Mhz #01 2013

Mhz

#01 2013

Förtroende förtjänar man sid 2 Dagens tv-klimat sid 4 Radio från molnet sid 9 Pålitlig radiolänk sid 12 Burken som formar våra hem sid 19 Synkad standard med NorDig sid 22 Digitalradion i världen sid 25 Kunden som vill ut på landet sid 28 Styrelseordförande tror på lägerelds-tv sid 29 Panelen tycker till sid 30 ­Radiolänk garanterar säker överföring men kräver fri sikt. Genom ett vatten­ avrinningshål i golvet på antennbalkongen på våning 22 i Kaknästornet, syns utrust­ ning för radiolänk på våning 21.

Högt över marken sid 12

Mhz #1

s1

ledare

Förtroende är något man förtjänar ”If it ain’t broken, don’t fix it”. Vår senaste ­läsarundersökning visar att ni gillar vår kund­ tidning TEMA. Stort tack. Vi gillar den också. Men ni såg också förbättringspotential och det ska vi ­försöka ta till vara på. Vi hoppas att vi i vår nya tidning

ska kunna ge ett bredare innehåll, där vi spänner över alla våra tjänster i varje nummer. Men vi vill också förmedla djup och mer teknik. Exempelvis berättar vi om radiolänk på sidorna 12-18.

Djupt tekniskt kunnande är grunden i det vi gör och vi har medarbetare som är experter inom sina respektive ­områden.

Några av dem är med och sätter standarder för hela ­branschen. Läs mer om det på sid 22.

I slutändan handlar vårt arbete om att det ska bli så bra som möjligt för tittarna och lyssnarna. Att titta på tv och lyssna på radio ska vara enkelt och störningsfritt. Jag vet att inget nät är perfekt och vi jobbar hela tiden på att optimera vår utsändning och vår täckning. Det är något vi själva påverkar. Något som vi däremot inte kan påverka och därför upprör mig, är störningar från 4G-sändare.

I villkoren för 800 MHz-bandet, där 4G-utbyggnad­ en sker, står att tillståndshavarna inte ska orsaka störningar på marksänd tv. Jag kan bara konstatera att på många orter störs tv-mottagningen. Givetvis inte bara av 4G, men i vissa fall. Dessutom får tittarna inte den snabba hjälp de behöver och har rätt att få från teleopera­törerna. En hjälp som innebär kostnadsfri fel­ avhjälpning eller att den aktuella 4G-sändaren stängs av.

Teracom, liksom teleoperatörerna, är verksamma i en bransch som får låga betyg i undersökningar som mäter ­förtroende. Att då inte ta sitt ansvar och arbeta utifrån de förutsättningar tillstånden gavs på tycker jag är respektlöst.

Mot oss, mot tillståndsgivaren men framför allt mot tv-tittarna.

Välkomna till nya Mhz och trevlig läsning!

Stephan Guiance, vd

s2

Fysikern Heinrich Hertz (18571894) har fått ge namn åt den härledda SI-enheten för frekvens. MHz motsva­ rar 106 hertz och är nya namnet på Teracoms kundtidning.

Vi sänder ut tv och radio. När du vill. Var du vill. I vilket format du vill.

Till vem du vill. Enkelt och pålitligt, genom luften, ett av världens modernaste; 734 master utrustade med spetsteknologi, lokaliserade över hela Sverige och Danmark.

Vi levererar allt från Melodifestivalen i hd till Viktigt Meddelande till Allmänheten över radio.

Teracom ingår tillsammans med Boxer och PlusTV i nät- och betaltv-koncernen Teracom Group. Mer information finns på www.teracom.se.

❱〉

Mhz är ett magasin från Teracom AB. Adress: Teracom AB Box 30150 104 25 Stockholm Telefon: 08-55 54 20 00 Webbplats: www.teracom.se ­ Chefredaktör: Magnus Rosenberg magnus.rosenberg@teracom.se Projektledning Teracom: Gunilla Svahn gunilla.svahn@teracom.se Produktion: ­Å kesson & Curry AB www.akessoncurry.com ­R edaktör: Karin Molin Klingemann k.molin@akessoncurry.com Art director: Assar Foddis a.foddis@akessoncurry.com Skribenter: Andreas Grube, Ola Jacobsen, Linnéa Medelberg, Gabriella Sköldenberg Fotografer: Ola Jacobsen, Mats Lundqvist, Johan Töpel Tryck: Göteborgstryckeriet

Beroendeframkallande tidsfördriv: visualisera radio­ vågor i det här webgränssnittet! http://radiator.ahoi.in/

MRTV:s rapport som säger att hela 700-bandet även fortsättningsvis bör användas för tv. Jag hoppas på ett beslut i höst som går i samma riktning.

Vd:s tankar om medieland­skapet

”Under mina 15 år inom telekombranschen är det här bland det mest konkreta jag gjort, det är kul.”

Jag har respekt för att politiska processer tar lång tid. Men processen kring digitalisering av den kommersiella och public service-radion är något utöver det vanliga.

❱〉

Love Beijer, radiolänkplanerare, berättar mer om sitt jobb på sidan 16.

Tv är en fortsatt primär orsak (eller ursäkt) för sociala sammankomster enligt brittiska Deloittes undersökning. På sidan 19 berättar vi mer om hur tv:n bestämmer hur vi bygger våra hem.

16-18 Instämmer inte alls Instämmer inte helt

25-34

35-44

45-54

55+

90% 80%

Varken eller

70%

Instämmer delvis

60%

Instämmer helt

19-24

100%

50% 40% 30% 20% 10%

Andelar som håller med i påståendet "Watching TV is a good way of bringing the family together" Mhz #1

s3

tv-klimatet

3 röster

Dagens tv-värld är differentierad och hårt ­konkurrensutsatt, med nya plattformar, f­ ormat och aktörer. Utvecklingen går ­blixtsnabbt framåt. Vi har ­träffat tre aktörer som här ger sin bild av dagens tv-klimat.

Dagens tv-klimat

Berättat för Andreas Grube Foto Johan Töpel

s4

Mhz #1

s5

tv-klimatet

3 röster

Elsa Falk

Titel: Programchef Företag: Expressen TV Jag skulle beskriva dagens tv-klimat som utspritt och diversifierat: Många olika plattformar, distributionskanaler och programbudgetar. Högt och lågt om vartannat.

Jag har en lång bakgrund som tv-producent och började jobba med webb-tv 2007, precis när branschen på allvar började expandera. Det har varit intressant att på så nära håll se den explosionsartade utvecklingen.

Dagens mediebransch förändras oerhört snabbt, det dyker upp nya utmaningar och aktörer hela tiden. Det är svårt att sia om ens korta perspektiv som ett halvår. Det gäller att hela tiden vara på tå. För oss som webb-tvaktör är det också en utmaning att kraftigt öka antalet tittare/besökare, och på så sätt också intäkterna. Idag är vår tv-spelare ofta fullbokad, vi behöver hela tiden nytt content för att få in nya annonsörer. En annan utmaning är att hitta webb-tv-produktioner med hängivna tittare, där publiken aktivt söker upp programmet. Hos oss är Birgings bästa och Mitt liv som jockey sådana program.

Aftonbladets Schulman Show är ett annat exempel.

Annonsörer och mediebyråer har fått upp ögonen för webb-tv men jag tycker att det fortfarande går trögt. En väg är att hitta fler annonsfinansierade lösningar, där kunden är med och delfinansierar ett redaktionellt koncept. Jag tror stenhårt på att det är en modell vi kommer att få se mer av, både i webb-tv och i broadcast.

Vår möjlighet som tv-aktör är den traditionella kvällstidningens nerv: snabbheten. Jag tror att nyhetssajterna på sikt kommer plocka tittare från broadcast-tv.

Idag finns det ingen anledning att vänta på kvällens nyhetssändningar. Man vill uppdatera sig snabbt och enkelt och då går man till någon av nyhetssajterna. SVT och TV4 har vant sig vid ett visst sätt att göra nyheter, med tung teknik och stora budgetar. De hänger inte med i vårt tempo vilket är en fördel för oss. Jag tror att nyhetsförmedlingen på sikt kommer minska i de traditionella tv-kanalerna, till förmån för fördjupning, sportevenemang och nöjesproduktioner som kräver stora budgetar.

Idag satsar även tv-bolagen på att bredda sitt Playutbud med delvis webbunikt material. Det tror jag gynnar även oss. Samtidigt är jag lite frågande till hela begreppet webb-tv, för mig handlar det om rörligt material som går att konsumera i en mängd olika apparater.

Själv tittar jag mycket på tv genom min Playstation 3-konsol eller på Netflix i min iPad. Idag driver alla format och varumärken varandra, och utvecklingen går blixtsnabbt framåt.”

s6

3D

Michael Grimborg

Titel: Försäljningsdirektör Företag: TV4

Jag tycker att det är häftigt att vara med om något så omvälvande som den utveckling som just nu pågår. Jag har varit med om snabb utveckling tidigare i min karriär – internet, radio och tv – men det här slår det mesta. Varje dag går nya tåg, framför allt när det gäller teknologin, så det gäller att hålla sig skärpt om man ska åka med. Samtidigt är det svårt att sia om vart vi är på väg.

Det vi däremot vet är att konsumentbeteendet är starkt kopplat till smartphones och att marknaden är väldigt global, både när det gäller teknik, hårdvara och inte minst programrättigheter. Jag tror att på sikt går utvecklingen mot att vi i princip gör smartphonen större och har den på väggen – då får vi smart tv på riktigt!

