Vi på Tjörn 6-2015

Tjörn

Nr 6/2015

vi på

DISTRIBUERAS KOSTNADSFRITT TILL SAMTLIGA HUSHÅLL PÅ TJÖRN

Att vara familjehem sid 8

500 nya lägenheter sid 16

Förskolan där varje dag är ett äventyr sid 6

Var rädd om dig i jul – släck ljusen Låt inte julmyset bli en livsfara. Tyvärr visar statistiken att 70 procent av bränderna i december beror på levande ljus. Därför uppmanar vi alla Tjörnbor att se över sin brandsäkerhet, innan olyckan är framme.

Här är några tips på hur du kan få en god jul i ett brandsäkert hem: Släck de levande ljusen när du lämnar rummet.

Ta bort ljusmanschetter och dekorera inte ljusstakar med brännbart material.

Ta för vana att byta batterier i brandvarnaren varje år i december.

Vattna julgranen – en torr julgran tar snabbt eld.

Släck elljusstaken med strömbrytare eller stickkontakt. Släck inte genom att vrida av och på en glödlampa (det kan bildas en ljusbåge som kan orsaka en öppen låga). Placera inte elljusstaken nära gardinerna.

Placera marschaller i hållare med säkert avstånd från väggar, växter och bilar.

Elda försiktigt i öppna spisen. Max 2–3 kilo ved per timme. Låt därefter den öppna spisen vila lika många timmar som du har eldat.

Tjörns nya vision – Möjligheternas ö hela året och för hela livet Vi på Tjörn Ansvarig utgivare: Johan Fritz johan.fritz@tjorn.se Redaktion: Eva-Karin Ohlsson redaktionschef Anna-Lena Bjarneberg redaktör Maria Johannessen formgivning 2 – VI PÅ TJÖRN nr 6–2015

Medskribenter i detta nummer: Anna-Karin Allansson, Ingela Andersson, Helene Evensen, Anna Klingstedt, Frida Läckström, Ann Marberg, Aslaug Myrberg, Karin Niiholm och Anna Orvefors.

Omslag: Jul på Sundsby säteri.

Foto: Maria Johannessen Foto om ej annat anges, Maria Johannessen.

Tryck: Åtta.45, Stockholm Upplaga: 7 000 exemplar TJÖRNS KOMMUN Kroksdalsvägen 1, 471 80 Skärhamn 0304-60 10 00 kommun@tjorn.se www.tjorn.se

ledare

skriv till johan [johan.fritz@tjorn.se]

God helg till alla Tjörnbor F

örberedelserna inför årets avslutning med jul och nyår pågår och det är snart dags att sammanfatta det gångna året. För en kommun görs detta i årsredovisningen. Den kommer med all säkerhet att beröra, utöver ekonomi, de verksamhetsfrågor som under året varit aktuella. Det är bland annat förslag på skolstruktur, volymökningar inom hemtjänsten, investeringar i kommunens vatten- och avloppssystem, planering för ett kulturhus och samarbetet över kommungränser, inte minst det Nordvästsvenska initiativet, arbetet med förbättrad infrastruktur i STO-regionen (se artikel längre fram i tidningen). Naturligtvis kommer även flyktingsituationen att beröras. I detta nummer av Vi på Tjörn kan ni bland annat läsa om ett familjehem som tagit hand om två ensamkommande flyktingbarn. vill tacka alla

Det är många som erbjudit sin hjälp och sitt stöd för flyktingarna. Det handlar om allt från att erbjuda bostäder och lokaler till att bli familjehem, vilket vi är oerhört tacksamma för och jag vill passa på att tacka alla som har hört av sig. Vi går i skrivande stund igenom alla erbjudanden och skapar en hållbar struktur så att de kan användas så klokt som möjligt. Den stora utmaningen just nu är att kunna rekrytera personal till våra boenden vilket verkligen är svårt. Om du som läser detta vill arbeta med ensamkommande flyktingbarn eller kanske att du känner någon som är intresserad? Då tar vi gärna emot din eller dina vänners ansökningshandlingar. Vi ser gärna att den som söker jobbet har någon form av erfarenhet att arbeta med människor. Sänd in ansökningshandlingarna till gruppledare ahmed.onapajo@tjorn.se.

En annan funktion som det nu finns stor efterfrågan på är Gode män. Tjörns kommun samarbetar med Stenungsund som administrerar ansökningar att bli god man. Du hittar ansökningsformulär antingen via Tjörns eller Stenungsunds hemsida. Du kan också ringa till 0303-73 00 00 eller maila: overformyndaren@stenungsund.se om du är intresserad av ett sådant uppdrag.

Detta är sista Vi på Tjörn för i år. Därför vill jag avslutningsvis passa på att önska alla Tjörnbor en riktigt god jul och nyår!

”Detta är sista Vi

på Tjörn för i år.

Därför vill jag avslutningsvis passa på att önska alla Tjörnbor en riktigt god jul och nyår!”

Johan Fritz Kommunchef VI PÅ TJÖRN nr 6–2015 – 3

Tjörn – en fantastisk plats N

u börjar året dra sig mot sitt slut och vi kan konstatera att även 2015 kommer att bli ett bra år för Tjörns kommun. Vi kommer att klara och överträffa de ekonomiska budgetmålen om inget väldigt oförutsett inträffar under årets sista dagar.

god ekonomisk hushållning

Ibland dyker frågan upp om varför en kommun måste göra ett överskott och inte använda alla pengar direkt i verksamheten? Svaret på den frågan är att den kommunala ekonomin fungerar precis som privatekonomin. Om vi får pengar över nu, kan vi använda det för att köpa saker sedan, utan att låna alla pengar och betala räntor och amorteringar. Och i den kommunala världen handlar ”att köpa” om att bygga nytt, bygga om och till inom vården och omsorgen och inte minst rekrytera och behålla fler medarbetare. God ekonomisk hushållning med andra ord. vi blir fler

Tjörns befolkning växer nu stadigt. Vi blir fler och fler Tjörnbor i en lugn och stadig takt. Äntligen skulle man kunna säga, för detta är en fråga som både vi förtroendevalda och tjänstemännen jobbat hårt med länge. Det är positivt för alla eftersom det innebär att Tjörn kan fortsätta att ha och utveckla den goda samhällsservice vi har.

Vi hade kommunernas, regionernas och landstingens gemensamma organisation (Sveriges Kommuner och Landsting SKL) på besök för ett tag sedan.

