Page 1

ET T MAGASIN OM TRO, HOPP OCH K ÄRLEK FR ÅN SVENSK A K YRK AN MALMÖ

GÄSTKRÖNIKAN

För våra synders skull?

KG Hammar om varför Jesus dog på korset SVENSKA KYRKAN I VÄRLDEN

På plats i Dubai Brännhet lägesrapport

16

SIDOR OM PÅSKEN, LIVET OCH DÖDEN

PATRICIA TUDOR-SANDAHL OM ATT BLI GAMMAL:

DET FINNS EN KRAFT I ATT HA LEVT ETT LÅNGT LIV

Småbarnspappan och prästen Gustav Burman funderar:

Vad kan barnen lära oss om livet?

NR 2 2015


ANDERS EKHEM, KYRKOHERDE

EN VÄLSIGNAD PÅSK Visst skulle det ibland vara skönt att bara få kliva av alltihop? När sorgen djupnar i varje andetag. När ensamhet bränner bakom tårfyllda ögonlock. När rädslan kramar ur den sista kraften. När omöjligheterna tornar upp sig till oöverstigliga hinder. Bara få kliva av livet. En liten stund. Få vila. Slippa vara med. Men livet är obevekligt. Det tvingar oss att vara med så länge vi lever. Det finns inga utvägar eller genvägar. Kanske är det då vi sträcker oss efter Gud. Med längtan och undran – har inte du några lösningar som kan få oss att kliva av? Bara för en stund. Du Gud – visa att du kan! När Jesus hängde på korset. Fastspikad. I smärta, förnedring och övergiven. Då ropade några till honom. Hallå Jesus. Visa nu att du är Gud. Hjälp dig själv och kliv ner från korset. Men Jesus hängde kvar. Han steg inte ner. Han klev inte av – därför att vi inte kan kliva av. Gud är inte lösningens Gud. Gud är delandets Gud. Där ingen annan kan vara med oss. Om det berättar Jesu död. Och Gud är framtidens Gud. Gud är hoppets Gud. Genom sorgen, genom ensamheten, genom rädslan och genom alla omöjligheter finns det en framtid. Ett hopp. Trots allt. Om det berättar Jesu uppståndelse. Men vägen går genom död till liv! Önskar er alla en välsignad påsk! 2

T ROVÄ RDI G T N R 2 2015


8

14 SID 8 PÅSKEN DAG FÖR DAG

Påsken är de kristnas största högtid. Men vad var det egentligen som hände de där dagarna?

18

Bild: J Pressing

SID 14 PATRICIA TUDOR-SANDAHL

Hennes bok Den tredje åldern blev en bästsäljare. I uppföljaren Den fjärde åldern utgår hon från att de sju dödsynderna kan hjälpa oss att bli helare människor.

SID 18 TEAM RYNKEBY

23

Möt amatörcyklisterna från Malmö som samlar in miljoner till Barncancerfonden.

SID 23 UNDER JORD

Hur är det egentligen att jobba på en kyrkogård? Trovärdigt har träffat Kyrkogårdsförvaltningens chef Malte Sahlgren.

30

SID 30 VARMT, VARMT, VARMT …

En lägesrapport från Svenska kyrkan i Dubai. Prästen Malin Pihlgren Nylander berättar om semlor, innebandy och vattenpipor.

SID 34 FILMFEST I MALMÖ

T ROVÄR D I GT NR 2 2 0 1 5

För 32:a gången arrangerades filmfestival för barn- och ungdomar i Malmö. Svenska kyrkan delade ut pris för bästa ungdomsfilm.

34 3


Trovärdigt nummer 2, 2015 Trovärdigt är en tidning om tro, hopp och kärlek från Svenska kyrkan i Malmö och kommer ut som samhällsinformation. Nästa nummer kommer i sepember 2015. Chefredaktör: Karin Rosvall karin.rosvall@svenskakyrkan.se Ansvarig utgivare: Anders Ekhem anders.ekhem@svenskakyrkan.se

kort och gott Göteborgs International Film Festival :

Malmöfilm fick pris av Svenska kyrkan

Redaktör: Göran Engström goran@goranengstrom.se Grafisk form/redigering: Mårten Lindahl marten@lindahlmedia.se Referensgrupp: Ann Aldén, Jonas Persson, Ida Wreland, Karin Bergendorff, Anders Friberg, Lars Micael Adrian, Ingrid Petersson. Nummer 2, mars 2015 Upplaga: 152 000 ex Omslagsbild Gunnar Menander Repro: Jesper Arvidsson Distribution: Tidningsbärarna Utgiven av Svenska kyrkan Malmö Box 346 201 23 MALMÖ tel: 040-279000

Vad tycker du om Trovärdigt? Skriv och berätta. kommunikation.malmo@svenskakyrkan.se Svenska kyrkan Malmö Trovärdigt Box 346 201 23 Malmö

Prisutdelare var domprost Karin Burstrand samt filmfestivalens konstnärlige ledare Jonas Holmberg. Här med pristagaren Fredrik Gertten.

Under Göteborgs International Film Festival i februari delade Svenska kyrkan ut sitt filmpris för fjortonde gången. Filmfestivalen är en av de största i Norden. Svenska kyrkan som jobbar med kultursamverkan i hela Sverige, delade ut Angelos-priset. Just namnet på priset är en ordlek där Ängel (Angel) och Los Angeles sammanflätas. Priset har instiftats för att uppmuntra de som gör film att våga överskrida gränser och utmana, med målet att skapa bättre förståelse mellan människor och kulturer. Prissumman är på 50 000 kronor och i år gick priset till Malmöbon Magnus Gertten och dokumentärfilmen ”Every face has a name”.

Filmaren Magnus Gertten har sökt upp flera av de flyktingar som förekommer på journalfilmer vid ankomsten till Sverige och bett dem berätta sin historia. Resultatet är ett gripande vittnesmål om befrielsens ögonblick. I filmen vidgas också perspektiven med kopplingar till dagens flyktingsituation och identifikationens betydelse för vår empati och solidaritet. Filmen kommer att visas i minst 11 länder och kommer även att finnas på internet som ett webbprojekt med information om de personer som är identifierade.   kultursamverkan.se

Svenska kyrkan kämpar för en rättvis värld tillsammans med människor över hela världen 4

T ROVÄ RDI G T N R 2 2015


TROVÄRDIGT KORT OCH GOTT

om film, frukost och fantastiska församligar

Välkommen till kvinnofrukost Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd är ett forum för kristna kvinnor i Sverige. Fokus för verksamheten är kyrka och samhälle ur kvinnors perspektiv. I Malmö träffas den lokala avdelningen några gånger per termin på öppna kvinnofrukostar i Heliga Trefaldighetskyrkan.   sek-vbd.se/malmo.asp.

KYRKOR OCH KYRKOGÅRDAR FÅR KYRKOANTIKVARISK ERSÄTTNING Efter höstens politiska turbulens och oklarheter kring statens budget inför 2015 har regeringen nu bekräftat att kyrkoantikvarisk ersättning om 460 miljoner kronor ska betalas till Svenska kyrkan. Utav Skånes kyrkor får S:t Pauli kyrka i Malmö störst del av ersättningen, 6,5 miljoner kronor, till en invändig renovering.   svenskakyrkan.se/lundsstift

AV KARIN ROSVALL

Antje Jackelén, ärkebiskop i Svenska kyrkan:

Ideologi får inte förväxlas med religion ”Jag förenas med många i sorg och bestörtning över terrordådet mot tidningen Charlie Hebdo i Paris. Det är i första hand en tragedi för de drabbade och deras närstående, men det är också en attack mot det öppna samhället och det fria ordet. Därmed är hela Europa, inklusive dess religiösa gemenskaper, dådets offer. Tillsammans måste vi bekämpa den extremistiska ideologi som ger bränsle åt attacken. Vi måste också motarbeta det felaktiga skuldbeläggande som sker när denna ideologi förväxlas med religion. Lika lite som terrorattentaten i Norge 2011 kan rättfärdigas på kristna grunder kan attentatet i Frankrike 2015 göra det på muslimska. När vi nu uttrycker vår avsky över vad som skett ska vi göra det också med tanke på alla de terroroffer runtom i världen vars död inte skapar lika stora rubriker. Ytterst sett är varje våldsdåd ett angrepp på vår mänskliga värdighet, en reva i den väv som förenar mänskligheten” JANUARI 2015 

KYRKAN GER RÅDGIVNING TILL ASYLSÖKANDE Lunds stift utbildar under våren församlingar i rådgivning till asylsökande. Att få råd och en kvalificerad bedömning kring vilka möjligheter och begränsningar man har som asylsökande, hjälper människor att fatta realistiska beslut för framtiden. Det ger också kyrkans medarbetare möjlighet att stödja asylsökande på ett meningsfullt och kärleksfullt sätt. Utbildningar hålls i samarbete med Rådgivningsbyrån för asylsökande.  svenskakyrkan.se/lundsstift  sweref.org T ROVÄR D I GT NR 2 2 0 1 5

5


VI GILLAR

mötesplats Malmöfestivalen – 31 år i Malmös hjärta I augusti varje år sen 1985 förvandlas Malmö under en vecka till en fantastisk mötesplats för människor som gillar musik, kultur, film, konst, barn, mat, fest och överraskningar! Malmöfestivalen är Skandinaviens största festival i stadsmiljö. Förra året jubilerade festivalen med 30 år på nacken och det är faktiskt Sveriges äldsta festival. Ledord för Malmöfestivalen är underhållande, mångkulturellt och jämställt. Festivalen har dessutom arbetat hårt under de senaste åren för att bli en ansvarstagande festival för såväl säkerhet som miljö. Förra året fick festivalen utmärkelser från ”A Greener Festival Award” och svenska ”Miljömärkt Event - Håll Sverige Rent”. Målet är att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling för stora evenemang och att ytterligare stärka Malmös profil som hållbar stad.

6

Malmöfestivalen bidrar inte bara med förstaklassiska artister, utsökta matupplevelser från nästan hela världen, världens största kräftskiva eller kanske även den mest underhållande drakbåtstävlingen i hela världen. När nästan 1,5 miljoner människor kommer för att ta del av det fantastiska varierande utbud som Malmöfestivalen erbjuder, bidrar den kanske främst till möten mellan människor. Oväntade möten mellan alla kulturer, folk och religioner. Möten mellan malmöiter och utsocknes. Och i mötena föds förhoppningsvis förståelsen och respekten för varandra - och det är en fantastisk bra grund för ett samhälle där alla mår bra och får utrymme för sin vardag och sina drömmar. 

