Svensk skyttesport nr 4 2016

SVENSK

NUMMER 4 2016 ❚

ÅRGÅNG 8

FOI:ter

till samhällets nytta LEK på träningen!

EN VECKA MED

INGEMAR MÅNSSON

SVENSK SKEETSUCCÉ I RIO

PORTRÄTT

PATRIK JOHANSSON NY GS

Nya generationens elektroniska markeringssystem

Kontrollenhet SA951

NYTT

färg Nu i och skärm touch Skrivare

Lotten Johansson föredrar SIUS markeringssystem

HS10 HYBRIDSCORE 10m pistol och gevär samt 50m gevär.

Tavlan är mycket prisvärd och används med fördel på nationell nivå.

Fjärrkontroll

Streckkodsläsare

Kontrollenheten SA951 är certierad av ISSF i fas 1–3.

ISSF cert. fas 1–2.

Med integrerad display blir tavlan perfekt för träning.

LS10 LASERSCORE 10m pistol och gevär samt 50m gevär.

Används för alla internationella tävlingar på 10m.

ISSF cert. fas 1–3.

Utskrift och visningsprogram i världsklass • Kan användas för både publikvisning och utskrift av skjutprotokoll

HS25/50 HYBRIDSCORE 25m och 50m pistol samt 50m gevär.

Används för alla internationella tävlingar på 25m och 50m.

ISSF cert. fas 1–3.

Resultathanterings program «SIUSRANK» Resultathanteringsprogram med marknadens bästa live-visning på internet. Du visar din klubbtävling live på internet, precis som alla internationella tävlingar!

• Används både vid ISSF tävlingar och klubbtävlingar • Tydlig visning för åskådarna • Live-visning på internet • Import/export av startlistor från Microsoft-Excel

HS25/50 är den senaste e i serien av SIUS nyutvecklade lasermätande tavlor.

När driftsäkerhet och precision prioriteras !

Tfn: 021-600 13 | www.sius.se | info@sius.se

S ENSK SV FRÅN REDAKTIONEN

En för alla, alla för en Trots tårarna var det viltmåls-VM:s finaste stund.

EN FRANSK DAMJUNIOR står i final på regelbundna lopp på 10 meter på sommarens viltmåls-VM när hennes gevär går sönder vilket placerar skotten långt ifrån mitten. Med ens som hon gråtandes meddelat juryn felet rycker en armada av hjälpare in och plötsligt arbetar minst fem par händer tillsammans för att laga hennes gevär. Fem par

händer på skyttar från fem olika nationer, den ena skytten duktigare än den andra.

FEMDUBBELT SÅ MÅNGA ser på, beredda att också göra en insats om det behövs. Efter en stund är tjejen tillbaka på banan, med sitt gevär men med inlånad del. Det räcker inte till medalj den här gången för fransyskan, men hur alla slöt upp för henne var vackert att se. Uttrycket ”en för alla, alla för en” har sällan varit mer passande.

LIKA VACKERT VAR det att se två svenska skyttar i skeetfinal på OS och särskilt bådas glädje över en medalj.

Marcus Svensson var det som tog silvret, om vilket du kan läsa på sidan 12, men han tror själv att han inte gjort det om han inte hade haft landslagskompisen Stefan Nilsson vid sin sida under alla år.

TROTS ATT SKYTTE främst är en individuell sport har gemenskapen alltså verkligen betydelse. På sidan 22 ser vi ett annat exempel på det. I Umeå Skytteförening har ett helt gäng ungdomar gått över från sittande till stående luftgevärsskytte, något som många föreningar upplever som en utmaning att få sina skyttar att göra. Att de gör det tillsammans och har väldigt roligt på kuppen är en förklaring i Umeå.

ATT SKYTTESPORTEN ÄR en sport för alla får vi återkommande bevis på. 11-årige Elias Nilsson har nedsatt

rörelseförmåga och lite balansproblem på grund av den CP-skada han ådrog sig vid födseln. I skyttesporten har han hittat en idrott som passar utmärkt trots funktionsnedsättningen, och han är Hagfors Skyttegilles egen glädjespridare. Läs hans historia på sidan 40.

I NOVEMBER 2014 brändes både klubbstuga och skjuthall ned hos Trosa-

Vagnhärad Skyttegille, något som skulle kunna knäcka vilken förening som helst. Men tillsammans är gillet starka och man tog snabbt tag i återuppbyggandet. Läs om hur de gick vidare efter branden på sidan 32.

LERDUVA, PISTOL, VILTMÅL eller gevär spelar ingen roll. Alla är vi skyttar, och det är en för alla, alla för en. Det konstaterade pistolskytten Magnus Palmgren efter att ha skjutit Normamästerskapet i somras. Läs hans kloka betraktelse på sidan 30.

INNEHÅLL ■ ■ ■

DET OCH MYCKET mer i årets höstnummer av Svensk Skyttesport.

Angenäm läsning!

■ ■ ■

JOSEFIN WARG

■

Redaktör Svensk Skyttesport

■ ■ ■

■ ■ REDAKTÖR

SVENSK

Josefin Warg, tel 08-699 63 73, josefin.warg@skyttesport.se ■ GRAFISK FORM

■ ■

Lena Hägglund, Ågrenshuset Produktion

■

■ ANNONSER, ÅGRENSHUSET PRODUKTION

■

Leif Dylicki, tel 0660-29 99 58 leif.dylicki@agrenshuset.se

■

& DISTRIBUTION Ågrenshuset Produktion, Bjästa, Flygelvägen 3, 893 80 Bjästa ■ TRYCK

■ ■

■ MATERIALINLÄMNING ■ POSTADRESS

Box 11016, 100 61 Stockholm ■ LEVERANSADRESS

Material och tips skickas till redaktionen@skyttesport.se Marcus Svensson bärgade ett OS-silver i skeet för Sverige i sommar. Foto: Jack MIkrut/SOK.

■ OMSLAGSFOTO

■ ■

Östgötagatan 98 D, 116 64 Stockholm

■

■ BESÖKSADRESS

■

Skansbrogatan 7, 118 60 Stockholm (tunnelbana Skanstull) tel 08-699 63 70 www.skyttesport.se ■ ANSVARIG UTGIVARE

Mikael Jansson, mikael.jansson@skyttesport.se

■

Från redaktionen 3 Ledaren 4 I korthet 5 Svenska framgångar internationellt 8 Svensk skeetsuccé på OS i Rio 12 Oturs-OS för Dahlby 15 Svenskt Paralympicssilver i pistol 16 Magnus prickade in en svensk skyttemedalj 18 Kamratskap vinnande koncept i Umeå 22 Kompisarna och ståendeskyttets utmaning är grejen 25 Träningsskoj! 28 Betraktelse från Normamästerskapet 30 Efter branden 32 Försvarsinfo: FOI:ter till samhällets nytta 34 Elias fick en andra chans 40 En vecka med Ingemar Månsson 44 Säkerhetsskola 48 Föreningsbesök: Sunderby Sport- och Jaktskytteklubb 52 Porträtt: Patrik Johansson – ny GS 56 Ung skytt: Emilia Johansson 60 Korsordet 61 Vi 5 62 Nästa nummer 63

Svensk Skyttesport förbehåller sig rätten att i artiklar göra redaktionellt motiverade ändringar, urval och förkortningar. För obeställt material ansvaras ej. Eventuella fotografier tagna framifrån, med mynningen riktad mot fotografen, är arrangerade med oladdade vapen. Fotografering sker under strikta säkerhetsförhållanden.

NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

3

LEDARE

OS-silver, föreningen och ny generalsekreterare Kära skyttevänner, Jag hoppas er sommar har varit helt fantastisk på alla sätt, och framför allt hoppas jag att ni har fått uppleva skyttet på det sätt som ni har önskat. Det har jag fått göra. Fripistolsallsvenskan sköts och min största sommarupplevelse var utan tvekan att se OS från Rio de Janeiro och det som Marcus Svensson, med OS-silver, och Stefan Nilsson, med finalplats i skeet, presterade. Helt suveräna insatser som jag hoppas att många kan känna glädje och inspiration av, oavsett vilken skyttegren ni själva utövar. Låt oss ta med denna känsla in i höstens och vinterns skytteverksamhet. Vilken skyttelycka detta är.

Föreningen – skyttets viktigaste beståndsdel Under ett stort arbetsmöte i augusti så

4

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

konstaterade hela förbundsstyrelsen att vi måste lyfta upp föreningen inom vår organisation. Det är i föreningen all verksamhet finns. Det är i föreningen som vi lär av varandra. Det är i föreningen som vi främst umgås och gläds av vår idrott och hobby. Vi vill hjälpa till att få igång tränare, ledare och utbildning inom klubben. Vi vill jobba med vi-känslan inom klubben.

Skyttar ska känna stolthet över att tillhöra en klubb och känna den gemenskap som där bildas. Detta är viktigt för vår idrotts framtid. Klubbutveckling kommer att bli ett fokusområde de närmaste åren.

Ny generalsekreterare Vår nuvarande generalsekreterare har valt att gå vidare till en annan idrott och därför har vi rekryterat en ny generalsekreterare. Valet föll på Patrik

Johansson, Stockholm, som med sin långa gedigna skyttebakgrund både inom och utanför Sverige kommer att bidra med god förståelse för skytterörelsen, dess framtidsutmaningar och vikten av att våra föreningar och dess medlemmar trivs och är välmående inom skyttesporten. Välkommen till vår framtidsresa, Patrik. Jag, förbundsstyrelsen och kansliet ser fram emot att jobba med dig och jag tror övriga skyttesverige tycker likadant.

Med dessa ord vill jag önska alla en härlig skyttesäsong denna höst och vinter.

Med glada skyttehälsningar, Jimmy Persson ordförande Svenska Skyttesportförbundet tel 08-214 640

I KORTHET

LYCKAT SKYTTEMÄSTERSKAP på SM-veckan Under en vecka i juli avgjordes 47 olika svenska mästerskap i Norrköping med omnejd, detta under den stora SM-veckan. Skyttesporten representerades av SM i Compak Sporting som avgjordes hos Vikbolandets Lokala JVF. 106 deltagare noterades på detta SM, disciplinens blott andra svenska mästerskap, och det blev fina tävlingar där Fredrik Malmström, Brösarps JSK, och Rebecka Bergkvist, Fölköpings SpSK, blev seniora mästare. Hemmaskytten Jens Hellström blev juniormästare.

I år var tävlingen som sagt också en del av det större evenemanget SM-veckan i Norrköping. Flera åskå-

dare utan skytteanknytning besökte tävlingen, däribland Åke och Birgitta Larsson. De bor i Norrköping, men har sommarstuga i närheten av skjutbanan.

– Det är så trevligt med den här SM-veckan tycker vi, sa Birgitta. Jätteroligt med sport, men också att det sätter Norrköping på kartan.

– Vi har ingen anknytning till skytte, men det verkar vara en spännande sport, sa Åke och fick medhåll från Birgitta.

Under SM-veckan är SVT sändande TV-bolag och det resulterade i ett reportage där de följde Rebecka Berg-

Utnyttja att det snackas

SKYTTE I svallvågorna av OS och Paralympics noteras ett visst ökat intresse för skytte. Kansliet får in fler frågor än normalt om att börja med skytte, och kansliet hänvisar då till personens närmsta förening. Korrekta kontaktuppgifter i IdrottOnline samt på er förenings hemsida är då a och o. Ännu saknar exempelvis 100 föreningar en angiven e-postadress till föreningen.

Ni som förening kan också på egen hand försöka rida på vågen av att skyttesporten är i allmänhetens kännedom mer än vanligt efter OS och Paralympics. Varför inte bjuda in till en stor prova på-dag? Eller varför

inte bjuda in lokala tidningen eller radiokanalen till er förening? Väljer ni att försöka få pressens uppmärksamhet, tipsa dem om er med en bra vinkel.

Med vinkel menas en artikel eller ett reportages fokus, det viktiga och intressanta som texten ska handla om. I stället för att säga till mediet ”vi skjuter lerduva, skriv om oss”, kan ni tipsa om intressanta vinklar. Exempel på vinklar kan vara: ” 92-åriga Britta skjuter lerduva”, ”Hälften av ortens 13-åringar skjuter gevär i ortens förening”, ”22 minusgrader stoppar inte ortens lerduveskyttar”, ”Boris fick vinnande tips av skyttelegend” och så vidare. ❚

kvist fram till segern. Inslaget kan ses på www.svt.se. Du hittar det genom att söka på rubriken ”Från SM-veckan till jakt på VM-guld”.

Inne i Norrköping handlade det också lite om skytte under SM-veckan. Här arrangerades prova på-idrott av alla de slag och Norrköpings Skytteförening fanns där och gav besökare chans att skjuta luftgevär. Och i vanlig ordning var skyttet populärt.

– Det är full fart, ganska mycket folk och givetvis är skyttet populärt. Vi har två ungdomar som sköter ruljangsen och de gör det jättebra, rapporterade föreningens Mathias Jönsson under helgen. ❚

BARN- och UNGDOMSledarkonferens Helgen den 21-23 oktober kommer ett stort antal barnoch ungdomsledare från olika delar av Sverige att träffas på Bosön, utanför Stockholm. Detta för en inspirerande, influerande och intressant barn- och ungdomsledarträff som SvSF anordnar. Konferensen är en del av förbundets satsning på barn- och ungdomsverksamheten. ❚

1. SVT filmar Rebecka Bergkvist.

2. Publik!

3. Prova på inne i Norrköping.

UTBILDNINGSPORTALEN Vilken utbildning inom skyttet hålls nära dig framöver?

Titta på www.skyttesport.se under Aktuella utbildningar under sidan Utbildningar. Där hittas en utbildningsportal som innehåller inbjudningar till det som komma skall på utbildningsfronten. ❚

TÄVLINGSLICENSER I mitten av september i år var 6 463 personer tävlingslicensierade inom skyttesporten. Det är 639 fler än vid samma tid i fjol, då 5 824 skyttar hade tävlingslicens. ❚

NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

5

I KORTHET

KOMMANDE SM-VECKOR

SVENSKA MÄSTERSKAP Som vanligt har sommaren inneburit att många svenska mästerskap i skytte har avgjorts. Uppdaterade svenska mästare-listor hittas under Rekord och medaljörer, under Tävlingsverksamhet, på www.skyttesport.se. Se din sektions hemsida för tävlingsreferat!

På bilden ses medaljörerna på SM gevär 6,5mm i ställningar. ❚

Helsingborg och Landskrona tillsammans samt Malmö. Det är de städer som kommer att få stå som värdar för stora SM-veckan somrarna 2018 respektive 2019. Det avslöjade Riksidrottsförbundet och SVT under sommaren. Läge för skånska skytteföreningar att ta sig an något SM-arrangemang måhända? Är ni som förening intresserade av att arrangera ett SM, kontakta aktuell grens grenledare.

Detta oavsett om ni vill arrangera i samband med SM-veckan eller vid ett annat tillfälle.

2017 års SM-veckor går i Söderhamn (vinter) och Borås (sommar).

Skyttesporten representeras då av SM i olympisk skeet som finns med på programmet i Borås. Välkommen att delta! ❚

FÖRENINGSTRÄFF PÅ GOTLAND Den 10 september besökte representanter från SvSF:s kansli Gotland för nästa föreningsträff i ordningen. Representanter från gotländska föreningar och distriktsstyrelsen fanns på plats och på agendan stod, som vid tidigare föreningsträffar, allt från organisationsfrågor till information kring tävlingskalendern, möjliga bidrag att söka och så vidare. På bilden ses John Eriksson, Viktor Johansson, Niclas Pettersson och Kaj Nord i gruppdiskussion.

Ett av syftena med dessa träffar är att få input från föreningarna i olika frågor, och förbundets representanter upplever det alltid givande. SvSF tackar alla föreningar som valt att närvara på de träffar som hållits. ❚

6

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

Patrik Johansson.

SvSF får ny generalsekreterare I oktober får Svenska Skyttesportförbundet en ny generalsekreterare (GS). Tidigare GS Mikael Jansson meddelade under sommaren att han lämnar förbundet för att i stället ta sig an en ny utmaning, den som förbundsdirektör på Svenska Simförbundet. SvSF tackar Jansson för sina insatser för Skyttesportförbundet, för vilket han arbetat sedan december 2010. En rekryteringsprocess för att hitta hans efterträdare tog vid under sommaren och i början av september stod det klart att Patrik Johansson, Stockholm, tar över som förbundets generalsekreterare. Johansson är sedan tidigare mycket engagerad i skyttesporten som styrelseledamot i pistolsektionen, domare och internationell kommittémedlem. Läs känna förbundets nya GS närmare på sidan 56. ❚

Tävlingskalendern Hösten är full av roliga, spännande och intressanta skyttetävlingar. Åtminstone ser det ut så när man tittar i Skyttesportförbundets tävlingskalender som är fullmatad med tävlingsinbjudningar, och också inbjudningar till vissa läger och dylikt. Tävlingskalendern hittas på www.indta.se.

SvSF påminner alla om att det är denna nya tävlingskalender som ska användas för inbjudningar och resultat och inte den gamla. Ett tag till är lerduvor.com igång för sportingtävlingar, men inbjudningar och resultat ska ändock publiceras också i indta.se. Om verkligen alla använder SvSF:s tävlingskalender kommer det att underlätta för alla i slutändan. Med ett enda ställe att hitta resultat och inbjudningar på blir det lättare för såväl dig som skytt, som arrangör, som publik och inte minst för media!

Sedan i somras är det i tävlingskalendern som också skyttekort och tävlingslicenser administreras. Här kan du som enskild skytt hitta uppgifter om din licens och föreningsadministratörer kan se vilka medlemmar i föreningen som löst licensen. ❚

ÄNNU EN NYREKRYTERING PÅ KANSLIET I mars kommer kansliets Hans Drugge att gå i pension, efter lång och trogen tjänst inom skytterörelsen. I samband med detta kommer en nyanställning att göras för att SvSF ska fortsätta att ha ett starkt kansli. En platsannons kommer under hösten att publiceras på www.skyttesport.se. ❚

Pontus och Oscar i stångövning.

LÄGER PÅ BOSÖN Första helgen i september samlades 25 skyttar från elit- och utvecklingsgrupperna i gevär och pistol på Bosön utanför Stockholm. Detta för ett läger med fokus på mental träning och fysisk träning – två viktiga områden att arbeta med, menar SvSF:s sportchef Jonas Edman.

– Det har uppkommit önskemål om mer hjälp med mental träning. Så det är här ett resultat av det, att vi tillsammans med RF:s elitavdelning har tagit fram en femstegsutbildning inom idrottspsykologi.

Att arbeta med den fysiska biten är ett allmänt behov som förbundet ser finns: – Vi tror att det finns en prestationshöjande effekt av att förbättra sin fysik rent allmänt, och att det finns en direkt koppling mellan prestation på skjutbanan och bra allmän fysik.

Tanken med aktiviteten här var av

karaktären utbildning, inspiration och mycket tips för hur man kan förbättra sin styrka och kondition, säger Jonas Edman.

Under helgen blandades pass av mental utbildning med fysiska övningar och tester, som på bilden ovan där pistolskyttarna Oscar Nilsson och Pontus Schmidt gör rörelseövningar.

Man jobbade i små grupper då vissa skyttar kommit längre än andra i utbildningsstegen för mental träning.

Det hela avslutades dock i helgrupp när alla gemensamt fick göra en variant av Coopertest – där man skulle springa så långt som möjligt på 12 minuter. Tanken är att läger som ska dessa ska bli återkommande i elitverksamheten, och testförfarandet och det idrottspsykologiska utbildningspaketet ska även implementeras på RIG:et i Sävsjö, säger Jonas Edman.

Lägret var genomförbart tack vare stöd från RF:s elitavdelning. ❚

SKYTTE FORUM 2016 Årets skytteforum, den konferens där SvSF:s styrelse, distrikt och sektioner möts på hösten, kommer att hållas den 26-27 november i Bromma. ❚

NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

7

TÄVLING

Stora svenska framgångar internationellt

Hela den svenska framgångsrika truppen på viltmåls-VM.

TEXT JOSEFIN WARG

Inte nog med att Sverige fick ett OS-silver och en sjätteplats i skeet (om vilket du kan läsa mer på sidan 12), många andra stora svenska internationella framgångar kunde också noteras denna sommar.

Här sammanfattar vi de största bedrifterna.

Medaljrikt svenskt viltmåls-VM I mitten av juli avgjordes stora viltmåls-VM på 10 och 50m i tyska Suhl.

Det blev en framgångsrik historia för svensk del med hela fyra individuella medaljer och tre lagsilver. Ännu en gång blev Emil Martinsson VMkung. Han vann inte mindre än tre individuella medaljer, varav två guld.

– Ja du, hur gick det till? Det är konstigt att det kan gå så bra jämt, haha!,

8

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

sa Martinsson när han skulle sammanfatta sitt VM. Även Jesper Nyberg blev individuell medaljör, det på 50m blandade lopp.

Tillsammans lyckades det svenska herrlaget, två olika konstellationer, också knipa inte mindre än tre lagsilver!

– VM är genomfört över såväl mina som viltmålssektionens förväntningar.

Skyttarna har verkligen levererat här

nere och de har jobbat som det lag vi hoppades på när vi tog ut denna konstellation, sa ledaren Patrik Wilhelmsson.

Så här ser den svenska medaljlistan ut i detalj från viltmåls-VM 2016: Emil Martinsson: Guld 50 meter mixade lopp, guld 10 meter mixade lopp och brons 50 meter regelbundna lopp

Jesper Nyberg: Silver 50 meter mixade lopp.

Emil Martinsson, Jesper Nyberg och Rickard Johansson: Lagsilver 50 meter mixade lopp.

