__MAIN_TEXT__

Page 1

Årgång 18 / 2015 - Nr: 38

Utgiven av Tenala byarådsförening r.f.

Nu är det klippt Sakset hyllytetään Sidan - Sivu 14

Världsmästare i mogen ålder Maailmanmestari ensi yrittämällä Sidan - Sivu 28

i Bli medlem n! in ren ge byarådsfö eksi Liity jäsen untaan! kylätoimik

Tenalas nya daghem och bibliotek Tenholan uusi päiväkoti ja kirjasto Sidan - Sivu 20

Osten återvänder hem Juusto palaa kotiin Sidan - Sivu 4


Byråkrati

Byrokratiaa

Under våren och sommaren drabbades byarådet i två olika ärenden av det som brukar kallas byråkrati. Egentligen är ordet fel, för i själva verket är det fråga om snåriga regelverk. Reglernas syfte är gott. Strävan är att göra samhället tryggt och rättvist. Problemet är att reglerna i många praktiska situationer hindrar initiativ på ett sätt som känns överdrivet eller förnuftsvidrigt. Ett annat problem är att reglerna ofta innehåller krav på papperskrig och investeringar i utrustning, vilket slår hårt mot det småskaliga och försvårar eller t.o.m. hindrar en begynnande verksamhet att utvecklas. I de här situationerna är det vanligt att idiotförklara de verkställande myndigheterna. Det är att göra saken lätt för sig. Säkert finns det mycket som kan förbättras i myndigheternas verksamhet. Men de verkställande myndigheterna hittar inte på reglerna. Om man gör sig besväret att bekanta sig med regelverken ser man att de grundar sig på lagstiftning. Lagarna kan inte skrivas så att de tar ställning till omständigheterna i enskilda situationer. Därför producerar ministerierna och de centrala ämbetsverken anvisningar för att hjälpa tjänstemännen att fatta de rätta besluten i praktiska situationer. Om besluten är rätt eller fel avgörs i domstol. Myndigheterna följer ständigt med hur deras beslut håller i domstolarna och försöker anpassa sig i enlighet med det. Du får vad du mäter säger ordstävet. Lagens bokstav kommer före ändamålsenligheten. All verksamhet medför risk för olyckor, missbruk eller försummelser. Enda sättet att undvika risker är att göra ingenting. Men hur mycket och vilken sorts restriktioner, påbud och övervakning behövs för att nå en godtagbar risknivå? Olyckor och avslöjanden om missbruk eller försummelser väcker med rätta känslor och får uppmärksamhet. Vi utgår från att varje fall är ett fall för mycket. Det publiceras statistik över olyckorna och deras kostnader för samhället. Följderna av de restriktiva regelverken har svårt att hävda sig i jämförelsen. Samhällets kostnader för övervakning är inte intressant och kostnaderna, eller egentligen inkomstbortfallet, på grund av utebliven aktivitet är svåra att uppskatta. Argumenten för ökad kontroll är starkare än argumenten för tillåtande regler. Regeringen har satt som mål att minska på byråkratin. Det är ingen lätt uppgift men inte omöjlig. Byarådet önskar beslutsfattarna på alla nivåer och i alla partier mod att ta itu med saken och att de når framsteg. Under tiden fortsätter vi att i vår verksamhet följa lagar och bestämmelser även om det betyder att en del goda avsikter inte kan förverkligas. Som motvikt till dessa dystra iakttagelser önskar jag på byarådets vägnar alla läsare en God Jul och ett riktigt Gott Nytt År. Och var försiktiga med stearinljusen så att vi även i fortsättningen får köpa dem fritt. Kent Gustafsson, ordförande

Kesän ja kevään aikana kylätoimikunta kohtasi kahdessa eri asiassa byrokratiaksi kutsutun ilmiön. Oikeastaan sana on väärä, koska kyseessä on monimutkainen säännöstö. Sääntöjen tarkoitus on hyvä. Pyritään turvalliseen ja oikeudenmukaiseen yhteiskuntaan. Monessa käytännön tilanteessa säännöt kuitenkin estävät uusia aloitteita tavalla, joka tuntuu liioittelulta ja järjenvastaisuudelta. Sen lisäksi säännöt usein edellyttävät toimijoilta paperisotaa ja investointeja varusteisiin. Tämä kohdistuu nimenomaan pienimuotoiseen toimintaan ja vaikeuttaa tai jopa estää alkavaa toimintaa kehittymästä. Näissä tilanteissa usein julistetaan toimeenpanevia viranomaisia idiooteiksi. Selitys on liian yksinkertainen. Viranomaisten toiminnassa on varmasti paljon parannettavaa, mutta toimeenpanevat viranomaiset eivät keksi sääntöjä tyhjästä. Jos vaivautuu perehtymään sääntöihin huomaa, että ne perustuvat lainsäädäntöön. Lakeja ei voi kirjoittaa niin, että niissä huomioitaisiin käytännön tilanteiden olosuhteet. Ministeriöt ja keskusvirastot tuottavat ohjeita virkamiehille päätösten tekemiseksi yksittäisissä tilanteissa. Päätösten oikeellisuus punnitaan tuomioistuimissa. Viranomaiset seuraavat jatkuvasti päätöstensä pitävyyttä oikeudessa ja sopeuttavat toimintansa sen mukaisesti. Mitä mittaat sitä saat sanoo sananparsi. Lain kirjain voittaa tarkoituksenmukaisuuden. Kaikenlainen toiminta sisältää onnettomuuksien, väärinkäytösten ja laiminlyöntien mahdollisuuden. Paras tapa välttää riskejä on olla tekemättä mitään. Mutta minkälaisia kieltoja ja velvoitteita ja kuinka paljon valvontaa tarvitsemme hyväksyttävän riskitason saavuttamiseksi? Onnettomuudet ja paljastuneet väärinkäytökset ja laiminlyönnit herättävät oikeutetusti tunteita ja ne saavat huomiota osakseen. Lähtökohtana on, että jokainen tapaus on liikaa. Onnettomuuksista ja niiden yhteiskunnalle aiheutuvista kustannuksista julkaistaan tilastoja. Rajoittavien sääntöjen seuraukset eivät pärjää tässä vertailussa. Valvonnan kustannuksista ei julkaista tietoja ja toimimattomuudesta ja toteutumatta jääneiden aloitteiden yhteiskunnalle aiheuttamat kustannukset, tai saamatta jääneet tulot, on vaikea arvioida. On helpompaa perustella tarkempaa valvontaa kuin sallivampaa säännöstelyä. Hallituksen tavoitteena on byrokratian vähentäminen. Tehtävä on vaativa mutta ei mahdoton. Kylätoimikunta toivottaa kaikissa puolueissa ja kaikilla tasoilla toimiville päätöksentekijöille rohkeutta tarttua toimeen ja toivoo heille menestystä. Sillä välin jatkamme toiminnassamme lakien ja sääntöjen noudattamista vaikkakin se merkitsee, että jotkut hyvät aikomukset jää toteuttamatta. Vastapainona näille synkille havainnoille toivotan kylätoimikunnan puolesta kaikille lukijoille Hyvää Joulua ja Onnellista Uutta Vuotta. Ja käsitelkää kynttilöitä varovasti jotta jatkossakin saamme ostaa niitä vapaasti. Kent Gustafsson, puheenjohtaja

2 |


Tenala byarådsförening rf Tenholan kylätoimikunta ry Styrelsen 2015 hallitus Ordförande / Puheenjohtaja Kent Gustafsson 040 504 5171 kent.m.gustafsson@gmail.com

Medlemmar / Jäsenet Jenny Fabritius 0400 514 042 jenny.fabritius@raseborg.fi

Viceordförande / Varapuheenjohtaja Magnus Selenius 0400 844 030 selema@surfnet.fi

Kjell Lindholm 040 830 3422 kjell.lindholm@gmail.com

Sekreterare / Sihteeri Börje Broberg 044 541 0679 brunos@minmail.fi Kassör / Kassanhoitaja Lars-Ove Backman 0400 202 728 larre.backman@pp.inet.fi

Jan Lindroos 0440 542 121 jan.lindroos@2me.fi Mari Selenius 040 7656 692 mariselema@gmail.com

ÅRGÅNG 18 - VUOSIKERTA 18 Tenalablade utkommer två gånger per år. E-post: info@tenala.fi Tel: 044 7888 453 FO-nummer: 2514277-7 Utgivare: Tenala byarådsförening rf Ansvarig utgivare: Kent Gustafsson Ansvarig redaktör: Börje Broberg I redaktionen: Annika Forsström Foto: Jenny Rehnström m.fl. Översättning: Johan Lindgren (delvis) Produktion: MR MEDIA Oy Ab Upplaga: 1 800 ISSN: 2323-7384 Tenalablade ilmestyy kaksi kertaa vuodessa. S-posti: info@tenala.fi Puh.: 044 7888 453 Y-tunnus: 2514277-7 Julkaisija: Tenala byarådsförening rf Vastaava julkaisija: Kent Gustafsson Vastaava toimittaja: Börje Broberg Toimituksessa: Annika Forsström Kuvat: Jenny Rehnström y.m. Käännökset: Johan Lindgren (osittain) Tuotanto: MR MEDIA Oy Ab Levikki: 1 800 ISSN: 2323-7384

Bli medlem

Bli medlem i Tenala Byarådsförening r.f. Genom att bli medlem understöder du byarådets verksamhet. Medlemsagiften är 5€ / person (2015) Kontonummer: FI54 4055 5820 0131 62 Vänligen skriv namn och postadress i meddelandefältet så att vi kan posta Tenalablade till din hemadress. De som har fast adress utanför Tenala får Tenalablade hem per post om de betalar medlemsavgiften

Läs tidigare årgångar på nätet tenala.fi

ÅRG ÅNG 18 / 201 r.f. byaråds förening 5 - Nr: 37 Utgiven av Tenala

2014 - Nr: 36 ÅRGÅN G 17 /

Liity jäseneksi!

