Page 1

TROVÄRDIGT

ett magasin om tro, hopp och kärlek från svenska kyrkan malmö 3-2017 diakonen vill få människor att hitta frid

på de utsattas sida i malmö

ny gosskör i s:t petri kyrka

Coola killar gillar att sjunga

kyrkoval 17 september

medlemmarna avgör vad kyrkan ska satsa på

tema

STOLT MEDLEM

1


per svensson, tf kyrkoherde svenska kyrkan malmö

STOLT ATT TILLHÖRA SVENSKA KYRKAN

D

e flesta av oss tillhör något. Det kan vara en familj, ett land, en förening, ett kompisgäng, en stadsdel eller ett arbetslag. Det ger en känsla av samhörighet och sammanhang vilket skapar styrka och välbefinnande. Att tillhöra Svenska kyrkan ger mig kraft och glädje. Den 17 september är det kyrkoval, ett val som inte är lika synligt som riksdagsvalet, men också viktigt för det svenska samhället. Kyrkan är ett 2000-årigt sammanhang som började med att de första kristna kallades för ”de som tillhör Kristus” och har sedan dess fortsatt. Vissa perioder har varit svåra och märkliga för kyrkan, där de som tillhörde ibland inte följde de värden och den människosyn som Jesus stod för. Men trots detta lever kyrkan än idag och ”vi som vill tillhöra Kristus” är delar i denna gemenskap. För att detta ska kunna fortsätta är det viktigt att alla som är medlemmar röstar i kyrkovalet.

i kyrkan finns en plats för alla. För dig som vill engagera dig för rättvisa och en bättre värld, för dig som vill sjunga i en kör eller för dig som vill finna ro i en hektisk vardag. Svenska kyrkan är en mötesplats för människor i livets olika faser. Till skillnad från många andra gemenskaper i samhället, där ett medlemskap krävs för att få delta, är du alltid välkommen till Svenska kyrkan. Kyrkan styrs av sina medlemmar i en demokratisk process. Du som är medlem kan påverka hur kyrkan ska styras genom att rösta i kyrkovalet den 17 september – det är medlemmarna som avgör hur resurserna inom kyrkan ska fördelas. Genom att rösta visar du att kyrkan är viktig, för dig och för samhället. varmt välkommen till kyrkans gemenskap. Tillsammans kan vi förverkliga vår vision om världens fred.

2


17

8

INNEHÅLL 24

trovärdigt 3 2017

2

ledare Tf kyrkoherde Per Svensson.

4

kort & gott Om pilgrimsvandringar mitt i Malmö, nyfikenhet på andlighet och kristen tro och bordssamtal om Martin Luther.

7

stolt medlem Svenska kyrkan är alla. Du och jag. En öppen kyrka där alla får komma till sin rätt. Det är något att vara stolt över.

14

musik Med klockrena stämmor, i vita skjortor och med bus i blick sjunger S:t Petri Gosskör inför en fullsatt kyrka. Coola killar gillar att sjunga.

24

diakoni Peter Juhlin är diakon i S:ta Maria kyrka, som ligger i ett av Malmös mer utsatta omården. Gud uppmanat oss att ha omsorg om varandra, menar han.

28

kyrkoval Kärleken till kyrkan och till demokrati driver dem att engagera sig. Linda Isberg och Claes Block sitter de i kyrkofullmäktige i Malmö.

38

fyra söndagar Nåden lär oss att det inte är våra egna ansträngningar och prestationer som lättar våra bördor eller gör oss till helgon. Tvärtom gör de oss ofta hårda och obarmhärtiga mot varandra och oss själva. Läs prästen Tobias Bergs tankar kring fyra av sensommarens och höstens söndagar.

28

41

8

14 14

38 3


trovärdigt

kort & gott

nummer 3 2017

PILGRIMSVANDRA I PILDAMMSSPARKEN

Trovärdigt är en gratistidning om tro, hopp och kärlek från Svenska kyrkan Malmö. Nästa nummer kommer i november 2017.

varför inte ta en paus och pilgrimsvandra under lunchen? Följ med på en vandring i Pildammsparken! Vandringarna sker i enkelhet, med delande och tystnad och varar ungefär en timme. Vandringsledare är Lisbeth Jönsson och Malou Hasselhuhn. Tid: tisdagarna den 5/9, 19/9, 3/10, 17/10, 31/10, 14/11 och 28/11 kl 11.00. Samling på trappan till S:t Johannes kyrka. Information: pilgrimmalmo@ gmail.com

chefredaktör Karin Rosvall karin.rosvall@svenskakyrkan.se redaktörer Göran Engström goran@goranengstrom.se Kristina Strand Larsson kristina.strand.larsson@svenskakyrkan.se art director Kristina Strand Larsson kristina.strand.larsson@svenskakyrkan.se nummer 3, september 2017 Upplaga: 153 000 ex omslagsbild Kristina Strand Larsson tryck/repro Exaktaprinting, Malmö distribution Tidningsbärarna utgiven av Svenska kyrkan Malmö Box 346 201 23 Malmö tel 040-27 90 00 ansvarig utgivare Per Svensson tf kyrkoherde

BORDSSAMTAL I HYLLIE OM REFORMATIONEN I GÅR, I DAG, I MORGON 2017 är ett Reformationens minnesår. Den 31 oktober 1517 spikade Martin Luther enligt traditionen upp sina 95 teser mot avlatshandeln i kyrkan och det som blev reformationen tog sin början. Svenska kyrkan är en del av den tradition som fick sin prägel av det som följde. Svenska kyrkan vill gärna betrakta sig som en kyrka där reformation ständigt pågår. Hyllie församling vill uppmärksamma detta drag i vår kyrkas identitet genom att tre lördagsförmiddagar bjuda in till en samtalsgrupp kring temat Reformation – igår – idag – imorgon. Samtalsledare KG Hammar, gästprofessor vid Lunds universitet och tidigare ärkebiskop.

Vad tycker du om Trovärdigt? Skriv och berätta! kommunikation.malmo@ svenskakyrkan.se Svenska kyrkan Malmö Trovärdigt Box 346 201 23 Malmö

tid: Lördagarna den 21 oktober, 4 november och 18 november 2017 kl 9.0011.00. Enkel frukost serveras. plats: Gamlegården, Gamlegårdsvägen 34, Hyllie. information & anmälan: Mejla en intresseanmälan till Lotta Fång, präst i Hyllie, lotta.fang@svenskakyrkan.se. Skriv några rader om vem du är och varför du vill delta. Sista anmälningsdag är den 11 september. Antalet platser är begränsat till 10 personer, då vi vill utforska Luthers tradition av bordssamtal. Deltagare förutsätts medverka samtliga tre lördagar. Lördagen den 4 november, Alla helgons dag, avslutar vi med söndagsmässa. Illustrationer av Martin Luther och hans hustru Käthe av JoAnne Salmon.

4


kort & gott trovärdigt

om att pilgrimsvandra på lunchen, kyrkoval och samtal om Luther

Är du student och vill tala med någon som lyssnar?

S

tudietiden upplevs av många som stimulerande och rolig och det är som det ska vara! Men den här tiden kan också bli en kamp på grund av saker som sker i tillvaron. Universitetsprästerna i Malmö har många års erfarenhet av samtal med människor i olika skeden av livet och finns till hands för samtliga studenter och anställda vid Malmö högskola, musikhögskolan, konsthögskolan och teaterhögskolan. Alla är välkomna oberoende av religion, kön eller sexuell läggning, troende eller inte troende. Hör av dig för att boka tid kostnadsfritt till universitetskyrkanmalmo@ gmail.com

KYRKOVALET – DEMOKRATI I KYRKAN Den 17 september 2017 är det kyrkoval. Då får alla Svenska kyrkans medlemmar som fyllt 16 år välja vilka som ska företräda dem de kommande fyra åren. gör det enkelt för dig; förtidsrösta i kyrkovalet. Som medlem är det lätt att rösta i kyrkovalet. Du kan gå till din närmaste kyrka den 4-16 september och förtidsrösta. Du kan också poströsta. Röstkorten skickas hem till alla medlemmar den 1 september. Naturligtvis är du varmt välkommen att rösta den 17 september.

öppet för förtidsröstning Tid: 4-16 september, måndag till lördag 9.00-12.00. Det finns även möjlighet att rösta kvällstid onsdagarna den 6 och den 13 september kl 17.00-20.00. Följande lokaler är öppna för förtidsröstning: Kyrkans hus, S:t Andreas församlingshem, S:t Pauli församlingshem, S:t Johannes församlingshem, S:t Matteus församlingshem, Kirsebergs församlingshem, Husie församlingshem, Heliga Trefaldighets församlingshem, Thomasgården, Västra Skrävlinge församlingshem, Oxie församlingshem, Hyllie församlingshem, S:t Mikaels församlingshem, Limhamns församlingshem, Bunkeflo Strandkyrkas församlingshem och Tygelsjö församlingshem. Du kan gå till vilken kyrka du vill i hela Sverige och rösta den 4-16 september. Ta chansen och gör din röst hörd!

NYFIKEN PÅ

KRISTEN TRO? svenska kyrkan malmö vill vara med och skapa utrymme för stillheten och det inre lyssnandet. Där kan vi höra Guds tilltal och förstå att Gud också längtar efter oss. Andlig fördjupning handlar om att reflektera över vår tro och vårt liv. Svenska kyrkan Malmö erbjuder flera olika grupper och mötesplatser för dig som är nyfiken på kristen tro

eller vill fördjupa dig i din andlighet. Mer information finns på webben och i en folder i kyrkorna. svenskakyrkanmalmo.se/ /var-verksamhet/andlig-fordjupning/

5


trovärdigt stolt medlem

Tema:

6 6

stolt m


stolt medlem trovärdigt

medlem

foto Kristina Strand Larsson

T

änk dig en plats dit du alltid är välkommen. Där det inte spelar någon roll vem du är, hur du ser ut, var du kommer ifrån eller hur du mår. Där ingen bryr sig om om du är man eller kvinna, gammal eller ung, rik eller fattig. Där det enda som räknas är att du är du.

Svenska kyrkan finns till för alla. I Svenska kyrkan finns plats för alla. Svenska kyrkan är alla. Du och jag. En öppen kyrka och en gemenskap där alla människor respekteras och får komma till sin rätt. Där vi tillsammans kan dela livets stora händelser som dop, konfirmation, bröllop och begravningar, där vi kan få vägledning och stöd i bön eller samtal när allt känns tungt, där det alltid finns någon som lyssnar, eller där vi kan finna en stund av avskildhet, stillhet och eftertanke i en stressig vardag.

Det här numret av Trovärdigt visar på vad Svenska kyrkan är, men också vad kyrkan gör; allt från babycaféer, körer och konserter till det internationella arbetet och engagemanget för miljön. Och så naturligtvis kyrkans sociala arbete, diakonin och gudstjänstfirandet. Det är ju trots allt detta – som med den kristna tron som fundament – utgör kärnan i kyrkans verksamhet. Varmt välkommen till Svenska kyrkan i Malmö.

