Mhz
#03 2014
Stephans tankar SID 2 Radio med respons SID 4 Upphittat: 68 FM-frekvenser SID 9 Vad säger tittarsiffrorna? SID 10 LTE vs DAB+ i Norge SID 11 Tema: Framtidens tv SID 12 Sändarbyte pågår SID 20 När katastrofen kom SID 25 NOC-nytt SID 26 Teknikbossen SID 28 Panelen tycker till SID 30 Så funkar mobila eventmaster SID 32
Unikt innehåll och hembesök från 250 installatörer – det är två metoder för att nå framtidens tvtittare.
Genomslag Tv som når fram
Mhz #3
SID 12
s1
❱〉
ledare
Nu har Boxer lanserat Boxer Play så kunderna även kan titta på live-tv, serier och filmer på surfplattan eller på sin smartphone. Ett riktigt bra komplement till marksänd tv.
Täckningen för digitalradio ökar runt om i världen. Här illustreras täckningsökningen i Australien, Holland och Norge 2008 vs 2013. Läs om fler länder och hela rapporten från WorldDMB på digitalradio.nu.
I väntan på … NU HAR VI FÅTT BESKED OM VILKA RADIOAKTÖRER SOM HAR FÅTT TILLSTÅND AV MYNDIGHETEN FÖR RADIO OCH TV ATT SÄNDA DIGITAL RADIO. DET ÄR BRA. MEN, EFTER RIKSDAGSVALETS UTGÅNG HAR VI EN INTRESSANT, MEN OCKSÅ OVISS TID FRAMFÖR OSS.
Tillståndsgivningen för de kommersiella radiokanalerna att sända digitalt i marknätet medger en väsentlig utbudsökning i hela Sverige. Många orter kan gå från i medel två kommersiella kanaler till upp mot 25. Till detta tillkommer möjligheter för Sveriges Radio att sända 10-16 kanaler, givet att deras sändningstillstånd från regeringen medger detta. Många svenska lyssnare kommer gå från i medel fyra till sju analoga FM-kanaler till 40 digitala kanaler. Det bådar gått för mediemångfalden i Sverige. Senast i november kommer Nina Wormbs presentera sin utredning kring tidplanen för introduktionen av DAB+. Samtidigt kommer Riksrevisionen att utreda frågan. Med ett nytt parlamentariskt läge i riksdagen så förstår man att framtiden för mediefrågor i allmänhet och radion i synnerhet kommer att debatteras flitigt. Vi på Teracom står fast vid att framtidens radio är digital. Då kommer lyssnarna, vid sidan om lyssnandet via internetbaserade tjänster, att få tillgång till fler kanaler och nya tjänster. Kanalerna kommer kunna sändas ut mer energieffektivt och billigare jämfört med FM. Distributionskostnaden är 15-20 procent per kanal jämfört med analog radio. Ett utbyggt digitalradionät för Sveriges radio konsumerar 75 procent mindre energi än dagens analoga FM-nät och en DABmottagare konsumerar 20 procent mindre energi än en motsvarande FM-mottagare. Allt detta i ett nät som tål när det stormar. Vi ser samtidigt att FM kommer leva under en lång tid framöver och därför reinvesterar vi även i denna teknik. För robustheten, för lyssnarna och för miljön. Läs mer om den satsningen på sid 20.
Vd:s tankar om medielandskapet Tv-kanaler tvingas återbetala miljonbelopp till sina annonsörerna på grund av minskat tittande.
❱〉
Välkommen till Mhz! Psst! Du vet väl att Mhz finns digitalt för läsplatta och blädderbart magasin. Där hittar du extramaterial och bonusläsning. Läs mer på teracom.se/mhz
HÄMTA APPEN DIREKT TILL DIN LÄSPLATTA iPad: https://itunes.apple.com/se/app/mhz-teracom/id798673505?mt=8 Android: https://play.google.com/store/apps/details?id=mhz.teracom s2
Stephan Guiance, vd
Mhz är ett magasin från Teracom. Adress: Teracom AB Box 30150 104 25 Stockholm Telefon: 08-55 54 20 00 Webbplats: www.teracom.se Chefredaktör: Magnus Rosenberg magnus.rosenberg@teracom.se Projektledning Teracom: Gunilla Svahn gunilla.svahn@teracom.se Produktion: Å kesson & Curry AB www. akessoncurry.com R edaktör: Karin Molin Klingemann k.molin@akessoncurry.com Art director: Assar Foddis a.foddis@akessoncurry.com Skribenter : Sofia Brattwall, Henrik Harr, Ulrika Häggroth, Sanna Jurelius, Ola Jacobsen Fotografer: Sofia Brattwall, Ola Jacobsen, Christian Hagward, Mats Palmqvist, Mats Lundqvist , Pysse Holmberg, Mattias Ahlm, Anna Friden, Michael Gowell, Linda Cartridge, SBS Discovery Omslagsillustration: Chris Reddy Illustratörer: Ariel McMillion, Tryck: Hylte
Den som har strul med tv-signalen kan få hembesök. Läs mer på sidan 16.
Byssan lull…
…sjöng Cilla Benkö, SR, och Christer Modig, MTG, på scenen under programpunkten ”Radiocheferna” på Radiodagen. Medverkade i panelen, dock ej i sången, gjorde även Herbert Neuwrith, UR, och Staffan Rosell, SBS Radio. Staffan kan du läsa mer om på sidan 7. Via QR-koden kan du se en del från radiochefernas diskussion.
ringer radioprogrammet Karlavagnens trogna lyssnarskara för att diskutera allt mellan himmel och jord. Läs mer på sidan 5.
Masten ska höjas från 54 till 120 meter” säger Teracoms projektör Jhan Nilsson apropå att man bygger en mast i Hälleberga för att förstärka P4:s radioutsändningar. Läs mer och se filmen i läsplatteversionen av Mhz som du kan ladda ner gratis från Appstore och Google Play eller på Teracoms Youtube-kanal.
– Jag kommer köra in i kaklet.
PÅ TERACOM SÄNDER VI UT
Vart tog pausfåglarna vägen? Dagens
TV OCH RADIO. När du vill. Var du vill. I vilket format du vill. Till vem du vill. Enkelt och pålitligt, genom luften. Via ett av världens modernaste marknät; 734 master utrustade med spetsteknologi, lokaliserade över hela Sverige och Danmark. Vi levererar allt från Melodifestivalen i hd till Viktigt Meddelande till Allmänheten över radio. Teracom ingår tillsammans med Boxer i nätoch betal-tv-koncernen Teracom Boxer Group. Mer information finns på www.teracom.se.
tv-tittare sitter knappast och väntar snällt vid tv:n på
Det kom ett samtal… ”Varför renoverar Teracom FM-sändare när man ändå verkar för en övergång till digitalradio?”, den frågan fick Per Borgå, Teracoms produktchef radio och svarade: – Om du har en bil som du vet måste fungera så måste du serva den, även om du gärna skulle byta till en flottare modell. På sidan 20 kan du följa sändarbytet i Storuman.
Mhz #3
att programmen ska börja. Eva Hamilton slutar på SVT till årsskiftet och resonerar kring framtidens tv på sidorna 12-15.
s3
Foto: Pysse Holmberg
Pia Kittel (t.v.) på SMTRADIO som bland annat producerar Karlavagnen Sommar för Sveriges Radio. En av sommarens gästprogramledare var Annika Jankell (t.h.): – Att snickesnacka om stort och smått och brett och smalt är det bästa jag vet. Därför är jag överlycklig att få möta mina medmänniskor i Karlavagnen Sommarkväll, säger Annika.
s4
radio hela vägen
4 röster
Radio med respons Berättat för Sofia Brattwall & Sanna Jurelius
Hur når man hela vägen fram till radiolyssnarna? Spännande ämnesval och oväntade vinklar, interaktion, ny teknik och detaljerade målgruppsundersökningar är några strategier som används. Mhz har pratat med fyra radioaktörer som arbetar för att nå och engagera sina målgrupper.
