__MAIN_TEXT__

Page 1

ÅRGÅNG 15 / 2012 - Nr: 31

Utgiven av Tenala byarådsförening r.f.

g n i n e r ö f s d å r a y B a l Tena önskar er alla en Solig Sommar! Glass från Tenala Jäätelöä Tenholasta Sid / Sivu 16-17

Georges von Swetlik:

100 konstverk för 100 år 100 taideteosta sadan vuoden kunniaksi Sid / Sivu 26-27

unta ik im to lä y K n la o h n e T le il ik a k le il te a a tt o iv to Aurinkoista Kesää!

Växter, poesi och konst Kasveja, runoja ja taidetta Sid / Sivu 28-29

Spelmännens jubileumsstämma

Biståndsresa till Lettland

Veckoslutet 16-17 juni upprepar sig historien - men den här gången är det fråga om en 40-års jubileumsstämma!

Vi har själv fått uppleva hur våra alster landat hos sina slutdestinationer Daugavpils och Cesis i Lettland.

Pelimannien vuosijuhla Tenholassa

Avustusmatka Latviaan

Historia toistaa itseään 16.-17.6., mutta tällöin kyseessä ovat 40-vuotisjuhlat.

Olemme itse saaneet kokea kuinka meidän tuotteemme ovat saapuneet määränpäähänsä Latvian Daugavpilsiin ja Cesisiin.

Sid / Sivu 12-13

Sid / Sivu 22-23


Vi trivs i Tenala...

Viihdymme Tenholassa…

I skrivande stund ligger det ännu lite snö på marken men samtidigt är det inte långt kvar till stundande sommarsäsong och när denna tidning utkommer så är vi redan inne i maj månad. Våren fick en riktig rivstart sista lördagen i mars när den lokala företagarföreningen ordnade en minimässa under namnet Texpo. Mässsan var väl organiserad och marknadsförd, med nästan 50 utställare och drygt 1000 besökare kan man knappast prata om en minimässa och man får hoppas att konceptet får en fortsättning.

Tätä kirjoitettaessa on maassa vielä hivenen lunta, mutta samalla tulevaan kesäkauteen ei ole kovinkaan pitkä aika ja lehden ilmestyessä olemme jo toukokuussa. Vauhtia keväälle antoivat paikallisen yrittäjäyhdistyksen maaliskuun viimeisenä lauantaina järjestämät ja hyvin suunnitellut ja markkinoidut Texpo-minimessut. Näytteilleasettajia oli melkein 50 ja kävijöitä runsaat 1000, joten mistään minimessuista tuskin voidaan puhua. Toivoa sopii, että tapahtuma saa jatkoa.

För den som rört sig i bycentrum har det knappast undgått att notera att Sockenvägens nya radhus snart är inflyttningsklart, också fiber och kabeldragningarna börjar vara färdiga – ännu återstår monteringen av de nya lyktstolparna men förhoppningsvis färdigställs detta arbete samtidigt som trottoaren längs Sockenvägen och det nya torget byggs. Detta arbete påbörjas inom kort och beräknas vara färdigt i juli. Ovan nämnda projekt har under byggnadsskedet lämnat otaliga viktiga kundbesök efter sig i byns näringsställen vilket förstås är glädjande med tanke på byns utveckling.

2

Kyläkeskustassa liikkuvilta on tuskin jäänyt huomaamatta, että Pitäjäntien uudet rivitalot ovat kohta muuttovalmiit. Myös kuitu- ja kaapeliasennukset ovat melkein valmiit – jäljellä on vielä uusien lyhtypylväiden asennustyöt, mutta nämä valmistuvat toivottavasti samaan aikaan kun Pitäjäntien jalkakäytävä ja uusi tori rakennetaan. Työ aloitetaan piakkoin ja se valmistuu heinäkuussa. Edellä mainitut projektit ovat rakennusvaiheessa tuoneet kylän ravitsemusliikkeille lukemattomia tärkeitä asiakkuuksia. Tämä on tietysti kehityksen kannalta iloinen asia.

Sommaren 2012 kommer det att ordnas en hel del evenemang i Tenala av både föreningar och företag. Det blir både nostalgidans på Fjället, Spelmansstämma och Lions loppmarknad i juni, det blir en konstutställning och Tenaladagen som sig bör sista lördagen i juli. Byarådet bjuder för sin del på intressanta byavandringar och sedan kulminerar Tenaladags firandet med en kvällsfest på museigården med dans och musik.

Kesällä 2012 Tenholassa järjestetään yhdistysten ja yritysten toimesta runsaasti tapahtumia. Kesäkuussa on luvassa nostalgiatanssit, kansanmusiikkijuhlat sekä Lionsien kirpputori. On taidenäyttely ja heinäkuussa, perinteen mukaan heinäkuun viimeisenä lauantaina, Tenholapäivä. Kylätoimikunta järjestää mielenkiintoisia kylävaelluksia ja Tenholapäivä huipentuu Museigårdenilla järjestettävään iltajuhlaan, jossa ohjelmassa on tanssia ja musiikkia.

Byarådets storsatsning detta år är ändå konstutställningen George von Swetlik 100 år som ordnas i Bygdegården från 4.7 – 5.8. Byarådet vill genom denna utställning förankra konstnären i Tenalas historia och samtidigt ge allmänheten en möjlighet att ta del av de verk som hänger runt om i bygden och som aldrig visats för en större publik. Mera om utställningen längre fram i tidningen. Byarådet önskar alla välkomna till sommarens storsatsning!

Tänä vuonna kylätoimikunnan suursatsaus on kuitenkin taidenäyttely ”Georges von Swetlik 100 vuotta”, joka järjestetään Bygdegårdenilla 4.7.-5.8. Kylätoimikunta haluaa näyttelyllä juurruttaa taiteilijan osaksi Tenholan historiaa, ja samalla antaa yleisölle mahdollisuuden tutustua taiteilijan seudulla oleviin teoksiin, joita ei suurelle yleisölle ole aikaisemmin ollut näytteillä. Lisää näyttelystä jäljempänä lehdessä. Kylätoimikunta toivottaa kaikki tervetulleiksi kesän suursatsaukseen!

Byarådet önskar alla läsare en riktigt skön och avstressande sommar!

Kylätoimikunta toivottaa kaikille lukijoille oikein mukavaa ja rentouttavaa kesää!

Kim Holmberg / Ordförande

Kim Holmberg / Puheenjohtaja

Tenala Byarådsförening r.f.

Tenholan kylätoimikunta ry


Tenala byarådsförening, styrelsen 2012 Tenholan kylätoimikunta, hallitus 2012 ÅRGÅNG 15 Tenalablade utkommer två gånger per år. Utgivare: Tenala byarådsförening rf Ansvarig utgivare: Kim Holmberg Ansvarig redaktör: Börje Broberg Foto: Krister Slöör Översättning: Johan Lindgren Layout & Ombrytning: Mikael Roms, MR MEDIA Upplaga: 2 500 Tenalablade ilmestyy kaksi kertaa vuodessa. Julkaisija: Tenholan kylätoimikunta ry Vastaava julkaisija: Kim Holmberg Vastaava toimittaja: Börje Broberg Kuvat: Krister Slöör Käännökset: Johan Lindgren Layout & Taitto: Mikael Roms, MR MEDIA Levikki: 2 500 Bli medlem i Tenala byarådsförening! Genom att bli medlem understöder du byarådets verksamhet. Kontonummer: 405558-213162 Medlemsavgiften är 4€/person Kom ihåg att skriva ditt namn i meddelandefältet! Liity jäseneksi Tenholan kylätoimikuntaan! Liitymällä tuet kylätoimikunnan toimintaa. Tilinumero: 405558-213162 Jäsenmaksu on 4€/henkilö Musita kirjoittaa nimesi ilmoitus kenttään!

Ordförande / Puheenjohtaja Kim Holmberg 040 829 7760

info@carldemumma.com

Medlemmar / Jäsenet Anna Taube-Mattsson 044 309 3736

anna@popana.fi

Magnus Selenius 0400 844 030

selema@surfnet.fi

P-O Friman 0400 472 281

service@pofriman.fi

Jenny Sjöberg 040 555 9440

jenny.sjoberg@novia.fi

Börje Broberg 044 541 0679

brunos@surfnet.fi

Kent Gustafsson 040 504 5171

kent.m.gustafsson@gmail.com

Lars-Ove Backman 0400 202 728

larre.backman@pp.inet.fi

Annika Sjöblom 040 755 6305

annika.sjoblom@raseborg.fi

Ungdomsutskottet Simon Lindqvist

simonvlindqvist@gmail.com

Adresskälla: Befolkningsdatasystemet, Raseborgs magistrat PB 49, 10601 Ekenäs Osoitelähde: Väestötietojärjestelmä, Raaseporin maistraatti PL 49, 10601 Tammisaari

En händelserik sommar

Tapahtumarikas kesä

Den kommande sommaren kommer att vara full av händelser i Tenala. Vi har naturligtvis de vanliga, såsom Lions’ loppmarknad och Tenaladagen, men därtill flere nya, som presenteras närmare på annan plats i Tenalablade. Men pricka också in den finlandssvenska spelmansstämman, två hundraåriga konstnärer uppmärksammas: Georges von Swetlik och Mirjam Stäuber. Lindyhop förevisas på Bygdegården i augusti och FSO (Finlands svenska orienteringsförbund) mästerskapstävlingar. Där finns det litet för alla. Passa på.

