Page 1

TROVÄRDIGT ett magasin om tro, hopp och kärlek från svenska kyrkan malmö 4-2017

konserter, gudstjänster och gemenskap

kom och fira jul i svenska kyrkan

på besök i jesu födelsestad

i betlehem är julen viktigast

ärkebiskop antje i unik intervju

tema

– det finns en marknad för svartvitt tänkande

STILLA NATT?

1


håkan e wilhelmsson, tf kyrkoherde svenska kyrkan malmö

STILLA NATT...

Ä

r det en beskrivning av en natt i Malmö? Eller ett önsketänkande? För många, många malmöbor är natten inte stilla. Många har sin arbetstid på natten. För andra kan natten vara skrämmande: hotfulla situationer på akuten, skjutningar, våldtäkter. Eller sömnlöshet, oro, rädsla.

Vid jul sjunger vi om en stilla natt, en helig natt, då allt är frid. Artisterna Simon and Garfunkel gjorde för länge sedan en inspelning av Silent night. I bakgrunden hörs radionyheterna med information om krigshändelser. Mitt i världens oroligheter sjunger de om en stilla natt. Hur går det ihop? Stilla natt handlar om natten då Jesus föddes i Betlehem. Då var landet ockuperat. Livsvillkoren var tuffa. Så är det idag också. Betlehem är ockuperat och omringat med en dubbelt så hög ”Berlinmur”. Ändå sjunger man Stilla natt, firar gudstjänst. Svenska kyrkan är inte opåverkad av händelser runt omkring. Kyrkan står upp för befrielse, mänskliga rättigheter och fred. Och kyrkan erbjuder ett rum där stillheten råder, ett skyddsrum. Kyrkan firar jul, den stilla natt då barnet Jesus föds. Mitt i oron. I varje kyrka. Hos varje människa.

2


17

8

INNEHÅLL

trovärdigt 4 2017

2

ledare Tf kyrkoherde Håkan E Wilhelmsson.

4

kort & gott Om #MeToo, nattöppet för hemlösa och att tillfälligt ta farväl.

6

stilla natt? Temat för årets sista nummer. Trovärdigt har bland annat besökt Betlehem på den ockuperade Västbanken, där psalmen stilla natt fått en helt ny innebörd.

8

ärkebiskop antje Trovärdigt fick en unik intervju med ärkebisop Antje om reformationen som en frihetsrörelse, om den politiska kyrkan och om Guds barmhärtighet.

16

en kyrkans väktare Som pojke, mitt under brinnande världskrig, besökte Curt Jacobsson för första gången S:t Petri kyrka. Sedan dess har han varit kyrkan trogen.

24

betlehem I Betlehem, Jesu födelsestad, är julen viktigast. Eftersom julen inte firas samtidigt av alla kyrkor, är julfirandet utdraget. För den hårt prövade palestinska befolk ningen, kristna såväl som muslimer, är julfirandet en tröst.

40

fyra söndagar Det är en riktig graviditet Maria går igenom. Med hormoner, illamående, finnar och foglossning. Ja, just de där sakerna står det inget om i bibeln, men de ingår ju i en graviditet. Prästen Clara Nystrand skriver om att julens berättelser handlar om att Gud kommer oss nära och går in i vår värld och vår vardag. Gud blir människa och erfar det mänskliga inifrån.

24 40

14

15 14

8 16 38 3


trovärdigt

kort & gott

nummer 4 2017 Trovärdigt är en gratistidning om tro, hopp och kärlek från Svenska kyrkan Malmö. chefredaktör Karin Rosvall karin.rosvall@svenskakyrkan.se redaktör Göran Engström goran@goranengstrom.se art director Kristina Strand Larsson kristina.strand.larsson@svenskakyrkan.se nummer 4, december 2017 Upplaga: 153 000 ex omslagsbild Kristina Strand Larsson tryck/repro Exaktaprinting, Malmö distribution Tidningsbärarna utgiven av Svenska kyrkan Malmö Box 346 201 23 Malmö tel 040-27 90 00 ansvarig utgivare Håkan E Wilhelmsson, tf kyrkoherde

Sista numret av Trovärdigt p Vad tycker du om Trovärdigt? Skriv och berätta! kommunikation.malmo@ svenskakyrkan.se Svenska kyrkan Malmö Trovärdigt Box 346 201 23 Malmö

4

Att göra eller inte göra en tidning – det är frågan! Hur sprider vi på bästa sätt det som är Svenska kyrkan Malmös vision, nämligen att bidra till fred i världen? hur ska kyrkan berätta om det arbete som görs i kyrkorna och i Malmö stad? Hur kan kyrkan nå ut med budskapet om tro, hopp och kärlek? Genom Sociala medier? Genom gudstjänster? Genom en tidning? Trovärdigt har funnits i fyra år och har rapporterat vitt och brett om det som händer lokalt i Malmös kyrkor, om Svenska kyrkans övergripande verksamhet i Sverige men inte minst det arbete för fred och rättvisa som bedrivs över hela världen.

Trovärdigt har bokstavligen, genom reportage, följt i flyktingarnas spår under vintern 2015-16. Trovärdigt har besökt många Malmöbor hemma för att fråga hur de hamnade i Malmö. Mängder av reportage har gjorts från kyrkor, arrangemang och från Malmö stad. Nu tar Trovärdigt en paus. Vilket är det bästa och mest effektiva sättet att visa på kyrkans arbete om tro, hopp och kärlek? Ekonomi, miljövänlighet, arbetsinsats och resultat av


kort & gott trovärdigt

om att ta tillfälligt farväl, #MeToo och nattöppet för hemlösa

#MeToo

Foto: Kristina Strand Larsson.

S:t Petri kyrka i Malmö höll den 24 november en särskild gudstjänst till följd av #MeToo. – Med gudstjänsten ville vi berätta att kyrkan finns även i dessa svåra frågor och att kyrkan är med och delar den smärta och sorg som finns – men också den kamplust vi känner hos de drabbade. Kyrkan finns här för att stödja, säger prästen Jessica Menzinsky som ansvarade för gudstjänsten. – Det är någonting omvälvande som håller på att hända i samhället med den här folkrörelsen och det är spännande och stort.

Jessica Menzinzky är präst i S:t Petri kyrka i Malmö.

Svenska kyrkan, Röda Korset och Kontrapunkt ordnar nattöppet för hemlösa

igt på ett tag… insatser ska vägas ihop. Under utvärderingstiden satsar kyrkan på att utveckla digitala kanaler och närvaron i hela Malmö stad. Följ gärna Svenska kyrkan Malmö på Facebook, webben, Twitter, Instagram eller i vårt nyhetsbrev så får du ändå information om vad som händer. Tack till alla er som bidragit till en intressant tidning! Karin Rosvall, chefredaktör för Trovärdigt och kommunikationschef, Svenska kyrkan Malmö

S

om ett svar på avsaknaden av akutinsatser i Malmö ordnar Kontrapunkt tillsammans med Svenska kyrkan Malmö och Malmökretsen av Svenska Röda Korset en nattöppen värmestuga och ett solidaritetscenter för hemlösa och andra personer i behov under vinterns kallaste månader i Malmö. Verksamheten öppnar i december och håller öppet till slutet av mars. Vill du vara volontär eller donera? Eftersom organisationen drivs av ideella krafter och utan offentligt stöd blir Malmöbornas engagemang centralt för dess genomförande. Vi tar tacksamt emot matvaror, varma ytterkläder, skor, strumpor, underkläder, sovsäckar, filtar och hygienprodukter. Dessutom hjälper vi gärna fler butiker, producenter och restauranger att ta hand om sitt matsvinn. www.solidaritetvarmer.se

5 5


trovärdigt stilla natt?

Tema: text Göran Engström foto Ola Torkelsson

Betlehem, november 2017.

6 6

Still


stilla natt? trovärdigt

lla natt? Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.

Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget. I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men ängeln sade till dem: ”Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.” Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud:

”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.” När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen sade herdarna till varandra: ”Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.” De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem. Lukasevangeliet, 2:1-20

7 7


8 8


?

ärkebiskop antje trovärdigt

stilla natt vad kan kyrkan göra?

Med mindre än en vecka kvar till kyrkovalet 2017 fick Trovärdigt en exklusiv intervju med Svenska kyrkans högsta ledare – ärkebiskopen Antje Jackelén. I sitt mottagningsrum, på kyrkokansliet i Uppsala, berättade hon om varför det varit viktigt att uppmärksamma 500-årsjubileet av reformationen, varför kyrkan aldrig kan vara opolitisk, om sin oro över att Sverigedemokraterna skulle få för stort inflytande efter valet och hur det kommer sig att Svenska kyrkan – trots medlemstapp, lågt valdeltagande och en del uppmärksammade interna strider – fortfarande har både politikernas och folkets förtroende.

Ärkebiskop Antje i frontlinjen

F

text Göran Engström foto Magnus Aronson

rörelse. När Martin Luther såg sig omkring slogs han av att såväl prästerna som folket visste så hiskeligt lite. Han satte då igång att skriva lilla och stora katekesen. Den lilla är en ganska händig sammanfattning av den kristna tron med tio Guds bud, trosbekännelsen och förklaringar om dopet och nattvarden. Katekeserna blev ett incitament för att öka läs- och Varför har det varit viktigt för skrivkunnigheten. Både för pojkar Svenska kyrkan att uppmärksamma och flickor. och fira detta? När skrivkun– Det moderna Sverige nigheten ökar, då REFORMATIONEN ökar också möjgår inte att förstå utan att VAR BÅDE EN FRIHETS- ligheten att vara veta något om reformaRÖRELSE OCH EN en medborgare tionen. Vad den har betytt för att bygga vårt samhälle BILDNINGSRÖRELSE. med självkänsla. När jag vet vad jag och för att förstå varför bottnar i värdesamhället ser ut som det ringsmässigt så kan jag också ha en gör. Jag brukar säga att om vi ser uppfattning och stå för den. Det är oss som sekulariserade i Sverige, något som hör till den autonoma, så måste vi i alla fall förstå att vi är självständiga människan. Baksidan av lutherskt sekulariserade. detta är en individualism som kan slå – Reformationen var både en över på bekostnad av gemenskapen. frihetsrörelse och en bildningsemhundra år har gått sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser på Slottskyrkans port i tyska Wittenberg. Händelsen betraktas som startskottet på den världsomspännande protestantiska reformationen.

