__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

NR. 2 // FEBRUAR 2017

ÅRGANG 121

Nordic Theme 2017 – Gerodontology del 2

TANDLÆGEFORENINGENS DANISH DENTAL MEDLEMSBLAD JOURNAL

Når nye tænder er vejen tilbage til livet KÆDERNE NÅR CHRISTIANSBORG Politikere bekymrede for udviklingen

Gerodontologi Hyposalivation Candidiasis Rodcaries Dental rehabilitering Mundhygiejne Plejehjem Uddannelse Organisering, tandpleje


Nordenta LAB

Tandlæge Birgitte Skadborg, Brædstrup Implantat Center

Det gør det hele meget nemmere Det er med stor glæde, jeg har erfaret, at Nordenta har opkøbt Design Dental & East Design i Silkeborg. Det er skønt, at man gennem Design Dental og Daniel altid kan kommunikere, så vi er sikre på, at det bliver forstået, hvad vi gerne vil have. Desuden er en leverance aldrig svigtet, og det er ganske imponerende, når man tænker på, at tænderne bliver lavet på den anden side af jorden.

”Jeg har været bruger af Design Dental & East Design siden opstarten, og har fulgt Anette, Elisabeth, Morten og Daniel tæt i alle årerne. De er tandteknikere med stor ildhu og omhygge­ lighed og med en stor sans for kvalitet. På Brædstrup Implantat Center er vi altid sikre på, at vi kan få den højeste kvalitet til en fair pris samtidig med, at vi altid kan vide os sikker på leverancen.

Jeg er meget glad for, at Nordenta har købt Design Dental & East Design, da jeg nu har muligheden for at samle alle mine indkøb ’under et tag’. Nordenta er en vigtig samarbejdspartner for mig og min klinik, Brædstrup Implantat Center. Her er jeg altid sikker på, at jeg får de helt rigtige forbrugsvarer, hjælp til kursusaktivitet, support omkring digitale aftryk med vores Omnican scanner og nu også Lab. Det gør det hele meget nemmere, når hele paletten er samlet et sted.

På Brædstrup Implantat Center benytter vi os ofte af mulig­ heden for at sende en patient til individuel farvevalg og ind­ prøvning på lab, og jeg må sige, at jeg, i mine snart 22 år som tandlæge, har prøvet mange laboratorier, men ingen har været på det niveau, som jeg får fra Design Dental. Jeg var i starten lidt skeptisk over at modtage oversøisk arbejde, for jeg var bange for at kvaliteten ikke ville leve op til den stan­ dard, som vi forventer at levere til vores patienter på Brædstrup Implantat Center. Men jeg må sige, at min skepsis var ubegrundet.

Derfor siger jeg tillykke til Design Dental & East Design og tillykke til Nordenta. Det bliver helt sikkert en succes”.

Dental esign

Suensonsvej 3 Boks 53 8600 Silkeborg

Tlf. 8682 8333 Fax 8680 5599

www.eastdesign.dk info@eastdesign.dk

FORSENDELSESSKEMA Arbejdsseddel nr.

ARBEJDSSEDDEL Nydamsvej 8, 8362 Hørning · Naverland 11, 2600 Glostrup · Suensonsvej 3, 8600 Silkeborg 2016 Tlf. 87 68 16 11 · www.nordenta.dk DECEMBER Klinik:

q Aftryk

q Triple Tray

Tandlæge: Patient:

Afsendt med post fra East Design q Antagonist senest hverdagen q Studiemodelfør Medsendt afkrydses

Modtaget hos East Design senest kl. 10:00

q Sammenbid Torsdag den 15. december

Torsdag den 1. december CPR-nr.:

q Foto


INDHOLD

INDHOLD

TANDLÆGEBLADET nr. 2/februar 2017

KORT & GODT

SAMFUND & ARBEJDSLIV

108 L  eder Glem ikke den kritiske sans

164 Når nye tænder er vejen tilbage til livet Satspuljefinansierede tandplejeprojekter har løftet socialt udsatte i 12 kommuner

110 Kæder  vækker bekymring på Christiansborg 111 Kort nyt

172 Klinikejerkonference Kom med til Tandlægeforeningens klinikejerkonference om fornuftige arbejdsforhold nu og i fremtiden

VIDENSKAB & KLINIK

174 dinTANDLÆGE  dropper kædeplaner dinTANDLÆGE vil ikke være kæde alligevel

120 Gabre  P, Twetman S God munhälsa för äldre – att förebygga rotkaries, gingivit och oral candidos 128 Berg  E, Isidor F, Öwall B Prosthodontics for the elderly patient 136 Skott  P, Wårdh I Mind the gap – utmaningen att inte förlora kontakten med den äldre hemmaboende tandvårdspatienten. Ett svenskt perspektiv

SERVICESIDER 178 Nyt om navne 182 Kalender med kurser 184 Kollegiale henvisninger 191 Stillingsannoncer

144 Strand  GV, Stenerud G, Hede B Munnstell i sykehjem 152 Selvtest 154 Wårdh  I, Widström E, Jeppe-Jensen D, Solemdal K, Gahnberg L Gerodonti – ett nordiskt perspektiv på utbildning, organisation och finansiering 162 Autoreferat

ET BEDRE LIV

12 tandplejeprojekter har landet over hjulpet socialt udsatte Læs mere på side 164

120

s.

Gerodontology Læs anden del af det nordiske tema om ældretandpleje

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

|

105 |


MEST LÆSTE PÅ TDLNET.DK Tilmelding til informationsmøder om det risikobaserede tilsyn 2017 Danske tandlæger er endog meget interesserede i at forberede sig til Styrelsen for Patientsikkerheds besøg i forbindelse med det nye risikobaserede tilsyn. I alt fald hvis man skal dømme efter, hvor mange der klikkede på nyheden, der annoncerede Styrelsen for Patientsikkerheds invitation til informationsmøder om det risikobaserede tilsyn. Nyheden var med sine 3.434 sidevisninger den suverænt mest læste nyhed ved redaktionens slutning. Det kan derfor måske ikke overraske, at møderne straks blev fuldt bookede. Det samme gjaldt i øvrigt de to ekstra møder, som styrelsen annoncerede kort efter. Se i øvrigt side 114.

Når store mænd siger, at de glæder sig til at komme hjem og smile til deres mor, så forstår man, hvor stor betydning oral sundhed har HELLE FABRICIUS KROMANN, SOUSCHEF I SVENDBORGS KOMMUNALE TANDPLEJE.

Læs mere på side 164 >>>

om Tandlægebladet MANUSKRIPTVEJLEDNING Når du skriver manuskripter til Tandlægebladet, skal du følge bladets vejledninger. Du finder disse samt de sproglige regler, som Tandlægebladet anvender, på Tandlaegebladet.dk. Klik på ”Om Tandlægebladet” i menuen på forsiden og derefter på ”Manuskriptvejledninger”. Manuskripter sendes elektronisk til Tandlægebladet til Tina Andersen på ta@tdl.dk. TANDLÆGEBLADETS VIDENSKABELIGE PANEL Lisa Bøge Christensen Lene Baad-Hansen Erik Dabelsteen Jon E. Dahl Ellen Frandsen Lau Dorte Haubek Poul Holm-Pedersen Palle Holmstrup Flemming Isidor Mats Jontell Lise-Lotte Kirkevang Björn Klinge Anne Marie Lynge Pedersen Jesper Reibel Søren Schou Svante Twetman Ann Wenzel

|

106 |

TANDLÆGEBLADETS REDAKTION Nils-Erik Fiehn Lektor, dr.odont. (ansvarshavende og faglig-videnskabelig redaktør) nef@tdl.dk Trine Ganer (administrerende redaktør) tg@tdl.dk Gitte Almer Nielsen (redigerende journalist) gan@tdl.dk Bjarne Klausen Tandlæge, dr.odont. (faglig konsulent)

På Tandlaegebladet.dk kan du læse mere. Læs bl.a. bladets formål og mediainformation

FAGREDAKTION Flemming Isidor Professor, dr.odont. Lise-Lotte Kirkevang Professor, ph.d. Palle Holmstrup Professor, dr.odont. PRODUKT- OG LEVERANDØRANNONCER DG Media Tlf. 70 27 11 55 epost@dgmedia.dk www.dgmedia.dk STILLINGSANNONCER OG KOLLEGIALE HENV. Tina Andersen (marketingkoordinator) ta@tdl.dk SEKRETARIAT Adresseændringer og forsendelse: Kontakt medlemsregistreringen på e-mail medlemsregistrering@tdl.dk eller tlf. 70 25 77 11 og vælg medlemsregistrering

ADRESSER Tandlægeforeningen Amaliegade 17 1256 København K Telefon 70 25 77 11 www.tandlaegeforeningen.dk info@tandlaegeforeningen.dk Telefonåbningstid: Mandag-torsdag 9.00 – 16.00 Fredag 9.00 – 15.30 Tandlægebladet udkommer 12 gange årligt. Distribueret oplag pr. nummer: 6.138. Medlem af Dansk Oplagskontrol. Medlem af Danske Medier. Gengivelse af artikler fra Tand­ lægebladet og www.tandlaegebladet.dk er kun tilladt efter aftale med redaktionen. UDGIVER Tandlægeforeningen Design og grafisk produktion: vahle+nikolaisen Julie Asmussen Forside: Cathrine Ertmann ISSN: 0039-9353

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


KORT & GODT

ØJEBLIK SÅDAN! Efter seks timers besøg af ekstern auditor kunne Tandkunsten på Østerbro i København den 27. januar 2017 kalde sig Danmarks første tandklinik med MiljøCertificering ISO 14001. Det er klinikassistent Anne-Mette Mathisen (tv.), der sammen med klinikejer Lise-Lotte Olsen har været hovedkraften bag overbygningen på deres ISO 9001-certificering. Den grønne omstilling af klinikken indebærer alt fra affaldssortering og brug af miljørigtige rengøringsmidler til udluftning og vandbesparende hvidevarer. Initiativet skal, ifølge Lise-Lotte Olsen, gavne både patienter og personale.

FOTO: JEPPE CARLSEN

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

|

107 |


KORT & GODT | Leder

GLEM IKKE DEN KRITISKE SANS Her i 2017 vil Styrelsen for Patientsikkerhed sætte det nye risikobaserede tilsyn i gang. Mange kolleger er blevet kontaktet af leverandører, der gerne vil give dem en hjælpende hånd, der kan bidrage til, at man kan komme helskindet gennem et tilsynsbesøg. Desuden har flere af leverandørerne i annoncer bl.a. her i Tandlægebladet hævdet, at netop deres produkter adskiller sig fra andre ved at leve op til de nationale infektionshygiejniske retningslinjer (NIR). Mange af tandplejens leverandører er gode til at etablere tillidsforhold til deres kunder, ligesom vi tandlæger opbygger tillidsforhold til vores patienter. Det er ikke ualmindeligt, at tandlæger ser deres kontaktpersoner i fx dentaldepoterne mere som samarbejdspartnere end som leverandører. Der er ikke noget som helst forkert i at have en god relation tandlæge og leverandør imellem. Alligevel vil jeg i al stilfærdighed gerne opfordre alle kolleger, der køber udstyr og dentalmaterialer, til at huske at bruge den kritiske sans og den sunde fornuft. Uanset hvor god en samarbejdsrelation man har i dagligdagen, så er og bliver dentaldepoter og hvidevarefirmaer til syvende og sidst leverandører med kommercielle interesser. Og når alt kommer til alt, har de én og kun én mission: At sælge. Jeg vil derfor gerne give tre pointer videre til alle, der har oplevet markedsføring relateret til det kommende risikobaserede tilsyn: For det første er reglerne på næsten alle områder de samme, som da Tandlægeforeningen informerede om det risikobaserede tilsyn på en række medlemsmøder i foråret 2016. Den eneste ændring er, at der er kommet en ny vejledning om journalføring. For det andet vil jeg råde til, at man bruger sin akademiske tilgang, når man oplever, at et produkt bliver fremhævet frem for andre. Er der dokumentation bag anprisningerne? Og hvem har i givet fald leveret dokumentationen? Er det en offentlig instans, eller er det leverandøren selv? For det tredje vil jeg opfordre til, at man følger med på Tdlnet.dk og i Tandlægebladet. Her vil vi fra Tandlægeforeningens side gøre, hvad vi kan for at give uvildig, ikke-kommerciel information om det risikobaserede tilsyn.

Dentaldepoter og hvidevarefirmaer er leverandører med kommercielle interesser

F O T O : LI Z E T T E K A B R É

Freddie Sloth-Lisbjerg Formand for Tandlægeforeningen

|

108 |

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Vi gør hverdagen lettere …

Sygeforsikring Erhverv Nu kan du sikre ALLE klinikkens ansatte ved sygdom !

Vi kender tandlægernes behov

Vi støtter Tandsundhed uden Grænser

tryghedsordningerne.dk


KORT & GODT

KÆDER VÆKKER BEKYMRING PÅ CHRISTIANSBORG Politikerne på Christiansborg har fået øje på kæderne. SF, DF, S og EL er bekymrede. LA tager det mere roligt. Trine Ganer

Mens kædedannelse og ekstern kapital i nogen tid har været et varmt emne blandt tandlæger, er det indtil nu gået under den folketingspolitiske radar. Og det til trods for, at kædernes indtog på sigt kan få betydning for en delvist offentligt finansieret voksentandpleje. Men nu er sagen om tandlægekæder landet på Christiansborg, og meningerne blandt partierne er måske ikke overraskende delte. Det fremgår af en artikel på Altinget.dk. Kræver ekstra fokus på kvalitet Dansk Folkepartis Liselott Blixt er blandt de bekymrede.

– Det kræver ekstra fokus på kvaliteten, siger hun. På samme linje ligger Socialdemokratiets sundhedsordfører Flemming Møller Mortensen. – Jeg ser de privatpraktiserende tandlæger som en integreret del af vores sundhedssystem. Hvis vi kommer ud i noget, som ikke har kvalitet, lighed eller er fagligt funderet i forhold til patienterne, så lever det ikke op til Socialdemokratiets standarder, siger han.

Liberal Alliance er mere … ja, liberale. – Ydes der ikke ordentlig kvalitet og service, bliver patienterne/kunderne væk, og klinikken/forretningen går konkurs, uanset hvilken privat ejerform der er tale om, siger sundhedsordfører May-Britt Kattrup til Altinget.dk.

» Jeg ser de privat­praktiserende tandlæger som en integreret del af vores sundhedssystem FLEMMING MØLLER MORTENSEN, SUNDHEDSORDFØRER, SOCIALDEMOKRATIET

Regeringens holdning uklar Regeringens holdning var ved redaktionens slutning uklar. Der ligger imidlertid et spørgsmål fra SF’s sundhedsordfører Kirsten Normann Andersen på sundhedsministerens bord og afventer besvarelse (se boks).

Spørgsmål til ministeren SF stillede den 4. februar 2017 et spørgsmål til sundhedsministeren vedr. regeringens holdning til ekstern kapital i tandlægebranchen. ”Giver det (storinvestorers opkøb af tandklinikker, red.) regeringen anledning til en bedre regulering af området først og fremmest for at sikre faglighed og kvalitet i tandbehandlingen, men også for at undgå alt for store private monopoldannelser på området?” Der afventes ved redaktionens slutning stadig svar.

|

110 |

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


KORT & GODT

DANSK FORSKNINGSNYT

MEJERIPRODUKTER FOREBYGGER PARODONTITIS Personer, der indtager mere kasein og valle end gennemsnittet og calcium i de anbefalede mængder, har mindre risiko for at udvikle svær marginal parodontitis. Det er konklusionen på et tværsnitsstudie udført på Enheden for Epidemiologisk Kostforskning, Parker Instituttet og Odontologisk Institut, Københavns Universitet. I undersøgelsen indgik 3.287 voksne danskere, som dels blev undersøgt klinisk, dels udfyldte et internetbaseret spørgeskema med 267 kostrelaterede spørgsmål. Ud fra besvarelserne på spørgeskemaet blev det daglige indtag af bl.a. vitamin D, calcium, kasein, valle og sukrose beregnet. Svær marginal parodontitis blev diagnosticeret, hvis en person havde mindst to tænder med fæstetab på 6 mm eller mere og mindst én tand med poche på 5 mm eller mere. Når man i databehandlingen korrigerede for bl.a. køn, alder, uddannelse, rygning, alkoholforbrug, tandbørstevaner og regelmæssige besøg hos tandlægen, fandt man en moderat, men signifikant negativ association mellem svær marginal parodontitis og højt indtag af calcium, valle og kasein. Forfatterne anbefaler et øget indtag af mejeriprodukter, da disse ud over andre sundhedsmæssige fordele også ser ud til at kunne bidrage til forebyggelse af marginal parodontitis. Adegboye ARA, Boucher BJ, Kongstad J et al. Calcium, vitamin D, casein and whey protein intakes and periodontitis among Danish adults. Public Health Nutr 2016;19:503-10.

ENTEN SK AL KLINIK ASSIST PÅ KURSUS ? Er der en klinikassistent på din klinik, der skal lære nyt om administration, hygiejne, tandrensning eller noget helt fjerde? Program for forårets AMU-kurser ligger tilgængeligt på Amukurs.dk. Her kan du se, hvor og hvornår kurserne udbydes. Prisen er i omegnen af 100 kr. for et dagskursus, og der kan desuden ansøges om VEU-godtgørelse på ca. 680 kr. pr. dag for at dække en del af tabet i forbindelse med klinikassistentens fravær. www

Se mere på Amukurs.dk under Handel, Administration, Kommunikation & Ledelse

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

HURTIGERE KLAGESAGSBEHANDLING I REGION HOVEDSTADEN Behandlingstiden for klager over tandlæger i Region Hovedstaden er bragt markant ned det sidste år. Antallet af klager, der afventer behandling, er således halveret fra 209 i 2015 til 118 i 2016. Behandlingstiden har i en årrække været meget lang i Region Hovedstaden, men det er altså slut nu. – Vi har arbejdet fokuseret på at forenkle sagsgangen. For tiden har vi en gennemsnitlig sagsbehandlingstid på ca. ét år, men vi arbejder på at få den yderligere ned, siger Anna Murphy, der er enhedschef i Region Hovedstaden. Regionstandlægenævnet, der behandler klagerne, består af to medlemmer udpeget af regionsrådet, tre medlemmer udpeget af Tandlægeforeningens regionsbestyrelse og et medlem udpeget af Forbrugerrådet.

|

111 |


KORT & GODT

KÆDERNE KOMMER

TANDLÆGEN.DK SATSER PÅ HURTIG MILLIARDHANDEL Efter måneder med løse rygter og en tidligere afvisning af at have et videresalg for øje stod bestyrelsesformand for tandlægen.dk, Henrik Kølle, for nylig frem i Børsen og bekræfter, at man satser på et videresalg indenfor tre år. Om ikke før. – Det er rigtigt, at vi har sagt til tandlægerne, at vores tidshorisont er omkring tre år, siger bestyrelsesformand Henrik Kølle til Børsen, og selv om han ikke forventer et ejerskifte tidligere end det, vil han heller ikke udelukke, at det kan blive før – måske allerede i år. Planen for det kommende år er dog, ifølge Henrik Kølle, først og fremmest at udvide antallet af klinikker, så man har rundet de 100 ved årets udgang. Henrik Kølle oplyser til Børsen, at investorerne p.t. har opkøbt 54 tandklinikker. Ifølge kædens egen webside består tandlægen.dk lige nu officielt af 32 klinikker, men flere er altså efter sigende på vej.

NY VIDEN

MOLARER KAN LEVE LÆNGE

Hvis man opererer efter korte profithensyn, så kan man godt være bekymret for, om tandlægerne bliver presset hårdere til mersalg JAKOB KJELLBERG, PROFESSOR I SUNDHEDSØKONOMI HOS KORA, ALTINGET.DK

Efterhånden som problemerne med peri-implantitis vokser, kan det være en god idé at søge at bevare patienternes egne tænder længst muligt, og en ny tysk undersøgelse har påvist, at også molarer med furkaturinvolvering har god langtidsprognose, hvis de får sufficient behandling og vedligeholdelse. Undersøgelsen omfattede 136 parodontitispatienter, som ved baseline havde 1.015 molarer. Patienterne gennemgik et grundigt behandlingsforløb i universitetsregi og fik efterfølgende kontrolundersøgelser og støttebehandling mindst en gang om året. 50 molarer blev ekstraheret under den indledende behandling, og yderligere 154 molarer måtte fjernes i løbet af opfølgningsperioden på gennemsnitlig 13,2 år. Med andre ord var 79,9 % af molarerne stadig i funktion 13 år efter den oprindelige diagnose. Overlevelsesraten var højest for molarer med inkomplet eller ingen furkaturinvolvering (grad 0-I); men selv molarer med gennemgående furkaturinvolvering (grad III) havde en gennemsnitlig levetid på 11,8 år. Dannewitz B, Zeidler A, Hüsing J et al. Loss of molars in periodontally treated patients: results 10 years and more after active periodontal therapy. J Clin Periodontol 2016;43:53-62.

|

112 |

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


KORT & GODT

INTERNATIONALT FORSKNINGSNYT

REN MUND, MINDRE CANCER end for mundhygiejne. Personer, der ikke børster tænder, ikke går til tandlæge, mangler mange tænder og ikke får dem protetisk erstattet, har lavere egenomsorg, og man ved fra andre undersøgelser, at lav egenomsorg i form af rygning, alkoholmisbrug, manglende motion og dårlig ernæringstilstand disponerer for oral cancer. Undersøgelsen bekræfter, at tandlægen har en vigtig rolle i forebyggelsen af oral cancer ved at understøtte patienternes egenomsorg gennem instruktion, behandling og forebyggelse af orale sygdomme. Hashim D, Sartori S, Brennan P et al. The role of oral hygiene in head and neck cancer: results from International Head and Neck Cancer Epidemiology (INHANCE) consortium. Ann Oncol 2016;27:1619-25.

Foto: Polfoto

Tobaksrygning og stort alkoholforbrug er de væsentligste årsager til oral cancer; men andre risikofaktorer kan være i spil. International Head and Neck Cancer Epidemiology Consortium (INHANCE) har samlet data fra 13 casekontrolstudier med mere end 20.000 personer fordelt på fem verdensdele med henblik på at undersøge mundhygiejnes betydning for udvikling af hovedog halscancer. I analyserne blev der korrigeret for andre faktorer: rygning, alkoholforbrug, uddannelsesniveau, køn, alder og etnicitet. Indikatorerne for god mundhygiejne var: fravær af parodontal sygdom, tilstedeværelse af aftagelige proteser, højst fem manglende tænder, tandbørstning mindst en gang dagligt og tandlægebesøg mindst en gang årligt. Jo færre af disse indikatorer der var til stede, jo større var risikoen for at udvikle oral cancer, og man estimerede, at 8,9 % af alle orale cancere kunne relateres til dårlig mundhygiejnescore (≤ 2 indikatorer til stede). Få manglende tænder var den enkelte indikator, der havde størst omvendt association til oral cancer (OR= 0,69). Konklusionerne var, at god mundhygiejne er associeret med reduceret risiko for oral cancer, og at god hygiejneadfærd muligvis beskytter mod oral cancer. Kommentar ved lektor, ph.d. Camilla Kragelund, Odontologisk Institut, Københavns Universitet: – INHANCE-samarbejdet har indtil videre resulteret i mere end 20 publikationer om hoved-hals-cancer. De meget store datamængder giver mulighed for på patientniveau at analysere mindre hyppige risikofaktorer ved multifaktorielle sygdomme. Svagheden ved denne undersøgelse er, at der ikke er korrigeret for faktorer som medicinforbrug, andre sygdomme, socioøkonomiske forhold og ikke mindst HPV-status. I virkeligheden er de fem indikatorer, der anvendes, måske snarere udtryk for egenomsorg

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

|

113 |


Infomøde om risikobaseret tilsyn kan nu ses på Tdlnet.dk Var du en af dem, der for nylig måtte gå forgæves, da du forsøgte at tilmelde dig Styrelsen for Patientsikkerheds informationsmøde om det nye risikobaserede tilsyn? Tandlægeforeningen filmede mødet i København den 14. februar 2017, og det ligger lige nu tilgængeligt på Tdlnet.dk. Styrelsen for Patientsikkerhed bekræfter i øvrigt over for Tandlægeforeningen, at man arbejder på at få planlagt flere informationsmøder. Vi er rigtig glade for den overvældende interesse, som tandlægerne har vist for det risikobaserede tilsyn, og vi vil meget gerne informere om det. Vi arbejder derfor på at få planlagt et eller flere møder, siger kontorchef Anette Lykke Petri. www

Se en optagelse af hele Styrelsen for Patientsikkerheds informationsmøde den 14. februar 2017 vedr. det risikobaserede tilsyn på Tdlnet.dk.

Foto: Polfoto

KORT & GODT

NY VIDEN

HØRESKADER BLANDT TANDLÆGER Tandlægeklinikken kan være en støjende arbejdsplads med turbineboremaskiner, ultralydsrensere og kraftige sug. En ny saudiarabisk undersøgelse tyder på, at dette arbejdsmiljø indebærer en risiko for, at tandlægerne pådrager sig varige høreskader. I en tværsnitsundersøgelse blev 38 tandlæger, som havde praktiseret i mindst fem år, og 38 matchede kontrolpersoner underkastet flere audiologiske undersøgelser. Det viste sig, at 15,8 % af tandlægerne og 2,6 % af Forfatterne anbefaler, at tandlæger sørger for optimalt vedligehold af roterende udstyr, bruger høreværn (ørepropper) og får foretaget høretest en gang om året. Alabdulwahab BM, Alduraiby RI, Ahmed MA et al. Hearing loss and its association with occupational noise exposure among Saudi dentists: a cross-sectional study. BDJ Open 2016;2: doi:10.1.1038/bdjopen.2016.6

FRITIDSDYKKERE FÅR OFTE TANDPINE Mange fritidsdykkere oplever tilsyneladende smerte fra tænder og kæber i forbindelse med dykning. Det er hovedkonklusionen på et amerikansk pilotstudie, hvor et spørgeskema blev distribueret online på sociale medier for sportsdykkere. 100 personer svarede på spørgeskemaet, og 41 % af dem havde haft odontologiske symptomer under dykning. Barodontalgi var det hyppigst registrerede symptom, men også smerter fra tyggemuskler og kæbeled forekom relativt ofte. Det beskedne materiale tillader ikke bombastiske konklusioner; men forfatterne anser det dog for fornuftigt, at sportsdykkere får tænderne undersøgt og behandlet, inden de vover sig ned i det våde element. Ranna V, Malmstrom H, Yunker M et al. Prevalence of dental problems in recreational SCUBA divers: a pilot survey. Br Dent J 2016;221:577-81.

|

114 |

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


KORT & GODT

EN KONGELIG TAND En ekstraheret overkæbemolar med en stor metalfyldning samt masser af subgingival tandsten. Ikke noget, man umiddelbart ville have lyst til at gemme. Men denne tand, der berettes om i forfatteren Tom Buk-Swientys seneste bog ”Tommy og Tanne”, er over 150 år gammel og har tjent Karen Blixens bror, Thomas Dinesen, som lykkeamulet under første verdenskrig, hvor han gjorde frivillig tjeneste i de allierede styrker. Dinesen fik tanden af sin mors veninde Elisabeth Lytzen umiddelbart før afrejsen i 1917. Tanden har siddet i munden på Frederik VII, og kongelige tænder har langt tilbage i historien været anset for lykkebringende. Fx forlangte den tysk-romerske kejser Otto III i år 1000 sin forfader Karl den Stores grav åbnet, så Otto kunne hugge en af hans tænder som lykkeamulet. Tanden er efter alt at dømme ekstraheret på grund af marginal parodontitis, en sygdom, den piberygende, alkoholiserede, overvægtige og diabetiske konge har haft stor risiko for at udvikle. Frederik VII har i øvrigt under et kongeligt taffel betroet H.C. Andersen, at han ofte led af tandpine. Sandsynligvis er ekstraktionen foretaget af professor, hoftandlæge Christian Ludvig Voss (1801-1871), der fra 1839 behandlede kongefamilien. Men hvordan tanden er havnet hos familien Lytzen, det melder historien ikke noget om.

Foto: Fotograf Thomas Skou

50.000

fyldninger på børn og unge kunne hvert år med fordel erstattes af SEAL-lakering. Man kunne med andre ord spare knap halvdelen af de fyldninger, der laves årligt. Det konkluderes i forskningsprojektet SEAL-DK. Kilde: københavns universitet

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

|

115 |


KORT & GODT | Boganmeldelser

Fantastisk bog om sinus maxillaris

Felisati G, Chiapasco M Sinonasal Complications of Dental Disease and Treatment Thieme 2015 145 sider, ill. ISBN: 978-3-13199701-2 Pris i DKK: 927,26

|

116 |

Lærebøger har desværre i dag en tendens til at involvere mange hundrede sider. Det er derfor befriende at læse en lærebog på 145 sider. Bogen fokuserer på sygdomme og behandlinger, som involverer det sinonasale område. Selvom dette område ikke er vores hovedarbejdsområde som tandlæger, så involverer en række patologiske forandringer og behandlinger sinus maxillaris, herunder spredning af infektioner fra tænder/kæber til sinus maxillaris, perforationer til sinus maxillaris efter tandekstraktioner og opbygning af processus alveolaris ved hjælp af sinusløftprocedure før eller i forbindelse med implantatindsættelse. Bogen indeholder i alt syv kapitler. Indledningsvis gennemgås vigtige anatomiske og fysiologiske aspekter samt principperne for billeddiagnostik. Herefter fokuseres på forskellige patologiske forandringer og behandlinger sv.t. tænder og kæber, som kan medføre infektioner sv.t. det sino-nasale område, herunder odontogen sinusitis og infektioner efter implantatindsættelse og sinusløftproce-

dure. Dernæst beskrives principperne for medicinsk og kirurgisk behandling. Endelig omtales vigtige forhold i sinus maxillaris, hvor implantatindsættelse og/eller sinusløftprocedure er kontraindiceret. Bogen, som er skrevet af italienske forfattere, er sædeles læsevenlig. Den kan således læses på et par aftener. Alle kapitler indeholder talrige illustrationer af høj kvalitet. Der er inkluderet flere patienttilfælde, som alle er særdeles velvalgte. Hvert kapitel afsluttes med en oversigt over de væsentligste konklusioner.

» Bogen skal varmt anbefales til alle Køb af bogen giver endvidere adgang til 16 videoer via forlagets hjemmeside. Der er tale om korte videoer uden tale, som illustrerer de forskellige kirurgiske procedurer. Denne kombination af en klassisk lærebog og korte videoer giver en meget letforståelig gennemgang af et ellers vanskeligt stof. Derfor skal bogen varmt anbefales til alle, som ønsker en opdatering om dette emne. Søren Schou

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


1

VITA® is not a registered trademark of Dentsply Sirona.

ceram.x® universal

Universal Nano-Ceramic Restorative Unik teknologi, unik fornemmelse • Fin adaption og formbarhed • Poleres hurtigt til fantastisk glans • Enkelt farvesystem: 5 farver dækker hele vitaskalaen www.dentsply.eu


ak

tu

Ud

n le yt d til e bu d! *

el

Besøg os venligst i Cologne 21.-25.03.2017 Stand R8/S9 + P10, Hall 10.2

VERDENS FØRSTE SAMMENSATTE ENDODONTISKE STIFT • Sammensat endodontisk stift med flere fine individuelle stifter • Bedste tilpasning til enhver rodkanalmorfologi • Perfekt egnet til mekanisk præparerede rodkanaler • Forstærker kroneopbygningen og cementeringskompositten • Alle materialer i sættet tilpasser hinanden

*Kontakt din lokale VOCO konsulent og hør om vores aktuelle tilbud.

VOCO GmbH · Anton-Flettner-Straße 1-3 · 27472 Cuxhaven · Tyskland · Tel. +49 4721 719-0 · www.voco.com

NY


Voxpop | KORT & GODT

ER DU ENIG I BESLUTNINGEN OM AT DROPPE KÆDEPLANERNE?

BENT CLAUSEN

klinikejer, dinTANDLÆGE, Vallensbæk

Hvorfor er en kædemodel ikke attraktiv for jer? – Vi har ikke haft et økonomisk incitament til at sælge til en kæde. På 5-6 år ville vores overskud svare til det beløb, vi ville få, hvis vi solgte. Generationsskifte er heller ikke et problem for os. Vi har yngre partnere, der kan tage over. Kan kæder ikke lette administrative byrder? – Vi blev ikke overbevist. Vi skulle stadig stå for den daglige drift. Oprindeligt var vi mest interesserede i kædemodellen, fordi vi så et potentiale for faglig udvikling i tættere samarbejde med andre klinikker, men vi vurderede, at omkostningerne for vores uafhængighed var for store. Hvordan? – Vi ville ikke længere bestemme over fx personalepleje, fordi kæden har det afgørende ord i økonomiske spørgsmål. Klinikken tager hvert andet år på en kursustur til udlandet. Det ryster os sammen og har enorm betydning for arbejdsmiljøet. Det ville vi ikke bare kunne gøre i en kæde. TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

PIA VORTING

klinikejer, dinTANDLÆGE, Vejle

Var du enig i beslutningen om at forkaste ekstern investor? – Jeg har fra starten været imod det og klart sagt, at jeg ville melde mig ud af dinTANDLÆGE-samarbejdet, hvis det var der, den endte. Så jeg er meget glad for beslutningen. Hvorfor er du imod? – Jeg er i det hele taget imod den kapitalkædedannelse, som vi ser i branchen i øjeblikket. Det er i strid med overenskomstens ejerskabsbestemmelser, og det vil føre til fokus på økonomi og indtjening fremfor tandsundhed. Det ville være o.k., hvis man solgte biler eller køleskabe, men det er en skam i en sundhedsbranche. Det skal nok finde sit leje – det ser man jo i udlandet. Men det bliver uden mig. Har du ikke behov for hjælp til det administrative? – Jo bestemt, men det synes jeg også, at jeg får i den nuværende konstruktion.

dinTANDLÆGE var tæt på at danne et kædeselskab med investorer udefra. Men et flertal på 27 klinikker stemte forslaget ned. I stedet fortsætter de som uafhængige klinikker i deres oprindelige samarbejde. Læs mere på side 174.

TORBEN EJBY HOLM

klinikejer, dinTANDLÆGE, Tjæreborg

Hvordan har du det med beslutningen om at skrotte kædeplanerne? – Den giver ro i sjælen. Jeg vil have foden under eget bord. Hvordan var din indstilling til at få en ekstern investor ind som udgangspunkt? – Jeg synes, det var en interessant ny tanke. Men det blev klart, at min egen indflydelse i en kæde ville være for lille. Som selvstændig klinikejer er man privilegeret med den største beslutningsdygtighed. Og det elsker jeg. Og den lovede administrative hjælp i dagligdagen ville være for langt væk i et centralt kædekontor. Hvad gør I så for at få aflastning? – Vi har et centralt samarbejde om bl.a. ISO, efteruddannelse og indkøb. Desuden arbejder vi med et decentralt ERFA-gruppe og klyngesamarbejde. Vi er fx 4 klinikker, der deles om administrator, regnskabschef og ISO-specialist. En dejlig klinikejer-aflastning, som der er stor interesse for – både inden for og uden for dinTANDLÆGE. |

119 |


VIDENSKAB & KLINIK | Oversigtsartikel

ABSTRACT

Hur uppnås god munhälse för äldre Risken för att drabbas av oral ohälsa ökar med stigande ålder. Mer än hälften av alla personer över 75 år har rotkaries och omkring 25 % har besvär från tandkött (gingivit) och slemhinnor. Orsakerna är en kombination av en minskad salivsekretion, försämrad munhygien, tätare energirika födointag och en förändrad bakterieflora. Merparten av dessa tillstånd går att förebygga och kontrollera med populationsinriktade och individrelaterade insatser utifrån ett helhetsperspektiv. Det vetenskapliga underlaget för äldre bygger på få studier med hög risk för felkällor men viss evidens finns för salivstimulation, mekanisk plackkontroll och ökad fluorexponering. För sekundär prevention av rotkaries finns ett visst stöd för högfluortandkräm och fluorlack medan stödet för kemisk plackkontroll är begränsat. Gingivit och candida-infektioner behandlas i första hand med förbättrade munhygienrutiner. Det finns stora kunskapsluckor rörande tandhälsan hos sköra och sjuka äldre och det behövs mer klinisk behandlingsforskning inom området äldretandvård.

Henvendelse til forfatter: Pia Gabre, email: Pia.gabre@lul.se

|

120 |

God munhälsa för äldre – att förebygga rotkaries, gingivit och oral candidos Pia Gabre, adjungerad professor, cheftandläkare, med.dr., Folktandvården i Uppsala län och Institutionen för Odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet, Sverige Svante Twetman, professor, specialtandläkare, odont.dr., Odontologisk Institut, Det Sundhedsvidenskabelige Fakultet, Københavns Universitet, Danmark

Accepteret til publikation den 26. april 2016

K

aries är världens i särklass vanligaste kroniska sjukdom (1). Förutom karies är parodontit, och oral candidos vanliga tillstånd hos äldre som ofta är kopplade till en försämrad allmänhälsa. Över tre milliarder människor beräknas ha obehandlad karies men den epidemiologiska bilden har förskjutits på senare år. Från att i huvudsak varit en sjukdom bland barn och ungdomar har karies numera blivit ett problem för vuxna. Aktuell forskning visar att det idag finns tre ”kariestoppar”; den första vid 6 års ålder, den andra vid 25 år och den tredje vid 70 års ålder (1). Det beror naturligtvis på en ökad medellivslängd och att fler människor har egna naturliga tänder högt upp i åldrarna. Den förbättrade tandhälsan innebär paradoxalt nog en ökad risk för att drabbas av framför allt rotkaries senare i livet. Över hälften av alla individer över 75 år har erfarenhet av rotkaries och rotkaries är den vanligaste orsaken till tandförlust i de högre åldrarna (2). Det starka sambandet mellan kariesförekomst och socioekonomi i barn och ungdomsåren syns också tydligt bland de vuxna där de mest utsatta grupperna är värst drabbade av tandförluster (3). Allt detta understryker vikten av populationsinriktad och individuell primär och sekundär kariesprevention i alla åldrar genom livet. Så länge som den allmänna och kognitiva hälsan är god brukar tänderna klara sig bra men med sviktande autonomitet, och läkemedelsinducerad muntorrhet kan den orala hälsan snabbt äventyras. Syftet med denna EMNEORD artikel är att sammanfatta de viktigaste straCandidiasis; fluoride; tegierna för att bevara en god munhälsa hos hyposalivation; gingivitis; prevention; äldre med sviktande hälsa med speciellt fokus root caries på rotkaries, gingivit, och candidos. TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Förebygga och lindra munsjukdom hos äldre | VIDENSKAB & KLINIK

Evidens för förebyggande metoder för äldre Som alltid är det önskvärt att arbeta med metoder och behandlingsformer som har ett starkt vetenskapligt stöd. Merparten av all forskning kring kariesprevention har dock utförts på barn och ungdomar och de systematiska kunskapsöversikter som har publicerats av till exempel SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) och Cochrane Library täcker ofta inte de äldres perspektiv. Man kan säga att det vetenskapliga underlaget för äldre bygger på färre vetenskapliga studier med hög risk för felkällor vilket generellt ger en större osäkerhet. Kunskapsluckorna är alltså stora, framför allt rörande de sköra och sjuka äldre, och man kan därför klart konstatera att det behövs mer forskning inom området äldretandvård (gerodonti). I brist på bättre brukar man därför extrapolera resultat från barn och ungdomar till de äldres situation, något som även avspeglas på valet av referenser i denna artikel. Det är i sammanhanget angeläget att påminna om den evidensbaserade triaden (Fig. 1). Det är en process där bästa tillgängliga bevis (evidens) skall kombineras med den enskilda vårdgivarens kompetens, erfarenhet och skicklighet samt patientens önskemål, behov, ekonomi och förmåga till samarbete och egenvård. Det är alltså inte alltid säkert att metoden med den högsta evidensen är bäst för den enskilda patienten. En behandling med lägre evidens kan i vissa fall vara mer anpassad till vad patienten orkar med och har glädje av. Behandlingsbesluten måste därför alltid vara individuella och baseras på en aktuell riskbedömning och dialog med patienten och/eller dess ställföreträdande anhöriga.

Den evidensbasered triade

Bästa vetenskapliga bevis

Vårdgivarens kunskap, erfarenhet och skicklighet

Patientens förväntningar, önskemål, förmåga och ekonomi

Fig. 1. Den evidensbaserade processen bygger på en sammanvägning av en triad. Fig. 1. Evidence-based practice is a process based on a triad consisting of best available scientific evidence: the clinician’s knowledge, skill and experience; these being integrated with the demands and expectations of the patient.