4 – VI PÅ TJÖRN nr 6–2015

De hade gjort en analys över Tjörns kommuns ekonomi och framtidsutsikter. Glädjande nog kan vi konstatera att Tjörn står på en stabil ekonomisk grund och har en ljus framtid. stora utmaningar

Året som gått har gett oss stora utmaningar. Den största förändringen och utmaningen för både den politiska organisationen, men även för våra förvaltningar, har varit de drastiskt förändrade förhållandena avseende flyktingmottagning. Det har krävts stor kreativitet att klara av de jämförelsevis stora antal flyktingar som kommit till Tjörn detta år. Här förtjänar det att nämnas att medarbetarna har gjort ett fantastiskt jobb i att hantera en situation som ingen kunde drömma om för bara ett år sedan. Uppmärksammas ska även ideella organisationer och kyrkan. Utan deras insatser hade det inte blivit så bra. tack

En väldigt rolig sak har ju varit det TV-program som sändes på SVT om Tubberödshus ”Landgång”, som väckt uppmärksamhet överallt. Jag kan inte komma på ett möte utanför Tjörn utan att det är någon som nämner det. Det är spännande att arbetet för att ”så länge man är i livet ska man leva” nu införs i andra delar av äldreomsorgen nu. Vi ser fram emot resultatet.

Med dessa korta ord vill jag tacka alla de politiker som lägger stora delar av sin fritid på politiska uppdrag för att göra något positivt för Tjörn, alla

Martin Johansen, kommunstyrelsens ordförande

våra medarbetare som går till jobbet varje dag för att leverera välfärd till Tjörnborna samt givetvis alla Tjörnbor som gör Tjörn till en fantastisk plats på jorden.

Martin Johansen Kommunstyrelsens ordförande

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har gjort en jämförelse mellan Tjörn och övriga kommuner i Sverige som liknar Tjörn i befolkningssammansättning.

Jämfört med några andra likvärdiga kommuner • satsar Tjörn mer resurser på skola och förskola • satsar Tjörn mer resurser på kultur • lägger Tjörn totalt mindre resurser på försörjningsstöd men mer försörjningsstöd per hushåll • bedriver Tjörn effektivare verksamhet för äldreomsorg och har också låga driftskostnader för sina äldreboenden • satsar Tjörn mer på barn och vuxna som har problem med missbruk.

Prognosen för Tjörns kommuns resultat för 2015 är ett plus på 10 miljoner.

De flesta nämnder och bolag kommer att hålla budget eller göra ett överskott. Det vägs upp av intäkter av försäljning av tomter, investeringar som förskjutits i tid och därmed minskat räntekostnaderna samt återbetalning av arbetsmarknadsförsäkringar. Av Migrationsverket får Tjörn 9,7 miljoner kronor för flyktingmottagande som ska fördelas för 2015 och 2016.

Nordvästsvenska Initiativet

På väg mot bättre trafik Bättre och säkrare vägar, en ny bro mellan Orust och fastlandet, fler parkeringar nära kollektivtrafiken, fler direktbussar och dubbelspår på Bohusbanan. Detta är några av de förbättringar som Tjörn, Orust och Stenungsund gemensamt föreslår.

I•

förslaget presenteras tre huvudområden: Vägsträckan från E6-avfarten vid Spekeröd genom Stenungsund, förbi infarten till Tjörn och vidare till Orust (nuvarande väg 160).

• Södra Bohusbanan (Uddevalla – Göteborg) • En ny broförbindelse mellan Orust och fastlandet. det här har redan gjorts eller är på gång

För tågen • Perrongförlängningar bidrar till längre tåg, fler sittplatser och därmed 70 procent fler passagerare.

•

Mötesplats Grohed byggs ut så att tågen kan mötas på spåret. Antalet avgångar blir fler. På gång.

Väg 160 • Förstudien om Nösnäsmotet inklusive trafikförsörjning Hallerna– Stora Höga.

• •

• • •

samt sträckan Myggenäs – Skåpesund. På gång.

Transportsstrategi Tjörns kommun. På gång.

Samhällsekonomisk studie av bro mellan Orust och fastlandet. VGR. På gång.

Trafikutveckling Svanesund.

Förstudie av Orust kommun.

På gång.

Nu jobbar vi vidare. Förslagen lämnas till kommunalförbunden GR och Fyrbodal som prioriterar förslag. Dessa lämnas till Västra Götalandsregionen som prioriterar och beslutar bland alla kommunförbunden i regionen. Det är också Västra Götalandsregionen som betalar och Trafikverket som utför arbetet.

Läs mer på tjorn.se. Där finns också kontaktuppgifter. Se även filmen om Regional planering. n

Utveckling och projektering av Nösnäs samt Hallerna. På gång.

Myggenäskorsningen. Åtgärdsplan Trafikverket.

Övrigt • Flera nya gång- och cykelvägar i samtliga kommuner. På Tjörn ny cykelväg Vallhamn

Boverket intervjuar och filmar Kristina Christiansson, chef sektor samhällsbyggnad, på Nordiska Akvarellmuseet.

Boverket ser Tjörn som en förebild I oktober kom Boverket hit för att göra en kort film om hur Tjörns kommun arbetat med cultural planning.

F

ilmen visades den 19 november när Boverket sände ett webbseminarium om fysisk planering med fokus på kulturmiljö, hållbar utveckling och medborgardialog. I inledningen till seminariet visades det tio minuter långa reportaget från Tjörns kommun. I reportaget berättas hur kommunen arbetat med metoden ”cultural planning” när Översiktsplan 2013 tagits fram.

Boverket valde att fråga Tjörns kommun om att medverka i reportaget, för att de tycker kommunen har arbetat på ett unikt sätt i framtagandet av Översiktsplan 2013. Särskilt fastnade de för att barn och ungdomar i kommunen bjudits in till rundabordssamtal för att diskutera Tjörns framtid.

Nyfiken på hur vi arbetade med dialog under framtagandet av översiktsplanen?

Läs mer på www.tjorn.se/öp

Illustration: Ida Brogren

Nyfiken på filmen?

Titta på www.tjorn.se/film VI PÅ TJÖRN nr 6–2015 – 5

Förskolan där varje dag är ett äventyr Regnet hänger i luften och det är lite småkallt, men de tjugo barnen i Rönnängs äventyrsgrupp är varmt klädda och ivriga att komma ut på äventyr i naturen. Idag ska de träffa drottningen av Matematien. Hon behöver hjälp av barnen, för prinsessan har tagit hälften av prinsens siffror.

Ä

ventyrsgruppen i Rönnängs förskola har funnits i fyra år och är den enda förskolegruppen på Tjörn med en renodlad utomhuspedagogik.

Deras hemvist är ett äventyrshus vid sidan om den vanliga förskolan, ett hus som mer liknar ett vindskydd men där det finns väggfasta bänkar, bord, några små lekytor och förstås alla lekpåsar som får följa med ut i naturen beroende på tema –

Innan äventyret börjar är det samling i Äventyrshuset.

6 – VI PÅ TJÖRN nr 6–2015

som matematikpåsen, indianpåsen, dinosauriepåsen och rimpåsen. Varje barn har fått en egen ryggsäck, utrustad med sittdyna, vattenflaska, ritplatta och extrakläder. i ur och skur

Nästan varje dag är gruppen ute i minst fem timmar, oavsett väder. Förskolläraren Annika Buskqvist har varit med från början och för henne var det

ett drömuppdrag att efter över trettio år i yrket få vara med och utveckla den pedagogik hon alltid trott på, men aldrig fått utöva fullt ut.