Jag tycker att TV4 står starka i den här utvecklingen.

Vi biter oss fast, även om det inte alltid är en ”walk in the park”. Vi har ett starkt varumärke och har varit duktiga på digitaliseringsfasen. Vi kör mycket egenproducerat och live. Vår Play utvecklas bra och vi var exempelvis före SVT med livesändningar på nätet. Det gäller att hitta nya tillväxtområden och tilläggstjänster. Jag är övertygad om att tillväxten finns i mobilen.

Därför försöker vi koppla nyttotjänster till programmen, som till exempel recept.nu.

Antalet aktörer i branschen är fler än tidigare, inte minst i och med de stora tidningshusens satsningar på webb-tv. Jag tycker att de gör mycket rätt; de bygger studios, vågar testa nya koncept och ger sig in i leken med hull och hår. Men för att det ska flyga kommer det att krävas satsningar på programverksamhet, vilket kostar. Nu gör de ju mest försnack och liknande program, inför till exempel Idol. De är snabba och blir en vitamininjektion i branschen.

Det förändrade beteende bland konsumenter som vi ser påverkar annonssidan. Generellt är de aktörer som köper nationell tv återkommande kunder. En tydlig trend är att kunden gör upp sina årsaffärer med färre aktörer, och att man gör mer exklusiva och riktade samarbeten. Den kampanj vi var inblandade i tillsammans med Volvo och Swedish House Mafia är ett exempel på en lyckad kampanj och nu vill andra kunder göra liknande saker.

Framtiden är som sagt svår att sia om. Tekniken är global och blixtsnabb. Det gäller att vara med överallt och våga testa nya saker. Min personliga tro är att framtiden kommer att handla om ett bredbandsrace.

Själv har jag till exempel ett 4G-abonnemang som jag tar med både till sommarstugan och i bilen.”

Mhz #1

s7

tv-klimatet

3 röster

Tomas Nilsson Titel: Kanal- och tablåchef Företag: SVT

Tv-klimatet idag är mer spännande än på länge. Jag har haft glädjen att vara med i branschen i ungefär 20 år och vid några tillfällen under den tiden har det hänt stora hopp och avgörande förflyttningar. Nu är vi på väg in i en ny sådan stor utvecklingsfas.

Mängden nischade tv-kanaler har ökat lavinartat sedan mitten av 90-talet och jag tror att vi kommer att få se fler och fler nischade utbud, där de nischade nationella kanalerna ser fördelar i on demand medan inter­ nationella nischkanaler ser fördelarna med broadcast.

På SVT arbetar vi med en kombination: Vi har en bred stabil bas med genrebredd för hela svenska folket och tack vare det kan vi också satsa på att bredda vårt Playutbud och vara mer nischade där. Det som hela tiden är viktigt att ha med sig är den redaktionella kraften, med en tydlig avsändare och ett tydligt ansvar. SVT:s historia är en uppenbar styrka och hela idén med public service kräver att vi står mitt på torget, mitt i Sverige.

De senaste 20 åren har inneburit en explosion i konkurrens, vilket vi ser som stimulerande. SVT har en finans­ieringsmodell som bygger på förtroende, både från riksdag, regering och publik, och vi har lyckats bygga upp och behålla ett mycket starkt förtroende.

Nya aktörer som Netflix och HBO Nordic är inget hot mot SVT:s verksamhet, vi ser på dem som vi gör med andra nationella och internationella aktörer som paketerar innehåll och det är heller inte omöjligt att vi kommer att samarbeta med dem i någon form framöver.

Ett spännande område i dag är nyhetsjournalistiken, där det dyker upp nya aktörer som agerar inom rörlig bild och ljud. Den utvecklingen är tydlig i stora delar av världen. Även om vi bara är i uppstartsfasen är det helt klart att nyhetskonsumtionen förändras väldigt snabbt.

Den linjära utsändningen kommer att finnas kvar ­under lång tid tror jag, den är så pass stark och önskvärd. Däremot tror jag att vi kommer att få se en tydligare kombination av linjärt och on demand. Där handlar det om olika plattformar för tv-konsumtion. Däri ligger en stor utmaning för branschen: Bristen på standardiserad teknologi är ett avgörande problem.

Om jag ska sia om framtiden skulle jag säga så här: Mer av allt. Vi står inför ett jättesprång i utvecklingen.

Om man tittar på användningen av de digitala kanaler­ na, eller on demand om man så vill, så är konsumtionen mycket liten. Där kommer det att hända mycket de kommande åren. Och i den framtiden kommer de ­aktörer som har haft tid på sig att bygga det redaktionella erbjudandet och varumärket att vara vinnarna. Tydlighet och trovärdighet blir viktiga nycklar till framgång.” s8

radio

noterat

Billigare, enklare och både mer resurs- och ­energisnålt. Radioutsändning från molnet är nästa stora steg i digitalradioutvecklingen.

Teknikföretaget Factum är först i ­världen med att etablera digitalradio via molnet.

Radio från molnet Den digitala radion har traditionellt varit en hårdvarutung bransch, så när Factum tillsammans med Teracom i våras gick live med ett helt virtuellt system innebar det starten på en ny era för utsändning av digitalradio.

– Enkelt förklarat går det till så att Factum levererar en programvara som implementeras i kundens befintliga integrerade system, vilket också innebär att kunden kan använda sin vanliga IT-avdelning, säger Lars-Peder Lundgren systemansvarig på Factum, världsledare inom digital broadcasting och först i världen med den här nya tekniken.

Factums system för radio från molnet bygger på en mjukvara med flera olika program som tillsammans löser hela kedjan i sändningsprocessen, till exempel ljudkodning och metadata. Mjukvaran kan installeras i kundens egna servrar, men det finns också en modell där allting sker via webbhotell och webbinterface, vilket innebär att kunden kan skräddarsy exakt det den

behöver utifrån sina behov utan att behöva ansvara för driften.

– Den här tekniken förenklar igångsättandet av digital­radio och riktar sig till alla som vill sända digitalt, säger Lars-Peder Lundgren, Teracom är en av de första aktörerna som kör den här virtuella lösningen fullt ut.

Han menar att systemet riktar sig till båda stora och små aktörer inom digitalradio, och i synnerhet de med väl utvecklade IT-organisationer, till exempel public service-bolag som SVT, norska NRK och danska DR. – Vi märker ett starkt intresse för detta, framför allt eftersom man slipper speciell hårdvara, men också eftersom man inser vilka vinsterna är. Förutom enkelheten, de ekonomiska och miljömässiga fördelarna är det också ett dynamiskt system där det är lätt att göra uppgraderingar, bygga och förändra, säger Lars-Peder Lundgren.

Nedläggning av Radiotidningarna

Digitalradio standard i brittiska Volvobilar

I januari fattade regeringen beslut om ett nytt system för att framställa, distribuera och konsumera taltidningar. I det systemet anpassas taltidningen så att den kan distribueras via internet och tillgodogöras med talsyntes. Därför avvecklas nu Teracoms produkt, inlästa radiotidningar. Nedläggningen sker etappvis med start 29 september och den sista tidningen stängs 6 oktober nästa år.

Radiotidningar togs fram av Televerket Radio på 1980-talet för att göra dagstidningar tillgängliga för personer med olika former av läshinder. Som mest har Radiotidningstjänsten haft 11 000 abonnenter och över 70 olika tidningar har erbjudits.

På branschkonferensen Future of Digital Entertainment i London meddelade Volvo att de nu utrustar alla deras bilar på den brittiska marknaden med DAB/DAB+ digitalradio som standard. Beskedet från Volvo innebär att den brittiska bilköparen inte längre behöver göra ett aktivt val för att få en bilmodell med senaste modellen av DAB/DAB+ digitalradio.

För den svenska marknaden innebär detta besked möjligheter för en snabbare utväxling i konsumentleden i det läge att Riksdagen fattar beslut att Sveriges Radio ska påbörja en utbyggnad av digitalradio.

Mhz #1

s9

hallå där...

Anders Held… …ansvarig för internationella relationer på ­Sveriges Radio samt projektledare och en ­­ av grundarna av Radiodays Europe.

Text Andreas Grube Foto Stina Gullander

Vad säger du om årets konferens, var den lyckad?

– Det var mycket lyckat. Vi växer för varje år som går, i år hade Radiodays över 1 200 deltagare från 50 länder. Det är stort att det här initiativet, som kommer från Skandinavien, idag har utvecklats till Europas främsta och viktigaste radiokonferens, kanske till och med den viktigaste radiokonferensen i världen.

Vad har Radiodays Europe för betydelse?

– Framför allt för den samman hela branschen, en plats där public service, kommersiella kanaler och andra aktörer kan mötas och diskutera det gemensamma ansvaret för radions framtid. Det är också en plats för att diskutera samarbeten och för att bjuda in representanter från för radion viktiga branscher som till exempel bil- och mobiltelefonbranschen. Inte minst är Radiodays också ett inspirationstillfälle som ger mycket energi tillbaka till radiobranschen och en liten injektion till alla som jobbar med radio.

Vilka var de viktigaste frågorna som lyftes på Radiodays i Berlin?

– Vad är bra radio idag, för en ung krävande publik?

Hur ska radion möta musiktjänster på nätet, som till exempel Spotify? Vilka samarbeten mellan public service och privatradion är möjliga och önskvärda? Hur kan vi driva på radions digitalisering och säkra radions plats i mobiltelefoner och smartphones?