Tule tukemaan Tenholan kyläyhdistyksen toimintaa ja liity jäseneksi. Jäsenmaksu on 5€ / henkilö (2015) Yhdistyksen tilinumero: FI54 4055 5820 0131 62 Maksaessasi muista ilmoittaa nimesi ja osoitteesi, jotta voimme postittaa sinulle Tenalablade! Tenholan ulkopuolella vakituisesti asuvat saavat Tenalablade’n kotiinsa maksamalla jäsenmaksun.

Utgi ven

av Tena la

Daghemmet -biblioteket tar

Päiväkoti

byar ådsf

ören ing

ottua

us alkaa hahm

-kirjastorakenn

s Drömmar uppfyll minen Unelmien toteutta

Avlopp och gemensa vatten mt i Hult a Hultan kylä vesi ja viemn yhteinen äri

Sid / Sivu 10-11

Sid / Sivu 26-27

Sid / Sivu

Ny församling Uusi seurakunta

Naturen hittades

-Tenhol Sid / Sivu

asta löy

Prästgården 7

Pappila

s nyck

en speciel

Sid / Sivu

l lingonp

noikku

dettiin erik

fann sitt som Jon och Victoria utvecklas efterhand. Det var i Tenala fortsätter och i Villa Christine Verksamheten

ia Jon ja Victor ikkansa. Villa Christinen Tenholasta unelmapa löysivät Jon ja Victoria ja kehittyy. Christinessä jatkuu Toiminta Villa

Sid / Sivu 16-17

30-31

lanta

oinen puo

lukka

Sid / Sivu 24-26

”Det hä

Villa Christine. och Victoria på drömställe

12-13

Mera ost från Tena la Enemmän Tenholas juustoja ta

Sid / Sivu 20-21

-I Tenala

Luonno

Jon

r.f.

form

nd er i i trean hållas nakvar NTH vill ”Te ladett lag på n har Tenala fått ag

Gennarby viken runt 60 år Gennarby ympäriju nlahden oksu 60 vuotta

Tenala Ten ”Ekenäsn en 2015 - Ten holassa tapah sessa tuu”... holap ejdkolmo nsa ens sve mm.ä/paikka yms. saanut joukkueen NTH säilyttäatta nska för äivä 2015”... on Tenhola Hiukan huomaam samling divisioonaan. Sid / Sivu 14-15 palloilulajin 3. sommar 2015”...

Sid / Sivu

32-33

Lite i skymunda i bollsport. division 3-nivå

Sid / Sivu

4-7

Lue vanhat vuosikerrat netistä tenala.fi | 3


Brandsläckareservice Brandsäkerhetsutrustning Säkerhetsmärkning

Honda Småmaskiner AGA Gasförsäljning Svetstillbehör

www.tekno-test.fi

Industrigatan 3 10600 Ekenäs tore.lindberg@tekno-test.fi 019 241 3429 / 0400 805 347

Tel.: / Puh: 019 245 0535 Vi betjänar: / Palvelemme: Må-Fre / Ma-Pe 10.00-17.00

4 |


Osten återvänder hem Juusto palaa kotiin Det blev en lång parentes, men snart blir det igen dags för osttillverkning i det som i allas mun ännu kallas Valios. Men det skall ske också mycket annat i den stora fastigheten. Den blir en by i byn.

...jatkuu sivulla 7...

F/K: Jenny Rehnström

...fortsätter på nästa sida...

Tauko on ollut pitkä mutta pian valmistetaan taas juustoa vieläkin Valiona tunnetussa kiinteistössä. Lisäksi kiinteistössä tulee tapahtumaan paljon muutakin. Paikasta tulee kylä kylässä.

| 5


Här lagras Tenalaosten – Tässä varastoidaan Tenholajuusto

Sex tusen kvadratmeter varma utrymmen plus liderbyggnad plus en ur bruk tagen transformator bytte ägare, när Raseborgs stad sålde mejerifastigheten till Frimans. Småningom skall byggnaderna inrymma alla slag av verksamhet, inte bara osttillverkning. Men det kommer att ta tid, för en stor del av byggnaderna kräver en hel del reparationer. P-O Friman sätter inte upp någon tidtabell för när det ena eller det andra skall vara klart, allt får ta den tid det kräver. Klart är förstås, att osttillverkningen sätter igång i den gamla ysteribyggnaden så fort som möjligt. När både ysteri och lager är stora och välplanerade, kan allt skötas på ett enklare sätt med maskinkraft i stället för muskelkraft. Ostlagret kan flytta så snart en ytrenovering av lagret är gjord.

Företagare vill flytta in Redan nu har P-O fått telefonsamtal av företagare som vill hyra upp utrymmen för sin verksamhet. Det handlar både om befintliga företag och om sådana, som startar upp när de har plats för verksamheten. En del av dem som frågat kommer från utanför Tenala och blir ett tillskott i 6 |

Tenalas företagsflora. P-O ser framför sig mejeriområdet som en livlig liten by i kyrkobyn, med massor av aktiviteter.

Önskemål från turister I Frimans diversehandel har bland andra husvagnsturister frågat efter ett ställe där de kunde hyra en tvättmaskin för sin byk. Ibland också en plats i närheten att ställa sin husvagn/husbil eller en plats att övernatta på. Det kan bli verklighet, kanske redan nästa sommar. I övrigt får tiden utvisa vad kvadratmetrarna används till.

Stadens verksamhet Men vad kommer det att hända med den verksamhet som pågår i byggnaderna just nu? MBI har några kurser i husen och stadens interna service har sitt lager där. Tillsvidare har staden och P-O inte diskuterat MBI-kurserna, den diskussionen kommer väl så småningom, tror P-O. Rätt klart är att intern service hålls kvar där den finns också nu.

Valioanställda välkomnas. När ostproduktionen väl kommit igång vill P-O bjuda in alla dem, som arbetade

F/K: Jenny Rehnström

hos Valio att se den nya osttillverkningen. De blir de första att gå igenom det som också andra i framtiden kan få, en guidad tur genom mjölkens väg till färdig ost. Han hoppas också att de som jobbat i mejeriet skall berätta minnen från deras tid i arbetet och ifall det finns fotografier i behåll, hoppas han få se dem också. Den som vill vara med kan meddela om sitt intresse i Frimans diversehandel. Mejeriet planerades och byggdes ursprungligen av ostmästaren Ernst Stäuber, som var en av många schweiziska ostmästare som bosatte sig i Finland och inledde osttillverkning här. Han planerade huvudbyggnaden och det som kallas ysteriet, de två centrala byggnaderna på området. Senare planerade ostmästaren Lauri Helle ostlagret, som förenar huvudbyggnaden med ysteriet. Till området hör ännu matsalsbyggnaden där MBI har sin vävkurs, och en bostadsbyggnad i sten. Några uthusbyggnader, en transformator och en stor plåtcistern finns också på området. BB


Näin P-O Friman kuvailee sitä, mitä Tenholan kirkonkylän länsiosassa vähitellen tulee tapahtumaan nyt kun Frimanin ja Raaseporin kaupungin välinen kauppa on valmis. Kuusituhatta neliömetriä lämmintilaa, liiteri ja käytöstä otettu muuntamo kuuluvat kauppaan. Nyt alkaa kunnostustyöt ja sen jälkeen toivottavasti rakennuksissa alkaa vilkas toiminta, siis paljon muutakin kuin juuston valmistusta. Juustonvalmistus ja varastointi siirretään välittömästi sinne missä juoksutus ennenkin tapahtui, muiden tilojen kunnostaminen saa vaatimansa ajan. Juuston osalta nämä uusvanhat avarat tilat mahdollistavat myös koneellisen käsittelyn, mikä on ollut mahdotonta P-O:n edellisissä tiloissa.

Yrtittäjiä tulossa Jo nyt P-O on saanut yhteydenottoja sellaisilta yrittäjiltä, jotka haluavat siirtää toimintansa näihin rakennuksiin. Joukossa on sekä jo toimivia yrityksiä että sellaisia, jotka aloittavat toimintansa kun saavat tiloja käyttöönsä. Ilahduttavaa on myös se, että Tenholan yrittäjäpalettiin tulee muualta uusia yrittäjiä.