– Jag märker hur barnen lär med hela kroppen. De kommer ihåg bättre och de får en annan helhetsupplevelse, säger Annika Buskqvist.

Innan äventyret kan börja är det samling i äventyrshuset.

Sifferuppdraget – plocka lika många kottar som tärningen visar.

ugglan kommer

Plötsligt knackar det på fönstret och barnen hoppar till och ropar ”Oj!” Det är ugglan som kommer och hon har något med sig.

– Hej alla äventyrsbarn! Jag har flugit så långt och har med mig ett brev från drottningen. ”Gå till grodprinsen vid bäcken, så ska ni få en karta som visar var jag finns! Men innan ni går iväg måste ni träna på sifferuppdragen i äventyrsgården.” plockar kottar

Ett av sifferuppdragen består i att först kasta en tärning, leta upp motsvarande siffra i en korg, plocka lika många kottar och kasta dem i en hink medan de samtidigt räknar högt.

När uppdraget är slutfört bär det iväg genom skogen. Det har börjat regna, men ingen av barnen verkar ha märkt något.

Vid bäcken väntar grodprinsen, som har kartor till alla barnen.

Nu ska de med kartans hjälp hitta Drottningen av Matematien, som väntar vid vattnet nere i Båtvik. Förhoppningsvis kan barnen nu hjälpa drottningen att ställa allt till rätta, så att prinsen kan få tillbaka siffrorna från prinsessan.

Några av målen för Äventyrsgruppen:

•

• • • •

Barnen ska känna glädje och nyfikenhet i att leka, lära, upptäcka och utforska naturen i vår närmiljö.

Ge barnen en balans mellan kroppslig rörelse och vila i naturen.

Ge barnen möjlighet att skapa, bygga och konstruera i olika naturmaterial.

Ta vara på årstidernas växlingar i naturen.

Vara kreativa genom saga, fantasi och drama. n

Samarbetsövning: Kartan visar vägen till Drottningen av Matematien.

Småbilder: Ugglan och Grodprinsen – två viktiga figurer i det pedagogiska arbetet med barnen.

Tjörns skolor får 4,2 miljoner av staten Det extra statsbidraget ska gå till mindre barngrupper i förskolan och mer kvalitetstid med lärare i grundskolan. Tjörns kommun har ansökt och fått totalt 4,2 miljoner för läsåret 2015/2016.

F

örskolan får 1,3 miljoner. Pengarna kan exempelvis användas till att undvika en planerad utökning av barngrupper, till att minska barngrupper eller till att starta en ny avdelning.

Förskoleklass samt årskurs 1–3 i grundskolan får 2,9 miljoner. Dessa pengar ska användas till personalförstärkning med lärare, förskollärare, speciallärare eller annan förstärkning i verksamheten så att lärarna i större utsträckning kan ägna sig åt undervisning. Detta bidrag kallas ”Lågstadiesatsningen.” n VI PÅ TJÖRN nr 6–2015 – 7

Följande reportage handlar om en familj på Tjörn som valt att vara familjehem åt ensamkommande flyktingbarn. För att skydda deras och barnens integritet har vi valt att fingera deras namn och låta dem vara anonyma. Personerna på bilden har heller inget samband med texten.

Nu när barnen börjar bli stora – ska vi bara ha det så här bra? När tanken väl bitit sig fast, kunde de inte släppa den. Idag har Lena och Stig på Tjörn varit familjehem åt ensamkommande flyktingbarn i sex år.

N

u vill de dela med sig av sina erfarenheter och berätta hur en ”vanlig” familj påverkas av att i ett slag få två nya medlemmar från en helt annan verklighet.

– Det är inget enkelt åtagande, men jag känner att jag gör något bra, säger Lena.

lenas mamma var flykting

Det började med att Lena blev inspirerad av sin bror, som haft fosterbarn i flera år. Och så fanns förstås arvet från deras mamma, som kom som flyktingbarn från Frankrike efter kriget, endast åtta år gammal.

Samtidigt befann sig Lena i en period i livet när hon allvarligt började fundera på vad hon skulle göra med resten av sitt liv. Hon var tillfälligt sjukskri8 – VI PÅ TJÖRN nr 6–2015

ven och kände att yrkeslivet gärna fick ta en ny inriktning.

– Jag tyckte att både vi och många andra var slappa som inte gjorde något för dem som har det svårt, säger Lena. annons i g-p

I samma veva såg hon en annons i Göteborgs-Posten: ”Familjehem sökes”.

– Den talade till mig. Jag tänkte att vi kanske kunde vara en stödfamilj och erbjuda avlastning.

En ingående utredning startade där Lena och Stig fick svara detaljerat på frågor om sin relation, hur de växte upp, deras syn på barnuppfostran med mera. De blev godkända och en dag ringde telefonen.

två bröder

Ville Lena och Stig bli familjehem åt två ensamkommande bröder på 10 och 16?

– Vad menar du? frågade jag.

Det var alltså inte frågan om att vara stödfamilj längre utan en placering tills vidare. Och det var inte ett utan två barn. Det var ju ett jättestort beslut, men jag kände härinne att det var rätt. Jag kände ett lugn. Och en visshet att när det blir jobbigt, är det som det ska vara, för jag har tagit på mig att hjälpa någon annan, säger Lena. sex år har gått

Det har gått sex år sedan bröderna kom hem till Lena, Stig och deras yngsta dotter, som då bodde kvar hemma. Idag är det bara den yngre av bröderna som

Foto: Maskot Bildbyrå

Lena och Stig öppnade sitt hem

bor kvar. Samtidigt som Lena och Stig haft inställningen att det är två nya familjemedlemmar de tar emot, finns det också en stor skillnad. De har ingen gemensam historia.

– De är formade någon annanstans. Till våra egna döttrar har vi kunnat sätta gränser på ett annat sätt, för de är trygga och vet att de är älskade ändå.

Vi har heller inte kunnat förutse vilka konflikter som kommer. tonårsföräldrar igen

De blev alltså tonårsföräldrar på nytt med allt vad det brukar innebära för ens egna barn, men med tillägget att det här var två pojkar från en annan kultur med andra värderingar.

Det tog ett tag innan de ville göra några hushållssysslor, men nu hjälper de till med både matlagning och diskning.

– Till och med besticken ligger som jag vill ha dem i kökslådorna, men jag är nog lite pedant också, säger Lena.

Vad vill ni säga till dem som funderar på att bli familjehem?

– Det är som att skaffa fler barn och är ett heltidsengagemang. Man måste finnas för dem hela tiden med allt vad det innebär av minskad integritet.

