En Bättre Bank - ett magasin från Tjustbygdens Sparbank

E T T M AG A S I N F R Å N T J U ST BYG D E N S S PA R B A N K

Jordnära hotellmanager som gör skillnad!

NUMMER 3 VINTER 2016

En bättre bank möter en Nina med nos för affärer.

Gamleby Hotell från insidan.

Det var tänkt som en frågestund. Det blev till en betraktelse om att slå ur underläge, slaktade fördomar, och typer som inte växer på trän.

Sidan 10

10

Ny ordförande i Tjustbygdens Sparbank Karl Barath bjuder på både sig själv och en kopp kaffe. Och berättar om nya uppdraget – att vara med och bidra till en bättre Tjustbygd!

SIDAN 14

Innehåll Ett sparande kan också växa upp och bli stort

4

Personalporträttet: Månskensbonden på Haganäs

6

Bank-Maya: Mitt hittills största ekonomiska beslut i livet

9

Gamleby Hotell: ”Önskar du nåt annat så säg till” 10 Möt bankens ordförande Karl Barath

14

Ungdomsstipendierna – dags igen!

16

Förnyad yrkesutbildning inom fotografi/media i Gamleby

17

Gunnebo Musikkår vill föryngras

19

Porträttet: Hållbar drömkåk byggs på Björkö

20

Nytt utseende på tjustbanken.se

24

Många företagare saknar kunskap om sitt ekonomiska skydd

26

Sparbankerna har de mest nöjda företagskunderna

27

20

6 Redaktionen En bättre bank ges ut av Tjustbygdens Sparbank. Vill du ha fler ex av tidningen, kontakta tobias.baath@tjustbanken.se Skribenter: Tobias Bååth, Jonas Jonsson, Maya Ljungblad och Janne Näsström.

17 2

Fotografer: Jonas Jonsson och Maya Ljungblad.

Formgivning: Kristina Franzén, FranzénWiberg.

En bättre bank

Tjustbygden levererar

ledaren Mats Hasselquist, VD Tjustbygdens Sparbank.

Västervik läser ”två punkt noll” Västervik läser är ett riktigt kul kulturprojekt som samarrangeras av Erik Hultgrens bokhandel, Västervikstidningen, Västerviks bibliotek, Västervik Framåt, LindströmRömbo och Tjustbygdens Sparbank.

Det är andra året i rad som tjustborna kör denna ”get together” med en bok som minsta gemensamma nämnare. Grundtanken är att skapa en mer levande läsupplevelse för alla inblandade, och att ge medverkande läsare möjlighet till diskussioner kring och om en viss bok; och författaren bakom. Ifjol var det en arbetsgrupp inom arrangörsteamet som hade valt ut vem och vilken bok som läsarna skulle möta. Men i år presenterades istället ett antal kandidater och se’n fick Västervikstidningens läsare möjlighet att rösta på sin favorit under sommaren. Och på så vis kunde potentiella bokläsare själva styra det slutgiltiga valet av höstens huvudperson. Utfallet blev att Anna Laestadius Larsson och hennes debutroman Barnbruden skulle stå för läsarnöjet: ”En lyckad blandning av siden och löss, allvar och underhållning – jag sträckläser”, som t ex tidningen Amelia hade kritikerrosat boken. Så under den gångna hösten har det hänt, boken har lästs av alla Västervik läser-deltagarna, och projektet kröntes med ett nästan löjligt härligt Afternoon tea med Anna Leastadius Larsson på Gränsö slott i november. Kultursatsningar som den här kan Tjustbygden inte få för många av – ”bring it on” alla ni som gjort Västervik läser till en stugvärmare av rang!

Guldkant – från välbekant till riksbekant!

Tjustbygdens inte bara välbekanta utan även riksbekanta Guldkant fortsätter att växa. Det är ju ingen hemlighet att folk släpper t ex Stockholmssargen för att komma ner hit och äta snyggt i samband med jul och nyår och ungefär femtio veckoslut till per år. Nöjda med det kunde dom ju vara, tycker man. Guldkantgruppen alltså.

Men så funkar inte fullfjädrade charlottenlökentreprenörer: Som komplement till redan befintliga restaurangen och hotellet lanseras i december därför deras senaste koncept – en deli mitt i Västerviks centrum på Storgatan. Delin är tänkt som en levande, kreativ mötesplats från morgon till tidig kväll. Här gissar vi att tjustborna, och även utsocknes sköna människor, kommer pilla i sig pinchos och sippa på nåt gott i glasen samtidigt som man river åt sig delikatesser. Och pallar man inte varken folk eller pinchos efter en intensiv arbetsdag kan man gå direkt på råvarorna till kvällens hemmamys. Med mycket kärlek även i den stora ostdisken, och det faktum att det kommer gå att handla både hel- och halvfärdiga måltider, bageriprodukter, hemmagjorda såser och annat godis – så känner nog inte bara vi på En bättre bank att det här kommer bli en bra satsning. Mest troligt en av dom bättre. För med bra mat från bra råvaror kommer man långt, ibland så långt så man blir utsedd till Gasellföretag 2015 av Dagens Industri och Superföretag av Veckans Affärer 2016. Grattis GK! Och är Guldkant den prisade modern i familjen så är väl den här Deli’n en okysst hundvalp som testar hur långt kopplet är på Storgatan i vinter. Bring it in, Deli, bring it in!

Service och engagemang är en viktig del av vårt erbjudande!

En färsk branschundersökning från Svenskt Kvalitetsindex visar att bankernas kunder är mindre nöjda än tidigare och att de efterlyser samhällsengagemang från bankerna. Samma undersökning visar att Sparbankerna fortsatt toppar listorna över kundnöjdhet och att avståndet till branschsnittet har ökat. Den lokala närvaron och samhällsengagemanget förklarar varför Sparbankernas kunder är mer nöjda med sin bank. Det är viktiga bekräftelser för oss och stämmer väl överens med våra egna marknadsundersökningar.

Inom Tjustbygdens Sparbank arbetar vi kontinuerligt med att utveckla bankens service och engagemang. Det är vår uppfattning att digitaliseringen av banktjänster kan gå hand i hand med service och engagemang och sammantaget ge kunderna en bättre bank. Vi fortsätter att ge bästa möjliga service på kontoren och inkluderar teknikstöd i vårt erbjudande. Eftersom många kunder inte besöker kontoren flyttar vi ut verksamheten i form av kundträffar och evenemang där vi träffar många kunder och fortsätter att bygga relationer och ge information som är till nytta för kunderna. Ökad närvaro i sociala medier skapar också möten och större närvaro.

Vi arbetar även med att utveckla bankens engagemang för både kunder och samhället. Under försommaren genomförde vi för andra året i rad Sparbanksdagen som har visat sig vara mycket uppskattat. Genom olika typer av sponsring och utvecklingsbidrag har vi ambitionen att bidra till samhällets utveckling. Sponsring av VIK Hockey och projekten Feriepraktik och Ny Kompetens är färska exempel på detta.

Genom att vara kund i banken är du med och bidrar till utvecklingen av såväl banken som bygden. Fler kunder skapar underlag för ännu mer utveckling och därför uppmuntrar vi även er som ännu inte är kunder att byta till en bättre bank.

Mats Hasselquist

En bättre bank

3

BARNEN OCH DERAS FRAMTID

FAMILJEN KARLSSON: Mamma Anna, pappa Jakob, Nova 4 år och Nelly 1 år.

Hur tänker ni kring sparande till era döttrar?

– Vi sparar hela barnbidraget. Ena hälften går in på barnens sparkonto och andra hälften går in i fonder. Dessutom sparar vi ytterligare 200 kr/barn/ månad från vår lön. Se’n om det är något vi behöver köpa till barnen som nya kläder, skor eller andra saker, tar vi ut från deras sparkonto vid behov. Oftast behöver man ju inte köpa kläder/saker varje månad, så det funkar för oss.

4

En bättre bank

Några bra tips till andra föräldrar?

– Se till att sätta över pengar till sparandet direkt när lönen/barnbidraget kommer istället för att sätta över det som blir kvar i slutet av månaden. Då är det lätt att man glömmer det eller att pengarna redan har gått åt till annat.

Ha en automatisk överföring så slipper man glömma.

Ett sparande kan också växa upp och bli stort Att spara pengar till sina barn ger en bra start i ett framtida vuxenliv, när tonår­ ingen vill åka på språkresa, ta körkort eller kanske köpa sin första bostad. Många föräldrar tycker dock att det är svårt att veta hur man ska spara på bästa sätt och många föräldrar känner också ett dåligt samvete kring att man inte kan spara mer än vad man kanske redan gör idag.

Glädjande nog är föräldrar i Sverige ändå bra på att spara regelbundet varje månad till sina barn som fortfarande bor hemma, vanligtvis mellan 300–500 kronor per barn. Men ändå är det fort­ farande så att knappt var femte förälder inte har kommit igång med ett regel­ bundet månadssparande till sina barn.

Och många känner att det inte finns utrymme i vardagsekonomin för det.

– Barn med ett sparkapital står bättre rustade att senare ta steget in i vuxen­ världen, säger Anna Nordén, privatmark­ nadschef. Att kunna komma igång med ett litet sparande kan göra stor skillnad, framför allt över en längre tid. Många bäckar små blir en stor å är ett känt ord­ språk som faktiskt ligger väldigt nära sanningen. Se därför över er ekonomi och försök att få till ett regelbudet

sparande med den summa som passar er ekonomi bäst och tänk långsiktigt.

Men hur ska man tänka för att spara på bästa sätt?

– Ett bra sätt att spara är att starta ett sparande både i barnets namn och i ditt eget namn.

Alla barn är inte mogna att ta ansvar för ett stort sparbelopp den dagen de blir myndiga och därför kan det kännas tryggt som förälder att ha ett sparande som du bestämmer över, säger Anna.

– Men att ha ett sparande i barnets namn kan också vara bra. Sparandet är såklart låst fram till den dagen barnet är myndigt men skillnaden är att barnet får tillgång till det efter 18-årsdagen. I detta sparande kan det vara bra att involvera sitt barn för att också visa hur pengarna växer. Säljer man jultidningar eller som­ marjobbar kan pengarna man tjänat platsa bra här. Och har man själv varit med och bidragit kanske det är större chans att man lägger dem på rätt saker.

Hur kan man göra om man vill lära sina barn att hushålla med pengar innan de får tillgång till sina sparkonton?

– Öppna upp ett vanligt bankkonto

Till alla hjältar som orkar tänka på framtiden, mitt i allt!

