utskrift i färg resp. svart-vitt.

Utfallande annons ska ha 5 mm skärsmån och skärmarkeringar. För övrigt material kontakta tryckeriet.

Tekniska data: Offset-tryck. Format US Letter.

Raster 150 linjer/tum.

Tryck: Trydells, Laholm. Avfall och Miljö trycks på Arctic the Silk, ett papper som uppfyller miljömässiga krav.

Redaktionellt material: Signerad artikel står för författarens räkning. Endast om så anges är den att anse som ett ställningstagande av Avfall Sverige.

ISSN: 0284-1827, Årgång 25

Den här tidskriften är TS-kontrollerad Annonsera i TS-kontrollerade tidskrifter så vet du vad du får för pengarna.

AVFALL OCH MILJÖ 1.11

sid 5 ]

PO R TRÄTTET

Jan-Olof Eriksson, vd El-Kretsen

Vi har en uppgift som vi måste samverka för att lösa

Det svenska systemet för återvinning av elavfall är bland världens bästa. Samverkan mellan kommuner och producenter är nyckeln till framgången, menar Jan-Olof Eriksson, vd för producenternas återvinningsorganisation El-Kretsen.

– DET ÄR VIKTIGT FÖR MIG att kunna gå hem och lägga mig och känna att jag gjort något som är rimligt bra för samhället. Det har jag varit lycklig att få göra under hela mitt yrkesliv, säger Jan-Olof Eriksson.

Att ha som arbetsuppgift att avgifta samhället kan väl sägas falla väl innan för ramarna för en sådan önskan. Som vd för El-Kretsen ser Jan-Olof Eriksson till att 150 000 ton elavfall samlas in till återvinning varje år.

När han fick frågan om vd-tjänsten 2006 var det inte svårt att tacka ja.

– Jag ville fortsätta förvalta det spår

[ sid 6

AVFALL OCH MILJÖ 1.11

som Jörgen Schultz hade slagit in på – att tillsammans kan man åstadkomma något större än vad man kan göra själv.

När El-Kretsen startade sin verksamhet 2001 satt Jörgen Schultz som vd.

Han hade ett förflutet inom den kommunala avfallshanteringen och hade stor betydelse för hur verksamheten kom att gestalta sig.

– Jag vill absolut lyfta fram en väldigt viktig komponent till att det lyckats så bra: Producenter och kommuner insåg att vi har en uppgift som vi måste samverka för att lösa.

– El-Returrådet, där producenter och kommuner möts, är en annan viktig funktion. Det är ett forum för att diskutera gemensamt när saker avviker. Problem uppstår alltid – det är förmågan att lösa dem som är det centrala.

Att Jan-Olof Eriksson är en synnerligen social person, med ett brett kontaktnät över hela Sverige har nog också bidragit till att upprätthålla en god samverkan mellan producenter och kommuner. En stark vilja och ett rikt ordflöde på klingande dalmål är kanhända också viktiga tillgångar i diskussionerna.

Nu har systemet fungerat i tio år. Hur kommer verksamheten att se ut om ytterligare ett decennium?

– Jag tror att bekvämligheten kommer att vara en viktig del framöver. Man kommer att krypa närmare kunden.

Hur de systemen kommer att se ut, det är det som jag tycker är spännande att diskutera med kommunerna. Om vi har världens bästa insamlingssystem är det svårt att göra det oerhört mycket bättre.

Men vi behöver titta på hur vi samlar in småsaker. Plockanalyser visar att det är där vi har avgiftningsproblematiken – det hamnar lätt i soppåsen.

Olika system för insamlingen av hårtorkar, eltandborstar och annat smått elavfall har just utvärderats. Butiksinsamling har jämförts med röda boxar, insamling på kontor och ambulerande insamling med specialbyggda skåp. Några generella riktlinjer för vad som ska gälla framöver blir det dock inte. Behoven är så olika, menar Jan-Olof Eriksson.

– Det spelar inte någon större roll om man har lite olika system, det kan tvärtom vara utvecklande. Även när det gäller återvinningsprocessen händer det en del.

– Vi måste hela tiden anpassa återvinningsteknologierna till de produkter som kommer in. Vi är exempelvis först i Europa med behandling av LCD-skärmar.

Stena ska snart inviga en anläggning i Vänersborg som kommer att återvinna dem, säger Jan-Olof Eriksson med illa dold stolthet.

– Framöver ser jag att det kommer att ställas högre krav, det kommer att bli färre anläggningar som kan mycket mer

och som skapar bra råvaror som direkt kan utnyttjas av industrin.

Det första som möter besökarna på El-Kretsen är en färgglad soffa. Den har väckt mycket diskussioner på kontoret och Jan-Olof stred för att få ha den här. Men han hinner sällan själv sitta i den.

Vad har du för planer för insamlingen av batterier?

– Vi fick ju ansvaret att driva batteriinsamlingen från och med 2009. Vi menar att det är bäst att kommunerna jobbar vidare med den här frågan och har precis tagit fram ett preliminärt avtal. Vissa kommuner vill vara mer aktiva än idag, andra vill inte alls befatta sig med batterierna. Då har vi sagt, varsågod och välj.

Det finns idag tre alternativa avtal att välja mellan. Det kommer att lämna utrymme för lokala lösningar, menar JanOlof Eriksson.

– Det finns glesbygdskommuner med specifik metodik för att sköta det här. Då ska vi inte gå in och peka och säga att sådär ska man inte göra. Det har fungerat i en herrans massa år. Det är dumt att spola ut barnet med badvattnet.

Ett nytt avtal kommer troligen att tas fram både för batterier och elavfall när

Vissa producenter väljer att ställa sig utanför samarbetet inom El-Kretsen. Hur ser du på det?

– Det är ju marknaden som styr vad vi gör och några har valt att skapa ett eget system. Det har vi inga synpunkter på alls. Vi har ett avräkningssystem så var och en tar sin del av ansvaret.

Hur kan ni garantera att inget av det ni samlar in exporteras illegalt?

– Varje bur som hämtas på en återvinningscentral har en streckkod, som läses in av chauffören och skickas till vårt datasystem. När den lämnats av vid förbehandlingen får vi kvitto på det inklusive uppgift om vikt. Efter förbehandlingen får vi uppgifter om var materialet skickats vidare. Lika mycket som tagits in ska skickas vidare.

Du sitter i syrelsen för Weee Forum. Vad gör ni där?

– Det är en europeisk förening för kollektiva system för producenter. Nu jobbar vi för en standard för hur insamling och återvinning ska gå till.

En standard kommer att underlätta för dem som säljer elprodukter över hela Europa. Idag kan det skilja mycket mellan de krav som ställs i Ungern jämfört med i Danmark.

Problem uppstår alltid – det är förmågan att lösa problem som är det centrala.

revideringen av EG-direktivet kommit.

Det tillfälliga avtal som presenterades i höstas, ger för första gången ersättning till kommunerna för deras insats.

Ni har en överenskommelse med Förpacknings- och Tidningsinsamlingen om att få ha kvar batteriholkar på återvinningsstationerna.

– Ja. Vi är överens om att vi inte ska stöka till det för konsumenterna. Vi kommer att se till att lösa det på ett ansvarsfullt sätt. Även om Jan-Olof Eriksson idag kan sägas vara Mr Elavfall, är det många i avfallsbranschen som lärde känna honom som vd för Sörab. Innan dess hade han hunnit med både gruvverksamhet och brobyggande.

– Jag har en ganska brokig professionell bakgrund. Jag är Chalmerist, väg och vattenbyggare, och har bland annat prospekterat en gruva i Skellefteåfältet.

Så man kan säga att jag är tillbaka i branschen i och med att guld från kretskort är en stor del av guldproduktionen i Sverige, skrattar han.

Efter några år på NCC och Skanska jobbade han för Stockholms stad, bland annat med ansvar för underhåll av tunnelbanenätet.

Du har en djup förankring i den kommunala sidan, men jobbar idag för producenterna. Har det förändrat din syn på kommunens roll i avfallshanteringen?

– Nej, i grunden har det inte gjort det.

Jag tror att det är av underordnad betydelse vem som äger verksamheten. Det som har betydelse är hur ägarna intresserar sig för den verksamhet som bedrivs. Individerna drivs av samma vilja att åstadkomma något bra. Jag tror alla människor om gott till dess motsatsen har blivit bevisad.

Vad är viktigt för dig i din vardag?

– Det är viktigt att kunna hålla sig i fysisk trim.

Vasaloppet, Vikingarännet, paddling och snickerier på sommarstugan på västkusten är vad som brukar hålla Jan-Olof Eriksson sysselsatt på fritiden. Eller kanske att laga god mat med barnen – en annan favorit, vanligtvis med gott resultat.

– Att vara fysiskt aktiv är roligt och att jobba praktiskt med händerna, med eller utan elektriska produkter i händerna, skrattar han.

TEXT: KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO: PATRIK LUNDIN AVFALL OCH MILJÖ 1.11

sid 7 ]

NYH E T ER

Gemensamt nordiskt pantsystem

på väg

Snart kan du panta dina tomma burkar överallt i Norden. Nordiska rådet har beslutat inrätta ett gemensamt system senast 2013. uppgradera de befintliga anläggningarna ska det kunna betalas ut pant för danska ölflaskor och norska läskburkar i Sverige. Och tvärtom. Det skulle enligt Nordiska rådet både gagna konsumenterna och vara till gagn för miljön, då spridningen av avfall i naturen minskar. Även EU arbetar på ett gemensamt pantsystem, så Norden har möjlighet att bli en föregångsregion på detta område.

Bryggeribranschen och detaljhandeln i Norden är motståndare till ett gemensamt system och befarar att det kommer att medföra stora kostnader.

– Vårt förslag till det fortsatta arbetet med ett gemensamt nordiskt pantsystem ska naturligtvis ta hänsyn till branschen och denna hänsyn ska tas med i det fortsatta arbetet. Men erfarenheten visar

GENOM ATT

att den här typen av nya initiativ kräver politisk vilja och den viljan har vi visat finns här i dag, säger Martin Kolberg, en av medlemmarna i Nordiska rådets miljöutskott.

”Dags att se över producentansvaret” Det måste bli enklare att källsortera förpackningar och tidningar och ansvarsfördelningen måste bli tydligare. Det menar Avfall Sverige i en skrivelse till regeringen, där en översyn föreslås. [ sid 8

AVFALL OCH MILJÖ 1.11

TROTS ATT producentansvaret för förpackningar och tidningar funnits i mer än 15 år, kvarstår fortfarande betydande brister och problem.

– Producentansvaret har utvecklats i en riktning som inte var tänkt. Mängden förpackningar har ökat, tvärtemot förordningens syfte, och principen om förorenarens betalningsansvar har urholkats.

Allt mer av kostnaderna läggs idag över direkt på hushållen, säger Avfall Sveriges vd Weine Wiqvist.

– Men framför allt måste återvin-

ningsmålen moderniseras. En allt större mängd förpackningar och tidningar tas om hand i kommunernas hushållsavfall, snarare än via producenternas återvinningssystem. Där finns en stor potential att öka återvinningen.

Medhåll från branschen Skrivelsen välkomnas på flera håll.

– Våra medborgare är ilskna över att producentansvaret inte fungerar. Man möts av nedskräpade och överfulla återvinningsstationer. Så här års kan man

Gamla synder renas med avfall Läckage från gamla gruvor är den största källan till metallföroreningar i Sverige.

Nu ska läckaget stoppas – med industriavfall. vid Örebro Universitet visar i sin doktorsavhandling att visst industriavfall kan höja pH på det sura lakvatten som frigör och transporterar ut metalllerna ur gruvavfallet och därmed stoppa föroreningen.

Hennes metod gäller de gamla gruvområden där man brutit metaller ur sulfidmalm, vilket motsvarar ungefär tre

LOTTA SARTZ

fjärdedelar av gruvorna. När sulfiderna, som är svavelföreningar, kommer i kontakt med luftens syre oxiderar de till sulfater, lättlösliga salter som sänker vattnets pH, det vill säga gör det surare. Det gör att tungmetaller som koppar, zink, kadmium och bly lösgörs från avfallshögarna och sprids i omgivningen. Och eftersom forna tiders gruvbrytning var mindre effektiv än dagens, har det historiska gruvavfallet högre metallhalter.

Lotta Sartz forskning bygger både på laboratorietester och fältförsök, och omfattar restprodukter från fyra olika branscher: kalkindustrin, stålindustrin, pappersmassaindustrin samt energiproducentindustrin.

– Resultaten visar att en del av de här materialen har en god förmåga att neutralisera gruvavfallet. Så nu ska vi gå vidare och testa dem i full skala, säger Lotta Sartz.

Billigare sophämtning under 2011 Flera kommuner föreslår sänkta avgifter för sophanteringen. I Mora kan det bli nio procent billigare.

Karlstad, Hedemora, Borås, Sundsvall och Sunne är andra kommuner som planerar sänka avfallstaxan under året.

Nya upphandlingar ligger bakom flera sänkningar, bland annat i Mora där det nya regionala bolaget Nodava gjort stora besparingar. Bättre källsortering och en borttagen förbränningsskatt tagits bort har också gett större ekonomiskt utrymme i flera kommuner.

inte ens komma fram till dem, snöröjningen fungerar inte, säger Lars Persson på Avfallshantering Östra Skaraborg.

– Under en lång följd år har vi försökt med lokala samråd och samråd på riksnivå. Men det är ett systemfel i frågan.

Det är först när man fört över det fulla ansvaret på producenten som du kan få effekt på avfallsmängder och utformning av förpackningar. Idag har producenterna inget intresse av att samla in allt sitt avfall, därför hamnar också mycket förpackningar och tidningar i soppåsen.

Helst hade Lars Persson velat få en översyn över hela avfallslagstiftningen.

– Bristerna i producentansvaret är ett tecken på brister i hela systemet. Vår

bransch präglas av en massa frimärkslösningar. Vi har gått från ett omfattande kommunalt ansvar till att vi idag tar hand om tre, fyra procent av allt avfall.

Det går inte att sköta avfallsplaneringen längre. Det är dags att göra om från grunden.

Lars Persson får medhåll av Agneta Sander på Kretsloppskontoret i Göteborg.

– Det funkar inte som det är nu. Kommunen har ett stort ansvar, både pratiskt och ekonomiskt. Häromdagen ringde FTI och bad oss informera om att de inte kan tömma vissa återvinningsstationer på grund av snön. Det visar att deras system inte fungerar, säger hon.

– Om vi har informationsansvaret –

vilket inte är tydligt enligt den nya förordningen – så står vi ju dessutom som avsändare. Det är klart att brukarna då tror att det är vi som har ansvaret. Man har byggt in en pedagogiskt svårknäckt nöt i systemet.

– Dessutom saknar jag en samlande aktör för att uppfylla producentansvarets mål för att minska mängden förpackningar. Där hjälper det ju inte att prata med FTI, säger Agneta Sander.

TEXT: KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE

AVFALL OCH MILJÖ 1.11

sid 9 ]

NYH E T ER Oklar framtid för export av avfallsteknik …

Vid årsskiftet lämnade Swentec, Sveriges miljöteknikråd, sitt slutbetänkande till regeringen. De får inga fortsatta medel för sin verksamhet. Det är därför osäkert om den särskilda satsningen för att sälja svenska avfallslösningar till omvärlden kan förverkligas.

SWEDISH WASTE OFFER skulle bli språngbrädan ut i världen för svenska kommuner och företag med koppling till avfallshantering. De skulle identifiera och utveckla affärsprojekt och fungera som ett kitt och katalysator mellan de olika aktörerna på marknaden. Swentec tog initiativ till satsningen och har föreslagit att någon annan därefter skulle ta över ledarska-

… men fortsatt satsning på hållbara städer

[ sid 10

AVFALL OCH MILJÖ 1.11

Berit Gullbransson tror att miljöteknikexporten måste samordnas för att kunna växa.

pet. Istället ser nu projektet ut att läggas ner.

Samordning behövs Swentec skriver i sitt slutbetänkande att det finns en stor utvecklingspotential för nya lösningar och affärer. De har i tidigare rapporter presenterat handlingsplaner för hur miljöteknikexporten kan utvecklas. Samordning är ett återkommande begrepp: kommuner, företag, politik, forskning behöver samordnas bättre, menar man.

– Det säljer sig inte av sig självt, eftersom det hänger ihop i system. Det kommer att behövas någon typ av smörjmedel och någon som är ansvarig även framöver, menar Berit Gullbransson, verksamhetschef på Swentec.

En nationell miljöteknikstrategi kommer att presenteras av regeringen under 2011, och det är viktigt att denna strategi fångar upp de förslag som Swentec och andra aktörer arbetat fram menar Berit Gullbransson.