T ROVÄ RDI G T N R 2 2015


inspiration från vår samtid

AV KARIN ROSVALL

Bild: Pressbild

organisation och projekt Växtkraft i Rosengård

Är du intresserad av att hjälpa till? Det behövs alltid volontärer. Anmäl dig till rosengard.lf@rb.se

Bild: Shutterstock

Ett av Rädda barnens huvudmål är att ”Sverige ska vara ett bra land för ALLA barn”. Organisationen har flera projekt i Malmö för att visa på olika möjligheter till utveckling. Ett av projekten heter Växtkraft och går ut på att barn i Rosengård ska lära sig mer om naturen och hur saker och ting fungerar i den genom att odla sina egna växter och blommor på en kolonilott i området. Barn och volontärer träffas en eftermiddag i veckan och planerar, odlar och skördar olika växter. Projektet startade våren 2011 och har som mål att barnen ska få lära sig mer om hållbarhet, miljö och natur. I Rosengård och i området kring Herrgården bor det många barn i behov av meningsfulla fritidsaktiviteter. Projektet Växtkraft bidrar dessutom till integration och mångfald mellan barn och volontärer.  raddabarnen.se/lokalforeningar Bild: Pressbild. Ur Lilla döden jälsar på. Sissela Benn som flickan Elsewise.

T ROVÄR D I GT NR 2 2 0 1 5

kultur & teater Relevant för sin tid Malmö Stadsteater har under många år arbetat hårt för att utveckla och ge publiken ett starkt och varierat kulturutbud. Arbetet tycks ha gett resultat. Förutom en ständig närvaro i media har publiksiffran ökat med över 10% från 2013 till 2014. Förutom teaterföreställningar arrangerar teatern publikmöten, evenemang och projekt. Ett exempel på detta är visningar på Hipp för skolor i Malmö där elever får se vad som sker bakom kulisserna på teatern. Ett av flera spännande samarbetsprojekt under 2015 är hiphopmusikalen ”Staden i mina drömmar”. Unga Malmöbor berättar om ett Malmö där de förverkligar sina drömmar. Flera kulturinstitutioner i Malmö är med och bidrar till detta kulturprojekt som blir en föreställning på Skånes Dansteater i oktober. I maj blir det också en gränsöverskridande samproduktion med Cirkus Cirkör. Premiär 8 maj.

7


Jesus säger: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig, han skall leva, om han än dör”. Johannes 11:25.

FRÅN DÖD TILL LIV TEXT: KARIN ROSVALL BILD: SHUTTERSTOCK

LIVET OCH DÖDEN. Eller kanske döden och livet? Vanligtvis pratar vi ju om livet först och sen döden. Men i kristendomen, och inte minst under påsken, pratar vi ofta om döden först. Om Jesus som dog på korset och sedan uppstod. Jesus kom till oss för att visa på en livserfaren Gud. Han levde på jorden, skrattade och grät precis som vi. Han vet vad det är att leva som människa. Jesus levde, dog och uppstod till det eviga livet. Om detta handlar påsken.

8

T ROVÄ RDI G T N R 2 2015


TROVÄRDIGT DÖD/LIV

Påsken dag för dag: PALMSÖNDAGEN Jesus red i in Jerusalem på en åsna. Han togs emot som en kung av folket som jublade, viftade med palmblad och sjöng ”Hosianna”. Vi kallar veckan för Stilla veckan men för Jesus var den allt annat än stilla. Musiken under Stilla veckan går ofta i moll, gudstjänsterna är stilla och och vill ge oss möjlighet till eftertanke.

INTÅGET I JERUSALEM Matteusevangeliet 21: 6-9 Lärjungarna gick bort och gjorde så som Jesus hade sagt åt dem. De hämtade åsnan och fölet och lade sina mantlar på dem, och han satt upp. Många i folkmassan bredde ut sina mantlar på vägen, andra skar kvistar från träden och strödde dem på vägen. Och folket, både de som gick före och de som följde efter, ropade: "Hosianna Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!"

SKÄRTORSDAGEN Som avskedsgåva fick mänskligheten inte ett föremål av Jesus, det skulle snart ha kommit bort. Istället fick vi en handling att utföra om och om igen. Vid måltiden tog Jesus bröd och vin och gav åt sina lärjungar. Så här skulle kyrkan göra i fortsättningen, sa han. Nattvarden är ett av kyrkans sakrament – en helig handling – som Jesus själv har gett oss. Själva brödet är en liknelse för gemenskapens närhet. Nattvarden är ett mysterium för den som vill ta emot. I grunden handlar det om en inbjudan till gemenskap med Gud.

DEN SISTA MÅLTIDEN – NATTVARDEN. Första Korinthierbrevet 11:23-25 Den natten då herren Jesus blev förrådd tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och sade: 'Detta är min kropp som offras för er. Gör detta till minne av mig." Likaså tog han bägaren efter måltiden och sade: "Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod. Var gång ni dricker av den, gör det till minne av mig”.

Under påsken framförs ibland större musikaliska verk som framställer Jesu lidandes historia. Ofta kallas det passionsmusik då passion också betyder ”lidelse”. Johann Sebastian Bach har efterlämnat de två mest framförda passionerna: Johannespassionen och Matteuspassionen.

T ROVÄR D I GT NR 2 2 0 1 5

 9


Påsken dag för dag

TROVÄRDIGT DÖD/LIV LÅNGFREDAG Långfredagens drama kan beskrivas som ett ondskans drama i koncentrerad form. En oskyldig döms till döden. Guds son. Långfredagens gudstjänst präglas av stillhet och sorg. Jesus grips och döms till döden för att ha gjort anspråk på att kallas judarnas kung. Jesus dödas genom att bli korsfäst. Han fastställs död på eftermiddagen och tas ner från korset samma kväll. Jesus sveps in i linnetyg och läggs i en grav uthuggen ur berget.

JESU DÖD - Markusevangeliet 15:37-39 Med ett högt rop slutade Jesus att andas. Och då brast förhänget i templet i två delar, uppifrån och ända ner. När officeren som stod vänd mot honom såg honom ge upp andan på det sättet sade han: ”Den mannen måste ha varit Guds son.”

PÅSKDAGEN ””Glad påsk” önskar vi varandra och stämmer bra med påskens innebörd. Påsken är inte berättelsen om döden utan om uppståndelsen och livet. Korset blir en påminnelse om att Jesu himmelsfärd inte innebär att Gud tagit sin hand från världen. Osynlig finns Gud vid vår sida med hjälp och ledning till tidens slut. JESU UPPSTÅNDELSE - Matteusevangeliet 28:1-6 Efter sabbaten, i gryningen den första veckodagen, kom Maria från Magdala och den andra Maria för att se på graven. Då blev det ett kraftigt jordskalv, ty Herrens ängel steg ner från himlen och kom och rullade undan stenen och satte sig på den. Hans utseende var som blixten och hans kläder vita som snö. Vakterna skakade av skräck för honom och blev liggande som döda. Men ängeln sade till kvinnorna: "Var inte rädda. Jag vet att ni söker efter Jesus, som blev korsfäst. Han är inte här, han har uppstått, så som han sade.

ANNANDAG PÅSK På Annandag påsk får vi höra evangelieberättelsen i kyrkan om hur många människor fick möta Jesus efter uppståndelsen.

10

Lukasevangeliet 24:28-31 De var nästan framme vid byn dit de skulle, och han såg ut att vilja gå vidare, men de höll kvar honom och sade: ”Stanna hos oss. Det börjar bli kväll och dagen är snart slut.” Då följde han med in och stannade hos dem. När han sedan låg till bords med dem tog han brödet, läste tackbönen, bröt det och gav åt dem. Då öppnades deras ögon och de kände igen honom, men han försvann ur deras åsyn.

T ROVÄ RDI G T N R 2 2015


Killans vårprogram 2015: 2-5 april Påskreträtt. Vi följer Jesus från Skärtorsdagens måltid till Påskdagens gryningsljus som vi avslutar med påskfrukost och påskeld. 8-11 april Bönedagar. Stilla dagar – en eller flera – för egen fördjupning i bön, tystnad och samtal. 23-26 april Pilgrimsledarutbildning

RETREAT TILL KILLANS BÖNEGÅRD PÅ ÖSTERLEN:

Egentid med Gud PÅSKENS BUDSKAP försöker leda oss till eftertanke och engagemang. Ibland är det inte så lätt i en stressig vardag. Då finns det möjlighet att åka på retreat eller reträtt. I Lunds stift finns det flera ställen för att få lugn och tillfälle för att samtala med Gud – be. Ett av ställena är Killans bönegård, utanför Simrishamn. Att åka på reträtt är att dra sig undan för en tid. Jesus själv gjorde så. Om och om igen gav han sig iväg ut i öknen, upp i bergen eller for med båten över sjön till en öde trakt för att vara ensam och för att be. Jesus behövde den tiden. Reträtten är dagar vi ger oss själva och Gud. Vi får tillfälle att lyssna snarare än att tala. Till reträtten ska man därför inte ta med sig alla olästa böcker eller arbeten som inte hanns med, ingen dator eller dagstidning och helst ingen telefon. Den gemensamma tystnaden i reträtten ger en djup gemenskap bortom orden. Man behöver inte vara trevlig och social som i vardagen. Måltiderna äts under tystnad. Först

kan det kännas märkligt, men efter lite övning upplevs det som befriande för de flesta. Bönegården drivs av den ideella föreningen Killan som arbetar i solidaritet med Svenska kyrkan. Föreningen arbetar för att skapa en andlig miljö av bön, tystnad, fördjupning, pilgrimsvandring och gemenskap. Bönegården är öppen för alla och du kan komma hit i grupp eller ensam. Som gäst deltar du i det liv med bön som redan levs på Killan. Det finns också möjlighet till enskilt samtal med präst.   svenskakyrkan.se/lundsstift

OM RETREAT

3-8 maj Kurs i ikonmålning. Ledning av ikonmålaren Lisa Chemnitz. Under kursen lever vi med i Killans tidebönsrytm. 14-17 maj Pilgrimsreträtt. Dagar med stillhet och vandring 26-29 maj Bönedagar. Stilla dagar – en eller flera – för egen fördjupning i bön, tystnad och samtal.

Killans bönegård

0414 -23055 Facebook: Killans bönegård svenskakyrkan.se/ lundsstift (sök Killan)

Retreat är en möjlighet att för några dagar leva i avskildhet och stillhet. Det är ett tillfälle att hinna ifatt sig själv, få tid för reflektion över det som är viktigt i livet, och för att lyssna till och vara nära Gud.

T ROVÄR D I GT NR 2 2 0 1 5

11


Barnen lär oss om livet TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM BILD: GUNNAR MENANDER

Att vara människa innebär ett livslångt lärande. Det börjar den dag vi föds och upphör inte förrän vi dör. Om de nyfödda barnen tänker vi att det är mycket som vi måste lära dem. Men frågan är om vi inte borde vända på perspektivet: Vem kan egentligen lära sig mest av vem?

O

Gustav Burman tycker att vi borde se varandra för vad vi är – och inte för vad vi gör.