Vad är det viktigaste som kyrkan satt fingret på under jubileumsåret? – Vi har försökt gestalta reformationsjubileet i samklang med vad Lutherska Världsförbundet har sagt, nämligen att när vi firar det här jubileet så gör vi det med ekumeniskt ansvarstagande och tänker på att reformationen inte är något svenskt, tyskt eller ens europeiskt, utan att det är något globalt, samt att reformationen inte är färdig. Den pågår fortfarande. – reformation innebär både en återgång till de ursprungliga källorna och förnyelse inför framtiden. Under året som gått har vi försökt uttrycka detta genom att peka på vad reformationen har åstadkommit historiskt. Både på gott och på ont. Vi har lyft fram berättelsen om Jesus, evangeliet, visat att vi inte skäms för det och att det är en gåva som rymmer både glädje och frihet. Samtidigt har vi velat putta bort den lite trista Luther från ax9


trovärdigt ärkebiskop antje

eln, han som står för tråkighet och plikt, eftersom det är en ganska osann bild av Luther. Har kyrkan lyckats nå ut med det här? – Det beror säkert på vem du frågar, men min upplevelse är att det funnits ett väldigt stort intresse. Det har under året som gått pratats mycket om Luther, det har ställts frågor och det har rests mycket till Wittenberg. Vilka av Luthers tankar och idéer bör Svenska kyrkan ta med sig de kommande 500 åren? – Upptakten till själva firandet, som ju hölls i Malmö och Lund och var ett slags höjdpunkt under högtidlighållandet, har haft stor kyrkohistorisk betydelse. Bland annat har det förändrat hur lutheraner och katoliker kan tala om varandra. Vi har ett gemensamt uppdrag som kyrka, vi kan tala gemensamt och vi kan handla gemensamt. – Luther ville inte lyfta fram sig själv utan evangeliet. Det finns nåd också för dig, och när du kan gripa tag i den så blir du fri, fri också till tjänst för andra och det är själva kärnan, att du befrias för att kunna bidra till det gemensamma goda. – här finns också den lutherska kallelsetanken, som ju var ganska revolutionär. Han sa att det är inte finare att vara munk eller nunna än att vara skomakare, lärare eller barnmorska, och det är inte finare att vara biskop eller ärkebiskop än att vara en vanlig kyrkobesökare. Tron befriar oss alla till att ta ansvar i världen. Det är en emanciperande idé som med tanke på all polarisering och protektionism kanske gäller än mer idag än någonsin tidigare. – Ett annat kännetecken för luthersk teologi är att den uppträder parvis. Människan är både syndare och rättfärdiggjord, Gud är uppenbar men också dold. Ibland är det både och, och ibland antingen eller. 10

Svenska kyrkan och trovärdigheten Medlemstapp, lågt valdeltagande i kyrkovalet och interna stridigheter i bland annat Svenska kyrkan Malmö. Detta är några av de frågor som fått stor uppmärksamhet även utanför kyrkan. Hur står det egentligen till med Svenska kyrkans trovärdighet? – Generellt sett tror jag att den är hög. Jag hör ofta när jag pratar med människor som har ansvarsfulla positioner i samhället att de har väldigt höga förväntningar på kyrkan. De är tydliga med att det som kyrkan bidrar med inte kan göras av någon annan. Sedan är tiderna så att människor lätt kan vräka ur sig både det ena och det andra. Det finns en marknad för svartvitt tänkande där man antingen idealiserar eller demoniserar, och detta drabbas även kyrkan av. – än så länge är vi närvarande i hela landet, det pågår ett gudstjänstfirande dagligen i vårt land, och det gör skillnad. Bortsett från all annan verksamhet som kyrkan har, om man tänker bort kyrkans stora sociala (diakonala) verksamhet ur samhället så skulle den nog lämna kännbara hål. Eller tänk på all musikverksamhet, körsångare, barn och unga, och alla ungdomsledare som får sin första ledarutbildning i kyrkan och sedan går vidare och tar ledaruppdrag på alla möjliga ställen i samhället. Om man tänker bort det, det skulle märkas. Tycker du att kyrkan bedöms annorlunda än andra institutioner på grund av de förväntningar som finns? – Det har länge sagts i Sverige att tro är en privatsak, och att den ska man inte prata om. På 80-talet träffade jag journalister som hävdade att all religion skulle ha försvunnit om 25 år, men nu är vi

i en situation där religion faktiskt är mer närvarande än på länge. Det finns ett oerhört kunskapsdeficit, inte bara bland journalister, och det skapar en tafatthet när det gäller frågor om tro. Man blandar så lätt ihop en sekulär stat och ett sekulärt samhälle. Staten ska vara sekulär, självklart, men samhället är inte sekulärt så länge det finns en enda troende där. – En annan situation där kyrkan inte går att tänka bort är kris- och katastroflägen. Om staten skulle behöva stå för beredskapen i alla lägen,skulle det vara dyrt, men nu finns kyrkan där, ofta ekumeniskt i samarbete med andra. Man har lokaler och människor som är utbildade för att ta hand om personer i alla känslolägen, och man kan ofta snabbt mobilisera ideella som kan hjälpa till. Nu ska man inte bedöma kyrkan ur ett nyttoperspektiv, men om man gör det så kan man lista upp ganska mycket. Detta är en oerhörd tillgång för ett samhälle. Och staten gör gott i att inte undergräva det förtroende som finns för Svenska kyrkan.

Den politiska kyrkan Det pratas ibland om en politisk kyrka, och från en del håll hävdas det att kyrkan aldrig kan vara opolitisk. Vad menas med det? – Tro får alltid konsekvenser i det offentliga rummet. Den handlar om värderingar och vad jag ytterst litar på, och det skulle vara konstigt om detta inte fick konsekvenser i det offentliga rummet. Tron angår alltså det offentliga, och i den bemärkelsen är tron och kyrkan i sig politisk. Sedan politiseras kyrkan av andra, genom att jämt och ständigt bli förebrådd att vara politisk. Men vi är väldigt


Ärkebiskop Antje är ofta på resande fot och träffar människor från hela världen. På den första bilden syns det unika mötet mellan ärkebiskopen och påve Franciskus.

noga med att kyrkan inte är partipolitisk, vi följer inte ett visst parti. När kyrkans företrädare kritiserar andra samhällsföreträdare och regeringar, så har det varit regeringar av olika skepnader. Kyrkan ska vara politisk eftersom tron får konsekvenser i det offentliga rummet. Men man måste vara kritisk om det är så att kyrkan driver politik i en viss riktning eller om det är så att vi politiseras av andra – och just nu är vi i ett läge där vi politiseras ganska mycket av andra. Ser du något problem med att nomineringsgrupperna har sin grund i politiska rörelser? – Jag tycker att man ska akta sig för generaliseringar av typen ”de som sitter i partipolitiskt obundna grupper vill kyrkans väl; de som sitter i partigrupper vill partiets väl”. Så enkelt är det förstås inte, Men det är självklart så att om vi skulle rita om kyrkans organisationsform från scratch idag, så skulle vi inte ha några nomineringsgrupper som har en partipolitisk bindning. Det är något som vi bär med oss från vår tid som statskyrka, och de flesta partier har idag också kapat de officiella banden till nomineringsgrupperna. Det kan mycket väl vara så att vi på sikt går mot mindre partipolitisk bindning. Samtidigt ska vi inte tro att bara för att vi får bort de partipolitiska beteckningarna så skulle vi inte ha grupperingar. Grupperingar är en del av ett demokratiskt system.

Finns det några risker med en kyrka som blir alltför politisk, till exempel att den skrämmer bort människor som i första hand söker en andlig hemvist? – Ja, självklart. Att kyrkan är politisk och den kristna tron får konsekvenser i det offentliga innebär inte att kyrkan ska fungera som en riksdag. Våra gudstjänster präglas inte av politiskt käbbel, utan ska justera perspektiven på de frågor som människor bär på så att vi kan fungera i vår vardag. Lite som att ställa in den inre kompassen. Och här är vi tillbaka till det vi pratade om tidigare, nämligen att den lutherska och till viss del även den kristna traditionen uppträder parvis. Här finns både stillhet och tal, både inandning och utandning, både bön och arbete. Det ena utesluter inte det andra, utan det ena leder till det andra. I Malmö genomfördes för ett tag sedan en stor polisinsats mot ett familjeläger för papperslösa flyktingar. Fem familjer fördes bort och efteråt var Svenska kyrkan kritisk till polisens insats. Vad är det kyrkan är kritiska till? –Händelsen aktualiserar frågan om fredade rum i samhället, och för mig är detta viktigt. Enligt lagen finns det ingen kyrkofrid och inget som säger att kyrkans verksamheter är fredade. Däremot finns det en lång tradition av att kyrkan i största möjliga mån ska vara ett fredat rum.

Det finns även ett annat fredat rum som är lagskyddat och det är tystnadsplikten. Den är inte ett rum i fysisk bemärkelse, men i själavårdssamtalet. Där tystnadsplikten råder, skapas ett påtagligt fredat rum. Jag menar ganska bestämt att ett samhälle som inte har några fredade rum, är ett samhälle på väg in i barbariet. Ett djupt omänskligt samhälle. – står då kyrkan över lagen? Nej, naturligtvis gör vi inte det. Vi stödjer lag och ordning, så det är helt fel diskussion. Däremot är det en fråga om förtroende. Samhället vet att om kyrkan inte hade gjort det vi gjorde hösten 2015 när det kom så många flyktingar till vårt land, så hade Sverige inte klarat det så som vi ändå gjorde. Till detta hör att vi fortsätter att försöka hjälpa människor som befinner sig i svåra situationer. Och om samhället då å ena sidan säger att det vi gör är jättebra, och å andra sidan undergräver basen för vår insats så att människor inte känner sig trygga i kyrkan, så är det naturligtvis ett problem. Har kyrkan en särställning här, eller ska samma sak gälla för andra trossamfund, idrottsföreningar och politiska förbund som vill hjälpa utsatta? – Det är, som polisen också sagt, en fråga om proportionalitet och lämplighet. Det som måste vara vägledande här är inte vem som 11 11


trovärdigt ärkebiskop antje

ska ha en fredad zon, utan hur vi undviker att barn blir ytterligare traumatiserade. För barnens skull, men också för samhällets skull eftersom vi vet vad traumatisering särskilt av unga människor kan leda till i förlängningen. Respekt för barnen är central i kristen tro, men det är också ett samhällsintresse att undvika att barn blir traumatiserade.