Emil Martinsson, Jesper Nyberg och Niklas Bergström: Lagsilver 10 meter regelbundna lopp och lagsilver 10 meter lag mixade lopp.

Emil Martinssons medaljskörd på viltmåls-VM. Foto: Josefin Warg.

VM-guld till Rebecka Bergkvist i Fitasc Efter många placeringar precis utanför pallen i internationella mästerskap kom så den riktiga fullträffen för lerduveskytten Rebecka Bergkvist sommaren 2016. På VM i Fitasc Sporting i juli sköt hon bäst av alla damer och vann därmed guldet.

- Jag har varit topp sex flera gånger på VM och EM, men det är första gången på podiet och att få stå högst upp är helt otroligt. Det trodde jag inte, men så gick det!, sa Rebecka Bergkvist när guldet var klart.

Falköpingsskytten Bergkvist satte 170 av 200 duvor i en tävling som höll ”hög men rättvis svårighetsgrad” enligt henne själv. När hon själv skjutit klart fick hon nervöst vänta in de sista duvorna för hennes värsta motståndare, men när de skjutit färdigt stod det klart att Bergkvist vann med en duvas marginal.

– Alltså, det är en dröm – inte ens ett mål – utan en dröm som har gått i

uppfyllelse. Och det har varit en rolig tävling och jag har haft ett bra lag att skjuta i, så det har varit kul, sa nyblivna mästarinnan.

Marcus Tullberg blev coltklassvinnare på VM i Engelsk sporting. Foto: Sven-Olof Tullberg.

Tullberg högst på Colt-pallen i England På VM i Engelsk sporting i slutet av juni visade Marcus Tullberg, Roslagens JSK, framfötterna när han vann Colt-klassen, den för skyttar upp till 16 år.

– Det var roligt. Spännande att gå fram där på prispallen. Det är den största tävlingen jag vunnit så det är den största meriten, sa Tullberg efter vinsten.

På VM blev det också en svensk sjätteplats, detta genom Rebecka Bergkvist i damklassen.

Skeetpallen på världscupen i San Marino 2016. Tammaro Cassandro (silver), Stefan Nilsson (guld) och Vincent Hancock (brons). Foto: Nicolò Zangirolami.

Fjärde- och sjätteplats på Compak-VM I slutet av augusti gick Compak Sporting-VM i England. I veteranklassen slutade Haningeskytten Con-

ny Petters här fyra, efter att först ha särskjutit om bronset. För Rebecka Bergkvist i damklassen blev det säsongens andra sjätteplats.

Rebecka Bergkvist med VM-guld i Fitasc Sporting. Foto: Henrik Forsberg.

Stefan vann världscupen i San Marino Att Sverige vinner en världscup på ett år i herrarnas skeet är mycket möjligt.

Att det skulle bli två segrar däremot är smått osannolikt. Ändå var det vad som hände när världscupen i lerduva gick vidare till San Marino i juni. Där var nämligen Stefan Nilsson den som till sist, efter idoga särskjutningar, var bäst av alla, vann och fick kliva högst upp på pallen. Precis som landslagskompisen Marcus Svensson gjort på föregående världscup, den i Rio i april. ”Skönt som fan” sammanfattade Stefan Nilsson sin seger, och förbundskapten Christer Svensson var lycklig: – Att vi vinner två världscuper på ett år, och efter varandra dessutom, har nog aldrig hänt förut, i alla fall inte i lerduva. Det är galet, sa Svensson.

På världscupen i San Marino note-

rades också en fin sjundeplats genom Håkan Dahlby i dubbeltrap. Lite senare i juni följde Dahlby upp den insatsen med en åttondeplats på världscupen i Baku.

Oscar Nilsson till final i världscupdebuten Samtidigt som föregående nummer av Svensk Skyttesport låg i tryckpressarna, i slutet av maj, fick svenskt pistolskytte en av sina största framgångar på många år. Detta då Lönsbodaskytten Oscar Nilsson gick till final och slutade i åtta i luftpistol, i sin världscupdebut. Den största bedriften av Nilsson kom redan i grundomgången då han krossade sitt eget rekord med hela fem poäng.

– Ja, jag mördade mitt personliga rekord. Jag hamnade i min bubbla och såg ingenting mer än min tavla, om man ska förklara det enkelt, förklarade Oscar sin prestation i grundomgången.

Totalsumman blev 585 och han gick till final som sjua. I finalen var  NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

9

Oscar Nilsson i luftpistolfinal på världscupen i München.

 han först att elimineras, men det var ändå en världscupdebut som hette duga.

– Jag har aldrig vart så här glad över skyttet och aldrig varit så här taggad för att träna mer. Det här min största merit och det är svårt att förklara hur det känns, men det är det största jag gjort. Nöjdare kan jag nog inte bli.

Första gången på världscupen, gå till final och slå personbästa med fem poäng. Jag hade ju till och med en 94-serie i grundomgången, så det finns att slipa på, sa Nilsson.

Nordiska Mästerskap I början av september gick NM i gevär 6,5 mm i Skövde och Essunga. Tävlingarna avslutades med fältskytte och i blåsiga, kluriga förhållanden tog Olle Gabrielsson, Rommehed, hem segern på NM. Hans första sedan 1994. Det

blev även svenskt på pallen i juniorklassen i fält, där Ella Carlsson från Ramsbergs Skytteförening sköt hem bronset.

NM i lerduva gick i Trollhättan med omnejd i slutet av augusti. Guld och silver i herrarnas nordisk trap blev det genom Patrik Wahlberg och Kent Stensson, och i damklassen tog Pernilla Stensson brons. Fredrik Palm segrade i den olympiska trapen. I skeet noterades svenska brons i både dam- och herrklassen, genom Therese Lundqvist respektive Gustav Pettersson.

JNM i lerduva, gevär, pistol och viltmål gick samtidigt som ovan nämnda NM. Ludwig Wässman vann 50m gevär tre ställningar, och tog brons i 60 ligg. Där knep Mattias Jogmark silvret. Brons till Maia Telen i 50m gevär 60 skott liggande och Louise

Olle Gabrielsson tog fältskytteguld på NM 6,5mm. Foto: Stefan Jakobsson.

Nilsson tog silver i 10m luftgevär. I 10m luftpistol vann Rebecka Andersson, med Julia Lawner som tvåa, och i herrarnas tävling blev det brons för Martin Sörensen. Josefine Thörnkvist vann sportpistolen, och silver här för Rebecka Andersson.

I nordisk trap blev det silver genom Marcus Bryntesson, och Andreas Bergström tog brons i viltmåls regelbundna lopp på både 10 och 50m. I 10m mixade lopp segrade Bergström, med Anton Andreasson på bronsplats. ■

Tips!

Mer om dessa svenska insatser och andra internationella mästerskap som varit, tillika landskamper och SM, hittas i nyhetsflödet på www.skyttesport.se tillsammans med sektionernas sidor.

Ny webshop: www.sportec.se Feinwerkbau, Unique, CZ, Hämmerli, Glock, Manurhin, Ruger, Sig Sauer.

H&N luftvapen- och blykulor.

Lapua, SK & Magtech ammunition Skyttekläder, skytteglasögon, kolvar, vapenvård, och mycket mera!

10

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

GUNNAR ELFVING SKYTTETJÄNST AB STARTAT AV SKYTTAR – FÖR SKYTTAR FRAKTFRIA LEVERANSER till alla skytteföreningar vid order över 3.000 kronor inkl moms, dessutom erhålls 10% rabatt på MÅLTAVLOR och FÄLTSKYTTEFIGURER!

SE VÅR HEMSIDA FÖR BRA OCH AKTUELLA PRISER PÅ

ANSCHÜTZGEVÄR! Vi har ett stort utbud av begagnade och nya jaktvapen i vår kasun. Varje måndag presenteras ett jaktvapen på vår hemsida till nedsatt pris. Först till kvarn gäller!

Du kan köpa Sauer 200 STR system i en KKC-kolv, godkänd för kikarfältskytte.

KULOR FÖR LUFTVAPEN HITTAR DU HOS OSS! DJURMÅL: Älg, Vildsvin, Varg, Rådjur och många fler finns i lager.

Gå gärna in på vår hemsida i lugn och ro, där hittar du det mesta för skytte! www.skyttetjanst.se Tel 0176-20 82 80 ❚ E-mail gesab@skyttetjanst.se ❚ Fax 0176-20 82 81

NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

11

RIO DE JANEIRO

Aldrig förr hade Marcus Svensson och Stefan Nilsson skjutit final i en stor internationell tävling förut, men på OS lyckades de göra det tillsammans. Och det slutade med ett tungt, vackert silver och en fin sjätteplats.

SVENSK

SKEETSUCCÉ

PÅ OS I RIO

Marcus sambo Rebecka Johansson och deras dotter Agnes hejade hemifrån Sverige, men det var ett kärt återseende när han återvände från Rio. Foto: Jonas Edman.

12

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

BÅDE MARCUS Svensson, Landskrona-Saxtorps JSK, och Stefan Nilsson, Trelleborgs JSK, kom till OS i Rio de Janeiro med var sin världscupseger från året i bagaget och med höga förväntningar på sig själva.

Inget mindre än final skulle vara bra nog. Herrarnas skeettävling började så på Stefans 26-årsdag, den 12 augusti, ute på skjutbanan i stadsdelen Deodoro. Det blev en svensk smakstart. Efter första dagens tre skjutna serier hade Marcus skjutit fullt, 75 av 75, och Stefan hade bara en bom.

Givetvis låg de med uppe i toppen med det. Frågan den andra dagen var om de skulle kunna hålla undan för de ”jagande vargarna” i kampen om finalplatser. Svaret blev ja.

Stefan Nilsson bommade två i första serien för dagen, men var säkerheten själv och satte alla sina 25 duvor som behövdes i den sista. Med 122 träff blev han konstaterat klar för final. Marcus Svensson tappade en duva i respektive serie den andra dagen och han stannade på fina 123 träff av 125. Tillsammans med Abdullah Alrashidi, som tävlade under den olympiska fanan, var det grundomgångens bästa resultat tillika nytt olympiskt rekord.

Båda två svenskarna nådde alltså final, och det gjorde Sverige till enda nation med två skyttar i den sex man stora finalen. En imponerande bedrift med tanke på att de aldrig förut på internationell nivå har lyckats komma till final samtidigt.

– Att de lyckas båda två samtidigt vid precis samma tillfälle är fantastiskt naturligtvis, och uppseendeväckande, säger förbundskapten Christer Svensson.

– Det är fantastiskt stort. Aldrig i modern tid har vi haft två svenskar i en stor final. Det är grymt bra och det var inte helt oväntat. Båda har ju visat i tävlingar på högsta nivå att de är där uppe, men att båda ska lyckas få till det i samma tävling är stort. Det tyder på bra förberedelser, säger sportchef Jonas Edman.

Stefan särsköt om brons Väl i finalens första runda, där alla skjuter 16 duvor vardera, fick Stefan Nilsson en tuff start med en bom redan i tredje duvan och ytterligare en i åttonde, den senare i en omskjuten dubblé till följd av en tidigare duvkrock. 14 träff räckte till särskjutning om en plats i bronsmatch, en särskjut- 

RIO DE JANEIRO

01 01. Finaldags.

02. Guldmatch – Svensson mot Rossetti.

03. Delad glädje. ”Det är ju fantastiskt att vi kan vara två svenskar i en OS-final, och att ta två medaljer hade kanske varit för mycket begärt. Att Marcus tog silver är bara glädje”, sa Stefan Nilsson efter tävlingens slut.

04. Stefan Nilsson slutade sexa i finalen.

05. Marcus Svensson fokuserad.

06. Marcus Svensson, mästaren Gabriele Rossetti och bronsmedaljör Abdullah Alrashidi.

Fotograf bild 3: Jessica Gow/TT. Fotograf övriga bilder: Jack Mikrut/SOK.

02

03

05

04

06 NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

13

RIO DE JANEIRO  ning som Abdullah Alrashidi vann efter fyra duvor. Nilsson slutade på en fin sjätteplats.

– Klart att jag är lite besviken över att jag inte kunde vara med och skjuta om medalj, men att skjuta OS-final är ju inte fy skam det, sa Nilsson efteråt.

Hur rankar du den här sjätteplatsen?

– Även om det inte blev medalj är det klart att det måste rankas som det största, eftersom en OS-final är det största man kan vara med om i sport.

Marcus till guldmatch Marcus Svensson var lika stabil i första finalrundan som i grundomgången och som en av två skyttar satte han alla sina 16 duvor. Det innebar en plats i guldmatchen och att en medalj var säkrad. I guldmatchen visade han

Marcus Svensson. Foto: Jack Mikrut/SOK

fortsatt fint skytte, liksom motståndaren Gabriele Rossetti från Italien. Italienaren sköt först av de två och gjorde inga missar. Svensson sköt efter och visste att han behövde träffa också.

Och det gjorde han, ända till den allra sista duvan när en bom smet in.

– Jag blev lite för taggad kanske.

Släppte anlägget lite och sköt rakt över den. Ville väl lite för mycket. Det var så jäkla dumt så det är inte sant. Varför är en bra fråga. Kan vara nerver eller att man tänkte att det är färdigt eller ville gå vidare, kan vara många fakto-

rer, men slarvigt var det i alla fall, sa Marcus Svensson efteråt.

Guld till italienaren alltså, men ett fint silver till Marcus Svensson. Och även om det först var en besvikelse att inte vinna guldet, så kände han sig snart som en vinnare ändå: – Jag är jätteglad, jag har ju vunnit ett silver. Först var det besvikelse att jag inte fick guldet, för jag trodde inte att jag skulle bomma den sista duvan.

Men det tog bara några minuter innan jag insett att jag vunnit silvret och det var jädrigt skönt, en jättehärlig känsla.

Att lyckas på OS 2016 har ju sedan lång tid tillbaka varit ett uttalat mål. Om du jämför nu hur det gick med hur drömmen innan sett ut, hur var det?

– Det är riktigt skönt. Det är ju detta som har varit målet hela tiden. Vi har varit med i en satsning för att komma i topp i Rio och det är jag mest nöjd över – att vi lyckats just i den här tävlingen och att båda är i final. Det är inte många andra nationer som har två i samma final och det bevisar ju bara hur jädra bra vi egentligen är, sa Marcus.

Efterföljande roligheter Redan dagen efter skeetfinalen påbörjades hemfärden och när de två skåningarna landade på Kastrup fick de ett varmt mottagande av familj, vänner och bekanta. Flaggor viftades,

Övre bilden: Många ville välkomna OSskeethjältarna hem när de landade på Kastrup. Här med kompisen Adam Engström och Marcus pappa Sven Erik.

Foto: Jonas Edman.

Nedre bilden: Marcus Svensson på hyllningsceremoni i Stockholm för OSmedaljörerna. Framför honom hurrar ett välfyllt torg, bakom honom damlandslaget i fotboll. Foto: Josefin Warg.

14

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

kramar utdelades och många leenden syntes.

– Jättetrevligt. Vi hade ju familj och vänner på plats och sportchef Jonas också, så det var trevligt att få ett sådant bemötande, säger Stefan.

– Det var jävligt roligt, säger Marcus.

Marcus var tillbaka på jobbet bara dagen efter hemkomst, men närmsta tiden efter var hektisk - med allt från kommunrepresentanter på fika till mängder med intervjuer. En månad efter silverbärgandet kan han se med lite mer distans på vad han gjorde: – Det var ju jävligt bra. Det är ju stort, större än vad man tror. Man måste nog ta en medalj på OS innan man fattar hur stort det är, för det tar ett tag att smälta det.

På vilket sätt har du märkt att det är stort?

– Allt runtomkring, folk känner igen en och tidningar ringer mycket mer.

Men det har börjat lugna sig nu, så det är skönt. Det är väl trevligt om folk känner igen en, men att göra samma intervju i 70 olika tidningar kan ju bli lite drygt, säger han och skrattar.

Stefan säger att han har haft det lite lugnare sedan hemkomsten jämfört med Marcus, men han har märkt att hans och Marcus insatser inte gått många förbi.

– Alla man träffar är jättepositiva och tycker att det var fantastiskt bra, och folk som inte haft någon relation till skyttet har mer förståelse över hur små marginaler det är, så på det sättet har det varit positivt, säger han.

Veckan efter hemkomsten fick Marcus flyga upp till Stockholm och vara med på en hyllningsceremoni, där han och andra olympiska medaljörer fick ta emot jubel från ett fullsatt torg.

– Jo, det var väl helt meningslöst.

Haha, nej bara skojade. Det var trevligt, men inte det man är van vid, säger han.

Vad har varit roligast sedan 13 augusti?

– Jakten började ju den 16:e… Lite så är det faktiskt! Men det har varit roligt hela tiden. Känslan när man tagit medaljen, de där närmsta dagarna direkt efter, var häftig! ■

Tips!

Läs mer från OS bland nyheterna från augusti månad på www.skyttesport.se.

RIO DE JANEIRO

Oturs-OS för DAHLBY

TEXT JOSEFIN WARG FOTO CHRISTER SVENSSON och MIKAEL JANSSON

Med flera världscupplaceringar precis utanför final tidigare under året fanns finalförhoppningar för Håkan Dahlby på OS. Men Dahlbys femte OS visade sig bli ett oturligt sådant som han fick genomföra med grava smärtor.

fjärde år. Att ta sig dit är få som lyckas med och när man väl är där vill man kunna prestera som allra bäst. Väl där vill man inte inleda veckan med kraftig tandvärk.

Och man vill definitivt inte vakna upp med stora smärtor i ryggen och ett misstänkt njurstensanfall natten mot tävling. Det var dock vad som hände dubbeltrapskytten Håkan Dahlby på OS i Rio de Janeiro. Efter en natt med dålig sömn väntade ändå oundvikligen tävling, som Dahlby fick genomföra

OS ÄR VART

med smärtstillande. Något som ändå inte tog udden av njursmärtorna.

– Detta var den värsta tävling jag någonsin skjutit. När man ska försöka lyfta bössan har du smärta i ryggen.

Och så får du ont när du ändrar kroppen, och så får du rekyl som ger ännu smärta. Och så en gång till. Kombinationen är inte det bästa när du ska försöka göra en optimal prestation, sa han efteråt.

Dahlby lyckades aldrig komma upp i normal nivå under den blåsiga

smärtfyllda dagen i Deodoro, och det blev till sist 121 träff av 150. Det var 14 träff ifrån särskjutning om en plats i final, och han slutade på 18:e plats.

– Synd att det blev då här, då jag sköt bra på genrepet i går, summerade Dahlby det hela direkt efteråt.

En månad senare Dryga månaden senare är Dahlby hyfsat smärtfri, på bra humör men det är ändå med en stor suck som han tittar tillbaka på sitt OS:

– Ja, vad ska jag säga? Det var bara höjden av otur. Läkarna har sagt att det där kan komma när som helst, så det var bara otur att det kom just då.

Njurstenen kom ut i Rio, men smärtorna satt i drygt ytterligare en vecka.

Vid ett av tre sjukvårdsbesök hemma i Stockholm konstaterades att Dahlby också hade små cystor i njuren. Det pratades inledningsvis om operation, men till slut konstaterades att så länge de inte växer får de vara kvar. Även om de kan orsaka försämrad cirkulation i njuren och kan skapa viss ömhet.

När Svensk Skyttesport ringer upp är Håkan i full färd med att köra gräs ut till banan i Södertälje som han jobbar med, i klubben Södertälje-Nykvarns regi.

– Och oj vad fin den blir. Synd att den kommer nu och inte för sex år sedan bara. Men det här kan ju också gynna andra skyttar som kan tänkas bli duktiga. Framtidens OS-medaljörer kanske!

Själv kanske han har gjort sitt sista OS, men att lägga på bössan på hyllan är inte aktuellt riktigt än.

– Skjuta ska jag göra. Det blir kanske inget till OS men kanske EM och VM och någon världscup. Det är kul att panga och jag känner att jag vill hålla på med mer skytte. Så ni kommer inte slippa mig riktigt ännu! ■ NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

15

RIO DE JANEIRO

SVENSKT PARALYMPICSSILVER I PISTOL

Glädje över silvret på Paralympics.

TEXT JOSEFIN WARG FOTO SVERIGES PARALYMPISKA KOMMITTÉ

Det blev en svensk skyttemedalj under Paralympics i Rio de Janeiro. Det blev ett silver, den kom i pistol och det var Joackim Norberg som stod för medaljbragden.

KNAPPT HANN OS-ELDEN slockna innan det var dags för nästa stora idrottsmästerskap i Rio de Janeiro – Paralympics. Spelen drog igång i början av september och skyttet låg i vanlig ordning tidigt. Åtta svenska skyttar var på plats för att delta, men någon svensk medalj lät dock vänta på sig. Men den fjärde dagen var det dags. 48-årige Paralympicsdebutanten Joackim Norberg, Atlas Copco Pistolskytteklubb till vardags, sköt 25m sportpistol. Efter grundomgångens 60 skott var han fjärde bäst på 573 poäng. Avancemang till semifinal var säkrat och väl där var han bäst av 16

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

alla med 12 träff. En jämn guldmatch väntade, men väl där var kinesen Xing Huang bättre. Han tog hem matchen med 7 poäng mot svenskens 5. Men silver till Joackim i hans andra av tre tävlingar på Paralympics.

Redan tidigare hade han skjutit luftpistol men inte lyckats avancera till final där, trots bra skytte på träning och trots en bra känsla innan tävlingen, och det var en besvikelse för honom.