Delegationen för hållbara städer kommer troligen att få ett förlängt uppdrag. verksamhet för att stimulera hållbar stadsutveckling skulle delegationen ha avslutat sitt arbete hösten 2010. Enligt regeringens budgetförslag ska de nu få ytterligare två år att arbeta vidare med frågan. Budgeten blir dock betydligt mindre än de 340 miljoner de haft till sitt förfogande under de första åren.

– Vi kommer att ge mindre ekonomiskt stöd framöver och istället fungera mer som en samlande arena. Jag ser ett tydigt behov av en samlande aktör

EFTER TVÅ ÅRS

– Det är viktigt att behålla en trovärdighet gentemot de inblandade aktörerna.

Avfall Sveriges nätverk för miljöteknikexport har under en längre tid medverkat aktivt i arbetet för en bredare svensk exportsatsning. Det kommer nu att fortsätta sin verksamhet med egna resurser i den skala medlemmarna anser lämpligt. Dock saknas här finansiella möjligheter att jobba på bred front.

TEXT: KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO: STEFAN EDETOFT

kring de här frågorna, säger kanslichefen Christina Leideman.

Delegationen är ett forum där företrädare från bland annat arkitekter, planerare, teknikkonsulter och exportfrämjare sitter samlade.

– Vi tror att de nio investeringsprojekt som fått stöd kommer att bli de nya starka skyltfönstren för svensk hållbar stadsutveckling som kan visas upp och inspirera till fler satsningar, säger Christina Leideman.

Framför allt vill delegationen nu medverka till att fler aktörer samverkar i ett tidigare skede i planeringsprocesserna och skapa strukturer för att jobba vidare med frågan.

TEXT: KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE

Vid årets Recycling Award hyllades nio lyckliga pristagare.

Dessutom utdelades pris till Årets Kretslöpare.

1

Branschens föregångare prisade g g SITA FICK PRIS för Årets avfallsbehandlare för sitt arbete med byggavfall. I sin motivering skriver juryn: ”Genom sin produkt Miljöcirkeln Bygg har pristagaren skapat en tjänst som avlastar byggföretagets viktiga avfallshantering, ger dem färre stopp i byggprocessen, lägre produktionsbortfall, platsanpassade miljöstationer, högre källsorteringsgrad och ökade materialintäkter.”

Bland andra vinnare kan nämnas FriGeo AB som vann kategorin Årets Kretsloppsavgiftare och Kungsåra Bildemontering som blev Årets Bilåtervinnare. Falkenberg Recycling fick pris som Årets Metallåtervinnare/Skrothanterare och Envac AB blev Årets Maskin/fordonsleverantör för sin installering av sopsugspapperskorgar på Mariatorget i Stockholm. Till Årets Entreprenör utsågs Gips Recycling.

1 Sims Recycling Solutions utsågs till årets Elektronikåtervinnare. VD Håkan Schede tog emot.

2 Årets Kretslöpare är ett pris instiftat

2

3

av Dag Lewis Jonsson, före detta vd vid NSR. Årets vinnare blev Avfall Sveriges förra medarbetare Hanna Hellström för sitt framgångsrika arbete att utveckla biogasen. Idag arbetar hon på SP.

4

3 Sysav Biotec utsågs till Årets Åter-

vinningsanläggning. Utvecklingschefen Kerstin Ekwall tog emot.

4 Envac fick pris för årets Maskin/ Fordonsleverantör. Klas Leksell och Fredrik Lauritzen tar emot.

Vi löser det nya producentansvaret Blybatterier för många w w w. b l y b a t t e r i r e t u r. s e AVFALL OCH MILJÖ 1.11

sid 11 ]

NYH E T ER

Vi sorterar ut mer mat än vi trott

Mer biogas i naturgasnätet med nya regler Energimarknadsinspektionen (EI) har föreslagit regeringen att införa nya regler som underlättar en omställning till biogas i naturgasnätet.

NATURGASNÄTET föreslås framför allt anpassas bättre till biogasens förutsättningar.

Bland annat vill EI att nätägarna ska stå för kostnaden för spetsning med propan, för att ge biogasen samma energiinnehåll som naturgasen.

– Dee regler vi föreslår skulle leda till att mer biogas kan komma ut på marknaden.

Det befintliga gasnätet skulle utnyttjas ännu effektivare än idag. Vi skulle kunna öka produktionen av biogas i Sverige kraf kraftigt om vi också genomförde en del andra åtgärder, säger Yvonne Fredriksson, generaldirektör på Energimarknadsinspektionen.

Energimarknadsinspektionen nergimarknadsinspektionen föreslår också att regeringen ska ta initiativ till att utreda införande av ett marknadsbaserat stödsystem för biogasproduktion. Det skulle kunna utformas som det befintliga systemet med elcertifikat. Det innebär att ett långsiktigt planeringsmål kombineras med ett produktionsstöd som finansieras av avgifter från icke-förnybara energislag.

Det et är ett förslag som tycks mottas med glädje av biogasproducenterna.

– Det et är först med tillgång till ett gasnät som vi kan producera och få avsättning för de riktigt stora volymerna biogas, säger Carl Lilliehöök, vd för Kristianstad Renhållning AB.

[ sid 12

AVFALL OCH MILJÖ 1.11

En färsk undersökning visar att matavfallet kan minska i vikt med en dryg fjärdedel under insamlingen.

FRÅN MATAVFALL som samlas in i papperspåsar avgår en stor mängd vattenånga, främst i köket men även i soptunnan.

Totalt minskar vikten på matavfallet då med hela 27 procent. Det visar en färsk studie från Avfall Sverige. För bioplastpåsar är viktminskningen mindre, omkring 10 procent. Även matavfall i vanliga plastpåsar, vid insamling för optisk sortering, minskade något i vikt under insamlingen.

Utöver vatten avgår också mindre mängder andra gaser, framförallt koldioxid, under lagringstiden. Inga av proverna visade dock på någon metangasproduktion.

Jämfört med plastpåsar ger papperspåsen 50 procent högre utsorteringsgrad

Matavfall som samlas in i papperspåse ger både större utsortering och högre metanhalt per kilo, eftersom mycket vatten luftas bort.

av matavfall. Även vid rötning ses en tydlig skillnad: avfallet som samlats in i papperspåsar ger 23 procent mer metan per kilo jämfört med det som samlats in i plastpåsar och 6 procent mer än avfall från bioplastpåsar. Det hänger samman med det torrare material som fås i papperspåsarna.

– För första gången finns nu empiriska fakta om vad som händer med matavfallet innan det kommer till behandling. Resultaten kan vara värdefulla både vid val av insamlingssystem och i beräkningen av hur mycket bioavfall som faktiskt sorteras ut, säger Olle Ternald vid Smedlund Miljösystem AB, som varit projektledare för undersökningen.

TEXT: KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE

LÄS MER i rapport U2010:10 ”Viktreducering,

energiförlust och gasemissioner vid olika insamlingssystem av matavfall från hushåll”, som kan laddas ner från www.avfallsverige.se

A FFÄ RS NY TT

Eva Pettersson Sollentuna Energi delägare ny vd för JTI i Fortums förbränning EVA PETTERSSON har utnämnts till ny vd för

JTI – institutet för jordbruks- och miljöteknik.

Hon tillträdde tjänsten i januari.

Eva Pettersson är 49 år, har doktorerat inom växtförädling vid Sveriges Lantbruksuniversitet, och är idag verksam som forskningschef vid Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och LRF.

Hagfors får ny chef KENNETH ERIKSSON har utsetts till ny teknisk chef i Hagfors. Eriksson har ti-

digare varit bland annat teknisk chef i Munkfors i sju år i början av 2000-talet. Eriksson tillträder 1 april och ersätter då Anna Sjörs som övergår till den nya tjänsten som verksamhetschef för gata/park, renhållning samt vatten och avlopp.

Förändringen är ett led i den omorganisation där en teknisk ledningsgrupp bildas bestående av teknisk chef och cheferna för serviceenheten, gatu/vatten/avlopp samt fastigheter. Det ger tekniska chefen utrymme för ett mer övergripande strategiskt arbete än vad fallet är i dag.

San Sac köper in sig i Danmark LINKÖPINGSFÖRETAGET SAN SAC tar steget in på den danska marknaden via förvärv av Rubaek & Co. Rubaek har verkat på den danska marknaden i över 20 år och har en bred produktportfölj inom bland annat papperskorgar och gatumöbler.

– San Sacs och Rubaeks produktportföljer och de kompetenser som finns i respektive organisation kompletterar varandra väl. Tillsammans får vi goda tillväxtmöjligheter både på den svenska och den danska marknaden, säger San Sacs vd Fredrik Jaginder i en kommentar till affären.

Ny vd i Luleå ANN-CHRISTIN VIKLUND, 45 år, har utsetts till vd för

Luleå Renhållning AB. Hon tillträdde sin tjänst den 1 december. Hon kommer närmast från Liko Hill-Rom, senast som vd för den nordiska verksamheten.

Fortum säljer ut FORTUM SÄLJER ALL SIN fjärrvärmeproduktion utanför Stockholm till australiensiska bolaget Macquire funds. Försäljningspriset uppgår till två miljarder kronor. Huvuddelen av de verksamheter som nu säljs ägs av Fortums dotterbolag, AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, där staden har ett 50 procentigt ekonomiskt intresse. Fortum räknar med att göra en realisationsvinst på affären.

I affären ingår tolv verksamheter omfattande både kommunala fjärrvärmeverksamheter och industriella samarbeten. Tre av verksamheterna ägs tillsammans med kommunala energibolag.

– Nu kan vi, i enlighet med vår strategi, koncentrera oss på den fortsatta utvecklingen av vår fjärrvärmeverksamhet i Stockholm, kommenterar Per Langer, executive vice president för Fortum.

FORTUM PLANERAR bilda ett gemensamt bolag med Sollentuna Energi kring den nya förbränningsanläggningen i Sigtuna. För två miljarder kronor går Sollentuna Energi in som 15-procentig ägare till Brista 2, som planerar vara i drift 2013.

– Vi har länge haft behov av att se över vår långsiktiga fjärrvärmeförsörjning och när nu Fortum bygger nytt i Brista är det strategiskt rätt för oss att gå in som delägare. Dessutom har vi bra erfarenheter av Fortum genom vårt nuvarande samägande av Akallaverket, ett samarbete och samägande som fungerat mycket bra, säger Gösta Söderkvist, vd för Sollentuna Energi.

Chefsbyte på Swecon VID ÅRSSKIFTET tillträdde Christer Söderberg som ny vd på Swecon i Sverige.

Nuvarande vd, Håkan Pettersson, byter jobb till chef för division Maskin inom Lantmännen. Swecon ingår som bolag i division Maskin.

Stena köper italiensk konkurrent STENA TECHNOWORLD förvärvar SIRA s.r.l, en av Italiens aktörer inom elek-

tronikåtervinning. Det är inte det första italienska förvärvet och idag är Stena stora på den italienska marknaden.

Merparten av verksamheten inom SIRA s.r.l omfattar återvinning av kylskåp, utrustning för luftkonditionering, datorer, TV-apparater och övriga bildskärmar.

Avesta bildar bolag VATTEN, AVLOPP OCH RENHÅLLNING i Avesta har från och med årsskiftet

samlats inom ett nytt kommunalt bolag: Avesta VA och Avfall AB. Ännu är det inte klart vem som blir vd för det nya bolaget.

VD-byte i Piteå ÅSA BERGSTRAND blir ny vd

för Pireva, Piteå Vatten och Renhållning. Hon är 41 år och kommer från Boden. Hon är civilingenjör inom industriell logistik och kommer närmast från en tjänst som produktionsplaneringschef inom Boliden Mineral. Hon har även erfarenhet som egen företagare. I början av mars tillträder hon.

Tidigare vd, Rolf Fahlman, lämnar företaget för att starta Miljö- och företagskonsulten i Norr AB.

AVFALL OCH MILJÖ 1.11

sid 13 ]

TEM A: ELAVFAL L

Boliden är störst i världen på att återvinna elektronikskrot. Nu satsar de på att växa ännu mer.

Elskrot viktig nisch för gruvjätte ÄNDA SEDAN 1920-TALET har Rönnskärsverken utanför Skellefteå utvunnit koppar, guld och silver ur malmkoncentrat. Men idag är det inte bara detta som utgör råvaran.

– Elektronikskrotet är jätteviktigt. Det är en nisch som vi började med för 40 år sedan och som vi har utvecklat under åren. Idag är vi är störst i världen, säger Hans Henriksson som ansvarar för råmaterialinköp på Boliden.

I faktiska tal är det inte så stor del av det svenska elavfallet som når Boliden, kanske fem procent av en tv.

– Det som kommer in till oss är bara kretskort som består av en blandning av koppar, guld, silver, plast och glasfiber.

Det är helt värdelöst i den här blandningen. Vårt jobb är att smälta ner och utvinna metallerna, säger Hans Henriksson.

Det nedsmälta elektronikskrotet blandas därefter med smält gruvkoncentrat.

Den plast som följt med används som bränsle i processen. Kopparen gjuts därefter till anoder och utvinns på elektrolytisk väg. Därefter återvinns guld och silver. Att ha både återvinning av elekronikskrot och gruvverksamhet inom samma verksamhet

[ sid 14

AVFALL OCH MILJÖ 1.11

är en stor fördel, menar Hans Henriksson.

– Vi sluter cirkeln från gruva till produkt om och om igen.

Lättillgänglig resurs Omkring 25 procent av den koppar som utvinns på Rönnskärsverken är återvunnen men ”bara” fem procent härrör från elektronikskrot och cirka hälften av guldet kommer från återvunnen elektronik.

De ädla metallerna från elektronikskrot är relativt lättillgängliga, menar Hans Henriksson. Fördelen med att utvinna från berg är dock att man har många ton på samma ställe. Elektronikskrotet hämtas främst från Europa, men även från USA, Sydafrika och Sydamerika.

– Det är en global marknad och det finns inte så många aktörer, säger Hans Henriksson.

Just nu bygger Boliden en ny anläggning som när den står klar ska trefaldiga kapaciteten. 2012 räknar man med att ta emot 120 000 ton eletronikskrot.

– Det krävs stora volymer. Att bygga en anläggning på 10 000 ton är inte lön-

samt. Det var länge sedan vi var där. Storlek har betydelse i vår värld, säger Hans Henriksson.

Insamlingen utvecklas Återvinning av elavfall har ökat över hela världen. Boliden satsar på att öka sin verksamhet i Nordamerika och förmodligen också i Sydamerika och Asien. Ännu saknas en väl fungerande logistik på många håll, men det finns en vilja att bygga upp den, menar Hans Henriksson. Även om mängderna återvunnet elavfall ökar ser det ut att förbli en nischverksamhet för Boliden.

– Elektronikskrot kommer att ha en betydelse, men det är inte räddaren för metallproduktionen. Åtminstone inte när det gäller koppar, för det är en relativt liten andel som kommer från elektronikskrotet. Ändå satsar Boliden vidare på denna återvinning. Den nya anläggningen beräknas kosta 1,3 miljarder. Hans Henriksson vill också öka effektiviteten.

– Det finns en viktig framtidsutmaning i att utvinna mer ur elektronikskrotet.

TEXT: KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE

Smart kamera sorterar batterier Snart kan den manuella sorteringen av småbatterier vara borta. Optisk teknik är snabbare och säkrare. kontaktade det nystartade företaget Optisort Renova, Göteborgsregionens avfallsbolag. De ville använda artificiell intelligens för att sortera sopor. ”Nja”, svarade Renova, ”bygg en maskin som sorterar batterier istället.”

Varje år sorterar Renova närmare 900 ton småbatterier från södra Sverige. Förutom en vibrationsplatta, där knappcellerna sållas ut, sker allt arbete för hand.

– Det är angeläget för oss att utveckla den här delen, dels för att förbättra återvinningen och inte minst för att förbättra arbetsmiljön, säger Christer Lundgren på Renova.

FÖR TVÅ ÅR SEDAN

Bildminne Den lösning som man nu diskuterar med Optisort bygger på visionsteknik. Hjärtat är en kamera, som tar 100-tals bilder

i sekunden, länkad till en databank.

Samma teknik används inom industrin, exempelvis för att identifiera defekta varor som brända bullar eller halvfulla saftflaskor.

– Vi använder tekniken på ett annorlunda sätt. Vi tittar på varje objekt och jämför med data från inscannade batterier som visar om det är alkaline, litium, nickelmetallhydrid eller något annat. Vi tittar huvudsakligen på etiketten – det är framför allt det som särskiljer batterierna. Våra försök visar att det är mindre än en procent som vi inte känner igen, säger Hans Eric Melin på Optisort.

Batterierna hamnar i ett taktningshjul med fack, som töms vid rätt fraktion.

Riktigt alla batterityper klarar dock inte utrustningen. Knappceller sållas bort på samma sätt som idag och större laddningsbara batterier sorteras ut för hand.