Turistien toivomuksia Friman’in sekatavarakaupassa keskellä kylää käy kesäisin sellaisia turisteja, jotka kysyvät erilaisia palveluja, joita Tenholassa ei ainakaan vielä ole. He haluaisivat pestä pyykkinsä, pysäköidä matkailuautonsa johonkin yöksi, tai jopa vuokrata huoneen yöpymistä varten. Mahdollisesti nämä, tai ainakin joku niistä palveluista on mahdollisia jo ensi kesänä.

Kaupungin toiminta Mitä sitten tapahtuu tämänhetkiselle toiminnalle rakennuksissa? Kansalaisopiston kurssit käyttävät tiloja ja kaupungin sisäisellä palvelulla on varasto siellä. P-O:n mukaan kansalaisopiston kursseista ei vielä olla keskusteltu, varastotilat jäävät luultavasti kaupungin käyttöön.

Kutsu entisille työntekijöille Kun juustonvalmisus on kunnolla aloitettu, P-O haluaa kutsua kaikki Valion entiset työntekijät tutustumaan uuteen juustolaan. He saavat ensimmäisinä käydä siinä esittelytilassa, jossa näkee mai-

don tien valmiiksi juustoksi. Myöhemmin muillakin on mahdollisuus osallistua opastettuihin käynteihin juustolassa. P-O toivoo että Valiossa työskennelleet kertoisivat vanhoja muistoja ajastaan juustolassa ja jos heillä on valokuvia, he ottaisivat ne mukaansa. Ne vanhat Valiolaiset jotka haluavat osallistua esittelyyn voivat ilmoittautua Friman’in sekatavarakaupassa (Frimans diversehandel). Meijerin suunnitteli ja rakensi alunperin juustomestari Ernst Stäuber, yksi monista Suomeen muuttaneista sveitsiläisistä juustomestareista. Hän suunnitteli alueen kaksi keskeistä rakennusta, päärakennuksen sekä tilat juoksuttamiseen. Näitä yhdistävän juustovaraston suunnitteli myöhemmin Lauri Helle. Alueella on myös ruokala, jossa pidetään kansanopiston kudontakurssit, sekä kivinen asuinrakennus ja lisäksi muutama varastorakennus, muuntaja sekä suuri säiliö. BB

Flitiga gångare Folkhälsan i Tenala har flitiga medlemmar. Så flitiga att de hämtat diplom åt sin förening för andra året i rad. Folkhälsanföreningarna tävlar nämligen mot varandra i Hälsostegen, där man registrerar de aktivas antal steg som de tagit under sina motionsvandsringar under året. Folkhälsan i Tenala var flitigast bland de större föreningarna, med över 150 medlemmar. Resultatet för en förening är totalantalet steg dividerat med antalet medlemmar. Av Tenalaföreningens 222 medlemmar har nittio deltagit i Hälsostegen och med det tog de totalsegern i tävlingen år 2014 och igen i år. Vi gratulerar. | 7


RIVER BYGGNADE

R

FLISAR RÖJER SLY MOTTAGNING AV TRÄAVFALL

Tel. 0400 844 030

Målar inne-ute - Slipar golv och lackar Kaklar - Skylift - även uthyrning Tapetserar - Mattläggning Mindre träarbeten Pålarfvägen 35, 10570 Bromarf, tel. 040 575 6228

8 |


Rolfs TAXI 0400 225 627 Rolf Tรถrnroos

| 9


Han har koll på Tenala Tom Simolas arbetsresa för honom åtminstone tillsvidare förbi Tenala. Då passar han också på att vända från väg 52 till något mål. Som att köpa glass i Sillböle, ost i kyrkobyn, eller bara för att se sig omkring.

Tom Simola tillträdde som stadsdirektör i Raseborg i början av hösten och har alltså några månaders erfarenhet av sin nya kommun. Han kom till den sammanslagna kommunen Raseborg från Kimitoöns kommun, som bildades samma år som Raseborg, år 2009. Han känner till alla de känslor, som en samgång väcker hos invånarna, när ett tidigare kommuncentrum blir en tätort bland andra i storkommunen. Det känns ju inte bra när någon kommunal service inte mera finns där den tidigare fanns. Men om man till exempel tänker på Tenala, så tycker Tom Simola att det finns livskraft här, med driftiga företagare och ett rikt föreningsliv som ger tilltro till det egna området.

Tredje sektorn Företagarna och den tredje sektorn är viktiga när det gäller framtiden i närområdet, säger Simola. Kommunen finns till för att ge en grundaktivitet, sedan skall det finnas andra aktörer som funderar ut och verkställer det övriga som bör göras för invånarnas trivsel. Tenala har ett rikt föreningsliv och har på det sättet alla möjligheter att också i fortsättningen må bra. Staden har ju också satsat på både ett nytt dagis och ett nytt bibliotek, en välkommen satsning.

Spara med förstånd När detta skrivs pågår samarbetsförhandlingar inom staden och naturligt nog är det många som känner oro inför resultatet av förhandlingarna. För Tenalas del är det köksfunktionerna och deras fortbestånd som sysselsätter tankarna. Tom Simola, som inte deltar i förhandlingarna, säger om köken att Tenala inte är en minienhet där det skulle vara lätt att skrota något sådant som köksfunktioner. Det finns skola, dagis, serviceboende och dessutom äldre befolkning i periferin som alla har behov av köksservice. Hur det går i förhandlingarna får tiden utvisa. 10 |


Bättre information Som ny stadsdirektör har Tom Simola förstås många tankar om hur han vill leda staden Raseborg. Det han i det här sammanhanget nämner är informationen. Han säger, att han ser fram emot en bättre kommunikationsgång, både inom stadens administration och utåt mot alla kommuninvånare. Vad annat Tom Simola har i tankarna får vi säkert uppleva med tiden.

Så här berättar Tom Simola om sig själv. Han blev student från Kimitoöns gymnasium 1987, Juris kandidat vid Turun Yliopisto 1993 och vicehäradshövding året därpå. Han har arbetat inom bankväsendet från 1995 till 2001, då han valdes till kommundirektör i Kimito och 2009 Kimitoöns kommun till i år. Han är 47 år, familjen består av fru och tre söner, 20, 18 och 14 år. Han berättar att han träffade sin

fru när de båda började i gymnasiet. Men det var på en dans i Tenala som det sade klick mellan dem. Familjens eventuella flyttning till Raseborg beror på sönernas tidtabell, säger Simola. BB

Hän tuntee Tenholan Ainakin toistaiseksi Tom Simola ohittaa työmatkallaan Tenholan. Silloin hän saattaa poiketa tieltä 52 ostamaan jäätelöä Sillbölestä, juustoa kirkonkylästä tai vain katsoakseen ympärilleen. Tom Simola aloitti Raaseporin kaupunginjohtajana syksyn alussa ja hänellä on siis muutaman kuukauden kokemus uudesta kunnastaan. Liitoskunta Raaseporiin hän tuli niinikään vuonna 2009 perustetusta Kemiönsaaren kunnasta. Hän tietää tunteet, joita kuntaliitos herättää asukkaissa, kun entisestä kunnan keskustasta tulee suurkunnassa taajama muiden joukossa. Ei tunnu hyvältä kun kunnallisia palveluita ei enää saa vanhasta tutusta paikasta. Tom Simola kokee kuitenkin, että Tenholasta löytyy elinvoimaa aloitteellisten yrittäjien ja rikkaan yhdistystoiminnan muodossa. Nämä luovat uskoa omaan alueeseen.

Kolmas sektori Yrittäjät ja kolmas sektori ovat tulevaisuutta ajatellen lähialueelle tärkeitä, sanoo Simola. Kunta tarjoaa perustoiminnot, jonka jälkeen tulee löytyä muita toimijoi-

ta ideoimaan ja toteuttamaan asukkaiden viihtyvyyden kannalta tärkeitä tehtäviä. Tenholassa on, rikkaan yhdistystoiminnan ansiosta, kaikki mahdollisuudet elää hyvin tulevaisuudessakin. Kaupunki on myös ansiokkaasti panostanut niin uuteen päiväkotiin kuin kirjastoonkin.

Järkeä säästöissä Tätä kirjoitettaessa on kaupungissa käynnissä yt-neuvottelut, ja monet ovat luonnollisesti huolissaan neuvottelujen tuloksesta. Tenholan osalta ajatukset keskittyvät keittiötoimintoihin ja niiden jatkumiseen. Tenholan keittiö ei ole miniyksikkö, josta helposti voisi luopua, sanoo Tom Simola. Niin koulut, päiväkodit ja palveluasuminen kuin haja-asutusalueille asuva vanhempi väestö tarvitsevat keittiöpalveluita. Aika näyttää miten neuvotteluissa käy.