Vilken är den största utmaningen för radion framöver?

– Frågan om hur radion utvecklas i takt med att övrig media utvecklas, vilka plattformar och prylar som ska gälla till exempel. Men kanske allra viktigast är att innehållet i radio utvecklas i takt med samtiden.

Radion är ett starkt och vitalt medium, vi är bra på content, och det är viktigt att vi fortsätter att utveckla innehållet och rösterna. Radio får inte börja ses som gammaldags och förlegat. s10

Nästa Radiodays Europe äger rum i Dublin 23-25 mars 2014.

Vad händer under året fram till nästa Radiodays Europe?

– Vi själva driver inga frågor vidare, det sker på lokal nationell nivå. Men vi får in en del förfrågningar om att hjälpa till på andra håll i världen. Nyligen var jag till exempel i Asien och arrangerade en minikonferens under en heldag i samband med Asia Media Summit i Manado, Indonesien.

ett steg längre

”Broadcastingbranschen ­måste börja tänka i nya banor” säger Magnus Ahxner, Avdelningschef Business Developmen på Teracom apropå sina intryck från NAB-mässan i Las Vegas i våras.. NAB-mässan är världens största radio- och tv-mässa och lockade över 100 000 besökare i år.

– Den stora grejen för i år var inte någon teknisk innovation utan snarare diskussionen kring vad broadcastindustrin ska göra nu när telecomindustrin har börjat leverera rörlig bild. Allt fler aktörer som sysslar med kommunikation vill kunna erbjuda tv så broadcastingbranschen måste börja tänka i nya banor.

Samma standard för teknik, världen över, kan

vara en lösning men kan vara svårgenomförligt eftersom standard ofta är kopplat till industripolitik.

Fanns det någon ny teknisk pryl som vi kan se fram emot?

– Jo, det talades mycket om Ultra HD som tros bli nästa generations tv-format. Med en fyra gånger så skarp upplösning säger en del att man kommer att få samma upp­levelse av djup som man får av en 3D-tv.

Läs vad Magnus tycker mer i Panelen på s 30

Förskjutning av ords betydelse: Multitaskig Vid milleniets början avsåg adjektivet (från engelskans multitasking) förmågan att kunna uträtta flera saker samtidigt. I dag används ordet, uttalat med kort "a", för att

beskriva någon som är otrevlig på grund av att tekniska prylar och virtuella kontakter tar dennes uppmärksamhet från personer i ­dennes direkta omgivning.

Mobilen är redan retro Nu är det inte bara 50-, 60- och 70-tal som anses som retro. 80- och 90-talet har seglat upp som likvärdiga trendsättare och det ­gamla kassettbandet har fått revansch.

Några skivbolag ger till och med ut nya inspelningar på kassett, men framför allt syns trenden på var och varannan 80-talists smarta mobiler.

– Teknik som är ny vill vi ska se ny och viktig ut, men när den har blivit självklar kan man leka med formen och skapa mer säregna uttryck. En smartphone är kanske för neutral idag, och då vill vi särskilja den ­genom att visa vår personlighet. Att klä sin telefon med ett kasettbandsskal visar att ”jag var med, jag kommer ihåg”. Det ger oss en tillhörighet och skapar samtalsämnen, säger Stefan Nilsson på Trendgruppen.

·E = – ∂B ∂t’

Ekvationen, Ampères lag med Maxwells korrektion, beskriver hur magnetiska fält uppstår från variationer i elektriska fält. För vissa är Maxwells ­ekvationer en del av vardagen.

∆

130 dB Smärtgräns

Läs mer på s 16 120 dB Jetflygplan på nära håll

30 dB Hus på landet 90 dB Motorcykel 0 dB Hörbarhetsgräns

60 dB Samtal på en meters avstånd

60 dB

LJUDNIVÅ 0 dB är det svagaste ljudet vi människor kan uppfatta, medan 60 dB är vanlig samtalston.

Källa: Voodoo Film

tema

Skydd för isras

Stamnätslänk Stamnätslänkar används för att koppla samman Teracoms större stationer. Oftast används mellan fyra och tio radiosändare till en antenn.

Högsta kapacitet i stamnätslänk: 7x155 Mbit/s Antal stamnätslänkar: 130 hopp Skövde–Vårgårda: 86 kilometer Medelhopplängd stamnätslänk: 45 kilometer Största parabolen: 3,7 meter i Visby Follingbo Antal 3-metersparaboler: omkring 500 Antal meter vågledare: 60 000 meter

Accesslänk Accesslänk är mindre enheter som ­används för att koppla in externa kunder.

Oftast används en radio och en antenn.

Högsta kapacitet i accesslänk: 360–400 Mbit/s Antal accesslänkar: 1 300 hopp Längsta hoppet: Storuman–Borkan 80 kilometer Medelhopplängd accesslänk: 20 kilometer

Trådlös dataöverföring

Antennen har en inbyggd vinkel som skyddar mot direktpåverkan av regn och snö.

5˚

Radiolänkutrustningen i Teracoms stamnät finns på 150 platser, framförallt i 300-metersmasterna vid storstationerna och i speciella radiolänkstationer över hela landet.

Radiolänk använder riktade radiovågor för dataöverföring genom luften. Antennerna är de ofta vita, cylindriska föremål som sitter i master, torn och på hustak.

Sändare och mottagare måste ha fri radiologisk sikt mellan varandra. Eftersom radiovågorna kröker sig lite längs jordens rundning behöver de alltså inte ha en snörrät förbindelse men ju längre avståndet är mellan sändare och mottagare ju högre måste de sitta.

På tidningens baksida visas hur man räknar ut avståndet till radiohorisonten.

s12

radiolänk

tema

Pålitlig överföring i alla lägen Fri sikt till nästa mast och säker tillgång till el. Det är allt som ­behövs för att Teracoms stamnät ska kunna leverera tv och radio till hela Sverige. Tekniken bakom kallas radiolänk och garanterar säker överföring i alla lägen för kunder som inte accepterar avbrott.

E

xtremt vädertålig och omöjlig att gräva av har gjort dataöverföringstekniken radiolänk till favorit hos dem som måste kunna lita på nätet vad som än händer.

– Med de krav på driftsäkerhet som vi har på oss måste vi ha ett nätverk som är helt och ­hållet under vår kontroll för att kunna garantera leveransen, säger Krister Munters, teknikspecialist Radiolänk, Teracom. Även om fiberkablar dominerar dataöverförings­ marknaden i den gyllene triangeln Stockholm – Göteborg – Malmö är radiolänk nödvändigt i resten av landet.

– Det finns helt enkelt inte fiberkabel på många av de platser där vi verkar, så där blir vi istället en leveran­tör av överföringskapacitet till andra, säger Krister Munters.

Det handlar dels om att sälja den överkapacitet som finns i stamnätet till andra kunder och dels om helt nya installationer på befintliga stationer och mindre sajter.

Teracom arbetar sedan många år med radiolänk­ utrustning från den världsledande data- och telekomMhz #1

tillverkaren NEC. Företaget grundades 1899 i Tokyo och den NEC-utrustning som Teracom äger har visat sig så driftsäker att den vållar problem idag.

– Vi har radiolänkutrustning i drift idag som installera­des för 20 år sedan. Nu börjar det bli svårt att hitta ersättningsprylar när de behöver bytas, säger Krister Munters.

Stefan Wirén, affärsansvarig för Teracom på NEC Scandinavia, skrattar.

– Ja, det är väl största nackdelen med radiolänk, att utrustningen håller så länge. Men utvecklingen går från hårdvaru- till mjukvarubaserat, så den u­ trustning man installerar idag uppgraderas med mjukvara ­istället. På det sättet är det mer flexibelt och smidigare process att hålla sitt nät modernt och uppgraderat allteftersom behoven förändras, säger Stefan Wirén.

Text & Foto Ola Jacobsen

Tropiska regn är det enda som kan störa en överföring via radiolänk på allvar, eftersom luften då innehåller så mycket vatten. Men eftersom denna typ extremväder oftast inte förekommer har det svenska radiolänknätet hög tillförlitlighet. s13

Fredrik Tumegård, i dag vd för NEC Scandianvia, som började sin karriär på ­Teracoms storstation i ­Follingbo på Gotland.

NEC:s affärsrelation med Teracom går långt tillbaka, vilket NEC är mycket stolta över eftersom Teracom ställer höga krav på tillgänglighet och tillförlitlighet på sitt nät.”

Teracoms största ­parabol, Ø3,7 m

3:e längsta länkhoppet

Byxelkrok

s14

82,6 km

Follingbo

radiolänk

tema

ratörer som vill erbjuda täckning utanför tätbefolkade områden.

– I det här sammanhanget visar sig en annan fördel med radiolänk tydligt. Det går betydligt snabbare att bygga ut kapacitet med radiolänk än genom att gräva ner en kabel. På det sättet kan man snabbare börja leverera i nya affärer än om man väljer att gräva kabel, säger Stefan Wirén.

En mindre källa till fel i radiolänknätet är så kallad flervägsutbredning, att signalen under vissa förutsättningar delar upp sig längs vägen.

– Flervägsutbredning påverkar framför allt frekvenser under 10 GHz, alltså precis de frekvenser som vi använder i Teracoms stamnätslänk. Fenomenet uppkommer under varma sommarnätter då det kan förekomma kortare perioder av störningar i radiolänkarna, säger Krister Munters.