7 7


Öppet hus för föräldralediga

Busa bland bubblor i Bunkeflo

text/foto Kristina Strand Larsson

8 8


barn & familj trovärdigt

Upp mot taket svävar lätta såpbubblor. Små händer sträcker sig efter bubblorna, men de smiter undan. Det är andakt i Bunkeflo Strandkyrkas öppna café och bubblorna är ett stående och bejublat inslag.

T

isdagar och torsdagar är det öppet hus i Bunkeflo Strandkyrka för bäbisar och barn i förskoleåldern tillsammans med vuxna. Mellan klockan 10 och 12 är lokalen full av barnvagnar och små skor som står på rad. Himlagläntan är namnet på kaféet som inleds med lek och sångstund för att sedan bjuda in till andakt och gemensam fika. Himlagläntan leds av Jenny Rubensson, som är barn– och ungdomspedagog samt Per-Ewald Karlsson och Angelina Ek Lipanovska som båda är barnledare. 9 9


Under den avslutande fikastunden, där barnen serveras medhavd mat och föräldrarna kaffe och fralla, får Trovärdigt en pratstund med Jenny Rubensson. – För många som kommer hit till Himlagläntan är kontakten med andra föräldrar viktig. Här kan de berätta om med- och motgångar. När du inte har sovit på hela natten kan det vara skönt att höra att andra har liknande erfarenheter. Sångstunden är fin, tycker många. Även de små barnen lär sig snabbt att något spännande händer när den hemliga lådan kommer fram. De kryper, kasar eller springer fram så snabbt de kan för att se vad som finns i lådan den här gången, berättar Jenny Rubensson. För att skapa igenkänning sjunger gruppen ofta samma sånger. Det är viktigt för barnen och kan bli lite meditativt för föräldrarna, även om Jenny Rubensson medger att hon kan längta efter något nytt vid terminens slut. – Det bästa med det här jobbet är att se barnen växa och utvecklas och hela tiden lära känna nya trevliga föräldrar. Och det är något magiskt med såpbubblor. Både barn och vuxna älskar det. 10

På den röda mjuka mattan i lek- och musiksalen kan allt hända. Nya vänskapsband binds, en handgriplig diskussion kan utbryta om vem som egentligen har rätt till en leksak och någon får sin första kyss. I slutet av sångstunden sänks en regnbågsfärgad tältduk ner över alla små. Det blir en rolig koja.


barn & familj trovärdigt

ulrike andersson mamma till ida åkesson Vi kommer hit till Himlagläntan nästan varje tisdag och torsdag. Ida fyller ett år om två veckor. Dels är det roligt för barnen att leka och sjunga, dels är det viktigt att som förälder träffa andra vuxna. Jag tycker att det märks att barnen uppskattar att träffa andra barn. Här lär de sig interagera med och intressera sig för andra. De blir indragna i stort och smått. Någon kan komma och knycka din leksak och då lär du dig hantera det. Musiken är också betydelsefull. Vi sjunger mycket hemma, men det är ju inte som här där vi sjunger tillsammans och använder instrument.

caspian svensson, pappa till daniel Jag har precis blivit pappaledig till Daniel. Ända sedan han föddes har jag längtat efter att få vara med honom hela dagen. När jag jobbade hann jag bara träffa Daniel en liten stund morgon och kväll. I dag är det första gången Daniel är här på Himlagläntan. Daniel verkar tycka om det.Hit till Bunkeflo Strandkyrka kommer jag annars för att fira gudstjänst.

sebastian larsson, pappa till elsa Det är kul att komma hit till Himlagläntan. Elsa leker på ett helt annat sätt än hemma. Hennes egna leksaker är inte så roliga längre. Att träffa andra barn är nyttigt för Elsa, som inte är så blyg av sig utan ganska social. Vad som är bäst här? För Elsa är det nog att springa och gömma sig! Hon känner till lokalen nu och är så trygg att hon kan ge sig ut på upptäcktsfärd.

karolina peksyk, mamma till nellie Vi har bara bott i Bunkeflo i ett par månader, tidigare bodde vi inne i Malmö. Eftersom jag ännu inte tagit körkort känns det som om jag befinner mig långt borta från familj och vänner. Min man arbetar till sjöss. Inne i staden kunde jag gå med barnvagnen överallt, här måste jag ta bussen. Men samtidigt har Bunkeflo många andra fördelar. Direkt när jag kom hit till Himlagläntan kände jag mig hemma. Jag kommer ursprungligen från Polen och tillhör den katolska kyrkan. Här i Bunkeflo Strandkyrka upplever jag alltid att jag är välkommen.

11 11


trovärdigt miljö

En grönare kyrka tar sikte mot framtiden Ekologiska bananer och rättvisemärkt kaffe är kanske det första vi tänker på när det gäller miljöarbete i kyrkan. Börjar vi se på vad vi kan förbättra när det gäller klimatpåverkan finns det dock massor att göra. Från att ha tagit små steg, blir det allt lättare att ta stora kliv.

T

rovärdigt träffar delar av Svenska kyrkan Malmös miljögrupp under deras sista möte före sommaren. Över en kopp kaffe, som givetvis är rättvisemärkt och ekologiskt, berättar de om kyrkans accelererande arbete för mindre klimatpåverkan.

grönare teknik, ett allt mer utbrett miljötänk och fler och fler ekologiska och Fair trade-märkta varor gör det lättare att arbeta för en hållbar värld. Samtidigt ställer det också krav. Svenska kyrkan Malmö är en stor organisation och bör som sådan gå i bräschen. Från att i flera år ha haft lokala engagemang i olika kyrkor, vill kyrkan nu ta ett helhetsgrepp. 2015 utsågs en miljögrupp och den ska nu inspirera och samordna. – I Svenska kyrkan Malmös vision står det att vi ska verka för världens fred. Det kan vi bara göra om vi tar hand om skapelsen och ser till att varor och tjänster utformas så att människors liv blir fredliga, säger Maya Salmon, som är präst i Husie kyrka. När det gäller fastigheter har Svenska kyrkan sedan länge en miljöstrategi. I inköpspolicyn har hänsyn tagits till miljöaspekten. 12

text/foto Kristina Strand Larsson Den stora utmaningen är kanske vardagen och väl inrutade vanor. – Det är bara att titta på hur mycket papper vi skriver ut. Det finns otroligt mycket vi kan förändra i vår vardag, det handlar om vår grundinställning, säger Viktor Ahl, vaktmästare i S:t Pauli kyrka och miljövetare. Svenska kyrkan har sedan flera år en egen miljödiplomering som är omfattande och i tre steg. Flera församlingar i landet har genomgått diplomeringen. I Malmö är det Kirsebergskyrkan, Husie kyrka och S:t Andreas kyrka som kommit till fas 3 i diplomeringsarbetet men dessa och alla de andra kyrkorna arbetar ständigt på att nå nya miljömål. – Ibland kan det kännas oöverstigligt med alla nya miljökrav, men då gäller det att se på det vi redan gjort för att orka kämpa vidare. Vi vill känna att vi är goda ambassadörer, ekologiskt, andligt och socialt. Allt hänger samman, säger Ajan Gendel som är fairtradeambassadör och assistent i S:t Andreas kyrka. i dag finns många frivilliga eldsjälar som är engagerade i miljöarbetet. Till exempel bakar de bröd och kakor till olika verksamheter. På flera håll finns second handbutiker som både tar vara på gamla kläder och är del i ett samhällsen-

gagemang genom gratis kläder till behövande. Istället för att köpa nya möbler byter kyrkorna med varandra med hjälp av en bilddatabas. Kirsebergskyrkan och S:t Pauli kyrka odlar egna blommor och grönsaker och alla anställda och förtroendevalda uppmanas att cykla och ta tåget. – Det gäller att inte bara översätta gamla system till att bli ekologiska. Ibland måste vi tänka helt nytt. Att avstå från miljöhänsyn av ekonomiska skäl är IBLAND KAN DET oekonomiskt i KÄNNAS OÖVERett långSTIGLIGT MED ALLA siktigt MILJÖKRAV, MEN DÅ perspekGÄLLER DET ATT SE tiv, säger DET VI REDAN GÖR Katarina Vaarning, FÖR ATT ORKA KÄMPA som är församlingsherde i Husie församling. Konsumenten får allt mer makt genom sina val, menar Maya Salmon. Här gäller det att kyrkan gör synliga inköp. Om en kyrka alltid väljer ekologiska alternativ ser besökare det och kan själva lättare välja miljövänligt nästa gång. – Att värna om skapelsen och arbeta för en välmående miljö är en resa som bygger på insikten om vår beroendeställning till den planet vi lever på, säger Viktor Ahl.


miljö trovärdigt

Svenska kyrkan Malmös vision är att bidra till fred i världen.

Gud tog människan och satte henne i Edens trädgård att bruka och vårda den. 1 Moseboken 2:15

Att bidra till världens fred innebär också att värna människors och skapelsens hälsa och miljö.

samarbete med skolan Svenska kyrkan Malmö samarbetar också med läromedelsserien Natur & Miljöboken. Genom dem får alla skolor i Malmö (åk 4-6) utbildning, material och böcker för att pedagogerna ska kunna arbeta med hur vi alla kan få en mer hållbar utveckling med fokus på miljön.

Miljögruppen för Svenska kyrkan Malmö har som uppgift att samordna miljöarbetet i kyrkor, att inspirera och att arrangera utbildningar. På bild till höger syns Viktor Ahl, vaktmästare i S:t Pauli kyrka och miljövetare, Ajan Gendel, fairtradeambassadör och assistent i S:t Andreas kyrka och Maya Salmon, präst i Husie kyrka.

13


trovärdigt demokrati

Gosskör

MIN MISSION ÄR ATT FÅ KILLAR ATT SJUNGA I KÖR OCH TYCKA DET ÄR ROLIGT. ATT ANVÄNDA SIN RÖST GER SJÄLVFÖRTROENDE.

14


musik trovärdigt

Coola killar – gillar att sjunga Ett femtontal gossar i vita skjortor står framme i koret och sjunger med klar röst. Bakom dem står S:t Petri Motettkör och längst fram spelar den kände musikern och kompositören Georg Riedel på sin bas. Det är konsert i S:t Petri kyrka och killarna i S:t Petri gosskör får en upplevelse för livet.

