Page 1

Skytte port S SVENSK

NUMMER 3 2017 ÅRGÅNG 8

SPORTINGTRIPPEL FÖR

Om att tänka rätt!

FREDRIK MALMSTRÖM FÖRSVARSINFO:

Värnplikten gör comeback KORTHÅLLSENTUSIASM I PITEÅ NY TOPPUTVECKLINGSSTRATEGI I PISTOL


Forskning och utveckling ger resultat !

! T HE

NY

Nu är den här…

LS25/50 LASERSCORE® ■ Flerfaldig infraröd lasermätning över hela tavlans yta, 510x510mm ■ Kontaktfri mätning 160 000 gånger/s ■ Extremt hög noggrannhet ■ ISSF certierad ■ Inga motorer eller rörliga delar ■ Väderskyddad för utomhusbruk ■ Många kongurations möjligheter 0m pistol/gevär) p vär) (ex. 50m löpande viltmål, 50m pistol/gevär, 25m pistol och 10m ■ Integrerad röd/grön ljussignal för 25m pistol ■ Mycket attraktiv kostnad/prestanda förhållande

Exclusive ISSF Results Provider Worldwide the only system with ISSF-approval for all disciplines

När tillförlitlighet prioriteras rioriteras!! Tfn: 021-600 13 | www.sius.se | info@sius.se o@siu @sius.se 2

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

Värlsdmästaren Emil Martinsson föredrar SIUS US markeringssystem


INNEHÅLL Från redaktionen 3 Ledare 4 I korthet 5

JOSEFIN WARG Redaktör Svensk Skyttesport

FRÅN REDAKTIONEN

VIKTEN AV VAR OCH EN

Varför skyttekort? 9 Korthållsentusiasm i Piteå 10 Försvarsinfo – Bevarat intresse för värnplikten 16 Unga skyttar om värnplikten 18 Mini-intervju: Natalie Rooney 20 Att fylla i föreningsintyg för vapenlicensansökan 22 Glänsande Gotlandsskyttar i ö-spel 24 Porträtt Fredrik Malmström 28 Förbundet satsar på att tänka rätt 32 Pistols nya topputvecklingstänk 34 En vecka med Vendela Sörensson 38 Riksmedaljen bevis på långt och kompetent deltagande 42 Internationellt medaljrik sommar 48 Publicitet och sammanhanget lockar med SM-veckan 52 Att resa med vapen inom och utanför EU 55 Vi 5 56 Korsordet 58 Nästa nummer 59

Skyttesporten har några riktiga stjärnor, som representerar Sverige med den äran och som tillhör världens bästa i sina discipliner. Och så har vi andra stjärnor. Som den veteran som, med kpisten runt den ena armen och kryckan i hand som stöd på andra sidan, tog sig runt hela fältskyttebanan på kpist-SM. Vilken prestation! Skyttesporten vore i alla fall inget utan vare sig dig breddskytt eller dig elitskytt. Alla är viktiga. Just Du är viktig. Både bredd och elit handlar det i vanlig ordning om i detta nummer av Svensk Skyttesport. Vi åker bland annat till Piteå, på sidan 10, där man utnyttjar sin halls möjligheter för en korthållssatsning för stora och små. En satsning av annat slag är den som pistolsektionen och förbundet har i pistol, med en ny struktur i arbetet för att nå internationella topp 15-placeringar på mästerskap. Läs om det på sidan 34. En av många motiverande saker inom breddskyttet i gevär är klassiska Riksmedaljen och dess årsdiplom, som man kan skjuta till sig genom att klara kompetenser på förbundsmästerskap. Svensk Skyttesport åkte till Upplands förbundsmästerskap i 6,5 mm ställningar och följde Bengt från Östhammars skytte mot ett 25-årsdiplom. Följ det du med på sidan 42. Visste du att det finns ett mästerskap som är till bara för invånare på öar i världen? Jo, det finns det faktiskt! Island Games är öarnas eget ”olympiska spel” och en återkommande höjdpunkt för

många skyttar från Gotland. I somras gick spelen på gotländsk hemmaplan och du kan följa med Svensk Skyttesport dit på sidan 24. Återkommande i vårt magasin är mini-intervjuer med internationellt framgångsrika skyttar. Vi är både glada och stolta över dessa intervjuer där vi och du får veta mer om riktiga världsstjärnor. Den här gången rentav en tjej som i början av sommaren var rankad etta i världen i olympisk trap! Detta trots förutsättningar som till stor del påminner om de i Sverige – med få banor och knappt någon kvinnlig motståndare på hemmaplan. Läs hur nya zeeländskan Natalie Rooney tagit sig till toppen på sidan 20.