Finalavancemang lyckades han inte heller med i efterföljande fripistoltävlingen, utan det var sportpistolen som blev hans gren i Rio. – I sportpistolen var jag jättenervös

men jag kände mig revanschsugen och jättefokuserad, och jag lyckades trots anspänningen hålla fokus på uppgiften hela dagen. Och det var det som gjorde skillnad. Jag har tränat mycket på duellmomentet och själva lyftet där, bland annat med Jonas Fyrpihl nere i Sävsjö, så jag kände mig rätt trygg med vad jag kunde göra inför den tävlingen, säger Joackim.

Hur var känslan när medaljen var säkrad?

– Det är en jättespeciell känsla när man har silver fast att man inte har skjutit klart. Men jag var jätteglad och

hann smaka på känslan under det att jag väntade på guldmatchen. Risken finns att man blir för nöjd där, att man redan har en medalj, men jag tror inte att det var så. I guldmatchen tror jag att jag inte orkade hela vägen, jag började bra och kroknade lite mot slutet.

Men kinesen sköt jättebra i duellmomentet hela dagen, så han var bättre helt enkelt. Jag var nöjd med min del, vad jag gjorde.

Om du sammanfattar ditt Paralympics?

– Om jag ska sammanfatta är jag supernöjd med mitt silver och min prestation i sportpistol, det gjorde jag riktigt

Ingen framgång på sitt tionde och sista Paralympics för Jonas Jacobsson, som därefter skämtade om att gevären nu skulle upp som grindstolpar där hemma.

Joackim Norberg i sportpistoltävlingen.

bra, och så har jag lite revanschlusta för främst luftpistolen. Allt som allt är jag nöjd, för jag har uppnått målsättningen jag hade. Men det gnager lite, det här med luftpistolen ändå… Man kan aldrig vara riktigt nöjd, eller hur?, säger Joackim och skrattar.

Två finalplatser för Philip Av de åtta svenska skyttarna var det en som tog sig till final, förutom Joackim Norberg, och denne skytt gjorde det två gånger. Det var Philip Jönsson i såväl det stående och det liggande luftgevärsskyttet på 10 meter (klass SH2).

– De första 40 skotten kändes underbara. Precis så som jag vill skjuta, sa han till www.parasport.se efter grundomgången i det stående skyttet.

Väl i finalen tog det dock stopp. I båda tävlingarna eliminerades Jönsson

först – och han slutade därmed på fina åttondeplatser.

– Jag är nöjd, men man vill så klart alltid mer. Det finns lite att jobba på, sa 22-åringen efter den andra finalen.

Av övriga svenska skyttar gick ingen till final. Inte ens Jonas Jacobsson som aldrig hittade rätta känslan i detta spel.

Det här var hans tionde Paralympics och det enda som han fick lämna medaljlös.

– Det finns ingen gnista, det finns ingen glöd kvar. Jag har alltid skjutit på inspiration under alla år men den finns inte kvar. Jag har skjutit 30 serier och två av dem är bra, det säger det mesta sa Jonas till www.paralympics. se efteråt.

Det sista skottet, som satte punkt för en stor karriär, var åtminstone bra.

– Jag ville sätta sista och det blev 10.6 så det var skönt. ■ NR 4 2016 Lapua Svensk Skyttesport 2016 Skytte 104x302 conv.indd 1

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

17

28.4.2016 9:28:42

RIO DE JANEIRO

”En enorm stolthet är det att få se vår fana hissas på ett OS. Det är belöningen för alla timmar vi lagt ner på att planera det här under ett års tid. Så det är vår belöning. Skönt!”, säger supportern Magnus.

MAGNUS

prickade in en svensk skyttemedalj TEXT JOSEFIN WARG FOTO PRIVAT

Magnus Legnerfält med kompisar trodde stenhårt på de svenska OS-skeetskyttarna på förhand. Därför var de också på plats på skjutbanan i Deodoro eftermiddagen den 13 augusti i år, och kunde från första parkett se Marcus Svensson skjuta hem ett OS-silver. En gastkramande och ärofylld upplevelse. Silvret var till råga på allt bara en av många svenska medaljer som gänget såg bärgas live. Svensk Skyttesport ringde upp en av Sveriges – förmodligen – mesta och bästa OS-supportrar!

DEN SOM SÅG TV-sändningen från

herrarnas skeetfinal på OS 2016 såg kanske ett glatt blågult gäng på läktaren. Det var med största säkerhet Magnus Legnerfält, Fjärdhundra, med kompisar som du såg – ett gäng OS-ärkesupportrar med förkärlek för medaljer. Och som sådan var det självklart att ta sig till skeetskyttet.

– Vi jagar medaljer, det är våran grej - vi vill se svenska medaljer. Innan OS 18

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

hade vi köpt biljetter dit, så vi trodde hårt på grabbarna, de hade ju varit duktiga i Rio innan, säger Magnus.

Hjärtklappning I ett års tid hade de planerat sitt OS och att ta sig ut till skjutbanorna i Deodoro den 13:e augusti var alltså givet.

Om än det visade sig vara lite svårt, när det väl var dags: – Deodoro var ingen favoritplats att

åka till, det var sådana jädra avstånd!

Vi var fyra kompisar och när man kom ut dit med tåg trodde vi att vi var framme, men nej – då skulle man gå i typ 45 minuter till för att komma till skyttebanan som låg längst ut. Och det var sjukt varmt och vi var sjukt stressade.

Vi såg inte grundomgången utan hade bara köpt biljett till finalen, och när vi kom dit hade de nästan hunnit börja, och vi var helt slut. Men skyttearenan

var väldigt fin, vi tog plats på läktaren och spänningen steg, det var glädje och höga förväntningar. Och så började det, säger Magnus.

Och hur var då semifinalen och finalen från läktaren?

– Det var synd på Nilsson som vacklade tidigt där, men Svensson var ju hur cool som helst. Och när han gick till guldfinal så var det stort jubel på

svenskläktaren, bland de få svenskar som var där. Det var vi fyra kompisar och så folk från SOK, men jag såg i princip inga vanliga fans utan det var nog vi som var klacken, så vi kämpade på så bra vi kunde. Sedan blev det final där för Svensson. Och det är ju en otroligt spännande sport att kolla på, det är hjärtklappning och rysningar!

Det var ruskigt spännande och vi trodde att det skulle gå hela vägen. Och så sista skottet – vi sitter som på nålar och tänker att ”ja, det blir omskjutning” – och så missar han. Gastkramande är ett bra ord, säger Magnus.

Med svensk medalj till Svensson fick gänget också plocka fram sina egna medaljer: – Vi hade egna hemmagjorda medaljer med oss, där det står ”gold today” och ”silver today”, så silvret fick vi hänga på oss. Det imponerade på SOK-folket att vi hade med dem där!

Inte första gången Magnus är inte helt skyttenovis. Han var också på plats i London och såg när Håkan Dahlby tog silver.

– Det var jävligt kul att se, för han ville ha revansch på allt och alla. Så det var så jädra kul att han fick den där medaljen och se glädjen i hans ögon. Det var äkta OS-glädje, och det känns.

Där var kompisen tillika OS-supportern Johan Beckman också med, och Johan var till och med på plats i Sydney år 2000 , och såg Pia Hansen ta dubbeltrapguld.

– Så vi har bra skyttekoll! Jag är jägare själv också så det är kul med skytte, även om jag inte provat på att tävla.

Men jag är intresserad av att det smäller och man blir otroligt sugen! Jag får ringa Dahlby och be att jag får komma och testa, säger Magnus och skrattar. ”Bra publiksport” Skeet hade gänget aldrig sett förr, men Magnus och grabbarna råkade sitta bredvid Skyttesportförbundets generalsekreterare på läktaren och fick på så sätt en guide.

– Och det var en riktigt bra publiksport. Det är lätt att hänga med. Det är ju man mot man, utslagsgivande direkt. Lätt att se vem som leder och hur spännande det är. Jäkligt bra live.

Jämfört med andra sporter ligger det högt upp i spänningsfaktor. Och det var väl värt att ta den där långa tvåtimmarsresan till Deodoro!

RIO DE JANEIRO

På skjutbanan träffade Magnus damskeetens vinnare Diana Bacosi från Italien. ”Jag fick ta en selfie med henne och känna på hennes guldmedalj och det var roligt. En guldmedalj är alltid en guldmedalj, så den var skön att känna på, tung och fin.”, säger Magnus.

Betyget ”jäkligt bra live” är fint, särskilt som Magnus har sett båda det ena andra i idrottsväg. I Rio, hans fjärde sommar-OS och sjunde OS totalt, såg han allt som allt 20 event på tio dagar.

– Det som är kul på OS är att man kan se så många idrotter som man aldrig sett annars. Man ser brottning, taekwondo, boxning och så vidare och det gör man ju aldrig annars. Det är charmen med OS. Vad ser du helst?

– Handbollen brukar vara en favorit.

Där samlas många svenskar och det är lätt att träffa andra. Och fotbollen var rolig nu när det gick så bra. Men skytte ligger mig varmt om hjärtat för att det är så spännande. Simning är också kul för att det alltid är så bra stämning på läktaren, säger Magnus.

Medaljer, medaljer Men det är medaljer som hägrar.

Från att tävlingsprogrammet släpps året innan ett OS börjar planeringen för Magnus. ”Vart har Sverige stora chanser? Vad kan ge medaljer?”. Biljettinköp görs utifrån det, och ibland lyckas det.

– Vi räknade med minst en medalj i skyttet faktiskt. Man sitter innan OS och går igenom alla grenar och försöker hitta biljetter till alla medaljer, och den här hade vi skrivit upp så det kän”Här är den!” Marcus Svensson visar medaljen för fansen på läktaren när han passerar des bra. Mountainbiken hade vi också  nedanför.

NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

19

tio dagar på plats hann uppleva sju svenskmedaljer.

– Jag missade bara en svensk medalj live från det att jag kom, så det är hårt jobb. Men jag älskar ju medaljer!, säger Magnus och ger sig själv en klapp på axeln för god research och scouting.

RIO DE JANEIRO

Känner man sig delaktig i en medalj när man faktiskt är på plats?

– Ja, absolut. Man känner delaktighet eftersom det är så få svenskar på plats och det blir en ära att få vara med om det. Man ser verkligen att killarna tittar på en och känner att det här är mina landsmän, det är för dom jag tävlar, så det känns verkligen som en ära att få vara med.

För varje svensk medalj iklädde gänget sig sina egentillverkade dylika och fick njuta av känslan av att vara där. ”Vi hade otroligt roligt, det var spännande och vi fick stora applåder när vi själva hängde på oss våra medaljer.”, säger Magnus. Från vänster: Johan Svensson, Magnus Legnerfält, Rickard Alfredsson och Bengt Svensson.

 räknat med, så det kändes ju riktigt bra att stå där och heja fram Rissveds till guldet, som nästan de enda svenskarna där. Jag såg till och med min första hästhoppningstävling för att heja fram ett silver. Jag gör vad som helst för medaljer!

Andra gånger lyckas det inte.

– Ibland går det inte som vi vill, som i segling och kanot i år. Tyvärr, då får man ”vaska” eller sälja dem. Är det en sådan gren som man känner att man kan vaska kan man ta en viloeftermiddag i stället. För vi har högt tempo,

man blir helt slut. Det blir långa dagar och är tufft schema om man ska vara supporter!

Och många blev det I år blev det ett framgångsrikt OS för Magnus Legnerfält, som under sina

Fick ni chans att träffa silver-medaljör Svensson på skyttet?

– Nej, tyvärr. Vi stod bra en bra stund och väntade men han hade så många intervjuer. Men han vinkade och visade upp medaljen när han passerade.

Men vi hann inte prata med honom.

Det tar vi nästa gång i Tokyo. För vi vill se båda svenskarna där igen! ■

KRIEGHOFF nu i Sverige Kjells Vapen AB i Götene och Krieghoff har etablerat ett seriöst samarbete som ska leda till en långsiktig stabil marknad för Krieghoff i Sverige. Kjell Svensson, ägare till Kjells Vapen AB, säger att Krieghoff kommer att passa oss perfekt som ett premiummärke för jägare och sportskyttar. Vi har för avsikt att bygga på långsiktiga relationer med våra kunder. Med Krieghoff tar vi det till ännu en nivå och erbjuder lic sportskyttar ett medlemskap i Team Krieghoff Sverige/Kjells Vapen AB. Som teamdeltagare erhåller man ett mycket fördelaktigt pris på valfri K80 alt Parcour. Nyhet 2017 ATS advanced trigger system och även en Krieghoff skjutväst V-Neck, t-shirt och keps samt löpande bra erbjudande på förbrukningsmaterial, fysträning mm. Som enda motprestation kräver vi goda ambassadörer för sporten samt varumärket Krieghoff och Kjells Vapen AB.

Vapnen på bild har Sovereign scroll.

Den första större ordern från Kjells Vapen AB är lagd under sensommaren 2016 på nya K80 och Parcour för säker leverans till presumtiva köpare under våren 2017.

Dessa vapen är utrustat enligt följande: Krieghoff K80 m ATS, Sporting/Skeet/Trap, valfri piplängd 71/76/81, tapperad spång, titankit med 5 titan chooker, piphållare fram och avtryckare i titan, gravyr sovereign scroll= hela lådan i silver utan svarta bultar, standard trä med satin epoxy finish justerbar kolv och koffert. Denna konfiguration är framtagen av Kjells Vapen för att passa sportskyttar med en Krieghoff på önskelistan. Deltagande i teamet är valfritt. Vi kan erbjuda en förmånlig finansiering i samarbete med Wasa kredit.

Kjells Vapen AB har ett samarbete med skidskyttestjärnan Torstein Stenersen, som även kommer att hjälpa oss i Team Krieghoff Sverige/Kjells Vapen AB, med individanpassade träningstips för att bibehålla skärpan när det gäller.

Välkommen att ringa Kjells Vapen AB, Götene, tel 0511-509 62, Mats eller Kjell, eller vårt säljstöd i norra Sverige, Esa Kölegård, K80 sportingskytt och teamansvarig, tel 070-577 93 61. Boka en personlig provskjutning.

Torstein med flickvännen Cajsa Grape, längdåkare, och settern Rossa. www.torsteinstenersen.se

20

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

-tryckluftsgevär-

800. Snabbare. Mindre rekyl. Bättre.

Kr 27.500:- *

800 Universal.

Kr 18.200:- *

500. Passar både höger- och vänsterskyttar.

Bra föreningsgevär i nytt utförande.

SPECIALPRIS Kr 11.100:- *

800 Junior. Ett lite mindre och lättare gevär.

Passar höger- och vänsterskyttar. Kr 14.700:- * Vi tar andra vapen i byte. Möjlighet till delbetalning finns.

* med reservation för prisändringar NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

21

FÖRENINGSBESÖK

p a k s t a r m a K VINNANDE KONCEPT I UMEÅ TEXT OCH FOTO JOSEFIN WARG

Att få fler sittande luftgevärsskyttar att skjuta stående är något som kan vara utmanande men som är viktigt för att få de unga att fortsätta med sitt skytte. Men det kan vara svårt. I Umeå Skytteförening har man numera ett helt gäng unga ståendeskyttar – mycket tack vare bra kompisskap mellan skyttarna och av att föreningen tog tillvara deras intresse.

Två gånger i veckan är ståskyttegänget i Umeå igång och tränar.

22

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

DET FNITTRAS I Umeå skjuthall.

Fyra tjejer samlas kring en telefon och tittar på något till synes hemligt.

De är halvt iförda sina skyttekläder och under glada miner fortsätter påklädningen. För en av skyttarna sitter jackan tajt, men inte så tajt som på riksfinalen i Skyttiaden.

- De hade flyttat in knapparna så här mycket för mycket så jag kunde knappt andas, berättar hon med stor inlevelse för de andra.

Skytten Helena Dreier Perkiömäki är redan igång med träningen, men för de andra tar det lite längre tid att komma igång. En inte helt ovanlig företeelse.

– På ett läger i början av året var alla skyttar typ klara och vi sitter fortfarande och pratar när ledaren kommer och säger att ”men ni ska ju typ skjuta nu”, säger Hanna Lundin.

– Vi är alltid sist på plats för att vi pratar så mycket, säger Wilma Lindahl.

– Även när vi har bråttom pratar vi tills vi är klara, säger Emilia Nordin.

Det är en tisdagafton och vi är i Umeås stora skjuthall på regementsområdet. Umeå Skytteförenings luftgevärsskyttar har en av sina två träningar i veckan. På hallens första banor skjuter ett flertal sittande. Lite längre in hittas ett helt gäng med stående skyttar.

– Vi har fått ihop 5-6 tjejer och en 

Mycket prat och mycket skratt blir det före och efter träningen!

NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

23

 kille i 14-årsåldern. De tävlar och har jätteroligt ihop, och peppar verkligen varandra. Det är skoj för de har börjat umgås på fritiden och allt, berättar Börje Lundin, en av skyttepapporna tillika en av ledarna för ståskyttegänget.

– att flera unga tjejer och någon kille själva började fråga efter saker och ville lära sig mer, säger Björn och tillägger att många av de unga nog inspirerades mycket av en lite äldre skytt som gästspelade ett tag i föreningen under sin studieperiod i Umeå.

”Kritisk massa” I en tid där många föreningar står inför utmaningen att få unga skyttar att ställa sig och skjuta med luftgevären, har Umeå Skf redan kommit en bra bit på väg. De har nu flera skyttar som skjuter, mer strukturerade träningar och ett helt annat engagemang. Björn Eriksson, kanske den som är mesta tränare åt gänget, berättar mer: – Det började för 1,5 år sedan att vi såg en tendens. Det var fullt på sidan med sittskyttar. Vi ägnade mycket tid åt dem, och det försöker vi fortfarande, men ståskyttarna fick klara sig mycket själva och vi hade väl ett rejält tapp. Men så hände mycket samtidigt.

Fler föräldrar började engagera sig.

Och sedan var det en kritisk massa

Egen grupp med mer övningar Vid ett möte mellan ledare och föräldrar bestämde man sig så för en inriktning. Upp till 13 år sittande ska de fortsatt ha ett lågt tävlings- och resultatfokus utan mer träna teknik, men när de börjar som ståskyttar kan man börja köra mer konkreta övningar där de också tävlar mot varandra. Och så har det blivit.

– Vi kör flest tior på rad och så där, för att försöka frammana lite tävlingsstress även på träning. Det är lite känsligt, eftersom det blir väldigt uppenbart med rangordning när man börjar träna sådana tävlingar. Men de vet de ju ändå, och som det ser ut nu är det ingen som står och räcker långnäsa åt någon annan, säger Björn.

Föreningen tror att många av dagens sittandeskyttar kommer att börja stå framöver, säger Björn Eriksson: ”När du har en kritisk massa så kommer nog fler att börja med ståendeskytte, för man behöver inte vara rädd för det.”

Erika Bergqvist.

Wilma Lindahl.

I dag är det en enkel match som står på programmet och det är fokuserat på banorna där de för dagen sex skyttarna är i gång. Andra dagar är det mer uppstyrt och att man är många skyttar i gruppen är något som förbättrar träningarna, menar Björn, eftersom det ger fler möjligheter till variation: – Vi har ju de här ISSF-finalerna som vi brukar köra och det är ju kul om vi är åtta stycken för då blir det ju som på riktigt. Vi har utslagstävlingar också, ibland med handikappsystem baserat på personligt rekord. Det blir bättre träning och möjligen roligare också när det är flera skyttar, än om det bara är två som nöter mot varandra.

Facit på att det går framåt Träningen ger också resultat.

– Många har utvecklats enormt i år.

Vi har sett massor av nya personliga rekord under året. Vad vi inte lyckats med är att trots att persen har stigit så är tävlingsresultaten tio poäng under.

Så det är en viktig bit som vi får jobba med, säger Björn.

Den positiva utvecklingen har också en sorts baksida. För nu upplever föreningen att de står inför en utmaning: – Begränsningen är att de börjar bli så bra nu att de flesta av oss inte duger till att vara tränare. De har vuxit från oss, säger Björn. Vi har slut resurser och måste ta in folk utifrån. Vi kan leda övningar, men det behövs ta in externa krafter för att ta dem vidare.

Och kanske resurser där varje skytt får mer specifik tid också. Det är där vi är nu.

Extra roligheter Nu när man har blivit ett ordentligt ståskyttegäng har Umeå Skytteförening också valt att satsa på roligheter utanför den egna luftvapenhallen för

dem – till exempel en skytteresa över Bottenviken tillsammans med Vännäs Skytteförening, som också de jobbar hårt med att försöka utveckla skyttet för tonåringar i Västerbotten.

– Vi hade en episk roadtrip när vi åkte till Vasa, berättar Björn. Det var tolv skyttar och en flock föräldrar. Då hade vi något mellan lekar och teambuildingdagar på båten över. Det är roligt att resa iväg när de är ett gäng.

Just när man är en kritisk massa blir det inte så tråkigt med all väntetid. Så det är en rejäl fördel att så många gick upp i stå samtidigt.

Och fler unga skyttar kan vara på gång i Umeå. Som 12-åriga Thea Lindahl som just i dag inte skjuter alls, men som är här och tittar på storasyster Wilmas träning.

– Det är inte roligt att skjuta sittande, förklarar hon för Björn.

Och snabbt får till svar: – Så du ska bli en ståskytt? Vad kul!

Viktigt med kompisarna Kombinationen ungdomar med vilja att förbättras, en förening och föräldrar som ställer upp på det och att man har roligt tillsammans verkar effektivt nu och lovande för framtiden.

– Gänget tror jag ändå är viktigast, säger Börje. Det är lagkänsla på något vis. De tävlar mot varandra, men de är mycket kompisar. De triggar varandra att prestera det bästa de kan, man ser att de lyfter varandra.