K

onserten gavs i juni och S:t Petri kyrka var fullsatt. När killarna bugade och tackade för applåderna lyste deras ansikten. Att sjunga inför stor publik är kul. S:t Petri Gosskör är relativt ny. I augusti 2016 startades kören av Martin Arpåker, som är organist och kördirigent i S:t Petri kyrka. Martin Arpåkers målsättning är att bygga en så kallad körtrappa som gör att intresserade sångare kan börja tidigt och sedan fortsätta i S:t Petri ungdomskör (SPUK) och vidare till vuxenkörerna. Blandade barnkörer finns redan i andra kyrkor i Malmö och vid Musikhögskolan i Malmö finns en flickkör. En kör för killar saknades i Malmö, tyckte Martin Arpåker. – killarna i kören är 7–10 år. Nu har jag också startat en aspirantkör för dem som är 6–7 år. Där kan intresserade börja för att sedan gå över till gosskören. Min mission är att få killar att sjunga i kör och tycka det är roligt. Att lära sig använda sin röst ger självförtroende och kan också vara bra för språkutvecklingen, säger Martin Arpåker. Ska barn lära sig noter eller

text/foto Kristina Strand Larsson sjunga på gehör? Om det tvistar de lärde. Martin Arpåker försöker kombinera de olika skolorna för sina sångare. Han vill att de ska förstå vad som står i notpappret och få ett samband mellan det och gehöret. Gosskörens medlemmar utvecklas blixtsnabbt, menar Martin Arpåker. De lär sig skalor, tecken, enklare tonarter och vissa ackord. en gosskör har ett speciellt sound. Det handlar om att de ska sjunga i sitt register där de klingar som allra bäst. Killarna har i grunden ett omfångsrikt material som kan relateras till kvinnliga mezzo- och förstasopraner. – För att nå ut i en stor akustik och samtidigt inte förstöra rösten gäller det att lära sig att placera vokalerna rätt tillsammans med rätt klangfärg. Då bildas det övertoner som i killarnas register utåt sett klingar mycket och fantastiskt. Vi jobbar mycket med detta i våra uppvärmningsövningar, berättar Martin Arpåker. Martin Arpåker har vidareutbildat sig i Cambridge och London där traditionen med gosskörer är stark. Killarna ska lära sig att använda sin röst på ett skonsamt sätt och samtidigt tycka det är kul att sjunga tillsammans.

Gosskörens repertoar är blandad med betoning på klassisk musik. Kören sjunger både nyskriven och tidig kyrkomusik. Detta blandas med psalmer, visor och en del jazz. Ibland får killarna medverka i större konserter, som den tillsammans med Georg Riedel Martin Arpåker. och S:t Petri Motettkör. Gosskören sjunger också regelbundet i gudstjänster. I våras deltog killarna i ett körläger i Hässleholm. Här fick de träffa andra körsjungande killar, sjunga, leka och busa. S:t Petri Gosskör har också givit en konsert tillsammans med Storkyrkans Gosskör från Stockholm. Allt för att vidga barnens vyer och visa att sjunga i kör är ett härligt sätt att leva. måste man vara genommusikalisk och ha absolut gehör för att platsa i en gosskör? Det behövs inte, menar Martin Arpåker. Men du måste ha ett musikaliskt intresse och en vilja att sjunga. – En kille som söker till gosskören behöver inte kunna läsa noter. Jag hoppas att hela grejen med att sjunga tillsammans, lära sig noter och, behärska sin röst och medverka i gudstjänster och konserter ska vara en glädje för resten av livet. 15 15


trovärdigt musik

s:t petri gosskör

isak sjösten, 9 år – Det är kul att sjunga i S:t Petri Gosskör. Bäst är att träffa nya kompisar.

oscar wemme, 9, snart 10 år Det är ganska roligt att sjunga på latin. Om jag ska säga en speciell låt som jag tycker om så är det Lead me Lord.

charlie hellberg, 7 år - Det är skönt och avslappnande att sjunga i kör. Det roligaste var att sjunga med Georg Riedel.

david modig, 9 år - Det bästa med att sjunga i kör är att vi har ganska många konserter. Jag gillar alla sånger, har ingen speciell favorit.

oliver wallin, 8 år - Bäst med att sjunga i kör? Det är att ge konserter!

simon isga, 7 år - Martin är så rolig när han drar sina skämt. Somliga dagar är glada är den bästa låten, tycker jag.

S:t Petri Gosskör övar på tisdagar i S:t Petri församlingshem. Varje körövning inleds med fika. Aspirantkören övar precis innan gosskören. S:t Petri Gosskör medverkar regelbundet i gudstjänster och konserter. Vill du veta mer eller känner någon som skulle vilja sjunga i gosskören, kontakta Martin Arpåker, martin.arpaker@svenskakyrkan.se

Gospel betyder goda nyheter. I Svenska kyrkan Malmö finns flera gospelkörer att välja mellan. Kyrkomusikern Charlotta Holmgren Németh (till vänster) leder sedan många år kören i Hyllie kyrka. Kören ger konserter på många skiftande platser i Sverige.

vill du sjunga i kör? I Svenska kyrkan Malmö finns många körer med olika inriktningar och för olika åldrar. Att sjunga i kör är främjande för hälsan och dessutom är det roligt! För mer information, se svenskakyrkanmalmo.se/ var-verksamhet/musik/sjung-i-kor/

16


musik trovärdigt

Svenska kyrkan sjuder av musik Kyrkomusiken är en stor del i kyrkans liv. Musik och sång är också viktiga inslag i ett levande gudstjänstliv. I Malmös kyrkor firas det ofta musikgudstjänster, men det bjuds även på konsertoch musikevenemang med såväl lokala som kända musiker och artister. Svenska kyrkan är den största konsertarrangören i Sverige!

Lär dig spela orgel Det största och mest omfångsrika instrument som finns, ja det är orgeln. Inget annat instrument är så pass kraftigt och mäktigt som kyrkorgeln. Varenda orgel är ett tekniskt mästerverk och varje orgel har en egen historia. Dessutom är de oftast byggda på plats. Vill du lära dig spela orgel? I Svenska kyrkan i Malmö finns undervisning från nybörjare upp till den mest avancerade nivån. Undervisningen är gratis, men antalet platser är begränsat. Läs mer på svenskakyrkanmalmo.se för information och kontakt.

89 körer i Malmö! I Svenska kyrkan Malmö finns det över 89 körer med olika inriktningar och för olika åldrar. Att sjunga i kör är främjande för hälsan – sång sänker blodtrycket och stärker immunförsvaret, dessutom är det roligt! Här får du chansen att uttrycka och tolka andliga och existentiella frågor. Musik har alltid varit en viktig del av kyrkans liv och har en given plats i alla gudstjänster. Genom kyrkomusiken erbjuds en värdefull mötesplats mellan människor och mellan människan och Gud. Kyrkomusiken tillhör vårt gemensamma levande kulturarv.

Varje vecka bjuds det på lunchmusik i citykyrkorna: S:t Petri och S:t Johannes (S:t Johannes kyrka renoveras under hösten).

vill du bara njuta av orgelmusik? orgelpunkt malmö vill vara ett forum för dig som älskar orgelmusik. Här försöker vi samla all information om orgelrelaterad verksamhet i Malmö. Njut av internationella solister, lunchmusik, eller mäktiga konserter. Före vissa orgelkonserter i S:t Johannes kyrka ges en konsertintroduktion på orgelläktaren då hela orgeln kan beskådas på nära håll. Vid utvalda konserter erbjuds vip-platser på orgelläktaren för ett begränsat antal besökare. Är du intresserad, kontakta mats.hultkvist@svenskakyrkan.se

17


trovärdigt gudstjänst

Mässa i

musikens tecken Gudstjänstfirandet är centralt i den kristna gemenskapen. Där hämtar människor kraft för att klara vardagen, och man behöver inte vara troende för att få vara med, säger Cecilia Södertun, präst i Kirsebergs kyrka.

text Göran Engström foto Ola Torkelsson

D

et är en ljummen försommarkväll i mitten av juni. Klockan är lite över sex när de första rytmiska tonerna fyller Kirsebergs vitkalkade kyrka på ”Backarna” i Malmö. ”Musikmässa” står det i programbladet. Längst fram i kyrkan vid den brunbetsade flygeln sitter sångaren och låtskrivaren Sofia Thelin. Den här kvällen har hon sällskap av Stina Andersdotter, kontrabas, och Elina Nygren, fiol, medlemmar i det egna bandet Thesaurus. Temat för kvällen är ”barnet inom mig själv”. Budskapet går som en röd tråd genom hela mässan. Flera av sångerna som framförs är Sofia Thelins egna. De har titlar som ”I won´t grow up”, ”Sång till Olle

18

och Lisa” och ”Kärlekssång till alla bortglömda trosor”. En av psalmerna är Lina Sandells välkända ”Tryggare kan ingen vara”, och texterna som läses handlar bland annat om hur Marta konfronterar Jesus efter att hennes sjuke bror Lasarus gått bort. ”Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött”, säger Marta. Jesus svarar: ”Din bror ska få leva igen. Tror du på det? Marta tror. Jesus säger: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig ska leva om han än dör.”

vuxenkostym som skaver Enligt prästen Cecilia Södertun är det precis detta det handlar om: – När Marta vågar tro blottar hon barnet

Cecilia Södertun menar att musiken har ett eget språk som gör det enklare för människor att ta till sig ordet.


inom sig. I sin predikan fortsätter Cecilia Södertun på samma tema. Hon citerar Jesus när han tillrättavisar sina lärljungar: ”Om ni inte omvänder er och blir som barn, kommer ni inte in i himmelriket”. – När vi klär oss i vuxenvärldens strama kostym, som ofta skaver och är obekväm, då gråter barnet inom oss. Vad krävs för att vi ska upptäcka och våga blotta det igen? En livskris? funderar Cecilia Södertun. Efter predikan och mer musik från Sofia Thelins trio är det tid för nattvard. Cecilia Södertun förklarar att just nattvardsfirandet är ett av de inslag som gör gudstjänsten till en mässa. I slutet av mässan sjunger Sofia Thelin att det bästa sättet att hitta hem kan vara att gå vilse. Efteråt bjuds det på saft och hembakad kaka. Cecilia Södertun slår sig ned vid de runda trädgårdsmöblerna på gården. – Gudstjänsten är en samlingspunkt där vi hämtar kraft för att klara allt det där andra, vardagen och det som Gud vill att vi ska göra. I Gudstjänsten får vi hjälp att sortera och hitta detta, och vi går härifrån stärkta.

Sofia Thelin, Stina Andersson och Elina Nygren står för musiken den här kvällen.

musiken är som ett eget språk Cecilia Södertun är relativt ny som präst i Kirsebergskyrkan. Hon kom hit i april i år, berättar hon. Innan dess jobbade hon som präst i Tumba kyrka i Stockholm, en kyrka som precis som Kirseberg har en stor musikverksamhet med många körer. Musiken är viktig, slår hon fast. – Den är som ett eget språk, och för många människor är det enklare att ta till sig ordet genom musiken. Kirsebergskyrkan har en trogen skara besökare som varje vecka kommer till gudstjänsterna. Dessutom finns det en grupp som kommer i samband med de stora kristna högtiderna, som jul och påsk. Många, men inte alla, är troende, berättar Cecilia Södertun. – Det är många som säger att de trivs i gudstjänsten ändå. Till kyrkan finns inga intagningsprov, här kan alla känna sig välkomna. 19


trovärdigt kyrka & samhälle

De har tid när

livet tar en annan vändning SUS, Malmö universitetssjukhus, är en av stadens största arbetsplatser med cirka 7 000 anställda. Lika länge som sjukhuset har funnits i Malmö har Sjukhuskyrkan varit med. Sjukhuskyrkan finns för patienter, närstående och personal. - Vi är en del av kyrkans grunduppdrag och utgår från Jesus egna ord: Jag var sjuk och ni besökte mig. Att göra det är en del av att vara kristen, säger Peter Englund, som är sjukhuspräst. text/foto Kristina Strand Larsson