Pia Kittel
Titel: Programchef Företag: SMTRADIO som bland annat producerar Karlavagnen Sommarkväll för Sveriges Radio Karlavagnen är Sveriges största samtalsrum. Ända sedan starten den 18 januari 1993 så har tanken varit att Karlavagnen ska vara programmet där man får höra lyssnarnas egna berättelser. Under tre somrar i rad har SMTRADIO fått förtroendet att producera Karlavagnen Sommarkväll för Sveriges Radio P4. Under de veckor när vi producerar programmet har vi engagerat kända personer. Det kan vara programledare, artister, författare med fler. Personer som vi tror är genuint intresserade av att prata med människor och höra deras berättelser. Tillsammans med programledarna väljer vi ämnen för programmet. Ämnen som programledaren själv har erfarenhet av eller kan relatera till eller är intresserad av. Vi försöker även vända och vrida på ämnena för att hitta många intressanta vinklar som tilltalar en bred målgrupp. Om ämnet för kvällen är separation behöver det exempelvis inte bara handla om en skilsmässa mellan ett par. Det kan också handla om den separationen
Mhz #3
som sker när ens barn flyttar hemifrån eller om en vän flyttar till ett annat land. Detta gör, förhoppningsvis, att många fler lyssnare kan delta i samtalet med sina erfarenheter. När Karlavagnen startade för över 20 år sedan kunde lyssnarna bara ringa in till programmet. Men i takt med den tekniska utvecklingen har kontaktvägarna blivit många fler. Först kom möjligheten att maila till programmet. Och sedan kom de sociala medierna som Facebook och Twitter. Men fortfarande är det via telefonen som de flesta lyssnarna medverkar. Vi gör också programmet Plånboken till Sveriges Radio P1, om konsumentfrågor och privatekonomi. Här sker lyssnarmedverkan dels genom att lyssnarna mailar och tipsar om ämnen som de tycker att programmet ska ta upp. Och dels genom att lyssnarna kan ställa frågor till Plånbokens experter. Lyssnarna kan ställa frågor om juridik, konsumentspörsmål, pensioner, privatekonomi och försäkringar. Tanken med Plånboken är att programmet ska vara informativt och kännas nyttigt för lyssnarna.” s5
radio hela vägen
4 röster
Ingrid Östlund
Foto: Ola Jacobsen
Titel: Chef för Avdelningen Publik & Omvärldsanalys Företag: Sveriges Radio I vårt uppdrag ligger omvärldsbevakning och analys av lyssnarsiffror och andra publikundersökningar. Vi följer medieutveckling och medievanor både i Sverige och internationellt. Vi studerar radiopubliken och hur den agerar. Mycket av förändringen i medievanor bottnar i att distributionstekniken har förändrats, med internet och nya tjänster, men man måste också förstå levnadsvanor, demografi och urbanisering. Mätning med PPM är officiell branschvaluta för nationell radio sedan 2013. Det är en panel på omkring 1 000 personer som gått med på att registrera sitt radiolyssnande med hjälp av en mätare varje dag. Panelen räcker inte för att mäta radiolyssnandet i våra P4-områden så där kompletterar vi med telefonintervjuer. Vanligtvis hör människor program på FM-bandet som passar med deras livsrytm och levnadsvanor. SR Play och möjligheten att lyssna i efterhand har gjort att människor kan hitta nya program. Eftersom Sveriges Radio inte behöver sälja annonser, är det inte heller så viktig att folk ska lyssna när vi har tablålagt något eller att maximera publiken vid enskilda tidpunkter. Vi tittar på räckvidd och även på lyssnartid. Vissa program har få lyssnare, men som lyssnar på hela program. I andra fall är det viktigt att en viss målgrupp lyssnar för att uppfylla vårt public service-uppdrag. Det finns många utmaningar med att mäta det digitala radiolyssnandet. Att ha laddat ner ett program innebär t ex inte att man har lyssnat på det. Än så länge är det främst de som lyssnar på FM-radio som också använder SR Play. Men vi märker nu att vi når nya lyssnare enbart digitalt också. Just nu diskuteras det mycket om tablå-tv tappar tittare till exempelvis Netflix. Man kan säga att Spotify var för radiolyssnandet vad Netflix är för tv nu. SR har dock inte tappat lika mycket i lyssningstid, eller antal lyssnare de senaste åren, som den kommersiella radion. Som helhet har radiolyssnandet gått ner, framförallt bland unga jämfört med för 15 år sedan. Men här får vi även skilja på vad som är radio, distributionsform och apparat. Man lyssnar kanske inte på FM-radio på samma sätt som tidigare. En förhoppning är att unga upptäcker att mobilen är en radioapparat också och att det vi erbjuder är tillräckligt intressant innehåll för att lyssna där.” s6
Staffan Rosell Titel: Vd Företag: SBS Discovery Radio
Mhz #3
Foto: SBS Discovery
För att nå fler lyssnare, och särskilt yngre målgrupper, krävs att vi ser på deras mediekonsumtion och anpassar oss där efter. Vi behöver finnas där de finns. Hos unga handlar det också om att skapa en radiovana – att lyssna på sådant som inte är ens egen valda musik, utan som innehåller överraskningsmoment, humor, information, nyheter och musik i en lagom blandning. Det är vad jag tycker är radio, oavsett teknologi. Med vår plattform Radioplay vill vi skapa något som blir känt bland unga som platsen där man hittar massor av kanaler med ljudklipp, popupstationer och podcasts. Vi vet att många ungdomar lyssnar och konsumerar media via mobiltelefon med hörlurar mer än vad de spenderar tid vid datorn eller med att läsa tidning. Det gäller att ha ett brett utbud av lättillgängliga, gratis tjänster som även är tillräckligt intressanta. Vi har också lanserat radiokanalen NRJ nationellt, för att nå yngre lyssnare. Något som vi tror kommer mer och mer är popup-kanaler som existerar under ett par veckor på Radioplay. Vi har nyligen haft en Summerburst-kanal och en The Foo-kanal. De kan leva en period i samband med en konsert eller vid lansering av ett nytt album. På FM-bandet finns bara ett visst antal frekvenser att sända på, men både via nätet och i markbunden digitalradio har vi hur stort utrymme som helst och kan göra mycket mer. Det är häftigt. När markbunden digitalradio blir verklighet kommer vi få mer kapacitet och fler möjligheter både vad gäller kanaler och utbud. Det gör att vi tror mycket på den tekniken. På sikt innebär det också en lägre sändningskostnad per kanal, vilket gör att vi kan ha råd att ha fler kanaler. Det viktigaste är att fler kanaler då kan nå hela Sverige. Steg två är att få plats för ytterligare kanaler. I dag har de flesta svenskar sex radiokanaler. I framtiden kommer de att ha 20-25 kanaler. När man väl hittat en publik och vant dem vid radio så kommer de inte att bry sig om radion sänds via webb, FM-bandet eller en markbunden digitalradioplattform. I alla tider har man varvat radiolyssnande med rent musiklyssnande, oavsett om det är en lp- eller cd-skiva eller Spotify. Jag tror att det kommer fortsätta vara så.” s7
radio hela vägen
4 röster
Stina Näslund
Foto: Mattias Ahlm
Titel: Producent, Kropp & Själ, i Sveriges Radio P1 Företag: Filt När vi sätter agendan för kommande program försöker vi alltid välja brännande ämnen som får folk att vilja lyssna. Istället för att följa nyhetsflödet slaviskt tittar vi på vad som är aktuellt och funderar på hur vi kan hitta egna vinklar. Vi kanske gör någonting oväntat eller ser på ämnen från ett helt annat håll. Exempelvis sände vi ett program som hette Stressa upp, där vi diskuterade kring fördelarna med att stressa. Ett annat exempel är programmet Rädda pessimismen, eftersom vi uppfattade att det har kommit ett motstånd till överdrivet positivt tänkande. Vi tror att det är programmens kvalitet som drar lyssnare så därför gör vi noga research om varje ämne och ser till att varva de personliga livsödena med aktuell forskning och uttalanden från experter. Men det är inte ämnet i sig som skapar det största intresset utan det är berättelserna från de som ringer in, människorna som har varit med om speciella saker som de vill dela med sig av. Beroende på vilka ämnen som tas upp får vi mer eller mindre återkoppling från lyssnarna, men en strategi vi har är att inte rikta in oss på en specifik ålder utan snarare ett skeende i livet. Tidigare i år sände vi ett program som handlade om hur sorg förändras över tid och då var det ju många äldre som hörde av sig eftersom de ofta har mer erfarenhet av förlust. Dock uppskattades programmet även av yngre som hade gått igenom liknande saker. Sorg är ju en universell erfarenhet. Kropp & Själ sänder direkt och vi har ett telefonväkteri som tar emot samtal under programmet. Här gäller det att varje vecka försöka hitta en klar vinkel som håller för 50 minuter och fundera kring hur vi formulerar oss i sändning för att skapa interaktion på våra övriga kanaler (twitter och facebook) efter programmet. Då fortsätter diskussionerna på facebook och twitter och det är speciellt unga som drar dem vidare i de sociala medierna.”
s8
noterat Kanal 9 HD till Media Gateway SBS Discovery TV har beställt en förbindelsetjänst för Kanal 9 HD från Chiswick London till Kaknäs med anslutning till Teracoms Media Gateway-plattform. – Det betyder att Kanal 9 HD blir tillgänglig i vår plattform i Kaknäs och att alla operatörer som är intresserade av programtjänsten enkelt kan vända sig till Teracom, säger Erik Helsing, Key Account Manager på Teracom. – Affären visar att Kaknäs är den ledande nordiska mediahuben och det naturliga valet
för programbolag, säger Patrik Hellzén, Account Manager. Nu ska tjänsten Media Gateway utvecklas ytterligare. – Det handlar dels om att kunna beställa och skapa fler anslutningsmöjligheter så att till exempel IP-baserade operatörer kan få en bättre tjänst. Men även om att utveckla marknadsföring och avtal för att göra det mer effektivt för både köpare och säljare av programinnehåll, säger Patrik Hellzén.
Upphittat: 68 FM-frekvenser
Radioutseende är ett utdöende begrepp.” Gunnar Bolin på Radiodagen 2014
Regionala annonser – nu även i TV3 HD I takt med att allt fler tittare ser på TV3 HD istället för TV3 har Viasat valt att även regionalisera sändningen av TV3 HD. Lokal reklam kommer att sändas i 19 olika regioner, med samma regionsindelning som redan finns för TV3. – Tittarnas medvetenhet om kvaliteten på hd-sändningar växer. Antalet hushåll med DVB-T2-mottagare ökar i snabb takt, vilket
innebär att fler och fler väljer hd-kanalen som alternativ till standard-tv, säger Erik Helsing, Key Account Manager på Teracom. Teracoms marknät lämpar sig väldigt bra för regional nedbrytning eftersom vi kan styra signalen till varje sändarmast, och därmed nå tittaren med rätt lokalt innehåll. Sedan tidigare är redan SVT1 HD, SVT2 HD och TV4 HD regionalt nedbrutet.
