Varför gör de på detta viset?

Allt om svenskarnas älskade midsommartraditioner

Av: Linda Campbell Foto: Davide Biscuso, unsplash samt Pia Bilting Bearfield

Jag gissar att fler än jag känner igen sig när man flyttat utomlands att frågorna kommer haglande från kollegor, vänner, eller en partner man eventuellt har träffat. Det är så exotiskt, att man är svensk. Därför tänkte jag att för alla där ute som är som mig, och inte riktigt är påläst, eller har bott utomlands ganska länge och inte riktigt minns vad midsommar egentligen står för, så kommer här en lite förenklad version på hur vi kan förklara denna underbara tradition som bara vi skandinaver firar.

H istoriskt sett går både midsommar och midsommarstången tillbaka till ett firande i norra Europa av vårens spirande växtlighet. I bondesamhället innebar midsommar en brytpunkt i arbetsåret, medan själva midsommarnatten ansågs vara full av magiska krafter och övernaturliga väsen.

Traditionen att fira midsommar går långt tillbaka i tiden – faktum är att midsommarfirandet kan spåras ända till 1500-talet.

Från början firades midsommar till minne av Johannes Döparen och fram till 1952 inföll alltid midsommarafton den 23 juni (dagen innan Johannes Döparens dag den 24 juni). Men eftersom detta ansågs störa arbetsveckan beslutades det att midsommar istället alltid skulle firas på en fredag, och nu för tiden inträffar midsommarafton mellan den 20 och 26 juni. I Sverige har vi sedan länge kopplat loss den religiösa innebörden.

Varför dansar vi som små grodor runt en blomsterprydd stång?

Midsommarstången (eller majstången) kom troligtvis till Sverige från Tyskland under medeltiden och har blivit en populär symbol för svensk sommar.

Man brukar ofta säga att midsommarstången är en forntida fallossymbol men det finns inga belägg för att det skulle ha varit så.

Historiskt sett är det mer troligt att midsommarstången ska symbolisera det kristna korset. Att vi dansar runt stången som grodor och andra lustiga figurer kom till för att barnen i byn skulle lära känna varandra. Konstigare än så är det inte.

När började vi äta färskpotatis?

Färskpotatisen är sen, den börjar dyka upp på välbemedlade bord under 1900-talets början. För de allra flesta var nypotatis ett fruktansvärt slöseri med knappa resurser, eftersom man äter en gröda innan den blivit fullvuxen. Sådana marginaler var det ytterst få som hade ända in under efterkrigstiden.

Och när kom jordgubbarna in i bilden?

Jordgubben är sen även den, den fanns inte på åkrarna förrän under 1900-talets mitt. I bondesamhället då nästan alla var utfattiga skulle det ha varit rent livsfarligt att välja att odla jordgubbar på den lilla mark man hade!

Vad är sillens historia?

Sillens historia är lite annorlunda, eftersom sill var vanlig och lättåtkomlig, i alla fall för dem som levde längs kuster. Om man hade tillgång till salt saltades den för hållbarhet eller så surjästes den till surströmming, något vi lärde oss av tyskarna under Hansatiden. Att lägga in sill i ättikslag med socker sker mycket sent, det blev vanligare under 1900-talet. Fram till slutet av 1800-talet var det bara hos den pyttelilla klick vi kallar högre stånd som socker förekom. De flesta invånare hade aldrig ens sett socker, än mindre smakat.

Hur länge har vi firat midsommar och hur har firandet förändrats?

–Midsommarfirande fanns i bondesamhället, med det menar vi ungefär från medeltid till början av 1900-talet. Men vi vet ganska lite om det tidigaste firandet. I äldre kristen tid vimlade det av helgondagar, så antagligen var Johannes Döparens dag en av många religiösa dagar, som gissningsvis inte firades så särskilt. I det protestantiska bondesamhället, efter 1500-talets början, förknippades midsommaraftonens natt främst med magiska krafter.

Traditioner som sitter i Förr i tiden pratade man om att midsommarnatten var magisk och full av övernaturliga väsen

* Kanske har du hört talas om att när du lägger sju sorters blommor under huvudkudden på midsommarafton så kommer du drömma om den du ska gifta dig med.

* En annan tradition från förr var att man också skulle spara midsommarkransen och lägga den i julbadet för att bli frisk och stark under nästa år.

Dagens sätt att fira på är modernt, ungefär från mitten av 1800-talet. Då lanserade den tidens medelklass ett firande med dans kring en midsommarstång i form av ett lövat kors. Innan dess var det vanligen fråga om en lövad stång, ibland med ringar runt stammen.

Danser fanns kanske, men det är mer tveksamt. Men de första beläggen på midsommarfirande är i alla fall från 1500-talet, även om det antagligen dök upp redan när vi kristnades.

Midsommarstången eller majstången – var kommer den ifrån?

–Midsommarstången kom sannolikt till Sverige från Tyskland under medeltiden. Kransar och tvärslå dök upp under början av 1800-talet på lantgodsen och de högre stånden. Tvärslån som bildar ett kors och kransarna kring stammen gör att det dyker upp tolkningar om religiösa innebörder, för att inte tala om att midsommarstången skulle vara en fallossymbol med tanke på kransarna runt stammen. Det är rena påhittet. Forskningsmässigt finns det inga som helst belägg för att människor associerat midsommarstången med en fallos.

Och till sist... Varför heter det majstång när vi firar i juni?

Majstång är en benämning som var vanlig fram till 1970- och 1980-talen. Att ”maja” betyder att pryda eller löva och syftar på att midsommarstången kläds med skir grönska för att uttrycka sitt hopp om en god sådd och skörd. Det har inget med maj månad att göra.

Roliga fakta:

-Melodin till Små grodorna kommer från en sång som brittiska soldater sjöng för att håna fransmännen.

-Under 1900-talet ansågs gräddfilen vara det festligaste på midsommarbordet.

-Under de tidiga midsommarfirandena sparade man midsommarkransen fram till jul och badade med den. Detta ansågs ha läkande krafter.

-Rulla naken i morgondaggen – Förr i tiden gick svenskar ut och rullade sig nakna i morgondaggen. Det sades att det skulle hålla en frisk under hösten och vintern.

-Vi dricker 50% mer alkohol på midsommar än vanligt!

-Midsommarhelgen sticker ut vad gäller svenskars jordgubbskonsumtion– då äter vi drygt 5 miljoner liter jordgubbar!