Ä

ven om Malmö har förändrats mycket de senaste åren, finns dess arbetarstadsprägel i vissa avseenden kvar. Länge fanns en skepticism mot kyrkan som en övermakt, något som också kunde upplevas på sjukhuset. Detta har dock ändrats de senaste åren, menar sjukhusprästen Corinna Friedl. I dag är sjukhuskyrkan fullt synlig inom vården och allt mer efterfrågad. – Personalen märker på patienterna att något har hänt när de har haft kontakt med oss. Vårdtagarna blir lugnare och gladare, vilket också underlättar för personalen, säger hon. mycket av sjukhuskyrkans arbete sker ute på avdelningarna. Sjukhuskyrkans personal vill vara synlig och tillgänglig med kort varsel. De hade bara önskat att de kunde hjälpa fler. Behovet är stort. Kyrkans personal finns även till för den rättspsykiatriska avdelningen, för barn- och ungdomspsykiatrin och för den palliativa enheten, som tidigare kallades hospice. – Vi för inga anteckningar. Med oss kan alla tala utan att det förs vidare. Personalen kan också behöva prata av sig och vi har tystnadsplikt, säger Corinna Friedl. Vårdens medarbetare har många gånger ett stressigt liv. Personalomsättningen är

20 20

hög. Sjukhuskyrkans arbetslag är samstämmiga i sin beundran inför sjukhusets medarbetare som de menar utför underverk. – Vi upplever att personalen blir allt mer pressad. Vi vill vara en resurs för dem. Med oss behöver man inte bara tala om djupa och existentiella frågor. Vi kan samtala om allt. Och vi har tid, säger Lena Klasson som är sjukhuspastor. Niclas Vinsander, sjukhusdiakon, har en diskussionsgrupp för sjukhuspersonal, där kristna från olika samfund deltar. just tiden är något som hela gruppen betonar som en bristvara. Vårdens personal har allt mindre tid till att bara lyssna på en patient som vill prata. Här kan sjukhuskyrkan komma in som en resurs. De behöver inte fokusera på det kroppsliga och det sjuka, utan kan se den friska människan bakom diagnosen. – Det sista som lämnar människan är hoppet. Vi som präster, pastorer och diakoner kan fungera som ställföreträdande för hopp och tro bara genom att vi finns där. Ibland får jag frågan om det går att tala med oss utan att vara troende och det har ju givetvis ingen betydelse. Vem kan för övrigt mäta tro, säger Birgitta Strelert, sjukhuspräst. Lena Klasson tillägger: –Vi kan ibland hjälpa människor att bejaka den tro de har. Eller bara säga att din

IBLAND FÅR JAG FRÅGAN OM DET GÅR AT TALA MED OSS UTAN ATT VARA TROENDE OCH DET HAR GIVETVIS INGEN BETYDELSE.

sjuk

Sjuk alla set: anst erbj ober tur o kring Fö vård fort ring tal. H anhö tiella i aku

stil

På sj stilla ligge sons dagl Varje höst det l rumm dens öppe


kyrka & samhälle trovärdigt

I Sjukhuskyrkan på SUS jobbar från vänster Nichlas Vinsander, diakon i Svenska kyrkan, Corinna Friedl, präst i Svenska kyrkan och gestaltterapeut, Birgitta Westerlund-Strelert, präst i Svenska kyrkan, Lena Klasson, pastor som representerar frikyrkorna och Peter Englund, präst i Svenska kyrkan.

sjukhuskyrkan Sjukhuskyrkan finns till för alla som rör sig på sjukhuset: patienter, anhöriga och anställda. Sjukhuskyrkan erbjuder enskilda samtal, oberoende av tro och kultur och vi har tystnadsplikt kring allt som rör samtalen. För anställda inom vården är vi en resurs i fortbildningen, i krishanteringen och i enskilda samtal. Hos patienter och deras anhöriga möter vi existentiella frågor och är ett stöd i akuta krissituationer.

stilla rum På sjukhuset SUS finns två stilla rum. Det stora rummet ligger på Inga-Marie Nilssons gata 47 och är öppet dagligen kl 7.00-18.00. Varje torsdag kl 12.15 under höst- och vår-termin är det lunchmusik här. Det lilla rummet finns på Jan Waldenströms gata 18 och är öppet dygnet runt.

tro räcker. Den som vill får fatta den hand Jesus har utsträckt till oss. Vi förmedlar också kontakt med företrädare för andra kristna samfund och för andra religioner för den som önskar. –När du drabbas av sjukdom, stannar livet upp. Helt plötsligt är det inte längre som det brukar. Sådant man inte tänkt på tidigare kan komma upp till ytan. Ett samtal med någon som bara lyssnar kan ibland hjälpa personen att hantera detta, säger Nichlas Vinsander. corinna friedl har många gånger sett hur människor i livets slutskede vill sammanfatta sitt liv. Det finns ett behov av att se det goda och det dåliga, "så här blev det". Den sjuka eller döende sörjer över att livet tog en annan vändning eller att det ska ta slut. Det är också mänskligt att bli arg och förtvivlad. Äldre människor kan oroa sig för att ingen tar hand om deras hem när de ligger på sjukhus. För de som lämnats kvar finns sorgegrupper, både i Sjukhuskyrkans

regi och ute i Malmös kyrkor. Sorgegrupperna är utformade för att passa olika grupper. Birgitta Strelert har precis avslutat en längre utbildning i hur barn och unga hanterar sorg. – Barn sörjer inte alltid som vuxna. Ibland vet vi inte vad vi ska säga för att vi är rädda att göra fel. Nu kommer vi att starta grupper som vänder sig just till barn och unga, säger hon. ett sjukhus är som ett mikrokosmos av samhället i övrigt. Konflikter syns också inom sjukhusets väggar. Ibland kan det bli kulturkrockar, till exempel när det gäller hur många ur en familj eller släkt som ska besöka en patient. –I flera länder är det så att ett sjukhus bara erbjuder behandling av den sjuke. Mat och omvårdnad måste släkten stå för. Dessa mönster kan finnas med hos nya svenskar och är ju egentligen något gott. Mänskliga reaktioner är i grunden helt lika, avslutar Peter Englund. 21 21


trovärdigt tillbaka till tro

Gud finns kvar när du hittat dig själv Musikern Alexandre Högfeldt blandar sina världar. En ros och ett krucifix pryder hans namnskylt på den ljusblå vårdrocken. Ibland tar han med sig sin tvärflöjt och spelar för vårdtagarna på äldreboendet där han jobbar. text/foto Kristina Strand Larsson

A

lexandre Högfeldt är musiker och utbildad klassisk flöjtist, men han arbetar också som vårdbiträde och ska läsa till specialistundersköterska. Han älskar båda sina jobb och menar att de berikar varandra. – Musik kan trösta och hela. Det har jag märkt när jag arbetar med människor med demens. Då jag matade en vårdtagare provade jag att sätta på musik av Chopin i bakgrunden. Personen blev lugnare och åt bättre. En kväll när jag vakade lät jag vårdtagaren lyssna till Bach. Detta gjorde att vårdtagaren började andas djupare. ett vårdbiträde är ständigt i rörelse, det kan vara ett slitigt och stressigt jobb där en del upplever att de inte räcker till. Alexandre Högfeldt vill bidra och ge styrka med sin musik och försöker smyga in den där det passar. – En vanlig dag ställde jag mig i trapphuset och spelade flöjt. Vårdtagarna kunde inte se mig, bara höra. Med en demensjuk vårdtagare dansade jag tango. Minnet av dansen försvinner så klart men den glada känslan blir kvar, säger han. Alexandre Högfeldt är bara 24 år men har hunnit med mycket i sitt liv. Svåra saker och vackra saker. Han är född i Halmstad, men familjen har påbrå från många delar av världen. Släkten Högfeldt är konstnärlig och Alexandres fem syskon är alla kreativa. Hans mamma har varit balettlärare. I dag har Alexandre Högfeldt ingen kontakt med sin mamma. Hennes tro och den frikyrka hon tillhör hindrar henne från att acceptera att Alexandre är homosexuell. Det har varit tufft, men efter många misslyckade försök att mötas på mitten valde Alexandre att bryta relationen för gott. Med sin pappa försonades han ett år innan pappan gick bort. Det var på faderns initiativ och pappan bad om förlåtelse. våren 2013 flyttade en ung Alexandre hem till sin kille i Göteborg. När det tog slut var han tillbaka i Halmstad för att sedan hitta en ny stor kärlek i Malmö. Det var också i Malmö som Alex-

22 22


andre hittade tillbaka till – eller fick en ny relation till – Gud. –Min dåvarande pojkvän, som också blev min fästman, hade bott fem år i Malmö men aldrig satt sin fot i S:t Petri kyrka. En dag gick vi dit eftersom jag är intresserad av orglar. Vi träffade organisten Carl-Adam Landström som lät mig spela på orgeln och dåvarande församlingsherden Maggie Signäs som fick oss att känna oss mycket välkomna, säger Alexandre. ett halvår senare flyttade Alexandre till Malmö där han tog privatlektioner av en flöjtist vid Malmö Opera samtidigt som han gick en spetsutbildning i musik vid Malmö Latinskola. Ibland fick Alexandre spela under högmässan i S:t Petri kyrka. Privatlektionerna var en förberedelse för musik- utbildningen på Kävesta som Alexandre Högfelt sökte till och kom in på. – De bedrifter i mitt liv jag är stoltast över är att jag två gånger vågat kasta mig ut ensam i storstan. Strax innan jag började på Kävesta tog relationen med min fästman slut. En kväll när jag satt ensam och ledsen, spred sig från ingenstans en värme och glädje i hela mig. Jag kände att jag ville gå till S:t Petri kyrka och be. Varje dag, tre gånger om dagen, gick jag dit och bad. Jag bad om precis allt, säger Alexandre. den kristna tron fick växa i sin egen takt. På Kävesta fick Alexandre kontakt med flera likasinnade kristna musiker. Protestanter, katoliker och ortodoxa. Efter studierna vid Kävesta var Alexandre Högfeldt inneboende hos en präst och de hade långa samtal om livet och kristen tro. Genom bibelläsning och diskussioner har Alexandre til slut landat i en gudstro där han känner sig älskad som den han är. När det gäller musiken har han kommit fram till att han vill ha den som ett frilansyrke vid sidan om. – Många har frågat varför jag inte utbildar mig till sjuksköterska, men jag vill fortsätta att jobba nära patienterna. Det gör jag som undersköterska. Kanske utbildar jag mig i framtiden till musikterapeut eller börjar arbeta i den palliativa vården. Även om du vårdar patienter i livets slutskede, kan du ha fokus på livet.

– Länge hade Gud och jag gjort slut men när jag flyttade till Malmö och började hänga i S:t Petri kyrka hittade vi tillbaka till varandra, Gud och jag. Jag litar till 100 procent på Gud, säger Alexandre Högfelt.

23 23


trovärdigt diakoni

Diakonin hjälper de mest utsatta Malmö har blivit en tuffare stad att leva i. Inte minst för hemlösa och missbrukare. Det menar Peter Juhlin, diakon i S:t Mariakyrkan, som vill skapa fler träffpunkter för de mest utsatta. – Det här är människor som har det svårt redan från början, och som har fått det ännu svårare de senaste åren.