I början av 2014 inledde konsultföretaget Progira en översyn av lediga FM-resurser på uppdrag av Teracom. Resultatet visade att det fanns tekniska möjligheter för totalt 68 lediga frekvenser inom 17 befintliga tillståndsområden. Vid nyåret lämnades dessutom fyra FMtillstånd tillbaka av SBS Radio och MTG Radio. Tillsammans innebär dessa två händelser en unik öppning för nya aktörer som vill etablera sig på FM-marknaden, och möjligen även nya driftsuppdrag för Teracom. – Vi kan erbjuda utsändningen på dessa orter, säger Per Borgå, produktchef radio på Teracom. En ny aktör behöver inte investera i teknik, infrastruktur eller teknisk know-how. De köper helt enkelt en tjänst av oss och kan i stället koncentrera sig på businessen.
DAB/DAB+ RÄCKVIDD HUSHÅLL 2011 – 2013
Australien
Danmark
Frankrike
Tyskland
Italien
Nederländerna
Norge
Schweiz
UK
2013
15 %
37 %
0 %
2 %
0 %
0 %
43 %
39 %
46 %
2012
11 %
35 %
0 %
1 %
0 %
0 %
33 %
28 %
42 %
2011
8 %
EJ tillgänglig data
0 %
0 %
0 %
0 %
25 %
20 %
39 %
Källa: WorldDMB. Läs hela rapporten på digitalradio.nu. Mhz #3
s9
så funkar det
Tittarsiffror Tittarsiffror används som kvitto på hur framgångsrikt ett program eller en reklam har varit. I samband med ny teknik kommer nya sätt att se tv – och därmed nya tv-vanor. Hur funkar det då när man tar fram tittarsiffror? Magnus Anshelm, vd på MMS, förklarar hur de arbetar. Text Sanna Jurelius
Hur skiljer sig mätningarna för linjär- kontra webb-tv?
– Webb-tv baseras på loggfiler med alla de strömmar som öppnas på nätet. Linjär tv är baserat på en panel med personer som har en box knuten till sina tv-apparater där tittandet loggas. Likheten är att båda går att mäta tekniskt väldigt exakt, ner på sekundnivå. Går det att jämföra tittarsiffror för linjär tv med tittarsiffror för webb-tv?
– Visst är det knepigt, men vår målsättning är att skapa så jämförbara mått som möjligt. Det är ju två världar som möts. Vi slår inte ihop tittarsiffrorna utan lägger dem jämte varandra. Finns det något som är problematiskt med att jämföra de olika siffrorna?
– I dagsläget ställs det högre krav på vad som räknas som en tittare på linjär tv än det gör för webb-tv. Det tror jag att de flesta är överens med mig om. För linjärt tv-tittande räknas en tittare som tittat på en kanal i tre sammanhängande minuter (räckvidd). På nätet är kravet att man helt enkelt har öppnat en ström för att anses vara en tittare. Skulle du ha tre minuters sammanhängande tittande som krav på webb-tv skulle mycket av tittandet på klipp försvinna ur analyserna. En skillnad är också att det är du själv som styr över plats och tidpunkt för att titta på webb-tv. Där kan du ha tittat på en halvtimmes program uppstyckat i 20 tittarpass.
s10
Genom tittarpanelen för linjär tv har ni en del information om tittarnas ålder, kön och intressen. Vad vet ni om webb-tv-tittaren?
– Det enda vi vet är egentligen att det är en dator som vid en viss tidpunkt startat och avslutat ett klipp. Vi kan tala om tittartillfällen och tittartid, inte målgrupper. Vi har påbörjat nästa steg, att ta trafikdatan och länka den till en panel av personer med uppgifter om ålder, intressen och annat. Då börjar det likna tv-mätningen. Just nu testar vi sådana paneler, men vi är inte klara. Det är fler som tackar nej till att logga sitt tittande på nätet, det är lite känsligare. Vilka skillnader i mätningar mellan linjär tv och webb finns när det gäller reklam?
– För reklam på linjär tv räknas en tittare som har sett reklamen i 30 sekunder, medan det räcker med 5 sekunder för att räknas som tittare av reklam på webbtv. Skulle man göra om reglerna och säga att det krävs exempelvis 10 sekunder för att räknas som tittare på webben skulle ett stort antal korta reklamsnuttar falla utanför och inte räknas. Hur ser framtiden ut?
– Vi har goda förhoppningar om att komma till ett läge där vi har en fullt acceptabel jämförbarhet mellan analyserna. Tidsmätningen är nyckeln, att vi kan bryta ner det på sekundnivå. Källorna kommer ju fortfarande att vara olika, men målet är att inga plattformer ska missgynnas. Det ska vara en neutral och oberoende mätning. Det är en självklarhet, men viktigt att poängtera.
SÅ MÄTS… Webb-tv: Genom hur många strömmar som har startats. Metoden bygger på att man sätter en tagg på de webbspelare och appar man vill mäta. MMS har totalt 55 stycken som de mäter. Varje innehåll behöver en unik kod. Det totala innehållet är enormt. Hela infrastrukturen och kodningssystemet finns hos MMS, nästa steg är föra samman olika tekniska mätningar för att bli jämförbara. Linjär tv: Med hjälp av en tittarpanel, på 1350 utvalda personer, som är representativ för den svenska tv-befolkningen. De har elektroniska mätare kopplade till sina tv-apparater, som mäter tittandet.
noterat ”Man kan jämföra situationen med en restaurang som erbjuder ‘ät så mycket du orkar‘ för 199 kronor. Kommer det några stor ätare och glufsar i sig fem gånger så mycket som restaurangen har beräknat för, blir det problem med kalkylerna.”
Vad är Ethernet? Ethernet är en familj av standarder för hur man ska överföra data mellan flera datorer. Ethernet finns i de två grundnivåerna i en dator – det fysiska skiktet (sladden) och datalänkskiktet (det ”språk” på vilket data överförs mellan datorer). Standarden visade sig vara mer flexibel än sina konkurrenter och från slutet av 1980-talet har Ethernet dominerat som standard för kabeluppkoppling. Däremot förlorade Ethernets fysiska gränssnitt (kabeln) stort när trådlösa nätverk började slå igenom på 2000-talet. En Ethernetkabel erbjuder dock säkrare dataöverföring än wifi, eftersom informationen håller sig inne i kabeln i stället för att spridas genom ... etern.
http://www.tu.no/it/2014/06/29/ kan-vi-kutte-ut-kringkasting-og-kunstromme-fra-nett
LTE
ETHERNET
20.000
Född: 1974 hos Xerox Parc i Palo Alto Föräldrar: Robert Metcalfe, David Boggs, Chuck Thacker och Butler Lampson Döpt efter: Den övergivna teorin om att det fanns en osynlig, bromsande substans, etern, som fyllde universum Ursprunglig signalkabel: Koaxial Idag: Partvinnad (TP-kabel) eller fiberoptik Ursprunglig överföringshastighet: 10 megabit/ sekund Idag: 100 gigabit/sekund Framtiden: Terabit Ethernet, som tros komma 2015
LTE-basstationer
40x
använder 40 gånger så mycket el som DAB+
85 %
ger 85% täckning
NORGE
DAB+
765 sändare
1x
använder befintlig kostnad för el
99,5 %
ger 99,5% täckning
Hallå där... Mhz fångade några av deltagarna på Radiodagen i september och ställde två frågor: 1. Vad tar du med dig från dagen? 2. Vad tror du om radions framtid? Fler artiklar från Radiodagen kommer snart på digitalradio.nu och teracom.se Mhz #3
Foto: Linda Cartridge/Samlaget
Odd Richard Valmort liknar bandbredd vid en buffé restaurang och menar att ju fler som använder bandbredden desto mer behöver den byggas ut med. LTE sänder en-till-en, vilket påverkar påfrestningen, medan vanliga radiosändningar är en-till-alla.
Medieexperten Gunnar Garfors jämför LTE och DAB+ i Norge med utgångspunkt ur Odd Richard Valmots artikel. På sin blogg konstaterar han ”Vi behöver både vanliga radiosändningar (broadcasting) och internet. Det senare kommer aldrig och bör aldrig lösa allt.”
www. garfors.com
Fler enkätsvar från Radiodagen hittar du i Mhz-versionen för läsplatta. Läs mer på Teracom.se/mhz
1 Nina Allergren, reseracher och program ledare, Sveriges Radio – Jag inspirerades särskilt av föreläsningen Death, sex and money med Anna Sale om hur man hittar en form som passar podcasts. – I framtiden ser vi mer snabba nyheter, fler podcasts och storytelling. Kanalerna kommer nog vara uppdelade efter ämne.
3 Anne Björkholm, teknisk områdeschef, Sveriges Radio – Jag tyckte det var intressant att lyssna på hur Norges arbete med utbyggnaden av digitalradion går. – Det är ett paradigmskifte på gång och alla måste tänka om. Jag tror att radion kommer finnas kvar, men att vi kommer att ha fler plattformar att lansera oss från.
2 Andreas Viklund, radioproducent, UR – Jag tar med mig diskussionen kring hur man ska förhålla sig till sociala medier, det nya medielandskapet. – Radion kommer att bli mer digital- och webbanpassad för att nå en bredare publik.
4 Tomas Aaltonen, biträdande försäljningschef, SBS Discocery Radio – Jag tar med mig att det enda som är bestående är förändringen. Vi måste hänga med. – Jag tycker att framtiden ser ljus ut. Aldrig tidigare i min 22-åriga karriär har jag upplevt att radion har ökat så mycket i lyssnarantal som i år. s11
framtidens tv
tema
Effektiv och flexibel sändarteknik i all ära. Det krävs minst en knapptryckning av tittaren för att tv-innehållet ska nå hela vägen fram. För att fånga tv-tittarna krävs att man gör något extra. Programbolagen vässar innehållsutbudet, tvdistributörer åker hem till tv-tittaren och ny teknik säkerställer att reklamen når tittarens kräsna ögon.