Björn instämmer: – Det är bara de riktiga vinnarskallarna som skulle orka träna varje träning om man inte hade ett bra gäng kring sig. Som motivation är det nog viktigt att de är ett gäng som fungerar ihop, och på grund av det kan man bedriva en riktigare träning och det är det som höjer resultaten. ■

Carl Bergling är en av de få killarna i gänget.

PÅ NÄSTA SIDA: Hör gängets tankar om ståendeskytte, vikten av kompisar på träningar och om framtiden!  24

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

Kompisarna och ståendeskyttets utmaning är grejen TEXT OCH FOTO JOSEFIN WARG

Skyttesporten är en plats där det inte bara handlar om att utvecklas, utan det handlar minst lika mycket om att ha roligt och må bra. Samtidigt är det nödvändigt att ha roligt och må bra för att kunna utvecklas. Som vi läst på föregående sidor så kombineras det hela i Umeå Skytteförening och det mycket tack vare att skyttarna är så bra kompisar. De har rent av blivit som ett gäng - och i ett gäng blir det också roligare att utvecklas som stående luftgevärsskyttar, vilket de gillar. Vi tog ett snack med Umeås ståendeskyttar.

Varför är det roligare att stå och skjuta än att sitta och göra det?

– Det är en större utmaning, säger 14-åriga Wilma Lindahl och får medhåll av de andra..

– Och man märker en större utveckling där, säger Emilia Nordin, 13 år.

– Och man får inte lika mycket stryk av Emilia, säger Carl Bergling, 13 år, varpå Emilia kontrar med ett ”haha”.

Det visar sig att Emilia var en riktigt duktig sittandeskytt, förbundsmästarinna som nästan slog Norrlandsrekordet berättar de andra.

– Tyst nu. Jag gillar ju inte det. Det känns som ”titta på mig jag är bäst”, det känns som om man är självisk.

Men jag gillar inte det. Så nu släpper vi det tycker jag, säger Emilia.

Helena Dreier Perkiömäki började med skyttet förra sommaren.

Spelar det någon roll vem som är bäst?

– Njae, vi skjuter ju olika klasser, säger 14-åriga Erika Bergqvist.

– Om du Emilia skulle vinna över mig skulle ju jag känna mig dålig, jag som  NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

25

fett tråkigt. Min brorsa gick på skyttet men han är inte så rolig. Man tränade och for hem, och det var inget mer med det. Men sedan lärde vi andra känna varandra i Kinna och då blev det kul. Nu snackar man med massor, säger Hanna.

– Vi blev en tajtare grupp, säger Wilma.

– Man skulle kunna göra vad som helst med gruppen och ha kul, säger Hanna.

– Även om vi satt fast i en garderob tror jag att vi skulle kunna hitta på något att göra, säger Wilma.

Från vänster: Carl Bergling, Helena Dreier Perkiömäki, Erika Bergqvist, Emilia Nordin, Wilma Lindahl, Hanna Lundin och Thea Lindahl.

 skjutit 2,5 år och du började nyss, säger Wilma.

– Man blir ju samtidigt glad för de andra, säger Emilia.

– Ja, för vi är ju samtidigt ett ”secret team”, glada för varandra, säger 15-åriga Hanna Lundin.

– Även om det är lättare att bli glad för dig, eftersom vi inte skjuter i samma klass, säger Wilma.

Hur mycket betyder det att ha kompisar som också skjuter?

– Jag tycker att det är kul, för man får som träffa andra – flocken, säger Emilia.

– Träffar man ingen annan är det inte kul, säger Hanna.

– Inte särskilt speciellt. Det är roligt att skjuta, säger Carl som är en av få killar i gänget.

Men blir det roligare tack vare de andra här?

– De har roligt i alla fall, säger Carl.

– Vi vet att du har roligt också, säger Helena Dreier Perkiömäki, 12 år.

– Han vågar bara inte erkänna det nu, han blir generad, säger Hanna.

Wilma Lindahl, Emilia Nordin och några av de andra missar inte chansen att prata med sina kompisar före och efter träningen.

26

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

Hur skulle det vara utan kompisarna?

– Jag skulle bli ganska less, säger Emilia.

– Jag höll på att sluta innan de här andra började komma, för då var det

Ni har bland annat åkt iväg på en gemensam resa till en tävling i Finland.

Vad betyder en sådan sak för er?

– Jag tycker att det är jättekul med variation. Helt ny grej och bra övning, säger Emilia.

– Det är bra med annat motstånd också. Nu är det samma som man möter hela tiden - Vännäs och Vindeln och Ramseleforsarna - utom om man skjuter skyttiaden och SM, säger Wilma.

– Vissa tycker att det är svårt att skjuta när man är på ett annat ställe, att man är van vid att skjuta här och har svårt prestera på matcher. Det är bra därför, säger 12-åriga Thea Lindahl.

– Därför mitt mål nästa år vara på många fler tävlingar platser för att träna bort nervositeten, säger Hanna.

Thea, du sitter ju ner och skjuter mest så här långt. Ser du fram emot att börja stå och skjuta och varför i så fall?

– Ja, det gör jag. Kanske för att det blir svårare. Då kommer man inte att skjuta över 400 varje gång. Det är mer utmaning. Man har ju tränat länge nu, och då har man ju liksom nått sitt mål. Mitt mål var förut att skjuta över 400 och att komma först på en tävling. Och sedan hade jag ett mål att slå Emilias rekord, men jag var typ fyra poäng ifrån. Men jag känner att nej, jag ger upp med det.

– Jag kände också när jag satt ner att jag visste på förhand att jag skulle komma att skjuta en tia. Det var mer frågan om vilken decimal jag skulle få. Nu undrar jag mer vilken poäng jag får. Om jag gör något jättekonstigt kanske det blir en åtta, säger Emilia.

– Stå är ju mycket mer teknik, säger Hanna.

– Mycket mer kan gå fel när man står, säger Wilma.

– Det är mer intressant med stå, säger Erika.

– Man känner sig äldre också om man står. När man sitter och skjuter känner man sig yngre, säger Hanna.

– När man sitter ner blir man mer stressad för man måste skjuta över 200 eller 400, för det är vad man brukar.

Och om man får 399 blir man skitsur och vill inte skriva in något resultat, säger Thea.

– Fast det händer i stå också, säger Erika.

– Men inte lika mycket som när man sitter, säger Thea.

– Jag vill inte vara under 390, säger Erika.

– En serie kan förstöras av en 9,9, säger Hanna.

Vad har ni för mål med ert skytte?

– OS! Nej, skojar, säger Wilma.

– Jag har typ inget mål med skyttet.

Jag gör för att det är kul att hålla på, säger Emilia.

– Jag har det som meditation. Om det är stressigt i skolan går det över om man skjuter, säger Hanna.

– Mm, man övar ju på att fokusera, säger Erika.

– För mig gör det mig mycket bättre i skolan, för jag har lärt mig att koncentrera mig, säger Emilia.

– Om man missar en gång i skyttet i veckan går det sämre i skolan, säger Hanna.

– Och bli bra är ett mål. Bättre än de andra. Och få bli bättre än Vindelborna!, säger Carl.

Hur ser ni på framtiden då, kommer ni att fortsätta länge?

– Jag kommer inte sluta med skytte.

Det är bra med skytte för att det är en sport för alla, oavsett om gammal eller ung, säger Hanna.

– Man tävlar mest mot sig själv, säger Erika.

– Och det spelar ingen roll om man är kille eller tjej, avslutar Hanna. ■

ALLT I SKYTTEUTRUSTNING LAPUA SK, Magtech - ammunition, kulor VIHTAVUORI krut, tändhattar DAGFINRUD, SKYTTERLINKEN – fältskytteväskor m.m.

SAUER pipor och tillbehör KONGSBERG elektronik – Feinwerkbau, Ahg, Gehmann, Dewey, VFG, Birchwood, RCBS, Centra, Jäggi, H&N, JSB och mycket mer

Skytteservice i Älmhult

Anders Petersson 0476-106 04 Sällhult Västregård 25 070-657 48 79 343 90 Älmhult info@skytteservicealmhult.se

www.skytteservicealmhult.se

Bli mästerskytt du med Vid VM i München 2010 visade Pardiniskyttarna vilka kvalitets- och precissionspistoler Pardini tillverkar.

De gjorde så gott som ”rent hus” i medaljskörden.

Bli mästerskytt du med - välj PARDINI och FIOCCHI! 61 st VM-medaljer i München 2010 Individuella 5 guld 7 silver Lag 16 guld 16 silver

4 brons 13 brons

Generalagent för Sverige

Box 80, 692 22 Kumla. Tel 019-57 86 68 - Fax 019-57 02 68

NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

27

TRÄNING

TRÄNINGS

SKOJ!

TEXT LINNÉA HOFBERG, Stockholms Skyttesportförbunds ungdomsråd, Södermalm och Liljeholmens skytteförening och Heby Skytteförening ARKIVFOTO LINDA STRAND OCH JOSEFIN WARG

Träna eller leka? Varför inte både och?!

Det finns många sätt på vilka man kan träna, förutom att bara skjuta ett visst antal skott. Här ger vi er fyra tips på lekar att använda sig av på skytteträningen. Övningarna passar främst för gevärs- och pistolskytte.

STAFETTSKYTTE Denna lek fungerar utmärkt för alla olika positioner av gevärsskytte.

Målet med övningen är att fokusera på ställning, att gå ifrån och att komma tillbaka och repetera.

Leken går till som sådan: 1. Skyttarna intar skjutställningar 2. Skjuter 10 skott efter startkommando 3. Lägger ifrån sig vapnet 4. Tar sig till en annorlunda aktivitet samt utför den 5. Tillbaka till skjutplatsen ❚ Upprepa punkt 1-5 till man är klar med så många vändor deltagarna kommit överens om.

Bestäm först hur många skott samt hur många serier ni som deltar ska

Lekar på träning kan utveckla skytten.

28

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

skjuta. En bra början är att skjuta 10 skott, sedan ta sig till ”aktiviteten” och repetera 4 gånger. Så totalt skjutna skott blir 40 och man besöker aktiviteten 3 gånger, dvs. man avslutar med skjutning. ”Aktiviteten” kan självklart varieras, men syftet är att skyttarna ska gå ifrån skjutställningen och göra något fysiskt och/eller finmotoriskt. Detta kan vara allt från att öppna ett Kinderägg och bygga ihop leksaken inuti, stapla x antal skott eller tärningar på varandra utan att det rasar, gå ett varv runt byggnaden eller lokalen. Eller varför inte konstruera en lättare hinderbana med balans och rörelse? Möjligheterna är många för själva aktiviteten.

När omgången är klar kan man räkna ihop poängen (om man vill), vilket kan vara den enklaste varianten för att utse en vinnare.

Skjuter man på elektronik så kan (vissa system) skriva ut tavlorna och där kan ni utse den som hade bäst samlingar som vinnare.

HERREN PÅ TÄPPAN En utmaning som fokuserar på ställning samt kontrollerad stress (finalskjutningsträning). En bra övning att göra i slutet av träningspasset för att bryta vanligt tränings- och tankemönster inom sporten.

Träna på att varje skott ska kännas kontrollerat.

Leken börjar med att alla deltagande skyttar skjuter ett skott vars poäng motsvarar vilken bana man ska stå på.

Den skytt som skjuter högst poäng placerar sig längst till höger.

Skyttarna skjuter sedan ett skott åt

gången. Skjuter man ett högre skott än den till höger så byter man plats.

Leken fortsätter tills alla förutbestämda antal skott är skjutna och ”herren på täppan” är korad. ❚ Tänk högst poäng till höger och sedan nedåt till vänster. ❚ Mycket flyttande av skyttar kan ta tid.

21:an

En bra övning för att bryta räkningsmönster i skjutningen. Målmedvetenhet tränas när skytten måste försöka lära sig hur man skjuter en 5:a till exempel.

Detta behövs: En kortlek.

Luftgevärsträning I Värmland för Erik Johansson och Emilia Bedoire med flera. (Arkivfoto)

Leken går ut på att man ska nå 21 poäng. Alla skyttar får/drar var sitt kort ur kortleken. Varje kort i en kortlek motsvarar en siffra, och denna siffra har skyttarna som utgångspunkt.

Sedan ska de med två skott uppnå kvarstående poäng så nära 21 de bara kan. Man behöver INTE skjuta båda skotten, detta bestämmer skytten själv utifrån vad för kort den fått.

Exempel: Du skytt får kortet ”DAM” som motsvarar 12 poäng. Då kan du sikta på att skjuta en 9:a, eller en 4:a och en 5:a. Får du kortet ”ETT” behöver du två skott att försöka skjuta två 10:or.

Skjuter man över 21 så åker man ut ur tävlingen. Sedan fortsätter leken tills det bara är två skyttar kvar och en segrare står klar.

SKYTT MOT SKYTT Denna lek kan varieras i antal skyttar mot varandra - en mot en, eller två mot två. Två mot två kan vara bra om man

har två lite nyare skyttar som skjuter med mer erfarna skyttar, för att lyfta varandra. Sedan är det roligt att skjuta i lag när man vanligtvis inte gör det.

Målet är att komma upp i en förutbestämd poäng, exempelvis 5 eller 10p. Leken bygger på att skyttarna står bredvid varandra och skjuter ett skott samtidigt. Den skytt som skjuter högst valör får 1 poäng. Sedan skjuter skyttarna ett till skott och här kommer olika varianter på leken.

Antingen så får skytten behålla poängen och man fortsätter skjutandet skott för skott, tills någon nått upp i förutbestämda poängen.

Man kan också göra det lite svårare.

Säg att det står 1-0 efter första skottet och att den som hade 0 poäng skjuter högst valör i det andra skottet. Då blir det minuspoäng för den som redan hade ett, vilket resulterar i att poängställningen går ner till 0-0. Denna variant är mer utmanande och det är otroligt spännande.

Skjuter man två mot två så varvar man skotten så att man inom laget

skjuter vartannat skott. Det ger möjlighet för den mer erfarna att observera den andre skyttens skjutteknik för att kunna hjälpa denne att utveckla sig, för den nye att studera den mer erfarne, samt att peppa varandra under tävlingens gång. ■

TIPSA OM DIN LEK!

Har du egna exempel på roliga skyttelekar? Stockholms SDF:s ungdomsråd vill utforma ett kompendium med roliga övningar som alla föreningar ska kunna använda sig av, och söker därför tips på vägen. Bidra med ditt eller dina exempel på roliga skyttelekar och övningar genom att maila linnea.hofberg@gmail.com. Lägg gärna till vilken klubb du kommer ifrån!

RIKSIDROTTSGYMNASIUM SKYTTE Kombinera skytte med studier på riksidrottsgymnasiet i Sävsjö. Centralt i Småland - nära till tävlingar i Sverige och Europa.

Har du ambition att bli en bättre skytt?

Vill du utveckla ditt skytte och få tid att träna tillsammans med andra duktiga ungdomar?

Siktar du på att nå elitnivå?

Aleholms RIG skyttar har representerat landslagen på 10 och 50 meter vid EM, JNM, VM, Ungdoms-OS och Nationella landslagen.

Kontakta oss så får du veta mer: Paul Larm - instruktör gevär Tel 0382-153 71 paul@skyttegym.se

Stockholm

Gert Rosengren - skolfrågor, instruktör gevär Tel: 0382-153 70 gert@skyttegym.se Göteborg

Jonas Fyrpihl - instruktör pistol Tel: 0382-153 72 jonas@skyttegym.se

Jönköping

Sävsjö Växjö

Malmö

lite mindre, mycket

bättre

Sävsjö www.aleholm.se NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

29

TÄVLING

Betraktelser från

NORMAMÄSTERSKAPET 30

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

TEXT MAGNUS PALMGREN FOTO LARS PALMGREN

En gång per år bjuder Svenska Skyttesportförbundets samarbetspartner Norma in till en heldags skyttetävling. Och det är inte bara en disciplin som står som på programmet…

Skyttesportförbundets lag på Normamästerskapeti år bestod av idel duktiga skyttar och här delar en av dem, landslagserfarne pistolskytten Magnus Palmgren, med sig av sina betraktelser från dagen! av dem som fick äran att representera Svenska Skyttesportförbundet under Normamästerskapet 2016. De som blir inbjuden till denna tävling är framförallt Normas & Gyttorps samarbetspartners, där många sportskyttar, jägare men framförallt olika vapenbutiksägare inkluderas.

Hela arrangemanget är uppbyggt som en tävling där ingen person ska gynnas trots att du har en stark skyttekarriär bakom dig. Detta eftersom du ska skjuta i samtliga grenar som både Norma & Gyttorp producerar ammunition till. Vad jag känner till så finns det inte många i världen som skjuter alla de skyttesportgrenar som finns, så då handlar det mer om att visa sin skicklighet i hur man hanterar alla olika sorters vapen och kalibrar som finns inom skyttesporten.

JAG ÄR EN

Gemensamt intresse När vi kom fram till Arvika i underbara Värmland, på Paradisbanan som den kallas, så blev jag glatt överraskad då även en del av det polska landslaget skulle vara med och tävla. Då väcktes min ”fighting spirit” ytterligare! Alla som var där, uppemot 100 personer, samlades för en invigning där vi alla blev indelade i blandande grupper. Knappt ingen fick vara med någon som man kände sedan tidigare.

Det verkade lite märkligt till en början, då vi ifrån Skyttesportförbundet gick för seger tillsammans, men när man väl började prata och lära känna alla i sin grupp så upptäckte jag en sak, nämligen att alla är där för att de har exakt samma intresse som mig – skytte!

Alla likar!

Personligen så var ju just pistolskytte min favoritgren på agendan, den gren jag har ägnat många timmars träning på under mina år som satsande skytt. Tyvärr fick jag vänta ett litet tag innan vi kom fram till pistolskytteba-

nan, men fram till dess fick vi ju tävla i skytte fast i andra former. Och jag som älskar att tävla bara njöt av att få vara med. För vet ni vad? Jag tycker att skytte är det roligaste som finns oavsett disciplin! För mig som aldrig tidigare har skjutit varken gevär 300m, viltmål på löpande gris, älg på 50m respektive 80m eller hagelgevär i trap och sporting gav detta mig en helt ny syn på skytte. Dessutom förstod jag redan då vad jag tror att både Norma & Gyttorp försöker förmedla med detta arrangemang. Att oavsett om du skjuter med kort, lång eller dubbla pipor så är vi alla skyttar i grund och botten. Genom att vi i blandade grupper började umgås öppnade det upp ögonen för mig kring att vi alla är likadana när det kommer till skytte.

Trots att vapnen ser olika ut har vi alla samma mentalitet att kämpa med inför varje tävling eller jakt. Dessutom är varje vapen utrustat med just en avtryckare. Och alla vi skyttar kämpar med att trycka av avtrycken i just det där perfekta ögonblicket så att det blir ett perfekt skott, oavsett om det handlar om att fälla sin första älg, träffa sin duva på hagelbanan eller sätta den perfekta tian på tavlan i pistol- och gevärsgrenarna.

Hagelutmaning Ett av alla ställena som vi var till på Paradisbanan var just hagelgevärsbanorna. När vi väl kom fram till dem så fick vi nya skyttar inom just hagelgevär en kort introduktion av hur vapnet fungerade och vad man skulle göra för att kunna träffa en flygande duva. Jag upptäckte snabbt att det var svårare än jag hade trott, men desto roligare!

Enligt mig är det så att om något är otroligt svårt så blir det bara roligare när man väl lyckas klara av det. För en enkel seger är alltid en seger, men den bästa segern är den svåraste segern att klara av! Så efter ett antal bommar lärde jag mig tekniken och kämpade

mig igenom hela matchen där jag enligt mig själv lyckades väldigt bra för att aldrig ha skjutit det tidigare!

Lycka – och förvåning En annan disciplin som vi tävlade i var gevär 300m, en gren som liknar en av mina favoritgrenar inom pistolskytte, fripistol 50m. Det handlar om att ha så hög precision som det bara går. Gör du helt rätt i båda grenarna så sitter det en helt klockren tia som känns genom hela vapnet in till kroppen via rekylupptagningen. Gör du fel, ja då kan skottet sitta helt åt pipsvängen.

Genom att det är så pass svårt i dessa grenar så kan det ge ett stort lyckorus när det går bra, men andra stunden så ligger man där med sitt gevär och undrar med förvåning, ”Vad hände där?”. Det är de små stunderna av känslor som gör sporten till den underbara sport vi utövar!

Tillsammans Sammanfattningsvis, när jag kom till Paradisbanan hade jag tankarna att skyttet och dess utövare i alla olika discipliner inte skulle vara den andra lik, men i den frågan har jag nu helt ändrat synsätt. Vi är alla skyttar och som skyttar borde vi alla stötta och hjälpa varandra genom både motgång och framgång, för tillsammans är vi starkare. Så får vi hela Sverige att enas, oavsett disciplin, utseende på vapnet eller förbundstillhörighet, så tror jag personligen att vi svenskar kommer att utveckla skyttet i Sverige till skytte i världsklass! Vapnets längd och kaliber kan variera i alla discipliner, men oavsett vad så är skytte idrotten jag älskar! Tillsammans över alla discipliner utgör vi ett hav av vänskap och kärlek!

Så stort tack Norma & Gyttorp för denna oförglömliga dag och att ni är med och skapar skytte i världsklass och utvecklar vår sport! ■

1. Dags för 300m gevär. Gav mästerskytten Anders Brolunds skyttejacka tur på vägen, kanske?

2. Magnus Palmgren testar gevär 300m.

3. Äntligen pistoldags!

NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

31

INFORMATION

EFTER BRANDEN

I november 2014 brann det hos Trosa-Vagnhärads Skyttegille efter ovälkommet besök. Plötsligt stod föreningen utan klubbstuga och skjuthall. Här berättar Lars-Gunnar Hedström från föreningen om hur de kom tillbaka på fötter.