Vill du ge någon ungdom en bra start i livet, och t ex börja spara till ett barn men kommer inte riktigt igång? Tycker du det är svårt att veta vad som är bästa sparformen och hur man ska tänka? Nu har du möjligheten att få en flygande start: fram till den 30 december 2016 dubblar vi första insättningen upp till 500 kronor när du startar ett månadssparande till ett barn. Även höjning av befintligt sparande premieras! Läs mer om vårt erbjudande och kom igång med ett barnsparande: www.tjustbanken.se

med ett kort kopplat till. Hit kan både veckopeng och månadspeng gå och barnet får på så sätt lära sig att hushålla med sina pengar direkt. Och kom ihåg, när pengarna är slut är de slut. Ge inte barnet mer än ni kommit överens om, på så sätt lär de sig att hushålla bättre med pengarna, så att de räcker hela månaden.

TEXT: MAYA LJUNGBLAD

Anna Nordén, privat­mark­ nads­­­chef.

Bra tips kring barnsparande!

• Inget belopp är för litet. Det viktigaste är att man kommer igång med ett sparande.

• Regelbundet sparande är bättre än att spara enstaka belopp några gånger varje år. Det tar udden av risken.

• Beroende på hur gammalt ditt barn är kan du ta en högre eller lägre risk när du sparar. Yngre barn, längre tid och högre risk. Äldre barn, kortare tid och lägre risk.

Känner du som förälder att du vill ha mer kunskap och information kring barnsparande kan du besöka tjustbanken.se och läsa mer om sparande till barn. Du är också varmt välkommen att kontakta oss på banken.

En bättre bank

5

NISSE PÅ 10 SEKUNDER Yrke: Skog- och Lantbruksrådgivare på Tjustbygdens Sparbank Bor: Haganäs Från: Lofta Kött eller Fisk: Kött Landsbygd eller Storstad: Landsbygd Vin eller Tennis: Vin Älgkött eller Dillkött: Älgkött Öl eller Fotboll: Pass!

E-post eller Lantbrevbärare: Lantbrevbärare John Deere eller Deutz: Deutz (om luftkyld) Stövlar eller Kängor: Kängor Keps eller Toppluva: Keps Tjära ökan eller Bonde söker fru: Tjära ökan!

Månskensbonden på Haganäs – under skjortan på Nils Persson

D

et är nu på pricken 365 dar se’n, som Nils klev in på det som skulle komma att bli hans rum på bankens Gamleby­ kontor. – Hur hundringen ska det här gå, tänkte Nisse: Han skulle ju efterträda en mångårigt erfaren kollega som gått i pension. Och som dessutom var utbildad Lantmästare. Passande för honom, minns Nisse att hans tankar for vidare: För tjänsten innebar ju att vara ett finan­ siellt bollplank till traktens lant- och 6

En bättre bank

skogsbrukare. Desto mer utmanande för den nyanlände månskensbonden på Haganäs – som kunde beskyllas för mycket men inte för att vara rena uppslagsverket inom agronomi (lantbruksvetenskap, förf. anm.). På tal om uppslagsverk är bank-Nils däremot lite av ett vandrande lexikon inom historia, men det skulle kanske inte vara top-ofmind hos den typiske kunden som hellre ville prata höstvete, eller fåravel. Men skam den som inte utmanar sig själv.

Och Nisse kunde ju räkna. Och prata med folk så folk inte bara lyssnade –

utan t o m gillade vad dom hörde!

Så där stod nu Nisse, tillbaka i sin hembygd, med kängorna snörade för att ge sig i släng med jordägarnas affärer – stora som smärre. Och redo att bjuda på det han kunde bäst: Sig själv. För rabblar man inte växtföljder i sömnen, eller kan imponera på kunderna med nåt SM-tecken i plöjning, så får man försöka bidra till gårdarnas gunst och tillväxt på annat sätt. Det ska visa sig, tvärtemot Nisses egna farhågor, att han på bara det här gångna året lyckas bli Du med både många och mycket i sitt verksamhets­

område. Och det utan doktorshattar eller än mindre några bankbonusar – utan mest genom att kavla upp skjortärmarna och försöka leva som han lär.

Det här gjorde oss på En bättre bank lite nyfikna, så vi kunde till detta nummer inte låta bli att ta tempen igen – på killen som både börjat och slutat på banken och fortfarande jobbar kvar! Vi tilläts harva lite i släktleden och det gav oss att Nisses farfar köpte Haganäs, udden i Syrsan som idag är hem för Nils med familj, på 40-talet.

– Vi pratar ju mitten på förra seklet, och då var det i mångas ögon mest pest och pina att bo vid en blåsig havsvik, och det fanns ju ingen el och ingenting, forsätter Nisse.

I vår tid är det mångas våta dröm att bo så nära vattnet, men det var annat förr: Det vet alla som följt skiftena ute vid kusterna i vårt avlånga land – att inte sällan var det ”avvikare” eller allmänna busar som tog sin tillflykt till utposter i havsbandet. Eller långt in i våra djupaste skogar. Om man inte var brukare av jorden och vattnen förstås! Men som bara ”boende” var dessa trakter alltför otillgängliga för att ”folk” skulle vilja slå sig ner. Och känslan av att vara en del av otämjd och svårframkomlig terräng kan alla som bor eller nån gång bott så, ett stycke från allfartsvägarna, fortfarande relatera till (tänker jag som är uppväxt i Hummelstad skog). Nisse sätter ord på en situation när man som människa,

”

Ibland kan det hända att man blir insnöad, men istället för att sätta sig ner och sura så får man ploga sig ut själv! arten som vant sig vid att stå över natur­ lagarna, inte alltid rör sig oberört därute i ur och skur: – Ibland kan det hända att man blir insnöad, och det är ju bara att acceptera att det är så, men istället för att sätta sig ner och sura så får man ploga sig ut själv!

Bland annat därför skaffade han traktorn, som vi visst får anledning att återkomma till.

Annars var det nära, för att inte säga ap-nära, att grabben från Lofta blev Göteborgare på heltid. Eller i varje fall västkustbo. Till saken hör att Nisse gick och blev kär i en blomma från Mars­ strand, och hade det inte varit för att

lägenheten en dag blev för liten för två, som med storkens hjälp blev tre – hade vi aldrig behövt skriva dom här raderna.

Men när då ändå boendesituationen var tvunget att ses över öppnades sinnet på både Nils och hustrun: Tänk om dom skulle ta sig tillbaka till Småland, tillbaka till hans fädernesland – kunde det vara något? Med facit i hand behöver ingen gissa att det blev precis så. Och att cirkeln nu är sluten eftersom Nils och hans bättre hälft har valt att slå ner tältpin­ narna prick på den jordplätt där hans farfar en gång etablerade sig. Kanske är det också här vi finner den osynliga nyckel som Nisse tycks använda för att komma in i bygden igen. För det vet inte alla men väldigt många – att det är ingen månskensdans att skaffa sig access till folks gillande, och än mindre då till deras ekonomi och affärer. Tror gör man ju inte i en tidning, men ska vi ändå tro nåt så är det Nisses ”fason och finess” som låter det här göras: Han behärskar en egenskap vi kan kalla ”hövlig distans” med en solid känsla av att högsta diskre­ tion är en bra lägstanivå. Som ett löfte man aldrig gör avkall ifrån. Såväl privat som viktigare än så: I rådgivarrollen, i kundernas tjänst.

Snabbare sagt: Nisse uppvisar sunt och sant bonnförnuft. Och det går hem i stugorna.

Men på tal om privat och att lova saker så lovade Nisse i ett svagt ögonblick att En bättre bank skulle få åka med i

En bättre bank

7

Kontakta Tjustbygdens Sparbank Använd gärna våra direktnummer för att kontakta oss.

För att nå vår växel ringer du 81 50 00, oavsett om du bor i riktnummer område Västervik eller Gamleby.

Privatärenden Västervik Bogevik Monica Bäck Sofie Dellemyr Ann-Katrin Edström Charlotte Einebrant Åsa Friberg Ing-Marie Hamrin Carl Johansson Hans Karlsson Anna Källgren Marie Khairandish Rafi Löwenstam Aupers Therese Mellberg Stefan Nilsson Therese Nordén Anna Olsson Christoffer Svensson Mari Söderström Richard

0490-81 51 29 0490-81 51 41 0490-81 51 02 0490-81 51 66 0490-81 51 32 0490-81 51 25 0490-81 51 81 0490-81 51 44 0490-81 51 09 0490-81 51 47 0490-81 51 31 0490-81 51 26 0490-81 51 62 0490-81 51 14 0490-81 51 55 0490-81 51 39 0490-81 51 58 0490-81 51 72

Privatärenden Ankarsrum Bogevik Monica Bäck Sofie

0490-81 51 29 0490-81 51 41

Privatärenden Gamleby Edström-Karlsson Cecilia Johansson Maud Kaarle-Gustavsson Gunilla Åsberg Michael Ählman Margaretha

0493-81 50 07 0493-81 50 05 0493-81 50 22 0493-81 50 03 0493-81 50 08

Private Banking Västervik Blom Peter Fallsjö Mona Johnsson Gunnar Sjögren Karin Karlsson Caroline

0490-81 51 59 0490-81 51 78 0490-81 51 61 0490-81 51 71 0490-81 51 34

Marknad/Samhällskommunikation Bååth Tobias Jonsson Jonas Ljungblad Maya

0490-81 51 63 0490-81 51 46 0490-81 51 23

Företag Västervik Bergstedt Carin Einarsson Hans Eriksson Pål Gustafsson Marcus Hedenström Jenny Jonsson Anneli Pettersson Jörgen Sevlidis Christos Sundell Erik Åslid Per

0490-81 51 21 0490-81 51 56 0490-81 51 73 0490-81 51 24 0490-81 51 38 0490-81 51 17 0490-81 51 51 0490-81 51 27 0490-81 51 36 0490-81 51 85

Skog & Lantbruk Gamleby Jansson Torbjörn Kasselstrand Karin Persson Nils

0493-81 50 45 0493-81 50 26 0493-81 50 23

Administration/Bankledning Grahn Bengt Hasselquist Mats Landqvist Eva Larsson Mattias Melchander Linda Samuelsson Lennart Svensson Åsa Werme Laila Wettermark Mikael

0490-81 51 49 0490-81 51 03 0490-81 51 19 0490-81 51 22 0490-81 51 18 0490-81 51 52 0490-81 51 11 0490-81 51 42 0490-81 51 65

Kreditavdelningen

0490-81 51 76

8

En bättre bank

James Bonde på grönbete. Eller är det Nils Persson bakom brillorna? I så fall är det alldeles säkert sista gången vi får se honom såhär – så långt ifrån sitt motto: Verka utan att märkas!

traktorn på hans Haganäs. Och gissa om bank-Maya gick Traktor-maya den dan det begav sig. Och Nisse, med måttot ”verka utan att märkas” tycktes också helt ha släppt ratten för ett ögonblick: Sällan har man som fotograf haft ett så tacksamt uppdrag som att ”föreviga Nils Persson på sin Deutz” (gårdstraktorn, förf. anm.).