Stor europamarknad Hans Eric Melin tror att Optisorts lösning kan bli en stor exportframgång.

Idag är det bara Tyskland som har automatiserad batterisortering.

– Det vi tror attraherar de flesta är en

maskin med en kapacitet på 2 000 ton, som man kan köra två skift på, säger han.

En sådan utrustning går på omkring fem miljoner kronor, men skulle kunna vara avskriven på mellan två och tre år, menar Hans Eric Melin.

Värdefull statistik En bieffekt av den här tekniken är att man får uppgifter om hur gamla batterierna är när de kommer in. Idag saknas sådan statistik, vilket också gör det svårt att beräkna återvinningsgraden. De testkörda batterierna har legat hemma betydligt längre än de två år man räknar med idag.

På sikt hoppas Optisort att vidga användningsområdet för den här tekniken.

– Vårt nästa spår är att titta på övrigt avfall, till exempel för att peka ut vad som är farligt avfall i elavfallet, så att det inte går med i fraggen, säger Hans Eric Melin.

TEXT: KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE

Batterierna kommer upp på ett vibrationsbord för att sedan skickas ut med en smal bandtransportör.

Batterierna kan vara ganska skitiga när de levereras. De tvättas för att spara på utrustningen men också för att underlätta identifieringen.

AVFALL OCH MILJÖ 1.11

sid 15 ]

TEM A: ELAVFAL L

Styrkorna samlas för att stoppa illegal export Formaliserat samarbete, bättre regelverk och ökad kunskap ska bidra till att Afrika inte blir en soptipp för våra kasserade elprylar. ton elavfall uppstår varje år inom EU. Enligt Greenpeace är det bara en fjärdedel som återvinns inom unionen. Av de 440 000 ton avfallstransporter på export som stoppats av tullen under 2010, bestod nästan 90 procent helt eller delvis av elprodukter.

Västafrika, Ghana och Elfenbenskusten är de stora mottagarländerna av elavfall och begagnade elprodukter från Sverige. Där saknas möjligheter att ta hand om avfallet på ett miljöriktigt sätt.

CFC från kylmöbler är ett stort problem, men även annan elektronik innehåller miljöfarliga ämnen. En dansk undersökning visar exempelvis att mobiltelefoner innehåller 15 olika toxiska metaller; i synnerhet arsenik, bly, koppar och kvicksilver bidrar till en miljöbelastning i avfallsfasen.

– Även ur ett resursperspektiv är det illa att den här typen av produkter exporteras till tredje världen – vi för ut värdefulla metaller som man inte kan ta hand om på ett bra sätt i de här länderna. I bästa fall återvinns de lättåtkomliga metallerna, säger Jon Engström, Naturvårdsverkets expert på elavfall och gränsöverskridande transporter. Även den export som sker till Östeuropa kan ifrågasättas, menar han.

– Att återvinna elavfall effektivt och på ett bra sätt ur miljösynpunkt kräver avancerade anläggningar och sådana finns det inte så många av i Europa.

OMKRING NIO MILJONER

Avfall eller inte En delikat fråga i sammanhanget är om det är avfall eller produkter som exporteras. För att kunna exportera avfall krävs det tillstånd, däremot inte för att exportera begagnade elprodukter. Det

finns dock riktlinjer för vilka krav som tillsynsmyndigheterna kan ställa på elprodukter som ska exporteras. Det måste bland annat finnas ett kvitto på försäljningen av produkten där det framgår att den fungerar och ska återanvändas. Det ska också finnas ett bevis på att varan testats, annars riskerar varan att klassas som avfall.

– Utifrån dessa riktlinjer så skulle nog mycket av den begagnade elektroniken som idag exporteras betraktas som illegal export av avfall. Det handlar om att få ut information – många exportörer känner inte till lagstiftningen, säger Jon Engström. Även hos tillsynsmyndigheterna, kommunerna och länsstyrelserna, saknas kunskap och resurser för att prioritera frågan idag. Men för att kunna åtgärda problemet med illegal export av elektronik krävs lagspel mellan flera myndigheter.

– Det har funnits ett informellt samarbete sedan en tid mellan tull, polis och tillsynsmyndigheterna, men det ser ut att bli formaliserat under 2011. Tull och polis har också jobbat mycket mer intensivt

med det de senaste åren, de är mycket bättre på att pricka rätt idag.

En straffbestämmelse från i våras innebär att även försök till otillåten avfallstransport numera är olaglig.

– Framöver ska vi titta mer uppströms och jobba mer med information om vad som gäller. Förhoppningsvis minskar då exporten, säger Jon Engström.

Smartare återanvändning Mycket av det som har stoppats i Sverige är kylmöbler och tv-apparater, framför allt de tjocka modellerna.

– Andrahandvärdet i Sverige är ganska lågt på den typen av produkter, men har högre värde i andra länder. Det är ingen tvekan om att vi ska återanvända så mycket som möjligt. Men vi vill inte se att allt sådant exporteras. Jag hade hellre sett återanvändning av komponenter inom Sverige, säger Jon Engström.

– Kanske är det istället återvinningsteknik som bör exporteras.

TEXT: KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO: SCANPIX

I september stoppades exporten av en stor mängd kylvaror, datorer, tv-apparater och andra begagnade el-produkter som var på väg till Afrika. Det var det sjunde fallet i landet med illegal export av avfall som lett till en polisanmälan.

Om exportören fälls väntar böter eller fängelse.

Mycket kan återanvändas – Det är beklämmande att det skrotas så mycket elektronikutrustning i onödan.

Det säger Henrik Nilsson, vd för Inrego som säljer begagnade datorer. är väldigt bra i Sverige, men återanvändning kommer ju faktiskt högre upp i avfallshierarkin.

Sverige är egentligen ett mediokert land om man jämför med Europa.

Henrik Nilsson låter riktigt upprörd när jag ber honom förklara tanken bakom Inregos verksamhet. De köper upp större kvantiteter datorer, skärmar och annan IT-utrustning, raderar eventuella minnen och ser till att utrustningen är i bra skick. Mer än 100 000 enheter hanteras varje år.

– Vi försöker sälja det mesta inom Sverige. Utbildningssektorn är en stor kundgrupp. Men även privatpersoner köper via oss. Enklare utrustning säljer vi utomlands, framför allt till Östeuropa.

Det som Inrego inte kan sälja lämnas till Sims Recycling för återvinning. Utländska uppköpare garanterar genom

– ÅTERVINNINGSPROCESSEN

avtal att de ska kunna spåra utrustningen vidare och att EUs lagar och regler gällande återvinning av elavfall ska följas när den väl tjänat ut.

Sådan kontroll tycks dock inte alla exportörer av begagnad elektronik ha.

Framför allt för gamla mobiltelefoner har det vuxit fram en rad aktörer, som huvudsakligen exporterar till utvecklingsländer. Somliga arbetar inom välgörenhetsorganisationer, exempelvis Plan, andra tjänar goda pengar på det, som Envirofone och Mobilpengar. Ingen av dem har dock velat berätta för Avfall

och Miljö hur deras verksamhet fungerar och vilket ansvar de tar för produkten i mottagarländerna sedan de blivit avfall.

Jon Engström på Naturvårdsverket är bekymrad över den här verksamheten: – Jag skulle vilja uppmana dem att tänka till en gång till: Vem är mottagaren? Vad innehåller den här produkten?

Kan de hantera den typen av avfall som dyker upp i slutändan? Jag tror inte att många egentligen vill bidra till att förgifta barn som bränner kretskort.

TEXT: KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE

Inrego omsätter 120 miljoner kronor årligen på att rekonditionera och sälja begagnad IT-utrustning.

Premiär för smal insamling Nu finns en liten variant av Samlaren – den tillgängliga insamlingen för smått elavfall. togs fram under 2008 för att erbjuda ett säkert alternativ för insamling av elavfall och mindre farligt avfall i butiker och på liknande platser. Den nya ”halva” samlaren har utvecklats av Renova i Göteborg och är en vidareutveckling av den stora Samlaren som nu finns utplacerad på ett 80-tal platser i Sverige.

– Den stora Samlaren har varit väldigt uppskattad. Det är sällan man får så mycket positivt tillbaka, både från kunder, från butiker och från dem som

DEN STORA SAMLAREN

behandlar materialet. Det är enkelt att bli av med sitt avfall och det ger rena fraktioner. Men mindre butiker har tyckt att den första samlaren är lite stor och svårplacerad.

Så förklarar David Dalek, affärsutvecklare på Renova, anledningen till att de nu presenterar en lillebror. Vilka avfallsslag som ska samlas in kan man välja fritt och enkelt ändra efterhand. Men den lämpar sig bra för mindre elavfall, batterier och lågenergilampor eller glödlampor. Mindre farligt avfall som sprayflaskor funkar förstås också bra.

Framöver kan det komma nya attribut till Samlaren, menar David Dalek: – Man kan tänka sig att utveckla det här så det händer något när man lägger i avfallet, kanske ge feedback till kunderna, till exempel om mängderna.

Den lilla varianten av Samlaren är lättplacerad och ger bra service för de som vill bli av med batterier eller trasiga locktänger. ”Det är också en bra budbärare; det här är material som vi inte vill få in i soppåsarna”, säger David Dalek.

AVFALL OCH MILJÖ 1.11

sid 17 ]

E NERGIÅTER VIN N I N G

Utsläppsrätter ger dyrare förbränning Enligt Naturvårdsverkets bedömning bör så gott som samtliga svenska anläggningar för avfallsförbränning klassas som samförbränning. Det innebär att enorma kostnader för att köpa utsläppsrätter väntar.

HÖNAN ELLER ÄGGET,

vad kom först? Ja frågeställningen kring statusen för de svenska energiåtervinningsanläggningarna är inte helt olik den gamla klassiska tankenöten kring hönan och ägget. I detta fall handlar det dock inte om vilket som var först (därom råder det inget tvivel) utan att avgöra om huvudsyftet med anläggningen är att behandla avfall

eller att producera energi. Beroende på svaret på frågeställningen kommer det att kosta behandlingsanläggningarna och därmed i slutändan avfallslämnarna olika mycket.

I avfallsförbränningsdirektivet finns begreppen avfallsförbränning och samförbränning definierade (se nedan). Huvudskillnaden mellan de båda begreppen

är att en avfallsförbränningsanläggnings huvudsyfte är att behandla avfall medan en samförbränningsanläggnings huvudsyfte är att producera energi, där avfall utgör normalt bränsle eller stödbränsle.

Det står ingenting om att avfallet måste sameldas med något annat bränsle i definitionen och således kan en anläggning vara samförbränningsanläggning men bara bränna avfall. I praktiken har det varit så att anläggningar som har konverterats från annat bränsle till avfall har fått samförbränningsstatus, medan nya anläggningar för energiåtervinning ur avfall har klassats som avfallsförbränningsanläggningar.

Effektiva anläggningar som producerar mycket energi riskerar att drabbas av höga kostnader för utsläppsrätter framöver.

[ sid 18

AVFALL OCH MILJÖ 1.11

Domstolen prövade Denna fråga tog Gävle Kraftvärme strid för i en tillståndsansökan 2008. Fallet gick slutligen hela vägen till Högsta domstolen som begärde ett förhandsbesked från EG-domstolen. Utlåtandet från EGdomstolen kom så under 2009: • Det är en anläggnings huvudsakliga ändamål som avgör om den ska klassificeras som en förbränningsanläggning eller som en samförbränningsanläggning i den mening som avses i artikel 3 punkterna 4 och 5 i direktiv 2000/76.

• Det ankommer på de behöriga myndigheterna att identifiera detta ändamål på grundval av en bedömning av de faktiska omständigheter som råder när bedömningen görs. Vid en sådan bedömning ska särskild hänsyn tas till hur stor den produktion av energi eller materiella produkter som den aktuella anläggningen genererar är i förhållande till den mängd avfall som förbränns i den, samt till huruvida produktionen är stabil eller kontinuerlig.

Efter utlåtandet från EG-domstolen hänvisade Högsta domstolen tillbaka fallet till Miljööverdomstolen som i januari 2010 kom med dom i Gävlefallet såväl som i tre andra fall. Alla anläggningarna bedömdes då som samförbränningsanläggningar, även i det fall då de hade ansökt om villkor som avfallsförbränningsanläggningar.

Lika miljökrav Vad innebär då detta i praktiken och varför har det varit en så stor fråga?

Skillnader lagstiftningsmässigt sett mellan de två anläggningstyperna är ganska små, det skiljer lite på de emis-

sionsvillkor som gäller för respektive anläggning. I de flesta fall är det något mildare krav på en samförbränningsanläggning, men exempelvis när det gäller dioxiner är det tvärtom hårdare villkor för en samförbränningsanläggning än för en avfallsförbränningsanläggning.

Anläggningarna är också byggda för att klara hårdare krav, så den skillnaden blir i praktiken minimal.

För anläggningarnas del har samförbränningsklassningen varit mer ett tecken på att man är duktig på att återvinna energin och den har även kunnat underlätta vid import av avfallsbränslen.

Ekonomiska skillnader På ett rent ekonomiskt plan finns det dock väsentliga skillnader. Enligt en nyligen publicerad vägledning från EUkommissionen ska samförbränningsanläggningar omfattas av EUs utsläppshandel (ETS) den nya handelsperioden 2013-2020.

Med anledning av detta fick också Naturvårdsverket i somras i uppdrag från Miljödepartementet att utreda vilka anläggningar som bedöms omfattas. I uppdraget har Naturvårdsverket tittat på anläggningarnas energieffektivitet och kommit fram till slutsatsen att alla svenska anläggning, utom Sakabs linje för förbränning av farligt avfall, bör betraktas som samförbränningsanläggningar och därmed omfattas av ETS. Detta kommer att innebära kostnader för de utsläppsrätter som behöver köpas in för den fossila andelen i avfallet. Men det medför även ökade kostnader för, och problem med, mätning/övervakning av den fossila andelen i det brännbara avfal-

200 000

Dyrt utan styreffekt Exakt vilka kostnader detta kommer att medföra framöver är svårt att säga då det beror på prisutvecklingen för utsläppsrätter, eurons valutakurs mot svenska kronan, tilldelningsprinciper för utsläppsrätterna och framförallt vad den fossila andelen i avfallet anses vara.

Under en övergångsperiod kan det till och med vara så att det ger en merintäkt till anläggningarna då de inledningsvis kommer att få en viss tilldelning gratis.

Denna fria tilldelning trappas dock ner med tiden för att vara helt utfasad 2027.

Det handlar då om flera hundra miljoner kronor per år som avfallskollektivet i slutändan får bära för ett styrmedel med väldigt liten eller ingen styrande effekt.

TEXT: INGE JOHANSSON, AVFALL SVERIGE FOTO: ANDRÉ DE LOISTED

Definitioner

AVFALLSFÖRBRÄNNING: varje stationär eller mobil teknisk enhet eller utrustning avsedd för värmebehandling av avfall med eller utan återvinning av alstrad värme.

SAMFÖRBRÄNNING: varje stationär eller mobil anläggning vars huvudsakliga ändamål är energialstring eller tillverkning av materiella produkter och som utnyttjar avfall som normalt bränsle eller tillskottsbränsle, eller där avfall värmebehandlas för att det skall kunna bortskaffas.

Källa: Europaparlemntets och rådets direktiv 2000/76/EG av den 4 december 2000 om förbränning av avfall.

100 000 0

Fall 1 Fall 2

-100 000

Fall 3

-200 000 -300 000 -400 000 -500 000

let. Det regelverk som idag finns kring detta är främst anpassat till homogena bränslen som olja, kol och gas. Dessutom bedöms möjligheterna att faktiskt påverka andelen fossilt som går in till anläggningarna som mycket små.

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

År

Uppskattning av intäkterna/kostnaderna för branschen när det gäller utsläppsrätter. Fall 1 är ett grundfall där dagens nivå om 25g CO2/MJ bränsle använts för hushållsavfallet medan fall 2 är baserat på maxresultaten från Renovas studie om fossilinnehåll i avfall. Det tredje fallet utgår från att allt avfallet har samma fossilinnehåll som den nu avskaffade förbränningsskatten stipulerade, det vill säga 12,6 %. Skillnaden mellan de olika fallen visar vilka effekter systemet kan få och vilken inverkan svårigheterna att bestämma fossilinnehållet kan ha ekonomiskt.

Prognoserna för värdet på utsläppsrätter samt valutakurser hämtade i oktober 2010.

AVFALL OCH MILJÖ 1.11

sid 19 ]

Så miljövänlig är återanvändningen Kretsloppsparken Alelyckan i östra Göteborg förebygger 360 ton avfall om året genom återanvändning. Det ger en miljövinst som motsvarar koldioxidutsläpp från 450 bilar som kör 1 500 mil vardera. Jämfört med konventionella återvinningscentraler lyckas Alelyckan betydligt bättre med att ge gamla prylar ett nytt liv.