Uppstädandet av de nedbrunna byggnaderna tog vid omgående Trosa-Vagnhärad.

32

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

DEN 5:E NOVEMBER 2014 fick vi oönskat besök på natten. Efter inbrott och stöld så brändes både klubbstugan och skjuthallen ned till grunden.

Vi hade inte föreställt oss att vi skulle kunna få en sådan här katastrof.

Det vanliga var att vi med något års mellanrum råkade ut för inbrott, något trasigt fönster, stulna tomhylsor och så vidare.

Försäkringspremien såg vi mest som en kontinuerlig utgift men där vi aldrig fick ut något vid inbrotten eftersom självrisken var för hög. Vi diskuterade till och med om vi skulle sluta med försäkringen som bara hade kostat pengar de senaste 30 åren och inte gett något tillbaka. Som tur var så fortsatte vi med försäkringen, även om vi hade gjort en del begränsningar för

Ny skjuthall under uppbyggnad.

I april 2015 var verksamheten på korthållsbanan igång igen, mindre än ett halvår efter att den tidigare skjuthallen brunnit ner.

Nya klubbstugan som byggdes försågs med rinnande vatten, vilket man inte hade tidigare.

att hålla nere premien. Klubbstugan var försäkrad till fullvärde men skjuthallen hade ett tak på 155 000 kronor.

Behov av ideella krafter Efter branden begärde vi offerter och det visade sig att skjuthallen skulle kosta 680 000 kronor att få uppbyggd.

Skulle vi komma igång igen så återstod bara att bygga med ideella krafter.

Vi kom på en mycket bra idé att försöka hitta någon som kunde göra en byggsats med stomme, tak och väggar och hittade ett företag som hade ett system som passade bra i storlek. Med en hel del arbete att hitta bra pris på olika delar så räckte försäkringspengarna till materialet till själva huset. Även betongplattan i skjuthallen blev förstörd i branden och här hade vi stor tur att betongfabriken i Vagnhärad skänkte betong till en ny platta.

Efter intensivt arbete så kunde vi, innan tjälen kom, gjuta en ny grund till skjuthallen redan i december 2014.

Tur med vädret och många ideella arbetstimmar, två pass i veckan, gjorde det möjligt. Målet var att försöka få igång verksamheten till våren 2015.

Och vi kom igång i april 2015 och kunde genomföra korthållsskjutningar. Då kvarstod fortfarande en del arbete invändigt men elektroniksystemet fungerade.

Klubbstuga nästa steg Vi prioriterade skjuthallen för att kunna få verksamheten att fungera.

Klubbstugan, som var bättre försäkrad, kom vi igång med under hösten 2015. Även fast den var fullvärdesförsäkrad så blir det åldersavdrag som gör att pengarna inte räcker fullt ut.

Inventarierna hade ett maxbelopp på 50 000 och det täckte ungefär 25 procent av värdet. Det här gjorde att vi fick fortsätta att jobba för att dra in pengar och få ner kostnaden. Till exempel så målade vi hela huset själva, vi gjorde markarbeten runt stugan, återfyllde och snyggade till med mera. Vi tjänade också in en del pengar på att röja efter branden och köra bort allt skräp. Dels genom att vi sålde en del järnskrot, vilket gav några tusen. Dels genom att vi jobbade åt försäkringsbolaget, vilket gav lite mer. Eftersom vi hade fullvärdesförsäkring på klubb-

stugan så byggde försäkringsbolaget upp huset och då fick vi möjlighet att jobba med ett antal moment mot att vi fick en begränsad timpenning. Det blev billigare för försäkringsbolaget samtidigt som det möjliggjorde för oss att tjäna in pengar.

Innan branden hade vi bara utedass och inget rinnande vatten i klubbstugan. Efter diskussioner med kommunen lyckades vi få till ett bidrag på 150 000 kronor för att bygga en riktig avloppsanläggning och även borra efter vatten. Nu har vi toalett, dusch, rinnande vatten och även diskmaskin i köket.

2015 blev ett massivt arbetsår för många medlemmar och det kom dessutom bara två år efter att vi hade gjort ett lika stort jobb med att renovera den gamla skjuthallen (som senare brann), bygga tavelhus och instal-

lera elektronisk markering. Trots allt elände så måste man ändå konstatera att vi har haft roligt när vi har byggt och det har stärkt sammanhållningen i föreningen.

Erfarenheter och lärdomar ❚ Snåla inte på försäkringen. ❚ Om vi inte hade haft banan försäkrad så hade föreningen inte överlevt. ❚ Att samlas kring ett stort projekt har stärkt sammanhållningen i föreningen. Det är det tredje stora projektet på fem år (elektroniskt markeringssystem, korthållsfältskyttebana och nu återuppbyggnad) och arbetslusten har ökat, så nu bygger vi vidare på fältbanan, på nytt målsystem för fältskjutningar och gör utveckling av företagsaktiviteter, bland annat. ■ Lars-Gunnar Hedström Trosa-Vagnhärads Skyttegille

FAKTA FÖRSÄKRINGAR Föreningar anslutna till Svenska Skyttesportförbundet har två kollektiva försäkringar: En skräddarsydd försäkring hos If som gäller ansvar och olycksfall i vår skytteverksamhet samt en mer generell försäkring som i grunden är en vanlig företagsförsäkring i Folksam (ansvar, förmögenhetsbrott, rättsskydd och olycksfall för funktionärer - ej aktiva).

I den senare så ingår inte försäkring för aktiva vilket det gör i det första fallet.

En viktig begränsning i båda fallen är att lösöre, lös egendom och byggnader inte ingår i försäkringsskyddet. Här måste föreningen på eget initiativ teckna en tilläggsförsäkring. Kontakta gärna våra försäkringsbolag och begär en offert.

Det är också värt att notera att privat egendom som förvaras i föreningens förråd inte omfattas av försäkringen. Det kan t.ex. röra sig om privat skytteutrustning. Utrustningen omfattas inte heller av hemförsäkringen om man inte särskilt försäkrar egendom ”på annan plats” än i hemmet.

NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

33

FÖRSVARSINFO FÖRENINGSBESÖK

FOI:ter

TEXT OCH FOTO JOSEFIN WARG

TILL SAMHÄLLETS NYTTA Till vardags forskar de anställda på Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) fram bra saker som bland annat Försvarsmakten, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), Försvarets Materielverk (FMV), Polismyndigheten och faktiskt även skytteaktiva har nytta av. Och då och då lämnar vissa av de anställda kontoren till förmån för en skjuthall. Oavsett om man bor i Umeå, Linköping, Kista eller Grindsjön.

Forskningsinstitutet finns på flera ställen och där det finns, finns också FOI Skytteförening.

En vindtunnel som användes i ett forskningsprojekt gjordes sedermera om till en tunnel för krutskytte, i skjuthallen hos FOI i Umeå.

34

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

betsplatsens sida ser man skytte som EN idrott, säger styrelsemedlemmen Christian Lejon.

En stund i skjuthallen framkallar givetvis glada miner hos Christian och Lars.

– Den är bra hoppas vi!

Orden är Lars Hägglunds och han svarar på frågan om ventilationen är bra, här nere den lilla skjuthallen i källaren på FOI:s byggnad i Umeå dit Svensk Skyttesport har tagit sig. Här huserar en del av FOI Skytteförening och vi får anledning att återkomma till ventilationsbiten lite senare…

FOI Skytteförening bildades 1945, åtminstone finns det papper från dess,

och speciellt för den är att den finns inte bara på en, utan på hela fyra orter i Sverige. FOI skytteförening finns nämligen där Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) finns.

– Vi unika som förening. Dels att vi är utspridda på flera orter och dels har vi många grenar – det någon vill hålla på med inkluderas i föreningen, som gevär, pistol och jaktskytte, och det är lite spännande. Och från ar-

En gång landslagsskytt i gevär, men i dag var det luftpistol som gällde för Christian Lejon.

Deltagandet går i vågor I dag har föreningen drygt 50 medlemmar. De flesta är anställda på FOI men det finns också några familjemedlemmar och även någon anställd på exempelvis Försvarsmakten och Fortifikationsverket bland medlemmarna. Umeå är föreningens nordligaste utpost och här brukar bland annat lite lunchskytte kunna stå på schemat.

– I första hand tränar vi mycket.

Måndagar inför allsvenskan brukar vi till exempel gå ner och träna efter lunch, de som har tid och hinner. Vi har sagt att det är viktigast att skjuta 20 bra skott och inte slänga iväg dem, säger föreningens kassör Lars Hägglund.

Men mängden aktivitet varierar över tid: – Det går lite i vågor hur aktiva föreningen och medlemmarna är. Just nu är det väl lite i dvala. För några år sedan fick man köa till banan. Men när skytte gick ner gick terränglöpning upp i FOI:s idrottsförening, så det går lite i vågor, säger Christian.

Blandade aktiviteter Man brukar vara med i Försvarets Civila Idrottsförbunds hemmabanetävlingar med luft och krut, och ha föreningsmästerskap likaså. Föreningen

försöker också vara med i de allsvenska pistolserierna.

– I år vet jag inte, jag hoppas att det blir något lag. För 5-10 år sedan hade vi många lag med, men intresset har sjunkit så att det är svårt få ihop lag.

Men även om vi inte har varit med så tränar vi som är intresserade, säger Lars och tillägger att man av praktiska skäl helst ser att lagen består av personer på samma ort.

Utbildning i pistolskyttekortet och även lite andra aktiviteter har stått på föreningens agenda under åren.

– Vi har varit och skjutit på jaktsimulator och brukar fara på jaktskyttebana och skjuta godkänt på älgen, och även hagel. Och vi har testat skidskytte i Botsmark. Vad har vi gjort mer?, säger Christian.

– Har de inte kört springskytte i Grindsjön också, tror jag?, säger Lars.

Vindtunnel för krutskytte Här i Umeå är Lars en av de mest frekventa besökarna nere i skjuthallen. Christian är här mer sällan, men när han väl står där och pangar ser man hur glöden finns där.

– Man är som ganska sugen på att skjuta!, säger Christian som faktiskt har två junior-EM-medaljer i korthållsgevär sedan början av 2000-talet.

I dag är det luftpistolerna som kommer till nytta för dem, på två av de fem luftvapenbanorna i hallen. Bredvid finns ytterligare två banor, men för krut. De är omslutna av en speciell tunnel: – Det är egentligen en vindtunnel för forskningssyfte, säger Christian.

Till samhällets nytta Och här kommer vi in på vad Lars och Christian, och övriga anställda, gör på dagarna när de främst inte är i skjuthallen. Totalförsvarets Forskningsinstitut är nämligen ett forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Försvarsmakten och Försvarets Materielverk är huvudkunder, men man gör också uppdrag åt näringsliv, andra myndigheter samt universitet och högskolor. ”Nytta till försvar och samhälle”, som Christian beskriver verksamheten. I Umeå består kärnverksamheten av naturvetenskaplig forskning inom skydd och säkerhet mot kemiska, biologiska, radioaktiva och nukleära ämnen (CBRN). Lars är forskare som håller på med analytisk kemi och är till exempel extra intresserad av föroreningar i luft och av arbetsmiljö.  NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

35

 – Vi har bland annat forskningsprojekt som rullat ett par år där vi tittat på insatsstyrkor i Kosovo och Afghanistan för att se om partiklar där är farliga.

Jag har varit i Kosovo fyra gånger och mätt, och kollegor har varit i Afghanistan. Senast gjorde vi en liten studie i Mali där Försvarsmakten har en svensk trupp, säger han.

Undersöker ammunition Christian är forskningsingenjör i fysik och håller på med väldigt tvärvetenskapliga undersökningar. Till exempel är krutgasanalyser ur ett hälsoperspektiv, från nya ammunitionstyper, återkommande för FOI och som av en händelse har både Lars och Christian jobbat med det.

– För mig är det kopplat till att jag har skjutit mycket. På en juniortävling i Oldenburg vann jag en ask med 500 stycken miljövänliga 22 long-patroner. Det var första gången jag stötte på miljövänlig ammunition och det tänkte jag var jättebra. Men första gången när jag stod och sköt med den fick jag huvudvärk. Det hände igen och igen, och jag förstod att tre gånger i rad inte är en slump. Så det var intressant att

se vad som kunde finnas i krutröken, säger Christian.

Vid ammunitionsundersökningar studerar de exempelvis alltså krutgaser och eventuella hälsoeffekter av dessa.

– Det senaste vi gjorde som Christian var väldigt delaktig i, och även jag, var att vi tittade på hälsofarliga ämnen i pistolammunition, en inomhusammunition för polisens övningsskytte. Det är viktigt att den varken är miljöfarlig eller farlig för hälsan, säger Lars.

– Då har vi varit ute på två skjutbanor och mätt krutgaser där skyttarna befinner sig. En bana var med modern ventilation och en var lite äldre, och vi ser skillnader där emellan, säger Christan.

– Det är en komplex matris man undersöker - både gaser och partiklar så det kan vara en kombinationseffekt vad hälsoeffekter beror på. Med hjälp av odlade lungceller kan skillnader i toxiska effekter studeras på cellplattor.

Och modifierar tillverkarna sin ammunition, kanske ändrar partikelstorleksfördelningen och även innehållet i metalldelarna, då kan vi titta på den på nytt, säger Lars.

– Många av de metaller vi kan mäta upp är väldigt giftiga i sig, sedan är det klart att det är beroende på vilken halt man exponeras för. Men vi tycker att man ska tänka till för att undvika exponering när man är på skjutbanan, och när man städar där och dylikt, säger Christian.

– Och även att man har skyddshandskar på när man till exempel rengör vapen, säger Lars.

Trivs på jobbet Christian och Lars talar engagerat om projekt som de jobbar med, och det märks att de trivs utmärkt på jobbet.

– Ja det gör vi, och det är det enda arbetet jag har haft. Det är utmanande för att i princip alla projekt är unika. Det är inga rutinarbeten och allt är forskning eller undersökning av något nytt. Och vi får uppdrag som inget rutinlabb kan ta, så vi får bygga våra metoder för det vi ska undersöka, säger Christian.

– Vi har fysiker, kemister, toxikologer och sådana som tittar på spridningsbilder kring hur föroreningar sprider sig i atmosfären, i stadsmiljö

eller i böljande landskap, så vi är ganska duktiga på att ta helhetsgrepp på sådana här frågeställningar, säger Lars, som jobbat på FOI i 36 år.

Att möjligheten till skytte genom klubben finns är en bonus som gör arbetsplatsen än trevligare, tycker de båda.

– Det är en fördel att vara så här när man har skjutbanan inomhus. Det är enkelt att bara gå ner och skjuta, säger Lars.

– Det och att man lär känna arbetskamraterna på annat sätt. Det sammanför arbetsplatsen kan man säga, att man kan umgås när man inte jobbar och kan göra något mer avslappnat ihop. Och eftersom vi är utspridda på olika orter, så sammanför det även orterna, säger Christian.

70 mil söderut Det är nu några månader senare, och drygt 70 mil längre söderut. Solen värmer ännu och träden står gröna. Och det är många träd här i en härlig skog inne på FOI:s område vid Grindsjön, söder om Stockholm, där man har ett stort inhägnat område. Det behövs ett ordentligt riskområde för vissa saker

Strömsund

Vill du bli en i gänget?

Sök till oss senast 1 december Vi siktar på närhet, gemenskap och utveckling Vi erbjuder: • Nationell idrottsutbildning • Utbildning i gevär, pistol och viltmål • Utbildning för dig med funktionsnedsättning

Hör av dig så berättar vi mer: Telefon 0670-162 16 skyttegymnasiet@stromsund.se • hjalmar.nu Facebook Skyttegymnasiet Strömsund

Välkommen hit!

Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund

36

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

Christian Lejon och Lars Hägglund i FOI Skytteförenings skjuthall i Umeå.

som FOI gör här, nämligen spränger och skjuter saker. Med det jobbar Michael Ingvarsson, FOI-anställd i Grindsjön tillika styrelseledamot i FOI Skf. På grund av ett hektiskt år är han är en av få aktiva skyttar i FOI Skf här i Tumba och ibland efter jobbet åker han ut till skjutbanan inne på området, och tränar i sin ensamhet.

– Det är ju en fantastisk bana. Det finns ju nästan inget vackrare än en skjutbana, höll jag på säga, så det borde ju vara lite mer aktivitet. Det

är en bra anläggning, ligger inhägnat, har generösa skjuttider och man behöver inte ta så mycket beaktande till att det kan komma svampplockare eller orienterare som varken ser skyltar eller hör att det smäller. Så det är fantastiskt att kunna åka hit efter jobbet och skjuta några skott, säger han.

Tester av vapen och skydd FOI:s avdelning här vid Grindsjön heter ”Försvars- och säkerhetssystem”. Man jobbar bland annat med

modellering och simulering, undervattensteknik och den enhet som Michael jobbar på heter ”växelverkan vapen och skydd”. Uppdragsgivare är Försvarsmakten, FMV samt andra samhällsviktiga myndigheter liksom industrin. Michael är provningstekniker.

– Det är ballistisk provning… Vi provar bland annat skydd, det kan vara allt från hårdmål till mjuka skydd, västar, hjälmar och allt sådant där. Och mycket annat. Någon kanske vill kika

på verkan av en projektil eller någon form av skydd för att se om det verkligen är bra, eller är så bra som tillverkaren säger. Då kan vi göra tester för att verifiera det.

Provtagningarna görs såväl utomhus som inomhus, och både rent praktiskt som via simuleringar. Michael jobbar främst med finkaliber och mellankaliber, men som provningstekniker är det aldrig du som håller i vapnet som används i testet.

– Vi håller aldrig i vapnet utan allt 

Återkommande auktioner med teman som moderna och antika vapen, jakt- och fisketillbehör, accessoarer, konst och inredning med jaktlig anknytning.

Nästa auktion Söndag 23 okt 2016

Inlämning till höstens auktion pågår!

Kungsgatan 57B, Stockholm Tel 08-14 38 65 www.walterborg.se

www.opticway.se

VAPENAUKTION!

KVALITETS SKYTTEGLASÖGON SYNUNDERSÖKNINGAR • GLASÖGON • LINSER

Edsbergs Torg 18 • 192 52 Sollentuna • Tel 08-35 84 50 • info@opticway.se

NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

37

Michael Ingvarsson kombinerar att skjuta med att njuta av lugnet på banan i Grindsjön, men han hade gärna sett lite fler aktiva skyttar här.

 sker i en kontrollerad labbmiljö. Man sätter upp ett vapen i en skottstol och det avfyras elektroniskt eller med dragmagnet eller liknande. Beroende av vilket försök vi gör så kan vi använda ”vanligt” vapen, eller kanske bara låda och pipa. Vi kan också använda en ”universal receiver”, en tung platt-

form med ett pipbytessystem. Det gör att vi kan skjuta olika kalibrar i samma vapen. Det är nästan att överdriva att kalla det ett vapen, utan det är mer testinstrument.

Skytteerfarenhetens nytta I dag är det lugnt och fridfullt ute

vid och omkring skjutbanan inne på området, banan som är godkänd för skytte upp 300 meter. Pistolskytten Michaels huvudintresse sett till skytte var förut fält, är numera PPC men det händer att han skjuter både bana och sport. Skytteintresset har han haft sedan barnsben och att nu få jobba med

FAKTA FOI Skf Bildad: 1945 Antalet medlemmar: 52 Skjuter: Pistol främst, samt gevär samt blandade föreningsaktiviteter.

Banor: Inomhushall för luft och krut i Umeå, utomhusanläggningen Grindsjön i södra Stockholm. I Kista skjuter medlemmarna på närliggande skjutbana hos annan förening. I Linköping saknas bana för tillfället.

Hemsida: www.idrottonline.se/FOISF-Skyttesport/

FAKTA TOTALFÖRSVARETS FORSKNINGSINSTITUT FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, är ett av Europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet.

Man har cirka 930 anställda på fyra orter; Umeå, Linköping, Kista och Grindsjön. FOI har experter inom ett stort antal tillämpningsområden som säkerhetspolitiska studier och analyser inom försvar och säkerhet, bedömning av olika typer av hot, system för ledning och hantering av kriser, skydd mot och hantering av farliga ämnen, IT-säkerhet och nya sensorers möjligheter.

Myndigheten är uppdragsfinansierad, vilket innebär att FOI prissätter och säljer sina tjänster på marknaden, och ligger under Försvarsdepartementet. 19 procent av FOI:s intäkter kom år 2014 från regeringen i form av anslag.

Källa: www.foi.se

38

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

det han gör, gör att han åker till jobbet med ett leende på läpparna varje dag.

– Det är massor att göra, men det är superkul och tillfredsställande. Jag har hållit på och skjutit hela mitt liv, så att kunna göra det på arbetstid på det här sättet – jag trivs hur bra som helst. Nu är det som att man hittat hem.

Har du haft nytta i jobbet av din erfarenhet som skytt?

– Ja, det har jag. Jag har hållit på med handladdning sedan tidigt 90-tal och i mycket av det jobb vi gör handlar det om att, av olika skäl, skjuta i olika hastigheter. Och handladdning är lite som en konstform, man måste ha känsla för det. För att hitta rätt sitter det lite i fingertopparna och min kollega och jag håller bland annat på med det. Det var mycket det som gjorde att jag hamnade här också, på finkalibersidan.

FOI är alltså en del av Sveriges totalförsvar och Michael tycker att det känns bra att få göra en insats på det sätt han kan.

– Självklart gör man ju en insats för Sverige, försvaret och totalförsvaret som sådant. Och ser man till våra alla avdelningar tillsammans, det är ju helheten som sådan där vi stöttar andra myndigheter. Jag tycker att det känns som att man gör insats för vårt land som helhet. ■

15 års jubileum!