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

Den orala biofilmen hos äldre Framväxten av DNA-baserade metoder för analys av den orala mikrofloran har inneburit ett stort kliv i kunskapen kring den orala biofilmens betydelse för hälsa och sjukdom. Med konventionell odling på agarplattor kan man ”bara” konstatera vilka bakterier som finns på plats även om många arter inte alls växer i laboratoriemiljön. Med hjälp av de moderna molekylärbiologiska teknikerna kan man nu inte bara identifiera hela det orala mikrobiomet utan dessutom se vad de olika bakterierna gör och studera hur de samverkar. Den orala biofilmen (placket) har en rik mångfald med över 600 olika arter och sammansättningen är unik för varje individ men varierar beroende på lokalisation i munhålan (4). Så länge biofilmen är stabil och i balans (homeostas) har den en skyddande effekt på de orala vävnaderna och bidrar till att upprätthålla en god munhälsa. När biofilmen under en längre tid stressas av en förändrad miljö uppstår en obalans (dysbios) med förlorad stabilitet och mångfald vilket kan leda till sjukdom (5). Tar man karies som exempel så orsakas det av att syratåliga bakterier får en ekologisk fördel i den sura miljö som bildas när pH faller i biofilmen efter frekventa sockerintag. Dessa bakterier breder då ut sig på de harmlösa bakteriernas bekostnad och mångfalden minskar. Exempel på sådana ”kariesbakterier” är Streptococcus mutans, non-mutans streptokocker, Actinomyces och Scardovia. En nedsatt salivfunktion ger också obalans i mikrobiomet eftersom saliven innehåller immunoglobuliner, enzymer, muciner, spårämnen och elektrolyter som bidrar till att stabilisera biofilmen. Andra orsaker till biofilmstress kan vara sjukdom, medicinering, rökning och övervikt. En destabiliserad biofilm kan återfå sin mångfald och stabilitet om man kan komma åt att avhjälpa orsakerna till stressen. Därför talar man inom kariesforskningen idag mer om biofilmkontroll än om att försöka eliminera det dentala placket (6). Som tidigare nämnts är sammansättningen av den orala biofilmen unik för varje individ men den förändras genom livet beroende på åldersfaktorer (minskad saliv, nedsatt immunförsvar), kost och typ av boende (hemma eller på institution) (7). I magtarmkanalen ökar till exempel andelen Gram-negativa Bacteroidetes med ökad ålder på bekostnad av Gram-positiva Firmicutes och de “goda” bakterierna blir allt färre (8). Det innebär att det medfödda och adaptiva immunsystemet stimuleras i mindre utsträckning vilket antas leda till en minskad benägenhet att motstå dysbios i biofilmen och en ökad risk för åldersrelaterad ohälsa. Det är därför viktigt att assistera äldre att upprätthålla sunda och goda kost- och levnadsvanor anpassade till den aktuella och individuella livssituationen. Muntorrhet och försämrad oralmotorik Att vara torr i munnen, att ha för lite saliv, kan vara både en subjektiv upplevelse (xerostomi) och ett objektiv tillstånd (hyposalivation) som kan påverka livskvaliteten. Hyposalivation råder då vilosaliven understiger 0,1 ml per minut och den tuggstimulerade saliven understiger 0,7 ml per minut (9). Sa|

121 |


VIDENSKAB & KLINIK | Oversigtsartikel

livsekretionen minskar med ökad ålder och kvinnor har lägre salivsekretion än män (10). Mängden saliv är dessutom relaterad till allmänsjukdomar och läkemedelsanvändning och särskilt då flera läkemedel används (11). Konventionell mätning av salivsekretionen genom att låta producerad saliv rinna ner i ett kärl kan vara svårt att genomföra för äldre patienter. I stället används ofta en förenklad metod som indikation för muntorrhet där friktionen mot slemhinnan registreras med hjälp av en munspegel (12). Salivens funktion är bland annat att smörja och skydda slemhinnan, underlätta matsmältningen samt delta i remineralieringen av tandytan (13). Muntorrhet ökar risken för karies, tandslitage, gingivit och slemhinneproblem. Grundorsaken är att avsaknaden av saliv förlänger munnens sockertid efter intag av föda (oral clearance), det vill säga den tid som det tar för saliv och muskelaktivitet att återställa pH-balansen i munnen där även salivens buffrande förmåga spelar roll (14-16). Vid normal salivation tar det cirka 15 min för att återgå till en neutral miljö i munhålan men vid muntorrhet, särskilt om den förstärks av nedsatt oralmotorik, kan tidsperioden förlängas till flera timmar (17). Nedsatt munmotorik kan vara orsakad av sjukdomar som till exempel stroke där kvarstående nedsatt rörelseförmåga kan försämra rengöringen av munhålan, men det kan även handla om den försämrade sväljfunktion som många äldre drabbas av (18). De mineraliseringsskador som drabbar tandytan vid de långa perioderna av lågt pH kräver stora och genomtänkta förebyggande insatser för att munsjukdomar ska kunna undvikas. Muntorrhet och oralmotoriska problem påverkar födointaget genom att tuggning och sväljning försvåras. Dessutom kan smakupplevelserna påverkas negativt. Oftast löser individen den förändrade situationen genom att anpassa födan. Detta beskrivs i avsnittet om kost nedan. Annan påverkan av livskvaliteten som muntorrheten åstadkommer är talsvårigheter, sömnsvårigheter, dålig andedräkt och sveda i munnen (12).

Råd vid muntorrhet Muntorrhet påverkar munhålan ur flera aspekter. Särskilda insatser måste göras för att minska dentalt plack och gingivit, underlätta måltidssituationerna och förstärka fluorbehandlingen. Dessa åtgärder beskrivs inom respektive avsnitt. För att öka komforten görs i första hand försök att stimulera salivkörtlarna för att öka salivproduktionen, till exempel genom sugtabletter och munspray. Om salivkörtlarna helt har tappat sin funktion måste i stället produkter som ersätter saliven eller smörjer slemhinnorna användas. Exempel är geler, olja, grädde och vatten. Ofta blir valet att kombinera stimulerande och ersättande produkter (19). Primär och sekundär rotkariesprevention Fluor Det är utan tvivel klart att fluor kan förebygga och kontrollera karies i alla åldrar. Fluor ska därför betraktas som ett grundskydd liknande säkerhetsbältet i trafiken; alla personer ska försäkras om en daglig fluorexponering i någon form. I en systematisk litteraturöversikt av Griffin och medarbetare (20) kunde 20 ”vuxenstudier” kring fluor identifieras. De sammanvägda resultaten visade att en regelbunden fluorexponering (professionell eller egenvård) motverkade i genomsnitt 0,3 kronkaries och 0,2 rotkaries angrepp per år. För äldre patienter med god förmåga till egenvård är tandborstning med fluortandkräm minst två gånger per dag förstahandsalternativet för primär prevention (Tabell 1). En metaanalys har visat att tandkrämer med amin fluorid och tennfluorid är något bättre på att förebygga rotkaries än tandkrämer baserade på natriumfluorid (21). För äldre med ökad kariesrisk eller påvisad kariesaktivitet kan tandborstning med högfluortandkräm vara indicerad, både som primär prevention och för att stoppa och återmineralisera befintliga kariesskador (22). Dagliga fluorsköljningar (225-900 ppm F) kan vara ett alternativ för patienter med en mindre budget, framför allt vid försämrad salivfunktion (17) (Fig. 2). Det

Fluorbehandlinger

Metod

primär prevention

sekundär prevention

Fluortandkräm (1.450 ppm)

två gånger per dag

minst två gånger per dag

Fluortandkräm (5.000 ppm) Fluorsköljning (225-900 ppm) Fluorlack (22.600 ppm)

en gång om dagen en gång om dagen

en gång om dagen var tredje månad

Tabell 1. Exempel på fluorbehandlingar vid primär och sekundär prevention av rotkaries hos äldre. Table 1. Fluoride alternatives for prevention and non-invasive control of root caries lesions in the elderly. |

122 |

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Förebygga och lindra munsjukdom hos äldre | VIDENSKAB & KLINIK

är dessutom en fördel om ett recept på fluorsköljning hamnar på patientens medicinlista vilket underlättar både patientens och personalens följsamhet. För sköra äldre med nedsatt förmåga till egenvård ska professionella metoder alltid övervägas. Standardbehandlingen i de nordiska länderna är att applicera ett tunt lager av fluorlack (22.600 ppm F) 2-4 gånger per år som primär och sekundär prevention vilket anses som ”best clinical practice” (23). Munhygien Bakteriebeläggningar och inflammation i gingivan orsakar allvarliga munsjukdomar men kan också påverka allmänhälsan och leda till allvarliga tillstånd i hjärta, kärl och andningsvägar (24,25). Genom att reducera plackbeläggningarna kan förekomsten av gingivit och parodontit förebyggas (26). Plackreduktion har en begränsad effekt för att förebygga karies, men indikationer finns för att dentalt plack är en mer betydelsefull faktor för karies hos omvårdnadsberoende äldre än för dem vid god hälsa (9,27). Mekanisk plackkontrol Mekanisk plackkontroll är grunden för munhygienen och utförs med hjälp av tandborste och hjälpmedel för att göra rent mellan tänderna (Fig. 3). För äldre kan den mekaniska rengöringen vara svår att utföra på grund av rörelsenedsättning i händer och fingrar, men även kognitiva brister kan göra att äldre har svårt att utföra egenvården på ett effektivt sätt. Ofta behöver den äldre personen assistans för att utföra egenvården och då tillkommer de svårigheter det innebär att utföra munvård på en annan person (28). En eltandborste är mer effektiv för att ta bort dentalt plack och reducera gingivit (29), men alternativen konventionell tandborste eller specialtandborstar är också effektiva (26). Hjälpmedel för approximal rengöring ska provas ut individuellt för patienten. Oftast fungerar mellanrumsborstar bäst för äldre, men även tandstickor kan vara ett bra val. Professionell tandrengöring har måttlig effekt på munhälsan (26), men behovet för sköra och omvårdnadsberoende äldre får anses vara större eftersom de har en sämre förmåga att själva upprätthålla god munhygien. Regelbundna stödbehandlingar med 3-4 månaders intervall, då samtidigt fluorbehandling kan genomföras, kan utföras av tandhygienist eller tandsköterska på kliniken eller i de äldres hem (28). Plack kan tas bort med roterande gummikopp och putspasta åtföljt av rengöring mellan tänderna men av pedagogiska skäl kan det ofta vara en fördel att utföra munhygienen med de redskap som den äldre själv och vårdpersonalen använder dagligen. Om plackmängden är stor och sitter hårt på tandytan, som ofta kan vara fallet vid muntorrhet, kan dock ett roterande instrument med slipande putspasta vara nödvändigt. Kemisk plackkontroll Kemisk plackkontroll är ett komplement till mekanisk och ska alltid användas på individuell indikation. Att skölja eller borsta TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

KLINISK RELEVANS Många äldre drabbas av generell och oral ohälsa på grund av läkemedelsinducerad muntorrhet, förändringar i munfloran och försämrad motorik. En individrelaterad förebyggande och non-operativt inriktad tandvård baserad på bästa tillgängliga evidens är grunden för att minska konsekvenserna av

vanliga tillstånd såsom rot­ karies, gingivit and oral candi­dos. Särskilda insatser behöv­ er göras i sam­ verkan med anhöriga, stödpersoner och övrig vårdpersonal för att upprätthålla en god munhygien, stimulera salivsekretionen, anpassa måltidssituationerna och förstärka fluorbehandlingen.

tänderna med lösning eller tandkräm som innehåller antimikrobiell substans har måttlig påverkan på parodontal sjukdom. För äldre där kooperationen brister då munvård ska utföras kan det ibland ändå vara indicerat att använda kemisk plackkontroll (28). Huvudsakligen används klorhexidin som tandkräm eller gel eftersom en lösning kan vara svår att hantera för äldre med problem med oralmotoriken. Man ska dock inte överdriva klorhexidinets roll eftersom det är en stor molekyl som har svårt att tränga in i befintlig, tjock biofilm särskilt i inflammerade tandmellanrum utan att samtidig mekanisk rengöring utförs effektivt (30). Klorhexidinets effekt på dentalt plack har studerats genom förmågan att förhindra att plack byggs upp på en ren tandyta men inga studier finns på klorhexidinets möjlighet att påverka plackmängd och gingivit när det appliceras på redan förekommande plack som ofta är fallet inom äldretandvården. Om klorhexidin för dagligt bruk rekommenderas måste detta alltid bygga på en individuell bedömning (28). Eftersom majoriteten av äldre med egna tänder förutom gingivitproblem har hög kariesrisk måste behandlaren alltid försäkra sig om att fluor används minst två gånger dagligen (31). Under många år har lokalbehandling med antibakteriella medel rekommenderats för kariesprevention. Med dagens kunskap om den orala biofilmens betydelse för en god balans i munhålan ses dock en större försiktighet. Den orala biofilmen ska inte elimineras utan snarare kontrolleras och det gör man bäst genom att motverka dysbiosen med skonsamma metoder (6). Det vetenskapliga stödet för att förebygga och behandla rotkaries med klorhexidin är dessutom mycket svagt (32). Behandling med ett klorhexidinlack kan övervägas som temporär plackkontroll under en begränsad tid om man inte har möjlighet att upprätthålla en normal munhygien på andra sätt (21). Det bör slutligen tilläggas att det saknas eller föreligger ett otillräckligt vetenskapligt stöd för att förebygga och behandla rot|

123 |


VIDENSKAB & KLINIK | Oversigtsartikel

karies med andra antibakteriella medel såsom triklosan, ozon och xylitol (23,33,34). Kost och kostvanor Av munsjukdomarna är det främst karies och erosioner som är kostrelaterade. Vid kariesrisk bör sockerintaget minskas, främst när det gäller frekvensen (26). WHO har nyligen rekommenderat att intaget av fritt socker inte bör överstiga 10 % av det dagliga energiintaget vilket motsvarar omkring 4 matskedar per dag för barn och vuxna (35). Detta gäller även för äldre personer men kost och nutritionsfrågorna är betydligt mer komplicerade för äldre med sviktande hälsa än för friska individer. I äldreboenden skattas tre av fyra vara undernärda eller befinna sig i riskzonen för undernäring och detta påverkar starkt kostrekommendationerna för äldre (36). Tätare måltider rekommenderas vilket inkluderar extra energi- och näringsrika mellanmål, ibland i kombination med näringsdrycker eller andra kosttillskott (37). Ofta förordas ett energirikt mål på kvällen strax före sänggående, en ”sängfösare” för att förkorta nattfastan och ge bättre nattsömn (36). Tandvårdens kostråd för att förebygga karies hos sköra äldre måste därför göras utifrån en helhetssyn för individen och i samråd med personal i äldreomsorgen. Oftast är det endast möjligt att göra små för-

ändringar i den äldre personens kost och fokus måste i stället läggas på att balansera riskbeteendet med åtgärder som ökar skyddet för tänderna. Förutom den ogynnsamma kostordningen utgör även den förlängda sockertiden en stor belastning på tänderna. Varje gång den äldre personen äter kommer det finnas en sur miljö i munhålan under lång tid. Tugg- och sväljsvårigheter, dysfagi, gör dessutom att måltiderna för äldre personer tar längre tid (28). Det tar längre tid att bearbeta födan i munnen och att viljemässigt svälja. Muntorrhet och eftersatt tandstatus försvårar den här processen ytterligare. För att underlätta tuggning och sväljning måste munhålan förberedas inför måltiderna genom att slemhinnorna fuktas, tillräckligt med dryck används vid måltiden och ibland behöver konsistensanpassad kost användas. Långsiktigt finns även möjlighet att förbättra tugg- och sväljfunktionen genom att träna munmuskulaturen (38). En lång sockertid kan kortas genom att munhålan mekaniskt görs ren efter måltiden. Detta kan även göras genom att skölja med fluor som avslutning på måltiden, torka rent i munhålan med fluorindränkt muntork eller genom sedvanlig tandborstning med fluortandkräm (Fig. 2). Både tandvårdspersonal och personal i äldreomsorgen måste ha kunskap om nyttan och risker med val av kost och matordning samt hur de

Fluorsköljning

Fig. 2. Fluorsköljning på ett äldreboende i Gävleborg (Foto: Emma Åhman). Fig. 2. Fluoride mouth rinse for elderly nursing home residents (Photo: Emma Åhman).

|

124 |

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Förebygga och lindra munsjukdom hos äldre | VIDENSKAB & KLINIK

negativa effekterna av valen kan kompenseras med förebyggande åtgärder (12). Prevention och behandling av candidos och mucosit hos äldre Oral candidos Omkring hälften av den vuxna befolkningen är bärare av svamp, Candida albicans, i den orala biofilmen utan några subjektiva besvär (39). En frisk individ utvecklar aldrig oral candidos men när miljön i munhålan förändras av sjukdom, medicinering, nedsatt salivfunktion eller eftersatt munhygien ökar risken betydligt (40). Andra orsaksfaktorer kan vara tobaksrökning, frekventa sockerinnehållande måltider och tandproteser med dålig passform eller som inte tas ut nattetid (41). Candidainfektionen kan vara av akut eller kronisk karaktär med ett vitt (pseudomembranöst) eller rött (erytematöst) utseende. De subjektiva symtomen är ofta måttliga men många patienter upplever sveda och förändrad smakförnimmelse (39). Vid all svampbehandling är det viktigt att försöka åtgärda de bakomliggande faktorerna. Candida-infektioner i munhålan kan förebyggas med relativt enkla medel och här kan tandvårdspersonal spela en stor roll. Det gäller framför allt sköra äldre patienter med nedsatt autonomi, individer med nedsatt immunförsvar och patienter som långtidsbehandlas med bredspektrumantibiotika. Det primära är att se till att den dagliga munhygienen fungerar och att en objektivt konstaterad muntorrhet behandlas med salivstimulerande och/eller saliversättningsmedel. Candidainfektionen läker sig ofta själv när balans uppnås i munhålan men ibland kan läkemedelsbehandling behövas. Medicinen kan administreras lokalt eller systemiskt och bör fortgå i flera veckor för att undvika recidiv. Behandlingseffekten måste alltid kontrolleras vid ett återbesök. En effektiv lokal behandling är munsköljning med mycostatin (ex. Nystatin mixtur 100.000 IU/ml) under 1 minut 4 ggr dagligen i 3-6 veckor. Mot nystatin finns ingen resistensproblematik beskriven. Förstahandspreparatet vid systemisk behandling är fluconazol (ex. Diflucan, 100-200 mg; 1 gång per dag i 7-21 dagar) men det bör påpekas att interaktioner med andra läkemedel är vanliga (42). Ett skonsammare bioekologiskt alternativ till konventionell läkemedelsbehandling är att tillföra probiotiska (”goda”) bakterier som konkurrerar med candida i biofilmen och minskar kolonisationen i munhålan (43). Ett aktuellt exempel är en undersökning på äldreboenden där deltagarna fick tabletter med Lactobacillus reuteri eller placebo dagligen under tre månader (44). Behandlingen minskade förekomsten av candida i saliv och plack med omkring 30 % i jämförelse med placebo. Fler välgjorda studier krävs dock för att verifiera de positiva resultaten. Hjälpmedel och anpassning av munvård Stöd och anpassade hjälpmedel syftar till att kompensera för de funktionsnedsättningar som den äldre personen har. Det kan gälla rörelsenedsättning i händer och handleder, försämrad TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

syn, dysfagi eller kognitiva brister. De flesta människor vill kunna klara sig själva och med rätt hjälpmedel kan detta uppfyllas, men ibland måste stödpersoner ta över vissa delar av det som brukar utföras som egenvård. I de fallen måste anpassning även göras till anhörigas och vårdpersonalens förmåga. Anpassning kräver ett multidisciplinärt samarbete mellan tandvården och omvårdnadspersonal, ibland även sjukgymnast, arbetsterapeut och logoped. All anpassning är individuell. Detta kräver att behandlaren tar sig tid att utforska patientens vanor och förmågor. Låt patient eller stödpersoner visa hur munhygienen utförs och bedöm resultatet. Kontrollera hur munmotoriken fungerar och om patienten klarar att göra en aktiv munsköljning. Först därefter är det möjligt att föreslå hjälpmedel och anpassning av lämpliga metoder (28). Munhygien och fluor För att patient och stödpersoner ska få insyn i munhålan behöver läppar och kinder kunna hållas undan. Ibland fungerar det bättre om en munvinkelhållare används. God belysning är ett krav och genom en ficklampa, gärna en pannlampa, kan detta ordnas. Om personen har svårt för att gapa kan ett bitstöd som stödpersonen sätter på sitt finger och placerar mellan den äldres tandrader vara till hjälp (Fig. 3). Eltandborsten är förstahands alternativet om det är möjligt för den äldre att använda den. Ibland kan anpassade tandborstar, dubbeltandborstar, behöva användas. Skaften på tandborsten kan anpassas med olika tillsatser för bättre grepp (45). För tandstickor och mellanrumsborstar finns hållare som underlättar både för patienter och stödpersoner. Fluortillägg utöver tandkräm är oftast indicerat för äldre, men ibland behöver an-

Hjälpmedel

www.proxident.se Fig. 3. Exempel på hjälpmedel för mekanisk plack­ kontroll. Fig. 3. Examples of devices to aid mechanical biofilm control in elderly.

|

125 |


VIDENSKAB & KLINIK | Oversigtsartikel

vändningssätten anpassas. Tiden för fluorsköljning kan behöva förkortas och en sköljtid på 20-30 sek med 0,2 % NaF-lösning verkar kunna ge tillräcklig effekt (46). Om den äldre personen inte kan skölja alls kan i stället munhålan tvättas med en muntork indränkt i 0,2 % NaF-lösning i 20 sekunder. Kognitiva stöd Om den äldre personen får stöd för att komma ihåg att utföra munvården och hur det ska gå till ökar chansen för ett bra resultat. Ett sätt är att erbjuda bildstöd, dvs. att ta fram foto som visar hur munvård ska utföras på just den aktuella patienten. Andra möjligheter är att ge stöd för tidsuppfattning så att till exempel tandborstning och fluorsköljning utförs tillräckligt länge. Exempel på tidsstöd är timglas och timer. Det är även viktigt att introducera ett hjälpmedel i taget och invänta att detta fungerar innan nästa införs (45).

Sammanfattning – de viktigaste råden • Muntorrhet Fukta och smörja för att skydda slemhinnan, underlätta tuggning och sväljning. • Förebygga karies Fluortandkräm 2 gånger dagligen och fluor­ tillägg. • Biofilm/plack Mekanisk rengöring med tandborste och mellanrumsborstar. • Kost Reducera söta drycker/mellanmål om möj­ ligt samt avsluta måltiden med att skölja munhålan eller göra rent med tandborste eller muntork. • Samverkan Ta emot kunskap från stödpersoner runt den äldre och lär ut vad du själv kan om mun­ hälsa.

ABSTRACT (ENGLISH) Oral health for elderly – prevention and management of root caries, gingivitis and oral candidosis in elderly Oral health may be jeopardized with increasing age due to reduced salivary secretion rate, impaired oral hygiene, frequent calorie-rich meals and an altered biofilm composition. More than 50% of all individuals over 75 years have experienced root caries and around 25% suffer from gingivitis and oral candidosis. With population-based and individual strategies applied within a holistic perspective, these conditions are largely preventable. Although the quality of evidence generally is lower for

elderly people compared to children and young adults, there is scientific support for the use of saliva stimulation, mechanical plaque control and increased exposure to topical fluorides. For secondary prevention of root caries, there is weak support for high fluoride regimes such as high fluoride toothpaste and fluoride varnish, while there is very low support for the use of chemical plaque control. The principal option for candida-infections is improved oral hygiene routines. To bridge the gaps of knowledge in frail elderly, further clinical research of good quality is urgently needed.

Litteratur 1. Kassebaum NJ, Bernabé E, Dahiya M et al. Global burden of untreated caries: a systematic review and metaregression. J Dent Res 2015;94:650-8. 2. Gregory D, Hyde S. Root Caries in Older Adults. J Calif Dent Assoc. 2015;43:439-45. 3. Bernabé E, Sheiham A. Tooth loss in the United Kingdom--trends in social inequalities: an age-period-and-cohort analysis. PLoS One 2014;9:e104808. 4. Dewhirst FE, Chen T, Izard J et al. The human oral microbiome. J Bacteriol 2010;192:5002-17. 5. Zarco MF, Vess TJ, Ginsburg GS. The oral microbiome in health and disease and the potential impact on personalized dental medicine. Oral Dis 2012;18:10920. 6. Marsh PD, Head DA, Devine DA. Ecological approaches to oral biofilms: control without killing. Caries Res 2015;49 (Supp 1):46-54.

|

126 |

7. Xu X, He J, Xue J et al. Oral cavity contains distinct niches with dynamic microbial communities. Environ Microbiol 2015;17:699710. 8. Pérez Martínez G, Bäuerl C, Collado MC. Understanding gut microbiota in elderly's health will enable intervention through probiotics. Benef Microbes 2014;5:235-46. 9. STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING. Att förebygga karies. Rapport nr 161. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2002. 10. Affoo RH, Foley N, Garrick R et al. Meta-analysis of salivary flow rates in young and older adults. J Am Geriatr Soc 2015;63:2142-51. 11. Johanson CN, Österberg T, Lernfelt B et al. Salivary secretion and drug treatment in four 70-yearold Swedish cohorts during a period of 30 years. Gerodontology

2015;32:202-10. 12. S VERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING. Munhälsa. Åtgärder för att förebygga ohälsa i munnen. Sveriges Kommuner och Landsting, 2014. 13. Dawes C, Pedersen AM, Villa A et al. The functions of human saliva: A review sponsored by the World Workshop on Oral Medicine VI. Arch Oral Biol. 2015 ;60:863-74. 14. Johansson AK, Lingström P, Birkhed D. Effect of soft drinks on proximal plaque pH at normal and low salivary secretion rates. Acta Odontol Scand 2007;65:352-6. 15. Alstad T, Holmberg I, Österberg T et al. Associations between oral sugar clearance, dental caries, and related factors among 71-year-olds. Acta Odontol Scand 2008;66:358-67. 16. Hara AT, Zero DT. The potential of saliva in protecting against dental erosion. Monogr Oral Sci 2014;25:197-205.

17. Gabre P, Norrman C, Birkhed D. Oral sugar clearance in individuals with oral motor dysfunctions. Caries Res 2005;39:357-62. 18. Wirth R, Dziewas R, Beck AM et al. Oropharyngeal dysphagia in older persons - from pathophysiology to adequate intervention: a review and summary of an international expert meeting. Clin Interv Aging. 2016;11:189-208. 19. Ship JA, McCutcheon JA, Spivakovsky S et al. Safety and effectiveness of topical dry mouth products containing olive oil, betaine, and xylitol in reducing xerostomia for polypharmacy-induced dry mouth. J Oral Rehabil. 2007;34:724-32. 20. Griffin SO, Regnier E, Griffin PM et al. Effectiveness of fluoride in preventing caries in adults. J Dent Res 2007;86:410-5. 21. Wierichs RJ, Meyer-Lueckel H. Systematic review on noninvasive treatment of root caries lesions. J

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Förebygga och lindra munsjukdom hos äldre | VIDENSKAB & KLINIK

Dent Res 2015;94:261-71. 22. Ekstrand KR, Poulsen JE, Hede B et al. A randomized clinical trial of the anti-caries efficacy of 5,000 compared to 1,450 ppm fluoridated toothpaste on root caries lesions in elderly disabled nursing home residents. Caries Res 2013;47:391-8. 23. Gluzman R, Katz RV, Frey BJ et al. Prevention of root caries: a literature review of primary and secondary preventive agents. Spec Care Dentist 2013;33:133-40. 24. Van Lacker A, Verhaeghe S, Van Hecke A et al. The association between malnutr ition and oral health status in elderly in long-term care facilities: A systematic review. Int J Nurs Stud 2012;49:1568-81. 25. van der Maarel-Wierink CD, Vanobbergen JN, Bronkhorst EM et al. Oral health care and aspiration pneumonia in frail older people: a systematic literature review. Gerodontology 2013;30:3-9. 26. SOCIALSTYRELSEN. Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011 – stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen, 2011. 27. Strömberg E, Hagman-Gustafsson ML, Holmén A et al. Oral status, oral hygiene habits and caries

risk factors in home-dwelling elderly dependent on moderate and substantial supportive care for daily living. Community Dent Oral Epidemiol 2012;40:221-29. 28. G abre P, Wårdh I (eds). Att förbättra munhälsan hos personer med funktionsnedsättning – barn, vuxna och äldre. Konsensusarbete för effektivare munhälsofrämjande arbete för personer med funktionsnedsättning. Göteborg: Mun-H-Center förlag, 2011. 29. Yaacob M, Worthington HV, Deacon SA et al. Powered versus manual toothbrushing for oral health. Cochrane Database Syst Rev 2014;6:CD002281. 30. L ahtinen A, Ainamo A. Rätt använt gör antimikrobiellt munvatten nytta. Tandläkartidningen 2009; 101:66-77. 31. Hänsel Petersson G, Fure S, Bratthall D. Evaluation of a computer-based caries risk assessment programme on an elderly group of individuals. Acta Odontol Scand 2003;61:164-71. 32. S lot DE, Vaandrager NC, Van Loveren C et al. The effect of chlorhexidine varnish on root caries: a systematic review. Caries Res 2011;45:162-73.

33. Azarpazhooh A, Limeback H. The application of ozone in dentistry: a systematic review of literature. J Dent 2008;36:104-16. 34. R iley P, Lamont T. Triclosan/ copolymer containing tooth­ pa­stes for oral health. Cochra­ ne Database Syst Rev 2013; 12:CD010514. 35. WHO Guideline: Sugars intake for adults and children. Geneva: World Health Organization; 2015. (Set 2016 maj). Tilgængelig fra: URL: http://www.who.int/nutrition/publications/guidelines/ sugars_intake/en/ 36. Jensen C, Crona M. Vanligt med undernäring i äldreomsorgen. Perspektiv Nr 1, 2009. http:// perspektiv.nu/sv/artiklar/lista-samtliga-artiklar/tandsygdomme-i-et-folkesundhedsperspektiv. aspx?PID=25 37. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING. Undernäring. Åtgärder för att förebygga. Sveriges Kommuner och Landsting, 2011. 38. Hägg MK, Tibbling LI. Effects on facial dysfunction and swallowing capacity of intraoral stimulation early and late after stroke. NeuroRehabilitation 2015;36:101-6. 39. Dahlén G, Fiehn NE, Olsen I. Oral Microbiology and Immunology.

Computerstyret bedøvelse fra RØNVIG betyder mindre stress for dig og din patient.

Copenhagen: Munksgaard Denmark, 2012. 40. Teughels W, Van Essche M, Sliepen I et al. Probiotics and oral healthcare. Periodontol 2000 2008;48:111-47. 41. Müller F. Oral hygiene reduces the mortality from aspiration pneumonia in frail elders. J Dent Res 2015;94 (3 Supp):14S-16S. 42. Z hang LW, Fu JY, Hua H et al. Efficacy and safety of miconazole for oral candidiasis: a systematic review and meta-analysis. Oral Dis 2016;22:185-95. 43. Hatakka K, Ahola AJ, Yli-Knuuttila H et al. Probiotics reduce the prevalence of oral candida in the elderly--a randomized controlled trial. J Dent Res 2007;86:125-30. 44. K raft-Bodi E, Jørgensen MR, Keller MK et al. Effect of probiotic bacteria on oral candida in frail elderly. J Dent Res 2015; 94(9 Supp):181S-6S. 45. Ahlborg B, Carlsson A, Kroksmark AK et al. Hjälpmedelsutprovning vid mun- och tandvård. Mun-HCenter Förlag, Göteborg, 2011. 46. Gabre P, Moberg Sköld U, Birkhed D. Simplified methods of topical fluoride administration: effects in individuals with hyposalivation. Spec Care Dentist 2013;33:111-7.

Ring og hør nærmere på 7879 9989

CALAJECT™ hjælper dig til at lægge en mere behagelig bedøvelse. Computerstyringen sikrer et jævnt flow af analgesivæsken. Faktisk så kontrolleret, at selv en palatinal bedøvelse kan lægges uden ubehag for patienten. • Pennegrebet giver dig en god fingerstøtte og en mere afslappet og ergonomisk arbejdsstilling • Programmer til alle typer lokalanalgesi • Let at håndtere og betjene • Kræver ingen specielle forbrugsmaterialer Designet og fremstillet i Danmark af

/

Gl. Vejlevej 59 . DK-8721 Daugaard . Tlf.: +45 70 23 34 11 Fax: +45 76 74 07 98 . E-mail: export@ronvig.com

www.ronvig.com TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

|

127 |


VIDENSKAB & KLINIK | Oversigtsartikel

ABSTRACT

The need for replacing missing teeth in frail elderly Age and health are important factors in any treatment. The main purpose of the article has been to discuss the need for replacing missing teeth in the frail elderly. Neither reliable definitions of acceptable oral function nor the need for tooth replacement exist. Nevertheless, the dentist must relate to these concepts. «The Shortened Dental Arch Concept» shows that acceptable oral function in the elderly can still be obtained, even in severely reduced dentitions. Informed consent is only fulfilled when the elderly person is fully informed of all acceptable treatments. Optimal treatment can be impeded by a reduced ability to endure long-lasting, multiple appointments, motor diseases or financial limitations. Some simplified prosthetic treatments with reduced longevity can be justified; others are contraindicated because of tissue harm. Prosthodontics may also sometimes be justified for the elderly even if oral diseases are imperfectly controlled. Deciding whether to repair or renew prostheses is difficult, and must be assessed individually. Small fixed dental prostheses (bridges) are easy to produce, usually provide better oral function, may not cost more than partial removable dental prostheses, are preferred by the elderly and should never be excluded as an option. A need for replacing missing teeth in the elderly will persist, but should only be implemented after careful individual evaluations.

Prosthodontics for the elderly patient Einar Berg, professor emeritus, dr.odont., Seksjon for Oral Protetikk, Institutt for Klinisk Odontologi, Det Medisinsk-Odontologiske Fakultet, Universitetet i Bergen Flemming Isidor, professor, dr.odont. Sektion for Protetik, Institut for Odontologi, Health, Aarhus Universitet Bengt Öwall, professor emeritus, odont.dr. Sektion for Oral rehabilitering, Dentalmaterialer og Oral diagnostik, Odontologisk Institut, Det Sundhedsvidenskabelige Fakultet, Københavns Universitet

Accepted for publication March 21, 2016

Fundamental considerations Why is it difficult to decide if missing teeth should be replaced? The main focus of this paper is to discuss the need for replacement of missing teeth in the elderly. The object of any dental treatment is to maintain or even improve oral function. When teeth are missing, prosthodontics restore oral functions such as masticating, speaking, appearance and oral comfort. What constitutes acceptable levels for these functions is rather poorly defined, and there are no well-founded criteria regarding the need to replace teeth. Also, oral function has lately been increasingly associated with oral health related quality of life (OHRQoL). The present task therefore poses a number of challenging questions. Some of these may seem simple and easily answered, but several uncertainties exist. Because of the lack of a generally accepted definition among professionals as to what constitutes an oral handicap, the objective need for tooth replacement is unclear both on a population and individual level. For that reason, the subjective need may be over- or under-estimated, resulting in inadequate or inappropriate treatment solutions. Tradition, culture, mentors’ opinions, education, legal aspects in claim investigations about what is “generally accepted treatment standards” etc. have influenced clinicians and care planners more than we care to admit. KEYWORDS

Communication with author: Einar Berg, email: einar.berg@odont.uib.no

|

128 |

Dental care; geriatric dentistry; dental prosthesis; dental restoration; permanent

What is the role and effect of public guidelines? Traditional “thinking” about prosthodontics and decision making still pervades official guidelines and regulations. A standard requirement for prosthetic rehabilitation is to establish TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Prosthodontics for the elderly | VIDENSKAB & KLINIK

an adequate oral function including mastication, speech and aesthetics. The Norwegian Health Authority (1) has published some guidelines regarding the replacement of missing teeth in which it is stated: «individual evaluations must be made about acceptable masticatory function and what is necessary for the individual to be able to communicate and have social relationships without hindrances that relate to teeth. Furthermore, the term “aesthetic zone” relates to teeth that the individual patient (our highlighting) considers necessary to be able to have normal social interaction without problems relating to teeth”. A comparable Swedish text from a regional guideline about refundable treatments for those in need of what is termed necessary dental treatment states that “the assessment implies that conservative and prosthetic treatments significantly increase the patient´s ability to eat and speak and provide a substantially elevated quality of life and well-being (our highlighting)” (2). Even if the public frame regulations like the above are only general guidelines, they still significantly influence decisions in clinical dentistry and add stress to both dentist and patient, with very low reliability.

over-treat than under-treat when replacing missing teeth; especially in older patients who are often not cognisant of their real needs.

What do experts say? A Norwegian professor in gerodontology states: “Given the same dental condition, different patients may receive anything from no to quite extensive treatment. In an ailing 80-year-old with a reduced dentition, temporary fillings, temporary rebasing or just oral care can be a good treatment” (3). A Swedish associate professor within the same field emphasizes in an interview that “When the public dental service treats elderly, many follow the same standards as for a “normal adult”, but much can be different in the elderly”. She also points out the unclear knowledge and diagnostics that exist about how many teeth that are needed for oral function and chewing (4).

Conclusion Understanding what constitutes necessary and reasonable treatment in a clinical situation is essential and requires a very high level of knowledge, empathy and patient centred respect. No simple and reliable test exists, even though aspects related to OHRQoL have been subject to increasing research during the last decade. The application of evidence based dentistry, a very popular guideline nowadays, seems to be of little or no use in such basic, but also complex diagnostics.

How many teeth do the elderly need for a satisfactory oral function? The introduction by Käyser (5) in the 1970-ies of “The Shortened Dental Arch Concept” (SDA), known by many clinicians as the premolar-occlusion, represented a paradigm shift in prosthodontics. It was emphasised that “treatment goals can be limited and still satisfy patients’ demand by using a problem-solving approach”. This was contrary to the traditional philosophy in which a theoretical complete ideal dentition was pursued. It took many years before SDA reached its present near universal acceptance. Despite this, the SDA concept is still not widely practised (6,7). The SDA, considered to be relevant for patients aged 40-80, provides in general terms a suboptimal but acceptable functionality. Käyser also suggested the Extremely Shortened Dental Arch Concept (ESDA), for patients 70 -100 years of age, which provides a minimal but still individually acceptable functional level. As a consequence of the SDA and ESDA treatment philosophies, it may currently be considered less professional to TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

What is meant by “elderly” and what is our target group? “Elderly” is an elusive concept. Most dentists would consider a healthy, fit and active person aged 80 or over as any other patient and provide the generally used treatment option for adults. What happens in the future if conditions suddenly change, as is not unusual in this age group? Space does not allow a full discussion of all possible aspects of replacement of missing teeth and necessary maintenance in the heterogeneous “elderly” group. Our main focus will therefore be on the elderly who are usually treated by general practitioners, as opposed to institutionalised patients who may require more specialised care. We will present some questions that we hope could be usefully discussed among care givers and care planners. Although we may not be able to give complete answers, we hope that the questions themselves and the ensuing discussion will contribute as eye openers.