Skytte e Sport www.skyttesport.se

■ ■ ■ ■ ■ ■ ■

Och så låter vi inte en internationellt medaljrik svensk skyttesommar gå obemärkt förbi. På sidan 48 kan du läsa en sammanfattning av mästerskapspallplatserna! Detta och mycket mer ligger framför dig.

■ ■ ■

postadress Box 11016, 100 61 Stockholm leveransadress Östgötagatan 98 D, 116 64 Stockholm besöksadress Skansbrogatan 7, 118 60 Stockholm, 08-699 63 70 (tunnelbana Skanstull) ansvarig utgivare Patrik Johansson, patrik.johansson@skyttesport.se redaktör Josefin Warg, 08-699 63 73, josefin.warg@skyttesport.se grafisk form Lena Hägglund, Ågrenshuset Produktion annonser, ågrenshuset produktion Leif Dylicki, 0660-29 99 58, leif.dylicki@agrenshuset.se tryck & distribution Ågrenshuset Produktion, Bjästa, Flygelvägen 3, 893 80 Bjästa materialinlämning Material skickas till redaktionen@skyttesport.se omslagsfoto Fredrik Malmström. Foto: Spännar Mats Eriksson

Svensk Skyttesport förbehåller sig rätten att i artiklar göra redaktionellt motiverade ändringar, urval och förkortningar. För obeställt material ansvaras ej. Eventuella fotografier tagna framifrån, med mynningen riktad mot fotografen, är arrangerade med oladdade vapen. Fotografering sker under strikta säkerhetsförhållanden.

Trevlig läsning! ■ SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

3


▼ LEDARE

SKYTTEKAMRATER... Medaljer! Sommarens stora internationella höjdpunkt var EM i Baku. Precis som den svenska sommaren med massa regn så regnade det medaljer över Sveriges landslagskyttar. Vi tog hem hela 14 medaljer. Lerduva två brons. Gevär två guld, ett silver samt tre brons. Viltmål tre guld och tre silver. Det är mycket imponerande och det känns bra för framtida erövringar. Fler fina prestationer som slutat med internationell medalj har vi sett inom sportingen. Jag vill tacka alla skyttar för era fantastiska insatser individuellt och i lag.

Strategi och verksamhet Förbundsstyrelsen har påbörjat arbetet med att införa Riksidrottsförbundets strategiresa i vår egen organisation. I närtid har vi under vår årliga arbetshelg i september diskuterat riktlinjer för barn- & ungdomsverksamhet

4

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

vid träning och tävling, uppförandepolicy, vapenpolicy och föreningsintyg samt normer kring jämställdhet inom vårt förbund. Som ni kanske ser så är det ämnen med stor spännvidd. Alla är viktiga på sitt sätt. När det gäller riktlinjer och policys så kommer detta arbete att fortsätta under hela 2017 och första halvåret 2018. Nästa stora duvning i ämnet kommer att bli på skytteforum i november då vi vill införliva våra distrikt i detta arbete. Annat som vi diskuterar med andra organisationer är införandet av EU:s vapendirektiv i svensk lag. Vi hoppas att vi har möjlighet att påverka innehållet så att vi kan behålla ett starkt skytte för våra föreningar och skyttar. Några frågor som vi hoppas blir bättre än det föreslagna är att inte införa femårslicenser på samtliga vapen, att obligatoriska årliga läkarkontroller inte införs samt att vi får fortsatt dispens för kpist. Det finns många fler artiklar

i förslaget som vi vill förändra, men dessa är de tre viktigaste. Luftsäsongen för gevär och pistol har nu kommit igång på riktigt igen. En säsong som attraherar unga förväntansfulla ungdomar till våra skytteanläggningar. Det är viktigt att ge dessa oslipade diamanter en bra start genom att erbjuda varierade och kvalitativa aktiviteter. Skytte är skoj men det behövs variation i verksamheten. En variation som inspirerar och ger mersmak för vårt älskade skytte. Jag önskar alla en härlig skyttehöst med många trevliga skyttestunder och prestationer. ■