Det är också viktigt att vara medveten om att barnens olika bakgrunder har format dem. olika bakgrund

Familjen är övertygad om att familjehem borde vara den bästa placeringen för ensamkommande flyktingbarn. Där får de integreras i en svensk familj, de tvingas prata svenska och de kommer in i samhället snabbare. ... fortsättning på nästa sida

Vill ni öppna ert hem för behövande barn? Är ni en stabil och trygg familj med hjärtat på rätta stället och som har tid, plats och resurser för att engagera er i ett barn? Då kanske ni kan bli familjehem.

D

et finns barn som kommer ensamma till Sverige och behöver en familj som ger trygghet och omsorg. Det finns också barn i Sverige som inte kan bo kvar hemma på grund av att föräldrarna av olika orsaker, till exempel sjukdom eller missbruk, inte kan ge dem den trygghet de behöver.

extraföräldrar

Ett familjehems viktigaste uppgift är att fungera som en förälder till någon annans barn. En placering i ett familjehem kan vara på kort eller lång sikt. Familjehemmet har ansvar för barnets dagliga omsorg och fostran med allt vad det innebär i form av skola, läxläsning och fritidsaktiviteter.

Ett familjehem kan se ut på olika sätt och behöver inte bestå av en mamma, pappa och barn. Ni kan vara en liten familj, en stor familj, bo i lägenhet eller villa. Det viktigaste är att ni har särskilt mycket engagemang, kraft och utrymme för ytterligare en familjemedlem. Ni har en stabil och ordnad tillvaro, både socialt och ekonomiskt.

Om du och din familj vill bli ett familjehem, kommer ni först att utredas av socialtjänsten. Det är en grundlig utredning med både hembesök och intervjuer. När utredningen är klar är nästa steg en matchning, vilket innebär att man försöker para ihop barn och familjehem som man tror ska passa ihop.

Om ni blir familjehem kommer ni att samarbeta med socialtjänsten och delta i möten kring barnet. Ni kommer också att erbjudas kontinuerliga samtal (handledning) om ni behöver prata om problem som uppstår under tiden. du får ersättning

För uppdraget utgår ett arvode och en omkostnadsersättning enligt SKL:s riktlinjer (Sveriges Kommuner och Landsting). Storleken varierar beroende på uppdragets omfattning samt barnets ålder. n

Vill du bli familjehem, kontakta någon av familjehemssekreterarna i Tjörns kommun: Ingela Andersson, ingela.andersson@tjorn.se, tfn 0304-60 10 92 Carina Johansson, carina.johansson@tjorn.se, tfn 0304-60 13 63 VI PÅ TJÖRN nr 6–2015 9 Foto: –Imagelibrary

Stig var fotbollstränare i den lokala idrottsföreningen när familjen tog sig an bröderna och för den fotbollsintresserade yngre brodern blev idrotten en väg till det svenska samhället.

Idag har han många svenska kompisar.

– Vi får ofta höra från lärare, idrottstränare och andra som träffar killarna utanför hemmet, att de blivit väl fungerande personer i samhället. Det värmer, säger Stig.

– Jag önskar att fler öppnade sina hem. För vi är för bekväma i dag och har det för bra! säger Lena. lenas och stigs bästa tips till blivande familjehem:

•

Förankra beslutet i din egen familj. Det är viktigt att alla är beredda.

•

Ta reda på den fulla omfattningen av uppdraget – var medveten om skillnad mellan stödfamilj och familjehem.

• •

Se till att du har tid.

• •

Se till att ni får handledning.

Gör det inte för pengarna – uppdraget kräver mer än inkomsten ger.

Organisera er i nätverk med andra familjehem (till exempel gå med i någon befintlig facebook-grupp). n

Vill du komma i kontakt med Lena och Stig?

Hör av dig till Tjörns kundcenter 0304-60 10 10.

10 – VI PÅ TJÖRN nr 6–2015

Nu används Tjörns ankomstboende

–Tack till alla som hjälper till

Nu har Migrationsverket tagit i bruk det ankomstboende som stått klart några veckor.

F

lyktingarna kommer till Tjörn, får mat och sover över innan de hämtas nästa dag och åker till Sagåsen i Mölndal där de ankomstregistreras i Sverige. Därefter placeras de i något av Migrationsverkets asylboenden i landet. ett varmt tack

Tjörns kommun vill passa på att rikta ett varmt tack till de frivilligorganisationer som hjälper till på plats. Det är Svenska Kyrkan, Betel, EFS, Röda Korset och Welcome Refugees Tjörn.

En tredjedel är barn

Cirka en tredjedel av de närmare 30 som kommer är barn. De flesta är utmattade och trötta efter en lång resa genom Europa. Ankomstboendet fungerar väl och alla som är berörda är glada över att nu få hjälpa till. n

Avtal med Länsstyrelsen om

45 nya Tjörnbor

Tjörns kommun tecknar nu avtal med Länsstyrelsen om att ta emot nyanlända flyktingar. Det är vuxna och familjer som fått permanent uppehållstillstånd.

– Alla kommuner måste vara med och välkomna nya medborgare. Med ett avtal ser vi också till att Tjörn får statlig ersättning för kostnaderna, säger kommunchef Johan Fritz. goda förutsättningar

Tjörn har goda förutsättningar för ett bra välkomnande med ett väl fungerande integrationsarbete, både i skolan och på fritiden. Även Tjörnborna bidrar i olika organisationer och föreningar.

– I våra förvaltningar gör vi bedömningen att vi har kapacitet att ta emot flyktingar på ett bra och rättssäkert sätt. Det finns dock två saker som försvårar arbetet. Det ena är att få tillgång till bostäder i tillräcklig omfattning. Det andra är tillgången till arbetskraft. Nu gör vi en stor kraftansträngning för att rekrytera fler medarbetare, säger Johan Fritz kommunchef. n

Orolig för din tonåring – här kan du få hjälp Det räcker att det finns en oro för till exempel alkohol, droger eller kriminella handlingar. Ditt barn kanske rör sig i olämpliga miljöer eller utsätter sig för stora risker? Då kan du kontakta nätverket SSPFR och få hjälp.

N

ätverket finns till för dig och ditt barn mellan 12 och 18 år. Det är ett skyddsnät som består av personer som arbetar inom Skola, Socialtjänst, Polis, Kultur- och fritid och Räddningstjänst.

När ett barn eller ungdom riskerar att hamna snett är det viktigt att tillsammans agera för att bryta det. Som förälder är du den viktigaste personen i barnets liv och här kan du få professionella inom varje område att samarbeta med kring ditt barn.

Syftet är att teamet tillsammans med vårdnadshavaren och den unge ska samarbeta för att få till en positiv utveckling.

Målsättningen är att den unge ska ha en fungerande skolgång och leva ett liv fritt från droger och kriminalitet.