Teracom beräknar störningarna och kompenserar på olika sätt för att upprätthålla en god kvalitet i nätet, bland annat med fler och större antenner och mottagare.

– Dessutom är stamnätet redundant i alla nivåer, från dubbel eller trippel strömförsörjning till olika sätt att koppla runt en eventuellt felande station, säger Krister Munters. fast internetinfrastruktur är radiolänk, bortsett från satellit, det enda sättet att överföra data.

Det gäller både för marksänd radio och tv, men också i stor utsträckning mobiltelefoni.

– Nästan alla mobiltelefonsamtal i glesbyggd och många i städerna går den första biten från mobilbasstationer, som kopplar upp samtalet, via radiolänk innan de når fibernätet, säger Krister Munters.

Och eftersom Teracoms stationer och mindre sajter finns över hela landet är företaget en självklar leverantör av plats i master och bodar för de teleope-

Stefan och Krister har samarbetat sedan länge.

Här står de framför utrustningen för stamnätslänk i Kaknästornet.

Uppe till höger: Utrustning för accesslänk i Kaknästornet.

av 2000-talet setts som en teknik som skulle fasas ut till förmån för fiber har pendeln svängt tillbaka till radiolänkens fördel. Idag råder det koncensus om att ett nät som består av både fiber och radiolänk är den bästa lösningen för att kombinera hög kvalitet och tillgänglighet. Det betyder bråda dagar för de som arbetar med radiolänk på Teracom.

– Det tuffaste nu är att hinna med alla projekt. Vi har flera stora projekt parallellt. Det handlar bland annat om att modernisera äldre länkteknik till ethernet-länk.

Vi står också inför ett teknikskifte i stamnätslänkarna, som kommer bytas ut där det inte går att skapa en tillräckligt robust fiberlösning, säger Krister Munters.

Efter att i början

i första hand för hastigheterna som kunderna väljer Teracom. Istället är det den geografiska täckningen och den stora driftsäkerheten i infrastruk­ turen som tilltalar de mest krävande kunderna.

– Det handlar ju dels om radio- och tv-sändningar.

SR P4 är den viktigaste kanalen för att snabbt sprida viktiga varnings- och informationsmeddelanden till allmänheten. Men vi har även andra kunder som är beroende av ett fullständigt pålitligt nät för dataöverföring dygnet runt året runt. För dem är vi den enda leverantören som kan möta kraven, säger Krister Munters.

Det är inte

I områden utan

Mhz #1

Även om radiolänktekniken inte kan mäta sig med fi ­ ber när det gäller kapacitet, ligger överföringen inte långt efter. Forskare vid Fraunhoferinstitutet och ­Karlsruhe Institute for Technology visade i våras att det är möjligt att använda radiotekniken för trådlöst bredband i kapaciteter jämförbara med hastigheten i fiber­optiskt nätverk. Stefan Wirén på NEC bekräftar det.

– Det kommer nya typer av radiolänkar som medger väldigt höga kapaciteter, säger Stefan Wirén.

Läs om Teracoms ­radiolänkkund som siktar på landsbygden, på s 28.

s15

radiolänk

tema

431 aktörer har tillstånd för radiolänk. Det omfattar 57 881 stycken länkar.

Hälften av aktörerna är inom räddningstjänsten, myndigheter, kommuner och landsting. Den andra hälften är inom företag, energisektorn, telekom och närradio.

”Det finns så mycket kreativitet ” Berättat för Ola Jacobsen

Love Beijer Ålder: 41 år Utbildning: Elektro, KTH Yrke: Radiolänkplanerare på Teracom Transmission Networks

s16

och min uppgift är att skapa ny kapacitet i radiolänknätet för nya och befintliga kunder. Jag känner tydligt att det finns en kund som verkligen har nytta av mitt arbete. Genom varje steg i det jag gör skapas värde för kunden. På mina 15 år inom telekombranschen är det här bland det mest konkreta jag gjort, det är kul.

Innan jag tar vid har en arkitekt först ritat upp de grova dragen i nätet. Därifrån är det min uppgift är ta projektet vidare ända till att installatörerna kan skruva upp utrustningen.

Det hela börjar med en planeringsfas. Då gör jag först en nätskiss för att se hur mycket kapacitet det behövs på olika platser. Går det att använda befintlig utrustning eller ska vi köpa ny? I det här läget skapar jag gärna lite extra utrymme för framtida behov, eftersom det är det mest kostnadseffektiva sättet att bygga ut nätet.

Nästa steg är designfasen. Det är en mer detaljerad design baserat på nätskissen och de maxwellska ekvationerna, den grundläggande fysiken som styr radiovågorna. Här använder jag ett planeringsverktyg för att realisera min nätskiss.

Jag är radiolänkplanerare

Verktyget hjälper mig att ta reda på om det rent fysiskt går att genomföra designen med hänsyn till topografi och annat men det hjälper mig också att se vilken radiosändare som är lämplig att använda, vilken storlek på antenn som behövs och hur högt den måste sitta.

I det här läget beställer jag material och lämnar in en frekvensansökan till PTS, som ser till att det inte blir konflikter mellan olika användare av frekvensbandet.

Nu är radiolänkbiten klar. Men kunden vill ju ha kommunikation från A till B så därför bollar jag över det hela till en annan avdelning inom Teracom som kopplar ihop det hela med datakommunikationsnäten bakom så att kundens data kan överföras genom hela nätet.

Vid sidan av det här uppdraget hjälper jag även till med tekniskt stöd vid offertarbete. Jag gillar att arbetet är så varierande och att det finns så mycket kreativitet i skapandet och produktionen av ny kapacitet.

Dessutom gillar jag att vara så delaktig i leveransen i affären.

Framtidens ­radiolänk blir mer flexibel Framtidens radiolänkteknik kommer tillåta betydligt högre överföringshastighet. Men det kommer också erbjuda ökade möjligheter till så kallad adaptiv modulation. Det betyder bland annat att man kan anpassa signalen efter rådande väderförutsättningar.

– När man ligger nära maxgränsen för vad utrustningen klarar av att leverera så måste man ta hänsyn till väder och vind. Det kan handla om att minska datamängden och öka redundansen i signalen för att garantera kvalitén, säger Krister Munters.

Rent konkret kan man göra det genom att minska komplexiteten i signalen, eller tillfälligt öka effekten på sändningen.

– Effektökning kan fungera, men är inte att föredra eftersom det förutom att förbruka mer energi också ökar risken för störningar av andra sändningar. Övergången till mjukvarubaserad utrustning kommer också innebära att det går lättare och snabbare att uppgradera kunder som vill ha högre kapacitet.

86 km Så långt är det längsta stamnätshoppet med radiolänk. Vid långa hopp kompenseras avståndet genom att flera mottagare hjälps åt att fånga upp signalen. Genom att välja den bästa signalen eller kombinera signalen från de olika mottagarna garanteras att signalen alltid går fram med högsta kvalitet.

Läs om ­världsrekordet i länkhopp på nästa sida.

Mhz #1

s17

radiolänk

tema

Världsrekord i radiolänk s18

frekvensen 240 GHz. I och med den höga frekvensen har komponenterna kunnat göras så små som 2,5 x 1,0 millimeter.

En annan fördel som forskarna ser med frekvensområdet 200–280 GHz är att signalerna försvagas ytterst lite.

– Överföringen blir mycket robust även vid regn och dimma, säger Jochen Antes vid KIT i ett pressmeddelande.

Forskarnas förhoppning är att deras arbete ska hjälpa Tyskland att bygga ut sin internetinfrastruktur.

I verkligheten är högfrekvens­chipet bara 2,5 x 1,0 millimeter eftersom storleken skalas med våglängden.

Fotograf: Sandra Iselin/Fraunhofer IAF

I våras slog forskare världsrekord i överföringshastighet med radiolänk i Karlsruhe i Tyskland. Det var forskare vid Fraunhoferinstitutet och Karlsruhe Institute for Technology som i ett försök mellan två höghus kom upp i 40 Gbit/s i dataöverföringshastighet via radiolänk.

Sändare och mottagare var över en kilometer ifrån varandra och försöket visar att det är möjligt att ­använda radiotekniken för trådlöst bredband i kapa­ citeter där man kan mäta sig med fiberoptik.

För att lyckas slå världsrekord har forskarna har tagit fram sändare och mottagare som arbetar på

Fotograf: Ulrich Lewark/KIT

Avståndet mellan sändare och mottagare på höghusen vid världs­ rekordförsöket var över en kilometer.

perspektiv

Burken som formar våra hem Det började med att den puttade ut eldstaden ur våra hus. 60 år senare hyllade vi den med specialanpassade väggar och idag planerar vi hela flerfamiljshus efter dess placering. Sedan tv:n fick en plats i våra hjärtan har den inte bara förändrat kulturen, den har också förvandlat stadsbilden, våra hem och vardagsrutiner.

Text Linnéa Medelberg Ritning ETTELVA Arkitekter för JM Foto Ikea

Mhz #1

U

ndra om John L. Baird och Vladimir Zworykin anade vad deras uppfinningar skulle leda till när de på 20-talet utvecklade föregångarna till den moderna tv:n? När ryssamerikanens analoga bildrör blev standard på 1930-talet insåg många att en ny epok tog vid, men få förstod vilket inflytande tv:n skulle ha på människor flera generationer framåt i tiden. Och då pratar vi inte bara om tv:ns roll som sällskap och folkbildare, utan också som en styrande faktor när vi bygger och inreder våra hem.