JIMMY PERSSON Ordförande Svenska Skyttesportförbundet, tel 08-214 640


I KORTHET Vill du börja på ett SKYTTEGYMNASIUM hösten 2018? Visste du att vi genom åren kan notera många fina skytteframgångar tack vare elever som har gått på Skyttegymnasiet i Sävsjö (RIG) och Skyttegymnasiet (NIU) i Strömsund? De har satt svenska rekord, deltagit i olympiska spel, tagit ett stort antal individuella medaljer på världscuper samt europeiska mästerskap och världsmästerskap! Vill du börja på ett Skyttegymnasium hösten 2018? I så fall ska din ansökan vara inne hos Svenska Skyttesportförbundet senast den 1 december 2017. Detta gäller för såväl skyttegymnasiet i Sävsjö som det i Strömsund. Därefter ansöker du till valt gymnasium i den normala ansökningsprocessen på skolan. Mer information om skolorna kan du läsa på respektive hemsida: www.aleholm.se/programmen/skyttegymnasiet.html www.hjalmar.nu/skyttegymnasiet.html eller på Svenska Skyttesportförbundets Översta bilden: Elever och lärare på Skyttegymnasium Sävsjö ht 2017. Ovan: Elever och lärare på Skyttegymnasium Strömsund ht 2017.

hemsida www.skyttesport.se. ■

Stort intresse för skytteinstruktörskurs serna fylldes snabbt av sökande och fler stod på kö. Två gånger per år håller SvSF dessa kurser och i år har SvSF:s ansvarige Michael Normann märkt ett ökat intresse för kurserna. – Jag tror att många i hemvärnspersonalen har fått upp ögonen för detta och att det har spridit sig att det är en intressant och bra kurs, för det är många ur Hemvärnet som söker. De motiverar också att de söker med att de vill utveckla sin egen skjutinstruktörskompetens för Hemvärnet, säger Normann. Den 4-8 december håller SvSF en skytteinstruktörskurs på Rinkaby Skjutfält i Skåne för den som har brukarutbildning på AK4 B och/eller har genomfört Svenska Skyttesportförbundets grundkurs för AK4B, och som vill vidareutveckla sig som skjutinstruktör vid GU-F. De 25 plat-

Som ansvarig, vad känner du för det stora intresset? – Till 90 procent känns det jättebra, men till 10 procent känner jag ”varför kan inte Hemvärnet själva erbjuda detta?”. Men det är roligt att den utbildning som SvSF bedriver i att träffa där man siktar är det som många vill ha och efterfrågas. ■

Fortsatt svenskt i ESC Dagarna innan EM i Baku drog igång i somras höll Europeiska Skyttekonfederationen sitt General Assembly i Baku. SvSF deltog med SvSF:s vice ordförande Robert Wälikangas och generalsekreterare Patrik Johansson som delegater och Christina Åhlstedt samt Claes Johansson som observatörer. Mötet röstade bland annat igenom ändringar i ESC:s statuter som ökade antalet vicepresidenter från två till tre samt att minst två platser i presidiet skulle vara vikta för ettdera könet. Antalet personer

i tekniska kommittén utökades från tre till fem per disciplin. Också här viktes två platser för ettdera könet. Kerstin Bodin tackade för sig efter sina 16 år i ESC:s presidium, varav de senaste åtta år som vicepresident. SvSF lyckades dock behålla representation i ESC. Detta eftersom Christina Åhlstedt valdes in i ESC:s presidium, Patrik Johansson och Claes Johansson blev invalda i tekniska kommittén och Robert Wälikangas i den juridiska underkommittén. ■ SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

5


I KORTHET SKYTTEFORUM 2017 Årets skytteforum, den konferens där SvSF:s styrelse, distrikt och sektioner möts på hösten, kommer att hållas den 25-26 november i Bromma. ■

Succé för veteranläger En helg i juni samlades nitton skyttar från norr till söder för ett träningsläger i pistol på Faxans skjutbana i Uppsala. Lägret var speciellt eftersom det var för veteraner, det allra första i sitt slag! Syftet var att locka fler veteraner (45 år och uppåt), framförallt damer, till att delta på Nordiska Veteranmästerskapen 2017. Staffan Oscarsson, OS-skytt en gång i tiden, var inbjuden som tränare och han bjöd på ett brett sortiment av sina erfarenheter och kunskaper. Allt ifrån att starta som nybörjare till att bli skytt på elitnivå. Träning och teknik för såväl fripistol, precision och snabbmoment som för standardpistol och militär snabbmatch stod på schemat. Det pratades om träningsupplägg och formtoppar, om hur det mentala och den fysiska hälsan hänger ihop med tekniken och mycket annat. Tips på hur man kan vidareutveckla sina skyttekunskaper gavs och tips utbyttes skyttarna sinsemellan. Även diskussioner för hur vi tillsammans, ung som gammal ska kunna utveckla skyttet i Sverige, skedde. Under lägret kom man tillsammans fram till vikten av att fortsätta med träningsläger för veteraner och målet är att detta blir ett återkommande arrangemang varje år. Dels för att kunna byta träningstips med varandra och dels för att stötta eldsjälar inom föreningslivet som kämpar för att skyttet ska utvecklas och förbli en sport för alla. Läs mer om lägret i nyhet på pistolsektionens hemsida publicerad den 21 juni i år. ■ Text: Hanna Eriksson

