Mhz #1 2015 by Teracom

Mhz

#01 2015

Stephans tankar SID 2 Elektronikfrossa i Las Vegas SID 4 Nytt mediehus norr om poolcirkeln SID 9 Vad är en spof? SID 10 Jakten på det perfekta ljudet SID 12 Radions digitalisering – var står vi nu? SID 13 Mannen på insidan SID 21 Mentor Sverige SID 24 Skräddarsydda signaler för C More SID 24 Mediahub: Kaknäs SID 26 Rakelstödet SID 28 Ethernet SID 29 Ny panel! Utmaningar, snackisar, vanor och önskelistor SID 30 Ljudprocessor utnyttjar dålig hörsel SID 32

Leif Claessons ljudprocessor, Omnia 9, bygger på en psykoakustisk modell där information ur ljudet kan kastas bort eftersom det ändå maskeras av högre ljud.

Psyko akustik

SID 12

VI SÄNDER UT TV OCH RADIO. När du vill. Var du vill. I vilket format du vill. Till vem du vill. Enkelt och pålitligt, genom luften. Via ett av världens modernaste marknät; 734 master utrustade med spetsteknologi, lokaliserade över hela Sverige och Danmark. Vi levererar allt från Melodifestivalen i hd till Viktigt Meddelande till Allmänheten över radio. Teracom ingår tillsammans med Boxer i nät- och betal-tv-koncernen Teracom Boxer Group. Mer information ﬁnns på www.teracom.se.

LEDARE

Läs Mhz digitalt! Ladda ner Mhz till din läsplatta från App Store eller Google Play. Läs mer på

❱〉

teracom.se/mhz.

Snart tar Teracom över drift, underhåll och kundstöd för Rakel.

Vd:s tankar om medielandskapet Det råder okunskap kring digitalradiofrågan och i vissa fall hindrar det en nyanserad diskussion.

Snabba OCH uthålliga muskler INGEN ÄR FELFRI OCH TID ÄR EN BRISTVARA. DET ÄR REALITETETER HOS OSS OCH I DE FLESTA ANDRA ORGANISATIONER. Vi på Teracom vill gärna hålla fanan högt

❱〉

som en robust och proaktiv leverantör, men för att göra det måste vi ständigt testa vår förmåga och beredskap, ha insikt om våra svagheter och ha en väl utvecklad process för vad vi gör om det trots allt blir fel. Som kund ska du veta att vi gör allt vi kan för minimera störningar och avbrott i er verksamhet. Jag brukar ofta beskriva oss som en ”Teracommuskel” och när den spänns händer det grejer. Då ser jag ser hur vi jobbar sammansvetsat, fokuserat och snabbt. Det är en häftig upplevelse. För projektet som jobbar med implementeringen av Rakel * är vi inne i en intensiv period. Nu är det inte många veckor kvar. Jag känner mig lite som Susanna Kallur som efter flera års förberedelser nu kryper ner i startblocken. Kommer vi greja det här? Håller vi? Om några veckor får vi svaret, men jag känner mig trygg i att vi gjort allt vi kunnat för att det kommer gå strålande. En av de som jobbar hårt med detta är Aaron Kroon. Läs mer om honom och Rakel kundstöd på sid 28. När det gäller digitalradion har vi debatterat och propagerat för en vitalisering av radion i flera år. Här visar vi upp en annan typ av muskulatur – den sega, uthålliga och envisa muskeln som aldrig blir trött. Vi hoppas på politiska beslut under året och att vi får förtroende för att bygga upp det digitala nät som radion och lyssnarna så väl förtjänar. Fler kanaler, nya möjligheter att utveckla kringtjänster och ett nät som i förlängningen är bättre för såväl programbolagens ekonomi och vår miljö. Trevlig läsning! Trrev T rev evvli ligg lä li ässnnin i g! g

Stephan Guiance, vd

Vi gratulerar Sveriges Radio som fyller 90 år. På sidorna 13-20 kan du läsa om nästa steg i radions utveckling. s2

*Rakel är ett nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning. Det har byggts ut i hela Sverige för att stärka samhällets krishanteringsförmåga och underlätta den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med ordning, säkerhet eller hälsa.

Mhz är ett magasin från Teracom. Adress: Teracom AB Box 30150 104 25 Stockholm Telefon: 08-55 54 20 00 Webbplats: www.teracom.se Chefredaktör: Magnus Rosenberg magnus.rosenberg@teracom.se Projektledning Teracom: Gunilla Svahn gunilla.svahn@teracom.se Produktion: Åkesson & Curry AB www.akessoncurry.com Redaktör: Karin Molin Klingemann k.molin@akessoncurry.com Art director: Assar Foddis a.foddis@akessoncurry.com Skribenter: Sofia Brattwall, Henrik Harr, Ola Jacobsen, Kristin Larsson Lindholm, Thomas Sjöberg Fotografer: Petter Cohen, Ola Jacobsen, Mats Lundqvist, Johan Töpel

Vem gifte jag mig med?

{Kymatik} är studier av synligt ljud och vibrationer. Det har nyazeeländaren Nigel John Stanford visat i en snyggt gjord musikvideo. Testa själv: sätt en kopp kaffe i mugghållaren och sätt på bilstereon.

Det är titeln på ett program på Investigation Discovery, som är en ny kanal i marknätet sedan i februari. Mythbusters är ett annat klassiskt Discovery-program. Mhz lånar formatet på sidan 20 för att kolla några påståenden kring digitalradio.

”Det är en demokratisk fråga. Och en ideologisk.” Nina Wormbs om radions framtid i Sverige, sid 14

13 %

av radiolyssnandet sker via DAB i Danmark. Fler siff ror om Danmark hittar du på digitalradio.nu. Läs mer om utvecklingen i Norge på sid 18.

I april kommer femte säsongen av Game of Thrones att sändas på C More vars skräddarsydda erbjudanden kräver ﬁnurlig distribution. Läs mer om kanalen som liknas vid en schweizisk armékniv på sidan 24.

”Det är svårt att förklara för gemene tekniker.” Shepardskalan låter som ett glissando som faller eller stiger i all oändlighet och är ett exempel på ett psykoakustiskt fenomen, ett ljud som lurar örat. Leif Claessons uppﬁnningar bygger också på psykoakustik som du kan läsa om på sidan 12 och sidan 32.

Mhz #1

XXXXXXXXXXXXXXX

CES xxxxxxx 3 RÖSTER

ELEKTRONI Följ med på världens största mässa för hemelektronik – CES i Las Vegas. Här hittar vi både batteridrivna rullskridskor, ringen som kan styra tv:n och böjda jätteskärmar som kan bli raka med en knapptryckning. Mhz har fångat tre utställare som är högst inblandade i tre nutidstrender – wearable technology, 5G och 2nd screen. Text och foto Ola Jacobsen

Med "Ring" från Logbar kan användaren vifta sig fram genom tillvaron. Ringen innehåller en accelerometer som känner av vad bäraren gör med handen och omvandlar det till instruktioner som att byta kanal eller sänka ljudet på tv:n, retweeta eller tända upp belysningen i rummet. Lite magiskt är det allt. Om man orkar igenom programeringsfasen.

Den batteridrivna rullskon Rolkers är en sula med hjul och en massa teknik. Den kanske ser ut som en rullskridsko men är mer som en vanlig sko för folk som antingen har problem att gå eller som helt enkelt vill gå lite snabbare. Drygt 10 kilometer i timmen går det att få med de här fastspända utanpå skorna. Tydligen ska det gå att gå med dem i trappor också, men det ﬁck man bara se på ﬁlm. Leverans under 2015.

KFROSSA 3

Böjda skärmar visades på CES redan förra året, men i år hade varenda tillverkare med självaktning de kurvade nöjesmaskinerna. Hisense hade kopplat ihop tre stycken med en Formel 1-stol som återmatade bilens rörelser till föraren. Här var kön lång under hela mässveckan. För varje person som körde så var det minst fem som tog kort på det hela.

I Intels monter på CES 2015 mättes träningsprestationer med Curie, företagets knappstora wearablechip med rörelsesensorer, bluetooth och en strömsnål variant av processorn Quark.

Flera tillverkare visade också skärmar med 3D-teknik som fungerar utan särskilda 3D-glasögon. Här är Samsungs 88-tumsvariant.

En stor del av LG:s enorma monter utgjordes av deras allt bredare satsning på OLED-tekniken. Tillverkaren erbjuder i år både platta och böjda skärmar. Och en böjd som går att förvandla till en platt med ett tryck på fjärrkontrollen. En fördel som OLED-tekniken ger är absolut svärta, eftersom svarta pixlar helt enkelt stängs av.

Mhz #1

CES

3 RÖSTER

Sara Kami Shirazi Titel: Marknadschef Företag: Sony Mobile

Även om telefoner är kärnverksamheten hos Sony Mobile så ser vi ett växande behov av wearables, delvis för att slippa ha telefonen till hands hela tiden. Med hjälp av olika inbyggda sensorer samlar våra vattentåliga smarta produkter in information om användarens dag som sedan presenteras i en app som vi kallar Lifelog. I den kan användaren se vad hen gör i sitt liv och få bättre insikt. Det kan hjälpa personen att antingen fortsätta som vanligt eller göra förändringar, beroende på vad hen själv vill. Man kan se allt från hur man rör sig och kaloriförbränning, men även vilka bilder man tar och vilken musik som man har lyssnat på en viss tidpunkt. Allt presenteras på ett integrerat sätt, som är mycket rikare än att bara titta på datatyper var och en för sig. Informationen i appen är väldigt privat och ingen annan än användaren kan få tillgång till den om man inte vill det själv. SmartWatch 3 är vår första klocka som har AndroidWear som operativsystem. Det ger den många olika funktioner, till exempel kontextuell information utan att du behöver fråga om det. ”Det tar 15 minuter att köra hem”, säger klockan när du sätter dig i bilen för att köra hem. Då har klockan också tagit hänsyn till trafikläget. Men vi har även adderat teknik, som till exempel GPS. Det gör att du till exempel kan springa med klockan utan att ha med dig någon telefon för att logga hur du springer. Klockan har även inbyggt minne så att du kan strömma musik trådlöst med bluetooth till hörlurar. Dessutom har vi byggt in funktioner för till exempel golf- och tennisspelare, som med hjälp av Sonys samarbeten med apptillverkare kan använda klockan för att förbättra sin teknik. Eftersom klockan kan kommunicera med telefonen via bluetooth går den också att använda som röststyrd fjärrkontroll för telefonen. Du kan till exempel diktera sms för klockan som då skickar dem via telefonen. Wearables är definitivt ett område i stark tillväxt. s6