DETTA VISAR EN UTVÄRDERING som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Kretsloppskontoret i Göteborg, Avfall Sverige och Stiftelsen IVL. Studien bygger på en förenklad livscykelanalys där produkternas hela livscykel inkluderas, från brytning av råvaror till behandlat avfall.

Allt från möbler och kläder till byggmaterial kan köpas på Kretsloppsparken.

– Den stora besparingen ligger i att man slipper producera nya varor när gamla används återigen. De viktigaste varorna att återanvända är elektronik och kläder som båda har stor miljöpåverkan i tillverkningsledet, säger Maria Ljunggren Söderman, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet.

Den återanvändning som Kretsloppsparken skapar möjligheter för minskar energiförbrukningen med 9 300 MWh per år jämfört med nyproduktion av samma mängd varor. Det motsvarar uppvärmningen av 450 småhus.

– Den här utvärderingen belyser betydelsen av att gå uppåt i avfallshierarkin; både förbränning och återvinning minskar till fördel för återanvändning, säger Maria Ljunggren Söderman.

Containern sista alternativet Alelyckans kretsloppstänk har varit en succé sedan starten 2007. Besökaren möts först av affärer som säljer bland annat begagnade kläder, möbler, byggmaterial och elektronik. Därefter passerar man en mottagningshall där man kan skänka det som går att använda igen.

Först därefter får man köra in och slänga sitt faktiska avfall.

– Vi tar emot cirka 500 ton om året i hallen varav vi säljer nästan 75 procent i butikerna, säger Pål Mårtensson som är samordnare på Göteborgs Stads Kretsloppskontor. Flera besökare väljer att åka just till Kretsloppsparken för då vet de att sakerna har chansen att komma till nytta igen.

Kretsloppskontoret driver själva Återbruket som är den affär som mestadels säljer begagnade byggvaror och möbler medan kläder, inredning och böcker säljs genom Göteborgs kyrkliga stadsmission. Även stadsdelsnämnden Bergsjön driver en butik kombinerat med ett café som man kallar Returhuset. Myrorna får också in en hel del kläder från Kretsloppsparken.

Flera av de som arbetar i parken gör det i olika former av arbetsmarknadsåtgärder. Det är både ett sätt för parken att få bättre ekonomi och att ge människor

Om alla återvinningscentraler byggs om till kretsloppsparker skulle man kunna minska avfallet med nära 80 000 ton om året. [ sid 20

AVFALL OCH MILJÖ 5.10

möjlighet att komma in på arbetsmarknaden.

Enkelt nå bra resultat – Många kommuner vet inte vad de ska göra för att förebygga avfall. Med Kretsloppsparken har vi visat att det går att göra ganska mycket med enkla metoder.

Hittills har vi minskat avfallet på Kretsloppsparkens återvinningscentral med drygt fem procent, vårt mål är tio procent, säger Tom Blomqvist, projektledare på Kretsloppskontoret.

IVLs utvärdering visar att det fortfarande finns en stor förbättringspotential i att minska andelen kasserat material.

En fjärdedel av allt som tas emot i mottagningshallen slängs i slutändan.

IVL Svenska Miljöinstitutet har också uppskattat hur stor potentialen är om det byggs fler parker i Göteborg och runtom i Sverige. Liknande konceptparker finns redan på flera platser i landet men om alla återvinningscentraler byggs om till kretsloppsparker skulle man kunna minska avfallet med nära 80 000 ton om året. Det skulle spara 300 000 ton koldi-

oxidekvivalenter – 100 000 bilars årliga utsläpp – samt spara energi motsvarande uppvärmningen av en större svensk stad.

Potentialen baseras på att man på varje återvinningscentral kan förebygga lika stor andel avfall som Alelyckan.

Alla besökare får frågan om de har något som de kan tänkas lämna till återbuk innan de kör till återvinningscentralen.

TEXT: DAVID PALM, IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

Höstterminen 2011 kan du läsa Avfallshantering, 15 högskolepoäng vid Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för miljö- och energisystem vid Lunds Tekniska Högskola ger höstterminen 2011 en 15-högskolepoängskurs i avfallshantering för yrkesverksamma och studerande från hela Sverige.

Kursen behandlar avfallshantering idag och imorgon, framför allt behandlingsmetoder, regelsystem, systemlösningar, metoder och styrmedel för att minska uppkomsten av avfall samt att reducera avfallets farlighet, forskning och utveckling samt miljöfrågor i anknytning till avfallshantering.

Kursen riktar sig främst till • yrkesverksamma inom avfallshanteringsområdet som vill uppdatera sina kunskaper • studerande och yrkesverksamma som är intresserade av avfallshantering och miljöfrågor.

Undervisningen • består av föreläsningar, litteraturseminarier, diskussioner, studiebesök, samt ett uppsatsarbete • äger rum 7 gånger under höstterminen 2011, 2–3 hela dagar per gång med start i början av september • bedrivs av forskare och yrkesverksamma inom avfallsbranschen.

För mer information och ansöknings­ blanketter: ring kursadministratör Tomas Johansson på telefon 046-222 86 40 alternativt kursledaren Eva Leire på telefon 046-222 47 72. e-post: Eva.Leire@miljo.lth.se Sista ansökningsdag 15 april 2011

AVFALL OCH MILJÖ 1.11

sid 21 ]

Volvo Truck Center

Nu säljer vi våra Demobilar med påbyggnationer från JOAb, Norba, NTM

MILJÖVÄNLIGA RENHÅLLNINGSFORDON OCH Naturliga lösningar Volvo Truck Centers långsiktiga satsning på utveckling av miljövänliga renhållningsfordon, har gett flera kommuner ett snabbt försprång i kampen om en hållbar stadsmiljö. Vi har alla typer av renhållningsfordon för omedelbar leverans. Våra fordon är ekonomiska och väl genomtänkta ergonomiska arbetsplatser, som förbättrar vardagen för chaufförerna och ger invånarna i er stad en tystare och renare stadsmiljö.

Kontakta oss direkt som säljer Dennis Eagle Renhållningsfordon: Syd - Jörgen Zaar 0413-774 80, Väst - Lars Jonasson 0303-820 25, Öst/Norr - Eric Lennolf 08-623 32 85

RENA TANKAR Hyr dig fri Från orena tankar. Våra renhållningsfordon har en hög miljöprofil och anpassade bränslen i tankarna. Volvo Hyrlast är en bekymmersfri lösning där alla normala kostnader ingår, förutom drivmedel precis så länge ni önskar. Det är ett snabbt och lönsamt alternativ när ett plötsligt behov uppstår, eller när planerade skiften får luckor och extra bilar behövs. Kontakta lastbilsuthyrningen hos Volvo på telefon 0771-84 28 00.

VOLVO TRUCK CENTER

www.volvotruckcenter.se

AVFAL L SVERIGES H Ö S T M Ö T E

1 Mimmi Bissmont från VA Syd berät-

tade om erfarenheter av insamlin goch behandling av matavfall. Det är en bra idé att förse fastighetsägare med information och låta dem sköta kontakten med hushållen i flerbostadshus, menade hon.

2 Under 2011 kommer förhoppningsvis kriterierna för när avfall upphör att vara avfall att vara klara, berättade David Hansson från Naturvårdsverket. För kompostering kan reglerna dock dröja.

1

2

Affärstänk ska bana väg för biologisk behandling Matavfall var ett huvudtema vid Avfall Sveriges höstmöte i november. Ett ändrat förhållningssätt till rötning efterlystes av flera föredragshållare.

Om man har en gaskund måste man hela tiden leverera, man kan inte stå still.

Den brasklappen serverade Katarina Starberg från konsultbolaget WSP. Mest känslig är valet av teknik för förbehandling av avfallet – den påverkar hela lönsamheten menade hon. Men även i andra änden kan det behövas nytänk.

– Biogas har gått från att vara en allmän samhälls- och miljönytta till att bli en högt efterfrågad produkt. Biogödseln måste göra samma resa, sade Ola Palm från JTI – institutet för jordbruks- och miljöteknik.

– TÄNK MER AFFÄRSMÄSSIGT!

[ sid 24

AVFALL OCH MILJÖ 1.11

Biogödsel är ett väldigt bra fullgödselmedel, men jordbruket vill ha högre koncentration så att biogödseln blir lätt att lagra och kan hanteras med befintlig utrustning. Idag är den en blöt soppa.

Branschen behöver också en gemensam profil utåt, menade han. (Se vidare nästa sida.)

Liknande tankegångar återfinns i biogasstrategin, som Energimyndighetens Urban Kärrmark presenterade.

– Cellulosa från pappersindustrin och alger kan komma att ge mycket biogas framöver, men det kräver ny teknik.

Däremot är det knappast lönsamt att i större skala odla grödor för biogasproduktion, sade han.

Med riktiga satsningar kan vi komma att se en fördubbling av nuvarande biogasproduktion, med störst fokus på i tätortsbaserade områden där satsningarna är mest lönsamma.

Miljömål driver på Catarina Östlund från Naturvårdsverket visade att det nuvarande miljömålet för

3

3 Styrande taxor skapar inte kvalitet,

de är framför allt en politisk markering, sade Pär Larsson från Karlstad.

återvinning av matavfall har varit en viktig drivkraft, även om vi inte nådde upp till 35 procents biologisk behandling av matavfallet under 2010. Det skissas idag på ett nytt mål, att 40 procent av matavfallet ska behandlas så att växtnäringen kan utnyttjas. Först 2012 kommer det dock att beslutas definitivt.

Det presenterades flera exempel på insamling av matavfall, bland annat från Malmö där man har testat olika tekniker.

Mobilt sopsug är väldigt informationskrävande, menar Mimmi Bissmont från VA Syd, eftersom det är ett dolt system. Med låsta nedkast och tydlig skyltning har man dock fått en bättre sortering. Även underjordsbehållare har visat sig tveksamt, på grund av problem med lakvatten.

Avfallskvarnar kopplat till tank har däremot gett väldigt bra kvalitet på materialet. Installationer i bland annat Turning Torso visar att det dessutom har hög användarvänlighet. En ombyggd fettavskiljare gör det möjligt att avvattna materialet något, innan det hämtas för rötning.

Nollvision för matavfall Även om rötning av matavfall är en framgångssaga som kan bli än mer produktiv, var alla eniga om att minimering av matavfallet har första prioritet. Per Baumann från Svensk Dagligvaruhandel visade att frågan är stor även inom denna sektor: – Vi tror att en nollvision för matsvinn skulle vara på sin plats. Men vi har en bristfällig statistik över avfallsflödena.

Och det som man inte mäter, det finns inte – inte i en företagsledning i alla fall.

Han efterlyste också ett politiskt beslut, så att det skulle löna sig att sortera ut organiskt avfall till biologisk behandling.

TEXT: KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO: PER NILZÉN

Så ska biogödsel bli marknadsledande Utan en säker marknad för biogödsel stannar gasbilarna.

Därför har Avfall Sveriges arbetsgrupp för biologisk återvinning tagit fram en strategi för att öka efterfrågan på biogödsel.

EN BIOGASANLÄGGNING producerar två produkter, biogas och biogödsel. Det har varit en utgångspunkt för arbetet med den nya strategin. Marknaderna för produkterna är dock väldigt olika. Trots det bör biogasbranschen tänka i liknande banor för att nå samma framgång med biogödseln som med biogasen – marknadens behov och efterfrågan ska mötas istället för att biogödsel bara avsätts till jordbruket.

Visionen är att biogödsel och kompost ska vara marknadens bästa organiska gödsel- och jordförbättringsmedel. Lite kaxigt kanske, men det gäller att spänna bågen för att visa hur viktig biogödseln är.

Strategin innehåller tre mål: • Biogödsel/kompost uppfattas som ett bra gödsel-/jordförbättringsmedel av en bred kundkrets.

• Användning av biogödsel/kompost sker på ett miljö-, resurshushållningsmässigt och ekonomiskt riktigt sätt.

• Anläggningen och huvudmannen för anläggningen har högt förtroende hos allmänheten och kunderna vars avfall behandlas.

För att nå visionen och målen har strategier till varje mål formulerats och därunder en rad aktiviteter. Kärnan i arbetet är att skapa förtroende för producenten och produkten, säljargument (kan liknas vid en verktygslåda) och slutligen ekonomi (där det gäller att höja värdet och minska kostnaderna framför allt genom teknikutveckling).

Treårig strategi Strategin är treårig och Avfall Sverige kommer att starta en rad aktiviteter.

Huvuddelen av aktiviteterna genomförs under de två första åren. Vissa aktiviteter innebär förstudier; huvudprojekten genomförs troligen i slutet av treårsperioden. För att genomföra strategin krävs både ekonomiska och personella resurser. Avfall Sveriges kansli bearbetar detta för närvarande och frågan är högt prioriterad.

Beroende på substrat har biogödsel högt förtroende inom jordbruket och är accepterat som gödselmedel enligt IP Sigill.

Miljömärkningen Krav accepterar även biogödsel som gödselmedel för ekologisk produktion, där råvaran är källsorterat organiskt hushållsavfall. Dock är inte så kallade animaliska biprodukter accepterat inom EUs förordning för ekologisk produktion och därför kan inte sådan biogödsel Krav-märkas.

Goda förutsättningar Det fantastiska är att marknaderna för både ekologiskt producerade livsmedel (och därmed även godkända gödselmedel) och fordonsgas växter mycket starkt.

Efterfrågan är större än tillgången på båda marknaderna – kan det bli bättre?

Så utmaningen är att både förse en starkt växande marknad med fordonsbränsle och samtidigt producera marknadens bästa organiska gödselmedel!

TEXT: OLA PALM, JTI – INSTITUTET FÖR JORDBRUKS- OCH MILJÖTEKNIK, PROJEKTLEDARE FÖR STRATEGIARBETET

Kärnan är att skapa förtroende för producenten och produkten.

Den ökande efterfrågan på ekologiska livsmedel kan innebära stora möjligheter för biogödseln.

FARLIGT AVFAL L

De som hanterar eternit och annat asbesthaltigt avfall måste ha både utbildning och ordentlig skyddsutrustning.

Asbest ställer höga krav på säkerhet och cancer har varit känt sedan länge. Asbestfibern är stark, vilket ger den många fördelar som byggmaterial, men det innebär också en risk om den andas in.

I synnerhet om det finns risk för att asbesthaltigt avfall ska damma, måste därför heltäckande skyddskläder och andningsmask användas. Skyddskläder ska vara av dammfrånstötande material och utan fickor, slag eller liknande. De ska hållas åtskilda från andra arbetskläder och privata kläder och får inte heller tvättas tillsammans med andra kläder. I Göteborg ska overall tejpas mot stövlar och handskar samt en halvmask med P3filter används. Att man inte ska sätta sig och äta lunch i skyddskläderna är kanske en självklarhet.

Om olyckan har varit framme och asbesthaltigt material gått sönder måste området spärras av och saneras. Det gäller alltså att hålla koll så att exempelvis eternit inte hamnar i de vanliga containrarna.

SAMBANDET MELLAN ASBEST

Halmstad har man valt att inte ta emot något asbesthaltigt avfall över huvud taget. ”Eftersom vi inte kan garantera att spill och dammspridning inte kommer att inträffa --- tycker jag inte att vi ska ha asbest i vårt utbud! Detta med tanke på vilka fruktansvärda konsekvenser det kan få för våra anställda, men också för våra kunder”, skriver huvudskyddsombudet Jörg Johansen i en riskanalys

Emballage skyddar Många anläggningar kräver att eternitplattor och annat asbestavfall ska vara väl inplastat. Det ger ett gott skydd under hela hanteringen. På många återvinningscentraler måste kunderna själva lägga avfallet i insamlingsbehållaren.

Det underlättar också om det är märkt, så att det tydligt framgår att det är asbesthaltigt avfall.

Vissa återvinningscentraler tar emot mindre mänger, exempelvis en blomlåda eller liknande. Större mängder hänvisas till särskilda mottagningsplatser. I [ sid 26

AVFALL OCH MILJÖ 1.11

I Götene har man beslutat att eternit och annat asbestavfall ska vara inplastat för att skydda chaufförerna som tömmer. Här är det gratis att lämna. På andra håll tar de en krona per kilo, andra tar 250 kronor per lass.

för Halmstad Energi och Miljö. Under 2011 hoppas man dock hitta ett bra sätt att hantera asbestavfall.

Kunskap krävs Arbetsmiljöverket ställer krav på att arbetsledare och de som hanterar asbesthaltigt avfall ska ha genomgått utbildning så att de kan identifiera var asbest kan finnas, hur de ska hantera det och hur de ska agera om asbestdamm frigjorts. Vart femte år ska kunskaperna dessutom dammas av och kompletteras.