För ingen hörde att han blev ombedd att hoppa upp, och oss alla emellan så sas det nog aldrig heller – men helt plötsligt satt han bara där: Uppflugen på motorhuven.

Med ett leende brett som en plogfåra.

Varken då och där eller i bankens ärenden nu och här går det att ta miste på Nisses engagemang för jord och skog.

När han går omkring där i slänten, som vetter ner mot åkern, och pratar högt och lågt om vad han gjort och vill göra för att

bättra på förutsättningarna för ett prun­ kande Haganäs – kan man heller inte undgå hans glöd för att själv bidra med det lilla han kan till att hålla landsbygden mer levande än någonsin.

Vi har sagt det förr och det tål att sägas igen. Och igen: Utan åkerbruk stannar Sverige, eller i varje fall skulle det gapa otäckt tomt på hyllan för hållbara alter­ nativ. Så för att även våra barn och barnbarn ska kunna köpa både när- och väl­ producerat i framtiden, sliter Nisse – och än mer alla hans kunder – tillsammans för en bättre landsbygd! Och en bättre värld.

Vi på En bättre bank vill inte bara lyfta på kepsen för detta. Vi vill buga också.

Riktigt Syrsan-djupt.

TEXT OCH FOTO: JONAS JONSSON

din ekonomi Maya Ljungblad, Online Marketing Specialist på banken.

Pratar vardagsekonomi i Sveriges Radio P4 Kalmar och är bankens digitala expert.

Mitt hittills största ekonomiska beslut i livet Man hade kunnat tro att jag pratar om att skaffa barn och helt långt ifrån san­ ningen är jag inte. Det sägs att det går åt lite över miljonen tills det att barnet fyllt 18 år så visst, det hade denna krönika kunnat handla om. Men något som ligger mig närmare i både tid och ekonomi är det beslut jag tog för ett par månader se’n, nämligen att köpa en lägenhet. Att tidigare ha bott i hyresrätt känns helt plötsligt lätt jämfört med alla de saker man måste vara medveten om nu – både långsiktigt och kortsiktigt.

Men varför valde jag då bort livet som hyresegäst mot livet som bostadsrätts­ ägare? Svaret är att jag ville ha något som jag kunde kalla för ”mitt”. Se’n att det kom med tonvis av ansvar kändes både skrämmande och spännande på samma gång. Skrämmande för att det är otroligt mycket pengar det handlar om, en stor investering som man också ska betala

ekonomi-snack Bank-Maya pratar om både bostadsköp och andra vardagsekonomiska ämnen i P4 Kalmar, varje tisdag kl.10.30! Lyssna på avsnitten genom länkarna på vår Facebook-sida (@tjustbanken)

”Jag som oftast beskrivs som impulsiv fick ta ett steg tillbaka och tänka en gång extra innan jag tog nästa steg.” tillbaka under en lång tid men spännande för att jag nu får möjligheten att påverka både min lägenhet som jag vill och vara en del av en förening där fokus ligger på trivsel, gemenskap och långsiktighet.

Under hela köpprocessen gäller det att vara påläst och vaken. Jag som oftast beskrivs som väldigt impulsiv av mina vänner fick ta ett steg tillbaka och tänka en gång extra innan jag tog nästa steg.

Allt måste stämma och inte bara kännas­bra i magen. Men såhär i efter­ hand kände jag att jag agerade rätt och det är med en stolthet jag både samlar på mig några fler vuxenpoäng och slår mig ner framför brasan i vardagsrummet – i mitt alldeles egna hem.

MAYA LJUNGBLAD, ALIAS BANKMAYA

3 SAKER DU BÖR TÄNKA LITE EXTRA PÅ VID ETT BOSTADSKÖP: • Var påläst. Tänk på att du köper in dig både i bostadsrättsföreningen och i din lägenhet. Hur ser ekonomin ut i föreningen och hur skulle din ekonomi påverkas av större investe­ ringar i fastigheten? Läs på innan du beslutar dig för att köpa – både genom att läsa årsredovisningar och att prata runt med grannar och styrelsemedlemmar. Det ska kännas rätt på alla sätt.

• Påverkas inte av andra. Att hamna i en budgivning är värre än att se finalen i Mästarnas Mästare.

Pulsen är hög, känslorna många och budgivarna tävlings­inriktade. MEN, rycks inte med. Ha en tydlig gräns för när du ska hoppa av. Din ekonomi ska orka med flytten!

• Ekonomiboosta dig. Det man inser nu är att man behöver ha extra mycket koll på sin privatekonomi än vad man hade innan – framför allt för att allt i lägenheten är ditt ansvar. Vad händer om kyl och frys går sönder eller att du får en skada i parkettgolvet? Jo, det är du som måste åtgärda det. Därför är min prio att boosta upp min buffert så att jag inte står där en dag med skägget i brevlådan.

En bättre bank

9

NINA TRAN Bor: Norrköping och Gamleby.

Från: Jönköping.

Första jobbet: Diskare i ett restaurangkök.

Första hotellnatten: I Vietnam.

Bästa hotellstandarden: I Las Vegas.

Sämsta hotellnatten: I London, på ett 4-stjärnigt som inkluderade mögel på rummet.

Förebild: Hennes farbror.

Dold talang: Sjunger. Inte bara i duschen utan även i bilen och före affärsmöten och efter tre. Men aldrig på banken. Där lyssnar hon tills rådgivaren har pratat klart. Se’n sätter hon både räntan och honom på plats med argument som bara dottern till en mafiosomustasch kan.

”Önskar du nåt annat så säg till” – en aha-upplevelse på Gamleby Hotell

J

ag och kameran kliver ur bilen och drar igen dörren med en Passat-smäll. Kvällen är fräsch men föraren sliten – så det ska bli kämpefint med en matbit och se’n få kasta sig på kudden… om det inte vore för att det här jobbdygnets überfulla agenda tvingat fram en övernattning i Gamleby! Luncha gott är ju annars känt att man kan göra här, i det innersta av Gamleby­ viken. Och fika som en kung. Eller hyra släpet här och lämna igen det i Helvetet om det är dit man ska (och inte vill åka tom hem). Samt säkert hundra andra ”bra skit”-grejer som gör Gamleby till en skön prick på kartan. Men bo på hotell i Gamleby gör väl ingen frisk.

Förrän nu.

På tips av nån som jag inte riktigt vet ifall hen vill testa mig – eller bara vill mig illa – tar jag in för natten på ”Gamleby Hotell”. Kändes tvivlen tunga nyss, på om hotellvistelser i Gamleby nånsin kommer höra till like-it-listan, så händer det saker när jag närmar mig entrén på innergården. Inte bara det att en skinande dörr i glas, stor som en sjöbod, tyst och snyggt ger med sig för att liksom välkomna mig in i bygget. För sam­ tidigt råkar jag ut för det som alla gör som haft en fördom om nånting, eller i varje fall förutfattad mening – och så visar det sig mellan två ögonblink att man haft så gulligt fel man bara kan ha! Allt jag trodde jag visste om hotell i Gamleby står nu och skäms i ett hörn. På golven är det så cleant att man inte vill gå in med skor knappt. Och armbågarna på receptionsdisken, där ett leende fint som Ölandssand tar emot på andra sidan, får jag snabbt ner i en mer passande pose: – Det här är inte sant, tänker jag.

Men det är det.

Efter incheckning, och det att jag hämtat mig lite från första chocken, tar jag mig uppför trappan mot rummet. Tänker jag att jag nog bara är lättimpad för att jag är seg i huvvet efter en lång arbetsdag, så tänker jag fel: Det är tydligt för dom flesta som hittar hit att någon har lagt både tid och dollar på att gäs­ terna ska få ett fruktansvärt gott intryck. Högst upp i trappan, hovrande som ett tefat, hänger en av dom snajdigaste taklampor jag nånsin sett. Och längs väggarna vaktar väl utvalda tavlor och bonader som skulle göra en storsamlare avis. Allt känns nytt och bytt och rummet är inget undantag: Jag noterar i och för sig avsaknaden av hallbord eller motsvarande – så att man slipper lägga sin En bättre bank-tidning och kameran på golvet, medan man hänger av sig. Men se’n bländas jag igen av allt det glada: Mäklarvita ytor som blandas och bryts med trevligt mörkare nischer och vrår, i perfekt asiatisk harmoni. Tänk vad en säng­ gavel, en lustigt liten tavla och några spot:ar i taket kan göra för ögat – om det som här är rätt färger och former som förenas.

En bättre bank

11

Badrummet är inte lika litet som tavlan men heller ingen badmintonhall. Ändå har man lyckats trycka in allt som en van hotellgäst vill ha utan att det blir trängsel. Och den så viktiga belysningen lämnar heller inget att muttra om medan man pudrar näsan.

Efter en varm dusch trallar jag ner i restaurangdelen, tillika lunchserveringen under dagtid. På omslaget till menyn står det lite kaxigt ”Önskar du nåt annat säg till”; och det visar sig att inte mycket är omöjligt därute i det thai- och mongolisktinspi­ rerade köket! Trots att jag har lite udda önskemål om maten, och timmen börjar bli sen, fixar man detta minksnabbt och utan mankemang.

När jag singlar in under täcket tillbaka på rummet är det just den känslan jag bär med mig till mötet med John Blund: Att vad man än behöver på Gamleby Hotell så löser dom det. Här och nu önskar jag dock inget annat.

För jag är framme vid nattvilan.

Jag är mätt.

Och täcket är lagom varmt och lätt.

Imorgon är en ny dag. Och då har jag lärt mig att det går att bo i Gamleby. På ett fett fräscht hotell!

”Trots att jag har lite udda önskemål om maten, och timmen börjar bli sen, fixar man detta minksnabbt och utan mankemang.”

GAMLEBY HOTELL ”BEHIND THE DOOR” Hotellet på Storgatan 4 i Gamleby slog upp portarna i ny regi i november 2014 och se’n dess har en del gäster passerat genom entrén. För att inte säga oväntat många, på gränsen till jätte­ många.

Oväntat för mig kanske. Men inte för Nina Tran, hon som är operativt ansvarig inom ägarfamiljen, och totalt orädd hotell­ entreprenör i cv:t. Åtminstone utåt. Men för att få en lite annan vinkel på Nina och hennes satsning i Tjustbygden, som ett Dokument Inifrån – bad vi om en stund i enrum; för att ställa frågorna hon förut inte fått. Eller i varje fall aldrig svarat på.

Men det blir ingen intervju, i meningen hon svarar och jag frågar. Det blir istället ett långt och innerligt samtal om Livet.

Och vad dom här dagarna, som är just livets gång, kan bära med sig. I Ninas fall började allt med två båtflyktingar från Filip­ pinerna som efter mellanlandning i Vietnam en dag strandade 12

En bättre bank

i Anderstorp. Det går inte att paddla till Anderstorp tänker du.