D

text Göran Engström foto Kristina Strand Larsson

iakoni brukar beskrivas som kyrkans sociala verksamhet. Men det är en beskrivning som diakonen Peter Juhlin inte skriver under på. Åtminstone inte helt och hållet, eftersom den inte är heltäckande, anser han. – Att definiera diakonin som kyrkans sociala arbete stämmer ju, men det är samtidigt lite slarvigt uttryckt. Så vad är då diakonins kärna? Peter Juhlin blir fundersam. Han väger orden innan han fortsätter. – Jag tror att Gud uppmanat oss att ha omsorg om vår nästa, och vår nästa kan vara precis vem som helst. Den diakonala omsorgen blir extra tydlig i vårt förhållningssätt till människors utsatthet. Som kristen kan jag visa min omsorg både i bön och handling och framförallt gör jag det för att Kristus uppmanat oss att göra det. Det handlar om ett förhållningssätt som egentligen innefattar alla kristna men som diakon har man ett extra tydligt uppdrag att se, uppmärksamma och handla när människor far illa. 24

–Om man tittar på Jesus, så representerade han teologiskt sett olika delar av kyrkans arbete. Dels var han den som instiftade nattvarden och därmed gudstjänstlivet, dels var han martyren och den som vittnade om Gud. Men han var också diakonen, den som genom konkret handling försökte hjälpa människor på olika sätt. Tillsammans utgör dessa tre aspekter en helhet av kristen tro och bekännelse och kan därför inte separeras. peter juhlin påpekar att Jesus i sina berättelser ofta återkommer till hur vi människor ska förhålla oss till varandra. Att vi inte ska göra skillnad på människor. Berättelsen om den barmhärtiga samariten, en av Jesus mest kända liknelser, är en sådan berättelse. Den visar på ett väldigt konkret sätt hur vi ska bete oss mot varandra, menar Peter Juhlin. S:t Mariakyrkan ligger vid Södervärn i Malmö. Det är ett område med många socialt utsatta människor, inte minst missbrukare. Här har Svenska kyrkan alltid varit förknippad med diakonalt arbete. Bland annat drev man tidigare ett kafé för aktiva drogmissbrukare och hemlösa, Kafé Fisken. Kaféet var en mötesplats för de mest ut-

JAG TROR ATT GUD UPPMANAT OSS ATT HA OMSORG OM VÅR NÄSTA, OCH VÅR NÄSTA KAN VARA PRECIS VEM SOM HELST.


Peter Juhlin började jobba i Svenska kyrkan i Malmö 2007, tre år efter att han vigts till diakon. – Malmö är en stad med många ansikten. Här finns en speciell öppenhet mellan människor som kanske har med närheten till kontinenten att göra. Samtidigt finns det en baksida, många människor far illa på grund av social utsatthet.

25


satta. Tyvärr stängdes det för ett antal år sedan, berättar Peter Juhlin. – Kafé Fisken var på många sätt kärnan i den diakonala verksamheten. Där kunde missbrukare och hemlösa bland annat få frukost och lunch flera gånger i veckan. För oss betydde det att vi hade koll på hur det gick för de mest utsatta, den kollen har vi inte på samma sätt längre. efter den stora omorganisationen av Svenska kyrkan i Malmö 2014 har ambitionen varit att skapa en gemensam diakoni för hela pastoratet. Bland annat har det föreslagits att en ny diakontjänst, som är direkt knuten till kyrkoherden, ska tillsättas i syfte att samordna det diakonala arbetet. Men att utveckla diakonin tar tid, konstaterar Peter Juhlin. Samtidigt blir situationen för de mest utsatta i Malmö svårare och svårare. En av de saker som borde prioriteras är enligt Peter Juhlin träffpunkter som den nedlagda Kafé Fisken. Tidigare fanns det flera sådana mötesplatser i Malmö. Nu finns bara en kvar, Café David, som drivs av Skånes Stadsmission. Peter Juhlin konstaterar att det inte är tillräckligt. Han hoppas att det snart öppnas en ny träffpunkt för aktiva missbrukare – och då gärna i S:ta Maria kyrka. – Vi undersöker möjligheterna för det. Aktiva missbrukare är en grupp som hamnat i medial skugga de senaste åren, bland annat på grund av flyktingkrisen, och som därför inte får så mycket uppmärksamhet längre, konstaterar han. en grupp som vuxit mycket de senaste åren är familjer med ekonomiska svårigheter. När det kommunala försörjningsstödet inte räcker till vänder sig många till 26

kyrkan, berättar Peter Juhlin. – Många kommer hit för att de vill ha ekonomisk hjälp, men våra möjligheter att ge detta är begränsade. Därför är målet med vårt arbete istället att ge hjälp till självhjälp, till exempel genom att stötta dem i kontakterna med myndigheterna. – Ofta visar det sig att de ekonomiska problemen hänger samman med att personen ifråga inte mår bra, och att det han eller hon behöver mest är någon att prata med. Ensamhet och dålig ekonomi hänger ofta ihop, och där kan vi hjälpa till, säger Peter Juhlin. S:t Mariakyrkan har två egna diakoner, men samarbetar också med tre andra kyrkor inom ramarna för den så kallade Citydiakonalen – en öppen diakonimottagning som fyra dagar i veckan erbjuder stöd- och själavårdssamtal, hjälp med myndighetskontakter och i viss mån ekonomiskt stöd. enligt peter juhlin är en av diakonins viktigaste uppgifter att bygga nätverk med andra aktörer samt att vara röstbärare för de mest utsatta. – Vi möter dessa människor på ett sätt som myndigheterna inte gör. Vi har en annan ingång. Det är många problem som förmodligen inte hade kommit upp till ytan om inte vi som diakoner lyft dessa. Det är åtminstone det som jag hoppas och vill tro. svenska kyrkan i malmö har som vision att verka för en värld i fred. På vilket sätt anser du att det diakonala arbetet bidrar till detta? – Jag tänker att fred och frid ligger nära varandra. För att uppnå fred måste vi ha frid med oss själva, och en av diakonins uppgifter är just att hjälpa människor att finna frid och ro i sig själv.

I S:ta Maria kyrka spelas stillsam musik när kyrkan är öppen. Den som vill kan komma in och tända ett ljus. Peter Juhlin visar Citydiakonalens lokaler i kyrkans bottenvåning. Här erbjuds stöd- och själavårdssamtal, hjälp med fondansökningar och myndighetskontakter med mera. Det finns också möjlighet att få matpaket i akuta situationer.


kyrkoval trovärdigt

Vad vill DU att kyrkan ska ägna sig åt? Kyrkan har en viktig roll i samhället. Med ett stort och brett engagemang i frågor som berör många människors liv: kultur, musik, tro- och livsåskådning, arbete med barn och ungdomar samt diakonal verksamhet. Arbetet finansieras med pengar från kyrkans fem miljoner medlemmar i Sverige. Den 17 september har du som medlem en unik möjlighet att påverka vad dessa pengar ska användas till.

Valet är uppdelat i tre delar: val till kyrkofullmäktige i malmö Det är kyrkofullmäktige som bestämmer ramarna för hur arbetet i de lokala kyrkorna ska skötas. Det kan till exempel gälla barn- och ungdomsverksamheten, eller hur kör- och konsertverksamheten ska se ut.

val till stiftsfullmäktige i lund Malmös församlingar ingår i Lunds stift. Den viktigaste uppgiften för stiftet är att ge stöd åt församlingarna. Det kan handla om kyrkoantikvariska frågor inför renoveringen av en kyrka samt tillsättande av präster i församlingarna.

val till kyrkomötet i uppsala Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Ledamöterna beslutar i gemensamma övergripande frågor, om allt från hur kyrkan ska arbeta med klimatfrågan till vilka psalmer som ska finnas med i psalmboken.

vad handlar kyrkovalet om? Kyrkovalet handlar om vem som ska styra i din lokala kyrka, men också om vem som ska fatta de viktiga övergripande beslut som rör Svenska kyrkans arbete.

hur går valet till? Alla Svenska kyrkans medlemmar, som är skrivna i Sverige och fyller 16 år senast på valdagen, har fått en röstsedel och är därmed berättigade att rösta. På din valsedel hittar du information om var du kan rösta och vilka öppettider som gäller. Har du frågor om var och när du kan rösta? Har du tappat bort ditt röstkort? Vill du förtidsrösta?? Kolla på webben eller ring så svarar vi på dina frågor: 040-27 90 00.

vem kan jag rösta på? Du röstar på personer eller så kallade nomineringsgrupper (som är intressegrupper). En av tankarna med allmänna val inom kyrkan är att främja en demokratiskt styrd kyrka. Som medlem har du en unik möjlighet att påverka vem som styr. Är du inte nöjd med hur kyrkan fungerar idag kan du visa ditt missnöje och rösta för förändring i kyrkovalet vart fjärde år.

resultatet? Direkt efter att vallokalerna stängt på valdagen, görs en preliminär röstsammanräkning. Efterhand som resultaten är klara presenteras de på Svenska kyrkans hemsida (www.svenskakyrkan/kyrkoval.se) Här kan du även få mer information kring valet och vilka kandidater som ställer upp.

27


trovärdigt kyrkoval

VAD SÄGER KANDIDATERNA?

1. Vilken fråga är viktigast för er?

borgerlig allians i malmö Foto: Infoproduktion.

kontaktperson lena jönsson

Lena Jönsson.

frimodig kyrka

Foto: privat.

kontaktpersoner göran malmberg berth löndahl

Göran Malmberg.

Foto: Kristina Strand Larsson.

posk politiskt obundna i svenska kyrkan kontaktperson ingrid petersson

Ingrid Petersson.

28

Två frågor är särskilt viktiga för oss. För det första vill vi stärka församlingarnas ställning och inflytande och för det andra vill vi att diakonin – kristen tro som blir synlig i omtanken om medmänniskan – skapar hopp och kraft att frigöra människors egna resurser och engagerar många frivilliga.

Det är nödvändigt att de lokala församlingarna återskapas. Kyrkans liv och verksamhet utgår från församlingarna, därför måste de ges förutsättningar för detta. Men vi vill också att kyrkan ska vara fri från partipolitiskt förmynderi, att den vittnar om Jesus och är lokalt närvarande för alla som söker sig till henne.

Att bryta partipolitiseringen! Svenska kyrkan ska styras av dem som är aktiva och engagerade i församlingen, och besluten fattas med den kristna tron som primär utgångspunkt.


kyrkoval trovärdigt

Trovärdigt frågade representanter för de sju grupper som kandiderar till kyrkofullmäktige, vad de tycker är viktigt för Svenska kyrkan i Malmö. Här är deras svar.

2. Hur arbetar ni konkret kring denna fråga?

3. Hur särskiljer ni er från andra nomineringsgrupper?

4. Vad är Svenska kyrkans viktigaste uppgift i Malmö?

JÄMFÖR SVAREN!

5. Vilket är det viktigaste skälet till att rösta i kyrkovalet?

Vi vill ha en översyn av beslutsvägarna och stärka det lokala inflytandet samt lyfta fram det diakonala arbetet som en viktig resurs för människor i behov av hjälp och stöd.

Vårt valprogram genomsyras av att förstärka spridningen av det glada budskapet om Jesus Kristus.