Tuleva kesä on Tenholassa täynnä tapahtumia, perinteisiä kuten Lionsien kirpputori ja Tenholapäivä, mutta sen lisäksi useita uusia, joihin voi tutustua toisaalla Tenalabladessa. Laita muistiin suomenruotsalainen pelimannitapahtuma, kahden satavuotiaan taiteilijan huomioiminen: Georges von Swetlik ja Mirjam Stäuber sekä FSO:n (Suomenruotsalainen suunnistusliitto) mestaruuskilpailut suunnistuksessa. Lisäksi saamme elokuussa tutustua Lindyhop-tanssiin. Siinäpä jokaiselle tapahtumia, joista valita.

3


Sommarens evenemang i Tenala Kesän tapahtumat Tenholassa

4

24.5

Byavandring 1. Kyrkparksområdet. Start vid kyrkans parkering kl 18.00. Arr Tenala byarådsförening och Motionsföreningen Topptrim Kyläkävely 1. Kirkkopuiston seutu. Lähtö kirkon pysäköintialueella klo 18.00. Järj Tenholan kylätoimikunta ja Topptrim

26.5-24.6

Mirjam Stäuber 100 år Utställning och föreställning / Mirjam Stäuber 100 vuotta. Näyttely ja esitys

7.6

Byavandring 2. Tenala centrumområde. Start vid kyrkans parkering kl 18.00. Arr Tenala byarådsförening och Motionsföreningen Topptrim Kyläkävely 2. Kirkonkylän keskusta-alue. Lähtö kirkon parkkipaikalta klo 18.00. Järj Kylätoimikunta ja Topptrim

8.6

TOMMYS på Torparrian, 21.00-01.00

9.6

Prästkulla sommartorg öppnar. Öppet alla lördagar kl 9-12 utom midsommar, då fre 22.6 kl 9-12. Plats Malmåsa Prästkullan kesätori avaa . Avoinna lauantaisin klo 9-12 paitsi juhannuksena, silloin pe 22.6 klo 9-12. Paikka on Malmåsan seurantalo

15-17.6

Spelmansstämma. Arr Finlands svenska spelmansförbund och Tenala spelmanslag. Pelimannipäivät. Järj Somenr. Pelimannijärjestö ja Tenholan pelimannit

21.6

Lövning av midsommarståhngen kl 18 vid Bygdegården. TUF Juhannustangon kukittaminen klo 18. Paikka Bygdegården, Tenhola kk

22.6

Midsommarjippo kl 9-12, Bygdegården. Bl.a resning av midsommarstången, talare Fredrika Åkerö.

22.6

Juhannusjuhla klo 9-12, Bygdegården. Mm juhannustangon pystyttäminen.

23.6

Midsommardagen, GIGI & KAJU på Torparrian, 21.00 - 01.00

30.6

Lions loppmarknad på Museigården. Försäljningen börjar kl. 13.00 Lions-kerhon myyjäiset Museoalueella. Myynti alkaa klo. 13.00

18-22.6

Dansläger för barn med Lisa Nylund. Arr Tenala UF Lasten tanssileiri johtajana Lisa Nylund. Järj Tenala UF

5.7-4.8

Georges von Swetlik 100 år. Utställning i Bygdegården, Tenala kyrkoby. On-to och lö kl 11-14, fre och sö 15-18. Vernissage 1.7 kl 17-20. Seminarium 4.7. TUF-café alla dagar Georges von Swetlik 100 vuotta. Näyttely Bygdegårdenissa, Tenhla kk. Ke-to ja la klo 11-14, pe ja su klo 15-18. Avajaiset 1.7 klo 17-20. Seminaari 4.7. Kahvio joka päivä

20.7

CAVALKAD på Torparrian, 21.00 - 01.00

26.7

MATZ BLADHS på Torparrian 20.00 - 0.00

28.7

Tenaladagen Tenholapäivä

Vecka 32

Tuffis-läger (troligen, men inte i Skogby) Alla i åk 1-6 får mera info senare.

Viikko 32

Tuffis-leiri (luultavasti, mutta ei Skogbyssä) 1-6-luokkalaisille infoa myöhemmin.

10-12.8

FSOM, Finlands svenska orienteringsförbunds mästerskapstävlingar. Arr OK Raseborg, FSO Suunnistusta. FSOn mestaruuskilpailut. Järj. OK Raseborg, FSO

18.8

Lindyhop på Bygdegården kl 22.00. Lindyhop Bygdegårdenilla klo 22.00

19.8

Lindyhop på Bygdegården kl 15.00. Home Jazz Five Band spelar Lindyhop Bygdegårdenilla klo 15.00. Home Jazz Five Band soittaa


Café Skarp, namn med historia Det var en tid, när det var svårt att finna ett ställe i kyrkobyn, där man kunde få en kopp kaffe eller en bit mat. Nu är det igen som förr, man kan till och med välja mellan ett par olika. Café Skarp är det nyare stället. Café Skarp hör ihop med Frimans diversehandel, i husets övervåning Där bjuds det kaffe, småvarmt, lunch på vardagar, à la carte i liten skala. Besökaren kan välja mellan olika rum att sitta i, inredda i olika färger med smakfulla möbler. Det har blivit ett nytt kapitel i husets över hundraåriga historia. Det var år 1916 som muraren Sigfrid Skarp byggde huset. Snart efter det sålde han det åt köpman Mäkelä. Fru Mäkelä hade gästgiveriverksamhet i huset med gästrummen i nedre våningen. Senare har huset använts som bank, livsmedelsaffär, café. Bland annat, kan det vara skäl att tillägga. De nuvarande ägarna till huset vill gärna ha mera uppgifter om huset och vad allt det har tjänat som. BB

Café Skarp – nimessä on historiaa Kirkonkylästä oli jonkin aikaa hankala löytää paikka, josta sai kupin kahvia tai jotain syötävää. Tilanne on nyt toinen kun on parikin, joista valita. Café Skarp on paikoista uusin. Café Skarp kuuluu Frimans diversehandelniin ja se toimii talon yläkerrassa. Tarjolla on kahvia, pikkulämpimiä, lounasta arkisin sekä pienimuotoista á la cartea. Vierailija voi valita tyylikkäillä huonekaluilla sisustetuista erivärisistä huoneista mieleisensä, jossa istua. Talon yli satavuotisessa historiassa on alkanut uusi aikakausi. Muurari Sigfrid Skarp rakensi vuonna 1916 talon, jonka hän pian myi kauppias Mäkelälle. Rouva Mäkelä piti talon alakerrassa majoitusliikettä. Myöhemmin talossa on toiminut pankki, elintarvikekauppa sekä kahvila. Varmuuden vuoksi voi lisätä: Muun muassa. Nykyiset omistajat haluavat mielellään lisätietoja siitä minkälaista muuta toimintaa talossa on ollut. BB

BRANDSLÄCKARESERVICE SAMMUTINHUOLTO

AGA gaser Förstahjälpprodukter Brandskyddsprodukter Småmaskinservice m.m

AGA kaasut Ensiaputuotteita Palosuojelutuotteita Pienkonehuolto y.m

www.tekno-test.fi

Industrigatan 3 10600 Ekenäs 0400-805 347 / 019-241 3429 tore.lindberg@teknotest.inet.fi

5


Var i Tenala? Här ser du en trappa till ett hus någonstans i Tenala. Var finns den? Om du inte kommer på det rätta svaret, kan du bläddra vidare i Tenalablade, så kommer svaret.

Tenholassa, mutta missä? Tunnistatko nämä rappuset? Ellet keksi oikeata vastausta, saat sen myöhemmin tässä lehdessä.

