Pajala Gratistidning vecka 39, 2022

Hemby

och

och

BOSTAD Att jobba i bostadsbranschen som, på sätt och vis, berör i princip alla innebär ofta många frågor vilket är kul! Att kunna hjälpa till eller åtminstone hänvisa vänner, bekanta och kunder till olika experter för att de skall få bästa möjliga hjälp är berikande.

En av de frågor som jag ofta får handlar om radon. Vad är radon egentligen? Är det farligt? Hur tar man reda på om det finns radon i huset, lägenheten eller byggnaden som man bor eller befinner sig i? En del av dem kan jag svara på men oftast, för att de skall få experthjälp, så ger jag dem numret till min kollega Malin som är expert.

Så för att ge er den bästa informationen kring radon – låt mig presentera och redogöra för vad min goda kollega Malin har att säga i och om ämnet!

Radon vad är det Radon är en radioaktiv gas som både är osynlig – och luktfri och som bildas som naturligt när ämnet

Uran -238 sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar. Radondöttrar är radioaktiva metallatomer som fastnar i våra luftvägar vid inand ning. När detta sönderfall sker avges strålning från radondöttrarna som kan skada cellerna i våra luft vägar och lungor. I värsta fall kan de orsaka cancer

Radon och radondöttrar Radon och radondöttrar följer med luften in i luftrör och lungor när vi andas Lungorna kan därför skadas och det kan i värsta fall leda till lungcancer. Ju längre tid du tillbringar i ett radon hus och ju högre halter du utsätter dig för, desto större är risken. En människa behöver exponeras dagligen och kontinuerligt för höga halter radon under en mycket lång tid (för att radonet ska utgöra en hälso risk). Rökning i kombina tion med radonstrålning ökar risken avsevärt. Även familjemedlemmar och andra som utsätts för passiv rökning har högre risk att drabbas av lungcancer från radon. Mer information om

hälsorisker med radon finns på Strålsäkerhetsmyndig hetens hemsida.

Radon i bostaden

För att ta reda på om det finns radon i bostaden kan man låta göra antingen en korttidsmätning eller en långtidsmätning. Korttids mätning kan utföras med både radondosor och/eller en logger. Med en logger kan man tydligare se radon haltens variation timme för timme Med radondosor får man endast ett medelvärde.

Skillnad mellan kort tidsmätning och långtidsmätning En korttidsmätning kan göras när som helst under året och används framför allt för att få en indikation

på om det finns radon i fastighet. Detta sker ofta då man inte har möjlighet att göra en långtidsmätning på grund av, exempelvis, att det är fel tid på året eller tidsbrist. Långtids mätningen skall göras under den så kallade eldnings säsongen som är mellan den 1a oktober till och med den 30e april och mätningen pågår då under minst två månader Långtidsmätningen är mer exakt än en korttidsmätning då den pågår under en längre period.

Gränsvärde

I Sverige är gränsvärdet för radon 200 Bq/m3. Det vill säga att får man högre värden än det så bör man utreda orsaken till den

höga radonhalten och få ett åtgärdsförslag till vad som behöver göras i just den bostaden för att kunna minska värdena.

Kostnad för radonåtgärd Kostnaden för en radonåtgärd varierar så klart beroende på vad det är för typ av bostad och även storleken på den. Men från uppskattningsvis 10 000 kronor upp till 150 000 kronor. Kostnaden är beroende på vilken åtgärd som behövs i fastigheten. Det kan vara allt från några enkla tätningslösningar till ett nytt ventilationssystem. n

Källa: Raksystems

Radon är en radioaktiv gas som både är osynlig – och luktfri.

Steget Fram – bäst i Sverige

NORRBOTTEN NÄRINGSLIV

BUSINESS I snart tre år har Agneta Andersson och Boel Malmström på Steget Fram

Mars 2020 grundades projektet Steget Fram. Projektet är finansierat av Samordningsförbundet och Älvsbyns kommun och riktar sig till personer över 18 år som antingen av psy kiska, sociala eller av andra anledningar behöver särskilt stöd för att kunna gå vidare till en långsiktig lösning, antingen studier, arbete eller annan lösning.

– Vårt arbete går ut på att stötta deltagarna mot egen försörjning och en bättre hälsa, det är projektets två grunddelar. Vi arbetar genom BIP-modellen, en dansk modell som går ut på att man jobbar nära deltagarna tillsammans med varandra. Antingen genom individuella aktiviteter eller i grupp, berättar Agneta Andersson.

Företag knogar och tar kontakt med Steget Fram när dem söker arbetskraft.

Under introduktionstiden på arbetet erbjuds deltagarna stöttning om detta önskas.