Att vara öppen och tillgänglig för att möta människors behov i olika situationer i livet. Därför behövs många olika mötesplatser för alla åldrar för att tala om och lära om kristen tro. Alla anställda och förtroendevalda skall få den kompetensutveckling som behöver i sina olika roller.

Om man vill att kyrkan ska vara en öppen demokratisk folkkyrka, som står upp för alla människors lika värde, är det viktigt att använda sin rösträtt.

I Malmö vill vi verka för att organisationen förändras så att vi får självständiga och aktiva församlingar med tydlig identitet och eget ansvar. Centralstyrningen måste tonas ned. Vi måste stärka församlingarnas förmåga att vara öppna för alla utan att förlora sin tydliga kristna identitet.

Vi vill att kyrkan ska vara tydlig i sin kristna identitet och i sin bekännelse till Jesus. Svenska kyrkan måste avpolitiseras så att den inte styrs av partipolitiska frågor utan av sin kallelse just som kristen kyrka. Det betyder att det också måste finnas en plats för olika traditioner inom kyrkan.

Den viktigaste uppgiften i Malmö är densamma som för kyrkan i hela världen: Att vittna om Jesus, om Guds kärlek som vi möter i honom, att visa på hoppet i Jesus i en stad där det i dag finns så mycket utanförskap, ensamhet och segregering.

Därför att man vill kyrkan väl och att hon ska vara en tydlig röst i samhället, en barmhärtighetens plats för alla.

Genom att POSK är ett partipolitiskt obundet alternativ. Alla våra kandidater till förtroendeuppdragen är engagerade medlemmar i Svenska kyrkan och rekryteras utifrån den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen.

POSK ställer endast upp i kyrkovalet. POSKs program har formats av människor som finns i Svenska kyrkans gemenskap och bärs av en kristen tro. Vad jag vet är vi den enda obundna nomineringsgruppen i Malmö som till fullo ställer sig bakom samkönade äktenskap och vill verka för att Svenska kyrkan i Malmö tydligt tar ställning för HBTQ-personers rättigheter.

Att på ett ansvarsfullt sätt utveckla och förvalta förtroende och resurser med Kristus i centrum och dopet som grund. Att göra evangeliet känt och erbjuda befrielse, hopp och livsmod.

Att som medlem i Svenska kyrkan ta vara på sin demokratiska möjlighet att påverka.

29


trovärdigt kyrkoval

1. Vilken fråga är viktigast för er?

socialdemokraterna

Vi vill alltid värna alla människors lika värde.

Foto: Kristina Strand Larsson.

kontaktperson claes block

Claes Block.

sverigedemokraterna

Svenska kyrkan ska stå upp för sina kristna traditioner och hävda sin kristna identitet. Det ska vara tydligt att det är en kristen kyrka som ställer upp för sina kristna trosfränder i Sverige och omvärlden.

Foto: Angelika Bengtsson.

kontaktpersoner lisbeth perssonekström christer bengtsson

Christer Bengtsson.

trygghetspartiet i malmö kontaktperson sonny jenfjord

Sonny Jenfjord.

vänstern i svenska kyrkan ViSK i malmö

Foto: Britt-Louise Håkansson.

kontaktperson per håkansson

Per Håkansson.

30

Trygghetspartiet Ditt nya parti

Trygghetspartiet vill inte att församlingshemmen ska läggas ner eller att det ska ske någon sammanslagning. Skälet är att våra medborgare ska ha en närhet till kyrkan, (särskilt de äldre) för att kunna få en behövlig kontakt. Närheten stärker och ökar kyrkans trovärdighet och relevans.

Att värna om närdemokratin. Alla anställda, frivilliga och förtroendevalda inom Malmö pastorat måste få möjlighet att bestämma över församlingens mål och prioriteringar. Det är bara så, vi tillsammans, kan skapa en levande kyrka med framtidstro och ansvar.


2. Hur arbetar ni konkret kring denna fråga?

3. Hur särskiljer ni er från andra nomineringsgrupper?

4. Vad är Svenska kyrkans viktigaste uppgift i Malmö?

5. Vilket är det viktigaste skälet till att rösta i kyrkovalet?

Vi vill arbeta för en avgiftsfri barn- och ungdomsverksamhet i hela Malmö. Vi vill också stödja människor som har en utsatt situation ekonomiskt och/ eller socialt. Vi står bakom samkönade äktenskap.

Socialdemokraterna har en större förståelse för människors utsatthet.

Kyrkan ska vara en öppen demokratisk folkkyrka. Kyrkan ska med kraft värna alla människors lika värde och ha ett omfattande diakonalt arbete. Vi vill värna allas rätt till heltid och god arbetsmiljö. Vi vill ställa krav på kollektivavtal vid upphandling av varor och tjänster.

Genom att vi röstar förblir kyrkan en öppen folkkyrka för alla i Malmö.

Vi vill sprida den kristna tron och dess budskap. Vi vill sprida budskapet i både skrift och dialoger.

Vi värnar om den kristna traditionen i alla dess former. Vi vill också bevara den kristna kulturskatt som finns inom kyrkan i Sverige. Vi vill se en aktiv kyrka med en kristen tro som är stark i sin identitet.

Vi vill erbjuda stöd för ensamma och utsatta människor. Grupper som bör få mer utrymme ifrån kyrkans arbete är äldre, ensamma, brottsoffer, psykiskt sjuka eller personer utsatta för hedersvåld. Vi vill även öka missionen bland unga och se att fler lockas till kyrkan och kristendomen genom olika aktiviteter.

Om du röstar är du med och påverkar den framtida inriktningen för Svenska kyrkan. Du förstärker också kyrkans roll med att du aktivt visar att du bryr dig och därmed röstar.

Trygghetspartiet arbetar för förståelsen av Svenska kyrkans betydelse i samhället. Vi vill öka människors tilltro genom positiva förslag till satsningar och arbeta mot nedläggningar. Nedläggningarna gör att att kyrkan inte når människor. Vi vill vända den senaste negativa utvecklingen.

Svenska kyrkan ska leva upp till gamla traditioner, samt tydliggöra och bevara religon och kultur.

Den huvudsakliga uppgiften är att på ett positivt och tydligt sätt föra fram vad Svenska kyrkan vill och står för när gäller äldre, ungdomar och barnfamiljer. Därför bör det upprättas ett handlingsprogram för att visa att det inte är enbart är tomma ord utan handling.

Genom att rösta i kyrkovalet slår vi vakt om vår kyrkas möjlighet att värna om historia, traditioner och gudstro.

För ViSK är det viktigt att alla beslut ligger så nära medlemmarna som möjligt. ViSK vill arbeta för att församlingarna och de lokala kyrkorna i Malmö pastorat skall få så stor självständighet som möjligt att utforma sin verksamhet och profil. Detta sker genom att ge församlingsråd, församlingsherde och övrig personal stor delegation och tydligt förtroende.

ViSK vill verka för att Svenska kyrkan i Malmö ska vara en viktig part i skapandet av en jämlik och jämställd stad där alla oavsett kön, ursprung, sexuell läggning känner hopp och framtidstro inför framtiden. ViSK vill dra kyrkan lite åt vänster.

På altarbordet möts det gudomliga och mänskliga. I måtidsgemenskapen kring altarbordet gestaltar vi hur världen borde vara – ett bröd och en mänsklighet - i respekt för allt levande. Utifrån denna hållning blir arbetet med klimatfrågan, enligt ViSK, en av de viktigaste frågorna som församlingen har att arbeta med idag. ViSK vill att Svenska kyrkan i Malmö ska vara vägledande i miljöarbetet inom Svenska kyrkan i Sverige genom att hela Malmö pastorat blir miljödiplomerat.

Din röst är viktig för att värna om att Svenska kyrkan i Malmö skall förbli en öppen och välkomnande kyrka för alla som bor och söker sig till Malmö. Kyrkan ska verka i solidaritet för alla människor oavsett kön, sexuell läggning, klass och ursprung.

31


trovärdigt kyrkoval

”Kärleken till kyrkan är grunden för mitt engagemang” Den 17 september går Svenska kyrkan till val. Fem miljoner medlemmar har då chansen att påverka hur kyrkan ska skötas. Trovärdigt har träffat två lokala politiker för att ta reda på vad de vill med sitt engagemang och vilka frågor som är viktiga för dem. text Göran Engström foto Kristina Strand Larsson

DET ÄR PÅ DET LOKALA PLANET, I KYRKOR OCH FÖRSAMLINGAR, SOM DET VIKTIGASTE ARBETET SKER.

32

Claes Block och Linda Isberg är båda förtroendevalda i Svenska kyrkan Malmö.


g

K Y R K

kyrkovalet trovärdigt

P

rästen och kyrkopolitikern Linda Isberg var 28 år när hon fick sitt första förtroendeuppdrag i Svenska kyrkan. Tolv år och tre mandatperioder senare kandiderar hon för fjärde gången till kyrkofullmäktige i Malmö. De viktigaste uppgifterna de kommande fyra åren är att stärka det lokala arbetet, och att få både medlemmar och anställda att känna glädje och förtroende för organisationen, säger hon. –Det är på det lokala planet, i kyrkor och församlingar, som det viktigaste arbetet sker. Linda Isberg kommer inte från en kristen bakgrund. Hennes föräldrar var inte aktiva i kyrkan och konfirmationen var långt ifrån någon ”wow-upplevelse”, erkänner hon. Trots det började Linda Isberg utbilda sig till präst redan efter gymnasiet. – Jag bar på en längtan efter samhörighet och gemenskap men förstod nog inte vad den handlade om förrän jag hittade den i kyrkan. ganska snart hoppade dock Linda Isberg av teologistudierna. Hon utbildade sig till lärare och började undervisa i religion och svenska för vuxna. Men lärarjobbet motsvarade inte hennes förväntningar, och efter bara något år lämnade hon yrket. –Jag fick syn på en platsannons från Höllvikens församling, där man sökte en församlingsassistent som skulle arbeta med barn och ungdomar. Linda Isberg sökte jobbet och fick det. Det kyrkliga engagemanget växte och så småningom sökte hon upp sin hemförsamling S:t Pauli i Malmö, där hon började hjälpa till som gudstjänstvärd. Efter ett tag fick hon frågan om hon även kunde tänka sig att engagera sig politiskt i det lokala kyrkorådet. – På den tiden hade alla Malmös församlingar ett eget kyrkoråd. Idag är det annorlunda, de lokala kyrkoråden har ersatts av ett kyrkoråd för hela Malmö pastorat. De första fyra åren satt alltså Linda Isberg med i S:t Pauli kyrkoråd. Under sin andra mandatperiod utvidgades uppdraget. Hon tog plats i såväl kyrkofullmäktige i Malmö och stiftsfullmäktige i Lunds stift (där även Malmö ingår).