Tv som når fram
Text Ulrika Häggroth & Linnéa Medelberg Illustration Ariel McMillion
s12
Morgon dagens tv kom igår Konkurrensen om tittarna ökar. Men den som tror att loppet är kört för linjär-tv får tänka om. Förändrade tittarbeteenden möts redan nu av satsningar på svenskt, unikt och kvalitativt innehåll.
F
ör tio år sedan kunde ett nytt tv-program locka en storpublik enbart genom en intresseväckande trailer och lite extra utrymme i tv-tablån. Idag ser det annorlunda ut. Samtidigt som nya kanaler för rörlig bild har bildats, utvecklats och tagit marknadsandelar har jakten på publiken till den linjära tv:n tagit nya former. De som var först med att hoppa på tåget mot framtidens tv i Sverige var SVT. Med den nytillträdda vd:n Eva Hamilton i spetsen banade public service-bolaget väg för det svenska webb-tv-tittandet, och lyckades på så sätt behålla tittarnas intresse även för de linjära sändningarna. – Nu, åtta år efter att vi lanserade SVT Play, börjar begreppen linjär- och digital-tv att glida ihop. Det har blivit så otroligt enkelt att plocka upp vilket innehåll du vill på en skärm. För oss är det därför väldigt viktigt att allt material som vi placerar i linjär tv och online är lättillgängligt, håller kvalitet och har samma gränssnitt när det visas på stora skärmar, säger Eva Hamilton. IDAG HAR ALLA STÖRRE svenska kommersiella aktörer gått i SVT:s fotspår och skapat sina egna digitala plattformar. Även de största dagstidningarna har gjort egna tv-satsningar online och Eva Hamilton tror att playtjänsterna bara kommer att bli fler och fler och att tittandet i allt större utsträckning kommer att förflyttas.
Mhz #3
s13
framtidens tv
tema
SERIER OCH FILMER Det totala tv-tittandet på filmer och serier första halvåret 2014 jämfört med samma period förra året 3-99 år SVT 1 SVT2 TV3 TV4 Kanal 5 TV6
-2% -10% -6% -14% -16% -5%
15-24 år SVT 1 SVT2 TV3 TV4 Kanal 5 TV6
-18% -1% -28% -18% -16% -1%
25-49 år SVT 1 SVT2 TV3 TV4 Kanal 5 TV6
-14% -24% -13% -17% -22 % -4%
Källa: MMS. Den totala ratingen bygger på olika antal episoder av serier och filmer 2013 och 2014 för respektive kanal.
Psst! I januari är det dags för Teracoms återkommande evenemang Tv-Puls. Läs mer snart på Teracom.se
s14
Och visst har hon rätt. I år kom trendbrottet som hela branschen väntat på: tittandet på serier och film i traditionell tv minskar. I MMS:s, Mediamätning i Skandinaviens, rapport Trend & tema 2014:1 som kom tidigare i år är det tydligt att tittarna söker sig till olika typer av digitala tjänster. Eva Hamilton tycker själv att det är anmärkningsvärt att SVT online ökat med 40 procent sedan förra året – och då främst inom nyheter. TILLGÅNGEN TILL VOD (video on demand) ökar och på
bara några kvartal har antalet användare av streamingtjänster som Netflix, Viaplay och C More Play ökat med flera procentenheter. Däremot inte sagt att det totala tittandet har ökat. – Vi ser tendenser till att veckoräckvidden stiger i takt med att antalet 9-99 åringar som har tillgång till tjänsterna i hemmet ökar. Det indikerar ett mognare beteende där nyhetens behag hos tidiga användare gradvis ersätts med en bredare publik med ett mindre frekvent tittande, säger MMS onlinechef Martin Hehrne.
EN ANNAN PLATS där tittandet har ökat explosionsartat
är på Youtube. Från att ha varit ett forum för instruktionsfilmer och gulliga kattungar har det på senare år poppat upp en oöverskådlig mängd med längre format och tittandet på serier och filmer ökar. En som insåg plattformens storhet var Malte Andreasson, tidigare planeringsdirektör TV4 och nu Head of Programs på United Screens, ett kanalnätverk på Youtube. – Plattformens fördel är att den är lättåtkomlig. Du är sällan längre än 10 sekunder ifrån en dator, mobil eller surfplatta. En annan fördel är att här finns ett helt fantastiskt utbud av material. Det finns hur mycket som helst och det finns något för alla. Vårt syfte är inte att förflytta tv-tittandet. Den processen sker av sig själv. Vi arbetar med det tittande som redan har skapats och det är intressant hur många som inte är medvetna om storleken i det här. United Screens har idag ungefär 150 kanaler som de har nätverkat ihop. – Poängen med det är inte vad tittarna ser, utan att kanalerna tillsammans bildar en enhet som kan arbeta ihop, stödja varandra och bilda ett gemensamt reklamerbjudande. Enligt Google, Youtubes ägare, är den genomsnittliga tittaren idag en bit över 30 och det kryper hela tiden uppåt. På United Screens har man samlat kanaler som tilltalar det traditionella ytsegmentet 12-30-åringar, men här finns även kanaler som har tittare i 55-årsåldern. – Allt har att göra med ämnet. En av våra tre största
kanaler är en bilkanal med fokus på exklusiva bilar som kör olika race mot varandra. Den kanalen går helt utanför den traditionella Youtube-följaren. Den når en specifik målgrupp och har ett tydligt ämnesområde, precis som de flesta av våra kanaler. Just den här kanalen har tittare i 240 länder, säger Malte Andreasson. YOUTUBE ÄR INTE BARA ett paradis för tittaren som vill hitta ett extremt nischat program, även annonsörerna jublar. Med Googles information i ryggen finns det en otrolig mängd data som kan plockas fram åt annonsörerna i deras jakt på en specifik målgrupp. – Reklamen är betydligt mindre påträngande här än i traditionell tv. Reklamavbrotten är max 30 sekunder långa, men ofta bara 15 sekunder, och består av en film som visas innan huvudfilmen startar. För en reklamtrött publik är det attraktivt eftersom reklamen inte stör mitt i programmet och den försvinner snabbt. För annonsören är det en jämförelsevis lyxig placering. Du är helt ensam i miljön. Han berättar om en av företagets kanaler som handlar om graviditet och som blivit väldigt populär bland blivande föräldrar. – Vi sålde reklam till en känd blöjtillverkare. I tio månader var de helt ensamma om att annonsera i den här miljön. De kunde fritt exponera sin reklam till en målgrupp som var mottaglig och intresserad av varan. UNITED SCREENS STARTADE hösten 2013 och har idag en
tillväxttakt på 10-15 procent i månaden. – Den här formen av tittande kommer att fortsätta öka explosionsartat. Samtidigt kommer tittandet på traditionell tv minska. Jag tror inte att det linjära tittandet är på väg bort, åtminstone inte så länge jag lever. Men
VIDEO ON DEMAND Så många uppger att de har tillgång till vod i åldrarna 9-99 år
Kvartal
Tredje 2013
Fjärde 2013
Första 2014
Netflix
10,1%
11,2%
12,3%
Viaplay
7,4%
7,7%
10,4%
C More Play
1,1%
1,0%
1,9%
HBO Nordic
0,8%
0,6%
1,2%
Telia Play+
0,8%
0,7%
1,2%
Källa: MMS.