Konkret går det till så att du som förälder träffar personerna i nätverket. Genom att du ger ditt samtycke till att samarbetet får ske mellan till exempel skola och socialtjänst, går det också snabbare att sätta in rätt åtgärder tidigt. n Vill du komma i kontakt med nätverket, hör av dig till: Anna Orvefors, koordinator, anna.orvefors@tjorn.se, 0304-60 15 87

Foto: Imagelibrary

Namntävling – Vad ska familjecentralen heta?

T

jörns kommun ska tillsammans med BVC och Mödravården starta en familjecentral i Myggenäs. Går allt som planerat öppnar den nya familjecentralen i början av nästa år.

En familjecentral består av barnhälsovård, mödravård, öppen förskola och socialt förebyggande arbete. Allt under samma tak för att arbeta tillsammans och vara en naturlig mötesplats för blivande föräldrar och barnfamiljer.

Vad tycker du den nya familjecentralen ska heta?

Mejla ditt förslag till anna.orvefors@tjorn.se (Anna Orvefors, processledare barn och unga) senast 10 januari. Vinnande bidrag kommer att uppmärksammas med ett litet pris. n

VI PÅ TJÖRN nr 6–2015 – 11

Föreningen:

Myggenäs Innebandyklubb I den här hallen spelar spelarna, coachar ledarna, dömer domarna, hejar publiken. Ni som har varit i Häggvallsskolans idrottshall har säkert sett den stora banderollen som hänger på väggen, med avsändare Myggenäs Innebandyklubb.

D

et som på 1980-talet började med ett lag har idag vuxit till en klubb med cirka 350 aktiva medlemmar (varav 35 ledare) vilket gör klubben till en av de största idrottsklubbarna på Tjörn.

– Tillväxten är stor. Vi märker särskilt ett ökat intresse från de yngre barnen. Sex- och sjuåringarna är vår största grupp just nu, säger Magnus Andersson, ordförande och allt-i-allo.

billig sport

Innebandy är en lättillgänglig sport, menar Magnus Andersson. Den kräver ingen avancerad utrustning, mer än en klubba, och avgiften är inte så hög som i många andra sporter.

Fullt ös när pojkar och flickor -09 tränar innebandy.

12 – VI PÅ TJÖRN nr 6–2015

Ungdomar som är nyfikna på sporten får vara med tre gånger och träna innan de bestämmer sig om de vill fortsätta och betala årsavgift.

Myggenäs IBK har idag fyra seniorlag, varav ett damlag, och åtta barn/ungdomslag. A-laget för damer har funnits i ett par år och det börjar bli lättare att rekrytera yngre tjejer.

– Vi har inte varit så starka på damsidan tidigare, men i år verkar det vända. Nu har vi också ett ungdomslag med bara tjejer födda -02-04 och ytterligare ett på gång med sju- till nio-åringar, säger Magnus Andersson. kamratskap

Victor Larsson, 14, har spelat

Victor Larsson tycker det är en go känsla att åka till träningen.

innebandy sedan han var åtta.

Han har alltid gillat lagsporter, och har även spelat fotboll, men idag har han valt innebandyn för att det är där han lyckats bäst. Han tycker det är roligt att träna och utvecklas som spelare, men minst lika viktigt är kompisarna i klubben.

– Det är en go känsla att åka till träningarna. Genom innebandyn har jag lärt känna flera av mina bästa kompisar och vi umgås även på fritiden, säger Victor Larsson. arbete med värderingar

En av anledningarna till den goda stämningen är klubbens grundläggande arbete med värderingar, tror Magnus Andersson. Det som började med att man upplevde problem på läktaren med mer eller mindre högljudda klagomål på domare och ledare, har idag lett till ett ihärdigt arbete som genomsyrar varje träning och varje match.

– Det räcker inte långt att skriva några vackra ord på en banderoll. Man måste jobba med värderingar hela tiden, säger Magnus Andersson.

Klubbens ungdomspolicy präglas av ledorden glädje, respekt, engagemang och kamratskap. För att förtydliga vad man menar med respekt formulerades också synen på de olika rollerna i hallen under en match – att publiken hejar, spelarna spelar, ledarna coachar och domarna dömer.

– Det handlar om att bemöta andra som man själv vill bli bemött.

25 år i myggenäs ibk

Magnus Andersson har själv varit aktiv i klubben sedan 1990, då han var 14 år och junior. Han var lagkapten i A-laget i över tio år och är i dag ordförande och ”allt-i-allo”.

Han bor i Myggenäs och har ett heltidsjobb i Göteborg. Två kvällar i veckan tillbringar han i Häggvallskolan där han tränar Viktors lag, pojkar födda -01

Lukas Huselius och Hugo Murphy spelar i pojkar -05.

och på helgerna är han ofta med ungdomarna ute på matcher.

– Det är roligt när de vinner, men deras utveckling är mycket viktigare än resultatet. I går förlorade vi i Åmål, men de

spelade jättebra. Det var gott att se! De ska känna att de kämpat och gjort så gott de kan. För vinna är inte allt! n

Det ser bra ut med återväxten i Myggenäs IBK.

idrottspolitiskt program Just nu arbetar Tjörns kommun med ett idrottspolitiskt program.

Utgångspunkten är att idrotten ska vara tillgänglig för alla. Möjligheten att motionera, ägna sig åt sina intressen och vara en del av ett socialt sammanhang är nyckelfaktorer för en god folkhälsa.

Vid en särskild workshop tidigare i år träffades föreningar från hela Tjörn för att ge sina bidrag till vad som kan utvecklas.

Frågor som diskuterades var bland annat tillgänglighet för ungdomar som saknar busskort, utbildning av ledare, lokalfrågor, elitidrott/bredd, grupper med blandade åldrar och integration.

VI PÅ TJÖRN nr 6–2015 – 13

Se en långfilm från Tjörn i jul!

N

u ligger långfilmen Jag är ingen ö på nätet.

Filmen hade premiär på Sagabiografen i oktober 2013 och är en film av, med och om unga på Tjörn.

Manuset är baserat på berättelser från barn och unga på Tjörn. Alla roller spelas av Tjörnbor. Även musiken skapades av unga från Tjörn.

Sammanlagt var över hundra personer delaktiga i processen; skolor och företag, privatpersoner, elevgrupper och många, många modiga, hängivna barn och ungdomar.

Jag är ingen ö bygger på parallella berättelser där barn och unga rör sig i en verklighet där de vuxna ofta är frånvarande. Barn och unga söker sig till varandra för att med egna strategier göra tillvaron meningsfull.

Filmen är regisserad av Simon Borka Gunnarsson, filmpedagog i Tjörns kommun.

Du hittar filmen på www.tjorn.se/film

JAG ÄR INGEN Ö en film av och med unga på tjörn

i rollerna

ALEXANDER GUSTAVSSON ELIN OLSSON SEBASTIAN ARVIDSSON LUISA MÅRTENSSON ELLA HELGESON ERIC RUNEGRUND JOEL PETTERSSON KAJSALISA LARSSON CAMILLA OLSSON MAX ANDERSSON RUFUS RYDH

14 – VI PÅ TJÖRN nr 6–2015

Hallå där…

Maria Bäckersten, kultursamordnare

I år arrangerades Kulturveckan för andra gången. Hur tycker du det gick?