Ulf Ewaldsson Titel: Senior Vice President och Chief Technology Officer Företag: Ericsson

I 3G- och 4G-näten skapar trafiken förutsägbara aktiviteter, som samtal eller videostreaming. I framtiden kommer mycket av trafiken i 5G-nätet bestå av maskin till maskinkommunikation. Det handlar om allt från uppkopplade bilar och sensorer i vägarna med batterier som aldrig behöver laddas till kylskåp och belysning i hemmet. Allt runt omkring oss håller på att bli uppkopplade mjukvaruprodukter. Den här utvecklingen kommer att ge en tusenfaldigt ökad volym av den mobila datatrafiken. Till skillnad från när vi tog fram standarden för 4G är det nu kunderna som ställer kraven med alla sina nya uppkopplade prylar. Det är digitalisering, mobilitet och alla dess nya tillämpningar sätter tryck på nätverken. Att ta fram 5G kommer vara en stegvis utveckling med många fler aktörer än när vi tog fram 4G. Även om det är många fler inblandade nu är det viktigt att jobba tillsammans för att inte få olika standarder i olika delar av världen. Inte minst för att hålla nere priserna på utrustning. Runt 2020 är det dags att driftsätta de första 5G-näten, men det betyder inte att det kommer att dominera datatrafiken i världen över en natt. Till exempel är GSM-näten fortfarande igång och det finns mer än en miljard personer i världen som fortfarande bara använder GSM. Och det kommer dröja till 2018 innan 4G står för mer än 50 procent av den mobila datatrafiken. Teknikövergångarna tar tid och i det perspektivet är det extra viktigt att 5G måste fungera bra tillsammans med de tidigare generationernas nätverk. Vi kommer att behöva använda flera frekvenser. Genom att använda en så kallad ankarfrekvens, som är gemensam för ett stort område, så kan man hänga på andra frekvenser för att stärka upp i vissa områden. Ericsson undersöker också andra tekniker för att öka kapaciteten. Mhz #1

CES

3 RÖSTER

Aimee Viles

Titel: Senior Vice President Företag: Emerging Media, NBC Universal

I början tänkte vi att den andra skärmen skulle konkurrera med tv:n, men nu vet vi att det inte alls är så. Istället handlar det om att hela tiden hitta sätt att engagera tittarna och underlätta för dem att vara delaktiga. På det sättet skapar vi en meningsfull relation. För oss handlar det mycket om de uppkopplade fansen, de som vill vara nära sin show under hela veckan. För att underhålla fansens lojalitet räcker det inte med att erbjuda till exempel extra bilder. Vi märker tydligt att innehållet måste vara något som bygger relationen. Vad det sedan innebär varierar och vad vi använder den andra skärmen till är väldigt olika från program till program. Innehållet ska inte vara distraherande, i nästan alla program behövs det tysta ögonblick. Snarare ska den andra skärmen ta över när showen tar slut och effektivt användas till att hålla kvar tittarna under resten av veckan. I vissa fall använder vi frågor som sänds i programmet, vilket kan vara meningsfullt i vissa sammanhang. Men det är inget vi gör hela tiden. Vi sände ett dejtingprogram där vi lät tittarna påverka innehållet. Till vår förvåning visade det sig att de inte ville det. Istället ville fansen bara lära känna deltagarna och få en närmare relation med dem. Vi vet att fansen använder den andra skärmen på många olika sätt. Därför börjar allt arbete med att vi samlar hela det digitala teamet för att få rätt saker att hända just för det aktuella programmet. Just nu tittar vi mycket på nya format och hur vi kan använda de nya möjligheterna som den här tekniken erbjuder. Men man får inte glömma att det handlar mycket om utbildning också. Alla vet hur man kollar på tv, men hur ska man använda den andra skärmen? Det vi gör där måste verkligen vara superenkelt att använda. s8

HALLÅ DÄR...

SPELPLANEN Text Thomas Sjöberg Foto Simon Eliasson

Under årets upplaga av tv-seminariet, Spelplanen, lyftes frågor om tv:s framtid och utveckling. Mhz var på plats och frågade deltagarna: Vad tar du med dig från dagen? Johan Plogfeldt

Ludvig Nilsson …chef för Norrbottens Medias verksamhet i Kiruna och Gällivare. I höstas startade ni något så ovanligt som en lokal reklamﬁnansierad tvkanal, 24Norrbotten. Hur har det gått?

– Det har varit mycket jobb eftersom vi samtidigt drog igång en ny gratistidning, Nya Kirunabladet. Vi har deltagit på en mängd event och galor, där vi också varit samarbetspartner. Det känns som om vi har landat på fötterna nu. Vad skiljer er från de regionala nyheterna?

– Vi sänder 20 minuter nyheter från Kiruna och Gällivare varje dag, och tar upp de väldigt små frågorna, som exempelvis ombyggnationer i samband med stadsomvandlingen. Vi har helt enkelt mer plats för de lokala nyheterna. Vilken har varit er viktigaste nyhet?

– När vi sände live från Northland Resources presskonferens, när de egentligen klappade ihop. Det har hänt en väldig massa intressanta saker häruppe i Malmfälten bara under hösten, i och med att malmpriset har sjunkit så pass mycket. Vad står på tur närmast?

– Att skapa det nya mediehuset i Gällivare, så att vi kommer att kunna göra ännu bättre tv därifrån. Vi har precis satt programtablån för kanalen under våren. Mhz #1

Titel: Konsult Arbetsplats: Kentor – Det har varit kul att se vart tekniken är på väg och få titta på 8K på bildskärmarna. Men det är mycket som måste stämma bakom kulisserna innan det når konsumenterna. Om fem år tror jag att vi kommer att se en ny typ av content. I dag är utbudet begränsat och därför måste nytt innehåll skapas.

Mariana Linder Titel: Säljchef för digitalavdelningen Arbetsplats: Mediehuset NT. – Utvecklingen är intressant. Jag tror att det kommer att tillkomma nya aktörer på marknaden som hjälper tittarna att hitta fullständiga utbud. Tittaren vill inte ha konton hos ﬂer aktörer. De vill ha en enkel lösning med en aktör som levererar allt.

Per Björkman Titel: Distributionschef Arbetsplats: Svt – Jag tyckte inte om Zenterios föreläsning eftersom det var bara reklam för företaget. Under de här omständigheterna borde vi få betalt för att lyssna på reklam. På det hela känner jag mig lite schizofren just nu. Ena budet är att allt ska bli mindre, med små skärmar och i nästa stund är budet gigantiska tv-skärmar för Ultra hd-sändningar. Det blir intressant att se vad publiken kommer att välja.

Ladda ner appen Mhz! Fler enkäter från Spelplanen i Mhz för läsplatta som du enkelt laddar ner från Appstore eller Google Play, sökord ”Mhz, Teracom”. s9

SPELPLANEN

Lidija Ilic Titel: Marknads- och kommunikationsdirektör Arbetsplats: Turner Broadcasting – Jag tror att Sverige om fem år kommer att titta ännu mer på OTT-tv, men vi kommer ha kvar det linjära tittandet vid stora event, t.ex sporthändelser och Melodifestivalen. Jag tror även second screen-trenden kommer att förstärkas.

Klas Elm Titel: Vd Arbetsplats: Elektronikbranschen – Att värdekedjan i tv-branschen ritas om. Hur de olika företagen i kedjan, från innehåll till tittare, kannibaliserar på varandra.

Mats Johansson Titel: Produktansvarig Arbetsplats: 24 korren – Den nya utvecklingen ställer krav på tekniken. Om man tar emot en Ultra hd-kanal så kan man ju inte se det i 4K om man inte har en kompatibel tv-apparat. Utvecklingen går så fort så det är svårt att säga var det kommer att landa.

Marcus Sundh Titel: Utvecklingsansvarig Arbetsplats: Sappa – Det har varit väldigt intressant att få veta mer om utmaningarna för Ultra hd. Det är tittarna som i slutändan väljer vad de vill ha.

Marta Rydbäck Titel: Managing director Arbetsplats: DealDoneGood – Jag tror att enkelheten kommer att fortsätta vara viktig för tittarna. Istället för att behöva koppla in och ur olika kablar, för att byta från tv-boxen till Netﬂix, tror jag på en smidigare lösning. Framtidens vinnare är de operatörer som erbjuder tittarna paketlösning med allt via en apparat och en betalningsmottagare. s10

SÅ FUNKAR DET

VAD ÄR EN SPOF? Text Henrik Harr

pof betyder ”single point of failure” och avser den svagaste länken i ett givet system. Ett avbrott som uppstår i en spof innebär inte bara en försämring av prestanda. Det slår ut hela systemet. Hos Akilles var det hälen som var spofen. För Titanics passagerare var det otillräckliga antalet livbåtar en av flera spofar. När det gäller att överföra elektronisk information uppstår de vanligaste spofarna i hårdvaran. Det kan vara en punkt där många förbindelser går samman i samma kabeldike. Om kabeln grävs av avstannar all verksamhet om man inte har en sekundär förbindelse som är helt skild från den primära. En spof uppstår alltså inte när olyckan är framme. Spofen finns där hela tiden, som en potentiell källa till totalt driftstopp.

Redundans Det första steget i att undvika spofar är att bygga in redundans i sina system. Redundans behöver överflödighet och innebär att man har mer kapacitet för samma uppgift än man normalt behöver. Hängslen och livrem är en välkänd liknelse. Inom kommunikationsbranschen handlar det om möjligheten att skicka samma information på flera olika sätt. Ytterligare ett steg är att bygga upp sitt nät som en spindelväv eller i en cirkelkoppling. Datorerna i ett nätverk är då sammankopplade individuellt med varandra, så att en dator kan gå sönder utan att hela nätverket havererar. Om samtliga datorer på en arbetsplats kommunicerar med omvärlden via en och samma router, till exempel, är detta en spof. Internet är ett typiskt exempel på ett system som utvecklades specifikt för att inte ha några spofar. Om man får ett avbrott på en förbindelse finns det otaliga andra framföringsvägar att växla om till.

