Mhz #2 2014

Mhz

#02 2014

Stephans tankar SID 3 Nyinflyttade i marknätet SID 4 Röster från Rakeldagen SID 8 DAB/DAB+ i siffror SID 9 Digitalradio till lunch SID 10 Aha-upplevelser med PPM? SID 10 Tema: 700 MHz-bandet SID 11 Signalsäkert i alla väder SID 20 100 % underhållning SID 24 Nytt samarbete med MSB SID 26 Åsa Ragnar står inte still SID 28 Panelen SID 30 Frekvenspusslet SID 32

Spektrum­ utmaningen når nya nivåer med digital-tv:s ut­ rymning av 700 MHz-bandet.

Komplex planering, samord­ ning och frekvenseffektivare teknik krävs för att nå i mål till 2017.

Spektrum Mhz #2

Komplex utmaning

SID 11

s1

Mhz är ett magasin från Teracom. Adress: Teracom AB Box 30150 104 25 Stockholm Telefon: 08-55 54 20 00 Webbplats: www.teracom.se ­ Chefredaktör: Magnus Rosenberg magnus.rosenberg@teracom.se Projektledning Teracom: Gunilla Svahn gunilla.svahn@teracom.se Produktion: ­Å kesson & Curry AB www.akessoncurry.com ­R edaktör: Karin Molin Klingemann k.molin@akessoncurry.com Art director: Assar Foddis a.foddis@akessoncurry.com Omslag: Eero Johannes/Agent Pekka Tryck: Hylte Tryckeri Vill du prenumerera på Mhz? Gå in på teracom.se/mhz och beställ i papper eller digitalt format.

rEnovEring på hög nivå Bärhjälp Här sitter ett spel som teknikerna använder för att lyfta de 52 kilo tunga diagonalerna på plats.

Flera hundra meter över den östgötska skogen klänger tre masttekniker utanpå en FM/TV-mast.

Sedan tidigt i våras monterar de ner delar av masten i Kisa bit för bit och ersätter dem med nya. För att inte äventyra mastens stabilitet får bara en del vara lös i taget. Innan jul ska de vara klara, då har deras arbete förlängt livslängden på Kisamasten med 50 år.

”Tramsigt och intelligent”

Text & Foto Ola Jacobsen lastad med sex diagonaler

noggrant

rymmer hissen en person. De två andra

säkrad arbetar en tekniker med det

får stå på hissens tak

nedre fästet på en

under transporterna

ny diagonal.

Reportage på högsta nivå Artikeln ”Renovering på hög nivå”, som publicerades i Mhz 2 2013, blev i april nominerad till Guldbladet för Bästa reportage.

Missade du artikeln? Kolla in den digitala versionen av Mhz för läsplatta på AppStore eller Google Play. Läs mer på Teracom.se/mhz

upp och ner.

RENOVERINGEN I SIFFROR

726

diagonaler, à 52 kilo

3

1 488

diagonaler håller spiran, à 90 kilo

bultar till diagonaler och stöttor

9

1 284

stöttor till apparathuset, à 15 kilo

flänsbultar till ramrören

720

U-byglar till befintliga kabelstegar, byter från varmförzinkat till rostfritt utförande

240

U-byglar till hissgejder, som hissen klättrar på, byter från varmförzinkat till rostfritt utförande

102

sektioner av en ny typ av klätterstege utan ryggbyglar/ skyddskorg.

– så beskriver Teracoms kund SBS Discovery Media sin programverksamhet. Läs mer på sidan 24.

s22

2013-11-28 12:03

Mhz 0213_Final.indd 22

DET SVÄNGER!

Nya spelare travar in

❱〉

Färg, högtalarmembran och ljudvågor i en salig röra med "The Slow Mo Guys" på Youtube.com.

15 januari 2016 PTS skall slutredovisa en ny frekvensplan för Regeringskansliet. I planen ingår inte längre 700 MHz-bandet för digital-tv. Läs mer på sidan 11

Horse1, Al Jazeera och Fox är tre nya kanaler i marknätet.

Läs mer på sidan 4.

Kul att fyra nya kanaler är igång i marknätet: BBC ­K nowledge, History, Al Jazeera och Horse1.

Vd:s tankar om medieland­skapet Den korta framförhållningen ifrån myndigheten gällande nya kanaler i marknätet har inte gjort det enkelt för tv-tittarna i marknätet.

s2

❱〉

360 000 digitalradiomottagare för bilar har sålts i Norge. Frossa i fler digital­ radiosiffror på sidan 9.

ledare

VI SÄNDER UT TV OCH RADIO. När du vill. Var du vill. I vilket format du vill. Till vem du vill. Enkelt och pålitligt, genom luften. Via ett av världens modernaste marknät; 734 master utrusta­de med spetsteknologi, lokal­iserade över hela Sverige och Danmark. Vi levererar allt från Melodifestivalen i hd till Viktigt Meddelande till Allmän­heten över radio. Teracom ingår tillsammans med Boxer i nät- och betal-tv-koncernen Teracom Boxer Group. Mer information finns på www.teracom.se.

Redo

när det gäller ATT UTRYMMA 700-BANDET OCH MIGRERA TILL DEN NYA TEKNI­ KEN DVB–T2 LIGGER HÖGT PÅ TERACOMS PRIORITERINGSLISTA JUST NU. För till slut kom tillståndsgivningen för såväl SVT som de

övriga kanalerna och sen dess har vi jobbat extremt fokuserat med frågan.

Vi har på rekordsnabb tid fått igång fyra nya kanaler och välkomnar kanalerna BBC Knowledge, History, Al Jazeera och Horse1 till marknätet. Nu förbereder vi oss för att få igång ytterligare kanaler och migrera två nät till ny teknik. Teknikskiftet kommer att ske i början av 2015.

I mitten av april stod det klart att Teracom vann MSB:s upphandling kring drift, underhåll och kundstöd av det nationella kommunikationsnätet Rakel. För mig är det ett bevis på att det finns ett stort förtroende för oss, samt att vi var den effektivaste aktören bland anbudsgivarna. Avtalstecknandet visar också på vår styrka att sköta drift och underhåll för robusta nät. För det ska alltid fungera, oavsett om det är poliser som ska rycka ut, ambulanser som ska komma fram eller en fotbollsmatch som ska sändas.

Vi har verkligen en härlig tv-sommar att se fram emot med FotbollsVM i Brasilien i fokus. Även om Sverige inte är med hoppas jag på höga tittarsiffror. För är det något vi välkomnar så är det många samtidiga tittare. I marknätet är ju mottagningen lika bra oavsett hur många som tittar. Vågar du förlita dig till det mobila bredbandsnätet under VM-finalen?

För bofasta och semesterfirare på Öland vill jag till sist tipsa om vår nya sajt belägen i Färjestaden, Algutsrum. Den går i skap drift den 10 juni och kommer förbättra mottagningsmöjligheterna för tv-tittarna där.

Vem som vinner VM? Enkel fråga – Spanien så klart!

Stephan Guiance, vd Teracom

Ladda ner appen Mhz! Du vet väl att Mhz även finns som app?

Ladda ner den gratis från AppStore eller Google Play och ta del av extra material, funktioner och bläddra i de senaste numren.

Mhz #2

s3

nya tv-kanaler

3 röster

Nyinflyttade i marknätet Berättat för Henrik Harr

Fyra nya kanaler har börjat sända i det svenska marknätet under våren: Al Jazeera English, Horse1, BBC Knowledge och History. Fox Sverige tillkommer efter sommaren, och senare under året Aftonbladet och Paramount Movie Channel.

Vi har frågat tre av nykomlingarna vad som fick dem att vilja etablera sig på marken i Sverige.

Lotta Schlingmann

Foto: Helén Karlsson

Titel: Ansvarig för försäljning och kommunikation Företag: Horse1

s4

Den viktigaste anledningen till att vi sökte tillstånd för att sända digital-tv i marknätet är att ridsporten får minimal exponering i tv i förhållande till de flesta andra sporter. Ridsport kommer faktiskt näst efter fotboll i popularitet och aktivt engagemang i Sverige. I förhållande till övriga Europa har Sverige också den högsta andelen häst per människa. En av tre svenskar är aktivt involverad i hästar och fler än 500 000 svenskar rider regelbundet.

Så vi ville helt enkelt ge Sveriges näst största sport och de som är engagerade den exponering de förtjänar.

Vi är en helsvensk kanal som sänder de bästa utländska serierna och dokumentärerna om hästar. Och så förstås internationella tävlingar. Utöver det gör vi spännande och förhoppningsvis inspirerande tv-program om hästar, ryttare och tävlingar som äger rum runt om i Sverige.

Vi har en diger plan för våra lokala produktioner under 2014. Till exempel kommer vi att direktsända alla tävlingarna i hoppligan Swedish Riders Trophy.

Men vi satsar även stort på att direktsända de populära och viktiga SM-tävlingarna – SM i dressyr, SM för

islandshästar och Ponny-SM. Ett annat av sommarens stora evenemang kommer att spelas in och visas i efterhand, nämligen Ranch Horse Classics (western). Hästkanalen direktsänder även den gastkramande terrängritten i Badminton Horse Trials i fälttävlan, direkt från England.

Vi finns med där det händer, helt enkelt, oavsett om det handlar om ponny eller stor häst, hoppning, dressyr, fälttävlan eller något annat. Men det är viktigt att poängtera att det inte bara handlar om tävlingar. Vi kommer även att visa andra typer av lokala aktiviteter.

Det kan vara faktabaserade program som till exempel clinics, skötseltips eller andra kul aktiviteter som händer ute bland ridklubbarna. Målet är att alla hästälskare ska hitta sina favoritprogram hos oss.

Vi har alltså kunnat se att det just nu finns ett stort intresse för tv-program som handlar om hästar och ridsport. Tänk bara på intresset för Ryttareliten i SVT. Inför framtiden vet vi att vi kommer att komplettera utbudet i marknätet med ett fantastiskt innehåll som inte har distribuerats i någon större omfattning tidigare.

Det ser vi fram emot!”

Mhz #2

s5

nya tv-kanaler

3 röster

Åse Ytreland

FOX International Channels har en stark närvaro i de nordiska länderna sedan mer än ett årtionde tillbaka genom National Geographic Channels och nu även med FOX. FOX är ju vårt flaggskepp som redan tidigare har visat sig framgångsrikt i Norge och Finland. Vi vill rulla ut kanalen så brett som möjligt och Sverige är ett naturligt steg för oss som en av de viktigaste marknaderna i norra Europa.