Den senaste mandatperioden har hon haft kvar sin plats i kyrkofullmäktige, men hon tog också plats som en av tio ordinarie ledamöter i kyrkorådet för hela Malmö pastorat. Som om inte det skulle vara nog har Linda Isberg de senaste fyra åren även varit ersättare i stiftsstyrelsen och ordinarie ledamot i kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ. för att kandidera till kyrkofullmäktige måste man tillhöra en så kallad nomineringsgrupp. Fullmäktige i Malmö har den senaste mandatperioden bestått av representanter från fem olika nomineringsgrupper. Störst är Socialdemokraterna, näst störst är Linda Isbergs grupp POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, och på tredje plats kommer Borgerlig Allians. Att det blev politiskt obundna POSK för Linda Isbergs del var självklart. – Det var jätteviktigt för mig att välja en grupp som inte är knuten till något politiskt parti. Grunden för mitt engagemang är kärleken till kyrkan, inte någon ideologisk övertygelse. Efter separationen mellan stat och kyrka känns det logiskt att inte vara bunden till något politiskt parti, konstaterar Linda Isberg. till vardags arbetar hon som präst i Lunds östra stadsförsamling. Samtliga förtroendeuppdrag sköts utanför arbetstid. Hur går det då att kombinera de båda uppgifterna? – Visst kan det ibland vara en utmaning att vara både anställd och förtroendevald. Men framför allt ser jag det som en stor tillgång att ha erfarenhet av båda uppdragen. Det ger mig en större förståelse och en större ödmjukhet, säger Linda Isberg.

O V

A L

Linda Isberg är förutom att vara ledamot i kyrkofullmäktige i Malmö även med i Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet.

33 33


trovärdigt kyrkovalet

O

rdförande i kyrkorådet i Malmö är socialdemokraten Claes Block. I motsats till Linda Isberg har han alltså valt en partipolitisk plattform som grund för sitt kyrkopolitiska engagemang. Trots olika utgångspunkter är de båda överens om att arbetet i kyrkorådet oftast går relativt friktionsfritt.

är fördelningen relativt jämn i Malmös kyrkofullmäktige. Möjligen råder en viss övervikt för kvinnor, men det är något som varken Claes Block eller Linda Isberg ser som något problem eftersom det är så fördelningen ser ut bland dem som engagerar sig i och för kyrkan. När det gäller den åldersmässiga fördelningen är obalansen större. Medelåldern i kyrkorådet är betydligt högre än bland medlemmarna, konstaterar de. alla kyrkans medlemmar som är över 16 år får lov att rösta i kyrkovalet. Totalt handlar det om över fem miljoner människor. Medlemmarna väljer representanter till kyrkofullmäktige (lokal nivå), stiftsfullmäktige (regional nivå) och Kyrkomötet (nationell nivå). Det är fullmäktige som i sin tur utser representanterna i kyrkoråd respektive stiftsstyrelse och Kyrkomöte. Valdagen är den 17 september, men Claes Block och Linda Isberg påpekar att det går bra att förhandsrösta. Enligt Claes Block handlar de viktigaste frågorna inför årets val om att kyrkan måste stå upp för alla människors lika värde, att kyrkan ska bedriva ett starkt socialt arbete samt att man ska vara en bra arbetsgivare. Linda Isberg nickar instämmande, och konstaterar lite självkritiskt: – Vi kan absolut bli bättre som arbetsgivare. Det kan exempelvis handla om att ge personalen resurser som underlättar och stärker dem i deras uppdrag. Detta är något som vi är eniga om i Kyrkorådet och som vi kommer att satsa mer på under kommande mandatperiod.

Socialdemokraten Claes Block har valt en partipolitisk plattform som grund för sitt kyrkopolitiska engagemang.

Varför ska man då ha politiska val till kyrkan? Enligt Claes Block är det ett sätt att försäkra sig om att kyrkan arbetar utifrån demokratiska spelregler. – Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka. Det är viktigt att våra medlemmar känner att de är delaktiga. Det är också viktigt att vi förtroendevalda representerar våra medlemmar, till exempel när det gäller ålder och kön. När det kommer till män och kvinnor 34

SVENSKA KYRKAN ÄR EN DEMOKRATISK FOLKKYRKA. DET ÄR VIKIGT ATT VÅRA MEDLEMMAR KÄNNER ATT DE ÄR DELAKTIGA.

kyrkofullmäktige i malmö Kyrkofullmäktige är högsta beslutande organ i Malmö pastorat och består av 47 ordinarie ledamöter samt 23 ersättare. Fördelningen har den gångna mandatperioden sett ut så här: Socialdemokraterna, 18 mandat Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, POSK, 12 mandat Borgerlig Allians i Malmö, 8 mandat Sverigedemokraterna, 7 mandat SPI Seniorpartiet, 2 mandat


VÄLKOMMEN ATT BLI MEDLEM DU OCKSÅ! #STOLTMEDLEM Svenska kyrkan är en mötesplats för människor i livets olika faser och situationer. Svenska kyrkan finns med genom hela livet, till vardags och vid stora högtider.

Vad blir jag som medlem en del av? Svenska kyrkan är ett kristet samfund med tvåtusen år gamla traditioner. En kyrka förankrad i samhället och samtidigt i ständig utveckling. Som medlem blir du del av en församling och ett nätverk som sträcker sig över Sverige och världen. Tillsammans strävar vi efter en bättre värld för oss och kommande generationer. Grunden är Jesus budskap om kärlek till medmänniskan. Svenska kyrkan erbjuder dop, konfirmationer, bröllop och begravningar samt firar gudstjänster, mässor och andakter. Men vi står också för Sveriges största musikscen med tusentals körer och konserter.

Kyrkan ordnar aktiviteter som öppna förskolor, ungdomsgrupper, pensionärsträffar och språkkaféer. Kyrkan stöttar också dem som är mest utsatta i samhället. Det finns både diakoner, präster och samtalsterapeuter som kan hjälpa och ge råd. I andra länder pågår ett omfattande arbete med att ge stöd åt människor som drabbats av katastrofer, svält och konflikter. Svenska kyrkan tar också hand om de cirka 3 400 kyrkorna som finns i Sverige och som berättar om Sveriges historia.

JA!

JAG VILL BLI MEDLEM! Maila kommunikation.malmo@svenskakyrkan.se eller ring 040 27 90 00. Välkommen! 35 35


trovärdigt kyrkan & livet

DOP Vill du låta döpa ditt barn? Eller vill du själv bli döpt? Dopet är en fest då vi firar att den som döps blir en del av Guds stora familj – den världsvida kyrkan. Barn, unga och vuxna är lika välkomna att döpas. Du behöver inte prestera något, tro på rätt sätt eller förstå allting. Tvärtom – dopet är en gåva du bara kan ta emot. När ett barn döps uttrycker du som förälder en vilja att barnet döps till den kristna tron och att barnet ska få vara en del av den kristna gemenskapen.

foto Kristina Strand Larsson

KONFIRMATION Kan jag alltid vara mig själv? Vad ska jag bli i framtiden? Finns det en Gud som älskar oss vad som än händer? Varför finns det krig och terror? Du är inte ensam om att fundera över livet. Varje år väljer omkring 30 000 tonåringar att konfirmeras i Svenska kyrkan. Konfirmation handlar om Gud, livet och det du tycker är viktigt.

36 36

36


VIGSEL Att gifta sig borgerligt eller kyrkligt har samma värde inför lagen, men en kyrklig vigsel består av en gudstjänst med många symboler. I Guds och alla vittnens närvaro lovar ni varandra att vårda kärleken och stå vid varandras sida livet ut. Tillsammans ber församlingen att Gud ska välsigna ert äktenskap och finnas med i både glädje och sorg.

BEGRAVNING när en familjemedlem, släkting eller vän dör, är det viktigt att få ta ett sista farväl. I kyrkan görs det i en begravningsgudstjänst då vi tillsammans överlämnar den som dött till Gud. Under begravningsgudstjänsten får vi tillfälle att sörja och visa kärlek och respekt för den döda. Om du vill kan du tacka för vad personen gett dig, eller säga förlåt för saker som inte blivit så bra mellan er. Genom begravningsgudstjänsten visar vi också respekt för kroppen. Den läggs till vila och prästen lyser frid över den döde och överlåter henne eller honom i Guds omsorg och kärlek.

37 37


Fyra söndagar prästen tobias berg presenterar fyra söndagar: söndagarna som firas under sensommaren och höstmånaderna handlar om hur vi kan mogna i vårt kristna liv. Om allt det som följer på tron – dess mening och mål – det som kommer efter att nådens grund är lagd av Jesus Kristus. Nåden lär oss att det inte är våra egna ansträngningar och prestationer som kommer att lätta på våra bördor eller göra oss till helgon, tvärtom gör de oss ofta hårda och obarmhärtiga mot varandra och oss själva. När vi har gått en bit på trons och bönens väg lär vi oss att det snarare är Gud själv som formar och helgar oss. Några tecken på att Gud verkar i oss och sin kyrka är att tro och liv blir ett, att vi söker enhet istället för splittring, att vi tackar och lovar, samt att helgonen inspirerar till ett liv i kärlek. text Tobias Berg, präst i S:t Johannes kyrka i Malmö foto Kristina Strand Larsson

38 38

27 augusti elfte söndagen efter trefaldighet tro och liv Gamla testamentet: Jes 1:10-17 Epistel: Jak 1:22-25 Evangelium: Matt 23:1-12

17 september fjortonde söndagen efter trefaldighet enheten i kristus Gamla testamentet: Am 9:11-15 Epistel: 1 Kor 1:10-13 Evangelium: Joh 17:18-23

Jesus uppmanar oss, sina lärjungar, att handla efter Guds ord, så att tro och liv blir ett. Han står på så sätt i ledet av en lång rad av profeter som har sänts för att försona folket med Gud själv. De tomma orden hjälper ingen. Det är lätt att lova sig själv och andra mycket. Vi vill vara duktiga och nå framgångar i det vi tar oss för. Men när vi säger ett och gör ett annat blir vi själva och våra relationer splittrade. Sök istället att tjäna andra, säger vår ende lärare, Kristus. ”Den som ödmjukar sig skall blir upphöjd.”

Jesus kom inte med en filosofi om Gud eller en lärobok i livets konst. Han kom och gav sig själv för att vi skulle bli ett med honom och hans unika relation med Gud, Fadern. Enheten mellan kristna, ekumeniken, är därför inte främst ett kyrkligt projekt, utan en del i Guds plan för hela världen. Hela poängen med religion är att med Guds hjälp öppna oss för kärleken. När Lutherska världsförbundet och den romersk-katolska kyrkan tillsammans förra året högtidlighöll 500-årsminnet av reformationen, åtog man sig alltid att börja i enhetens perspektiv istället för splittringens, så att Kristi bön alltmer kan fullbordas och vi bli ett.


text & tolkning trovärdigt

8 oktober tacksägelsedagen lovsång Gamla testamentet: Vish 7:15-22 Epistel: Kol 3:16-17 Evangelium: Luk 19:37-40 Att ta något för givet och att få något givet kan låta väldigt likt, men medför två helt olika attityder. Det som tas för givet ses lätt som en naturlig rättighet eller, i värsta fall, som något värdelöst. Men det som vi får givet tackar vi för och behandlar med varsamhet och aktning. Varje gång vi läser trosbekännelsen säger vi: ”Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himlens och jordens skapare”. Tron handlar om att öva sig i att se allt mellan himmel och jord som givet av Gud. Varje gång vi firar mässsa bär vi därför fram gåvor av jordens frukt och människors arbete och tackar för att vi genom dem får ta emot den största gåvan av alla: Jesus Kristus.