Clinical consideration How can the elderly’s real need to restore missing teeth be uncovered? The following aspects are usually relevant and ought to be considered: Patients can hardly be expected to express their real need and how it may be satisfied without a full understanding of possible treatment options. These are determined by the dentist after a thorough clinical examination. In the subsequent dialogue between patient and dentist, these options, with relevant advantages, disadvantages, financial consequences, risks and prognoses need to be discussed and explained. However, the dialogue should be no more extensive or complicated than necessary for its purpose. It must be taken into account that many elderly regard the dentist as an authority figure, whose concept of optimal prosthodontic treatment based on the dentist’s superior knowledge and experience may be difficult to challenge. However, usually several treatments are possible, and it is important that the dentist’s preference is not presented so strongly that the patient’s subjective need becomes obfuscated. Relevant to this discussion is the clinical experience that the subjective needs of the elderly may be less demanding than |

129 |


VIDENSKAB & KLINIK | Oversigtsartikel

those of younger patients, and deviate significantly from more “objective” optimal treatments suggested by the dentist. In contrast, a few patients may insist on restorations that are not in accordance with generally accepted standards. In the latter case, even if the patient is adamant, the advice is to refrain from treatment, because the dentist carries the responsibility for any treatment provided. Only after deliberations like those mentioned above, is the patient able to give “informed consent” to the chosen treatment as specified by law and ethics. Informed consent by frail elderly persons may be complicated by declining mental ability. Tiredness or early dementia may cause communication problems that may be reduced with the assistance of a family member or an emphatic friend. If dentist and patient have had a longstanding professional contact the decision-making is greatly simplified. What may be obstacles to optimal treatment of elderly? Of particular prosthodontic interest in this respect is the reduced ability by some elderly to endure long-lasting and multiple appointments - particularly associated with complex treatments. The lack of endurance may be related to general failing health and somatic diseases, but also to reduced mental stamina or other psychosocial circumstances. Even when this problem does not apply, conditions like shaking or rigidity or reduced muscular function in patients with motor symptoms or conditions that preclude prolonged periods of sitting still in a dental chair, may denote insurmountable obstacles for complex treatments. Lack of funding may also prevent preferred treatment. Although all Nordic countries have some degree of public funding for dental treatment, the systems and traditions differ significantly (8,9). Thus, prosthodontic treatment is to a significant extent publicly reimbursed in Sweden. In Norway, with few exceptions, only two-implant retained overdentures are fully reimbursed. In Denmark and Finland, also with a few exceptions, no such treatment is reimbursed. The elderly use dental services less than younger adults even though their treatment needs are more complex (10). Furthermore, the cost of prosthodontic treatment and the level of public funding may influence the use of oral health care services for elderly (11), the choice of prosthetic treatment (12) and OHRQoL (13). When are simplified methods and materials justifiable in the elderly? There are numerous types of simplified methods and materials that may be indicated for elderly in specific situations. Examples are composite crowns, (as opposed to conventional crowns), fibre reinforced fixed dental prostheses (FDPs) also called bridges (as opposed to conventional FDPs) or resin bonded metal (usually chromium cobalt) FDPs. Their advantages are that they can be accomplished in shorter and fewer appointments |

130 |

compared with conventional methods. Composite crowns may perhaps not last as long as conventional crowns, but are still acceptable in suitable cases. Fibre reinforced FDPs are shown to have reasonable longevity as demonstrated in multicentre studies (14,15), and in suitable cases are certainly preferable to partial removable denture prostheses (PRDPs). Resin bonded metal FDPs with prepared mechanical retention have longevity comparable to conventional FDPs (16). Simple acrylic PRDPs with wrought wire retentive clasps (as opposed to PRDPs with metal framework) are always contraindicated, except as temporary restorations, because of convincing documentation that long-term use causes irreversible harm to oral tissues, reduced function and poorer prognosis of the dentition. Patients with problems like those described above may be particularly suited for simplified methods and materials. Regrettably, unacceptable restorations like acrylic PRDPs are too often used indiscriminately in the elderly because they are inexpensive, expedient and may seem to satisfy short-term needs. Considering the dire consequences on oral tissues and loss of OHRQoL, in some cases such dentures may even cause more expense than alternative treatments. Furthermore, the use of ESDAs may sometimes be the best treatment for the target group if it satisfies the limited subjective need of the patient. Even if it does not, nothing is ever lost by employing ESDA. Thereby time is gained and an extension of the dental arch by whatever means can always be implemented later if indicated. What about prosthodontic treatment when oral diseases cannot be completely controlled? Infected teeth or retained roots and other conditions that cause pain and acute infection, must always be resolved before prosthodontic treatment. However, elderly may also have an increased risk of root caries, periodontitis, stomatitis or implantitis that can be quite resistant to treatment. These conditions may be successfully treated in the short term and prophylactic measures implemented. Still, in this age group they often relapse, due to factors like hyposalivation, reduced host resistance and sometimes inability and reluctance of the elderly to carry out adequate oral hygiene regimen. The ideal is that oral tissues should be free from disease before restorative treatments are undertaken. If this is not achieved, a significant proportion of this group will not be able to enjoy the benefits of restorations, with corresponding loss of OHRQoL. Compromising this ideal should never be made lightly, but must be justified after careful consideration of each individual. Examples of the dilemmas such problems pose in regard to prosthodontics are apical pathology with few or no subjective symptoms, slowly developing periodontitis or treatment resistant stomatitis. A necessary condition for undertaking prosthodontics is then that possible harmful consequences are considered to take too long to be of major importance compared with the advantages gained. TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Prosthodontics for the elderly | VIDENSKAB & KLINIK

In all such cases a professional maintenance regimen needs to be implemented. This must be individualized and controlled so that failure of the patient to attend is recognized. Then the patient should be routinely, and if necessary repeatedly, contacted. If unsuccessful, contact with family members may be attempted. If the above measures are not implemented, the short-term benefits in the frail elderly may rapidly be offset by adverse effects. Whether or not to undertake prosthodontic treatments under these conditions pose difficult ethical and professional dilemmas for the dentist. Repair or renewal of existing prostheses? Maintenance of existing restorations in the elderly may be equally and sometimes even more important for preserving oral function than constructing new ones. To this end, the need for regular, systematic recalls and implementing measures when needed cannot be stressed enough. This is particularly important in regard to PRDPs due to their potential for tissue harm. When problems do occur, deciding whether to repair, adjust, renew or leave well alone is difficult. Adapting to new prostheses may be problematic for an elderly person, particularly if the intervention alters the denture’s external shape. However, some interventions are less risky than others: repairing fractured retention clasp arms of a PRDP, fractured denture teeth, fractured acrylic base if the fragments can be accurately positioned or extending the denture when a natural tooth is lost, certainly fall within this category. Fractures of an acrylic denture base caused by material fatigue – typically in the midline of complete removable dental prostheses (CRDP), should not be repaired because such defects inevitably recur. Rather, a rebasing or a new denture is the treatment of choice. Relines of PRDPs or CRDPs may extend the lifetime of the dentures. With PRDPs, relines should only be attempted if the general fit of the metal framework is acceptable and all metal components are functioning. Relining CRDPs serves no purpose unless aesthetics and occlusion are acceptable. Unfortunately, patients must manage without removable dentures during laboratory assisted repairs, although the time needed to carry them out may be reduced by careful preplanning. If the alternative to repair is making a new denture, the patient has to decide whether this disadvantage is worth the cost and possible adaptation problems incurred in receiving a new one. If an existing denture must be remade, it may be an advantage to make use of the duplicate denture technique in which internal and external surfaces of the existing denture are replicated (16), which is then used as a basis when constructing a new one. This method hopefully reduces the risk of rejection. Also the original denture remains intact and can be reinserted if the patient cannot adapt to the new one. Mechanical breakdowns of FDPs are rare. A possible exception is broken facings, which can mostly be polished or reTANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

CLINICAL RELEVANCE The decision to replace missing teeth in the elderly is complicated because no scientific standards exist as to what constitutes acceptable oral function. In the elderly the same condition may receive different treatments depending on individual evaluations. Reduced dentitions without anterior gaps may provide satisfactory function. Simplified

treatments may be acceptable on specific indications. Age or disease related impediments to optimal treatment may exist. Prostheses should be maintained to retain oral function. Small fixed dental prostheses (bridges) should never be written off as a treatment as this option has many advantages over partial removable dentures, and may not cost more.

paired with composites. The most common causes of failure of fixed constructions are root caries or periodontal breakdowns of the abutments. Consequently, prophylactic measures are of crucial importance for maintaining FDPs in function. If the abutments have fractured or the retention of the FDP is lost on one or more abutments, repairs are usually technically very complicated, impractical or impossible to perform. Then, a new appliance has to be fabricated or the existing one shortened. How can the need for repairs of fixed restorations be minimised? In the reduced dentitions in SDA or ESDA the biting and chewing forces load fewer teeth than in dentitions with more teeth. The resulting heavy loading on remaining teeth and abutments necessitates adequate dimensioning of the metal constructions. Also, strong retention needs to be carefully considered. Night guards may counteract some of the problems. The increased risk of root fracture of endodontically treated abutments with posts and cores is reduced by furnishing such teeth with solid ferrules embracing the root. Endodontic treatment through a crown is sometimes necessary, but this procedure reduces the strength of the dentin preparation with resulting high risk of loss of retention or fracture of tooth substance. Minimal entrance to pulpal chamber and root canal should be sought in order to reduce these risks. Preparation for and insertion of a post in such cases, which may be considered after root canal treatment, in fact further reduces the mechanical strength of the tooth. Fixed or removable – a key question As intimated earlier, in guidelines for public funding, including those that exist in Nordic countries, FDPs are still, implicitly |

131 |


VIDENSKAB & KLINIK | Oversigtsartikel

PRDPs and caries

Fig. 1 The use of PRDPs is associated with increased plaque accumulation and caries risk as seen in this patient. Establishing and maintaining optimal oral hygiene through a systematic regimen of recalls and supportive therapy must be implemented. Fig. 1 Bruken av partialproteser kan føre til økt plakkforekomst og karies risiko som vist på denne pasienten. Etablering og vedlikehold av optimal oral hygiene gjennom et systematisk regime med recalls og støttebehandling må gjennomføres.

or explicitly considered an exclusive, expensive and “unnecessary” treatment. The preferred alternative, no doubt mainly for economic reasons, is PRDPs. This preference is also shared by many colleagues and health care planners who claim that FDPs are more expensive, technically challenging and difficult to keep clean. (4, 18). However, compared with FDPs, PRDPs substantially add a risk of mechanical damage to gingival tissues, plaque retention and dental caries (Fig. 1) (19,20). It has also been reported that up to 40% of PRDPs are rejected by the patients soon after insertion, indicating a low patient acceptance and reduced OHRQoL of such constructions (21). Furthermore, it has recently been shown that patients prefer to have missing teeth restored by FDPs” (22). If the SDA and ESDA concepts are followed, gaps in the anterior dentition are often small. These are more adequately closed with FDPs, which are mostly easy to produce, carry a minimal risk of harmful consequences and are better accepted than PRDPs. An implant supported crown may also suffice to close the gap. In suitable cases the use of a simple two-unit cantilever FDPs (one abutment/one pontic) can be justified (Fig. 2), even when used to extend the dental arch posteriorly, as documented in prosthetic literature (19,20,23). A similar distal extension can also be accomplished with an implant supported crown. Such treatment may be especially valuable for the elderly who have retained natural teeth to a high age and |

132 |

who may experience great problems adapting to a PRDP with a resulting reduced OHRQoL. Furthermore, keeping in mind the SDA and ESDA concepts, the laboratory cost and clinical time required in order to restore such a dentition by means of an FDP may sometimes be equal to or lower than a high quality PRDP counterpart (Table 1), which requires much time for construction, clinical adjustments and follow-up (Fig. 3) (24). This was demonstrated in a recent Irish study (25) where laboratory costs were 38% higher for the PRDP than the FDP. Also, initial clinical visits, follow-up appointments and total clinical time were on average 48% higher for the PRDP group. True, the FDP patients had an average of just 2.6 replaced in order to satisfy the SDA requirement whereas the PRDP replaced 6.3 teeth. However, the added teeth of the PRDPs were a consequence of the construction, had little therapeutic value and did not enhance the OHRQoL as demonstrated in a large multicentre study (26). Based on the above, it can be argued that the current preference for PRDPs, has resulted in a longstanding overproduction of such appliances. The reduced risk for tissue injuries, less demanding long term maintenance, patients´ preference and improved OHRQoL, strongly suggest a more liberal use of FDPs – particularly when restoring minor gaps in the anterior region. The type of crown for retaining a fixed restoration is in this context of lesser importance. Implants for the elderly? A complex or unsatisfactory prosthetic treatment may be changed to a simple and effective one by the use of implants. The construction will then be technically safer, have better oral function and may easily improve OHRQoL in an elderly patient. One cost-effective example for patients unsatisfied with their mandibular complete denture is the insertion of two implants with ball attachments retaining an overdenture (27). Age as such does not affect implant survival (28,29). However, there may be surgical, medical, psychological and financial aspects that limit the use of implants, particularly in frail patients. Future perspectives Even though the rate of edentulousness at present varies between the Nordic countries, epidemiologic data suggest that the proportion of edentulous elderly in the population will decrease in the coming years. A substantial number of elderly will still, for various reasons, have missing teeth, also in the anterior region, and be in need of tooth replacements. Furthermore, a large number of patients needing prosthetic treatment will be in the older age groups and many of these will have general diseases and use multiple medications. This may influence choice and implementation of prosthetic treatment and will require increased knowledge and understanding by clinicians. Research and teaching need to change rapidly to meet these requirements. TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Prosthodontics for the elderly | VIDENSKAB & KLINIK

Short FDPs

A

B

D

E

C

Fig. 2 Severe periodontitis treated for 30 years. Patient now 85 years old. Mandibular FDP 23 years old. FDP 22 23 18 years old. FDP 15 14 13 4 years old. Existing post and core with cervical gold collar of 15 retained and used for retention of the three-unit FDP. FDP in cobalt chromium and porcelain. Resin bonded. A: Frontal aspect. B: Lateral aspect, patient’s left. C: Lateral aspect, patient’s right. D: Palatal aspect. E: Three-unit and two-unit FDPs. Fig. 2 Grav periodontitt behandlet gjennom 30 år. Pasienten nå 85 år gammel. Underkjevebro 23 år gammel. Bro 22 23, 18 18 år gammel. Bro 15 14 13, 4 år gammel. Eksisterende stiftkonus med gullkrage på 15 beholdt og brukt til retensjon av en tre-ledds bro. Broen laget i kobolt-krom og porselen. Bondet. A: Frontalt aspekt. B: Lateralt aspekt, pasientens venstre side. C: Lateralt aspekt, pasientens høyre side. D: Palatinalt aspekt. E: Tre-ledds og to-ledds broer.

Comparison of laboratory costs related to PRDPs and FDPs

Partial removable dental prosthesis

Fixed dental prosthesis Cost (SEK)

Basic

4.720

2 metal backings

630

2 composite pontics

920

2 gold wire clasps incl. soldering

1.032

Total cost

7.302

Cost (SEK) Cost restoring

22

Cost restoring 15 Total cost

3.165

23

14

13

4.885 8.050

Table 1. A comparison of treatment costs between a cobalt-chromium PRDP and two small FDPs. Laboratory costs calculated by a Swedish dental laboratory. The PRDP is constructed according to a “hygienic” regimen (21) with a metal palatal plate, two metal backings, two pontics and two gold wire claps. The three-unit resin-bonded FDP includes one full metal-ceramic crown and one partial crown; the two-unit FDP includes one resin-bonded partial crown (Fig 2). Tabell 1. En sammenligning av laboratorikostnader knyttet til en kobolt-krom partialprotese og to små broer. Laboratoriekostnadene er beregnet av et svensk tannteknisk laboratorium. Partialprotesen er konstruert i henhold til et «hygienisk regime»(21) med metall palatinalplate, to metall backings, to pontics og to klammere i trukket gulltråd. Den tre-ledds bondede broen inneholder en metallkeramisk krone og en partialkrone; to-ledds broen har en bondet krone (Fig 2).

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

|

133 |


VIDENSKAB & KLINIK | Oversigtsartikel

Improper and proper PRDP constructions

A

C

B

D

Fig. 3 A, B: Patient 76 years old. Has had maxillary CRDP and mandibular PRDP for many years. Present dentures one-year-old. Maxillary denture keeps falling down; mandibular PRDP hurts. Gingival trauma because the construction is too close to soft tissues. C, D: Patient 91 years old. Mandibular PRDP 15 years old. No gingival trauma, no relining/ rebasing during these years. Denture still stable and functional until patient died aged 96. Fig. 3 A, B: Pasient 76 år gammel. Har hatt helprotese i overkjeven og partialprotese i underkjeven i mange år. Nåværende proteser ett år gamle. Overkjeveprotesen faller stadig ned, partialprotesen gjør vondt. Gingivalt traume fordi konstruksjonen er for nær bløtvevet. C, D: Pasienten 91 år gammel. Partialprotesen in underkjeven er 15 år gammel. Intet gingivalt traume, ingen foring/ rebasering i løpet av disse årene. Protesen fremdeles stabil og funksjonell til pasienten dør 96 år gammel.

ABSTRACT (NORSK) Protetikk for den eldre pasient Alder og helbred er væsentlige faktorer for enhver behandling. Hovedformålet med artikkelen er å diskutere behovet for å erstatte tapte tenner hos skrøpelige eldre. Beklageligvis finnes verken reliable definisjoner av tilfredsstillende oral funksjon for eldre eller behovet for tannerstatning. Likevel forventes at tannleger skal forholde seg til begrepene. «The Shortened Dental Arch Concept» viser imidlertid at akseptabel oral funksjon for eldre kan oppnås i betydelig reduserte tannsett. Krav til informert samtykke kan kun oppfylles når den eldre er informert om alle akseptable behandlinger og relevante forhold. Optimal behandling av pasientgruppen vanskeliggjøres ved redusert evne til å tåle langvarig og frekvent behandling, motoriske sykdom-

mer med spasmer eller skjelving eller økonomiske begrensninger. På begrunnede indikasjoner kan forenklede behandlingsmetoder, vanligvis kontraindikerte på grunn av skadevirkninger eller kort levetid, likevel benyttes på eldre. Tilsvarende kan det utføres protetikk også der optimal forbehandling av orale sykdomstilstander ikke lykkes. Små broer er enkle å utføre, kan ofte gi bedre oral funksjon, koster ikke nødvendigvis mer enn partialproteser, foretrekkes av eldre og bør derfor aldri utelukkes som behandlingsalternativ. Om det skal utføres reparasjon eller fornyelse av proteser, er ofte vanskelig å avgjøre. Det vil også i fremtiden være behov for tannerstatninger blant eldre. Individuell vurdering er særlig viktig ved behandling av denne gruppen.

Literature 1. HELSEDIREKTORATET. God klinisk praksis i tannhelsetjenesten. En veileder i bruk av faglig skjønn ved nødvendig tannbehandling. Helsedirektoratet 2011:IS1589:8. 2. ENHETEN FOR TANDVÅRDSSTYRNING. Region Skåne Tandvårdsstöd Regelverk Tandvårdsreform 1999/2013.2015:9. 3. Strand GV. Tenner for hele livet. Nor Tannlegeforen Tid 2011;121:104-9. 4. Suslick J. Interview med Inger Wårdh. Tandläkartidningen 2015;107:52-3. 5. Käyser AF. Teeth, tooth loss and prosthetic appliances. In: Öwall B, Käyser AF, Carlsson GE. Prosthodontics. Principles and management strategies, eds. London:

|

134 |

Mosby-Wolfe, 1996;37-45. 6. Kanno T, Carlsson GE. A review of the shortened dental arch concept focusing on the work by the Käyser/Nijmegen group. J Oral Rehabil 2006;33:850-62. 7. Korduner EK, Söderfeldt B, Collin-Bagewitz I et al. The shortened dental arch concept from the perspective of Swedish general dental practitioners: a qualitative study. Swed Dent J 2016;40:1-11. 8. Palmqvist S, Söderfeldt B, Vigild M. Influence of dental care systems on dental status. A comparison between two countries with different systems but similar living standards. Community Dent Health 2001;18:16-9. 9. Holt C. Brugen af og betaling for

tandpleje i Danmark, Sverige og Norge. Nor Tannlegeforen Tid 2013;123:12-8. 10. Widström E, Augustdottir H, Byrkjeflot LI et al. Systems for provision of oral health care in the Nordic countries. Tandlægebladet 2015;119:702-11. 11. Raittio E, Kiiskinen U, Helminen S et al. Dental attendance among adult Finns after a major oral health care reform. Community Dent Oral Epidemiol 2014;42:591-602. 12. Pillai RS, Mathur VP, Jain V et al. Association between dental prosthesis need, nutritional status and quality of life of elderly subjects. Qual Life Res 2015;24:2863-71. 13. Raittio E, Lahti S, Kiiskinen U et al. Inequality in oral health-related

quality of life before and after a major subsidization reform. Eur J Oral Sci 2015;123:267-75. 14. van Heuman CC, van Dijken JW Tanner J et al. Five-year survival of 3-unit fiber-reinforced composite fixed partial dentures in the anterior area. Dent Mater 2009;25:820-7. 15. van Heuman CC, Tanner J, van Dijken JW et al. Five-year survival of 3-unit fiber-reinforced composite fixed partial dentures in the posterior area. Dent Mater 2010;26:954-60. 16. Mahl D, Marinello CP, Sendi P. Markov models in dentistry: application to resin-bonded bridges and review of the literature. Expert Rev Pharmacoecon Outcomes Res 2012;12:623-9. TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Prosthodontics for the elderly | VIDENSKAB & KLINIK

17. Lindquist TJ, Ettinger RL. Patient management and decision making in the complete denture fabrication using a duplicate denture: a clinical report. J Prosthet Dent 1999;82:499-503. 18. Lantto A. Tema äldretandvård. Method. Tandläkartidningen 2015;107:20-21. 19. Budtz-Jørgensen E, Isidor F. A 5-year longitudinal-study of cantilevered fixed partial dentures compared with removable partial dentures in a geriatric population. J Prosthet Dent 1990;64:42-7. 20. Jepson NJ, Moynihan PJ, Kelly PJ et al. Caries incidence following restoration of shortened lower dental

arches in a randomized controlled trial. Br Dent J 2001;191:140-4. 21. Riber E, Öwall B. Patienters anvendelse af fremstillede delproteser. Tandlægebladet 1998;102:936940. 22. C ronin M, Meaney S, Jepson NJ et al. A qualitative study of trends in patient preferences for the management of the partially dentate state. Gerodontology. 2009;26:137-42. 23. Jepson NJ, Allen PF. Short and sticky options in the treatment of the partially dentate patient. Br Dent J 1999;187:646-52. 24. Öwall B, Budtz-Jørgensen E, Davenport J et al. Removable partial

denture design: A need to focus on hygienic principles? Int J Prosthodont 2002;15:371-8. 25. McKenna G, Allen PF, Woods N et al. Preliminary report of the costeffectiveness of tooth replacement strategies for partially dentate elders. Gerodontology 2013;30:20713. 26. Wolfart S, Müller F, Gerß J et al. The randomized shortened dental arch study: oral health-related quality of life. Clin Oral Investig 2014;18:525-33. 27. Gjengedal H, Berg E, Grønningsæter AG et al. The influence of relining or implant retaining existing mandibular dentures on

health-related quality of life: a 2-year randomized study of dissatisfied edentulous patients. Int J Prosthodont 2013;26:68-78. 28. Park JC, Baek WS, Choi SH et al. Long-term outcomes of dental implants placed in elderly patients: a retrospective clinical and radiographic analysis. Clin Oral Implants Res 2016. doi: 10.1111/ clr.12780. 29. Heydecke G, Boudrias P, Awad MA et al. Within-subject comparisons of maxillary fixed and removable implant prostheses: Patient satisfaction and choice of prosthesis. Clinical Oral Implants Research 2003;14:125-30.

Beauty beyond aesthetics.

Venus Kompositter Perfekte fyldninger hver gang! Giving a hand to oral health.

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

®

Come and visit us!

37th International Dental Show Cologne, Germany 21. – 25.03.2017 Hall 10.1, Booth A010 – C019

Zandra Morris Mobil nr. 22 35 57 37

Morten Thomsen Mobil nr. 40 35 93 91

|

135 |


VIDENSKAB & KLINIK | Oversigtsartikel

ABSTRACT

Mind the gap – förlora inte din äldre patient! Många äldre förlorar sina tandvårdskontakter, även om kontakten med hälso- och sjukvården kvarhålls. Troligen sker detta i samband med en tilltagande multisjuklighet då man blir alltmer beroende av hjälp i det dagliga livet. Det kan ha gått 4-5 år sedan den äldre besökte en tandklinik och den orala situationen är många gånger så dålig att det inte finns möjlighet till en regelrätt restaurering på en så pass skör individ som det nu handlar om. Man frågar sig hur detta kunde hända och varför ingen stoppade det i tid. Munhälsa och allmän hälsa, är nära relaterade till varandra hos den äldre individen och arbetet med att förebygga den tappade tandvårdskontakten involverar flera yrkeskategorier inom såväl tandvård som sjukvård och omsorg. En dålig munhälsa kan få många konsekvenser för den äldres liv och hälsa. Artikeln ger en inblick i olika omständigheter, både individuella och allmänna, som kan vara orsak till de äldres förlorade tandvårdskontakter och tar upp förslag till åtgärder. Författarna har ett svenskt perspektiv men stora delar av innehållet kan generellt tillämpas på en åldrande befolkning med många bevarade tänder.

Mind the gap – utmaningen att inte förlora kontakten med den äldre hemmaboende tandvårdspatienten. Ett svenskt perspektiv Pia Skott, tandläkare, ph.d., Folktandvården Stockholm AB och Akademiskt centrum för äldretandvård, Karolinska institutet, Sverige Inger Wårdh, associate professor in Gerodontics, ph.d., Institutionen för odontologi och Akademiskt centrum för äldretandvård, Karolinska institutet, Sverige

Accepteret til publikation den 18. august 2016

D Korrespondance: Pia Skott, email: pia.skott@ki.se

|

136 |

et hävdas ofta att den största andelen patienter både inom sjukvården och tandvården, utgörs av äldre patienter. Barn- och ungdomar omhändertas vanligen av offentlig tandvård medan vuxentandvården till största delen drivs av privata aktörer. I högre ålder (över 75 år) ses åter en tendens till återgång mot mer offentligt driven vård (Fig. 1). Många äldre förlorar sina tandvårdskontakter, även om kontakten med hälso- och sjukvården kvarhålls. Statistiken över tandvårdsbesök i olika åldrar visar att besöksfrekvensen avtar bland de allra äldsta, framförallt besök som avser undersökande åtgärder och mest uttalat bland kvinnorna (Fig. 2). Troligen sker detta i samband med en tilltagande multisjuklighet då man blir alltmer beroende av hjälp i det dagliga livet och främst besöker tandvården vid akuta EMNEORD problem. Enligt uppgifter från Västra Götaland saknade 42 % regelbunden tandvårdskontakt Dental care for elderly; oral vid den första kontakten med kommunen för bihealth; frail stånd och vid flytt till äldreboende saknade 58 elderly; economy; % regelbunden tandvårdskontakt (1). Sweden TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Mind the gap | VIDENSKAB & KLINIK

Tandvårdbesök

Tandvårdsektor %

100

100 90

80

80 70

60

60 50

40

40 30

20

20 10

0

0 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89

70-79

Age groups

Män

70-79 80-89

80-89

90-

90-

Kvinnor

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Fig. 1. Andel patienter som besöker privat tandvård (grå fyrkanter) respektive landstingsdriven Folktandvård (svarta rutor). Källa: Hälsoodontologiska enheten, Folktandvården, Västra Götalandsregionen.

Fig. 2. Antal personer per 100 personer som besökt tandvården den senaste tvåårsperioden (2014 och 2015) i respektive ålderskategori. Data uppdelat på kvinnor och män. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas.

Fig. 1. Frequency of patients visits to private dental care (grey squares) and public dental care (black squares). Source: Hälsoodontologiska enheten, Folktandvården, Västra Götalandsregionen.

Fig. 2. Number of individuals per 100 that have visited dental care during the latest two year period (2014 and 2015) in each age category. Data sorted by men and women. Source: Socialstyrelsens statistikdatabas.

Orsaker till förlorade tandvårdskontakter Nedan beskrivs olika orsaker till att många äldre personer förlorar eller inte etablerar sina tandvårdskontakter. Flera orsaker kan samverka och ytterligare öka risken för att förlora tandvårdskontakten och kunskap omkring dessa möjliggör ett anpassat omhändertagande inom tandvården för att minska risken. TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

Munhälsobedömninger Personer 81-95 år i Stockholms läns landsting

N4

Antal nej tack Antal erbjudna Antal nej tack N1

I data från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting ses att många fler individer på vård- och omsorgsboende än i eget boende erbjuds kostnadsfri munhälsobedömning (Fig.3). Detta trots att allt fler bor i eget boende med omfattande stöd från hemtjänst och hemsjukvård. En djupare analys krävs för att undersöka omfattningen av antalet i eget boende som är berättigade till detta tandvårdsstöd. Siffrorna kan dock spegla antalet förlorade tandvårdskontakter hos sköra äldre som bor kvar hemma. Resultatet av det befarade mörkertalet återspeglas i det som många inom tandvården upplever, när en nyinflyttad patient från ett äldreboende kommer till tandvården för undersökning. Den orala situationen är då många gånger så dålig att det inte finns möjlighet till en regelrätt restaurering på en så pass skör individ som det nu handlar om. Man frågar sig hur detta kunde hända och varför ingen stoppade det i tid. Orsaken är oftast en förlorad tandvårdskontakt.

Antal erbjudna 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 2015

2014

2013

Fig. 3. Skillnaden mellan antalet munhälsobedömningar utförda i vård- och omsorgsboende (N1) och eget boende (N4). Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting. Fig. 3. The difference between number of oral health care assessments, performed in special facilities (N1) and own homes (N4). Source: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting.

|

137 |


VIDENSKAB & KLINIK | Oversigtsartikel

Skört åldrande Det sköra åldrandet beskriver biologiskt åldrande som är nära sin funktionella sviktgräns. Under utvecklingen av skört åldrandet ökar beroendet av andra för att upprätthålla livsfunktionerna. Ofta är detta ett resultat av flera samtidiga hälsoproblem, omfattande läkemedelsanvändning och flera olika vårdgivare som saknar kanaler för kommunikation. Begreppet sköra äldre hjälper oss att definiera och hitta de patienter som är i riskzonen för att tappa sin tandvårdskontakt till följd av hög sjukvårdskonsumtion och ökad skröplighet. I en reviewartikel av Tôrres et al. diskuteras att studier inte har påvisat att dålig munhälsa ökar risken för att utveckla skörhet men däremot en association mellan skörhet och oral hälsa (2). Det är vanligt att det sköra åldrandet kännetecknas av förlorad regelbunden tandvårdskontakt som istället övergår till akuta tandvårdsbesök vid behov. Det är också vanligt att den närstående som vårdar en multisjuk livskamrat i hemmet förlorar sin tandvårdskontakt och övergår till akuta tandvårdsbesök vid behov som en följd av den ansträngda sociala situationen. Tillgänglighet För äldre och sköra individer kan tandvårdsbesöket vara förknippat med utmaningar i form av transport till tandvårdskliniken, anpassning av kliniken till särskilda behov, lätt tillgänglig toalett, stress och oro inför själva behandlingen och för hur man ska ta sig tillbaka till bostaden. Sammantaget kan det innebära ett allt för stort hinder för att genomföra besöket. Om inget akut tandvårdsbehov föreligger är det då enklare att avboka besöket och avvakta. Det är till stor del tandvårdens uppgift att skapa tillgänglighet för patienterna. I Sverige arbetar flera landsting med specialutbildade tandvårdsteam som är placerade i allmäntandvården för att se tillgodose den regionala spridningen och tillgängligheten. Ett ökande intresse för mobil tandvård som kan utföras i hemmet ses också särskilt i glesbygd och storstadsområden, båda med transportproblem. Tillgängligheten till tandvård påverkas också av äldre tandläkarkollegors pensionering, det är inte ovanligt att en mångårig tandläkar-patient relation avbryts till följd av att tandläkaren går i pension och ofullständig successionsordning orsakar en förlorad tandvårdskontakt. En bibehållen tandvårdskontakt genom skört åldrande kräver också en sammanhållen vårdkedja genom omsorg, hälso-sjukvård och tandvård. Det är därför av största vikt att vårdoch omsorgspersonal lyfter munhälsan och dess betydelse i den dagliga omvårdnaden och i samband med besök inom sjukvården. Detta speciellt som dessa yrkesgrupper oftare träffar den äldre än tandvården, vid tilltagande sjuklighet och omsorgsberoende. Patientekonomi I Sverige hålls tandvården ekonomiskt separerad från den skattefinansierade hälso-sjukvården och merparten av tandvårdskostnaderna finansieras av patienten själv. Det statliga |

138 |

tandvårdsstödet omfattar ett högkostnadsskydd som är uppbyggt som ett successivt ökande finansiellt stöd vid höga tandvårdskostnader inom en 12-månaders period (3). Inom ramen för det landstingsfinansierade tandvårdsstödet är ersättningen kopplad till omvårdnadsbehov (Nödvändig tandvård), utvalda diagnoser/behandlingar (Led i sjukdomsbehandling) eller funktionshinder som resultat av grundsjukdom (F-kort). Dagens pensionärer har varierade ekonomiska förutsättningar där kvinnor som helt eller delvis avstått från förvärvsarbete och en sparsam folkpension som enda inkomstkälla, har strama ekonomiska ramar. Ibland ses också en ökad sparsamhet och återhållsamhet hos den äldre generationen som visar sig i en ovilja att investera i tandvårdskostnader och nya glasögon trots att det föreligger ett uppenbart behov. Kännedomen om det landstingsfinansierade respektive det statliga tandvårdsstödet är ofta låg och en omfattande pedagogisk insats vore värdefull för att säkerställa att alla äldre individer får ta del av det tandvårdsstöd de är berättigade till (4). Konsekvenser av förlorade tandvårdskontakter En regelbunden och bibehållen tandvårdskontakt är förknippad med en bevarad oral hälsa. Siffror från västra Sverige visar att det föreligger förhöjd kariesrisk i yngre åldrar och i den äldsta åldersgruppen (Fig. 4). En svensk studie bland omvårdnadsberoende äldre visade att förlorad tandvårdskontakt både var en riskfaktor för karies och förknippad med sämre munhygien (5). Bara att besöka en tandvårdsmottagning ger sekundäreffekter i form av förhöjd motivation att sköta sin munhälsa. Munhälsa och allmän hälsa, även dödlighet, är nära relaterade till varandra hos den äldre individen (6). Därför kan bevarade tandvårdskontakter också ge indirekta allmänna hälsovinster. Förr var detta inte så uppenbart, då många äldre hade förlorat sina tänder. Då syftade tandvårdsbesöken mest till att extrahera värkande och lösa tänder eller att göra en ny avtagbar protes alternativt justera en befintlig sådan. Detta kunde ge förbättrad tuggfunktion och bättre självförtroende men var oftast enstaka händelser. Idag har vi en helt annan situation med många tänder och restaurationer med ett stort behov av underhåll (7). Där kan förlorade tandvårdskontakter leda till en situation med gravt karierade tänder, parodontala infektioner och käkbensengagemang. Beroende på hur bettet ser ut och hur eventuella tandersättningar är konstruerade, kan förlust av en eller två tänder medföra förlust av en hel kvadrant. Detta kan i sin tur leda till kraftigt försämrad tuggfunktion och vilja att umgås med andra människor, eller uttryckt i andra ord; en lägre livskvalitet (8). Oral ohälsa kan också vara att inte känna sig fräsch i munnen eller ha dålig andedräkt (9). Det senare kan i sin tur också medföra förlorade sociala kontakter och att vårdpersonal tvekar att hjälpa till med munvård (10), med andra ord ännu sämre munhygien. Utebliven eller försämrad munhygien leder också till större risk för sår och slemhinneinfektioner och en försämrad smakupplevelse (11). Det orala förfallet fortskrider TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Mind the gap | VIDENSKAB & KLINIK

men risken för allmänpåverkan ökar också, då dentalt plaque ofta härbärgerar luftvägspatogener som kan orsaka lunginflammation eller aspirationspneumoni (12). Denna sjukdom, uppstår oftast som en följd av dålig munhygien, accentuerad av muntorrhet, och dysfagi. Förutom ett stort personligt lidande, innebär aspirationspeumoni en stor belastning på den geriatriska vården och därmed också stora kostnader. Risken för muntorrhet är en stor anledning att bevara sina tandvårdskontakter. Muntorrhet kan komma hastigt när en särskild medicin sätts in men oftast kommer det smygande i samband med att medicineringen successivt ökar, vilket ofta är fallet med blodtrycksmedicin. Speciellt kvinnor har visat sig rapportera en kraftigt ökande muntorrhet efter 50 årsåldern (13). Många av dem som blir hastigt tandlösa sent i livet, har begränsade möjligheter till oral rehabilitering. En avtagbar protes är svår att vänja sig till och om det inte finns förutsättningar till en fast konstruktion, kanske tandlöshet måste accepteras (14). Detta får konsekvenser för den allmänna hälsan. Kostvalet begränsas, så småningom även nutritionstillståndet och därmed immunförsvaret och kroppens förmåga att reparera olika skador. I värsta fall omöjliggörs ett boende i det ursprungliga hemmet och en flytt till äldreboende väntar. På äldreboendet upptäcks idag många raserade bett. Det kan ha gått 4-5 år seKariesrisk % 25 20 15 10 5 0 0-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80+ Ålder 676 136 patienter

Fig. 4. Andel patienter som bedömts ha hög kariesrisk i olika åldersgrupper. Bedömningen gjord med hjälp av beslutsstödet ”R2” (15) i samband med odontologisk rutinundersökning 2013/14. Data från Folktandvården i Västra Götaland. Källa: Hälsoodontologiska enheten, Folktandvården, Västra Götalandsregionen. Fig. 4. Frequency of high caries risk in patients of diffe­ rent age groups. The assessment is made with help of the decision tool “R2” (15) in connection with common oral examination 2013/14. Data from Public dental care in Västra Götaland. Source: Hälsoodontologiska enheten, Folktandvården, Västra Götalandsregionen.

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

KLINISK RELEVANS Många äldre förlorar sina tandvårdskontakter vid tilltagande sjuklighet och omsorgsberoende. Artikeln ger aspekter på ett växande problem hos en

patientkategori som utgör en allt större del av befolkningen och den odontologiska patientstocken men som även berör sjukvård och omsorg.

dan den äldre besökte en tandklinik. Man kanske inte upplevt något behov, man vänjer sig vid situationen, det är krångligt att komma iväg och tandkliniken slutar påminna och kalla när den äldre ständigt tackar nej till föreslagna tider. Ibland har tandläkaren åldrats tillsammans med sina patienter och när det är dags för pension blir det inte av för de äldsta patienterna att kontakta en ny tandläkare eller tandhygienist. Livet får andra prioriteringar. Vad kan vi göra? Arbetet med att förebygga den tappade tandvårdskontakten under det sköra åldrandet involverar flera yrkeskategorier inom såväl tandvård som sjukvård och omsorg. Eftersom det biologiska åldrandet inte följer det kronologiska, är riskbedömning med avseende på den äldre individens munhälsa central. Riskbedömningen behöver omfatta tidigare utförd tandvård, komplicerande medicinska faktorer, kända riskfaktorer (såsom muntorrhet) samt en analys av den äldres förmåga att själv ombesörja den dagliga munvården. Det förebyggande arbetet behöver involvera populationsinriktade åtgärder med hänsyn taget till den specifika risken. Munhälsan bör lyftas i samband med övrig hälsoinformation via kanaler som media, pensionärsföreningar, närståendeföreningar, omvårdnadspersonal, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), gode män och andra med stöd- och hjälpfunktion för den sköra äldre personen. Då får det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet förutsättningar att nå ut på flera plan: • Individuellt, genom fluortillägg, munhygienstöd och kostinformation • Ekonomiskt, genom att säkerställa tandvårdsstödet • Strukturellt, genom att säkerställa en sammanhållen munvårdskedja mellan individ, omsorg och tandvård Tandvårdsstödet Myndigheten för vårdanalys i Sverige utförde under 2014-2015 ett omfattande analysarbete omkring utfallet för de olika delarna av tandvårdsstödet (4). I rapporten visar myndigheten att tandvårdsstödet inte når ut till de äldre i tillräckligt stor utsträckning. Stödet når ut sämre till de äldre som bor kvar hemma jämfört med de som bor i vård- och omsorgsboende (Fig.3). |

139 |


VIDENSKAB & KLINIK | Oversigtsartikel

Analysen visar vidare på stora variationer på genomslaget av tandvårdsstödet i olika landsting, vilket ökar risken för en ojämlik tandvård. Ett omfattande utbildningsbehov föreligger för att säkerställa tandvårdsstödets olika delar främst när det gäller de kommunalt anställda biståndshandläggarna och läkare inom primärvården och geriatriska avdelningar. Tillgänglighet För den äldre sköra patienten är det viktigt att skapa en tandvård som är tillgänglig och rimlig att genomföra. Den utförda tandvården ska också vara advekat, patientsäker och genomförbar för tandvårdspersonalen ur ett arbetsmiljöperspektiv. Flera landsting i Sverige har tagit initiativ till bildandet av äldretandvårdscentra med uppdrag att samverka med vården, informera länsinvånarna om äldres munhälsa och även säkerställa god tandvård. Det finns idag sju aktiva centra (Göteborg, Stockholm, Uppsala, Örebro, Härnösand, Karlstad, Norrköping). Ett centrum, Akademiskt Centrum för Äldretandvård (ACT), har även en akademisk anknytning för att säkerställa det vetenskapliga arbetet omkring de omfattande kunskapsluckorna inom äldretandvård. Dessa har poängterats vid en

genomlysning av Socialstyrelsen. Flera centra arbetar med särskilt utbildade resursteam eller äldretandvårdsteam som ansvarar för det kliniska omhändertagandet av äldre patienter i länet. Teamen säkerställer spridningen av kunskap omkring äldres munhälsa och lämpliga behandlingsmetoder. Ett virtuellt nätverk för kunskapsspridning och terapiplanering har också skapats genom användandet av verktyget Gerioweb (16). I samband med minskad rörlighet och ökad kognitiv svikt kan ett ordinärt tandvårdsbesök bli svårt att genomföra. I Sverige finns idag ett stort antal tandvårdsaktörer som erbjuder mobil tandvård för att möjliggöra tandvård i hemmet för den sköra äldre patienten. Den mobila tandvården skapar möjlighet för dem som annars inte skulle kunna få en bedömning, ett profylaktiskt omhändertagande och viss bastandvård utförd. Tillgången till mobil tandvård ökar möjligheterna för isolerade sköra äldre som har svårt att lämna sitt hem för att upprätthålla god munhälsa och därigenom få en högre livskvalitet (17). Attityder och kunskap hos vård- och tandvårdspersonal Munvården är en ofta förbisedd omsorgsinsats vilket kan dölja oral ohälsa. I ett samverkansarbete med vård- och omsorgsper-

Andel riskbedömning inkl ROAG - landsting/regioner 2014 100% 90% 80%

73,5%

70% 58,6%

60% 50% 37,8%

40% 32,7%

28,3%

30% 21,6%

20,0%

20% 10%

7,8% 3,3% 0,0%

5,9%

18,0%

17,9% 14,4%

12,8% 4,6% 0,0%

1,7%

Ö re br o

län La sl nd an st ds ing tin et g Kr on ob Re er g gi La on nd Ha st La lla ing nd nd et st iV ing ä et rm iJ lan ön Vä d kö st ra pi ng G öt sl ala La än nd nd st sr ing eg io et ne No Vä n rrb st m ot an te l n a La sl nd än nd sl st ing an ds et tin Vä g La st em nd st o ing rrl Vä an et st d er iK bo alm tte ar ns län län sl an G ot ds lan tin Jä ds g m L tla an nd ds sl tin än g La sl an nd ds st ing tin La g et nd G st äv ing leb et or iÖ g st er La gö nd tla st nd ing et La Da nd st lar ing na et Sö rm lan St Re oc d gi kh on ol Sk m sl å ne La än nd sl an st ing ds tin et g iU pp sa la län

0%

19,4% 15,6%

Fig. 5. Genomförda ROAG-bedömningar i landsting/regioner 2014. Källa: www.senioralert.se (18). Fig. 5. ROAG-assessments performed in different counties/regions 2014. Source: www.senioralert.se (18). |