Vi blev jätteglada när vi fick en licens för digital marksänd tv i Sverige och ser det som ett erkännande av vad ett företag som FOX kan erbjuda landet. Det är ett erkännande som vi tänker leva upp till!

Dessutom sänds redan FOX-kanalen på 25 europeiska marknader och nu har vi möjlighet att även ge den svenska publiken en ny och spännande kanal.

Varenda FOX-kanal runtom i världen har sin egen personlighet. Vi tror inte på ”en storlek passar alla” och lokaliserar därför våra varumärken så att de blir lokala kanaler. Alltså kommer även FOX Sverige att skräddarsys efter svensk smak. Vi kommer att erbjuda en blandning av egna nyproduktioner, uppmärksammade internationella program, europeiska produktioner och program som har valt ut specifikt för en svensk publik.

Vi tar vår devis ”First on Fox” på allvar, vilket innebär att det är hos oss du ser ett visst program först – och väldigt tätt på den amerikanska premiären. Vårt rekord hittills på FOX Norge, till exempel, är när vi sände en stor amerikansk serie bara 30 minuter efter USA-premiären.

Något liknande hade aldrig gjorts tidigare. Och våra fans älskar oss för det! Vi kommer att avslöja mer om vårt svenska innehåll när vi kommer närmare starten.

Vi har vuxit väldigt fort i Skandinavien och Finland under de senaste fyra åren, inte bara i distribution utan också i personal så att vi nu har smarta och entusiastiska lokala team. Idag har vi 53 anställda på våra kontor i Stockholm, Oslo, Köpenhamn och Helsingfors. Vi är just nu på gång med att expandera vårt svenska kontor med cirka 15 nyanställda under sommaren.

Vi har en växande affär i den nordiska regionen, med starka varumärken i våra kanaler och många fans som tittar. I Norge har vi funnits sedan 2011 och i Finland sedan 2012. De har vuxit från noll till att bli betydande kanaler på sina respektive marknader, och vi ska upprepa den framgången även i Sverige. Vi älskar tv och ser fortfarande möjligheter för oss att expandera våra befintliga varumärken och även lansera nya.” s6

Foto: FOX

Titel: Managing Director Företag: FOX International Channels Nordic

Ehab Sawahneh Under de senaste åren har vi gjort globala utvärderingar med fokus på prioriterade marknader, alltså länder där vi ville förbättra vår distribution för de tittare som föredrar att se vårt utbud på tv i stället för över nätet.

Sverige har alltid placerat sig i topp tio när det gäller intresse för våra produktioner, så när möjligheten kom upp för att ansöka om ett tillstånd i Sverige bestämde vi oss för att nappa på det. Och jag blev väldigt glad när jag hörde att vi fått tillståndet.

Jag tror att det finns en växande efterfrågan på trovärdiga nyheter som verkligen är internationella, och vårt redaktionella nätverk är ett av de starkaste och mest mångsidiga i hela världen. En del av vår styrka är att vi ger lika mycket utrymme till alla bra historier, inte nödvändigtvis för att de genererar störst publik utan för att vi tycker att historien förtjänar att höras. Vi har över 50 nationaliteter på vår nyhetsredaktion, och det märks i våra inslag. De görs av människor som verkligen förstår den region de rapporterar ifrån.

Vår strävan är att vara balanserade och trovärdiga, och vi har egentligen inga externa krafter som påverkar det vi gör. Innehållet i våra sändningar får tala för sig självt. Vi är ett varumärke som förknippas med Mellanöstern, även om vi är ett globalt nätverk. Det är klart att vi har haft en del utmaningar i hur folk betraktar oss, men det brukar försvinna så fort de får se oss online, på tv eller i sociala medier.

Med den nya licensen sänder vi idag Al Jazeera English i Sverige. Vi sänder dygnet runt – mest nyheter och aktuella ämnen, förstås, men även djupare dokumentärer, undersökande journalistik, miljöserier och program om hälsa, konst, debatter och så vidare.

Samtidigt ökar vi vårt engagemang med människor i Skandinavien, i synnerhet i Sverige, vilket också kommer att synas i vårt programinnehåll. Vi kommer aldrig att vara en lokal kanal, men i och med att vi ökar vår distribution och vår närvaro på lokala marknader färgar det av sig på den typ av ämnen vi väljer att ta upp.

Idag är Sverige det enda land i Skandinavien där vi sänder i marknätet. Vi finns på en del pay-tv-kanaler, kabel, IPTV och så vidare i andra länder, men det är klart att marksänd tv är det bästa sättet att nå en bred publik. Så Sverige är en prioriterad marknad för oss. Vi lägger mycket tid och energi på att finnas tillgängliga för alla människor, var de än är och vilka de än är. Det är den visionen vi arbetar för.”

Mhz #2

s7

Foto: Al Jazeera

Titel: Ansvarig för produktplanering ­Infotainment & Connectivity Företag: Al Jazeera

rakeldagen 5

1

3

4 2

Livsviktig kommunikation På Rakeldagen i Stockholmsmässan träffas beställare, leverantörer och användare av radiosystemet för att utbyta erfarenheter och kolla in det senaste inom säker kommunikation för samhällsviktiga aktörer.

1. Hur arbetar du med Rakel?

2. På vilket sätt är det viktigt med pålitlig kommunikationsutrustning i ditt arbete?

1 Andreas Sparr, Kriminal­vårdens transporttjänst.

– Dagligen i mitt arbete som transportförare och rakelinstruktör.

– Det är väldigt viktigt. Det har med vår säkerhet att göra. Vi har Rakel kopplat till telefonväxeln, vi använder det som överfallslarm. Vi använder Rakels alla funktioner.

Text & foto Ola Jacobsen

6

2 Jonas Eriksson, FMV – Jag är teknisk produktföreträdare för Rakel och ansvarar för all anskaffning av rakelmateriel till Försvarsmakten.

– Det är alltid viktigt med tillförlitlig kommunikation. Särskilt inom Försvarsmakten är talkommunikation väldigt viktigt. Det är en bred organisation så Rakel är en bra samverkansplattform både inom och utanför myndigheten.

7 s8

Rakeldagen innehöll allt från personliga berättelser från räddningsarbetet efter flygolyckan på Kebnekajse till hur Rakel kan göra kommunikationen inom kollektivtrafiken både säkrare och billigare. Mängder av utställare passade också på att visa upp sina nya och kommande produkter. Mhz passade på att fånga några personer för att ställa frågor:

3 Niklas Fehler, Frivilliga radioorganisationen, FRO. – Jag är frivilligpersonal och bemannar Molos, alltså Mobilt lednings- och sambandssystem.

Det är en krisresurs som Svenska kraftnät har för att stödja elnätsbolagen vid stora störningar. Vi bygger ett tillfälligt lokalt kommunikationsnät som länkar in i det stora nätet.

– De som använder kommunikationsnätet som jag sätter upp arbetar med högspänning, så det är viktigt att de till exempel får reda på om det är ström i nätet.

4 Mikael Nilsson, ONE Nordic, gamla E.ON ES – Jag arbetar med bestyckning och utbildning på Rakel i vår serviceorganisation.

– Med erfarenheterna från Gudrun, när de publika kommunikationssystemen slogs ut, började vi använda Rakel. Vi behöver helt enkelt ett robust system för kommunikation.

5 Katrin Steier, Kretslopp och vatten, Göteborgs stad – Vi kommer använda Rakel till vår beredskapsstyrka för vatten och avlopp.

– För att kunna nå varandra i alla situationer, när mobilnätet går ner eller saknar täckning.

Med mobilen blir det dessutom många samtal att ringa om man behöver ha tag i alla på en gång.

6 Sara Österholm, Tullverket – Dagligen, nästan all kommunikation går via Rakel. Längre samtal tar vi på mobiltelefon men allt annat sker via Rakel.

– Vi vill kunna nå ut med information till flera samtidigt på ett säkert sätt.

7 Peter Forslund, Försvarsmakten – Jag är projektledare för införandet av Rakel som markradio på Försvarsmaktens flygplatser. Jag arbetar med det praktiska införandet i organisationen.

– Radiokommunikation är väsentligt på en flygplats. Det duger inte att man inte kan få tag i ett fordon när det är ett flygplan på väg in för landning. Vi ställer väldigt höga krav på Rakel, systemet är särskilt utbyggt med extra basstationer runt flygplatserna.

Infrastrukturen är anpassad för att möta Transportstyrelsens krav på det på den här typen av system.

Läs fler svar och se fler bilder i läsplatte­ versionen av Mhz. Ladda ner appen på Appstore eller Google Play. Läs mer på teracom.se/mhz om Mhz för läsplatta.

utblick

Digitalradio i siffror Här är en sammanfattning av digitalradions spridning och användning i några länder i Europa.

Detta år ska Norge släcka FM-radion förutsatt att 50 % av lyssnandet är digitalt i januari 2015.

Källa: GfK, WorldDMB

1. Försäljning DAB/DAB+ radio 2009 2. Försäljning DAB/DAB+ radio 2013 3. Ackumulerad DAB/DAB+ försäljning 2009-2013 4. Andel hushåll som nås av DAB/DAB+ sändningarna 5. Andel hushåll som äger DAB/DAB+ radio 6. Andel lyssnare som dagligen lyssnar på digitalradio*

Norge 1. 63 000 2. 511 000 3. 1 055 000 4. 89% 5. 43%

Sverige 1. 2 000 2. 15 000 3. 33 000 4. 35%

Storbritannien 1. 1 956 000 4. 94% 2. 1 924 000 5. 46% 3. 9 616 000 6. 52% * I någon form, DAB/DAB+ eller DTV eller IP, varav DAB/ DAB+ står för 2/3 av det totala lyssnandet i samtliga undersökta länder

Sverige

Tyskland 1. 11 000 2. 541 000 3. 1 014 000 4. 91%

Danmark 1. 11 000 2. 105 000 3. 274 000 4. 98% 5. 37% 6. 17%

Australien 1. 106 000 2. 384 000 3. 1 541 000 4. 63% 5. 15% 6. 14%

Schweiz 1. 250 000 2. 365 000 3. 1 300 000 4. 99% 5. 39%

...mottagare har sålts från start september 1996 till april 2013.

Digitalradio i bilar Allt fler bilar utrustas med DAB/DAB+. I Norge har över 360 000 digitalradiomottagare för bilar sålts. ...mottagare har sålts från januari 2009 till april 2014.