– Jag är jättenöjd! Vi har haft 120 aktiviteter av 25 arrangörer under en vecka. Det blir som en stor kulturbomb, där vi kan visa upp det bästa av Tjörns kulturliv.

Vad var det för typer av arrangemang?

– Författarbesök, konserter, teaterföreställningar, berättarkvällar, utställningar, öppna ateljéer, filmvisningar, kulturvandringar, workshops och så vidare.

Kom publiken?

– Ja, absolut. Jag har inga besökssiffror, men har en känsla av att det till och med var lite fler än förra året.

Vad tyckte du själv var höjdpunkten?

– Finalen. När vi samlar alla på Akvarellmuseet sista dagen till en mini-mässa.

Blir det en ny kulturvecka nästa år?

– Ja, nu är det en tradition!

Och vi har redan hört av fler kulturutövare som vill vara med. Det ser jag fram emot.

Kulturveckan på Tjörn avslutades med en minimässa och en jazzkonsert på Nordiska Akvarellmuseet. Vi på Tjörn träffade några av besökarna och undrade hur de tagit del av kulturveckans utbud.

Sigge Olausson, Klädesholmen – Min fru Marita har fyllt jämnt så vi har haft fullt upp med att ha kalas och har missat det mesta.

Men nu tar vi oss tid och ska lyssna på lite jazzmusik. Jag hoppas det blir bra!

Sonja och Alma Henriksson, Skärhamn – Vi har varit och tittat på utställningen i Akvarellmuseet. Det var väldigt vackra tavlor, gjorda med fina tekniker.

Härinne på minimässan tyckte vi om bordet med textilt konsthantverk och Heike Ahrends tavla.

Ingrid Caspersson, Furusäter – Min man och jag gillar jazz och swing så detta vill vi inte missa. Vi är med i Stenungsunds jazzförening och går ofta på konserthuset när det är konserter. Ikväll ser vi fram emot att lyssna på Swing Tarturo och 20-talsjazz.

Birgitta Kjellman

– Detta är veckans andra evenemang jag besöker.

Tidigare i veckan var jag på Atenes magasin och åt dopp i koppen. Nu ser jag fram emot att lyssna på Swing Tarturo. Jag har hört dem förut, på Allsången på Tyft, och tyckte de var ovanligt duktiga och käcka.

Tredje gången gillt för Tjörn?

För tredje året i rad är Tjörns kommun nominerad till Årets kulturkommun. När du håller den här tidningen i din hand vet du förmodligen hur det gått. Vinnande kommun utsågs den 8 december.

D

et är Visions medlemmar som nominerat sina bidrag till Årets kulturkommun. Följande sex kommuner är nominerade: Bromölla, Sigtuna, Skellefteå, Säffle, Tjörn och Trosa. 2014 valdes Tjörns kommun till Årets kulturuppstickare. I år hoppas vi på att nå hela vägen. Till Årets kulturkommun utses en kommun som: • arbetar för att kultur ska bli en självklar del av kommuninvånarnas vardag, genom att den finns med i all kommunal verksamhet.

• gör anställda och kommuninvånarna delaktiga i kulturverksamheten.

• arbetar för konstnärlig utveckling och frihet.

• använder kultur som ett verktyg för hälsa och välfärd.

• har en långsiktig kulturpolitik, som gäller både i hög- och lågkonjunktur.

• satsar egna kommunala ekonomiska medel.

• ser till att kulturen är tillgänglig för alla i kommunen, geografiskt och ekonomiskt.

• stödjer kulturell mångfald.

• marknadsför kultur på ett kreativt, okonventionellt och professionellt sätt.

• initierar och uppmuntrar satsningar som kan bli uppmärksammade utanför kommungränsen. hur gick det ?

Gå in på www.tjorn.se och läs om resultatet från prisutdelningen i Falun. n

Gångbro på gång i Rönnäng

G

ångstråket i Rönnäng kommer snart att få tillökning.

Under vintern 2016 kommer en gångbro att uppföras. Den nya bron kommer att binda samman det nybyggda området vid Rönnängs brygga och det gamla Salteriet (se bild).

Byggandet av gångbron ingår i det så kallade ”stråketprojektet”. Stråket jobbar med ett gång- och cykelstråk i Skärhamn och ett annat i Rönnäng. Syftet med gångbron är att få en säkrare och tryggare tillgänglighet för fotgängare att ta sig fram.

I det här fallet slipper gångtrafikanterna gå på den trafikerade Dalenvägen och kan i stället välja en mer havsnära väg mellan färjeläget och Stansvik. Om allt går enligt planerna, kommer den nya bron att monteras i slutet av januari. Det kommer att ta cirka två veckor.

Gångvägen på norra sidan om bron kommer också att göras mer tillgänglig i samband med brobygget. Den nya gångvägen kommer att gå på kommunal mark. n

Grand slam på Tjörn 1 februari 2016 införs slamtömning för alla med enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer på www.tjorn.se n VI PÅ TJÖRN nr 6–2015 – 15

500 nya lägenheter fram till 2021 Nu ska Tjörn få fler hyresrätter. Många nya områden planeras för fullt – i Kållekärr, Skärhamn och Almöstrand. Andra områden står på kö för att få färdiga detaljplaner, som i sin tur kan leda till ännu fler lägenheter.

V

i på Tjörn har tidigare skrivit om det nya 70+ boendet i Kållekärr, där det var inflyttning i 23 lägenheter redan i våras. Huset i Kållekärr är det första i en lång rad satsningar som Tjörns kommun nu gör på byggande av hyresrätter. Framför allt vill man satsa på billiga lägenheter.

– Vi vill bygga för alla! Nu tittar vi särskilt på billiga och

energisnåla lägenheter som passar både unga och gamla. Det är väldigt spännande att försöka hitta smarta lösningar med bra kvalitet som alla har råd med, säger Lasse Pettersson, VD för Tjörns Bostads AB, det kommunägda bostadsbolaget. detaljplanearbetet igång

Näst i tur står Tennistomten i Skärhamn, området vid tennis-

hallen i Kroksdal, som kommer att få åtta billiga hyresrätter i form av radhus.

Fler hyresrätter planeras också i Kållekärr och inte minst pågår detaljplanearbete kring över hundra lägenheter vid Almöstrand. I tre etapper planeras fem hus i området vid Myggenäs korsväg, nära havet och kommunikationer. n

Här planeras hyresrätter 2015 / 2016

2016 / 2017

2017 / 2018

2018 / 2019

Tennistomten, Skärhamn

Kållekärr

Dunkavlemyren, Skärhamn

Almöstrand (Myggenäs korsväg)

8 lägenheter

Tre hus med cirka 28 lägenheter

Två etapper med 13 respektive 28 lägenheter

Tre etapper med 44, 56 respektive 28 lägenheter (detaljplanearbetet pågår)

Utöver ovanstående lägenheter pågår det detaljplanearbete kring fler områden på Tjörn där det kan bli aktuellt med hyresrätter. Områden som diskuteras är Skärhamn (Tubbe), Klädesholmen (Koholmen), Rönnäng och Myggenäs. Sammanlagt kan det bli omkring 500 lägenheter.