Nytt OS-skytteprogram 2020 Hej då dubbeltrap (bilden), 50m gevär 60 skott liggande och 50m fripistol. Hej mixade lag-tävlingar (man+kvinna) i trap, 10m luftgevär och 10m luftpistol. Det sa Internationella Olympiska Kommittén (IOK) när de beslutade om vilka sporter och discipliner som ska finnas med på OS 2020 i Tokyo. Beskedet kom i början av sommaren och om än det i många skytteled inte var populärt, var det enligt Internationella Skyttesportförbundets förslag. – Vi tycker att det är viktigt att våra skyttegrenar fortfarande finns representerade på OS i antalet discipliner, så det är bra. Vi tycker fortfarande att det förslag vi lade (som bland annat innebar en könsneutral 60 ligg-tävling, red anm) var att föredra, men nu när beslutet är taget står vi självklart bakom det och kommer att arbeta för att få det så bra som möjligt, sa SvSF:s ordförande Jimmy Persson när beslutet presenterats. Även om antalet OS-discipliner förblev detsamma för skyttet, 15, minskade antalet kvotplatser från 390 till 360. Läs mer om förändringarna i nyhet från den 16 juni i nyhetsarkivet på www.skyttesport.se. ■

6

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

UTBILDNINGSPLAN 2018-2021 SvSF:s utbildningsstrategi 2017 börjar nu närma sig sitt slut och vi har börjat titta på en utbildningsplan för 2018-2021. Målet med strategi 2017 var att förverkliga SvSF:s vision ”Skytte i världsklass” genom att på alla nivåer utbilda kvalitetssäkrade och verksamma ledare och tränare, samt genom att tillvarata befintlig kompetens bland nutida skyttar och ledare. Den nya planen bygger i mycket på den grund som lades i den tidigare strategin, men med vissa justeringar. Bland annat så kommer vi att se över innehållet i de befintliga utbildningarna för biträdande föreningstränare och föreningstränare och arbeta om dem till utbildningar som vi kallar Föreningstränare steg 1 respektive steg 2. Vidare planeras att digitalisera allt föreningstränarmaterial. Vi ser att det ibland är svårt att få dem som vill bli nya tränare att åka iväg på utbildning, så föreningstränarutbildning steg 1 blir en webbutbildning som kan genomföras på hemmaplan. Tills vidare är tanken att breddtränarna ska fortsätta att utbilda biträdande föreningstränare och föreningstränare. Om ni vill gå en utbildning kan ni börja med att titta på vår hemsida skyttesport.se under rubriken Utbildning för att se vilka aktuella utbildningar det finns i din närhet. Hittar ni ingen lämplig utbildning, kontakta en breddtränare. Vilka som är breddtränare och kontaktuppgifter till dessa hittar ni på hemsidan. Ni kan också kontakta kansliet så hjälper vi dig. ■ Cecilia Augustsson Edstam, utbildningsansvarig SvSF

11 & 4

Så många elever började i höst ettan på Skyttegymnasiet (RIG) i Sävsjö respektive Skyttegymnasiet (NIU) i Strömsund! ■


SVSF I NYTT SAMARBETE MED

BILDER I MASSOR! Svenska Skyttesportförbundet har ett digitalt fotoalbum på Flickr där bilder publiceras från olika tävlingar som besöks liksom internationella mästerskap. Från tidigare i år hittas exempelvis album från Svenska Ungdomscupsfinalen i pistol och från SM i olympisk skeet, och i augusti fylldes sidan på med flera sköna bilder från SM i kpist. Ta gärna en titt! Du hittar SvSF:s Flickr-sida via länk

Stadium är ny officiell leverantör av Svenska Skyttesportförbundets landslagskläder från Umbro. Som en del av det nya samarbetet kommer en särskild webbshop för Skyttesportförbundets alla föreningar att finnas hos Stadium. Här kommer Sverigekläder att finnas till försäljning, men också andra Umbro-produkter samt produkter från Stadiums egna märken. – Vi är glada att kunna erbjuda våra föreningar möjlighet att köpa attraktiva klubbkläder till förmånliga priser. Stadiums geografiska spridning innebär också att många kommer att kunna få sina klubbkläder levererade fraktfritt till närmaste Stadiumbutik, säger sportchef Jonas Edman. Webbshopen är ännu under uppbyggnad och än så länge finns endast en visningsshop för Sverigekläder. Sverigekläderna är fria för alla att använda, till exempel om du ska tävla internationellt eller om du vill visa din support för den svenska skyttesporten. Du hittar webbshopen via länk på www.skyttesport.se. ■