Kyrkan och framtiden När intervjun med Antje Jackelén genomförs är det mindre än en vecka kvar till kyrkovalet. Valet genomförs på tre nivåer: • Lokalt till kyrkofullmäktige • Regionalt till stiftsfullmäktige • Nationellt till kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ Alla som är medlemmar i Svenska kyrkan och har fyllt 16 år har rätt att gå och rösta. Totalt rör det sig om över fem miljoner människor. Vid förra valet, år 2013, var det 12,8 procent som utnyttjade den möjligheten. I år ökade valdeltagandet med sex procentenheter till 19 procent, vilket innebär att knappt var femte medlem röstade. Hur ser ärkebiskopen på detta, är det godkänt för en kyrka som kallar sig för ”demokratisk folkkyrka”? – Den relativt stora uppgången i valdeltagandet är förstås mycket glädjande. Rent allmänt tycker jag om val att så länge det finns människor som dör för sin rätt att avge sin röst, så är det en moralisk förpliktelse att ta till vara på och värna om vår rösträtt. – Vi vill gärna tro att Sverige alltid har varit en demokrati och att vi alltid kommer att vara det, men det är faktiskt inte så enkelt. Demokratin är inte självförsörjande, den är beroende av att matas med 12

värderingar precis hela tiden och en del av de värderingarna kommer alltid att ha religiösa rötter. En del av detta är att människor tar vara på sin rösträtt och utövar den på ett ansvarsfullt sätt. – att öka valdeltagandet med nästan femtio procent är åtminstone en delseger för demokratin och ett tecken på att många människor har omsorg om Svenska kyrkan. Vad är anledningen till att inte fler går och röstar tror du? – Det finns säkert många olika skäl till det. En del tycker kanske att de vet för lite, andra att det intresserar dem för lite, och en del anser kanske att religion är en privatsak

HÄR ÄR DET INTE LÄNGRE JUDE ELLER GREK, MAN ELLER KVINNA,SLAV ELLER FRI, ALLA ÄR VI ETT I KRISTUS. och att man därför inte ska ha offentliga val till kyrkan. Hur ska kyrkan få fler att engagera sig i framtida val? – Genom att prata mer om valet och uppmana folk att gå och rösta. Jag vet till exempel att Svenska kyrkans Unga inför det här valet har satsat ganska mycket på att få andra unga medlemmar att använda sin rösträtt. – Som nybörjare är det kanske inte är så lätt att begripa vad det är man röstar på eftersom vi har direkta val till tre olika nivåer. Det ligger en motion till kyrkomötet om att vi ska se över möjligheten till indirekta val, det vill säga att medlemmarna röstar på lokal nivå, och att det därefter sker ett indirekt val till stiftsnivå och kyrkomötet. Vi får väl se om det blir en förändring.

Finns det något som oroade dig speciellt inför det här valet? – Ja, och inte bara mig. Jag vet att många förtroendevalda var väldigt oroliga. Det finns ju ett parti som sa att de ska ta över Svenska kyrkan. Och oavsett vilken nomineringsgrupp det är som säger så, så väcker det misstanke och oro. Man sitter i de olika organen för kyrkans bästa och inte för att göra kyrkan till ett redskap för något annat. Gör det dig extra orolig att det är Sverigedemokraterna som säger så? – Ja, det finns ju delar i Sverigedemokraternas politik som inte är förenliga med en kristen syn på människan och världen. Till exempel att man måste assimilera sig, att man inte kan förena flera kulturer inom sig. I kyrkan gäller dopet mer än passet, och på det sättet har kyrkan alltid varit gränsöverskridande. Det finns en klassisk text i Galaterbrevet, där det står: ”här är det inte längre jude eller grek, man eller kvinna, slav eller fri, alla är vi ett i Kristus”. Där har vi ett rättesnöre. En del av Sverigedemokraternas värderingar står alltså i direkt strid med det som Svenska kyrkan säger sig stå för. Går det, anser du, att vara Sverigedemokrat och samtidigt en god kristen? – Vi har ju onekligen medlemmar i vår kyrka som röstar på Sverigedemokraterna. Jag får ibland frågan om det går att vara präst och Sverigedemokrat, och det svaret blir ju detsamma som för alla politiska partier, det är klart att präster också får vara medlemmar i politiska partier, men en präst måste också alltid pröva om ens ställningstaganden är förenliga med ens prästlöften. Så vilken blir din slutsats? – För egen del är jag inte medlem i något parti, och har aldrig varit


miljö trovärdigt

det. Men sedan finns det präster som är det, och det är lite den lutherska etiken att det inte finns några klara besked utan fundera själv utifrån 10 Guds bud, kärleksbudet och den gyllene regeln och gör sedan vad ditt samvete bjuder dig. Det bemyndigar individen, men det gör det ju inte alltid så lätt. Det är en samvetsfråga, men skriver man under på varje bokstav i en agenda som inkluderar saker som ”Sverige först” och att en person måste ge upp sin kultur för att platsa, så är där en krock. Det finns ju betydligt mörkare sidor än så av Sverigedemokraterna? – Vi har sett rubriker om kriminalitet, rasism och nazistiska rötter. Jag oroas av ett ofta blint islamhat som jag ser på sociala medier i sverigedemokratiska kretsar. Det är varken förenligt med en kristen människosyn eller en allmän humanistisk människosyn. Det gör det också svårt att komma till rätta med extremism och fundamentalism. Jag menar alldeles bestämt att det är en utmaning i vår tid att söka den goda dialogen över religionsgränserna, precis på samma sätt som det för 100 år sedan var en utmaning att ha en dialog mellan olika delar av den kristna kyrkan. Hur ska vi annars skapa världsfred? Vad ser du som kyrkans viktigaste uppgift i det Sverige som vi lever i just nu? – Att vara trogen evangeliet. Att tala om Guds barmhärtighet, och att göra det i både ord och handling. Vad menas med ”Guds barmhärtighet”? – För oss är det hela berättelsen om Guds kärlek och friheten som finns i Jesus Kristus. Att berätta om den i både ord och handling. Det är det som är att vara kyrka, och vi ska inte vara något annat än det.

resultat kyrkovalet Valdeltagandet ökade till 19 procent och blev inte minst en stor framgång för de nomineringsgrupper som har bindning till politiska partier. Socialdemokraterna fick lite drygt 30 procent av rösterna nationellt sett, och behåller därmed sin plats som största nomineringsgrupp. Näst störst i landet blev POSK, Politiskt obundna i Svenska kyrkan, med 17 procent. Även Centern gick framåt och fick 14 procent av rösterna, medan Sverigedemokraterna, som trots att man gjorde sitt bästa val någonsin, fick nöja sig med drygt nio procent. Valutgången innebär enligt politiska bedömare att den sekulära partipolitiken stärker sitt grepp om kyrkan på bekostnad av den kyrkliga delen.

fem snabba frågor till ärkebiskopen 1. vad gör dig glad: Goda samtal 2. vad gör dig ledsen eller arg: Orättvisor och osanning 3. vilken bok läste du senast: Oj, jag har alltid flera på gång. Men en av de senaste som jag avslutade var Anita Goldmans bok om Jerusalem. Jag ska prata med henne om den på Bokmässan. 4. vilken film såg du senast: Jag hinner ärligt talat inte titta så mycket på film, tyvärr. Men häromkvällen såg jag faktiskt en dokumentär om Angela Merkel. 5. om du fick ta med dig en person eller en sak till en öde ö, vad skulle du välja? Oj, den frågan är ju så hypotetisk… Jag skulle välja en person snarare än en sak. 13


trovärdigt demokrati

Kraftstationen är en plats för att mötas, umgås och växa.

Gränsbrytarna Kraftstationen i Malmö firar 10-årsjubileum och passar samtidigt på att flytta till nya lokaler i S:t Petri församlingshus på Själbodgatan mitt i centrala Malmö.

F

text/foto Göran Engström

lytten blir på många sätt ett lyft, konstaterar Maria Isberg, präst och verksamhetsansvarig för Kraftstationen. – Vi har gått från att vara en fast mötesplats till en mobil verksamhet som omfattar många olika delar. I de nya lokalerna blir vi del av ett större sammanhang, vilket frigör både tid och resurser för oss som arbetar i verksamheten. kraftstationen startades 2007. Syftet var att skapa en trygg mötesplats där ungdomar kunde träffas för att umgås – både med andra unga och med vuxna. En trygg plats, där de exempelvis kunde fika, spela spel, göra läxor och samtala om både vardagliga och mer allvarliga saker. Tio år senare är Kraftstationen så mycket mer än bara en fast mötesplats, konstaterar Maria Isberg. – Den öppna mötesplatsen är numera ett av fyra delområden som ryms i verksam14

heten. Vi har också något som vi kallar för ”stöd och samtal”, där vi möter unga som av någon anledning behöver stöd av en vuxen. Hos oss finns präster, socionomer och en bildterapeut, och stödet kan innebära allt från samtal till att ha en vuxen som följer med till ett svårt möte på skolan, hjälper till med myndighetskontakter eller följer med på en rättegång. Det är väldigt behovsorienterat, berättar Maria Isberg. –De övriga två verksamheterna som ryms inom Kraftstationen idag är dels ”Kyrka för gymnasieskolor”, där vi bland annat erbjuder klassrumsbesök kring olika teman som exempelvis tro och vetenskap och tro och sexualitet, dels något som vi kallar för ”Brobygge för fred” där vi bland annat samarbetar med organisationer som Rädda Barnen och Fryshuset för att överbrygga gränser och grupperingar som riskerar att stänga ute människor. Den öppna mötesplatsen, som under hösten flyttats från Södra Promenaden till S:t Petris församlingshus på Själbodgatan,

HOS OSS FINNS PRÄSTER, SOCIONOMER OCH EN BILDTERAPEUT, OCH STÖDET KAN INNEBÄRA ALLT FRÅN SAMTAL TILL ATT HA EN VUXEN SOM FÖLJER MED TILL ETT SVÅRT MÖTE PÅ SKOLAN...


musik trovärdigt

?

stilla natt vad kan kyrkan göra?

håller precis som tidigare öppet varje måndag mellan klockan 16:00-20:00. Kraftstationen har blivit en både populär och viktig mötesplats. Hit söker sig unga människor från hela Malmö. Här finns rum för alla, konstaterar Maria Isberg: ”oavsett bakgrund, framtidsdrömmar, tro, religion, könsidentitet, etnicitet, sexuell identitet eller vad som än spelar in i vem en är och hur en definierar sig”. En del kommer från någon av kyrkans olika verksamheter, andra har aldrig satt sin fot i en kyrka tidigare. Någon vill ha en plats att fika och träffa kompisar på, en annan behöver pusta ut efter en hård dag i skolan. – vi försöker vara kyrka på ett slags basic-nivå. En gemenskap där vi delar livet, som både består av vardagshändelser, glädjeämnen och svårare stunder, förklarar Maria Isberg. – Ett exempel på detta är våra klädbytesdagar, som är en rolig grej för alla samtidigt som det är bra ur ett hållbarhetsper-

spektiv och ett viktigt stöd för många. – Detsamma gäller våra gemensamma måltider. De är en bra plats att mötas och umgås samtidigt som det är ett gemensamt grundläggande behov att få vara mätt. Kraftstationen har tre ledord, som enligt Maria Isberg beskriver vad verksamheten handlar om. Dessa tre ledord är mötas, umgås och växa. – Vi har valt de här orden för att vi tror på mötet mellan människor. Vi tror att när vi möts och umgås så växer vi, både som enskilda individer och som grupp. att verksamheten är betydelsefull får Maria Isberg och hennes kollegor ofta små bevis för. – Vi har bland annat fått höra från ungdomar som har det jobbigt hemma att Kraftstationen är som ett extra vardagsrum. Och att vi trots att det inte alltid märks utåt hjälper till med så mycket. Det gör mig väldigt glad att höra. För oss är det nämligen precis detta som är att vara kyrka, avslutar Maria Isberg.

kraftstationen • Öppen mötesplats för unga 16-25 år • Startades 2007 och firar i år 10-årsjubileum • Nyligen flyttade mötesplatsen till nya lokaler på Själbodgatan 4 A, busshållplats Djäknegatan • I verksamheten arbetar prästen Maria Isberg, gymnasiepräst Ida Wreland, socionomerna Maria Pavalder och Linnéa Bothén samt församlingspedagogen Tina Sjögren • Den öppna mötesplatsen ”Kraft” är öppen på måndagar klockan 16:00-20:00.