16 – VI PÅ TJÖRN nr 6–2015

Efterlyses: Fler fiberföreningar på Tjörn Tjörns kommun kan hjälpa dig att starta en fiberförening.

O

m du bor i en tätort på Tjörn har du förmodligen redan fått ett erbjudande från Telia att ansluta din fastighet till fibernätet. Om du bor på landet och vill ha fiber är det inte lika enkelt. Men du kan få god hjälp av dina grannar om ni startar en fiberförening. Tillsammans kan ni få ner kostnaderna för en anslutning och ni kan få hjälp på vägen av kommunens bredbandssamordnare.

Varför ska vi ha fiber när det finns ett fungerande kopparnät (som ger bredband via telenätet) på hela ön?

– Bredband via fiber har en helt annan stabilitet och driftsäkerhet. I framtiden kommer det också fler tjänster som bygger på att det finns fiber. I en modern familj i dag kanske finns tio apparater uppkopplade mot nätet och som används samtidigt – paddor, mobiler, datorer, TV. Då räcker inte kopparnätet så långt. Det kommer också att bli billigare med fiber i längden, även om det är en större kostnad i början, säger Per Persson, bredbandssamordnare.

Tjörns kommun har som mål att 90 procent av alla hushåll ska ha tillgång till bredband med 100 mbit per sekund till år 2020. Kommunens bredbandssamordnare kan komma och

berätta hur man startar och driver en fiberförening och han hjälper till att söka EU-stöd till projektet. EU-stödet kan täcka 40 procent av investeringen för anläggandet av fiber i området.

Flera områden på Tjörn är redan igång med fiberföreningar. n Vill du veta mer om fiber och fiberföreningar?

Kontakta Per Persson, bredbandssamordnare per.persson@tjorn.se tfn 0303-33 00 90 Läs mer om fiber på www.tjorn.se/fiber

välfärdsbredband Det finns flera e-tjänster som idag fungerar med befintliga nätverk (ADSL, 4G osv) men i takt med att det sker en utbyggnad kommer att underlättas om det finns tillgång till fiber.

I framtidens omsorg talas om fler möjligheter att få den hjälp man behöver via e-tjänster. Det kan handla om nattövervakning via kamera (för att slippa störas på natten), möjlighet att prata med sin läkare via videokonferens och så vidare. Flera kommuner (t ex Västerås) har infört liknande tjänster på försök där utvärderingar visar att brukarna är nöjda.

Läs en bok i jul!

Här kommer några boktips inför helgledigheterna.

Einar Már Guðmundsson: Kungar av Island En berättelse om släkten Knudsen i fiskesamhället Tangavik, kungar i sitt eget rike.

Vi får följa olika människoöden från 1700-talet och framåt, allt blandat i olika skrönor. Den rika släkten med makt som bygger upp imperier, förlorar och vinner igen. Huvudperson är den uppfinningsrike Arnfinnur, läraren som barnen först tror är en maffiaboss, han som nästan spränger en skola i luften och som är ett matematiskt geni. En myllrande roman som följer det nutida Islands historia fram till den ekonomiska kraschen 2008.

Elisabet Nemert: Ringens gåta En gripande berättelse om grymhet, svek, makt, heder och lojalitet. Sommaren 1220 är den högättade änkan Kristina på väg hem med sina tvillingar, Helena och Ragnar. Familjen överfalles av fientliga svärdsmän. Helena flyr och drabbas av en total minnesförlust. Hon växer upp utan sin familj och det dröjer många år innan hon återser dem. Istället växer hon upp i kloster, där omständigheterna får henne att förklä sig till pojke; detta innebär att hon kan röra sig ganska fritt i både männens och kvinnornas värld när det till slut uppdagas att hon är en flicka. Ringens gåta är den sjätte fristående delen i serien Släkten där alla delar har olika författare.

VI PÅ TJÖRN nr 6–2015 – 17

Fler boktips i jul!

Henning Mankell: Kvicksand I en av sina sista böcker berättar Henning Mankell om tiden efter att han fått besked om att han har en allvarlig cancer. Han genomgår cellgiftsbehandlingar och många sjukhusbesök. Samtidigt filosoferar han kring sin barndom och fram till idag, om tidigare grottmänniskors liv, om nutida kärnbränsleförvaring, om hur det känns att återkomma till livet och ta sig ur kvicksanden som hotade att dra ner honom i avgrunden.

Anna Lihammar: Medan mörkret faller Året är 1934 och en forskare hittas dränkt i ett likkar vid Anatomiska Institutionen i Uppsala. Kriminalkommissarie Carl Hell leder utredningen och tillsammans med polissystern Maria Gustavsson får han slåss mot mäktiga män som vill hölja mordet i dunkel. En välskriven spännande debut om 1930-talets Sverige och Tyskland, skriven av Anna Lihammer, fil.dr. i historisk arkeologi.

Roy Jacobsen: De osynliga På Barröya vid den nordnorska kusten bor Ingrid tillsammans med sin far, mor, farfar och faster, de enda som bor på ön.

I romanen, som bygger på verkliga händelser som har inträffat, får man följa Ingrid och familjens liv från 1913 fram till dess hon är 20 år. Ett strävsamt liv där naturen spelar en stor roll, fisket, stormarna, fattigdomen, sorg och glädje.

18 – VI PÅ TJÖRN nr 6–2015 PÅ TJÖRN nr 6–2015 18 –18 VI –PÅVITJÖRN nr 6–2015

Säg god morgon till dina nya hjärnceller!

För hjärnan fortsätter att utvecklas hela livet… om du vill! Det handlar inte längre bara om att aktivera sig genom rörelse.

Nästa stora trend blir att träna sitt tänkande, säger Rolf Ekman, professor i neurokemi.

A

lla har vi väl sett den gamla ålderstrappan, där det börjar gå utför redan vid 50?

Visst kan det hända att kroppen försvagas om vi inte fortsätter träna aktivt, men de goda nyheterna är att vi faktiskt blir smartare ju äldre vi blir.

När Rolf Ekman föreläste på Seniordagen var det många som ville lyssna och få med sig nya rön kring hur vi kan få ett meningsfullt åldrande. Rolf Ekman har forskat om hjärnan i hela sitt yrkesliv och är trots sina 77 år fortfarande aktiv som forskare vid Göteborgs universitet.

Hur ska vi då göra för att träna vår hjärna? Ska vi lösa mer korsord?