6


7


Det händer i Tenala... Tenholassa tapahtuu... Optisk fiber osv Grävningsarbetena i kyrkobyn fortsätter i sommar. Karis Telefon, Fortum och Raseborgs stad tar nu itu med området västerom Bromarvvägen för optisk fiber, gatubelysning och andra kablar i jorden i stället för i luften. Det område, som berörs, begränsas av Väg 52, det gamla mejeriet och radhusen vid Brantvägen. Principen är densamma som senaste år, Man gräver tillsammans och lägger ner kablarna. Sedan fortsätter de olika parterna i egen takt, till exempel kan ny gatubelysning installeras senare. När det gäller optisk fiber säger Patrik Gustafsson på Karis Telefon att många hushåll i kyrkobyn anslutit sig till den. Nu skall man också kolla intresset i Siggby och Gennarby för att ta reda på hur många som är intresserade av optisk fiber i de byarna, som ligger invid huvudkabeln till Tenala

Optinen kuitu jne. Kaivutyöt kirkonkylässä jatkuvat kesällä. Karjaan Puhelin, Fortum sekä Raaseporin kaupunki asentavat nyt optista kuitua, katuvalaistuksia ja muita kaapeleita ilman sijasta maahan Bromarvintien länsipuoliselle alueelle. Alue rajoittuu tielle 52, entiselle meijerille sekä Rinnetien rivitaloihin. Periaate on sama kuin edellisvuonna, eli kaapeleiden kaivutyö tehdään yhdessä. Sen jälkeen osapuolet jatkavat omaan tahtiinsa, esimerkiksi uusi katuvalaistus voidaan asentaa myöhemmin. Patrik Gustafsson Karjaan Puhelimesta kertoo, että moni kotitalous kirkonkylässä on liittynyt optiseen kuituverkkoon. Seuraavaksi selvitetään kiinnostus optiseen kuituun pääkaapelin varrella sijaitsevissa Siggbyn ja Gennarbyn kylissä.

Torget, trottoaren Tidtabellen för arbetena med torget och lättrafikleden längs Sockenvägen står fast. Henrik Westerlund

8

på tekniska verket säger, att torget i centrum av kyrkobyn är klar till Tenaladagen i slutet av juli. När torget och lättrafikleden är klara, kan vi glädas åt en trevligare och tryggare kyrkoby.

Tori, jalkakäytävä Torin ja Pitäjäntien kevyen liikenteen väylän työt ovat aikataulussaan. Henrik Westerlund teknisestä virastosta kertoo, että kirkonkylän keskustan tori on valmis heinäkuun lopulla järjestettävään Tenholapäivään mennessä. Kun tori ja kevyen liikenteen väylä ovat valmiit voimme iloita viihtyisämmästä ja turvallisemmasta kirkonkylästä.

Väg 52 – Västnylands värsta väg? Den som ger sig ut på väg 52, Tenalavägen, med bil, skall se sig noga för. För den vägen står sig bra i kampen om titeln Västnylands värsta väg just nu. Det finns sprickor och åsar tvärs över körbanan och sådana smulas småningom sönder av trafiken. Redan länge har det funnits stora hål i asfalten. Men med god tur blir den bättre under sommaren. Vid NTM-centralen har man nämligen också konstaterat att vägen är i behov av reparation. Än så länge är det ändå osäkert om den vägen kommer att få en ny yta. Däremot är det klart att två andra usla vägar får ny beläggning. Den ena är Bromarfvägen och den andra är vägen mellan Tenala och Pojo. Inget att klaga på där, de är också i uselt skick. Men gärna ser man, att också väg 52 blir upprustad. Tom Eliasson på Destia i Västnyland säger att behovet av nya vägbeläggningar är betydligt större än så. I fjol fick Västnyland inga pengar alls, så situationen i år är i alla fall lite bättre, säger han. Det kan bli en ordentlig smäll om några år om inte vägbeläggningarna repareras i snabbare takt.


Tie 52 – Länsi-Uudenmaan huonoin tie? Tielle 52, eli Tenholantielle, autolla lähtevän tulee olla varuillaan. Tie sijoittuu korkealle kamppailussa LänsiUudenmaan huonoimmasta tiestä. Ajoradan poikki kulkee halkeamia sekä harjanteita ja nämä murentuvat hiljalleen liikenteen alla. Asfaltissa on jo kauan ollut isoja reikiä. Hyvällä onnella tilanne paranee kesällä. Myös ELYkeskus on viimein todettu tien olevan korjauksen tarpeessa. Edelleen on epäselvää, saako tämä tie uuden päällysteen. Selvää on kuitenkin, että kaksi muuta huonoa tietä saavat uuden päällysteen, toinen on Bromarvintie ja toinen Tenholan ja Pohjan välinen tie. Tässä ei ole mitään moitittavaa, sillä myös nämä tiet ovat surkeassa kunnossa. Mielellään kuitenkin näkisi, että myös tie 52 kunnostettaisiin. Tom Eliasson Destiasta kertoo, että tarve uusille tiepäällystyksille on edellä mainittua selvästi suurempi. Viime vuonna Länsi-Uusimaa ei saanut lainkaan rahaa, joten tilanne on tänä vuonna jonkin verran parempi, sanoo Eliasson. Tilanne voi muutaman vuoden sisällä muuttua todella pahaksi, jos tiepäällysteitä ei korjata nopeammassa tahdissa.

Sommartorget Torgförsäljningen i sommar sker troligen på flere platser. Björn Holmqvist, som säljer grönsaker, inleder liksom senaste sommar utanför Företagarhuset medan fiskhandeln sker utanför Sale. Men när Torget är klart, som vi hoppas till Tenaladagen, finns det plats för torghandeln där. Ett område reserveras för torghandlarna med elektricitet och annat nödvändigt. Homqvists förhoppning är, att också andra handlare skall finnas med. Vi är ju vana att köpa rotfrukter, bakverk, hemslöjd och annat på torget.

Kesätori Tämän kesän torimyynti tapahtuu todennäköisesti useammassa paikassa. Björn Holmqvist, joka myy vihanneksia, aloittaa viime kesän tapaan Yrittäjätalolla, kun taas kalakauppa sijaitsee Salen edustalla. Kun Tori, toivon mukaan Tenholapäivään mennessä on valmis, löytyy sieltä tilaa torikaupalle. Torista varataan osa torikauppiaille, joille löytyy myös sähköä ja muuta tar-

peellista. Holmqvistin toive on, että kauppiaita olisi enemmänkin, olemmehan tottuneet ostamaan torilta myös juureksia, leivonnaisia ja muuta.

ABC sköter bränslehandeln När Tenala lanthandel stängde i början av året, var det en tid osäkert vad som skulle ske med fastigheten och med bränslehandeln. Tom Holm hade satsat på nya mätare med automat och tenalaborna hade tacksamt tagit emot möjligheten att tanka hemma. Nu har Varuboden-Osla med sitt ABC tagit över bränslestationen och fastigheten. Bränsleförsäljningen fortsätter, vilket är glädjande. Trafikbutikschef Susanne Möller berättar också, att priserna kommer att följa samma principer som ABC i Ekenäs. Priset beror på ABC:s inköpspris, så eftersom påfyllningen i tankarna inte alltid sker samtidgt, kan det förekomma skillnader, ibland fördel Tenala, ibland fördel Ekenäs.

Polttoainekauppa ABC:lle Kun Tenala Lanthandel vuoden alussa sulki ovensa oli jonkin aikaa epävarmaa mitä kiinteistölle ja polttoainekaupalle tapahtuu. Tom Holm oli panostanut uusiin mittareihin automaatteineen ja tenholalaiset olivat kiitollisina hyödyntäneet mahdollisuutta tankata kotona. Varuboden-Osla on ABC-ketjunsa kautta ottanut vastuulleen polttoaineaseman ja kiinteistön. Ilahduttavaa on siis, että polttoainemyynti jatkuu. Liikennemyymäläpäällikkö Susanne Möller kertoo, että hinnoitteluperiaate on sama kuin Tammisaaren ABC:llä. Hinta perustuu ABC:n ostohintaan ja koska säiliöiden täyttö ei aina tapahdu samaan aikaan voi hintaeroja esiintyä, joskus Tenholan ja joskus Tammisaaren eduksi.

Favoriter i presidentvalet: Biaudet och Niinistö Presidentvalet i Tenala skiljde sig inte så mycket från valet i hela landet, med första omgången som ett litet undantag. I första omgången var det nämligen SFP:s Eva Biaudet, som var favoriten. I de två röstningsområdena, Höjdens skola och Prästkulla, fick hon 30,5 procent var ...jatkuu seuraavalla sivulla...

9


...jatkuu edelliseltä sivulta...

av rösterna. Andra var Sauli Niinistö (Saml). Han fick 28,0 och 25,6 procent av rösterna. Bra klarade sig också Paavo Lipponen (SDP) med 19,8 resp. 15,9 procent, och Pekka Haavisto (Grön), som fick 12,4 av rösterna i Höjden och 15,9 procent i Prästkulla. I den andra omgången var det sedan Sauli Niinistö, som var favorit. 56, 7 procent av Höjdens väljare och 53,9 av Prästkullas röstade på honom. Pekka Haavisto klarade sig ändå bra med sina 43,3 och 46,1 procent. Kampen i andra omgången var alltså litet jämnare i Tenala än i landet som helhet.

Presidentinvaalien suosikit: Biaudet ja Niinistö Tulos presidentinvaaleissa ei Tenholan osalta poikennut kovinkaan paljon koko maan tuloksesta, pienenä poikkeuksena ensimmäinen kierros. Ensimmäisellä kierroksella suosikki oli nimittäin RKP:n Eva Biaudet. Höjdenin koulun ja Prästkullan kahdella äänestysalueella hän sai molemmissa 30,5 % äänistä. Toisena oli Sauli Niinistö (kok), joka sai 28 % ja 25,6 %

BOKFÖRING KONTORSHJÄLP LÖNERÄKNING Vi finns i Kontorama i Ekenäs. Grönalundsgatan 11, 10600 EKENÄS.