12

m jag vågar kasta mig ut med någon som inte är som jag själv, då kan jag lära mig mycket om livet. Och den här lilla är inte alls som jag. Gustav Burman, präst i Malmö och pappa till Sigrid, 1,5 år, kramar om dottern som sitter uppkrupen i knäet på honom. Sedan augusti förra året är han föräldraledig på heltid. Totalt sex månader. Nu återstår bara några veckor tills han ska återvända till sin tjänst i Västra Skrävlinge kyrka. Föräldraledigheten har varit en fantastisk men också omtumlande tid, berättar han. Den nära kontakten med dottern har fått honom att omvärdera synen på sitt eget liv, om

vad som är viktigt och vad vi kan lära oss av de små. – Vi utgår från att det är vi vuxna som ska uppfostra barnen till goda människor, men jag tror att det är precis tvärtom, genom att titta på barnen lär vi oss vad livet egentligen handlar om, säger Gustav Burman. I bibeln talas det mycket om barnen. Och inom delar av den moderna teologin är det slående hur stort fokus som ligger på Jesu tilltal till barnen, konstaterar Gustav Burman. Själv menar han att han – kanske omedvetet – byggt en stor del av sin egen syn på bibeltolkning kring Jesus resonemang. – Det handlar om att lyfta fram de marginaliserade i samhället. På Jesu T ROVÄ RDI G T N R 2 2015


TROVÄRDIGT DÖD/LIV tid betydde barnen inte så mycket, de var tillsammans med kvinnor och slavar totalt utlämnade till de män som var vuxna och fria. Men Jesus vände på perspektivet och suddade ut gränserna för vem som är vad. Idag har barnen en helt annan status. Men att göra som Jesus och vända på perspektivet kan vara nyttigt ändå.

VILL VARA SOM BARNEN I sina tal i samband med dop brukar Gustav Burman nämna att de allra flesta av oss nog längtar efter att bli som barnen. Han tar ett exempel: – När vi möter ett litet barn så ler många av oss utan att veta varför. Samma sak händer inte när vi möter en vuxen människa. Varför är det så? – Om vi sätter oss in i barnets perspektiv så måste det vara fantastiskt att alltid mötas av leenden, bara för att man är. Vi vuxna har lärt oss att ge det godkännandet till personer som presterat något. Jag är själv jätteförtjust i Zlatan. Det räcker att jag ser en bild på honom så blir jag glad, men det är ju i första hand på grund av det han presterar på fotbollsplanen och inte bara för att han är. Gustav Burman menar att det är konstigt att vi gör den skillnaden mellan vuxna och barn, och att det inte

till, inte i första hand för att vi har en uppgift eller för att vi måste uppfylla våra mål som ett slags projektbeskrivning av livet, utan först och främst för att vi är människor. Det är vår viktigaste uppgift, att vara människor. – När vi ser på barnen och ler mot dem så nöjer vi oss med det. De kan till och med göra jättemycket fel i våra ögon, och ändå är vi jätteglada för dem. Tänk om vi vuxna kunde se på varandra på samma sätt, det är nog det största lärandet, säger Gustav Burman.

INTE FÖR VÅR EGEN SKULL

Dottern Sigrid har fått pappa Gustav att omvärdera sitt eget liv.

Ett annat viktigt perspektiv på barnen är att de hjälper oss att flytta fokus från oss själva. – När vi får barn offrar vi något av oss själva. Vi lever inte längre för vår egen skull. Våra egna liv spelar inte lika stor roll längre. Även här lär barnen oss något viktigt om livet, menar Gustav Burman. – Det gäller ju även i ett vidare perspektiv. Lever jag för mig själv eller för min omvärld? Idag har barnen en central plats

VI UTGÅR FRÅN ATT DET ÄR VI VUXNA SOM SKA UPPFOSTRA BARNEN TILL GODA MÄNNISKOR, MEN JAG TROR ATT DET ÄR PRECIS TVÄRTOM alls var meningen att det skulle bli så. Det räcker att titta på ett litet barn som sover för att man ska förstå. – Jag tror vi har massor att lära av barnen i det avseendet. Att bara vara är något som vi generellt sett är ganska dåliga på. Vi människor finns T ROVÄR D I GT NR 2 2 0 1 5

i våra liv. Vi tar för givet att vi ska kunna sätta barn till världen. Ändå är det långt ifrån verkligheten för många. Gustav Burman menar att detta är något som vi måste fundera över och diskutera. – Att få barn är den största välsig-

nelsen du kan få. Men innebär det att en person som inte kan få barn, eller väljer att avstå från att skaffa barn, har kastat bort sitt liv? – Självklart inte. Det är naturligtvis oerhört grymt för dem som längtar efter barn att upptäcka att det inte är möjligt. Samtidigt måste vi tänka att det finns ett stort värde i mitt eget liv. Att sätta barn till världen är inte mitt högsta mål i livet, mitt högsta mål är fortfarande att vara människa. Varifrån kommer då föreställningen att det är självklart att vi ska kunna få barn? Gustav Burman ser en ganska enkel förklaring. – Jag tror det är något som vi bär med oss sedan barndomen. Genom att vi själva har varit barn så upplever vi det som något naturligt. – Egentligen borde vi ha det motsatta perspektivet, och tänka att varje liv som skapas är ett underverk. Och så tror jag att de flesta nyblivna föräldrar faktiskt känner. På det viset bär vi nog båda perspektiven inom oss. 

13


TROVÄRDIGT DÖD/LIV

Motströms – i takt med sig själv TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM

När författaren och psykologen Patricia TudorSandahl skrev boken ”Den tredje åldern” – om livet mellan femtio och sjuttio – var syftet att komma ikapp sig själv. Hon var femtiosex år och hade precis gått igenom en svår sjukdomsperiod. Nitton år senare tänker hon att man kanske aldrig kommer ikapp eller går i takt med sig själv. Att vi människor ofta ligger både ett steg före och ett steg efter oss själva, och att det är det som är livet. – Det är en sorts tillblivelse som jag numera vill tro fortsätter tills vi dör. 14

P

atricia Tudor-Sandahl blundar när hon pratar i telefon. Det är ett sätt att samla tankarna, att fokusera på det hon vill uttrycka. Hon har just gjort bort sig i radion berättar hon, genom att använda en faktauppgift som visade sig vara felaktig. Det stör henne. Samtidigt säger hon att en av de saker som hon lärt sig genom åren är att man överlever det mesta. – Har man levt ett tag så är man medveten om de fallgropar som finns, man har gjort bort sig tillräckligt många gånger och vet att man klarar sig den här gången också. Det ingår i att vara människa, konstaterar Patricia Tudor-Sandahl. Ändå. Kanske känner den före detta universitetslektorn att en tabbe per dag räcker. Nu vill hon att allt ska bli rätt. Inga otydligheter eller flummiga resonemang, alltså blundar hon när hon pratar. Patricia Tudor Sandahl är född i Manchester i England 1940, men flyttade till Sverige 1964 för att ”lära svenskar prata engelska”. Sedan dess


MÅNGA REAKTIONER Patricia Tudor-Sandahl var femtiosex år när boken kom ut och hade precis lämnat en tuff sjukdomsperiod bakom sig. Skrivandet var ett sätt att bearbeta det hon varit med om, men också ett försök att komma ikapp – eller i takt med – sig själv. – Tanken var inte att skriva en bok om åldrande, men efter sjukdomen så började jag förstå att jag inte hängt med i min egen utveckling. Den åld-

T ROVÄR D I GT NR 2 2 0 1 5

rade kvinna som alla andra såg, var jag inte riktigt medveten om. Jag hade ett behov av att uppdatera mig själv. Som alla PatriPatricia Tudorcia Tudor-Sandahls Sandahl är psykolog böcker utgår Den och författare. tredje åldern I sina böcker från hennes egna om bland annat funderingar kring åldrande utgår hon från sina egna livet och vad det upplevelser. innebär att vara människa. Vem är jag egentligen? Vad är viktigt för mig? Vad vill jag med mitt liv framöver? Det skulle visa sig att detta var funderingar som delades av många. Boken blev en bästsäljare. – Jag fick så jädrans mycket reaktioner, allt från människor som kände igen sig själv och som sa att åldrandet inte längre kändes så skrämmande, till män som beklagade sig över att jag inte gav fler exempel på männens åldrande. Människor ringde, skrev och kom fram till mig på gatan för att få en pratstund. För mig blev det en bekräftelse på att allt det som jag

Bild: Pressbild

har hon varit gift tre gånger, fått två barn och tre barnbarn, utbildat sig till psykolog och psykoterapeut, drivit eget företag med fyrtio anställda, varit universitetslektor i Stockholm och i Lund, samt både sommar- och vinterpratare i radions P1. (Om allt detta och mycket mer går att läsa på Patricia Tudor-Sandahls hemsida: www. tudorsandahl.se). Dessutom har hon skrivit arton böcker. Den första, Om barnet inom oss, gavs ut 1983 och den senaste, Längtan visar vägen, kom förra året. Mitt i detta bokflöde kom Den tredje åldern, som handlar om det ”gränsland” vi träder in i när vi fyller femtio år – då man varken är ung eller gammal.

kämpat med i mitt liv också finns hos andra, att vi människor är mer lika än olika. Det var dock nära att boken aldrig kommit ut, berättar Patricia Tudor-Sandahl vidare. – Jag förstod inte i förväg att det var frågor som låg i tiden, och jag tänkte att boken skulle avslöja hur omogen jag var. Det var min man som till slut lyckades övertala mig att ge ut den.

DE SJU DÖDSSYNDERNA ”Den tredje åldern” kom ut 1999. Framgångarna öppnade många nya dörrar. Året efter blev Patricia TudorSandahl sommarpratare i Sveriges Radio. Och samma år debuterade hon i radioprogrammet Tankar för dagen, ett uppdrag som hon fortfarande har kvar. Uppföljaren till Den tredje åldern kom 2010, strax innan Patricia TudorSandahl skulle fylla 70, och handlar även den om åldrande. – Jag insåg hur fort tiden går, och att jag var på väg att passera den gräns som jag själv satt upp. Vad är det nu, mot slutet av mitt liv, som jag måste ta på allvar? Vilken människa

 15


TROVÄRDIGT DÖD/LIV

Bild: Pressbild

– Jag insåg hur fort tiden går, och att jag var på väg att passera den gräns som jag själv satt upp, säger Patricia Tudor-Sandahl.

vill jag vara, och vad hindrar mig från att bli den människan? För att reda ut de här frågorna tog Patricia Tudor-Sandahl hjälp av de sju dödssynderna. – Jag fäste mig speciellt vid ordet synd i betydelsen att missa målet, och använde mig av de sju dödssynderna och dess motsatser för att visa att vi har ett val. Girighet, avund, likgiltighet och vrede är exempel på känslor som från och till finns inom oss alla, menar Patricia Tudor-Sandahl. De är en del av att vara människa. Men genom att vara medvetna om att de finns där kan vi också finna en motvikt, en dygd, som hjälper oss att bli helare människor. Succén med Den tredje åldern, och i viss mån även Den fjärde åldern, borde rimligen kunna tas som ett bevis på att det finns ett sug efter litteratur som belyser olika aspekter av åldrandet. Varför är det så? Lite överraskande visar det sig att Patricia Tudor-Sandahl – trots succén – inte alls är övertygad om att den sortens böcker behövs. Hon är generellt sett skeptisk till att dela in människor i olika grupper, inte minst efter ålder, och menar att det genom hela livet finns mer som förenar än

16

skiljer oss åt. Inom oss däremot, är vi människor i många avseenden motsägelsefulla. Vi vill en sak, men gör en annan. Även vår syn på åldrandet är motsägelsefullt. Få skulle exempelvis hävda att de erfarenheter och insikter som – i bästa fall – följer med ett långt liv inte har något att lära yngre generationer. Ändå finns det ett utbrett förakt mot det som är gammalt och nött. Patricia Tudor-Sandahl säger att det förmodligen är ett resultat av vårt ekonomibaserade samhälle – där vi mer än något annat förväntas vara produktiva. – Vi kan hävda att de värderingarna är skit, att de inte är våra egna och att det är absurt att se på åldrandet på det viset. Men vi är alla barn av vår tid. Vi som är äldre har själv varit med om att införliva dem. De kryper under huden på oss och det är väldigt tråkigt eftersom det tar bort den kraft som finns i att ha levt ett långt liv. En kraft som jag anser det vara vår plikt att dela med oss av, säger Patricia Tudor-Sandahl.