SM i skeet på SM-veckan En rekordstor SM-vecka hölls i Borås första veckan i juli. Tillsammans genomförde den svenska idrotten 50 SM-tävlingar på plats och ”det gav både deltagare och publik många oförglömliga ögonblick”, enligt Riksidrottsförbundet. Skyttesporten representerades av SM i olympisk skeet vars SM avgjordes hos

Bredareds Sportskytteklubb, någon mil utanför Borås. 11 damer, 65 herrar, 14 lag och 11 herrjuniorer (juniorklassen ej inom SM-veckan) bjöds på fina spännande tävlingar i dagarna två och segrarna togs hem av Dannemoras Nathalie Larsson, Trelleborgsskytten Stefan Nilsson, Torsby Jaktskytteklubb samt Johan Svahn från just Torsby. Under SM-veckan är SVT sändande TV-bolag och det resulterade i ett TV-inslag från herrfinalen, där det till slut stod mellan två OS-finalister i kampen om guldet. Du kan se inslaget på www.svt.se och du hittar det genom att söka på rubriken ”OS-stjärnornas kamp om guldet”. Förutom inslaget bjöds också tvåan Marcus Svensson in till SVT:s studio i centrala Borås, varifrån en intervju med honom sändes live. När en SM-tävling är del av SM-veckan sker det under lite andra premisser än ett ”vanligt SM”, vilket kan påverka både arrangörer och deltagare. Läs mer om arrangemang under SM-veckan på sidan 52. ■

POPPIS ATT PROVA PÅ

på www.skyttesport.se! ■

Skytte fanns också inne i centrala Borås under den första SM-veckan-helgen. Bland andra sporter att prova på hade FOK Borås riggat så att man kunde testa pistolskytte med simulator. Många unga

INKLUDERANDE IDROTT Inkluderande idrott är en idrott som välkomnar alla. Nu finns webbplatsen ”Inkluderande idrott” om normer och inkludering. En plats fylld med fakta, kunskap, inspiration, filmer, intervjuer och specifika verktyg. Ett värdefullt stöd som förenklar för dig så att du, din förening och svensk idrott kan forma en idrottsmiljö som välkomnar alla. Utbildningswebben Inkluderande idrott är en del av svensk idrotts strategiska ar-

skyttar tog chansen att testa, och de gjorde det med glädje. På bilden ser vi bröderna Hedblom från Borås, 9-åriga Filip och 6-åriga tvillingarna Oskar och Viktor var några som testade. ■

Skytte i Juniorsporten 15 minuter skytte i radio bjöd Juniorsporten i Barnradion på i mitten av juli. Juniorsporten besökte Bromma-Solna Skytteförening under en korthållsträning och hur det lät hör du på www.sverigesradio.se. Sök på ”Juniorsporten skytte” för att komma rätt! ■

bete. ■ SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

7


I KORTHET BESIKTNING AV SKJUTBANA

OS 1912-skylt nu på Kaknäs Under jubileumsåret 2012, 100 år efter OS i Stockholm 1912, invigdes ett antal minnesskyltar som sattes upp på platser där OS-tävlingarna hölls. Bland annat sattes en minnesskylt upp vid Råstasjön i Solna, där lerduve- och viltmålsgrenarna avgjordes. Även en minnesskylt på Kaknäs, där gevärs- och pistoltävlingarna hölls, presenterades men den hann dock aldrig sättas upp innan årets slut. Men i september 2017 var det äntligen dags. Stockholms Idrottshistoriska Förening (SIHF) bjöd in till den officiella avtäckningen av minnesskylten, där det står att läsa om skyttet på Kaknäs under OS. Egentligen var området militärt men militären lånade ut området för träning och tävling på OS. Här sköts pistol och gevär, på allt från 25-30 meter till 600 meters avstånd. Överlag var de svenska skyttarna oerhört framgångsrika och Sverige blev främsta skyttnation med 17 medaljer totalt. – Skyttarna uppförde sig exemplariskt och vann många medaljer. Till exempel Vilhelm Carlberg som vann flest medaljer av alla svenskar på OS:et, oavsett sport, berättade Lasse Wahlström från SIHF under avtäckningsceremonin. Men även andra än medaljörer utmärkte sig, fortsatte Wahlström berätta: – De svenska deltagarna bestod till övervägande del av officerare. Men så