NORGE

STORBRITANNIEN

SCHWEIZ

46% av hushållen i Storbritannien har digitalradio, högst i Europa, följt Norge på 43 % och Danmark på 37 %.

Mhz #2

av de 20 mest populära bilmodellerna har digitalradio som standard eller tillval.

av alla bilar som såldes under Q2 2014 hade digitalradio installerad. 2012 var siffran 43%.

bilar sålda med digitalradio installerad. Över 1 000 sändare installeras nu i 200 tunnlar över hela Schweiz. s9

radionytt

Digitalradio till lunch

Christian Vogg, EBU. Foto: Alexander Donka

60 personer närvarade vid lunchen på SR.

I MAJ BJÖD SVERIGES RADIO, SBS och MTG in till ett lunchmöte för att diskutera digitalradiofrågor med journalister, aktörer i mediebranschen och opinionsbildare. Inledningstalaren Christian Vogg, chef för radio inom EBU underströk vikten av att olika aktörer samarbetar för att övergången till digitalradio ska bli lyckad.

– Myndigheter, lagstiftare, statliga och kommersiella programbolag och nätverksbolag måste förstå att de sitter i samma båt och måste ro åt samma håll.

Enligt Linus Fredriksson, utredningssekreterare i Digitalradiosamordningen, finns en bred parlamentarisk enighet om att Sverige behöver marksänd digital-

radio. Även enligt honom är frågan om samverkan central.

– Samverkan är en förutsättning för digitalisering. Det måste finnas en enighet inom branschen inom både teknisk standard och värdet av digitalisering.

Längre text och fler bilder finns i läsplatte­ versionen.

”Samverkan är en förutsättning för digitalisering” Linus Fredriksson, utredningssekreterare i Digitalradiosamordningen

En sannare bild av radiolyssnande

Vad har metodskiftet i radioundersökningar betytt?

– Introduktionen av PPM innebär att radio mäts mycket noga i Sverige idag. Det nya med PPM, som är en teknisk mätning av radio, är att vi följer lyssnandet på nationell radio kontinuerligt, dag efter dag, minut för minut.

Samtidigt fortsätter vi att mäta lokal radio genom att fråga 35 000 individer per år om deras gårdagslyssnande.

Får vi en sannare bild av det radiolyssnandet nu?

– Tillsammans ger de två mätningarna en mer komplett och sannare bild. Å ena sidan har vi PPM som dagligen ger en detaljerad bild av radiolyssnandet dag för dag och minut för

s10

minut. Å andra sidan har vi den breda telefonundersökningen som ger en bild av hur radiolyssnandet är geografiskt fördelat över Sverige. Men resultatet av telefonundersökningen presenteras som genomsnittssiffror för ett kvartal och i efterhand.

Ser vi andra mönster i radiolyssnandet, som vi inte kunde upptäcka med telefonintervjuer?

– Att vi följer radiolyssnandet minut för minut öppnar givetvis upp helt nya horisonter. Vi kan exempelvis se hur publiken varierar över enskilda program.

Vi kan även tydligt följa hur radiolyssnandet varierar över tiden från dag till dag. För första gången kan vi se hur radiolyssnandet förändras i samband med lov och högtider och hur det ser ut under sommaren och juletid.

Den senaste radiorapporten hittar du på tns-sifo.se

Foto: Ola Jacobsen

Sedan 2013 mäter TNS Sifo radiolyssnade med en liten mobil mätare som fångar upp radioljud. PPM, Portable People Meter, bärs av drygt 1 300 svenskar. Jakob Bjur är research director på TNS Sifo.

Ingrid Östlund Chef för avdelningen Omvärlds- och publikanalys på Sverige Radio Har ni fått någon aha-upplevelse av resultaten av PPM-mätningarna?

– En aha-upplevelse är att radiolyssnandet inte bara är en vana - det spelar roll vad vi sänder! Den allmänna uppfattningen var tidigare att radiolyssnande inte var programstyrt som tv, utan vanestyrt.

Det ligger fortfarande mycket i det, men nu kan vi se vad som händer enstaka dagar. Lyssnandet förändras, exempelvis vid stora nyhetshändelser, om Tre Kronor spelar VM-final eller när Sommar i P1 drar igång.

Vi ser också tydliga säsongsvariationer i lyssnandet.

När människor är lediga går lyssnandet ner – radio är i hög grad ett vardagsmedium.

700 mhz-bandet

tema

Hej då 700!

Hej DVB-T2!

I vintras kom regeringsbeslutet som många väntat på. Digital-tv ska utrymma 700 MHzbandet för att ge plats åt mobilt bredband och mobiltelefoni. Beslutet var delvis väntat av digital-tv:s olika aktörer. Men tidsplanen blev en överraskning. Redan 2017 ska 700-bandet vara utrymt vilket kräver snabba ryck av alla inblandade. ”Vi är djupt oroade”, skrev tv-cheferna Eva Hamilton, Casten Almqvist och Jonas Sjögren i ett gemensamt öppet brev. De är framförallt oroade över den forcerade tidsplanen och vad den kan innebära för tv-tittarna, för deras programverksamheter och hur själva övergången ska hinnas med.

Mhz #2

Vad inne b beslutet?är

Regeringe ns beslut få r i h­ uvudsa 1. Post- oc k tre konsek h telest venser. tagandet av yrelsen (PTS) ansv arar för fram en ny frek venspl 2. Teracom an för Sver byter före ige.

2 ning i sina stationer oc 017 ut ut sändningsu tr h master til en migratio l för att möj ustn till nya te liggöra kniken DV utrymning B -T 2 , sa av alla 700 mt en 3. Konsum -f rekvense ente r. de har en tv rna måste före 201 7 säkra att eller box m ed stöd fö samt göra r DVB -T2 en ka sändningar nalsökning ef ter att , na har växl at över till nya frek ve nserna för att kunna alla kanale se r i marknät et .

s11

utrymning av 700 mhz-bandet 700 mhz-bandet

tema

Fler hd-kanaler efter regeringsbeslut Text & foto Ola Jacobsen

Trots att Teracom kommer att få lämna 700 MHzbandet redan 2017 kommer man kunna sända fler hd-kanaler än i dag.

– Genom att tidigarelägga en planerad teknikmigration kommer vi kunna fortsätta att utveckla erbjudandet mot våra kunder, säger Stephan Guiance, vd för Teracom. s12

Stephan Guiance, Håkan Axén och Lennart Ivarsson pressar tidsplanen.

I

februari beslutade regeringen att en del av det frekvensutrymme som idag används för utsändning av marksänd tv, det så kallade 700 MHz-bandet, ska tilldelas mobilt bredbrand. Förhoppningen är att det ska leda till högre kapacitet och bättre täckning för kommande generationers mobiltelefonnät. För Teracom innebär det att den planerade övergången till en mer effektiv utsändningsteknik för tv, så kallad DVB-T2, nu tidigareläggs.

– Marknätet kommer vara en effektiv och modern plattform för att sända tv även i framtiden. Genom att tidigarelägga en planerad teknikmigration kommer vi trots att vi får tillgång till färre frekvenser både kunna bibehålla och fortsätta att utveckla erbjudandet mot våra kunder, säger Stephan Guiance, vd för Teracom.

TERACOM HAR TIDIGARE planerat för att få lämna ifrån

sig det attraktiva 700 MHz-bandet till mobiloperatörerna 2020. Men med regeringens beslut är måldatumet för överlämnandet nu istället redan 1 april 2017.

– För tittarna och programbolagen hade det varit bättre om vi hade kunnat ha kvar 700-bandet till 2020.

Då hade de flesta hunnit byta ut sina tv-apparater i alla fall, och på så sätt fått nästa generations tv-mottagare automatiskt, säger Stephan Guiance.

– Frågan om 700-bandet är intimt sammankopplad med övergången till nästa generations utsändningsteknik för digital-tv, så kallad DVB-T2. DVB-T2 tekniken ger en ny verktygslåda för att bygga frekvenseffektiva nät och en övergång till den tekniken är en förutsättning för att klara av att utrymma 700-bandet, säger Håkan Axén, produktchef för tv på Teracom.

Tekniken gör det också möjligt att sända fler hdkanaler, men kräver alltså moderna mottagare hemma hos konsumenterna.

– Första-tv:n är hos många så pass ny att den redan har en mottagare för DVB-T2 inbyggd. Men när man köper en ny tv tar många den gamla till landet eller ställer den i sovrummet, så den stora utmaningen är att för-

Milstolpar XX 27 februari 2014: Regeringen fattar beslut om att frigöra 700 MHz-bandet för mobilt bredband och mobiltelefoni.

XX 15 januari 2016: PTS skall slutredovisa en ny frekvensplan för Regeringskansliet. I planen ingår inte längre 700 MHz-bandet. Planen skall så långt som Mhz #2

möjligt vara avstämd med grannländernas frekvensmyndigheter.

XX 31 mars 2017: Sändningsutrymmet i 700-bandet förväntas vara frigjort. Till dess måste PTS arbete med att frekvenskoordinera de nya frekvenserna med grannländerna vara klart.

En övergång till den nya tekniken är en förutsättning för att kunna utrymma 700-bandet.” se alla dessa apparater med en ny mottagare, säger Håkan Axén.

BOXER KOMMER ATT informera och ta hand om kunder-

na, bland annat genom att erbjuda subventionerade boxar. För Teracom innebär regeringens beslut framför allt två saker.

Den planerade migrationen till DVB-T2 kommer att tidigareläggas, så den är helt genomförd, med undantag av SVT:s tjänster, till 2017. Det innebär att man byter utrustning i sändningsnätet, vilket kommer påverka Teracoms resultat, eftersom man tar hela investeringen under ett par år istället för fem.

Det andra stora arbetet är att ta fram en ny frekvensplan som har som målsättning att 700-bandet ska kunna användas för andra tjänster än tv redan år 2017. Ansvaret ligger på Post- och telestyrelsen (PTS), på uppdrag av regeringen.

FREKVENSKOORDINERING ska ske med nio länder, som

inte ligger lika långt fram i övergången till DVB-T2 som Sverige. Eftersom de övriga länderna, med undantag av Finland, inte har samma agenda som Sverige beräknas koordineringsarbetet ta minst två år.

– Arbetet med att ta fram en ny frekvensplan genomförs i nära samarbete mellan oss och PTS, säger Lennart Ivarsson, ansvarig för regulativa frågor på Teracom.

I REGERINGENS uppdrag till PTS har man fastställt att PTS skall arbeta för att ta fram en planeringslösning som medger minst sex sändarnät.