LIVET BÄR FRUKT I förordet till Den tredje åldern skriver Patricia Tudor-Sandahl att åren efter femtio ”kan bli en tid då man

mognar och livet bär frukt på ett helt annat sätt än tidigare”. Vilka är då nycklarna till ett lyckligt och harmoniskt åldrande? – Jag tror att de viktigaste erfarenheterna som formar oss är de svåra. Det kan låta som en paradox, men jag tänker att vi kan använda oss av de sår som livet gett oss för att bli helare människor. En viktig del av det här är att inte skönmåla eller förneka, utan att ta till sig allt som funnits i ens liv och att se sig själv och sin strävan i ett helhetsperspektiv. – En förutsättning för att i bred bemärkelse kunna njuta av livet är, tror jag, att man känner sig som en hel människa. Och åtminstone för mig handlar det om att bli tagen i anspråk.

MER LEVANDE EFTER SEXTIO Med facit i hand konstaterar Patricia Tudor-Sandahl att åren mellan sextio T ROVÄ RDI G T N R 2 2015


Patricia TudorSandahls bästsäljare.

T ROVÄR D I GT NR 2 2 0 1 5

och sjuttio varit bland de mest levande i hennes liv. Det var en period då hon kände sig mer självsäker och inte var så rädd för att göra bort sig. Insikten att man aldrig kan vara säker på morgondagen gjorde henne bättre på att ta vara på stunden och att vara mer närvarande och accepterande av både sig själv och andra. Hon tillät sig att njuta fullt ut, utan att för den skull inbilla sig att lyckan skulle vara för alltid. – Det kändes som att jag hade mitt på det torra, att jag gjort upp med det förflutna och att mina insikter om vad som var väsentligt i livet och vad jag kunde vara utan, skulle finnas för evigt. Men jag måste erkänna att åren mellan sjuttio och sjuttiofem inte alls blev som jag hade tänkt mig. Det som ofta händer när man blir gammal är att det förflutna, gamla sår och oförrätter, kommer tillbaka. Man konfronteras av sig själv och det liv som man levt. Allt det sårbara, det ofärdiga och det oförlösta kommer igen och man tvingas bearbeta det en gång till.

Är det tungt att bära? – Ja, jag tycker det. Dag Hammarsköld, som är en mycket viktig person för mig, har sagt att ”människokallet är människoblivandet”. Det är bara att konstatera att vi aldrig blir färdiga. Tillblivelsen varar tills vi dör.

KASTAR BORT MASKEN Att åldras har också fördelar. En av dessa är att man kastar bort många av de masker som man burit genom livet, och vågar visa sig som man är, menar Patricia Tudor-Sandahl. Hon kallar det för det nakna mötet med människor, och liknar det vid det lilla barnets oförställda, kravlösa möte med omvärlden. – Jag tycker att det är en väldig frihet. Det finns en frid i att vila i begränsningen och att inte längre streta emot. En annan sak som kan vara väldigt befriande är att våga gå mot strömmen, att vara okonventionell. Det tycker jag är något som vi gamla borde göra mycket mer. 

17


TROVÄRDIGT DÖD/LIV

De cyklar för livet

När Jacob Schaub var sex år gammal fick han diagnosen leukemi. Det blev starten på 3,5 års intensiv behandling med dagliga doser cellgifter. I sommar är pappa David en av närmare 40 cyklister från Team Rynkeby Malmö som cyklar till Paris för att samla in pengar till Barncancerfonden. TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM BILD: GUNNAR MENANDER

Team Rynkeby är i första hand ett välgörenhetsprojekt, säger Pernilla Søgaard, tränare och lagledare som är med för tredje gången.

18

Drygt 120 mil. Så långt är det landvägen mellan Malmö och Paris. Den 3 juli ger sig närmare 40 cyklister av för att på två hjul och sju dagar ta sig hela vägen till den franska huvudstaden. Syfte? Att samla in pengar till Barncancerfonden. – Förra året drog vi tillsammans med de övriga fem svenska lagen in över 11 miljoner. Målet i år är att slå det, säger Pernilla Søgaard, lagkap-

ten som är med och cyklar för tredje året i rad. En som är med för första gången är David Schaub. För fyra år sedan drabbades hans son Jacob av leukemi, blodcancer. Det blev början på en extremt krävande behandling som inte avslutades förrän i juni förra året. Då hade Jacob fått cellgifter varenda dag i 3.5 år. Men vi backar bandet. Fyra år närmare bestämt, till dagen då familjen fick veta att Jacob hade cancer.

T ROVÄ RDI G T N R 2 2015


Jacob och David Schaub i Team Rynkebys gula tröjor. I juli bär det av till Paris drygt 120 mil på cykel.

SIMMAR OCH CYKLAR Familjen Schaub: pappa David, mamma Sofia, och de tre sönerna Jacob, Simon och Lucas, bor i Seattle, där david arbetar som mjukvaruutvecklare på Microsoft. Jacob har under en längre tid känt sig hängig. Han är trött och har gått ner en del i vikt. Av läkare har familjen fått veta att det troligen rör sig om förstoppning. Den här morgonen har Jacob haft näsblod. Det slutar efter en stund och David skjutsar honom till skolan. – Jag har precis kommit till jobbet när de ringer från skolan och säger att Jacob kräks blod. Jag kastar mig i bilen och ringer min fru Sofia. Vi inser att vi de närmaste minuterna måste fatta en rad livsavgörande beslut.

När David och Sofia kommer fram till skolan rusar de genom korridorerna. De bestämmer sig för att köra Jacob till barnsjukhuset i Seattle. – När vi kommer dit börjar de ta prover direkt. Tre timmar senare blir vi inkallade till läkaren, som berättar att Jacob har leukemi. cykla, berättar David. I somras, efter 3,5 år med dagliga doser av cellgifter, avslutades äntligen behandlingen. Livet börjar långsamt återgå till det normala. Jacob har tagit igen det mesta av det han missat i skolan. Och i somras lärde han sig både simma och cykla, berättar David. Sedan två år tillbaka bor familjen i Malmö. De kom i kontakt med Team Rynkeby genom Barncancerfonden. – Det var vid årsmötet förra året. Jag satt i bubbelpoolen tillsammans med en av de tidigare deltagarna i Team Rynkeby, och han berättade om sin son som gått bort i cancer. Efter samtalet i poolen gick David Schaub in på Team Rynkebys hemsida och fyllde i ansökningsformuläret. Ändå blev det lite av en chock när lagkaptenen Pernilla Søgaard ringde upp och erbjöd honom en plats i laget. – Jag frågade om jag kunde få lite betänketid, men när jag väl lagt på luren tog det bara fem minuter att bestämma mig. Jag såg Jacob framför mig, hur han har kämpat för sitt liv under så lång tid. Nästa överraskning kom i september förra året, i samband med första informationsträffen med laget. Då gick det upp för David att alla kostnader som hade med cyklingen och loppet till Paris att göra; träningskläder, racercykeln och alla övernattningar skulle finan-

VILL DU VARA MED OCH STÖTTA TEAM RYNKEBY? Alla bidrag, oavsett storlek, är välkomna och går oavkortat till Barncancerfonden. För mer information, hör av dig till Pernilla Søgaard på: trmalmo2015@gmail.com

T ROVÄR D I GT NR 2 2 0 1 5

sieras av deltagarna själva. Totalt en kostnad på runt 30 000 kronor.

250 MIL I BENEN Pernilla Søgaard berättar att intresset för att vara med i Team Rynkeby är stort. Totalt runt 600 sökande till de åtta lag, med max 40 deltagare i varje, som finns i Sverige. – Team Rynkeby är i första hand ett välgörenhetsprojekt. Cyklingen till Paris bara utgör en liten del. Resten handlar om träning och att skaffa sponsorer och samla in pengar till Barncancerfonden genom olika event. Under hösten och vintern har Team Rynkeby synts på Emporia, klädda i sina gula cykeltröjor och med insamlingsbössor i händerna. Träningen har hittills bestått av spinning och olika former av styrketräning i grupp. I april börjar hårdträningen, när de rullar ut på de skånska landsvägarna med sina nya cyklar. – Vi brukar säga att man måste ha ungefär 250 träningsmil i benen om man ska orka med cyklingen till Paris, berättar Pernilla Søgaard. Den tredje juli bär det av. Sju dagar senare rullar Team Rynkeby Malmö, tillsammans med övriga sju svenska lag samt ytterligare 25 nordiska lag, in i centrala Paris. Det är en mäktig upplevelse att se närmare 1500 cyklister formerade i en kilometerlång gul korv komma cyklande genom Paris, försäkrar lagkaptenen. En av dem som kommer att stå längs Champs-Élysées för att välkomna cyklisterna är tioåriga Jacob Schaub. – Självklart. Hela familjen kommer att vara där och ta emot oss, berättar David Schaub.  Fotnot: I samband med en efterkontroll i början av mars hittade läkarna misstänkta cancerceller i Jacobs ryggmärgsvätska. När denna tidning lämnas till tryck väntar familjen Schaub på svar från de nya undersökningar som gjorts.

19


TROVÄRDIGT DÖD/LIV

Såret läker, men ärret finns alltid kvar

Ensamhet, sorg, ilska och till och med glädje. I kyrkans efterlevandegrupper möts människor som förlorat någon nära anhörig för att samtala och bearbeta sina känslor. – Att sätta ord på det man känner bidrar till läkningen, säger prästen Jan Jorde.