SP88 med elektroniskt kodlås och två skjutmål.

Sveriges mest sålda ”stora” skåp de senaste åren!

Lämplig för upp till 16 gevär men godkänt för 20 gevär.

Skåpet levereras med elektroniskt kodlås, topphylla, löstagbar vändbar mellanvägg med två halvhyllor, fem fasta förvaringshyllor i dörren, vapenhållare, bottenmatta samt nyckelkroklist.

Elektroniska kodlåset kan kompletteras med en 9V adapter som gör det möjligt att välja mellan batteri- eller eldrift.

Pris för adaptern i samband med skåpköp 100:- (Ord. 595:-).

Köp till en Honeywell brandbox för brand- och vattensäker förvaring av dokument och värdehandligar. Pris från 595:-.

Behöver inte förankras. Certifierad enligt SS3492.

H*B*D 1500*550*400. Vikt 152 kg. Pris inkl. moms.

5.995:Ordinarie pris: 8.590:-

Honeywell brandbox.

Modell SS1101. Brandsäker.

H*B*D utv. = 183*317*253 mm.

H*B*D inv. = 94*288*180 mm.

Vikt 8,7 kg. Pris: 595:-

Honeywell 7 års garanti samt livslång utbytesrätt efter en brand!

Skyddar även CD, USB-enheter och DVD.

Honeywell Brandbox A4.

Modell SS1103. Brand och vattentät H*B*D utv. = 165*405*316 mm.

H*B*D inv. = 98*333*215 mm.

Vikt 12,9 kg. Pris: 795:-

SP66 med två skjutmål. Certifierad enligt SS3492 Det kompletta skåpet lämpligt för upp till 6 gevär.

Levereras med omställningsbart högsäkerhetslås med 2 st korta nycklar. Elektroniskt kodlås går att få som alternativ. Pris 1.500:-.

Skåpet levereras med två justerbara hyllor samt 5 förvaringslådor i dörren, bottenmatta samt vapenhållare för gevär.

Lätt att förankra tack vare fyra hål i botten och fyra i ryggen.

H*B*D 1250*420*300 mm, Vikt ca 93 kg. Pris inkl. moms.

3.995:Ordinarie pris: 5.195:-

Kontakta oss för mer information om närmaste återförsäljare.

Nu över 750 st runt om i Sverige, många med hämtlager för direktleverans!

125:-

Köp “Viltvåg” för halva priset i samband med skåpköp!

Så långt lagret räcker!

Ord. pris: 250:-

Priserna är hämtpris i Huddinge inkl. moms.

Beställ genom någon av våra 750 st återförsäljare.

Eventuell frakt till valfri gatuadress i Sverige: 495:UPPGE KOD: Jubileum-16 vid beställning.

Scandinavian Safe AB - Stockholm - Sweden - Tel 08-689 85 60 www.scandinaviansafe.se NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

39

PORTRÄTT

s a i l E

fick en andra chans TEXT OCH FOTO JOANNA HALVARDSSON

När Elias Nilsson skulle födas för 11 år sedan gick det inte som planerat. Han började sitt liv med 12 minuters hjärtstillestånd och skadorna efter förlossningen gjorde så han fick en CPskada. Trots det är han i dag Hagfors skyttegilles glädjespridare och tävlar i skytte, på sina egna villkor.

LUFTGEVÄRSTRÄNING PÅGÅR I

”Skytte är så kul för alla får pris även om man inte är jättebra”, säger Elias.

40

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

Hagfors. När jag kliver in i skjuthallen är Elias Nilsson redan på plats och fast vi aldrig träffats förut så kommer han vänligt fram och skakar hand med mig.

– Han är lite skadad från sjukhusvärlden, där alla läkare tar i hand, säger Elias mamma Emilia och skrattar.

Och vi hinner inte ens börja intervjun förrän han har gett mig en första kram, och visar att ryktet jag hört om att han är klubbens egen krambjörn stämmer.

Emilia och Kenth väntade sitt fjärde barn och hela graviditeten rullade på som den skulle ända tills Elias skulle ut och man insåg att han vägde 4,5 kg och fastnade med halva huvudet ute.

– Man fick använda våld för att få ut honom. Tre barnmorskor drog allt vad de orkade och man drog sönder hans axel där nerverna gick sönder, berättar mamma Emilia.

Till slut kom han ut, men hade blivit så klämd så att han hade hjärtstillestånd.

– Han hade hjärtstillestånd i 12

minuter. I sammanlagt 23 minuter kunde han inte andas själv och man höll honom i liv med hjärtkompressioner. Mig drogade man ner men Kenth stod där och kollade på när de försökte rädda livet på vår son, berättar Emilia.

Nedsövd i tre dygn När man till slut fick Elias hjärta att slå igen sövde man ner honom i tre dygn för att minimera skadorna. Familjen fick spendera tre och en halv vecka på barnintensiven och under tiden gjorde man en magnetröntgen som visade att han haft en hjärnblödning som gjort att han fått en ataktisk CP-skada.

– Vi tog det inte så allvarligt, det kunde ha varit värre - han kunde ha blivit en grönsak. Men han överlevde och det är vi väldigt glada för, säger Emilia.

En vanlig familj Elias har tre syskon och familjen bor i Gustavsfors utanför Hagfors i Värmland. Och trots den svåra starten i livet så har han anpassat sig bra och lever i 

Pappa Kenth har fått dispens att vara med på alla tävlingar då Elias inte kan ladda geväret själv.

NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

41

05 01

02

03

04 42

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

 dag ett vanligt liv som vem som helst, fast på sina villkor. Emilia berättar hur han har nedsatt rörelseförmåga i benen och att balansen inte är så bra.

– Men han har börjat med karate och då fått väldigt mycket bättre balans. Snart ska han uppgraderas till orange bälte, säger hon.

Han har fått botoxinjektioner i benen för att få flexibilitet där nervsignalerna är avstängda och han har två olika sorters stödskenor. Förutom det är det enda hjälpmedlet han har en rullstol, men den använder de bara vid längre promenader.

Skytte en sport för alla Föräldrarna berättar hur de letade efter en sport som skulle passa deras son och hur man då hittade skytte.

– Skytte är verkligen en sport för alla, säger pappa Kenth.

Nu har Elias hållit på med skytte i nästan fyra år men i Värmland finns inte skytte som parasport och han skjuter därför inte riktigt på samma villkor som de andra i sin klass.

– Ett tag tröttnade jag lite, det är inte kul när man inte skjuter tior. Men vi struntade i att tävla och fortsatte i stället att träna och då blev det kul igen. Nu har jag skjutit 401 poäng, det är personbästa för mig, berättar Elias stolt.

Elias har blivit lite som en maskot i Hagfors Skyttegille och han är inte sen att komma med en tröstande kram om någon skjuter dåligt.

– Om han så kommer sist så har han alltid kul, han är en riktig glädjespridare, säger Emilia.

– Men det vore kul om vi kunde hitta någon tävling i närheten där han kunde få tävla mot skyttar som har samma svårigheter som honom, fortsätter hon.

En i gänget Trots olikheterna så känner sig Elias som en i gänget.

– Vi är ett team! Mina kompisar dömer mig inte utifrån hur jag ser ut, de ser mig som jag är i hjärtat. Genom skyttet har jag fått en bästis som heter Felix, säger han.

Elias är inte blyg och under jaktmässan i Sunne förra året var han med på Håkan Dahlbys skytteskola. Men han ville inte skjuta med gevären som de andra barnen sköt med, och när han bad snällt så fick han självklart testa OS-bössan.

– Vi har alltid pushat honom att våga ta för sig och testa det han vill testa. Inget är omöjligt och vi vill inte att han ska se sin funktionsnedsättning som ett hinder, säger Emilia.

Det gör inte Elias heller, och han har stora planer för framtiden.

– När jag blir stor vill jag bli polis, för rättvisa är viktigt för mig, säger han och ler. ■

FAKTA Ataktisk CP innebär problem att samordna sina rörelser på ett bra sätt. Barn med ataktisk CP har svårt både med rörelsernas storlek och med kraft. De har ofta dålig balans, är skakiga och har mycket nedsatt muskelspänning.

01. ”Vi är bara glada att han lever”, säger mamma Emilia när hon kollar på bilderna från förlossningen. Här syns storebror Rasmus, pappa Kenth, Emilia och Elias.

02. Med hjälp av karate har Elias fått mycket bättre balans, något som han har stor nytta av även när han skjuter. (Foto: Privat) 03. Elias skjuter.

04. Storebror Rasmus (till höger) och klubbkompisen Jan Moss ställer ofta upp och hjälper Elias.

05. Elias fick en tuff start i livet.

Duvnäs Företagshus 781 90 Borlänge 0243 - 230504 www.staffansvapen.se NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

43

INGEMAR MÅNSSON FÖDD 27 november 1959 FÖRENING Helsingborgs Skyttesällskap BOR I Laröd utanför Helsingborg SYSSELSÄTTNING Advokat med inriktning på affärsjuridik VAPEN Sauer STR 200 både i 6,5 och 22 – behöver fyra gevär för att inte behöva bygga om.

DISCIPLINER Huvudsakligen nationellt kaliber 6,5 och 22 inom både ban- och fältskytte men gillar att prova på även annat.

FRÄMSTA SM-MERITER SOM SENIOR SM-guld Nationellt Banskytte Ställningar 300 m 1983 SM-guld Fältskytte 6,5 1999 SM-guld Korthållsfältskytte 2007, 2009, 2014 och 2016

44

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

d e m � k c e v n E

Ingemar Månsson och hans förberedelser inför nordiska mästerskapen 6,5mm

TEXT INGMAR MÅNSSON FOTO JOSEFIN WARG, LISELOTT DANIELSSON och MAGNUS JANSEN

Ban-SM 6,5 i Växjö 1983 minns nog inte många. Bra nationella 6,5-skyttar fanns det i massor och man fick hålla på att kvala hela sommaren för att komma med bland de tio som varje distrikt fick skicka till SM. I Notteryd utanför Växjö låg dimman tät denna septemberdag och starten sköts upp flera timmar. Det blev till slut ett komprimerat tävlingsprogram med dubbelserie och final. Inför SM var det nog inte många som trodde på att jag ens skulle kunna ta mig till final.

JAG HADE BÖRJAT med skytte först efter junioråldern och fick den dagen, 23 år gammal, i denna min tredje SMstart till det bra med 184 poäng och jag hamnade på tavla 17 i finalen. Vi tävlade då med gamla mausersystem som lämnade en del att önska när det gällde precision. Finalen började med att jag fick 47 i knäserien, vilket gav ett par placeringar uppåt i fältet. Sedan förväntades festen vara över eftersom jag då var en ännu svagare ståskytt än idag. Personrekord var nog drygt 42 poäng på fem skott. Jag inledde till min lycka med tre nior. Fjärde skottet blev inte helt perfekt men markerades till min förvåning som en tia och pulsen rusade på en sekund upp ungefär 100 slag. Men jag lyckades få ner den till normalnivå när jag förstod vad som höll på att hända och insåg att jag hade mitt livs chans. Var i detta läge delad etta med Sveriges vid den tiden kanske bästa 6,5-skytten - Håkan Frostgård.

Aldrig tidigare och aldrig därefter har det stått så stilla som i detta sista helt avgörande ståskottet. Skottet kramades av och rekylen blev perfekt. Det blev tioett mot Håkans 8 och detta

helt perfekta skott formade nog till stor del mig och mitt liv. Resten är historia, där skyttet under drygt 30 år givit mig en del framgångar och massor av lärorika motgångar. Målsättningen för mitt skytte är att, liksom den dimmiga höstdagen i smålandsskogen 1983, försöka förmå mig själv att överträffa min egen förmåga när det gäller som mest. Det är en inte helt enkel ekvation när man blir äldre och klokare.

Om mig Ingemar Månsson heter jag och jag är gevärsskytt. Egentligen är jag veteran men jag har dröjt kvar ett par extra år i seniorklassen. Jag slog alltså igenom i nationellt banskytte 6,5 men när jag kom med i nationella landslaget 1984 började jag även med fältskytte 6,5, som efterhand blev min bästa gren.

Tidvis har det även varit en del luftgevär. Jag gick 1987 över från moderklubben Bjärnum till min nuvarande förening Helsingborgs Skyttesällskap. Under en tioårsperiod fram till mitten av 1990-talet sköt jag mycket men sedan tog jag det lite lugnare när

barnen var små och var då ute ur landslaget några år. Jag fick en nystart när jag vann SM i fältskytte 6,5 år 1999 och därmed kom tillbaka in i landslaget. Ännu mer skytte har det blivit efter det att jag för drygt 10 år sedan började att tävla även inom nationella 22-skyttet. 2007 provade jag för första gången på korthållsfältskytte. Det visade sig vara en gren som passar mig perfekt. Efter att i min första tävling ha blivit sydsvensk mästare ställde jag i min andra tävling upp på SM 2007 och vann efter särskjutning även där.

Så långt i korthållsfältskyttekarriären hade jag inte tappat en enda träff.

Därefter har det blivit ytterligare tre SM-guld i korthållsfältskytte, som numera är min bästa gren. Hade jag fått bestämma hade den varit med på OS-programmet.

Vi nationella skyttar skjuter en massa olika grenar med ett stort antal tävlingar och då blir det tyvärr inte tillräckligt med tid för att träna. Det går ju inte heller att träna detaljer på samma sätt som en skytt som bara tävlar i en gren. För egen del är normaldosen att träna en gång per vecka 

NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

45

 och skjuta en tävling under helgen. Även om jag genomsnittligt jobbar drygt 50 timmar per vecka så har jag förmånen att styra över min egen tid och kan ta ledigt för tävlingar och träning när jag vill. Säsongerna för 6,5 är i huvudsak uppdelade med fältskytte på vintern och banskytte på sommaren. För 22-skyttet gäller att i princip all verksamhet ligger under perioden april-augusti även om vi i Helsingborg har förmånen att ha en inomhushall på 50 m. I klubbkamraterna Magnus Jansen, Johny Vadebo och Mikael Fors har jag några av Sveriges bästa nationella skyttar så jag har förmånen att inte behöva åka runt för att leta bra motstånd.

Vissa tider kör det ihop sig så att många grenar skjuts samtidigt och

då är det svårt att toppa formen i flera grenar samtidigt. Ett exempel är Nordiska Mästerskapen 6,5 där vi tävlar i fyra olika grenar. NM har sedan jag kom med 1984 alltid varit säsongens höjdpunkt som jag inte vill missa.

Jag har de senaste åren insett att jag måste prioritera de grenar där jag tror mig ha bäst chans att prestera vilket då i första hand blir de båda grenarna fältskytte och bana liggande. Där har jag som målsättning att komma topp 10 av 45 startande och om allt går bra i fältskyttet kanske till och har kapacitet att ta medalj.

Jag delar härefter med mig av mitt upplägg och hur jag förberedde mig den sista tiden innan årets NM. Totalt räcker det givetvis inte bara med någon veckas träning utan till stor del anpassas hela säsongen efter NM. Tisdag 16 augusti – söndag 23 augusti Ett av mina huvudmål på NM är som sagt att prestera bra i liggandetävlingen. Det hade gått bra hela säsongen men insatsen i SM liggande 6,5 helgen innan var rent ut sagt usel. Det som nu behövdes var att bygga upp lite självförtroende och jag hade som en del i uppladdningen för NM valt att vika en hel vecka åt bara korthåll liggande där jag då skulle med 22-landslaget till Danmark för landskamp.

Liksom föregående år var jag ensam bland svenskarna om att satsa på att dubblera de båda nationella landslagsuppdragen. Jag var egentligen inkvalad som ställningsskytt i 22-laget men förstående ledare lät mig byta med en annan skytt som hellre ville skjuta ställningar. På tisdagen blev jag liggande-föreningsmästare på 343 poäng så redan det stärkte själförtroende.

46

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

På torsdagen gick jag över till att träna på den lite större danska tavlan, där allt över 9,4 på den internationella blir tia. Det krävs mentalt en viss omprogrammering för att tåla att bara skjuta tior men det höll på träningen. Blev hämtad på fredagsmorgonen och åkte till Vingsted där vi direkt sköt in oss på banan. Jag fokuserade på att hålla en hög lägstanivå och höll lite hårdare i geväret än normalt samtidigt som jag ville att skotten skulle gå snabbt på samma sätt som i fältskytte, där man genom att vara bestämd sällan har dåliga skott. Reste mig upp och startade om ett antal gånger för att kontrollera att jag hamnar mitt i på första skottet även om jag rest mig och tagit några minuters paus. Jag hade nämligen bestämt mig för att dela upp andra seriens trettio skott genom att lägga in en vilopaus mitt i. Träningen gick bra - sista serien till och med ruggigt bra.

Det hade lätt varit 100 även på den internationella tavlan. Valde att sluta med den serien kvar på monitorn så att danskarna skulle ha något att titta på när de gick förbi.

På lördagens individuella tävling sköt vi 20 skott i omgång ett, 30 skott i omgång två och 15 i finalen. Jag var lite spänd första omgången men fick maximala 200. I omgång två var anspänningen bättre och jag fick maximal 350 men fortfarande var det en del skott som var onödigt nära nian. Vi var i seniorklassen tre som hade fullt inför finalen. I finalen inledde jag med 50 men i andra serien hände det som inte får hända – en 9,9. Lämnade därmed fältet öppet för Henrik Bengtsson som vann på 650. Jag särsköt om silver mot Michael Svensson och fick med 10,8 silvret. Och vi tre rumskompisar i liggandelaget fick en helsvensk prispall i seniorer liggande. Veterantävlingen vanns av min klubbkamrat Johny Vadebo. På söndagens lagtävling sköt vi bara en serie om 30 skott. Efter lördagens trevliga bankett var min anspänning nu ännu bättre och trots en något hårdare vind än på lördagen sköt jag en koncentrerad serie där jag, bortsett från två 10,1, inte hade något skott under 10,3. Sverige vann med 6 poäng och där kände man att man bidrog till detta landslag som har en härlig sammanhållning och som genom åren har bidragit mycket till min utveckling som 22-skytt. Fick med mig mycket positiv energi hem till Sverige och

det hela kryddades med att Michael Normann på vägen hemåt lämnade en del tips som kan förbättra mitt ståendeskytte till nästa säsong. Man vill ju inte verka helt obildbar och jag tror att Michael har rätt i sin analys; att jag är bra på strategier men saknar en del tekniskt när det gäller skjutställningar.

Tisdag 23 augusti Efter vila på måndagen skulle jag egentligen börja träna fältskytte. Jag bestämde i stället mig för att skjuta de sista två omgångarna i Elitserien korthåll, så att jag fullföljde årets serie. Fick 191 och 188, vilket var fullt okej och det viktigaste var väl att knä och stående fungerade bra. Avslutade med en norsk grunnlag på 90 - kände att det där finns en del jag behöver jobba med.

Torsdag 25 augusti Hade vilat från skytte på onsdagen men tog med två 22-gevär till jobbet för att spara lite tid genom att kunna åka direkt tills skjutbanan på torsdagen. Fastnade på ett jobbmöte fram till 18 men kom iväg till banan ändå.

Valde att inleda med banskytte, nordiska programmet. Det gick bra på 3x5, med 140 poäng, men var inte riktigt nöjd med avslutande 43 i stå. Sköt om den och fick 46. Nöjd med detta gick jag över till att träna grunnlag som egentligen var dagens fokus. Hade nog tänkt mig fem grunnlagsserier men när jag inledde med 94 i första och sedan klämde i 97 i andra så insåg jag att bättre än så här blir det aldrig.

Jag har som vana att sluta träna när det går som bäst så att jag har kvar en bra känsla efter avslutad träning. Självförtroende är ju en färskvara som kan vara borta med ett enda dåligt skott.

Gick sedan över till fältgeväret för kvällens huvuduppgift - att skjuta knäsittandes fältskytte med stöd för en armbåge. Det var ganska exakt ett år sedan jag senast använde den skjutställningen, eftersom vi i Sverige får ha stöd för båda armbågarna i fält. Sköt 6-skotts-serier på 40 sek på internationell tavla med 50 m elektronisk markering, för att kunna kolla vilka skott som avvek. Bara för att testa sköt jag först serien med stöd för båda armbågarna. Fick 57 med tre 9,9 - utmärkt träffbild med alla skott lågt vänster. En reflektion att ta med sig till banskyttet är att man ofta

skjuter bättre när man skjuter snabbt som i fältskytte. Justerade siktet och gick över till att skjuta med stöd för en armbåge. Hade tänkt köra cirka 10 serier. Redan i första slog det till med 59 trots att det inte stod helt still.

Körde på några serier till. Rytmen var utmärkt där skotten gick av sig själv och hade bara en forcerad avfyring på hela kvällen. Stillahållningen var inte helt optimal men kan man bara koppla bort det och göra bra avfyringar så tar det ändå. Bortsett från en åtta höll sig alla skotten i nian-tian, med 55 som lägsta resultat. I sjätte serien blev det en ny 59:a. Kände mig i den stunden som begåvad och lättränad. Belönade mig själv med att packa ihop efter två timmar på banan och hämta pizza till mig och äldsta sonen Sebastian.

Lördag 27 augusti Tränade två timmar fält hos Börje Fritz i Landskrona. Inför SM i juli hade jag tränat en hel del korthållsfältskytte, så grunderna fanns där. Detta var dock första 6,5-skotten fält efter SM i april så det var lite rostigt. Kom dock så långt med fältträningen att jag visste att allt grundläggande fungerade och att gamla inskjutningen av geväret var ungefär rätt. Sedan gick jag över till sekundfält och inledde med blindavfyringar. Tränade på fallteknik och kollade särskilt att kom rätt mot första figuren, med målsättning att första skottet ska gå inom 5 sekunder.