– Vi jobbar utifrån Supported Employment, där vi kan följa med ut på arbetsplatsen och stötta och handleda, för att det ska bli så bra som möjligt för indi viden och för att man inte ska belasta arbetsgivaren i allt för hög utsträckning under introduktionen, berättar Boel Malmström.

Rankad som bäst i Sverige Sedan start har projektet haft 60 deltagare. Varje indi vid som deltagit i projektet har fått svara på en enkät om planeringens effekt och hur snabbt den kom i gång efter att man slutat. Samordningsförbundet, som sträcker sig nationellt, har gått igenom resultatet av enkäterna och presenterade tidigare i år Steget Fram i

Älvsbyn som bäst i Sverige 2021.

– Det är det viktigast betyg man kan få. Så det känns jättebra, speciellt då det är deltagarna själva som har sagt att har det varit bra, säger Agneta.

– Det känns att då är vi inne på rätt spår, att det vi gör här gör skillnad hos individerna. Det är det som är syftet med det här. Så det känns bra, säger Boel.

Projektet räknas pågå fram till slutet av 2023, men

förhoppningen är att det blir en förlängning. ■

Källa: Älvsbyns kommun

Boel Malmström och Agneta Andersson. Foto: Robin Nilsson

Hej Hemby slutrapporterar första projektperioden

Hej Hemby är en kommunöverskridande satsning mellan Övertorneå och Pajala i syfte att öka inflyttning genom att få fler hus till salu och uthyrning på den öppna marknaden samt marknadsföra platsen.

Första fasen av projektet har pågått mellan juni 2020 och maj 2022 med stöd av Region Norrbotten, Läns­

styrelsen i Norrbotten, samt Övertorneå och Pajala kommuner. Du kan antingen läsa slutrapporten som en artikel på vår hemsida eller som en nedladdat dokument.

Från september 2022 går Hej hemby in i steg 2 där vi fortsatt ger stöttning till husägare som vill hyra ut eller sälja men också erbjuder inflyttningsservice. I

steg två är fler aktörer delaktiga, lokala företag och föreningar samt lärcentra deltar för att gemensamt visa upp livet i vår kommun och arbetstillfällen och studiemöjligheter inom privat och offentlig sektor.

Genom att kroka arm över organisationsgränserna engageras fler människor i frågor

ELNÄTET FÖRSTÄRKS LÄNGS NORRLANDSKUSTEN

som rör inflyttning och utveckling.

Hej hemby informerar löpande i sina kanaler på sociala medier och på hemsidan, följ gärna!

Källa: Pajala kommun

Nu är det dags för Krisberedskapsveckan 2022

REDAKTIONEN redaktion@gratistidning.com

Den 26 september – 2 oktober är det åter dags för Krisberedskapsveckan.

En nationell aktivitet som visar hur man kan hantera sin vardag vid exempelvis varubrist, energibrist eller långa elavbrott.

MSB leder kampanjen och årets tema är mat.

Pandemin, invasionen av Ukraina och förra årets it attack mot en butikskedja har aktuali serat behovet av svensk livsmedelsberedskap Enligt MSB behöver fler

privatpersoner skaffa sig en hemberedskap för en vecka och bland de privatpersoner som har stärkt eller planerar att stärka sin hembered skap är det vanligast att man bunkrar extra mat.

Under veckan pågår ett flertal aktiviteter på olika platser i länet.

Källa: Länsstyrelsen

REDAKTIONEN redaktion@gratistidning.com

Svenska kraftnät förstärker transmissionsnätet längs kusten i Västerbottens och Norrbottens län för att möjliggöra den industriella energiomställningen i norra Sverige samt för att kunna ansluta nya vindkraftsanläggningar.

Stora mängder el behövs

Flera stora industrier i norr ska elektrifiera sin verk samhet och det kommer krävas stora mängder el. För att möjliggöra den industriella energiomställningen behöver ledningar och stationer byggas ut. Utbygg naden behövs även för att ansluta vindkraftsanlägg ningar till land och till havs.

Åtta projekt längs Norrlandskusten

Totalt planeras det för åtta projekt längs Norrlands kusten: två nya systemförstärkande 400 kVledningar — Letsi—Svartbyn och Högnäs—Stornorr fors; förstärkning av den befintliga ledningen Svart byn—Keminmaa; två nya 400 kV anslutningsledningar: Högnäs—Högnäs 2 och Svartbyn— Hertsön samt tre nya 400 kV-stationer: Degerträsk,

Svenska kraftnät planerar en utbyggnad av trans missionsnätet längs Norrlandskusten. Läs mer om investeringsprogrammet Fossilfritt övre Norrland (FÖN): www.svk.se/fossilfrittovrenorrland.