det är på väg ut ur centrum. Tv:n står idag inför samma sak som radion stod inför på 40- och 50-talet. Då gick radion från att vara medium nummer ett till att bli ett medium bland alla andra. Tillbaka till den linjära tv:n. Utmaningen handlar alltså om att nå ända fram till en publik som befinner sig mitt i en brusande ocean av program, serier och filmer och som vant sig vid att kunna konsumera vad som helst, när som helst. – I denna enorma cyberspace med rörliga bilder tror vi att ungdomar även i framtiden kommer sätta ihop sitt tittande hejvilt utifrån vad kompisarna säger är bra. Men andra målgrupper kommer att ha ett behov av en redaktör som de litar på, som har satt ihop material som de vill ha. Jag tror inte att linjär tv är död. Den kommer fortsätta vara stark väldigt länge, säger Eva Hamilton. TROTS ATT DET TALAS OM ”det danska tv-undret” medan de andra nordiska grannländerna kämpar för sin överlevnad har till och med DR ungefär samma tapp som sina grannländer när det gäller linjär tv. Men de är duktiga på drama. Det dröjde inte länge efter att succéserierna Brottet och Borgen gått på export till dess att amerikanska HBO började intressera sig för danska produktionsbolag. – DR har valt att fokusera på ett fåtal serier om året och de har några manusförfattare som är oerhört duktiga och starka under inspelningen. Under årens lopp har vi varit på flera studiebesök hos dem och haft rätt många samarbeten, säger Eva Hamilton. Ett exempel är tv-serien Bron, med svenska manusförfattare, som precis som sina föregångare vars titel börjar på bokstaven B blev en stor succé såväl i Skandinavien som utomlands. Även serier som Millenium och Äkta människor (även det ett svenskt-danskt samarbete) har gått bra både Sverige och utomlands. I april 2013 hade nästan 50 länder köpt rättigheterna till att visa första säsongen av serien som bygger på Stieg Larssons Millenium-trilogi. – För oss gäller det verkligen att leva efter innehåll – att content is king. Den som ger bäst innehåll kommer att klara sig bäst. Ett litet land som Sverige kan inte konkurrera med USA. De har egna jättestora dramaserier med världens bästa skådespelare, som House Of Cards eller Breaking Bad. Den typen av serier kostar 30 till 40 miljoner per avsnitt. Men vi kan satsa på det svenska: det lokala, världsnyheter i en svensk kontext och barnprogram. Fox och Shine kommer aldrig att göra Fröken Fridmans strid eller Agenda och det är den typen av ”egna” program svenskarna vill ha. Ingen annan är eller kommer att vara intresserad av den Mhz #3
typen av produktion, säger hon. Eva Hamilton får medhåll från Casten Almqvist på TV4-gruppen. I Ekots lördagsintervju (23/8) berättar han att kanalen storsatsar på nyheter och samhällsjournalistik, trots att de lokala redaktionerna fick lägga ner tidigare i år. Även svenskt drama och underhållning i stil med Idol och Så mycket bättre är format som kanalen väljer att satsa vidare på. ”Det är självklart att fortsätta investera i det svenska, för det skiljer oss från våra konkurrenter.” PÅ BÅDE TV4 OCH SVT tror man att det traditionella tv-tit-
tandet även i fortsättningen kommer att var tittarnas förstahandsval vid större nyhetshändelser som kräver analyser och fördjupning. – Vi har en tittarfördel vid stora händelser som du inte vet utgången av och som du vill se tillsammans med andra, som exempelvis stora sporthändelser och Melodifestivalen. Och även om traditionell tv tappar tittare så är tappet litet sett till antal minuter, säger Eva Hamilton. Minskningen som hon pratar om handlar enligt MMS om fem minuter: från 164 minuter per dag 2012 till 159 minuter 2013. En minskning som Casten Almqvist kommenterade så här: ”Det är fortfarande två och en halvtimme per dag som folk tittar. Det är lite som Winston Churchill sa: Ryktet om vår död är något överdriven.” s15
framtidens tv
tema
Hembesök Sedan 1 mars kan Boxers kunder få omfattande hjälp att få in tvsignalen. För att få kunder med mottagningsproblem att blir nöjda erbjuder Boxer i samarbete med Teracom hjälp med att ordna med ny antennutrustning till en låg fast kostnad. Text & foto Ola Jacobsen
REDAN NU MÄRKS effekten av Boxers och Teracoms satsning. – Vi kan se att vi har fått nöjdare kunder och kunder som stannar kvar hos oss. Via genomförda kundundersökningar ser vi att kunderna är mycket nöjda med servicen och i hög grad rekommenderar oss för sina vänner. Vi har därmed inte bara vänt en missnöjd kund till nöjd utan även fått en ambassadör som förhoppningsvis vunnit flera till, säger Peter Bergsten, drift och kvalitetsansvarig på Boxer. Projektet ger tydliga fördelar både för Boxer och Teracom. Boxer installation har kraftigt minskat kundtappet till konkurrenterna och dessutom givit Urban Allberg, Service delivery manager tv på Teracom värdefull information om var nätet behöver förstärkas. Eftersom installatörerna återkopplar sin mätdata till portalen får Teracom reda på var nätet behöver förstärkas. – På det här sättet kan Teracom på ett faktabaserat sätt koncentrera sitt arbete med att förbättra nätet till områden där det verkligen behövs, säger Peter Bergsten. DET NYA SÄTTET att hantera jobben uppskattas av både
kunder och installatörer. – Tidigare tipsade vi om installatörer som kunden fick boka själv. Om de inte kunde lösa problemet på ett billigt sätt rekommenderade de ibland byte till en konkurrent. De vill ju lösa sin kunds problem. Eftersom vi tar kostnaden för att de ska ordna med antenn eller 4G-filter, eller vad det nu kan vara för fel, så behåller vi kunderna i mycket hög grad, säger Peter Bergsten, drift och kvalitetsansvarig på Boxer.
s16
Men när kunden är utan bild så är det kris. Det är lägerelden som slocknat och den måste tändas snabbt.” BOXER INSTALLATION Vad: En kostnadseffektiv och snabb installationstjänst för slutkunder med mottagningsproblem. Tid: Kontakt med installatör inom 48h från att kund upplevt mottagningsproblem. Pris: 500 kronor.
Genom att förhandla med antenntillverkare har Boxer med Mats Jarnhäll i spetsen lyckats sänka kostnaderna för utrustning dramatiskt. Det är en av anledningarna till att installatörerna gillar upplägget. En annan är att jobben bokas med en enkel portal, istället för att kunderna själva ska ringa och jaga installatörer. – På det här sättet har vi kortat tiden från att kunden anmäler felet hos kundtjänst till att det är avhjälpt. Dessutom vet vi att alla blir hjälpta, säger Rosanna Lundberg. Hon arbetar med support mot installatörerna och är en av de viktigaste länkarna i projektet.
Rosanna Lundberg, installatörssupport på Boxer.
Peter Bergsten, drift och kvalitetsansvarig på Boxer.
SAMARBETE MED 250 INSTALLATÖRER XX 250 installatörer över hela landet kopplade till tjänsten. XX Boxer installation hanterar omkring 1 000 installationsärenden varje månad. XX Endast 2 procent av kunder med mottagningsproblem säger upp sig, mot 16 procent tidigare.
Boxers undersökningar visar att det som är viktigast för installatörerna, näst efter lönsamhet, är en personlig kontakt. Någon att ringa för att stämma av avvikelser mot. – Det viktigaste är att vi faktiskt fixar problemen som kunderna upplever, vi har inte hjälpt dem på det här sättet tidigare. Men för mig är installatörerna också kunder. Det är dem jag har mest kontakt med så det blir lite personligt för mig. Det är klart att det är kul att både installatörerna och kunderna är så nöjda som de är med tjänsten, säger Rosanna Lundberg. – Vi vet sedan tidigare att installatörerna tycker om Mhz #3
Boxer och vill jobba för Boxer. Men när kunden är utan bild så är det kris. Det är lägerelden som slocknat och den måste tändas snabbt. Genom att ge förutsättningar till installatören att åtgärda problemet, sänka kostnaderna för material genom centrala inköp och täcka deras kostnader för arbete har vi gjort dem till de ambassadörer för Boxer som de vill vara, säger Peter Bergsten. Arbetar du med tv-installation hittar du fler relevanta artiklar på antennkollen.se s17
framtidens tv
tema
Reklam för
skippgenerationen Vi skippar reklam så fort vi kan, men vem ska då betala för programmen vi vill se? Brittiska Mirriad har utvecklat en hisnande teknisk lösning som ser ut att göra alla nöjda. När Mitsubishi kom in som annonsör i tv-serien Hannibal fick Mirriad integrera en ny bil i rutan.
2
1 REKLAMSIFFROR
6
procent enheter kommer tv:s andel av världens totala reklamutgifter att minska med under de kommande fem åren. s18
7 %
av tv- tittandet gjordes utanför program tablån 2013. Andelen förväntas öka till 15 procent år 2019.
56 % skippar den reklam som visas före en filmsnutt idag. Andelen förväntas öka till 70 procent år 2019.
486 %
är den förväntade omsättnings ökningen för in-streamannonsering under de kommande fem åren.
39 % 13 % 96 %
förväntas de digitala kanalernas del av den totala globala reklamkakan att bli år 2019. Idag är andelen 26 procent.
är den förväntade globala ökningen av reklamintäkter för linjär tv under de kommande fem åren.
förväntas ökningen för digitala reklamintäkter att bli under de kommande fem åren.
Källa: MIDiA, Global Ad Market Sizing for Mirriad (2014)
Mark Popkiewicz, vd Mirriad talar på Tv-Puls 2014. Text Henrik Harr Foto Mirriad
ENLIGT DET BRITTISKA medieanalysföretaget MIDiA görs sju procent av allt tv-tittande idag utanför annonserad tablåtid, det vill säga på play-tjänster eller från inspelade minnesenheter. MIDiA uppskattar att den siffran kommer att fördubblas inom fem år, och fortsätta att stiga. Visserligen finns det reklam även utanför den linjära tv-tablån, men 56 procent av alla förfilmer på internet skippas helt, och i genomsnitt skippas 91 procent av den totala annonslängden. – Marknadsstatistik visar att de flesta digitala annonser skippas inom två sekunder, och det är en skrämmande siffra, säger Mark Popkiewicz, vd för brittiska Mirriad, som specialiserat sig på så kallad ”native in-video advertising”. Mirriad är inte vilken annonskrängare som helst. I företagets högteknologiska lösning förekommer det väldigt lite skippande, eftersom reklamen där är inbyggd i själva tv-programmen. Logotyper, läskburkar, mobiltelefoner – till och med bilar – byts ut digitalt i tv-serier och musikvideor för att passa nya annonsörer. Allt sker i rörliga bilder, och utan att det märks för tittaren. I en scen där amerikaner ser en Ford ser vi svenskar en Volvo. Enligt Mark Popkiewicz är det viktigt att denna digitala integration av reklambudskap görs snyggt – både tekniskt och berättarmässsigt. – Det handlar inte bara om att placera ut varumärken som inte fanns i filmerna tidigare och få det att se äkta ut, säger han. Upphovsmännen till programmen måste också känna att det görs med redaktionell integritet och inte stör berätttelsen, och annonsörerna måste känna att de får valuta för pengarna.
Foto: Sofia Brattwall
KÖPARE AV TV-REKLAM har alltid vetat att en viss del av tittarskaran reser sig upp och gör annat i reklampausen. Tråkigt men oundvikligt. Men med dagens kombination av interaktiv tv och playkanaler på nätet har det blivit möjligt att helt undvika reklam i sin mediekonsumtion, vilket verkligen har fått alarmklockorna att ringa hos annonsörerna. Egentligen borde de ringa hos oss tittare också, eftersom det är reklamen som betalar för programmen. Ingen reklam, inga program. Men vi har vant oss vid den nya friheten, och klockan går knappast att vrida tillbaka. Så vad kan göras?