Rätt säger jag. Så detaljerna som vi, som inte gjort den resan, ändå aldrig kan ta in slipper vi trycka här – det viktiga är att Ninas föräldrar kom fram. Men med en mor som hade örnkoll på siffror och räkenskaper, och en far som aldrig tvekat att skarpt och energiskt testa sina företagsambitioner – gjorde det få förvå­ nade att familjen inte satt still i soffan, utan under år av hårdslit istället slog sig in i det nya hemlandets restaurangbusiness. Och gjorde det bra, särskilt på Vätterns södra strand: Chili Thai vid Juniporten i centrala Jönköping blev med tiden flaggskeppet i familjens restaurangsatsning, och ett saftigt kvitto på att man kan slå ur underläge och ändå nå befriande långt.

EN NINA MED NOS FÖR AFFÄRER Men dom här dagarna som är livet ville mera med ena dottern Nina, och hon sökte allt djärvare efter en egen ”challenge” – ett eget projekt där hon kunde ta helhetsgreppet; med allt från inredning och design till vilka slevar som kocken skulle hitta i skåpen. Lämpligt objekt blev som alla förstår Gamleby Hotell.

Hennes väg hit, kantad av både ekonomiska diken, familjekriser och branschhärskande glädjekillers som gärna bidrar till en ung karriärkvinnas nederlag – har intill skrivandets stund format Nina till den 26-åring som sitter framför mig: Inte lika snål som sin mamma.

Inte lika mafioso som sin pappa (även om det för hans del mest sägs sitta i den respektingivande mustaschen).

Men lagom självsäker är hon. Och städad, ofta över gränsen till välklädd. Samtidigt nästan samiskt jordnära på nåt sätt.

Rejält behaglig att hänga med, får jag för mig.

Nos för affärer verkar hon också ha, men bara om det känns rätt i själen och ser ut att gynna alla inblandade: Där win-win inte endast är en snygg sak att säga utan helt avgörande för om Nina ska ta i hand eller inte.

Sist men mest har hon ett hjärta stort som Garpe för sina anställda.

Kort sagt: En bra chef. Och ett odiskutabelt ledarämne. Som inte drar sig för att rycka in i disken vid behov, eller rycka fram dammsugaren om det behövs.

Allt det här vet hon förstås inte att jag tänker. Eller också gör hon det för hon verkar vara en sån som också ledigt läser av alla ens tankar utan att hon rör en min.

Hamnar man jämte henne ska man för den skull inte blygas att ta upp tråden, även om hon verkar skitupptagen. Kanske kommer hon först titta på dig som på mig; med sin lite ”vad sadu att du hette sadu”-look. Men tillåter hennes pissfulla chefs­ kalender tre minuter så kommer man att få minst tre minuter.

Och tillåter den hundratre så får man det. Så ränn (hörde jag wänn?) då inte själv iväg till nåt viktigare, eftersom det är inte säkert att det finns: För vad kan vara mer värt än att sitta ned och få lyssna till nån som gjort en fantastisk resa. Och som ändå är så omättat hungrig på att höra om din resa genom dom här dagarna som är Livet.

Den typen växer inte på trän.

Den typen är Nina Tran.

TEXT OCH FOTO: JONAS JONSSON

En bättre bank

13

Möt bankens ordförande

Karl Barath Karl Barath valdes till ny styrelseord­ förande för Tjustbygdens Sparbank vid årsstämman i maj. Ett ansvarsfullt upp­ drag som kräver högt engagemang och stor kompetens, men där det även finns utrymme för att vilja göra gott.

– Jag är både stolt och glad över att få vara en del av denna process och kommer göra allt jag kan för att fortsätta utveckla banken så vi kan göra ännu mer skillnad för samhället, berättade Karl i samband med årsstämman.

För att lära känna personen under ordförandekostymen lite bättre så åkte vi till skogarna utanför Locknevi en vacker höstdag i oktober. Det skulle bli 14

En bättre bank

ett samtal om företagande, Sparbanksoch samhällsfrågor men också om hur projekten alltid haft sin självklara plats på agendan.

Karl Barath, eller Kalle som han ofta kallas, föddes i Zell am See, Österrike och kom till Sverige som ettåring. Pappa var från Ungern och mamma från Öster­ rike. Den starka drivkraften och intresset för att utveckla och skapa har han i blo­ det. Egenskaper som är till nytta oavsett om det gäller utveckling av företag, eller något av de många renoveringsprojekten på torpet.

– Det har jag efter min far, han var också projektmänniska precis som jag.

”

Innan Christer ringde hade jag inte direkt någon djupare kunskap om hur en Sparbank fungerar.

”

Karl Barath är utbildad Civilingenjör i Industriell Ekonomi och har lång och gedigen erfarenhet från näringslivet. De flesta i Västervik känner kanske främst igen Karl från de många åren som verk­ sam på SlipNaxos.

– 1979 började jag på Slip Naxos i Västervik. Jag har varit chef i olika befatt­ ningar sedan jag var 28 år, varav de sista 14 åren som VD på Slip Naxos, berättar Karl.

Gemensamt för hans många uppdrag i yrkeslivet är passionen för marknads­ föring och försäljning, vilket funnits som en röd tråd genom yrkeslivet.

NÄR CHRISTER RINGDE Den första kontakten med Sparbanken var när dåvarande VD:n Christer Svede­ bäck ringde i januari 2004 i ett försök att rekrytera Karl till bankens styrelse.

– Innan Christer ringde visste jag väl att Sparbanken fanns, men jag hade ingen relation eller djupare kunskap kring en Sparbank och hade heller inte funderat något djupare på vad det inne­ bär, berättar Karl.

Samtalet med Christer blev till en plats i styrelsen, och efter 12 år som leda­ mot i styrelsen tog Karl över ordförande­ klubban i maj. Att leda bankens styrelse är ett uppdrag som inspirerar men som också kräver mycket.

– Vi har redan ett högt fokus på de viktiga strategiska frågorna, men behöver fortsätta att utveckla arbetet i styrelsen ytterligare.

– Att leva upp till de många regel­ kraven för att driva bank ger tyvärr inte några konkurrensfördelar, det är snarare en hygienfaktor som kunderna givetvis inte överhuvudtaget ska behöva fundera på om banken lever upp till eller inte, fortsätter Karl.

Sparbanken har en lång historia av folkbildning i ekonomiska frågor. Det som startade som en tanke om att skapa en bank för att skapa möjligheter för de mest utsatta männi­skorna är idag en modern bank med närmare 40 000 kunder. Men själen finns kvar. Samhälls­ nyttan har alltid funnits på agendan, och har genom åren varit synlig på många olika sätt.

Jag kommer göra allt jag kan för att fortsätta utveckla banken så vi kan göra ännu mer skillnad för samhället.

KARL BARATH Aktuell som: Ny styrelseordförande i Tjustbygdens Sparbank.

Utbildning: Civilingenjör Industriell Ekonomi, Linköping 1979.

Bakgrund: Ett långt yrkesliv på SlipNaxos, varav 14 år som VD. Familj: Gift med Eva. Har tre vuxna barn och två barnbarn.

Intressen: Gillar att bygga, ta en tur med båten eller gå en golfrunda.

Eller en joggingtur med kompisar.

Utförsåkning eller vandring i Alperna hör också till favoriterna. Att läsa en bra bok eller se en intressant film på filmklubben är skön avkoppling. Övrigt: På agendan finns ytterligare några styrelseuppdrag och konsultuppdrag inom affärsutveckling.

– Vi har ett viktigt uppdrag som Spar­ bank att hjälpa människor och företag att bättre förstå ekonomi. Vi är som exempel djupt engagerade i att utbilda gymnasie­ ungdomar i ekonomi, och är även väldigt aktiva i samarbetet med Ung Företag­ samhet.

Karl återkommer flera gånger till ungdomsfrågorna. Hur viktigt det är att ge ungdomar en bra start i livet. Kan de få med sig grundläggande kunskap

om ekonomi så underlättar det för att ta kloka beslut om sin ekonomi.

– Kanske har vi en möjlighet att ta ett ännu större folkbildningsansvar idag.

Vi kan bli ännu bättre på att förstå vilka behov av kunskap som finns och utifrån det utbilda och bygga relationer med våra ungdomar.

TORPET I SKOGEN I torpet utanför Locknevi hämtar han kraft, inspiration och energi. Här finns lugnet, och naturen gör sig påmind ända inpå husknuten. Som när ett lodjur passerar nästintill obemärkt utanför köksfönstret, eller när det är så vindstilla att bara ljudet av fågelkvitter hörs. Men här finns också de många projekten där skaparlusten kommer väl till nytta, även om det egentligen aldrig var tanken.

– Vi letade efter ett hus i skogen, men absolut inte ett renoveringsobjekt, men gamle VD:n på NaxoFlex, Sture Johans­ son, som bor i närheten tipsade om det här torpet och på den vägen är det, berättar­ Karl. Åtta år, och många timmars renove­ ring, senare konstaterar Karl att det finns minst lika mycket till att göra. Han låter lycklig. Kanske är det bara en projekt­ människa som på riktigt älskar att skapa och utveckla som kan se tjusningen i, och se fram emot, hundratals timmar till av renovering. Han har det i blodet.

TEXT: TOBIAS BÅÅTH FOTO: JONAS JONSSON

En bättre bank

15

Ungdomsstipendierna – dags igen!

Sparbanken har som ett av sina huvuduppdrag att bidra till samhällsnyttan, och ett väldigt konkret exempel på det är dom Ungdomsstipendier som delas ut varje år sedan 2003. Hela idén med stipendierna är att dom ska utgöra en delfinansiering för någon form av fördjupning inom områden som intresserar och attraherar Västerviks kommuns ungdomar, t ex: • Kultur, där det kan bidra till att någon tar chansen att t ex bli bättre på ett instrument man spelar genom att gå en särskild fortsättningskurs.

• Idrott, där stipendiet kan användas som t ex en grundplåt för att komma iväg på ett träningsläger.

• Studier/Praktik, som kan vara allt från några veckors språkresa, till att stipendiet utgör en mindre del av en längre utbildning.

– Det är klart att ju längre bort och högre upp ju flashigare kan en ansökan se ut. Men

vi vill verkligen framhålla att det inte behöver vara nåt stort projekt för att vara ett bra projekt; det är den sökandes avsikt med pengarna som är det viktiga. Allt handlar om att den sökande på ett trovärdigt sätt kan motivera stipendiet för att ta sig till en ny nivå inom sitt intresseområde, säger Jonas Jonsson som är Ungdomssamordnare på Tjustbygdens Sparbank.

För att vara behörig sökande i den ansökningsomgång som precis öppnat för säsongen, d v s för Ungdomsstipendierna 2017, ska den som söker vara född tidigast 1994 och senast 2002. Är man för ung kommer det nya chanser då Ungdoms­ stipendierna delas ut årligen och har alltså så gjorts sedan 2003.