Separata förbindelser Många företag inser faran med spofar och anlitar därför två leverantörer när de upphandlar en förbindelse. Vad de inte tänker på är att det måste vara två fysiskt separerade förbindelser. En vanlig fallgrop är att kunder utgår ifrån att deras underleverantörer använder skilda framföringsvägar, men det är inte alls säkert. De kommer inte att prata med varandra om var deras förbindelser går, utan bägge kan anlita en leverantör som lägger båda förbindelserna i samma rör och skapar en spof som beställaren förblir ovetande om ända tills röret grävs av. För att inte få en spof måste man alltså ha full fysisk redundans, alltså garantera att en förbindelse går i helt åtskilda framföringsvägar.

Hur blir man av med en spof? För att bli av med en spof måste man först få vetskap om att den existerar. Det gör man genom att kontakta sina leverantörer och be dem redovisa exakt hur nätstrukturen ser ut för de tjänster man har köpt. Leverantörerna bör också kunna redovisa hur de planerar att routa om traﬁken vid ett avbrott. För även om man har en spof-fri förbindelse i två separata framföringsvägar, uppstår det ju automatiskt en ny spof om det uppstår ett avbrott på den ena.

Vad kan man själv göra? Underleverantörerna har mest kontroll över den miljö där de flesta spofar uppstår, och den har det beställande företaget begränsad kontroll över. Men det finns åtgärder som man kan vidta själv också. Till exempel kan man se till att inte all trafik inom företaget går genom samma serverhall. En brand eller översvämning där ska inte kunna slå ut hela företaget. Om man har två förbindelser ut från företaget får de inte heller lämna fastigheten via samma väg. Den ena kabeln måste gå ut genom den norra ytterväggen och den andra genom den södra, till exempel.

Mhz #1

s11

ETT STEG LÄNGRE

Leif Claesson är ljudnörden och uppﬁnnaren bakom Omnia 9, ljudprocessorn som har revolutionerat FMradiovärlden med sina nya funktioner. Text & foto Ola Jacobsen

Psykoakustikern behandlar radiostationer i hela världen Hur blev du intresserad av ljudbehandling?

– Jag har alltid älskat musik och ljud men det som fick mig intresserad av ljudbehandling var när jag hörde hur dåligt Radio NRJ lät i Göteborg i mitten av 90-talet. Utan att ha jobbat med ljudförbättring innan tänkte jag att det här kan jag göra bättre. Vad är det perfekta ljudet?

– När jag började med detta som tonåring var det mycket kompression och processing som attraherade mig. Idag vill jag ha konsekvens och luftighet, ett öppet ljud som inte låter komprimerat.

exempel klippa signalen med psykoakustisk distorsionsmarkering har jag kunnat göra stereogenreringen på ett mer effektiv sätt, men det är svårt att förklara så att gemene tekniker förstår det. Hur kan man beskriva skillnaden för en lyssnare?

– Det låter som att man tar bort ett skynke som hängt över högtalaren. Framför allt hörs det på trummor och hi-hats, men till exempel piano som ligger mer begravt i ljudbilden låter klarare. Telefonröster som brukar låta spröda och sköra i radio låter inte alls så med Omnia 9. Vad är det svåraste för dig att uppnå?

Vad är det som hindrar radiolyssnaren från att få en perfekt ljudupplevelse?

– Har man en hyfsad radio och högtalare hemma så är det framför allt utrustningen på radiostationen som begränsar ljudet. Det handlar om hur de behandlar sitt ljud innan de skickar ut det. Ljudet låter mycket klarare med Omnia 9. Vad är hemligheten?

– Jag använder en psykoakustisk modell som bygger på att man kan kasta bort den information ur ljudet som ändå kommer att maskeras av högre ljud. Till exempel kan jag komma undan med högre ljudnivå utan att distorsionen hörs. Det är en nyckelfunktion i Omnia 9 som möjliggör många andra funktioner. Genom att till s12

– Utveckling av ljudbehandlare bygger på algoritmer istället för gamla tiders kretsar. Man kan säga att det handlar om att bygga en maskin som bearbetar indata på det sätt jag vill. Med min erfarenhet kan jag se vad som är vad och hur det ska göras. Men att bygga en maskin som gör detta automatiskt och som fungerar lika bra på olika typer av ljud är en helt annan grej. Våra hjärnor är inte byggda för att klara av det. Det sliter jag med. Var är det som får dig att fortsätta?

– Jakten på det perfekta ljudet. Alla komprimerar ljudet, så det handlar mycket om att få bort distorsion ur kompressionen.

PSYKOAKUSTIK Psykoakustik är den del av akustiken där man försöker beskriva människans subjektiva uppfattning av ljud. Många faktorer i människans hörselorgan och hjärna gör att vi uppfattar ljud på ett annat sätt än ett linjärt mätinstrument beskriver det. Upplevd ljudstyrka är ett viktigt begrepp inom psykoakustiken. Den upplevda ljudstyrkan kan inte beskrivas med hjälp av enbart linjär ﬁltrering, då det ﬁnns ett inbyggt styrkeberoende i lika-hörnivå-kurvorna, samt inverkan av maskeringseffekter.

På baksidan kan du läsa mer om hur Omnia 9 fungerar.

Ladda ner appen Mhz! Leifs bästa tips för att få bra ljud hemma kan du läsa i Mhz för läsplatta som du enkelt laddar ner från Appstore eller Google Play, sökord ”Mhz, Teracom”.

DIGITALRADIO

TEMA

I slutet av 2014 presenterade digitalradiosamordnaren Nina Wormbs, på uppdrag av regeringen, en plan för hur övergången till digitalradio i Sverige ska ske. Vad innebär den planen och vad händer nu? Mhz summerar läget framåt, bakåt och åt sidorna.

Hösten 1996 Nätet uppbyggt till 35 procent av befolkningen, första etappen av Sveriges Radios utbyggnadsplan. September 1995 Första officiella starten av digitalradio i Sverige. Den 27 september samordnas en officiell lansering mellan Sveriges Radio i Stockholm och BBC i London. Sverige är igång en timme tidigare på grund av tidsskillnaden. Mhz #1

Hösten 1998 Nätet uppbyggt till 85 procent av befolkningen, sista etappen av Sveriges Radios beställning till Teracom. s13

DIGITALRADIO

TEMA

Nina Wormbs

Överlämning

Nina Wormbs hett efterlängtande betänkande om hur landets radionät ska digitaliseras kom i slutet av 2014. Vi bad henne berätta hur det 16 månader långa utredningsarbetet gick till. Text Henrik Harr Foto Petter Cohen

Hur gick arbetet med utredningen till?

– Det stora jobbet var att arbeta fram den här planen tillsammans med de stora aktörerna, alltså SBS, MTG och Sveriges Radio. Vilka andra har ni varit i kontakt med?

– Vi har haft ett nära samarbete med Myndigheten för radio och tv och Post- och Telestyrelsen, men även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för trafikanalys och ytterligare några. Vi har pratat med representanter för närradio och de som vill utveckla tekniken. Vi träffade även dem som ville diskutera saker som inte låg inom vårt uppdrag, som val av teknisk standard. I princip kan man säga att vi träffade alla som ville ha kontakt med oss. Vi har haft öppna dörrar. Var det något som överraskade dig under utredningens gång?

– Ja, att kunskapen om hur distributionen fungerar är så låg numera. Det blev ett oväntat hinder att folk har tappat insikten om vad broadcast är och inte förstår skillnaden mellan distributionsformerna. Om man menar att den infrastrukturella lösningen vi redan har är bra, det köper jag. Men det är trist att många inte ens förstår skillnaden mellan marksänd digitalradio och nätradio. Vad var det roligaste?

– Jag lärde mig mycket. Det gör man alltid när man

Sommaren 2001 Mix Megapol blir första kommersiella station i Sverige att testsända digital ljudradio. Under de kommande åren testar ﬂera närradiostationer och privata aktörer teknikerna DAB och DAB+ i tester som Teracom arrangerar. s14

flyttar på sig, och det tycker jag är roligt. Det var förstås också roligt att träffa kunniga och engagerade människor. Vilket är det enskilt största missförståndet kring betänkandet?

– Det är att många tror att jag skulle utreda om vi ska gå över till digitalradio. Jag fick uppdraget att utreda hur en övergång ska gå till. Men debatten kom återigen tillbaka till frågan ”ska det här göras överhuvudtaget?” och det var ju inte meningen. Beslutet om övergång hade regeringen redan tagit, och standarden DAB+ var redan vald. Hur har argumenten för och emot ändrats över tid?

– Länge avfärdade man digitalradio på grund av att det inte var interaktivt. Men nu inser man att man inte behöver gå med all kommunikation i samma kanal. Man kan lyssna via radio men samtidigt kommunicera och interagera via nätet. Hur har din uppdragsgivare, Kulturdepartementet, tagit emot betänkandet?

– Det var ett gott och intresserat mottagande. Den första december lämnade jag betänkandet till departementet. Strax före jul bestämde de sig för att skicka det på tre månaders remiss, och där ligger det nu. Vad hoppas du på från remissrundan?

– Jag hoppas att remissinstanserna verkligen ska

December 2001 Regeringen ger SR besked att de inte längre kommer att få extra pengar för att bekosta sändningarna av digital radio. SR, som nu måste klara ﬁnansieringen på egen hand, väljer att reducera nätet till 35 procents täckning och omförhandlar avtalet med Teracom. Digitalradion begränsas till Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå.

Internet är ett extremt flexibelt men ineffektivt medium, medan radio är oflexibelt men oerhört effektivt...

Februari 2004 Digitalradiokommissionen föreslår en större utbyggnad av digitalradio. Alla ledamöter i den parlamentariskt tillsatta kommittén styrker förslaget utom en folkpartist som är kritisk till ”skrotberget” som kan uppstå. Radiobranschen tar emot utredningen med öppna armar. Sedan händer inget. Mhz #1

December 2005 Kulturminister Leif Pagrotsky meddelar några dagar innan julafton att han väljer att inte gå vidare med förslaget om digitalradioutbyggnad. Som skäl anger han att det skulle innebära för höga kostnader för hushållen.

Juni 2008 Regeringens uppdrag till Radio- och TV -verket att utvärdera och rekommendera en teknik för digitalradio slutredovisas. Verkets analys är att DAB+ ska användas. Samtliga större aktörer i radiobranschen står bakom teknikvalet. Rapporten är startskottet för den fortsatta politiska processen. s15

DIGITALRADIO

TEMA

bedöma planen, och inte återvända till frågan om övergången alls ska göras. Vilka är de största utmaningarna för att planen ska hålla?

– Om man verkligen bestämmer sig för att följa planen tycker jag att man måste stärka utbudet från Sveriges Radio. Det blir svårt att driva lyssnare om man inte har ett större utbud. Och här finns förstås en politisk ideologisk skiljelinje. Ökad produktion kostar pengar.

Branschen De tre stora radioaktörerna kommenterar digitalradiosamordningens betänkande.

– Den stora kostnaden för skiftet tar ju branschen själv. SBS och MTG betalar själva. Men radio är ingen stark bransch. Det finns inga pengar i det som det finns i tv. Och jämför man med telekom finns det verkligen inga pengar i radio. Och just telekom har förstås en del att förlora på det här med digitalradio. Det finns risker med att låta mer och mer, kanske så småningom allt, gå i nät som är kommersiellt drivna och där vi betalar två gånger. Det är en demokratisk fråga. Och en ideologisk. Var det någon person som gav dig något nytt perspektiv eller oväntade infallsvinklar i frågan?

– Ja, jag fick lära mig något klokt av en professor här på KTH. Han sa att internet är ett extremt flexibelt men ineffektivt medium, medan radio är oflexibelt men oerhört effektivt. Som teknikhistoriker, hur tror du att detta teknikskifte kommer att gå till historien?

– Kanske kommer det visa sig att det var klokt att dra ner under några år för att sedan gå rakt och effektivt på DAB+ och slippa övergången mellan DAB och DAB+. Men det är som det brukar vara, om framtiden är det svårast att sia.

Foto: MTG Pressbild

Vem ska annars betala?

CHRISTER MODIG VD MTG RADIO Vad tycker du om betänkandet? – Jag tycker att de har gjort ett grundligt arbete. De har besvarat de mest relevanta frågorna och vi är överens om att svensk radio måste digitaliseras för att överleva långsiktigt. Vilken är den största utmaningen för att genomföra förslagen? – För oss är det att få politikerna att förstå att de privata aktörerna måste ha likvärdiga förutsättningar på den analoga marknaden innan en digitalisering kan påbörjas. Idag är det en snedvriden marknad som skulle ge en aktör stora fördelar i en digitalisering. Utan en mer balanserad privat radiomarknad så faller förslaget. – Dessutom gäller det att få politikerna att förstå att svensk radio över tid riskerar att marginaliseras om en digitalisering uteblir. Om de värnar om radio som det starka medium det är idag så måste utbudet och mångfalden öka.

Vad gör du nu när betänkandet är klart?

– Jag har gått tillbaka till mitt vanliga jobb som teknikhistoriker. Jag håller på med humanistisk klimatforskning, kan man säga, och skriver om hur man ska förstå satellitbilder på krympande havsis i Arktis, bland annat. Jag är även intresserad av fjärranalys och vad digitalisering gör med människor. Och frekvenspolitik.

Oktober 2010 Regeringen fattar beslut om att tilldela frekvensutrymme för kommersiell digitalradio och ger Myndigheten för radio och tv (MRTV) uppdraget att ta fram en strategi och utlysa tillstånd.

s16

Vad hoppas du ska hända nu? – Att det snabbt skapas förutsättningar till en bättre balans mellan de privata aktörerna på den analoga radiomarknaden - innan propositionen går till riksdagen. Annars riskerar en digitalisering att ytterligare försenas eftersom alla privata tillstånd återkallas 2018.

Oktober 2012 MRTV får in 25 ansökningar om att få sända digital kommersiell radio. Alla stora privata radiobolag ansöker.

September 2012 Utredningen Nya villkor för public service föreslår bland annat en utbyggnad av digitalradio för Sveriges Radio. Nätet ska täcka 95 procent av befolkningen.

reagerar MATS ÅKERLUND SAMORDNARE AV DIGITALRADIO-FRÅGOR PÅ SVERIGES RADIO Vad tycker du om betänkandet? – Det är ett genomarbetat förslag och innehåller de delar som behövs för att kunna fatta ett politiskt beslut. Nu pågår remissbehandlingen och Sveriges Radio kommer i remissvaret att sammanfatta de förutsättningar som vi anser är nödvändiga för att Sverige ska kunna genomföra digitaliseringen av radions marknät. Vilken är den största utmaningen för att genomföra förslagen? – Det behövs som sagt ett politiskt beslut och lanseringen måste göras gemensamt av Sveriges Radio och den kommersiella radion. Det är inte en fråga för ett enskilt radiobolag, utan en fråga som berör hela branschen, och kommer att påverka alla radiolyssnare. – En av de största utmaningarna är att få in digitalradio i bilarna. Man måste ha respekt för att omställningen kräver tid. Det visar erfarenheter från både Storbritannien och Norge. I dessa länder är digitalradiomottagare på väg att bli standard i alla nya bilar och det ﬁnns bra möjligheter för begagnade bilar. Vad hoppas du ska hända nu? – Efter remissbehandlingen hoppas jag att regering och riksdag kan fatta ett beslut om radions marknät. Det behövs ett beslut i år för att den tidplan som presenterats i digitalradioplanen ska kunna hållas.

Juli 2013 Regeringen tillsätter Nina Wormbs för att ”utreda övergång till marksänd digitalradio”.

70%

Oktober 2014 Privatradion får 21 nationella och fyra lokala digitala sändningstillstånd av MRTV. Sändningarna ska byggas ut till att nå minst 70 procent av befolkningen. Första etappen ska starta 2016. Mhz #1

STAFFAN ROSELL VD SBS DISCOVERY RADIO Vad tycker du om betänkandet? – Det är bra. Hon har löst i stort sett alla problemområden: finansieringen, public service, lyssnarnas behov, kommersiella aktörer, och det finns en realistisk tidsplan. Vilken är den största utmaningen för att genomföra förslagen? – Det får inte ta för lång tid. Vi skulle lätt kunna hamna i 2017 om det inte händer något nu. Men det positiva är att det verkar finnas en bred politisk enighet om att det här ska genomföras. Inget parti motsätter sig det. Vad hoppas du ska hända nu? – Att vi får en prop och ett riksdagsbeslut i vår. Jag hoppas att frågan är tillräckligt viktig för tillräckligt många att vi kan komma igång nu.

Nu gäller det att politikerna faktiskt läser och tar till sig utredningen i sin helhet och säger ja till de ﬁnansiella åtaganden som krävs för en lyckad övergång.” CILLA BENKÖ, VD SVERIGES RADIO PÅ SR.SE 1 DEC 2014

December 2014 Regeringens utredare Nina Wormbs lägger fram sin plan för övergången. Sveriges Radio ska få digitala sändningstillstånd och under 2016 bygga ut till minst 50 procent av befolkningen. 2020 ska de digitala sändningarna kunna tas emot av minst 99,8 procent av befolkningen. FM ska enligt förslaget släckas 2022 förutsatt att digitala lyssningen är 50 procent år 2020. Annars ska FM släckas 2024. Privatradion föreslås få sina analoga FM tillstånd förlängda fram till släckningen. Kulturdepartementet beslutar i slutet av månaden att skicka ut betänkandet på remiss. s17

DIGITALRADIO

TEMA

Vad händer i Norge?

årt västra grannland ligger långt framme i övergången till digitalradio. Vi frågade Mari Hagerup, kommunikationschef på Digitalradio Norge AS, exakt hur långt de har kommit.

49% 51% analog

digital

Luts'k

I oktober uppnådde Norge målet med 51 procent digital lyssning. Blir ni först i världen nu med att släcka FM-nätet?

– Det får vi veta först senare i vår. Regeringen ska utvärdera de fem släckningskriterierna, och om dessa är infriade kommer det rikstäckande FM-nätet att släckas 2017. Vår egen bedömning är att vi ligger väldigt bra till för att uppnå detta. Släckningen gäller inte lokalradiostationer. Hur ska deras FM-nät ﬁnansieras?

L'viv

Rivne

Ternopil

Chernivtsi

I oktober uppnådde Norge målet med 51 procent digital lyssning.

sina lokala FN-nät, men vissa måste gå över till DAB. Hänsyn tas här till deras ekonomi och i vilken utsträckning de bidrar till att bevara mångfalden.

– Flertalet lokala stationer får fortsätta att sända på Norge är även mitt i en övergång från DAB till DAB+. Hur fortskrider den?

– Alla rikstäckande radiokanaler kommer i framtiden att sända på DAB+, och många gör det redan. När det gäller utbudet av radioapparater räknar vi med att det är en tydlig övervikt för DAB+-apparater i de norska hemmen. Sedan 2009 har det huvudsakligen sålts DAB+-apparater, och försäljningen har ökat rejält de senaste åren. Hur ser ni i Norge på Sveriges tvekan i frågan om digitalradio?

– Huvudaktörerna i den svenska radiobranschen är väldigt tydliga i sin önskan om heldigital radio. Men en omläggning är mer krävande än andra teknologiskiften eftersom det berör stora infrastrukturer. Därför kräver en omläggning en myndighetsstyrd plan. Sverige är på väg mot en sådan plan, bland annat baserad på grundliga utredningar. Att det råder delade meningar kring en omläggning är naturligt i en så stor process.

Vår-sommar-höst 2015 Efter analys av remissvaren skriver regeringen en proposition till riksdagen om övergång till digitalradio. Mars 2015 Den 23 mars är sista dag för remissvar från 153 inbjudna organisationer, företag, myndigheter och andra aktörer. I slutet av mars ska även Riksrevisionen offentliggöra sin granskning av om regeringen och andra statliga parter i digitalradioprocessen har spenderat skattebetalarnas pengar på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. s18

Slutet av 2015 Innan året är slut fattas ett riksdagsbeslut om digitalradio.

SCHWEIZ LIGGER STEGET FÖRE

EBU lobbar för Smart Radio Europeiska radio- och tv-unionen, EBU, driver frågan om mobil digitalradio på två fronter, men med ett gemensamt mål – att få in digitalradio i mobila apparater. ATT FÅ IN DIGITALRADIO i bilar är en utmaning för branschen, men i mobiltelefoner borde det väl inte vara något problem. Eller? Det finns några stötestenar, förklarar Annika Nyberg Frankenhaeuser, media director vid EBU i Genève. – EBU har två projekt som arbetar med den här frågan, säger hon. Det är Smart Radio och Universal Smartphone Initiative, men de har samma mål, nämligen att få in broadcast i mobila apparater. Tekniken finns redan, berättar hon. Det är frågan om ett integrerat chip som stöder både FM och DAB+. Dessa finns redan tillgängliga från tillverkare som Samsung och LG. – Vi är i kontakt med dem och de är intresserade av att även sälja i Europa, men det tar tid. De vill först veta om konsumenterna här är intresserade. Frågan är också hur snabbt de kan leverera, så Annika Nyberg Frankenhaeuser törs inte sia om när vi får se mobiltelefoner med inbyggt radiochip i affärerna. – Det är omöjligt att säga, men jag hoppas verkligen att det kommer under 2015. Förutom Samsung och LG har EBU fört samtal med Apple och Sony. En annan viktig grupp att övertyga är nätoperatörerna, som förlorar pengar om kunder lyssnar på radio gratis i stället för via nätet. – Men vissa av dem börjar ändå tycka att det är en

2017 Digitalradion når minst 70 procent av Sveriges befolkning. Det är den nivå där Sveriges Radio och de kommersiella aktörerna har kommit överens om att gemensamt lansera sina digitala kanaler.

god idé, säger Annika Nyberg Frankenhaeuser. De förlorar inte så mycket på nättrafiken och det kan bli ett försäljningsargument att erbjuda mobiler med radiochip. Dessutom är det roligt att se att även de länder som är skeptiska till digitalradio generellt är positiva till att ha radio i mobilen.

Bara några timmar innan Nina Wormbs lämnade in sitt betänkande kom en liknande rapport från DigiMig, det organ som arbetar för att införa digitalradio i Schweiz. Den schweiziska tidsplanen är indelad i två faser: en fram till 2019 som består av marknadsföring och kommunikation, och en mellan 2020 och 2024 som successivt släcker landets FM-sändare. Slutdatumet är alltså detsamma som det senaste svenska, men Schweiz har kommit betydligt längre i sin digitalisering. Medan mindre än en procent av svenskarna har en digitalradio, till exempel, ﬁnns det en i vart tredje schweiziskt hem.

Jämförelse SCHWEIZ

SVERIGE

INVÅNARE 8,1 m

9,1 m

DIGITALRADIOTÄCKNING 96-99%

35%

HUSHÅLL MED DIGITARADIO 33%

<1%

SÅLDA DIGITALRADIO-APPARATER

1,5 m

60 000

DIGITALA RADIOKANALER 78 DAB+

10 DAB, 16 DAB+

2020 Sveriges Radios sändningar täcker 99,8 procent av Sveriges befolkning, vilket motsvarar dagens FM-täckning. 2022/2024 De rikstäckande FM-sändarna slutar sända. Kvar på FM-bandet blir bara närradiostationer.

Mhz #1

s19

DIGITALRADIO

TEMA

Mythbusters Det ﬁnns ett antal påståenden som dyker upp regelbundet när övergången från analog till digital radio kommer på tal. Här testas ett par av dessa i en omgång av ”sant eller falskt”..

[MYT] REDAN IDAG FINNS uppskattade d interaktiva i t ktiva

[MYT] I SVERIGE FINNS NS DET omkring 10 miljoner radioapradioap

parater (exklusive bilradio och mobiltelefon). Av dessa används 7 miljoner varje månad och det omedelbara utbytesbehovet beräknas vara 4 miljoner apparater över en 6-8-årsperiod. Om samtliga apparater skulle lämnas Cirka 4 miljoner till återvinning under ett och samma radioapparater används varje år skulle det motsvara en ökning av dag.* den totala elavfallsmängden med 3 procent. Lämnas de in under 6 år blir ökningen 0,5 procent årligen. Enligt en analys gjord av konsultföretaget WSP så resulterar detta inte i att berget av elektronikskrot blir enormt. – Radioapparater utgör bara en liten del av all elektronik som passerar genom återvinningssystemet. Vår bedömning är att det blir en lång utfasningstid från FM-radio till digitalradio, vilket betyder att koncentrationen av apparater som ska bytas ut sprids över ett större antal år, säger Karin Carlsson, Miljöekonomisk analytiker vid WSP.

10 7 2,2 Det ﬁnns 10 miljoner radioapparater totalt.

Cirka 7 miljoner av dessa används varje månad

I snitt ﬁnns 2,2 radioapparater per hushåll

*Apparatundersökning januari 2015 från Mediavision på uppdrag av Teracom och Boxer. Omfattar inte radio i bilar och mobiltelefoner. s20

radioinslag, men det behöver inte nödvändigtvis ske via samma mediekanal/plattform. – Lyssnarundersökningar i Norge visar att de ﬂesta önskar lyssna på radio på traditionellt vis, säger Mari Hagerup, kommunikationschef på Digitalradio Norge AS och fortsätter. –De som önskar interaktivitet kan lika väl få detta via datorn som också är en digital radioplattform. Mari får medhåll från britten James Cridland som titulerar sig ”radio futurologist”: – Den övervägande delen radiolyssnande är icke-interaktiv sändningsradio, även i USA där Pandora Internet Radio har gjort sitt intåg. Även för annonsörerna är detta påstående falskt. Radioreklam är en av de mest effektiva metoderna inom marknadsföring. Digital reklam är precis lika effektiv som analog, och kan förmodligen bli det i än högre grad. Radions framtid stavas multiplattform!

[delvis san t] DET FINNS DIGITALA LA A apparaappara ater från runt 200 kronor och uppåt, medan en FM-mottagare kostar från runt hundralappen. Anledningen är att en DAB eller DAB+ innehåller mycket mer teknik än en analog radio, t ex ﬂer kanaler, bättre ljud, kanalsökning, spola och pausa pågående program och LCD-skärm. Men det är inte hela sanningen. – Då produkten inte marknadsförs i någon större utsträckning så blir priset därefter. När det blir mer fokus på digital radio så kommer dessa att prisanpassas för marknaden, säger Mats Svensson, ansvarig för inköp och marknadsföring på hemelektronikkedjan Euronics. Alltså, med ökade volymer kommer priserna att gå ner.

I nästa nummer Mhz #2 u Mythbusters testar påståenden om att inga mobiltelefoner innehåller radio, att bilbranschen är avgörande för övergången, att DAB+ har sämre täckning, att detta blir en stor kostnad för de svenska skattebetalarna och lite mer. u Vad händer med bilradion? u Digitalradio och miljöaspekten utvecklas ur ﬂera perspektiv.

SERVICE

PÅ PLATS

På nionde våningen, innanför en frostad glasdörr med orden "Huawei Technologies Sweden AB" arbetar Göran Karlsson. Han är Teracoms Delivery Manager. Det är han som ser till att Teracom lever upp till sina serviceåtaganden mot kunden i företagets affär med 3GIS som servar ﬂera tusen sajter i Telenor och 3:s gemensamma 3G-nät. Text och foto Ola Jacobsen

INSIDER Mhz #1

s21

SERVICE

PÅ PLATS

– Här från coresajten i södra Stockholm plockade jag och en tekniker ner åtta likriktare för akut transport till RNC Kristianstad där våra tekniker från team Malmö varit på plats hela natten.

GÖRAN KARLSSON Titel: Delivery Manager Placering: Hos kunden Huawei Ålder: 65 Bor: Tranarö i Stockholms skärgård. Familj: Fru och tre barn, fyra barnbarn När jag inte jobbar: Träffar barnbarnen. Jag hämtar på dagis en dag i veckan. Jag tycker också mycket om att fotografera fåglar och går ofta ner till stranden och fotograferar dem tidigt på morgonen innan jag åker till jobbet.

öran Karlsson beskriver sig som ett gränssnitt mellan kunden och Teracom: – När tekniker får problem eller har frågor kring en arbetsorder kan jag ta emot det och använda mina kontakter hos Huawei för att lösa det. Det finns inget i avtalet mellan Huawei och Teracom som säger att Teracom ska ha någon sådan funktion på plats hos kunden. Men tidigare erfarenheter har visat att rollen har varit framgångsrik för att leverera på avtal av den här storleken. Göran Karlsson hade dessutom haft rollen hos en annan kund. – Jag hade tidigare erfarenhet av hur värdefullt det kan vara att ha någon på insidan. Jag fungerar ju som ett filter åt båda håll. Våra serviceingenjörer kan ringa och fråga om vad avtalet säger om till exempel prioritet eller hur mycket vi ska göra åt ett visst fel och jag kan ge dem svar direkt på telefon. Men även Huawei kommer till mig när det handlar om lite annorlunda jobb. Då kan jag förbereda teknikerna på vad som är på väg och ge dem ett underlag vid sidan av den arbetsorder som de kommer få några dagar senare från Huaweis NOC i Rumänien, säger Göran Karlsson. Genom att arbeta på det här sättet ökar också respekten för varandras kompetenser. – De som arbetar på Huaweis NOC i Rumänien ser att våra serviceingenjörer är duktiga och lyssnar på

Vi lå åg på 98,4 4 proccen nt un nder r 20114, vilket är r rug ggigtt bra a, det är värllds skla ass s.” s22

dem. Och vi har verkligen tekniker i världsklass. DET SJUDER AV aktivitet på kontoret vid Globen i Stock-

holm som delas av Huawei och Telenors nätplanerare. Via skärmarna på sitt skrivbord kan Göran Karlsson följa alla ärenden hela vägen, oavsett om de kommer från Huaweis NOC i Rumänien eller har initierats av Teracoms serviceingenjörer någonstans i Sverige. – Ingen arbetsdag är den andra lik. Häromdagen fick jag till exempel frågan från Huawei/Telenor om vi kunde ställa upp med arbetshjälp i det stormdrabbade Västra Götaland. Så jag drog ett mejl till vår servicechef och till teamchefen i området. Vi kunde snabbt konstatera att vi hade resurser som vi kunde styra till det här uppdraget så fort vi åtgärdat vad vi behövde åt 3GIS. – Nu när det blev ordentligt kallt fick jag reda på från våra tekniker att de fick larm om låga temperaturer från flera sajter. Sammanlagt kom det 34 larm. Istället för att åka på dem och skicka faktura, så kunde jag föreslå för kunden att vi skulle låta bli att åka eftersom det inte fanns något att göra åt det och att det inte påverkade utrustningen. Det är klart att kunden uppskattar det, det blir glada när vi sparar pengar åt dem. Men det visar också att vi är ett ärligt företag. Fördelen för oss var ju dessutom att vi kunde använda de teknikerna till andra viktigare jobb. I sin roll som gränsyta mellan kunden och Teracom är Göran Karlsson helt beroende av serviceteknikerna. – Jag litar på deras kompetens och omdöme till 100 procent. Och de litar också på mig, att jag för vidare de problem som de rapporterar. Jag vet också med säkerhet att våra tekniker håller absolut världsklass. Teracom gör jobb på en eller två personer som man i stora delar av världen skickar tre eller fyra man på. – Dels har vi väldigt hög kompetens generellt men

Göran Karlsson kontrollerar vilken typ av antennförstärkare som ﬁnns på siten åt en tekniker som ska utföra ett utbyte.

Peter Ternström, Managed Service Director Nordic & CEE, Huawei u Hur påverkar det ert arbetssätt att ha en person från Teracom på plats här hos er? – Det är en bra set-up med en Delivery Manager från Teracom som sitter nära och hanterar problem direkt tillsammans med oss. Göran har bra input och bra kontroll på verksamheten. Genom att ha honom här hos oss slipper vi skicka mejl och ringa. Det är bara att gå förbi honom och ta det med en gång. Han är en del av teamet. u På vilket sätt kan ni arbeta med effektivt med en Delivery Manager på kontoret? – Särskilt för den dagliga hanteringen av nätärenden och larm är det väldigt bra att ha Göran här. När vi har frågor om status och uppföljning kan vi bara ta det direkt med honom, så återkommer han personligen. Han är en nyckelspelare i vårt gränssnitt mot Teracom och samarbetet som han skapar är något som alla vinner på i längden.

Mhz #1

alla våra serviceingenjörer har också goda kunskaper inom el. Det är viktigt för att kunna göra arbeten ute på sajter på ett effektivt sätt. Den här kompetensen syns inte minst i en hög SLAnivå i den här affären med Huawei. SLA står för service-level agreement, och är det avtal som styr vilka fel som ska åtgärdas inom vilken tid. – Vi låg på 98,4 procent under 2014, vilket är ruggigt bra, det är världsklass.

möjlighet att ventilera vad man känner, men det är bättre att de gör det med mig än med kunden. Ur de samtalen kan Göran Karlsson också få fram saker som han kan ta vidare med kunden. – Våra tekniker litar på att jag för vidare det som är viktigt. För mig är det också en viktig del av min roll att vara ärlig och tala om för kunden när något borde gjorts på ett annat sätt. Ofta får jag medhåll från Huawei i de sammanhangen. Det känns bra att man har det förtroendet.

GÖRAN KARLSSONS FRÄMSTA fokus är samarbetet mellan

FÖR ATT FUNGERA I rollen som Delivery Manager tror

kunden och Teracom. – Det är viktigt att vi förstår varandra. Här kan jag framföra hur Teracom tänker och försvara vårt arbetssätt. Ja, vi är lite dyrare men jobben blir utförda till rätt kvalitet från början och utan att det tillkommer några efterräkningar. Det tar en liten stund men sedan ser kunden att vi inte är dyrare i slutändan. Det är kul, det känns bra att de har förtroende för oss. Men arbetet handlar minst lika mycket om starka relationer med Teracoms egna serviceingenjörer. Göran Karlsson får ofta bilder från tekniker på fel som han kan visa för kunden. – På det sättet går det snabbt att få godkännande och göra rätt insats i rätt tid. Eftersom jag sitter här bland deras kvalitetssäkringslag och radioplanerare går det snabbt för mig att få tag i rätt person som kan bistå våra tekniker. Göran Karlsson får mycket uppskattning från serviceingenjörerna. – De ser hur jag använder deras tekniska kompetens och deras förslag och för deras talan vidare. Men det är klart att det finns frustration ibland, det gör det i alla sammanhang. När våra serviceingenjörer är riktigt frustrerade får de prata av sig med mig. Det är viktigt att få

Göran Karlsson att man måste vara social och beredd att bjuda på sig själv. – Och ärlighet, det är jätteviktigt mot dem som man jobbar mot. Jag är tydlig med hur vi jobbar, att vi inte försöker mygla till oss extrajobb. – Vi hade en situation förra året där teknikerna satt kvar hela natten på RNC:n* i Kristianstad och övervakade en känslig utrustning. Det uppskattades mycket av kunden som ser att vi är ett företag som gör något utöver det vanliga. DET HÄNDER OFTA att Göran Karlsson blir rörd av enga-

gemanget hos Teracoms tekniker. – Senast under nyårsafton. Det var problem på en sajt i Sveg. Serviceingenjören körde mot Uppsala eftersom det var där som det närmaste reservelverket fanns. En kollega körde mot honom och de möttes på halva vägen. På väg tillbaka upp till sajten spärrandes vägen av nedblåsta träd, men han lyckades röja vägen och nå målet. Väl framme kunde han koppla in elverket och får upp siten i drift. Han tyckte det dessutom att det var ett kul jobb. Det är sådana killar vi har, som gärna gör sådant här medan vi andra sitter hemma i värmen och dricker champagne. * Radio Network Control s23

C MORE

KUNDEN

Marcus Domeij, Nordisk distributions- och produktchef på C More.

Text Thomas Sjöberg Foto Johan Töpel

s24

Skräddarsydda signaler C More rivstartade 2015 med en rad nyheter för sina kunder. Den Bonnier-ägda leverantören av premium betal-tv-tjänster kunde bland annat berätta att den sänder Hammarby-BK Häcken i första omgången i Allsvenskan, att tittarsiffrorna för exklusiva Beckﬁlmer slår nya rekord och att de första bilderna från säsong fem av Game of Thrones kan beskådas på hemsidan.

NOTERAT

en även 2014 präglades av C Mores strategi för att stärka sin marknadsC MORE ledande roll. Dagarna före jul avslöjade vd:n Manfred Aronsson att han C More har kunder i hela anställt MTG Radio-chefen Robert Norden. Bland de största Kviby som ny Sverigechef för C More Entertainment. operatörerna märks Canal Aronsson liknade sin rekrytering vid en schweizisk Digital, Boxer, Telia, Com Hem, Yousee/TDC, Waoo, Stofa, Get, armékniv – bra på mycket. Altibox och Rikstv. I Finland Precis som C More, skulle man kunna säga. Företasköts C More av TV 4:s och C get erbjuder en palett av film, tv-serier, sport och dokuMores systerbolag MTV. mentärer. De finns representerade hos samtliga betydande digital-tv-distributörer och sänder 32 kanaler i Sverige, Danmark och Norge, varav 13 är i hd-format. C More har en oberoende plattformsstrategi och strävar efter att deras kanaler ska ha en så stor penetration på marknaden som möjligt. Kanalerna säljs i paket i form av abonnemang via satellit, kabel, digitala marknätet och IP-tv via egna streamingtjänster direkt mot konsumenterna. Fram till hösten 2014 var C Mores primära distribution till de nordiska operatörerna via satellit. C More skickar via Telenor signalerna från källaren i sitt hus på Rum 302 är den första av Gärdet i Stockholm upp till satelliten, som i sin tur sänåtta Beckﬁ lmer som har världspremiär på C More. der ut en och samma signal över hela Norden. Idag har C More som komplement till sin satellitdistribution, och efter en upphandlingsrunda, slutligen skrivit ett nordiskt samarbetsavtal med Teracom. Genom detta kan C More leverera sina signaler direkt till operatörerna på nordisk basis via fiber. Enligt Marcus Domeij, Nordisk distributions- och produktchef på C More, så finns det fördelar och nackdelar med båda distributionssätten. – Det är viktigt att finnas med på båda. Genom fiber kan vi leverera en mer operatörsanpassad signal än tidigare vilket ger kunderna bättre kvalitet. Vi har alltså gått från enbart en typ av signal som har gått till alla, till att vi nu kan skicka anpassade signaler till operatörerna i Norden. Här spelar Kaknästornet en viktig roll. Ericsson, som är C Mores tekniska partner på Tegeluddsvägen, lämnar av signalerna till Teracom som skickar dem vidare till Kaknästornet för vidare befordran till Norge och Danmark. – Teracom lämnar sedan av signalen till norska och danska operatörer på strategiskt utvalda platser i resMad Men är en av C Mores pektive land. alla prisbelönta serier. Marknätet har spelat en historiskt viktig roll för C More och det är en självklarhet att finnas kvar där. – Det är en viktig distributionsform och står för drygt 20 procent av digital-tv-marknaden. Det är självklart för oss att inte säga nej till det, eftersom det är en förutsättning för att vi ska nå så stor spridning som möjligt.

Mhz #1

Nu lanseras Ethernet Connect Tre frågor till Erik Westling, produktchef på Teracom Ni har lanserat produkten Ethernet Connect. Kan du berätta vad det är? – Ethernet Connect är en modern och framtidssäker transmissionsprodukt. Produkten erbjuder QoS (Quality of Service) vilket innebär att Teracom kan erbjuda olika trafikklasser anpassade för kundernas behov. Kunden ansluter enkelt till vårt nät, och får då tillgång till vårt landsomfattande access- och stamnät, ett nät som ständigt byggs ut. Övervakning sker dygnet runt, året runt. Vad innebär detta med trafikklasser? – Kunderna har vanligtvis olika typer av trafik, exempelvis tal och data, trafik som man önskar att ansluta till en och samma förbindelse. De olika typerna av trafik kräver olika typer kvalitet på förbindelsen, och är olika viktiga för kundens verksamhet. Genom produkten Ethernet Connect så kan vi erbjuda tre olika trafikklasser, där varje klass har olika kvalitetsegenskaper och olika trafikprioriteringar. Ge exempel på vad man använder trafikklasserna till! – Produkten Ethernet Connect erbjuder trafikklasserna Guld, Silver och Brons. Exempelvis så är VoIP (Voice over IP) känsligt för fördröjningar och viktigt att det prioriteras i nätet, kunden vill inte tappa delar av samtalet så att man inte hör vad folk säger. Med anledning av detta så bör kunden lägga denna typ av trafik i Guld-klassen. I Silver-klassen hanteras normalt viktig datatrafik, exempelvis datatransaktioner. I Brons-klassen finns vanlig surf, där våra kunders internet-surfande aldrig får störa deras datatransaktioner eller deras tal.

s25

GENOM LUFTEN YLE, Digita HELSISNKI

Artillerigatan STHLM

Telecity

Comhem

STHLM

Oslo

Tegeluddsvägen

Broadcast center

STHLM

InterXion Kista

Teracom AB

THE LONDON RING

STHLM

THE NORDIC RING

MEDIAHUB KAKNÄS

Teracom AJS TAASTRUP, CPH

{Teracom SE, Own Fibernetwork} Malmö Kalkbrottet

Chiswick park LONDON

Global Switch 2 (EAST) LONDON

HØRSKÆTTEN CPH

s26

Utan avbrott Mediahub Kaknäs matas med kraft från elnätet via två oberoende anslutningar. Skulle båda fallera ﬁnns reservkraftverk för båda matningarna. För att klara övergången från elnätet till egenproducerad el helt utan avbrott täcker UPS-batterisystem upp. Media Gateway Media Gateway är en plattform där kunder kan lämna och hämta signaler. Här kan nedlänkade satellitsignaler, levererade programsignaler och interna signaler distribueras i valfri bitrate och skalning till andra plattformar eller operatörer.

Förbindelser u Nationellt ﬁber- och länknät som är knutet till Kaknäs. u Tar emot signaler från satelliter i en större antennpark. u Transmissionsnät ut från Kaknäs. u Förbindelser med Teracoms noder i Finland, Norge, Danmark och Storbritannien. u Programbolag i Sverige, Norden och Europa har transportförbindelser till Kaknäs med ﬁber. u Fiberkoppling från Stockholm Kaknäs till antennparker för satellitmottagning i Malmö Jägersro och Holstebro i Danmark.

Vad fokuserar ni på just nu?

Stockholms högsta byggnad rymmer förutom restaurang och café också Nordens största mediahub. Här finns en stor koncentration av operatörer och programbolag. Kaknäs tar emot programsignaler via fiber, satellit och radiolänk, paketerar om för olika plattformar och distribuerar i olika kanaler, framför allt olika utsändningar och streamingtjänster för radio och tv. Playout I Mediahuben Kaknäs finns playouten för Boxer, alltså den plats där alla kanaler i utbudet MPEG-kodas, paketeras och krypteras innan de sänds ut i marknätet och streamingtjänsten. Inplacering Kunder kan också välja att hyra plats och driftstöd för sin utrustning i Mediahuben. Här finns till exempel hela Viasats plattform för omkring 300 kanaler som satellitupplänkas. Teleport Oberoende teleport som tar upplänksuppdrag för bland annat SES-Astra, Eutelsat, Intelsat. Här länkas signaler från Media Gateway upp till kunders satelliter.

Mhz #1

Satellitstyrning Kaknäs KAK01-antenn sänder med mycket hög precision upp styrsignaler till satelliten Astra SES 5 så att den ligger på sin rätta position 5E. Datacenter I Kaknäs eget datacenter driftas både Teracoms egna och externa kunders servrar och transmissionsapplikationer. 24-7 Kaknäs är alltid bemannat för att garantera förmåga till service och felavhjälpning, både för den egna och kunders utrustning och system.

Teracom Node Node at neutral datahouse 1G (1GbE) 2,5G (stm-16) 10G (stm-64)

– Media Gateway har möjlighet att ta emot tusentals signaler men hanterar idag omkring 600 kanaler, här ser vi en stor potential att öka utbudet för våra kunder, säger Urban Allberg, produktchef inplaceringar och servertjänster. Vad upplever du att kunderna uppskattar mest i mediahuben Kaknäs?

– För de som har utrustning här tror jag att det är driftsäkerheten och tillgängligheten. I och med att vi alltid är på plats finns det alltid någon som antingen kan titta på grejerna eller ta emot den kund som vill komma och fixa något själv. För Media Gateway-kunderna är enkelheten och vetskapen om att alltid ha högsta möjliga bildkvalitet, säger Urban Allberg. Nu ligger playouten för Boxer i Kaknäs, ﬁnns det möjlighet att utöka den verksamheten?

– Till exempel hämtar Telia ett hundratal kanaler till sin IP-tv-tjänst genom Media Gateway, men de skulle kunna förenkla sin infrastruktur och få ännu större driftsäkerhet genom att även lägga sin playout här i Kaknäs. Många mindre aktörer för streamad tv skulle också kunna slippa fibertransporter genom att istället använda Media Gateway för att byta signaler med varandra, säger Marie Serenius, produktchef för Media Gateway och Media Transport. Förutom att sänka kostnaderna, ﬁnns det andra fördelar att hämta signaler i Media Gateway i Kaknäs?

– I och med att vi får in signalerna direkt från programbolagen här, är Kaknäs den bästa platsen för att omvandla till rätt bitrate och rätt skalning för olika distributionsformer. Oavsett om kanalerna ska sändas eller streamas så ger den här produkten bäst bildkvalitet, säger Marie Serenius, produktchef för Media Gateway och Media Transport.

s27

HUAWEI

PROFILEN

Rakelstödet När varje sekund kan vara livsavgörande måste allt fungera. Aaron Kroon leder gruppen på Teracom som från den 1 april tar över kundstöd för kommunikations- och samordningsverktyget Rakel. Vad har du för erfarenhet från kundstödsverksamhet? Text Karin Molin Klingemann Foto Mats Lundqvist

AARON KROON Titel: Chef Rakel kundstöd/ Service Quality Manager Ålder: 36 Bakgrund: Bland annat teamleader kundtjänst på SOS International, kundtjänstchef för SOS Alarm Säkerhets- och jourteletjänster, platschef Keolis, chef kundstjänst Sverige på Gjensidige. På Teracom sedan november 2014 efter att ha manglats under sex intervjuer. Civilstatus: Sambo Lennie Fritidsintresse: Tränar nästan alla dagar i veckan. I tonåren friidrottare på elitnivå och i år väntar ﬂera lopp, till exempel Tough Viking.

– Jag har arbetat större delen av mitt yrkesliv med kundtjänstverksamhet. Jag började i liten skala på det bolag som sedan växte till att bli SOS International. Sedan arbetade jag som chef för SOS Alarm Säkerhetsoch jourteletjänster för att sedan göra en avstickare till bussbranschen där jag arbetade med chefsutveckling. Därefter återvände jag till rollen som kundtjänstchef, men i försäkringsbranschen. Vilket är ditt uppdrag på Teracom?

– Efter driftstart, den 1 april, kommer jag, förutom att vara chef för Rakel kundstöd, att agera Service Quality Manager och rapportera till MSB. För att komma dit så ska jag bygga upp den grupp på sju personer som utgör Rakel kundstöd. Vi kommer vara ansiktet utåt för Rakelanvändarna och kommer att arbeta nära NOC:en och servicepersonalen på Teracom. Under rekryteringsprocessen för min tjänst fick jag höra att min kompetens behövdes, vilket jag ser som ett sundhetstecken att Teracom vill komplettera den kompetens som redan finns. Vilka förändringar kommer märkas för Rakelanvändarna?

– Vi kommer vara enda ingången för kundstöd. Tidigare upplevde användarna att det fanns en otydlig struktur, men nu kommer Kundstöd att vara ansvarigt för hela ärendet. Vi har såklart andra som backar upp och bidrar med expertis och service, men vi finns med hela vägen och är de som håller i kontakten. Den som ringer Rakel kundstöd ska känna sig trygg med att vi aldrig släpper ett ärende förrän det är löst. Det handlar i grunden om att hålla det vi lovar. Om vi säger att vi ska återkoppla så ska vi göra det, även om vi inte har något svar. Det kan låta jätteenkelt, men det är inte alltid det. Det gäller att ha rätt personer på rätt plats. s28

Hur har det gått med rekryteringen till kundstödsgruppen?

– Bra. Jag har i bagaget att ha gjort för korta och pressade intervjuer. Det blir aldrig bra. Rekrytering måste få ta tid och i det här fallet måste gruppen fungera till hundra procent. Vi har tittat mycket på personlighet, hur kandidaterna ser på service och vilka resultat de har uppvisat. Tyvärr finns en bild av att kundservice skulle vara ett yrke som man kan ta utan erfarenhet. Det tycker jag är helt fel. Vi har varit noga med att titta på referenser och har bett alla ge konkreta exempel på hur de hanterar olika situationer. Vi släpper inte genom floskler för här måste vi vara säkra på vad vi gör. Jag är ingen detaljstyrande ledare utan vill rekrytera personer som tar ansvar och som kompletterar varandra och mig. Hur har du tänkt kring sammansättningen av gruppen?

– Mångfald är något som jag kompromisslöst tror på

NOTERAT

Rakel och Rakel kundstöd Rakelsystemet är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. Rakel underlättar den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ansvarar för utveckling, drift och förvaltning av systemet. Från den 1 april 2015 tar Teracom över ansvaret för kundstöd, drift och underhåll av Rakel. Kundstödsgruppen består av sex operatörer och en chef.

50 ungdomar i Kaknästornet på Mentordagen Hur sänder man tv i vildmarken, var är Boxer-Robert och hur höga är egentligen masterna? Det var några av de frågor som niorna från Kvickentorpsskolan i Farsta undrade på Mentordagen i Kaknästornet förra året. Sedan september 2014 är Teracom Boxer Group stolt sponsor till den ideella organisationen Mentor – en verksamhet som bygger på mentorskap för ungdomar mellan 13 och 17 år. Mentordagen anordnades den 6 november av Teracom Boxer Group tillsammans med Mentor Sverige för att ge ungdomar i årskurs 9 en inblick i vår verksamhet. Eleverna ﬁck bland annat upptäcka Kaknästornet, delta i en samarbetsövning (bilden) och prata om livet, framtiden och yrkesval med medarbetare från Teracom Boxer Group. − Att Teracom Boxer Group möjliggjorde detta för eleverna på Kvickentorpsskolan är helt fantastiskt. En sådan här dag minskar gapet mellan arbetsliv och skola och eleverna får en unik möjlighet att få upp ögonen för andra yrken. Jag upplevde dagen i Kaknäs som inspirerande och fantastisk och är så glad över att så många elever fann dagen givande, säger Sabinor Moulie, projektledare för Mentor Sverige.

och strävar efter. Men ordet säger ingenting om det inte realiseras. För mig är det en självklarhet att allas våra olikheter är av godo och att jag som ledare har ett ansvar och en skyldighet att ta tillvara på detta. Min egen grupp är en smältkittel av erfarenheter, bakgrunder och personligheter. Detta skapar en dynamisk dialog och en proaktivitet som utan tvekan leder till förbättrat resultat. Och inte att förglömma, ökad trivsel på arbetet. Vad driver dig?

– Att se medarbetare utvecklas! Det kanske låter klyschigt, men om man skapar förutsättningar för medarbetarna att utvecklas så kommer resultaten på köpet. Här får jag skapa något som jag tror på och jag är säker på att kunna leverera, vilket är enormt motiverande.

Mhz #1

Medverkande från Teracom Boxer Group: Niklas Lidberg, Magnus Petersson, Maria Darowski, Pernilla Korolanyi, Annica Claesson, Joanna Linde, Lotta Darlin, Martina Ekström, Claes Heinerud, Lars Törnqvist och Ketil Sjövoll. Medverkande från Mentor Sverige: Sabinor Moulie, Anna Gerdin och Annika Cripps.

s29

PANELEN Illustration Ariel McMillion

Kia Orback Pettersson

Styrelseordförande, Teracom Boxer Group

Jonas Lönnquist Vd, Boxer

NY REGERING – VILKEN FRÅGA ÖNSKAR DU ATT DE FOKUSERAR PÅ?

Jag hoppas och tror att den nya regeringen kommer att fokusera på att skapa samma möjligheter för Sveriges befolkning att ta del av samhällsviktiga tjänster, kommunicera och inte minst titta på tv och lyssna på radio oavsett var man väljer att leva och verka. I det sammanhanget är frågan om hur 700-bandet bäst ska användas, efter det att det utryms, central. Här har Teracom Boxer Group en fortsatt viktig roll. KOP

Klarhet i användningen av 700 MHz-bandet är naturligtvis en viktig fråga för oss som koncern. Mer övergripande hoppas jag att den nya regeringen försvarar och utvecklar öppenheten och mångfalden i det svenska samhället och lyckas göra Sverige ännu mer konkurrenskraftigt som land. JL

Jag hoppas att man kommer att se till att driva fram ett digitalradiobeslut under året, kopplat till ett nedsläckningsdatum för FM. Det behövs verkligen för att komma vidare i planeringen för framtidens radiolösningar. MS

GB s30

Marie Serenius

Mycket talar ju för en tid av kompromisser där flera partier kan lyckas driva genom sina

Produktchef, Teracom

Gunnar Bergman

Affärsområdeschef Media, Teracom

viktigaste sakfrågor. Jag hoppas att fokus blir på allas väl och ve och att ingen utesluts. Inom vår bransch finns några riktigt avgörande frågor, till exempel riksdagsbeslut om digitalradion och utredningen om den framtida användningen av 700 MHz-bandet. VAD SNACKAS DET OM INOM DIN BRANSCH?

Det är intressant hur mycket mer vi konsumerar rörlig bild. Att det linjära tv-tittandet går ner betyder ju inte att vi vill titta mindre på tv. Tvärtom. Det glädjer mig att se alla de initiativ vi tar som koncern att utveckla marknätsaffären och vår kompetens kring robusta nät, samtidigt som vi skapar nya distributionsformer över internet. KOP

Det är diskussioner om vart det linjära tv-tittandet tar vägen. Att det går nedåt är ju tydligt, men samtidigt är det viktigt att ha klart för sig att omfånget skiljer sig åt mellan åldersgrupper och på individnivå: en del tittare är fortfarande nöjda med linjär tv, andra vill ha Play och många vill ha båda två. Det betyder att Boxer har ett riktigt spännande läge. Vi behöver se till att leverera en bra och prisvärd linjär-tv-uppplevelse, men samtidigt vara öppna för att tittarna kommer att använda sig av flera olika tjänster för sitt tv-tittande. Oavsett om man nöjer sig med linjär-tv eller om man vill komplettera med streamingtjänster som t ex JL

Fredagsmixen i P3 är självklar hemma hos mig på fredagkvällarna.” MARIE SERENIUS

Teracom har precis gått in i en ny organisation med indelning i affärsområden. Som alltid när man omorganiserar är det extra viktigt att hålla fokus där det ska vara, på vår leverans och hos våra kunder. Vi jobbar också med många förberedande frågor kring digitalradio, migrering, 700 MHz och utveckling av produkterna. GB

RADION STÅR INFÖR STORA FÖRÄNDRINGAR. HUR LYSSNAR DU PÅ RADIO?

Jag lyssnar mycket på radio, mer pratradio än musikradio. Skulle vilja bli bättre på de sistnämnda för att bredda mig mer, bli mer informerad om olika människors vanor. KOP

Netflix, TV4 Play Premium eller Viaplay skall det kännas naturligt att Börja med Boxer. Självklart skall vi då alltid hjälpa till med att förenkla tittarupplevelsen, oavsett hur kunden väljer att titta. Hd har blivit allt viktigare. Vi ser en stor förändring hos våra kunder i hur man hanterar programsignaler. Fler kräver hd-signaler in för att behålla kvaliteten i hela kedjan, så att den tjänst man slutligen levererar håller bästa möjliga bildkvalitet. MS

Snacket går runt hur tv-tittaren gör idag, hur man når lyssnaren imorgon, det individuella valet med frihet i alla dimensioner, skillnader i generationers beteenden osv. Hur alla ska kunna ta del av utbudet oavsett var de bor är också ett viktigt ämne. Det är i alla fall kul och stimulerande att jobba i en bransch i förändring där nya möjligheter finns. GB

VAD TROR DU BLIR DEN STÖRSTA UTMANINGEN I DITT JOBB I VÅR?

För mig i min roll som styrelseordförande är det att genom styrelsen stötta och utmana ledningen så att vi tydliggör vår strategiska riktning samtidigt som vi maximerar befintliga affärer. KOP

Att tillsammans med resten av Boxerorganisationen se till att Boxer hittar rätt i den nya värld som växer fram med mängder av nya Play-tjänster. Vi säger att vi skall återskapa bolaget in i framtiden. Det är både utmanande och spännande. Där har vi en bra plan och jag känner att energinivån i organisationen ökar för varje dag som går. JL

Oftast i bilen på väg till eller från jobbet. Just nu går volymen upp när Uptown Funk går igång.

Jag lyssnar som många andra mest i bilen. Jag lyssnar även i mobilen, via WiFi, och Fredagsmixen i P3 är självklar hemma hos mig på fredagkvällarna. MS

Jag lyssnar oftast på radio samtidigt som jag gör annat, det är radions stora fördel jämfört med tv. Hur jag lyssnar beror mest på vilken apparat som är närmast i ögonblicket. Men det finns många stunder då jag suttit kvar i bilen bara för att lyssna på radio, radion kan verkligen fånga intresset, speciellt pratradion som jag gillar. GB

VILKEN PRYL ÖNSKAR DU ATT DU HADE?

Vad jag önskar mig mest är än mer sömlösa lösningar mellan mina olika digitala verktyg. Kundanpassning och tillgänglighet har ju utvecklats fantastiskt under senare år men jag ser alltså fram emot än mer av kund- och användarperspektiv i nya tekniska prylar. KOP

En surfplatta som är ”DTT-ready”. Det vore inte dumt att kunna använda de DTT-signaler som redan finns i luften för det mobila tv-tittandet. JL

Jag önskar mig en pryl som gjorde att jag enkelt kunde låta barnen titta på marksänd tv i bilen när vi åker långa sträckor. Jag vet att det är på gång med denna typ av produkter, men jag vill ha en NU! MS

Jag säger bra ljud till tv:n men en quadcopter verkar också kul…

Det är att sprida kunskapen om och att få in ännu fler kunder till de produkter jag ansvarar för, Media Gateway och Media Transport. MS

Mhz #1

s31

Posttidning B

Teracom AB, Box 30150, 104 25 Stockholm

Välkommen till Teracom

Förbättraren som lurar örat Omnia 9, göteborgaren Leif Claessons ljudprocessor, används av radiostationer över hela världen. Här avslöjar han hemligheten bakom det luftiga och öppna ljudet.

Spektrumanalysatorn mäter styrka kontra frekvens. Spektrumanalysen visar mono-delen, 19 kHz pilotton, stereounderbärvåg, och RDS.

– Alla komprimerar ljudet, så ljudförbättring för radio handlar mycket om att få bort distorsion ur kompressionen. Jag vill skapa konsekvens och luftighet, ett öppet ljud som inte låter komprimerat, säger Leif Claesson. I konventionell ljudkomprimering är det trummorna som ryker först. Omnia 9 känner av hur mycket dynamik och snärtighet som finns i ljudet och expanderar det utan att tappa snärtighet. – Skillnaden för radiolyssnare när stationen använder Omnia 9 vid utsändningen låter som att man tar bort ett skynke som hängt över högtalaren. Läs intervjun med Leif Claesson och få en psykoakustisk deﬁnition på sidan 12

FUNKTIONEN UNDO Omnia 9 använder en psykoakustisk modell som bygger på att man kan kasta bort den information ur ljudet som ändå kommer att maskeras av högre ljud. Till exempel kan man på det sättet komma undan med högre ljudnivå utan att distorsionen hörs. Det är en nyckelfunktion som möjliggör ﬂera andra. Genom att till exempel klippa signalen med psykoakustisk distorsionsmaskering är Omnia 9:s stereogenerering mer effektiv. s32

Oscilloskop mäter styrka kontra tid.

En låt av Veronica Maggio som i originalljudet till vänster har en tydligt hörbar distorsion för att till höger vara återställt till ett rent och luftigt ljud med funktionen Undo. – Jag kan se hur ljudet låter av vågformen men det kan inte de flesta. Men om vågformen till exempel ser inträngd ut så hörs det också. Med hjälp av bland annat spektrumanalysator och oscilloskop med digital fosforsimulering kan ljudet analyseras i Omnia 9, säger Leif.

Här visas utsignalen från Omnia 9 med både spektrumanalys och oscilloskop. Spektrumanalysen visar mono-delen, 19 kHz pilotton, stereounderbärvåg, och RDS. – Oscilloskopet ser överstyrt ut, men låter faktiskt rent, tack vare Omnia 9:ans slutklipper som använder sig av psykoakustisk distorsionsmaskering för att kunna få en tajt och kompakt vågform utan hörbar distorsion, säger Leif.