– Vi börjar med en analys av tv-programmet eller musikvideon där våra algoritmer hjälper till att hitta scener och miljöer där varumärken skulle kunna placeras. Ett köksbord, till exempel, fungerar för konsumentartiklar som drycker, frukostflingor och liknande. Vi letar också efter positiva och negativa scener för att passa olika varumärkespersonligheter. Mirriads tracking-teknologi sköter sedan automatiskt förflyttningen av pixlar i det utvalda området, inom varje enskild filmruta. Programmet simulerar en tredimensionell miljö för att kunna ta hänsyn till förändringar i bildvinkel och kameraåkningar, allt för att det ska se ut som om läskburken eller flingpaketet varit där hela tiden. – Vi använder även algoritmer som analyserar pixlar och separerar förgrund från bakgrund, berättar Mark Popkiewicz. Tekniken kallas ”autokeying” och arbetar med att definiera gränserna för objekt som rör sig framför eller skymmer ett av våra objekt.
I en scen där amerikaner ser en Ford ser vi svenskar en Volvo.
TEKNIKEN MED NATIVE in-video advertising och krävde stora resurser för Mirriad att utveckla, berättar Mark Popkiewicz. Mhz #3
FRAMTIDENS TV TYCKS alltså bestå av färre reklamavbrott men fler lokala produktplaceringar som lagts dit i efterhand. I USA och Storbritannien är processen redan igång, medan Mirriads affärer i Sverige inskränker sig till ett par samarbeten med SBS och TV3. Mark Popkiewicz berättar att många av Mirriads kunder är lyriska över de nya möjligheterna, även om kontrollen över hur deras varumärken exponeras ser lite annorlunda ut. – Man måste se det från ett annat håll, menar han. Visst, de kan kontrollera sin historia genom en traditionell reklamfilm, men de kan inte göra något åt det faktum att allt färre människor tittar på den. Vi placerar i stället ett varumärke inuti en historia som vi redan vet att publiken är engagerad i.
MIRRIAD Grundat: 2008 Kontor: London, Los Angeles, Mumbai, São Paulo, Miami och Singapore VD: Mark Popkiewicz Kunder: Discovery, Yahoo, Fox, Vevo, Honda, Coca-Cola, Lexus, Tuborg, Nestlé, Intel, Dove, Unilever, Pizza Hut, Sony, m.fl. Utmärkelse: Fick en Oscar 2013 för framsteg inom filmteknik Payoff: Advertising for the Skip Generation
ANDRA SÄTT ATT NÅ SKIPPGENERATIONEN XX Ultrakorta reklamfilmer gör att det inte är värt mödan att klicka ”skippa annons” eller spola förbi. XX Sponsorskap, med loggor och annat på till exempel idrottsmäns kläder. XX Presentationer av priser, galor och tävlingar. XX Annonsering under sportevenemang där en genomskinlig plastfilm placeras över arenans reklamplakat. Besökarna på plats kan då se ett lokalt budskap, medan tittarna i olika länder får skräddarsydda budskap som digitalt läggs in över plastfilmen.
s19
reportage
Sändarbyte pågår Diskussionen kring digitalradio fortgår. Under tiden uppgraderar Teracom ständigt tekniken för FM-sändarna. Mhz följde med på sändarbyte i Storuman. Investeringen i smart teknik betalar av sig snabbt i minskade kostnader för energi och underhåll. Text & foto Ola Jacobsen
s20
Combiner. Summerar alla sändares effekter/program till en gemensam kraftfull signal. Signalen delas senare upp i två delar (antennväxeln) av säkerhetsskäl och för att ha möjlighet att serva och reparera antennen under drift.
Mhz #3
s21
reportage – Vi skruvar i lyftöglor för att kunna lyfta av sändaren från emballagepallen. Det är förberett för att montera lyftöglor, säger Marcus Mörtzell, serviceingenjör.
F
lisorna yr när Robert Mellgren bryter upp emballaget med kofot. Han är en av tre serviceingenjörer på FM/TV-stationen i västerbottniska Storuman i som idag hjälps åt med att packa upp och ställa de nya FM-sändarna på plats på betonggolvet i sändar hallen. För att fortsätta att sända radio med hög driftsäkerhet fram till övergången till digitalradio behöver Teracom byta ut vissa av de äldre FM-sändarna. Och eftersom teknikutvecklingen går snabbt även när det gäller analog teknik är det en investering som betalar sig snabbt genom minskade kostnader för el och underhåll. – En modern sändare har en liten dator och nätverk i sig så att du kan se exakt hur den mår centralt från kontoret. Därför behöver vi inte åka dit och klappa om dem på samma sätt som vi behöver göra med de äldre sändarna, säger Jan Ossfelt, nätarkitekt på Teracom.
Kopplingsbyglar i antennväxeln. Antennväxeln fördelar summan av alla sändares effekt till övre respektive nedre antennhalvan uppe i masten.
PÅ DET SÄTTET KAN Tera-
Robert Mellgren, serviceingenjör.
s22
coms driftledningscentral, NOC, se vad det är som är fel utan att någon serviceingenjör behöver åka ut. Både operatörer på NOC:en och serviceingenjörerna ute på stationerna kan se avvikelser i sändaren innan de har orsakat någon störning. – Dessutom innebär bytet av FM-sändare en årlig energibesparing med omkring 125 000
FM/TV-stationen Storuman.
BYTET
Första bytet Bakom vegetationen pågår sändarbyte utan att omvärlden märker.
Totalt ska cirka 30 stationer få nya FM-sändare under de kommande tre åren för att nätet ska klara att leverera robusta FM-sändningar under hela analogtidens livslängd. Först ut är 11 sändningsplatser, varav 8 storstationer och 3 medelstora stationer.
SÅ HÄR GÅR BYTET TILL Planera var combiner och sändare ska stå och hur kablar ska dras. Gör förberedande ventilations- och elarbeten. Montera kabelstegar och kabelvägar till och från sändare och mellan sändare och combiner. Ta emot sändarna och ställa dem på plats. Dra kablage till och från sändare och mellan sändare och combiner. Driftsätta och mäta in. Säkerställer att sändarna kan leverera den effekt och kvalitet som krävs. Skarp drifttagning. Slå av de gamla sändarna och koppla in de nya. Det görs på natten för att lyssnarna ska bli så lite drabbade som möjligt.
Därför behöver vi inte åka dit och klappa om dem på samma sätt som vi behöver göra med de äldre sändarna,” Mhz #3
s23
reportage
GER EFFEKTIVARE UNDERHÅLLS ARBETE
– Vi kommer att slita ut de här effektmodulerna under drift och se vad som händer. Det är möjligt att vi kommer att ha sönder saker men det är en form av leveranskontroll. Tål inte utrustningen det här kommer vi gå tillbaka till tillverkaren, säger Robert Burström.
kWh för varje mast, så de nya sändarna betalar sig snabbt, säger Jan Ossfelt. För att serviceingenjörerna snabbt ska lära sig den nya utrustningen görs installationen tillsammans med ordinarie personal ute på stationerna. – Man lär sig utrustningen bäst genom att vara med och installera Per-Anders Åberg, den. Det är enda chansen serviceingenjör. vi har att verkligen få känna på grejerna under kontrollerade former. När de är tagna i drift är det ju skarpt läge, säger Robert Burström, en av fyra tekniksamordnare för FM-teknik inom Teracom, som även jobbar som serviceingenjör i Umeågruppen. Det är han som ska leda installationen och bytet från de gamla till de nya sändarna i norra Sverige. – Mitt första intryck är att det verkar vara hyfsat enkelt att förstå hur de ska installeras. Sändarna ser dessutom jättefina ut. De är modernt byggda och saknar nästan helt kablage och kretskort. Allt är kapslat direkt på chipen och det enda vi behöver göra är att koppla ihop dem med några få kablar. Slutstegen är också föredömligt små och lätta, säger Robert Burström. EFTERSOM STORUMAN ÄR först med att byta till de nya sändarna kommer Teracoms tekniker att testa anläggningen lite extra innan den får ta över driften från de gamla sändarna. s24
Betydligt kortare växlingstider mellan reserv- och ordinarie sändare vid till exempel underhållsarbete. Tidigare system gav avbrott på upp mot 30 sekunder. De växlar över på ett par sekunder. Det ger en större flexibilitet i underhållsarbetet. Reservsändaren är lika kraftfull som ordinarie sändare. Den gamla reservsändaren är bara 25 procent av ordinarie sändare.
– Vi kommer simulera snabba korta kraftavbrott, helst många efter varandra för att verkligen stressa utrustningen. Vi kommer också till exempel prova att slita ut effektmodulerna under drift och se vad som händer. Det är möjligt att vi kommer att ha sönder saker men det är en form av leveranskontroll. Tål inte utrustningen det här kommer vi gå tillbaka till tillverkaren, säger Robert Burström. Men testerna är också viktiga för att se hur utrustningen beter sig i olika situationer. – Genom att lära sig att identifiera larmbilder kan vi se om något är på gång att hända innan det har hänt. Genom att testa så vet vi vad orsakerna är till en viss larmbild om den skulle uppstå i verkligheten, säger Robert Burström.