Man ska också vara, eller ha varit, folk­ bokförd inom Västerviks kommun. Och ha ett vanligt aktivt konto i Tjustbygdens Sparbank, för det är dit ett eventuellt beviljat stipendium betalas ut. Den totala stipendiesumman uppgår årligen till nästan en halv

enbattrebank.nu Ansökan och mer info hittar du på stipendiesajten www.enbattrebank.nu.

F OTO : D E N H E F D I G I TA L

Följ Vendela Åstrand – live från London En av 2016-års stipendiater, Vendela Åstrand, är iväg och pluggar musik på BIMM (British and Irish Modern Music Institute) i London.

Hon kommer spendera ett helt år i huvudstaden och på hennes blogg delar hon med sig av allt från musik och sina bästa tv-serier till mat, träning samt hennes äventyrliga vardag i huvudstaden.

Följ Vendelas resa på nouw.com/vendelaastrand

Ankarsrums OK satsar på längd­ skidåkning för barn och ungdomar Ankarsrums OK har sedan sin start 1946 haft längdskid­ åkning på programmet med varierande intresse och verksamhet. Under de senaste 20 åren har verksamheten haft en nedåtgående trend med färre och färre barn och ungdomar.

Nu görs en nysatsning på att erbjuda längdskidåkning för mellanstadieelever i samarbete med Ankarsrums skola.

Barn och ungdomar kommer nu kunna prova på längd­ skidåkning utan kostnad med utrustning som fungerar och håller bra kvalitet. Allt tack vare stödet från Sparbanken som stöttar genom ett utvecklingsbidrag från Sparbanksstiftelsen.

16

miljon kronor, medan ett enskilt stipendium kan landa på upp till 25 000 kr och då alltid som just delfinansiering.

– Om stipendiernas storlek kan sägas att det är mer projekttiden, t ex längden på en utbildning, som avgör hur mycket man blir beviljad än vart man ska. Ta exemplet med att sticka iväg och trimma sin engelska i Australien, vilket såklart har en fetare prislapp än typ samma grej i England. Men såna merkostnader står inte stipendiet för, summerar Jonas.

Totalt har det under åren 2003–2016 hittills betalats ut över 250 stipendier.

En bättre bank

Nyfiken på våra stipen­ diater?

F OTO : J O N A S J O N S S O N

Förnyad yrkesutbildning inom fotografi/media i Gamleby

UF-tips signerade ADvantage-Elin Som en del i sitt uppdrag som samhällsbyggare är En bättre bank huvudsponsor till Ung Företagssamhet i Kalmar län. Men bankens engagemang stannar inte vid en påse pengar utan som finansiell partner satsar vi för att på olika sätt jacka upp med dom lokala UFföretagen – och följa med dom på deras resa under hela UF-året.

Det minsta vi gör är att ha ett färdigt kit med gratis företagstjänster som UF-teamen använder, för därutöver – och vill vi tro av desto större betydelse för dom enskilda UF-firmorna – har vi satt av särskilda resurser som själva ligger nära UF-världen: Till exempel en Ungdomssamordnare som ”finns där” för alla företagens ekonomiansvariga i uppstartsfasen, och vidare har vi turen att bland bankpersonalen hitta framgångsrika ex-UF-företagare som verkligen vet hur UFdiamanter ska slipas. En av dom, Elin Nilsson, som tillsammans med en kollega lyste upp UF-himlen med deras ADvantage UF när det begav sig, bjuder här på sina top-of-minds när det kommer till före­ tagande i allmänhet och UF-året i synnerhet: • Våga göra misstag! Och att inte se dom så negativt, det kanske låter klyschigt men det är dom erfarenheterna som tar dig framåt.

Gör om gör rätt!

• Ska ni satsa på tävlingarna? Kul! Det är klart ni ska. Gå noggrant igenom vad kriterierna är och vad som förväntas av er, och försök att utifrån det nischa er. Där gjorde vi en felbedömning och missade vad juryn egentligen ville höra om.

• Våga lita på din egen bedömning och påverkas inte för lätt av andras åsikter, det är ert/ditt race!

• Våga våga våga!

Thnx Elin. Och tack alla UF-företagare för att ni är med och skapar framtidens arbetsmarknad genom att vässa era företagartalanger!

F OTO : H O S C H A N G M O S C H I R I

När fotoskolan i Gamleby i våras blev av med sin yrkeshögskoleutbildning inom fotografi/media började genast planerna på en förnyad ansökan.

Fotoskolan har genom åren haft över 1 000 elever från alla delar av landet, främst storstäderna, studerande och boendes i Gamleby. De flesta av eleverna får bra jobb i branschen efter avslutad utbildning, och bidrar på det sättet till att sätta Gamleby och Västerviks Kommun på kartan.

Att ansöka om en yrkeshögskoleutbildning är förknippat med relativt stora kostnader och ansökan kan nu göras med stöd från Sparbanken genom ett bidrag från Sparbanksstiftelsen.

Min berättelse Nyanlända elever på Västerviks gymnasium har tillsammans med bildlärare arbetat med egna porträtt, och utifrån sina porträttbilder har de skapat en berättelse. De har som utgångsmaterial haft ett fotografi av sig själva, kopierat i svartvitt på ett ritpapper. Med hjälp av färgpennor och färgkritor har de förändrat bilderna av sig själva. Ungdomarna har genom konstprojektet kunnat berätta om sina erfarenheter, språk och framtidsvisioner.

Min berättelse i ord och bild har visats som utställning i konsthallen och en bok. Under hösten utökas projektet till att också omfatta Ankarsrum och Gamleby.

Projektet stöds av Sparbanken som genom ett utvecklingsbidrag från Sparbanksstiftelsen.

En bättre bank

17

Kyrkstallarna i Hallingeberg rustas för framtiden Kyrkstallarna i Hallingeberg säkras nu för fram­tida bruk med nytt tak. Ett antal eldsjälar i Hallingebergs Hembygdsförening har lagt ned ett omfattande jobb på att renovera taket på byggnaden som också fungerar som hembygdsmuseum. I byggnaderna finns en mängd gamla föremål, skänkta av folk i bygden genom åren, med ett stort kulturellt värde.

Stallarna rustas upp med stöd från Sparbanken genom ett bidrag från Sparbanksstiftelsen.

Sparbankens Lands­bygds­stipendium I samarbete med Tjust Hushållningsgille delas årligen ett stipendium ut till ”landsbygdsföretag alternativt landsbygdsföretagare i Tjust­ bygden vilka bidragit eller bidrar till landsbygdsutveckling i någon form”. Stipendiet delas ut i samband med Sparbanksdagen under våren.

F OTO : J O N A S J O N S S O N

Fakta: Kyrkstallarna ligger i sluttningen nedanför Hallingebergs kyrka, med utsikt över odlingslandskapet och med sjön Kogaren skymtande i bakgrunden. Stallarna byggdes på 1890-talet av socknens bönder på mark som hörde till kyrkan, Piles utjord. Byggnaden omfattar 10 avdelningar med minst 4 stallplatser i varje. Socknens byar disponerade varsin avdelning. Stallarna användes till omkring år 1945. 1962 fick Hallingebergs Hembygdsförening vårdnaden av stallarna och har vid flera tillfällen reparerat och rustat upp byggnaden. Hallingebergs kyrk­stallar är de enda bevarade inom Västerviks Kommun. Idag är de 10 avdelningarna visningsplatser för olika inventarier inom jordbruk och hantverk samt skola.

Entreprenörscollege för nyanlända nyföretagare

Hjärtstartare i skärgården Efter en inkommen ansökan om en hjärtstartare från Flatholmens Byalag gjordes en bedömning att det skulle vara intressant att få en samlad uppfattning om behovet av hjärtstartare i Tjust skärgård. Efter kontakter med Smålandskustens skärgårdsförening, Mellanskärgårdens Intresse­ förening och Loftahammars Intresseförening bedömdes det finnas ett utbrett behov av hjärt­startare i skärgården. Det blir ökad trygghet och säkerhet för bofast befolkning och många fritidshusägare, och skärgården är ett intressant besöksmål för många. Inom ramen för projektet kan så mycket som upp till ett fyrtiotal hjärt­ startare placeras i skärgården med stöd från Spar­banken genom ett bidrag från Sparbanksstiftelsen.

18

En bättre bank

Västervik Framåt genomför en satsning på ett entreprenörscollege för nyanlända. Syftet är att kunna ta till vara på den kompetens som många av de nyanlända personerna har, kunna få dem att stanna på våra orter i kommunen och etablera verksamheter här. Colleget kommer att underlätta de nyanländas process att bli företagare i Sverige genom ett anpassat utbildningsprogram och genom engagerad coachning till företagande. Idag saknas ett anpassat stöd för de nyanlända entreprenörer som vill bli företagare i vårt område.

Projektet genomförs med stöd från Sparbanken genom ett bidrag från Sparbanksstiftelsen.

Teaterskeppet ger föreställning Teaterskeppet har planer på att i samband med 100-årsminnet av hungerupproret i Västervik sätta upp en nyskriven musikteaterföreställning om händelserna. Det blir ett sätt att åskådliggöra en viktig del av Västerviks och Sveriges historia. Teaterskeppet i Västervik bildades 1987 i efterdyningarna av musikteaterföreställningen Hunger.

Hunger var ett beställningsarbete av Västerviks Arbetare­kommun till 7O-årsminnet av hungerkravallerna 1907 och producerades av dåvarande kultursekreterare Erik Mansfelt. Projektet genomförs med stöd från Sparbanken genom ett bidrag från Sparbanksstiftelsen.

En bättre bank

VIK

Ungdomsverksamheten i fokus i huvudpartneravtalet med Västerviks IK.

I

ngen har väl missat hur kusinen från landet överraskat de etablerade lagen i Hockeyallsvenskan. Genom att tålmodigt våga stå fast vid sin långsiktiga strategi är klubben på väg att etablera sig i elithockeyn i Sverige. Sparbanken och Västerviks IK har inför denna säsong tecknat ett tvåårsavtal, med fokus på långsiktig utveckling av föreningens breda barn-, ungdoms- och juniorverksamhet. Syftet är att skapa förutsättningar för en fortsatt utveckling av breddverksamheten.

– Kommunens barn och ungdomar ska hos oss kunna få en bra och trygg start för sitt hockeyintresse. Det här skapar bättre förutsättningar för en långsiktig satsning som gör att vi även kan få våra bästa talanger att vilja stanna kvar i Västervik. Satsningen lägger också grunden till möjligheten att satsa på ett hockeygymnasium, där samtal inletts med Västerviks kommun, berättar Lars Jörbrink, ordförande i Västerviks IK. För att Västerviks IK ska kunna vara ett slagkraftigt lag på lång sikt så måste det

finnas­en stabil grund att stå på. Denna grund behöver utgöras av egna spelare som går igenom hela systemet för att slutligen nå målet om att få spela med representations­laget.