– Nja, är nog svaret på den frågan. För om vi bara löser korsord, blir vi bra på att lösa korsord, men hjärnan får till slut ingen utmaning av att göra

Några faktorer som hjärnan mår bra av • Kunskapande • Tänkande • Fysisk aktivitet • Lust och glädje • Rätt kost • Sömn/vila • Stimulerande miljö • Utmaningar

samma sak. Då kanske man ska hitta något annat som utmanar – kanske jonglera? Det viktiga är att vi håller hjärnan i trim och att vi känner lust och engagemang för det vi gör. Vi kan till och med tänka oss unga och starka, menar Rolf Ekman.

– Man brukar säga att vi blir vad vi äter. Jag tror vi blir vad vi tänker. Så välkomna till hjärnåldern! n Seniordagen arrangerades den 12 oktober och är en del i Tjörns kommuns arbete med ”Säker och trygg kommun”, men också en viktig del i kommunens satsning på ”Åldrande med livskvalité”.

Kolla brandvarnaren en extra gång – inte

bara hemma hos dig

Över hälften av dem som dör i bränder i sin bostad är över 65 år. Ökad risk löper de som är ensamma, psykiskt eller fysiskt funktionsnedsatta eller som missbrukar.

J

uletider är högrisktider för bränder! Det vet nog de flesta av oss, men även om vi sett om vårt eget hus (se sid 2) kan det vara en god idé att även gå en extra runda hos våra äldre anhöriga. Särskilt om de bor kvar hemma.

För personer som bor på äldreboenden finns ett omfattande brandskydd, med till exempel släcksystem och brandlarm direkt kopplat till räddningstjänsten. I privatbostäder finns inte samma regler kring brandskydd.

På Tjörn kan alla som är över 67 år få hjälp av kommunens fixartjänst att sätta upp brandvarnare eller hjälpa till att byta batterierna.

Alla 80-åringar erbjuds en säkerhetskontroll i sitt hem. Vid en sådan kontroll finns en checklista man går igenom, där en del av punkterna berör brandskydd:

• • •

Finns det brandvarnare i hemmet?

•

Finns det brandfilt och brandsläckare?

Är kärleken fri?

Under två dagar i höst jobbade eleverna på Häggvallskolan och Bleketskolan med temat Det handlar om kärlek. Utifrån frågan Är kärleken fri? anordnades en mängd aktiviteter. Här är några av de organisationer som arbetar för ungdomar på Tjörn som presenterade sig i en mini-mässa:

•

•

Behöver batterierna bytas?

Vet man om att det finns batteridrivna ljus som kan användas i stället för levande ljus?

För säkerhets skull, vill vi gärna påminna er som är anhöriga att göra en extra koll hos dem ni bryr er extra mycket om. Eller boka en tid med kommunens fixartjänst så kan de hjälpa till att se över brandskyddet. n

•

• Fixartjänst – en del av Trygg Hemma-teamet: Susanne Kareflod Kerstin Sjö Tfn 0304-60 18 66

•

Ungdomsmottagningen.

Erbjuder stöd och hjälp till ungdomar mellan 13-24 år. På mottagningen arbetar kurator, läkare och barnmorska. Alla har tystnadsplikt.

Livbojen. En mötesplats för ungdomar som har separerade föräldrar, som har nära anhöriga som dricker för mycket, tar droger, har psykisk ohälsa eller som har upplevt våld i sin närhet. Livbojen erbjuder gruppsamtal eller enskilda stödsamtal. Alla har tystnadsplikt.

Räddningstjänsten. Ungdomarna fick chansen att prova en rökdykarutrustning, men de tog också tillfället i akt att låta brandmännen förhöra dem på dagens engelska glosor.

Delta kultur och fritidscentra.

Under hela veckan gjordes ett världsrekordförsök att skapa världens största pärlplatta i form av en Tjörnkarta bestående av alla Tjörnungdomars ursprungsländer.

Nordiska Akvarellmuseet.

Ungdomarna fick måla sina egna papperspåsar. Flera valde att dekorera sina påsar med hjärtan utifrån temat Det handlar om kärlek. n VI PÅ TJÖRN nr 6–2015 – 19

Tjörns kundcenter Turistbyrå Bibliotek Kundtjänst

Måndag–torsdag kl 08–19 Fredag kl 08–17 Lördag–söndag kl 11–15 Den 23 och 30 december samt 5 januari stänger vi kl 15. Stängt julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, nyårsdagen samt trettondag jul.

Självservice (blanketter och e-tjänster) finns på www.tjorn.se/sjalvservice

Fråga & tyck!

Ställ frågor och tyck till via webben www.tjorn.se/fraga.

Besök oss på facebook och twitter www.facebook.com/tjornskommun twitter.com/#!/tjornskommun Tjörns kundcenter

Tjörns kommun, 471 80 Skärhamn Besöksadress: Kroksdalsvägen 1 Tfn 0304-60 10 10, tjorns.kundcenter@tjorn.se

Tjörn-appen Nyheter, självservice, kontaktuppgifter, öppettider på Heås, ta del av protokoll och kallelser med mera. Ladda ner Tjörnappen på App Store respektive Google Play.

Kommunkalender Kommunfullmäktiges sammanträde Torsdag 28 januari kl 18.30 Stora Tjörnsalen, kommunhuset i Skärhamn Webbsändning: www.tjorn.se

Mer info hittar du på www.tjorn.se/aktiviteter/kommunkalender

Öppet på Heås

Måndag kl 13–19 Tisdag–fredag kl 13–17 Varannan lördag kl 10–13 (Lördagarna 19/12, 9/1, 13/2 och 5/3.

Den 23 och 30 december stänger Heås kl 15.

Trettondagsafton 5 januari öppet kl 13–19. Följande dagar har vi stängt: julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, nyårsdagen och trettondag jul.

Tömdes inte soptunnan?

Renovas kundtjänst, tfn 0304-67 17 25 eller kundservice@renova.se.

Felanmälan lägenheter Tjörns Bostads AB, vardagar kl 10–12, tfn 0304-60 16 90.

Hyr en lokal

Växel Tjörns kommun tfn 0304-60 10 00

Boka någon av kommunens lokaler för ditt möte eller fritidsaktivitet. Kontakta Tjörns kundcenter, eller föreningssamordnare tfn 0304-60 11 69.

Tjörns Turistbyrå

Mottagningsgrupp sociala frågor

turistbyran@tjorn.se eller tfn 0304-60 10 16.

Biblioteket Tfn 0304-60 11 60, bibliotek@tjorn.se www.tjorn.se/bibliotek

Företagslots Christina Olsson, tfn 0304-60 11 40 christina.olsson@tjorn.se 20 – VI PÅ TJÖRN nr 6–2015

Tfn 0304-60 19 99, mottagningsgrupp@tjorn.se När mottagningsgruppen har stängt och ditt ärende inte kan vänta, finns Socialjouren i Göteborg.

Tfn 031-365 87 00.