Sedan de första reguljära tv-sändningarna ägde rum i London 1936 har mycket hänt. Från att ha setts som en suspekt möbel har tv:n blivit ett av våra viktigaste medier som gett namn åt både kaffekannor och rum.

För att inte tala om hur många familjer som har ändrat sina levnadsvanor och anpassat både helgfrukostar och middagstider efter barnprogram och nyhetssändningar.

– Idén om ett umgänge kring en möbel fanns redan när tv:n kom. Redan under radions ungdom samlades släkten och vännerna kring radion. Man lyssnade, åt radiokaka och umgicks, säger arkitekten Malin Zimm, sakkunnig i arkitektur på Arkitektur- och design­ centrum (före detta Arkitekturmuseet). s19

perspektiv

71

1 RUM SOV

10

9 8

11

7

12

6 5

13

stärkta tv-väggen, är ett självklart inslag i modern

14

4

15

71

VTV, den för­

G VÄG VALS FRÅN

8 0 BR72

vardags­anpassad

ST

3

16

2

SG

arkitektur.*

1

G VÄG VALS FRÅN

P 2770 TRAP 3 16x17

RUM

KAPP 3 RUM SOV 11 WC/D 02 3

TT

L

HALL 4

DM

ELC/I

UM

R KAPP

T

TM BAD 04S 7 L

KÖK 07S 15 ISK BARD 0 0 H=12

KLK L 3

F

K

71

HALL 2

H U/M VTV

L

71 RUM AGS VARD 29

VTV

SG

71

1 RUM SOV 15 71

ST

Tv-tranan (lat. Gruidae) var ett populärt tv-smycke.

0 BR72

ONG BALK 5

0 BR72 71

0 BR72

L

*D

läg enna

enhe

t finn

s i L il

jeho

i Sto lmen

ckho

lm , b

yggd

av JM

a , ritad

v ETT

ELVA

Arkit

ekter.

Radioapparaterna blev med tiden mindre, och är numera lättplacerade eller integrerade i andra tekniska prylar. När tv:n kom tog den allt mer över radions sociala funktion, och det visade sig inte minst i möblemanget.

– Nu behövdes mer än ett ledigt hörn och två stolar.

Tv:n krävde en soffa och andra låga möbler som gjorde att man kom i samma höjd som tv-skärmen, säger Malin Zimm. Även om tv:n var spännande och lockande, var dess funktion och plats i hemmet inte helt glasklar.

De första apparaterna liknande en kommod, med byrå i botten och luckor upptill som kunde stängas för skärmen – allt för att den nya ”möbeln” skulle kännas bekant och passa Malin Zimm, arkitekt in i hemmet. De första apparaterna såldes med en

Man kan säga att Hyland och hans hörna blev svenskens nya eldstad.” s20

instruktion om var och hur de skulle placeras, och den som läste instruktionshäfte fick bland annat lära sig att tv:n inte skulle stå nära ett fönster eftersom ljuset då skulle reflekteras.

– Det innebar att tv:n placerades en bit in i rummet, gärna mot en långvägg. Vid den här tiden började eld­staden försvinna ur nybyggda hus, och tv:n blev en naturlig ersättare som både blickfång och hemmets härd.

Tv:n fick också ta över pyntet som tidigare stått på spiselkransen, och tillsammans med spetsdukar och fotografier pryddes apparaten med fördel av den specialtillverkade tv-tranan i snidat trä.

Med tiden blev tv:n vanligare och snart fanns minst en tv-apparat i varje hem. Det gjorde att suget att visa upp sin tv minskade, och i slutet av 60- och 70-talet fick många tv-apparater flytta ner i källarens gillestuga.

På 80- och 90-talet blev det modernt med två vardagsrum: ett lite mer barnvänligt där tv:n hade en självklar plats, och ett lite finare som användes vid besök. Men när platt-tv:n slog igenom i början av 2000-talet hände något – tv:n blev återigen en statussymbol och placerades på paradplats.

Ett drygt decennium senare styr tv:n fortfarande hur vi möblerar och använder rummen i våra hem, men idag går trenden återigen åt att tv:n inte ska vara allt för iögonfallande.

– De öppna planlösningarna har gjort att tv:n tränger sig på i flera rum samtidigt. I nybyggda eller renoverade hus, där det är vanligt att väggen mellan kök och vardagsrum tagits bort, får tv:n en central roll i inte

Så gav sig Ikea ut på tv-marknaden. Men att se tv:n som en möbel är inget nytt.

bara ett rum utan kanske för ett helt våningsplan. För det mesta tycker vi att det är praktiskt, men när vi får gäster är det många som vill skyla tv:n och få den att smälta in. Idag ligger det en viss status i att inte vara beroende av tv, och den trenden har flera möbelföretag tagit fasta på.

Som exempel nämner Malin Zimm Ikeas senaste tv-möbler. De erbjuder allt i ett-lösningar som återigen gör tv:n till en möbel som smälter in med resten av inredningen.

stammar och ledningar måste följa ett visst system, det går inte att vara lika flexibel som när man bygger ett enfamiljshus. När vi utvecklar bostäder sätter vi ihop skräddarsydda projektgrupper som ser till att husen uppfyller våra krav. Det handlar om allt från hårda miljökrav till tekniska aspekter. För just tv:ns tänkta placering i lägenheten rådfrågar projektledaren både våra arkitekter och tekniska experter. På så sätt säkerställer vi att allt ifrån väggar och fönster till uttag hamnar på bästa plats.

själva möbleringen i hemmet som anpassas efter tv:n. Även i planeringen och byggandet av nya bostäder spelar den en viktig roll. Ett av byggföretagen som tar särskild hänsyn till hur och var i bostaden som tv:n ska kunna placeras är JM. De säger sig själva vara experter på planlösningar, och som kund hos dem får man bland annat råd om var i lägenheten tv:n är lämplig att placera.

– På våra planritningar kan vi märka ut speciella tvväggar. Det gör vi dels för att visa vilka väggar som är förstärkta och klarar av de lite äldre och tyngre platta tv-apparaterna, dels för att vi och våra arkitekter har tänkt mycket kring planlösningen och möbleringen.

Vi tipsar helt enkelt kunden om hur han eller hon kan möblera sitt nya hem, säger Johan Höök, marknadschef på JM. Det är inte bara speciella tv-väggar som byggföretagen tänker på när de bygger nya flerfamiljshus. Allt från placeringen av fönster till vägguttag tänks noga igenom när ritningarna görs.

– Att bygga flerbostadshus är en utmaning. Alla

Även utanför hemmets väggar påverkar tv:n arkitekturen. Malin Zimm menar att den inverkar på allt från det enskilda rummet och lokala samlingsplatser som kvarterskrogar, till hela bostadsområden och städer.

– Tv:n är rumsbildande. Den tar plats på olika sätt, både i stadsbilden och i hemmet. När eldstäderna inte längre behövdes för värme, och tv:n tog över den öppna spisens funktion som samlingsplats, försvann skorstenarna. Istället sattes tv-antenner och paraboler upp, säger hon och fortsätter: – Om jag ska spekulera tror jag att tv:n kommer att fortsätta ha en stor inverkan på både hemmet och staden lång tid framöver. Vi kanske ersätter de fyrkantiga apparaterna med fristående 3D och hologramlösningar.

Och vem vet, kanske kan vi äntligen komma ifrån att tv:n måste ställas mot en vägg eller i ett hörn. Det är mycket möjligt att tv:n fortsätter att gå i eldstadens fotspår. Idag placerar vi gärna våra moderna eldstäder mitt i rummet, så att de syns från flera olika håll. Om samma sak gäller för tv:n kommer den att få en ännu er framträdande roll i framtiden.

Det är inte bara

Mhz #1

8 år Så lång tid sitter en genomsnittlig svensk tv-tittare framför tv:n under sin livstid.

Källa: svt.se

”Hushållen lägger ut mer pengar på internet, mobilabonnemang, tv och andra medier än vad vi betalar för hälso- och sjukvård. Matkostnaderna är fortfarande större än medieutgifterna, men avståndet krymper.

Mediernas värld är stor.

Tv:ns betydelse är fortfarande gigantisk.”

Jan Scherman i antologin Enfald, mångfald. 9 röster om internationell tv (Mats Bergstrand, TV4-Gruppen)

s21

nordig

utblick

En spretig marknad med många olika önskemål, aktörer och agendor. Så var situationen på 90-talets andra hälft, under ­planeringen inför övergången från ­analog till ­digital tv. Ur ­behovet av en ­gemensam standard för att säkra god kvalitet ­bildades ­samarbetsorganisationen NorDig.

Text Andreas Grube Foto Mats Lundqvist

Den formella starten för NorDig var 5 november 1997. Från början bestod organisationen enbart av ­a ktörer från de nordiska länderna, men idag ingår även Irland som medlem. De 16 medlemmarna är i grunden operatörer som Teracom och Canal Digital, samt större programbolag som SVT, DR och NRK. Även flertalet av de större tillverkarna av tv-apparater och digital-tv-mottagare finns representerade i NorDig, men inte som medlemmar utan mer som så kallade observatörer av det pågående arbetet.