140 |

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Mind the gap | VIDENSKAB & KLINIK

sonal från hemtjänst och geriatriska slutenvårdskliniker konstaterades flera orsaker till att munhälsan så ofta glömdes bort eller negligerades. Den största enskilda faktorn var att munnen inte ansågs höra till vård- och omsorgsinsatser utan till tandvårdsprofessionen. Därutöver angavs orsaker som brist på rutiner och struktur för munvårdsåtgärder, tidsbrist, kunskapsbrister och att man inte visste vem man skulle vända sig till med eventuella tandvårdsfrågor. Det svenska kvalitetsregistret Senior Alert innehåller en modul för munhälsa (Revised Oral Assessment Guide – ROAG). Införandet av kvalitetsäkringsinstrumentet har genomförts med olika intensitet i landet men utgör en arena för samverkan omkring munhälsa för tandvården och sjukvården. Sedan starten har ROAG införts i 264 kommuner och 18 landsting/regioner (Fig. 5). I en studie från 2012 visar Wårdh och medarbetare att vårdoch omsorgspersonal ofta visar förståelse för munhälsans betydelse men behöver omfattande och systematisk utbildning för att klara uppgiften (19). I en nyligen publicerad studie från Finland visas att vårdpersonal behöver ytterligare stöd och utbildning för att öka självförtroendet omkring den egna kapaciteten att utföra munvård till omsorgsberoende äldre personer (20). Arbetet med att öka insikten hos vård- och omsorgspersonal om munhälsans betydelse skapar i sin tur också en efterfrågan på tandvård för sköra äldre och multisjuka personer. Det är ett omfattande arbete som har inletts för att säkerställa tandvårdskontakterna, förbättra munhälsan och därmed livskvaliteten för våra sköra äldre. Flera initiativ rapporteras från olika delar av Norden och munhälsoperspektivet lyfts i flera sammanhang där vård- och omsorg arbetar med sina vårdprocesser. Det är viktigt att tandvårdsprofessionerna är följsamma och kan svara för uppdaterad och tillgänglig kunskap omkring äldres munhälsa. Frisktandvården Folktandvårdsorganisationerna i alla Sveriges landsting/regioner fattade beslut om att införa en ny betalningsmodell år 2009, Frisktandvården (21). Syftet var att skapa en stabilitet i munhälsoarbetet för att långsiktigt arbeta mot en förbättrad munhälsa för landets vuxna medborgare samtidigt som betalningsmodellen skapar bättre förutsättningar för patienten att överblicka sina tandvårdskostnader. Frisktandvården bygger på en riskbedömning av individens munhälsa som kopplas till en fastställd premie. Premien betalas varje månad under en avtalsperiod på tre år. Under perioden ingår den tandvård och det profylaktiska omhändertagande som individen har behov av. För att erbjudas att teckna ett frisktandvårdsavtal måste patienten vara över 19 år och färdigbehandlad med avseende på aktuellt tandvårdsbehov. Fram tills nu har Frisktandvården främst varit en produkt som attraherat unga vuxna men allt fler röster höjs för att se över möjligheten att skapa Frisktandvårdspremier som korrelerar till den äldre sköra befolkningen. Fokus skulle då ligga på profylaktiskt omhändertagande för att säkerställa munhälsan TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

även i perioder av sviktande hälsa. Detta kan skapa nya incitament för både tandvård och patient att hålla kontakten och inplanerade stödbehandlingsintervaller. Inom den privata tandvården erbjuds också ett alternativt betalningssystem med ett tandvårdskonto (22) där patienten själv sparar pengar för framtida tandvårdsbehov. Inom ramen för tandvårdskontot kan man också utnyttja en kredit på 7000 kr eller låna pengar efter särskilt ansökningsförfarande. Tandvårdskontot kan utnyttjas hos alla 900 tandvårdsaktörer som är anslutna till Praktikertjänst Kommunalt anställd tandhygienist I ett projekt som drivs i västra Sverige utvärderas funktionen av en kommunalt anställd tandhygienist som arbetar nära övrig verksamhet inom kommunal omsorg. Tandhygienisten genomför även munvårdsutbildningar och kvalitetssäkrar munvården inom den kommunala omsorgen. Projektets målsättning är att skapa ett koncept för samverkan mellan tandvård och kommun. När tandhygienisten får en kommunal placering utgör rollen en fast punkt för munvårdsfrågor både när det gäller praktiskt omhändertagande och riskbedömningar men även för frågor omkring tandvårdsstöd och specialutbildade tandvårdsaktörer (Muntlig rapportering juni 2016, L Gahnberg, Centrum för Äldretandvård, Västra Götaland). Munhälsa i samband med kommunal dagverksamhet Ett dilemma med att skapa tillgänglig tandvård är den immobilitet som många äldre upplever i samband med att de utvecklar skört åldrande. När allt fler bor hemma längre in i åldersprocessen får hemtjänsten allt mer avancerade uppgifter. De uppfattar ofta att de varken har tid eller kunskap att assistera vid daglig munvård eller göra en bedömning enligt ROAG för att fastställa ett munvårdsbehov. I ett magisterarbete som drivs av ACT har därför dagvårdsverksamhet prövats som en arena för assisterad munvård och mobil tandhygienistvård. De preliminära resultaten av studien visar att dagvårdsverksamheten uppvisar större personalstabilitet och mer tid för att utföra assisterad munvård i samband med lunchmåltiden. Fler individer erbjuds också och accepterar den kostnadsfria munhälsobedömningen inom ramen för ”Nödvändig tandvård”. Pensionärsföreningar, patientföreningar Samarbete med pensionärsföreningar och specifika patientföreningar ökar engagemanget för munhälsans betydelse. Kunskapsbristen är stor inom dessa grupper framförallt när det gäller de ekonomiska tandvårdsstöden i Sverige. Betydelsen av en god munhälsa behöver också lyftas för de äldre som helt eller delvis vårdar sin maka/make och därmed har svårigheter att prioritera sin egen hälsa/tandhälsa med en ökad risk för förlorad tandvårdskontakt som resultat. Information om var det finns specialinriktade tandvårdskliniker och vilka tandvårdsstöd som kan vara aktuella, behöver vara lättillgänglig och pedagogiskt utformad. |

141 |


VIDENSKAB & KLINIK | Oversigtsartikel

Grundutbildning inom alla professioner Kunskapsluckorna inom ämnesområdet äldretandvård är omfattande och adresseras särskilt i SBU-genomlysningen av sjukoch tandvård (23). Bristen på utbildning omkring munhälsans betydelse under grundutbildningen för de medicinska professionerna skapar också en generell kunskapsbrist som ökar gapet mellan tandvård och hälso- sjukvård. Detta beskrivs mer ingående i artikeln om utbildning och organisation. Ämnet Gerodonti behöver inkluderas i grundutbildningarna för alla tandvårdsyrken för att möta den ökade komplexiteten i den åldrande befolkningens munhälsofrågor. Reflektion Denna artikel har ett svenskt perspektiv men det har varit svårt att hitta jämförbara data för hela Sverige, varför uppgifterna inte ska ses som någon kartläggning utan mer som exempel på en situation som behöver uppmärksammas. Utmaningen att inte förlora kontakten med sin äldre tandvårdspatient blir alltmer aktuell i många länder, i takt med att allt fler behåller sina tänder långt upp i åldrarna. Studier har visat att tandlöshet är relaterat till att inte regelbundet besöka tandvården (24). Den förlorade tandvårdskontakten innebär i förlängningen sämre munhälsa och en ökad risk för förlust av tänder. I samband med att munhälsobedömning utförs i hemmet konstateras ofta att flera tänder saknas och en ökad förekomst av karies och parodontit. Om tandvårdskontakten kan bibehållas i den sköra fasen av åldrandet ökar möjligheten till ett långsiktigt perspektiv på munhälsan genom säkerställd tuggfunktion, infektionsfrihet och rimlig estetik vilket också väsentligen bidrar till livskvaliteten under perioden. Jämförande vetenskapliga studier behövs för att ge möjlighet till djupare analys av konsekvensen av den förlorade tandvårdskontakten. En väl etablerad vana brukar inte så snabbt gå förlorad. Det gäller också tandvårdsvanor och allteftersom regelbunden

tandvård blir allt vanligare, kanske de äldre själva mer börjar efterfråga tandvårdsbesök. Då måste politiker och beslutsfattare sörja för att tandvård görs tillgänglig även när de äldre blivit sjuka och omsorgsberoende. Vi antar då också att kunskapen om äldres tand- och munhälsa har ökat både bland tandvårdsprofessionen och andra aktörer runt de äldre. Kunskapsluckorna kan överbryggas, den ömsesidiga respekten och förståelsen för de olika vårdinriktningarna kan upprätthållas och arenor för gemensamma terapidiskussioner och samverkan omkring de sköra äldres livssituation, skapas. Likaväl finns förhoppningen om att attityderna till munvårdsarbetet har förbättrats. Men det finns en fara att andelen äldre blivit så stor samtidigt som personaltillgången inom både tandvård och övrig vård, blivit så pass begränsad, att resurserna inte räcker till. Det har också kommit in ett transkulturellt perspektiv i tandvården (25). Andelen äldre individer med ursprung från länder som inte har tillgång till eller vana av regelbunden tandvård, ökar. De behöver ännu mer motivation och uppmuntran för att etablera och upprätthålla sina tandvårdskontakter, speciellt som deras orala status oftast är sämre än hos de infödda äldre. Det är viktigt att alla äldre får gå in i den senare delen av livet med ett gott oralt status och att deras tandvårdsbehov i möjligaste mån begränsas, vilket säkerställs genom att upprätthålla regelbundna tandvårdskontakter. Konklusion Den orala framgångssagan med ett allt större antal äldre som bevarar sina tänder långt upp i ålderdomen, alternativt har kostat på sig avancerade fasta tandersättningar, har skapat en ny situation. Att förlora tandvårdskontakten vid ökande sjuklighet och omsorgsberoende, kan få ödesdigra konsekvenser både för den äldres orala och allmänna hälsa. Alla som är involverade i de äldres livssituation, måste uppmärksamma denna risk. ”Mind the gap” !

ABSTRACT (ENGLISH) Mind the gap – the challenge not to lose patient contact for elderly in community dwelling houses. A Swedish perspective Many elderly people lose their dental contacts even if contacts regarding health care are still present. Probably this process is connected to a proceeding health deterioration and increasing functional limitation. It could be 4-5 years since an elderly patient visited a dental clinic and the oral situation is sometimes so bad that there are no possibilities for a proper rehabilitation, especially in such a frail patient. You may ask yourself how this could hap-

|

142 |

pen and why nobody stopped it in time. Oral and general health are closely related to each other for an elderly person, so to keep contacts active, both health and dental care need to be involved. A bad oral health can have consequences for the elderly person’s total life and health situation. This paper gives a view of different circumstances, both individual and general, that may cause the loss of dental contacts and give possible suggestions to actions. The authors have a Swedish perspective but great parts of the content can generally be applied to any ageing population with many preserved natural teeth.

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Mind the gap | VIDENSKAB & KLINIK

Litteratur 1. Hansson TL, Gahnberg L, Hägglin C et al. Skör och äldre – vad händer med tänder? FoU i Väst/ Gr 2013:4. 2. Tôrres LH, Tellez M, Hilgert JB et al. Frailty, frailty components, and oral health: A Systematic Review. J Amer Geriatrics Soc 2015;63:255562. 3. TLVFS: Föreskrifter om ändring i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd (TLVFS 2008:1) om statligt tandvårdsstöd; TLV;2015:1. 4. VÅRDANALYS. Tandlösa tandvårdsstöd – en analys av hur tandvårdsstödet fungerar för den äldre befolkningen. Rapport 2015:3. 5. Strömberg E, Hagman-Gustafsson ML, Holmén A et al. Oral status, oral hygiene habits and ca­ ries risk factors in home-dwelling elderly dependent on moderate or substantial supportive care for daily living. Commun Dent Oral Epidemiol 2012;40:221-9. 6. Osterberg T, Carlsson GE, Sundh V et al. Number of teeth--a predictor of mortality in the elderly? A population study in three Nordic localities. Acta Odontol Scand 2007;65:335-40. 7. Norderyd O, Koch G, Papias A

et al. Oral health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden during 40 years (19732013) II. Review of clinical and radiographic findings. Swed Dent J 2015;39:69-86. 8. Strömberg E, Holmén A, Hagman-Gustafsson ML et al. Oral health related quality of life in homebound elderly dependent on moderate and substantial supportive care for daily living. Acta Odontol Scand 2013;71:771-7. 9. Ekbäck G, Astrøm AN, Klock K et al. Variation in subjective oral health indicators of 65-year-olds in Norway and Sweden. Acta Odontol Scand 2009;67:222-32. 10. Dyck D, Bertone M, Knutson K et al. Improving oral care practice in long-term care. Can Nurse 2012;108:20-4. 11. Solemdal K, Sandvik L, Willumsen T et al. The impact of oral health on taste ability in acutely hospitalized elderly. PLoS One 2012;7:e36557 doi: 10.137/ journal.pone.0036557. 12. Awano S, Ansai T, Takata Y et al. Oral health and mortality risk from penumonia in the elderly. J Dent Res 2008;87:334-9. 13. Johansson AK, Johansson A, Unell L et al. Self-reported dry mouth in Swedish population

samples aged 50, 65 and 75 years. Gerodontol 2012;29:10715. 14. Brondani M. The voice of the elderly in accepting alternative perspectives on oral health. Commun Dent Health 2010;27:13944. 15. Andrén Andås C. A new payment model in Swedish dental care. Doctoral thesis. Institute of Odontology, University of Gothenburg, Sahlgrenska Academy 2015. 16. Malmstedt M. Gerioweb ger råd om äldretandvård. Tandläkartidningen, 2012. (Set 2016 august). Tilgængelig fra: URL: http:// www.tandlakartidningen.se/ arkivet/artikelserier/geriowebger-rad-om-aldretandvard/ 17. Sjogren P, Forsell M, Johansson O. Mobile Dental Care. Br Dent J 2010;208:549-50. 18. SENOIR ALERT. Stockholms län. (Set 2016 august). Tilgængelig fra: URL: http://plus.rjl.se/ info_files/infosida40605/Stockholms_lan.pdf 19. Wårdh I, Jonsson M, Wikström M. Attitudes to and knowledge about oral health care among nursing home personnel – an area in need of improvement. Gerodontol 2012;29:787-92. 20. Pihlajamäki T, Syrjälä AM, Laitala

ML et al. Oral health care-related beliefs among Finnish geriatric home care nurses. Int J Dent Hyg 2016: DOI:10.1111/idh.12227. [Epub ahead of print] 21. FOLK TANDVÅRDEN SVERIGE. Frisktandvård. (Set 2016 august). Tilgængelig fra: URL: http://www.folktandvarden.se/ frisktandvard/ 22. PRAK TIKERTJÄNST. Tandvårdskonto. (Set 2016 august). Tilgængelig fra: URL: http:// www.praktikertjanst.se/Patienter/Tandvard/Tandvardskonto/ 23. STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING. Vetenskapliga kunskapsluckor – otillräckligt utvärderade metoder och insatser i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. (Set 2016 august). Tilgængelig fra: URL: http:// www.sbu.se/sv/publikationer/ kunskapsluckor/ 24. Li KY, Wong MC, Lam KF et al. Age, period, and cohort ana­lysis of regular dental care behavior and edentulism: a marginal approach. BMC Oral Health 2011;11:9. 25. Murphy J, Scully C. Oral healthcare implications of mass migration. Dent Update 2015;42:9658, 970-1.

Trigeminusneuralgi En lidelse der kan snyde såvel patienter som tandlæger! • Vi er en patientforening for trigeminusramte. • Vi støtter og hjælper patienter og deres pårørende. • Vi holder foredrag om sygdommen og behandlingsmulighederne. • Vi samarbejder med videnskaben. • Vi er åbne for kontakt fra læger og tandlæger. • Vi udgiver en folder om sygdommen. • Vi har en informationsfolder specielt til tandlæger.

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

• Vi har en hjemmeside med mange oplysninger www.trigeminus.dk Kontakt os for nærmere information, eller ønske om at få tilsendt foldere om sygdommen på: tn@trigeminus.dk eller tlf. 6172 2111. Bestyrelsen i Trigeminus Foreningen

|

143 |


VIDENSKAB & KLINIK | Oversigtsartikel

ABSTRACT

Hva er et velfungerende tannpleietilbud til syke eldre? Sykdom fører ofte til at den eldre pasienten ikke klarer å ivareta sin personlige hygiene. For å unngå problemer fra tenner og munnhule behøver denne gruppen mye omsorg og støtte. Men det er åpenbart en utfordring, både for tannhelsepersonell og pleiepersonale, å gi optimal behandling av tenner og slimhinner til syke eldre. I denne artikkelen gis det en oversikt over antatte fysiske og psykiske barrierer som er til hinder for et velfungerende pleietilbud. Det presiseres at eldre må ha et individuelt tilpasset profylakseopplegg som forsterkes ettersom sykdommen progredierer. Når livet går mot slutten, vil palliativt munnstell representere god pleie og omsorg.

Munnstell i sykehjem Gunhild Vesterhus Strand, professor, dr.odont., Institutt for klinisk odontologi, Universitetet i Bergen, Norge Gro Stenerud, overtannpleier, Institutt for klinisk odontologi, Universitetet i Bergen, Norge Børge Hede, overtandlæge, adjungeret lektor, ph.d. Voksentandplejen, Københavns Kommune, Sundheds- og Omsorgsforvaltningen, og Odontologisk Institut, Københavns Universitet, Danmark

Accepteret til publikation den 22. februar 2016

Tradisjonell behandling av eldre i institusjon innebærer belastninger på menneskelige og økonomiske ressurser i betydelig større grad enn om forebyggende tiltak iverksettes. Konsekvensene av manglende vedlikehold er velkjente: tap av tenner, dårligere oral og generell helse, sosial stigmatisering, ernæringsproblem, smerter etc. Hindre for optimalisert munn- og tannstell finnes på flere plan og skyldes oftest mangel på interaksjon mellom de forskjellige nivåene som er involvert i levering av tann-helsetjenester. Svært mange i Norden dør på sykehjem, og palliativt munnstell innebærer en bedre mulighet for en verdig avslutning av livet.

Å

Henvendelse til forfatter: Gunhild Vesterhus Strand, Gunhild.Strand@uib.no

|

144 |

få godt munnstell (munnhygienje), og dermed ha god munnhelse, betyr mye for allmenntilstanden, ernæringstilstanden, kommunikasjon, utseende, selvfølelse, velbefinnende og livskvalitet. Dette burde i seg selv være en god nok motivasjon for å ivareta de eldres orale helse. I sykehjem har de fleste en demenssykdom som reduserer mulighetene for restorativ behandling. Derfor vil forebyggende behandling være spesielt viktig for demente. Fremfor alt bør man unngå at disse kommer for sent til behandling slik at de ikke tvinges til å debutere som helprotesebærere – en situasjon de ofte ikke vil mestre på grunn av kognitiv svikt og redusert adaptasjonsevne. Vi har i dag gode kunnskaper om de to viktigste odontologiske sykdommer: karies og periodontitt. Vi vet årsakene til dem og hvordan de skal forebygges. De offentlige tannhelsetjenestene i Norden har nedlagt en stor innsats i den enkeltes tannhelse, de har selv investert betydelig tid og penger i langvarig vedlikehold – da har vi en moralsk forpliktelse til å følge opp dette når pasienten selv ikke lengre evner å ivareta sin EMNEORD tannhelse. Disabled elderly; Sykdommer som lungebetennelse, ateroskleroral health; ose, endokarditt og sepsis kan skyldes infeksjoner dental care TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Munnstell i sykehjem | VIDENSKAB & KLINIK

i munnhulen (1). Det er både samfunnsøkonomisk og individuelt helsemessig viktig å lykkes med det forebyggende arbeidet slik at behandlingsbehovet ikke øker. Dette for å unngå sykehusinnleggelser, økt pleiebehov, økt behov for tannhelsetjenester og individuell helsebelastning. Det er et faktum at eldre har helseplager relatert til aldersdegenerasjon som ofte ikke kan avhjelpes. Men tannhelseplager kan relativt lett forhindres og bør ikke utgjøre en tilleggsbelastning i en livsfase med mange utfordringer. Flere eldre har egne tenner (2) – ofte i kombinasjon med løse proteser – og dette tilsier behov for restorative tiltak. Selv om behandler mener pasientens livskvalitet og livslengde er en begrensende faktor, må ikke alder i seg selv redusere individets rett til behandling. Men i blant vil en måtte ty til ukonvensjonelle behandlingsprinsipper fordi en finner disse optimale ut fra pasientens tilstand og situasjon. Det finnes flere undersøkelser der man har forsøkt å kartlegge tannhelseforhold og behandlingsbehov blant eldre i institu-

sjon. Disse viser at eldregruppen ikke alltid får den tannpleie de burde hatt. Vi vet at forebyggende tiltak kan forhindre forfall av tannhelse, men vi har ennå ikke sikker kunnskap om hvilke tiltak som er den beste helsemessige og kostnadsmessige tilnærming for at eldre på pleiehjemmet skal kunne opprettholde en god tannhelse. Faktorer av betydning for beboernes munnstell Dersom pleiepersonalet ikke tar ansvar for pasientens munnhelse, vil dette bli forsømt. Undersøkelser har pekt på faktorer som kan danne hindringer for munn- og tannstell (3). De vanligste er mangel på tid, mangel på kunnskap og evner, fravær av adekvat utstyr, manglende samarbeid fra kognitivt svekkede pasienter og manglende rutiner. På bakgrunn av blant annet kvalitative intervjuer med pleiepersonale, ble det i en belgisk avhandling beskrevet faktorer som påvirker munnstell av syke, eldre (4). Funnene, som er vist i Fig. 1, omhandler fire kategorier: 1) Pleiepersonalets og tannpleiens organisering, 2) Hold-

Barrierer for munnstell Organisasjon

Pleiepersonale

Beboere

Munnstell

Arbeidsbelastning Stor arbeids-belastning Tidsnød (weekend) Prioritering / administrering av tid

Oral helsebevissthet Betydning Drevet av egen erfaring Forståelse, åpenhet Prioritering Sosial bakgrunn / Sosial kontakt

Grad av avhengighet Bevegelighet Kognisjon Palliasjon

Handlinger Rengjøre tenner / proteser

Kommunikasjon Deltidsarbeid

Kunnskap og kompetanse Kommunikasjon Nøyaktighet Trening Utdannelse

Etterlevelse Manglende vilje Sinnstemning Ignorering Holde fast ved gamle vaner Takknemlighet

Gjennomførbarhet Angst/Frykt Manglende samarbeid Manglende behandlingsopplegg

Holdning til behandling Ansvar Bevissthet Empati Villighet Skepsis Avsky Glemskhet Dovenskap Likegyldighet Samtykke ”Andres bord” Resignasjon Lagånd

Kommunikasjon

Problemer Kartlegging av pasientens behov Graden av alvorlige konsekvenser

Feedback Utilfredsstillende tilbakemelding Gjennomføring Deltagelse i studie-opplegg (eksterne) Evne til selvevaluering av tiltak

Selvbestemmelse

Holdning til behandling Negative/positive Resignasjon Beboernes ønske om munnstell

Manglende refleksjon

Fig. 1. Faktorer som påvirker eldres orale helse i institusjon. Oversatt av forfatterne etter vennlig tillatelse av Luc de Visschere (4). Fig. 1. Factors affecting institutionalized elderly patients’ oral health. Translated by the authors by kind permission of Luc de Visschere (4). TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

|

145 |


VIDENSKAB & KLINIK | Oversigtsartikel

ninger, kunnskap og bevissthet hos pleiepersonalet, 3) Forhold vedrørende beboerne og 4) Forhold vedrørende gjennomføring av munnstellet. Her finnes både positive og negative feedbackmekanismer som påvirker det endelige resultat. For eksempel vil manglende profesjonell oppfølging påvirke pleiernes holdninger til munnstell og dermed resultere i dårligere oral helse. Manglende oral helse gjør situasjonen verre, og det blir vanskeligere å gjenopprette den opprinnelige munnhelsen – og slik kommer man inn i en «ond sirkel». Undersøkelser (5-7) viser at nærmere 80 % av alle eldre institusjonsboende har en demenslidelse. Dette kan gi problemer på grunn av dårlig orienteringsevne (tid og sted), mangelfull korttidshukommelse og emosjonell ustabilitet. De kognitive problemene medfører etiske og juridiske dilemma med hensyn til selvbestemmelse og informert samtykke (8) – og influerer på hvilke behandlingsmål som er realistiske, og hvordan behandlingen skal kunne gjennomføres (9). Studier viser at ca. 80 % av alle beboere på institusjon har behov for hjelp til den daglige munnhygiene (10-11). Dessverre er det en allmenn erfaring at den orale hygienen mange steder ikke er akseptabel. I en svensk undersøkelse (10) fikk kun 7.7 % av beboerne den nødvendige hjelp. En norsk undersøkelse (12) hadde den noe polemiske overskriften ”Are the barriers to good oral hygiene in nursing homes within the nurses or the patients?” Man konkluderte med at det var behov for bedre utdannelse av pleiepersonalet samt endrede organisatoriske strategier for å skaffe den nødvendige tid til munnpleie. Noe mer bastant konkluderte en dansk intervensjonsstudie fra 2009 (13) at ”Lack of compliance by staff rather than the residents seemed to be the main problem”. Det er lite hensiktsmessig å fordele skyld blant samarbeidspartnere – man bør heller se etter forbedringspotensiale og konstruktive løsninger. Her må tannhelsepersonalet bidra i større grad. I en dansk undersøkelse (13) der man fokuserte på implementeringsaspektet av et munnpleieprogram i sykehjem, registrerte man at manglende feed-back fra tannhelsepersonalet til pleiepersonalet var en vesentlig barriere for et godt resultat. Flere studier påpeker at manglende kunnskap og ikke minst manglende ferdigheter hos pleiepersonalet utgjør en vesentlig barriere. I en review-artikkel fra 2014 (14) konkluderes det med at ”Scientific evidence for the potential association between oral healthcare education of care nurses and improvement in their oral hygiene care skills could not be found”. Tradisjonell undervisning synes derfor ikke å være tilstrekkelig til å løse problemet. En dansk undersøkelse viser at en oppnår bedre resultater dersom tannhelsepersonalet fysisk er til stede i pleien og deltar i opplæring og trening i manuelle ferdigheter med tilpasset utstyr (11). Elektriske tannbørster vil i mange tilfelle være hensiktsmessig. Man vet at enkelte pleiere vegrer seg for å utføre munnstell blant annet på grunn av en følelse av ”å invadere beboerens intimsone” (15). Munnstell til beboere med mangelfulle samarbeidsevner kan møte motstand i deler av pleiens verdigrunn|

146 |

lag. Den fremtredende sykepleieteoretikeren Dorothea Orem (16) understreker således at et av pleiens hovedmål er å styrke pasientenes egenomsorg – og at det egentlig er et ønske blant alle å ta vare på seg selv. Dette kan hos ikke-selvhjulpne føre til neglisjering av basale pleiebehov fordi egenomsorg og respekt for selvbestemmelsen vektes tyngre enn de sunnhetsfaglige mål som tannhelsetjenesten ønsker å tilgodese. I dette kan en se potensiale for en klassisk konflikt mellom omsorgspersonalet og tannhelsetjenesten på grunn av forskjellig perspektiv på den enkelte beboer. Andre undersøkelser (17) har vist at det er viktig med en ledelsesmessig forankring i institusjonen – munnstell kan ellers bli lavt prioritert. Uklar ansvarsfordeling i avdelingene, manglende rutiner og manglende informasjonsutveksling mellom de forskjellige involverte personalgrupper (12) er hyppig forekommende. Og kanskje er dette den største barrieren – nemlig kommunikasjonsaspektet ved at en gruppe mennesker (pleiepersonalet) skal kommunisere med en gruppe mennesker (tannhelsetjenesten) som skal kommunisere med – og om – en gruppe mennesker (beboerne i institusjon). Munnstell for svært syke og døende Svært mange i Norden vil ende sine dager på sykehjem. Pasienter som kjennetegnes av å være helt sengeliggende og totalt hjelpetrengende, må få spesielt munnstell. Hensikten med dette munnstellet er å fjerne belegg, hindre uttørking av slimhinner, lindre tørste, forebygge infeksjoner og motvirke tørre, sprukne lepper og munnviker (18). Forekomsten av somatiske symptomer hos pasienter som ble innlagt ved Seksjon for lindrende behandling i Trondheim, ble registrert i løpet av en ettårs-periode og viste at munntørrhet (56 %) og tørste (49 %) var blant de hyppigst forekommende problemene (19). Årsaken til besværlighetene er hovedsakelig munntørrhet eller redusert salivasjon. Dette skyldes for en stor del medikamenter som hyppig anvendes i den palliative medisin, for eksempel opioider, glukokortikoider og antidepressiva (spesielt de med antikolinerg og/eller sympatomimetisk virkning). Mat kleber seg til tørr mukosa og tørre tannoverflater, og den orale rengjøringen blir vanskeligere. Tale vanskeliggjøres fordi tungens klebrighet til mukosa gjør det vanskelig å uttale ord. Pasienten makter muligens ikke å fremføre noen siste ord til hilsen, trøst eller takk fordi tungen klistrer seg fast til munnslimhinnen. Pasienter som ikke kan munnskylles, må tupferbehandles. Rengjøring utføres med tupfer (gazekrølle) festet til enden av en låsbar pinsett slik at pinsettspissen er dekket. Den låsbare pinsetten holdes med et pennegrep. En-gangs munnpensler kan også benyttes, men er ofte lite effektive på grunn av det myke skaftet. Noen av disse har en skumgummidel som har en ru og raspende overflate, og som er for tykk til å nå opp i overgangsfolden. Man starter rengjøringen bakerst og arbeider med penslende drag fremover, slik at slim og eventuelle matrester vaskes frem og ut av munnen. Tupfere må skiftes ofte. Man arbeider til slimhinnene ser rene og glatte ut. Hvilken løsning TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Munnstell i sykehjem | VIDENSKAB & KLINIK

man velger å fukte tupferen med, er situasjonsavhengig, men det er viktig at tupferen krystes for å fjerne overflødig væske. Anbefalte rensemidler er: lunkent vann, fysiologisk saltvann (NaCl 0,9 %), hydrogenperoksid (H2O2, 3 % i løsning) eller klorheksidinløsning. Bivirkningene ved sistnevnte kan imidlertid være plagsomme (18). Etter rensing smøres munnhulen. Smøringen bidrar til å beskytte slimhinnene mot uttørking og mekanisk skade, den letter tale- og svelgefunksjonen ved å motvirke friksjon mellom slimhinner og tunge/tenner, samt lindrer tørste. Bruk av glycerol i ulike former er utbredt (maks anbefalte konsentrasjon 30 %). Enkelte foretrekker oljer, blant annet rapsolje eller jordnøttolje, mens andre blander matolje med vann. Spytterstatningsmidler basert på mucin eller karboksymetylcellulose er effektive fordi de etterligner spyttets smørende virkning. Fuktende gel kan være et alternativ (20).

KLINISK RELEVANS I praksistandplejen møder man flere og flere ældre patienter – ofte med behov for protetiske erstatninger. De aktuelle behandlingsmuligheder tilbyder mange højteknologiske løsninger, der dog alle kræver en tilstrækkelig mundhygiejne. Mange ældre i de nordiske lande ender tilværelsen på plejehjem, og her kan man med det nuværende niveau for mundpleje

ikke forvente, at kravene til en god mundhygiejne indfries. Komplicerede protetiske løsninger vil derfor ofte havarere og give patienten yderligere problemer. Derfor bør den behandlende tandlæge i praksissektoren nøje oveveje, om den anbefalede løsning hos en ældre patient også kan vedligeholdes og revideres ved behov, når/hvis patienten bliver afhængig af andres hjælp.

Munnstellkort

MUNNSTELLKORT

Kort nr. 1: Egne tenner

Daglige rutiner for: Tennene skal pusses 2 x daglig.

Kommentarer:

1) Ta på plasthandsker og fjern matrester.

2) Bruk en mild tannkrem.

3) Puss tennene langs tannkjøttet på utside, innside og på tyggeflater.

4) Bruk flaskekost mellom tennene.

5) Børst tungen med en myk tannbørste.

6) Fluortablett (0.25mg) suges hel eller knust, etter hvert måltid.

Fig. 2. Eksempel på bildebasert veiledning til pleiepersonalet (21). Fig. 2. Example of image-based guidance to caregivers (21).

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

|

147 |


VIDENSKAB & KLINIK | Oversigtsartikel

For døende pasienter i terminal fase vil munnstellet, slik det er skissert ovenfor være mindre aktuelt – og hovedvekt legges på fukting. Hyppig fukting av pasientens lepper, munn og svelg hevdes å ha en god lindrende effekt. En kan benytte en sprøyte uten spiss eller en pipette med væske som forsiktig dryppes inn i pasientens munn, eller man kan la en fuktet tupfer gli over tunge og innsiden av kinnene. Sugerefleksen, som er vår første refleks etter fødselen, synes også å være vår siste. Derfor kan en gjerne la pasienten suge på en fuktig kompress, sugerør eller en tåteflaske. Væsken kan for eksempel bestå av vann, fruktsaft eller te. Det hevdes at salvie- eller kamillete virker desinfiserende, smaker godt og understøtter spyttproduksjon. Å suge på biter av appelsin eller ananas kan være et alternativ – eller en kan fremstille små isbiter med frukt, te eller saft som pasienten kan suge på. Mange trenger hyppig fuktighetstilførsel – kanskje flere ganger hver time. Diskusjon Det kan ikke lenger aksepteres at munnstellet blir «glemt» i en travel hverdag, og at det er opp til den enkelte pleier å avgjøre om og hvordan munnstellet skal utføres. Muntlige overleveringer, som flere steder benyttes, blir for tilfeldig. Det bør utarbeides tilgjengelige, kunnskapsbaserte, kliniske fagprosedyrer for pleiepersonalet. Disse skal fungere som kunnskapskilde, arbeidsmanual, basis for utdanning, verktøy for trening i eget fag – og kan også fungere som informasjon til pasientene. Gode prosedyrer vil sørge for bedre og jevnere omsorgskvalitet for pasientene – fordi kvaliteten på pleien vil være mindre avhengig av den erfaring omsorgsarbeideren har fra før. Prosedyrer for hvordan munnstell skal utføres, bør foreligge skriftlig på hver eneste avdeling i alle sykehjem – og avvik fra disse prosedyrene skal dokumenteres av pleiepersonalet. Det finnes flere systematiserte opplegg for munn- og tannstell i institusjon. Et system baserer seg på såkalte munnstellskort (Fig. 2) (21). Kortene illustrerer prosedyrer og hjelpemidler ved hjelp av enkle bilder og beskrivende tekst. Det relevante kortet (gjerne med utfyllende kommentarer) henges diskret opp på badet til den enkelte beboer. Bildebasert materiale tar også hensyn til personale med språklige utfordringer. Kortene skal ha en forpliktende, kalibrerende og veiledende funksjon, men gir i seg selv ingen helsegevinst dersom prosedyrene ikke følges. Det må være en kontrollfunksjon innebygd i systemet – med tydelig ansvarliggjøring. Juridiske forhold kan fort bli aktualisert når det gjelder pasientrettigheter, fagansvar for helsemedarbeidere og tilsvarende for institusjonene. En typisk situasjon i mange sykehjem er at pleierne ikke klarer å utføre munnstellet på alle pasienter før leggetid (22). Dette må positivt dokumenteres med en signert avkryssing i pasientjournalen slik at etterfølgende vaktskift får denne informasjonen og kan foreta nødvendig munnstell umiddelbart. Manglende informasjonsoverføring er trolig årsaken til langvarig avbrudd i ønsket praksis. Et avkrysningsskjema med signerte avkrysninger kan i uttalte tilfelle være et hjelpemiddel for å |

148 |

etablere ønskede rutiner (Fig. 3). En utbredt oppfatning er at den pleieren som får flest mulig til sengs på kortest mulig tid, er den dyktigste. Slike måltall for effektivitet er uheldig for en kvalitativ god pleie. I mange sykehjem er tannhelsepersonalet kun innom for tilsyn/screening en gang pr år. Tilstedeværelse av tannhelsepersonale på sykehjem signaliserer viktigheten av munnstellet. Tilstedeværelse og kontinuitet vil kunne bidra til optimalisering av munnstellet – især for marginaliserte pasienter. Det er ønskelig med et tannhelsepersonell som er mer aktivt til stede i institusjonene, og som tør sette krav til personalets innsats i munnstellet – og som i tillegg etterspør en mer aktiv innsats der mangler påvises. Dårlig protesehygiene er for eksempel en klar indikator på dårlige rutiner – fordi rengjøring av disse ikke krever særlig innsats. I enkelte sykehjem tilbyr frivillighetshjelpere salgsvarer fra trillevogn. Tannhelsepersonalet bør se til at disse har et sukkerfritt sortiment. Dersom en finner at munnstellet i institusjonen ikke er tilfredsstillende, kan man kartlegge beboernes orale hygienenivå ved hjelp av Belegg og Slimhinne Indeks (BSI) (23). Indeksen beskriver hygienenivået ved å angi mengde bakteriebelegg på tenner og/eller proteser samt grad av inflammasjon på gingiva/ slimhinne. Laveste score er 2 og høyeste er 8. Score 2-4 indikerer en bra/akseptabel status, score 5-6 en ikke akseptabel status, mens score 7-8 indikerer en dårlig status. Det enkelte sykehjem kan på denne måten få en gjennomsnittsscore – ak-

Avkrysningsskjema

Fig. 3. Kvitteringsskjema for utført munnstell. Fig. 3. Check form for performed oral hygiene.

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Munnstell i sykehjem | VIDENSKAB & KLINIK

septabelt eller ikke. En slik kvantifiserbar indikator på hygienenivå kan tallfeste et generelt inntrykk av forholdene. Dette kan benyttes til rapportering til tilsynsmyndigheter og/eller til dokumentasjon av forbedring. Man kan for eksempel regelmessig oppgi nivået for det enkelte sykehjemmet ved en rapport som vist i Fig. 4. Den eldre pasienten skal i hovedsak behandles som en hvilken som helst voksen pasient. Hvis det objektive behandlingsbehov effektueres fullt ut, risikerer en at det overbehandles. På den annen side løper man en risiko for å underbehandle hvis alene det subjektive behandlingbehov tilgodeses. Ideelle odontologiske krav må veies mot hensynet til pasientens livskvalitet (9): Har behandlingen verdi for pasienten? Hva tenker pasienten om dette problemet? Hvordan mestres det? Tåler pasienten behandlingen fysisk og mentalt? Ko-opererer vedkommende? Kan pasienten møte til flere behandlingsseanser – hva med transport og eventuelt følge? Kan det ferdige resultat på noen måte vedlikeholdes? Kan den valgte løsning lett omarbeides, eventuelt utvides ved ugunstig utvikling? I den tilpassete behandling prioriteres hensynet til pasientens helse først og fremst. Dette innebærer at alvorlige infeksjoner og/eller smerte elimineres. Deretter skal en forsøke å bevare en tilfredsstillende funksjon eller om mulig reetablere slik funksjon. Til sist skal estetiske behov ivaretas. Å unnlate å behandle kan også være et bevisst valg. Og i noen tilfelle har en ikke annet å tilby enn palliativ, lindrende behandling. Det er utviklet alternative konsepter for estimering av behandlingsbehovet hos svekkede eldre, blant annet det ”realistiske behandlingsbehov” (24) og ”treatment intention index” (25), som begge drar inn en utilitaristisk (nytteetisk) tilgang til bestemmelse av behandlingsbehovet. Men disse har primært funnet en epidemiologisk anvendelse og er vanskelige å operasjonalisere i klinikken. Med et økende antall gamle og en generell bedring av tannhelsen vil gerodontologi bli et stadig viktigere felt for tannhelsepersonalet. Fremtidens eldre er vant til god tannhelse, og de selv og deres pårørende vil sette tilsvarende høye krav selv om de havner på sykehjem. Forskning innen dette feltet er vanskelig – blant annet på grunn av den livsfase pasientene befinner seg i – men forskningbasert dokumentasjon som grunnlag for tilpassete tiltak er påkrevet. Derfor trenger man på nordisk basis et akademisk og ressursmessig løft innen fagfeltet.

Tilbakemeldingsskjema

Fig. 4. Eksempel på munnpleierapport fra tannhelseteamet til et pleiehjem (11). Fig. 4. Example of oral care report from the dental team to a nursing home (11).

ABSTRACT (ENGLISH) Oral hygiene and dental treatment for institutionalized old people Implementation of prophylactic measures significantly reduces the strain on human and economic resources. The consequences of lacking oral maintenance are well known: loss of teeth, deteriorating oral and general health, social stigmatization, nutritional problems, TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

pain etc. Obstacles to optimal oral and dental care exist on several levels and are usually caused by inadequate interaction between different providers of dental care. In Nordic countries most people die in nursing homes and palliative oral care entails a better possibility for a dignified end to their lives.

|

149 |


VIDENSKAB & KLINIK | Oversigtsartikel

Litteratur 1. Rautemaa R, Lauhio A, Cullinan MP et al. Oral infections and systemic disease – an emerging problem in medicine. Clin Microbiol Infect 2007;13:1041-7. 2. Samson H, Strand GV, Haugejorden O. Change in oral health status among the institutionalized Norwegian elderly over a period of 16 years. Acta Odontol Scand 2008;66:368-73. 3. Bots-Vant Spijker PC, Vanobbergen JNO, Schols JMGA et al. Barriers of delivering oral health care to older people experienced by dentist: a systematic litterature review. Community Dent Oral Epidemiol 2014;42:113-21. 4. De Visschere L, de Baat C, de Meyer L et al. The integration of oral health care into day-today care in nursing homes: A qualitative study. Gerodontology 2015;32:115-22. 5. Seitz D, Purandare N, Conn D. Prevalence of psychiatric disorders among older adults in longterm care homes: a systematic review. Int Psychogeriatr 2010; 22:1025-39. 6. Lithgow S, Jackson GA, Browne D. Estimating the prevalence of dementia: cognitive screening in Glasgow nursing homes. Int J

Geriatr Psychiatry 2012;27:78591. 7. Stewart R, Hotopf M, Dewey M et al. Current prevalence of dementia, depression and behavioural problems in the older adult care home sector: the South East London Care Home Survey. Age Ageing 2014;43:562-7. 8. Strand GV, Hede B. Behandling under tvang? In: Aktuel Nordisk Odontologi 2012. København: Munksgård, 2012. 9. Størksen K. Når standardløsningene ikke finnes – Om behandlingsvalg hos syke eldre. Tandlægebladet 2001;105:13645. 10. Forsell M, Sjögren P, Johansson O. Need of assistance with daily oral hygiene measures among nursing home resident elderly versus the actual assistance received from the staff. Open Dent J 2009;3:241-4. 11.Hede B, Poulsen JE, Christophersen R et al. Shared Oral Care – evaluering af et mundhygiejneprogram på fem plejecentre. Tandlægebladet 2014;118;980-6. 12. Willumsen T, Karlsen L, Naess R et al. Are the barriers to good oral hygiene in nursing homes within the nurses or the patients? Gerodontology 2012;29:e748-55.