Parempaa tiedottamista Uutena kaupunginjohtajana Tom Simolalla on tietenkin monia ajatuksia siitä miten hän haluaa johtaa Raaseporia. Tässä yhteydessä hän mainitsee tiedottamisen. Simola sanoo odottavansa parempaa tiedonkulkua niin sisäisesti kaupungin hallinnossa kuin ulospäin kuntalaisille. Mitä muuta Tom Simolalla on mielessä, saamme varmasti ajan myötä selville. Tom Simola kertoo itsestään että hän suoritti ylioppilastitkinnon Kemiönsaaren lukiossa, hänestä tuli oikeustieteen kandidaatti 1993 ja seuraavana vuonna varatuomari. Hän on työskennellyt pankkimaailmassa 1995–2001. Hänet valittiin Kemiön kunnanjohtajaksi 2001. Vuonna 2009 hän jatkoi yhdistyneen Kemiönsaaren kunnanjohtajana. Hänen ikänsä on 47 vuotta, hänen perheensä jäsenet ovat vaimo ja kolme poikaa, 20, 18 och 14 vuotta. Hän kertoo myös että han tapasi vaimonsa kun he aloittivat opinnot lukiossa, heistä tuli pari kun he kävivät tansseissa Tenholassa. Perheen mahdollinen muutto Raaseporiin tapahtuu poikien aikataulun mukaan. BB

| 11


BYGGNADSARBETEN RAKENNUSTYÖT Listerbyvägen 8, 10520 Tenala Tel. 019 245 0564, 0400 477 007 E-mail: bygg.gronroos@brev.fi

• • • •

Bokföring Löneräkning Kontorstjänster Privata skolningar i excel, göra egna hemsidor, datorhantering, m.m

Öppet tisdag – fredag 10-17, lördag 9-13 fram till jul

• • • • • •

Kontorsmaterial Tillbehör för hund och katt Hälsoprodukter Garn och sytillbehör Pysselmaterial Vinterkläder och tillbehör

Annika Forsström, 045-631 68 91, annika.forsstrom@kontoristen.fi Sockenvägen 18, Tenala (Företagarhuset) www.kontoristen.fi, www.tenalamixen.fi

12 |


Sandra Lindholm, coach Sandra Lindholm har tagit steget ut och blivit företagare. Den tidigare frissan och sjukskötaren är nu coach med målet att hjälpa dig att hjälpa dig själv. Det kan vara svårt att förstå, men för Sandra är det något hon upplevt själv och nu vill att andra också skall uppleva. Att våga vara sig själv, att skapa bättre relationer både inom den egna familjen, i jobbet och på fritiden. Vi är fångna i våra invanda mönster och har svårt att bryta dem, och för att göra det behöver vi, som Sandra säger, hjälp av någon att hjälpa oss själva. En coach som genom att ställa de rätta frågorna förmår klienten att själv finna svaren. Sandra har genomgått en utbildning, som för hennes del blir klar i februari. Hon arbetar nu med att bygga upp sin affärsidé och har redan en grupp övningsklienter inom ramen för utbildningen. Det allt handlar om är en metod, som från USA via Sverige nu också nått vårt land. Sandra hör till pionjärerna här och har förlagt sin centralpunkt till Tenala, där också den tidigare kimitobon numera bor. Men hennes verksamhetsområde är hela Svenskfinland. Hon vänder sig både till privatpersoner och till företag med sin coaching. Och coach i detta sammanhang betyder inte mentor eller terapeut, utan om att hjälpa andra att hitta sina drivkrafter så att klienten får ut mera av sin inneboende potential. Sandras klienter väljer själva hur många gånger de besöker henne, men fem gånger är ett rätt vanligt antal. Klienterna coachas antingen enskilt eller i grupp. Om du vill bekanta dig med Sandra Lindholms tankar, kan du gå in på hennes blogg www.sandra.lindholm.com. Hon håller åtminstone på med att lägga till något alldeles nytt i Tenalas företagsflora och har fått sitt arbetsutrymme i Företagarhuset. BB

F/K: Jenny Rehnström

Sandra Lindholm on ryhtynyt yrittäjäksi. Entinen kampaaja ja sairaanhoitaja on nyt valmentaja, coach, valmiina auttamaan sinua auttamaan itseäsi. Voi olla vaikea ymmärtää mistä on kysymys, mutta Sandralla on omakohtaista kokemusta tästä, ja nyt hän haluaa muidenkin kokevan jotakin samanlaista. Eli uskallusta olla oma itsensä, luoda parempia suhteita sekä omassa perheessä että työssä ja vapaa-aikana. Olemme kangistuneet tuttuihin kaavioihin, ja meillä on vaikeuksia murtautua niistä ulos. Onnistuaksemme tässä tarvitsemme, kuten Sandra sanoo, apua pystyäksemme itse auttamaan itseämme. Siis valmentajan esittämään oikeita kysymyksiä, jotta asiakas itse kykenisi löytämään oikeat vastaukset. Sandra on käynyt kurssin, joka hänen osaltaan päättyy helmikuussa. Hän rakentaa parhaillaan liikeideaansa, ja hänellä on jo, osana koulutusta, ryhmä harjoitteluasiakkaita. Kyseessä on menetelmä, joka on Ruotsin kautta saapunut meille Yhdysvalloista.

Sandra kuuluu menetelmän uranuurtajiin Suomessa. Entinen kemiöläinen on sijoittanut toimintansa Tenholaan, jossa hän nykyään asuu. Hänen toiminta-alueensa kattaa kaikki ruotsinkieliset alueet Suomessa ja kohderyhminä ovat sekä yksityishenkilöt että yritykset. Tässä yhteydessä coachilla ei tarkoiteta nopeita tuloksia tavoittelevaa valmentajaa tai mentoria, vaan henkilöä joka auttaa ihmisiä löytämään motivaation joka antaa heille mahdollisuuden paremmin käyttää omaa potentiaaliaan. Sandran asiakkaat päättävät itse kuinka monta kertaa he tapaavat – viisi tapaamista on aika tavallinen määrä. Asiakkaat tulevat joko yksin tai ryhmissä. Osoitteessa www.sandralindholm.com löytyy Sandra Lindholmin blogi, jossa voit tutustua hänen ajatuksiinsa. Sandra on tuomassa Tenholan yritysmaailmaan jotain aivan uutta. Hänen työtilansa on Yrittäjätalossa. BB

| 13


Vaktbyte i frisersalongen Det var i oktober 1974 som Eki’s raksalong öppnade dörrarna första gången. Nu har det gått 41 år och Erik Lindholm ”Eki” tyckte det var tid att gå i pension och ge över till någon annan. Victoria Grönlund som bara är 19 år och nyutbildad frisör hade inte tänkt börja med en egen salong så tidigt, men när hon fick chansen att ta över så tog hon den. Förutom att klippa hår gör Victoria akrylnaglar och i planerna finns att också börja med ögonfransförlängningar. Eki minns att i början av sin karriär var det långt hår som gällde. Alla hade minst axellångt hår, både damer och herrar. Nu ska halva huvudet vara rakat, det tycker jag inte riktigt om, säger Eki.

Eki tackar Tenalaborna för förtroendet de haft för honom, och önskar att de i fortsättningen anlitar Victoria. AF

Stamkundsförmån kan man kanske kalla det, att besöket hos barberaren inte bara handlar om att få håret klippt. Besöket innefattar också en livlig diskussion som pågår från det man sätter sig i stolen tills man har betalat för klippningen. Och håret, det är ju precis som man vill ha det. Att komma överens om hur håret skall vara tar bara ett ögonblick, innan pratet sätter igång. Dagens diskussion kan handla om vad som helst, senast var det mårdar på mellantaket, något vi båda råkat ut för.

Besöket blir en stund att lufta sina känslor och erfarenheter och berätta nyheter, när man ändå sitter stilla och låter barberaren sköta sitt. Det har varit ett nöje att besöka Eki allt sedan 1977. Jag och säkert många med mig är glada över att Eki, när han nu drar sig tillbaka, får en efterträdare. Vi välkomnar Victoria som tar över verksamheten. Hoppas på lika livliga diskussioner tillsammans med henne. Och förstås ser jag fram emot Victorias tankar om hur frisyren skall se ut. Kanske det blir en frisyrrevolution i Tenala. BB

F/K: Jenny Rehnström

14 |


Vahdinvaihto parturissa Ekin parturi-kampaamo avasi ovensa ensimmäistä kertaa lokakuussa 1974. Siitä on nyt 41 vuotta ja Erik ”Eki” Lindholmista tuntui, että on aika jäädä eläkkeelle ja etsiä seuraaja. Victoria Grönlund on 19-vuotias vastavalmistunut kampaaja, joka ei vielä ollut ajatellut hankkia omaa kampaamoa, mutta päätti kuitenkin tarttua tilaisuuteen. Hiustenleikkuun lisäksi Victoria tekee akryylikynsiä ja aikoo tulevaisuudessa ottaa valikoimiinsa myös ripsienpidennykset. Eki muistaa, että hänen uransa alkuaikoina niin naisilla, kuin miehilläkin oli pitkät hiukset. Eki ei oikein pidä siitä, että

nykyään pitäisi kaikilla olla puolet päästä ajeltuna. Eki kiittää tenholalaisia luottamuksesta ja toivoo heidän jatkossa siirtyvän Victorian asiakkaiksi. AF

Parturissa käynti ei välttämätta koske ainoastaan hiuksien leikkaamista, ainakin kanta-asiakkaan etuihin kuuluu vilkas keskustelu, joka alkaa heti kun asiakas istuu tuoliin ja päättyy kun toimutus on päättynyt ja lasku maksettu. Tietenkin ehdittiin sopia tämän kerran kampauksesta, siihen meni ehkä puoli minuuttia.

Keskustelu voi koskea mitä asiaa tahansa, viimeksi aiheena oli näätäperhe välikatolla, jonka yllätyksen me molemmat olimme kokeneet. On ollut ilo käydä Ekin luona vuodesta 1977 alkaen. Minä ja moni muu olemme iloisia siitä, että Victoria jatkaa Ekin seuraajana. Toivottavasti keskustelut ovat yhtä vilkkaita hänen kanssaan. Ja tietenkin odotan Victorian mielipiteitä kampauksista. Ehkä hän aloittaa frisyyrivallankumouksen Tenholassa BB

Vikingatema på förnyade Tenaladagen Tenaladagen gick i år av stapeln lördagen den 25 juli. Temat för i år var Vikingar och hela dagen var fullspäckad av program. Besökarantalet uppskattades till 3500 personer. För att få en ny look på upplägget av Tenaladagen hade Tenala Byaråd i år utsett två ansvarspersoner, Jenny Fabritius och Mari Selenius, vars uppgift var att organisera, planera och koordinera dagen. De sammankallade i sin tur till planeringsmöten. Planeringsmötena, som var frivilliga och öppna för alla, lockade många aktiva medlemmar från olika föreningar. Föreningarna som deltog i planeringen var Folkhälsan i Tenala, Mopoklubben Racerborg, NSP, Tenala-Bromarf Företagare, Tenala Båtklubb, Tenala Hundförening, Tenala Idrottsförening, Tenala Marthaförening och Tenala Ungdomsförening. En annan viktig aktör var Frimans som också deltog i planeringsmötena och kom med massor av idéer och förslag.

Planeringen och förberedelserna har varit ett roligt och trivsamt samarbete föreningarna emellan. Det är roligt att så många föreningar deltar och ger av sin tid trots att Tenaladagen inte bringar ekonomisk vinst för deras del. I år satsades mera på marknadsföring. Grundtanken med Tenaladagen är att

Tenala ska bli mera synligt och att både bybor och utomstående ska få uppleva att ”de e betär i Tenala”. Tenaladagen 2016 är redan under planering och blir förhoppningsvis en minst lika stor händelse.

| 15


En mix av varor Plötsligt utökades sortimentet av varor i Tenala betydligt, när TenalaMixen öppnade i kyrkobyn. Annika Forsström har nämligen varor från åtta Ekenäsbutiker på sina hyllor i Företagarhuset. Det är situationen just nu, mera kan det komma senare, säger Annika.

Kombination av sysslor Tanken var för Annika att kombinera olika saker för att sysselsätta sig själv. Hon har också ett annat företag i samband med affären, nämligen ’’Kontoristen’’. Inom det företaget fortsätter hon i egen regi med bokföringstjänster och löneräk-

ning, sådant som hon tidigare gjort som anställd hos ett företag i branschen. Hon ville starta eget och när hon ändå skulle hyra arbetsutrymme för Kontoristen, så kom hon på idén att kombinera med en affär av det slag hon nu har mixat ihop.

Alltid något nytt Det är alltså åtta olika affärers varor Annika nu saluför i Tenala. På det sättet finns det att på nära håll köpa hälsopreparat, garn, textilier, pyssel, kontorsmaterial, godis, hundvårdsartiklar och sådant som har att göra med fiske. Annika har också gjort en förfrågan till staden om att kunna ha broschyrer och annat, som kan intressera förbiresande som vill ha information om Raseborg. Senare kan det tillkomma annat, idéer finns, säger Annika. Men i det här skedet vill hon inte säga något konkret om den saken, det kommer senare.

Galleri En sak hon ändå nämner är att hon hoppas kunna erbjuda plats för små utställningar, som ett galleri. Det hon tänker på är målningar och fotografier av intresserade konstnärer och fotografer. Naturligtvis kan det också vara annat som någon vill visa upp. Huvudsaken är att den gamla banksalen i Företagarhuset visar fram och bjuder ut en variation av varor och föremål både för köpare och dem som vill se på galleriets utställningar. Många har redan varit på besök i TenalaMixen, på öppningsdagen var det kring hundra personer som tittade in. Tillsvidare har Annika öppet tre dagar i veckan, torsdag till lördag. Affärer som Annika samarbetar med är Melles hälsoshop, Lankalinja, Tyghallen, Minishop, Kontorama, Österby kiosk, Pamsus hundvård, Karis sport och fiske. BB

F/K: Jenny Rehnström

16 |


Lajitelma tavaroita Tavaravalikoima Tenholassa laajeni kertaheitolla merkittävästi, kun TenalaMixen avasi ovensa kirkonkylässä. Annika Forsströmin hyllyillä Yrittäjätalossa on tuotteita kahdeksasta tammisaarelaiskaupasta. Tämä on tilanne juuri nyt mutta myöhemmin voi tulla lisää, sanoo Annika.

Tehtävien yhdistelyä Työllistääkseen itsensä Annikan ajatuksena oli yhdistää eri asioita. Hänellä on liikkeen yhteydessä toinen yritys nimeltään Kontoristen. Tämän puitteissa hän yrittäjänä tarjoaa aikaisemmin alan yrityksen palveluksessa tekemiään kirjapito- ja palkanlaskentapalveluita. Annika halusi perustaa jotain omaa, ja kun hänen oli Kontoristenia varten vuokrattava työskentelytila, syntyi ajatus hänen nyt yhdistämästään liikkeestä.

Aina jotain uutta Annikalla on siis Tenholassa myynnissä kahdeksan eri kaupan tuotteita. Näin saatavilla on niin terveystuotteita, lankoja, kankaita ja makeisia kuin askartelu-, konttori-, koiranhoito- ja kalastustarvikkeita. Annika on tiedustellut kaupungilta mahdollisuutta tarjota mm esitteitä matkailijoille, jotka kaipaavat tietoa Raaseporista. Myöhemmin voi tulla lisää sillä ideoita on, sanoo Annika. Hän ei tässä vaiheessa halua tarkemmin puhua näistä asioista vaan niiden aika tulee myöhemmin.

Galleria

vaajien maalausten ja kuvien esittely, ja toki mukana voi olla myös muita luovan työn tuloksia. Pääasia on, että Yrittäjätalon vanhasta pankkisalista löytyy monipuolisesti tavaraa ja esineitä niin ostajille kuin gallerian näyttelyistä kiinnostuneille. TenalaMixenillä on jo ollut runsaasti kävijöitä, avajaispäivänä noin sata henkilöä. Toistaiseksi Annika pitää liikettä auki kolme päivää viikossa torstaista lauantaihin. Yritykset, joiden kanssa Annika tekee yhteistyötä ovat Melles Hälsoshop, Lankalinja, Tyghallen, Minishop, Kontorama, Österby kiosk, Pamsus hundvård sekä Karjaan urheilu ja kalastus. BB

Annika mainitsee kuitenkin haluavansa tarjota galleriatyyppiset tilat pienemmille näyttelyille. Hänen ideansa on sekä kiinnostuneiden taiteilijoiden että valoku-

Uudistuneen Tenholanpäivän viikinkiteema Tenholanpäivä pidettiin tänä vuonna lauantaina 25. heinäkuuta. Vuoden teemana olivat viikingit ja koko päivä oli täynnä ohjelmaa. Kävijämääräksi arvioitiin 3500. Saadakseen uuden ilmeen Tenholan kylätoimikunta valitsi päivän organisointiin, suunnitteluun ja koordinointiin kaksi vastuuhenkilöä, Jenny Fabritiuksen sekä Mari Seleniuksen. Vastuuhenkilöt kutsuivat väkeä suunnittelukokouksiin, jotka olivat vapaaehtoisia ja kaikille avoimia. Suunnittelukokoukset houkuttelivat

useita aktiivisia jäseniä eri yhdistyksistä: Folkhälsan i Tenala, Mopoklubben Racerborg, NSP, Tenala-Bromarf Företagare, Tenala Båtklubb, Tenala Hundförening, Tenala Idrottsförening, Tenala Marthaförening ja Tenala Ungdomsförening. Tärkeä toimija oli myös Frimans, joka osallistui suunnittelukokouksiin ja toi mukanaan useita ideoita ja ehdotuksia. Suunnitteleminen ja valmisteleminen on ollut yhdistysten välistä hauskaa ja miellyttävää yhteistyötä. On hienoa, että

niin moni yhdistys on ollut mukana, vaikkei toiminta olekaan antanut heille rahallista voittoa. Tänä vuonna panostettiin markkinointiin. Tenholanpäivän tarkoituksena on tuoda Tenholalle enemmän näkyvyyttä, sekä antaa niin kyläläisten, kuin ulkopuolistenkin kokea, että ”Tenholassa on kaikki paremmin”. Vuoden 2016 Tenholanpäivän suunnittelu on jo alkanut. Toivottavasti tapahtuma on yhtä onnistunut, kuin tänä vuonna.

| 17


1-41 personer Tfn: 0424 2801, Gsm: 0400-470 285

ralf@surfnet.fi

18 |


coa@surfnet.fi - 10570 Bromarf

Sale Tenala

Sockenvägen 21

Tfn. 010 76 26810

(0,0835 €/samtal + 0,1209 €/min)

Må.-fr. 8-21 Lö. 8-18 Sö. 12-18

Ägarens visitkort

| 19


Tenalas nya daghem och bibliotek

F/K: Jenny Rehnström

Det nya daghemmet Solglimten och Tenala bibliotek började verksamheten i de nya utrymmena i mitten av augusti 2015. En knapp månad senare hade de öppet hus. Många hade samlats i salen denna soliga höstdag för att höra Sixten Lundberg berätta om spöket Biblo som stökade i biblioteket på nätterna. Efter berättelsen kunde man gå runt och bekanta sig med de nya utrymmena. På dagiset är både personalen och barnen mycket nöjda med de nya utrymmena. 20 |

Framförallt just det att det finns så mycket utrymme. Alla ingångar är rymliga och har ordentliga tvättmöjligheter för dagar då det är sämre väder. Alla avdelningar har ett skilt rum som används av förskolebarnen mellan klockan 9 och 13 och som sovsal för de små barnen efter det. När jag frågar barnen vad som är bäst med det nya dagiset ropar de ”allting”. Spindelgungan är en favorit ute på gården. I köket arbetar Monica Nordström. Maten kommer från Höjdens skola men

i daghemmets kök kokar Monica gröt, potatis och ägg. Där gör hon också pannkaka. Till hennes uppgifter hör också att plocka fram, plocka undan och planera inköpen. Eftersom hennes arbetstid är endast fyra timmar om dagen kan det bli lite bråttom ibland. Barnen måste få äta sitt mellanmål i lugn och ro, säger Monica. Heidi Enberg, bibliotekschef, säger att den nya placeringen av biblioteket är mycket bättre än förut då biblioteket fanns i skolan och många trodde att det


endast var ett skolbibliotek. Nu har de mera synlighet tack vare att de befinner sig ute vid vägen. Hon hoppas på fler vuxna besökare än tidigare. Barnen besöker biblioteket flitigt både från daghemmet och skolan, men också med föräldrar vid hämtningsdags. När jag senare går tillbaka för att fråga om besökarantalet vuxit som önskat, säger Ebba Wallenius, biblioteksfunktionär, att det nog varit fler besökare än tidigare och hoppas att det håller i sig. Utlåningen bland yngre barn, upp till tredje klass har ökat, medan det i högre klasser har minskat. Äldre barn, liksom vuxna, läser inte längre lika mycket som förut. Det som lånas mest bland vuxna är skönlitteratur, filmer och inspirationsböcker. Förut lånades också info- och faktaböcker men det har minskat. Biblioteket är öppet med personal tre dagar i veckan. Från Lukas, webbiblioteket, får man beställa böcker som i slutet av veckan körs från Ekenäs bibliotek till Tenala och finns tillhands följande måndag. AF

F/K: Jenny Rehnström

Tenholan uusi päiväkoti ja kirjasto Tenholan kirjasto ja uusi päiväkoti Solglimten aloittivat toimintansa uudessa rakennuksessa elokuun puolessavälissä 2015. Muutaman viikon kuluttua oli avoimien ovien päivä. Tuona aurinkoisena syyspäivänä kokoontui paljon väkeä saliin kuuntelemaan Sixten Lundbergiä ja tarinaa kirjastokummituksesta Biblo, joka sotki kirjastoa öisin. Tarinan jälkeen sai käydä tutustumassa uusiin tiloihin.

Päiväkodissa sekä henkilökunta että lapset ovat erittäin tyytyväisiä uusiin tiloihin. Erityisen tyytyväisiä ollaan siihen, että tilaa on paljon. Kaikki sisäänkäynnit ovat tilavia ja pesumahdollisuudet kurakelejä ajatellen ovat hyvät. Joka osastolla on erillinen huone esikoululaisten käyttöön klo 9 – 13 välillä ja sen jälkeen pienempien lasten päiväunitilaksi. Kysyessäni lapsilta, mikä on parasta uudessa päiväkodissa,

kaikki vastaavat yhtä aikaa: ”kaikki”. Pihalla suosikki on ns. hämähäkkikeinu. Keittiössä työskentelee Monica Nordström. Ruoka tulee Höjdenin koulusta, mutta päiväkodin keittiössä Monica keittää puuroa, perunoita sekä kananmunia. Hän tekee myös pannukakkua. Ruoanlaiton lisäksi Monica kattaa ja tiskaa, sekä suunnittelee seuraavien päivien ostokset. Hänen työaikansa on vain neljä tuntia, | 21


ja välillä tuntuu, että työaikaa voisi olla enemmänkin. Lastenhan täytyy saada syödä rauhassa, toteaa Monica. Kirjastonjohtaja Heidi Enbergin mielestä uuden kirjaston sijainti on paljon parempi kuin aikaisemmin, jolloin kirjasto oli koulun tiloissa ja moni luuli kirjaston olevan vain koululaisten käyttöön. Nyt heillä on enemmän näkyvyyttä, kun kirjasto on tien varrella. Hän toivoo enemmän aikuisia kirjastoon. Lapset käyvät kirjastossa melko vilkkaasti, sekä päiväkodista ja koulusta että vanhempiensa kanssa päiväkodin jälkeen. Kun myöhemmin käyn kysymässä, onko kävijöitä ollut enemmän, kirjastonhoitaja Ebba Wallenius toteaa kävijämäärän onneksi kasvaneen. Nuoremmat lapset, kolmanteen koululuokkaan asti, lainaavat nykyään enemmän kuin aikaisemmin. Sen sijaan ylempien luokkien oppilaat lainaavat vähemmän. Myös aikuiset lukevat vähemmän kuin aikaisemmin.

Kaunokirjallisuus, elokuvat sekä inspiroivat kirjat – kuten tee-se-itse- ja puutarha-aiheiset – ovat eniten lainattuja. Aikaisemmin myös fakta- ja tietokirjoja lainattiin, mutta niiden osalta on lainaaminen vähentynyt. Kirjasto on avoinna henkilökuntineen (kun tämä julkaistaan, kirjastoon pääsee varmaan myös kortilla iltaisin – tämä ei vielä ole voimassa) kolme päivää viikossa. Lukas-nettikirjastosta pystyy tilaamaan kirjoja, jotka tulevat Tammisaaren kirjastosta Tenholaan loppuviikolla ja ovat noudettavissa jo seuraavana maanantaina.

Sixten berättar för barnen – Sixten kertoo lapsille 22 |

AF

Sixten Lundberg i berättartagen – Sixten Lundberg kertoo

F/K: Jenny Rehnström


Tenalas vargrevir består Vargflocken i norra delarna av Tenala skall hållas under uppsikt och kan bli föremål för stamvårdande avskjutning. Men vi får lov att lära oss bo med vargarna nära oss. Reviret kommer att finnas där så länge vargarna själva vill vara där. Det kom fram under ett vargseminarium i Tenala i slutet av oktober. Nu skall man sprida information om vargarna. Den vargflock som har bosatt sig i de nordligaste delarna av Tenala och södra Bjärnå/Kisko består av nio eller tio djur. Det är ett alfapar och deras valpar som bildar flocken, som har orsakat en hel del oro bland invånare främst i byarna Barkala och Kälkala närmast Koskis i Bjärnå. De flesta observationerna av flockens djur har man gjort i trakterna av Koskis gård strax utanför Tenalas nordöstra gräns. Experter menar ändå, att djuren kan röra sig på ett stort område mellan Salo och Lojo och ända ut på Hangö udd. Ett revir kan var kring 100.000 hektar stort.

Fredade djur Eftersom vargen är fredad för att vargstammen skall utvecklas och bli livskraftig, finns det noggranna regler för när det kan vara rätt att döda en individ. Varje beslut har som grund en anhållan om att få avliva en bestämd varg som uppträder på ett sätt som inte är normalt för en varg. Vargen är ett skyggt djur som und-

viker människor, säger experterna. Men ett djur som upprepade gånger rör sig inpå gårdar kan var sjukt, vara ute efter lätta byten som hund och katt eller som till exempel känner lukten av husdjur, kan vara ett djur som måste avlivas. För att ett beslut om avlivning skall tas, behövs det en anhållan, så det är viktigt att alla observationer av varg rapporteras. Polisen har också befogenheter att avliva varg när det finns behov. Målet som myndigheterna ställer upp är att problemvargar så fort som möjligt avlivas.

Stamvårdande avskjutning Det är viktigt att vargen också i fortsättningen är skygg för människor. Därför kan viltcentralen besluta om att det från en flock skall skjutas i, som det heter, stamvårdande syfte en eller ett par vargar, helst de individer som anses kunna vålla skada. Den lokala befolkningen kan anhålla om undantagslov för att fälla en varg. Jordoch skogsbruksministeriet besluter varje år om hur många vargar som får fällas.

Stöd för stängsel De mest utsatta djuren för stora rovdjur är fåren, men också nötkreatur har attackerats på sina beten. För att skydda dem mot angrepp kan ägaren anhålla om understöd av staten för att bygga stängsel som håller angriparna utanför. Det handlar först och

främst om elektriska stängsel. Men ägaren bör också överväga att till natten föra djuren till en skyddad inhägnad.

Samarbetsgrupp Det är Finlands viltvårdscentral som har ansvaret för vargarna och för informationen om vargar till allmänheten. Vid centralen planerar man att bilda en revirsamarbetsgrupp för Tenalaflocken, bestående av representanter för organisationer som jägare, markägare, nyttodjursägare, miljöorganisationer och andra som berörs av en rovdjursflock i närheten. Revirsamarbetsgruppen är gemensam för det område som berörs av reviret, dvs Tenala, Bjärnå, Kisko.

Kontaktpersoner Den som vill rapportera observationer av varg (eller lo och björn) kan göra det till de rovdjurskontaktpersoner, som finns i närheten. Tenala jaktvårdsförenings ordförande Henrik Rehn, rehn.jakt@gmail. com, 0400 470 312, Thomas Österlund i norra Tenala, thomas.osterlund@live. se, 040 720 2564 eller Hans Randström i Bromarv, hasse.randstrom@gmail.com, 0400 310 434. De är intresserade av synobservationer, spår, avföring eller till exempel resterna av ett fällt byte. Och, om inte rapporter finns, så kan man inte heller eliminera oönskade vargar eller andra rovdjur. BB

Var i Tenala? På bilden ser du en del av något, som du kan se i Tenala. Kan du gissa vad det är och var du kan finna det? Om inte, kan du finna svaret längre fram i tidningen.

Tenholassa, mutta missä? Kuvassa näet osan jostakin, jonka voit nähdä jossain Tenholassa. Pystytkö arvaamaan mitä näet kuvassa? Mikäli et keksi mitä näet, voit löytää vastauksen myöhemmin lehdessä. | 23


Tenholan susireviiri on tullut jäädäkseen Pohjois-Tenholan susilaumaa pidetään silmällä ja voi joutua kannanhoidollisen metsästyksen kohteeksi. Mutta meidän on totuttava elämään lähellä susia. Reviiri tulee säilymään siellä missä se nyt on niin kauan kuin sudet niin päättävät. Nämä asiat selvisivät Tenholan susiseminaarissa lokakuussa. Nyt viranomaiset haluavat jakaa susitietoa. Keskustelua herättänyt susilauma on asettunut Tenholan pohjoisimpaan osaan sekä Perniön ja Kiskon eteläosiin. Laumassa on alfapari sekä niiden pentuja, yhteensä 9–10 eläintä. Lauma on huolestuttanut paikallisia, lähinnä Kelkkalan ja Parkkalan väestöä sekä Perniön puolella, Kosken kartanon läheisyydessä, missä suurin osa susihavainnoista on tehty. Asiantuntijat sanovat kuitenkin että eläimet liikkuvat paljon suuremmalla alueella, Salosta Lohjalle ja Hankoniemelle. Lauman koko reviiri voi olla noin 100.000 hehtaaria.

Rauhoitettu eläin Koska susi on rauhoitettu eläin, kun Suomen päämäärä on luoda elinkelpoinen susikanta Suomeen, säännöt siitä koska voidaan lopettaa joku yksilö, ovat tarkat. Jokaisen päätöksen taustana on anomus tietyn yksilön tappamisesta, sellaisen yksilön joka ei käyttäydy sudelle ominaisella tavalla. Susi on arka eläin joka välttää ihmisiä, näin sanovat asiantuntijat. Yksilö joka toistuvasti liikkuu lähellä ihmisasutusta voi olla sairas, etsiä helppoja saaliita kuten kissoja tai koiria, tai tuntee kotieläinten hajun, voi olla sellainen eläin joka on pakko lopettaa. Siihen tarvitaan pyyntö viranomaisille ja sen vuoksi on tärkeää että kaikki susihavainnot ilmoitetaan. Poliisilla on oikeus ampua susi kun siihen on tarpeeksi painava syy. Viranomaisten tavoitteena on että ongelmasudet lopetetaan mahdollisimman pian. 24 |

Kannanhoidollinen metsästys Tärkeää on että sudet ovat jatkossakin arkoja ja välttävät ihmisiä. Siksi Suomen Riistakeskus voi päättää jonkun lauman yhden tai kahden suden ampumisesta, niin sanotusti kannanhoidollisista syistä. Tällöin kohteena on ensisijaisesti sellaiset yksilöt, jotka saattavat aiheuttaa vahinkoa. Paikallisväestö voi anoa poikkeuslupaa suden kaatamiseen. Maa- ja metsätalousministeriö päättää vuosittain miten monta sutta Suomessa voidaan ampua.

Tukea suoja-aitoihin Hyötyeläimistä eniten susien hyökkäysvaarassa ovat lampaat, mutta myös nautaeläimiin on hyökätty laitumilla. Eläinten suojelemiseksi omistaja voi anoa valtiolta tukea suoja-aitojen pystyttämiseen. Suojat ovat yleensä sähköaitoja. Omistaja voi tietenkin myös harkita eläinten siirtämistä turvalliseen tilaan yöksi.

Yhteistyöryhmä Suomen Riistakeskus on se elin joka vastaa sekä susista että niistä tiedottamisesta kansalaisille. Nyt keskuksessa valmistellaan

reviiriyhteistyöryhmän kokoamista, tavoitteenaan Tenholan reviirin seuraaminen. Tähän yhteistyöryhmään kuuluisi eri alojen edustajia, kuten metsästäjät, maanomistajat, hyötyeläinten omistajat, ympäristöaktiivit. Tietenkin myös muita, joiden elämään susien läsnäolo vaikuttaa. Reviiriyhteistyöryhmä kootaan susireviirin alueella asuvista, siis Tenholan, Perniön ja Kiskon alueelta.

Yhteyshenkilöt Mikäli joku haluaa raportoida susi- (ilvestai karhu-) havaintoja, hän voi tehdä sen paikallisille suurpetoyhteyshenkilöille. Heitä on Tenhola-Bromarvin alueella kolme, Tenholan riistanhoitoyhdistyksen puheenjohtaja Henrik Rehn, rehn. jakt@gmail.com, 0400 470 312, Pohjoistenholassa Thomas Österlund, thomas. osterlund@live.se, 040 720 2564 ja Bromarvissa Hans Randström, hasse.randstrom@gmail.com, 0400 310 434. Heitä kiinnostaa näköhavainnot, jäljet, ulosteet ja kaadetun saaliin jäännökset. Ja ellei raportteja ole, ei voida myöskään eliminoda ei-toivottuja susia. BB

Var i Tenala?

Tenholassa, mutta missä?

Svinhuset vid Valios gamla mejeri

Sikala Valion vanhassa meijerissä


Årets Företagare 2015 Tomas Strandberg F:ma är Årets företagare. Styrelsen för Tenala-Bromarf företagare har igen haft den angenäma men svåra uppgiften att välja årets företagare. Valet var svårt men föll på Tomas Strandberg som grundade sitt företag 1999. Enlig Tomas egna ord började han sin livsbana vid Tenala universitet. Därefter blev det Yrkesskolan i Karis där Tomas studerade till kock 1986–1989. Efter militären studerade Tomas till agrolog vid Högre svenska lantbruksläroverket 1990–1994. Som agrolog jobbade Tomas 1995–1996, åren 1996–1999 utförde han skogsmaskinsarbete som anställd åt Henry Brunstöm på Skåldö. Tomas företag har en bred linje, skogsmaskin är hans huvudsyssla idag men

utöver det idkar han även grävmaskinsoch snöarbeten. För att ha tak över sina maskiner köpte han från sin fars dödsbo 2005 en maskinhall på ca 400 kv. Med sin skogsmaskin är han sysselsatt största delen av året, arbetsområdet sträcker sej från Hangö och Raseborg till Särkisalo/ Finby. Ny skogsmaskin införskaffades i april 2015 som vid dagsläge har ca 1000 h i bagage, på årsnivå blir det ca 2000 h. Under största delen av året anlitar Tomas två personer som inhyrd arbetskraft. Idag har Tomas sitt ursprungliga yrke som hobby där han odlar spannmål på 96 ha. Vi är säkra på att vi valt rätt person till Årets företagare. Branschen är inte så synlig. Tomas jobbar mest i det tysta men är en kunnig och pålitlig företagare. Va-

let var ej enkelt, i vår medlemskår finns många duktiga företagare och alla har ett stort kunnande i sin egen bransch, säger ordförande Synnöve Lindholm.

Tomas Strandberg

| 25


Elin Kurksgatan 11 B, 10300 Karis

Elin Kurksgatan 11 B, 10300 Karjaa

matning@raseborg.fi

mittaus@raasepori.fi

fundera på hurdant hem du vill ha Vi funderar på hur du får det.

I samarbete

Så hÄr Går det till 1.

Genast då tanken på ett nytt hem dyker upp, kontakta oss.

2.

Hos oss börjar två experter jobba för dig: Sb-Hems bostadsmäklare och Sparbankens bankproffs.

3.

Vi funderar tillsammans ut klara stegmärken till den adress du vill ha.

Gå till adressen: sb-hem.fi

Sb-hem | Stationsvägen 6, 10600 ekenäs | tel. 010 231 800 | sbhem.fi 26 |


F:MA

KRISTER SAARI Byggnadsbranchen

Vinter Öppet -1.5.2016 Må-fr 9:00-17:30 Lö 9:00-14:00 Bromarvv. 1834 10570 BROMARV Ragna: 040 828 5449 Tanja 040 487 7790 skafferiett@gmail.com

Gsm: 0400 825 242 e-post: krister.saari@2me.fi Misskärrsvägen 203, 10520 Tenala

Jag lägger ner min caféverksamhet 19.12.2015 och vill härmed tacka alla trogna kunder! Maria

Öppet-Avoinna Må-To 8-17 Ma-To Fre 8-18 Pe Lö 9-16 La Sö Stängt, Suljettu Su

Sockenv. 19, 10520 Tenala Pitäjäntie 19, 10520 Tenhola Tel. /Puh. 019-2450100

| 27


Världsmästare i mogen ålder Maailmanmestari ensi yrittämällä

F/K: Jenny Rehnström

Lauri Helle reste för att delta i sitt livs första världsmästerskapstävlingar senaste sommar. Resultatet: en guldmedalj och en fjärdeplats. Bättre kan en debut knappast lyckas.

28 |

Lauri Helle osallistui viime kesänä ensimmäistä kertaa elämässään maailmanmestaruuskilpailuihin. Tuloksena oli kultamitali sekä neljäs sija. Paremmin voisi tuskin aloittaa.


Det är den 11 juli 2015. Platsen är Stade Balmont i la Duchère, en stadsdel nordväst om centrum av Lyon i Frankrike. Det är över trettio grader varmt, ingen skugga för de tävlande. Finalen i kula för herrar över 90 år kan börja. En av de första som stöter är schweizaren Erbinger. Han lyckas bra och stöter åtta meter jämnt, klart bäst, tillsvidare. Det blir Lauri Helles tur att stöta. Lugn som alltid stiger han in i ringen, kastar en blick mot kulans nedslagsplats, börjar ansatsen och stöter iväg kulan. Resultatet 8,22 och ledning i tävlingen. Sedan ökar Lauri sitt resultat i varje stöt fram till den femte, som blir 8,38. Den sista stöten är två centimeter kortare. Erbinger svarar i sista stöten med sitt bästa resultat, som är 8,14 och betyder silvermedalj för honom. Världsmästerskapet firar Lauri Helle, Finland och Tenala, tillsammans med sin dotter. Lauri Helle deltog också i sin sidogren diskus och placerade sig där på en fjärdeplats, vilket han tyckte var helt bra med

tanke på den knappa tid han satt ner på träning före tävlingarna. Att det alls blev ett deltagande i VMtävlingarna för Lauris del får han tacka sin dotter samt en historiker från Karislojo plus några lyckade tävlingar i Bjärnå för. Han fick bevis för att han fortfarande kan stöta kula när han tävlade mot yngre, visserligen med åldershandikapp, och klarade sig bra. Så han beslöt sig för att åka iväg till Frankrikes näststörsta stad Lyon med sin dotter som guide och resesällskap. Det blev både en kulturresa och en tävlingsresa. Ostmästare Helle intresserade sig förstås för de lokala ostarna och för den lokala maten. Ost fanns till och med i salladerna i ostlandet Frankrike, en del ostar var riktigt goda, säger ostmästaren. Lauri med dotter bodde i en lägenhet i Lyons gamla stad, i ett gammalt hus utan luftkonditionering. Hettan fanns inte bara på dagen utan också på natten och betydde att det blev litet si och så med sömnen. Idrott är förstås inte något nytt för Lauri Helle. Han deltog aktivt i tävlingar i Tena-

la under den tid han bodde här åren 1951– 1953. Under den tiden i Tenala IF höll han årsbästa resultat inom SFI i femkamp med 3000 poäng och en bra placering också i stavhopp. Han skulle helst ha representerat Tenala IF också som veteranidrottare, men när TIF inte har slutit avtal med veteranidrottsförbundet (aikuisurheiluliitto, World masters)så måste det bli Perniön urheilijat, föreningen i Bjärnå. (IF Trean har avtal med veteranidrottsförbundet, förf.anm). Idrotten hamnade dock i bakgrunden när han flyttade bort från Tenala till arbeten på andra håll i landet. När han pensionerades år 1999 flyttade han åter till Tenala, ägnade sig också i fortsättningen åt ostframställning. Den saken fortsätter tillsammans med P-O Fríman och när det gäller idrott, så finns inga konkreta planer, men tävlingar finns det gott om, också inomhus på vintern. Det är bara att välja.

Ranskan toiseksi suurimmassa kaupungissa Lyonissa on 4-16.8 2015 suuren urheilujuhlan tunnelmaa. Käynnissä ovat yli 35-vuotiaiden veteraaniurheilijoiden yleisurheilun MM-kilpailut. Ilmoittautuneita on 98 maasta 8046 kilpailijaa. Yksi heistä on Lauri Helle Tenholasta, luokka 90 v.+. Asuessaan ensimmäistä kertaa Tenholassa vuosina 1951–53 Lauri Helle edusti Tenala IF:ää. Hänellä oli tuolloin SFI:n vuoden kärkitulos 3.000 pistettä 5-ottelussa ja oli SFI:n tilastojen kärkipäässä myös 10-ottelussa, keihäänheitossa ja 110 metrin aitajuoksussa. Kuulantyönnössä ei ollut kehumista. Lauri olisi mieluiten edustanut Tenala IF:ää myös veteraaniurheilijana, mutta kun TIF ei ole Suomen Aikuisurheiluliiton SAUL:in jäsen, niin hän edustaa Perniön urheilijoita (IF Treanilla on sopimus liiton kanssa, toim.huom). Ennen kuin käsittelemme itse MMkilpailuja ja oleskelua Lyonissa, voimme vielä seurata Laurin vaiheita ennen tätä suurta urheilutapahtumaa ja, jos niin voi sanoa, MM-kilpailuun ’’valmistautumis-

ta’’. Tenholasta poismuuton jälkeen urheilu jäi taka-alalle. Yleiskunto on kuitenkin säilynyt hyvänä kevyellä hyöty- ja kuntoliikunnalla. Kipinän uudelleen kilpailemiseen sytytti vuoden 2010 lokakuussa Karjalohjalainen urheilumies Tauno Tukkinen, joka usutti Laurin työntämään kuulaa. Muutama työntö ja tulos oli 7,85. Ensimmäisessä kilpailussa Perniössä 22.8 2012 tulos oli 8.22. Tämän jälkeen kuulantyöntö jäi vähemmälle ja seuraavan kerran 8 metriä ylittyi vasta tänä vuonna, 2015. Paras tulos 8,65. Näillä eväillä Ulla-tytär matkaseurana Lauri lähti kulttuuri- ja kilpailumatkalle Ranskaan. Tenholasta lähdettäessä ulkoilman lämpötila oli 14 astetta, Lyonissa sinne saavuttaessa 38 astetta! Hienoja nähtävyyksiä Lyonissa oli yllin kyllin. Matkalaiset huomasivat myös olevansa juusto- ja viinimaassa. Ja olevansa hyvin järjestäytyneessä maassa. Roskia ei näy missään, liikenne sujuu joustavasti, MM-kisat näkyvät katukuvassa. On läkähdyttävän kuuma.

MM-mitali on osoitus kilpailumenestyksestä, mutta on paljon tärkeämpiäkin asioita elämässä. Ennen kaikkea on ymmärrettävä olla kiitollinen jokaisesta terveenä eletystä päivästä. Näin Lauri Helle itse tahtoo kertoa. Toimittaja haluaa vielä lisätä sen, että Lauri Helle osallistui 90-vuotiaden luokkaan sekä kuulantyönnössä että kiekonheitossa. Kuulantyönnössä Laurin pahin kilpailukumppani on Sveitsin Erbinger, jonka ensimmäisen kierroksen työntö kantaa toistaiseksi pisimmälle, tasan kahdeksan metriä. Tulee Lauri Helteen vuoro. Rauhallisena hän astuu kehään, ja työntää. Tulos on 8,22 ja kilpailun johtopaikka. Tämän jälkeen Lauri parantaa joka työnnöllä aina viidenteen saakka, jossa tulos on 8,38. Viimeinen työntö on kaksi senttiä tätä lyhyempi. Erbinger vastaa viimeisellä työnnöllä parhaimmallaan, joka on 8,14, tuoden hänelle hopeaa. Kolmas kilpailussa on Saksan Windolf, 7,56. Onnittelumme maailmanmestarille, Lauri Helteelle. BB

BB

| 29


Bästa kund Vi ändrar våra öppettider. Fr.o.m. 1.1.2016 betjänar vi måndagar, onsdagar och fredagar kl. 10–16.30. I kassaärenden betjänar vi mellan kl. 10 och 13.

Hyvä asiakkaamme Muutamme aukioloaikojamme. 1.1.2016 lähtien palvelemme maanantaisin, keskiviikkoisin ja perjantaisin klo 10-16.30. Kassa-asioissa palvelemme klo 10 ja 13 välillä.

30 |


GRÄVNING SPRÄNGNING TRANSPORTER

KAIVUUTYÖT LOUHINTATYÖT KULJETUKSET

| 31


Profile for Tenala Byaråd

Tenalablade 2015 2  

Tenalablade 2015 2  

Advertisement