4 november alla helgons dag helgonen Gamla testamentet: 5 Mos 34:1-5 Epistel: Heb 12:22-24 Evangelium: Luk 6:20-26 I Guds rike är inte målet perfektion, utan helighet. Men ofta blandas dessa ändå ihop. Få lögner är så seglivade som den att ett heligt liv är omöjligt och lönlöst att ens tänka på. Att söka helighet är att om och om igen be om förlåtelse och sträva efter försoning, för helighetens närmsta granne är barmhärtigheten. Det är inte frånvaron av tomhet och svaghet som leder oss in på fullkomlighetens väg, istället visade Jesus hur det är genom mörkret och nederlaget som uppståndelse och helighet är möjligt. ”Saliga ni som är fattiga, er tillhör Guds rike.”

39 39


Människor i Malmö

Alla människor bär på en berättelse. Under vinjetten Människor i Malmö låter vi olika personer tala om sin tro, sitt liv och sina tankar. Möt dem på facebook/svenskakyrkanmalmo, svenskakyrkanmalmo.se, Instagram/svk_malmo och här i Trovärdigt. text/foto Kristina Strand Larsson

och amma. Hjältinnan är - med undantag av Carmen – nästan alltid sopran. Inför varje ny roll är jag öppen, nyfiken och hungrig. Jag studerar musiken i operan, men lyssnar även på annan musik från den tiden. Till rollen som guvernant tar jag fram musikalen Kungen och jag. Även skönlitteratur och texter från tiden när operan skrevs, använder jag för att få tillräcklig bakgrundskunskap. Som guvernant ska jag sjunga på franska, då gäller det att ha rätt uttal.

I

nför varje ny opera-roll förbereder jag mig noggrant. Jag inspireras av människor jag ser och av staden Malmö där jag lever. Inte av bullret, det stör. Men får jag bara en liten stund i någon av stadens älskade parker eller vid havet, känner jag hur inspirationen kommer. Innergården där jag bor är lugn och stilla. Där sjunger koltrasten. Mina två senaste roller har varit på Malmö opera, men som opera- och konsertsångerska reser du mycket. När jag förbereder mig inför en roll plockar jag känslor från det jag upplever i staden, sedan omsätter jag det i min tolkning. Under våren spelade jag La Cieca, gatusångerska och den blinda modern till huvudpersonen La Gioconda i operan med samma namn. När jag ser alla tiggare på Malmös gator är det lätt att sätta sig in i deras situation. Vad hade jag gjort i deras sits? I höst ska jag spela en guvernant till två engelska flickor under kolonialtiden i Indien. En helt annan typ av roll som kräver ett annat kroppsspråk. Som La Cieca låg jag bedjande på knä. Nu ska jag gestalta en parant, auktoritär person. Jag är alt och mezzosopran. Som sådan får du ofta spela mamma

40

när jag väl avslutat en opera lämnar jag rollen och går vidare. Men det är klart att vissa roller och melodier finns kvar inom mig och ibland går jag och nynnar på någon aria. Som sångerska ska du förmedla känslor till publiken. Det är inte du som ska känna. Detta påpekade min röstcoach och det försöker jag leva efter. De flesta operor utspelar sig i en svunnen tid, men när jag sjöng huvudrollen Dalila i Kungliga operans uppsättning av Simson et Dalila, var handlingen var placerad till dagens Israel/Palestina med självmordsbombare och lidande. Då var det svårt att inte bli påverkad. en operasångerska har rösten som sitt instrument. Är du stressad är du ingen bra sångare. När du är tillfreds med livet sjunger du bättre. För mig är det viktigt att ta hand om kroppen. Jag tränar styrketräning och ser särskilt till att sköta om min rygg. Det finns sångare som bara äter, sjunger och sover – riktiga ”scengångare”. Andra tycker att ett äpple klarar strupen eller tar en klunk extra starkt kaffe innan de ska in på scenen. Champagne föredras av vissa. Som sångare ska du se dig själv som en idrottare, du måste hålla ditt instrument igång./Maria Steijffert


människor i malmö trovärdigt

J

ag är cellist på Malmö Opera, här har jag arbetat sedan 1995. Från början kommer jag från Montreal i Kanada. Då jag studerade musik i England träffade jag min man som är svensk. Det är ett speciellt liv att vara musiker. Du jobbar när andra är lediga och har kanske föreställningar fem kvällar i veckan. Min man är också musiker och har sin arbetsplats i Köpenhamn. När vi var färdiga med våra studier försökte vi hitta jobb i samma land och samma stad. Vid en provspelning till en orkester är du alltid dold bakom ett draperi. Ingen ska se om det är en man eller en kvinna som söker. Kvinnor med klapprande klackar kan avslöjas, därför spelar vi ibland barfota!

min man och jag fick båda arbete vid National Symphonic Orchestra i Dublin, där bodde vi i flera år innan vi hamnade i Sverige. Jag trivs mycket bra i Sverige och Malmö, men vi är en internationell familj. Barnen studerar i olika delar av världen. Mina föräldrar är också musiker, själv ville jag först göra något annat och började studera till läkare. Jag funderade mycket på om jag hade valt rätt väg. Var det mer egoistiskt att vara musiker än läkare, undrade jag. Gjorde jag större nytta för mänskligheten som läkare? Jag hade långa överläggningar med mig själv. Mina händer är stadiga, det är en tillgång både som läkare och musiker. Till slut tog ändå musiken över och jag hoppade av läkarutbildningen. att det blev just cello som jag valde till mitt instrument berodde egentligen på min mamma. Hon är pianist och själv spelade jag piano fram tills jag var 12 år. Men så hittade mamma en bra musikutbildning, där jag kände att cellon passade mig. Cellon är det instrument vars toner ligger närmast den mänskliga rösten och instrumentet har en sublim klang med många olika färger. Jag tror att musik kan skänka tröst och glädje. När du lyssnar på musik får du en direkt känslomässig upplevelse som kompletterar din intellektuella förståelse. Musik är ett sätt att förena hjärna och känslor. Jag kan trösta dig genom ord, genom vad jag säger. Musiken kanske istället kan beskrivas som en kram?

Jag tror att det finns en mening med att vi är här på jorden, jag ser det hela tiden. Alla människor längtar efter att bli förstådda. Musik kan förmedla upplevelsen av att andra har haft samma känslor som vi, vi är inte ensamma. /Lyssa Davidsson

41


trovärdigt lättsmält

KARTA HJÄLPER VILSNA PILGRIMER Den 80 mil långa Pilgrimsvägen Skåne Blekinge har fått en kartlösning för webb och mobil. Nu kan man nå kartorna direkt i mobilen, skriva ut dem enkelt från webben och interagera med andra pilgrimer. Du hittar kartorna på pilgrimsvagen.se/kartor

Frihet, enkelhet, tystnad, bekymmerslöshet, långsamhet, andlighet och delande.

Lättsmält Mötesplats för utlandssvenskar, turister, studenter, och au-pairer

UTLANDSKYRKAN I NÖD OCH LUST svenska kyrkan i utlandet finns i 24 länder runt om i världen. Ibland behöver vi en plats där vi känner oss hemma och kan tala svenska – även när vi är utomlands. Svenska kyrkan är en folkkyrka, som känner ansvar för medlemmar och alla som vistas i våra kyrkor. Det ansvaret sträcker sig längre än Sveriges eller EU:s gränser. Svenska kyrkan i utlandet har också en viktig uppgift att fylla genom sin speciella kompetens att hjälpa drabbade och anhöriga, vid olyckor och katastrofer som berör svenskar utomlands. Senaste året har till exempel Svenska kyrkan i London och Manchester arbetat som mötesplatser när terrorn drabbade städerna.

Pilgrimens ledord

Teckning av Kent Wisti, präst, satirtecknare och konstnär.

42


om idrott, kyrkan i utlandet och en karta för pilgrimer

KYRKA + IDROTT = SANT

S

venska kyrkan arbetar för en positiv idrottskultur och Svenska Fotbollförbundet och Svenska kyrkan har sedan många år ett samarbete. På många orter medverkar den lokala kyrkan i föreningens fotbollsskola. Genom lekar och samtal inspireras barnen att fundera över rättvisefrågor och relationer. Årets tema är ”Alla är olika, olika är bra”. I samarbetet med Svenska Fotbollförbundet arbetar kyrkan för allas lika rätt och värde, och om att bli respekterad för den man är.

?? VISSTE DU ATT...

25 december är egentligen inte Jesus födelsedag… Bibeln nämner aldrig något datum eller tid för hans födelse. Det var i det 4:e århundradet som kyrkan beslutade att den 25 december skulle vara hans födelsedatum. År 2008 pekade dock astrologer slutligen ut hans födelsedatum till den 17 juni, vilket anses mest sannolikt. Vi kanske ska fira en julafton till i juni, för säkerhets skull?

VISSTE DU ATT...

Var Jesus egentligen hans riktiga namn…? Jesus är egentligen den engelska översättningen av den latinska formen av det grekiska namnet ”Iesua”, som betyder ”livets givare”, och som även har varianterna ”Joshua” eller ”Jeshua”. Medan namnet ”Jesus” nämns i Bibeln fler än 900 gånger, är ”Kristus” i själva verket inte ett namn, utan en titel som ges till honom, med betydelsen ”den utsedda”.

43


Foto: Kristina Strand Larsson.

KYRKOVAL SÖNDAGEN 17 SEPTEMBER

SVENSKA KYRKAN VILL GÖRA SKILLNAD Vardag som helg sker det i Svenska kyrkan hundratals olika aktiviteter; allt från samtalskvällar, ungdomsträffar till gudtjänster och musikverksamheter. Kyrkan är en djupt rotad del i många människors liv, både till vardag och till fest. Genom ett aktivt nätverkande blir Svenska kyrkan en stark röst och ivrig aktör i samhället. Kyrkan arbetar för omsorg, värme och solidaritet där vi alla tar hand om varandra, behandlar varandra som vi själv vill bli behandlade och för ett mångkulturellt samhälle där vi kan leva sida vid sida. Genom att vara en del av Svenska kyrkan bidrar du till en värld i fred och ett tryggare Malmö.

Din röst spelar roll! Vilka ska få ditt förtroende att fatta viktiga beslut i kyrkan de kommande fyra åren? Det handlar både om beslut i din lokala kyrka och om övergripande beslut för hela Svenska kyrkan. Hur ska medlemsavgiften användas? Vilka verksamheter ska finnas i din kyrka? Vilka ställningstaganden ska kyrkan göra? Ta chansen att påverka din kyrka. Du som är medlem har fått ett röstkort hemskickat.

Välkommen att rösta i kyrkovalet! 44 Personerna på bilderna är konfirmander eller ledare i Malmö.

Trovärdigt nr 3 2017  

Nya numret av Svenska kyrkan Malmös tidning Trovärdigt är nu ute med temat #stoltmedlem. Tidningen visar på den breda verksamhet som kyrkan...

Trovärdigt nr 3 2017  

Nya numret av Svenska kyrkan Malmös tidning Trovärdigt är nu ute med temat #stoltmedlem. Tidningen visar på den breda verksamhet som kyrkan...

Advertisement