15


?

stilla natt

trovärdigt människor i kyrkan

vad kan kyrkan göra?

En kyrkans väktare Curt Jacobsson var inte många veckor gammal när han första gången besökte S:t Petri kyrka i Malmö. Det var i början av 1940-talet, under brinnande världskrig, och både hans mamma och mormor var trogna kyrkobesökare.

V

text/foto Göran Engström foto Kristina Strand Larsson

i bodde på Schougens bro vid Östra Förstadsgatan, intill något som kallades för Italienska passagen, och tillhörde egentligen Caroli kyrka, men mor och mormor gick ofta på gudstjänst i S:t Petri, berättar Curt Jacobsson. – Speciellt viktigt för mor var det att gå dit när Albert Lysander predikade. Jag var ju så liten och minns inte vad det var som var så speciellt med honom, men mor brukade säga att det hade med hans sätt att predika att göra. curt jacobsson pekar på en stor oljemålning i guldram som hänger bland flera andra stora oljemålningar på väggen i S:t Petrikyrkans stora sakristia. Målningarna är porträtt av församlingens kyrkoherdar. En av dem, centralt placerad på den vitkalkade väggen, och den som Curt Jacobsson pekar ut, föreställer alltså Albert Lysander: långt smalt ansikte, kal hjässa, och små runda glasögon som ramar in de vänliga men allvarsamma ögonen. I efterhand har den historiskt intresserade Curt Jacobsson lärt sig mer om den förre kyrkoherden. – Han var bland annat känd för sitt motstånd mot nazisterna, och att han hjälpte människor som flydde hit under andra världskriget. curt jacobsson är född 1940 i Malmö, äldst av tre syskon och med en mor som alltså hade för vana att ta med sig barnen till kyrkan. Något som äldsta sonen inte alls hade något emot. Tvärtom. Curt Jacobsson trivdes mycket bra i kyrkan, berättar han. Men det var inte det religiösa som lockade i

16

första hand, utan det historiska. – Ända sedan jag lärde mig läsa har jag samlat på böcker om Malmö. Jag är troende, absolut, men det som fångat mig mer än något annat är historien. Vid sidan av jobbet som personalchef för ett stort detaljhandelsföretag, är det framför allt två saker som kommit att prägla Curt Jacobssons liv: kyrkan och politiken. Sitt första officiella uppdrag för Svenska kyrkan i Malmö var som revisor för ”samfälligheten”, ett uppdrag som han hade från slutet av 70-talet till en bra bit in på 80-talet, berättar han. – Då fanns inte Kyrkans hus, där pastoratet håller till idag, utan samfällighetens expedition låg på Själbodgatan, ovanför S:t Petri kyrkas pastorsexpedition. engagemanget i kyrkan – och då framför allt i S:t Petri kyrka – växte. Uppdragen avlöste varandra. I slutet av 80-talet blev han för första gången invald i Malmö kyrkofullmäktige som ledamot för Socialdemokraterna. Sedan dess har det blivit sammanlagt 21 år i kyrkofullmäktige, under fyra olika mandatperioder, berättar Curt Jacobsson. Men nu är det slut. I senaste valet tappade Socialdemokraterna fyra mandat. Därmed förlorar Curt Jacobsson sin plats. Fast det är ingenting han sörjer, säger han. – Det är hög tid att lite yngre krafter tar över. Och jag har ju kvar mina andra uppdrag, både i kyrkan och i politiken. Jag kommer inte att sitta hemma och rulla tummarna, det klarar jag inte av. Nej, 77-åriga pensionären Curt Jacobsson har sannerligen inga sysselsättningsproblem. Han sitter fortfarande med i

Curt Jacobsson, 77 år, har vigt sitt liv åt kyrkan och politiken. Han har haft många olika förtroendeuppdrag, både i S:t Petri och inom det socialdemokratiska partiet. Trots att han är pensionär sedan många år fortsätter han som bland annat ansvarig kyrkvärd.


musik trovärdigt

17


trovärdigt människor i kyrkan

Curt Jacobsson har stenkoll på såväl den dagliga verksamheten som historien i S:t Petri kyrka. Han är ansvarig kyrkvärd, sitter med i församlingsråd och verksamhetsråd samt leder guidade turer i kyrkan för bland annat studiecirklar och pensionärsgrupper. Dessutom besöker han gamla och sjuka som en del av församlingens diakonala arbete.

Slottsstaden och S:t Petris församlingsråd samt i S:t Petri kyrkas verksamhetsråd. Dessutom är han ledamot i stiftets internationella utskott. Och så är han ansvarig för kyrkvärdarna i S:t Petri. Ett ansvarsfullt arbete som utöver de vanliga uppdragen i samband med gudstjänster och andra sammankomster, även innebär att han en gång om året inventerar kyrkans kulturhistoriska föremål. – Det brukar ta en dryg vecka att göra det. Vi har textilier från 1300-talet, silver som härstammar från 1500-talet och så alla konstverk, konstaterar Curt Jacobsson. Och hur var det då med de politiska uppdragen? – Jag sitter bland annat med i styrelsen för Malmö arbetarkommun. Och så är jag vice ordförande i Hjalmar Gullbergsällskapet. På vilket sätt har då livet i kyrkan förändrats under alla de år som Curt Jacobsson varit delaktig? En viktig förändring, säger han, är synen på barn i kyrkan. Han minns själv hur han som liten fick vara med under gudstjänsterna för att 18

han var ”ett tyst och snällt barn”. Tålamodet med ungar som pratade eller inte kunde sitta stilla var på den tiden mycket begränsat, och det hände ofta att föräldrar fick lämna kyrksalen för att barnen ansågs störa gudstjänsterna. Idag är det annorlunda. S:t Petri kyrka har sedan lång tid tillbaka en speciell barnhörna i kyrkan. Och det ska mycket till för att en för-

PERSONLIGEN HAR JAG ALDRIG HAFT NÅGRA PROBLEM MED BARN I KYRKAN. DET HAR ALDRIG STÖRT MIG. JESUS SÄGER JU OCKSÅ ”LÅT BARNEN KOMMA TILL MIG.” älder ska känna sig tvungen att gå ut med sitt barn. – Personligen har jag aldrig haft några problem med barn i kyrkan. De har aldrig stört mig. Jesus säger ju också: ”Låt barnen komma till mig”, konstaterar Curt Jacobsson. en positiv utveckling alltså. Men det finns en annan märkbar för-

ändring som inte är lika positiv. – Det är betydligt färre besökare idag. När jag växte upp hade Petrikyrkan bänkar även i mitten, det rymdes en bra bit över tusen besökare, och det var ofta fullsatt. Speciellt i samband med stora helger, då fick man vara här i god tid för att få plats. – Idag får vi ta in lite drygt 600 personer i kyrkan, och det är väldigt sällan som det är fullt. Det är egentligen bara i samband med stora konserter som det blir trångt. Curt jacobsson blev änkeman för flera år sedan. Han bor numera ensam i femrumslägenheten vid Lilla Torg, ett väl tilltaget stenkast från kyrkan. Från fönstret i vardagsrummet kan han se Petrikyrkans torn, vilket har sina fördelar för en trogen och nitisk kyrkvärd. curt jacobsson berättar att han för några år sedan, i samband med att de renoverade taket på kyrkan, från sitt lägenhetsfönster fick syn på tre figurer som klättrade på byggnadsställningarna runt kyrkan. Högst upp, nästan 100 meter ovanför marken. Han fick snabbt


Vem var Albert Lysander? På Riksarkivets hemsida går det bland annat att läsa följande om Christian Albert Lysander:

Curt Jacobsson vid den gamla dopfunten i S:t Petri kyrka.

fram telefonen och ringde polisen. Sedan gav han sig ut i sommarnatten, sneddade över Lilla Torg och Stortorget, och kunde möta polispatrullen när de dök upp några minuter senare. – Det visade sig vara tre killar som påstod att de ville filma Malmö från ovan. De hade klättrat över avspärrningarna och uppför stegarna. När polisen tagit hand om dem kom det fram att videokameran var stulen. Jag gjorde en anmälan om olaga intrång.

problem med inbrott tidigare och varken tjuvlarm eller brandlarmet fungerar när det är strömlöst. Curt Jacobsson bestämde sig ännu en gång för att ge sig ut i natten. Men när han skulle lämna köket snubblade han över en pall och blev liggande på golvet. Som tur var hade han telefonen i fickan och kunde ringa polisen. – När jag kom fram till polisen berättade jag att det verkade vara strömavbrott i hela innerstan och att jag var orolig för kyrkan.

en annan incident som Curt Jacobsson gärna berättar om utspelade sig för snart ett år sedan. På självaste nyårsnatten 2016-2017. – Jag var på middag hos vänner, men bad om att bli hemskjutsad redan vid klockan 22. Jag ville hinna hem innan det blev alltför stökigt på stan. Strax efter tolvslaget gick jag ut i köket för att hämta ett glas vatten. Plötsligt blev allt svart, både i lägenheten och utanför. Gatlyktorna på torget slocknade och larmen i butikerna började tjuta. Min första tanke var att jag måste ta mig till kyrkan så att inget händer där, vi har haft

curt jacobsson lyckades ta sig upp från golvet. Han fick på sig ytterkläderna och med en ficklampa i ena handen och en krycka att stödja sig på i den andra skyndade han ut ur lägenheten. Några minuter senare var han framme vid kyrkan. – Jag ville inte gå fram till porten, så jag ställde mig på andra sidan gatan, utanför Tingsrätten. Polisen dök aldrig upp, de hade väl annat att göra en nyårsnatt, men jag stannade kvar och vaktade. Klockan halvtvå kom strömmen tillbaka, och jag kunde knalla hemåt igen.