– Det tycker vi är bra eftersom vi då har möjlighet att både behålla ett stort programutbud och utveckla det med fler hd-kanaler, säger Lennart Ivarsson.

– Även om det kommer gå lite snabbare än vad vi hade önskat för tittarnas skull, så kommer vi kunna lämna 700-bandet på ett bra sätt. Den snabbare övergången till DVB-T2 kommer förutom att ge fler hdkanaler också minska Teracoms energiförbrukning och klimatpåverkan, eftersom den nya tekniken är mer energisnål. Marknätet kommer fortsätta vara ett kostnadseffektivt, miljövänligt och modernt sätt att sända tv, säger Stephan Guiance. s13

700 mhz-bandet

tema

Om mindre än tre år måste all marksänd tv ha utrymt 700 MHz-bandet. Innan dess behöver de nya sändarnäten för marksänd tv koordineras med grannländerna.

Jonas Wessel, tf chef för spektrumavdelningen på Post- och telestyrelsen berättar hur själva frekvenskoordineringen går till.

Text Ola Jacobsen

BESLUT EFTER KURSÄNDRING Den 31 mars meddelade Myndigheten för radio och tv, MRTV, att 51 nationella och sex lokala/regionala tv-kanaler tilldelats tillstånd att sända marksänd tv och sökbar text-tv. Kerstin Morast, chef för tillståndsenheten på MRTV, berättar om tillståndsprocessen. s14

Text Sanna Jurelius

Vad har varit speciellt i denna tillståndsprocess i jämförelse med tidigare processer?

– Alla tillståndsprocesser är speciella på sitt sätt. I den här har frågan om sändningsutrymme varit utmärkande. Efter regeringens beslut om att 700-bandet endast ska användas för tv-sändningar till 2017 behövde vi göra om planeringen så att övergången till DVBT2 går snabbare än vi först hade tänkt oss. Förra året hade vi i uppdrag av regeringen att undersöka olika alternativ till hur man skulle använda sändningsutrymmet till 2014-2020. Vårt förslag var att ha samma tillstånd till 2020, men regeringens beslut gjorde att vi blev tvungna att ändra kurs.

Har ni behövt tänka på något annat sätt än i tidigare bedömningar?

– Vi behöver alltid tänka på hur mycket som får plats i sändningsutrymmet. Denna gång fick vi tänka

FÖRE 1 APRIL 2017 måste marksänd tv ha utrymt 700 MHz­-

bandet. Alla sändarnät måste då ha flyttats över till frekvenserna 174–230 MHz och 470–694 MHz. Men för att det ska vara möjligt måste först de nya sändarnäten, och deras frekvenser i olika geografiska områden noggrant ha koordinerats med grannländerna. Det ansvaret vilar på Post- och telestyrelsens spektrumavdelning, som förvaltar, förädlar, koordinerar och tilldelar tillstånd för att använda radiosändare i Sverige.

Vad är frekvenskoordinering?

– Ytterst handlar det om att komma överens med sina grannländer i regionen om vilka rättigheter som tillfaller Sverige och våra grannländer. Uppdraget från regeringen är att koordinera minst fem nationella sändarnät, gärna sex, inom frekvenserna 174–230 MHz och 470–694 MHz. Inom de frekvenserna ska vi alltså skapa sändarnät och koordinera ihop dem med våra grannländer.

skapa ytor som använder olika frekvenser men som täcker hela landet. Vi har fått i uppdrag att koordinera fem nationella sändarnät och ett sjätte med så stor geografisk täckning som möjligt, men vi går in med en ambition att pussla ihop sex nät. Varje sändarnät behöver alltså sitt eget färgpussel.

Hur går pusslandet till?

– Först gör man en rudimentär plan som alla länder kan vara överens om. Sedan skickar man förslag till grannländer på allt mer detaljerad nivå och kollar vad de tycker. När vi har en god bild av vad vi kan skapa tar vi med hjälp av Teracom fram förslag på nät som vi sedan har en längre serie möten med grannländerna kring. Målet är att ta fram en plan som maximerar möjligheterna för alla.

Hur ser de här färgpusslen ut?

– Varje frekvens är uppdelad i ett antal ytor, så kallade tilldelningsytor. Det gäller att för varje sändarnät

Det låter svårt!

– Det är jättesvårt! PTS har fått ett regeringsuppdrag att koordinera nät för marksänd tv på frekvenserna 174–230 MHz och 470–694 MHz. Vad vi har framför oss nu är ett kvalificerat pusselläggande med sändare, geografi och rättigheter. Ett internationellt avtal, som heter Genève 06, ligger till grund för det nuvarande frekvensanvändandet för marksänd tv i Europa och kommer att utgöra utgångspunkten för det kommande arbetet. Men det stannar inte där. De vi koordinerar med måste i sin tur koordinera med sina grannländer för att säkerställa att det inte blir någon störning. Det är ett pusslande innan det blir klart.

till lite extra. Regeringens beslut resulterade i att vi i princip säger att övergången till DVB-T2 ska vara klart i mars 2017. Det första steget kommer vi att ta om ett år, då fler kanaler går över till DVB-T2. Sedan kommer fler kanaler att gå över successivt.

avgör om man ska få sändningstillstånd ser vi först och främst till innehållet men vi ser att hdtv tillför konsumenten något i form av bättre bildkvalitet. Till vissa kanaler har vi sagt att de kommer att få sända hdtv när de går över till DVB-T2 om det finns möjlighet.

Hur länge gäller tillstånden?

– Tillstånden gäller under tiden 1 april 2014 till 31 mars 2020. TV3, TV4 och Kanal 5 har även tillstånd att sända i både sd- och hd-kvalitet fram till 31 mars 2017.

Om vi ser att hela nätet ska använda en ny utsändningsteknik då, är det ingen idé att ha parallellsändningar i samma utsändningsteknik. Syftet med parallellsändningarna är att uppmuntra en övergång till den nya tekniken.

Vad har spelat in för de kanaler som inte fått tillstånd?

– Det begränsade utrymmet gör att vi inte kan ge alla tillstånd. Vi har givit tillstånd till de kanaler som enligt vår bedömning tilltalar så många som möjligt.

Hur gör ni?

– Man lägger ett stort färgpussel för varje sändarnät.

Målet är att skapa lika rättigheter mellan länderna samtidigt som man maximerar nyttan för varje enskilt land.

Hela syftet med koordineringen är att skapa så mycket möjligheter som möjligt för marksänd tv.

Hur ligger det till med tillstånd för radio?

– Vi jobbar med det och hoppas bli klara under ­sommaren.

Jonas Wessel, tf chef för spektrumavdelningen på Post- och telestyrelsen

Finskt förslag till frekvens­ koordinering. Läs mer på sida 18 »

Kerstin Morast, chef för tillståndsenheten på MRTV

Har fler fått tillstånd att sända hdtv än tidigare?

– Övergången till hdtv sker i olika etapper. När vi Mhz #2

s15

Teracom l채gger om!

Kriss Deiving och Dan Larsson, projektleder migrationen. s16

700 mhz-bandet

tema

Utrymningen av 700 MHz-bandet förutsätter att Teracom går över till den senaste generationen utsändningsteknik, så kallad DVB-T2. Just nu pågår arbetet för fullt med att planera och köpa in utrustning för omläggningen. Mhz frågar ut projektledarna för migrationsprojektet, Kriss Deiving och Dan Larsson, vad som är på gång.

Text & foto Ola Jacobsen

Hur ska migrationen till DVB-T2 gå till?

– Projektet är uppdelat i tre delar. Headend, transmission och sändare. Först behöver vi bygga ut Headendplattformen i Kaknäs för att öka kapaciteten, säger Dan Larsson.

Vad är Headendplattformen?

– Det är där signalerna från distributörer och programbolag hanteras och paketeras innan de skickas ut i marknätet för att slutligen nå tittarna. Vi håller på att arbeta med designen för helt nya muxplattformar för mux/nät 4 och 5 med helt ny effektivare utrustning.

Idag ligger även ett antal av de lokala kanalerna i de här muxarna och de ska flyttas ut, så för att kunna spika designen är vi beroende av tjänsteutbudsplanen blir klar, alltså vilka kanaler som ska ligga i vilka muxar, säger Dan Larsson.

Räcker transmissionen när ni bygger ut?

– Nej, inte överallt. Nästa stora bit i projektet är att bygga ut transmissionen. Vi ska under omläggningsperioden ligga ute med två muxar till i nätet eftersom vi behöver få ut samma mux i båda teknikerna, DVB-T1 och DVB-T2 för en så smidig övergång som möjligt för slutkonsumenten. Så nu letar vi efter flaskhalsar i radiolänknätet där vi inte kommer fram. Där kan vi antingen bygga ut kapaciteten eller lägga om överföringen till en annan väg, säger Kriss Deiving.

Hur kommer ni göra med själva sändarna?

– Vissa sändare kommer vi kunna konvertera men många byts ut helt för att kunna hantera T2. Det är den tredje och riktigt stora biten av projektet. Det kommer bli ett gigantiskt jobb för vår serviceorganisation. Det Mhz #2

här är sannolikt det största som vi gjort sedan övergången till digital-tv, säger Kriss Deiving.

När kommer ni börja byta sändare?

– Den nya Headendplattformen i Kaknäs måste vara klar för att skapa signaler till transmissionsnätet. Parallellt med det arbetet byter vi ut sändare som inte går att uppgradera. Det kommer vi påbörja under hösten. De här nya sändarna kommer köpas in färdigkonverterade och bara behöva läggas över vid T2-omläggningen, säger Kriss Deiving.

Hur går själva migreringen till?

– När vi väl är framme vid den 6–8 veckor korta migreringsfasen kommer vi vissa dagar att byta många stationer samtidigt och vissa dagar bara enstaka. Det hänger ihop med ett antal tekniska krav, som till exempel regionsindelningar och sändarfrekvenser, säger Dan Larsson.

När kommer tittarna märka någon skillnad?

– De kommer inte märka något förrän vid själva omläggningsperioden i början av 2015. Men i samband med det kommer det en massiv och välkoordinerad informationskampanj från Boxer, säger Kriss Deiving.

Vad gör ni just nu?

– Vi planerar för länkutbyggnaden och utvärderar olika leverantörer av sändare, säger Kriss Deiving.

– Och vi håller på att spika det sista i headenddesignen. Inom kort kommer vi lägga en order mot vår leverantör, så att vi direkt efter semestern kan påbörja en intensiv byggperiod ute i Kaknäs, säger Dan Larsson.