var det den 17-åriga skolgrabben Nisse Romander som i liggande på 300 meter låg i täten hela vägen fram till sista omgången. Och där sköt många av de andra lågt, så om bara Lasse prickade tavlan i sista skottet skulle han vinna. Men så samlades alla officerarna bakom honom inför skottet och Lasse blev nervös och bommade, så han slutade femma. I lång tid efter OS 1912 fortsatte Kaknäs användas militärt och även för skytte, berättade Wahlström, men området ansågs för populärt för att de verksamheterna skulle kunna fortsätta bedrivas och officiellt slutade skytte bedrivas på Kaknäs 1999. Den som vill besöka minnesskylten hittar den precis i hörnet mellan Kaknäsvägen och Mörka Kroken, längs vägen in mot Kaknästornet.

från den 14 september. ■

Så många tävlingslicensierade skyttar fanns det den 1 september 2017. Tack ni alla för att ni tävlar! Antalet är dock ganska precis 1 000 färre än samma tid 2016 vilket påverkar sektionernas ekonomi negativt. Att arbeta för att återigen nå 6000-strecket och högre är något Svenska Skyttesportförbundet kommer att arbeta hårt med inför 2018. ■ SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

genomföras som den som görs vid den första besiktningen. ■

LÄS MER i nyhet på www.skyttesport.se

5171 8

Kansliet har under sommaren fått in förfrågningar kring vad som gäller om Polismyndigheten inte gör en återkommande besiktning av skjutbanan då det gällande skjuttillståndet har gått ut. Det råd och de anvisningar vi ger är att huvudmannen för skjutbanan i god tid (minst åtta veckor) före det att nuvarande skjuttillstånd slutar att gälla ska anmäla in till närmaste Polisdistrikt/Lokalpolis om behov av besiktning av skjutbanan, en så kallad ”återkommande besiktning”. (Det är alltså föreningens ansvar att ansöka om besiktning.) Kontrollen görs med hänsyn till förslitning eller annan förändring så att banan fortfarande uppfyller de krav som ställs på en skjutbana. Kontrollen ska ske senast fem år efter första besiktning (eller när annan verksamhet vill bedrivas utöver gällande tillstånd, då en så kallad revisionsbesiktning ska göras). Vid kontroll ska representant för skjutbanan vara med. Är anmälan om behov av en återkommande besiktning gjord i god tid före det att det gällande skjuttillståndet upphört att gälla förlängs innevarande skjuttillstånd till dess att ny besiktning gjorts. Besiktning av skjutbana kan inte genomföras då det är tjälad mark (gäller ej lerduva). Observera att skjutledaren ska kontrollera att skjutbana uppfyller krav enligt beviljat tillstånd före det att skjutning kan ske. (Se SäkB 1.5.3). Detta innebär i sak att en skjutbana alltid ska kunna besiktigas under en skjutsäsong. I Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om en skjutbana står bland annat: ❚ Med skjutbana avses en permanent anläggning utom- eller inomhus som används för utbildnings-, övnings- eller tävlingsskytte. En anläggning anses permanent då den är utrustad med fast eller rörlig anordning för uppställning av mål och markerad plats för skytt. ❚ En skjutbana skall vara anlagd så att den erbjuder god säkerhet för personer som använder anläggningen eller som annars vistas på eller i närheten av den. Därutöver skall krav enligt plan- och bygglagen (1987:10) samt miljöbalken vara uppfyllda. ❚ Besiktning skall utföras av en polismyndighet. ❚ Första besiktning av en skjutbana skall ske innan den tas i bruk första gången. En första besiktning skall omfatta kontroll av att anläggningen uppfyller kraven. ❚ Revisionsbesiktning skall ske då skjutbanan har förändrats från säkerhetssynpunkt i förhållande till den första besiktningen. Vid revisionsbesiktningen skall samma kontroll

Inget veteran-SM för Steffo I tidigare nummer har vi skrivit om TV4-profilen Steffo Törnquists lerduvesatsning mot topp fem på ett lerduve-SM i klass 60+. I augusti kom så ”lilla SM” i engelsk sporting i Skepplanda där Steffo enligt plan skulle vara med, MEN – tävlingen kom och gick utan Steffo. Förklaringen gav han på Instagram: ”Liiiiten Ankballe! Två dygn med intensivt redaktionellt arbete med moderaternas kupp, extra lång sändning i går, plus kreativt styrelsemöte för Bomans dödade all möjlighet till sömn, så jag orkade helt enkelt inte bila fem timmar o missar därför idag mitt efterlängtade SM i lerduva - som börjar ungefär nu. Man är ju inte 60 längre. Men vafan. Jag satsar på nästa år och tar då ledigt från Nyhetsmorgon i planeringen. Önskar alla i tävlingen all lycka, I’ll be back.” ■