Under 2011 kommer Arbetsmiljöverket att se över reglerna om asbest.

Asbest

Asbest är ett fantastiskt byggmaterial. Det isolerar mot både värme, kyla och ljud, det är starkt och brandtåligt. Därför har det också funnit ett brett användningsområde i allt från fasad- och takbeklädnad till fogmassor och blomlådor. På grund av dess hälsofarlighet totalförbjöds asbest 1982.

LÄS MER i Arbetsmiljöverkets författningssamling om asbest AFS 2006:1

Iswa-konferens

Teknik i fokus när världen pratar avfall Förbränning och deponering dominerade diskussionerna i Hamburg, när den internationella avfallsorganisationen Iswa höll konferens.

– Det speglar väl hur man hanterar avfall i världen, konstaterar en av de svenska deltagarna, Lia Detterfeldt. från Renova var en av talarna vid konferensen. Hon presenterade den kol 14-analys som använts för att mäta fossilinnehållet i avfallet till förbränning. Resultaten visar på betydligt lägre halter än man tidigare trott, något som kan påverka ekonomin eftersom det i stora delar av Europa finns skatter och andra styrmedel som baseras på utsläppen av fossilt kol. En större studie kring kol 14-metoden genomförs nu i samarbete med Avfall Sverige.

– Det blev en intressant diskussion

LIA DETTERFELDT

I samband med konferensen hölls även en utställning. Här värvas nya medlemmar till Iswa.

med forskare från Wiens Universitet, som har tagit fram ”balansmetoden”.

Där används processövervakning för att räkna ut fossilandelen. De utgår från att fossilt avfall innehåller mindre syre än annat avfall och tittar på hur mycket energi och koldioxid som bildas, säger hon.

Flera top of the line-anläggningar presenterades, bland andra Amsterdams anläggning för energiåtervinning, kanske värdens mest effektiva. Utsläppen är ingen central fråga längre – det fixar befintlig teknik väl, menar deras representanter. Istället fokuserar de på återvinning, framför allt elproduktion.

Låga avgifter i öst Överkapaciteten för avfallsförbränning, som råder i delar av Europa, diskuterades också. Ett kommande problem kan bli de statliga stöd som flera länder i Östeuropa ger till nya anläggningar för avfallsförbränning. Det kan resultera i lägre behandlingskostnader och export från väst, med ökad överkapacitet i dessa delar som följd.

– Det pratades också mycket om meka-

Mer än 600 deltagare från 50 länder samlades till Iswas årsmöte i Hamburg i november.

nisk-biologisk behandling. Alla verkade tycka att det var dåligt – man får inte ut några rena fraktioner. I Tyskland används det som en behandlingsmetod för att få deponera avfallet, men det är inget att rekommendera om du vill återvinna, säger Lia Detterfeldt.

Nya länder i täten – Ett allmänt intryck från konferensen är att Sverige ligger väldigt långt framme om man jämför med större delen i världen. Men vi ligger inte främst på alla områden och de nya starka ekonomierna lägger jättemycket pengar på en bra avfallshantering och då väljer man den senaste tekniken. Så om tio år kanske det är länder som Sydkorea som ligger i täten.

TEXT: KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE AVFALL OCH MILJÖ 1.11

sid 27 ]

FOU

Det första expertmötet hölls i Ancona, huvudstad i Marche-regionen. Den svenska delegationen består av Kajsa Carlsson från Affärsverken (tvåa från vänster i grönt), sedan följer Kenneth Gyllensting (miljöstrateg), Christer Carlsson (renhållningsansvarig) och Jessica Sterner (projektekonom).

Europeiskt idéutbyte för mindre avfall Tio städer och regioner har bestämt sig: nu ska mängden avfall minska. Tillsammans söker de nya idéer och riktlinjer för hur arbetet kan ske. En av de tio är Karlskrona kommun.

KARLSKRONA KOMMUN har bra koll på sitt avfall. Redan 2001 infördes källsortering av hushållsavfallet i brännbart, komposterbart och restfraktion. Drygt 40 procent av villahushållen komposterar hemma och förra året lades endast ett kilo avfall per invånare på tippen.

Men när det blev dags att uppdatera den kommunala avfallsplanen ville vi gå ett steg längre. Karlskrona är en ekokommun och har höga ambitioner på miljöområdet. Det gäller därför att attackera högst upp i avfallshierarkin, innan avfallet ens uppstår.

Kommunen började söka efter möjliga samarbetspartner och ganska snabbt kom vi i kontakt med två organisationer som planerade projekt inom området: Ordif i Paris och den italienska Marcheregionen. Efter två års diskussioner var projektet godkänt och igång. Då hade de två projekten slagits samman och tio organisationer, regioner och kommuner hade påbörjat sitt samarbete i projektet som döptes till Pre-waste.

20 exempel lyfts fram Projektet ska leverera riktlinjer för och utvärdera regionala och lokala planer och åtgärdsprogram för att förebygga avfall.

Vi ska också identifiera de 20 bästa ex[ sid 28

AVFALL OCH MILJÖ 1.11

emplen på åtgärder för att förebygga avfall som finns inom Europeiska unionen hos lokala eller regionala myndigheter.

Vidare ska ett webbaserat verktyg tas fram, som möjliggör utvärdering och uppföljning av hur effektiv varje avfallsförebyggande åtgärd är.

Alla deltagare kommer att involveras i de olika delarna av projektet som omfattar: • kommunikationsinsatser, såsom pressmeddelanden, organisera ett nationellt seminarium om förebyggande av avfall, utveckla hemsidan och sprida projektets nyhetsbrev, • identifiering av goda exempel och indikatorer, genomförande av ett antal bra rutiner inom sitt territorium och göra en analys av genomförbarhet, • utarbetande av och deltagande i en gemensam metod för att hjälpa lokala myndigheter genomföra effektivt förebyggande av avfall, • utveckling av ett indikatorbaserat webbverktyg för att övervaka hur effektiva politiska åtgärder är för att förebygga avfall.

Dockteater Projektet drog igång i april 2010 och under sommaren har medlemmarna

dammsugit Europa på vad som sker på området. Vid det senaste projektmötet i Roquetas de Mar presenterades 106 möjliga goda exempel. Efter diskussion valdes hälften av dem ut för vidare studium. Samtidigt har en första rapport om möjliga indikatorer tagits fram, som ska användas för att utvärdera exemplen.

Exemplen är mycket varierande och av olika storlek, allt från en finsk dockteater om en soptipp på diet till Danmarks nationella kampanj kring avfallsminimering, nu senast med jultema.

Ambitionen för Karlskrona är att utveckla en avfallsplan som bygger på förebyggande för att verkligen kunna minska den årliga avfallsmängden.

TEXT: KENNETH GYLLENSTING, KARLSKRONA KOMMUN

Pre-waste

Pre-waste är ett treårigt EU-projekt (20102012) med syfte att hjälpa lokala och regionala myndigheter att förbättra sina avfallsförebyggande åtgärder. Målet är att avsevärt minska produktionen av avfall och dess risker. Projektet medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och möjliggörs av Interreg IVC-programmet.

Deltagarna är Marche-regionen - Projektledare (Italien), ACR+ ett Europeiskt nätverk av städer och regioner för återvinning och hållbar resursanvändning, Ordif – Ile-de-France Waste Management Observatory (Frankrike), IBGE – Brussels Environment (Belgien), Roquetas de Mar kommun (Spanien), Sofia kommun (Bulgarien), Ilfov-regionen (Rumänien), Karlskrona kommun (Sverige), Tammerfors Solid Waste Management Ltd (Finland) och WasteServ Malta Ltd (Malta).

MER INFORMATION finns på www.acrplus.org/ pre-waste. Läs även om ett annat EU-projekt, Europa minskar avfallet, på sidan 31.

I Ryssland finns en stor andel av världens samlade råvarureserver, metaller, gas, kol och olja. Kanske är just detta förklaringen till att intresset för att ta tillvara avfall är på bottennivån. Men något håller på att hända! anordnade föreningen Association of Recycling inom nätverket Waste2Business en konferens om möjligheter i Ryssland för ökad återvinning. På anmodan från OECD och svenska Naturvårdsverket deltog undertecknad för att förmedla lärdomar från det lilla landet i väster, Sverige.

Yuriy Lipatov, ordförande i riksdagens energiutskott, menade att det nu krävs krafttag för att lyfta Ryssland till ”samma nivå som andra ekonomierna när det gäller avfall och återvinning”. Han riktade hård kritik mot det egna systemet och inte minst de olika departementen. Därefter följde en lång rad representanter från energidepartement, departementet för infrastruktur med mera, som alla var lika ense om att något behöver göras.

Med 96 procents deponering av hushållsavfall är det förståeligt att läget inte är bra. I Moskva, med omkring tio miljoner invånare, kommer soptipparna att vara fulla inom fem till sex år och sedan

I ETT DECEMBERKALLT MOSKVA

Möjligheter i omöjliga öst är det ingen som vet vad som händer. De två förbränningsanläggningarna går på halvfart och är inte i närheten av en lösning på problemet. Borgmästarens närmaste man inbjöd hugade spekulanter att komma med lösningar. Få om ens några var dock beredda att gripa in.

Strukturproblem Vad är då problemet? Det saknas politisk drivkraft för ökad återvinning och minskad deponering. Det saknas ambitiösa mål som kan vägleda den lokala politiken. Det saknas tydligt ansvar på kommunnivå och ekonomiska befogenheter att lösa problemet som man formellt ansvarar för. Enkelt uttryckt; centralt finns det pengar men inget ansvar, lokalt finns hela ansvaret men inga pengar. Dessutom är systemet korrupt, åtminstone i vissa delar.

Följden blir att ingen vågar investera vare sig i offentliga eller privata inrättningar, ännu mindre från utländska in-

Avfall Sveriges vd har missionerat om det svenska systemet för avfallshantering för ryska åhörare. Mottagandet var minst sagt blandat.

tressenter, av rädslan att stå med Svarte Petter. Därför saknas en infrastruktur värd namnet. Och därför hamnar Ryssland långt efter USA och EU, för att inte tala om Sverige. Det finns också en stolt tillit till i den egna tekniska förmågan och det pågår en strid mellan de som anser att ryska federationen har den kunskap och teknik som krävs och de som menar att man inte måste uppfinna hjulet på nytt utan gott kan dra nytta av andra länders erfarenheter.

Svenskt helhetstänkande Konferensåhörarna lyssnade med stort intresse till hur vi i Sverige valt att sätta upp mål och fördela ansvaret till en något sånär väl fungerande helhet. Att i Sverige se till helheten och binda ihop olika försörjningssystem, såsom avfall – fjärrvärme – el – biogas och så vidare, föreföll som en mycket intressant modell.

Till detta lades listan på möjliga svenska företag som skulle kunna bistå med ny teknik och ett brett kunnande. Å andra sidan anser sig ryssarna, eller åtminstone skeptikerna, att man har oändligt med plats och sitter på världens resurser. Så varför anstränga sig med sopsortering? Och förresten ”passar inte det den ryska folksjälen”. Så uttryckte sig en helt seriös talare.

Ryssland borde kunna utgöra ett av våra främsta mål för miljöteknikexport.

Nära geografiskt, likartat klimat och infrastruktur (där finns gott om fjärrvärme). Men som Exportrådets Moskvachef Alexander Zubilov uttryckte sig: ”Här finns möjligheter men få svenska intressenter”.

TEXT: WEINE WIQVIST, AVFALL SVERIGE

Brittiskt sopkaos

bäddar för svensk värme Det finns ett intresse för att skeppa sopor från England till Sverige för energiåtervinning. Proveldningar ska göras och snart är det dags att ta nästa steg. har det förekommit flera kontakter mellan engelska potentiella leverantörer av brännbart avfall och svenska förbränningsanläggningar.

Det var utgångspunkten för en studieresa till England inom Avfall Svevriges arbetsgupp för energiåtervinning. Flera anläggningar besöktes och intressanta och givande diskussioner förekom med representanter för både avfallsföretag och myndigheter.

Det är idag allmänt accepterat i England att deponering av stora kvantiteter avfall inte är en hållbar lösning. Mängden kommunalt avfall, som huvudsakligen består av hushållsavfall, som läggs på deponi har visserligen minskat från närmare 80 till omkring 45 procent de

UNDER DEN SENASTE TIDEN

senaste tio åren. Men även om skatten på avfall som deponeras kommer att höjas till motsvarande 750 kronor per ton inom två år, kommer det ändå att bli svårt att leva upp till målet i EUs deponeringsdirektiv om en dryg halvering av deponeringen av biologiskt nedbrytbart avfall till 2020. När det gäller materialåtervinning och kompostering ligger man något bättre till. 2009-10 återvanns 40 procent av hushållsavfallet, inte så långt från målet om 45 procent för 2015.

Teknikval styr Problemen hänger delvis samman med den återvinningsteknik som valts, bland annat så kallade MRFer, Material Recycling Facility. Dessa anläggningar är byggda för att separera blandade återvinningsbara avfallsfraktioner till olika materialflöden, framför allt förpackningar och tidningar. I en MRF utanför Newcastle, som vi besökte, producerades en restfraktion som utgjorde nästan tio procent av det avfall som togs emot. Även mekanisk-biologiska behandlingsanläggningar, så kallade MBT, är vanliga. De kombinerar sortering med

Genererade mängd kommunalt avfall i England (miljoner ton).

30 25 20 15

Övrigt Avfallsförbr

5

[ sid 30

Lite förbränns Kapaciteten för avfallsförbränning i England är emellertid begränsad. År 200910 utvanns energi ur 13,6 procent av det kommunala avfallet. Avfallsförbränningen baseras huvudsakligen på konventionell massförbränning och i enstaka fall på förbränning i fluidiserad bädd. Utbyggnaden av förbränningskapaciteten i England försvåras av att det är besvärligt att få tillstånd för att bygga nya förbränningsanläggningar, eftersom motstånd bland den lokala befolkningen är stort.

Dessutom är efterfrågan på värme liten eftersom fjärrvärmen är dåligt utbyggd.

Samtidigt finns det en överkapacitet på svenska förbränningsanläggningar, som enligt en prognos från Profu kan bestå under en längre tid. I England ses export av brännbara avfallsfraktioner till länder som Sverige som ett bra alternativ, eftersom återvinningsgraden på svenska förbränningsanläggningar är hög, vilket ger miljömässiga fördelar. Även export till andra nordeuropeiska länder med överkapacitet, som Tyskland, Holland och Belgien, har diskuterats liksom användning som bränsle i cementindustrin.

Enklare hantering Förbränningen av brittiskt avfall i svenska förbränningsanläggningar är fortfarande på ett försöksstadium och flera frågor behöver besvaras. Förhoppningsvis kan de pågående proveldningarna, inklusive transporter med båt, ge viktiga erfarenheter för det fortsatta arbetet.

Administrationen kring exporttillstånden har upplevts som krånglig av de svenska anläggningarna. Det pågår dock ett samarbete mellan SITA UK och miljömyndigheterna för att förbättra rutinerna. Myndigheterna har inte något principiellt emot export av brännbart avfall. Deras största problem är istället den illegala exporten av avfall.

TEXT: PETER FLYHAMMAR, AVFALL SVERIGE OCH

10

0

biologisk behandling. För närvarande jobbar man med att utveckla marknader för de bränslen som produceras här. Det ses idag som en viktig drivkraft för att omvandla restströmmar av avfall och återvunna material av dålig kvalitet till bränslen för att minska behovet av att deponera avfall.

Återvi./komp.

Deponering 2000/2001 AVFALL OCH MILJÖ 1.11

2009/2010

JOHAN ERICSSON, VATTENFALL

Transporter av avfall till och ut ur Storbritannien styrs av EU Waste Shipments Regulation 1013/2006/EC. Information och anvisningar finns tillgängliga på Environment Agencys hemsida http://www.environment-agency.gov.uk/ business/sectors/32447.aspx

Hela Europa bantade soppåsen Minska avfallet! Det var uppmaningen till 300 miljoner invånare över hela Europa i november.

Det gemensamma EU-projektet växte rejält när projektet arrangerades för andra året i rad: • 18 länder medverkade • 4 300 aktiviteter arrangerades över hela Europa • 300 miljoner invånare kunde nås av budskapet att ”minska avfallet”.

I Sverige genomförde de 64 arrangörerna drygt 200 aktiviteter under veckan, som pågick 20–28 november 2010. Många arrangemang handlade om att minska matsvinnet, exempelvis i skolmatsalarna.

Flera skolor i landet vägde den mat som eleverna slängde, både innan och under veckan, och redovisade resultatet. Även en livsmedelsbutik, en restaurangkedja, organisationer och företag fokuserade på att minska matsvinnet. Att låna kläder och leksaker eller köpa billigt begagnat är ett annat sätt att minska avfallet och det hade flera arrangörer tagit fasta på.