Läs mer om migrationen på nästa sida »

s17

700 mhz-bandet

tema

Internationell koordinering: Förslag från Finland på frekven­ skoordineringsområde och det totala antalet kanaler i bandet 470-694 MHz för respektive tilldelnings­ område.

UTRYMNINGEN. 31 MARS 2017 SKA DIGITAL-TV HA UTRYMT 700 MHZ-BANDET VILKET KRÄVER NOGGRANN PLANERING FRÅN ALLA INBLANDADE AKTÖRER. TERACOM PLANERAR FÖR TEKNIK­ BYTE OCH PTS HAR INLETT ETT OMFATTANDE KOORDINERINGSARBETE. I EUROPA ÄR DET BARA SVERIGE OCH FINLAND SOM HAR FATTAT BESLUT OM ATT TILLGÄNGLIGGÖRA 700 MHZ-BANDET FÖR ANDRA TJÄNSTER.

12 15 10

12 22

14

14 11

14

11

13

12 12 15

12

12

13

12 13

15 12

14 13 12

13 Stockholm har en majoritet av sina frekvenskanaler i 700 MHz-bandet, vilket innebär en särskild utmaning i frekvenskoordinering med Finland och de baltiska länderna, enligt PTS.

13 18

10

Utmaningar: Frekvenskoorne­ ringen är komplex inom områden som gränsar till flera grannländer, särskilt om det är hav mellan länderna i fråga.

13

14

Migrationen Sändarnät Marksänd tv sänds idag över sju nationella sändarnät och för dessa är följande frekvensutrymmen tillgängliga: 470-790 MHz och delar av 174-230 MHz.

s18

Så går migrationen till DVB-T2 till: XX Våren 2014: Identifiera var länkar behöver förstärkas.

XX Sensommaren 2014: Påbörja radiolänkutbyggnaden.

Vilka f ­ rekvenser handlar det om?

Teracoms bedömning är att minst sex nationella sändarnät (6 muxar) ska kunna användas efter 31 mars 2017.

XX Hösten 2014: Installera nya sändare som går att bara växla över till T2 vid omläggningen.

XX Inom UHF-bandet: Idag: 470–790 MHz. Efter 1 april 2017: 470–694 MHz.

XX Mux 1. Innehåller SVT:s kanaler, har fått tillstånd att fortsätta att sända i DVB-T till 2020.

XX Hösten 2014: Bygga upp nya plattformarna i Kaknäs.

XX Inom VHF-bandet: 174–230 MHz. Påverkas inte av regeringsbeslutet. VHF-bandet används i vissa områden i Sverige för att sända tv där det har varit svårt att frekvenskoordinera. För att ta emot dessa sändningar krävs en annan typ av antenn.

XX Mux 2 och 3 migreras till DVB-T2 någon gång under 2016.

XX Våren 2015: Omläggningen: uppgradera sändare genom att byta ut en del och växla om de som är utbytta genom mjukvaruuppgradering.

XX Mux 4 och 5 migreras till T2 i början av 2015.

XX Mux 6 och 7 sänder redan i T2.

700-bandet på EU-nivå Alla andra branschintressen organiserar sig, så varför inte även nätoperatörerna? Teracoms Lars Backlund leder striden på EU-nivå.

Vad gör ni på BNE i Bryssel?

- Vi arbetar för att marknäten för radio och tv ska ha en fortsatt stark ställning i det europiska medielandskapet, och att marknätsoperatörena långsiktigt ska kunna bedriva och utveckla sin verksamhet. Rent praktiskt innebär det att vi arbetar med lobbyverksamhet mot EU-kommissionen och andra europeiska institutioner, deltar i public hearings, svarar på remisser och lämnar inlagor i olika frågor.

– Förutom EU deltar vi i internationella konferenser om spektrum och regleringsfrågor, samt inom Internationella Teleunionen i Genève och CEPT, de europiska regleringsmyndigheternas samarbetsorgan. Den hetaste frågan just nu är 700 MHz-bandet, berättar Lars Backlund.

Text Henrik Harr Foto Sofia Brattwall

Lars Backlund från Teracom är generalsekreterare i Broadcast Networks Europe, en branschorganisation för marknätsoperatörer för radio och tv i Europa. Vi fick en pratstund med honom, bland annat om vad BNE tycker om utrymningen av 700-bandet.

Hur går diskussionen om 700-bandet i andra länder?

– Det är bara Finland och Sverige som har fattat beslut om att 700-bandet ska göras tillgängligt för andra tjänster efter 2017. Flera andra länder som Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Spanien väntas på sikt ta liknande beslut. Man talar dock om en tidplan mellan 2020 och ända fram till 2030. I flera länder finns också licenser för marksänd tv som sträcker sig in i denna period, vilket innebär legala hinder. Man kan också notera att 800bandet ännu inte är utbyggt i betydande omfattning för mobilt bredband annat än i ett fåtal länder, till exempel Sverige, och att mobiloperatörer i flera europeiska länder inte trycker på om 700-bandet förrän 800-bandet är etablerat.

Lars Backlund är generalsekreterare för bransch­ organisationen BNE. Mhz #2

Hur kommer DVB-T2 in i bilden?

– För att både kunna introducera hdtv för de

flesta kanaler i marknäten utan tillgång till 700 MHzbandet krävs en övergång till DVB-T2. I Finland och Sverige har en sådan övergång redan påbörjats, men i flera europeiska länder är utmaningen väsentligt större eftersom all utsändning sker med DVB-T och hela 700-bandet används för tv. Dessutom måste i princip alla mottagare bytas eller kompletteras med en box vid en övergång till DVB-T2.

Vad säger EU-kommissionen?

– EU-kommissionen har skapat en så kallad High Level Group med deltagare från både mobilsektorn och broadcastsektorn för att nå en långsiktig överenskommelse om användningen av både 700-bandet och resten av UHF-bandet. En slutrapport ska vara klar i mitten av sommaren 2014.

BNE Betyder: Broadcast Networks Europe Parter: 16 nätoperatörer i 22 länder Huvudkontor: Bryssel Generalsekreterare: Lars Backlund, Teracom Mål: Långsiktigt hållbar och stark ställning för marknäten för utsändning av radio och tv Vision: Ett stort utbud av tv- och radioprogram samt andra tjänster via markbundna nätverk till samtliga européer Web: www.broadcast-networks.eu

Varför är det viktigt att digitala marksändningar ingår i EU:s Digital Agenda?

– För att marknät är ett effektivt, driftsäkert och billigt sätt att distribuera radio och tv, och används som mottagningsform för tv av nästan 50 procent av Europas konsumenter.

Varför ska Teracom samarbeta med andra europeiska nätoperatörer?

– Därför att det som enskilt företag inte går att få gehör för sina synpunkter i internationella forum som EU, ITU, CEPT, med mera. Mobiloperatörerna samlas i GSMA, fastnätsoperatörerna har ETNO och ETCA, kabelbolagen har Cable Europe, tillverkarna Digital Europe och vi har BNE. s19

TERACOMS BÄSTA OCH SÄMSTA VÄDER Bäst: Vacker vindstilla sommardag, då går signalen fram bra.

Sämst: Varma och kalla luftskikt + åska + snö och blåst.

Det ställer till det mycket.

HYRESGÄSTERNA En viktig del av Teracoms verksamhet är inplaceringar, det vill säga att hyra ut plats i master och andra anläggningar åt externa kunder, som MSB, mobiloperatörer, lokala smånät som taxi, radiolänk för företag som Volvo, Net1, Telia. Vid behov skräddarsys helhetslösningar med inplacering, drift och service av utrustningen samt förbindelser till och från anläggningen och eventuellt även reservkraft.

Sjöfartsverket är en av Teracoms många inplaceringskunder.

Säkra signaler i alla väder I Brudaremossen har Teracom en extra mast, byggd på ett torn. Det gör det lätt att komma åt inplaceringskundernas radiolänkantenner.

s20

reportage

Effektiva leveranser i alla väder kräver proaktivt underhåll och smarta lösningar. I västkustens åsk- och saltrika lufthav åldras antenner och kablar som ingen annanstans i Sverige.

– Det är en utmaning att hålla jämna steg med naturens krafter, säger Magnus Johansson, serviceingenjör, medan han inspekterar anslutningarna till Net1:s sektorantenn på 300-metersnivån i Herrestadmasten utanför Uddevalla.

Text & foto Ola Jacobsen

PÅ MARKEN ÄR DET vindstilla och 16 grader varmt redan

tidigt på morgonen. Magnus Johansson och hans kollega Sven Tagesson tankar masthissen, klättrar in och startar den lilla motorn.

Det tar en kvart för hissen att ta dem upp förbi de dussintals inplacerade radiolänkar och andra antenner för företag och myndigheter, sektorantenner för mobiltelefoni och slutligen FM-antennerna.

När hissen stannar på 300-metersnivån är den varma morgonen bortblåst. Vinden från Atlanten tjuter i masten och kyler snabbt de mösslösa huvudena i Magnus och Svens vita klätterhjälmar, när Magnus säkrar sig med två linor och klättrar ut för att byta en felande del på en av teleoperatören Net1:s sektorantenner.

NÄRHETEN TILL HAVET ger speciella förutsättningar både för de som arbetar i masterna och för utrustningen som sitter i dem.

– Den salthaltiga luften sliter hårt både på masten och utrustningen. Det korroderar helt enkelt snabbare här än i övriga landet, säger Magnus Johansson, serviceingenjör på FM/TV-stationen Uddevalla Herrestadfjället.

Antennernas kontakter vittrar sönder, i värsta fall släpper de från antennen och trillar bort. Beroende på kvalitet och materialval håller antennerna olika länge.

– Det som klarar sig bäst är rostfritt, men det är en kostnadsfråga. Våra inplaceringskunder, alltså företag och myndigheter som hyr in utrustning i Teracom anläggningar, har fortfarande mycket utrustning med aluminiumanslutningar i drift, säger Magnus Johansson Oftast upptäcker serviceingenjörerna problemet när de kommer till en sajt för att göra något.

– Man kanske ska byta ut en utrustning och så upptäcker man att allt har korroderat ihop till ett enda block. Då får man klippa av alla kablar och sätta nya till den nya antennen, så det går ut mycket kabel också, inte bara nya antenner, säger Magnus Johansson.

Mhz #2

DET ÄR KOMBINATIONEN salt luft och vissa metaller som ger upphov till problemet. När det dessutom finns ström i utrustningen bildas galvaniska strömmar, alltså joner som vandrar från en metall till en annan.