– Med detta bidrar vi till att skapa förutsättningar för en fortsatt långsiktig utveckling av hockeyn i Västervik, säger Tobias­Bååth, marknadschef på Tjustbygdens Sparbank.

Västerviks IK har de senaste åren haft en stark tillströmning av barn mellan 5–8 år som börjat i hockeyskolan. Det har medfört

ökade krav på ledarna, som nu inom ramen för satsningen kan utbildas för framtiden. Även ledarna i ungdoms- och juniorlagen kan nu utbildas ytterligare. Med hjälp av utvecklingsbidraget från Sparbanksstiftelsen kan nödvändig verksamhetsutveckling nu ske. Det är också viktigt för föreningen att kunna hålla deltagaravgiften för ungdomarna på en rimlig nivå.

– Vi har idag en årlig deltagaravgift på 2 700 kr. Det är ungefär hälften av deltagaravgiften i många andra allsvenska klubbar.

Projektet ger förutsättningar att hålla nere avgiften så att ishockeyn kan vara en sport för alla som vill spela, säger Lars Jörbrink.

Avtalet löper över två år, och innehåller inga villkor som är kopplat till vilken division A-laget spelar i.

– Det har varit viktigt för oss att hitta ett samarbete där fokus ligger på att långsiktigt utveckla föreningens breddverksamhet, men givetvis känns det extra roligt att vi nu också har ett lag i Hockeyallsvenskan för det lyfter hela föreningen, säger Carl-Magnus Mårheden, verkställande tjänsteman i Sparbanksstiftelsen.

Gunnebo Musikkår vill föryngras Musikkåren, med anor från 1881, är en så kallad symfonisk musikkår vilket innebär att den i huvudsak spelar underhållningsmusik och utför marscher i mindre omfattning.

Musikkårens gamla uniformer uppfattades inte som ändamålsenliga, och framför allt tyckte många av kårens ungdomar att den blå paraduniformen kändes omodern.

Tanken är att flera ungdomar kan tänka sig att ansluta om kåren har en mer modern klädsel. Naturligtvis finns de blå uniformerna kvar vid parader och ceremoniella framträdanden såsom Nationaldagen etc.

Inköp av nya uniformer kan nu göras med stöd från Sparbanken genom ett bidrag från Sparbanksstiftelsen.

En bättre bank

19

Hållbar livsstil Det Sofie och Ulf håller på att låta göras är inte bara att sätta ihop tretton triljoner plank till ett hus.

Det är mycket större än så.

Ulf och Sofie på övervåningen i huset – än så länge ettbättre skal men till nästa vår ska det vara klart.

20baraEn bank

PORTRÄTTET. Det är en solig och varm eftermiddag i september och lövverken i Tjust börjar skifta färg.

Jonas och jag är på väg ut till Loftahammar där vi ska möta upp en familj som valde bort storstadens stress för lugnet och livskvalitén i Sveriges vackraste skärgård.

Hållbar drömkåk byggs på Björkö

M

en nu ska vi ha med oss att det inte är vilket liv som helst man har valt. Tänk dig själv att bosätta dig på en plats som har funnits i din släkts ägo i 330 år, att bräda för bräda bygga upp ett lösvirkeshus på en plats dit du bara tar dig med båt och samtidigt få ihop livspusslet med jobb, relationer och skola. Då behövs det mer än bara ett all­ mänt gillande av en ö. Det krävs en djup kärlek till bygden, naturen och arvet.

Och frågan är: blev det så mycket bättre livskvalité än om man stannat kvar i stor­ staden? I vinterns nummer av En bättre bank följer vi med familjen Alvarsson/ Kullin ut till Björkö i Tjust skärgård.

MED RÖTTER FRÅN 1600-TALET När vi kommer fram till bryggan där vi ska bli hämtade, i folkmun kallad Skorven, parkerar vi jämte en röd bil med registreringskylt ”Björkö”. Det känns som vi har hamnat rätt och all­ deles riktigt, på bryggan står Sofie, Ulf och barnen och vinkar. Vi kliver om­bord på båten Emilia som ska ta oss ut till Björkö. Höstluften är hög och solen värmer fortfarande. Det hade kunnat vara en kväll i juni, då när sommaren är som bäst, som Lasse Berghagen sjunger om. Efter en njutbar båtfärd börjar båten sakta in och vi närmar oss land.

– Välkomna till Björkö, säger Sofie.

Magnus tog över både jordbruk och mark. I samband med generationsskiftet tilldelades Sofie den bit mark som nu ska ge plats för familjens nya hus – och inte vilket hus som helst utan ett lösvirkeshus som ska stå i generationer framöver.

Äldsta sonen Alvar och pappa Ulf på båten Emilia.

Med sina 300 ha är Björkö en av de större öarna i Tjust skärgård och famil­ jen Alvarsson har rötter på ön sedan slutet på 1600-talet. Många som känner till Tjust skärgård har säkert hört talas om Björkö men också om Alf Alvarsson – pappa till Sofie och en välkänd eldsjäl i trakten. Genom sitt stora engagemang klarade han och hans fru av att bevara och utveckla jordbruket på Björkö och medan flera öar i skärgården växte igen kunde Björkö istället växa sig stark.

Under 40-talet fanns det tre lantbruk på Björkö. Med tiden lades jordbruken ner ett efter ett och marken blev till salu. Tillsammans med sin far Alvar, som då ägde ett av de tre lantbruken på ön, hade Alf möjlighet att köpa dessa gårdar och slå ihop dem. 2007 skedde sedan ett generationsskifte på ön då Sofies äldsta syster, Christel tillsammans med maken

FRÅN STORSTAD TILL Ö-LIV Sofie och Ulf träffades på Försvarshög­ skolan i Stockholm där de båda jobbade men efter flera år i huvudstaden och med ett barn på väg kände paret att man ville tillbaka till lugnet. Lilla Essingen i all ära men för Sofie handlade det mycket om att kunna få ge sina barn samma uppväxt som hon själv fått genom att växa upp på Björkö. Idag har familjen vuxit och tillsammans har man sönerna Alvar och Karl-Erik och Ulf har sedan tidigare en dotter som heter Elina.

Paret bosatte sig först i Loftahammar för att på ett sätt ”acklimatisera Ulf” som Sofie utrycker det.

Ulf har sina rötter på Västkusten men till skillnad från Sofie växte han inte upp med havsvatten i nappflaskan så steget till att bo på en ö var ganska stort. Men visst acklimatiserades Ulf, så pass att det till slut blev han som blev den drivande i byggprojektet.

– Jag kände flera gånger att: Shit, vad håller vi på med? Livet i Loftahammar är ju hur bra som helst och så bekvämt, 20 minuter till jobbet och ett ICA runt knuten. Skulle vi verkligen flytta ut till Björkö permanent? Man vet hur jäkligt En bättre bank

21

Yngsta sonen Karl-Erik njuter ute på däck medan mamma Sofie navigerar mellan öarna.

det blir när kylan och mörkret slår till.

Det blir så mörkt att lilla Loftahammar känns som New York en kväll i decem­ ber. Tamparna till båten kommer frysa fast och vägarna på ön kommer snöa igen, säger Sofie.

Men landkrabban Ulf stod på sig och till slut var Sofie på banan igen – att bosätta sig på Björkö var ju ändå deras dröm och mål när de bestämde sig för att flytta från storstan.

– Det är väl som livet i stort, säger Ulf. Ibland är det den ena som har drivet och det är tillfälligheter som gör det.

HUSDRÖMMEN BÖRJAR TA FORM Huset började ta form för två år sedan, hösten 2014.

– Vi började ha en dialog med kommu­ nen om husdrömmen. Då fick vi reda på att detaljplanen bara tillät en sportstuga på den plats vi ville bygga vårt hus. Och vi hade planerat för ett hus på 220 kvm samt ett komplementhus på 45 kvm. Hur skulle vi lösa det här? Vi bestämde oss för att bjuda ut berörda tjänstemän på kommunen och efter en rundvandring fick vi beskedet att vi kunde ansöka om att få ändra detaljplanen för just denna plats och i juni 2015 fick vi reda på att detaljplanen vunnit laga kraft, säger Ulf. Familjen bygger ett lösvirkeshus enligt gamla traditioner. Allt är planerat in i minsta detalj för att leva upp till familj­ ens önskningar och krav. Men vad är då ett lösvirkeshus? Kort sagt, huset byggs 22

En bättre bank

Vill du följa bygget gör du det på familjens blogg: www.villakullevilla.blogg.se.

”Familjen väljer material utifrån att huset ska stå här i 200 år, precis som de andra gårdarna.

Hållbart är mottot.” upp på plats bräda för bräda, tegelpanna för tegelpanna. Valfriheten blir större, både vad gäller utseende och materialval än om du hade köpt ett nyckelfärdigt hus. Att bygga lösvirkeshus på fastlandet är inte speciellt vanligt och att bygga det ute i skärgården är än mer sällsynt. För tänk dig, ingen fast broförbindelse med fastlandet utan varenda pinal som sitter i huset har blivit fraktade ut med pråm – snacka om logistik!

FÖR KOMMANDE GENERATIONER Valfriheten är ändå det mest positiva och familjen väljer material och planerar utifrån att huset ska stå här i 200 år, precis som de andra gårdarna. Hållbart är mottot.

Eller som en kollega till Sofie ut­­ tryckte sig: – 200 år!! Det behöver väl inte du tänka på?

Sofie hade precis suttit och funderat högt på om frigolit i grunden verkligen var en sådan hållbar idé.

– Klart man måste bry sig om det,

svarade Sofie sin kollega. Här bygger vi ett hus som inte bara är dyrt men som också ska vara ett hem för våra kom­ mande generationer. Och hur häftigt är det inte att kunna bygga ett hus som man vet kommer kunna stå kvar så pass länge. Vi vill göra vårt avtryck på ön och det här är vår chans att skapa möjligheter för familjer att i framtiden kunna bo och leva här, säger Sofie.

Det Sofie och Ulf håller på att låta göras är inte bara att sätta ihop tretton triljoner plank till ett hus. Det är mycket större än så: Det handlar om att genom hållbarhetstänk och långsiktighet skapa förutsättningar inte bara för sig själva – utan för sina barn, och barnens barn: Så att de kan fortleva på Björkö i flera hundra år till.