Naturvårdsverket anordnade tillsammans med bland andra Avfall Sverige ett seminarium om hur livsmedelssvinnet från butiker, grossister och restauranger kan minska. Tillsammans genomfördes också en undersökning, som visade att

förvånansvärt få har förstått sammanhanget mellan konsumtion och det avfall som uppstår.

Glädjande nog har intresset från media varit betydligt högre denna gång än 2009.

Vinstchans Avfall Sverige, som är nationell samordnare, har som uppdrag att nominera fem projekt som går vidare till den europeiska tävlingen om bästa projekt. Men att välja ut fem projekt var inte lätt eftersom 2010 års version av ”Europa minskar avfallet” visade prov på många väldigt bra och genomtänkta aktiviteter. De som slutligen nominerats i de olika kategorierna är: • Kretsloppskontoret i Göteborg, som anordnade leksaksbytardag och visade sin film ”En värld utan sopor” som bio-reklam. De arrangerade också en rockkonsert och hade en monter i en bio-foaje för att marknadsföra sin nya sajt www.envarldutansopor.nu • Def.Waste, där 21 kommuner samarbetade under veckan med bland annat olika utomhusarrangemang för att visa hur konsumtion och avfallsproduktion

Norrköpingsborna fick på ett tydligt sätt se hur mycket sopor som varje svensk slänger på ett år. Många fyllda sopkärl blir det.

hänger ihop och påverkar miljön. De hade också tips om vad man kan göra för att minska avfallsmängderna på sina hemsidor.

• Allwin, en tjänst som distribuerar överskott av varor till behövande. Företag blir av med sin överproduktion och miljön belastas mindre när fullt fungerande varor kommer till användning i stället för att kasseras.

• Bjurhovdaskolan i Västerås, som under veckan drev ett projekt för att minska mängden matsvinn i skolmatsalen.

• Region Skåne, som driver ett projekt för att ta fram en plan för hur avfallsmängderna kan minskas. ”Europa minskar avfallet” återkommer i november i år. De som är intresserade av att delta kan kontakta Avfall Sverige redan nu. Informationschef Anna-Carin Gripwall är kontaktperson för projektet, hon nås enklast via e-post till acg@avfallsverige.se, mer information finns på www.minskaavfallet.se TEXT: INGEGERD SVANTESSON, AVFALL SVERIGE FOTO: JOHAN HEIKENSTEN

AVFALL OCH MILJÖ 1.11

sid 31 ]

Hjälp!

– jag ska upphandla en konsult!

Kommuner kan ha behov av konsulthjälp i allt från bollplank för att ta fram ny avfallstaxa eller vid en upphandling, till att genomföra plockanalyser och vid projektering av en ny återvinningscentral. Många upplever att upphandling av konsulter är mer komplicerat än att handla upp andra tjänster och varor.

EN BRA UPPDRAGSBESKRIVNING vid konsult­ upphandling ska innehålla tydliga mål och de viktigaste frågeställningarna.

Konsultens roll ska också klargöras, till exempel rådgivare eller total utförare.

I förfrågningsunderlaget är det viktigt med en tydlig definition av vad som krävs för att uppfylla olika utvärderings­ kriterier.

Men en svårighet vid upphandling av konsulter är just att veta exakt vad man vill ha. Försök att utvärdera utifrån det som har betydelse för tjänsten – den er­ farenhet/kunskap som uppdraget kräver – och undvik kriterier som alla anbudsgi­ vare förväntas uppfylla i samma grad.

Utvärdera tjänsten Prövning av anbud omfattar flera mo­ ment. Det är viktigt att inte blanda ihop [ sid 32

AVFALL OCH MILJÖ 1.11

företagets kapacitet med utvärdering av tjänsten. För de leverantörer som kvalifi­ cerar sig utvärderas anbuden i nästa steg.

Det är den prestation som har offererats i anbudet som ska utvärderas. Därför kan till exempel inte miljöledningssystem utvärderas, eftersom det är kopplat till företagets förmåga och inte till tjänsten som ska utföras.

Ramavtal vanligt Det är vanligt att konsulter upphandlas i ramavtal eller genom direktupphandling vid lågt värde. Ett ramavtal innebär ett förpliktande avtal att avropa hela eller delar av sitt behov av en viss tjänst inom ramavtalet.

Ramavtal kan göras med en enda el­ ler flera leverantörer som i så fall ska vara minst tre. Vid ramavtal med flera

leverantörer finns två tillåtna alternativ, antingen avrop i strikt rangordning eller förnyad konkurrensutsättning. Ramavtal med rangordning är enklare att göra och kräver inte så mycket resurser. Men den förutsätter ofta att utvärdering görs på pris, vanligen timpris, utan att uppdra­ gets omfattning är känt. Utvärdering av timpris kan leda till att de mer erfarna konsulterna som gör ett bra och effektivt arbete på kortare tid, men som är lite dy­ rare, inte kommer på fråga.

Ramavtal med förnyad konkurrensut­ sättning kan innebära ökade kostnader både för beställare och för konsulter.

Därför bör man som beställare ställa sig frågan vad skillnaden blir jämfört med att göra en projektspecifik upphandling.

Kombinationsavtal kan tillåtas Av en ny dom från Regeringsrätten fram­ går att det inte är tillåtet att kombinera strikt rangordning och förnyad konkur­ rensutsättning i ett och samma ramavtal om upphandlaren fritt kan välja vilken modell som ska användas vid tilldelning av kontrakt. Sådana kontrakt strider mot kraven på likabehandling och transpa­ rens.

Regeringsrättens dom kan tolkas som att det är tillåtet med kombinationsavtal

om beställaren tydligt anger under vilka förutsättningar eller inom vilka intervall de olika modellerna ska an­ vändas.

Gräns för direktupphandling Vid direktupphandling finns det inga formella krav på hur upphandlingen ska genomföras. Det finns alltså inga krav på annonsering eller skriftliga anbud. Om värdet av kontraktet beräknas bli mindre än 287 000 kr får direktupphandling gö­ ras. Värdet ska uppskattas till det totala beloppet som kan komma att betalas en­ ligt avtalet, till exempel ska options­ och förlängningsklausuler betraktas som om de utnyttjas.

Vid beräkningen ska beställaren be­ akta direktupphandlingar av samma slag gjorda av myndigheten under rä­ kenskapsåret. Detta är en nyhet och kan skapa svårigheter, framför allt för större kommuner. Det innebär alltså att en upp­

handlande myndighet måste ha kontroll över vilka upphandlingar som görs inom myndighetens samtliga avdelningar.

Vad innebär då samma slag? Det finns inget tydligt skrivet om detta i förar­ beten, men en utgångspunkt kan vara att använda sig av de så kallade CPV­ koderna, som finns specificerade i EUförordningen, och som ska användas vid all annonsering av upphandlingar. Men eftersom det inte finns någon rättspraxis gäller detta bara fram till att en domstol eventuellt sagt annat. Det innebär i så fall att kommunen kan göra upphandling upp till 287 000 kr inom respektive CPV­ kod, till exempel 79418000­7 Konsult­ tjänster för upphandling, inom samma räkenskapsår.

Mindre utredningsuppdrag får alltså direktupphandlas, men gör det inte slentrianmässigt. Det går att göra af­ färsmässigt genom att regelbundet un­ dersöka och testa marknaden. En fördel

med direktupphandling är att man kan diskutera upplägget med konsulten för att komma fram till ett slutligt projekt­ förslag.

TEXT: JENNY WESTIN, AVFALL SVERIGE

Nya regler Den 15 juli infördes nya regler i upphandlingslagstiftningen. De rör främst överprövningsprocessen i upphandlingsmål.

Fasta beloppsgränser för direktupphandling infördes också och motsvarar 15 procent av tröskelvärdet vid upphandling av varor och tjänster enligt LOU. Vid otillåtna direktupphandlingar kan avtal ogiltigförklaras och en så kallad upphandlingsskadeavgift dömas ut.

LÄS MER i Avfall Sveriges rapport U2009:21

Utvärderingsmodeller vid upphandling samt i EUs förordning (213/2008/EC).

Nygammal ÅVC modernast i Sverige När Staffanstorp skulle bygga en ny återvinningscentral återanvändes mycket byggmaterial – även från den gamla centralen.

Carsten Hansson trivs på den nygamla återvinningscentralen.

I november invigdes Sysavs nya återvin­ ningscentral i Staffanstorp, tre gånger så stor som den gamla för att klara en växande befolkning. Här finns 23 contai­ nerfack som även ger möjlighet att lämna byggmaterial för återanvändning och loppisgrejer. För de som bara ska lämna trädgårdsavfall finns en separat snabbfil.

Både in­ och utfart har bommar.

– Tack vare bommarna kan vi reglera antalet fordon på kundplattan så att vi inte får för många besökare på en gång.

Vi testar också möjligheten att få besöks­ statistik via en webbserver integrerad i automatiken direkt till vårt huvudkontor,

säger Hans Jeppsson, projektledare på Sysav.

Samma entreprenör som byggde åter­ vinningscentralen fick till uppgift att riva den gamla. Bland annat har fyllnadsmas­ sor och stödmurar därmed fått ett nytt liv på den nya centralen. Slaggrus från Sysavs värmeverk har använts till ram­ perna och byggnaderna har ärvt sitt tegel av ett gammalt sockerbruk.

Tålamod trots trängsel – Under byggtiden har vi haft en tillfäl­ lig återvinningscentral strax intill den gamla. Det har varit trångt och vi har inte kunnat ta emot alla fraktioner, till exempel elektronik och farligt avfall som vi hänvisat till omkringliggande centra­ ler. Men förståelsen och tålamodet har varit stort hos kommuninvånarna – vi varit noga med löpande information, sä­ ger Hans Jeppsson.

FOTO: ANDREAS OFFESSON

Marocko gav dröm för svensk konsult Oujda är en stad i Marocko med en halv miljon invånare, belägen nära gränsen till Algeriet. Här har konsultfirman Sweco haft i uppdrag att bygga upp stadens avfallshantering sedan mer än tio år. att kunna följa projektet från start till mål och det är det roligaste projekt jag haft under mitt 30-åriga konsultliv. Jag har varit projektledare sedan starten 1998.

Det har varit ett minst sagt omväxlande projekt. En förmiddag kunde vi stå till armbågarna i lakvatten, sedan blev det lunch hos borgmästaren och på eftermiddagen åkte vi tillbaka till arbetet ute på deponin.

Eftersom projektet pågått under lång

DET HAR VARIT SPÄNNANDE

Vy över staden en tidig morgon i oktober 2010.

tid har en unik kundrelation byggts upp.

Kundens representanter Abdelhamid Bekkouch, teknisk chef, och Abdelhamid Beyyoudh, stadsarkitekt, har medverkat under hela perioden – något som är ovanligt i den här typen av projekt.

Matexportör initierade – Projektet initierades på ett ganska ovanligt vis, säger Kjell Björkman, tekniskt ansvarig på Sweco. En svenskmarockansk importör av livsmedel tyckte

att gatorna i hans hemstad Oujda började bli väldigt smutsiga och han tog kontakt med Sweco som i sin tur förmedlade en kontakt med Sida, som finansierat den svenska konsultinsatsen.

I Marocko finns inga tvingande regelverk för avfallshanteringen på samma sätt som i Europa, och det är mycket stimulerande att finna en balanserad lösning mellan teknik, miljö och ekonomi. Föreslagna lösningar måste givetvis vara hållbara ur alla dessa perspektiv annars havererar projektet. Det gäller därför att utnyttja de naturliga förutsättningarna på ett förståndigt sätt.

Eftersatt deponi Av ekonomiska skäl hade staden prioriterat sina resurser till insamling av avfallet för att hålla staden rimligt ren. Två procent av intäkterna avsattes för deponering.

Som på många andra platser med okontrollerad tippning såg den befintliga deponin förskräcklig ut med hundratals människor, även barn, som letade bland soporna för att finna något av värde som man kunde återvinna eller sälja. Dessutom flockades mängder av får, getter, åsnor och fåglar för att hitta föda. Spontana bränder uppstod överallt på den 40 hektar stora ytan och massor av svarta plastpåsar virvlade högt upp i luften och transporterades med vinden in över Algeriet.

Swecos insatser koncentrerades därför på att projektera en ny avfallsanläggning.

Förutom själva deponin med bottentätning, insamling och behandling av lakvatten och deponigas planerades även vägar, ledningar, byggnader med mera inom området. Förfrågningsunderlag, miljökonsekvensbeskrivning och driftmanual är exempel på andra viktiga dokument som också ingått i uppdraget.

En intressant fråga till läsaren: Vad är det första man bygger i Marocko för att säkerställa ett lyckosamt resultat? Svaret finner du sist i artikeln.

Hittade perfekta läget Den nya avfallsanläggningen lokaliserades av stadens tekniker på egen hand. Det

ömuppdrag

t

oroade oss en aning i början, men platsen visade sig vara utmärkt lämpad för sitt ändamål. Marken består av ett flera meter tjockt lerlager med låg genomsläpplighet för lakvatten, vilket innebar att man kunde slippa stora investeringar i kostsamma artificiella membran med tveksam hållbarhet i ett långtidsperspektiv.

Den tillgängliga ytan var drygt 130 hektar, stor som 180 fotbollsplaner. Av denna yta används endast 40 hektar i den första etappen som beräknas få en livslängd på 20 år. Dessutom sluttar marken på ett fördelaktigt sätt så man slipper bygga pumpstationer.

Lakvattensystemet bygger på att man utnyttjar den naturligt höga evaporationen och helt enkelt låter avdunstningen utgöra behandling. För att minimera luktproblem luftas vattnet med svensktillverkad utrustning innan det leds till bassängerna.

Deponigas ska ge el Det första lasset sopor deponerades i oktober 2005. Den tekniskt mest komplice-

genom att vi haft franskfödde Jean Collin i vårt team, som förutom tekniska insatser även ansvarat för kundkontakter under en stor del av projektet, har denna svårighet klarats förträffligt.

Anläggningen drivs idag på ett alldeles utmärkt sätt av en marockansk entreprenör. Det nära samarbetet med entreprenörens personal har också lett till att platschefen anlitats som expert av Världsbanken för projekt i Algeriet, vilket givetvis är mycket glädjande och ett tecken på att tekniköverföringen har fungerat bra.

Den gamla soptippen Sidi Yahia är stängd sedan fem år och området har rehabiliterats och kommer att nyttjas som ett rekreationsområde i framtiden. Det är ur miljösynpunkt en lika viktig åtgärd som att öppna den nya deponin.

rade komponenten är gasuttagssystemet som installerats under 2010. Det finns nu 127 gasbrunnar och utbyggnaden fortsätter i takt med att nytt avfall deponeras.

Sedan februari finns en gaspumpstation, även den levererad av en svensk tillverkare. Den insamlade gasen leds för närvarande till fackling. Inom en snar framtid räknar man dock med att gasmängd och kvalitet har stabiliserats och att gasen i stället ska överföras till en gasmotor för generering av elektricitet, projektets verkliga höjdpunkt! Senast i maj ska denna sista pusselbit vara på plats; då planerar nämligen den marockanska kungen besöka oss.

Förebild Projektet betraktas numera som en pilotanläggning för landet och följs med stort intresse av många andra städer, det nationella energibolaget liksom inrikesoch miljödepartementen.

Under det första mötet deklarerade M. Bekkouch att man ville ha ”en ren stad” och ”någonting byggt i verkligheten”, alltså inte bara en snygg rapport som gör sig bra i bokhyllan.

Det känns bra att kunna konstatera att båda dessa målsättningar nu är uppfyllda!

Franska en nyckel Vi har jobbat direkt mot kunden och inte haft någon lokal konsult som är vanligt i den här typen av projekt. Det har inneburit att informationsöverföring och problemlösning kunnat ske på ett mycket effektivt sätt. Arbetsspråket är franska vilket förstås är ett visst bekymmer, men

TEXT: ANDERS RYDERGREN, SWECO

1 Svensk-marockansk förbrödring

1

framför luftningsbassängen för lakvatten.

Ingen lukt!

SVAR PÅ FRÅGAN: Det första som byggdes var en tre kilometer lång och två meter hög mur runt området, som håller alla obehöriga utanför arbetsplatsen. Detta var ett synnerligen gott råd från kunden, som inneburit att arbetet kunnat bedrivas effektivt och utan störningar. Varför inte nöja sig med ett billigare stängsel? Tja, på den gamla soptippen fanns ursprungligen ett sådant stängsel, men eftersom metall är återvinningsbart ”försvann” stängslet snabbt.

SLUTSATS: Det är av största vikt att lyssna på människor med lokalkännedom och anpassa lösningarna därefter.

2 Den tekniske chefen Abdelhamid

Bekkouch, här tillsammans med Kjell Björkman från Sweco över en lunch.