Bild: Gunnar Menander

Är det rimligt att tro på ett liv efter döden? Prästen Jan Jorde menar att vi ofta pratar om vad som händer när vi dör, men aldrig om hur det var i samband med födseln. Han vill gärna se döden som ett slags tillblivelse, början på något nytt som vi här och nu inte vet något om.

U

ngefär tre månader. Så lång tid brukar det ta innan omgivningen tycker det är dags för den som förlorat en anhörig att ta sig samman och gå vidare. – I själva verket tar det oftast ett år innan vi ens har förstått vad vi har att möta; första julen, första sommaren och första semestern på egen hand. Om det handlar om en livskamrat som man levt ihop med i många år kan det ta ytterligare tre till fem år innan man känner sig läkt, säger Jan Jorde, präst i S:t Petri kyrka i Malmö. Jan Jorde har varit präst i snart fyrtio år. Under åtminstone tjugofem av dessa har han lett kyrkans så kallade efterlevandegrupper – eller leva vidare-grupper. Han har många gånger mött sörjande människor som känt sig förvirrade, och som till och med tackat nej till att delta i kyrkans efterlevandegrupper, på grund av omgivningens krav och förväntningar. – Det är sällan så att man blir av med sorgen helt. De flesta upplever nog att de har ett ärr kvar, men att det med tiden inte gör så ont längre, säger Jan Jorde.

SÄTTER ORD PÅ KÄNSLORNA Han kallar kyrkans efterlevandegrupper för självhjälpsgrupper. Oftast deltar två representanter från kyrkan, en präst eller en diakon och kanske någon från församlingen som själv har erfarenhet av sorgearbete. Betydelsen av att få sätta ord på sina känslor, och att få möta andra i samma situation går knappast att överskatta.

20

TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM – Det som deltagarna i de här grupperna generellt brukar säga, är att det varit skönt att få prata med andra som upplevt samma sak och som har förståelse för det de går igenom. Det bidrar till läkningen, säger Jan Jorde.

LÄKANDE ATT BERÄTTA Efterlevandegruppen brukar starta ett par månader efter dödsfallet. Gruppen träffas vanligtvis vid sex tillfällen. – Vi börjar med att deltagarna får presentera sig för varandra. De berättar om sig själv och sin familj och hur deras situation ser ut. Det är ett sätt att skapa ett förtroligt sätt att mötas, förklarar Jan Jorde. Därefter kommer deltagarna in på det som hände före dödsfallet, för att sedan – när man lärt känna varandra ännu lite bättre – berätta vad som hände vid själva dödsfallet samt hur de upplevt tiden efter dödsfallet. Ett annat ämne som brukar komma på tal i grupperna är alla de praktiska frågor som den efterlevande måste ta itu med. Alla sysslor och allt ansvar som deltagarna nu har att axla på egen hand. – Det är till exempel vanligt att en person har skött ekonomin, medan den andra tagit hand om hushållssysslorna. Plötsligt står ena parten där ensam med en massa sysslor som är ovana. Jan Jorde brukar även be deltagarna att ta med en bild på den de sörjer, och be dem berätta om den personen. – Just det upplever många som väldigt läkande, berättar han. T ROVÄ RDI G T N R 2 2015


Innan gruppen skiljs åt sista gången samtalar man vanligtvis också om frågor som rör framtiden. – Deltagarna försöker tänka framåt. Hur vill jag gestalta resten av mitt liv? Hur tror jag att min livskamrat hade velat att jag skulle gestalta mitt liv? Så här långt in i processen händer det ofta att sorgen blandas med glädje och skratt. Denna glädje kan vara svår att hantera för många, berättar Jan Jorde. – Ibland känner människor att de gör våld på minnet av den döde om de går runt och är glada. Då är det viktigt att tänka att den döde nog inte vill att den efterlevande ska sörja ihjäl sig utan att han eller hon istället ska ta vara på sitt liv.

LÄMNAD OCH ÖVERGIVEN En annan av Jan Jordes erfarenheter är att de efterlevande när det gått ett tag även kan känna ett behov av att prata om nackdelarna hos den man sörjer. Man känner sig lämnad och övergiven, och känslor som ilska och vrede blommar plötsligt upp. – Då är det viktigt att förklara att detta inte är något konstigt, det är inget fel i detta. Vi har de känslor vi har, och vi ska inte förneka eller skämmas över dessa. – Tvärtom är det oerhört viktigt att lyfta fram dem och låta dem ta plats. Jag tror att det är när vi vågar se döden i vitöga, och möta vår sorg, som vi också ser var glädjen och livets källor finns. 

AV JORD ÄR DU KOMMEN. JORD SKALL DU ÅTER BLI … Många av oss har hört det sägas i samband med begravningar, samtidigt som vi sett prästen forma ett kors av jord på kistan. Eller? Faktum är att man inom kyrkan länge använde sig av sand istället för jord – eftersom sanden faller så vackert på kistan. Jan Jorde började fundera på det där för flera år sedan, i samband med en kurs i Sigtuna: Vad betyder egentligen det vi säger? Och hur kommer det sig att vi använder sand och inte jord? Här berättar han om sina funderingar, och hur han fick krematoriekapellen att skippa sanden. ”Min handledare på kursen berättade att han en gång hade en vän som var döende. Vännen hade sagt till honom att ”när jag dör så ska du begrava mig. Då ska du hämta jord i min egen trädgård, och det ska vara jord med plantor som jag själv har planterat”. Jag gick och funderade på det där, men polletten föll liksom aldrig ner. Men så en dag gick jag förbi en hälsokostaffär, där det stod ”du är vad du äter”. Då började pusselbiten så smått falla på plats. Veckan efter blev jag kallad till en dödsbädd, det var en man från Färöarna. Han sa till mig: ”Tänk om

T ROVÄR D I GT NR 2 2 0 1 5

jag hade fått återse Färöarna innan jag dör, jag har inte varit där på 25 år”. Två dagar senare dog han. Jag hade bara telefonkontakt med familjen, eftersom de befann sig på Färöarna. De kom till begravningen med flyg samma dag som begravningen skulle äga rum. När jag står i sakristian och förbereder mig så kommer en man från begravningsbyrån in med en snabbköpskasse från Färöarna och säger: ”De anhöriga vill att du använder den här jorden”. De anhöriga hade alltså tagit med sig jord från Färöarna. Det var mest grästorvor och när jag senare la upp jorden på kistan så ramlade det ut en mask, och då föll sista pusselbiten på plats. Jag minns att jag tänkte: Här har jag stått och gjort detta i alla år utan att förstå vad det innebär. Vi är ju faktiskt av jord. Vi har inte en enda cell i oss som inte har vuxit ute på åkern, även om en del har tagit omvägen genom en gris eller en ko. Till syvende och sist kommer allting från jorden. Det visste människor förr. De grävde i jorden med sina egna händer och för dem var jorden livet. Men vi tappade bort det där för hundra eller tvåhundra år sedan, när vi

flyttade in till städerna. En tid efter begravningen av mannen från Färöarna så ringde jag till krematioriekapellen och undrade om vi inte kunde skippa sanden, och ta in jord istället och torka den så att den faller fint på kistan. Och så är det nu. Eva betyder på hebreiska ”liv” eller ”levande” och Adam betyder ”stoft” eller ”människa” Betydelsen av Eva och Adam är alltså ”levande

jord”. Det säger faktiskt något som både tro och vetenskap är överens om, nämligen att allt i oss kommer från jorden. Men, vi är inte bara jord. Gud blåste dessutom sin ande i oss så att vi blev levande varelser.” 

21


TROVÄRDIGT DÖD/LIV

Många som förlorat en nära anhörig upplever att den svåraste tiden kommer efter begravningen. En vanlig förklaring till detta är att tiden mellan dödsfallet och begravningen är så fylld av praktiska saker som måste ordnas upp och redas ut att det inte ges tid att sörja.

När livet tar slut TEXT: SVENSKA KYRKAN, KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN OCH KARIN ROSVALL BILD: URSULA STRINER

När en anhörig eller nära vän dör förändras vår tillvaro. Saker som vi tidigare tog för givet känns inte lika självklara längre. Frågor och funderingar kring både livet och döden virvlar upp och blandas med känslor av sorg, saknad och ibland även oro inför framtiden. Efter begravningen kommer ofta sorg, saknad och tomhet. Svenska kyrkan har hjälpt sörjande och människor i kris i hundratals år. Vi finns här för dig!

D

e flesta dödsfall sker på sjukhus och ålderdomshem. Där finns personal som tar hand om den avlidne och kontaktar anhöriga. Skulle dödsfallet inträffa i anslutning till hemmet, ska du i första hand kontakta ambulans och läkare. Därefter kontaktas en begravningsentreprenör som tar hand om kroppen i väntan på begravningen. Mitt i allt detta måste en rad beslut fattas gällande begravningen. Det kan handla om allt från vilka psalmer som ska

22

onödiga. Men riterna fyller en viktig funktion. De skapar trygghet, samhörighet och hjälper oss att strukturera tillvaron i svåra situationer. Det gäller inte minst begravningen. Begravningen utgör en viktig del av sorgearbetet. Det är ett tillfälle att ta avsked av den döde och bearbeta det som hänt.

ATT LEVA VIDARE sjungas till juridiska frågor. För dig som nyligen mist en nära anhörig kan det kännas som en övermäktig uppgift. Det kan då vara skönt att veta att du inte är ensam om alla de svåra besluten. Svenska kyrkan har en lång och bred erfarenhet av sorgearbete och begravningar, ta gärna kontakt med oss.

ATT BEARBETA SORGEN Människan har i alla tider omgett sig med riter. En del av dessa kan tyckas gammalmodiga och till och med

Det kan vara svårt att leva vidare. Det skär i bröstet av sorg och tomhet. Saknaden kommer och går i vågor. Särskilt svårt kan det vara i samband med stora helger, födelsedagar och andra familjehögtider. Viktigt i den här situationen är att man inte försöker bära allt själv. Ett sätt att bearbeta sorgen och komma vidare är att prata om det som hänt med släktingar, vänner och bekanta. Med en präst kan man prata om allt från ekonomiska bekymmer till frågor som rör livet och döden.  T ROVÄ RDI G T N R 2 2015


MALTE SAHLGREN har arbetat på kyrkogårdar i olika befattningar i över 40 år. Sedan 1998 är han chef för Kyrkogårdsförvaltningen i Malmö. – Att arbeta för de döda och deras anhöriga är ett sätt att visa respekt för livet, menar han. Er bransch har hand om begravningar, kremeringar och begravningsplatser. Hur är det att jobba med de frågorna? – Jag har jobbat i branschen sen 1974 och trivs jättebra. Det är ett fantastiskt omväxlande yrke där det kulturhistoriska arvet och naturen, i form av våra vackra kyrkogårdar, sätter prägel på vardagen. Sedan tycker jag det är intressant och viktigt med den delen av livet där vi just tar farväl på ett värdigt sätt från våra nära och kära efter ett helt liv. I Sverige pratar vi inte så mycket om döden men alla inser vi att det är en naturlig del av livet, och någon måste ju ta om hand om de som avlider. För mig handlar döden, och att få arbeta med de som gått bort före oss, om respekt för livet. Är det tungt att varje dag på jobbet möta människor i sorg? – Som kyrkogårdschef möter jag inte dem som mist någon nyligen, den delen tar för det

Bild: Gunnar Menander

ATT JOBBA PÅ KYRKOGÅRDEN

mesta begravningsbyråerna hand om. Men vi lever med detta varje dag och det är absolut en del av vår vardag. Det är främst vår duktiga personal i kapellen, begravningsadministrationen och ute på kyrkogårdarna som dagligen möter människor i sorg.