Idag lever vi alla, mer eller mindre, fastkedjade i ett konsumtionssamhälle som sprängt alla gränser. Det är inget knas i sig med konsumtion – tvärtom är det en av hörnstenarna i människans framgångssaga som art, och delvis en förutsättning för fortsatt existens. Men

FRISKLUFT PÅ BURK Men tiderna förändras. Och i vårt tidevarv, tro det eller ej, börjar många känna att det gått för långt – och precis som Ulf och Sofie vill man styra sin konsumtion i en mer lovvärd riktning: Bort från ”billigast billiga” – eller ”enklast möjliga”. Och istället premiera gott hantverk som på riktigt resulterar i lång hållbarhet. Allt för att gynna inte bara Jag:et – utan även låta våra barn få se deras barn växa upp i ett hållbart och förhoppningsvis mer sansat konsumtionssamhälle. Sedan kan inte alla bo på Björkö i ett lösvirkeshus som ska stå pall intill ragnarökstormen och några dagar till. Men klart är att vi alla tillsammans måste hjälpas åt att växla om från tok-konsumtion till klok-konsumtion. Med mer hållbar­ het än girighet för ögonen. Annars kommer vi en dag inte längre att fnissa åt kineser som köper friskluft på burk.

Eller nonchalant titta bort när vår egen dumburk visar medmänniskor som lider på konsumtionssamhällets bakgård. Därför är det med stor värme och respekt vi på En bättre bank fått närvara när Alvarssons på Björkö sätter hållbarhet och långsiktighet framför kortsiktiga vinster. Och den som söker hen finner fler lysande exempel på aktörer därute i verkligheten – som med sina val i livet visar oss andra att det är nu det händer: Det är nu vi vänder från att vara tok-konsumenter till att vara klok-konsumenter.

Solen är fortfarande med oss och man kan verkligen se hur Ulf njuter av kvällens båttur när han kör oss till­baka till Skorven. Är inte det här livet på en pinne så vet jag inte vad det kan vara – närheten till naturen, havet och en historia. Och jag tror båtturen och Ulfs nöjda ansiktsuttryck får bli svaret på frågan jag ställde i början av repor­ taget: det blev en bättre livskvalitet för familjen och jag hoppas att fler kan börja tänka som familjen Alvarsson/ Kullin och framför allt prata mer om orden livskvalité och hållbarhet vid middagsbordet.

TEXT: MAYA LJUNGBLAD FOTO: JONAS JONSSON

F OTO : S A R A W I N S N E S

i jakten på ”billigt billigt”, som ett direkt resultat av att kvantitet går före kvalitet, har vi nått ett förbrukande långt bortom ”nödvändighetsstaketet”.

Priset vi låter bli att betala här och nu får nästa generation sota för, eller nästa igen. Om man bara låter det rulla på.

Gunilla KaarleGustavsson, Swedsec-licensierad och rådgivare för trygghetslösningar.

Olycksfall, en försäkring många glömmer bort Det offentliga trygghetssystemet och de försäkringar som tillhör en anställning är inte heltäckande. Som exempel har de flesta en olycksfallsförsäkring som gäller under arbetstid, eventuellt även vid resor till och från arbetet, men många olyckor inträffar på fritiden.

– En olycksfallsförsäkring som gäller dygnet runt kostar inte särskilt mycket, men är till stor hjälp om olyckan skulle vara framme, säger Gunilla.

Den olycksfallsförsäkring som Tjustbygdens Sparbank erbjuder, är mer heltäckande än andra. Bland annat fortsätter den att gälla efter att man fyllt 65 år och kan tecknas utan hälsoprövning fram till 65.

Bara sjukfrånvaron efter en olycka kan leda till en förlorad inkomst på flera tusen kronor i månaden. Hur mycket det handlar om i enskilda fall, går att beräkna på ersättningskollen.se. Det är en tjänst som drivs av Försäkringskassan, arbetsskadeförsäkringen AFA och försäkringsbolagens branschorganisation.

Andra försäkringar som kan vara skillnaden mellan ekonomiska problem och ett fortsatt gott liv för både den enskilde och familjen är arbetslöshetsförsäkring, som täcker upp mellanskillnaden mellan tidigare lön och A-kassa, sjukförsäkring som gör samma sak om man blir sjuk, sjukvårdsförsäkring, sjukkapitalsförsäkring och livförsäkring. Villkor och premier beror bland annat på den försäkrades ålder.

– Om det blir aktuellt att använda sig av försäkringen, har vi rätt blankett för skadeanmälan och hjälper till att fylla i den, säger Gunilla Kaarle-Gustavsson.

Hon uppmanar dem som är osäkra på sitt försäkringsskydd att kontakta sin rådgivare på Tjustbygdens Sparbank eller ta upp frågan nästa gång man besöker banken.

TEXT: JANNE NÄSSTRÖM

Våra val idag påverkar våra barns morgondag. Alvarssons på Björkö väljer hållbarhet för generationer!

En bättre bank

23

NYHET! MasterPass – din digitala plånbok Masterpass är en digital plånbok som gör det e nkelt, snabbt o ch säkert att handla på nätet. I Masterpass sparar du dina kort- och leveransuppgifter på en och samma plats och handlar bekvämt med några få klick och det enda som behövs vid köptillfället är en säker identifiering via Mobilt BankID. Du slipper krångel med att ange kort- och personlig information varje gång du handlar online och fungerar lika bra oavsett om du handlar från din smarta telefon, läsplatta eller dator. Se filmen om MasterPass och läs mer på tjustbanken.se

Nya Internetbanken Beta och nya Mobilbanken Sedan början av året har privatkunder kunnat logga in sig i bankens nya Internetbank – Internetbanken Beta. Nya Internetbanken Beta är första steget på en resa med målet att göra det smidigare och enklare för dig som privatkund att göra dina bankärenden digitalt. Ordet beta står för att nya Internetbanken ständigt fylls på med nya funk­ tioner och kommer så göra innan man slår om helt från den befintliga internetbanken.

Två bra tjänster som flyttat in i nya Internetbanken Beta och som också passat på att få sig ett ansiktslyft är tjänsterna Bolånelöfte och Spara och Placera. Bolånelöftet har fått en förenklad och förbättrad ansökan där man får ett preliminärt svar direkt. Spara och Placera blir en modern och enkel tjänst för aktie- och fondhandel med fokus på användarupplevelsen.

Det vi alla väntat på och som vi nu kan hinta om i En bättre bank är att det även under nästa år lanseras en ny Mobilbank där man också lagt mycket tid på att förbättra användarupplevelsen för dig som kund. Nyheten ”Kontakten” flyttar även in samtidigt som nya Mobilbanken lanseras och är en ersättare av Dialogen. Äntligen kan man ha en säker och snabb kommunikation med sin bank, i mobilen – när du vill.

24

En bättre bank

Nytt utseende på tjustbanken.se och Hej till vår virtuella assistent!

Du kanske redan har märkt att tjustbanken.se känns lite annorlunda?

Då har du helt rätt. Från och med i oktober bytte webben utseende och kan idag stoltsera med både nya färger, typsnitt och illustrationer.

Sajten har fått en ny färgsättning som blir varmare och mer välkomnande och samtidigt har vi bytt vi ut vissa typsnitt som både ska vara tydligare och mer lättläsliga. Strukturen på sajten är dock densamma så du hittar runt på sajten, precis som vanligt.

I oktober lanserade vi även vår virtuella assistent på tjustbanken.se – ett nytt sätt för dig som kund att snabbt kunna ställa frågor och få svar på vår webb. Syftet med tjänsten är att underlätta för dig som kund att hitta rätt information, både snabbare och enklare än tidigare.

Tjänsten är automatisk och blir bättre ju mer den används så välkommen att ställa din fråga!

TIPS! Ta gärna en titt på våra spara- och placera-sidor där vi uppdaterat med ny och bra information kring sparande för hela familjen.

Hur skyddar du dig på nätet?

Kapad identitetstöld blir allt vanligare. Med Skatteverkets nya tjänst Spärra obehörig adressändring kan du minska risken för att någon använder dina personuppgifter för bedrägerier. Läs mer på www.skatteverket.se

Tillväxtstipendiet ifjol – vad hände se’n?

Mi Nilsson och hennes Jami Hundsport tog hem ett av Sparbankens Tillväxt­ stipendium 2015. Såhär i efterhand, när en del hundår har gått, kände vi på En bättre bank att det kunde vara lite kul att få höra Mis egna ord kring vad som hände se’n – och vad hon brände pengarna på.

För tvärtemot vad hon själv först hade tänkt, att spara stålarna, är stipendiet tvunget att konsumeras enligt vissa givna riktlinjer. Men vi börjar där det började – på parkeringen vid Ellen Key-skolan där Mi befann sig när mobilen skällde till – och hon fick beskedet att hennes företag utsetts till Tillväxtstipendiat: – Jag visste inte att det fanns ens, och än mindre då att Jami Hundsport skulle varit aktuell för priset, så det kom som en jätte­överraskning, minns Mi med ett leende.

– Jag är lite av en Joakim von Anka innerst inne och min första tanke var att spara undan pengarna. Men det var ju inte förenligt med stipendievillkoren så det blev till att tänka ut nåt annat. Då kändes det i nästa läge givet att involvera personalen på nåt sätt, så vi tog tåget till Göteborg och gick på ett i branschen välkänt hundsportevent, som rundades av med en hotellnatt. Vad jag fått höra var det mycket uppskattat bland mina anställda!

MI & MARIA PÅ EXPORT! Det var bara det att när Mi med personal kom lyckligt hem från ”Götet” fanns fortfarande en hacka kvar av stipendie­ pengarna, så då och där föddes idén att förverkliga ”Drömmen om Hundträning på Island”. Till vulkanön mitt i Atlanten hade Mi drömt om att åka tillbaka och nu kändes tillfället rätt. Samtidigt ville hon, i samklang med stipendiets syfte, få till det så att trippen kunde gynna för­ utom henne själv även indirekt den egna firman; och kanske t o m branschen! Mi tog nu kontakt med Maria Brandel – en

av vårt lands främsta hundförare och expert på området ”petlydnad” (långt över den nivå vi vanliga hund­ägare brukar kalla för grundlydnad, förf. anm.). Maria tände direkt på Mis idé – att dom tillsam­ mans skulle ta en sväng till Island och samtidigt genomföra en hundkurs i avan­ cerad lydnad för intresserade isländare.

Island har en lång tradition bakom sig av ”hundkunnande”, inte minst genom uråldriga anor av vallhundskonsten, men hundsporten som vi känner den idag – med

FICK TILLVÄXTSTIPENDIET 2015

hundklubbar, träningar och tävlingar – är ett tämligen nytt fenomen därute.

Mi själv summerar träffande hur respek­ tive lands förhållande till hundsporten ser ut: – Dom hade sina första officiella täv­ lingar för bara några år se’n. Det hade vi på 40-talet.

REYKJAVIK SATT FINT Detta var alltså lite tanken med åter­ stående stipendiepeng – att om inte Island kommer till hundsporten kunde ju hundsporten komma till Island. Eller i varje fall ville Mi försöka bidra till att tända gnistan för den moderna hund­ sporten på ön! Sagt och gjort så blev det också av i juni 2016: I flera dagar höll Mi och Maria kurser på ett fält precis utanför Reykjavik och drillade både hus­ sar och mattar och hundar i ”petlydnad”.