Produktinformation til Septodont annoncen i Tandlægebladet Septanest injektionsvæske Produktresume for Septanest (Articainhydrochlorid 40 mg/ml, Adrenalin 5 mikrogram/ml som adrenalintartrat hjælpestof: natrium) injektionsvæske, opløsning, fyldt injektionssprøjte. De med * markerede afsnit er omskrevet i forhold til det af Lægemiddelstyrelsen godkendte produktresumé fra den 14. august 2012. Det fulde produktresumé er tilgængeligt på www. produktresume.dk samt på www.plandent.dk og tlf. 43664444. Terapeutiske indikationer: Lednings- og infiltrationsanalgesi. Dosering og indgivelsesmåde: Septanest bør kun anvendes af læger eller tandlæger, der er uddannet i lokalbedøvelses-teknikker og disses komplikationer. Administration: Lokal injektion (blokade eller infiltrering). Dosering: * Voksne: Ved almindelige indgreb, er en ampul (68 mg) tilstrækkelig. * Børn: Må ikke bruges til børn under 4 år. Anbefalet dosis ved mere enkle indgreb: 0,04 ml/kg. Dette svarer til en 1/2 ampul til børn, der vejer 20 kg og til 1 ampul til børn, der vejer 40 kg. Anbefalet dosis ved komplekse indgreb: 0,07 ml/kg. Dette passer med ¾ ampul til børn, der vejer 20 kg og 1,5 ampul til børn, der vejer 40 kg. Dosisreduktion bør overvejes til svækkede, ældre og reelt syge patienter. Kontraindikationer*: Dette produkt må under ingen omstændigheder gives til børn under 4 år, ved overfølsomhed over for articain eller alle andre lokalbedøvelsesmidler af amid-typen, samt ved overfølsomhed over for hjælpestofferne. Kardiovaskulære sygdomme: Arytmi. Hjerte- og iskæmiske sygdomme. Ubehandlet eller ukontrolleret alvorlig hypertension. Alvorlig hypotension. Tyrotoksikose. Dysreguleret svær diabetes. Samtidig behandling med MAO-hæmmere eller tricykliske antidepressiva. Alvorlig myasthenia og mangel på plasmacholinesteraseaktivitet. Hæmorrhagisk diatese – især ved blokade analgesi. Intravaskulær injektion er strengt kontraindiceret; det er derfor bydende nødvendigt at sørge for at injektionsnålen ikke indføres i et kar. Særlige advarsler og forsigtighedsregler vedrørende brugen* Advarsler: Intravaskulær injektion er strengt kontraindiceret. *Genoplivningsudstyr, ilt samt andre genoplivningsmidler skal være tilgængelige til umiddelbar anvendelse. Bør anvendes med forsigtighed hos patienter med leversygdomme.Septanest skal administreres med forsigtighed hos patienter, der tidligere har haft epilepsi. Bør anvendes med forsigtig til patienter med lungesygdomme, især allergisk astma. Der er indberettet meget sjældne tilfælde af langvarig eller uoprettelig nerveskade (både sensorisk og gustativt tab) efter mandibulær blokade analgesi. Patienter i behandling med antikoagulantia*: Ved samtidig behandling med antikoagulantia bør der tages hensyn til at en utilsigtet karpunktur kan føre til alvorlig blødning, og at blødningstendensen er forhøjet i al almindelighed Patienter i benhandling med phenothiaziner: Phenotiaziner kan reducere eller modvirke den karkontraherende virkning af adrenalin. Patienter i behandling med non-selektive betablokkere: Samtidig behandling med non-selektive betablokkere kan føre til en stigning i blodtrykket på grund af adrenalin. Sikkerhedsregler: Hver gang lokalbedøvelse anvendes skal følgende være

|

150 |

tilgængeligt: Krampestillende medicin*, muskelafslappende midler, atropin og vasopressorer og benadryl eller adrenalin ved alvorlige allergiske eller anafylaktiske reaktioner. Genoplivningsudstyr (især ilt) som, om nødvendigt, muliggør assisteret ventilering. De anbefalede doser bør ikke overskrides. Den laveste dosis, som resulterer i effektiv bedøvelse bør anvendes for at undgå høje plasmaniveauer og alvorlige bivirkninger. Toksiske koncentrationer i blodet nedsætter hjertets ledningsevne og excitabilitet*. Det anbefales at patienten er fastende indtil han/hun fuldt ud har genvundet følelsen i det bedøvede område. Grundig og konstant overvågning af kardiovaskulære og respiratoriske (tilstrækkelig ventilation) vitale tegn og patientens bevidsthedstilstand skal foretages efter hver lokalbedøvende injektion. Vær her opmærksom på, at rastløshed, uro, tinnitus, svimmelhed, tågesyn, tremor, depression, eller døsighed kan være tidlige advarselstegn på CNS-toksicitet . Septanest indeholder mindre end 1 mmol (23 mg) natrium pr. dosis (beregnet ud fra maksimal dosis). Interaktion med andre lægemidler og andre former for interaktion: MAO-hæmmere og tricykliske antidepressiva* kan forøge den kardiovaskulære effekt af adrenalin*. Phenothiaziner og butyrophenoner kan reducere eller modvirke adrenalinens pressor-effekt. Samtidig behandling med non-selektive betablokkere* kan føre til en stigning i blodtrykket på grund af adrenalin. Septanest bør gives med forsigtighed til alle patienter, der får midler mod arytmi. Visse inhalationsanæstetika kan sensibilisere hjertet over for katekolaminer og kan derfor fremkalde arytmier ved administration af Septanest. Adrenalin kan hæmme frigørelse af insulin fra pankreas og dermed mindske virkningen af orale antidiabetika. Under behandling med antikoagulantia, er blødningstendensen forhøjet. Graviditet: *Dette præparat bør kun anvendes til gravide når fordelene opvejer risikoen ved brugen. Amning: *Ammende kvinder bør kassere det første mælk efter en lokalbedøvelse med articain. Bivirkninger: *Articain og adrenalin kan nå op på tilstrækkelige koncentrationer i blodet til, at systemiske bivirkninger fremkaldes. Hjerte, Almindelig: Bradykardi, takykardi. Nervesystemet, Almindelig: Hovedpine, paræstesi (tab af følelse, brænden og snurrende fornemmelse) i læben, tungen eller begge. Hypæstesi. Nervesystemet, sjælden: Smag af metal, svimmelhed, tremor, sygelig taletran*. Koma, facialisparese, søvnighed. Nervesystemet, meget Sjælden (<1/10.000): Vedvarende hypoesthesia og gustativt tab efter mandibulære eller inferiore alveolare nerveblokader. Hud og subkutant væv, almindelig: Ansigtsødem. Vaskulære sygdomme, almindelig: Hypotension. *Længerevarende forstyrrelse af nerveoverførslen kan forekomme, når articain er givet. De sensoriske symptomer ophører sædvanligvis i løbet af 8 uger. Overdosering: De fleste bivirkninger forårsaget af lokalbedøvelse er pga. overdosering. Overdosering inden for odontologi er ofte forårsaget af utilsigtede intravaskulære injektioner. Behandling af komplikationer: Hvis der opstår tegn på akut forgiftning, skal al injektion af Septanest øjeblikkeligt indstilles. Ilt bør hurtigt gives, om nødvendigt med assisteret

13. Beck AM, Damkjaer K, Tetens I. Lack of compliance of staff in an intervention study with focus on nutrition, exercise and oral care among old (65+ yrs) Danish nursing home residents. Aging Clin Exp Res 2009;21:143-9. 14. de Lugt-Lustig KH, Vanobbergen JN, van der Putten GJ et al. Effect of oral healthcare education in knowledge, attitude and skills of care home nurses: a systematic literature review. Community Dent Oral Epidemiol 2014;42:88-96. 15. Eadie DR, Schou L. An exploratory study of barriers to promoting oral hygiene through carers of elderly people. Community Dent Health 1992;9:343-8. 16. Orem DE. Nursing: Concepts of practice. 6th ed. St. Louis: Mosby, 2001. 17. De Visschere L, van der Putten GJ, de Baat C et al. Possible enabling and disabling factors when implementing an oral hygiene protocol in nursing homes. Arch Public Health 2006;64:231-49. 18. Marthinussen MC, Strand GV. Palliativt munnstell. In: Aktuel Nordisk Odontologi 2013. København: Munksgård, 2013. 19.Palliasjon KS. Nordisk lærebok. Oslo: Gyldendal Norsk Forlag,

ventilation. Hvis kramperne ikke standser spontant inden for 15 – 20 sekunder skal der intravenøst gives et krampestillende middel (f. eks. diazepam 5-10 mg eller thiopental 100 – 150 mg). Muskelafslappende midler kan blive nødvendige, men kræver trakeal intubering. Hypotension og/eller bradykardi kan behandles intravenøst med ephedrin 5 – 10 mg. I tilfælde af hjertestop skal genoplivning af hjerte og lunger øjeblikkelig indledes. Den anbefalede dosis er adrenalin 1 mg i.v. hvert 3.-5. minut efter behov og atropin 1 mg i.v. hvert 3.-5. minut efter behov (maks. dosis 0,04 mg/kg). Acidosis skal behandles. Udlevering: B. Farmakodynamiske egenskaber: * se fuldt produktresume. Farmakokinetiske egenskaber: * se fuldt produktresume. Hjælpestoffer: Natriumchlorid; natriummetabisulfit; dinatriumedetat; natriumhydroxid; vand, sterilt. Opbevaringstid: 2 år. Særlige opbevaringsforhold: Må ikke opbevares over 25 °C. Opbevares i original beholder. Regler for destruktion og anden håndtering: Der anvendes én tubule til én patient. Eventuelt ubenyttet injektionsvæske kasseres. Pakninger og priser (1. februar 2017): Varenr. 003022 – 4 x 50 tubuler – kr 1189,30, Varenr. 003047 – 8 x 50 tubuler – kr 2006,30, Varenr. 535853 – 12 x 50 tubuler – kr 2672,40, Varenr. 003071 – 50 tubuler – kr. 330,75. Se dagsaktuelle priser på www.medicinpriser.dk. Indehaver af markedsføringstilladelsen: Spécialités Septodont -58, rue du Pont de Créteil - 94100 Saint-Maur-des Fossés – Frankrig. Scandonest injektionsvæske Produktinformation: Scandonest, 30 mg/ml, injektionsvæske, opløsning. Præparatbeskrivelse: De med * markerede afsnit er omskrevet i forhold til det af Lægemiddelstyrelsen godkendte produktresumé fra den 21. september 2011. Det fulde produktresumé er tilgængeligt på www.produktresume.dk og kan fås ved henvendelse til Plandent A/S, tlf. 43664444. Terapeutiske indikationer: Lednings- og infiltrationsanalgesi. Dosering og indgivelsesmåde. Dosering: Individuel. Pædiatrisk population Børn fra 4 år (ca. 20 kg kropsvægt) og ældre ( se kontraindikationer) Anbefalet terapeutisk dosis: Det injicerede volume skal bestemmes af barnets alder og vægt samt ingrebets varighed. Den gennemsnitlige dosis er 0,75mg/kg=0,025ml mepivacain opløsning pr kg kropsvægt. Maximum anbefalet dosis: Overstig ikke 3 mg mepivacain/kg (0,1ml mepivacain/ kg) kropsvægt. Kontraindikationer: Overfølsomhed over for det aktive stof eller over for et eller flere af hjælpestofferne. Atrioventrikulære ledningsforstyrrelser som ikke kompenseres ved hjælp af pacemaker. Epileptiske anfald som ikke kontrolleres af behandling Intermitterende akut porfyri. Børn under 4 år (kropsvægt på ca. 20 kg). Særlige advarsler og forsigtighedsregler vedrørende brugen. Scandonest skal anvendes på en sikker måde og må ikke gives intravenøst. Må ikke injiceres i inflammerede eller betændte områder og skal injiceres under overvågning af patientens kardiovaskulære og respiratoriske livstegn og bevidsthedstilstand. Der skal udvises særlig forsigtighed ved: patienter med hjerterytmeforstyrrelser. Ældre patienter eller patienter med alvorlig eller ubehandlet hypertension, alvorlig hjertesygdom, alvorlig anæmi, alvorlig leversygdom,

2008. 20. Kvalheim SF, Strand GV, Husebø BS et al. End-of-life palliative oral care in Norwegian health institutions. An exploratory study. Gerodontology 2015; doi: 10.1111/ ger.12198 21. INSTITUT FOR KLINISK ODONTOLOGI. (Set 2016 februar). Tilgængelig fra: URL:http:// www.uib.no/odontologi/65766/ seksjon-gerodontologi. 22. Wårdh I, Hallberg LR, Berggren U et al. Oral health care – A low priority in nursing. In-depth interviews with nursing staff. Scand J Caring Sci 2000;14:137-42. 23. Henriksen BM, Ambjørnsen E, Axéll TE. Evaluation of a mucosalplaque index (MPS) designed to assess oral care in groups of elderly. Spec Care Dentist 1999;19:154-7. 24. Vigild M. Benefit related assessment of treatment need among institutionalised elderly people. Gerodontology 1993;10:10-5. 25. Isaksson R, Söderfeldt B, Nederfors T. Oral treatment need and oral treatment intention in a population enrolled in longterm care in nursing homes and home care. Acta Odontol Scand. 2003;61:11-8.

kraftigt nedsat nyrefunktion, kredsløbssvigt eller med generelt nedsat almentilstand. Patienter som tager samtidig medicin (se Interaktion med andre lægemidler). Atleter skal advares om, at dette lægemiddel indeholder et aktivt stof som sandsynligvis vil forårsage et positivt resultat ved dopingprøver. Forsigtighedsregler vedrørende brugen. Lokalanæstetika til dental anvendelse har et relativt højt indhold af det aktive lægemiddel på grund af behovet for knoglepenetration. Kombinationen af det høje tryk, der fremkommer ved at anvende tubule-systemet i injektionen, og den korte anslagstid, kan fremkalde komplikationer, selvom den injicerede dosis er relativt lille. Det gælder især utilsigtet intravaskulær injektion, hvor der er risiko for, at lægemidlet spredes retrogradt langs karrene, og derved kan nå hjernen, uden at være fortyndet som i tilfælde af intravenøs injektion. Procedurer i forbindelse med regional anæstesi skal derfor altid foregå i et rum, der er forsynet med genoplivningsudstyr. Interaktion med andre lægemidler og andre former for interaktion: Forsigtighedsregler herunder dosisjustering. Mepivacain bør anvendes med forsigtighed til patienter der er i behandling med andre lokalanæstetika, eller med stoffer, som er strukturelt beslægtede med lokalanæstetika af amidtypen (f.eks. visse antiarytmika såsom lidocain) da de toksiske virkninger er additive. Cimetidin reducerer clearance af mepivacain, og en lavere dosis af Scandonest er derfor muligvis nødvendig. Hvis der anvendes sedativa for at nedsætte patientens ængstelse, skal der anvendes mindre doser af bedøvelsen i betragtning af risikoen for additive virkninger, når disse beroligende midler til centralnervesystemet kombineres. *Graviditet og amning. Graviditet Da teragogenicitet hos dyr ikke er påvist, forventes der ingen misdannelser hos mennesker. Amning Da mange lægemidler udskilles i human mælk skal risk-benefit-forholdet tages i betragtning, når lokalanæstetika gives til en ammende kvinde. *Bivirkninger. Bivirkninger på grund af Scandonest forekommer meget sjældent med de doser, der anvendes ved dentale procedurer. *Overdosering I tilfælde af utilsigtet intravaskulær injektion er der generelt tegn på overdosering inden for 1-3 minutter, hvorimod det kan tage 20-30 minutter, før der ses nogen tegn på toksicitet, hvis produktet blev administreret korrekt, men i en for høj dosis afhængigt af injektionsstedet. Behandling af overdosering. Øjeblikkelige foranstaltninger: Tilgængeligheden af genoplivningsudstyr og medicin skal sikres inden injektion lokalanæstetika for at muliggøre hurtig behandling af alle respiratoriske og kardiovaskulære nødsituationer. Udlevering B. Opbevaringstid 2 år. Emballagetype og pakningsstørrelser. Cylinderampuller (tubuler) i blister. Regler for destruktion og anden håndtering. Der anvendes én tubule til én patient. Evt. ikke benyttet injektionsvæske kasseres. Pakninger og priser (1. februar 2017): Varenr. 094425 – 50 tubuler – kr. 367,95, Varenr. 062844 – 4 x 50 tubuler – kr. 1321,90, Varenr. 161414 – 8 x 50 tubuler – kr. 2229,70. Se dagsaktuelle priser på www.medicinpriser.dk. Indehaver af markedsføringstilladelsen: Specilites Septodont, 58, rue du Pont de Créteil, 94100 Saint-Maur-Des-Fosses, Frankrig.

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Hver tubule er pakket for sig i blisterpakninger, hvilket hjælper med at holde en god hygiejne.

Lægemidler skal bestilles på apoteket

Bedøvelse i singlepakninger – sikker opbevaring i skuffen Septodont har fokus på hygiejne Undgå kontaminering under opbevaring på klinikken Septodont leverer alle tubuler i enkeltpakkede blisterpakninger. Du åbner først den enkelte blister, når bedøvelsen skal lægges. På denne måde forhindres en kontaminering af ydersiden af tubulen og gummimembranen, mens den ligger i skuffen. Husk stadig at afspritte membranen før brug. Optimal sikkerhed for patienten Septodont slutsteriliserer de fyldte tubuler, inden de pakkes. Dette er ikke et lovgivningskrav, men en ekstra hygiejnisk sikkerhedsforanstaltning. Se produktinfo andetsteds i Tandlægebladet eller hent komplet produktresumé på www.produktresumé.dk


VIDENSKAB & KLINIK | Selvtest

✔ SELVTEST

Dokumenteret efteruddannelse:

Optjen point med Tandlægebladet I forbindelse med dokumenteret efteruddannelse har Tandlægeforeningens erhvervsaktive medlemmer mulighed for ved hjælp af en selvtest at dokumentere, at de har sat sig ind i fagligvidenskabelige artikler, bragt i Tandlægebladet. Selvtestene bringes i forbindelse med originalartikler og oversigtsartikler. De består af tre spørgsmål, som dækker artiklens faglige indhold. Hvert spørgsmål har tre svarmuligheder, hvoraf der kan være flere korrekte svar pr. opgave. Besvares selvtesten korrekt (alle svar er rigtige), opnås 1 point svarende til en times efteruddannelse. Hvordan gør jeg? Gå ind på tandlaegebladet.dk og log ind med dine koder til Tdlnet.dk. Herefter gennemføres selvtesten ved afkrydsning i svarrubrikkerne. Det er muligt at gentage selvtesten, indtil den er bestået. For at overføre 1 point til dine efteruddannelsesaktiviteter skal du selv indberette dem på Tdlnet.dk. Klik på banneret med overskriften ”Klik her for at registrere dine eksterne kurser” på forsiden af Tdlnet.dk. Du kan også gå ind på Efteruddannelsens sider og vælge menupunktet Kurser ➝ Mine kurser. For at registrere selvtesten korrekt skal du under ”Kursusnavn” skrive ”Selvtest” og evt. bladnummer, fx ”Selvtest TB15”. Under ”Kursusdato” vælger du dags dato, og under ”Kursusansvarlig” skriver du Tandlægebladet. Til slut anfører du 1 point. Slut med at trykke ”Gem”. Selvtest for artiklen: Munnstell i sykehjem. Tandlægebladet 2017;121:144-50.

Spørgsmål 1. Hvor stor en del af beboerne på plejecentre kan selv varetage den daglige tandbørstning: Svar A. Ca. halvdelen. Svar B. Ca. en femtedel. Svar C. Langt de fleste.

Spørgsmål 2. Terminal mundpleje foretages med henblik på: Svar A. At forhindre, at patienten bliver kvalt i tandpasta. Svar B. At forhindre udtørring af slimhinder, læber mv. Svar C. At forebygge infektion.

Spørgsmål 3. BSI (MPS) er: Svar A. Et indeks, der måler mundhygiejneniveauet. Svar B. Et indeks for patientens kooperationsevne. Svar C. En bivirkning ved behandling med antipsykotisk medicin.

Tag testen på din smartphone! Som noget nyt kan du nu tage testen på din smartphone. Scan QR-koden eller indtast Selvtest.tandlaegebladet.dk i browseren.

|

152 |

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


NYHED NYHED NYHED

UDVIKLET TIL PATIENTER MED TANDKØDSPROBLEMER Zendium hjælper med at bekæmpe årsagerne til inflammation og blødning relateret til tandkødsproblemer. Zendium er inspireret af spyttet og indeholder enzymer og proteiner - herunder lactoferrin, der hjælper med at beskytte tandkødet ved at styrke mundens naturlige forsvar.


VIDENSKAB & KLINIK | Oversigtsartikel

ABSTRACT

Gerodonti – ett ungt ämnesområde Gerodonti är ett ungt ämne som utvecklats i takt med att antalet betandade äldre i höga åldrar ökat och därmed behovet av ett speciellt omhändertagande av de äldres orala hälsa. Ämnesområdet har ännu inte funnit sina bestämda former avseende utbildning, organisation eller finansiering och variationen mellan olika länder är stor. Även inom länderna varierar utbildningen mellan olika lärosäten och organisationen inom olika områden, så också i viss mån finansieringen. Artikeln ger samhällsodontologiska aspekter på ämnesområdet som fått en ökande betydelse då målgruppen utgör en allt större del av befolkningen och den odontologiska patientstocken. Gruppen äldre är heterogen och omfattar allt från friska vuxna till omvårdnadsberoende och sjukhemsboende. Det innebär stora utmaningar både avseende teoretiska kunskaper och färdigheter i den kliniska situationen samt att säkerställa väl fungerande vårdkedjor och ekonomiska stödsystem för att möjliggöra en god oral hälsa livet ut.

Gerodonti - ett nordiskt perspektiv på utbildning, organisation och finansiering Inger Wårdh, associate professor, ph.d., Institutionen för odontologi och Akademiskt centrum för äldretandvård, Karolinska institutet, Sverige Eeva Widström, professor, övertandläkare, ph.d., National Institute for Health and Welfare, Helsinki, Finland och Institute of Clinical Dentistry, Faculty of Health Sciences, UIT, The Arctic University of Norway Dorte Jeppe-Jensen, tandlæge, særlig odontologisk rådgiver, Tandlægeforeningen, Politisk support og kommunikation, København, Danmark Kirsten Solemdal, ph.d., Institute of Clinical Dentistry, Faculty of Health Sciences, UIT, The Arctic University of Norway Lars Gahnberg, professor, ph.d., Institutionen för Odontologi Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Hälsoodontologiska enheten, Folktandvården Västra Götalandsregionen, Sverige

Accepteret til publikation den 17. maj 2016

G Henvendelse til forfatter: Inger Wårdh, email: inger.wardh@ki.se

|

154 |

erodonti är ett ungt ämne som utvecklats i takt med att antalet betandade äldre i höga åldrar ökat och därmed behovet av ett speciellt omhändertagande av de äldres orala hälsa. Begreppet fanns egentligen inte förut utan äldres orala hälsa ombesörjdes med att framställa och sköta avtagbara plattproteser samt utföra munvård på tandlösa personer i livets slutskede. I Sverige och Norge integrerades ämnet i den protetiska undervisningen i avtagbar protetik för tandläkarstudenter. Munvård undervisades på sjuksköterske- och undersköterskeutbildningar men gällde då i huvudsak palliativ vård och intensivvård. Någon särskild organisation för de äldres tandvård ansågs inte heller behövas då man utgick från att de flesta äldre var tandlösa. Av samma skäl, fanns det heller ingEMNEORD et större intresse av att föra statistik över tandGerodontology; hälsa och utförd tandvård för personer över 65 education; organiår. Detta är idag ett bekymmer, då vi önskar ett sation; financing; bättre underlag för de äldres tandhälsoutveckNordic countries TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Gerodonti – ett nordisk perspektiv | VIDENSKAB & KLINIK

ling, speciellt som antalet kvarvarande tänder i högre åldrar t o m visat sig vara en prediktor för överlevnad (1). Det finns dock lokala studier som pekar på en stor positiv förändring i tandhälsan, både generellt och bland de äldre (2). Danmark och Finland har landsomfattande kliniska epidemiologiska studier om vuxenbefolkningens tandhälsa (3-5) och i Sverige har ett kvalitetsregister (SKaPa = svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit, www.skapareg.se) med registerbaserad information om tandvårdsutnyttjande hos över 5 miljoner invånare byggts upp. Därifrån vet man att de äldre är en mycket heterogen grupp där tandvårdsbehovet och – beteendet varierar stort beroende på sociala och demografiska bakgrundsvariabler. De äldres tandhälsa påverkas också av fysiologiska åldersförändringar, allmän hälsa och funktionsförmåga. Gränsen mellan friskt och sjukt är ibland flytande. Äldretandvård omfattar således en stor och heterogen patientgrupp där de stora utmaningarna ligger hos sjuka äldre med ett växande behov av tand- och munvård men en minskande vårdefterfrågan. Artikelns målsättning är att ge perspektiv från Norge, Finland, Sverige och Danmark avseende: - hur utbildning i gerodonti bedrivs - om och i så fall hur tandvård för äldre är organiserad - vilka eventuella ekonomiska stödsystem som finns för äldres tandvård Utbildning Tandläkarutbildningarna I Norge finns tandläkarutbildning vid universiteten i Oslo, Bergen och Tromsö. I Oslo består undervisningen i gerodonti av klinisk träning med patientbehandling på universitetskliniken med stöd av föreläsningar, seminarier, problembaserad undervisning (PBL) och demonstrationer. På sista terminen sker både skriftlig och muntlig slutexamination. I Bergen har man dessutom en separat sektion for gerodontologi med anställd professor och egen gerodontologisk klinik som drivs i samarbete med den offentliga tandvårdsorganisationen. I Tromsö får studenterna fem föreläsningar på sjätte termin, åtta föreläsningar på åttonde termin och under termin nio och tio ges ytterligare fyra föreläsningar. Under hela sjunde terminen har studenterna verksamhetsförlagd utbildning och får då förutom en videoföreläsning tillsammans med sin handledare besöka ett sjukhem. I början av termin åtta, presenterar alla ett geriatriskt patientfall och examination sker på sista terminen. I Finland ger alla fyra tandläkarhögskolorna undervisning i gerodonti. I Uleåborg (Oulu) och Kuopio sker undervisningen i samband med parodontologi och i Helsingfors och Åbo med protetik. I Kuopio ges en enpoängskurs (poäng = högskolepoäng, ETCS) under det tredje året och en tvåpoängskurs under det femte året som då också inkluderar besök på äldreboenden med undersökning av de boende. I Sverige kan man utbildas till tandläkare på fyra universitet/högskolor. Vid Karolinska institutet är gerodonti en separat TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

kurs om 4,5 poäng under det femte året. Ämnet är huvudsakligen teoretiskt men ett obligatoriskt kliniskt pass ingår, med möjlighet att undersöka och/eller behandla omvårdnadsberoende, geriatriska patienter under handledning. Kursen examineras via uppgifter under obligatoriska seminarier och det kliniska passet samt med en hemtentamen. På övriga tandläkarprogram är ämnet integrerat i övrig undervisning rörande vuxentandvård. I Göteborg ges två dagars teoretisk utbildning i gerodonti på termin nio inom ett block som behandlar patienter med särskilda behov. I Danmark bedrivs tandläkarutbildning vid Köpenhamns universitet och vid Århus universitet. I Århus ges en 5-poängskurs i gerontologi på termin 7. Kursen består av föreläsningar och examinationen är skriftlig med en extern censor. I Köpenhamn är den teoretiska undervisningen i gerontologi integrerad i ämnesområdena cariologi, parodontologi och samhällsodontologi vilker gör att antalet poäng inte kan anges. Gerontologi ingår i examinationen av respektiv ämnesområde. Både i Århus och i Köpenhamn är den kliniska undervisningen integrerad i övrig patientbehandling där äldre utgör en väsentlig andel av patienterna. Tandhygienistutbildningarna Den norska tandhygienistutbildningen är tre år. I Bergen undervisas gerodontologi under hela tredje studieåret som en egen klinisk och teoretisk kurs med avslutande examen. I Tromsö ges studenterna under andra året en 10 poängs kurs som innefattar äldretandvård med föreläsningar, seminarier, klinisk patientbehandling och auskultationer. Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Den finska motsvarigheten till tandhygienist kallas munhygienist och utbildningen är 3,5 år. Som exempel kan nämnas att i Helsingfors läser studenterna 8 poäng gerodonti, uppdelat på fem veckors teori och tre veckors praktik. Den svenska tandhygienistutbildningen är tvåårig med möjlighet till ett tredje påbyggnadsår och en kandidatexamen men troligen blir tandhygienistutbildningen snart treårig. I Göteborg ges en kurs på fem poäng för grupper med särskilda behov med inriktning mot omsorgsberoende äldre under påbyggnadsåret, samt klinisk praktik på tre poäng. I Malmö ges en kurs på 15 poäng för patienter från utsatta grupper under påbyggnadsåret. I Umeå ges under andra året en kurs om 2,5 poäng och under påbyggnadsåret 15 poäng för vuxna med särskilda behov – uppsökande verksamhet. Vid högskolan i Kristianstad får studenterna under andra året en kurs med fokus på åldrandet om7,5 poäng. Den följs sedan upp under påbyggnadsåret med en kurs för patienter med särskilda behov om 15 poäng. Vid Karolinska institutet är gerodonti ett moment om 4,5 poäng under påbyggnadsåret, uppbyggt på liknande sätt som för tandläkarstudenterna. Den danska tandhygienistutbildningen kallas formelt en Bachelor i tandvård och är en 3-årig utbildning. Utbildningsprogrammet är gemensamt i Århus och i Köpenhamn. På ter|

155 |


VIDENSKAB & KLINIK | Oversigtsartikel

De nordiska grundutbildninger

Tandläkarutbildningen

Norge

Klinisk undervisning på universitetsklinik

Oslo Bergen

Auskultation/klinisk träning vid extern klinik

Tromsö

Teoretisk undervisning som eget ämne

Oslo Bergen Tromsö

Danmark

Sverige

Köpenhamn Aarhus Kuopio

Uleåborg Kuopio Helsingfors Åbo

Teoretisk undervisning integrerat i annat ämne

Separat examination

Finland

Oslo Bergen Tromsö

KI, Stockholm Aarhus

KI, Stockholm

Köpenhamn

Umeå Göteborg Malmö

Aarhus

KI, Stockholm

Köpenhamn Aarhus

KI, Stockholm Göteborg

Tandhygienistutbildningen Klinisk undervisning på universitetsklinik

Bergen Tromsö

Helsingfors

Auskultation/klinisk träning vid extern klinik Teoretisk undervisning som eget ämne

Bergen Tromsö

Helsingfors

Köpenhamn Aarhus

Teoretisk undervisning integrerat i annat ämne Separat examination

Bergen Tromsö

Köpenhamn Aarhus

KI, Stockholm Göteborg Kristianstad Malmö Umeå KI, Stockholm Göteborg

Tabell 1. Översiktlig sammanställning av innehållet i de nordiska tandläkar- och tandhygienistutbildningarna. Table 1. Causal summary of content in the Nordic country’s dentist and dental hygienist education programs.

min 5 ges en 15 poängskurs med temat ” Tandvård för individer med särskilda behov”. I denna kurs är omsorgs- och äldretandvård särskilda fokusområden. Kursen är tvärprofessionell med både teoretisk och praktisk undervisning samt avslutas med prov. Förutom denna kurs ges undervisning i gerontologi i relevanta ämnesområden. Praktik kan förekomma inom omsorgstandvård och vid vårdhem. Postgraduate utbildning Norska tandläkare måste genomgå minst 150 timmars efterutbildning fördelat under fem år, med rekommendationen 30 timmar per år. Godkända kurser väljs fritt av enskild tandläkare. Våren 2016 innehåller den efterutbildning som Tannlegeforeningen arrangerar en modul med gerodontologi och oral medicin. I Finland finns också postgraduate utbildning i ämnet. Gerodonti är ingen specialitet i Sverige men en diplomkurs ingår i specialistutbildningen i protetik som i mån av plats också är tillgänglig för andra intresserade tandläkare. Sverige har dock under många år haft sjukhustandläkare som även behandlat geriatriska patienter. De senaste åren har flera landsting velat utveckla denna kategori av specialkunniga |

156 |

allmäntandläkare och bekostat specialistutbildning i orofacial medicin, där gerodonti ingår. Utbildningen leder oftast till tjänster som är likvärdiga med övriga offentligt finansierade specialisttjänster Socialstyrelsen utreder nu om detta ska bli en formell specialitet (6). För tandhygienister finns sedan två år tillbaka en uppdragsutbildning i äldretandvård vid Karolinska institutet som är likvärdig med den kurs som ges under påbyggnadsåret. Målgruppen är tandhygienister som har en äldre, kortare utbildning och de som valt att inte gå påbyggnadsåret. Flera kursarrangörer ordnar också kurser i ämnet och den odontologiska riksstämman som varje år hålls av Svenska Tandläkarsällskapet, har inslag med äldretandvård. Många tandläkare och tandhygienister väljer också att vidareutbilda sig i form av en magister- eller masterexamen. Här finns möjlighet att välja en gerodontisk inriktning på uppsatsarbetet. De senaste åren har också allt fler doktorsavhandlingar inom ämnet lagts fram, vilket gäller de flesta nordiska länderna. I Danmark har det hittills inte varit något speciellt fokus på gerontologi i efterutbildningskurser för tandläkare. Tandläkarföreningen har dock fattat beslut om att temat för föreningens 2-dagars symposium 2018 skall vara ”Den äldre patienten”. TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Gerodonti – ett nordisk perspektiv | VIDENSKAB & KLINIK

Sedan 2014 har tandhygienister haft möjlighet att söka en diplomutbildning som innehåller en valfri del inom ämnesområdet ”Omsorgstandvård”. Denna del i utbildningen utgör 5 ECTS och avslutas med examen. Dessutom genomfördes 2016 en temadag med inriktning på äldretandvård. Båda dessa utbildningar har anordnats i Århus. Utbildning för icke odontologiska yrkesgrupper I Norge ges frivillig undervisning i oral hälsa på nästan alla utbildningar till undersköterska. En vetenskaplig rapport poängterar dock att både kvalitet och kvantitet är otillräcklig för att möta det växande munvårdsbehovet. Evidensbaserade guidelines efterfrågas (7). Oral hälsa är inget stort ämne på svenska grundutbildningar till vårdrelaterade yrken. Oftast ges endast frivilliga föreläsningar utan examination och praktik. Några tandhygienistprogram har gemensamma undervisningsinslag med sjuksköterskestudenter. En ökad efterfrågan kan dock märkas, där fokus ligger på den äldre patienten. Under 2016 startades en uppdragsutbildning i oral hälsa för sjuksköterskor av Karlstads universitet på 7,5 poäng. Det svenska tandvårdsstödet för omvårdnadsberoende personer innehåller också undervisning till vårdpersonalen. Den ingår i ett upphandlat koncept och brukar bestå av en timmas teori och praktisk undervisning i samband med hembesök för munhälsobedömning. De sista åren ges dock allt mer undervisning knutet till kvalitetssäkringssystemet Senior Alert, där munbedömningsinstrumentet Revised Oral Assessment Guide ( ROAG) ingår (8). Senior Alert är avsett att användas av vårdpersonal i alla vårdsammanhang för personer 65 år eller äldre (9). Under de senaste åren har man i Danmark haft ett ökande fokus på betydelsen av en god munhälsa. I omvårdnadsutbildningarnas grundbok finns ett kapitel om munvård som utarbetats av en tandläkare (10). I utbildningsförordningen från 2015 anges att det i utbildningsvärderingen ingår en bedömning om elevens förmåga att tillämpa hygieniska principer, inklusive munvård, för att förebygga smittspridning. Arbetsmarknadsutbildningen (AMU) erbjuder en 2 dagars efterutbildningskurs, ”Förebyggande vuxentandvård i omvårdnadsarbetet” för omvårdnadspersonal. Vid de sju högskolor som utbildar sjuksköterskor ingår munvård som en obligatorisk del inom ämnesområdet grundläggande sjukvård. Munvård är också inkluderad i sjuksköterskeutbildningens kliniska del, speciellt vad gäller äldre och sjuka patienter. Organisation I Norge finns 19 Fylken som driver den offentliga tandvården och har ansvar för tandvård till äldre i sitt respektive område. Ansvaret är reglerat i ”Lov om tannhelsetjensten” från 1984 (11). Berättigade till kostnadsfri tandvård inom den offentliga tandvården är de äldre som är boende på institution eller har hemsjukvård och där behovet av institutionsboende eller hemTANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

KLINISK RELEVANS Artikeln ger samhällsodontologiska aspekter på ett ungt och växande ämnesområde med ökande betydelse då

målgruppen utgör en allt större del av befolkningen och den odontologiska patientstocken.

sjukvård har en varaktighet av minst 3 månader. Tandvården ges i allmänhet av den offentliga tandvården men möjlighet finns för Fylkeskommunen att teckna avtal med privatpraktiserande tandläkare. Det finns inte några begränsningar av den vård som får ges men den skall anpassas till individens medicinska status och behov samt den äldres önskemål. Institutioner och hemsjukvård är kommunernas ansvar och det är kommunen som skall informera de äldre om rättigheten att få fri tandvård. Fylkeskommunerna har olika former av avtal med kommunerna och regelbundna avstämningsmöten med kommunerna hålls. De övriga äldre hänvisas till privat tandläkare i likhet med den övriga befolkningen och de flesta betalar sin tandvård helt och hållet själv. I Finland finns det 317 kommuner som driver den offentliga tandvården vid hälsocentralerna. De äldre får liksom övriga vuxna söka tandvård hos den offentliga tandvården eller alternativt hos privatpraktiserande tandläkare. Bastandvård (ej protetik) hos privattandläkare subventioneras av folkpensionsanstaltens sjukförsäkring. Det finns även s k kliniska tandtekniker som erbjuder behandling med hel plattprotes. Det finns en vårdgaranti som innebär att den offentliga tandvården måste erbjuda akut omhändertagande inom högst tre dagar och undersökning/behandling inom sex månader. Remissmöjlighet finns till specialister vid sjukhus eller inom privat vård. I praktiken har hälsocentralerna uppsikt över äldreboenden och hemsjukvårdspatienternas munvård, även om enbart barn får särskilt prioriteras i tandvården. I Sverige finns 21 stycken landsting/regioner. Landstingen har ett lagstadgat ansvar (12) att erbjuda s k uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till äldre som har ett omfattande behov av vård och omsorg. Den uppsökande verksamheten innebär att en tandhygienist genomför en munhälsobedömning i den äldres boende och ger vårdpersonal utbildning om munvård. Den nödvändiga tandvården innebär tandvård som bedöms nödvändig för ett funktionellt och estetiskt fungerande bett utan smärta och infektion. Vid behov av omfattande behandlingar görs en prövning av bedömningstandläkare som är anställda av landstinget/regionen. Den uppsökande verksamheten upphandlas genom anbudsförfarande. Både offentliga och privata vårdgivare kan lämna anbud. För den nödvändiga tandvården är den äldre fri att välja privat eller offentlig vårdgivare. |

157 |


VIDENSKAB & KLINIK | Oversigtsartikel

Merparten av äldre Danska invånare får sin tandvård inom privat tandvård. Om de äldre har fysiska eller psykiska funktionshinder kan kortare revisionsintervall och förstärkt förebyggande vård vara aktuellt i enlighet med nationella kliniska riktlinjer (13). Äldre med nedsatt hälsa eller omfattande fysiskt eller psykiskt funktionshinder som inte kan behandlas inom allmäntandvård hänvisas till omsorgstandvården i hemkommunen. Sedan 1994 är Danmarks 98 kommuner skyldiga att erbjuda omsorgstandvård inklusive förebyggande tandvård. Berättigade till omsorgstandvård är bl.a. personer som bor på vårdhem och personer som bor i eget boende eller på äldreboende och vars förmåga till egenvård är så nedsatt att de kan jämställas med dem som bor på vårdhem. Kommunen kan erbjuda omsorgstandvård med hjälp av offentligt anställda eller privata tandläkare. Omsorgstandvården bedrivs ofta i patientens hem med mobil utrustning. Finansiering De norska fylkeskommunerna finansieras av staten för en rad åtaganden förutom tandvård. Den statliga ersättningen till kommunerna är inte ”öronmärkt” utan respektive Fylkeskommun kan göra olika prioriteringar av de tjänster som Fylkeskommunen erbjuder. Om den äldre (som tillhör de prioriterade grupperna för kostnadsfri vård) avböjer Fylkeskommunens erbjudande och väljer att gå till en annan vårdgivare måste man själv betala hela kostnaden för tandvård. Helfo (nationell sjukförsäkring) ersätter privata tandvårdskostnader i specialfall då patienten lider av noggrant definierade sjukdomstillstånd eller vissa tand-och munsjukdomar. Den finska offentliga tandvården finansieras via kommunal skatt, statliga subventioner och patientavgifter. Detta innebär att priserna inom offentlig tandvård är lägre än inom privat tandvård. För privattandläkare och kliniska tandtekniker gäller fri prissättning men den nationella sjukförsäkringen ger ca 15 % stöd av kostnaden för bastandvård. Enbart krigsveteraner från andra världskriget har fått och får stöd även för protetisk behandling, men de är få idag, och övriga äldre är inte berättigade till detta stöd. I Sverige gäller fri prissättning för vuxentandvård samtidigt som det finns ett statligt tandvårdsstöd. Det statliga stödet regleras genom ett detaljerat och komplicerat regelsystem som omfattar både ett s k allmänt tandvårdsbidrag (150 – 300 kr per år) för att stimulera till regelbunden tandvårdskontakt och ett högkostnadsskydd för subventionering av dem som har stort tandvårdsbehov ( 50 % då kostnader överstiger 3000 kr och 85% då kostnaderna överstiger 7500 kr). Det finns även möjlighet för vårdgivaren att erbjuda ett tandvårdsabonnemang d.v.s. tandvård till en fast årlig avgift som fastställs efter en odontologisk riskbedömning. För närvarande är det framför allt offentlig tandvård som erbjuder tandvårdsabonnemang. Äldre som uppfyller kraven för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård samt de subventioner som år 2013 bildade |