Hur är det att jobba i kyrkogårdsmiljöer? – Stimulerande! Vi känner att vi och våra miljöer är viktiga för människan. I en vanlig park kan det vara rätt stökigt och skräpigt utan att folk reagerar, detta skulle aldrig accepteras på en Hur ser du på utvecklingen av kyrkogård. begravningsbranschen? – Utvecklingen går snabbare och En härlig tid att jobba på kyrkogården är inför påsken. snabbare. När jag började fanns det till exempel bara tre sätt som Då städar vi upp efter vintern, och tar bort kvarlämnade julman kunde välja att bli begraven på. Och hur en gravplats fick vara dekorationer. Vårblommorna utformad var också hårt reglerat tittar fram och man känner på olika sätt. Idag ser vi att varje hur den frusna naturen tinar upp. Påsken känns som ett begravning och grav blir mer fint avstamp inför kommande och mer individuellt utformad. säsong, allt får liv igen. Säsongen I och med det mångkulturella avslutas för oss på ett väldigt samhället erbjuder vi ju också värdigt sätt när Allhelgonahelgen särskilda begravningsplatser kommer i fokus. Aldrig är för olika religioner. Vi är stolta det väl så stämningsfullt på över att vi kan erbjuda i princip våra kyrkogårdar, och känns alla den sista vilan här i Malmö, fint för våra avlidna, som när oavsätt trostillhörighet. kyrkogårdarna lyses upp av tusentals levande ljus. 

23


TEXT OCH TOLKNING FYRA SÖNDAGAR Bild: Shutterstock

HAN LEVER MITT BLAND OSS Vad tror du? Tror du att han lever som lärjungarna trodde och berättade? Eller tror du att någon tog hans kropp från graven och begravde den i hemlighet någon annanstans? Eller tror du att i stort sett alla berättelser om honom i Bibeln är påhittade sagor av religiösa fanatiker? Ja, vad tror du om det som kyrkan utropar påsk efter påsk? Herren lever! Han lever mitt ibland oss! Tror du det är vägen från död till liv, eller... ? ANNANDAG PÅSK

När vi delar brödet Jag har precis bläddrat i en bok som heter The Bread Exchange. Den handlar om hur Malin Elmlid mitt uppe i modekarriären, där allt är fokuserat på att hålla nere på kolhydraterna, plötsligt får en annan inriktning på livet. Hon börjar baka surdegsbröd och dela sitt bröd med andra. Hennes arbete tar henne ut i hela världen och var hon än kommer har hon med sig sitt surdegsbröd, delar med sig av det och får nya vänner och nya berättelser, berättelser om livet, berättelser som för henne närmare den andra. Det är något av detta Emmausberättelsen handlar om. När de delade brödet, blev de en levande gemenskap. Det var då, på väg till Emmaus, men det händer fortfarande när brödet bryts och räcks åt alla. Då lever han mitt bland oss! 

24

6

APR Dagens rubrik Möte med den uppståndne Gammaltestamentlig läsning Hesekiel 37:1-10 Episteltext Apostlagärningarna 10:34-43 Evangelium Lukas: 24:13-35

T ROVÄ RDI G T N R 2 2015


TEXT: PER KRISTIANSSON, PRÄST I VÄSTRA SKRÄVLINGE KYRKA

BÖNSÖNDAGEN

Vi pratar med honom Det kom så snabbt att jag knappt hann uppfatta det, det var bara en enda mening och sen fortsatte hon som om hon inte sagt något alls om det. Vi satt på ett café och pratade när hon plötsligt sa: - Jag ber aftonbön varje kväll, men det är ju ingenting man pratar om. Sen fortsatte vi vårt samtal som om ingenting hade hänt. Jag tror många, många har det ungefär så här. Man räknar sig inte som religiös, man kallar sig inte för kristen, men hjärtats bön riktar man till Gud. Kanske kväll, efter kväll, envist som änkan i Lukastexten, kväll efter kväll, tyst utan att någon annan vet om det, men... Då lever han mitt bland oss! 

KRISTI HIMMELSFÄRDS DAG

Vi pratar om honom Hur gick det till? Hur såg det ut? Himmelsfärd, sittande på Guds högra sida. Den här helgen är full av bilder som vi inte helt enkelt kan förstå. De allra flesta av oss har nog svårt att se hur Jesus far iväg som en raket mot himmelen eller hur han och Gud sitter där på en tron och Jesus till höger om honom. Ändå, det är när vi börjar prata om alla de här fantastiska bilderna och berättelserna som han blir levande. Det var så för lärjungarna när de predikade överallt och det är så för oss. När vi pratar om honom. Då lever han mitt bland oss!

HELIGA TREFALDIGHETS DAG

När vi är som barn

- Det här är svårt! Han står framför mig. Det har precis varit barndop och han är fadder. Han har läst den "gulliga" texten om Jesus och barnen, men han tyckte nog inte den var så "gullig". Han hade svårt att identifiera sig med ett barn och då fanns det ju inte, enligt texten, plats i himmelriket för honom. Också den här söndagen handlar det om att vara som barn. Om vi bortser från det "gulliga", ja, då blir det ju svårt för de flesta av oss. Då räcker vi inte till på något vis. Då klarar vi inte det, men det är kanske just det det handlar om. Att inte räcka till. Då har vi barnet inom oss, barnet som är beroende, som inte skäms för sitt beroende. När vi är som barn. Då lever han mitt bland oss! T ROVÄR D I GT NR 2 2 0 1 5

10 MAJ

Dagens rubrik Bönen Gammaltestamentlig läsning 1 Mosebok 18:26-32 Episteltext Efesierbrevet 3:14-21 Evangelium Lukas: 18:1-8

14 MAJ

Dagens rubrik Herre över allting Gammaltestamentlig läsning 2 Konungaboken 2:11-14 Episteltext Apostlagärningarna 1:1-11 Evangelium Markus: 16:19-20

31 MAJ

Dagens rubrik Gud - Fader, Son och Ande Gammaltestamentlig läsning 5 Mosebok 6:4-9 Episteltext Apostlagärningarna 2:24-35 Evangelium Matteus: 11:25-27

25


TROVÄRDIGT GÄSTKRÖNIKAN

Bild Kristina Strand Larsson

K G Hammar är teolog, debattör, författare och f d ärkebiskop.

varför måste jesus dö? Gud bestämmer inte över livets gång. Men Gud är närvarande under livets gång och kan skapa nytt i det som sker! Så tror jag att vi kan få en ny ingång i frågan om Jesu död, skriver KG Hammar.

26

T ROVÄ RDI G T N R 2 2015


D

et enklaste och mest naturliga svaret på den ställda frågan är givetvis: därför att han var människa precis som vi! Och alla människor måste dö! Men med Jesu död har det aldrig varit vare sig enkelt eller naturligt. När vi då i frågan möter ett ”måste” så letar vi efter ett svar som förklarar detta ”måste”. Under kyrkans tvåtusenåriga historia har det getts många svar. Någon eller något krävde Jesu död på det våldsamma sätt som det skedde på korset. Det kan vara Gud eller ”Satan” eller människors synd som krävt ett offer. Och Jesus offrade sitt liv för att detta krav skulle bli tillfredsställt, har man tänkt. Den vanligaste förklaringen – åtminstone de senaste tusen åren - har nog varit att en rättfärdig Gud kräver rättfärdighet av människor som han älskar och vill leva i en kärleksfull relation till. Men människors synd står i vägen och Guds rättvisa dom kräver straff som kompenserar synden för att en relation ska bli möjlig. Människor kan inte prestera det Guds rättvisa kräver men Jesus kan göra det å våra vägnar. Hans död blir ett ställföreträdande offer för människors synder. Utan det blodiga offret på korset är ingen försoning möjlig. Måste vi verkligen tänka så? Är inte allt som människor tänker bestämt av den tid och det sammanhang som fött fram tankarna? Finns det inte flera olika sätt att tänka kring Jesu död redan i Nya testamentet? Och har inte kyrkans

T ROVÄR D I GT NR 2 2 0 1 5

historia visat upp en sådan mångfald att det inte går att fastlägga att ett sätt att tänka är det rätta? Alltfler menar också att vi idag har erfarenheter som tvingar oss att tänka nytt och annorlunda om Jesu död. Ett exempel på sådana erfarenheter är det som hände i Sydafrika efter apartheiddiktaturens fall. Sanning och försoning skulle ersätta ett traditionellt strafftänkande: ”öga för öga och tand för tand”, död åt de värsta förbrytarna. Det finns också en diskussion inom rättsväsendet där straff som hämnd från samhällets sida kan ersättas av ”reparation” av de skadade relationerna genom vård och försoning. Och inom fredsarbete satsas mycket på att lösa konflikter utan våld. Varför skulle då inte Gud kunna förväntas lösa konflikten med mänskligheten och laga den av synden präglade relationen utan våld och blodigt offer? Blir det inte ett märkligt inslag i den gudsbild vi i övrigt lärt oss av Jesus av Nasaret? Gud som kärlek och barmhärtighet! Det här med gudsbilden tror jag är grundläggande. En ”traditionell” gudstro har ofta inneburit att Guds allmakt betytt att Gud också bestämt allt. Om en olycka inträffat, ett barn dött eller någon dött ”för tidigt” så har man frågat sig ”varför?”Varför har Gud bestämt detta? Vad vill Gud åstadkomma genom att skapa denna

tragedi? Men sent omsider har vi nog lärt oss att frågan är fel ställd. Gud bestämmer inte över livets gång. Men Gud är närvarande under livets gång och kan skapa nytt i det som sker! Så tror jag att vi kan få en ny ingång i frågan om Jesu död. Gud bestämde inte att Jesus skulle dö! Men lärjungarna sökte en mening i den döden och fann den. Och sedan sökte de bilder som kunde förklara varför Jesus måste dö. En meningslös död kunde bli meningsfull! Många av oss har liknande erfarenheter. Inget mörker är så djupt att det inte kan komma ljus ut ur det! Det finns i allt en Närvaro som ständigt skapar nytt. På korset när Jesus dog, och i våra liv när ”döden” tycks triumfera! 