VARFÖR SKYTTEKORT? Skyttekortet är en grundläggande skytteutbildning för medlemmar i Svenska Skyttesportförbundet och vid tävlingsdeltagande krävs att skyttar inom samtliga grenarna innehar skyttekortet från och med det år man fyller 15 år. För alla som redan har tävlingslicens är skyttekortet en självklarhet, men hos den som är ny eller tidigare inte så aktiv inom skyttesporten har SvSF märkt att vissa frågor finns. Här listas de vanligaste frågorna och svaren vad gäller Svenska Skyttesportförbundets grundutbildning för skyttekort. Varför måste man inneha ett skyttekort för att kunna lösa tävlingslicens? ❚ För att säkerhetsställa att man kan följa de lagar, förordningar och regler som gäller på träning och tävling på egen eller annans skjutbana. Våra säkerhetsbestämmelser kräver detta. ❚ Skyttekortet är ett sätt att visa för tredje person, myndigheter och övriga att ”mitt skytte är ett ansvarsfullt skytte”. Det är Skyttesportförbundets sätt att visa att vi tar ansvar för vår verksamhet. ❚ Skyttekortet tar upp organisationsmässiga frågor som bara gäller just Skyttesportförbundet, och som är bra att känna till när man är aktiv i just vår organisation. ❚ Det är viktigt att skytten kan följa de kommandona som är givna och göra rätt åtgärder. Det är det som testas praktiskt.

körkort för automatväxlad bil gäller inte för manuellt växlad bil. ❚ Inom jägarorganisationerna är vapen och ammunition framtagna för jakt, inom SvSF används vapnen för målskjutning. Det är inte samma sak. Bara ett fåtal vapen är licensberättigade för både jaktoch målskjutning. Att skapa undantag för dessa skapar omöjlig administration. ❚ Men observera. I viltmål och lerduva behöver man inte göra det praktiska provet för skyttekortet om man redan har jägarexamen, utan endast det teoretiska. Så jägarexamen hjälper ändå!

SKYTTEKORT

grundutbildning

1

Varför godkänns Pistolskytteförbundets skyttekort då inte jägarexamen räknas?

Varför godkänns inte jägarexamen som skyttekort?

❚ Det beror på att organisationernas verksamhet är påfallande lik varandra, att de flesta föreningarna och medlemmarna är dubbelregistrerade och att ett samarbetsavtal mellan SvSF och Pistolskytteförbundet finns.

❚ Jägarexamen tar inte upp de bestämmelser som råder inom Svenska Skyttesportförbundet. Som jämförelse: ett

Men om det är så viktigt med skyttekortet, varför är det då så lätt?

❚ Att somliga tycker att det är lätt tyder på att det här inte är några konstigheter, att den grundläggande utbildningen som bedrivs i föreningarna fungerar. Den ska ge ett säkert vapenhanterande och ett säkert skytte. Och tycker man att det är lätt är det ett bra bevis på att man tar ansvar för sitt skytte.

Hur hittar jag en examinator för skyttekortet? ❚ Kontakta ditt distrikt eller se lista på www.skyttesport.se för att hitta en examinator. Det är distriktens ansvar att utse skyttekortsexaminatorer och fler examinatorer är välkomna. Anmäl eventuellt intresse till ditt distrikt. ■

ALLT I SKYTTEUTRUSTNING

REPLIKOR VAPENDELAR – TILLBEHÖR Besök vår Webshop och hemsida

www.stockholmsvapenfabrik.se

LAPUA SK, Magtech - ammunition, kulor VIHTAVUORI krut, tändhattar DAGFINRUD, SKYTTERLINKEN – fältskytteväskor m.m. SAUER pipor och tillbehör KONGSBERG elektronik – Feinwerkbau, Ahg, Gehmann, Dewey, VFG, Birchwood, RCBS, Centra, Jäggi, H&N, JSB och mycket mer

Skytteservice i Älmhult

Anders Petersson 0476-106 04 Sällhult Västregård 25 070-657 48 79 343 90 Älmhult info@skytteservicealmhult.se

www.skytteservicealmhult.se SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

9


KORTHÅLLSENTUSIASM I PITEÅ TEXT OCH FOTO: JOAKIM NORDLUND

När det är dags för markering är det givetvis alltid spännande att se vad man själv och kompisarna har lyckats med.