Björn Lindqvist, tel. 050-3835 040, bjorn@tenservice.fi

10

äänistä. Hyvin pärjäsi myös Paavo Lipponen (sdp) 19,8 ja 15,9 prosentilla sekä Pekka Haavisto (vihr), joka sai 12,4 % Höjdenin ja 15,9 % Prästkullan äänistä. Toisella kierroksella Sauli Niinistö oli sitten suosikki. Höjdenin äänestäjistä 56,7 % äänesti häntä ja Prästkullassa 53,9 %. Pekka Haavisto pärjäsi kuitenkin hyvin saaden 43,3 ja 46,1 prosenttia. Toisen kierroksen tulos oli siis Tenholassa hieman tasaisempi kuin tulos koko maassa.


(Karis f.d. Stadshus) Torggatan 8, 10300 Karis

(Karjaan ent. kaupungintalo) Torikatu 8, 10300 Karjaa

11


Spelmännens jubileumsstämma i Tenala Året var 1972 då Finlands Svenska Spelmansförbund höll sin allra första spelmansstämma i Tenala med Tenala Spelmanslag som lokalarrangör. Veckoslutet 16-17 juni upprepar sig historien - men den här gången är det fråga om en 40-års jubileumsstämma! Då väntar sig Tenala Spelmanslag minst 150 glada spelmän från hela svenskfinland till Tenala, från Karleby i norr och Åland i väster till Lovisanejden i öster. Egentligen blir det musik i dagarna tre, men fredagen är vikt för samkväm endast för spelmännen och deras familjer. På lördagen börjar det däremot hända på byn – eller snarare sagt i hela Raseborg. På dagen ordnas nämligen så kallat buskspel, då spelmanslagen spelar på allmänna platser såsom på torg och vid affärer och caféer runt om i bygderna. På kvällen blir det sedan allmän dans för dej och alla andra dansglada på Museigården. Dansen fungerar som en non-stop dans där den ena spelmansgruppen avlöser den andra. I händelse av regn hålls dock dansen på

Bygdegården. På lördagen byggs även Folkmusikinstitutets tradiotionshörna upp. Också den är öppen för allmänheten. I traditionshörnan uppträder mindre grupper med gammal traditionell spelmansmusik och folkvisor. Där kan man dessutom bekanta sig med olika instrument och andra attiraljer som hör spelmanstraditionen till. På söndag förmiddag fortsätter programmet med friluftsgudstjänst i form av en spelmansgudstjänst på Museigården. Gudstjänsten är naturligtvis tänkt för alla intresserade. På eftermiddagen ordnas ett festtåg genom kyrkbyn och

Tenala spelmanslag på den första spelamansstämman 1972. Fr.v Kalle Holmberg, Totte Westin, S-O Sjöholm, Henrik “Grabben” Nyberg, “Berg-Kalle” Nyberg, Dannberg d.y. Robert “Prästgålarn” Kevin och Erik Dannberg. Foto: Kim Hansson (FMI 1C)

Tenala Spelmanslag ensimmäisillä kansanmusiikkijuhlilla vuonna 1972:. Vasemmalta Kalle Holmberg, Totte Westin, S-O Sjöholm, Henrik “Grabben” Nyberg, “Berg-Kalle” Nyberg, Dannberg nuorempi, Robert “Prästgålarn” Kevin ja Erik Dannberg. Kuva: Kim Hansson (FMI 1C)

12


hela spelmansstämman kulminerar sedan i huvudfesten på Museigården. Då uppträder en del av de enskilda spelmanslagen samt alla spelmän tillsammans i så kallat allspel. Det blir med säkerhet en njutbar och mäktig final på hela spelmansstämman. I Hembygdsmuséet kommer Tenala Marthaförening att sätta upp en liten utställning över bygdespelmän i Tenala. Bygdespelmännen är många men mest kända är kanske ”Berg-Kalle” Nyberg, Robert ”Prästgålarn” Kevin och Henrik ”Grabben” Nyberg samt hans far William och farfar Johan. Utställningen är naturligtvis öppen under spelmansstämman och vid övriga tillställningar på Museigården under sommaren samt mot förhandsbeställning. Varför ordnas då dylika spelmansstämmor? Stämmans uppgift är i främsta hand att fungera som ett forum för spelmännen att få utöva sitt spelintresse med likasinnade, ha det trevligt tillsammans och träffa gamla bekanta i seplmansmusikens tecken. Men dessutom vill man via spel-

mansstämman föra spelmanstradiotionen vidare till nya generationer och också ut till den breda allmänheten. Man kan ju då fråga sig hur spelmansmusiken har förändrats under 40 år? Instrumenten i de traditionella spelmanslagen var ursprungligen till allra största delen fioler plus eventellt en kontrabas och något dragspel. Idag är de olika instrumenten flera inklusive trummor, elbas, gitarrer och blåsinstrument. För 40 år sedan bestod repertoaren främst av vals, shottis, polka, masurka och menuetter samt polskor. Idag har menuetterna och polskorna till största delen bytts ut mot modernare tongångar såsom Beatleslåtar och svensktoppen! Tenala Spelmanslag hoppas att alla vänner av spelmansoch dansmusik skall ta tillfället i akt och njuta av musiken och tillställningarna under jubileumsstämman och hälsar därför alla hjärtligt välkomna till Tenala kyrkoby och Museigården den 16 – 17 juni!

Pelimannien vuosijuhla Tenholassa Vuonna 1972 Finlands Svenska Spelmansförbund (Suoman Ruotsalainen Kansanmusiikkiliitto) piti ensimmäiset kansanmusiikkijuhlansa Tenholassa. Paikallisena järjestäjänä toimi Tenala Spelmanslag. Historia toistaa itseään 16.-17.6., mutta tällöin kyseessä ovat 40-vuotisjuhlat. Paikalle odotetaan vähintään 150 iloista suomenruotsalaista pelimannia aina Kokkolasta pohjoisessa, Ahvenanmaalta lännessä ja Loviisan-seudulta idässä. Musiikkipäiviä on oikeastaan kolme, mutta perjantai on varattu pelimannien ja heidän perheidensä yhdessäoloon. Lauantaina alkaa kylällä kuitenkin tapahtua – tai oikeastaan koko Raaseporissa. Päivällä kansanmusiikkiyhtyeet soittavat lähiseudun julkisilla paikoilla kuten toreilla sekä kauppojen ja kahviloiden yhteydessä. Illalla on Museigårdenilla tanssit sinulle ja muille tanssin ystäville. Kyseessä ovat ns. non-stop-tanssit, joissa kansanmusiikkiyhtyeet vuorotelleen esiintyvät. Sateen sattuessa tanssit pidetään Bygdegårdenilla. Lauantaina rakennetaan myös Kansanmusiikkiopiston perinnenurkka, joka sekin on avoinna yleisölle. Perinnenurkassa pienemmät ryhmät esittävät perinteistä pelimannimusiikkia ja kansanlauluja. Siellä voi myös tutustua eri soittimiin sekä muihin pelimanniperinteeseen kuuluviin välineisiin. Sunnuntaina aamupäivällä ohjelma jatkuu Museigårdenilla ulkoilmajumalanpalveluksella pelimannijumalanpalveluksen muodossa. Jumalanpalvelus on tietenkin tarkoi-

tettu kaikille kiinnostuneille. Iltapäivällä kirkonkylän läpi järjestetään kulkue, jonka jälkeen kansanmusiikkijuhlat huipentuvat pääjuhlaan Museigårdenilla. Silloin osa kansanmusiikkiyhtyeistä esiintyy sekä erikseen että yhdessä. Juhlille on siis luvassa nautinnollinen ja mahtava päätös. Tenala Martaförening pystyttää kotiseutumuseoon pienen näyttelyn tenholalaisista kotiseutupelimanneista. Heitä on paljon, mutta tunnetuimpia ehkä ”Berg-Kalle” Nyberg, Robert ”Prästgålarn” Kevin, ja Henrik ”Grabben” Nyberg sekä hänen isänsä William ja isoisänsä Johan. Näyttely on avoinna kansanmusiikkijuhlan ja kesän muiden Museigårdenin tapahtumien aikana sekä ennakkotilauksesta. Tenala Spelmanslag toivoo kaikkien kansan- ja tanssimusiikin ystävien nauttivan musiikista ja muusta ohjelmasta juhlatapahtuman aikana sekä toivottaa kaikki tervetulleiksi Tenholan kirkonkylään ja Museigårdenille 16.-17. kesäkuuta.