Hertsön och Högnäs 2. Samtliga projekt ingår i inves teringsprogrammet Fossilfritt övre Norrland (FÖN).

Dialog pågår

Svenska kraftnät för nu en tidig dialog med myndig heter, organisationer och företag för att inhämta syn punkter från de som berörs av planerna för de projekt som är först ut: Letsi—Svartbyn, Svartbyn—Hertsön samt Högnäs—Stornorrfors. Dialogen kommer fortgå under hösten med ytterligare parter.

Samråd planeras till 2023

Parallellt med förd dialog arbetas förslag på sträck ning fram för att kunna gå ut på samråd till berörda myndigheter och fastighetsägare. Samråden för de projekt som är först ut är planerade till 2023.

Mer information

För mer information om program och projekt: www.svk.se/fossilfrittovrenorrland.

Svenska kraftnät är ett statligt a ärsverk med uppgift att förvalta Sveriges transmissionsnätet för elkraft, som omfattar ledningar för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar transmissionsnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekono misk elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken.

Läs mer om Svenska kraftnät på www.svk.se. För dataskyddspolicy: www.svk.se/dataskyddspolicy

Erik och Matilda med hunden Maya framför huset i Soukolojärvi som de hyrde. Foto: Erik Wernerlich

Krisberedskapsveckan är en årlig informationskampanj som ska öka människors motståndskraft inför samhällskriser och ytterst krig. Foto: Melker Dahlstrand, MSB

Döda

Jourhavande präst

Behöver du någon att prata med? Att få dela sina tankar med någon kan göra skillnad. Jourhavande präst lyssnar, och det som sägs stannar mellan er. Du kontaktar Jourhavande präst via telefon, digitalt brev eller chatt Mer info på www.svenskakyrkan.se

N

JOURH

08 – 702 16 80

Vi finns till för dig som behöver någon att tala med, någon som lyssnar. Du kan tala om problem i familjen, på arbetet, om ensamhet, sjukdom Det finns inget som oroar dig som du inte kan tala om.

Vår älskade Rune Åström

* 26 april 1942

† 18 september 2022 har lämnat oss i stor sorg och saknad Kiruna BRITT-MARIE Dennis och Ingela Lowa, Smilla Patrik och Kicki Ella Släkt och vänner

Tack för vad Du givit Tack för vad Du var Tack för ljusa minnen som Du lämnat kvar

Begravningen äger rum i Mariakapellet fredag 14/10 kl. 14.00 i kretsen av de närmaste. Tänk gärna på Operation Smile Bg: 900-2221

Tänd ett ljus för Rune på kirunabegravningsbyra.se

ÄNGLARNA

Med en väldig smäll gick stroppen av som traktorföraren höll uppe med sin långarm för att föra betongformen på plats. Jag stod på ena sidan och hängde, jag försökte med min tyngd vicka formen på plats. Då brast stroppen och jag föll handlöst med formen en bit innan jag slog min rygg i en byggställning. Formen strök förbi över mitt bröst och med ett ljudligt brak landade den några meter ifrån mig.

Det här hände för ca 45 år sedan när jag under en kort tid var med och byggde Mejeriet i Umeå. Efter den olyckan blev jag sjukskriven ungefär ett år på grund av mina ryggsmärtor som jag då ådrog mig. Min läkare rådde mig att söka ett annat arbete eftersom min rygg inte skulle klara av att utsättas för fler påfrestningar därför påbörjade jag mina teologiska studier.

sjunger många av våra svenska artister. Ted Gärdestad sjunger ”Jag ska fånga en ängel”. Dansbandet Lasse Stefanz sjunger, ”Sju av himmelens änglar”. Lisa Ekdahl sjunger om ”Jag tror han är en ängel”. Sedan har vi TV-serien om två hantverkare som hjälper människor med sitt boende i Sofias änglar.

Änglar omnämns i nästa alla bibelns 66 böcker. Det är en speciell änglaaktivitet när Jesus föds hit till denna världen.

Då läser vi om hur änglarna gläds och lovsjunger människans lycka att de har fått en frälsare från himlen.

De lovsjunger Jesus som är himmelens och jordens största hemlighet. I himlen är den känd men på jorden är de flesta okunniga om det namnet.

Den kristna kyrkan har alltid trott på änglar och änglars närvaro i vår vardag.

Pajala kyrka

från hela Luleå

Lena Stenlund och

Söderberg

Bäcklin

När jag tänker tillbaka på den olycks dagen tycker jag mig se hur Gud sände en ängel till mitt beskydd. Jag kunde likaväl ha dött och följt med formen ner i backen. När jag tittar i backspegeln så inser jag att den olyckan ledde mig in på den prästerliga banan.

Jag tror inte Gud vill det onda men han kan vända det onda till att bli något gott. Så vill jag se det som hände mig där vid mejeribygget.

När jag tittar tillbaka på mitt sjuttiotvååriga liv ser jag hur Gud har sänt sina änglar mig till hjälp många gånger

Våra kvällstidningar skriver nu och då på sina löpsedlar om änglavakt i samband med någon trafikolycka eller arbetsplats olycka. Ordet änglavakt använder media när någon mirakulöst blivit räddad.

Men vet du att den mirakulösa rädd ningen har hänt med dig och mig att Jesus Kristus har lyft av alla våra bojor och fört oss ut från självdestruktionens fängelse till att leva ett liv i frihet.

Änglasång som ger frihet och glädje

Alla våra åtta barnbarn har fått en tavla att hänga vid sin säng. Det är en bild av en stor ängel som beskyddande håller sina armar om två små barn som är på väg att gå över en skraltig bro, där vattnet hotande forsar fram. En vacker bild av trygghet mitt i oron.

I helgens texter kan vi läsa om hur Jesus tillrättavisar sina lärjungar när han säger, ni ska inte glädjas över att andarna lyder er utan; ”Gläd er över att era namn är upptecknade i himlen”.

Astrid Lindgren skriver om Emil i Lönneberga att ”Guds änglar skulle klappa i händer åt detta”. Emil hade bjudit fattigjonen på mammas julmat vilket medförde ett tacksamt jubel från de inbjudna. Vet du att Jesus och hans änglar bjuder in oss till ett jättekalas. Inbjudningskortet har gått ut med ett OSA, om svar anhålles.

En skön helg önskar jag dig Allt gott Gösta Degerman

DEN HELIGE MIKAELS DAG

”Jätteskalvet” bara ett av alla problem

Det som göms i snö kommer upp i tö. Nu när nya centrum invigts samtidigt som flera problem rörande infra struktur, ersättningsbostäder och säkerhet ännu inte lösts står gruvbolaget inför ett skarpt läge att visa graden av sitt ansvars tagande i samband med stadsflytten. Kirunaborna har under hösten fått ta del av två nya exem pel på gruvbrytningens påverkan (som LKAB underskattat): ett nytt

monsterskalv och sprickor som tvingar till en akut lösning för sjukhuset. Över dessa händelser svävar frågan om sprick bildningarnas risker.

LKAB:s brist på tydliga besked och flyktiga svar lugnar minst sagt inte befolkningen, som har färskt i minnet bolagets tidigare felaktiga uttalanden om riskläget.

I fredags (den 23 september) skedde ett jätteskalv i gruvan som tvingades stänga under tiden området säkrades.

Kirunaborna vittnade på sociala medier om hur de kände kraftiga skakningar. Flera märkte till och med skalvet i nya centrum och på Lombolo. På LKAB:s egen skala nådde magnituden upp till 2,2. Lyckligtvis kom ingen person till skada. Men allt kraftigare skalv är inte gruvjättens enda huvudbry.

Beskedet om sprickorna som tvingar fram en brådskande lösning för sjukhuset skapar också oro. Ett forcerat sjukhusbygge kan innebära högre kostnader enligt kommunalråd Gunnar Selberg, som säger till SVT att han inte alls är förvånad över LKAB:s brist på kontroll över de ökande sprickbildningar som drabbar staden:

– Jag är inte förvånad. LKAB har inte kontroll över deformationerna.

Det senaste året har det framkommit flera fall av byggnader som spruckit snabbare än LKAB:s prognoser. Det började med akutevakue ringen av fastigheten på Biblioteksgatan, tätt följt av höghuset Tempohuset. Även i Bolagsskolan och i Hjalmar Lundbohmsskolan har sprickorna

visat sig så stora att LKAB tvingats agera. Alla dessa exempel till trots är det först nu, i samband med rapporterna om sprickor vid Kiruna sjukhus, som LKAB erkänner att gruvbrytningen är orsaken till sprickorna. I samband med den första akutevakueringen, på Bilblioteksgatan, meddelande LKAB till exempel att det hade med den specifika fastighetens konstruktion att göra, och att det inte fanns någon oro för andra byggnader. Bara några månader senare fick LKAB äta upp de orden. Felaktiga prog noser och sedan dessa falska försäkringar om att det inte finns anled ning till oro, har skapat just det. Lokala media har tidigare rapporterat om svårigheten för Kirunaborna att inte känna oro trots LKAB:s upprepade mantra: att bolaget har kontroll över situationen.

Höghus rasade i Miami Sprickor i bärande husdelar kan få allvarliga konsekvenser. Den närmsta och mest upp märksammade händelsen i svenska medier är höghuset som rasade i

Miami, USA. I juni 2021 kollapsade ett tolvvåningshus i Surfside, Miami, med följd av ett 20 tal personer dog och över 100 personer för svann i rasmassorna. Det som var extra anmärk ningsvärt med händelsen var att ingenjörer redan tre år innan raset hade rapporterat om struktu rella skador på byggna den. Trots att skadorna var små var det viktigt att reparera dem i tid, menade ingenjörerna. Bland annat hade pelare, och balkar och väggar i parkeringshuset under huset ”rikliga” sprickor.

Ingenjörerna uttryckte aldrig att byggnaden kunde rasa, men under strök att renovering var nödvändigt. Byggnaden rasade precis innan renoveringen hann på börjas. Fastighetsägarnas advokat, Kenneth S.

Direktor, menade att allt hade hade kunnat hanteras annorlunda om bristerna hade bedömts som ett allvarligt hot, rapporterade Aftonbladet i juni 2021. De bilder som dokumenterats på Miami byggnadens skick innan raset har vissa likheter med de bilder som nu cirkulerar på de sprick drabbade byggna derna i Kiruna.

Kampen mot klockan blir tydlig i många avseenden, inte bara gällande säkerhet. Till exempel har NSD rapporterat om att Fritidsbanken tvingas hålla stängt i väntan på en ny lokal. Det innebär att personer med behov av fritidsutrustning tvingas gå tomhänta under obestämd tid.

Klockan klämtar för LKAB:

Gropen äter sig hela tiden närmare staden och skalven oroar många Kirunabor.

LKAB är pressade att fixa en snabb och säker lösning för de delar som ännu inte är klara i stadsflytten. Det nya jätteskalvet och beskedet om sprickorna i sjukhuset är de senaste av många orosmoment i kampen mot klockan och de ökade deformationerna.

– LKAB har ingen kontroll, säger kommunalråd Gunnar Selberg.

Ett höghus kollapsade i Miami i juni 2021 med förödande konsekvenser.

Kiruna Sjukhus är starkt påverkat av de ökade sprickbildningarna.

redaktion@gratistidning.com

VARJE VECKA I DIN GRATISTIDNING

MOTOR Elbilsbonusen är avgörande för varannan bilköpare. Det visar en Sifoundersökning från bilförmedlaren Kvdbil. Samtidigt finns planer på att fasa ut stödet. Redan nästa år sänks bonusen från 70 000 till 50 000 kronor.

Sedan den 8 juli i år betalas ingen bonus ut för elbilar med ett pris över 700 000 kronor, och från nästa år kommer bonusen minska från 70 000 till 50 000 kronor. Flera partier har dessutom aviserat att man vill se en utfasning av bonusen. Men utan bonus så blir det ingen elbil. Det säger närmare varannan (47 %) bilist i Kvdbils/Sifos undersökning. Mest nega tiva är, föga överraskande, de som fortfarande kör en fossildriven bil. Bland dessa är det 52 procent som inte skulle kunna tänka sig en elbil, om det samtidigt inte medföljer en bonus. Elbilsägarna är inte alls lika negativa (12 %).

– Jag vill inte ta ställning för om elbilsköpet ska

fortsätta att subventioneras och i så fall vad bonusen ska ligga på, men jag kan konstatera att bonusen alltjämt är ett viktigt incitament för många att ens överväga elbil. Om vi inte bara ska upprätthålla takten i omställningen utan också accelerera så kommer det vara otroligt viktigt att utfasningen sker i balans med marknaden, säger Daniel Odsberg, försälj ningschef Kvdbil.

Äldre och låginkomst tagare påverkas mest I svaren syns också klara demografiska skillnader. Bland 56-79-åringarna är det nästan sex av tio (59 %) som inte skulle överväga ett elbilsköp utan en bonus. 18-34-åringarna är betydligt mer motiverade, där är siffran 37 procent. Köpviljan minskar även med inkomsten. 52 procent av de som tjänar upp till 25 000 kronor i månaden skulle ge elbilen nobben om det inte fanns en bonus. Motsvarande siffra bland de som tjänar över 35 000 kronor är 41 procent.

Om undersökningen Undersökningen genom fördes i Kantar Sifos webbpanel under perioden 16-19 mars 2022. Totalt intervjuades 1145 personer i åldern 18-79 år Webbpanelen är riksrepresentativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval. Det förekommer ingen självrekrytering i Sifos webbpanel.

Elbilsbonusen är avgörande för varannan bilköpare.

Tipsa

gruvrymden finns inga känslor: LKAB:s girighet dödar vårt hopp

I gruvrymden finns inga känslor. Begreppet rymd har på olika sätt kunnat förknippats med Kiruna. Till exempel rymdindustrin med Esrange och IRF, eller den futuristiska arkitekturen som präglade det gamla stadshuset innan rivningen. När det byggdes pratades Kiruna fortfarande om som mönsterstaden, framtidsstaden. Idag associerar jag tyvärr begreppen Kiruna och rymd med något negativt. På grund av gruvbrytningen har Kiruna under många år alltmer vittrat sönder till att kännas som en dystopisk rymdkoloni, Månbas Alpha. I dikten Epilog skriver Tomas Tranströmer: ”December. Sverige är ett uppdraget, avtacklat skepp. Mot skymningshimlen står dess master kärvt. Och skymningen varar längre än dag.”

Den dikten får mig att tänka mer på Kiruna än Sverige, och jag är rädd att vår hemstad ganska snart bara blir ett tomt, kallt skal.

I gruvrymden finns inga känslor. Denna sorg blir extra påtaglig nu när ”nya centrum” invigs Lokala politiker, företagare och föreningar sluter upp och försöker skapa engagemang och vara positiva, men bakom leendena finns den bittra insikten att vi nu, efter många år av konflikter och olika visioner, får nöja oss med det absolut minsta möjliga i form av ersättning och kompensation för den stad som LKAB:s giriga brytning slukat underifrån. Det är en enorm snålhet och rent ut sagt ett hån mot alla vanliga människor i Kiruna. Alla duktiga gruvarbetare som år ut och år in offrar sin tid och sina kroppar för att bryta fram miljarder till statskassan. Alla barnfamiljer som trots risken att föda barn utan BB eller fungerande sjuk vård – trots bristen på utbud i form av service, omsorg och kultur – väljer att satsa på en framtid här uppe. Alla lokala handlare och företagare som får se sina livsverk söndersmulade av LKAB:s önskan om mer brytningsmark, utan en rättvis kompensation – med härskarmetoder nästintill tvingade att skriva på

ersättningsavtalen med tvång om sekretess. Och om det är någon som vågar stå emot blir de uthängda som omedgörliga snåljåpar som står i vägen för den allsmäktiga gruvnäringen. Jag har hört flera Kirunabor som berättat om hur de inte vetat bättre än att skriva på dessa ensidiga avtal.

I gruvrymden finns inga känslor. Häromdagen läste jag en bra krönika i NSD, av den duktiga och unga Kirunabon August Tapojärvi. Han skriver angående framtidsutsikten och respekten för den vanliga människan i Kiruna:

”Jag jobbar och gör så gott jag kan för att min fritid ska vara så trivsam som möjligt. Jag betalar skatt och tar mitt ansvar i min lilla bubbla här i världen. Men var är mitt värde som vanlig arbetare? Var är människovärdet för alla oss som genererar miljarder till statskassan varje år? Vi ger dagligen av våra krop par och liv för att göra vinst för staten på rikedomarna vi har i vår mark. Vad mer vill ni ha av oss innan vi åtminstone kan få vettig sjukvård? Så, vem slåss för Kiruna? Vaga muntliga löften har kommit från både höger och vänsterpartier men trots det är det fortfarande dödens väg som är vår enda väg ut.”

Tyvärr hamnar ofta diskussionerna och skulden på lokala politiker, medan vi missar att rikta blicken mot de som faktiskt är ansvariga: LKAB och staten. Redan 1919 skrev Ernst Didring i sin roman Spelarna om makteliten som från styrelserummen i Stockholm drog trådarna till gruvans marionett ter. 2017 riktade riksrevisionen i sin rapport om samhällsomvandlingen skarp kritik mot LKAB och regeringen. I rapporten lyfter de fram att planeringen varit bristfällig – att LKAB underskattat kostnaderna för projektet vilket leder till att kommuner, företag och privatpersoner inte blir tillräckligt kompenserade.

Vi väljer inte var vi föds, men den platsen präglar och formar oss, och att se den bortryckt under ens fötter är som att bli fråntagen en del av sig själv. Vi

väljer inte var vi föds och nu kan vi knappt välja var och hur vi ska bo. Med LKAB och statens metoder och brist på ansvar verkar det som att de vill att alla ska flytta härifrån. Att staden blir en arbetskoloni där arbe tarna sover i plåtbaracker, matas genom en sond, och sedan går till jobbet utan att gnälla. Alla människor på en ort är viktiga för att skapa en dräglig tillvaro under den korta tid vi får här på jorden, men trots LKAB:s budskap om hållbar samhällsomvandling – gruva och sam hälle sida vid sida och så vidare – är dräglig tillvaro ett begrepp som verkar fattas i deras ordbok.

I gruvrymden finns inga känslor. Att kritisera LKAB är som att hota Kirunas överlevnad. Samma gamla visa: att ”utan gruvan är Kiruna ingenting” –trots vår fantastiska natur och våra förutsättningar för turism.

I sin bok Norrland skriver PO Tidholm: ”Kort sagt, gruvor skapar arbetstillfällen och tillväxt, men det är långt ifrån självklart att det sker på den plats där malmen finns.” Han förklarar också hur denna diskussion stannar vid en orättvis syn på norra Sverige: ”…på det stora hela är diskussionen ändå fastlåst i en gammal analys: Norrland är en koloni, en landsända där ingrepp inte kostar och där människor ska vara glada för de jobb de kan få.” Detta lyfter också en anonym skribent i ett nummer från 2013 av Tidningen Brand. Hens ord och framtidsspaningar är tyvärr idag mer sanna än någonsin: ”…samlevnaden är varken fridfull eller symbiotisk; den är en motsättning. Samma lönsamhet som möjliggör stadens fortlevnad, underminerar samtidigt densamma. Förkastningarna, kratrarna, sprickorna hotar att svälja allt. Husen och vattenledningarna och avloppen och vägarna. Men de kommer också att äta av människorna; av våra liv, våra minnen, vårt hem.”

I LKAB:s gruvrymd finns inga känslor.

Rekordstort intresse för klimatinvesteringar i länet

NORRBOTTEN Klimat klivet är ett investeringsstöd till åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Den senaste ansökningsperioden till Klimatklivet stängde den 8 september. I Norrbotten kom 18 ansökningar in och tillsammans omfatta de de ett rekordstort sökbelopp

Ansökningarna är nu under handläggning hos Länsstyrelsen för att sedan lämnas över till Naturvårdsverket som granskar och fattar beslut.

– Det värmer i hjärtat att intresset för Klimat klivet varit så stort här i Norrbotten. Vi har fått in ansökningar för både små och stora åtgärder över hela länet, vilket är jätteroligt att se, säger Arvid Boström, handläggare på Klimatklivet.

Från januari i år fram till den 20 september har 15 ansökningar i Norrbotten beviljats stöd från Klimatklivet till ett sammanlagt belopp av drygt 20 miljoner kronor. Dessa åtgärder beräknas bidra med en utsläppsminskning på 3,2 miljoner kg koldiox idekvivalenter per år. Det motsvarar utsläppen från att köra drygt 2 miljoner mil med en ny dieselbil.

Stöden under 2022 har gått till bland annat laddstationer samt olika åtgärder inom jord brukssektorn. Jordbruk tillhör ett av de prioriterade områdena inom Klimatklivet och åtgärderna som har beviljats stöd avser elek

trifiering, uppvärmning, biogasproduktion och transportminskningar inom gödselhantering.

Ansökan om stöd för publik laddinfrastruktur Funderar du på att byg ga laddstationer som är tillgängliga för allmän heten? Klimatklivets andra utlysning för publik laddinfrastruktur öppnar den 26 septem ber och stänger den 7 oktober klockan 16:30.

Du kan få stöd på upp till 70 procent av inves teringskostnaden. Läs mer om stödet och hur du ansöker på Natur vårdsverkets webbplats: naturvardsverket.se

Under första utlys ningen som hölls i april inkom 8 ansökningar i Norrbottens län. Dessa omfattar ett sökt stödbelopp på sammanlagt 11 miljoner kronor.

– Intresset för elek trifiering är en stor trend i samhället, vilket även speglar sig i våra rådgivningssamtal. Vi på Länsstyrelsen hoppas dock få in ännu fler an sökningar under nästa utlysning Etableringen av nya laddstationer är viktigt för att underlätta den gröna omställning en, särskilt i Norrbotten där avstånden är stora och möjligheterna att ladda bilen mindre. Jag hoppas verkligen att man passar på och söker stöd för detta, säger Arvid Boström.

Kiruna blir som en koloni där rikedomarna utvinns.

Källa: Länsstyrelsen

Från januari i år fram till den 20 september har 15 ansökningar i Norrbotten beviljats stöd från Klimatklivet till ett sammanlagt belopp av drygt 20 miljoner kronor.

Beyond words till Pajala

KULTUR Hur många kan räcka upp handen och säga att de tagit del av allt som våra skattepengar går till? Sjukvård, skola, barnomsorg och äldrevård är en självklar del i allas liv. Men hur är det med kultur..?

Det har beslutats både nationellt och lokalt att det ska finnas ett utbud av dans tillgängligt för människor. Man ska inte behöva resa till huvudstaden eller större städer runtomkring för att få uppleva professionell dans.

I Norrbottens alla kommuner hjälper Dans i Nord att uppfylla de kulturpolitiska mål som är gemensamt beslutade:

• främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor

• främja kvalitet och konstnärlig förnyelse

• främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas

• främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan

• särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur

På måndagen den 17 oktober besöker Dans

i Nords internationella dansare Pajala med sin föreställning Beyond Words.

Som ny medarbetare och frilansande projektassistent till Dans i Nord (som aldrig sett särskilt mycket dans, annat än i musikaler

eller skolföreställningar tidigare) blev jag nästan överväldigad när jag fick smyga bakom kulisserna och se vad som jobbades på. De unga dansarna i Beyond Words­ensemblen som ursprungligen kommer från Japan, Sverige, Italien och Spanien har studerat på världsberömda skolor och tränas av de allra bästa koreograferna som i vanliga fall jobbar på operan i Paris, Stockholm eller you name it…!

Man tappar nästan hakan när man förstår kvalitén av det som faktiskt erbjuds. Och vilka proffs som kommer hit ”till oss”.

Tillhör man den skara som brukar muttra att ”Jaha… kan man inte jobba med folket som bor här då… ?” JO, men det är det som är så otroligt fantastiskt! Dans i Nord jobbar för just det – att inspirera och sam mankoppla proffs och amatörer. Samarbeten sker både internationellt och lokalt! I alla länets

14 kommuner ges både en kvällsföreställning och en föreställning för skolelever. På vissa platser väljer man att ha en hel temavecka inför skolföreställning en. Tack vare dansen så kan man få igång samtal och funderingar kring kärlek, sammanhållning och utanförskap för att bara välja några ämnen.

Så min uppmaning till alla i Pajala kommun är – våga gå utanför din komfortzone, om nu dans inte tillhör det du vanligtvis går och tittar på. Det kan trigga igång känslor som du inte trodde fanns. Kanske är det också därför som föreställningen heter Beyond Words.

Dansföreställningen

Väven i Pajala

”Genom cirkusens häpnadsväckande möjligheter och dansens abstraktion rör vi oss under, över, igenom och tillsammans med vävstolen och dess väv. Vi låter kroppen solva, trampa, mata fram och rulla mellan det ömsom lugna och tunga momenten i vävens tillblivelse.”

4 oktober kl 18.00 i gamla sporthallen bjuds det på dansföreställningen Väven. Föreställningen beskrivs som ett möte mellan den rörelsebaserade scenkonsten och den vävande textilkonsten. Vävning är centralt som hantverk,

arbete och plats i samhäl let. Detta förkroppsligas också i föreställningen där själva vävstolen har central del.

I skapandeprocessen träffade Dansinitiativet barn från bl.a. Pajala kommun i åldern 7 9 år för att utgå från deras tankar kring kreativitet, liv och vävning. De var även på besök i vävstugan på Plättis i Pajala och träffade lokala textilhant verksutövare i samtal om vävning

Källa: Pajala kommun

Dansinitiativets kompani, av Marie Wårell

Fri entré. Från 7 år.

Koreograf: Marie Wårell Textilkonstnär: Ida Isak Westerberg

Danskonstnärer: Moa Autio och Tanja Andersson

Cirkusartist: Mikkel Hobitz Kompositör: Mirja Palo Producent: Erika Pekula Pettersson

Ljusdesign och teknik: Calle Mårtensson

Målgrupp: Från 7 år Längd: 40 min

Med stöd av Luleå kommun, Kulturrådet, Region Norrbotten och Sparbanken Nord.

I samarbete med Danskonsulent Norrbotten, Hemslöjdskonsulenten Norrbotten, Pajala kommun och Arjeplogs kommun.

REDAKTIONEN redaktion@gratistidning.com

Delia Albertini från Italien, Olivia Blanch från Mallorca och Reiko Otha från Japan repetera inför föreställningen Beyond Words. Foto: Helena Roos

Dans i Nord bjuder på kostnadsfri föreställning:

Reiko Ohta och Erik Åhl blir coachade av Clairemarie Osta från Kungliga Svenska balettskolan.

Föreställningen beskrivs som ett möte mellan den rörelsebaserade scenkonsten och den vävande textilkonsten.