– Det är viktigt att de får vara med och se så att det vi föreslår är rimligt. Men eftersom vårt arbete går ut på att ställa krav på mottagartillverkarna så kan de inte vara fullvärdiga medlemmar, säger Per Tullstedt, teknikexpert inom digital tv på Teracom samt ordförande i NorDigs tekniska grupp.

NorDigs grundläggande syfte är att arbeta fram en gemensam teknisk standard som säkrar interaktionen mellan utsändning och mottagare, för att på så vis skapa en bra och effektiv värdekedja som gynnar god kvalitet. Målet har varit att bli en tillräckligt stark spelare för att kunna påverka tillverkarna av mottagare, med fokus på kvalitet i alla led: Det räcker inte med hög driftsäkerhet och perfekt utsändning – om det är brister i mottagaren blir det ändå en dålig upplevelse för tittaren.

s22

– Den ena delen i NorDigs arbete är att få distributörer och programbolag att sända på likvärdigt sätt.

Det andra är att säkerställa att tittarna får bra produkter som inte krånglar, säger Per Tullstedt.

Arbetet i NorDig är organiserat i en beslutande kommitté, NorDig Excom, den tekniska gruppen NorDig/T samt det som kallas Commercial ad-hoc Group. Per Tullstedt är ordförande i teknikgruppen och Per Björkman, distributionschef för SVT, är ordförande för NorDig Excom. I NorDig ExCom sitter Håkan Axén som representant för Teracom: – Arbetet går till så att NorDig Excom tar fram riktlinjerna och NorDig/T arbetar därefter fram förslag på specifikationerna. Innan dessa godkänns och läggs upp på hemsidan går det ut en remiss till alla medlemmarna som då får komma med input. Det formella beslutet att publicera en specifikation tas sedan i NorDig Excom, förklarar Håkan Axén, som är produktchef för tv B2B och ansvarar för produkterna Utsändning digital-tv och IRD Testing – mottagartester – på Teracom.

Teracom har historiskt sett varit en viktig aktör i NorDig, inte minst genom att vara pådrivande i arbetet med att jobba fram specifikationerna.

– Det kräver resurser att arbeta fram kraven och ­sedan dokumentera dem och där har vi tagit en mycket aktiv roll, säger Håkan Axén.

NorDig var en av de första samarbetsorganisationerna när det gäller standards för sändning och mottagning av digital-tv, och numera är man också en av de mest framgångsrika och välmeriterade. Andra länder, exempelvis England, var även de tidigt ute och arbetade med frågan, men det som gjort NorDig unikt är att man inte bara tagit hänsyn till den teknologiska standarden för utsändning – utan att man också öppet publicerar specifikationerna för mottagarna.

– Vår idé har också varit att vara öppna medan andra liknande organisationer varit slutna. Det gör att även andra länder utanför NorDig, till exempel Turkiet, kan använda sig av våra specifikationer trots att de inte är medlemmar. Vi är också unika i det att vi samarbetar över distributionsformerna: satellit, kabel, marksänt, säger Per Tullstedt och fortsätter: – Från mottagartillverkarnas sida är man givetvis tacksamma för att NorDig finns. Det blir väldigt svårjobbat och frustrerande för dem när alla länder har sina egna specifikationer och om varje land behöver egna typer av mottagare.

Så vad menas egentligen med kvalitet i det här sammanhanget? Vilka krav ska uppfyllas för att mottagaren ska räknas som godkänd?

Per Tullstedt förklarar att det bland annat handlar om känslighetskrav, det vill säga att mottagaren Mhz #1

ska kunna lyssna på utsändningssignaler ner till en viss lägstanivå och ändå kunna ta emot utan ­störningar. Det handlar också om att mottagaren ska ha rätt ­bestyckning för bild- och ljudavkodning samt ­funktion för undertextning som kan hantera de metoder vi har i Norden.

– Idag är det vanligt med digital-tv-mottagare inbyggd i tv-apparaten, vilket gör att du kan köpa en apparat som hanterar flera distributionsformer. Det hade kanske inte fungerat om inte NorDig hjälpt till med specifikationsarbetet. Vi lade ribban högt redan från start, vilket inte minst mottagartillverkarna är tacksamma för så här i efterhand, säger Tullstedt.

I Teracoms lokaler i ­centrala Stockholm finns ett testlaboratorium för att säkerställa att kravspecifikationerna uppfylls.

Sedan 2000 har över 800 modeller testats.

och säkerställa att kravspecifikationerna uppfylls inrättade Teracom år 2000 ett laboratorium, där man sedan dess testat en bra bit över 800 modeller. I laboratoriet är det tre stora områden som testas: RF-prestandan, det vill säga hur väl apparaten tar emot en signal, dess känslighet och hur den hanterar störningar.

Mjukvarutester, exempelvis signalering, funktionalitet i kanallistor, frekvenssökningar och olika installationsfunktioner.

OTA (Over The Air), vilket är möjligheten att trådlöst uppgradera mjukvaran via marknätets utsända tv-signaler.

För att testa

s23

nordig

utblick

NorDig Startade formellt 5 november 1997.

Medlemsländerna är: ­Danmark, Finland, Norge, Island, Sverige och Irland.

Medlemskap är öppet för alla företag eller organisationer med bas i något av ovanstående länder och är aktiv inom produktion, broadcasting eller distribution av innehåll för tv, samt stöder NorDigs över­ gripande mål.

NorDig är organiserat i en exekutiv kommité (ExCom) en teknisk kommitté (NorDig/T) samt en ”Commercial ad-hoc group” som rapporter till ExCom.

– Just möjligheten att uppgradera för att kunna rätta till fel i efterhand är en av de punkter vi bedömer som allra viktigast, säger Per Tullstedt.

Testerna tar cirka två till tre veckor att genomföra och i dagsläget testas i storleksordningen mellan 60 och 70 apparater varje år. Från början gjordes tester framför allt för den svenska marknaden men idag omfattar testverksamheten även Danmark, Norge och Irland.

– De här testerna har blivit en viktig kvalitetsstämpel. Exempelvis har Boxer en process som kallas Boxer Approval där man sätter en logotyp på godkända mottagare. Man listar också godkända mottagare på sin hemsida. Det här gör att både tittare och återförsäljare kan lita på att det här är kontrollerade apparater med hög kvalitet, säger Håkan Axén. sitt arbete skaffat sig ett gott rykte och även andra länder är intresserade av NorDigs ­arbete.

Utmaningarna i arbetet framåt är framför allt att bedöma vilket av många olika spår man ska gå in på.

– Utmaningen är att hitta rätta tajmingen – när ska man gå in på ett visst spår, vilken är den bästa tekniska lösningen och vad kommer att bli mest ­kommersiellt gångbart, säger Håkan Axén.

NorDig har med

Internationellt intresse för NorDig Text Andreas Grube

NorDigs arbete ger eko även utanför medlemsländerna. Bland annat använ­ der sig Turkiet av NorDigs kravspecifi­ kationer och i vintras var en delegation från Serbien på besök hos Teracom för att studera testlaboratoriet. NorDig har

genom åren byggt upp ett mycket gott rykte och nya förfrågningar om medlemskap har kommit in. Hur den frågan ska hanteras är i dagsläget inte bestämt, men klart är att andra länder i Europa redan börjat använda sig av NorDigs specifikationer som bas.

– Våra specifikationer är öppna och går att ladda hem. Vi har en grundspecifikation som man kan ha som bas och sedan göra en tilläggsbeskrivning med eventuella anpassningar och tillägg. Vi har redan gjort grovjobbet och andra länder kan på så sätt ha NorDig i ryggen, säger Håkan Axén, produktchef tv B2B och Teracoms representant i NorDig Excom.

Samtidigt finns också ett stort intresse för Teracoms testlaboratorium i Stockholm. I vintras var exempelvis en delegation från Serbien på plats för ett studiebesök.

Mårten Tiger, kundansvarig, tog emot delegationen:

s24

– Man håller på och rullar ut digital-tv i Serbien och främsta anledningen till deras besök var testlabbet.

Delegationen fick se hur testerna går till och fick även ta del av kunskap om bland annat processer och avtal.

Responsen efteråt var god, de var väldigt positiva och imponerade av vår verksamhet, säger han.

Mårten Tiger menar att intresset för NorDig och Teracoms testlabb är ett bra bevis på såväl det goda ryktet som den höga kvaliteten.

– Kvalitet är A och O och klarar man NorDigtesterna i vårt labb vet man att apparaterna håller hög kvalitet.

Grundidén med testlabbet är att säkerställa bra produkter till den egna marknaden, men Mårten Tiger är öppen för att utöka verksamheten.

– Vi har inga konkreta expansionsplaner på så sätt att vi aktivt jagar nya marknader men vi är självklart öppna för att ta emot fler kunder. Utöver Serbien vet jag också att det till exempel förs övergripande diskussioner även med Turkiet. Jag hoppas att det kan bli ­ytterligare några fler de kommande åren, säger han.

världen runt

Så växer digitalradion i världen Digitaliseringen av radio går fort framåt. På vissa håll snabbare än på andra. Mhz tog ett samtal med Per Borgå, produktchef Radio på Teracom, för en lägeskoll av digitalradions framfart i olika länder.

Text Andreas Grube Illustration Marc Martínez

P

er Borgå är övertygad om en stark framtid för digitalradion: – FM har stora begränsningar, inte minst utrymmesmässigt. Det hindrar att nya kanaler och nytt innehåll kommer fram.