13


Sommar med orientering i centrum och i skogarna Till sommarens alla händelser kan man lägga till stora orienteringstävlingar. Finlands svenska orienteringsförbund FSO har nämligen förlagt sina mästerskapstävlingar till Tenala i augusti (10-12.8). Orienteringstävlingar i dag ordnas inte bara ute i skogen utan också mitt i centrum, mitt bland oss som rör oss där. Orientering blir allt populärare, både bland dem, som vill tävla och bland alla dem, som bara vill motionera på ett trevligt sätt. Deltagarantalet under de tre dagar långa tävlingarna väntas också bli mycket stort. Fredagen den 10.8 är sprintdagen. En sprinttävling ordnas inne i ett samhälle, där människor rör sig också under tävlingens gång. Gator, vägar, parker och skogsområden är skådeplatsen och kontrollerna finns utplacerade någonstans i allt detta. Det är bara privata områden som är förbjudet område för de tävlande. Tävlingscentralen finns vid Höjdens skola och där kan publiken få fortgående information om vad som händer med mellantider och slutresultat och pla-

ceringar. Det väntade antalet deltagare är ca. 300. På lördag och söndag flyttas tävlingarna till skogen i Ovanmalm. Lördagens tävling är långdistans med 700-800 deltagare och på söndag löps damernas och herrarnas stafetter. Med över 200 lag och tre löpare per lag blir det igen liv i skogen. Och spännande tävlingar. Den lokala arrangören är OK Raseborg, tävlingsledare är FSO:s verksamhetsledare Kristian Forsell, tidigare ordförande för OK Raseborg. Tävlingarna har förberetts under en lång tid och allt är klart för sommarens stora tävlingar. BB

Kesällä suunnistetaan niin keskustassa kuin metsässä Kesän tapahtumiin voidaan lisätä suuret suunnistuskilpailut. Finlands svenska orienteringsförbund FSO (Suomen ruotsalainen suunnistusliitto) järjestää mestaruuskilpailunsa Tenholassa 10.-12.8.2012. Nykyään suunnistuskilpailuja järjestetään myös keskustoissa, joissa kaikki liikumme, eikä ainoastaan metsässä. Suunnistuksen suosio kasvaa sekä kilpailijoiden että harrastajien parissa. Osanottajamäärän odotetaan nousevan hyvin suureksi kolmipäiväisten kilpailujen aikana. Perjantai 10.8. on sprinttipäivä. Kilpailu järjestetään taajamassa, jossa myös kilpailun aikana ihmiset liikkuvat. Kadut, tiet, puistot ja metsäalueet muodostavat alueen, johon rastit sijoitetaan. Ainoastaan yksityisalueet ovat kilpailijoilta kiellettyjä. Kilpailukeskus on Höjdenin koululla, jossa yleisö saa ajan tasalla olevaa tietoa väliajoista, lopputuloksista ja sijoituksista. Osallistujamääräksi arvioidaan 300 henkilöä.

14

Lauantaiksi ja sunnuntaiksi kilpailut siirtyvät Ovanmalmin metsiin. Lauantaina on pitkän matkan kilpailu ja osallistujia 700-800. Sunnuntaina juostaan naisten ja miesten viestit, joihin osallistuu yli 200 kolmen hengen joukkuetta. Metsässä on vilinää ja jännittäviä kilpailuja. Paikallisena järjestäjänä toimii OK Raseborg ja kilpailujohtajana FSO:n toiminnanjohtaja Kristian Forsell, järjestäjäseuran entinen puheenjohtaja. Kilpailuja on valmisteltu jo pitkään, joten kaikki on valmiina suurkilpailuja varten. BB


BYGGNADSARBETEN RAKENNUSTYテ傍 Listerbyvテ、gen 8, 10520 Tenala Tel. 019 245 0564, 0400 477 007, Fax: 019 245 0569 E-mail: bygg@gronroos.inet.fi

15


Glass från Tenala Vad är din favoritsmak på glass? Jordgubb, päron, nougat eller någon riktigt speciell? Chansen att du finner just den glassen i Sillböle är mycket stor. HerrGårdsglass har ingredienser till fyrtio olika smaker. Utan tillsatser.

Elisabeth Österlund, glassmaskinen och Sofia Stolpe. / Elisabeth Österlund, jäätelökone ja Sofia Stolpe.

Sofia Stolpe och Elisabeth Österlund har gjort slag i saken och skapat jobb åt sig själva, nära hemmet. De bor vardera på gården Herrgård i Sillböle och funderade hur de skulle kunna vara tillhands för sina respektive tre barn och samtidigt ha jobb. Sedan kom tipset om glasstillverkning och efter ett besök hos en tillverkare i närheten av Åbo var saken klar; glass skall det bli. En bidragande orsak var också, att råvaran, mjölken, kan fås av gårdens egna kor. Närproducerat så det förslår. Det är en omständig procedur att skaffa de tillstånd som krävs för tillverkning av livsmedel. Men nu har Sofia och Elisabeth dem och tillverkningen är i full gång. De gör sin glass enligt ett holländskt recept, som kallas Gårdsglass (Kartanon jäätelö) och i Tenala blev det HerrGårdsglass enligt gårdens namn. Mjölkråvaran är pastöriserad men inte homogeniserad och den lär passa också laktosintoleranta, berättar damerna. De färger, som används är också naturliga, till exempel är den gröna färgen klorofyll. Smaken är delad, det vet vi, så det behövs ett rejält sortiment för att åtminstone de flesta skall få just en sådan glass, som de tycker om. Hemma har Sofia och Elisabeth råvaran till ca fyrtio sorter, men deras leverantörer har tusentals smakvarianter och sorter att välja emellan. Dessutom finns det sorbet för den som gillar det. Vad är det då kunderna tycker om? Naturligtvis de tradi-

16

tionella smakerna, men sedan finns det också till exempel för litet äldre, baileys, dajm- eller pistageglass. Av någon anledning gillar herrar sådant som whisky, öl och konjak i glassform. Det är dock tryggt att köra hem efter att man ätit en portion, försäkrar damerna. Smaken finns, men inte procenterna. Under den tid glassen har tillverkats i Sillböle sedan sensommaren-hösten 2011 har efterfrågan ökat. Elisabeth och Sofia skulle gärna sälja också längre bort, men transporterna blir dyra. Det är på axeln Hangö – Helsingfors som glassen finns, i vissa affärer och caféer. Naturligtvis finns den i Tenala på några platser. Sofia och Elisabeth berättar också att de besöker mässor och evenemang med sin glassvagn för att göra sin glass känd. Den mängd mjölk, som glasstillverkningen kräver, är bara en bråkdel av vad Herrgårds nästan åttio kor levererar. Men de två företagarna har nya idéer. Glasskakor är en, yoghurt är en annan. Sedan kan man fantisera om ytterligare produkter, fantasin och studiebesök hemma och utomlands kan ge nya idéer. Herrgård är en av tre gårdar i Tenala, där man fortfarande har mjölkkor. Gården med jordbruk och kreatur drivs av bröderna Österlund. Det är hit en av sommarens byavandringar går, den 3 juli. BB


Jäätelöä Tenholasta Mikä on suosikkijäätelösi? Mansikka, päärynä, nougat vai joku oikein erikoinen maku? Mitä todennäköisimmin löydät juuri kyseisen jäätelön Sillbölestä. HerrGårdsglassilla on ainekset neljällekymmenelle erilaiselle lisäaineettomalle maulle. Sofia Stolpe ja Elisabeth Österlund ovat ryhtyneet toimeen ja luoneet työtä itselleen kodin lähellä. Molemmat asuvat Sillbölessä Herrgårdin tilalla. He pohtivat miten voisivat olla samaan aikaan töissä ja lastensa tavoitettavissa. Sitten he saivat vihjeen jäätelövalmistuksesta ja vierailtuaan Turun lähellä sijaitsevan valmistajan luona päätös oli selvä. Päätökseen vaikutti myös se, että raaka-aine, eli maito, saadaan tilan omilta lehmiltä. Todellista lähituotantoa siis. Elintarviketuotantoa varten tarvittavien lupien hankkiminen on perusteellinen prosessi. Sofialla ja Elisabethilla luvat kuitenkin ovat ja tuotanto täydessä käynnissä. He valmistavat jäätelönsä hollantilaisen Kartanon jäätelö-nimisen reseptin mukaan. Tenholassa nimeksi tuli kotitilan mukaan HerrGårdsglass (Kartanojäätelö). Naiset kertovat, että raaka-aineena käytettävä maito on pastöroitu mutta ei homogenisoitu ja siksi se sopii myös laktoosi-intoleranteille. Myös käytettävät värit ovat luonnonmukaisia, esimerkiksi vihreä on klorofyllia. Kuten tiedämme, makuja on monenlaisia. Tarvitaan siis runsas valikoima, jotta useimmille löytyisi mieluisa jäätelö. Sofialla ja Elisabethilla on kotona raaka-aineet noin neljällekymmenelle maulle ja heidän toimittajillaan on tuhansien makujen valikoima, josta valita. Lisäksi löytyy sorbettia sitä haluaville.