3 Invigning av nya avfallsanläggningen.

Stadens handläggare M. Beyyoudh förklarar för regionens högsta ledare Wali Mohammed Ibrahimi, klädd på traditionellt vis, samt stadens dåvarande borgmästare M. Haddouch.

4 Första lasset tippas av i oktober 2005.

2

3

4

EU

Nya ramar för miljö miljöarbetet kan dröja Oenighet kring utformningen av ett nytt miljöhandlingsprogram, kan leda till att EU blir utan gällande mål och prioriteringar för miljöpolitiken.

Miljöhandlingsprogrammet lägger fast EUs miljöpolitik och ska bidra till att miljöhänsyn integreras i alla EUs områden. Naturresurser och avfall är ett av fyra prioriterade områden.

Det nuvarande löper fram till 2012. Ännu har EU-kommissionen inte tagit några initiativ för att förbereda ett nytt miljöhandlingsprogram. Det finns en grundläggande enighet inom EU om be-

hovet av ett långsiktigt grundläggande dokument för miljöpolitiken. Däremot finns olika uppfattningar om karaktären på ett sådant dokument.

Eftersom den ekonomiska krisen är så dominerande i nuläget, är Kommissionen tveksam till att de kommer att få igenom ett tillräckligt ambitiöst och framåtsyftande miljödokument. Farhågan är snarare att det blir mer urvattnat än det nuvarande, sjätte handlingsprogrammet.

Mot detta invänds att om man inte får igenom en ambitiös miljöpolitik i ett miljöhandlingsprogram, så kommer man knappast längre i de konkreta förhandlingarna inom områden som jordbruk, fiske och strukturfonder.

Med hänsyn till beslutsprocessen kan ett nytt handlingsprogram träda i kraft som tidigas 2014. Det nuvarande gäller

som sagt fram till 2012.

Fokus på redan beslutade lagar I november arrangerade Naturvårdsverket en workshop om frågan med representanter från både kommuner och industrin. Alla var överens om att den viktigaste frågan för ett nytt handlingsprogram är genomförande av den miljölagstiftning på EU-nivå som redan är beslutad och integration av miljöfrågorna i andra områden.

Just nu ser dock Kommissionen ut att prioritera andra frågor, som reformeringen av jordbrukspolitiken.

TEXT: SVEN LUNDGREN, AVFALL SVERIGE LÄS MER i Naturvårdsverkets PM 10-11-08,

Inriktning på ett sjunde miljöhandlingsprogram

Ditt helsvenska sopbilsaggregat RECYCLING AB Norbavägen 384 30 Blomstermåla Tel: 0499-480 80

Vi erbjuder: – Trygghet – Kvalitet – Kompetens Kontakta oss: Försäljning

0499-480 81 0499-480 89

Teknisk support 0499-480 55 Reservdelar

0499-480 56

Tom Sjöstrand Michael Lindhagen

tom.sjostrand@joab.se michael.lindhagen@joab.se

AV FA LL S V E RI GE

Medlemmarna nöjda med vår utbildning Avfall Sveriges kurser och konferenser är aktuella, informativa, professionella och ger utrymme för erfarenhetsutbyte. Fyra av fem medlemmar upplever att de har stor nytta av Avfall Sveriges utbildningar. medlemsundersökning av utbildningsverksamheten som Avfall Sverige låtit genomföra under hösten.

DET VISAR EN

Resultatet kommer ligga till grund för Avfall Sveriges fortsatta utvecklingsarbete av kursutbudet.

Kursinnehåll och kursutbud är viktiga faktorer för medlemmarna när de avgör om personal ska delta på utbildningar eller inte. Däremot betyder kostnaden mindre.

Avfall Sverige är mån om att kursinbjudningarna ska nå ut till alla. Inbjudningar sker i form av vykort ”På rätt kurs?”, via webben, nyhetsbrev och även elektroniska nyhetsbrev. Glädjande nog svarade medlemmarna att 91 procent nås av våra inbjudningar.

Få medlemmar tycker att kurs- och konferensutbudet behöver uppdateras

Nu lanseras den digitala sopskolan Vad händer med mina sopor? Och varför måste jag sortera ut batterier? Det får man svar på i sopskolan.se.

PARALLELLT MED att Avfall Sverige i våras tog fram Avfallsakademin – den webbbaserade introduktionen till avfallsbranschen – gjorde vi också sopskolan. se, som är ett interaktivt utbildningsmaterial om avfall och återvinning för högstadiet. Vi började med farligt avfall, och har nu byggt på sajten med materialåtervinning.

Bakgrunden till sopskolan.se är att Avfall Sverige vill öka kunskapsnivån bland skolungdomar kring miljöeffekterna av avfallshantering och konsumtion. Flera attitydundersökningar visar att det är unga vuxna som är sämst på sopsortering. Med hjälp av ett inspirerande och lärorikt studiematerial riktat till högstadieelever vill vi visa vilka vinster som finns med god avfallshantering och återvinning, men också vilka risker som finns vid bristfällig avfallshantering. Det

långsiktiga målet är att sopskolan.se ska erbjuda studiematerial om alla typer av avfall och återvinning samt inte minst material som rör avfallsminimering.

Vi började med farligt avfall och valde att fokusera på sådant som målgruppen kommer mest i kontakt med, nämligen batterier och smått elavfall. Under hösten byggdes sopskolan.se på med materialåtervinning och även där är exemplen hämtade från elevernas vardag – schampoflaskor, syltburkar, trasiga cyklar och bildskärmar till exempel. Men undervisningsmaterialet tar också upp frågor kring konsumtion och avfallsminimering. Även avfallstrappan finns med.

Öka kunskapen Det övergripande målet för arbetet med skolsajten är att öka kunskapen och engagemanget hos målgruppen

men en del efterfrågar mer skräddarsydda utbildningar. Önskemål finns på fler kurser inom arbetsmiljö, kommunens beställarroll, deponi, insamling samt kund- och marknadsfrågor.

Introduktion på webben Avfall Sverige lanserade nyligen en webbaserad introduktionsutbildning. Medlemmarna ser ett behov av fler sådana webbutbildningar, men menar också att det är viktigt att komplettera utbildningen med vanliga kurser där det ges utrymme för erfarenhetskontakter och nätverksbyggande.

TEXT: JESSICA CHRISTIANSEN, AVFALL SVERIGE

för frågor som rör avfallshantering och konsumtion. Vi strävar också efter • att öka målgruppens förståelse för att deras agerande påverkar miljön och för vad de rent praktiskt ska göra med sitt avfall, • att få målgruppen att koppla ihop sin konsumtion med den avfallsmängd de producerar, få dem att börja tänka och välja utifrån ett miljöperspektiv.

Studiematerialet har tagits tas fram i samarbete med branschens skolinformatörer. Materialet kommer också att marknadsföras med hjälp av kommunernas skolinformatörer. Projektet finansieras via Avfall Sverige Utveckling.

TEXT: INGEGERD SVANTESSON, AVFALL SVERIGE

AVFAL L SVERIGE

Nya utvecklingsprojekt UTVECKLING AV LOKAL INFRASTRUKTUR FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE OCH HÅLLBARA STÄDER (U 539)

Avfall Sverige har beslutat att delta i en ny treårsperiod i ett delkollektivt program vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet tillsammans med bland andra Svenskt Vatten Utveckling. Programmet, som omfattar totalt två miljoner kronor per år under tre år (2011-2013), kommer att ta upp frågor om styrning och ledning av organisationer. Där ingår samverkan och nya organisationsformer, strategi för förnyelse, från vision till handling för ett hållbart samhälle samt förändring och entreprenörskap. Vidare ingår redovisning och kalkylering uppdelat på kalkylering och prissättning av lokal infrastruktur, investeringsplanering och beslut samt finansiell och social redovisning.

Sökande: Avfall Sverige Beviljat belopp: 500 000 kronor per år under tre år (2011-2013) IMPLEMENTERING AV RIKTSTÄCKANDE KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR KÄLLSORTERADE AVLOPPSFRAKTIONER (U 575)

Ett system för kvalitetssäkring av källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll ska skapas. Detta ska öka förtroendet för återförd växtnäring från små VA-system utanför de kommunala verksamhetsområdena.

Sökande: Telge Nät AB Beviljat belopp: 75 000 kronor VÄRDERING OCH UTVECKLING AV MÄTMETODER FÖR BESTÄMNING AV METANEMISSIONER FRÅN BIOGASANLÄGGNINGAR – FAS I (U 577)

Det behövs enkla och robusta mätmetoder för bestämning av metanemissioner från biogasanläggningar. Syftet är att ta fram sådana standardiserade tillvägagångssätt och metoder för emissioner som inte går att bestämma med traditionell mätteknik.

Sökande: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Beviljat belopp: 41 400 kronor UPPDATERING AV MALL OCH VÄGLEDNING FÖR UPPHANDLING (U 584)

Avfall Sverige har två rapporter rörande upphandling. I takt med nya krav

och regler i upphandlingslagstiftningen, behöver rapporterna revideras och kompletteras. I detta projekt ska tidigare mall och vägledning uppdateras så att hänvisningar till de nya reglerna blir korrekta. Det undersöks också om de nya reglerna innebär några sakliga förändringar.

Sökande: Avfall Sveriges arbetsgrupp Beställarfrågor Beviljat belopp: 176 000 kronor FOSFORFÄLLOR – TEKNIK OCH HANTERING I FÖRESKRIFTER SAMT TAXA (U 585)

Fosforfällor i enskilda slamanläggningar är en reningsteknik som ökar i omfattning. Dessa fällor eller filter består av någon form av granulat som behöver bytas med jämna intervall. Materialet kan användas inom jordbruket som en resurs. Rekommendationer behövs hur fosforfällorna kan hanteras i renhållningsföreskrifterna. Projektet ska belysa såväl teknik som logistik samt ge förslag på lämplig taxekonstruktion.

Sökande: Avfall Sveriges arbetsgrupp Beställarfrågor Beviljat belopp: 160 000 kronor VIKTBASERAD TAXA – LITTERATURSAMMANSTÄLLNING (U 586)

I ett tillägg till ett pågående projekt om viktbaserad taxa ska nuvarande kunskaper om viktbaserad avfallstaxa sammanställas. Det ska användas som stöd både till de kommuner som redan infört viktbaserad taxa och för de som står inför att införa detta.

Sökande: IVL Svenska Miljöinstitutet AB Beviljat belopp: 25 000 kronor JÄMFÖRANDE STUDIE AV AVFALLSHANTERINGEN I NÅGRA EUROPEISKA LÄNDER (U 587)

För att öka kunskapen om avfallshanteringen i andra länder ska data sammanställas för några utvalda länder. Dessa är Danmark, Holland, Österrike och Schweiz att jämföras med Sverige. Målet är också att ta fram en metodik för eventuella fortsatta studier av andra länder.

Sökande: Avfall Sverige Beviljat belopp: 186 000 kronor

Håkan är vägen in i riksdagen Håkan Larsson är ny rådgivare för samhällskontakter på Avfall Sverige. inom politiken i elva år.

Han började som samordnare i riksdagen hos Alf Svensson, därefter har han bland annat varit kanslichef hos Anders Wijkman på europaparlamentet och politisk tjänsteman på statsrådsberedningen i Rosenbad.

– Men jag har alltid sett mig som tjänsteman, inte som politiker, säger Håkan.

Han har sina rötter i norr och tog sin

HÅKAN HAR JOBBAT

[ sid 38

AVFALL OCH MILJÖ 1.11

pol mag i nationalekonomi på Luleå tekniska universitet. Huvudinriktningen var miljö- och naturresursekonomi, så steget till avfallsbranschen var inte så långt. Det finns också många likheter mellan politiken och denna bransch, menar Håkan.

– Jag gillar frågor där det finns viss idealism. Där frågor som miljö- och samhällsnytta står högt på agendan. Jag upplever att Avfall Sverige har högt anseende i riksdagen och det är en välkänd organisation. Det är också en positiv stämning i organisationen, alla man träffar är väldigt bra och kunniga.

– Det känns som en framtidsbransch.

Håkan efterträder Monica Lövström, som nu är vd för Svenska Energiaskor AB.

!"##$!%&'

"-./001/-23.45 6&(

))

, 781/90382&:; <&=5</8>038 2 /-&<?1<@001/ -./00&A&.:695 6 :;<&?4.B6/8> 5

!"##$!%&'()*)+),

()*)+),

+*) ()*) ' & % ! $ !"##$!%&'()*)+** !"## 106-890:3;/&<4=:-5&6;;A;/1?& ?

5 0-567&1 2&<:-.>&-5;> 2341 ,-./01 -;;-<510&@- &=3;=B:: 6>;1?/>@8>::&80B5 >@&?>

Nya rapporter att ladda hem !""#$%%&'()&

-.//0123425&67&8269:;23& <&!;/123=&2>2:19:539??&9@4&75>03823&

*+

,-./0123456718.9&:&,-./01234&;<=7& 2>.<2964-/6&8-.?/62674@//7-7/6< !""#$%%&'()&*+

+

()&* %%&'

!""#$

!""#$%%&'()&*+

D 2010:02 Användning av LCA för utveckling av avfallsdeponering Genom nyutvecklade modeller för livscykelanalyser anpassade för moderna deponier, visas att emissionerna av växthusgaser från deponering går att reducera väsentligt. Bästa sättet att utnyttja deponigasen är för kombinerad el- och värmeframställning. Energi från avfallsförbränning ger mindre utsläpp av miljöstörande ämnen än energi från förbränning av deponigas. Prestanda för deponering kan dock förbättras genom bättre rening av gasmotorer och gaspanna. Energiutvinning från avfallsförbränning är högre än från deponering när man jämför bara värme, eller både el- och värmeutvinning från båda. Om deponin har en hög gasutvinningsgrad (>75%) och genomfört åtgärder som reducerar emissionerna av metan, är det nuvarande förbudet mot deponering av organiskt avfall egentligen inte motiverat.

D 2010:03 Metanoxiderande filteranläggningar vid sluttäckning av äldre depo-

nier. Praktisk erfarenhetsuppföljning och omvärldsanalys Vid nedläggning av avfallsupplag i Sverige och den efterföljande sluttäckningen av deponin saknas idag underlag för planering och konstruktion av metanoxidationsanläggningar. Korrekt konstruerade metanoxidationsanläggningar kan medverka till att olycksrisken minskar. Det finns för närvarande en osäkerhet i fråga om vilka miljö- och säkerhetskrav som bör ställas vid avslutningen av deponier. Detta gäller särskilt när förutsättningarna för gastransport i deponierna ändras vid införande av mycket täta skikt. Denna rapport ger information och för branschen godtagbara anvisningar som gäller såväl anläggning som driftövervakning.

D 2010:04 Gassäkerhet på deponier – Risker, egenkontroll och åtgärder

I detta projekt har utvecklats en praktisk metod för att identifiera risker med deponigas inom och i anslutning till deponier. Metoden uppfyller de krav på egenkontroll avseende gassäkerhet som åligger varje verksamhetsägare enligt miljölagstiftningen. Vidare diskuteras möjliga åtgärder för att minska de risker som identifieras relaterade till deponigasen.

U 2010:09 Avfallsavgifter 2009. Insamling och behandling av hushållsavfall – former och utförande 2009 betalade ett svenskt villahushåll i genomsnitt 1 970 kronor för att få sitt hushållsavfall hämtat. Det är en ökning med 1,5 procent sedan 2008, då avgiften var 1 940 kronor. Avgiften för hushåll i flerbostadshus var i medeltal 1 290 kronor per lägenhet. Det visar uppgifter från statistiksystemet Avfall Web där kommunerna själva matar in uppgifter om vanligaste abonnemangen i kommunen.

U 2010:10 Viktreducering, energiförlust och gasemissioner vid olika insam-

lingssystem av matavfall från hushåll I denna rapport utreds den viktreducering av matavfall som uppstår i dagens olika insamlingssystem för hushållens källsorterade matavfall. Rapporten baseras på empiriska försök som simulerar matavfallets väg genom de olika systemen från kök till behandling. Efter det att resultaten samkörs med befintliga nyckeltal på insamlade matavfallsmängder, får man en fingervisning om de mängder som verkligen utsorteras i hushållens kök, liksom vilken effekt insamlingssystemen ger på biogaspotential och mängd råvara till kompostering.

, ()*)+*

!"##$

%&' !"##$! !%&'() *)+*,

"-./0&1 23 =651&/ &456789&5:; -?/008;/ &8 6.2@=6A2 /6<.=5688>8.