158 |

”det tredje steget i tandvårdsreformen” betalar i enlighet med hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Resterande kostnad för tandvården finansieras via landstingsskatt. Även individer med sjukdomar som har negativa effekter på munhälsan kan få rätt till tandvård i enlighet med hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Sammanlagt är det beräknat att ca 6 % av befolkningen omfattas av dessa förmåner. För äldre i Danmark är de ekonomiska villkoren för undersökning och behandling desamma som gäller för övriga vuxna och regleras i tandläkaröverenskommelsen (15). Folkpensionärer kan ansöka i hemkommunen om hälsotillägg eller utökat hälsotillägg för subvention av egenavgiften för tandvård. Tillägget täcker maximalt 85% av tandvårdskostnaden. Villkoret för att få tillägget är att hushållsinkomsten inte överskrider 80 000 dkr. Folkpensionärer med speciellt svår ekonomisk situation kan ansöka om ytterligare ett personligt ekonomiskt stöd. Individer som behandlas inom kommunens omsorgstandvård betalar en egenavgift som 2016 är fastlagd till maximalt 490 dkr. Reflektion Andelen äldre ökar i de nordiska länderna och även om de flesta äldre är relativt friska och självständiga och kan behandlas som ett ordinarie vuxenklientel, lever många längre med svåra sjukdomar och tung medicinering. Detta ställer stora och många gånger helt nya krav på tandvården. Därtill är ämnet gerodonti till stora delar obeforskat. Allt eftersom vetenskapliga arbeten och rapporter publiceras kan utbildningen och även den kliniska verksamheten ges en bättre vetenskaplig grund men det tar tid innan nya rön implementeras. Klinisk forskning på äldre personer har att hantera stora bortfall vid långtidsuppföljning och etisk problematik. Vi måste bättre kunna besvara frågan om vad som är nödvändig tandvård speciellt i de svåra situationer när patienten inte längre själv kan fatta beslut eller förstå sin egen situation. Nödvändig för vem? Vad önskar de äldre patienterna själva, när det gäller sin orala hälsa? Är tandvården tillräckligt kunnig och hur kan vi öka den övriga vårdpersonalens kunskaper och motivation. Sedan 1970-talet har det internationellt diskuterats att införa gerodonti på de odontologiska programmen (16). I dag ges undervisning i gerodonti i alla tandläkar- och tandhygienistutbildningar i de nordiska länderna. Det varierar hur mycket undervisning som ges men troligen är variationen mellan olika institutioner större än mellan olika länder. Varje institution lägger själv upp sin undervisning. Tandhygienisterna förefaller att få mer utbildning i ämnet än tandläkarna då det i tandhygienistprogrammen integreras i kurser som behandlar patienter med särskilda behov och inte i traditionella odontologiska ämnen. Hur detta sedan avspeglar sig i det kommande yrkeslivet, är svårt att avgöra. I Sverige sker dessutom merparten av undervisningen inom tandhygienistprogrammets frivilliga påbyggnadsår. Generellt sett saknas klinisk praktik. Det är endast ett fåtal länder i världen som erbjuder undervisning i gerodonti, där TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Gerodonti – ett nordisk perspektiv | VIDENSKAB & KLINIK

praktiska moment såsom besök på äldreboenden och mobil tandvård ingår (17). Här är situationen betydligt bättre i de nordiska länderna eftersom samarbetet med den offentliga sektorn ger möjlighet till klinisk träning och diverse studiebesök. I Norge ger både Oslo och Bergen tandläkarstudenterna klinisk träning och i Helsingfors får de blivande munhygienisterna klinik under tre veckor. Det är viktigt att studenterna bl.a får verktyg att hantera de etiska problem som uppstår när behandling ska ges till en person med bristande autonomi, besluts-och kooperationsförmåga, både för att genomgå en behandling och för att ta ansvar för sin orala egenvård. Forskare har påpekat vikten av att föra in ett humanistiskt perspektiv (18) i undervisningen och att erbjuda studenter en tillräcklig mängd av kliniska möten för att säkerställa odontologisk kompetens att självständigt behandla äldre patienter men också för att göra studenterna villiga att behandla denna patientgrupp (19). Det har påpekats risk för att ytliga kontakter med de äldre patienterna, snarare kan verka avskräckande än att uppmuntra till framtida arbete med krävande äldretandvård (20). En annan möjlighet att förkovra sig i gerodonti under grundutbildningen, är att göra sitt examensarbete i ämnet. Detta gäller både tandläkar- och tandhygieniststudenter. Det gäller dock att tydliggöra ämnet så pass att studenterna uppfattar det som ett aktuellt ämnesområde. Gerodonti är ingen traditionell specialitet i alla länder och troligen skulle ämnet få högre status med en specialitet. Den svenska Diplomkursen i gerodonti ingår bara i den protetiska specialistutbildningen men borde vara ett obligatoriskt inslag i alla vuxenspecialiteter. Här ska dock påpekas att det svenska systemet med sjukhustandläkare har gjort en stor insats för äldretandvården och tydliggjort behoven för särskilda patientgrupper. De övriga nordiska länder har inget liknande system. När det gäller behovet av utbildning i gerodonti, eller oral hälsa i allmänhet, till andra professioner, har många vetenskapliga rapporter skrivits. Det är svårt att nå all vårdpersonal. Olika orsaker, såsom personalbrist vid sjukdom mm, hindrar personalen att delta i undervisningen. En svensk studie visade att ca 65 % av den vårdpersonal som borde ha fått undervisning i oral hälsa, hade erhållit sådan (21). Den praktiska delen är svårare att uppskatta. Ofta görs munhälsobedömningar utan vårdpersonal närvarande och då utgår undervisningsmomentet. Det finns också organisatoriska hinder. I Sverige, har inte landstingsanställd vårdpersonal rätt till regelbunden munvårdsundervisning. Här är Senior Alert (9) en god nyhet, då systemet gäller alla typer av vårdinstanser. När det gäller undervisning till vårdpersonal, kan positiva effekter påvisas som också inkluderar förbättrad munhygien hos de äldre (22, 23). Det är dock svårt att uttala sig om effekterna är ett resultat av undervisning eller av tandvårdspersonalens mer praktiskt inriktade insatser, då flera komponenter har funnits med i interventionerna (24). Insatserna bör också upprepas för att ha bestående effekt (25). TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

Tandvårdssystemen i de nordiska länderna har flera likheter. I samtliga finns både en privat och en offentlig tandvård. För barn och ungdomar är tandvården avgiftsfri medan skillnader finns vad gäller tandvården för vuxna (15). Som framgår av beskrivningen ovan finns dock avsevärda skillnader vad gäller organisation och finansiering av äldretandvård trots att samtliga länder är välfärdsstater och har en ökande population av äldre. Det finns sannolikt flera orsaker till dessa skillnader. Politiska och professionella prioriteringar, skillnader i oral hälsa, ekonomi och tradition kan vara några orsaker. Varje system har sina utmaningar/svårigheter: De norska juridiska regelverken innebär att Fylkeskommunen inte får information om vilka individer som får hemsjukvård. Det gör det svårt att säkra att alla som är berättigade får erbjudande om fri tandvård. Ett annat problem är att rättigheten till fri tandvård är kopplad till institutionsboende eller hemsjukvård och inte den enskilde individens behov av vård. I Finland har äldretandvård låg politisk prioritet. Även om de äldre vuxna sedan 2002 har varit berättigade till offentliga tandvårdstjänster eller subventionerad bastandvård i privat regi, har hälsocentralerna inte resurser att erbjuda dem regelbunden vård. Protetiska behandlingar utförs endast i begränsad omfattning inom den offentliga tandvården och patienterna hänvisas till tandteknikerna. För att få behandling där, måste man dra ut alla tänder. Den nationella sjukförsäkringen har inte heller ersatt protetik, som är viktigt för de äldre. Därtill har begränsningar genomförts i den nationella sjukförsäkringen under senare år. Stödet för bastandvård var tidigare ca 30 % men har från och med 2016 halverats. Inom offentlig tandvård saknas tandvårdspersonal och den personal som finns har ofta sin kompetens mest inriktad på barn- och ungdomstandvård. En omfattande hälso- och sjukvårdsreform planeras. Målsättningen är att skapa en ny nivå med större enheter som ansvarar för hälso- och sjukvård, inklusive tandvård, än den kommunala nivå som finns idag. Hur det nya systemet skall finansieras är dock fortfarande oklart. I Sverige har äldres munhälsa på senare år uppmärksammats alltmer och inom flera landsting/regioner har det skapats kompetenscentra med fokus på äldretandvård. Det finns ett relativt omfattande ekonomiskt stöd till tandvård för äldre men tyvärr är regelverken för detta stöd så komplicerade att många äldre inte får det stöd som de är berättigade till (26). Medvetenheten bland omvårdnadspersonal om munhälsans betydelse är låg och det finns omfattande behov av kompetensutveckling både hos omvårdnadspersonal och inom hälso- och sjukvården. I Danmark har systemet för omsorgstandvård kritiserats för att många äldre kommer för sent eller inte alls till tandvården. Den Danska Sundhedsstyrelsen har bedömt att målgruppen för omsorgstandvård är ca 60 000 personer. Under 2012 erhöll knappt 24.000 individer omsorgstandvård. Omsorgstandvården har också kritiserats för att de äldre inte får odontologiskt korrekt och permanent behandling. Allt fler äldre behåller egna tänder vilket innebär att behandling med mobil utrustning i |

159 |


VIDENSKAB & KLINIK | Oversigtsartikel

det egna hemmet med dåliga ljus- och hygienförhållanden har svårt att uppfylla alla kvalitetskrav. Kritiken har medfört att ministeriet för prevention och hälsa 2013 genomförde en utredning av omsorgstandvården. Resultatet av denna utredning satte fokus på en rad problem (27). Utredningens rapport konkluderar att täckningsgraden för omsorgstandvården är låg och att kommunerna inte är proaktiva i den utsträckning som krävs. Rapporten pekar också på att de äldre som förväntas själva uppsöka omsorgstandvården, inte klarar detta och att det saknas möjlighet för tandläkare och andra vårdaktörer att remittera till omsorgstandvård. Vidare konstaterar utredningen att det förändrade sjukdomsmönstret bland dem som söker omsorgstandvård kräver förändringar i regelverken samt att tandvård med mobil utrustning i eget boende innebär stora utmaningar i förhållande till bla behandlingskvalitet. I rapporten ges en rad olika rekommendationer inklusive att hälsofrämjande och förebyggande arbete bör prioriteras samt att munhälsan hos patienter inom omsorgstandvården bör dokumenteras för planläggning och utvärdering. Baserat på ministeriets rekommendationer genomförs nu en rad åtgärder för att förbättra omsorgstandvården i Danmark.

av stöd och hjälp, nästa stadium kallas den sköra perioden då individen successivt behöver allt mer hjälp att klara den dagliga tillvaron. Det sista stadiet är den beroende perioden då den äldre behöver stöd och hjälp större delen av dygnet (28). Det är väl känt att en tidigare regelbunden kontakt med tandvården ofta förloras under den sköra perioden (29). Det är en stor utmaning för de nordiska länderna att säkra tandvårdskontakten för de sköra äldre. Det finns många frågor att beakta. Görs en prognosbedömning vid terapiplaneringen av den oberoende äldre patienten med hänsyn taget till sannolika tilltagande funktionshinder? Vill tandläkarna behandla tidskrävande patienter inom vinstdrivande vårdsystem? Den äldre generationen är inte heller van vid att ställa krav på samma sätt som de yngre. Det behövs eldsjälar som lyfter upp frågan i undervisningen, till yrkeskåren, övriga hälsovårdsyrken, patientföreningar, tandvårdschefer och politiker. Alla länder har på något sätt redan uppmärksammat gruppen av institutionsbundna äldre och de som har hemsjukvård, även om vi inte vet så mycket om vårdkvaliteten. I Sverige har man kommit längst med uppsökande vård och ekonomiska subventioner. Kanske behöver man flytta resurser från andra verksamheter och en del av vården måste kanske betraktas som sjukvård för att undvika ”katastrofer”.

Avslutande kommentarer Den senare delen i livet beskrivs ofta i tre olika stadier som de flesta passerar. Det första stadiet kännetecknas av oberoende

Tack Vi vill tacka Fylkestandläkare och alla andra, som gett oss värdefull information till denna artikel.

ABSTRACT (ENGLISH) Geriatric dentistry – a Nordic perspective on education, organisation and economics Geriatric dentistry is a young discipline. It has developed in respond to the increase in the older sections of the dentate geriatric population, and with it consequently also the need of special knowledge and skills to take care of the elderly’s oral health. The discipline has not yet been established within the dental profession’s educational or organisational systems, nor have the economics of this aspect of the demography been worked out. Even within countries education varies between universities and

the organisation and funding of geriatric dentistry between different regions. The target group of elders is an increasing proportion of society and dental patients, and the article focuses on the most relevant societal odontological aspects of the dicipline. Elders are a heterogeneous group that comprises healthy adults through to dependent residents in nursing homes.This presents many challenges and not just in respect of theoretical knowledge and clinical skills. To secure a good oral health throughout life effective care systems and financial support are also neccessary.

Litteratur 1. Osterberg T1, Carlsson GE, Sundh V et al. Number of teeth--a predictor of mortality in the elderly? A population study in three Nordic localities. Acta Odontol Scand 2007;65:335-40. 2. Norderyd O, Koch G, Papias A et al. Oral health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden during 40 years (1973-

|

160 |

2013). II. Review of clinical and radiographic findings. Swed Dent J 2015;39:69-86. 3. Suominen-Taipale L, Nordblad A, Vehkalahti M et al, eds. Oral health in the Finnish adult population. Health 2000 survey. In: Publications of the National Public Health Institute (KTL). Helsinki: Hakapaino Oy, 2008;

B25. 4. Suominen L, Vehkalahti M, Knuuttila M. Suunterveys. In: Koskinen S, Lundqvist A, Ristiluoma N, eds. Terveys, toimintakyky ja hyvinvointi Suomessa 2011. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL), Raportti 2012;68:181-3. Tilgængelig fra: URL: http://www.julkari.fi/ bitstream/handle/10024/90832/

R a p 0 6 8 _ 2 012 _ n e t t i . p d f ? sequence=1 5. Petersen PE, Ekholm O, Jürgensen N. Overvågning af voksenbefolkningens tandstatus og tandlægebesøg i Danmark - situationen i 2005 og udviklingen siden 1987. Tandlægebladet 2010;114:480-91. 6. Orofacial medicin. Utbilding

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Gerodonti – ett nordisk perspektiv | VIDENSKAB & KLINIK

på ST-nivå Orofacial Medicin. Tilgængelig fra: URL: http:// www.st-orofacial.dinstudio.se/ filearea_7.html 7. Mehl AE, Ellingsen ØG, Kjeksrud J et al. Oral healthcare education of future nursing personnel and auxiliary nurses. Gerodontology 2016;33:233-9. 8. Andersson P, Hallberg IR, Renvert S. Inter-rater reliability of an oral assessment guide for elderly patients residing in a rehabilitation ward. Spec Care Dentist 2002;22:181-6. 9. Edvinsson J, Rahm M, Trinks A et al. Senior alert: a quality registry to support a standardized, structured, and systematic preventive care process for older adults. Qual Manag Health Care 2015;24:96-101. 10. Nielsen J, ed. Sosu – Trin 1. 2nd ed. København: Munksgaard, 2016:415-19. 11. HELSE- OG OMSORGSDEPARTEMENTET. Lov om tannhelsetjenesten (tannhelsetjenesteloven). Helse- og omsorgsdepartementet. Norge, 1984.

12. SOCIALDEPAREMENTET. Tandvårdslag, Socialdepartementet. Sverige, 1985;SFS 2014:823. 13. SUNDHEDSSTYRELSEN. Nationale kliniske retningslinjer for fastlæggelse af intervaller mellem diagnostiske undersøgelser i tandplejen. Sundhedsstyrelsen, 2013. 14. SUNDHEDSSTYRELSEN. Omfanget af og kravene til den kommunale og regionale tandpleje – vejledning. Sundhedsstyrelsen, 2006. 15. Widström E, Agustsdottir H, Byrkjeflot LI et al. Systems for provision of oral health care in the Nordic countries. Tandlægebladet 2015;119:702-11. 16. Slack-Smith lM, Hearn l, Wilson df ET AL. Geriatric dentistry, teaching and future directions. Aust Dent J 2015; 60:(1 Supp):125-30. 17. MacEntee MI. The educational challenge of dental geriatrics. J Dent Educ 2010;74:13-9. 18. Wolff MS, Schenkel AB, Allen KL. Delivering the evidence – skill mix and education for elder care.

Gerodontology 2014;31 (Supp 1):60-6. 19. Dounis G, Ditmyer MM, McClain MA et al. Preparing the dental workforce for oral disease in an ageing population. J Dent Educ 2010;74:1086-94. 20. Ettinger RL. A 30-year review of a geriatric dentistry teaching programme. Gerodontology 2012;29:1252- 60. 21. Wårdh I, Jonsson M, Wikstrom M. Attitudes to and knowledge about oral health care among nursing home personnel – an area in need of improvements. Gerodontology 2012;29:787-92. 22. Samson H, Berven L, Strand GV. Long-term effect of an oral healthcare programme on oral hygiene in a nursing home. Eur J Oral Sci 2009;117:575-9. 23. Hede B, Elmelund Poulsen J, Christophersen R et al. Shared Oral Care – evaluering af et mundhygiejneprogrampå fem plejecentre. Tandlægebladet 2014;118:980-87. 24. Low LF, Fletcher J, Goodenough

B et al. A Systematic Review of Interventions to Change Staff Care Practices in Order to Improve Resident Outcomes in Nursing Homes. PLoS ONE 2015;10: e0140711. doi:10.1371/journal. pone.0140711 25. Zenthöfer A, Dieke R, Dieke A et al. Improving oral hygiene in the long-term care of the elderly--a RCT. Community Dent Oral Epidemiol 2013;41:261-8. 26. Tandlösa tandvårdsstöd. Analysplan 2015. Myndigheten för vårdanalys. Sverige. 27. MINISTERIET FOR SUNDHED OG FOREBYGGELSE. Rapport om serviceeftersyn af sundhedslovens krav til indholdet af omsorgstandplejen. Ministeriet for Sundhed og Forebyggelse, 2014. 28. Ettinger RL. Management of elderly patients in the private practice system. Int Dent J 1993;43:29-40. 29. Tronje Hansson L, Gahnberg L, Hägglin C et al. Skör och äldre – vad händer med tänder? FoU i Väst /Gr 2013:4.

Vask kliniktøj med ASKO Alle ASKO Professionel vaskemaskiner kan opfylde SSI’s desinfiktionskrav som beskrevet i Nationale Infektionshygiejniske Retningslinjer (NIR): 1. minimum 60°C i 60 min. såfremt skyllevandet ikke genbruges eller 2. minimum 80°C i mindst 10 min.

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

ASKO.dk/professional

|

161 |


VIDENSKAB & KLINIK | Autoreferat

Cone Beam Computed Tomography før fjernelse af tredjemolar i underkæben Konsekvenser for patienten og socioøkonomiske implikationer. Lars Bo Petersen, tandlæge, Sektion for Oral Radiologi, Institut for Odontologi, Aarhus Universitet

Cone Beam Com­­p uter Tomogra­p hy (CBCT) er en diagnostisk røntgenmetode, der gennem 3-d-billeddannelse muliggør en me­r e omfattende be­ skrivelse af anatomi og patologi af den aktuelle region sammenlignet med konventionelle 2-d intraorale og panoramiske optagelser. Før fjernelse af tredjemolar i underkæben kunne det tænkes, at denne undersøgelsesmetode ville kunne forebygge skader på nervus alveolaris inferior, som ofte ligger i tæt kontakt til rodkomplekset, ligesom en reduktion i generel postoperativ morbiditet teoretisk kunne formodes. Der forelå ved projektets start ingen troværdig evidens angående disse antagelser. Eventuelle fordele skulle i givet fald sammenholdes med de ressourcer og den forøgede strålingsmængde, som CBCT afstedkommer.

hvis CBCT skulle blive lege artis undersøgelsesmetode forud for den operative fjernelse. 17 repræsentative klinikker i Danmarks fem regioner blev besøgt, og antallet af patienter samt antallet af operative fjernelser af tredjemolar i underkæben blev registreret. På baggrund af disse data kunne det beregnes, at der i Danmark operativt fjernes ca. 37.000 underkæbevisdomstænder årligt. Hvis CBCT skulle blive rutineundersøgelse før disse indgreb, ville de årlige omkostninger målt sundhedsøkonomisk være DKK 49.700.000 årligt. Der ville forekomme et ekstra strålingsrelateret dødsfald hvert andet år.

Undersøgelse I Formålet med undersøgelsen var at undersøge ressourceforbruget ved anvendelse af CBCT før fjernelse af underkæbens tredjemolar sammenlignet med ressourceforbruget ved en konventionel panoramaoptagelse. Derudover var formålet at undersøge forskelle i generel morbiditet (smerte, blødninger, medicinforbrug, sygedage, henvisning af komplikationer) vurderet ud fra ressourceforbruget. En dobbeltblind randomiseret undersøgelse med to grupper (CBCT-/panoramagruppe) blev analyseret med henblik på ressourceforbrug præ-, per- og postoperativt i forbindelse med fjernelse af tredjemolar i underkæben. Ved brug af sundhedsøkonomiske parametre fandt undersøgelsen, at en CBCT-scanning medførte 4-5 gange så højt et ressourceforbrug som en panoramaoptagelse. I absolutte monetære enheder kostede en CBCT-scanning DKK 1.388, mens en panoramaoptagelse kunne kalkuleres til DKK 369. Der var ingen forskel i generel morbiditet mellem de to grupper.

Afhandlingen og delarbejder Afhandlingen med titlen: ”Cone Beam Computed Tomography before surgical removal of the mandibular third molar. Patient outcome and societal implications” omfatter 84 sider og bygger på følgende tre artikler: I. Petersen LB, Olsen KR, Christensen J et al. Image and surgery-related costs comparing cone beam CT and panoramic imaging before removal of impacted mandibular third molars. Dentomaxillofac Radiol 2014;43:20140001. II. Petersen LB, Olsen KR, Matzen LH et al. Economic and health implications of routine CBCT examination before surgical removal of the mandibular third molar in the Danish population. Dentomaxillofac Radiol 2015;44:20140406. III. Petersen LB, Vaeth M, Wenzel A. Neurosensoric disturbances after surgical removal of the mandibular third molar based on either panoramic imaging or cone beam CT scanning: A randomized controlled trial (RCT). Dentomaxillofac Radiol 2016;45:20150224.

Undersøgelse II Formålet med undersøgelsen var at beregne antallet af fjernede tredjemolarer i underkæben i Danmark samt på denne baggrund at vurdere de økonomiske og strålingsbetingede konsekvenser, |

162 |

Undersøgelse III Formålet med undersøgelsen var at sammenligne forekomsten af neurosensoriske forstyrrelser i nervus alveolaris inferior ved operativ fjernelse af underkæbevisdomstænder baseret på enten

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Ph.d.-afhandling | VIDENSKAB & KLINIK

CBCT-scanning eller panoramaoptagelse. I en dobbeltblind randomiseret kontrolleret undersøgelse blev forekomsten af neurosensoriske forstyrrelser sammenlignet mellem en CBCT-gruppe og en panorama-gruppe. De neurosensoriske forstyrrelser blev registreret på baggrund af patientbaserede VAS-angivelser (viAARHUS UNIVERSITY UNIVERSITY AU AUAARHUS sual analogue scale) samt tryktest med Semmes-Weinsteinfibre (kalibrerede nylonfibre, som trykker med et bestemt gramtal). I HEALTH HEALTH

CBCT-gruppen blev der fundet 21 neurosensoriske forstyrrelser i nervus alveolaris inferior, og i panoramagruppen blev der fundet 13. Der var ingen statistisk signifikant forskel i forekomsten af forstyrrelser mellem de to grupper. En sensitivitetsanalyse bekræftede dette fund. Overordnet giver brugen af CBCT præoperativt ingen reduktion i forekomsten af neurosensoriske forstyrrelser efter operativ fjernelse af tredjemolar i underkæben.

AARHUS UNIVERSITY AU Cone Cone Beam BeamComputed ComputedTomography Tomographybefore beforeForsvar HEALTH

Den afsluttende forelæsning ”Cone Beam Computed Tomography

surgical surgicalremoval removalofofthe themandibular mandibularthird thirdmolar molar (CBCT) før fjernelse af tredjemolar i underkæben. Konsekvenser for Patient Patientoutcome outcomeand andsocietal societalimplications implications

patienten og socioøkonomiske implikationer” fandt sted 1. april 2016 på Institut for Odontologi, Aarhus Universitet. PhD PhD Thesis Thesis before Cone Beam Computed Tomography Lars Lars BoBo Petersen Petersen Bedømmelsesudvalget bestod af: professor, odont.dr. Christina surgical removal of the mandibular third molar Lindh, Malmö Högskola, Odontologiska Fakulteten, Sverige, profesPatient outcome and societal implications sor, odont.dr., ph.d. Keith Horner, University of Manchester, Faculty PhD Thesis Lars Bo Petersen of Life Sciences, England, professor, ph.d. Sven Erik Nørholt, Aarhus Universitets­hospital (formand). Vejledere for projektet var professor, dr.odont., lic.odont. Ann Wenzel (hovedvejleder), Sektion for Oral Radiologi, Institut for Odontologi, Aarhus Universitet, lektor, ph.d. Kim Rose Olsen, Institut for Virksomhedsledelse og Økonomi, Syddansk Universitet, tandlæge, ph.d. Jennifer Christensen, Sektion for Oral Radiologi, Institut for Odontologi, Aarhus Universitet, professor, ph.d. Michael Væth, Institut for Folkesundhed og Biostatistik, Aarhus Universitet. Undersøgelserne var støttet af FORSKU samt Trygfonden. Department Department of Dentistry of Dentistry Et eksemplar af afhandlingen kan rekvireres ved henvendelse til Health Health Aarhus Aarhus University University forfatteren: lp@colosseumklinikken.dk 2016 2016 Department of Dentistry Health Aarhus University 2016

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

|

163 |


SAMFUND & ARBEJDSLIV

Holstebro Kommune 227.500 kr.

Skive Kommune

Viborg Kommune 542.333 kr.

2.082.325 kr.

Silkeborg Kommune 724.400 kr.

Horsens Kommune 2.082.325 kr.

Vejle Kommune 410.750 kr.

Livskvalitet Tandlægeforeningen sætter i øjeblikket fokus på oral sundheds betydning for livskvaliteten. Med indsatsen ønsker man at undersøge og oplyse, hvordan oral sundhed påvirker livskvaliteten.

| 164 |

Svendborg Kommune 2.082.325 kr.

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


SAMFUND & ARBEJDSLIV

Når nye tænder er vejen tilbage til livet Tekst Gitte Almer Foto Cathrine Ertmann Grafik Julie Asmussen

Helsingør Kommune 600.250 kr.

T

Projekterne er støttet af Sundheds- og Forebyggelsesministeriet som en del af satspuljemidlerne i 2012-2015, hvor der blev sat 16 mio. kr. af til tandpleje til særligt socialt udsatte.

Ballerup Kommune 2.082.325 kr.

Greve

Frederiksberg Kommune

Kommune 2.026.917 kr.

Vordingborg Kommune 1.362.000 kr.

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

Tænder spiller en central rolle for livskvaliteten og evnen til at indgå på arbejdsmarkedet og i sociale relationer. Det viser erfaringerne fra tre kommuner, der gennem flerårige projekter har tilbudt gratis tandpleje til særligt socialt udsatte borgere.

1.776.550 kr.

I alt 12 kommuner har fået midler fra puljen. Tandlægebladet har talt med den kommunale tandpleje i Skive, Svendborg og Vordingborg.



≥ | 165 |


SAMFUND & ARBEJDSLIV

Tandpleje giver socialt udsatte et markant løft i livskvaliteten Sunde tænder er afgørende for socialt udsattes trivsel og kan være en løftestang til et nyt liv. Det viser erfaringerne fra tre kommuner, hvor tandplejen har tilbudt særligt udsatte borgere tandpleje over en flerårig periode.

T

andbehandling til særligt socialt udsatte har en overraskende stor effekt. Det er den samstemmende konklusion fra tandplejen i Skive, Svendborg og Vordingborg, der gennem flerårige projekter har tilbudt gratis tandpleje til særligt socialt udsatte borgere. I alt 275 borgere har deltaget i de tre projekter, og livskvaliteten hos deltagerne er steget markant efter endt behandling. Endda i en grad, at selv de involverede tandlæger er overraskede. – Alle tandlæger ved, hvor vigtige tænderne er for tyggefunktion, fordøjelse og for udseendet, men jeg er overrasket over, hvor stor betydning det har vist sig, at det egentlig har for livskvaliteten og følelsen af stigmatisering, fortæller Lene Maare, overtandlæge i Vordingborg Kommune. Netop i Vordingborg har resultaterne givet genlyd, fordi halvdelen af de tidligere stofmisbrugere, der startede i projektet, i dag har kvittet kontanthjælpen og er blevet helt eller delvist selvforsørgende, fordi de har fået job eller er kommet i uddannelse.

| 166 |

Ifølge Lene Maare viser resultaterne, at sunde tænder er en vigtig forudsætning for at kunne komme ind på uddannelses- og arbejdsmarkedet, og hun mener, der mangler en erkendelse af det. – Projektet signalerer, at det er en god idé at tænke tandbehandling ind i rehabiliteringen af tidligere stofmisbrugere, og timingsmæssigt bør der sættes ind tidligere. Det vil gavne både borgernes muligheder og også kommunens økonomi, mener overtandlægen.

Jeg tog smertestillene hele tiden – og 30 bajere BORGER, SVENDBORG-PROJEKTET

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


SAMFUND & ARBEJDSLIV

Vordingborg

Skive

Svendborg

Halvdelen er kommet ud af kontanthjælp

Drastisk forbedring af livskvaliteten

Deltagelsesprocent på 90 %

Hvem: En gruppe tidligere misbrugere, primært stofmisbrugere, med vurderet arbejdsmarkedspotentiale.

Hvem: Borgerne blev rekrutteret fra tre forskellige tilbud for henholdsvis alkoholmisbrugere, stofmisbrugere og ledige ikke-arbejdsmarkedsparate kontanthjælpsmodtagere.

Hvem: Borgerne blev rekrutteret fra tre forskellige steder: Et behandlingscenter for fortrinsvis misbrugere, et forsorgscenter for hjemløse samt et værested for socialt udsatte.

Hvor mange: I alt 49 borgere deltog i projektet, og 80 % gennemførte behandlingsforløbene. Resultat: Over halvdelen af de borgere, der startede i projektet, er kommet ud af kontanthjælp og er blevet helt eller delvist selvforsørgende via arbejde eller uddannelse. Borgerne viste stor stabilitet og evne til at fastholde mål og planer for tandbehandlingerne. Derfor forventer tandplejen, at der er gode langtidsudsigter for resultaterne. Hvad nu? Projektet er afsluttet, og det er ved at blive undersøgt, om det er muligt at finde midler i kommunen, så tandplejen kan fortsætte med at behandle målgruppen.

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

Hvor mange: 101 borgere modtog behandling. I alt 53 %, eller 64 personer, afsluttede behandlingen. Resultat: 76 % af borgerne, der afsluttede behandlingen, havde efter endt behandling en oral livskvalitet, der var sammenlignelig med normalbefolkningen. Mundhygiejnen blev forbedret hos 60 %. Målet om, at 30-50 % kunne sluses over i praksistandplejen, blev langtfra nået. 13 kunne udsluses, men kun to borgere har indtil videre henvendt sig til privatpraktiserende tandlæge for nødbehandling. Hvad nu: Den kommunale tandpleje har fået 320.000 kr. fra kommunen til at fortsætte projektet i 2017 og 2018. Ifølge overtandlægen ser det positivt ud ift., at projektet fortsætter efter 2018.

Hvor mange: 125 borgere blev tilbudt behandling, og heraf gennemførte 100 et eller flere behandlingsforløb. Resultat: Borgernes deltagelse i projektet har haft en markant effekt på deres livskvalitet både hvad angår tyggeog spiseproblemer, men også mht. problemer med selvværd, smerter og det at kunne gennemføre et tandlægebesøg. Mundhygiejnen er forbedret for knap 80 %. En del havde dog problemer med at vænne sig til brug af aftagelige proteser. Hvad nu: Den kommunale tandpleje har fået penge fra kommunen til at fortsætte projektet.

≥ | 167 |


SAMFUND & ARBEJDSLIV

Når store mænd bare gerne vil smile Også i Svendborg er den ansvarlige tandlæge overrasket over effekten af tandplejetilbuddet. – Når store mænd siger, at de glæder sig til at komme hjem og smile til deres mor, så forstår man, hvor stor betydning oral sundhed har. Og det viser gevinsten ved at få gjort noget ved tænderne – det kommer hele vejen rundt om livet. Vi er flere, der er overraskede over, hvor stor effekten har været, siger souschef i Svendborgs kommunale tandpleje, Helle Fabricius Kromann. I Svendborg gennemførte 90 % af de visiterede borgere den planlagte behandling, og borgerne meldte bl.a. om øget selvværd, bedre tyggeevne, fravær af smerter og lyst til at indgå i sociale relationer og arrangementer. – Det er overraskende, at der i dagens Danmark findes borgere, der har så dårlig tandsundhed, at det er ødelæggende for deres livskvalitet. Knap 75 % i vores projekt sagde inden start, at de var flove over deres tænder. Det er tankevækkende, pointerer Helle Fabricius Kromann. Skam fylder meget Overtandlæge i Skive, Rita Kaae, er enig i, at tænderne er et helt centralt element for socialt udsattes trivsel, og en undersøgelse blandt deltagerne i Skive viste faktisk, at skam over tændernes udseende fylder mere end de funktionelle udfordringer som tyggeevne og smerter. – Brugerne oplevede deres tandstatus som meget stigmatiserende, men efter endt behandling oplevede de en væsentlig forbedring af livskvaliteten. Det var især oplevelsen af smertefrihed, deres selvværd og den sociale accept, som var forbedret. Det er rørende, når man møder voksne mennesker, der er lykkelige for, at de nu kan deltage i familiefester, barnedåb osv., fordi de har fået tandbehandlinger, siger overtandlægen i Skive. Med de positive resultater i baghånden er det lykkedes at få midler til at fortsætte projekterne i Skive og Svendborg, der hver har fået en pose penge, der i første omgang gør, at projekterne, om end i en mindre skala, kan fortsætte de næste år. I Vordingborg har man endnu ikke besluttet, hvad der skal ske, men ifølge Lene Maare er det noget, som man er i gang med at undersøge, og hun håber, at projektet kan fortsætte i en eller anden form.

| 168 |

” 

Jeg har fået smilet tilbage

BORGER, SKIVE-PROJEKTET

Man havde problemer med at sidde og smile til folk – man var en bums – jo BORGER, SVENDBORG-PROJEKTET

Jeg lignede en, der havde børstet tænder med en håndgranat BORGER, SVENDBORG-PROJEKTET

” 

Det er mest pga. smerter, og jeg bliver irriteret, og så kommer det altså til at gå ud over mine andre medmennesker BORGER, SVENDBORG-PROJEKTET

” 

Jeg kunne spise ordentligt igen og kan komme op i den vægt, jeg normalt burde ligge på BORGER, SVENDBORG-PROJEKTET

” 

Og måske score en kæreste – det kan man ikke med sorte tænder BORGER, SVENDBORG-PROJEKTET

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


SAMFUND & ARBEJDSLIV

Tværgående samarbejde afgørende De tre tandlæger er enige om, at projekterne har sat en tyk streg under, at der er brug for tilbud til målgruppen. Ikke mindst hvor vigtigt det er, at tilbuddene skal målrettes gruppen for at have en virkning. – Vi gør generelt for lidt for den her målgruppe i Danmark, og mange magter ikke de tilbud, der er som fx paragraf 82a. Det er heller ikke rimeligt, at det ofte afhænger af altruisme, om disse mennesker bliver tilbudt tandbehandling. Det synes jeg ikke, et velfærdssamfund kan være bekendt, fastslår Helle Fabricius Kromann. Erfaringerne fra de tre kommuner viser, at det tætte samarbejde mellem tandplejen og byens sociale institutioner har været afgørende for succesen, men de tre tandlæger peger også på, at den kommunale tandpleje er et oplagt sted til at løfte opgaven. – Vi er vant til at have med børn at gøre, og de kompetencer har vi med fordel kunnet føre med over. Borgerne har følt sig velkomne og respekteret, og der har været tid til målgruppen. Det er nok svært at bruge den samme tid i privat praksis, mener Rita Kaae. Dermed ikke sagt, at borgerne ikke har en fremtid i privat praksis, fastslår hun. Det har blot vist sig som en større udfordring, end man regnede med. I Skive havde man en målsætning om, at 30-50 % skulle videre til privatpraktiserende tandlæger efter endt behandling, men det reelle tal landede på ca. 10 %. Ting tager tid Det er også en svær overgang, pointerer Helle Fabricius Kromann, og hun fastslår, at der er tale om en tung gruppe borgere, hvor ting tager tid. – Vi nåede ikke at sluse borgere ud i praksistandplejen i den treårige periode, vores projekt varede. Men jeg tror og håber på, det kan lade sig gøre for nogle. Vi kan jo se, at mange efter tandbehandlingerne er ved at komme ud af den onde cirkel. De skærer ned på alkoholen, tager på og bliver sundere. Det kan måske også være med til at bryde den negative sociale arv, når forældrene fx får overskud til forældremøder, og de viser, hvad det betyder, når man passer på sine tænder. Vi rykker noget, men det er det lange seje træk.

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

” 

Jeg drikker ikke, og jeg tager mindre medicin BORGER, SVENDBORG-PROJEKTET

” 

Jeg har fandeme fået det dejligt, efter at mine tænder er blevet lavet BORGER, SVENDBORG-PROJEKTET

” 

Jeg må indrømme, at jeg kneb en lille tåre, da jeg gik herfra, da hun havde renset mine tænder BORGER, SVENDBORG-PROJEKTET

” 

Når man søgte arbejde, og man kom ud og kun havde to halve fortænder – så tror de, det er en, der går på værtshus og slås hver weekend, og så får man altså ikke noget arbejde BORGER, SKIVE-PROJEKTET

” 

Man sidder altså ikke sådan og smiler – det giver jo et førstehåndsindtryk – udseendet BORGER, SKIVE-PROJEKTET

≥ | 169 |


Skive Kommune 2.082.325 kr.

”Nu kan jeg smile igen. Det er mega godt! Thomas Rønberg, 40 år

M

ine tænder var ikke for pæne. Det kunne min mentor i kommunen godt se. De var nærmest ætset op, og jeg havde kvarte stumper i munden. Det var ham, der fik mig med i projektet. Jeg har taget astmamedicin hele mit liv, og da jeg var barn, var astmamedicinen propfyldt med sødemidler og sukker. Så når jeg kom til tandlægen, havde jeg altid huller, uanset hvor ofte jeg havde børstet tænder. En gang gav de mig lattergas, og det kunne jeg ikke tåle og kastede op ud over det hele. Da jeg kom to dage senere, gav de mig det igen. Det var ikke en god oplevelse.

Nu kan jeg smile igen. Det er mega godt. Jeg bor i en lille by, hvor man siger dav til hinanden og trækker på smilebåndet. Det gør jeg nu, endda uden at tænke over det. Og at kunne gå ind i Brugsen og sige hej, det er rart. Mine drenge har også lagt mærke til, at jeg smiler mere. De kan se, at far er mere glad og har mere overskud. Jeg mangler en tand, og når drengene er her en weekend, joker de med, at jeg skal have en pirattand ligesom morfar. Han har en guldtand. Jeg gik ned med psykisk stress og en depression, da jeg var 36 år. Jeg kastede håndklædet i ringen og gav op og lod mine tænder være. Lige meget hvad jeg gjorde med dem, så virkede det alligevel ikke. Jeg gik ikke til tandlæge, og det var helt galt til sidst.

rangementer. Jeg sad helst bare foran computeren. Jeg kunne heller ikke spise hårde ting, og når jeg børstede tænder, risikerede jeg bare, der brækkede noget af. Jeg vidste aldrig, hvornår der røg en plombe eller stump ud. I dag kan jeg spise gulerødder og alt muligt andet, og jeg behøver ikke tænke på, om der er noget, der ryger ud. Min lyst til det modsatte køn har ikke været så stor. Men nu har jeg da fået en sød kæreste. Jeg tror, tænderne har betydet meget for min lyst til at komme tæt på et andet menneske. Det var sgu rart, der skete noget med de tænder. Først tænkte jeg, ej tak, det har jeg ikke lyst til. Men jeg vidste jo godt, at der var en del, der skulle laves, og jeg havde ikke selv råd til det. Det tror jeg afskrækker mange. Jeg var lidt spændt, da jeg skulle til tandlæge første gang. Hvem var tandlægen? Heldigvis var det en ung tandlæge, som var meget flink og god til at forklare det hele. De var også rigtig gode til bedøvelse. Det gjorde, at jeg slappede mere af med det hele. Nogle gange var jeg der i lang tid, men hvis jeg havde brug for en pause, skulle jeg bare sige til. Jeg var der nok 7-8 gange, og jeg har fået hevet fem tænder ud, men jeg ærgrer mig lidt over, at jeg ikke nåede at blive færdig – jeg har to tænder, der skal trækkes ud. Jeg kunne godt tænke mig et implantat, men det koster jo spidsen af en jetjager. Men det er faktisk ikke nær så stressende at skulle ud og finde en ny tandlæge, som det var før.