27


HALLÅ DÄR...

lättsmält

AV KARIN ROSVALL

…ALBIN TANKE PRÄST SOM UTBILDAT SIG TILL PSYKOTERAPEUT OCH NU ÅTERVÄNT TILL EN NYINRÄTTAD TJÄNST I SVENSKA KYRKAN MALMÖ Välkommen tillbaka! Varför har du återvänt till Malmö? – Malmö är i mitt hjärta. Åren på stiftskansliet i Lund har varit spännande och lärorika men jag kände att jag vill arbeta närmare livet i kyrkorna och bland människor i hela staden. I min nya tjänst finns många olika arbetsuppgifter med stort fokus på praktisk teologisk utveckling i hela Malmö. Det lockade mig. Svenska kyrkan i Malmö är en stor organisation och ändå ska fokus vara i de lokala sammanhangen. Det är i mötet med varje människa som kyrkans budskap kan bli verklighet. Du har ett fokus på mångfaldsfrågor, berätta! – Vi är alla olika och det finns en mångfald i hur vi förstår tro, hur vi relaterar till vår verklighet som finns runt om oss; skola, jobb, grannar, släkten och så vidare. Identitetsfrågan är alltid viktig eftersom arbetet med mångfald handlar om att vara trygg i sig själv och sitt sammanhang. Som kyrka ska vi inge hopp och mod, men vi ska också ha med det psykologiska perspektivet som hjälper oss förstå att vår identitet bygger på allt ifrån drömmar till rädslor. Det har en avgörande betydelse för hur vårt liv gestaltar sig. Mångfaldsfrågor för mig är ett så brett område och en otroligt viktig fråga för vårt samhälle.

28

Varför äter vi ägg under påsken? En förklaring är att man under den 40 dagar långa fastan innan påsk, enligt den kristna traditionen inte fick äta ägg. Något som hönorna naturligtvis inte tog någon hänsyn till, utan fortsatte värpa som vanligt. Våren är den tid på året då hönorna värper som mest. Resultatet blev att det efter fastan fanns ett rejält överskott på just ägg. VAD SYMBOLISERAR ÄGGET? En tolkning är att ägget symboliserar Jesu grav, och att det knäckta skalet gestaltar uppståndelsen. I många samhällen har ägget blivit en symbol för livet. OCH PÅSKLAMMET? Påsken är de kristnas största högtid. Den firas som en påminnelse om Jesu död och uppståndelse, men har sina rötter i den judiska påskfesten. I andra Mosebok berättas det om hur Gud instruerade Mose och Aron att slakta ett årsgammalt lamm, tillreda det och stryka blodet på dörrposterna som ett skydd mot Guds dom. Enligt Richard Tellström, måltidsforskare vid Örebro universitet, är lammet en Kristussymbol. Kristus är lammet som befriar världen. Traditionen att äta lamm till påsk är ursprungligen hämtad från Medelhavsländerna. Det var först under 1900-talet som lamm blev tradition på de svenska påskborden.  T ROVÄ RDI G T N R 2 2015


TROVÄRDIGT LÄTTSMÄLT

lite om lycka, lökar och lamm

Lycka

går att finna även i de mörkaste tider, bara man kommer ihåg att tända ljuset.

Världens största bibel? I Los Angeles finns en snickare som bestämde sig för att skära ut hela bibeln i träsnitt. Han arbetade i två år på projektet. Varje sida är en meter hög och texten präglades in på träunderlaget. Boken består av 8 048 sådana sidor. Den väger 547 kilo och är 2,5 meter tjock. Man tror att detta är världens största bibel.  bibeln.se

I VÅR NÄTKALENDER kan du lätt söka på alla gudstjänster eller aktiviteter i hela Svenska kyrkan i Malmö. Du kan filtrera alla sökningarna per stadsdel, kyrka, elleralla datum. Du får direkt info om har viaktivitet samlat kyrkans aktiviteter samt karta och du kan lätt der enarrangemanget och samma sida. dela händelsen via Facebook till dina vänner.

Y KALENDER!

ww.svenskakyrkan.se/malmo

ÄGGANDE FAKTA Våren är tiden för återfödelse. Detta firas i de flesta kulturer genom diverse fruktbarhetsritualer. Ägg symboliserar just återfödelse och fruktbarhet.

WWW.SVENSKAKYRKAN.SE/MALMO

SÖT FAKTA 17 kilo godis per år beräknar Svensk Handel att den genomsnittlige svensken äter. Mest godis äter vi enligt dem på påsken och det är på grund av alla goda välfyllda påskägg som vi ger varandra. BLOMMANDE FAKTA Påsklilja är en lökväxt i familjen amaryllisväxter och i Norden blommar den runt påsk - därav namnet. Hela växten, särskilt löken, är giftig.

T ROVÄR D I GT NR 2 2 0 1 5

29


TROVÄRDIGT OMVÄRLD Bild Shutterstock

SVENSKA KYRKAN UTOMLANDS:

EN LITEN BIT AV SVERIGE I DUBAI TEXT OCH BILD: MALIN PIHLGREN NYLANDER. PRÄST I SVENSKA KYRKAN DUBAI

Idag skyms solen av sand i luften, som förebådar en temperaturförändring. Snart kommer temperaturen närma sig 40 strecket och svetten rinna utan att man rör sig. Inne i kyrkan bakar vi semlor. Det smakar som hemma men ändå inte.

30

T ROVÄ RDI G T N R 2 2015


J

ag tänker på att våren snart börjar spira i Skåne och tittar ut på de höga palmerna utanför fönstret. För ett halvår sedan lämnade jag min prästtjänst i Malmö och flyttade med min man Marcus från Skåne till Dubai för att arbeta i Svenska kyrkan här i Förenade Arabemiraten. Språk och kulturkontrasten var såklart slående när vi kom hit men den mest konkreta skillnaden stod klimatet och hettan för. När vi anlände här i september var det fortfarande så varmt att man inte kunde gå en promenad runt kvarteret sent på kvällen utan att svettas så mycket att man kunde vrida ur skjortan efteråt. Som tur är, är staden helt anpassad efter värmen. Det finns AC överallt, även i busskurerna och på vissa uteserveringar. Även för de rutinerade Dubaiborna är värmen och luftfuktigheten under sommarmånaderna rent olidliga, man håller sig helt enkelt inomhus. Samtidigt vänjer man sig relativt snabbt vid värmen. Det är exempelvis inga problem att spela innebandy på kyrkans utomhusplan i 40gradig värme. Det är en härlig exotisk känsla som späds på när man hör ljudet från körövningen i Katolska kyrkan mitt över vägen eller känner doften av hundra vattenpipor hos den jordanska klubben som är granne med kyrkan. Svenska kyrkan i Dubai är en samarbetskyrka med Norska Sjømannskirken. Vi håller till i det som troligtvis är Förenade ArabT ROVÄR D I GT NR 2 2 0 1 5

Sjömanskyrkan är ett gult trähus med vita knutar – så det skiljer sig från grannskapet. Marken som kyrkan står på skänktes av Schejk Rashid bin Said AlMaktoum och invigdes 17 oktober 1976 av schejken själv.

emiratens enda trähus; det är ett gult hus med vita knutar och känns mycket skandinaviskt.

MULTIKULTURELLT Vi får ofta frågan hur det är att bo i arabvärlden? Vi sökte ju oss hit medvetet eftersom vi båda är nyfikna och har ett intresse för Mellanöstern och den arabiska kulturen. Men vi upptäckte snart att Dubai är mindre arabiskt än vi trodde, det är snarare väldigt multikulturellt här. Befolkningen består av nästan 85% invandrare! De flesta är från Indien och Pakis-

ligger andra sociala klubbar och kyrkor, katolska kyrkan och pakistanska klubben. Dessutom har vi flera minareter med böneutrop från fyra riktningar fem gånger om dagen. Det är en spännande plats för möten! På många sätt känner jag igen mig mycket från Malmö, även om det mångkulturella är ännu mer närvarande här. Det lärorikt och nyttigt att vara i minoritet. Här är det få som vet något om Sverige och svenska traditioner och det blir tydligt hur viktigt det är att känna sig hemma någonstans, att

...JUST DUBAI ÄR MINDRE ARABISKT ÄN VI TRODDE tan men det känns verkligen som en smältdegel från nästan hela världen. Det är en härlig blandning av kulturer och språk, religioner och festligheter som möts och nöts i staden. Det märks inte minst i området där kyrkan ligger, vilket också är vårt hem. Runt omkring

ha sitt språk och sina traditioner. I vår kyrka är det också en salig blandning av möten och människor. Ena dagen tar vi emot ett nervöst brudpar som lite småsvettiga står under en av kyrkans palmer, för att lova varandra trohet och få Guds välsignelse över sin

31


The Norwegian Seamen’s Center står det på skylten utanför kyrkan. Cirka 10 000 skandinaver bor i Förenade Arabemiraten.

framtid tillsammans, nästa dag är det sex damer som har fått veta att deras hotell är fullbokat och som får sova i kyrkan tills dess att det återigen finns rum för dem. När en svensk turist har hamnat på sjukhus kommer vi dit, när utlandssvenskar vill ha lite hemkänsla kommer de hit.

INGEN LYXKYRKA Vi har hört att vissa tror att Svenska kyrkan i utlandet är en lyxkyrka för rika svenskar. Men vi har märkt att det är oerhört värdefullt för såväl turister som bofasta att ha sin kyrka, få tala sitt språk och få fira sina traditioner och gudstjänster på sitt hjärtas språk. Vilka traditioner som är viktiga för en blir aldrig så tydligt som när man är långt hemifrån. Kyrkan blir en trygg punkt, särskilt när resan eller flytten inte blev så fantastisk som man hade hoppats.

PÅSKPYSSEL Snart är det påsk. På barnverksamheterna i kyrkan berättar vi historierna om Jesus och påsken. Vi påskpysslar och sjunger vårsånger och påskpsalmer. Påsken innebär såväl de klassiska gudstjänsterna med firandet att livet vinner över döden

32

Svenska kyrkan i Dubai, till vardags kallad Sjömanskyrkan, är en samarbetskyrka mellan Svenska Kyrkan i Utlandet och Norska Sjömanskyrkan. Lördagar klockan 16.00 firas ”söndagsgudstjänst”. En gång i månaden är det gudstjänst i öknen.

men också flera konfirmationsgudstjänster. I Dubai konfirmeras ett 20tal svenska, norska och danska konfirmander – fast till vardags bor de såväl här som i Förenade Arabemiraten, Madagaskar, Afghanistan och Nepal! Snacka om att dessa tonåringar har med sig kulturkunskap i bagaget. Idag är det söndag och arbetsveckan DUBAI börjar igen FÖRENADE – alltså som ARABEMIRATEN om det hade varit måndag hemma. I detta muslimska land är nämligen fredagen och lördagen lediga dagar. Ikväll kör och innebandy, imorgon sjunger vi barnsånger med de minsta och deras föräldrar, på tisdag blir det yoga, businesslunch, kulturkafé, barnverksamheten Miniorerna som denna vecka ska göra semlor. Ja, så rullar det på i en vardag fylld av både glädje och sorg i landet där ökenvinden blåser.   blogg.svenskakyrkan.se/dubai/

SVENSKA KYRKAN I DUBAI Svenska kyrkan i Dubai är en samarbetskyrka mellan Svenska Kyrkan i Utlandet och Norska Sjömanskyrkan. Kyrkan har funnits på Oud Metha Road sedan den invigdes 1976. På kyrkan finns både norsk och svensk personal, präster, assistenter samt två anställda från Sri Lanka. Hit är såväl turister som bofasta välkomna. Vi har ca 45 vigslar per år, ett tiotal dop och runt 20-25 konfirmander. Vi vill vara till för både de som hamnar i svårigheter, i fängelse eller på sjukhus och de som vill uppleva lite svensk hemkänsla vid jul, påsk, midsommar eller i vardagen.