21& 6

7<.=9/& //975947 8&9:;&<9 4543./ &6500/5437 33 34543&.6 .4=15437.412 -./0123 A; &@ 357<. >?&@5919

U 2010:11 Biogödselhandbok – Biogödsel från storskaliga biogasanlägg-

ningar Biogödsel från biogasanläggningar måste hanteras på ett kostnadseffektivt sätt utifrån gällande lagstiftning, certifieringssystem och krav från livsmedelsindustrin. Denna handbok fokuserar på flytande biogödsel och de krav och kostnader som är förenat med denna produkt. Att på ett tidigt stadium analysera marknad (mottagare av biogödsel), spridningsareal och därmed avsättning av biogödsel är mycket centralt för att reducera kostnaderna för hela biogödselhanteringen. Genom att certifiera biogödseln enligt Avfall Sveriges system för ”Certifierad återvinning” (SPCR 120) ökar möjligheterna till avsättning och därmed värdet på biogödseln.

U 2010:12 Deponigas som fordonsbränsle Slutsatsen från detta projekt är att det redan idag finns teknik för uppgradering av deponigas och tekniken befinner sig under en snabb utveckling.

Fortfarande är erfarenheter från kommersiella anläggningar begränsade men utredningen tyder på att det med rätt förutsättningar och incitament kan vara ekonomiskt lönsamt att uppgradera deponigas till fordonsbränsle.

U 2010:13 Kartläggning av vittrings- och korrosionsskador på biologiska

behandlingsanläggningar Betong inte har tillräcklig motståndskraft i miljöer där matavfall behandlas.

Oavsett vilken betongkvalitet som används kommer problemen uppstå, dock med olika hastighet. För att säkerställa betongkonstruktionernas funktion måste betongen skyddas med ett tätskikt. Detta tätskikt måste dels tåla den aggressiva miljön från matavfallets lakvatten och dels vara beständig mot mekanisk nötning från fordon.

U 2010:14 Brukarstudie för konceptförslag av förslutningsbara papperspåsar

för optisk sortering och sopsug Det går att göra förslutningsbara papperspåsar för matavfall för att användas vid optisk sortering och sopsug för hushållsavfall. En typ av papperspåse används redan i sopsuganläggningar och har fungerat som referens för en alternativ papperspåse. Bakgrunden till projektet är problem med de transportpåsar för matavfall som används i systemen för optisk sortering och sopsug.

Dessa påsar är idag av plast vilket ger ett sämre material för biogasrötning.

Papperspåsar har klara fördelar framför plastpåsarna i detta avseende men då behöver tillförlitliga förslutningar användas.

U 2010:15 Avtal med bonus- och sanktionssystem inom avfallshanteringen I detta projekt har erfarenheterna av sanktions- och bonussystem dokumenterats. På så sätt fås en tydligare bild av hur en fungerande och effektiv avtalsuppföljning kan skapas, främst för insamlingsentreprenader. Det är viktigt att redan vid utformningen av förfrågningsunderlag och avtal vara grundlig. Tydlighet är av största vikt eftersom många problem uppstår genom att parterna uppfattar avtalet på olika sätt.

Hämta hem rapporterna från www.avfallsverige.se Vill du ha ett e-postmeddelande om när en ny rapport kommer och en länk till rapporten? Eller vill du ha nyhetsbrev från Avfall Sverige Utveckling? E-posta ingegerd.svantesson@avfallsverige.se så lägger hon upp dig på listan.

*+

()& !""#$%%&'

!""#$% %&'()&*

+

AVFALL OCH MILJÖ 1.11

sid 39 ]

N O TISER

Skattebefrielse för biogas

Böter för sopslarv i Beijing

FRÅN ÅRSSKIFTET SLIPPER biogasen energiskatten och koldioxidskatten.

Då började också en ny definition gälla. De båda ändringarna ska underlätta övergången till högre andel biogas i energisystemet. Både gasformig och flytande biogas ska därmed omfattas av samma regler, ända fram till kund.

Skattebefrielsen gäller även biogas på naturgasnätet.

BEIJING STAD har utfärdat ett förslag om böter för de som inte sorterar sitt

Här blir däck granulat I HELJESTORP I VÄSTERGÖTLAND har första spad-

taget tagits till Sveriges enda granulatfabrik för däck. Mindre åtgång av jungfruligt gummi och nya miljöanpassade tillämpningar som exempelvis tyst asfalt ska bli resultatet när fabriken är i drift hösten 2011.

Bakom satsningen står Ragn-Sells. De samlar in 75 000 ton utslitna däck varje år. När den nya fabriken är i drift ska materialåtervinningsgraden öka, från dagens 45 procent till 65 procent.

– Gummi är ett intressant material av många skäl. Volymerna är enorma. Och priset på rågummi ökar ständigt, säger Hans van Mameren, ansvarig för projektet på Ragn-Sells.

60 miljoner till förbränningsforskning ENERGIMYNDIGHETEN satsar 60 miljoner kronor på effektivare och bräns-

lesnålare förbränningsprocesser. Det är det svenska forskningscentrat Cecost, Centre for Combustion Science and Technology, som ska titta närmare på vad som händer i själva förbränningsögonblicket.

– Det kan tyckas konstigt, men trots att vi har använt oss av förbränning i snart hundra år vet vi fortfarande ganska lite om hur förbränningen går till. Den kemiska reaktionen, när bränslet förenas med syre, är oerhört komplex och består av flera hundra reaktionssteg. Att kunna blicka in och förstå förloppet är avgörande för att sedan kunna förbättra tillämpningar av förbränningar, till exempel i motorer, gasturbiner och pannor med mera, konstaterar Marcus Aldén, programdirektör för Cecost och professor i förbränningsfysik vid Lunds Tekniska Högskola, där forskningscentrat har sitt huvudsäte. Verksamheten bedrivs även vid KTH och Chalmers.

Ny metod återvinner resårmöbler

avfall. Privatpersoner som slarvar kan få böta motsvarande 200 svenska kronor medan företag och organisationer kan få betala upp till 50 000.

Detta är föranlett av det växande problemet med soptippar. Utan ordentlig återvinning av avfall kommer detta växande sopberg att bli ohanterligt.

Staden producerar 18 000 ton sopor varje dag. Soptunnor för att sortera avfall i återvinningsbart och icke återvinningsbart har funnits länge i Beijing, men ingen vet hur de ska hanteras.

Lidköping vill bygga tredje panna LIDKÖPINGS VÄRMEVERK AB har ansökt om ett förhandsbesked för utbygg-

nad av sin kraftvärmeanläggning. De vill bygga en 2 000 kvadratmeter stor anläggning för avfallsförbränning. De både gamla pannorna planeras istället användas för flis, papper, plast och trä.

SRV banar väg för biogas SRV ÅTERVINNING I HUDDINGE satsar 50 miljoner på en ny förbehand-

lingsanläggning som ska hjälpa Stockolmarna att få mer egen biogas.

Anläggningen kommer producera slurry från matavfall som samlas in från hushåll och restauranger i Stockholms södra kommuner. Slurryn kommer att skickas till befintlig anläggning i närområdet. Vilken är dock ännu inte beslutat.

Anläggningen beräknas vara färdigställd i mars 2012.

Röntgen avslöjar farligt avfall I TYSKLAND HAR MAN TESTAT en ny metod för att karaktäri-

sera avfall. Med hjälp av röntgen-fluorescerande, så kallad XRF-utrustning, kan man snabbt och enkelt visa om avfallet innehåller farliga ämnen. Åtta olika bärbara utrustningar har testats med gott resultat.

Förekomst av ämnen som arsenik, kadmium, koppar, kvicksilver och bly kunde identifieras, i vissa fall även kvantifieras i bland annat byggavfall, förorenad jord och träavfall. Mer precisa kvantifieringar kräver dock ytterligare undersökningar.

Stena får dubbla aluminiumproduktion

ÅTERVINNINGSCENTRALERNA i delar av Skåne har fått en ny fraktion: resårmöbler. Där ska det sorteras ut soffor och sängar med resårer och STENA ALUMINIUM har fått tillstånd att öka sin produktion i Älmhult till stålfjädrar. Resårmöblerna krossas i en maskin som separerar metall, trä 90 000 ton aluminium per år. Tillståndet är dock förbundet med hårdare och brännbart i tre fraktioner. Metallen återvinns som ny metall, träet och krav på utsläpp från verksamheten. Bland annat måste spärrfilter, högre den brännbara fraktionen återvinns som energi. Metoden har visat sig fungskorsten och en efterbrännkammare för rökgaserna från smältugnarna era bra och fler återvinningscentraler inom Sydskånes Avfalls AB kommer installeras. efter hand att få möjlighet att sortera ut denna fraktion.

Tidigare har man använt en metod som innebär att man slet av fjäderpaketen från sängramDET PEPSI-ÄGDA FÖRETAGET WALKER undersöker möjligheterna att göra en för att på så sätt separera påsar till sina chips av potatisskal. Någon gång under 2012 räknar man de olika materialen. Men det är med att kunna presentera sin nya förpackning. Idag går potatisskalen till en långsammare och därmed bland annat djurfoder. mer kostsam metod. Moderna Enligt Carbon trust utgör förpackningen omkring en tredjedel av en sängar med flera lager fjädrar chipspåses koldioxidutsläpp. har också gjort metoden mer

Potatisskal blir chipspåse

svårarbetad.

[ sid 40

AVFALL OCH MILJÖ 1.11

Experter på hantering av farligt avfall Behandling av förorenad jord • Skelleftehamn • Sundsvall • Västerås/Vafab • Södertälje/Tveta • Linköping/Tekniska Verken • Gullspång • Borås/Sobacken • Helsingborg/NSR Växeltel. 0910-333 66 Mobil 070-636 20 75 www.ekotec.se

AVFALL OCH MILJÖ 1.11 4.10

sid 41 ]

AVFAL L SVERIGE

Arbetsgrupper Biologisk återvinning

Vi behöver ett miljömål kring matavfall Utveckling av strategin för biogödsel och kompost samt diskussioner med Naturvårdsverket kring matavfallsmålet var två centrala frågor vid höstens möte i arbetsgruppen för biologisk återvinning. från Naturvårdsverket var särskilt inbjuden till mötet. Hon berättade om arbetet med nationella avfallsplanen och om matavfallsmålet. Det sistnämnda stimulerade verkligen deltagarnas diskussionslusta! Vi enades om att matavfallsmålet har haft stor positivt inverkan på utvecklingen för frågan och

CATARINA ÖSTLUND

att det absolut bör finnas kvar, fast med omformulerade mål och tidsramar.

Den strategi för biogödsel som arbetsgruppen låtit ta fram diskuterades. En prioritering bland de föreslagna aktiviteterna gjordes också. Strategins vision är att biogödsel och kompost ska vara marknadens bästa organiska gödsel- och jordförbättringsmedel. (Läs mer om strategin på sidan 25.)

Slutligen diskuterade arbetsgruppen priovilka arbetsmiljöfrågor som bör prio riteras för framtiden. Gruppen anser att utvecklat arbete med systematiska arbetsriskanalyser är en av de viktigaste arbets miljöfrågorna. Detta är en viktig fråga som arbetsgruppen och Avfall Sverige kommer att jobba vidare med.

TEXT: ANGELIKA BLOM, AVFALL SVERIGE

Farligt avfall

Satsning för bättre arbetsmiljö Arbetsmiljön är prioriterad fråga för arbetsgruppen farligt avfall under 2011. identifierat flera viktiga punkter. Det är exempelvis centralt att personal som arbetar med farligt avfall har utbildning inom området och att personal får tillgång till den skyddsutrustning som krävs. Här behövs mer information, både till chefer, till personalansvariga och renhållningsarbetare.

Under nästa år kommer vi också att prioritera kommissionens omarbetning av den europeiska avfallsförteckningen och klassificering av farligt avfall. Revideringsarbetet följs fram till beslut, vilket preliminärt sker i december 2011.

ARBETSGRUPPEN HAR

Retursystem för tryckkärl En ansökan om kartläggning av retursystem och återvinning av trycksatta kärl som gastuber och brandvarnare kommer

[ sid 42

AVFALL OCH MILJÖ 1.11

att lämnas till Utvecklingskommittén.

Det behövs kunskap om hur tryckkärl ska återvinningshanteras när de tas emot på återvinnings centraler och en överblick av existerande retur- och återvinningssystem i Sverige. återKasserade kanyler har varit ett åter kommande tema på mötesagendan under året, så även vid detta möte. Flertalet deltagare rapporterar att de fortsätter att betala fakturor från nya apotekskedjor på utdelade kanylbehållare, trots att inga samarbetsavtal finns. Många har tagit kontakt med apotekskedjor och för diskussioner med dem om ett samarbete.

Några kommuner har skrivit avtal med apotekskedjor med hjälp av Avfall Sveriges förslag till samarbetsavtal. Kommunerna i Norrbotten samarbetar exempelvis med Landstinget istället för apoteken.

TEXT: JESSICA CHRISTIANSEN, AVFALL SVERIGE

KONTAKTA GÄRNA ARBETSGRUPPERNA OM DU HAR FRÅGOR ELLER SYNPUNKTER. BIOLOGISK ÅTERVINNING ORDFÖRANDE: Per-Erik Persson, Vafab Miljö, per-erik.persson@vafabmiljo.se SEKRETERARE: Angelika Blom, Avfall Sverige, angelika.blom@avfallsverige.se

BESTÄLLARFRÅGOR ORDFÖRANDE: Marita Söderqvist, Trafikkontoret, Stockholm stad, marita.soderqvist@tk.stockholm.se SEKRETERARE: Jenny Westin, Avfall Sverige, jenny.westin@avfallsverige.se

DEPONERING ORDFÖRANDE: Carl Odelberg, Vetlanda, carl.odelberg@vetabvetlanda.se SEKRETERARE: Peter Flyhammar, Avfall Sverige, peter.flyhammar@avfallsverige.se

FARLIGT AVFALL ORDFÖRANDE: Åsa Winkler, NSR asa.winkler@nsr.se SEKRETERARE: Jessica Christiansen, Avfall Sverige, jessica.christiansen@avfallsverige.se

FÖRBRÄNNING ORDFÖRANDE: Håkan Rylander, Sysav, hakan.rylander@sysav.se SEKRETERARE: Inge Johansson, Avfall Sverige, inge.johansson@avfallsverige.se

KOMMUNIKATION ORDFÖRANDE: Ingrid Olsson, Sörab, ingrid.olsson@sorab.se SEKRETERARE: Anna-Carin Gripwall, Avfall Sverige, anna-carin.gripwall@avfallsverige.se

LOGISTIK ORDFÖRANDE: Hans Zackrisson, Renova, Göteborg, hans.zackrisson@renova.se SEKRETERARE: Jon Nilsson-Djerf, Avfall Sverige, jon.nilsson-djerf@avfallsverige.se

ÅTERVINNING ORDFÖRANDE: Helena Karlsson, Telge Återvinning, helena.karlsson@telge.se SEKRETERARE: Jon Nilsson-Djerf, Avfall Sverige, jon.nilsson-djerf@avfallsverige.se

ÅTERVINNINGSCENTRALER ORDFÖRANDE: Carina Eklund, Sysav, Malmö, carina.eklund@sysav.se SEKRETERARE: Jon Nilsson-Djerf, Avfall Sverige, jon.nilsson-djerf@avfallsverige.se

Miljöväktarna AVFALLSBEHÅLLARE, DJUPUPPSAMLINGSSYSTEM, ÅTERVINNINGSBEHÅLLARE IGLOOS, CONTAINERS, MOBILA TOALETTER, 3-KAMMARBRUNNAR FÖRRÅD SAMT KONTORSBODAR, SOPSÄCKAR m.m.

WWW.BLOSSE.SE

Botek_banner.indd 1

TEL: 011-532 90, BILTELEFON: 070-5329000, FAX: 011-536 90

www.norba.se Tel 0480-42 74 00. Fax 0480-42 74 02

10-04-27 14.58.14

Helhetsleverantör som tar ansvar Vägning och identifiering - RFID märkning Planering och optimering - Fjärrövervakning

www.amcsgroup.se, info@amcsgroup.se, tel. 08-410 14 620

FLA Geoprodukter AB Gävle: 026-420 18 00 Lidköping: 0510-288 01 Rimbo: 0175-622 35 www.fla.se

AVFALL OCH MILJÖ 4.10

sid 43 ]

Posttidning Porto betalt B Ev retur till Avfall Sverige, Prostgatan 2, 211 25 Malmö

Insamling av matavfall Hos oss hittar du allt du behöver vid insamling av matavfall.

- Lättarbetade hjälpmedel som säckhållare, vagnar eller kärl.

- Emballage allt ifrån småpåsar för hushållen till insatssäckar för storköken.

Våra emballage är tillverkade av papper eller bioplast som uppfyller kraven i EN 13432.

Hela sortimentet av utrustning för källsortering hittar du på

www.sansac.se

San Sac AB • Box 423, 581 04 Linköping Tel 013-13 04 20 • Fax 013-14 30 74 www.sansac.se • info@sansac.se