Komponentlådor, reservdelar till gammal teknik. Gamla radio- och tv-sändare reparerades tidigare ofta på komponentnivå. Idag byter vi oftast större moduler/enheter ute på stationerna, men reparationer på komponentnivå utförs fortfarande av våra teknikspecialister.
sr p4 västmanland
kunden
När
katastrofen Text Karin Molin Klingemann Foto Anna Friden och Michael Gawell
DET PYR FORTFARANDE. Sommarens stora skogsbrand utanför Sala är inte riktigt över än, men efter de inledande hektiska veckorna finns nu tid för lite reflektion. På Radiodagen svarade P4 Västmanlands nyhetschef, Anna Holm, på frågor om hur de arbetade under denna intensiva period. – Det tog en stund för det att sjunka in. Det var först när man började evakuera folk som det kändes att det verkligen var en katastrof. Vi satt direkt i flödet, skrev telegram och ringde Ekot, så man hann inte tänka efter så noga. Det kändes som om vi var med i en krisövning, men det var på riktigt, berättade Anna Holm. Branden utbröt i semestertider och på P4 Västmanland var det många vikarier som arbetade som mötte tuffa uppgifter och människor i kris. – Vi stuvade om så att en av våra förmiddagsprogramledare fick bli den som åkte ut och pratade med folk. De vet vem han är och har förtroende för honom. Det var ett ständigt pusslande för Anna och hennes kollegor. Samtidigt som elden spred sig, fler drabbades, fler oroades och myndigheters webbsidor brakade samman, blev P4 Västmanland navet i kommunikationen. Det frestade på. – Mobilen räckte inte till. Min telefon var både en jour för folk i kris och en tipstelefon och samtidigt skulle jag leda reportrar och ha kontakt med Ekot. Det blev kaosartat emellanåt och det ringde ständigt. P4 Västmanland försökte hela tiden vara snabba med ny information, eftersom P4 är en beredskapskanal och får information direkt från myndigheterna. Det fanns dock tillfällen då myndigheternas telefonnummer inte fungerade. – Jag har aldrig varit med om så mycket samtal och reaktioner via mail, telefon och Facebook. Man märkte att folk var där och tog del av vårt material. Våra webbsiffror brukar vara på 10 000 unika besökare per vecka, men ökade till 137 000. Det var ett enormt tryck på vår sajt. Efteråt har de kommit fram till att tipsen ska gå en Mhz #3
kom
Mer om hur Teracom hante rade skogsbranden hittar du i Mhz-versionen för läsplatta. Läs mer på Teracom.se/mhz
Mobilen räckte inte till. Det var kaos,” annan väg och de har slagits av att även om de har övat så kan man inte föreställa sig hur det blir med trycket från människorna som lyssnar. – Vi kan öva hur mycket som helst, men varje katastrof är unik. Jag har jobbat vid olyckor, en bussolycka exempelvis, men det här pågick under en så lång period. Man kan ha hur mycket planer som helst men man måste anpassa sig och se till att man har lyssnarna med sig, säger Anna Holm. P4 Västmanland har fortsatt att bevaka branden. – Senast i dag hade vi en nyhet om branden, men nu är det mer granskande reportage. Jag har levt med det dygnet runt och det brinner fortfarande. En grupp av oss som inte hade sett själva branden blev hembjuden till en familj och fick titta. Det har hjälpt mig att förstå branden på ett bättre sätt. s25
tv-monitorering
Övervakad Niklas Hanson har projektlett det nya övervakningssystemet för tv-programleveransen från Teracoms kunder till utsändningsantennerna på stationerna. Här berättar han för Mhz om de största fördelarna med det nya systemet. Text & foto Ola Jacobsen
Vad är det ni har gjort?
– Vi har skapat ett nytt tjänsteövervakningssystem för våra tv-tjänster i marknätet. I takt med teknik utvecklingen måste vi också utveckla våra över vakningstjänster för att säkerställa vår leverans. Det övergripande syftet med det nya systemet är att vi ska kunna övervaka och felsöka vår digital-tv-plattform och de tv-program som distribueras på plattformen på ett enkelt sätt. Hur går det till?
– Med det här systemet kan vi följa innehållet från programbolagen steg för steg genom hela processen. Till exempel kan vi på distans se den faktiska tvbilden, från att vi tar emot den från programbolagen tills att vi sänder ut den till tittarna från våra respektive storstationer. Vad är skillnaden mot hur ni arbetade tidigare?
– Tidigare har vi fått larm till vår centrala lednings- och övervakningscentral, NOC, om något var på tok med det som sändes ut. Då har vi fått skicka tekniker för att se vad som är fel.
genom att systemet mäter och analyserar vid fem olika punkter i tv-programmens distribution. Teracom ska ha en NOC i världsklass. Om operatörerna kan gå in och se hur hela vårt digital-tv-nät fungerar i detalj så är det en stor hjälp för dem. Är det allt?
– Nej, systemet har också en hel del inbyggd automatik. Nu kommer vi kunna ligga steget före i och med att vi inte bara övervakar hårdvara utan även tittar direkt på innehållet i tvprogrammen och därmed kunna agera samt informera tittaren snabbare.
Remote eye* mosaik inkommande Kaknäs
Vad är fördelen med övervakningssystemet?
– Nu kan operatörerna på vår dygnetruntbemannade NOC styra hur felavhjälpning ska ske och rikta insatserna till rätt ställe direkt. Det här blir möjligt s26
*Remote eye är en vy där operatören på NOC:en på distans kan se den faktiska tv-bilden, som den ser ut ute på till exempel en sändarstation.
NOC På Network Operation Central hanteras händ elser i Teracoms och Net1:s anläggningar över hela Sverige
Service Overview Manager
Fler bilder hittar du i läsplatte versionen av Mhz. Ladda ner appen från Appstore eller Google Play. Läs mer på teracom.se/mhz
Mhz #3
s27
huawei
profilen
FULL FART FRAMÅT Nya teknikdirektören, Gunnar Bergman, åker motorcykel till jobbet och det var nära att han blev hotelldirektör på Zanzibar. I stället blev han chef för Networks.
Text Ulrika Häggroth och Sanna Jurelius Foto Mats Lundqvist
Vad gör din avdelning?
– Networks har ansvar för att utveckla och förvalta hela vårt nät och vår infrastruktur. Vi tar fram tekniska lösningar vid kundförfrågningar och hanterar leveransen i orderläget. Vi arbetar med att utveckla den tekniska plattformen i nära samverkan med produktledningen, affärsutveckling och leverantörer. Vår agenda är att jobba med nät och kund samt lösningar och produkter för kund. Hur är det att arbeta på Networks?
– Det är otroligt coolt, för det är så varierat. Utmaningen ligger i att vi ska gå från underhåll till att utveckla. Vi måste få bättre täckning, högre prestanda och grönare och bättre nät. Det kräver att vi tar tillvara på de kreativa krafter som finns i organisationen. Ni gick in i en ny organisation 1 september, vad innebär det?
– Den nya organisationen är mer produktnära än tidigare. I och med den har vi möjlighet till mer kundkontakt och kundfokus. Vi har organiserats med fyra tydliga teknikgrenar. Det är transmission och datakom, head-end services, broadcast samt infrastruktur. Vi jobbar med förändring hela tiden för att förbättra oss. Vad gör ni för kunderna idag?
– Vi har en hög prioritet på våra kundleveranser och
s28
Vi jobbar jättemycket med just den frågeställningen ’Hur ska det se ut framåt?’ ”
noterat SR WAN stannar kvar hög leverans på kundaccess och inplaceringar. En stor och viktig aktivitet är nät- och frekvensplanering inför 2017 och 700 MHz-frågan. Där ingår också att vi utformar och designar hela distributionen och planerar genomförandet. Vi jobbar hela tiden med att förbättra våra förbindelse- och medietransportprodukter. Produkten Media Transport börjar få riktigt bra täckning i hela Norden och med en nod i England. Vad har ni för planer framåt?
– Vi jobbar jättemycket med just den frågeställningen ”Hur ska det se ut framåt?”. Vi arbetar hela tiden med att se till att vår infrastruktur, våra master och hus är rätt utformade för framtidens krav. – Vi förbättrar också våra övervakningssystem och inför ett förbättrat monitoreringssystem för tv. Vår NOC kommer snart ha möjlighet att se utsändningarna från alla stationer. Det ger NOC:en stora möjligheter till bättre analyser och tydlig återkoppling till kund, vilket är efterfrågat. Om en kund undrar hur sändningarna i Arjeplog ser ut, så kan driftledaren hämta hem programmet från Arjeplog och se utsändningen. Denna möjlighet kommer att finnas på många av våra stationer.
Teracom har för andra gången vunnit upp-
handlingen om Sveriges Radios WAN (Wide Area Network), det rikstäckande nät som knyter ihop företagets 25 lokalredaktioner. – De kallar det sitt blodomlopp, berättar Thomas Rydén, kundansvarig för SR hos Teracom. Fungerar inte det kan inte lyssnarna ringa in, eller journalisterna ut. De kan inte logga in på sina system, de kan inte spela musik. Uppdraget att sköta SR:s WAN har funnits inom Teracom under de senaste fyra åren. Detta hade dock ingen inverkan på årets upphandling, som enligt Thomas Rydén innehöll över 100 skall-krav. Teracoms anbud innebär ansvar för nätet under tre år, med möjlighet till förlängning ett år i taget i ytterligare tre år. – Det blir ett större nät nu. Bandbredden ökar från en till tio Gigabit per sekund, vilket gör det till ett av Sveriges absolut vassaste datanät. Det nya uppdraget börjar i januari nästa år.
Rekord för eventmaster
Vilka utmaningar ser ni framöver?