Jeg var meget sammenbidt i ansigtet, og jeg smilede ikke så meget. Jeg holdt mig ligesom lidt ude af rampelyset, og jeg havde ikke lyst til at deltage i ar-

| 170 |

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


LIVSKVALITET. Øget selvværd og en kæreste er to af de ting, som Thomas Rønberg tager med sig, efter han var en del af tandprojektet i Skive kommune.

| 171 |


SAMFUND & ARBEJDSLIV

Klinikejerkonference 2017

Fornuftige Arbejdsforhold

– nu og i fremtiden

| 172 |

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


SAMFUND & ARBEJDSLIV

TID: Lørdag d. 4. februar 2017 STED: Hotel Nyborg Strand DELTAGERE: 330 klinikejere ARRANGØR: Tandlægeforeningen INDLÆG: Tandlægeforeningens formand Freddie Sloth-Lisbjerg, formand for Klinikejerudvalget Torben Schønwaldt, medlem af Regionsrådet i Region Syddanmark Bo Libergren (V), erhvervspsykolog Henrik Leslye, stand-up komiker Jan Gintberg WORKSHOPS: Eftermiddagen stod på workshops om bl.a. journalføring, ledelse og IT-sikkerhed

Svend Ulrich Jensen HUNDESTED

Programmet var godt og varieret "Især Henrik Leslye havde nogle gode pointer. Der var en lille stemning af religiøs vækkelse. En fornemmelse af øget kontrol, mangel på penge og ændrede vilkår. Det var dog godt at få informationerne direkte fra foreningen og en fornemmelse af, hvor vi står som stand, fra Torben og Freddie. Man bliver bestyrket i sit engagement, hvilket også kommer til udtryk i det store fremmøde".

Søren Digebjerg ODENSE

Frygtelig provokerende "Jeg var meget glad for formændenes indledende ord. De var fuldt på linje med mine egne standpunkter. Bo Libergren synes jeg til gengæld var frygtelig provokerende. Han havde ingen forståelse for vores arbejde, og det var virkelig en øjenåbner i, hvor lidt indsigt regionerne har. Til gengæld var foredraget om IT-sikkerhed meget brugbart, og jeg er glad for, at det er kommet på hjemmesiden".

Anders Burgaard ODENSE

Miniseminarerne var det bedste "Jeg har ikke været med før, så jeg blev positivt overrasket. Jeg synes helt sikkert, at de to miniseminarer om henholdsvis IT-sikkerhed og journalskrivning var de bedste. Det om journalskrivning var fint og opløftende med en pragmatisk indgangsvinkel. Jeg synes dog, at det var desillusionerende at lytte til Bo Libergren. Det virker fra regionernes side, som at der ligger en forventning om, at man kan planlægge sygdom". Tekst Sofie Katrine Johansen og Trine Ganer Foto Nils Lund Pedersen

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

| 173 |


SAMFUND & ARBEJDSLIV

dinTANDLÆGE dropper kædeplaner

KÆDERNE KOMMER

Klinikejerne i dinTANDLÆGE har sagt nej til at danne en tandlægekæde. I stedet fortsætter de som selvstændige klinikker i en “forpligtende og demokratisk sammenslutning”. Tekst Anders Klebak, freelancejournalist

Der bliver ingen ny, stor kæde ud af klinikkerne i dinTANDLÆGE. Det har et flertal af klinikejerne besluttet i januar. Det så ellers længe ud til, at de var klar til at sælge en andel af deres klinikker til et fællesejet kædeselskab og invitere eksterne investorer med om bord. Men den model er nu fejet af bordet, fortæller den nyvalgte bestyrelsesformand Torben Lillie, der er klinikejer i Brande. Det er især ønsket om at sikre selvbestemmelsen på klinikken, der har fået ejerne til at afvise udefrakommende investorer. – Vi har diskuteret forskellige modeller hele sidste år. Men de fleste af os er kommet frem til, at vi ikke vil have eksterne kapitalinteresser indblandet, fordi det med tiden vil medføre krav om, hvordan vi skal drive vores klinikker, siger Torben Lillie. Beslutningen splitter medlemsgruppen, hvor et flertal på 27 klinikker har valgt at holde fast i det oprindelige samarbejde, dinTANDLÆGE. De resterende 10-15 klinikker, der har meldt sig ud af samarbejdet, er enten gået i tænkeboks eller har solgt til en tandlægekæde. Torben Lillie kender ikke begrundelserne fra alle de udmeldte, men vurderer, at det for fleres

vedkommende handler om at sælge til en kæde for at undgå problemer ved generationsskifte. Modvægt til investorkæder Bestyrelsesformanden mener, at frygten for at sidde alene tilbage på perronen, mens kæderne buldrer afsted, har været en vægtig årsag til, at ejerne kastede sig ud i overvejelser om at danne en kæde. Den frygt er mere behersket i dag, fortæller han. – Vores konklusion er, at vi står bedre ved at forblive selvstændige, men i en forpligtende og demokratisk sammenslutning. Vores model har bestemt en berettigelse, og vi vil stå som en modvægt til de kapitalkæder, som vokser frem i øjeblikket, siger Torben Lillie. Han erkender dog, at den øgede byrde for tandlæger med retningslinjer, administration, ledelse og IT er et problem, som dinTANDLÆGE er nødt til at forholde sig til. Derfor står sammenslutningen foran en udbygning af det forpligtende samarbejde. Men i en model, hvor det også bliver valgfrit, om den enkelte klinik vil være med på fx fælles markedsføringstiltag og IT. Torben Lillie kan ikke sige, præcis hvordan det fremtidige dinTANDLÆGE kommer til at se ud. Bestyrelsen skal først præsentere sit forslag for medlemmerne om et par måneder. – Nu går vi i gang med at reorganisere os og gøre os klar til fremtidens udfordringer efter et turbulent år. Og når vi er færdige, tror jeg ikke, kapitalkæderne kan tilbyde noget, som vi ikke også kan, siger han.

Når vi er færdige, tror jeg ikke, kapitalkæderne kan tilbyde noget, som vi ikke også kan

TORBEN LILLIE, BESTYRELSESFORMAND, DINTANDLÆGE | 174 |

Læs overvejelserne fra tre medlemmer af dinTANDLÆGE s. 119 TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Helt op til 1 ud af 3 af dine patienter lider af isninger* Således ser den eksponerede dentin ud igennem et mikroskop.

Sensodyne® Repair & Protect giver klinisk bevist langvarig beskyttelse mod dentin-hypersensibilitet**

* Addy M. Int Dent J 2002; 52: 367-375. ** Danner et beskyttende lag på de sårbare områder af tænderne. Børst to gange dagligt for varig beskyttelse mod isninger.

CDK/CHSENO/0048/16 211216

Ved hjælp af NovaMin® teknologi dannes et hydroxyapatit-lignende lag på tændernes eksponerede dentin. Dette lag beskytter de sårbare områder på tænderne og modvirker isninger.


SAMFUND & ARBEJDSLIV

TRYGHEDSORDNINGERNE INFORMERER

Sygedriftstabsforsikring eller Sygeforsikring Erhverv Et vigtigt sikkerhedsnet under din klinik Hvis du ikke har en forsikring, der dækker ved sygdom/ ulykke, kan du som klinikejer komme under pres, når dine udgifter ikke bliver dækket. Tandlægernes Tryghedsordninger tilbyder nu to forsikringer, der på hver sin måde kan sikre dig som klinikejer ved sygdom på klinikken. Målet med forsikringerne er, at klinikkens aktiviteter skal kunne fortsætte og dermed begrænse konsekvenserne ved sygdom/ulykke på klinikken. Den ene forsikring er ”den kendte” Sygedriftstabsforsikring, som tegnes gennem Codan. Den anden forsikring er ”den nye” Sygeforsikring Erhverv, som tilbydes gennem Købstædernes Forsikring. Præmien kan for begge forsikringer fratrækkes som klinikomkostning, og udbetalinger sker til klinikken.

Sygedriftstabsforsikring Hvad dækker Sygedriftstabsforsikringen? Hvis en eller flere af de forsikrede tandlæger eller tandplejere bliver helt eller delvist erhvervsudygtige som følge af en sygdom eller et ulykkestilfælde, erstatter Sygedriftstabsforsikringen den forsikredes omsætningstab. Hvad koster forsikringen? Præmien på Sygedriftstabsforsikringen afhænger af dit valg af dækning, antal forsikrede tandlæger/tandplejere

Præmie i 2017 Pris

| 176 |

1 forsikret

2 eller flere forsikrede tandlæger

100 % dækning 1,065 % af omsætningen

0,852 % af omsætningen

50 % dækning

0,426 % af omsætningen

0,5325 % af omsætningen

og omsætningen på klinikken. Du kan vælge at sikre 100 % eller 50 % af virksomhedens samlede omsætning, med fradrag af teknik- og materialeudgifter og tilskud fra Regionernes Lønnings- og Takstnævn (sygesikringsomsætningen). Hvordan får jeg forsikringen? Vil du have en Sygedriftstabsforsikring til din klinik, skal du udfylde en begæring. Tandlæger og tandplejere, der skal forsikres på policen, skal besvare en helbredserklæring, og lægen skal udfylde en helbredsattest. Du kan bestille et tilbud på Sygedriftstabsforsikringen på tryghedsordningerne.dk. Hvordan får jeg udbetaling fra forsikringen? Erstatningen opgøres som forskellen mellem virksomhedens forventede omsætning og den konstaterede omsætning. Udbetaling fra ordningen sker med udgangspunkt i en konkret tabsopgørelse udarbejdet af forsikringstagers revisor. Erstatningen udbetales, når tabet af omsætning kan opgøres. Der er mulighed for at få en eller flere acontoudbetalinger, afhængigt af sygeperiodens længde og baseret på en foreløbig erstatningsopgørelse.

Sygeforsikring Erhverv Flere klinikejere har efterspurgt en forsikring, der kan dække ved sygdom, er nem at tegne og kan dække andre medarbejdergrupper end tandlæger og tandplejere på klinikken. Derfor har Tryghedsordningerne indgået samarbejde med Købstædernes Forsikring, der tilbyder Sygeforsikring Erhverv til alle medarbejderne på klinikken – uden afgivelse af helbredsoplysninger. Hvad dækker Sygeforsikring Erhverv? Du kan få dækket dine medarbejderes lønudgifter, fratrukket de offentlige sygedagpenge, hvis de bliver syge eller kommer til skade. Som indehaver kan du samtidig

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


SAMFUND & ARBEJDSLIV

få dækket op til 100.000 kr. om måneden af din egen indkomst, hvis du selv bliver syg eller kommer til skade. Hvad koster forsikringen? Forsikringen koster 2,35 % af den valgte forsikringsdækning. Den samlede præmie på forsikringen afhænger derfor af dit valg af dækning og antallet af forsikrede. Hvordan får jeg forsikringen? Det er nemt og hurtigt at blive forsikret. Der kræves nemlig ingen helbredsoplysninger for dig eller dine medarbejdere for at oprette forsikringen. Du skal bare udfylde en begæring. Du kan bestille Sygeforsikring Erhverv direkte på tryghedsordningerne.dk.

Forsikringen dækker ikke kroniske lidelser, men i denne ordning er der dog en særlig fordelagtig dækning i tilfælde af slid- og leddegigt. Kendte lidelser på tegningstidspunktet vil også være dækket, såfremt lidelsen har været behandlings-, symptom- og kontrolfri i 36 måneder forud for skadetidspunktet. Hvordan får jeg udbetaling fra forsikringen? Af policen fremgår den månedlige forsikringssum, du har valgt for den enkelte forsikrede. Efter karensperiodens udløb (tre uger) skal du indsende en lægeerklæring om sygemeldingen og dokumentation for retten til sygedagpenge. Udbetaling vil ske månedsvis, så længe betingelserne for udbetaling er opfyldt.

Dækker forsikringen alle sygdomme? Som udgangspunkt dækker forsikringen alle sygdomme og ulykker opstået/sket i forsikringsperioden.

Oversigt Sygedriftstabsforsikring

Sygeforsikring Erhverv

Hvem kan forsikres

Tandlæger og tandplejere

Alle på klinikken

Maks. forsikringssum

5.000.000 kr. pr. forsikret

Klinikejere: 1.238.952 kr. Medarbejdere: Lønudgift minus offentlige sygedagpenge

Karens ved opstart Karens i øvrigt

3 uger 3 uger

6 måneder 3 uger

Pris

1,065 %/0,852 % af omsætningen (100 % dækning) 0,5325 %/ 0,426 % af omsætningen (50 % dækning)

2,35 % af dækningsbeløb

Helbredsoplysninger

Personlig helbredserklæring Lægeattest

Ingen

Dækning

Tabt omsætning minus teknik og materialeudgifter og sygesikringsomsætning

Den valgte forsikringssum

Krav til udbetaling

Skadesanmeldelse Helbreds- og regnskabsmæssige oplysninger, som selskabet finder nødvendige til dokumentation og beregning af uarbejdsdygtig­ hedens og tabets omfang

Skadesanmeldelse Underskrevet samtykkeerklæring Lægeerklæring udfyldt af egen læge. Dokumentation for, at retten til sygedagpenge er opfyldt

Udbetalingsperiode

12 måneder (- 3 ugers karens)

12 måneder (- 3 ugers karens)

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

| 177 |


SERVICE | Navne

NAVNE Hvis ikke du ønsker din fødselsdag offentliggjort i Tandlægebladet, bedes du venligst kontakte os senest 3 måneder før fødselsdagen. Skulle du senere ønske at få offentliggjort din fødselsdag igen, bedes du ligeledes kontakte os senest 3 måneder før dagen. Spalten redigeres af Tandlægeforeningens medlemsregistrering tlf. 70 25 77 11 eller e-mail medlemsregistrering@tdl.dk

FØDSELSDAGE 15. FEBRUAR 2017 TIL 13. MARTS 2017 30 år Pernille Gottorp Thor, Silkeborg, 19. februar Tine Galle Boye, København SV, 19 februar Xenia Buus Hermann, Hillerød, 27. februar Puk Nikolajsen, Korsør, 3. marts 40 år Emad Ayesh, København S, 18. februar Louise Høgenhaug Krabbe, Holstebro, 5. marts Dorte Rudebeck, Skjern, 9. marts

|

178 |

50 år Camilla Trolle, Holte, 18. februar Peter Røgind, Vedbæk, 24. februar Margrethe Manøe Pedersen, Varde, 26. februar Per Green Toft, Bramming, 1. marts Mia Kronberg Christensen, Haderslev, 1. marts Lene Boldrup Birn, Risskov, 1. marts Line Seiersen, Hørsholm, 2. marts Anette Svane, Risskov, 5. marts 60 år Birger Mølgaard Nielsen, Ålsgårde, 15. februar Marianne Herschend, Helsinge, 21. februar Anneli Paludan, Aalborg, 21. februar Bo Lisbjerg, Almind, 24. februar Kim Rud Ekstrand, Helsingør, 25. februar Birgit Hagen Ernst, Højbjerg, 2. marts Peter Andersen, Randers, 2. marts Linda Kjeldsen-Valentien, Stuttgart, 7. marts Birgitte Leth-Møller , Vodskov, 12. marts Niels Gregersen, Birkerød, 13. marts

70 år Søren Grubbe Hansen, Hørsholm, 6. marts Clement Clementsen, Hellebæk, 9. marts 75 år Hannah Andersen, Slangerup, 22. februar 80 år Bent Christian Wollnik, Greve, 9. marts 85 år Tove Badsberg Lysklætt, Asker, 19. februar

DØDSFALD Ole Heintselmann, født 1943, kandidat år 1972 Niels Hugo Hagelskjær, født 1932, kandidat år 1958

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Navne | SERVICE

Klinisk professor i kæbekirurgi til Sydvestjysk Sygehus Else Marie Pinholt er tiltrådt stillingen som klinisk professor ved Syddansk Universitet, Institut for Regional Sundhedsforskning (IRS), samt ved Forskningscentret ved Sydvestjysk Sygehus allokeret til Kæbekirurgisk Afdeling. Else Marie Pinholt har ansvar for afdelingens forskning, skal medvirke til fagområdets udvikling med udgangspunkt i afdelingens aktiviteter, bidrage til rekruttering, tiltrække fonding og udøve vejledning af ansatte, videreuddannelsessøgende og ph.d.-studerende. Else Marie Pinholt holdt tiltrædelsesforelæsning på Syddansk Universitet den 11. januar 2017 med titlen ”Clinical & experimental Imaging within the head and neck Region” .

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

Like us! Følg Tandlægebladet på Facebook og få nyhederne først

|

179 |


SERVICE | Tandlægeforeningens kollegahjælp

KOLLEGAHJÆLP Gratis og anonym formidling af hjælp til medlemmer i krise.

Peter Boch

KREDS 4

Stadionvej 32

Kristina Hansen

6510 Gram

VED ALKOHOL- OG MISBRUGSPROBLEMER

Rosengårdcentret, Rød Gade

Tlf. 74 82 12 12

Alkolog

KREDS 1

5220 Odense SØ

E-mail: pboch@grambynet.dk

Birgit Juul Nielsen

Dan Altmann

Tlf. 66 15 80 35

Arnesvej 1

Tlf. 40 28 92 85 Helle Gamst Skov

2700 Brønshøj

Flemming Tolbod

Torvet 3

Tlf. 38 28 18 35

Torvet 2

6100 Haderslev

VED STEMNINGSLIDELSER

5900 Rudkøbing

Tlf. 74 52 28 02

Erhvervspsykologisk

Tlf. 62 51 19 44 – 62 51 37 02

E-mail: helle@gamst-skov.dk

Rådgivning

Charlotte Groule Frederiksberg Kommunale

v/erhvervspsykolog

Tandpleje

Majken Blom Søefeldt

Sofus Francks Vænge 30-32

KREDS 5

KREDS 7

Tlf. 60 40 72 10

2000 Frederiksberg

Per Ilsøe

Majbritt Jensen

E-mail: mail@blomsoefeldt.dk

Tlf. 38 21 03 00

Klostergade 56

Østerågade 20, 1. th

8000 Århus C

9000 Aalborg

Tlf. 86 12 45 00

Tlf. 98 10 20 86

i Københavns Kommune

Tina El-Dabagh

Ove Elmelund Kaarsbo

Tandklinikken

Tordenskjoldsgade 37, 1. th

Østergade 61

Christianshavns Skole

8200 Århus N

9800 Hjørring

Prinsessegade 45

E-mail: tinaeldabagh@hotmail.com

Tlf. 98 92 08 05

Sidsel Fogh Pedersen Børne- og Ungdomstandplejen

1422 København K E-mail: sfp@ktf.dk

KREDS 6

KREDS 9

Marie Winding

Michael Rasmussen

Lars Rasch

Turpinsvej 2

Gl.Vardevej 191

Nørgaards Allé 11

2605 Brøndby

6715 Esbjerg N

7400 Herning

Tlf. 36 75 48 75

Tlf. 75 13 75 13

Tlf. 97 22 07 00

E-mail: mr.mr.rasmussen@gmail.com

KREDS 2 Thomas Hjort

Pia Graversgaard

TANDLÆGERNES TRYGHEDSORDNINGER

Platanvej 1, Fensmark

Tandplejen i Bredebro

Lena Hedegaard

4684 Holmegaard

Søndergade 11

Susanne Raben

Tlf. 55 54 64 49 – 42 70 05 00

6261 Bredebro

Svanemøllevej 85

Tlf. 74 71 11 33

2900 Hellerup

E-mail: pg@toender.dk

Tlf. 39 46 00 80

KREDS 3 Louise Wilhelmsdal Nørregade 11

TANDLÆGEFORENINGEN

4930 Maribo

Vivian Riel

Tlf. 54 78 03 70

Amaliegade 17 1256 København K Tlf. 70 25 77 11

|

180 |

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Kalender | SERVICE

KALENDER

TANDLÃ&#x2020;GEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

|

181 |


SERVICE | Kalender

KALENDER Sidste frist for indlevering af stof til kalenderen i Tandlægebladet nr. 3 2017: Deadline: 8. marts 2017 Udkommer: 25. marts 2017 Sidste frist for indlevering af stof til kalenderen i Tandlægebladet nr. 4 2017: Deadline: 4. april 2017 Udkommer: 29. april 2017 Yderligere oplysninger kan indhentes hos Tina Andersen, Tandlægebladet, tlf. 33 48 77 33, ta@tdl.dk. Kurser udbudt kommercielt: Pris: kr. 37,00 pr. mm + moms Kurserne faktureres efter hver udgivelse

KURSER UDBUDT AF FORENINGER, SKOLER OG FAGLIGE SELSKABER

2017 MARTS Forårsmøde i den svenske parodontologiforening Dato: 17.3.2017 Tid: 9:00 - 16:00 Sted: Göteborgs Tandläkare-Sällskap Erik Dahlbergsgatan 9, Göteborg “How can collaboration between periodontist and orthodontist improve the prognosis for the degenerated dentition?” Kursusgiver: Professor Birte Melsen Pris: 4500 SEK, inklusiv fortæring i kaffe- og frokostpauser Tilmelding kan ske pr. mail ved henvendelse til Jonas Lindhe, jonas.lindhe@me.com Dansk Selskab for Klinisk Hypnose Basiskursus Diplomuddannelse i Klinisk Hypnose for officielt autoriserede sundhedsprofessionelle Sted: Hotel HUSET, Hindsgavls Allé 2, Middelfart BLOK 1 Basiskursus i klinisk hypnose Modul 1. 17.-18.3.2017. Modul 2. 9.-10.6.2017. Medlemspris modul 1 og 2: 16.000,00 kr. Ikke medlem 19.000,00 kr. Inkl. overnatning og forplejning. Tilmelding på selskabets hjemmeside www.hypnoseselskabet.dk Yderligere information: randiabrahamsen@hotmail.com Tlf. 93 91 89 77

|

182 |

3D imaging in oral surgery and medicine: Indications & limitations Dato: 22.3.2017 Ved Michael M. Bornstein, Clinical Professor in Oral and Maxillofacial Radiology, University of Hong Kong Sted: Vi holder forårets foredrag i Tandlægeforeningen, Amaliegade 17, 1256 Kbh. K

MAJ Hypnos för vårdpersonal - Introduktionskurs for tandplejere Dato:5.-6.5.2017 2 dage kursus for Tandplejere med A-autorisation Teori og praksis i hypnosinduktion. Demonstrationer och övningar. Kompetencer til at öva sig att använda hypnos. Plats: Bantorget 5 Lund, Sverige (200 m från stationen) Avgift: 4500 SEK inkl. moms Arrangør: Svenska Föreningen för Klinisk Hypnos Information på: www.hypnosforeningen.se www.nilsnorrsell.se Generalforsamling efterfulgt af foredrag og middag: Eruptionsafvigelser og rodresorption – hvornår vælger vi kirurgisk behandling? ved Inger Kjær, professor emeritus Dato: 16.5.2017 Sted: Vi holder forårets foredrag i Tandlægeforeningen, Amaliegade 17, 1256 Kbh. K

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Navne | SERVICE

NAVNE

Kasuistiksymposium om

Restorativ behandling af tandslid – forskellige behandlingsprincipper med og uden bidhævning på Tandlægeskolen i København lørdag den 4. marts 2017 kl. 8.45 -15.30 (Antal kursustimer 6)

Målgruppe: Tandlæger Pris: kr. 2500, inklusive let forplejning Symposiet fokuserer på  Non-invasiv behandling med plast – hvilke muligheder er der? v/ overtandlæge Ulla Pallesen  Behandling med protetik – hvilke muligheder er der? v/ professor Klaus Gotfredsen Tilmelding kan foretages på: http://odont.ku.dk/euoi/ Efteruddannelsen Odontologisk Institut

Se i øvrigt på: www.odont.ku.dk/euoi/ for symposiet omkring caries og parodontitis på børn og unge den 18. august 2017

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

|

183 |


SERVICE | Kollegiale henvisninger

KOLLEGIALE HENVISNINGER Henvendelse angående kollegiale henvisninger: Tina Andersen, tlf. 33 48 77 33, e-mail: ta@tdl.dk Pris: kr. 37,25 pr. mm + moms pr. gang. Annoncer tegnes for 12 numre (1 år ad gangen). Der faktureres for et halvt år ad gangen den 1. juni og den 1. december. Tandlægeforeningen påtager sig ikke ansvar for om kolleger, der annoncerer under kollegiale henvisninger, besidder de fornødne kvalifikationer. Annoncering under kollegiale henvisninger er forbeholdt medlemmer af Tandlægeforeningen. : Tandlæger, der lever op til Tandlægeforeningens krav om dokumenteret efteruddannelse

ADIPOSITAS Tandklinikken Ravn Behandling af overvægtige ­patienter op til 350 kg. Patienterne kan køres ind, men skal kunne gå de sidste 4 m til stolen Handicapvenlig parkering og indgang Strøby Egede Center 15 4600 Køge Tlf. 56 26 72 77 www.tandklinikkenravn.dk

BEHANDLINGSCENTRE Colosseumklinikken Herlev Torv 1 2730 Herlev Tlf. 44 94 09 20/Fax 44 94 91 09 herlev@colosseumklinikken.dk www.colosseumklinikken.dk Fulde rekonstruktioner Knoglegenopbygning Bidfunktion Endodonti Enhver form kirurgi, kort ventetid, også på retrograde rodfyldninger. Implantologi Panoramarøntgen

|

184 |

Franklin Læssø Kirsten Læssø Mia Herning Avanceret kirurgi og rekonstruktioner: Thomas Kofod Kirurgi: Tina Noer Hausergaarden Hauser Plads 20, 1127 København K v/Nørreport Station Tlf. 33 15 15 34 info@hausergaarden.dk www.hausergaarden.dk Bidfunktion * Smerter Implantologi * Komplikationer Kirurgi * Knogle-opbygning Endodonti * Protetik Rekonstruktioner * Æstetik John Orloff Dip Imp Dent RCS (Eng) Jens Kristiansen Narkose * Brian Lerche, speciallæge Specialklinik f. tandregulering Harry Fjellvang, Specialtandlæge, ph.d. www.tandregulering.info mail@tandregulering.info Giorgia Thomsen, Keramik, 3Shape Tlf. 29 76 11 80 Morten Rye lab.tek. 3Shape Tlf. 22 94 68 00 morten@ryedental.dk Colosseumklinikken Østergade 1 (ved Kgs. Nytorv) 1100 Kbh. K Tlf. 33 12 24 21/Fax 33 33 99 90 kongensnytorv@colosseumklinikken.dk

www.colosseumklinikken.dk Bidfunktion. Bidrekonstruktion, Cerec3. Implantologi, Invisalign. Knogleopbygning, Kirurgi. Parodontal kirurgi. Beh. af retraktioner. Protetik, Æstetik, Endodonti. Panoramarøntgen. Cone-Beam scanning. LiteWire. Jan F. Thomsen Peter Lindkvist Lennart Jacobsen Birgitte Høgh Solrun Joensen Lars Bo Petersen Kenneth Jordy Ib Sewerin

Evident Tandlægerne www.etand.dk Brøndby tlf. 36 75 01 33 Hellerup tlf. 39 62 66 66 Hørsholm tlf. 45 86 76 96 klinik@etand.dk Implantologi Kirurgi Protetik Kæbeprotetik Behandlingsplanlægning Parodontologi Ortodonti Panoramarøntgen Fuldnarkose Erik Andersen Hanne Bahrt Lars Nygaard Lars Rossel Cathrine Holst Lars Hansen Anne Louise Lund Hanne Schüssler Lene Hansen

Erling Nørgaard Tandlægerne i Viby Centret Viby Centret 20 A 8260 Viby J Tlf. 86 14 63 11 www.bidskinne.dk

Specialklinikken Tandlægeskolen i København Københavns Universitet Nørre Allé 20 2200 København N Hjemmeside: www.odont.ku.dk/specialklinik Henvisning til diagnostik og behandling Inden for følgende fagområder: Endodonti Parodontologi Radiologi Telefonisk henvendelse: Connie Baagøe Områdeleder Tlf. 35 32 66 65 E-mail: odont-specialklinik@sund.ku.dk Skriftlig henvendelse: Henvisningsblanketter på hjemmesiden www.odont.ku.dk/specialklinik

Sjælland

BIDFUNKTION Jylland Birgitte Skadborg Brædstrup Implantat Center Tlf. 75 75 12 36 www.implantatcenter.dk Bidfunktion og oral bid­ rehabilitering

Karin Fejerskov Risskov Tandklinik Dybbølvej 25, 8240 Risskov Tlf. 86 17 83 22 klinik@risskovtand.dk www.risskovtand.dk Bidfunktion, ansigtssmerter og snorken Steen Rosby Frederiks Allé 93 8000 Århus C Tlf. 86 12 15 45 Stationsvej 1, 6880 Tarm Tlf. 97 37 15 15 Behandling af funktionelle lidelser i tyggeorganet

Marianne Holst-Knudsen Engløbet 8 2730 Herlev Tlf.: 44 94 16 16 www.herlevtandlaegerne.dk Per Stylvig Gl. Kongevej 164 1850 Frederiksberg C Tlf. 33 24 85 85

BØRNETANDPLEJE Anne Gro Holst Hansen Kronprinsessegade 46 D 1306 København K Tlf. 33 16 01 01

DENTAL OG MAKSILLOFACIAL RADIOLOGI Aarhus Tandlægeskole CBCT og panorama-undersøgelse Henvisning og prisliste på www.au.dk/tls/for-tandlaeger

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Kollegiale henvisninger | SERVICE

Pernille Egdø SpecialTandlægeCenter ­Gentofte Implantater, knogleopbygning­, amotio, rodresektioner, ­autotransplantationer Panorama (OTP), ­oral medicin Baunegårdsvej 7 L, 2820 Gentofte Tlf: 39 64 65 14 Online henvisning: www.kaebekirurg.dk pernille@kaebekirurg.dk Specialtandlægerne Seedorffs Stræde Panorama, CBCT (3D) og billedbeskrivelse Hanne Hintze, dr.odont. Søren Schou, dr.odont. Hans Hartvig Seedorffs Stræde 3-5, 8000 Aarhus C Tlf. 86 35 00 00 E-mail: klinik@sptand.dk www. sptand.dk  pecialtandklinikken S Sønderjylland CBCT scanning (3D scanning) CBCT kæbeledsoptagelser Også panorama- og kranie­ optagelser. Henvisningsblanket hentes på www.specialtandklinikken.dk Haderslevvej 54, 6200 Aabenraa Tandlægeskolen Afd. for Radiologi Panorama og kranieoptagelser samt Cone-Beam scanning. (spec. implantatbehandling og kæbeled) Henvisningsblanket hentes på http://odont.ku.dk/specialklinik/radiologi/henvisn_rtg/ og faxes eller sendes til afdelingen. Nørre Allé 20, 2200 Kbh. N. Tlf. 35 32 69 05/Fax 35 32 67 73

HJEMMEBEHANDLING HjemmeTandlægen Tandlæge Nadir Handhal m. fl. Telefon 70 27 52 85 info@hjemmetandlaegen.dk www.hjemmetandlaegen.dk

Brædstrup Implantat C ­ enter

IMPLANTATER Fyn Centrum Tandlægerne Odense og Middelfart B. Pade N. Pade Tlf. 66 12 62 26 – 64 40 24 03 Implantater, protetik, kirurgi. www.centrumtandlaegerne.dk Højfyns Tandplejecenter Tlf. 64 47 12 20 Soft & hard tissue grafting E-mail: kontakt@tandcenter.dk www.tandcenter.dk Peter Marker Specialtandlæge Grønnegade 16, 5000 Odense C Tlf. 66 12 60 12 Sinusløft, knogleopbygning www.petermarker.dk Steen Bjergegaard Slotsgade 21, 5000 Odense C Tlf. 66 11 44 33 E-mail: info@klinik21.dk www.klinik21.dk Panoramarøntgen Cone-Beam 3d-scanning

Jylland Aalborg Implantat Center Kirurgi og/eller protetik KIR. v/specialtdl. Thomas Jensen PROT.  Michael Decker Lisbeth Lynderup Mette Løth Munkholm Boulevarden 5, 9000 Aalborg Tlf. 98 13 48 70 www.tandlaegecentret9000.dk E-mail: mail@tandlaegecentret9000.dk Aarhus Implantat Center Klostergade 56, 8000 Aarhus C Tlf. 86 12 45 00 Hermodsvej 22, 8230 Åbyhøj Tlf. 70 22 35 53 www.implantatcentret.dk

 IR. v/spec.tdl. John Jensen K KIR. v/spec.tdl. Martin Dahl KIR. v/spec.tdl. Jens Hartlev PROT Birgitte Skadborg Implantologi, kirurgi, narkose Protetiske rekonstruktioner 3D scanning Tinghuspladsen 6 8740 Brædstrup Tlf. 75 75 12 36 E-mail: tandlaegehuset@ implantatcenter.dk www.implantatcenter.dk Herning Implantat Center Louise Kold &  Simon Kold Bryggergade 10 7400 Herning Tlf. 97 12 03 99 www.herningimplantatcenter.dk Kirurgi og protetik. Mulighed for narkose Horsens Implantatcenter Bent Rønn, Løvenørnsgade 1A 8700 Horsens. Tlf. 75 62 10 70 www.horsensimplantatcenter.dk info@horsensimplantatcenter.dk KOHBERGTANDKLINIK.DK Peter Kohberg Implantatcenter Speciale: immediat implantologi Kirurgi og protetik Jernbanegade 6 6360 Tinglev Tlf. 74 64 20 00 www.Kohbergtandklinik.dk mail@Kohbergtandklinik.dk Kolding Implantat Center Carl-Otto Hedegaard Jens Thorn, spec.tdl., ph.d. Sundhedshuset Jernbanegade 26 6000 Kolding Tlf. 75 50 65 00 www.sundtand.dk Implantatkirurgi og -protetik Lone Nyhuus Nørgaards Alle 11 7400 Herning Tlf. 97 22 07 00 Implantatbaseret protetik Niels Rintza Ådalsparken 27, Sædding 6710 Esbjerg V Tlf. 75 15 51 49/Fax 75 15 51 99 Implantatkirurgi og protetik

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

Puk Bergmann Nørregade 11 6100 Haderslev Tlf. 74 52 22 49 Randers Kirurgi og Implantatcenter Specialtandlægerne Sundhedshuset Dytmærsken 10, 8900 Randers Tlf. 87 10 69 79 www.sundhedshuset.dk Ulrik Holm-Christoffersen Implantater, knogleopbygning. Straumann, Nobel, Ankylos, Dio, Astra. Panorama, CBCT. Narkose Sønder Allé 5, Aarhus C,  Tlf. 86 13 26 36 aarhusimplantater@gmail.com

Sjælland Bagsværd Implantatklinik Henrik Gutte Koch Bagsværd Hovedgade 99, 1. 2880 Bagsværd Tlf. 44 98 34 20 E-mail: tand@gutte.dk www.tandimplant.dk – rimelige kollegiale priser Jørgen Rostgaard Henrik Bruhn Jensen Nørre Søgade 41, 1370 Kbh. K Tlf. 33 15 33 25/Fax 33 15 87 65 www.peblingetand.dk Kæbekirurgisk Klinik Niels Ulrich Hermund, ph.d., kæbekirurg Søren A. C. Krarup, kæbekirurg Jytte Buhl, kæbekirurg Esben Aagaard, kæbekirurg Hovedvagtsgade 8, 3. sal 1103 København K T: 33 12 24 04 W: kkh8.dk Lars Jessen Støden 3, 1., 4000 Roskilde Tlf. 46 35 33 13/Fax 46 32 10 51 Implantatbaseret protetik Niels Gersel Specialtandlæge, dr.odont. København & Roskilde Astra, Straumann, XiVE www.implantat-kirurgi.dk Tlf. 70 22 52 30/Fax 70 22 52 40

|

185 |


SERVICE | Kollegiale henvisninger

Nino Fernandes Obels Gaard, Vestergade 2 1456 København K Tlf. 33 15 48 99 www.tmkkirurgi.dk Astra, Straumann, Nobel, Xive, Camlog, Dio Pernille Egdø SpecialTandlægeCenter ­Gentofte Implantater, knogleopbygning­, amotio, rodresektioner, ­autotransplantationer Panorama (OTP), ­oral medicin Baunegårdsvej 7 L, 2820 Gentofte Tlf: 39 64 65 14 Online henvisning: www.kaebekirurg.dk pernille@kaebekirurg.dk Specialtandlægerne i Bredgade Malene Hallund Lars Pallesen Louise Barnechow Søren Hillerup Bredgade 29, 4. sal 1260 København K Tlf. 78 79 29 29/Fax 78 77 29 29 Online henvisning via www.bredgade.dk eller info@bredgade.dk Specialtandlægerne Ole Schwartz, ph.d. og Thomas Kofod, ph.d. Alt indenfor Tand-, Mundog Kæbekirurgi Alle typer implantater og rekonstruktioner, herunder immediate fuldkæbebroer. Lyngby Implantat Center Lyngby Hovedgade 27, 3 sal 2800 Lyngby Tlf: 45 87 01 90/Fax 45 87 45 01 info@lyngbyimplantatcenter.dk Henvisningsblanket hentes på: www.lyngbyimplantatcenter.dk Torben Jørgensen Vesterbrogade 11 A 1620 København V Tlf. 33 24 73 75 Rekonstruktioner på implantater

KIRURGI Fyn Klinik for Kæbekirurgi Torben Thygesen, ­Kæbekirurg, PhD. Knogleopbygning/Straumann/ Astra/Camlog/Nobel Vestre Stationsvej 15, 5000 Odense C. Tlf.50 65 62 66 Mail:tht@klinik-vs15.dk www.klinik-vs15.dk Peter Marker Specialtandlæge Grønnegade 16, 5000 Odense C Tlf. 66 12 60 12 Mulighed for narkose www.petermarker.dk

Jylland Aalborg Implantat Center v/specialtdl. Thomas Jensen Boulevarden 5 9000 Aalborg Tlf. 98 13 48 70 www.tandlaegecentret9000.dk Aarhus C, Borgporten Thomas Guldborg Store Torv 18, 8000 C Tlf. 86 12 03 05 www.tandborg.dk Straumann/KIR./PRO Bjarne Neumann Specialtandlæge – Aalborg www.tandsyn.dk Tlf. 98 12 19 72 e-mail: b.neumann@stofanet.dk Brædstrup Implantat Center KIR. v/spec.tdl. John Jensen KIR. v/spec.tdl. Martin Dahl KIR. v/spec.tdl. Jens Hartlev Tinghuspladsen 6 8740 Brædstrup Tlf. 75 75 12 36 www.implantatcenter.dk Jens Thorn Specialtandlæge, ph.d. Sundhedshuset, Jernbanegade 26 6000 Kolding Tlf. 75 50 65 00 www.sundtand.dk

|

186 |

Kirurgiklinik – Klinik f. TMK-kirurgi Lone Lenk-Hansen Thomas Urban Hermodsvej 22, 8230 Åbyhøj Tlf. 70 22 35 53 www.kirurgiklinik.dk Lambros Kostopoulos Specialtandlæge Implantatbehandling samt knogleopbygning med membran. Rekonstruktiv knogle- og blødtvævskirurgi. Behandling af periimplantitis Silkeborgvej 297, 8230 Åbyhøj Tlf. 86 15 43 44 Leif Fagernæs Jernbanegade 11 6000 Kolding Tlf. 75 52 16 16 E-mail: leif@tdlfagernaes.dk www.tdlfagernaes.dk Kirurgi Implantater Louise Kold & Simon Kold Bryggergade 10 7400 Herning Tlf. 97 12 03 99 www.tandherning.dk E-mail: post@tandherning.dk Mulighed for narkose Martin Dahl Specialtandlæge Boulevarden 9, 9000 Aalborg Tlf. 98 11 76 16 Implantatbehandling Niels Rintza Ådalsparken 27 6710 Esbjerg V Tlf. 75 15 51 49/Fax 75 15 51 99 Specialtandlægerne Seedorffs Stræde Oral kirurgi og implantater Søren Schou, dr.odont. Hanne Hintze, dr.odont. Hans Hartvig Seedorffs Stræde 3-5, 8000 Aarhus C Tlf. 86 35 00 00 E-mail: klinik@sptand.dk www. sptand.dk Ulrik Holm-Christoffersen Kirurgi, implantater. Mulighed for narkose. Sønder Allé 5, Aarhus C Tlf. 86 13 26 36 aarhusimplantater@gmail.com

Sjælland Bagsværd TandlægeCenter Dagligdagens kirurgi Henrik Gutte Koch & Jens Tang Mærkedahl Amotio, rodresectioner m.v. (Vi bruger retroplast) ”Kort/ingen ventetid” Bagsværd Hovedgade 99, 1 2880 Bagsv. 44 98 34 20 E-mail: tand@gutte.dk Colosseumklinikken Herlev Torv 1 2730 Herlev Tlf. 44 94 09 20/Fax 44 94 91 09 Mulighed for narkose Avanceret kirurgi og rekonstruktioner: Thomas Kofod Kirurgi: Tina Noer Jens Kollat Barfod Jernbanepladsen 10 2800 Lyngby Tlf. 45 87 01 03 E-mail: barfod@tandkir.dk Jonas Becktor Specialtandlæge i Kæbekirurgi Strandvejen 116A, 2900 Hellerup Tlf. 39 40 71 61/Fax 39 40 71 60 www.becktor.dk Klinik for Kirurgi og Ortodonti Kæbekirurgisk Klinik Niels Ulrich Hermund, ph.d., kæbekirurg Søren A. C. Krarup, kæbe­ kirurg Jytte Buhl, kæbekirurg Esben Aagaard, kæbekirurg Hovedvagtsgade 8, 3. sal 1103 København K T: 33 12 24 04 W: kkh8.dk Rodresektioner Cyster og tumorer Slimhindeforandringer Fjernelse af tænder Knoglerekonstruktion Implantater Nervelateralisering Generel anæstesi Tandlæge Lee ApS Vedelsgade 7 A 4180 Sorø Tlf. 57 88 77 55 www.tandlaegelee.dk Mulighed for narkose Avanceret kirurgi: Specialtandlæge Lars Pallesen Kirurgi: Tandlæge Kristian Lee

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Kollegiale henvisninger | SERVICE

Merete Aaboe Specialtandlæge, ph.d. Solrød Center 52 A, Boks 112 2680 Solrød Strand Tlf. 56 16 75 00 TMK-kirurgi og implantatbeh.