– Saltet fungerar som accelerator. Den salta luften ger en saltlösning som jonerna kan vandra i.

Men problemet finns inte bara vid kusten. Stormar för in saltet så långt som fem mil in i landet. Den senaste vintern har varit extrem med fyra fem stormar med vindar mot orkanstyrka. En sådan vinter är det många stationer och mindre sajter som påverkas.

För att utrustningen, trots de krävande förutsättningarna, ska hålla samma höga leveransnivå som inom resten av Teracom ställs särskilda krav både på arbetsmetoder och hur man arbetar med underhåll längs hela västkusten.

– För att minska problemet med korrosion vid anslutningar använder vi vaxband istället för tejp för att täta kopplingar. På det sättet får vi längre livslängd på utrustningen. Sedan handlar det mycket om att ersätta utrustning med tätare intervall än på andra håll i landet, säger Magnus Johansson.

PÅ GRÄNSEN – SÅ STÖR ANDRA LÄNDERS SÄNDNINGAR Störningar från både danska och norska sändare förekommer på västkusten. Problemet blir större ju längre söder- och norrut man kommer. Där får man vara väldigt noga med hur man installerar antenner.

UDDEVALLA HERRESTAD är den av Teracoms stationer

som har mest utrustning som tillhör externa kunder i sin mast. På vissa nivåer är det mer utrustning än mast i masten. Det har att göra med det strategiska läget, vid porten till västkusten. Stationen binder samman nätet åt norr, söder och öster.

– För oss innebär det mycket servicekunder. Det är nästan alltid någon som är här i masten och gör någonting, säger Magnus Johansson.

Alla större mobiloperatörer har utrustning i masten, Sjöfartsverket, Trafikverket, MSB, Net1 och många andra mindre och regionala aktörer.

Alla serviceingenjörer i området arbetar förutom med Teracoms utrustning även med underhåll och fel­ avhjälpning på utrustning som tillhör en rad externa

Magnus Johansson klättrar in i hissburen efter att ha tittat till en antenn på 75-metersnivån i ­Herrestadmasten. s21

reportage

SÅ PÅVERKAR HAVET TERACOM Signaler på villovägar. Vid långvariga högtryck drabbas vattennära lägen, längs västkusten av så kallad fading.

När vattnet höjer temperaturen på luften bildas luftskikt med olika temperatur, så kallade inversionsskikt, som kan ge radiosignalerna betydligt längre räckvidd än avsett. Störst problem vållar fenomenet nära gränsen mot Norge eller Danmark.

– Det kan vara svårt att se vad som är fel när folk ringer och klagar. Men om det är mycket länklarm samtidigt så kan man förstå att det handlar om fading, säger Leif Åkerblad, serviceingenjör på FM/ TV-stationen Göteborg Brudaremossen.

Dämpade signaler. Kombina­ tionen blötsnö och kraftig vind gör att snön fastnar på paraboler och täcker signalen.

Radiolänk som drabbas värst, eftersom de använder så hög frekvens dämpas mer än till exempel FM-antenn.

Oväder skapar oreda. Vid kraftavbrott slås ofta ventilationen, som använder 220 V, ut medan utrustning som matas av batterisystemen fortsätter som vanligt. Små stationer kan då bli väldigt varma, vilket kan skada utrustning. Detta drabbar främst små kustnära stationer.

kunder. Ungefär var femte vecka har man som serviceingenjör beredskap att rycka ut dygnet runt på felavhjälpningsuppdrag i regionen.

– Det är en utmaning ibland med beredskap att vakna mitt i natten och åka ut i dåligt väglag till anläggning­ar och klättra, men det hör till arbetet, säger Magnus Johansson.

– Det viktiga är att aldrig kompromissa med säkerheten, och man känner sig alltid nöjd när jag varit ute mitt i natten och avhjälpt något fel. Särskilt när man är inne i värmen igen och vet att man har gjort ett bra och viktigt jobb. Tack vare mitt arbete så blir det till exems22

pel inga eller bara korta avbrott i mobiltelefonoperatörernas leverans till sina kunder.

8 MIL SÖDER OM Herrestadmasten, mitt i Delsjöns naturreservat i utkanten av Göteborg, reser sig Brudaremossenmasten 331 meter från berget. Även här finns problematiken med salt luft som förkortar livslängden på både utrustning och mast. Men det är inte det enda utmaningen i den här delen av landet.

– I och med närheten till havet har vi periodvis problem med fading i så kallade inversionsskikt, säger Leif Åkerblad, serviceingenjör vid Brudaremossen.

Vid 300-metersnivån sitter Net1:s sektorantenner. Den salta fuktiga luften sliter hårt på anslutningarna och ofta måste hela antennpaketet bytas ut när något går sönder eftersom mycket har korroderat ihop.

På Teracoms Facebooksida kan du se en film när blixten slår ner i Teracoms mast i Varberg; www.facebook.com/TeracomAB

Tack vare mitt arbete så blir det till exempel inga eller bara korta avbrott i mobiltelefonoperatörernas leverans till sina kunder.”

Enkelt uttryckt innebär det att signalen fastnar mellan kalla och varma luftlager och börjar bete sig oberäkneligt. Ett bekymmer är att radiosignaler kan gå väldigt långt mellan de här skikten och vandra iväg och påverka sändningar i andra områden än vad som är tänkt.

dagar. Det var värre på analogtiden, idag är det mer robust, men det kan bli bitfel i signalen, säger Leif Åkerblad.

Men salt luft som äter upp utrustningen och inversionsskikt som leder signalen på villovägar är inte allt.

Västkusten är även hårt drabbat av åskoväder. De kommer med den första riktiga värmen på sommaren.

– Det är mycket utrustning som går sönder av blixtnedslag. Den största utmaningen för oss är att vi får många fel på en gång, säger Leif Åkerblad. Åskledarna räcker nämligen inte mot de kraftigaste blixtarna, och även om Teracoms egen utrustning överlever åskan påverkas man av fel som kommer via el­näten, särskilt vid täta korta avbrott.

– Framför allt inplacerad utrustningen kan bli tokig av att gå på och av hela tiden. Då kan vi behöva åka ut och göra en hårdvarunollställning för att få igång den igen.

INVERSIONSSKIKT KAN också påverka radiolänköver­ föringar och styra signalen från banan så att överföring­en försämras eller i värsta fall bryts.

– Fenomenet uppstår vid kraftiga högtryck i kombina­tion med kalla nätter. Värst är det när det är högtryck under hösten, då vi har kalla nätter och varma

NÄR ÅSKAN RULLAR in från havet åker service­ ingenjörerna ner till Halmstad och börjar åtgärda fel på både Teracoms och andra kunders utrustning.

– Sedan följer vi åskan uppåt och inåt landet. Vi har serviceaffärerna för hela området så det är många ­sajter som ska tas omhand.

Mhz #2

Leif Åkerblad, service­ingenjör

s23

sbs discovery media

kunden

100% underhållning

Det är tramsigt och intelligent, grabbigt och tjejigt, svenskt och utländskt – men inget annat än underhållning. SBS Discovery Media vill få Sveriges tv-tittare och radiolyssnare att le.

SBS Discovery Media äger flera av Sveriges tyngsta tvkanaler och radiostationer. Fredrik von Bothmer jobbar som chefsjurist och distributionschef på tv-sidan, som bland annat har Kanal 5, Kanal 9, Kanal 11, Discovery Channel och TLC i sin portfölj.

SBS Discovery Media, det är ett långt namn…

– Ja, tidigare hette vi bara SBS Media. Men för cirka ett år sedan blev vi uppköpta av amerikanska Discovery, därav det långa namnet. Uppköpet har gjort oss mycket starkare på dokumentärsidan.

Vilket är flaggskeppet på tv-sidan?

– Kanal 5. I den kanalen satsar vi på lokala produktioner med bland andra Filip & Fredrik och, som en motpol till dem, Berg & Meltzer. Vi gör också en mängd amerikanska inköp, främst Hollywooddraman och serier. Vår inköpsavdelning gör ett superviktigt jobb och anses vara bäst i branschen på att hitta de där guldkornen. Och i höst sänder vi en nationell angelägenhet, Sveriges EM-kvalmatcher i fotboll. Kanal 5 innehåller helt enkelt en bra blandning.

Ert samarbete med Teracom, vad handlar det om?

– Samarbetet handlar främst om att Teracom via fiber distribuerar vår signal från London till Kaknästornet och från Kaknästornet vidare ut i marknätet. Ungefär en halv miljon av våra kunder når vi via marknätet.

Hur fungerar samarbetet?

– Jättebra! Vi har ett gott samarbete med killarna, s24

Text Catharina Malmfors Foto Louise Wiker

för dess värre är det bara killar. De är väldigt pålitliga och kompetenta.

Har det uppstått något större avbrott?

– Ja, faktiskt. För ett par år sedan, det var den 11 september, så upplevde vi ett av våra största avbrott.

Det visade sig att en fiberkabel i Engelska kanalen hade dragits sönder av en trålare. Vi växlade över till satellit under några timmar, innan Teracom kunde få upp signalen på en alternativ fiberförbindelse i Engelska kanalen.

Sänds alla era kanaler i marknätet?

– Nej, inte alla, men de flesta. Utrymmet i marknätet är begränsat, och för att få sända där krävs tillstånd från Myndigheten för radio och tv. Vi har inte ett sådant tillstånd för alla våra kanaler.

Vad tror du om marknätets framtid?

– Jag tror absolut att marknätet har en roll att spela i framtiden. Det är ett så enkelt sätt för tittaren att se på de fria kanalerna, det behövs bara en antenn. Den enkelheten tror jag är fortsatt tilltalande för tittarna.

Hur ser framtiden ut för SBS Discovery Media?

– Den ser väldigt ljus ut. Just nu gläds vi åt att vi kommer äga 51 procent av Eurosport. Så framöver kommer vi att kunna visa ännu mer sport.

noterat Två nya stationer Teracom etablerar två nya stationer för att

förbättra mottagningen på Öland respektive i Simrishamn. På Öland kommer stationen vara belägen i Färjestaden/Algutsrum och i Simrishamn på Fabriksgatan. Båda stationerna kommer att sända ut alla kanaler i marknätet, det vill säga sändarnät 1-7. Stationen på Öland går igång den 10 juni och i Simrishamn efter sommaren.

Fredrik von Bothmer Jobbar som: Chefsjurist och distributionschef på tv-sidan. Ålder: 43 år.