– Den största utmaningen är att fortsätta inneha en stark position med våra tv- och radionät och att våra produkter och satsningar som stödjer dem inom datakom och medietransport är fortsatt starka. 700 MHz-frågan och infrastrukturfrågan är också en stor utmaning. Finns det något mer att nämna om framtiden?
–Vår generalplan är att vi vill möta kund och berätta om våra planer. Vi vill upprätta en tätare dialog med kunderna kring de utvecklingar vi har på våra produkter och nätkomponenter. Det finns ju ingen mening med att vi bygger något som en kund inte vill ha.
Gunnar Bergman Ålder: 47 år. Titel: Teknikdirektör, chef för Networks. Bakgrund: Uppvuxen i Luleå. Bodde i Nairobi i fyra år då föräldrarna jobbade för Sida. Flyttade sedan till Stockholm för att plugga. Utbildning: Tvåårig kurs på KTH och kurser på Stockholms universitet. Karriär: Började på dåvarande Televerket på 90-talet. Har haft många olika uppgifter inom organisationen – från projektledare till Operations och NOC-en till sälj och marknadsavdelningen. Tänkte flytta till Zanzibar för att bli hotellmanager men fick erbjudandet om att bli ställföreträdande chef för Networks förra hösten och stannade kvar. Utsågs till chef i april i år. Fritidsintressen: ”Afrika, så klart. Jag tycker om att segla, klättra med min dotter och pyssla med mitt hus. När jag inte cyklar till jobbet tar jag motorcykeln. Min ’skunkhoj’, är hopbyggd av så många olika delar att det inte längre går att säga vad det är för märke. Men den är bra och tar mig från A till B.” Mhz #3
Under sommaren slog Teracom nytt rekord
med tjänsten mobila eventmaster. Läs mer om hur det mobila basstationsystemet fungerar på baksidan.
– Det är bara att titta hur det ser ut framför scenen på till exempel Sweden Rock. Många använder internet flitigt så det krävs mycket kapacitet för att möta användarnas krav, säger Jörgen Andersson, koordinator på installationsgruppen och huvudansvarig för Teracoms temporära installationer. Det är när operatörerna Tre och Telenor vill förstärka sin kapacitet vid stora evenemang som Teracom hjälper till, via sin kund Huawei som levererar nät till operatörerna. För att leverera så mycket värde som möjligt står den mobila masten ofta vid scenen där de flesta användarXX Sweden Rock na står. XX Bråvalla Festivalen – Förutom vid XX Åhus beachhandboll O-ringen, då står vi festival ibland mitt ute i skoXX StoChampionatet gen för att ge maxiAxevalla mal täckning åt alla. XX Sjöbo marknad Vi försöker alltid vara XX O-ringen Skåne först in och sist ut vid XX Classic Car week Rättvik evenemang för att ge täckning åt de som XX Hultsfreds marknad arbetar också, inte XX Helsingborg Open bara deltagare.
Event 2014
panelen Illustration Ariel McMillion
Magnus Ahxner
Avdelningschef Business Development, Teracom
Pia Evinger
Content Director, Boxer
Marknads- & försäljningsdirektör, Teracom
Lennart Ivarsson
Director Regulatory and Public Affairs, Teracom Boxer Group
VAD BLIR HÖSTEN SNACKIS INOM DITT OMRÅDE?
VILKEN STOR UTMANING SER DU INOM MEDIA FRAMÖVER?
Vi kommer att få ta del av eskalerande konvergens inom broadcast, telekom och internet samt nya lite oväntade samarbetskonstellationer.
Mest akut är att hantera den djupt fallande tidningsbranschen med de konsekvenser det får på den lokala närvaron av samhällsbevakning.
Upphovsrätter. Tittarna förväntar sig att kunna se tv var som helst men orealistiska klareringskostnader för varje skärm kan göra det omöjligt eller väldigt dyrt. Risken är att tittarna drivs till piratsajter och gör alla till förlorare. Jag tror även att det blir en del prat om Amazon och om de lyckas etablera sig och utmana Netflix och HBO, samt om hur SBS Discovery ska axla sin nya större roll nu när de också har Eurosport i samma hus.
Mycket betal-tv fritt på webben riskerar att underminera betalningsviljan för tv och kunderna blir i ökande grad cord shavers, -cutters och -nevers. Konsekvensen riskerar bli att resurser, alltså pengar, tillbaka genom hela näringskedjan till produktion minskar - vilket kanske leder till fattigare eller väldigt ensidigt utbud, med stora internationella spelare som dominerar marknaden.
Etablering, konsolidering och utslagning bland MR aktörer som känner sig kallade att leverera rörlig bild över internet. Vikten av upplevelse och att ha ett starkt varumärke blir tydligt här.
MR
MA
PE
Digital radio. I höst kommer regeringens LI digitalradiosamordnare, Nina Wormbs, med sin slutrapport. Frågan är om hon går på regeringens målbild att den analoga radion ska släckas år 2022 i Sverige eller inte. s30
Magnus Rosenberg
MA
PE
Att flytta in radion i en egen digital eterbaserad distributionsform som når alla i hela Sverige utan krav på abonnemang och betalning. Svensk radio sitter inlåst i en kostym från 70-talet. Hur ett grundläggande utbud av radio och tv ska kunna säkerställas till alla i Sverige. Detta utifrån att mycket av samhällsviktig information tenderar att splittras på olika plattformar och bakom olika operatörer och avgifter. En angelägen fråga, inte minst ur ett demokratiskt perspektiv. LI
VAD STYR DITT RADIOLYSSNANDE, TIDPUNKTEN ELLER INNEHÅLL?
Ibland tycker jag det bara är skönt att låta programmen i sig välja musiken.”
Jag lyssnar i bilen till och från jobbet. Sedan har jag tre perfekta insomningsprogram på SR play. Det är Studio Ett, Godmorgon, världen! och Ekonomi lördag.
LENNART IVARSSON
MA
PE
Både innehåll och tidpunkt. Digilistan på söndagar är bara bäst.
Jag lyssnar i bilen såklart och på morgonen på helgerna. Jag rekommenderar att lyssna på Godmorgon, världen! på söndagsmorgon. Då blir du en klokare människa. MR
Jag lyssnar på morgonen, i bilen och på helgerna. Det är framför allt tillfällena som avgör mitt lyssnande. Ibland tycker jag det bara är skönt att låta programmen i sig välja musiken. Ibland söker jag aktivt upp ett program. Som gammal radiojournalist lyssnar jag gärna på samhälls- och nyhetsprogram. LI
NYA RADIOTILLSTÅND HAR KOMMIT FÖR DIGITAL RADIO – VAD HOPPAS DU FÅ HÖRA?
Innehållet är så klart intressant, dock är en samlad start av alla kanaler (mediebolag) det viktigaste. MA
MA
Fler coola kanaler och program med mindre PE babbel och flabb som dessvärre tar allt större plats i många kanaler. Nu var jag gnällig, förlåt, men jag menar det.
PE
En snabb utrullning av kanaler för alla människor oavsett ålder och var man befinner sig i livet, tillgängligt över hela landet. MR
Jag tycker det vore kul om det fanns utrymme för en pratkanal, med intressanta dokumentärer och debatter men också lite flams och trams. LI
Mhz #3
VILKEN VAR DEN BÄSTA SOMMARPRATAREN SOM DU HÖRT I ÅR?
Jag gillade Jonas Erikssons sommarprat men har inte hört så många. Jag har missat alla, det skäms jag lite för.
Många har varit bra. Jag rekommenderar varmt Fredrik Wikingsson, Po Tidholm och Bea Uusma. MR
Det var extra roligt att lyssna till författaren Bea Uusma eftersom jag läst hennes förträffliga bok om Andreés polarexpedition, ”Expeditionen: min kärlekshistoria”. Det hela är ju en fantastisk historia, ett äventyr som började i svensk patriotism och stor överoptimism men som slutade i katastrof. LI
s31
Posttidning B
Teracom AB, Box 30150, 104 25 Stockholm
Välkommen till Teracom
Trångt om saligheten
BTS-antenner
Festivaler och politikermingel innebär även trängsel för det mobila surfandet. Då rullar Teracom ut sin tjänst Mobila eventmaster för att öka kapaciteten i luften.
Länkantenn
ca 10 m
Containern behöver en yta på cirka 10x13 meter för uppställning. Förvaring för länkantennerna då de är packade för transport.
Stödben
Kraftutrustning: Likriktare och batterisystem för backup ifall yttre kraft och elverket skulle strejka.
Masten är av stagad teleskopmodell.
Mobil ma st
Med den
Länkantenn
Elverksrum
ca 13 m
Anslutning för eventuell extern strömkälla.
Radiorum
moderna ste tekn inom 3G iken och med ett eget elverk, k an den m obila ma snabbt st sten ällas upp och sänd helt obe a roende a v extern strömförs örjning.
30 m
BTS-antenner Länkutrustning
Ventilation
BTS (mobil basstation)
Generator Bränsletank, fulltankad räcker den ca 4 veckor.
Vid bland annat Bråvallafestivalen, O-ringen och Almedalen hjälpte Teracom sina kunder Huawei och Net1 att öka kapaciteten för sina kunder – mobiloperatörerna. Läs mer på sidan 29.
Vid transport packas masten på containern. På konserter står den 333 cm Fullpackad container mobila masten väger 8 300 kg. ofta framme vid scen där de flesta användarna står. Vid orienterings117 cm tävlingar står masten mitt ute i skogen för För att köra ekipaget på allmänna vägar (frihöjd 4,5 meter) maximal täckning. måste lastbilens ramhöjd vara lägre än 117 cm. Fakta: Jörgen Andersson, projektör hos Teracom s32
Grafik: TT-Gruppen