Vibe Rud Thomas Foldberg Puggaardsgade 17, st. 1573 København V Tlf. 33 14 83 86/Fax 33 14 11 30 www.endokir.dk

Fyn

Tandlægecentret Svanen v/tandlæge Per Bjørndal Lyngby Hovedgade 27, 4. 2800 Lyngby Tlf. 45 88 96 88/Fax 45 88 91 69 www.svanetand.dk

Centrum Tandlægerne Danmarks Implantatcenter Odense klinikken Tlf.: 66 12 62 26 info@centrumtandlaegerne.dk

Tandlægerne i Carlsro Tårnvej 219 2610 Rødovre Tlf. 36 70 31 67 www.carlsrotand.dk

Middelfart klinikken Tlf.: 64 40 24 03 middelfart@ centrumtandlaegerne.dk www.centrumtandlaegerne.dk

Tandlægerne i Gl. Skovlunde Kildestrædet 108 2740 Skovlunde Tlf. 44 92 01 01 Patienter modtages til alm. tandbehandling, kirurgi og implantatbehandling i narkose. Der er mulighed for at leje sig ind.

Natashia IngemarssonMatzen

Lic.odont., MBA Toftegårds Allé 7 2500 Valby, tlf. 36 17 70 50 Kirurgi, implantater samt ­narkosebeh., søvnapnø og snorken Niels Gersel Specialtandlæge, dr.odont. København & Roskilde Astra, Straumann, XiVE www.implantat-kirurgi.dk Tlf. 70 22 52 30/Fax 70 22 52 40 Nino Fernandes Obels Gaard, Vestergade 2 1456 København K Tlf. 33 15 48 99 www.tmkkirurgi.dk Klinik for Tand-, Mundog Kæbekirurgi Pernille Egdø SpecialTandlægeCenter ­Gentofte Implantater, knogleopbygning­, amotio, rodresektioner, ­autotransplantationer Panorama (OTP), oral medicin Baunegårdsvej 7 L, 2820 Gentofte Tlf: 39 64 65 14 Online henvisning: www.kaebekirurg.dk pernille@kaebekirurg.dk Simon Storgård Jensen Specialtandlæge Falkoner Alle 7 2000 Frederiksberg Tlf. 38 34 01 33 www.tandfalk.dk Oral kirurgi og implantat­ behandling Specialtandlægerne i Bredgade Malene Hallund Lars Pallesen Louise Barnechow Søren Hillerup Bredgade 29, 4. sal 1260 København K Tlf. 78 79 29 29/Fax 78 77 29 29 Online henvisning via www.bredgade.dk eller info@bredgade.dk

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

Merete Aaboe Specialtandlæge, ph.d. Solrød Center 52 A 2680 Solrød Strand Tlf. 56 16 75 00

NARKOSE

Jylland Brædstrup Implantat Center

Tlf. 75 75 12 36 www.implantatcenter.dk L.M. Christensen og F. Sloth Østergade 61 9800 Hjørring Tlf. 98 92 08 05

 ouise Kold & L Simon Kold Bryggergade 10 7400 Herning Tlf. 97 12 03 99 E-mail:post @tandherning.dk Patienter modtages til behandling i narkose. Alm. tandbehandling, kirurgi og implantatbehandling. Centrum Tandlægerne Danmarks Implantatcenter Aarhus klinikken Tlf.: 86 13 26 36 aarhus@centrumtandlaegerne.dk www.centrumtandlaegerne.dk

Sjælland Lone Lange Dronningensgade 48, 1. 1420 København K Tlf. 32 57 00 19

ORTODONTI Fyn Helle Lindtoft Specialtandlæge i ortodonti Østergade 15, 5492 Vissenbjerg Tlf. 88 80 26 66 E-mail: mail@hellelindtoft.dk www.hellelindtoft.dk Ivan Bøgild Lægehuset Linde Allé 16 5690 Tommerup Tlf. 64 76 14 00/Fax 64 76 14 07 E-mail: klinikken@tandlaegerneboegild.dk www.tandlaegerne-boegild.dk Specialtandlæge i ortodonti Specialtandlægerne Fisketorvet ApS Fisketorvet 4-6, 7. 5000 Odense C Tlf. 66 14 33 14 www.tandregulering-odense.dk

Jylland

ODONTOFOBI Maj-Britt Liliendahl Højbro Plads 5, 2. sal 1200 København K Tlf. 33 12 14 38 Rikka Poulsen Hjelmensgade 2 8000 Århus C Tlf. 86 12 88 22 Psykoterapeut MPF www.tandskraek.dk

ORAL HISTOPATOLOGI Oral Patologisk Laboratorium

J. Reibel Blegdamsvej 3 C 2200 København N Tlf. 21 46 16 42 Væv modtages til histologisk diagnostik. Præparatglas m.m. tilsendes på forlangende

Ane Falstie Juul Nørgårds Allé 11, 1. 7400 Herning Tlf. 97 12 59 00 Specialtandlæge i ortodonti Carsten Lemor Brædstrup Implantat Center Tlf. 75 75 12 36 www.implantatcenter.dk Carsten Pallisgaard Boulevarden 5, 9000 Ålborg Tlf. 98 13 48 70 Specialtandlæge i ortodonti Janne Grønhøj Morten G. Laursen Frederiks Allé 93 8000 Århus C Tlf. 86 12 17 66 Specialtandlæger i ortodonti mail@specialtandlaeger.dk Kim Carlsson Jens Kragskov Jyllandsgade 79 C, 1. sal 6700 Esbjerg Tlf. 76 13 14 80 Specialtandlæger i ortodonti

|

187 |


SERVICE | Kollegiale henvisninger

Specialtandlægen Vesterbro 68 7900 Nykøbing M Tlf. 97 72 59 88 Specialtandlæge i ortodonti Lisbeth Nielsen, ph.d. Tandreguleringsklinikken Sct. Ibsgade 33 8800 Viborg Tlf. 86 62 76 88 Specialtandlæge i ortodonti post@tandreguleringsklinikken.dk www.tandreguleringsklinikken.dk Borchorst tandregulering Vesterbro 95, 1. th. 9000 Aalborg Tlf. 98 13 15 00 administration@borchorsttandregulering.dk Specialtandlæge i ortodonti Henvisninger for røntgenoptagelser og CBCT-scanninger på www.borchorsttandregulering. dk/rtg_henvisning.html Specialtandklinikken Sønderjylland CBCT-scanning Ortodonti Specialtandlæge i ortodonti Jan Hanquist Hansen Haderslevvej 54, 6200 Aabenraa Tlf. 73 62 62 62 specialtandklinikken@mail.dk www.specialtandklinikken.dk Søren Povlsen Nørre Boulevard 61 7500 Holstebro Tlf. 97 84 05 88 www.tandregulering.com Specialtandlæge i ortodonti

Sjælland Harry Fjellvang Specialtandlæge, ph.d. Specialklinik for tandregulering Tlf. 33 93 07 23 www.tandregulering.info mail@tandregulering.info Helen Torkashvand Specialtandlæge i ortodonti Indenta Clinic Løngangstræde 37, 1. 1468 København K. Tlf. 33 13 20 40 www.tandretning.com www.indentaclinic.dk E-mail: info@indentaclinic.dk

|

188 |

Karin Binner Becktor Specialtandlæge i ortodonti Strandvejen 116 A, 2900 Hellerup Tlf. 39 40 71 61/Fax 39 40 71 60 www.becktor.dk Klinik for Kirurgi og Ortodonti Lone Møller Specialtandlæge i ortodonti Holte Stationsvej 6, 1. sal, 2840 Holte Tlf. 45 42 16 88 www.holtetandreguleringsklinik.dk Michael Holmqvist Specialtandlæger i ortodonti Rosenborggade 3, 1. 1130 København K Tlf. 33 12 32 12 orto@specialtandlaegerne.dk Søren Wiborg Lauesen Jens Fog Lomholt Specialtandlæger i ortodonti Algade 12, 4000 Roskilde Tlf. 46 36 50 33 www.specialtandlaegerne.com Specialtandlægerne i Bredgade Louise Barnechow Malene Hallund Lars Pallesen Søren Hillerup Ortodontisk behandling af børn og voksne. Facialt og lingualt apparatur. Invisalign. Skeletal forankring. Multidisciplinært samarbejde. Bredgade 29, 4. sal 1260 København K Tlf. 78 79 29 29/Fax 78 77 29 29 Online henvisning via www.bredgade.dk eller info@bredgade.dk Søren Haldager Specialtandlæge i ortodonti Solrød Center 52 A, Box 112 2680 Solrød Strand Tlf. 56 14 76 45­ keepsmiling@tandregulering.dk www.tandregulering.dk Evident Tandlægerne Lene Hansen Specialtandlæge i ortodonti Brøndby: Nygårds Plads 3 B Hellerup: Bernstorffsvej 69 A Tlf. 36 75 01 33 - 39 62 66 66 E-mail: klinik@etand.dk www.etand.dk

PARODONTALBEHANDLING Fyn Lone Sander, ph.d. Mette Rylev, ph.d. Tandlægerne Det Gule Pakhus Havnepladsen 3b 5700 Svendborg Tlf. 62 21 20 09 E-mail: info@tdgp.dk www.tdgp.dk

Marianne Hoffmeyer M.S., Board Certified Perio (USA) Vimmelskaftet 47 (Strøget) 1161 Kbh. K. Tlf. 33 13 66 60 Lars Jessen Støden 3, 1., 4000 Roskilde Tlf. 46 35 33 13/Fax 46 32 10 51 Lone Forner, ph.d. Tanja S. Borch, ph.d. Dronningens Tværgade 41, 2. 1302 København K Tlf. 33 13 71 78 tandlaegerne@dronningens­tvaergade41.dk

Jylland Bjarne Klausen, ph.d., dr.odont. Kongensgade 89 6700 Esbjerg Tlf. 75 12 70 45 E-mail: parodont@esenet.dk www.parodont.dk Brædstrup Implantat Center Lic.odont. Eva Sidelmann Karring Tlf. 75 75 12 36 www.implantatcenter.dk Lone Sander, ph.d. Mette Kjeldsen, ph.d. Mette Rylev, ph.d. Store Torv 6, 3. 8000 Århus C Tlf. 86 12 73 50 http://tdl-storetorv.dk Rikke Wedell Nielsen Tandlægerne Løgstør Bredgade 1 9670 Løgstør Telefon: 98 67 18 55 tandlaegernebredgade1@os.dk Henvisninger modtages for generel parodontitis behandling, parodontitis kirurgi med og uden knogle regeneration, periimplantitis.

Sjælland Jan Bjerg Andersen Kaveh Golestani Mats Christiansen Mikrobiologiske test, kirurgisk laserassisteret parodontalbehandling Gl. Strand 52 1202 København K Tlf. 33 13 42 13 www.justsmile.dk

Colosseumklinikken Østergade 1 (ved Kongens Nytorv) 1100 København K Tlf: 33 12 24 21/Fax: 33 33 99 90 kongensnytorv@colosseumklinikken.dk

www.colosseumklinikken.dk Steen Jørgen Skov, ph.d. Peter Bangs Vej 53 2000 Frederiksberg Tlf. 38 86 18 00 www.teamskov.dk Susanne Dalsgaard Rosenborggade 3 1130 København Tlf. 33 11 39 66 E-mail: klinik@sd-dental.dk www.sd-dental.dk Kirsten Alberg CentrumKlinikken Tinggade 1 4100 Ringsted Tlf.: 57 61 00 86 E-mail: post@centrumklinikken.dk www.centrumklinikken.dk Peter Røgind Frederiksborggade 4, 1360 københavn k, 33 13 10 01 roegind@roegind.dk Tandklinikken Ravn Nørregade 9 og Strøby Egede Center 15 4600 Køge Tlf. 56 65 25 09 – 56 26 72 77 www.tandklinikkenravn.dk

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Kollegiale henvisninger | SERVICE

PROTETIK Fyn Steen Bjergegaard Slotsgade 21 5000 Odense C Tlf. 66 11 44 33 Fast og aftagelig, inkl. implantatforankret protetik

Jylland Lone Nyhuus Nørgaards Alle 11 7400 Herning Tlf. 97 22 07 00 Inkl. attachmentprotetik

Sjælland Torben Jørgensen Vesterbrogade 11 A 1620 København V Tlf. 33 24 73 75 Fast og aftagelig protetik inkl. implantatbehandling

RODBEHANDLING Gitte Bruun Vesterbrogade 37, 2. 1620 København V Tlf. 33 24 79 33 mail@tandlaegerne-bruun.dk

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

Jørgen Buchgreitz M.D. Madsensvej 8 3450 Allerød Tlf. 48 17 24 25  Udelukkende endodonti j.buchgreitz@gmail.com Kenneth Jordy Colosseumklinikken Kongens Nytorv Østergade 1 1100 København K. Tlf. 33 12 24 21 E-mail: kongensnytorv@ colosseumklinikken.dk kj@colosseumklinikken.dk Thomas Harnung M. D. Madsensvej 9, 1. 3450 Allerød www.endo-henvisning.dk Tlf. 48 17 27 16 Ortograd endodonti Otto Schmidt Store Torv 18 8000 Århus C E-mail: info@ottoschmidt.dk www.ottoschmidt.dk Ortograd – og kirurgisk endodonti Sune Demant Pedersen c/o Marianne Holst-Knudsen Engløbet 8, 2730 Herlev Tlf: 44 94 16 16 www.herlevtandlaegerne.dk

Søren Grønlund dinTANDLÆGE Fyrvej Fyrvej 26 6710 Esbjerg V Tlf: 75 15 06 00 rtg@fyrvej.dk www.fyrvej.dk Thomas Hedegaard Storegade 3, 8382 Hinnerup Tlf. 86 98 56 26 E-mail: henvisning@storegade3.dk www.thomas-hedegaard.dk Ortograd og kirurgisk endodonti Tom Lykke Gregersen Perlegade 13 6400 Sønderborg Tlf. 74 42 84 42 www.perletand.dk Kasper Holm-Busk Klinik: Birgitte Emborg Hersegade 7E 4000 Roskilde Tlf. 46 35 12 07 E-mail: info@emborg.nu www.emborg.nu Vitus Jakobsen Tandlægerne Det Gule Pakhus Havnepladsen 3b 5700 Svendborg Tlf. 62 21 20 09 E-mail: info@tdgp.dk www.tdgp.dk

Mads Juul Risskov Tandklinik Dybbølvej 25, 8240 Risskov Tlf. 86 17 83 22 henvisning@risskovtand.dk www.risskovtand.dk Sune Demant Pedersen Amager Tandklinik Amagerbrogade 175, 1. sal 2300 København S Tlf: 32 55 13 00 www.amagertandklinik.dk mail@amagertandklinik.dk

ÆSTETISK TANDPLEJE John Orloff Hausergaarden Æstetik * eget dental lab. Se under behandlingscentre www.hausergaarden.dk Jan F. Thomsen Peter Lindkvist Colosseumklinikken Kongens Nytorv Østergade 1 1100 København K Tlf. 33 12 24 21 E-mail: kongensnytorv@ colosseumklinikken.dk jt@colosseumklinikken.dk pl@colosseumklinikken.dk Nicolai Yde Klinik for æstetik, implantater og rekonstruktion Hovedvagtsgade 4 1103 Kbh. K Tlf. 33 14 62 78 E-mail: klinik@nicolaiyde.dk www.nicolaiyde.dk

|

189 |


”Vi fandt aldrig vores egen...”

Nu har vi fundet 5 ferieboliger – sammen med 20 andre familier ”Vi søgte længe efter vores egen bolig i Italien og Frankrig, uden at finde den helt rigtige løsning til prisen. Med 21-5 har vi fået en langt højere standard 5 forskellige steder i verden – med langt større feriefleksibilitet og intet besvær” Lene Feltmann Espersen Ejer i Ejerforeningen 21-5 DK1

Kunne du også tænke dig at eje 5 skønne ferieboliger sammen med 20 andre familier, så se mere på 21-5.dk eller ring 70 26 11 55


Stillinger | SERVICE

STILLINGSANNONCER Henvendelse angående

Billetmrk.-annoncer:

Ansættelseskontrakter for

Privat ansatte tandlæger har

rubrikannoncer:

Ekspeditionsgebyr kr. 375,-

ansatte tandlæger:

ingen gældende overenskomster,

Tina Andersen, tlf. 33 48 77 33,

+ moms.

Ifølge loven skal du som ansat

men når du bruger Tandlæge-

have en ansættelseskontrakt, der

foreningens standardkontrakter,

Stillingsopslag i udlandet

beskriver alle relevante forhold for

bliver lovens betingelser opfyldt.

modtages ikke under billetmrk.

ansættelsen.

Kontakt altid Tandlægeforeningen,

Stillinger søges kr. 25,75 pr. spaltemm.

Sidste frist for indrykning af

Offentligt ansatte tandlægers

Læs mere om ansættelseskontrak-

Køb og salg kr. 26,75 pr. spaltemm.

rubrikannoncer:

ansættelseskontrakt skal henvise

ter på Tdlnet.dk

Brugtbørsen kr. 22,50 pr. spaltemm.

TB 3 2017: 8/3

til den relevante overenskomst,

Farvetillæg 10 % + moms. Bureaupro-

Udkommer: 25/3

mens lønnen som regel vil fremgå

vision ydes ikke for annoncer indryk-

TB 4 2017: 4/4

af en særskilt lønaftale. Lønaftalen

ket gennem bureau.

Udkommer: 29/4

indgås af Tandlægeforeningen

e-mail: ta@tdl.dk Pris: Stillingsopslag kr. 34,75 pr. spaltemm.

inden du skriver kontrakten under.

efter aftale med dig.

STILLINGER TILBYDES Offentlig ansættelse

TANDPLEJEN I VALLENSBÆK KOMMUNE SØGER PR. 1. MAJ, 2017 TANDLÆGE TIL FULDTIDS STILLING.

Få 50 % i rabat på din jobannonce i Tandlægebladet ved også at indrykke en annonce på dentaljob.dk

Vores dygtige tandlæge og afholdte kollega gennem mange år går på pension og vi søger derfor en ny tandlæge, der kan matche denne cocktail af høj faglighed og godt samarbejde. Vi leder efter én, der kan fortsætte med samme gejst og engagement i at holde tænderne sunde i Vallensbæk, men som også er en rutineret og bredt funderet kliniker og behandler. Erfaring med tandbehandling i generel anæstesi og konsulentbehandling af sociale sager vil være fordelagtige kompetencer. Tandplejen servicerer ca. 3700 børn og 100 voksne patienter fordelt i special- og omsorgstandpleje, og trods den lille størrelse er tandplejen organiseret decentralt, så der arbejdes i tomandsteams på flere klinikker i nogle af ugens dage. Løn og ansættelsesvilkår er efter gældende overenskomst. Yderligere oplysninger kan fås hos klinikchef Gitte Johansen på tlf. 43648120. Ansøgningsfrist er 12. marts, 2017. Der vil blive holdt samtaler 21. marts, 2017 Stillingen søges elektronisk på www.vallensbaek.dk/job

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

|

191 |


SERVICE | Stillinger

OUH er en stor og attraktiv arbejdsplads. Næsten 10.000 medarbejdere behandler patienter fra hele Danmark for sjældne og komplicerede sygdomme og for mere almindelige lidelser. Kvalitet og service over for patienterne, forskning og uddannelse samt udvikling af medarbejderne er kerneopgaver for de to sygehuse.

Uddannelsesstilling Uddannelsesstilling i tand-, mund- og kæbekirurgi i Region Syddanmark, Odense Universitetshospital Ved afdelingen for tand-, mund- og kæbekirurgi, Odense Universitetshospital, er en uddannelsesstilling til specialist i tand-, mund- og kæbekirurgi, ledig til besættelse pr. 1. maj, 2017. Vi tilbyder dig en arbejdsplads med dygtige og motiverede medarbejdere og mange varierede opgaver indenfor det kæbekirurgiske speciale. Vi har fokus på patienten i centrum og dermed høj faglig kvalitet, teknologisk udvikling og forskning. Desuden lægger vi stor vægt på den positive omgangstone i en travl og omskiftelig hverdag. Det forudsættes, at ansøgeren opfylder kriterierne for ansættelse i uddannelsesstillingen, hvilket vil sige mindst 2 års praktisk/klinisk odontologi, herunder 1 års fuldtidsansættelse med voksentandpleje eller anden relevant klinisk virksomhed, som ækvivalerer hermed. Der vil herudover blive lagt vægt på dokumenteret interesse for klinisk orienteret forskning inden for fagområdet, og publikationer eller manuskripter i præparation er en fordel. Dine gode kommunikative evner, samt lysten og viljen til at arbejde i en dynamisk afdeling, hvor patienten sættes først, bidrager positivt til vores arbejdsmiljø.

|

192 |

Stillingen er en 4+1 årig ansættelse, hvor det ene år finder sted på Kæbekirurgisk Afdeling, Sydvestjysk Sygehus, Esbjerg. Stillingen er en vagtbærende fuldtidsstilling hvor du indgår i 4-5 skiftet vagt med tilkald fra hjemmet og mulighed for afspadsering af rådighed. Yderligere oplysninger fås hos: Uddannelsesansvarlig Overtandlæge Esben Aagaard, Odense Universitetshospital, tlf. 6541 3473, mail: esben.aagaard@rsyd.dk eller Ledende Overtandlæge Jens Thorn, Sydvestjysk Sygehus, Esbjerg, tlf. 7918 2141, mail: jens.thorn@rsyd.dk Ansøgninger modtages elektronisk via Region Syddanmarks jobportal, dog senest 24. marts 2014. Ansættelsessamtalerne afvikles onsdag den 29. marts 2017, fra kl 13.30. Alle med de ovenfor nævnte kvalifikationer, uanset etnisk baggrund, opfordres til at søge jobbet.

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Stillinger | SERVICE

STILLINGER TILBYDES Privat ansættelse

ERFAREN TANDLÆGE SØGES TIL TRAVL KLINIK PÅ STRØGET I KØBENHAVN Da vores erfarne tandlæge har valgt at gå på pension, søger vi en dygtig, serviceminded og kompetent tandlæge deltid/fuldtid til minimum 25 timers ansættelse pr. 1. april 2017 eller snarest derefter. Vores klinik er centralt beliggende på Strøget i Køben­ havn, så transport for både patienter og personale gør det nemt.

VI TILBYDER: En spændende travl arbejdsplads, hvor du som tandlæge bliver centralt placeret i klinikteamet. Faglig sparring med klinikkens øvrige tandlæger. Udfordrende behandlinger som kræver lidt ekstra fagligt. Send din ansøgning og dit CV til

Klinikken råder over 3 gode moderne behandlerrum, alt i nyeste digitalt udstyr. I det daglige består teamet af 4 tandlæger, 10 klinik­ assistenter og en klinikassistentelev. Til klinikken søger vi en dygtig og kompetent tandlæge som kan arbejde selvstændigt og har en bred vifte af erfaring.

TANDLÆGECENTER HØJBRO PLADS

PROFIL VI SØGER: Tandlæge med minimum 3 års erfaring i privat praksis Du har en høj faglig standard og kvalitet sættes i højsædet Serviceminded og ønsker faglige udfordringer Deltid­ eller fuldtidsstilling med minimum 25 timer ugentligt Aftagelig / fastprotetik samt kirurgi har din interesse

ghorbanibahar@gmail.com Har du spørgsmål til stillingen, er du velkommen til at kontakte klinikejer på tlf. 33 14 05 90.

Lille Kirkestræde 3, 1072 København K, tlf. (+45) 33 14 05 90

R

NORSK KLINIKK SØKER SPESIALISTER I KJEVEORTOPEDI OG ENDODONTI Vi søker etter tannleger med godkjent spesialistutdannelse i kjeveortopedi (ortodonti) og endodonti til våre klinikker i Norge. Kontakt: Tannlege Per Opsahl e-mail: per.opsahl@nsn.no mobil: +47 975 19 433

HIGH END PRAKSIS SØGER SAMARBEJDSPARTNERE TIL GENERATIONSSKIFTE En veldrevet klinik med godt 2000 aktive patienter. Hurtig overtagelse af den bestemmende indflydelse, men fortsat samarbejde med nuværende ejer. Overtagelse af 260 m2 bolig ugeneret, men i tilknytning til klinikken. Hjælp med finansiering af overtagelsen. Billetmrk. 463 Modtager tandlægebladets redaktion

www.tannhelsesenter.no TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

|

193 |


Behandl patienternes bruksisme – ikke kun symptomerne Måler og reducerer bruksisme

Fordi gode dage starter med gode nætter Book en tid hos en af vores konsulenter for demonstration! Sunstar | Midt- & Nordjylland 25 64 70 76 | Sjælland/Lolland-Falster 21 20 54 45 | København/Nordsjælland 30 30 48 16 |Sydjylland & Fyn 31 32 43 44 | www.GrindCare.dk


Stillinger | SERVICE

QUICKANNONCER Gå ind på Dentaljob.dk og se alle aktive jobopslag

Godt Smil søger tandlæge til Esbjerg

Godt Smil søger tandplejer til Kolding

Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Quick nr. 8421

Klinikassistent søges til tandlægen.dk Rønne på Bornholm Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Quick nr. 8475

Klinik i Hillerød søger tandplejervikariat med mulighed for fastansættelse Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Quick nr. 8476

Quick nr. 8477

Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Quick nr. 8487

Energisk og dygtig tandlæge søges hos Tandlægerne i Viby Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Quick nr. 8488

Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Quick nr. 8489

Erfaren tandplejer søges til Køge centrum

Tandplejer til deltidsstilling på moderne klinik i Horsens Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Godt Smil søger tandplejer til Odense

Assistent til almen praksis 3 dage ugentlig på klinik i Herning

Kvalitetsbevidst tandlæge til Frederikssund Tandcenter Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Quick nr. 8486

Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Quick nr. 8491

Quick nr. 8479 Godt Smil søger tandlæge til Odense

High End praksis søger samarbejdspartnere til generationsskifte Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Quick nr. 8480

Dygtig tandplejer søges til klinik i det centrale Odense Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Quick nr. 8481

Quick nr. 8492

Erfaren Tandplejer søges til klink i Frederiksværk Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Topmotiveret tandlæge med højt humør søges til klinik i Horsens Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Quick nr. 8495

Godt Smil Tandlægerne Viborg søger erfaren klinikassistent Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Quick nr. 8496

Quick nr. 8483 Tandklinikassistent-Vikar i Næstved søges

Erfaren tandlæge søges til travl klinik på strøget i København Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Quick nr. 8497

Quick nr. 8484

|

195 |


SERVICE | Køb og salg

Klinikassistent i hjertet af Silkeborg

Klinik i Holte søger tandplejer

Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Quick nr. 8499

Uddannelsesstilling i tand-, mund- og kæbekirurgi i Region Syddanmark, Odense Universitetshospital Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Quick nr. 8500

Erfaren klinikassistent til deltid pr. 1/3 til klinik i København S. Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Quick nr. 8501

Quick nr. 8506

Erfaren receptionist til PLUS1 Tandlægeklinik i København og Rødovre Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Quick nr. 8507

Training & Application Specialist for Orthodontic Solution Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Quick nr. 8508

Klinik i Gentofte søger klinikassistent

Privatklinikk i Trondheim, Norge søker tannlege i full stilling

Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Quick nr. 8503

Quick nr. 8528

Klinik i Glostrup søger tandlæge til fuldtidsstilling Find mere om stillingen på www.dentaljob.dk

Quick nr. 8504

KØB OG SALG

TANDLÆGEKLINIK SØGES Mindst 2 behandlingsrum. Gerne med køb af immobil. Alt har interesse. Henvendelse skal ske til mail@annesofie.de eller tlf. +49 162 442 6641

|

196 |

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Køb og salg | SERVICE

Dental Consult ApS v/ Ken Kürstein

Klinikformidling

Strandvej 22 • 4220 Korsør • M: 20 20 92 12 kk@DentalConsult.dk • www.DentalConsult.dk

Vores særlige kompetencer er: • Handel med Tandklinikker – Sælgerkartotek (klinikmægler) (potentielle sælgere) – Ejerskifte og Generationskifte • Finansiering af klinikker og udstyr af Tandlægeklinikker www.Kapital-Coach.dk – Køb og Salg af tandklinikker • Forretningsudvikling af tand– Sælgerrådgivning klinikker, ring og hør mere Salgsopstillinger (prospekt) • Rekruttering af tandlæger, – Køberregister (potentielle købere) tandplejere og klinikassistenter

· Klinikdrift - fokus på optimering · Salg af klinik - individuel rådgivning · Køberrådgivning - fra tanke til køb · Livslang sparring · Besøg os på www.klinikformidling.deloitte.dk Mere end 2.000 tandlæger og læger benytter Deloitte i Danmark.

Per Freitag - +45 30 93 47 51 - pfreitag@deloitte.dk

Overvejer du at sælge din klinik til

PLUS1 Tandlægeklinik eller til en tandlægekæde? PLUS1, som er Danmarks eneste 100% tandlægeejede tandlægesammenslutning, søger veldrevne klinikker. Går du med overvejelser om et salg eller søger du et alternativt samarbejde, så kontakt os inden du underskriver et Term Sheet, eksklusivitetsaftale eller tilsvarende. Vi matcher tilbud fra kæder og tilbyder mere fleksible løsninger. Med venlig hilsen Camilla Kirkeby tandlæge og indehaver PLUS1 blev etableret i 2006. Vi har fokus på kvalitet, omsorg for vores patienter og moderne behandlingsmetoder. Læs mere om PLUS1 på www.plus1.dk

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

Kontakt Rune Kirkeby på tlf. 2448 8061 eller mail rk@plus1.dk

|

197 |


SERVICE | Leverandørhenvisninger

LEVERANDØRHENVISNINGER Henvendelse angående

Rubrikannoncerne er delt op i

leverandørhenvisninger:

følgende hovedgrupper:

Michael Jessen hos DG Media på

Advokater • Banker • Dental­

michael.j@dgmedia.dk og

laboratorier • Hygiejne •

tlf. 33 70 76 45

Instrumenter • Klinik- og kontor-

Pris: kr. 20,75+ moms pr. spalte-mm.

inventar • Klinikudstyr • Kompres-

Farvetillæg + 10%.

sorer • Rengøring • Revision •

Standard­annonce kr. 300,- pr. gang.

Service & reparation • Tandpleje-

Der faktureres for et halv år ad gan-

midler • Vikarservice • Øvrige

gen den 1. juni og den 1. december.

holck-andersen & tyge sørensen

niels gade advokat (H)

FLÜGGE Vi skaber smil hver dag

FASTPROTEKTIK • IMPLANTAT LØSNINGER • TRIOS READY Købmagergade 5 · 1150 Kbh. K · Tlf. 33151780 · www.flugge-dental.dk

www.supradent.dk

Lou Advokatfirma att: Adv. Carsten Jensen Østergrave 4, 8900 Randers

HYGIEJNE

Dentalopvaskemaskiner

Tlf. 70 300 500

Safe Sterilization ApS

cj@louadvokatfirma.dk

Strandagervej 27, 4040 Jyllinge

nyhavn 6 ∙ dk ∙ 1051 kBh k tlf: 33 11 93 13 ∙ M: ng@adv-nyhavn.dk

Tlf. 70 23 13 13 • Fax 70 23 12 13

Advokat Mette Neve

Speciale i praksisoverdragelser

KLINIKUDSTYR – INDRETNING – INVENTAR

DENTALLABORATORIER

Fugl Speciallaboratorium ApS Støbte stel Mejsevej 3 Lichtenbergsgade 1 8700 Horsens Tlf. 75 40 62 15 88 80 30 41

Fugl

til rengøring og desinfektion af dentalinstrumenter Projektering, salg og service af opvaskeanlæg

Erhvervsvej 2  2600 Glostrup Tlf. 43 27 11 00  Fax 43 27 15 09 www.miele.dk

MOBIL +45 5074 4173 E-MAIL MNE@TVC.DK

Midtjylland

DENTAL

DENTALLABORATORIE ApS. Nørre Farimagsgade 33, 1.th., 1364 København K. Tlf. 4587 0123

ADVOKATER AdvokAtfirmAet

Storkøbenhavn

Nordjylland Aalborg Dentallaboratorium ApS Vesterbro 72, 9000 Aalborg Tlf. 98 12 53 88

al Perfectio git n Di

Rectus ApS Engtoften 11-13 8260 Viby J. info@rectus.dk www.rectus.dk

Jydekrogen 16 · 2625 Vallensbæk Tlf. +45 2041 5254 · Fax +45 4615 5248 www.planmeca.com

Sjælland Roskilde ­Orto-Teknik Aps Algade 27, 1. sal, 4000 Roskilde

REVISION – ADMINISTRATION

Tlf. 46 32 09 69, Fax 46 32 09 89 www.rot.dk, info@rot.dk

Revision. Skat. Rådgivning. Revision. Skat. Rådgivning.

www.pwc.dk/tandlaege

www.pwc.dk/tandlaege

|

198 |

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2


Leverandørhenvisninger | SERVICE

Revisionscentret for læger og tandlæger

Et stærkt alternativ! Tlf. 87101930 · Fax 86423795 · proloen@proloen.dk · www.proloen.dk

Revisorerne: Minna Hartvig Kaj T. Jensen

Vesterbrogade 69 tv. 1620 København V Tlf. 33 31 17 00 Fax 33 29 72 00 III

SERVICE & REPARATION GOD SERVICE ER ET SPØRGSMÅL OM TRYGHED OG TILLID! Autoriseret service af Heka, Sirona, KaVo og Planmeca Røntgenautorisation Klinikindretning CEREC CAD/CAM-systemer

Fiskers Dental Service A/S Broenge 1-9 · 2635 Ishøj · Tlf. 43611844 www.fiskers-dental.dk

VIKARSERVICE +DEN LILLE TANDFE VIKARBUREAUET FOR KLINIKASSISTENTER OG TANDPLEJERE • Erfarne klinikassistenter og tandplejere • TryB4Hire • Rekruttering • Dækker hele Danmark

Eurocard Tandlæge ann.

Kontakt os på 70 20 40 24 info@denlilletandfe.dk

07/0

Læs mere på: denlilletandfe.dk

Eurocard til reduceret pris Som medlem af Tandlæge foreningen kan du få Eurocard Classic, Eurocard Guld og/eller Eurocard Corporate til en særlig attraktiv pris. Ring til Tandlægeforeningen på 70 25 77 11 og hør mere om tilbudet.

Vikarbureauet for klinikassistenter • Landsdækkende Vikarservice • Nu også for Tandplejere • Lidt billigere • Ring fra kl. 6.00 på tlf. 46 73 30 60

TePe – Dansk Tandprofylakse

www.vikartoteket.dk

Staktoften 8, 1. 2950 Vedbæk Tlf. 33 24 34 13

Eurocard, Park Holst Allé 292 Vej 5, Eurocard, H.J. 2605 Brøndby,www.eurocard.dk www.eurocard.dk 2605 Brøndby,

E-mail: dansk.tandprofylakse@post.uni2.dk www.dansk.tandprofylakse.dk Tandbørster og tandstikkere

TANDPLEJEMIDLER Curaden Scandic ApS Theilgaards Alle 5 4600 Køge Tlf. 70 26 81 70 info@curaden.dk www.curaden.dk

ØVRIGE

DENTAL + LEASING FINANSIERING gninvigdårsesledeL

HINGE Ledelsesrådgivning egniH lidoB røtkerid .mdA

75 79 89 02 54 + .flt Fra kontakt til kontrakt fåhdage un.egnipå h@ b bh@hinge.nu • Telefon +45 20 98 97 57 www.hinge.nu • LinkedIn / Bodil Hinge HINGE har bistået ågE 0528 med A 00fremskaffelse 1 jevjøhstrojH af draagpuriV unet .egstort nih.antal wwwtandlægeklinikker markedets skarpeste finansieringspriser og vilkår. Ring eller send en e-mail, når det gælder investeringer i klinikkens dentale udstyr, indretning og it-systemer.

TANDLÆGEBLADET 2017 | 121 | NR. 2

|

199 |


SAMFUND NY START & ARBEJDSLIV

”Det er sjovt at være en del af en forskningsgruppe ANNE KATRINE DANIELSEN / 23 ÅR Fra stud.odont. på Tandlægeskolen i København til forsker i marginal parodontitis

Har din hverdag ændret sig, efter at du er begyndt at forske? – Jeg er blevet mere fokuseret i min hverdag, da jeg har fået lov at forske på fuldtid. Det betyder også, at jeg har et helt andet skema i løbet af ugen end tidligere. Jeg er for det meste på Afdelingen for Parodontologi på Tandlægeskolen eller i det laboratorium på Rigshospitalet, som vi samarbejder med, og hvor jeg udfører mine forsøg. Omvendt er mit engagement i det almindelige studieliv på Tandlægeskolen blevet mindre under mit skolarstipendium, men det tror jeg kun er indtil, jeg vender tilbage til at være almindelig tandlægestuderende. Er det sjovere at være forsker end studerende? – Ja! Jeg er vild med at forske, og jeg kan godt mærke, at jeg føler mig tilpas i miljøet. Jeg vil anbefale alle at forske, hvis de får mulighed for det. Det er sjovt at være en del af en forskningsgruppe og få vejledning og råd fra nogle dygtige mennesker. Men det er også hårdt, og ens læringskurve er stejl lige fra starten. Hvad driver dig som forsker? – Min primære drivkraft er, at jeg har lyst til at fordybe mig i emnet og lære mere om forskningsverdenen. Jeg synes, det er sjovt at blive udfordret og have intense arbejdsperioder med deadlines. Jeg har også haft nogle gode oplevelser internationalt ved at deltage i to kongresser, hvilket er en stor del af det at forske. Jeg synes, der er noget særligt og betydningsfuldt over at opdage noget nyt og udvide vores forståelse for marginal parodontitis. Vi håber på, at vi på længere sigt kan hjælpe en ret stor gruppe af mennesker, så for mig giver mit arbejde utrolig meget mening.

CV: 2013: Startet på Tandlægeskolen i København 2016-2017: Skolarstipendiat TANDLÆGEBLADET 2017 2017 | 121 | 121 NR. |2NR. 2 TANDLÆGEBLADET

FOTO: LIZETTE KABRÉ

| 200 |

Så jeg behøver vel nærmest ikke at spørge, om det lever op til dine forventninger? – Nej. Mit skolarår har indtil videre oversteget alle forventninger.

TEKST: SOFIE KATRINE JOHANSEN

» Jeg er vild med at forske, og jeg kan godt mærke, at jeg føler mig tilpas i miljøet

Hvordan er det at sparre med andre fagligheder end tandlægefaget? – Jeg ved, at det er et stort privilegium, at mine vejledere gennem deres tætte samarbejde med Rigshospitalets Institut for Inflammationsforskning har sørget for et miljø, hvor jeg kan sparre med andre om inflammation. Det er helt særligt, at vi med udgangspunkt i forskellige inflammatoriske sygdomme kan udveksle erfaringer om vores metoder og resultater. Det er meget inspirerende at høre om noget, som minder om det, jeg sidder med, i en anden kontekst. Vi kan tale om min interesse for B-cellernes betydning for udviklingen af marginal parodontitis på et rigtig højt niveau.


Bundsolid Professionel Personlig

Hos Lån & Spar er der kort vej fra beslutning til handling, individuelle, fleksible løsninger og selvfølgelig renter og vilkår, der er blandt markedets bedste. Vil du investere og udvikle? Eller ønsker du at konsolidere din forretning endnu bedre? Du er lige så tryg og sikker hos Lån & Spar, som dine patienter er hos dig.

Sejr Andreas Jensen Erhvervsdirektør, Lån & Spar

LIS

s

ET ER

Lån & Spar Erhverv er specialiseret i netop din branche, så du som tandlæge får den bedst mulige rådgivning i forhold til at drive en økonomisk sund forretning. Faktisk har vi allerede mange af dine kollegaer på kundelisten.

E SPLæ

L S B mere på .D K

I DIT

Lån & Spar Bank A/S, Højbro Plads 9-11, 1200 København K, Cvr.nr. 13 53 85 30. Forbehold for trykfejl.

Du er en af de bedste i dit fag. Vi er rigtig gode i vores. CIA ER

H V E RV

Vil du høre mere, så ring til os på 3378 2388 og aftal et møde. Du kan også læse mere om Lån & Spar Erhverv på www.lsb.dk


Digital scanning – lær det på to timer

Den digitale udvikling går stærkt - også i dentalbranchen - og det kræver tid at sætte sig ind i nye produkter. Derfor vil vi gerne vise dig dine muligheder. Vi medbringer TRIOS scanner og ”know how”. På et par timer vil du blive sat grundigt ind i de mange muligheder med TRIOSscanneren, og du kan selv prøve at scanne på en af dine patienter for at se kvaliteten.

Bestil dit møde direkte hos vores CAD/CAM eksperter Carsten Rathlou (vest) 27 64 08 94 carsten.rathlou@plandent.dk Sabina Gregersen (øst) 31 65 15 77 sabina.gregersen@plandent.dk Michael Ravn (vest) 40 74 71 52 michael.ravn@plandent.dk

Profile for Tandlaegebladet

Tandlægebladet 2 - 2017  

Tandlægebladet 2 - 2017  

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded