8
GOTLANDS ANNONSBLAD vecka 7, torsdag 16 februari 2012
Gästkrönikör John Andersson
Nya Hyundai i40 helgen: 5 la e h t e p Öp ag 11-1 5 • sönd
iär! Prem
0-1 lördag 1
Minnet 5 års Nybilsgaranti med fri körsträcka
Hyundai i40 Kombi 214 900 kr eller 2 169 kr/mån Just nu iPad på köpet!
Hyundai i40 Sedan 204 900 kr eller 2 069 kr/mån
ÀST /ZCJMTHBSBOUJ NFE GSJ LÎSTUS¾DLB p ÀST 7¾HBTTJTUBOT p ÀST 4FSWJDFBTTJTUBOT ÀST -BDLHBSBOUJ p ÀST 7BHOTLBEFHBSBOUJ p ÀST 3PTUTLZEETHBSBOUJ Bränsleförbr. vid bl. körning: (man/aut) 4,3-7,7 l/100 km, CO2 113-179 g/km. Miljöbil enl. definition i förordning 2007:380. Bilarna på bild är extrautr. Finansieringsförslag via Hyundai Finans, inkl. 3 mån. fritt Låneskydd: 6,50% ränta (per 2011-07-19), 36 mån, 30% kontant eller inbytesbil, 45% restvärde, eff. ränta 7,49-7,58%.
Öppet: mån-tors 8-18, fre 8-17, lör 10-13 Skarphällsgatan 5 • Visby • Tel.vx 27 95 40
Kontorslokaler uthyres i Visby Mellan 200-300 kvm med fantastisk havsutsikt i närhet till hamnen, Cypressen 3. Goda parkeringsmöjligheter. För mer information - kontakta: Per-Ola Olovsson po@cab.net, 0703-30 40 30
■ ■ Kan man vara lita på sitt minne? Att det som hände för tio tjugo trettio fyrtio år sedan verkligen hände eller om tiden och ens undermedvetna har förvanskat och kanske till och med förskönat? Ibland verkar det som om det man gjorde förra veckan redan är blockerat och undanskuffat till någon mörk vrå i bakhuvudet. “Det där har jag aldrig sagt! Det där har jag aldrig gjort! Det där har inte hänt! Det där är inte sant!” För det är väl så att man förtränger saker man sagt eller gjort som man kanske inte borde ha sagt eller gjort för att man skäms eller kanske för att skydda sig själv.
Att ha selektivt minne är både en välsignelse och en förbannelse. Det lindrar kanske för stunden men i den där mörka vrån ligger det och gnager, påverkar en utan att man vet om det. Om det sen manifesterar sig på något sätt är en annan sak. Möjligheten (risken eller chansen beroende på hur man ser på saken) finns att det fortsätter hålla sig fördolt. Men fick jag välja skulle jag dra fram det till ytan hellre än att vandra genom livet med en tidsinställd mental bomb, med skygglappar, okunnig om vad som tickar inombords. Tack vare Facebook har jag återknutit kontakten med många från förr. Speciellt en person hade jag en lång konversation med som väckte mindre behagliga minnen från när jag var liten vid liv. Hanterbara nu när jag vuxit, och då menar jag inte bara åldersmässigt, men likväl jobbiga minnen. Mitt unga jag fann sig antagligen nödgad att förtränga dessa för att klara av nästa dag, för att helt enkelt orka med. Frågan är hur mitt liv hade sett ut
idag om jag istället hade konfronterat dessa händelser. Visserligen var jag för ung, oerfaren och okunnig för att göra det då men vad hade hänt om jag hade haft möjlighet att bearbetat det när tonåringen i mig gick vilse? För mitt liv som vilsen tonåring, och även de närmaste nästföljande åren efteråt, berodde till stor del på dessa minnen, det inser jag nu. Som om minnena låg där bak och levde sitt eget liv, störde och bråkade, ville ut och mitt undermedvetna kämpade för att hålla det fängslat. Ett inre krig som ingen såg och som påverkade det liv jag försökte leva och som alla såg. Jag förstod inte vad som pågick, varför jag var så stökig och bråkig. Jag reflekterade inte över det, jag hade inte verktygen att göra något åt det, än mindre se det. Jag vet inte om någon i min omgivning kunde det och jag klandrar ingen. Men visst hade det varit skönt om någon hade tagit tag i mig och frågat vad fan jag höll på med och varför. Nån som hade lyssnat och sett. Och förstått. Någon som hade kunnat desarmerat bomben. Framför allt hade de insikter jag fått idag kommit betydligt tidigare, i yngre år när de hade gjort mer nytta och haft ett större inflytande över det liv jag lever idag. Så det bästa, om man har möjlighet, är att konfrontera sina minnen, gamla som unga, inte att förtränga utan blottlägga. Först då är de möjligt att åtgärda. John Andersson projektjohn.blogspot.com