Efter jobbet: Umgås med sönerna, 6 och 4 år gamla.

Tittar på: Nyheter, sport och America’s Funniest Home Videos.

SBS Discovery Media Gruppen består av två ben: SBS Discovery TV och SBS Discovery Radio.  Tv-bolaget består av Kanal 5, Kanal 9, Kanal 11, Discovery Channel, TLC, Animal Planet, Discovery World, Discovery Science, ID, Discovery HD, Animal Planet HD samt playtjänsterna Kanal 5 Play, Kanal 9 Play och Kanal 11 Play.

 Radiobolaget äger Mix Megapol, Rockklassiker, Vinyl 107 och The Voice.

Mhz #2

Nu fördjupar vi arbetet genom att fråga leverantörerna hur de jobbar med sina underleverantörer och hur de tillverkar sina produkter.”

Cristina Klasson, Group Business Control på Teracom, berättar under seminariet "Ansvarsfullt företagande – en naturlig del i vår verksamhet" på Rakeldagen om Teracoms hållbarhetsarbete.

rakel

Rakelvinst för Teracom Text Henrik Harr Foto Polisen, Ola Jacobsen & Mats Lundqvist

Den 15 april skrevs avtal mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Teracom gällande drift och underhåll samt kundstöd för Rakel och tillhörande tjänster och utrustning.

Systemet tas inte över förrän 1 april 2015, men det är mycket som ska på plats innan dess.

Rakel Betyder: Radiokommunikation för effektiv ledning Implementerat: December 2010 i hela riket Används av: Främst polis, ambulans, räddningstjänst, SOS Alarm samt den kommunala och statliga krisorganisationen s26

Erik Westling, Teracom och Lennart Johansson, Förvarsmakten.

Larmlådan innehåller bland annat rök och rörelsedetektor, larmknapp och egen uppkoppling. Den kan användas för att effektiv bevaka att en brand inte flammar upp efter släckningsarbete. Eller för att snabbt få en larmknapp till en sjuk person som vårdas i hemmet.

I

valkampanjer brukar en sittande regering vara svårslagen om den inte har gjort bort sig fullständigt. Samma fenomen kan ses i stora offentliga upphandlingar och MSB:s upphandling av driftstjänster för Rakelsystemet var inget undantag. Uppdraget, som bara har funnits i drygt tio år, har hela tiden utförts av ett konsortium bestående av Eltel Networks, Saab och Cassidian.

Dessa kan alltså förmodas ha haft ett visst försprång när upphandlingen drog igång.

– Det är förstås svårt för beställaren att skriva allting tydligt och klart, säger försäljningsansvarige Stefan Williamsson som var med och förberedde Teracoms anbud. Man kan ju tolka saker olika, och då har naturligtvis en befintlig leverantör en fördel, som vet hur det fungerar.

Utgångsläget var med andra ord inte optimalt när Teracoms anbud började förberedas i slutet av 2012.

Projektledare Kristina Westin och Stefan Williamsson visste att det skulle krävas en verklig kraftansträngning för att lyckas.

Stort intresse för Teracoms monter på Rakeldagen.

Fler bilder från Rakeldagen hittar du i läsplatte­ versionen av Mhz. Ladda ner appen från Appstore eller Google Play.

Läs mer på teracom.se/mhz

RAKEL ÄR ETT MODERNT radiokommunikationssystem

som bland annat används av så kallade blåljusmyndigheter – polis, brandväsende, räddningstjänst etc. – och har MSB som huvudman. Teracom har sedan tidigare erfarenhet av Rakel bland annat genom att systemutrustning finns inplacerad i företagets anläggningar.

Däremot har inte Teracom tidigare levererat de tjänster som efterfrågas i den nuvarande upphandlingen.

Eftersom MSB är en statlig myndighet måste de följa lagen om offentlig upphandling (LOU), som innehåller strikta regler för hur den här typen av upphandlingar ska hanteras.

Sammanlagt åtta intressenter kom in med anbud och fyra gick vidare till en andra omgång. Det var i det skedet som det verkligen blev dags att kavla upp skjortärmarna.

– MSB försökte under upphandlingen verkligen

Mhz #2

Stefan Williamsson, ­försäljningsansvarig

Poliserna Jörgen Modin och Börje Öhman berättar, på Rakeldagen, om kriskommu­ nikation i en extrem situation vid flyg­ olyckan vid Kebnekaisemassivet 2012.

minimera eventuella fördelar för befintlig leverantör genom att likställa anbuden så gott det gick, säger Stefan Williamsson. Och det faktum att vi vann är ju ett bevis på att de lyckades väldigt bra med det.

MSB:s val av leverantör baserades på det mest ekonomiskt fördelaktiga anbud för dem, berättar han.

För anbudsgivarna handlade det om att prissätta olika prispositioner, som sedan summerades ihop till ett utvärderingspris.

– Till slut, efter totalt fyra anbudsomgångar, visade det sig att Teracom erbjudit det lägsta utvärderingspriset, så vi fick uppdraget. Det är rätt vanligt att det blir ett överklagande när det gäller så här stora affärer.

Men det blev det inte den här gången, vilket är ytterligare ett bevis på att MSB har gjort en väldigt bra upphandling, säger Stefan Williamsson.

TERACOM SLOG alltså ur underläge och tog hem en stor affär i konkurrens med erfarna konkurrenter. Stefan tror dock inte att den utgången direkt var en chock för de andra anbudsgivarna.

– Nja, de visste förstås att vi var intresserade. Att vi däremot hade det bästa utvärderingspriset i slutändan, det kan ha varit lite oväntat.

Inom Teracom rullar nu ett stort nytt projekt igång för att förbereda inför ett övertagande från nuvarande leverantör i april 2015.

– Det här är ett helhetsuppdrag för drift och utveckling av kundens nät, säger Stefan Williamsson. Vi kommer att laga fel som uppkommer, underhålla nätet, byta utrustning när den blir gammal, och så vidare.

Men det är fortfarande kundens nät. Kunden äger utrustningen, och det är Airbus, före detta Cassidian, som levererar systemutrustningen. Så det tillför inte så mycket till Teracoms nät. Däremot tillför det ju arbetstillfällen. Hur många är det svårt att precisera.

Det varierar från år till år beroende på utvecklingen av nätet.

s27

huawei

profilen

NÄTVERKARE Med siktet inställt på Almedalen ska Åsa Ragnar se till att fler får upp ögonen för koncernens erbjudande – och att landsbygdsfrågor hamnar högt upp på agendan.

Text Gabriella Sköldenberg Foto Peter Hoelstad

Som ny kan det vara lätt att upptäcka det som behöver förändras i en organisation – och som efteråt känns självklart. När Åsa Ragnar började som HR- och kommunikationsdirektör i oktober förra året initierade hon därför ett namnbyte och mindre än ett halvår senare föddes hennes första koncernbaby: Teracom Boxer Group.

– Det gamla namnet Teracom Group förväxlades lätt med Teracom, nu blir koncernens hela erbjudande tydligare. Vi genomförde namnbytet extremt kostnadseffektivt. Jag gillar att jobba så, när världen förändras snabbt gäller det att inte stå still.

En annan kommunikationsutmaning står redan för dörren, när digital-tv ska lämna 700-bandet senast 2017. Hur arbetar ni med den frågan?

– Vi satsar med full kraft för att med mer effektiv sändningsteknik få plats med fler kanaler på samma bredd och att hålla våra kunder informerade, även om det inte är någon hemlighet att vi gärna hade sett en längre tidsplan. Utmaningen är att många frågor ligger utanför vår kontroll, hos till exempel PTS. Men vårt hundraprocentiga fokus är att det ska bli så smidigt som möjligt för alla våra kunder.

Snart är det dags för Almedalen, hur kommer Teracom Boxer Group att representeras?

– Vi kommer att vara mycket aktiva i år. På måndagen arrangerar vi en paneldebatt på Teaterskeppet i hamnen tillsammans med Net1, för att sätta fokus på frågan om landsbygden och dess kommunikationsmöjligheter. Jag kommer att vara där under större delen av veckan tillsammans med bland annat vår styrelseordförande Kia Orback Pettersson och koncernchef Åsa Sundberg. Vi hyr ett litet hus inne i Visby som har den fördelen att den har en innergård, där vi kan ha individuella program för möten med beslutsfattare och opinionsbildare.

s28

Fler kanaler i Bäckefors

Varför är det viktigt att vara på plats i Almedalen?

– Det viktigaste med Almedalen är inte att få publicitet, även om jag tror att landsbygdsfrågan kommer att bli viktig detta valår, utan alla kontakter man kan knyta.

Att befinna sig i Almedalen är som att vara på ett cocktailparty, där det är helt okej att gå fram till någon du inte känner och föreslå en lunch eller fika för att diskutera intressanta frågor. Man byter kort och efter sommaren har man en lista med intressanta namn att kontakta och en bra ingång för vidare samtal.

2012 inleddes hdtv-sändningar av ett antal kanaler från sändarstationen i Bäckefors i ett nät, mux 6. För det sjunde nätet har Teracom jobbat tätt ihop med norska myndigheter för att få till frekvenskoordineringen mellan länderna. Men nu är det klart och från och med den 9 juni kommer resterande kanaler inleda sina sändningar i mux 7. Det innebär att tittarna i området får tillgång till tre nya hd-kanaler.

Totalt är det åtta kanaler i sändarnätet.

Vad krävs för att lyckas där?

– Att du vet vad du vill uppnå. Vårt mål är att bli ännu tydligare med koncernens samlade erbjudande – allt från robusta nät till spetsiga konsumenterbjudanden.

Vad händer sen, blir det sofflocket efter en intensiv vecka av nätverkande?

– Jag ska visserligen ha semester, men åker till Falsterbo Horse Show för att sälja hinder tillsammans med min dotter till förmån för Ung Cancer, vilket känns som ett väldigt meningsfyllt arbete. Jag tillbringar en stor del av min fritid i stallet. Genom att rikta fokus på något annat, kommer det ofta tankar som jag sedan kan ha användning av på jobbet. Mina många intressen befruktar varandra.

Under utveckling: Boxer play

När världen förändras snabbt gäller det att inte stå still.”

Vad är Boxer play?

– Det är en lösning för att erbjuda våra kunder tv i läsplattor, mobilen och i datorn. Boxer Play är en tv-app där vi lagt mycket fokus på att Boxer-kunden ska få en riktigt bra tvupplevelse genom enkelt användargränssnitt.