Albert Lysander (1875-1956, reds anm) blev ingen lärd teolog utan var snarare skeptisk mot teologins förmåga att fixera trosinnehållet. Från honom härstammar det bekanta yttrandet: "Jag saknar filosofisk läggning, men jag har aldrig saknat den". I oktober 1902 kom Lysander som adjunkt till Malmö S:t Petri kyrka, där han skulle komma att utföra hela sitt livsverk. Som predikant i samma kyrka under nästan ett halvt sekel samlade Lysander under sin predikstol en växande och trogen församling, vilken genom radioutsändning ytterligare utvidgades. Hans predikan var lättförståelig och aktuell och på samma gång bibliskt förankrad och djupt uppbygglig. Med trohet mot evangeliet förenade han en klar förståelse för sin tids behov och frågeställningar. Ordvalet var enkelt, fritt från teologiska specialuttryck och uppbyggelsespråkets klichéer och salvelse. Lysander intog en bemärkt plats i svenskt kyrkoliv under 1900-talets första hälft. Han ägde en fast präglad kyrklig åskådning och strävade efter förnyelse av kyrkolivet i högkyrklig anda. Med naturlig säkerhet rörde han sig i alla kretsar. Hans konversation var fyndig och spirituell.

Författare: Christian Callmer

19


trovärdigt internationellt arbete

Svenska kyrkans internationella arbete

Tron får konsekvenser Svenska kyrkan arbetar inte bara i Sverige, utan har ett stort engagemang för mänskliga rättigheter globalt och för att skapa fred i världen.

V

arje medlem i Svenska kyrkan är med och bidrar dagligen till en bättre värld, eftersom Svenska kyrkan är en av Sveriges starkaste givarorganisationer. Detta omfattande arbete i samarbete med globala aktörer kallas för Svenska kyrkans internationella arbete. Det internationella arbetet är en del av kyrkans tro på Gud och kyrkans uppdrag. Kyrkan tror på en Gud som tar ställning för den utsatte i samhället. Kyrkan ser människor som rättighetsbärare, inte behövande objekt. Detta präglar allt arbete i kyrkan. Målet är att stärka människors egen förmåga och möjlighet att förändra.

20 20

VARJE MÄNNISKA KAN SJÄLV FÖRÄNDRA SITT LIV, OM RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR FINNS.


INTERNATIONELLT ARBETE trovärdigt

– vi är ändå ena

en världsvid kyrka! text Agneta Hansson

En del är förföljda för sin tro, andra sitter på höga maktpositioner, är väldigt förmögna och umgås med de rika och kända. Från den mest välklädda kardinal till den fattigaste tiggarmunk, från kristna i Vita huset till kristna på Calcuttas gator. De är olika. De tänker och beter sig olika, väljer olika och har vid första anblicken ingenting gemensamt. Men de har samma tro. De bekänner sig, på olika språk, till en kyrka. En världsvid kyrka. Och i Guds ögon är de alla lika; exakt lika unika och exakt lika älskade. Ibland är det skönt att tänka på det; trots alla olikheter och konflikter

JAG ÄR ETT LIV! Min röst ska höras. Min önskan är enkel. Boyet är ett av de tusentals barn som vuxit upp på Manillas soptipp. Mitt i stanken av avfall, avföring och orättvisa, har Boyet lärt sig prata, lärt sig gå och lärt sig överleva. Under sina första nio år i livet har han aldrig vaccinerats eller behandlats för de sjukdomar som härjar på soptippen. Och han har aldrig fått chans att gå i skolan. Idag har Boyet fått komma till ett boende som Svenska kyrkans internationella arbete stödjer i Manilla. Nu behöver han inte längre leta mat bland sopor. För första gången i livet har han trygga vuxna omkring sig. Vuxna som inte utnyttjar honom. Vuxna som lyssnar till hans önskan om ett värdigt liv. Boyet säger att när han blir stor, ska han också jobba med att hjälpa barn från soptippen. Stöd varje barns rätt till ett tryggt liv! Swisha din gåva till 9001223. Tack!

SVENSKA KYRKANS JULKAMPANJ 2017

Det finns kyrkor och kristna samfund över hela världen. När en del går till kyrkan går de till stora katedraler och samlas under stenvalvens svalka i ljuset från glasfönster i regnbågens alla färger. Andra går till ett skjul, sitter på ett jordgolv under en presenning med vinden fläktande i håret. En del sjunger tillsammans i kloster, en del delar nattvard i fängelser.

21 21


trovärdigt internationellt arbete

internationellt forum i malmö Det internationella arbetet i Svenska kyrkan drivs till stor del av lokala internationella grupper, som finns i de flesta församlingar. Här samlas de som är engagerade i mänskliga rättigheter, intresserade av rättvis handel, klimatmål eller fattigdomsbekämpning. Alla har olika bakgrund och erfarenhet och kan bidra med sin klokhet. I Svenska kyrkans Malmö finns sju aktiva internationella grupper som samordnas under namnet Internationellt Forum; Husie kyrka, Fosie kyrka, Oxie kyrka, S:t Andreas kyrka, S:t Petri kyrka, S:t Mikaels kyrka, S:t Pauli kyrka, Tygelsjö kyrka och Västra Klagstorps kyrka. Det händer mycket under ett år i en internationell grupp, alltifrån föredrag om hemlösas situation i Malmö till arbete med Fairtrade; rättvis handel, till julmarknader och brödförsäljning, glögg och insamlingskonserter. Varje jul samlar alla kyrkor i Svenska kyrkan in pengar för att öka medvetenheten kring något tema. Julen 2017 är temat ”Jag är ett liv” och fokuserar på barns grundläggande mänskliga rättigheter.

röst från verksamheten

Maria kan göra skillnad Maria Haglund Börjesson är aktiv i det internationella arbetet i S:t Andreas kyrka i Malmö. – Jag har jobbat i ungefär 4 år i S:t Andreas internationella grupp. Tidigare arbetade jag med internationella frågor i mitt professionella liv och när jag gick i pension kändes det bra att hitta ett nytt sätt att fortsätta med det. Jag är engagerad i det internationella arbetet därför att jag på nära håll upplevt hur hårt och eländigt liv många människor i vår värld lever. Det bästa med Svenska kyrkans internationella arbete är att det är en stor aktör att räkna med, att vi verkligen gör skillnad. 22 22

I en internationell grupp kan du vara med och bevaka globala frågor, engagera, inspirera, informera, påverka och samla in pengar för att förändra livet till det bättre för andra och för oss själva. På bilden står Karin Rosenquist Andersson, frivillig i Husie kyrka tillsammans med Agneta Hansson, verksamhetsansvarig för internationellt forum.


ÄR DU UNG OCH VILL GÖRA SKILLNAD?

ung i den världsvida kyrkan! Ung i den Världsvida kyrkan är ett utbytesprogram där unga (18-30 år) under tre månader får möjlighet att lära känna en systerkyrka i världen och får inblick i kultur, församlingsliv och levnadssätt. Utbyte finns just nu med; Costa Rica, Tanzania, Filippinerna och Brasilien. Deltagarna får följa kyrkans arbete, gudstjänster och samhällsengagemang och delta i livet i lokalsamhället. Intresserad? Läs mer på svenskakyrkan.se om hur du ansöker!

vill du agera nu och är 18-30 år? Välkommen att vara med i ”Ageravolontärerna”. Ett nätverk av unga vuxna som arbetar med aktioner, information, livsstilsarbete och insamling för en rättvisare värld. Ageravolontärerna är kyrkans aktivister och ses ofta i demonstrationer för mänskliga rättigheter eller i kreativa flash mobs. För information; agneta.k.hansson@svenskakyrkan.se 23 23


trovärdigt betlehem

I Betlehem är ju Påsken brukar räknas som den största kristna högtiden. Det gäller dock inte i Betlehem, den kuperade – och sedan 1967 ockuperade – staden på palestinska Västbanken. Här är julen störst. Det är ett utdraget firande, som startar i början av december när julträdet utanför Födelsekyrkan tänds, och inte avslutas förrän mot slutet av januari med den armeniska julen. Trovärdigt har besökt staden där några enkla fåraherdar var de första att få veta att Jesus, frälsaren, hade blivit född.

24 24


trovärdigt betlehem

julen viktigast text Göran Engström foto Ola Torkelsson

Det skymmer över Betlehem, november 2017.

25 25


För familjen Nastas-Mitwasi är julen framför allt ett tillfälle att umgås med släkt och vänner.

– Vad vi tycker om julen? Vi älskar den! Julklapparna, maten och att vara tillsammans hela familjen. Dominica Mitwasi, 15 år, och hennes systrar Despina, 13, samt Yustina, 10, är helt överens: julen är bästa tiden på hela året. trovärdigt träffar dem i familjens hem i Beit Jala, ett litet palestinskt samhälle strax utanför Betlehem. Mamma Faten Nastas och pappa Jabra Mitwasi är också med, liksom minstingen Fabiola, som föddes strax innan jul förra året. Ett charmtroll som gör allt för att fånga allas uppmärksamhet. – Vi hade egentligen bestämt oss för att bara ha tre barn. Men så kom Fabiola, den 26

bästa julklappen man kan tänka sig, konstaterar Faten Nastas och sträcker fram en sked med sötpotatis till Fabiola. Familjen Nastas-Mitwasi är ortodoxa kristna. I Beit Jala finns två ortodoxa kyrkor: S:t Nicholas och Virgine Mary´s Church, där Jabra har en deltidstjänst som administratör. Han är även utbildad designer, och parallellt med jobbet i församlingen driver han en lokal designbyrå. intresset för konst och design är något han delar med hustrun, som har en konstexamen från Bezalel-universitetet i Jerusalem och arbetar på Dar al Kalima College of Arts & Culture i Betlehem.


kyrkoval trovärdigt

Yngsta dottern Fabiola föddes strax innan jul förra året.

Utöver konsten är kyrkan det stora gemensamma intresset. Varje söndag går familjen på gudstjänst, något som inte minst uppskattas av döttrarna. – Jag tycker mycket om att gå i kyrkan, det är så avslappnande, säger storasyster Dominica.

VAD VI TYCKER OM JULEN? VI ÄLSKAR DEN. JULKLAPPARNA, MATEN OCH ATT VARA TILLSAMMANS HELA FAMILJEN.

hon går i tionde klass och har två år kvar till sin gymnasieexamen. I hennes klass går både kristna och muslimer. På många andra håll i Mellanöstern skulle det kunna vara ett problem. Men inte i Betlehem. Och det gör staden unik även på den av Israel ockuperade Västbanken. Här lever kristna och muslimer inte bara sida vid sida, utan dessutom i samförstånd. 27


trovärdigt betlehem

Man respekterar varandra och varandras högtider, berättar Kjell Jonasson, präst i den svenska församlingen på STI, Svenska teologiska institutet, i Jerusalem. – Julen är den stora högtiden i Betlehem. Då träffas människor i hemmen, i kyrkorna och på gator och torg för att umgås. Trots att det är en kristen högtid så deltar både kristna och många muslimer i firandet. kjell jonasson har över 16 års erfarenhet av att arbeta på plats i Mellanöstern, dock inte alltid som präst. Merparten av tiden har han tillbringat i Israel, Palestina och Jordanien. Hans första tjänst var som internationell sekreterare åt den första lutherska biskopen i Jerusalem i början på 1980-talet. Under Gulfkriget i början av 1990-talet hann han även med en avstickare till Irak, där han för Lutherska världsförbundets räkning, i samarbete med både danskar och norrmän, hjälpte flyktingar från Kuwait och Irak. – Det var när jag kuskade runt på sönderbombade irakiska vägar som jag bestämde mig för att ta upp mina teologiska studier igen, berättar Kjell Jonasson, som prästvigdes i Stockholm 1993.

Just nu har han en kortare tjänst som präst och ekumenisk företrädare för Svenska kyrkan i Jerusalem. Arbetet innebär bland annat att han leder gudstjänster på svenska varannan vecka. Han 28

medverkar också i studieresor och utbildningar för bland annat journalister och riksdagsledamöter vid Svenska teologiska institutet. En viktig del av uppdraget är att hålla kontakten med ekumeniska samarbetsorganisationer och de olika kristna kyrkorna i Israel och Palestina. trovärdigt träffar kjell Jonasson på det katolska studiecentret Tantur, strax utanför Betlehem. Det är en solig dag med svensk högsommarvärme i mitten av november. Centret ligger för sig själv på toppen av en kulle, och är trots årstiden inbäddat i en lummig grönska. Från balkongen i ett av mötesrummen har man utsikt över Betlehem med omnejd. Det var här som några fattiga herdar för över 2000 år sedan fick budet från änglarna att en frälsare hade blivit född. Mycket har hänt sedan dess. ”Shepherd’s Field”, ängarna där herdarna mötte änglarna och som idag benämns Beit Sahour, finns kvar. Liksom Födelsekyrkan, en av världens äldsta kyrkor byggd på 300-talet över den grotta som sägs vara Jesu födelseplats. Men idag är staden omgärdad av den nästan tio meter höga mur av betong, taggtråd och stängsel som Israel rest runt Västbanken. Syftet med muren är enligt israelerna att hindra palestinska terrorister för att ta sig in i landet, och man hänvisar till statistik som visar att antalet självmordsbombningar i Israel minskat drastiskt sedan muren började byggas för 15 år sedan. Kritikerna menar tvärtom att muren – eller säkerhetsbarriären, som är den benämning som många israeler föredrar – skapar mer osäkerhet och våld än den förhindrar. Frustrationen hos de instängda palestinierna har bara tagit andra uttryck och former. För en majoritet av Betlehems invånare,

JULEN ÄR DEN STORA HÖGTIDEN I BETLEHEM. DÅ TRÄFFAS MÄNNISKOR I HEMMEN, I KYRKORNA OCH PÅ GATOR OCH TORG FÖR ATT UMGÅS. TROTS ATT DET ÄR EN KRISTEN HÖGTID SÅ DELTAR BÅDE KRISTNA OCH MUSLIMER I FIRANDET. Högst upp till höger: Kjell Jonasson har arbetat i Mellanöstern, framför allt Palestina och Jordanien, i sammanlagt 16 år. Till vänster: Kjell Jonasson på väg genom checkpointen vid Betlehem.

Längst ner till höger: Födelsekyrkan i Betlehem är byggd över den grotta där man tror att Jesus föddes.


29


trovärdigt betlehem

Pastor Munther Isaac är orolig över att så många kristna väljer att lämna Betlehem och Palestina. Det bästa sättet att göra motstånd mot den israeliska ockupationen är att stanna kvar, menar han.

såväl kristna som muslimer, innebär muren stora påfrestningar. Det är inte bara rörelsefriheten som är starkt begränsad, mer och mer privat palestinsk mark tas över av Israel, och det råder brist på bland annat rent vatten, sjukvård och arbetstillfällen. Under sina år i Mellanöstern har Kjell Jonasson sett hur tumskruvarna dragits åt hårdare och hårdare runt palestinierna. En känsla av uppgivenhet har spridit sig bland befolkningen. Många ser ingen framtid, något som bland annat lett till att fler och fler palestinier, inte minst kristna, lämnar landet för gott. – Det är framför allt välutbildade kristna som flyttar, vilket inte alls är bra eftersom det dränerar landet på kunskap. vi lämnar tantur, studiecentret på kullen, och promenerar tillsammans med Kjell Jonasson i 30

riktning mot Betlehem. Det torra gruset knastrar under våra fötter när vi släntrar ner mot dalgången. Efter några minuter kommer vi fram till en israelisk checkpoint. Med våra europeiska pass är det inga problem att komma igenom. Men för palestinierna som bor, arbetar eller går i skolan på andra sidan muren, kan det ibland ta timmar att komma förbi avspärrningarna – trots att de har tillstånd. en gång om året exploderar Betlehem i glädjeyra. Det är under julen. Då fylls gatorna och torgen av människor. Julfirandet skiljer sig från det vi är vana vid i Sverige, eftersom det är tre olika jular som firas. – Vi har den latinska julen, som firas av katoliker och lutheraner, men vi har också den ortodoxa och armeniska julen På Krubbans torg, framför entrén till Födelsekyrkan, pågår förberedelserna för fullt. Ett gigantiskt

konformat skelett i grönt stål håller på att monteras upp. Det ska så småningom kläs i en grön skrud och förses med ljusslingor i vitt och guld. i början av december inleds så julfirandet med en välbesökt ceremoni, då ljusen i julträdet tänds. Sedan pågår festligheterna fram till slutet av januari. Den latinska julen firas precis som hemma mellan 24-25 december, den ortodoxa julen inleds en vecka in i januari och sist ut av de kristna kyrkorna är den armeniska. – Deras jul börjar den 18 januari, det är också den minsta julen, berättar Kjell Jonasson. För Betlehemsborna handlar julen mer än något annat om att umgås. Familjer och släktingar ses i kyrkan och besöker varandra i hemmen. Enligt Munther Isaac, pastor i den evangeliska lutherska försam-


kyrkoval trovärdigt

Muren som Israel satt upp runt Västbanken är till 85 procent byggd på palestinsk mark. Där invånarna i Betlehem tidigare kunde blicka ut över ängar, betesmarker och flera tusen år gamla olivlundar, stirrar de nu rakt in i en tiometer hög betongmur.

lingen i Betlehem, är julfirandet ett både välkommet och viktigt avbrott i den tuffa palestinska vardagen. – Under några dagar får vi möjlighet att glömma våra problem. Vi firar och kan fokusera på något annat. Julens budskap handlar om hopp och glädje, det talar direkt till oss och är väldigt betydelsefullt i den situation som vi lever i. mitt i glädjen finns dessvärre även ett stänk av besvikelse, konstaterar Munther Isaac vidare. – Jag märker en tilltagande uppgivenhet hos många palestinier. De ställer sig frågan om alla de turister som kommer hit och firar jul verkligen bryr sig om hur vi palestinier har det. – Det blir värre från år till år, och den stora frågan är hur länge vi kan hantera detta. Min känsla är att det kan komma att explodera igen ganska snart, i en ny våg av våld.

Munther Isaac har varit församlingens pastor i ett år. Innan dess arbetade han som assisterande pastor åt Mitri Raheb. Utöver alla de traditionella arbetsuppgifter som följer med pastorstjänsten: predikningar, gudstjänster och hembesök hos gamla eller sjuka medlemmar, så försöker Munther Isaac också att engagera sig i det lokala samhället. – Vi är väldigt aktiva, inte minst när det gäller skolor, utbildning och kultur, berättar han.

– Vi blir svagare psykologiskt varje gång vi ser en ny familj flytta härifrån. Det får oss att fundera på hur länge vi kan överleva här, och för mig är detta den stora utmaningen just nu, att få människor att stanna kvar. Jag brukar säga till mina medlemmar att det mest effektiva sättet att göra motstånd mot den israeliska ockupationen är att stanna kvar här. Men det är många som är oroliga och rädda inför framtiden.

församlingen har i dagsläget omkring runt 250 medlemmar. Precis som Kjell Jonasson är Munther Isaac orolig över att många välutbildade kristna väljer att emigrera. Det handlar om tusentals personer som flyttat utomlands för gott. Utflyttningen innebär inte bara att de kristna i Betlehem blivit färre, den gör också att situationen för dem som bor kvar blir allt svårare.

psalmen ”stilla natt” har för Munther Isaac fått en ironisk innebörd. Det är inte längre något som har med julnatten och det kristna firandet att göra. – Det har på många sätt varit tyst här sedan ockupationen inleddes för femtio år sedan. Julfirandet utgör ett undantag, den verkliga stillheten lägger sig när turisterna åkt hem. Ett tungt, tyst mörker. 31


trovärdigt kyrkovalet

Ny nomineringsgrupp tar plats i kyrkofullmäktige

VISK vill samla människor med hjärtat till vänster Han kallar sig miljöpräst och menar att arbetet för flyktingar och andra utsatta grupper är kyrkans just nu viktigaste uppgift. text Göran Engström foto Gunnar Menander

I

våras – med bara månader kvar till kyrkovalet – var han med och startade en ny kyrklig partigrupp för människor med, som han själv säger, ”hjärtat till vänster”. Om fyra år hoppas Per Håkansson, nybliven ledamot i kyrkofullmäktige för nystartade VISK (Vänstern i Svenska kyrkan) och före detta kyrkoherde i Kirsebergs församling, att hela Svenska kyrkan Malmö är miljödiplomerat och fler beslut kan delegeras från den centrala ledningen till varje kyrka. tisdag eftermiddag i slutet av september och en dryg vecka efter ett kyrkoval där mycket handlat om hur stort inflytande Sverigedemokraterna ska roffa åt sig. Innan valet hotade partiet med att ”ta över kyrkan”. Ett budskap som sände kalla kårar längs ryggraden hos många av kyrkans anställda och fick ärkebiskopen – i en intervju med Trovärdigt – att utbrista: ”Man sitter i de olika politiska organen för 32

kyrkans bästa, inte för att göra dem till ett redskap för något annat”! Sverigedemokraterna storsatsade och gick kraftigt framåt. I kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ, fick partiet drygt nio procent av rösterna. Och i Malmö, i valet till kyrkofullmäktige, lade man beslag på sju av totalt 47 platser. alltså lika många som nystartade VISK. Valdeltagandet gick från 12,8 procent i 2014 års val till 19 procent 2017. Per Håkansson vill se det ökade valdeltagandet som en protest mot Sverigedemokraterna. Han kallar det för ”en seger för den öppna kyrkan”. Vad var det då som fick Per Håkansson och hans kollegor att bilda en ny lokal nomineringsgrupp bara några månader innan valet? – Initiativet kom från Mats Högelius, som ligger bakom gruppen VIG, Vänsterns interreligiösa grupp. Per Håkansson är socialdemokrat. Han


kyrkovalet trovärdigt

Per Håkansson företräder nystartade VISK, Vänstern i Svenska kyrkan, i Malmö. Han är nöjd, men också en smula överraskad, över det stöd hans nomineringsgrupp fick i kyrkovalet i höstas.

har haft flera olika politiska uppdrag på det kommunala planet, bland annat som ledamot i socialnämnden i Malmö. Trots detta är det otänkbart för honom att kandidera för S i kyrkovalet. Varför? – Det finns flera skäl. Efter skilsmässan mellan kyrkan och staten tycker jag att det borde vara en självklarhet att de sekulära politiska partierna inte ska lägga sig i kyrkans arbete. Idag är en majoritet av de socialdemokrater som tillsätter kyrkans politiker inte själv medlemmar i Svenska kyrkan, vilket förstås är helt orimligt. – Dessutom innebär det en krock om du både representerar ett sekulärt politiskt parti och Svenska kyrkan, eftersom kyrkan i många frågor är mer radikal än partiet. Det finns ett antal sådana frågor, bland annat synen på invandring och vapenexport. Och då frågar jag mig: vem är du lojal mot, kyrkan eller dem i ditt parti som valt in dig? Du hamnar oundvikligen i en lojalitetskonflikt.

VISK är partipolitiskt obundet. En viktig markering enligt Per Håkansson. Ändå väljer gruppen att redovisa sin ideologiska hemvist i namnet. Varför? – Det vi vill är att samla medlemmar som finns på vänsterkanten. Människor som har en radikal syn på relationer. Här går det en vattendelare mellan höger och vänster, i kyrkan precis som i resten av samhället. Med namnet vill vi visa att vi inte är vilken grupp som helst. I en debattartikel innan valet lyfte Per Håkansson fram ett antal frågor som är viktiga för VISK. Det var bland annat klimatfrågan, kyrkans arbete för flyktingar och stödet åt speciellt utsatta grupper i samhället. Varför är dessa frågor så viktiga? – Om vi börjar med klimatfrågan så kan vi konstatera att såväl biskopen som påven har sagt att detta är den viktigaste frågan som vi har att arbeta med idag. Det är en anledning till att vi måste lyfta upp och arbeta med den

K Y R

K O VA

L

33


trovärdigt kyrkovalet

34


K R KY O FLER OCH FLER FLYKTINGAR SÖKER SIG TILL KYRKAN. DE TILLHÖR EN GRUPP I SAMHÄLLET SOM HAR DET ALLRA TUFFAST, OCH FÖR MIG ÄR DET EN SJÄLVKLARHET ATT KYRKAN SKA STÄLLA UPP FÖR DEM.

frågan i Svenska kyrkan Malmö. –Kirsebergs församling, där jag tidigare var kyrkoherde, var en av de första församlingarna som miljödiplomerades enligt kyrkans miljöcertifieringssystem. Vi kom även att stötta många andra församlingar, dessvärre är det ett arbete som jag upplever har tappat fart de senaste åren. Flyktingarbetet och diakonin då, varför är det viktigt? – Fler och fler flyktingar söker sig till kyrkan. De tillhör en grupp i samhället som kanske har det allra tuffast, och för mig är det en självklarhet att Svenska kyrkan ska ställa upp för dem. – När det gäller det diakonala arbetet så tycker jag att kyrkan kan göra mycket mer. Det allra viktigaste är att skapa mötesplatser för människor som befinner sig i samhällets marginal. Platser där de kan träffas, få stöd och hjälp i det vardagliga livet. Är detta typiska vänsterfrågor? – Det borde inte vara det. De här frågorna, klimatet, flyktingarna och det diakonala arbetet borde vara en självklarhet för kyrkan att driva. Jag anser att kyrkan är en samhällsaktör, att kyrkan står för något i samhället, och då har både rätt och skyldighet att säga ifrån när människor far illa och människovärdet kränks. Men för att vi ska kunna göra det så måste vi finnas på plats. Vi måste finnas med de människorna som far illa och arbeta för att deras röster blir hörda. I den meningen är det viktigt att vara en profetisk kyrka. VISK fick sju av 47 mandat i valet till kyrko- fullmäktige i Malmö. Lika många som storsatsande SD. Per Håkansson är nöjd och samtidigt en smula överraskad över framgångarna.

– Med tanke på att vi startade från noll bara några månader innan valet, och att vi inte hade några ekonomiska resurser alls, så tycker jag att det är lite sensationellt att vi fick så många röster. Vad beror det på? – Dels att vi driver frågor som många inom kyrkan tycker är viktiga. Kyrkan är inne i en omställningsperiod och vi kommer som ett nytt och fräscht alternativ. Men det kanske mest avgörande är nog att många inom kyrkan har stort förtroende för oss som personer, de litar på att något kommer att hända om de röstar på VISK. Vilka möjligheter tror du att ni har att få genomslag för era idéer? – Vi utgår från att övriga nomineringsgrupper ska lyssna på oss och att de är beredda att föra ett konstruktivt samtal. En stor fördel är att vi är många inom VISK som kommer från Svenska kyrkan och kan den världen. Samtidigt är vi helt nya i det politiska gamet, så det allra första vi måste göra är att skaffa oss kunskap om hur det fungerar i fullmäktige. Det är fyra år till nästa val. På vilka sätt kommer Svenska kyrkan i Malmö att ha förändrats till dess tack vare VISK? – Om fyra år hoppas jag att vi har en organisation som bygger på närdemokrati. Det krävs inga stora omorganisationer för att förändra detta, det är en ledarfråga och det handlar om att fatta beslut i kyrkorådet så att de enskilda församlingarna och kyrkorna får det mandatet. Självklart hoppas jag också att hela Svenska kyrkan Malmö, alla församlingar, kansliet och kyrkogårdarna, är miljödiplomerade samt att vi har fler diakonala mötesplatser, men detta är en följd av att besluten flyttar närmare församlingarna. 35 35


sorg trovärdigt

Leva vidare-grupper

Att lyssna och berätta blir en hjälp i sorgearbetet Många som mist en nära anhörig upplever att omgivningen har svårt att hantera deras sorg. Ofta handlar det om rädsla, tror prästen Elisabet Hartman och diakonen Alexander Kepp, som leder S:t Pauli kyrkas sorgegrupper. text Göran Engström foto Kristina Strand Larsson och Göran Engström

V

i är så väldigt lösningsfokuserade i allt vi gör, men här finns ingenting som hjälper och då känner vi oss maktlösa. Egentligen handlar det bara om att lyssna, säger

Alexander Kepp. I parken utanför S:t Pauli kyrka vilar ett tunt täcke av höstlöv. Det skiftar i gult, rött och orange. Det är tidig eftermiddag och utöver en grupp livliga förskolebarn är det bara enstaka personer som rör sig längs grusgångarna.

inne i den vackra, pampiga kyrkan blir lugnet och tystnaden snudd på överväldigande. –Det är ett problem som vi upplever generellt i samhället, vi har inte längre tid att lyssna på varandra, konstaterar Elisabet Hartman. Både Alexander Kepp och Elisabet Hartman har lång erfarenhet av att leda kyrkans sorgegrupper - eller som de också kallas: Leva vidare-grupper. Enligt Elisabet och Alexander är det två olika namn för samma sak, men ändå med en viktig skillnad. –Leva vidare handlar om framtiden, det är det som kommer efter sorgen. Samtidigt är sorgen inget som vi ska gå förbi, det är viktigt att ge sig tid att sörja, säger Elisabet Hartman. 36

GRÅTEN ÄR VIKTIG Sorg är inget entydigt begrepp. Hur vi sörjer skiljer sig från människa till människa. För en del är det väldigt smärtsamt, ofta är det då som det kan bli jobbigt för omgivningen att hantera, tror Alexander Kepp. Men det kan också vara tvärtom, konstaterar Elisabet Hartman. Att det är den som sörjer som inte vill vara sin omgivning till last och därför inte vågar visa eller prata om sin sorg. –Många är rädda för att tappa kontrollen, och börja gråta inför en människa som man kanske inte känner så bra. Just gråten är viktig för den som sörjer, men för omgivningen kan den vara svår att hantera. Första reaktionen är att försöka trösta den sörjande och säga att allt kommer att bli bra igen. Men så fungerar det inte, menar Elisabet Hartman. – Det går inte att säga till den som sörjer att det ska bli bra igen, för det kommer det inte att bli. Det är precis så illa för den som börjar gråta, och det är en process som vi egentligen inte ska störa. EN NATURLIG DEL AV LIVET Förr i tiden fanns det en annan kultur kring sorgen. Man visade att man sörjde, bland annat genom att bära sorgeband, och när någon dött gjordes kondoleansbesök hos

Alexander Kepp.

Elisabet Hartman.

S:t Pauli kyrka har renoverats utvändigt och invändigt och återinvigdes med en festgudstjänst våren 2017.


37 37


familjen. Det var en naturlig del av livet. Inte minst kondoleansbesöket var en viktig del av själva sorgearbetet, berättar Elisabet Hartman. – Att få sätta ord på det som inträffat har ett stort terapeutiskt värde. Och det är precis detta sorgegrupperna handlar om, både att få dela sin berättelse med andra och få höra andra berätta. Det är viktigt att få känna att man inte är ensam om sina frågor, att det är flera som delar samma sak, säger Alexander Kepp. ALLA ÄR VÄLKOMNA Kyrkans sorge- och leva vidaregrupper är öppna för alla, oavsett om man är troende eller inte. Erbjudandet om att delta går ut till de närmast anhöriga omkring tre månader efter begravningen. Personer som inte haft kyrklig begravning får inte denna inbjudan automatiskt, men de är precis lika välkomna att delta som alla andra, berättar Elisabet Hartman och Alexander Kepp. Deltagarna träffas en gång i veckan under sex veckor. I S:t Pauli kyrka sker träffarna i församlingshuset. Vid första tillfället får deltagarna berätta om den döde, vem personen var, var han eller hon växte upp, jobbade med och vilken relation deltagaren hade till den avlidne. Vid andra tillfället får deltagarna berätta om vad som hände innan dödstillfället. – För en del har det varit en väldigt lång process, med sjukdom och omvårdnad. För andra kom döden plötsligt, berättar Alexander Kepp. Vid tredje tillfället ligger fokus på själva dödsögonblicket. Även här skiljer sig berättelserna åt. En del fick uppleva det, andra inte. Och det är inte alla som fick en möjlighet att säga farväl. – Då är det viktigt att komma ihåg att man faktiskt kan säga farväl efteråt, påpekar Elisabet Hartman. 38

STORT TERAPEUTISKT VÄRDE Fjärde träffen fokuserar på tiden direkt efter dödsögonblicket, samtalen kan exempelvis handla om hur man upplevde begravningen, medan femte och sjätte träffen handlar om framtiden; om hela det första året då inte minst högtider som man tidigare firat ihop, kan kännas väldigt jobbiga, och om att tillåta sig själv att vara ledsen och sörja, men också att våga känna glädje och skratta. Det handlar, menar Elisabet Hartman, inte om att göra sig av med sorgen, utan att lära sig leva med den.

Vad är nyckeln till att lära sig leva med sorgen? – Jag tror inte att det finns en generell nyckel, utan det handlar om att erkänna sorgen för sig själv och för de flesta tar det väldigt lång tid att acceptera att en person som man delat hela livet med inte finns längre. Förnuftsmässigt kan vi förstå det, men känslorna hänger inte riktigt med. Sorgegrupperna handlar inte primärt om kristen tro. Ibland händer det att Elisabet Hartman delar en berättelse från bibeln, men då handlar det om att visa att sorgen inte är något nytt fenomen. Betydelsen av att träffas i grupp och prata om de här sakerna går inte att överskatta. –Det handlar framför allt om det stöd som vi ger varandra. Igenkänningsfaktorn när vi hör andra berätta om sin sorg är hög, och det har ett stort terapeutiskt värde, säger Alexander Kepp. –Det händer något när man träffas i grupp. Man brukar ju säga att en grupp är större än det sammanlagda antalet individer, man speglar sig själv i andra och får fler intryck. Och även om inte sorgen och saknaden blir mindre, så kan det vara skönt att känna att man inte är ensam om att sörja.

DET HANDLAR FRAMFÖR ALLT OM DET STÖD VI GER VARANDRA, IGENKÄNNINGSFAKTORN NÄR VI HÖR ANDRA BERÄTTA OM SIN SORG ÄR HÖG.


människor i malmö trovärdigt

39


trovärdigt kyrkan & livet

Fyra söndagar prästen clara nystrand presenterar fyra söndagar i juletid.

Julen är en tid av förundran. Men också för tro och hopp. Det är i julens tid vi på nytt vågar tro att världen en gång kan bli hel. Julens berättelser handlar om att Gud kommer oss nära. Just i juletid får vi läsa om hur Gud på ett alldeles särskilt tydligt sätt går in i vår värld och vår vardag. Gud blir människa och erfar det mänskliga inifrån. Det heliga blir kropp och kommer in i vår vardag och då blir också det vardagliga lite mer heligt. Inför allt detta väcks vår förundran! text Clara Nystrand, universitetspräst foto Kristina Strand Larsson

fjärde advent 24 december herrens moder Gamla testamentet: Jesaja 40:9-10 Epistel: Romarbrevet 10:4-8 Evangelium: Lukasevangeliet 1:46-55 Det är en riktig graviditet Maria går igenom. Med hormoner, illamående, finnar och foglossning. Ja, just de där sakerna står det inget om i bibeln, men de ingår ju i en graviditet. När vi talar om Maria använder vi ofta uttrycket att hon ”blev havande”. Som om det handlade om något annat än en graviditet. Säkert är det så för att vi vill bevara hennes helighet. Men för mig blir det inte mindre heligt om jag vågar se framför mig att Gud kliver in i det verkligt kroppsliga som en graviditet och förlossning är. Ordet blev kött, står det. Finns det något köttigare än en förlossning? I det blodiga, i det kroppsliga. Också där finns Gud. Också dit når Guds helighet. Så nära och så mycket på riktigt. 40 40


juldagen 25 december jesu födelse Gamla testamentet: Jesaja 9:2−7 Epistel: 1 Timotheosbrevet 3:16 Evangelium: Lukas 2:1−20 Jag är inte färdig som människa. Fortfarande formas jag. Av dem runt omkring mig och av Hen som bor i djupet av mitt hjärta. Vem är jag och vem blir jag? Blir jag hårdare av en värld som är hård? Kallare av den som är kall? Eller lyckas jag bevara mjukhet och värme? Mänsklighet? Julen handlar om människoblivande. Gud blir människa och föds i ett stall. Men också du och jag får fundera över vårt eget människoblivande. Hur bevarar vi den helighet som trängt in i vår mänsklighet?

annandag jul 26 december martyrerna Gamla testamentet: Jeremia 1:17−19 Epistel: Apostlagärningarna 6:8−15 Evenglium: Matteusevengeliet 10:16−22 Vi vet inte var vägen slutar. Vi vet inte ens om vi kommer fram. Vi vet inte vem vi kommer att möta längs vägen: vem som slår följe med oss och vem vi förlorar efterhand. Ändå tar vi det första steget. Ändå vågar vi fortsätta vår vandring. Lyssnandes på den lilla rösten inom oss som viskar ”kanske” när hela världen tycks säga att det inte går. På annandag jul påminns vi om att vi aldrig blivit lovade att det kommer att vara enkelt. Men Gud har lovat att vara med oss och ge oss den kraft vi behöver för att möta dagen. Att gå i tro är något annat än att gå i visshet, något annat än att gå med kontroll. Och någonstans, onekligen, är vi alla tvungna att gå i tro. Det finns inget alternativ.

nyårsdagen 1 januari i jesu namn Gamla testamentet: 4 Moseboken 6:22−27 Epistel: Romarbrevet 10:9−13 Evangelium: Lukasevangeliet 2:21 ”Du, vi kan lägga bort titlarna” säger hon och ler mot mig. Det är som att en glasvägg jag inte tidigare lagt märke till, nu försvinner mellan oss och närheten känns mer på riktigt. Hon ser mig och jag henne. Som människor möts vi. Bortom titlar och ytskikt. När Gud väljer att födas som människa får vi ett förnamn att kalla Gud vid. Tidigare har den hebreiska beteckningen för Gud ansetts för helig för att uttala. Avstånd och närhet kan markeras med namn och titlar. När vi har ett förnamn att kalla Gud vid, händer det också något med vår relation till Gud. En annan intimitet blir möjlig. 41 41


Hallå där!

trovärdigt lättsmält

Välkommen Kerstin!

D

u är ny kommunikatör på Kyrkogårdsförvaltningen i Malmö. Vad ska du göra på ditt nya jobb? – Tack! Min främsta uppgift är att skapa en plattform för Kyrkogårdsförvaltningens kommunikationsarbete. Det handlar om både extern och intern kommunikation. Det kan vara allt ifrån hur vi uttrycker oss på skyltar och informationsmaterial till hur kommunikationen sprids internt mellan olika enheter. Vad tror du den största utmaningen blir? Hellre än en utmaning ser jag jobbet som en fantastiskt rolig och viktig uppgift och ett stort ansvar som jag är glad att jag fått förtroendet att arbeta med. Utifrån det är arbetet med att ta fram en grundläggande plan eller plattform för kommunikationsarbetet den absolut viktigaste uppgiften.

42

Lättsmält Vill du snabbt komma i julstämning? Dags att få upp julstjärnan, baka eller köp några lussekatter och lyssna på stämningsfulla julsånger. En magisk känsla kan man få i kyrkan där krubban med Jesusbarnet står framme och julsångerna tillsammans med doften från tända ljus frambringar känslan av både nostalgi och jul.

BRA JULKLAPPSTIPS SOM RÄCKER LITE LÄNGRE? Ge en gåva för att människor själva ska kunna skapa sig ett tryggare liv. Din gåva förändrar livet för människor i utsatthet. På Svenska kyrkans gåvoshop på nätet finns mycket att välja på, till exempel hygienpaket, skolgång för barn,

jordbrukskurs, preventivmedelsrådgivning eller ledarutbildning. Du får personliga gåvobevis att ge bort. Gå in på gavoshop. svenskakyrkan.se


om julstämning, Jesus Christ Superstar och klappar som hjälper

SE & UPPLEV JESUS CHRIST SUPERSTAR svenska kyrkan malmö och Eldeen Johansson Produktion har nöjet att 10-11 mars 2018 presentera konsertversionen av Andrew Lloyd Webbers mästerverk Jesus Christ Superstar i sin helhet i S:t Johannes kyrka i Malmö. Biljetter finns på jcsmalmö2018.

Gör julen i år speciell varje år sedan 1988 utses årets julklapp av Svenska Handel. Förutom ett stort PR-evenemang börjar listan bli ett historiskt bevis på våra livsstilar och drömmar. 1988 toppade Bakmaskinen listan och sedan dess har allt ifrån CDspelare, mobiltelefonen, kokboken och spikmattan varit årets julklapp. 1999 kom glädjande nog dock böcker

och särskilt bibeln på en första plats (det var då bibeln kom i ny svensk översättning). Man kan dock se att upplevelsepresenter, matkasse, träningskort och välgörenhetsgåvor tar större och större plats än fysiska ting. När denna tidning går i tryck var de hetaste tipsen för årets julklapp 2017; hörlurar, streamingtjänst,

träningskort, donation till välgörande ändamål eller en GoPro. Men vad är egentligen världens bästa jul? Jo, den som du får tillbringa med nära och kära. Kanske med familj eller vänner, släkt eller helt nya personer? Vill du ge någon annan god jul? Se dem, lyssna till dem, få dem att känna sig speciella.

43


O

HELGA NATT Kom och fira jul i kyrkan! Stämningsfulla psalmer, tindrande luciatåg, berörande julkonserter och värmande glögg. Upplev levande julkrubbor eller ta del av det ständigt aktuella julevangeliet. På julafton har flera kyrkor öppet för dig som vill fira jul i gemenskap. Kom på gudstjänst och lyssna till julens budskap. Här hittar du datum och tider i en kyrka nära dig: kalender.svenskakyrkanmalmo.se

Året julkampanj Ge jul till någon annan: Stöd varje barns rätt till ett tryggt liv. Min önskan är enkel. Min röst ska höras.

Jag är ett liv! Swisha din gåva till 9001223. Tack!

44

Trovärdigt nr 4 2017  
Trovärdigt nr 4 2017  

Nytt nummer av Trovärdigt ute nu. Temat är ”Stilla Natt?” Frågan har aldrig varit mer aktuell än nu. Världen är orolig ur såväl politiska- s...

Advertisement