T ROVÄ RDI G T N R 2 2015


MÖTESPLATSER VÄRLDEN ÖVER Svenska kyrkan finns i 24 länder runt om i världen. Uppdraget är att finnas till för exempelvis utlandssvenskar, turister, studenter och sjöfolk. Svenska kyrkan finns etablerad på 42 platser världen över. På ytterligare ett 80-tal platser firar man regelbundet gudstjänst. Utlandsförsamlingarna arbetar på samma sätt som en församling i Sverige. Gudstjänsten står i centrum och omsorgen om medmänniskan är en viktig del i arbetet. Personal och frivilliga besöker svenskar på sjukhus, ombord på båtar och i fängelser. Man har också en viktig uppgift att fylla genom sin speciella kompetens att hjälpa drabbade och anhöriga, vid olyckor och katastrofer som berör svenskar utomlands.

VÄLK OMM EN!

EN MILJON BESÖK Svenska kyrkan i utlandet har drygt 100 lokalt anställda och utsända medarbetare. Under ett år tar Svenska kyrkans utlandsförsamlingar emot omkring en miljon besök. NÄR DU BEHÖVER HJÄLP Svenska kyrkan i utlandets personal har en speciell kompetens att hjälpa drabbade och anhöriga vid övergrepp, olyckor och

katastrofer som berör svenskar utomlands. Tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, svenska ambassader, konsulat och andra aktörer samarbetar vi för att möta människor i nödsituationer och ge tillfälle för samtal. Du kan nå alla utlandsförsamlingar genom växeln på Svenska kyrkans kansli i Uppsala, telefon 018-16 95 00. HÄR FINNS SVENSKA KYRKAN: Europa Antwerpen, Athen, Ayia Napa, Berlin, Bryssel, Fuengirola (Costa del Sol), Frankfurt, San Agustin (Gran Canaria), Hamburg, Helsingfors, Köpenhamn, Lausanne, London, Los Cristianos (Teneriffa), München (Bayern), Oslo, Palma de Mallorca, Paris, Puerto de la Cruz, Rhodos, Rom, Rotterdam, Södra Frankrike & Monaco, Tallin, Torrevieja (Costa Blanca), Wien, Zürich-Basel

Asien och Australien

Bangkok, Dubai, Hongkong, Jerusalem, Melbourne, Phuket, Singapore, Sydney

Nord- och Sydamerika

Buenos Aires, Florida, Los Angeles, New York, Rio de Janeiro, San Francisco, São Paolo, Toronto, Washington DC

Ungefär 20 ungdomar konfirmeras per år vid Sjömanskyrkan i Dubai.

Svenska kyrkan i Dubai döper ungefär 10 barn per år. Dessutom finns det många aktiviteter för de mindre barnen i kyrkan som sång, teater och karnevalsdag – eller vad sägs om att vara med på en ökengudstjänst?

T ROVÄR D I GT NR 2 2 0 1 5

Marcus Nylander och Malin Pihlgren Nylander jobbar som präster i Dubai sen september 2014. Om sommaren kan det bli upp mot 50 grader varmt så bästa tiden att besöka Dubai är från oktober till april.

Ungdomar från hela Skandinavien konfirmeras och alla pass sker på en härlig blandning av svenska, norska, danska och engelska.

33


kulturellt

BUFF vill visa upp mångfalden

I början av mars arrangerades den 32:a upplagan av den internationella barn- och ungdomsfilmfestivalen BUFF i Malmö. Över 100 filmer från hela världen visades under de sex dagar som festivalen pågick. Svenska kyrkan var som vanligt med och delade ut pris till bästa ungdomsfilm. Nu drar festivalen vidare till övriga landet.

Filmfest

AV GÖRAN ENGSTRÖM

– Det görs så otroligt mycket bra film för barn- och ungdomar som aldrig skulle nå en svensk publik om inte BUFF fanns, säger festivalens programansvarige Daniel Lundquist. Ända sedan starten för 32 år sedan har syftet med festivalen

varit att lyfta fram det breda utbud av bra barn- och ungdomsfilmer från hela världen som aldrig når de vanliga biodukarna. Utmärkande för filmerna som visas under festivalen är enligt Daniel Lundquist att de ligger närmare verkligheten än det vanliga bioutbudet. Genom att vara mer realistiska och ta upp problem och frågeställningar som

barn och ungdomar kan relatera till så kommer de närmare besökarna. – I bästa fall kan filmerna vara ett sätt att närma sig dessa jobbiga och svåra frågor, säger Daniel Lundquist. Sverige har en stark tradition av att producera barnfilmer av hög kvalitet. Men enligt Daniel Lundquist har vi de senaste åren

FAKTA BUFF

BUFF arrangerades i år för 32:a gången. Av de runt 900 filmer som kommit in till festivalarrangörerna valdes 105 ut och visades på bland annat Spegeln och Folkets Bios nya biograf Panora i Malmö. Ungefär hälften av filmerna är långfilmer, övriga är kortfilmer. Utöver filmvisning arrangerades bland annat föreläsningar och seminarier kring filmproduktion och mediepedagogik. Pris till bästa ungdomsfilm delades ut av Svenska Kyrkan i Malmö. Vem som vann priset var inte klart när detta nummer gick till tryck.

34

T ROVÄ RDI G T N R 2 2015


TROVÄRDIGT KULTURELLT

Barn- och ungdomsfilmfestivalen invigs med Linda-Maria Birbecks långfilmsdebut ”Det borde finnas regler”.

– Det viktigaste för en barn- och ungdomsfilm är att den tar publiken på allvar, menar BUFF:s programansvarige, Daniel Lundquist.

T ROVÄR D I GT NR 2 2 0 1 5

befunnit oss i en svacka. Bäst just nu är istället Nederländerna, som han menar inspirerats mycket av den nordiska barnfilmen. På ungdomsfilmsidan är det framför allt Latinamerika som dominerar. Något som också märktes i årets festivalprogram. Vad skiljer latinamerikanska filmer från de nordiska? – Jag skulle nog säga att de är mer realistiska och har ett lite annat formspråk. I skandinavisk film finns oftast en tydligare dramaturgi, med en konflikt som ska lösas och en bestämd utveckling hos huvudpersonen. De latinamerikanska ligger närmare det dokumentära. Det viktigaste för en bra barnoch ungdomsfilm är enligt Daniel Lundquist att den tar sin publik på allvar. Han menar att man ofta underskattar den unga publiken. – Den typiska barnfilmen är ganska präktig och snäll. Det ska vara roligt och lättsamt. Men vi vill att filmerna ska väcka frågor på riktigt. Vi vet ju att även små barn funderar på djupa ämnen, som döden, skilsmässor och mobbning.

Inledningsfilm:

Det borde finnas regler

Mia och Mirjam är fjorton år och bor i en aptrist håla. De är inte särskilt vuxna men övar på att bli det. Mirjam träffar en äldre man och Mia och deras gemensamma kompis Karl jobbar på att få henne på andra tankar. Mia har en pappa som dricker lite för mycket. Omvälvande känslor, stark vänskap och tonårens mysterier skildras på ett sätt som tar svensk ungdomsfilm till nya höjder.

Saker som man möter som liten. En annan utmärkande sak för en bra barn- och ungdomsfilm är att den inte bekräftar stereotyper. – Vi vill visa film som öppnar för en större mångfald, och som visar att man kan vara på en massa olika sätt. Och att det är helt okej, säger Daniel Lundquist. Årets festival inleddes med en film av Linda-Maria Birbeck, ”Det borde finnas regler”. Filmen är inspelad i Malmö, trots det är den enligt Daniel Lundquist ganska osvensk. – Det är en gripande film med mycket känslor. Samtidigt är den ganska lågmäld. Det kändes roligt att kunna visa den. En av nyheterna för i år är att festivalen fortsätter hela året. Ett urval av filmerna kommer under året att turnera runt i landet.   buff.se

35


Tidningen utdelas som samhällsinformation

JURIST, PRÄST, PEDAGOG, VAKTMÄSTARE, ADMINISTRATIV CHEF, KANSLIST, BARNSKÖTARE, EKONOM, MUSIKER, ADMINISTRATÖR, DIAKON, INFORMATÖR, UTREDARE, ORGANIST, INGENJÖR, IT-TEKNIKER, TRÄDGÅRDSARBETARE, LOKALVÅRDARE, PROJEKTASSISTENT, FRITIDSLEDARE...

Livsloppet – för alla människors rätt till mat

DU BEHÖVS. HÄR HEMMA ELLER UTOMLANDS. LÄS MER OM ALLA JOBB PÅ:

Livsloppet är en promenad på cirka 4 kilometer för att uppmärksamma hungern i världen samt för att samla in pengar. Start & mål utanför S:t Johannes kyrka vid Tringeln i Malmö kl 11.45 den 28 mars. Alla är välkomna!

www.svenskakyrkan.se/ledigatjanster

www.svenskakyrkan.se/malmo

Är du nyfiken på kristen tro? Vill du samtala och lära dig mer om den kristna tron, kyrkan och livet? I så fall är du välkommen till våra olika grupper och kurser i vår! Vi har grundkurser, fördjupningskurser, samtalsgrupper samt retreat. Grupperna är öppna för alla och är för dig som är nyfiken på kristen tro och vill dela tankar och frågor med andra. Ring eller maila oss så tipsar vi om en grupp som passar dig. Välkommen! svenskakyrkan.malmo@svenskakyrkan.se vxl. 040-27 90 00

www.svenskakyrkan.se/malmo

Välkommen till kyrkan i påsk!

Påsken är kyrkans största helg. Vi firar att Jesus har besegrat döden och med den allt som står livet emot. Berättelserna om Jesus och vem han var är nedskrivna i ljuset av påskens drama och i ljuset av uppståndelsen. Kalendarium finns på www.svenskakyrkan.se/malmo

Trovärdigt nr 2 2015  
Trovärdigt nr 2 2015  
Advertisement