Mistä sitten asiakkaat pitävät? Tietenkin perinteiset maut ovat suosittuja. Lisäksi löytyy hiukan vanhemmille baileys-, dajm- tai pistaasijäätelöä. Jostain syystä herroille maistuu whisky, olut ja konjakki jäätelön muodossa. Naiset vakuuttavat, että annoksen jälkeen voi turvallisesti ajaa kotiin, sillä vaikka maku on aito prosentit puuttuvat. Siitä kun jäätelövalmistus Sillbölessä loppukesästä 2011 alkoi, on kysyntä kasvanut. Elisabeth ja Sofia laajentaisivat mielellään myyntialuettaan, mutta kuljetukset ovat kalliita. Jäätelö löytyy valikoiduista kaupoista ja kahviloista akselilla Hanko-Helsinki, ja tietysti jäätelöä saa muutamasta paikasta Tenholassa. Sofia ja Elisabeth kertovat vierailevansa jäätelövaunuineen messuilla ja tapahtumissa tehdäkseen jäätelönsä tunnetuksi. Jäätelövalmistukseen tarvittava maito on vain murto-osa siitä mitä Herrgårdin noin 80 lehmää tuottavat. Yrittäjäkaksikolla on uusia ideoita, yksi on jäätelökakut, toinen jogurtti. Lisää ideoita uusille tuotteille voi löytää opintomatkoilla koti- ja ulkomailla. Herrgård on yksi kolmesta tilasta Tenholassa, jolla vielä on lypsylehmiä. Veljekset Österlund viljelevät tilaa, johon 3.7. suuntautuu yksi kesän kyläkävelyistä. BB

17


Mirjam Stäuber:

100-årsutställning och drama I år firar vi i Tenala två konstnärers 100-årsminne. Den ena är kerakikkonstnären Mirjam Stäuber, som föddes i Tenala år 1912, bodde på olika platser i världen och som fick sin sista vila i Tenala. Mirjam Stäuber var också en flitig fotograf och när utställningen om henne öppnas, finns det både keramiska alster och fotografier där. Dessutom utlovas en dramatisk framställning av hennes liv. Mirjam Stäuber gick i skola i Ekenäs och fortsatte efter det sina studier vid konstindustriella högskolan. Hon arbetade vid krukverkstaden i Kyyrölä by på Karelska näset. Enligt keramikkonstnären Åsa Hellman gjorde Stäuber hellre unika verk än långa serier, hon skapade både skulpturala verk och drejade föremål. Mirjam Stäubers verk finns knappast mera till salu, så utställningen i Tenala är en unik chans att se hennes alster. På sin tid såldes de till exempel hos Stockmanns i Helsingfors. Ekenäs museum har runt femton av hennes verk och i Tenala hembygdsmuseum finns hennes alster. Dopfunten i Bromarf kyrka är signerad Mirjam Stäuber. En stor del av hennes fotografier finns bevarade. Jubileumsåret till ära kommer Mirjam Stäuber att ihåg-

kommas med en utställning och en dramatiserad framställning om henne. Utställningen, som ordnas i Villa Christine (fd. finska skolan i Tenala kyrkoby), består av keramikföremål och fotografier. Tidpunkten för utställningen är 26 maj till 22 juni. Sångaren-skådespelaren Ami Aspelund kommer att medverka i evenemanget om Mirjam Stäuber. Ami uppför en dramatiserad berättelse, som säkerligen kan plocka stoff från många olika miljöer där Stäuber vistades. Hon bodde bland annat i Trinidad och Schweiz med sin man, sjökapten Jarl Brynolf Wessman. Utställningen om Mirjam Stäuber bildar inledningen till en kulturellt intressant sommar i Tenala. BB

Mirjam Stäuber:

100-vuotisnäyttely sekä draamaa Tänä vuonna me juhlimme Tenholassa kahden taiteilijan 100-vuotismuistoa. Toinen on keramiikkataiteilija Mirjam Stäuber, joka syntyi Tenholassa vuonna 1912, asui eri puolilla maailmassa ja viimeisen leposijansa Tenholassa. Mirjam Stäuber oli myös ahkera valokuvaaja ja kun hänen näyttelynsä avataan, siellä voi tutustua sekä hänen keramiikkatöihin että valokuviin. Sen lisäksi hänen elämästään on luvassa dramaattinen esitys. Mirjam Stäuber kävi koulua Tammisaaressa ja jatkoi sen jälkeen koulutustaan Taideteollisessa korkeakoulussa. Hän työskenteli Karjalan kannaksen Kyyrölän kylän ruukkuverstaassa. Keramiikkataiteilija Åsa Hellmanin mukaan Stäuber mieluummin teki ainutlaatuisia teoksia kuin pitkiä sarjoja, hän loi sekä veistoksellisia että dreijattuja esineitä. Mirjam Stäuberin teoksia on tuskin enää myynnissä, joten Tenholan näyttely on ainutlaatuinen tilaisuus tutustua sellaisiin. Aikanaan niitä myytiin mm. Stockmannilla Helsingissä.

18

Tammisaaren museossa on noin viisitoista teosta ja Tenholan kotiseutumuseossa on hänen teoksiaan. Bromarvin kirkon kastemalja on Stäuberin käsialaa. Suuri osa hänen valokuvistaan on säilynyt. Juhlavuoden kunniaksi Mirjam Stäuberia muistetaan näyttelyllä sekä hänestä kertovalla dramatisoidulla esityksellä. Villa Christinessä (ent. Tenholan kirkonkylän suomenkielinen koulu) 26.5.-22.6. järjestettävässä näyttelyssä on esillä keramiikkaesineitä ja valokuvia.


Laulaja-näyttelijä Ami Aspelund osallistuu Mirjam Stäuber-tapahtumaan. Ami esittää dramatisoidun tarinan, johon poimitaan aiheita useasta eri ympäristöstä, joissa Stäuber vieraili. Hän asui miehensä, merikapteeni Jarl Brynolf

Wessmanin kanssa mm Trinidadissa ja Sveitsissä. Näyttely Mirjam Stäuberista aloittaa kulttuurisesti mielenkiintoisen kesän Tenholassa. BB

19


Tenhola hoppaa ja soi!

Tenholan swingtanssileiri Elokuun puolessa välissä valtaa iloinen tanssileiriväki Tenholan pääraitin. Ainakin 50 innokasta swingtanssiharrastajaa kokoontuu Tenholaan tenhoutumaan ja kehittymään entistä paremmiksi lindyhop-tanssijoiksi. Tätä alkujaan amerikkalaista 30-luvun paritanssia on harrastettu yli 15 vuotta Suomessa ja nyt ensimmäistä kertaa kokonaisen viikonlopun ajan Läntisellä Uudellamaalla liettualaisten valmentajien opissa. Majoitus tapahtuu Villa Christineen entisessä kolurakennuksessa, opetus ja iltatanssit järjestetään Bygdegårdenin seuratalossa. Ohjelmaa voi kuitenkin olla vaikkapa kylän raitilla tai kesätorilla, kertovat tapahtuman järjestäjät Maija Malmström ja Margo Kangasniemi. Jos kiinnostusta riittää, uusia kursseja järjestetään jatkossa myös vasta-alkajille. Kurssien osoite on silloinkin Tenhola. Tervetuloa seuraamaan vauhdikasta lindyhoppia ja kuuntelemaan liettualaista Home Jazz Five-bändiä Bygdegårdeniin lauantai-iltana 18.8 klo 22 (15€) ja sunnuntaina 19.8 klo 15 (10€).

Kurssin järjestäjillä om muutama kysymys ja toivomus: - osaatko tehdä 30-40-luvun kampauksia? Etsimme kampaajaa leirille lauantaiksi - onko sinulla vanhaa ajoneuvoa tuolta ajalta? Rekvisiitaksi tai ajeluttamaan leiriläisiä - haluatko tuoda myyntiin 30-60-luvun vaatteita ja asusteita leirin kirpputorille? - muita ideoita palveluista ja ohjelmasta leiriläisille? Enemmän tietoa löydät (su, ru, eng) osoitteesta www.tenhola.com

Tenala hoppar och ljuder!

Swingdans i Tenalas sommar I mitten av augusti invaderar ett glatt sällskap dansare Bygdegården samt gator och torg i Tenala. Minst 50 swingdansare samlas då för att bli ännu bättre på sin favoritdans, Lindyhop. Den har dansats redan 30 år i Finland och nu ordnas ett helt veckoslutsläger under ledning av en litauisk instruktör. Deltagarna bor i Villa Christine medan övningarna och föreställningarna sker i Bygdegården. Men det är troligt, att deltagarna också dansar på gatorna och på sommartorget, berättar organisatörerna Maija Malmström och Margo Kangasniemi. Sommarens kurs för erfarna dansare är fullbokad. Men om det finns intresse, kan det också ordnas nybörjarkurser. Kursplatsen är också i fortsättningen i Tenala. Publiken kan bekanta sig med Lindyhop på Bygdegården lördag 18.8 kl 22.00 och söndag 19.8 kl 15.00. Då spelar också litauiska Home Jazz Five Band

Arrangörerna har några frågor och önskningar: - Kan du göra frisyrer i 30- 40-talsstil? Sådana behövs till lördagen - Har du ett fordon i den tidens stil som rekvisita eller för att köra lägerdeltagare - Vill du hämta 30- 60-talskläder till lopptorget för försäljning? - Har du idéer eller tjänster och program för lägerdeltagarna? Mera information kan man få på adressen www.tenhola.com (fi, sve, eng)

20


GRÄVNING SPRÄNGNING TRANSPORTER

KAIVUUTYÖT LOUHINTATYÖT KULJETUKSET

21


Biståndsresa till Lettland

År 2010 kunde vi läsa i Tenalablade om de flitiga damerna som stickar i Brasses café i Tenala varje onsdagskväll. Nu har ett par av dessa damer, nämligen Gunnel Holmström och Lolan Holmberg själv fått uppleva hur de alster de och de övriga damerna har förfärdigat under året landat hos sina slutdestinationer Daugavpils och Cesis i Lettland. I augusti i fjol åkte damerna iväg på den biståndsresa som gänget från missionsbodens lopptorg inom Ekenäs församling ordnade. Många gånger tidigare har försändelser via missionskyrkan och Ekenäs församling skickats iväg till dessa platser, men nu hade vem som helst möjlighet att åka med på resan. Gunnel och Lolan kunde tillsammans med 26 övriga resenärer se hur fattigt där var främst på den Lettiska landsbygden. Rutten för bussresan bestämdes enligt var behovet för tillfället är störst. Bussen var proppfull av bland annat kläder, filtar, mat och ryskspråkiga biblar. Resenärerna besökte allra först den lettiska huvudstaden Riga därifrån resan följande dag fortsatte längs floden Daugava som börjar i Ryssland, rinner genom Vitryssland och utmynnar i Riga. I Daugavpils överlämnades en stor del av biståndsmaterialet till Frälsningsarméns depå där arbetslösa och utslagna får hämta kläder och förnödenheter. Fräls-

22

ningsarmén ordnar också med bespisning ett par gånger i veckan. Här finns också tillgång till dusch och klädtvätt.

Behovet av förnödenheter är enormt I Daugavpils bildade bussresenärerna kedja för att snabbt och smidigt förflytta lådorna vidare. En otrolig mängd papplådor och säckar transporterades på detta sätt till Frälsningsarmén källare. Behovet av förnödenheter här är enormt. Samhällets hjälp är ringa, och landets socialarbetare har varken pengar eller bilar. Efter övernattning i Daugavpils fortsatte resenärerna till följande destination, staden Cesis där resten av biståndsmaterialet skulle avlämnas. Här landade bland annat Gunnels och Lolans moderskapslådor, en barnvagn samt bärkassar fullproppade med stickade barnkläder som stickcaféets flitiga damer hade förfärdigat tillsammans med köpta kläder som Lolan och Gunnel hade fyndat på lopptorg och packat ned.


Tillsammans med biståndsarbetare från St.John:s församling i Cesis lassades materialet över i skåpbilar för vidare transport till församlingens mottagningscentral. Lolan och Gunnel kunde nu med egna ögon se hur stort hjälpbehovet de facto är här i Lettland, och detta sporrar naturligtvis dem att fortsätta med att hålla igång stickca-

féverksamheten på Brasses Café i Tenala. Några månader senare hade de flitiga damerna igen satt ihop en mängd babylådor som levererades till Lettland till jul. En ny biståndsresa till Lettland gjordes igen i maj detta år. Text och foto: Gunnevi Winberg

Avustusmatka Latviaan Vuonna 2010 saimme Tenalabladetista lukea ahkerista rouvista, jotka keskiviikkoiltaisin kutovat Brasses Caféssa Tenholassa. Nyt rouvista kaksi, Gunnel Holmström ja Lolan Holmberg ovat itse saaneet kokea kuinka rouvien vuoden aikana valmistamat tuotteet ovat saapuneet määränpäähänsä Latvian Daugavpilsiin ja Cesisiin. Rouvat lähtivät viime vuoden elokuussa mukaan Tammisaaren seurakunnassa toimivan lähetyspuodin kirpputoriporukan järjestämälle avustusmatkalle. Lähetyksiä on useamman kerran aikaisemmin toimitettu samoihin paikkoihin Lähetyskirkon ja Tammisaaren seurakunnan kautta. Tällä kertaa kuka tahansa saattoi lähteä matkalle mukaan. Gunnel ja Lolan sekä 26 muuta matkailijaa saattoivat nähdä miten köyhää Latvian maaseutu on. Bussin reitti määräytyi sen mukaan missä tarve oli suurin. Linja-auto oli täynnä vaatteita, huopia, ruokaa ja venäjän-

kielisiä raamattuja. Ensimmäinen vierailukohde oli Latvian pääkaupunki Riika. Sieltä matka jatkui Venäjältä lähtevää, Valkovenäjän halki virtaavaa ja Riiassa mereen laskevaa Daugava-jokea seuraten. Daugavpilsissa luovutettiin suuri osa avustustarvikkeista Pelastusarmeijan varikolle, josta työttömät ja syrjäytyneet saavat noutaa vaatteita ja tarvikkeita. Parina päivänä viikossa Pelastusarmeija järjestää myös ruokailua. Varikolta löytyy tarvitseville myös suihkutilat sekä pyykinpesumahdollisuus. ...jatkuu seuraavalla sivulla...

23


...jatkuu edelliseltä sivulta...

Avustustarve on valtava Daugavpilsissa matkailijat muodostivat ketjun, jotta laatikot nopeasti ja sujuvasti saatiin eteenpäin. Uskomaton määrä pahvilaatikoita ja säkkejä kuljetettiin näin Pelastusarmeijan kellariin. Avustustarve täällä on valtava. Yhteiskunnan apu on vähäistä eikä maan sosiaalityöntekijöillä ole rahaa eikä autoja. Yöpymisen jälkeen matka jatkui Daugavpilsista seuraavaan määränpäähän, joka oli Cesisin kaupunki, minne loput avustustarvikkeista jätettäisiin. Tänne jätettiin mm Gunnelin ja Lolanin äitiyspakkaukset ja lastenvaunut. Myös kutomokahvilan ahkerien rouvien valmistamat lastenvaatteet sekä Lolanin ja Gunnelin kirpputorilta hankkimat vaatteet jätettiin tänne. Tavarat lastattiin, yhdessä cesisläisen St Johnin seurakunnan avustustyöntekijöiden kanssa, pakettiautoihin edelleen kuljetettavaksi seurakunnan vastaanottokeskukseen. Lolan ja Gunnel saivat omin silmin nähdä kuinka suuri avustustarve Latviassa todella on, ja tämä tietysti rohkaisee heitä jatkamaan kutomokahvilatoimintaa. Muutamaa kuukautta myöhemmin ahkerat rouvat olivat taas koonneet suuren määrän vauvalaatikoita, jotka toimitettiin Latviaan jouluna. Uusi avustusmatka Latviaan tehtiin taas tämän vuoden toukokuussa. Teksti ja kuva: Gunnevi Winberg

Våra ord är så lika Trots att våra dialekter har stora olikheter, så finns det ord, som är desamma i Västnyland, Östnyland, Åboland och Österbotten. De används inte just alls mera, m en kan förstås av åtminstone de litet äldre. Eller vad sägs om t.ex?

Bliistra, dvs vissla Bakett = efteråt Durak = skälm (kommer från ryskan) Flöjta = Ljuga Frass = Hankatt Kräka = Krypa

Målar inne-ute - Slipar golv och lackar Kaklar - Skylift - även uthyrning Tapetserar - Mattläggning Mindre träarbeten Pålarfvägen 35, 10570 Bromarf, tel. 040 575 6228

24


Rolfs TAXI 0400 225 627 Rolf Törnroos Pankki, josta saat

bonusta.

Banken, som ger

bonus.

Tutustu osoitteessa op.fi/bonus tai tule käymään. Läs mer på adressen op.fi/bonuskunder eller kom på besök.