Jag är helt övertygad om en stark framtid för digitalradion, vilket bland annat det faktum att DAB+ är den snabbast växande radiostandarden är bevis för, säger Per Borgå.

Borgå var en av talarna när Radiodays gick av stapeln i Berlin i vintras. Där presenterade han under ett seminarium status för radion i runt om i världen.

– Ofta har vi här hemma ett snävt svensk perspektiv i frågan, men digitalradio är mycket större ute i världen än hemma i Sverige, faktum är att vi ligger efter i utvecklingen. Att det totalt har sålts över 80 miljoner digitalradioenheter på global basis är ett tydligt exempel på det, säger han.

– Våra grannar Danmark och Norge har också en helt annan digital utveckling av radion än vi har.

En mycket viktig nyckel för den framtida utvecklingen är att mobiltelefon- och bilbranschen hakat på utvecklingen, menar Per Borgå: – Alla de stora bilmärkena stöder digitalradio­

Mhz #1

utvecklingen, och i exempelvis England är digital­ radio standard i nya bilar. När det gäller mobiltelefoner är Sydkorea ett föregångsland, där har det sålts cirka 60 miljoner digitalradioapparater varav ungefär hälften är inbyggda i mobiltelefoner.

Internet och smarta uppkopplade mobiltelefoner erbjuder sedan länge andra möjligheter att lyssna på radio och Per Borgå menar att framtidens radio sannolikt kommer att vara en kombination av bredband och broadcasting. Men en distribution enbart baserad på bredband innebär svårigheter att uppfylla det rimliga kravet som samhället ställer på radion: att den är robust och alltid fungerar, oavsett väder och vind.

Marksänd radio kräver heller inget abonnemang utan kan tas emot enkelt och fritt.

– Samtidigt måste den marksända radion utvecklas för att bibehålla och stärka sin attraktionskraft. Om vi inom branschen inte kan utveckla och förnya FM gentemot en digitalisering som medger ett större programutbud, bättre mottagning och en miljövänligare teknik, så kommer till slut lyssnarnas och annonsörernas efterfrågan av vår produkt att minska, säger Per Borgå.

Läs vidare ­på nästa sida. s25

världen runt TYSKLAND

av befolkningen nås idag av DAB. Nylanserade DAB+ 2011.

Krav på att 99 % av befolkningen ska nås av DAB/ DAB+ innan nyår 2014.

NEDERLÄNDERNA

SCHWEIZ STORBRITANNIEN

Regeringsbeslut om att utvidga DAB-täckningen från dagens 70 % till 95 % under de kommande åren.

Public service och kommersiella radion har ett nära samarbete och är överens om en övergång till DAB+.

av hushållen har DAB/DAB+ Digitalradion har 99 % täckning i landet.

Lansering av DAB+ planeras till hösten 2013.

Över en miljon mottagare har sålts.

DAB+ supportas av den tyska bilindustrin.

av hushållen har DAB. 80 % av alla nya radioapparater är digitala.

36 % av alla nya bilar har digitala mottagare.

50 % av befolkningen lyssnar på digitalradio varje vecka.

Beslut om övergång från FM till DAB/DAB+ väntas under 2013.

BELGIEN DAB-täckningen uppgår till

Public service och kommersiella radion i fransktalande Belgien har ett nära samarbete för att lansera DAB+.

Alla motorvägar och större vägar är täckta.

FRANKRIKE Digitalradion täcker idag 80 % av befolkningen.

Reguljära DAB+-sändningar ska starta under 2013.

radiostationer har tilldelats licenser för DAB+.

Radio France, RTL, NRJ och Lagardère tvekar.

s26

ITALIEN Påbörjade 2012 lanseringen av DAB+, med start i regionen Trentino.

Har byggt ett testnät för DAB/DAB+ som når 60 % av befolkningen.

Public serviceradio RAI ska inom tre år täcka hela norra Italien med DAB+.

NORGE

SVERIGE

29 % av hushållen har DAB. 84 % av befolkningen nås av DAB.

Teknikvalet utrett av Myndigheten för radio och tv – samtliga aktörer på marknaden förordar DAB+.

Tillståndsprocessen för kommersiell digitalradio baserad på DAB+ pågår.

Tillstånd väntas delas ut under 2013.

Förslag från Public serviceutredningen att utöka SR:s digitalradiotäckning från dagens 35 % till 95 %.

av de 20 mest populära bilarna erbjuder DAB/DAB+.

Beslut om övergång från FM till DAB/DAB+ kan ske redan 2017.

Riksdagsbeslut väntas under 2013.

DANMARK

av hushållen har DAB. 99,9 % av befolkningen nås av DAB Digitalradiolyssningen är mer än dubbelt så stor som radiolyssning över internet

Samtliga politiska partier, med undantag för Liberal Alliance, är överens om en övergång från FM till DAB/ DAB+. Övergången kan ske med start 2019 om 50 % av lyssnandet är digitalt 2018.

SYDKOREA Över 60 miljoner DAB/ DAB+-mottagare har sålts, ungefär hälften av dem är mobiltelefoner.

Startade som första land i världen reguljära sändningar av mobil-tv via det uppbyggda DAB/DMBnätet.

KINA Valde DAB som digitalradiostandard 2006.

Sändningar sker idag i följande städer: Beijing, Shanghai och Hong Kong.

AUSTRALIEN

THAILAND, NYA ZEELAND, MALAYSIA VIETNAM, M FL Demonstrationer av DAB+ samt workshops och testsändningar pågår i hela regionen.

Mhz #1

Har genomfört en av de mest lyckade DAB+-lanseringarna i hela världen. Över 1,2 miljoner DAB+mottagare har sålts.

av befolkningen täcks av digitalradion.

Lyssnandet på DAB+ är mer än dubbelt så stort som lyssnandet via webben.

s27

kunden

Vår drömkund är INTE en ständigt surfande 15-åring i city” Täckning, oavsett om kunderna befinner sig mitt i den djupaste skog eller ute till havs. Det lovar Net1 och vd Linus Jönsson sina kunder.

Text Gabriella Sköldenberg Foto Net1

S

trax före årsskiftet lämnade Linus Jönsson en lång karriär inom IT-branschen till förmån för rollen som Commercial Director och vd för Net1, som satsar på mobilt bredband, IP-telefoni och M2M-lösningar (Maskin till Maskin) till både privatpersoner och företag. Där konkurrenterna satsar på tätorterna, riktar Net1 sin blick mot landsbygden och kustlinjen.

Du bytte bransch, vad är den största skillnaden?

– IT-branschen är mer globalt standardiserad och snabbfotad. Telekombranschen är också präglad av hård konkurrens, men har fördelen att av en konstant intäktström med ett ständigt ökande behov av tjänsterna. Vi släpper tre-fyra nya produkter i månaden och ändrade användarbeteenden gör att fler väljer oss.

Vad har varit främsta fokus under första tiden som vd?

Linus Jönsson, vd, Net1

s28

– Jag har fokuserat på att skapa högre och snabbare försäljning. Som nischoperatör ser vi inte bara privatpersoner och företag som kunder, utan vi ser även våra konkurrenter som potentiella kunder. Och till skillnad från konkurrenterna är vår drömkund inte en ständigt surfande 15-åring i city, utan snarare den växande M2M-marknaden där vi ser stor potential.

Vilken roll spelar Teracom i det arbetet?

– De är en mycket viktig partner och vi har en bra affärsrelation sedan länge. Teracom ansvarar för driften och att vi har vår utrustning i deras master och tillgång till deras service ute i fält är helt avgörande för vårt erbjudande.

Just nu pågår ett projekt där Teracom hjälper er att utveckla flertalet av era basstationer. Varför gör ni den satsningen?

– Vi växer och för att möta kundtillströmningen måste vi satsa på att dels bygga ut för mer täckning, dels höja kapaciteten i vårt befintliga nät. Att Teracom erbjuder en extremt stabil infrastruktur gör företaget till en perfekt partner för oss som nischaktör.

Hur ser du på framtiden, åt vilket håll går utvecklingen för er tror du?

– Vi kommer att fortsätta att utvecklas till en tydligare aktör inom M2M, men som jag nämnde tidigare jag tror också att utvecklingen kommer att gå mot fler samarbeten mellan olika aktörer. Framtiden innebär fler partnerskapsavtal, där man delar på intäkten, ­snarare än att köpa och sälja nya tjänster som situationen ser ut i dag. Driftsäkerhet är exempelvis en fråga där vi skulle kunna utveckla vårt partnerskap med ­Teracom. Jag tror även att Net1 kommer att utvecklas i en riktning där vi finns i fler länder än Sverige, Norge och Danmark. Och inom tre år tror jag att vi är börs­ introducerade.

profilen

Flockledare Förändringsbenägen och nyfiken, som värnar rötterna. Så skulle man kunna beskriva Teracom Groups nya styrelseordförande.

M

edietrenden pekar mot att konsumenterna i dag har två till synes motsägelsefulla önskemål: de vill kunna påverka mer själva och samtidigt få ännu mer hjälp att sortera och skräddarsy sin konsumtion.

– Vi lägger faktiskt mer tid på tv i dag än vi gjorde tidigare och intresset för breda produkter som Melodifestivalen och stora sportevent bara ökar. Man talar om ”lägerelds-tv”, där man samlas både familj och vänner för att se ett visst program. Min företrädare, vd Åsa Sundberg, har redan initierat ett nytt strategiarbete där vi i styrelsen jobbar utifrån frågan hur vi som koncern ska kunna möta den nya utvecklingen. Jag tror på kraften i vår kombination av erbjudande, med Teracom och Boxer, säger Kia Orback Pettersson.