Åsa Ragnar Titel: HR- och kommunikationsdirektör Bakgrund: Före Teracom arbetade Åsa Ragnar i eget bolag där hon bland agerat som tillförordnad kommunikationsdirektör för Tengbom. Tidigare vd, vice vd och byråchef i PR- och kommunikationsbolag som Hill & Knowlton och Springtime.

Fritidsintressen: ”Många! Om jag räknar upp alla tror ingen att jag någonsin hinner jobba!” Till exempel hästar (mest dressyr), segling, yoga och löpning.

Mhz #2

Maria Berggren, Product Marketing Mana­ ger för Boxer Play, berättar om Boxers TV Everywhere-lösning.

När lanseras Boxer play?

– Appen är under utveckling, men vi smyglanserar redan till sommaren då vi bjuder in ett antal utvalda kunder som testpiloter. Vår ambition är att lansera stort till hösten.

Hur ser konkurrensen ut?

– Vi gör det här för att vi vill erbjuda våra kunder samma möjligheter som våra konkurrenter erbjuder. Det är hård konkurrens, särskilt från nykomlingar som Netflix och HBO Nordic. Men nu kan även vi kan erbjuda mervärde i form av playtjänster och att titta på tv var du vill.

panelen Illustration Ariel McMillion

Magnus Ahxner

Avdelningschef Business ­Development, Teracom

Pia Evinger

Content Director, Boxer

TROR DU BESLUTET OM ATT AVSÄTTA DELAR AV NUVARANDE FREKVENSUTRYMME, DET SÅ KALLADE 700-BANDET, TILL ANDRA TJÄNSTER ÄN TV KOMMER ATT PÅVERKA MARKNÄTETS POSITION I DET SVENSKA MEDIELANDSKAPET?

Tekniskt kommer Teracom kunna hantera detta genom användande av ny teknik, ändrad frekvensplan etcetera. Positionen påverkas mer av andra förändringar samt den ökande konkurrensen.

MA

Självklart hade vi kunnat jobba enligt en annan tidsplan om 700 fanns kvar längre. Den positiva effekten är att vi ännu snabbare kommer utveckla vårt erbjudande med nya tjänster för att följa med i kundernas förändrade tittarbeteenden. Jag är övertygad om att linjär tv i marknätet i kombination nya tjänster on demand kommer vara en alldeles utmärkt kombination för väldigt många kunder.

PE

Utvecklingen av effektivare sändningsteknik som ger möjlighet att sända fler kanaler på ett givet utrymme ger att marknätet även framöver kommer ha en stark position.

MR

LI s30

Magnus Rosenberg

Nej det tror jag inte. Linjärt tv-tittande står sig starkt och marknätet kommer fortsatt att vara en

Marknads- & försäljningsdirektör, Teracom

Lennart Ivarsson

Director Regulatory and Public Affairs, Teracom Boxer Group

betydande och viktig plattform. Vid den senaste tillståndsgivningen var det betydligt fler kanaler som sökte tillstånd än som fick. Det visar på vilken attraktiv distributionsform marknätet är. Och dessutom - med effektivare sändningsteknik så kommer vi fortsatt att kunna erbjuda ett stort och brett utbud under hela nästa tillståndsperiod – även med mindre frekvensutrymme efter 2017.

INFÖR VALET, ÄR DET NÅGON MEDIEPOLITISK FRÅGA SOM DU TYCKER BORDE UPP PÅ DEN POLITISKA AGENDAN?

Att med lokalt producerat innehåll erhålls förutsättningar att konkurrera på en allt mer global marknad.

MA

Att säkerställa att lokal produktion har en möjlighet att konkurrera även i framtiden. Det vore bedrövligt om merparten av den media vi konsumerar i framtiden är massproducerade såpaformat från något stort land i väst.

Om man önskar en snabb och positiv utveckling MR av radio bör förändring ske gällande de ekonomiska villkor som är knutna till sändningstillstånden för kommersiell radio.

PE

Att med lokalt produ­cerat innehåll erhålls förutsättningar att konkurrera på en allt mer global marknad.”

MAGNUS AHXNER

Ja, det vore intressant om den snabba utvecklingen inom media diskuterades utifrån oss själva. Om vart vi är på väg och hur det kommer att påverka oss och det framtida samhället. Och vem eller vad det är som styr utvecklingen.

LI

I SAMBAND MED DEN SENASTE TILLSTÅNDS­ GIVNINGEN FICK JU MARKNÄTET EN HEL DEL NYA TV-KANALER. HAR DU NÅGON FAVORIT BLAND DEM?

Jag säger bara History channel. Har ni inte sett ”Counting cars” så gör det, det är den bästa reality-showen so far. Starta serieinspelningen på PVR:en, sedan är det bara att njuta av Las Vegas bilfixare nummer ett.

Jag har Boxers hela utbud men tittar bara på sådana program som intresserar mig för stunden.

Så mitt favoritprogram kan variera, beroende på tid och lust. Jag tycker dock det är extra roligt att marknätet fått ett större utbud av hdtv-kanaler eftersom jag just nu funderar på att inhandla en ny och större tv-skärm.

LI

EN AV ÅRETS STÖRSTA TV-HÄNDELSER ÄR FOTBOLLS-VM I BRASILIEN. VEM TAR HEM GULDET, TROR DU?

MA

Jag är nyfiken på FOX nya underhållningskanal men tycker också att det är riktigt roligt med Horse1, hästintresset är det näst största efter fotboll i Sverige.

MA

PE

PE

Att 24 Norrbotten är offensiva och satsar på en MR lokal edition av sin kanal i Kiruna och Gällivare applåderas av mig. Flera lokala tidningshus borde följa deras goda exempel.

Mhz #2

MR

LI

Spanien vinner.

Spanien.

Turneringarnas turnering vinns av Tyskland. Jag satsar sju gånger pengarna.

Det vore väl häftigt om värdlandet vann. Det bäddar för en riktig sambafest!

s31

Posttidning B

Teracom AB, Box 30150, 104 25 Stockholm

Välkommen till Teracom

Frekvenspusslet Spektrumplanen är fullspäckad redan idag. Ansvaret att tilldela spektrum för olika användningsområden i Sverige ligger på Post- och telestyrelsen, PTS. Sändarnät ska koordineras och pusslets komplexitet sträcker sig även till att samordna med grannländerna.

Efter regeringsbeslutet frigöra 700 MHz-bandet för mobiltelefoni Ansvaret att tilldela spektrum för om olikaatt användningsområden i Sverige ligger på PTS. krävs att PTS förutsättningar för komplexitet digital-tv inom de nu sig givna frekvensområdena.

Sändarnät skaskapar koordineras och pusslets sträcker även till att samordna Läs på temasidorna 11-19. medmer grannländerna.

Efter regeringsbeslutet om att frigöra 700 MHz-bandet för mobiltelefoni krävs att PTS skapar förutsättningar för digital-tv inom de nu givna frekvensområdena. Läs mer på temasidorna 11-19.

Frekvenspusslet

3kHz

KaknästornetKaknästornet

Ultraviolettjus

Kosmisk strålning

LF

30 kHz

VLF MF

3003kHz kHz

LF HF

30 kHz 3 MHz

MF

300 kHz

30 kHz

VHF

Långvågsradio, radiolänk

300 kHz

UHF

Sjöfartsradio AM-radio, sjöfartsradio

30 kHzkHz 3000

VHF SHF

Långvågsradio, radiolänk Amatörradio, sjöfartsradio

300MHz kHz 30

UHF EHF

AM-radio, sjöfartsradio

3000 kHz

SHF

3 GHz

EHF

30 GHz

3 Bandindelning inom VHF och UHF

HF

3 MHz

Tv, FM-radio, DAB-radio, flygradio

Sjöfartsradio

Amatörradio, sjöfartsradio

30 MHz

30 MHz

300 MHz Tv, mobiltelefoni

Tv, FM-radio, DAB-radio, flygradio Radar, lokalisering,dataöverföring

303 MHz GHz

1025 Hz

Kosmisk strålning

2 Radiospektrums uppdelning i frekvensband (exempel på användning)

VLF

1025 Hz

1023 Hz

Synligtljus

1024 Hz

1023 Hz

1022 Hz

Ultraviolettjus Röntgen, gammastrålning

2 Radiospektrums uppdelning i frekvensband (exempel på användning) Infraröttljus

1024 Hz

1022 Hz

1021 Hz

1020 Hz

1019 Hz

1018 Hz

Röntgen, gammastrålning

1021 Hz

1020 Hz

1019 Hz

1018 Hz

Synligtljus

1017 Hz

1016 Hz

1015 Hz

1014 Hz

1013 Hz

1 THz

100 GHz

Infraröttljus

Microvågor

1017 Hz

1016 Hz

1015 Hz

1014 Hz

1013 Hz

1 THz

100 GHz

10 GHz

Ultraljud

10 GHz

Infraljud

spektrum

1 GHz

Ultraljud Radio-

1 GHz

InfraljudHörbart ljud

Microvågor

100 MHz

10 MHz

Radiospektrum 1 MHz

100 KHz

10 KHz

1 KHz

100 Hz

0

10 Hz

Hörbart ljud

10 MHz

1 MHz

100 KHz

10 KHz

1 KHz

100 Hz

10 Hz

0

1 Frekvensområden

100 MHz

1 Frekvensområden

300 mobiltelefoni 30MHz GHz Tv, Fast radiolänk, mobilradio

Radar, lokalisering,dataöverföring Fast radiolänk, mobilradio

...till frekvens 174–230 MHz*.

300 MHz

3000 MHz 300 MHz 30 GHz 3000GHz MHz 300 30 GHz 300 GHz 300 MHz

30 MHz

3 Bandindelning inom VHF och UHF VHF

30 MHz

Marksänd tv ska utrymma 700 MHz-bandet...

VHF

...till frekvens 174–230 MHz*.

*Här ligger idag digital-tv (DVB-T) förutom i det utrymme som300 MHz genom regeringsbeslut 2010 upplåtits för digital marksänd ljudradio.

3000 MHz

300 MHz

UHF Marksänd tv ska utrymma 700 MHz-bandet...

300 MHz

...till frekvens 470–694 MHz. s32 UHF

*Här ligger idag digital-tv (DVB-T) förutom i det utrymme som genom regeringsbeslut 2010 upplåtits för digital marksänd ljudradio.

2017 ska digital-tv ha lämnat frekvenserna 694–790 MHz.

3000 MHz Grafik: TT-Gruppen