Tillväxts­tipendiet kan alltså innebära vitt skilda saker beroende på hos vem det landar. Tack vare Jami Hundsport, genom sin aldrig rastande ägare Mi Nilsson, har vi nu fått vid hunden att det kan användas för att lära isländare att sitta fantastiskt fint. Och en hel del annat man kan få våra fyrbenta vänner att göra på kommando.

Vi finner ett ord för Mis satsning: Wow! TEXT OCH FOTO: JONAS JONSSON

TILLVÄXTSTIPENDIET Kriterier Stipendiet riktar sig till personer aktiva i närings­livet och folkbokförda inom Västerviks kommun med omnejd.

Stipendiet riktar sig till person eller personer som genom sin näringsverksamhet bidrar till att skapa utveckling och hållbar tillväxt i Västerviks Kommun.

Stipendiet är avsett att uppmärksamma och vidareutveckla stipendiaten för att skapa förutsättningar för vidare tillväxt.

Utdelning av stipendiet. Tillväxtstipendiet delas ut under separat programpunkt i samband med Tillväxtdagen på Gränsö Slott.

En bättre bank

25

Många företagare saknar kunskap om sitt ekonomiska skydd

V F OTO : S A R A W I N S N E S

ar fjärde företagare vet inte vad de har för skydd om de skulle bli långvarigt sjuka och åtta av tio saknar inkomstförsäkring vid arbetslöshet. Var fjärde företagare med anställda utan kollektivavtal betalar inte in till någon trygghetsförsäkring alls för sina anställda.

– Som egen företagare är det viktigt att du själv ser över vilka försäkringar som behöver tecknas för en trygg ekonomi för dig själv och för dina eventuella anställda.

Många företagare saknar det skydd som behövs och också kunskapen om vad de själva behöver ta ansvar för. Det säger Gunnar Johnsson, ansvarig för Private Banking på Tjustbygdens Sparbank.

Gunnar Johnsson, ansvarig för Private Banking.

GUNNAR TIPSAR Se över dina trygghetslösningar för dig själv och för dina anställda.

Ta hjälp av någon som kan.

En försäkring bör alltid tecknas när företaget går bra och man är frisk.

Väntar man kan det senare visa sig vara svårt att få någon ersättning.

Med en inkomstförsäkring vid arbetslöshet kompletterar du som företagare din a-kassa och köper dig ytterligare tid att hitta en ny sysselsättning. En inkomstförsäkring kan du teckna via exempelvis SmåA, som är Sveriges största a-kassa för småföretagare.

26

En bättre bank

Anställda har enligt avtal tjänste­ pension, sjukförsäkring, livförsäkring, olycksfallsförsäkring under arbetstid och omfattas av arbetsgivarens ansvars­ försäkringar.

Allt detta försvinner i samma stund som man lämnar en anställning och blir företagare.

– Banken har ett färdigt paket som täcker upp mycket av det anställda har, tipsar Gunnar.

Paketet heter Grundskydd för före­ tagare och omfattar pensionssparande motsvarande vad anställda har enligt avtal, sjukförsäkring, tjänstegruppliv­ försäkring och olycksfallsförsäkring.

Sjuklön är något som varje företa­ gare måste titta närmare på. Enskilda näringsidkare kan välja på mellan 1 och 90 karensdagar i det offentliga systemet.

För aktiebolag gäller 14 dagars karens för ersättning från Försäkringskassan.

– Det viktigaste är att företagare tar lön eftersom den är underlag för allmän pen­sion och sjukersättning från För­ säkrings­kassan. Dessutom måste företa­ gare kom­­plettera med försäkringar för att få samma skydd som anställda, säger Gunnar.

Företaget exponeras även för andra risker som kräver ytterligare försäkrings­ skydd. För så kallade fåmansföretag, vilket är enskilda firmor och små aktie­ bolag, finns ingen tydlig gräns mellan företaget och ägaren som privatperson.

Om t ex ägaren eller en anställd blir långvarigt sjuk eller avlider, kan det få svåra ekonomiska konsekvenser för ägaren privat och dennes familj. Banken erbjuder en riskförsäkring som går in om det värsta skulle inträffa.

Själva företagande för också med sig allahanda risker. Den kan vara allt från att man hamnar i tvist med en leverantör eller kund, vilket är civilrätt och kan kosta stora pengar, till att tredje person kommer till skada på grund av företagets verksamhet.

I första hand hamnar ansvaret hos före­

taget som juridisk person, men det kan även gå vidare till privatpersonerna bakom företaget. Med en företagsförsäk­ ring kan företaget göra rätt för sig utan att ägaren tvingas gå från hus och hem.

– Sjukvårdsförsäkring är absolut något man ska överväga. Lång väntetid på vård kan ställa till stora problem för ett litet företag, säger Gunnar.

I det vanliga bankutbudet finns även något som i synnerhet små heltidsföre­ tagare behöver. Det är en checkräknings­ kredit. Rådet brukar vara att akta sig för lån, men alternativet kan vara sämre.

Företagare börjar med att köpa in ett varulager eller utföra arbete åt kunden.

Intäkterna kommer först när varorna eller tjänsterna är levererade. I väntan på betalning kan det bli brist på lik­ vida medel, vilket kan leda till obetalda fakturor­, förseningsavgifter och i värsta fall att kravet skickas till kronofogden.

Det blir dyrare än en checkräknings­ kredit och leder till dåligt rykte bland leverantörer och kunder.

– I vår rådgivning ser vi till hela före­ tagets behov, inte bara till försäkringarna, påpekar Gunnar Johnsson.

TEXT: JANNE NÄSSTRÖM

Var tredje företagare skulle inte klara eller är tveksam till om de skulle klara sin ekonomi om de blev långvarigt sjuka. Av de som tror att de skulle klara sin ekonomi uppger hälften, d v s totalt 33 procent av företagarna, att de skulle göra det genom sjukförsäkring. Nästan lika många uppger att de i så fall klarar sig på sparmedel.

Sparbankerna har de mest nöjda företagskunderna I den senaste kundnöjdhetsmätningen från Svenskt Kvalitetsindex får Sparbankerna högst betyg av alla banker från företagskunderna.

Resultatet bekräftar den bild som framkommer i den lokala under­ sökning som Tjustbygdens Sparbank gör.

På en bankmarknad som präglas av digitalisering och centralisering uppskattas Sparbanken för sin lokala närvaro och engagemang, samt att de ger tillbaka till den bygd där de verkar.

Många av dagens kunder är pålästa och ställer höga krav vilket är stimulerande för bankens rådgivare som möter kunderna.

– Vi fortsätter att fokusera på hög service. Vi ska vara genuint intresserade av att lyssna till och lära oss mer om kundens behov och presentera förslag på lösningar som skapar värde för kunden, säger Bengt Grahn som är rörelsechef på Tjustbygdens Sparbank.

I undersökningen från SKI framgår att många kunder efterlyser samhällsengagemang och lokal närvaro från sin bank. Något som alltid varit självklart för en Sparbank.

– Vi märker att fler och fler vet om, och gillar, att vi är den enda riktigt lokala banken i Västervik, där överskottet från verksamheten stannar kvar och satsas på utveckling lokalt, avslutar Bengt Grahn.

Livet som det ska vara.

Med nya Mastercard Platinum.

Livet ska levas på dina villkor. Med MasterCard Platinum får du alla möjligheter att göra både din vardag och semester precis så bekväma som du vill att de ska vara. Att du får tillgång till flygplatslounger över hela världen och personlig service i form av vår hjälpsamma och personliga Concierge är bara några av de fördelar som kortet ger dig.

Ett urval av förmåner och försäkringar med ditt MasterCard Platinum: • Personlig service med Concierge • Bekvämare resor med Lounge Key • Bonus och utvalda erbjudanden • Vägassistans – ett nummer för hela Norden • Rabatt på drivmedel • Spärrtjänst dygnet runt • Skydd vid ID-stöld • Skydd om du tappar bort nycklarna • Förlängd garanti vid köp • Drulleförsäkring • Reseförsäkring med bl a Avbeställningsskydd, Skydd vid trafikförseningar och Bagage­ försening och bagageskydd EnterCard Sverige AB, (org nr 556673-0593), är kreditgivare av betal- och kreditkortet ovan.

Tjustbygdens Sparbank samarbetar med Enter­ Card Sverige AB och är kreditförmedlare avseende betal- och kreditkort Guld och Platinum. Läs mer om korten och vilka förmåner och försäkringar som ingår på www.tjustbanken.se

Allt du behöver. Och lite till.

Med nya Mastercard Guld.

Nya mynt och sedlar Den 3 oktober fick vi nya nickelfria mynt i valörerna 1 krona, 2 kronor och 5 kronor i Sverige. De äldre 1-, 2- och 5-kronorna gäller fram till och med 30 juni 2017. Bara 10-kronan som vi har idag kommer vara oförändrad och fortsätter vara giltig efter det datumet.

Samtidigt med de nya mynten kom också de nya 100- och 500kronorssedlarna. Därmed är alla nya sedlar och mynt giltiga att betala med, och arbetet med att samla in äldre sedlar och mynten fortsätter.

Bästa sättet att byta ut mynten är att handla för de gamla mynten fram till och med 30 juni 2017. På Sparbanken tar vi emot de utgångna mynten till och med den 31 augusti 2017 men efter det går det varken att lösa in dem hos oss på banken eller hos Riksbanken.

Med MasterCard Guld får du tillgång till många av de tjänster som behövs för en trygg och smidig vardagsekonomi. Du får även en mängd förmåner som ingår kostnadsfritt i kortet. Förmåner som du har nytta av både i vardagen och på resan.

Ett urval av förmåner och försäkringar med MasterCard Guld: • Försäkrad på resan • Bonus på allt du handlar • Vägassistans – gäller i hela Norden • Rabatt på drivmedel • Köpförsäkringar för oförutsedda händelser • Spärrtjänst och skydd vid ID-stöld • Nyckel- och bagagebrickor

En bättre bank

27

Avsändare/Returadress: Tjustbygdens Sparbank, Box 322, 593 24 Västervik.

Förverkliga dina drömmar ansök om att bli Sparbanksstipendiat 2017 Du kan söka stipendium inom områdena kultur, idrott och studier/praktik. I år ska du som söker vara född mellan 1994-2002 och du kan söka upp till 25.000 kr.

Ansökningen är öppen fram tills den 15 februari 2017.

du ansöker enkelt, smidigt och helt digitalt via vår stipendiesajt. där kan du också inspireras av tidigare års stipendiater, följa några som är ute på sina äventyr just nu samt få tips och råd om hur du söker. Hoppas vi ses därute – där drömmar blir verklighet!

Surfa in på www.enbättrebank.nu och låt dig inspireras!

BLI rbankst Spapendia7 sti 201