Hon har en tioårig bakgrund inom detaljhandeln med fokus på marknads-, koncept, etablerings- och utvecklingsfrågor. Innan dess arbetade hon nästan lika länge inom media- och kommunikationsbranschen, inom både Bonnier och Kinnevik. I och med ­uppdraget som styrelseordförande för Teracom Group tar hon ta ett efterlängtat kliv in i mediebranschen igen.

– Jag tycker verkligen om den här branschen, som berör människors vardag och spelar en avgörande roll för ett demokratiskt samhälle. Men oavsett om man talar om tidningar, radio eller tv så brottas alla i branschen med att hitta nya, fungerande affärsmodeller. För Teracom och Boxer liksom för andra är det en utmaning att hitta produkter som kunden är villig att betala för.

Att styra en organisation i en ny riktning är ingen lätt uppgift. Men Kia Orback Pettersson har varit med om många förändringsprocesser förut och har en god uppfattning om vad de största utmaningarna ligger.

– Att kunna se sig själv i spegeln, känna t­ryggheten i sin erfarenhet utan att det gamla samtidigt blir en begränsning. Att man inte fastnar i ett ”så här har vi alltid gjort”-tänkande. Vi ska vara väldigt stolta över den kvalitet och robusthet vi levererar, samtidigt

Mhz #1

Text Gabriella Sköldenberg Foto Mats Lundqvist

Kia Orback Pettersson Bakgrund: Civilekonom med bakgrund inom både detaljhandeln och mediebranschen.

Driver i dag egen konsultverksamhet, Konceptverkstan, med fokus på förändrings- och utvecklingsfrågor.

Familj: Maken Mats (entreprenör) och fyra barn.

Hobby/fritid: På helgerna åker Kia Orback Pettersson tillsammans med maken till familjens gård i Gottröra för att ta hand om sina får. ”Fritid för mig handlar om att fylla på med andra saker, upplevelser som ger energi till jobbet och vardagen.” Hon är också jympaledare inom Friskis & Svettis och hon har även startat stiftelsen Göra Gott, som syftar till att lyfta fram fler goda förebilder för unga människor. Bland annat har stiftelsen delat ut stipendium till Lina Thomsgård, för arbetet med Rättviseförmedlingen.

måste vi våga tänka nytt. Jag tror på att bejaka den ökade konkurrensen. En nyckelfråga blir att fortsätta utveckla samarbetet med kunderna. Det i kombination med att vi har en egen serviceorganisation kommer i framtiden att bli ännu viktigare.

Så hur gör Kia Orback Pettersson själv för att inte fastna i gamla hjulspår?

– Jag är nyfiken och orädd för att tänka nytt. Det är inte samma sak som att jag är först ut med det senaste.

Jag är också en vanemänniska, som exempelvis äter samma frukost varje dag, men jag ser till att fylla på med nya intryck hela tiden. Åtta olika styrelseuppdrag i olika branscher gör att jag inte fastnar i ett stuprör.

Jag månar alltid om att man ska värna ett varumärkes rotsystem, bolagets historia, men samtidigt är det ­viktigt att befrukta det med nya idéer. Så ser jag på mitt uppdrag som styrelseordförande. s29

panelen Illustration Ariel McMillion

Magnus Ahxner

Avdelningschef Business ­Development, Teracom

Pia Evinger

Content Director, Boxer

Marknads- & försäljningsdirektör, Teracom

Lennart Ivarsson

Director Regulatory and Public Affairs, Teracom Group

Vad kommer bli höstens snackis?

Inom radiobranschen kommer höstens snackis naturligtvis bli digitalradion, och om ett eventuellt släckningsdatum för den analoga radion kan fastställas enligt regeringen intentioner. Det blir en stor u­ tmaning för den branschsamordnade som regeringen utsett att samla radiobranschens alla aktörer kring en sådan övergångsplan.

Eventuell nya intressanta ägare till CMORE och fortsatt fokus på hur SBS/Discovery kanaler och innehåll kommer att utvecklas.

Vilken del i PS-utredningen överraskade dig?

Det kommer hela tiden nya sätt och former att ma titta på och konsumera rörlig bild. Teknikutvecklingen är i grunden något positivt. ” Snackisen” blir nog kring hur affärsmodeller ska se ut och vilka aktörer som kommer att kunna ta en position i framtiden.

PE

I spåkulan läser vi inom tv-området att det blir försäljningar, sammanslagningar, nyetableringar bland alla de varianter av distributörer av främst video som idag finns på internet. Antalet som känner sig kallade är långt fler än de som kommer efterfrågas vilket ger fördel för etablerade aktörer. Första exemplet är Amazons Lovefilm som stängde butiken i Norden under juni. mr

Jag tror och hoppas att vi kommer att få ett mycket mer nyanserad samtal om linjär-tv kontra beställ-tv, det vill säga att linjär-tv står sig mycket starkt i hela Europa och att beställ-tv endast är ett komplement för tittaren. Så ser faktiskt verkligheten ut när man tittar på statistiken, samtidigt som medie­ bilden oftast är att ingen längre tittar på tablålagd tv. li

s30

Magnus Rosenberg

Det var förslaget om att ”tv-licensen” skulle ersättas med en skattesats. Vilket senare inte antogs av regeringen. ma

pe

Inget överraskade utan utredningen var väl genomförd och innebär kontinuitet.

Jag imponerades av att utredningen visade en mycket klar önskan om att radion skall digitaliseras genom att ett måldatum för släckning av analog radio sattes.

Naturligtvis att förslaget om en ny finansieringsLI modell för SVT, SR och UR lyftes ur och därmed inte fanns med i den proposition som senare publicerades. I övrigt tycker jag förslaget om en digitalisering av den svenska radion var både framåtlutande och modigt. mr

Med andra ord, i framtiden behöver vi inte längre fylla plånboken med en massa skrynkliga små papperskvitton.”

Lennart Ivarsson

Vilket beslut önskar du skulle fattas imorgon? ma

Att 700 MHz-bandet permanent tillfaller tv.

Att nya aktörer som exempelvis Netflix som riktar sig till en svensk publik också skall skatta i Sverige. Det är viktigt att samma konkurrensvillkor gäller för alla. pe

Beslut om att prioritera tv i 700 MHz-bandet då det är det mest kapacitetseffektiva, och därmed samhällsekonomiskt fördelaktiga, sätt att distribuera högupplöst tv, jämfört med distribution över mobilnät. mr

Långsiktiga politiska beslut som säkerställer marknätets viktiga position i det svenska medielandskapet. Här är naturligtvis frågan om tillgång till nödvändiga frekvenser central. li

Vilken teknisk nyhet tycker du förtjänar mer uppmärksamhet?

Inte direkt en teknisk nyhet. Jag tycker det är ma intressant med den affärsmodellsförändring som sker inom telekom där villkoren för ”flate rate” dvs fri data hastigheten nu kraftigt försämras hos en del aktörer. Det beror på den ökade videokonsumtionen.

Att broadcasta innehåll som många konsumera kommer att visa sig vara en effektivt väg även i framtiden. Den tekniska nyheten som jag hoppas ska få mer uppmärksamhet är gör just kombinationen mellan broadcastteknik och telekomteknik. pe Mhz #1

De nya effektiva myggnäten som drastiskt minskar malaria i Afrika!

Digital radio. Och då menar jag en mera korrekt och nyanserad uppmärksamhet än den som sker idag. Likheterna med den mediabevakning vi hade vid etableringen av marksänd digital-tv är slående. mr

Vår nya digital-tv-box som är snabbare och bättre och har en ännu smartare inspelningsfunktion som gör det lättare för tittaren att hitta det som man verkligen vill se. För övrigt läste jag om Spara kvittot, en lysande liten produkt som utsetts till Årets tekniska lösning. Spara kvittot är tjänst kopplad till handels kassasystem som innebär att alla inköpskvitton kan sparas digitalt. Med andra ord, i framtiden behöver vi inte längre fylla plånboken med en massa skrynkliga små papperskvitton. Praktiskt och miljövänligt.

LI

Vilken pryl önskar du att du hade? ma

Jag önskar att det fanns ett inbyggt LTE/DVB-T2 chip i alla mobila enheter.

En app som automatiskt räknar ut hur mycket programbolagen förlorar på att lägga ut betalinnehåll gratis på nätet. pe

LG´s Ultra HDtv med pekande fjärrkontroll verkar både snygg och praktisk, Sonys KD55X9005A skapar också ett starkt ”måste-skaffa”behov, precis som Samsungs UE55F9005ST… en ny tv med andra ord. mr

Vår nya digital-tv-box. På det rent personliga planet – en onödig liten pryl, en golfklocka som exakt mäter hur långt det är kvar till det där lilla, lilla hålet långt där borta på green.

LI

s31

Avståndet till radiohorisonten Fysiska jordradien:

r = 6370 km º

Effektiva jordradien: re = k*r º Vid normal atmosfär är k = 4/3

km

d

h

Normal effektiv jordradie re = 8500 H = Antennhöjden Avståndet från sändarstationen till ­radiohorisonten blir:

sc

o

Pa

le

ar

i fr

om

Th

eN

ou

nP

ro j

ect

r

d

E

s32

Välkommen till Teracom

h art

de

si g

ne

y db

Fr

an

ce