Tränade även att skjuta 10-skottsserier med målsättningen att komma ner på 25 sekunder för tio välriktade skott, vilket då ger för mig fullt okej 2,5 sek i snitt per skott. Håller det tempot så blir det totalt 5+2,5+2,5=10 sek för en serie utan bommar, vilket i normalfallet skulle räcka till semifinal.

På eftermiddagen blev det golf och på kvällen middag med vänner.

avståndsbedömningen är min styrka inom fältskyttet. För att inte behöva bära figurer alltför långt använder jag mig av olika former av miniatyrer där korthållsfältfigurerna är perfekta eftersom man bara behöver multiplicera med 5 för att få motsvararande avstånd på 6,5-fältskyttefigurerna.

Kände när jag var klar att avståndsbedömningen var nästan perfekt. Sköt även ett antal fältserier inblandade i avståndsbedömningen men där var jag lite seg och kom inte ner riktigt på de tider jag ville. Det bästa var att vinden gick ner från 10 m/s till vindstilla vid femtiden så att jag kunde känna att jag vid inskjutningen fick en bra nollställning i sida. Försökte även att träna sekundfält men kroppen var öm efter lördagens träning så det projektet lades ner. På kvällen var det att ladda ammunition som gällde.

Måndag 29 augusti Tänkte träna fält i Landskrona men kände att kroppen behövde en vilodag. Laddade den sista ammunitionen och packade.

Tisdag 30 augusti Landslagscoachen Jane Jönsson hämtade mig mitt på dagen och sedan bar det iväg till Kristinehamn för samling inför NM. Onsdag 31 augusti På förmiddagen var det fältträning i

Kristinehamn. Här var det precis som jag vill ha det. Vi sköt serier på kommando så att det blev så tävlingslikt som möjligt, med varierande avstånd från 200 till 600 meter. Efter lunch blev det sekundfältsträning. Där sköt jag två serier efter att först ha tränat ett antal serier med blindavfyringar.

På kvällen grillade vi innan vi sov inför vidare transport till Skövde.

Torsdag 1 september Nu sköt vi in oss på 300-banan i Skövde där årets NM skulle gå. Jag prioriterade liggandeskyttet och fokuserade på att på rätt tider skjuta provskott och första serien. Man vill ju inte ha felläge på denna första serie som är dold för mig som skytt, och då är det viktigt att veta att man är rätt nollställd. Liggandeskyttet gick bra liksom en extra testskjutning med fältgeväret. Ställningskyttet lämnade en del att önska.

Packade ihop nöjd med förberedelserna och med en härlig förväntan inför tävlingarna. Drömmen att lyckas finns ju alltid där.

HUR DET GICK I NM-TÄVLINGARNA Fredag 2 september I liggande var jag länge bra med och efter 13 skott såg det ut att bli en finalplats. Det blev dock två sämre

skott på slutet och slutplaceringen blev nätt och jämnt på bättre halvan. I ställningsskyttet gick det inget vidare utan det blev en placering bland sista tredjedelen.

Lördag 3 september Fältskyttet genomfördes i Essunga i stark vind om genomsnitt 5 m/s.

Avstånden var relativt svåra och om man då lägger till korta skjuttider så var det en ytterst utslagsgivande bana. Jag fick 34 träff av 42 vilket räckte till en niondeplats bland de 45 startande seniorerna. Segrade gjorde Olle Gabrielsson på 41 och det var ett fantastiskt resultat. Drömmen om egen medalj var dock inte så långt borta men stoppades av en etta på första stationen efter att ha skjutit på 40 m för kort avstånd. Hade jag hållit mig inom högst 20 m felbedömning av avståndet på denna, egentligen ganska lätta, första station så hade jag haft sex träff och 39 totalt vilket hade räckt till silver. Tog ändå med mig en positiv känsla från fältskyttet eftersom jag kände att jag vid 56 års ålder fortfarande har kapacitet att vara med och slåss om medaljerna – det är bara att börja träna inför nästa års tävling i Danmark. I sekundfält blev det en bom vilket gjorde att tiden rann iväg innan sista figuren. Den föll på 14,81 sek och denna mittenplacering räckte inte till att vara med bland de 10 som gick till semifinal. ■

Ingemar med Christer Berntsson, på SM i korthåll fält.

Söndag 28 augusti Var tillbaka i Landskrona där jag tränade mellan klockan 13 och 17.

Fokus var på fältträning och framför allt avståndsbedömning som jag lade 70 procent av tiden på. Min avståndsbedömning bygger på att jag ser hur stor figuren är i ringkornet och där jag sedan jämför synbilden med en av mig framtagen referensbild där den aktuella figuren är avbildad på fyra olika avstånd. Just det systematiska tänkandet och träningsvilligheten när det gäller

NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

47

SÄKERHETSSKOLA

Säkerhetsbe stämmelser civilt skytte

SäkB

VÅRA SÄKERHETSBESTÄMMELSER TEXT MICHAEL NORMANN, SÄKB-ANSVARIG SVSF

april 20

reviderad up 15 plaga

Efter införandet av Säkerhetsbestämmelser civilt skytte (SäkB) 2015 har mycket diskussion förts i olika forum. Det positiva i diskussionen är att allt fler skyttar och föreningar har blivit medvetna om säkerhetsbestämmelserna. I några nummer av Svensk Skyttesport kommer SäkB 2015 att presenteras lite närmare. I detta nummer kommer bakgrunden till SäkB att klargöras, samt vilka olika typer av skjutbanor och skytteformer som finns.

BAKGRUND Den första SäkB kom ut 1997. Efter det har den uppdaterats 2003, 2010 och 2015. Före 1993 var dessa bestämmelser samlade i Försvarsmaktens Säkerhetsinstruktion (SäkI) under ett kapitel som benämndes Säkerhetsbestämmelser för frivilligt skytte. Där presenterades säkerhetsbestämmelser för de typer av vapen som de då frivilliga försvarsorganisationerna använde i sin verksamhet. Exempelvis gevär modell 96 (Mauser), Kulsprutepistol modell 45 (kpist), Automatkarbin 4 (Ak4). Huvuddelen av dessa vapen hanterades och användes då av Frivilliga Skytterörelsen (FSR). Under 80-talet utvecklades det civila skyttet med fler grenar. Dessa var inte direkt knutna mot Försvarsmakten vilket gjorde att FSR tog fram en egen publikation som riktade sig mot den verksamhet som man genomförde. I denna den första SäkB fanns också bestämmelser för kulvapenskytte (jakt), lerduveskytte och pistolskytte.

För framtagandet av SäkB, fram till och med 2010, ansvarade huvud48

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

sakligen FSR med stöd av representanter ur Försvarsmakten och Statens Skytteombud (SSO). När funktionen SSO avvecklades bildades ett råd, Anläggningstekniska rådet (ATR) bestående av Svenska Skyttesportförbundet, Svenska Pistolskytteförbundet, Svenska Jägareförbundet och Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet samt en representant från Fortifikationsverket. Rådet svarar nu för framtagande av gemensamma säkerhetsbestämmelser för samtliga skytteorganisationer.

också olika ansvarsområden som tävlingsledare, medhjälpare, funktionär, mm.

SäkB I KORTHET Under 2015 och 2016 genomfördes utbildning av besiktningsmän för civil skjutbana och för säkerhetsrådgivare.

Utbildningen fokuserade på varje kapitel i SäkB samt hur egenkontroll och besiktning av olika typer av skjutbanor ska gå till. SäkB innehåller i korthet följande: Kapitel 1. Gemensamma bestämmelser. Kapitlet trycker speciellt på att det är den enskilde skytten, skjutledaren och/eller föreningsstyrelsen som har verksamhetsansvaret. Här redovisas

Kapitel 3. Skjutning mot metall på skjutbana. Ett kapitel som blivit mer aktuellt då allt fler skytteorganisationer bedriver skytte mot metallmål och där ATR arbetar aktivt för att möjliggöra detta skytte på idag befintliga skjutbanor.

Kapitel 2. Skjutning på skjutbana.

Detta kapitel är det kapitel som det har blivit mycket diskussioner om.

Från och med SäkB 2015 har det getts större flexibilitet att anlägga en skjutbana. Istället för att hänvisa till fasta mått sker beräkningen av skjutbanans utseende beroende på vapnet och skyttens egenspridning och på kulans benägenhet till att studsa mot olika material.

Kapitel 4. Skjutning i terräng. I kapitlet beskrivs vilka regler som gäller när skytte bedrivs på plats som inte är skjutbana. Detta kapitel har kompletterats med bestämmelser för Field Target.

Kapitel 5. Avspärrningar. Anger hur man på rätt sätt ska varna, skydda och spärra för att göra allmänheten uppmärksammad på att det pågår farlig verksamhet.

Kapitel 6. Förebyggande åtgärder. Här är det samlat erfarenheter från uppkomna händelser och hur man ska motverka dessa risker. Värt att uppmärksammas är punkten 6.2 buller, där gravida bör samråda med läkare för vistelse i bullrig miljö.

Bilaga 1. Kontrollpunkter för egenkontroll av skjutbana. Sammanställning av de åtgärder som ska kontrolleras före skjutning.

Ett nytt kapitel är under arbete (kapitel 7), ett kapitel som kommer att ta upp vilka bestämmelser som gäller för inomhusskjutbanor.

OLIKA TYPER AV SKJUTBANOR Vid genomförandet av utbildningar för Säkerhetsrådgivare framkom att skyttar hade bra koll på egna typer av skjutbanor, men vilka andra typer av

Gevärsbana: 10-, 50-, 100-, 200- och 300m.

Viltmålsbana: 20-, 50, 80m.

Pistolbana: 10-, 25- och 50m.

Hagelbanor: Skeet, Trap, Dubbeltrap, Olympisk-, Automat-, Nordisk Trap, Sporting, Compak Sporting.

grenar och hur dessa banor såg ut var nytt för många.

Det finns gevärsbanor för 10, 50, 100, 200 och 300m samt pistolbanor för 10, 25 och 50m och viltmålsbanor på 20, 50 och 80m. Det finns också ett stort antal varianter av hagelbanor: för Skeet, Trap, Dubbeltrap, Olympisk-, Automat-, Nordisk Trap, Sporting och Compak Sporting. För den oinvigde finns det många olika typer av

lerduveskytte, detta skytte kan sorteras upp i tre olika kategorier. Skeet*, Trap och Sporting. Skeet är då när duvorna går tvärs skjutriktningen. I trap går duvorna bort från skytten. I sporting går duvorna oregelbundet tvärs, från, emot, diagonalt över ett bestämt område.

Inomhusbana (för alla typer av skytte), skidskyttebanor (Biathlon), skjuttunnlar (på och under mark), skjut- 

* Namnet skeet är ett engelskt uttryck och lär komma från det direktöversatta norska ordet skyte som betyder skjuta. Trap kommer från det engelska ordet trap som betyder fälla, då man en gång i tiden sköt mot levande duvor som hölls i en bur/fälla.

REPLIKOR VAPENDELAR – TILLBEHÖR Besök vår Webshop och hemsida

www.stockholmsvapenfabrik.se NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

49

SÄKERHETSSKOLA

Tivolianordning.

Westernskytte.

 biografer (alla typer av skytte, mot en filmduk), tivolianordningar (som på Liseberg, Gröna Lund ) Det finns också skytteorganisationer som bedriver sin verksamhet på befintliga gevärs och pistolbanor exempel på organisationer är: CAS (Cowboy action Shooting), metallsiluettskytte, svartkrutsskytte och dynamiskt skytte (ett skytte som bedrivs med gevär, pistol och hagelgevär på pistol- och gevärsbanor, på 5-20 meters avstånd).

10ED 22N 26ED 44ED 45Max

Jag säljer modeller som passar allas plånböcker.

Har ni synfel så hjälper jag er med korrektionsglas inslipade i insatser för dom flesta modeller. Zeiss och Essilor är mina leverantörer.

Jag hjälper er gärna med konsultation med rätt Optiker för att allt ska gå så smidigt och för snabb leverans!

yttrande då verksamheten klassas som miljöfarlig. Vid godkännande erhålls bygglov. ❚ Kontakta polismyndigheten för att ansöka om tillstånd för den typ av skytte som ska bedrivas på skjutbanan. ❚ Påbörja arbetet. I SKL:s måttbok och i respektive organisations reglemente står upptaget vilka bygg- och tävlingsmått som gäller för skjutbanan i fråga. ❚ När skjutbanan är färdig kontakta polismyndighet för nybesiktning.

mobilnr. 0705-18 20 35 www.hakandahlby.com

76HC

ZEISS CERTIFIED VIVX LENSES

66N

HAR DU SYNFEL? JAG HJÄLPER DIG!

94HC SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

OUTLAW & PANTHER SERIES

60HCP

2016 NEW LENS OPTIONS

Har ni ett ögondominans problem prova Nya OFFEYE! Varför inte köpa en ny Ergosign Nill kolv, jag hjälper dig med beställning och injustering.

Vill ni bli en bättre skytt, kanske nästa Olympiamedaljör, köpa rätt bössa Perazzi, ny bättre ammunition Clever.

Hos mig hittar ni allt som ni behöver för att skjuta bättre!

EVOLVING THE SCIENCE OF SPORTS VISION...

Introducing the new 18RHC, 32MXB, 58ED, 69MWN

50RHC

❘

ANLÄGGA, AVSLUTA OCH TILLSTÅND FÖR SKJUTBANA Avslutningsvis redogörs här för vad som gäller för anläggning, skjuttillstånd och nedläggning av skjutbana.

ATT ANLÄGGA EN SKJUTBANA ❚ Utse plats. Hänsyn till omgivning som strövområden, bebyggelse, kraftledningar, industrier ska tas. Skjutriktning bör väljas i nordlig riktning för att få bästa ljusförhållanden. ❚ Kontakta Anläggningstekniska rådet (ATR) eller egen skytteorganisation för rådgivning avseende plats och utformande. Orientera närmaste polismyndighet om planerna. ❚ Ansökan om bygglov skickas till kommunen. Miljönämnden lämnar

Jag säljer glasögon till alla och för alla skyttar oavsett skyttedisciplin och nivå. Ni hittar allt Ifrån Pilla Zeiss Vivx toppklassglasögon med linser tillverkade av Zeiss Optics, Randolph Rangers nya Falcon båge, Castellani och nya ShootOff.

THE WORLDS PREMIER LIGHT MANAGEMENT TECHNOLOGY FOR MAXIMUM FOCAL REGISTRATION IN HIGH DEFINITION

44N

50

Hur en skjutbana ska anläggas för att motsvara de tekniska kraven som gäller för skjutgrenen finns att läsa i ”Måttboken”, bestämmelser som ges ut av Sveriges kommuner och landsting.

vi hjälper dig att se vad du skjuter på

ATT SÖKA NYTT TILLSTÅND ❚ Tillstånd för skjutning ges 1-5 år i taget. Innan tillståndet går ut ska huvudman för skjutbanan kontakta tillståndsmyndighet i aktuellt län för nytt tillstånd. I samband med detta sker en återkommande besiktning av banan.

Vid ansökan ska framgå vilken typ av verksamhet som ska genomföras (vapen-, ammunitionstyp). ❚ Förändring av verksamheten kräver nytt tillstånd.

SKJUTBANEINSTRUKTION ❚ Verksamheten som är tänkt att bedrivas ska beskrivas i instruktion för skjutbanan, så kallad Skjutbaneinstruktion. Förändras verksamheten, exempelvis att en annan intressent vill nyttja skjutbanan för annan typ av verksamhet, ska detta anmälas och beviljas av Polismyndighet och miljökontor (tekniska nämnden) i kommunen. ❚ Skjutbaneinstruktionen ger huvudmannen för skjutbanan ”fribrev” från okynnesskjutningar. Det vill säga, är det tydliggjort vem som får skjuta på vilka tider och med vilka vapen så går huvudman/styrelse fria om någon enskild person inte följer instruktionen.

Nedan följer exempel på punkter i en skjutbaneinstruktion, understrukna punkter måste vara uppsatta för att banan ska ges skjuttillstånd: 1. Banan disponeras av…

2. Ansvarig…

3. Skjutbanechef…

4. Berättigade att använda banan…

5. Tillåtna skjuttider…

6. Tillåtna vapen…

7. Tillåtna kalibrar…

8. Tillåtna skjutplatser…

9. Tillåtna skjutriktningar..

10. Tillåtna mål och målplaceringar…

11. Skjutledare…

12. Underskrift ATT LÄGGA NER EN SKJUTBANA Då skjutning är miljöpliktig verksamhet ska ansvarig anmäla till miljökontoret att verksamheten ska upphöra.

Det förslag som ges är att befintligt kulfång ska jämnas ut vid befintlig målställning och täckas av jord. Skjutvallar ska jämnas ut, byggnader och skjutvarningar monteras ner. Arrenderas marken begärs en nöjdförklaring från markägaren. Önskar miljökontoret ytterligare åtgärder, kontakta ATR för mer stöd. ■

Svenska Skyttesportförbundet genomför utbildning för

BESIKTNINGSPERSON CIVIL SKJUTBANA 8–10 november 2016

Utbildningen kommer ge dig behörighet att tillståndsbesiktiga olika typer av skjutbanor och verksamheter som i dag bedrivs. Grund för utbildningen är Säkerhetsbestämmelser civilt skytte (SäkB). Begrepp som riskvinkel för sidspridning och rikoschetter gås igenom för att ge förståelse för olika skjutbanors konstruktion.

Viss ammunitionslära gås igenom. En dags praktik på att utföra besiktningar på olika bantyper genomförs.

Sista dagen genomförs examination.

Tid 8-10. Samling senast klockan 10:00 den 8 november, avslutning sker klockan 13.00 den 10 november.

Plats Konferensen Quality Hotel Globe, Stockholm.

Kostnader 10 000 kr/person. Boende kan ombesörjas av SvSF till självkostnadspris på konferenshotellet om så önskas, anges i anmälan.

Anmälan Bindande anmälan senast 14 oktober till michael.normann@skyttesport.se Frågor Michael Normann, 070-625 88 99 Övrigt Kursen genomförs tisdag och torsdag inomhus, onsdagen är i det fria där vi går igenom olika typer av skjutbanor. Före kurs ska SäkB 2015 lästs igenom. Du blir tilldelad utbildningsmaterial före kursen för att i mån av tid kunna läsa igenom.

Michael Normann, Svenska Skyttesportförbundet

THE PARTNER

FOR GOLD RWS – VÄRLDSREKORDKULAN

RWS sortiment återfinns i bl a följande skyttebutiker: Hertzmans Vapen Påryd • Sportec Åkarp • GESAB Norrtälje

BJ Hunting Mullhyttan • Skyttetjänst Älmhult.

R W S ÄR E T T AV FLERA LEDANDE VARUMÄRKEN SOM DISTRIBUERAS AV GYTTORP

NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

51

FÖRENINGSBESÖK

52

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

COMPAKSKYTTE HOS SUNDERBY SPSK möjliggjort genom Idrottslyftet TEXT CECILIA AUGUSTSSON EDSTAM och INGER MORTENSEN, IDROTTSLYFTSGRUPPEN SVSF FOTO CECILIA AUGUSTSSON EDSTAM

NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

53

FÖRENINGSBESÖK

Sunderby Sport- och Jaktskytteklubb har sin anläggning cirka en och en halv mil nordväst om Luleå. Anläggningen hade korthållsbana, älgbana, skeet- och trapbanor.

När föreningen ville utöka med en bana för Compak Sporting för att attrahera yngre skyttar sökte föreningen medel till inköp av lerduvekastare från Idrottslyftet. gjorde kansliets Idrottslyftsansvariga en resa norrut för att se hur projektet blivit och för att hälsa på under en helt vanlig dag i föreningens verksamhet. Redan i samband med att föreningen ansökte om medel kom vi i kontakt med Anders Åberg som, tillsammans med fler medlemmar, jobbar hårt för att föreningens banor ska vara i så bra skick som möjligt. Han blev nu vår ciceron under kvällen och visade oss runt på de olika banorna.

Föreningens anläggning ligger på samma område som en soptipp och de har fått mycket hjälp med att få fyllnadsmassor så att de kan bygga en bana för Compak Sporting. När vi är på plats finns det fortfarande en del finslipande av ytorna kvar, men banan

DEN

54

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

28

JUNI

är redan tagen i bruk och aktiviteten är livlig. Under våren har föreningen haft ett antal ungdomar som tränat på banan varje vecka, berättar Anders, men flera av dem har sommarlov och ändrade rutiner vilket gör att bara några av killarna finns på plats denna kväll.

SM-träning på nya banan På Compak-banan denna afton är det en grupp som tränar inför det kommande SM:et. En liten stund senare kommer några killar som egentligen tillhör en annan förening. De mottas precis som de egna medlemmarna och instrueras i hur de ska möta och följa duvorna som skjuts från kastaren längst bak till höger. Anders berättar att föreningen försöker ta ett ansvar

som sträcker sig utanför den egna föreningen och att de som av någon anledning inte har möjlighet att träna på sina hemmabanor därför är hjärtligt välkomna till Sunderbyn.

Mångsidig anläggning Rundturen går vidare till klubbens övriga banor och överallt är det livlig aktivitet denna härliga junikväll. Här skjuts både skeet, trap, korthåll 50m och på löpande älg. Besöket avslutas med att äta hamburgare grillade över öppen eld och i samma stund som myggen anländer lämnar vi skjutbanan. Tillbaka på hotellet konstaterar vi att projektet har slagit väl ut och att föreningen nu stoltserar med att de är först i Norrbotten med att kunna erbjuda sportingskytte! ■

TIPS! Har din förening också barn- och/eller ungdomsverksamhet och vill ansöka om medel för att utveckla din skjutbana? Då ska ni i slutet av året hålla utkik i föreningens brevlåda. Då skickar vi ut information om kommande års Idrottslyft. Vi kan redan nu avslöja att förutom en fortsatt satsning på utbildning kommer större delen av bidraget att gå just till satsningar som görs för att förbättra skjutbanor med till exempel elektronisk markeringsutrustning eller kastare.

NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

55

PORTRÄTT

Ny generalsekreterare med brinnande

SKYTTEINTRESSE TEXT JOSEFIN WARG FOTO JOSEFIN WARG och JONAS EDMAN

Han är en av de svenskar som har bäst koll på skyttets regelböcker. Han är en återkommande deltagare i allsvenskan i fripistol och luftpistol. Han är en av dem som representerar den svenska skyttesporten på internationell bestämmandenivå. Och i november tar Patrik Johansson klivet in som Svenska Skyttesportförbundets generalsekreterare.

I SEPTEMBER PRESENTERADES

Patrik Johansson som Svenska Skyttesportförbundets nya generalsekreterare (GS). Ett inte helt obekant ansikte för många skyttar, då Johansson själv är skytt, ofta är ute på domaruppdrag och dessutom varit ideellt engagerad på såväl förenings-, sektions- som förbundsnivå. Att nu få börja jobba som GS är något han ser fram emot.

– Det är jättespännande och jätteroligt. Efter drygt 20 år inom polisen är det spännande att ge sig in i något nytt och det här, skyttet, är ju något jag tycker om. Det kommer att bli jättekul, med ny personal att jobba med och med nya arbetsuppgifter, säger Johansson som senast kommer från en

tjänst som utredare av ungdomsbrott på Polismyndigheten i Stockholm.

Polis har han varit i drygt 22 år nu.

Det föregicks av nio år som verkstadsmekaniker på SSAB i Luleå – där han ”jobbat i allt från masugnarnas övre del till botten under koksverket” – och även två vändor som vaktsoldat för FN i Libanon. Det senare var givande, säger Patrik: – Man får en känsla för världen utanför Sverige. Du är inte längre i den här inmappade rutan, utan man känner att man är med och påverkar. Vi hade vårt uppdrag att hålla en trygg zon mellan Libanon och Israel. Man utvecklas som människa när man är ute och får erfarenheter som det här.

FAKTA NAMN Patrik Johansson BOR I Hägersten, Stockholm, med katten Sansa AKTUELL Tillträdande generalsekreterare på Svenska Skyttesportförbundet FRITIDSINTRESSEN Förutom skytte att laga mat och experimentera med nya rätter, samt sporadisk släktforskning.

56

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

Det var när han var ute i FN-tjänst första gången som tankar på polisyrket väcktes, då en gammal klasskompis kommit in på polishögskolan.

- Han skrev ett brev och jag blev nyfiken och började undersöka polisyrket. Också det lockade för att göra någonting för andra, att vara del av samhället. Jag ville ha en utmaning och utveckling och det här passade då, och jag har aldrig ångrat mitt yrkesval.

Jag har inte ångrat det nu heller, men det här som GS kommer som ny utmaning för mig, säger Patrik.

Vad är det med skyttesporten som du gillar så?

– Jag gillar det individuella tävlandet, att det är du själv som ska prestera och inte bara ett lag. Och det mentala spelet också, att du måste lära dig att koppla bort annat och gå in i dig själv när du tävlar. I min roll som domare, när jag är det, gillar jag att ta det här samarbetet med skyttarna som man måste ha, att vägleda dem rätt så att de inte gör onödiga fel. Jag har alltid varit intresserad av skytte, så mycket  kommer av bara farten.

NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

57

Patrik Johansson (sittandes) på internationellt uppdrag. Ibland som banjury, där man tittar på vad skyttarna gör och dömer på banan om det händer något, ibland som results, timing and scoring jury då man ser till att resultaten blir rätt.

58

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

 Med fel hand på banan Patrik är född och uppvuxen i Gammelstad utanför Luleå, och som för många andra kom han in på skyttet via en aktiv förälder.

– Farsan sköt i klubben då så jag kom in på ett bananskal, och testade på sittande med kudde och en sådan där spännarmsladdad pistol, en Feinwerkbau.

Som 14-åring tävlade han bland annat i 80-iaden, som klubben började arrangera det året, för att sedan pausa ett år innan han kunde börja skjuta krut. Vilket han fick göra med en särskild utmaning: – Jag är vänsterhänt men fick skjuta med höger hand eftersom jag hade en lånepistol. Sedan har jag alltid gjort det, ända till de senaste åren när jag har börjat skjuta fri- och luftpistol med vänster hand eftersom jag har lättare att avfyra med vänster än höger i de här grenarna. Jag är så van vid att skjuta med hårt motstånd på avtryckaren på höger, så det blir svårare när det då är lätt motstånd. I vissa nationella grenar måste man växla och byta hand mitt i och det är absolut inga problem, och inga problem använda tjänstevapen med båda händer heller, säger polisen Johansson som bland annat skjutit snabbpistol på polis-EM. Allsvenskandeltagande I dag 47-årige Johansson är än i dag aktiv som skytt på skjutbanorna, när han hinner. I år har han exempelvis utgjort ett allsvenskt fripistollag för Stockholmspolisens SF tillsammans med förbundets ordförande Jimmy Persson. Ett starkt sådant?

– Vi var anmälda i division 3C eller sådär, så vi är inte högt upp… Vi landar nog mitt i tabellen den här gången, av fem lag, så vi blir nog kvar där till nästa gång. Men det som är kul här är ändå att se utvecklingen, att man blir lite bättre för varje match. Om jag blir av med lite dåliga avfyrningar kommer poängen att öka ännu mer!

Naturligt med engagemang Att tiden inte riktigt finns till så mycket eget skytte har en fullt rimlig förklaring – mycket ideellt arbete. Både som vice ordförande i pistolsektionen och sektionens representant i förbundsstyrelsen, roller som han i och med

...farsan sköt i klubben då så jag kom in på ett bananskal, och testade på sittande med kudde och en sådan där spännarmsladdad pistol, en Feinwerkbau...

anställningen på kansliet måste avgå från, och som styrelsemedlem på såväl distrikts- som föreningsnivå.

– Föreningsengagemanget har varit naturligt. Det börjar alltid på basnivån – att man blir tillfrågad om att hjälpa till på skjutbanan. Sedan var jag grenansvarig i klubben för en gren, och hamnade i styrelsen. I pistolsektionen hamnade jag av slumpen. Valberedaren ringde helt enkelt och frågade om jag var intresserad, jag som gjort en del här och där. Det kändes intressant att få vara med och utveckla och kanske förbättra verksamheten. Åren före och efter sammanslagningen satt jag även med i Stockholms Sportskytteförbund. Så jag var med vid sammanfogningen här i länet och hade en naturlig inblick i vad som skulle hända.

För Sverige i världen Det ideella arbetet sträcker sig också utanför Sveriges gränser. Han sitter med i kommittéer i både Internationella Skyttesportförbundet och Europeiska Skyttefederationen.

– Det ligger i långtidsplanen för SvSF, att ha inflytande internationellt sett. Målsättningen är en person i varje kommitté av vikt. Där är vi inte ännu, men vi har planer på att gå vidare.

Efter många års domaruppdrag på hemmaplan fick Patrik år 2013 också göra sitt första internationella framträdande som domare.

– Att man gått utbildningen innebär inte automatiskt att man kommer ut på internationella tävlingar, men man får visa att man är intresserad och söka år efter år. 2013 började det lossna och då fick jag åka på EM i Kroatien, Osijek. Där var jag med i Classification Jury (nu Results, timing and scoring, red anm) och jag fick mersmak för det.

Det var roligt och gick bra att samar-

beta där. Och sedan har det rullat på.

Man har varit ute och visat att man inte gör bort sig.

Har det hänt att du gjort bort dig?

– Tabbar kan man alltid göra, men bara man har vett nog att be om ursäkt för sitt misstag och om nödvändigt korrigera det så löser det sig. Det viktiga som domare är – öppna aldrig munnen innan du har öppnat regelboken. Du måste veta att du har rätt rörande svaret på frågan eller argumentet innan du säger något, säger Patrik som själv varit väldigt delaktig i att vidareutveckla domarutbildningen i Sverige de senaste åren.

Vad ger de ideella uppdragen och domaruppdragen dig som person?

– Tillfredsställelsen av att göra något viktigt. Jag känner att det jag gör är till nytta för andra också. Att kunna hjälpa folk vidare, på tävlingar och även i andra situationer runtomkring.

Att vara till stöd och stöttning.

Jag frågar Patrik vad han skulle välja om han bara fick göra en enda sak inom skyttesporten. Svaret kommer ganska snabbt: – Då skulle jag nog vara ute som domare. Att få förtroendet att åka ut på de här uppdragen och att man gör en viktig uppgift där. Så domarbiten ligger mig varmt om hjärtat. Det kollade jag upp innan jag sökte GS-tjänsten, att jag kunde fortsätta som det och i de internationella kommittéerna. Annars hade jobbet inte varit så intressant.

Vill göra jobbet Tjänsten som GS kliver Patrik Johansson in på senast den 1 november i höst. Han ser fram emot det. Att få vara med och påverka och utveckla

verksamheten i förbundet lockade främst.

– Vi är en bra organisation i dag, men styrelsen har planer för framtiden och jag vill vara med och göra jobbet.

Vilka är det viktigaste bitarna för Skyttesportförbundet och skyttesporten att jobba med, anser du?

– Det är att vara på tårna när det gäller bland annat vapen och blyfrågor och sådant, och att vi måste jobba inte bara med sektioner och SDF utan jobba närmare klubbarna. Och att synas utåt är för hela förbundet viktigt.

Som sport måste vi profilera oss ännu mer än vad vi har gjort och även som organisation.

Vad känner du att du främst kommer att kunna bidra med som GS? – Kanske administrationen och delegationsförmågan, att jag kan hålla koll på många bollar samtidigt och ändå vara trygg i det jag gör. Jag tror också att mina internationella erfarenheter gör att jag har kontakter och vänner ute i världen som kan vara en fördel.

Och pratar vi rent kansliarbete så har jag en viss vana av att läsa lagtext! Det har varit mitt jobb i många år, att bokstavligen tolka vad som står i lagboken. Jag förstår hur de som skrivit lagtext tänkt så att jag kan tolka den och tillsammans med styrelsens Robert Wälikangas, som är jurist, så kan vi analysera ändringar i lagtexter som kan vara lite luddiga. Jag har också en del myndighetskontakter.

Och vad väntar med det egna skyttet framöver?

– I mån av tid på kvällar och helger ska jag försöka bibehålla åtminstone husbehovsskytte, skjuta åtminstone allsvenskan och sådant! ■ NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

59

UNG SKYTT

� i l i Enmsson a h o J TEXT OCH FOTO JOSEFIN WARG

Emilia Johansson är 12 år och är med i Skepplanda Skytteförening. Där skjuter hon en variant av luftgevärsskytte som kallas field target, där man skjuter utomhus på olika stationer och där man skjuter på mål som faller vid träff. Hon skjuter också på vanliga luftgevärstavlor fast främst utomhus.

Varför började du med skytte?

– Jag tyckte att det var kul och såg intressant ut. Började genom pappa och min bror Emil. Jag började förra året.

Du skjuter luftgevärsdisciplinen field target. Kan du beskriva den för de som inte vet vad det är?

– Man skjuter på tavlor bland annat och typ metallekorrar och så. Det går ut på att man blir bättre och tävlar mot sig själv. Och mot andra då.

Vad är skillnaden mellan att skjuta på papperstavlor och på metallekorrarna?

– De där ekorrarna ska man ju fälla ner, de här tavlorna ska man bara skjuta hål i. Jag tycker att det är roligare med fallmålen, för då ser man ju att man faktiskt träffar. Tavlorna är ju 60

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

mycket mindre och då kan man inte se direkt vad man sköt.

Vad är det roligaste med skyttet?

– Man träffar nya vänner och, det är kanske inte det roligaste, men det är roligt att få medaljer och visa att man är duktig på det.

Hur ofta tränar du?

– Ibland på helgerna och på tisdagar då det är träning. Vi brukar få en tavla och så ska man skjuta på den och se hur det går på första tavlan, och så får vi en ny och ser hur det går på den. Om det har gått bättre har man förbättrat sig. Innan var vi inte så många men det har ökat så nu är vi ganska många. När vi sköt inomhus var det trångt, men nu när vi är utomhus löser det sig.

Vad tycker du om att tävla?

– Jag tävlar på varje tävling jag kan, om jag inte är uppbokad. Det är roligt eftersom man får medaljer, det får man inte på träningar. Och det är ju på helger som det är tävlingar och då får vara med kompisar och skjuta med dem.

Hur viktigt är det med kompisar i skyttegruppen?

– Jätteviktigt. Jag har väl Freja och Viktor bland andra. De andra känner jag också, men det är Freja jag är med mest.

Vad har du för andra intressen förutom skytte?

– Jag gillar att vara med kompisar och dansa och sjunga, och spela in-

strument. Jag spelar blockflöjt, gitarr och ukulele. Jag dansar hemma och med kompisar. Jag gick med i en dansgrupp när jag var liten men sedan skulle vi flytta och då kunde jag inte gå där längre för det blev för långt att åka.

Vill du att fler ska börja med den här typen av skytte?

– Jag hade velat att du skulle börja om du hade gillat det, och för att få hit dig hade jag sagt åt pappa att prata med dina föräldrar. Det skulle gärna få börja mera tjejer, för det är nästan bara killar. Det är bara jag och Freja just i denna klubb. ■

KORSORDET FÖRENINGSBESÖK TRIUMFERAT SANDJORD

DOPP TÖCKEN ÄR SJÄLVKLARA PÅ JULBORD

DANANDE AV FÄSTE TURER SOLGUD

LANDSÄNDA

GRÄNDER

TVÅL

10 000 DECIMETER

BRA

SAMLAR MÅNGA TITTARE

VETANDE

SLUT

DOFTANDE

SJUNGS SOLO

STATEN

TRIGGAR

GNÄLL

PRIVATA AFFÄRER

PLATS FÖR OS

UPP- SITTER MONTÉSNYGG- UTANDE ÖVARE I

PÅ BONNÅK

OBSERVERA

KRASCHADE ÅKEN

EXKLUSIV SÄLJER UT

LITER HÖRS FLASKOR TILLPLATTA

FALSKT YTTRE

ÖLTYP

STIG CLAESSON BUTELJERAT HÖJD STÄLLT TILL

O

HORISONTER

UTFÖR VISS HYGIENIST

GIGANTER PENGAR I ITALIEN FÖRR

LADE OM KURSEN

SPECIALOMRÅDENA

NY TEKNIK

T E T A N U E S I R A E B

DEN GRÖNA ÖN

NÄSET

BOLAG

M A R E L D SVEKFULLT BILMÄRKE

A U D I

LJUS I BERGMANTILLHÅLL HAVSVATTEN TÄVLINGSFORM

R P I R S E T K O O L R D D E T E

PÅ TEHERANÅK TOPPRESULTATET

STÖTA UPP

SNEDSPRÅNGET

F Å A T R R Ö K E O L L O J A R A P E N E S K N Ö

PÅ DETTA SKA DET JUMBO SKE

BARBERAR TORSKFISKENS

ARTIST SOM VANN I BAKU

OSÄKERHET OSTMASSA MANDRILL

LÄMNING

BILJARDKÄPP

VEN 0663

D E S T Å R S T A R T K L A R A SAMMANTRÄDER RIKSDAGEN I

S K O L A A P S S A I S S K K A D V E E S T V U I P A P L

TVÅL I UK RIOJA TIDLÖS

NÅGRA GJORDES I VISS KOPP

HAR KOLL

SLUTAT SOVA

ÅTERGER ORDNAT MEDICINBEHÅLLARE

I N S P E K T O R

O A N A

FORNNORDISK “ÖRN”

T PUHKOMPIS FÖRMÅR

K K A O K A A K N D E E N

BLÅKLINTSNYANS SJUDANDE

FÖLJE

GEVÄRSTYP

SÖNDER

L M I C Ä R A T B S T A T R A R E T E T I O O R N N A E S K R T E N A T A V A G I S A

SHOW

ÖL

BRÄNNVIN FYNDAS PÅ

URORGANISATION TILL EU KALT

FÅGLAR

BOKSTAVERAS

BESTRAFFADE

SISU

HJALMOXUDDE AR SÖDERBERG0557 DOTTER

FÖRKICKA VALTARE GER UPPGIFTER SYRE TILL SMHI

ANSEENDE FÖRNIMMAT

AMFORA

DRAG

OMGIVNINGEN

ÄR OFTA STORT I KÖR

ANSVARAR FÖR REDOVISNING

GRAND PRIX VANORNA SES I KOGER

TRAD BÖRJAR I SCHACK EVANGELIEDEL

ÄR SPRÖD MED MAJSSMAK

ANTILOPER

UNION

YTTRADES

VEN

STELKRAMP

RESPIT

NY-

FISKELINOR FOTBOLLSKLUBB

ÖRESVIN

KEDJA AV BERG

PRONOMEN

PYSER SILVER

SÄGS SMITTA AV SIG

ÄR SMAL NUMERA

SPÅRAR SKADSKJUTET MÄNGDEN

BESTALS

MOTSKAKAR VIND- GALLER EN

LÄT SOM MYGGA ÄPPELSORT

S N Y F T A

MITT I FOTO FÖRE MAJESTÄT

FORDON

HÖNSHJÄRNAN

REP FÖR TARZAN

V Ä V E A N T Y R L G I G

UPPEHÅLL

PERSIEN FÖRR

DREADLOCKS

KVIDA HALSBRYTANDE

KLYFTA

SPETS

KASSETTBAND

MER UNIK

SVEP

VÄRLDSVAN

BYST DARR PÅ MANSCHETTEN

MEST DRÅPLIGA

ÖRNGOTT

RÖSTNING TOKROLIG

S H E F L Ä I E R K D A K I A G S K A E E G B L Å R O R T R A R S Ä V A L A D E L E N

DRAGTYG

EFTER KLARA

SKYDD MIMARE NORD

KAN UGNEN VARA AV

HALVGRÄS SAVANNDJUR

STORM- ÄR LIVADE EGEN

VIKAREN DELFINEN

Skickas till Svenska Skyttesportförbundet, Josefin Warg, Box 11016, 100 61 Stockholm, senast den 15 januari 2017.

TRE VINNARE FÅR VAR SIN SKRAPLOTT. Namn..................................................................................................................................................................................................................................

Adress...............................................................................................................................................................................................................................

Postadress...................................................................................................................................................................................................................

KRYSSLÖSNING OCH VINNARE I NR 1 2016 Jan Hasselfors, Landvetter, Birger Swahn, Rättvik och Yngve Persson, Hallsberg.

Vinnare i kryss nr 4 2016 presenteras i nr 1 2017. Skicka in ditt kryssbidrag senast den 15 januari 2017.

NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

61

Vad är det bästa med din förening?

ANDERS RÖNNGREN gevärsskytt Piteå Skytteförening

GERT PETTERSSON pistolskytt Karlshamns Ungdomspistolskytteklubb

Det bästa med min förening är att den finns och håller ångan uppe, sköter om verksamheten, det praktiska och att saker fungerar. Även gemenskapen i föreningen. Det finns något att samlas kring.

Att det är många duktiga engagerade ungdomsledare. Klubben har i princip bara luftpistolskytte och det är ett gäng som tar hand om ungarna och åker med dem på tävlingar och de gör ett stort jobb.

KARIN MARKUSSON EMELIE CEKAL nordisk trap-skytt luftgevärsskytt Östhammars Jaktskytteklubb Avesta Sportskytteklubb Det måste jag väl säga är att vi har jättebra skjuttider framför allt, alla dagar mellan 9 och 16, och sammanhållningen mellan oss som skjuter nordisk trap.

62

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2016

Det är att man får den hjälp man behöver och att ledarna lägger ner tid på alla som är där och skjuter.

ÅKE LEWENSJÖ pistol- och gevärsskytt, Göteborgs Pistol- & Sportskytteklubb Att föreningen är en av Sveriges ledande sportskytteklubbar med seriös inställning och framför allt satsar på olympiska grenarna, som luft- och fripistol. Att den har en stark tradition och offensiv framtoning med sikte på framtiden.

KI

YLIC D F I E L a akt

kont A T S I L S SPRI sport e t ANNON t y k S vensk S n e g n i Tidn Bjästa 0 8 3 9 set.se 8 u , h s 3 n n e r e g g ylicki@a Flygelvä d . f i e l , 8 9 99 5 2 0 6 6 0 l Te NS!

ANNON

E G N I N D I S E RA I T

N

K SVENS

VI

N ANNO I D V A EN RMNING

D UTFO E M A N IG GÄR D R E P L HJÄ

NÄSTA NUMMER AV SVENSK

Korthållsträningen från altanen har gjort GUSTAV LÖVGREN till en av landets bästa fältskyttar MÖRSILS SKF möter framtiden genom utökning av verksamhet och utbyggnation Nummer 5 2016 kommer före jul!

VAD VILL DU LÄSA OM I SVENSK SKYTTESPORT?

Skicka dina förslag och önskemål till redaktionen@skyttesport.se NR 4 2016

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

63

Posttidning B

RETURADRESS SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET BOX 11016, 100 61 STOCKHOLM

www.norma.cc

Testa vår nya G7 funktion i vår ballistiska app.

Ladda ner eller uppgradera idag!

Carsten Brandt, Danmark

w w w. n o r m a . c c