25


Georges von Swetlik:

100 konstverk för 100 år Under den ytterst aktiva sommaren i Tenala är en av huvudpersonerna konstnären Georges von Swetlik. Eftersom han under många år av sitt aktiva liv vistades och bodde i Tenala, vill byrådet och ungdomsföreningen hedra honom med en utställning. Georges von Swetlik föddes i St Petersburg år 1912, men måste tillsammans med sin familj lämna staden och Ryssland som en följd av den ryska revolutionen. Via Konstantinopel kom familjen så småningom till Helsingfors. På 1950-talet vistades von Swetlik tidvis i Tenala, 1971 flyttade han från Elimo i Pojo med fru och barn till Lilla Prästgården i Tenala. Hans konst uppvisar flere olika skeden, från en slags klassisk realism till den abstrakta perioden på 1950-talet. Han livnärde sig på att måla porträtt, vilka förändrades stilmässigt under de olika perioderna. I Tenalaföddes idén till hans främsta tema, ’’De visa och de fåvitska jungfrurna’’, ett tema från Bibeln. Övriga teman som han ägnade sig åt kom från den klassiska litteraturen och antikens mytologi. Till jubileumsutställningen i Bygdegården hoppas arrangörerna att man lyckas samla ihop etthundra konstverk varav många förhoppningsvis har motiv från Tenala. Insamlingen

av konstverk fortsätter under maj och juni månader och alla som har eller känner till verk av Swetlik är välkomna att informera om dem till utställningens kurator Riggert Munsterhjelm (040 526 4442) eller Börje Broberg från byarådet 044 5410 679). Utställningen inleds den 1 juli med vernissage klockan 17.00. Sedan hålls den öppen fram till den 4 augusti (öppethållningstider se händelsekalendern). Den 4 juli hålls ett seminarium kallat ’’Tradition och nyskapande’’, med inbjudna föreläsare, som behandlar von Swetliks konst ur olika infallsvinklar, också familj och vänner minns konstnären. Att organisera utställningen är för Tenala Byarådsförening en ny erfarenhet. Det är glädjande att Tenala Ungdomsförening vill delta som medarrangör för att ge alla en intressant inblick i en stor konstnärs arbete. BB

Georges von Swetlik:

100 taideteosta sadan vuoden kunniaksi Tenholan vilkkaan kesän päähenkilöistä yksi on taiteilija Georges von Swetlik. Kylätoimikunta ja nuorisoyhdistys haluavat kunnioittaa näyttelyllä useita vuosia Tenholassa asunutta taiteilijaa. Georges von Swetlik syntyi Pietarissa vuonna 1912. Venäjän vallankumouksen takia hänen oli yhdessä perheensä kanssa jätettävä kaupunki ja Venäjä ja Kostantinopolin kautta perhe tuli Helsinkiin. von Swetlik oleskeli 1950-luvulla Tenholassa ja 1971 hän vaimoineen ja lapsineen muutti Pohjan Elimosta Pikku-pappilaan Tenholaan. Hänen taiteessaan on useita eri vaiheita klassisesta realismista 1950-luvun abstraktiin kauteen. Hän elätti itsensä maalaamalla muotokuvia, jotka tyylillisesti muut-

26


Detalj av “De visa och de fåvitska jungfrurna”. Osa teoksesta “Viisaat ja tyhmät neitsyet”. Don Quixote.

tuivat eri kausien mukaan. Tenholassa syntyi idea hänen keskeisimmästä, raamatullisesta aiheestaan ”Viisaat ja tyhmät neitsyet”. Muut aiheet tulivat klassisesta kirjallisuudesta ja antiikin mytologiasta. Juhlanäyttelyyn Bygdegårdenissa järjestäjät toivovat saavansa sata teosta, joiden joukossa useita Tenholaaiheisia. Taideteosten kerääminen jatkuu touko- ja kesäkuussa. Kaikki ne, joilla on von Swetlikin teoksia tai jotka tietävät sellaisista ovat tervetulleita ottamaan yhteyttä näyttelyn kuraattoriin Riggert Munsterhjelmiin (040 526 4442) tai Börje Brobergiin (044 541 0679) kylätoimikunnasta. Näyttelyn avajaiset ovat 1.7. klo 17.00, jonka jälkeen näyttely on auki 4.8. asti (katso aukioloajat tapahtumakalenterista). Heinäkuun 4. pidetään seminaari ”Perinne ja uutta luova”, jossa luennoitsijat käsittelevät von Swetlikin taidetta eri näkökulmista. Myös perhe ja ystävät muistelevat taiteilijaa. Näyttelyn järjestäminen on Tenholan kylätoimikunnalle uusi kokemus. On ilo, että Tenholan nuorisoyhdistys haluaa olla mukana järjestäjänä ja antaa mahdollisuuden tutustua suuren taiteilijan työhön. BB

27


Växter, poesi och konst Idag kan hon syssla med sina växter, i morgon med dikter och i övermorgon med att måla en tavla. Mary Kuusisto långleds inte, det finns alltid något att göra. Redan anblicken av huset i Pargas by säger besökaren, att här finns något speciellt. Högst uppe på en bergskulle står det höga huset med sina stora fönster och blickar ut över gårdens stenhällar. Längre bort, bakom furorna skymtar man åkrar och ängar. Kommer man sommartid till Mary och hennas man är hela gården fylld med stora krukor innehållande exotiska växter med frukter och bär. De har tillbringat vintern inomhus i det stora vinterrummet och har fått komma ut när det finns tillräckligt med värme för dem. Trots att deras naturliga växtplatser är betydligt varmare trivs de också hos Mary. Intresset för växter har Mary Kuusisto alltid haft. Som riktigt ung hörde hon om hur någon på våra breddgrader hade odlat persikor och det ville hon också pröva på. Efter det har det blivit försök med många slag av träd, buskar och örter. I motsats till mången annan lyckas Mary få dem

att trivas, fastän hon själv säger att allt fungerar som försök och misstag.. Vårarbetena börjar redan i februari och efter det är det hela tiden arbete, som ger lön för mödan i form av exotiska örter som kiwi, granatäppel, fikon, kinesisk drakfrukt, gyllenbär, djungelgurka, kivano, namn som man knappt hört förut. Allt detta kommer ut på gården till sommaren, bara papayan blir inne hela året. Allt odlas i storkrukor så det går att flytta växterna ut och in enligt årstiderna. Mary har gett ut en bok, ’’Djungelgurka, isört’’, en poesibok och har deltagit i antologier. Hennes tavlor har varit på utställning i Ekenäs och Stockholm. Det hon målar är tomhet, men för att skildra tomhet måste det finnas något på duken, säger hon. Det är en upplevelse att se sig omkring hos Mary Kuusisto. Det känns som om man förflyttats till en annan, exotisk plats på jorden. BB

Kasveja, runoja ja taidetta Tänään hän puuhailee kasviensa parissa, huomenna runoilee ja ylihuomenna hän maalaa taulua. Mary Kuusiston aika ei käy pitkäksi, sillä aina on jotain tekemistä. Jo nähdessään Pargasin kylässä sijaitsevan talon vierailija tietää, että täältä löytyy jotain erikoista. Kallioisen pihan

28

korkealla kukkulalla seisoo iso talo isoine ikkunoineen. Kauempana, honkien takana pilkistävät pellot ja niityt. Kesäisin


Maryn ja hänen miehensä piha on täynnä isoja ruukkuja, joista löytyy eksoottisia hedelmä- ja marjakasveja. Kasvit ovat viettäneet talven sisällä isossa talvihuoneessa ja ovat saaneet tulla ulos kun on riittävän lämmin. Vaikka kasvien luonnollisessa kasvuympäristössä on selvästi lämpimämpi, viihtyvät ne myös Maryn luona. Mary on aina ollut kiinnostunut kasveista. Hyvin nuorena hän kuuli siitä, että joku leveysasteillamme oli viljellyt persikoita, ja tätä hänkin halusi kokeilla. Sen jälkeen on kokeiluja ollut monenlaisia niin puilla, puskilla kuin yrteillä.

Mary saa kasvit viihtymään, vaikka kaikki hänen mukaansa perustuu yritykseen ja erehdykseen. Jo helmikuussa alkavien kevättöiden palkkana on eksoottisia yrttejä kuten kiivi, granaattiomena, viikuna, kiinalainen lohikäärmehedelmä, mansikkakoiso, viidakkokurkku, kivakurkku, nimiä, joita tuskin aikaisemmin on kuullut. Kaikki nämä siirretään kesäksi pihalle, vain papaya pysyy sisällä koko vuoden. Viljely tapahtuu suur-ruukuissa, joita vuodenaikojen mukaan voi siirtää sisälle ja ulos. BB

29


Var i Tenala? Trappan på bilden finns i Malmåsa, Prästkullanejdens hembygdsförenings hus. Huset och gården är viktiga i Prästkulla. Här kan man lämna sitt avfall, här öppnar sommartorget igen och i huset kan man ordna fester, se på revy osv.

Tenholassa, mutta missä? Kuvan talo on Prästkullassa, nuorisoseuran talo Malmåsa. Tämä on tärkeä paikka seudulle. Pihalla voi jättää jätteensä ja täällä avataan kesätori. Sisällä voidaan järjestää juhlia ja täällä esitetään teatteria.

30


AUKI – ÖPPET VARJE DAG / JOKA PÄIVÄ 11.00-03.00 FOOD, MUSIC, BEER

BOKA ER FEST hOS OSS! VI STåR GÄRnA TIll TJÄnST FÖR ATT GÖRA ER FEST lyCKAD! lEVAnDE MUSIK VARJE VECKOSlUT!

SKILLNADSGATAN 14 EKENÄS, 019-2461 173, www.pubsantafe.com

31


Sockenvägen 24, Tenala måndag och fredag onsdag

10.00-15.00 10.00-17.00

Övriga tider enligt överenskommelse. tfn 010 247 5540

Profile for Tenala Byaråd

Tenalablade 1 2012  

Tenalablade 1 2012  

Advertisement