Bilder till höger, från vänster: Det är inte bara ungdomar som kommer till skott i Piteå. Mats Kågström är en av de seniorer som tränar där under höst, vinter och vår.  Anna Grönlund och Jesper Olofsson byter några ord i väntan på nästa serie.  Erik Roslund lägger på en liten spurt i samband med uppvärmningen inför kvällens träningspass. 

10

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017


Det är full aktivitet i Piteå. Bakre raden från vänster: Erika Duvensjö, Peter Torgeby, Jimmy Duvensjö, Sofia Torgeby, Ivar Kåhrström, Anders Roslund, Håkan Lidman, Mats Kågström, Leif Eliasson. Mellersta raden från vänster: Martin Blombäck, Anna Grönlund, Alex Duvensjö, Andre Engström, Andreas Lejon, Roger Blombäck. Främre raden från vänster: Erik Roslund, Jesper Olofsson, Elis Eliasson och Emil Duvensjö.

I Piteå pågår en mycket spännande korthållsatsning. Under två kvällar varje vecka förvandlas en jättelik friidrottshall till skyttearena. – Här kan vi faktiskt skjuta från 90 meter om vi vill, säger Roger Blombäck. När Piteå Skytteförenings ledare Roger Blombäck kommer in i Noliahallen i Piteå är det inte mycket som för tankarna till skytte. Där pågår istället friidrottsträning där ett gäng barn håller till på löparbanorna samtidigt som en ung kille gör tappra försök att komma över fyra me-

ter i stavhopp. När klockan slår åtta den här torsdagskvällen inleds förvandlingen. Tanken går till de hästhoppningsarrangemang som man har sett på tv där de gamla hindren ska ersättas av nya. – Vi börjar väl vara ganska samkörda, säger Roger Blombäck och ler.

Vapenskåpen har låsts upp och Sofia Torgeby, som är en annan ledare, går genom den stora hallen med ett av vapnen. Hon började själv att skjuta banskytte som ungdom men sedan kom kärleken. Och efter kärleken kom hela tre barn.

– Jag hade så bra minnen från skyttet själv så när barnen var tillräckligt stora ville vi ha något roligt att göra tillsammans, säger hon. Hon tog då med barnen till Noliahallen. Där har de haft flera fina år tillsammans men i dag har barnen vuxit upp

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

11

†


01. Alex Duvensjö är en av flera färska skyttar som kommit till Piteå skytteförening. Det här var tredje gången som han fick tillfälle att prova skjuta från 50 meter. 02. Sofia Torgeby och de andra föräldrarna och ledarna hjälper tillsammans till att ställa i ordning hallen inför varje träning. 03. Roger Blombäck visar skyttekortet för Ivar Kåhrström. Det här är ett viktigt hjälpmedel vid avståndsbedömningen av fältfigurerna. 04. Roger Blombäck är utbildad breddtränare. Piteå skytteförening har utbildat hela nio biträdande föreningstränare och sex föreningstränare. 05. André Engström förbereder sig inför nästa serie. 06. Anna Grönlund och Jesper Olofsson byter några ord i väntan på nästa serie. 01

02

†

och andra intressen har lockat. Sofia Torgeby och hennes make har däremot blivit kvar, både som aktiva och som ledare. Under den här tiden har hon också utbildat sig som tränare. Förra hösten var hon nere på Bosön utanför Stockholm på den barn- och ungdomsledarträff som Skyttesportförbundet anordnade, och det gav inspiration. – Ja, det var jättespännande och lärorikt. Dessutom var det ju skoj att få träffa andra ledare. Men vi är ju rätt många här som har gått olika utbildningar så vi hjälper och inspirerar varandra hela tiden, säger hon.

Hallen ger möjligheter Inom det nationella skyttet talar man om korthållsskytte istället för 50-metersskytte. Att använda 50 meter på Piteå skytteförenings verksamhet vore också en smula missvisande eftersom det kan handla om betydligt längre avstånd. Piteå är unikt på så sätt att klubben satsar målmedvetet på korthållsfältskytte och i Noliahallen går det faktiskt att skjuta från hela 90 meter. – Det gör vi ibland. Och nu talar vi om att göra konstruktioner så att vi kommer upp över löparbanorna, och då kommer

12

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

vi att kunna skjuta på 100 meter, säger Roger Blombäck. Korthållsentusiasten Håkan Lidman åker själv de åtta milen från Skellefteå för att hjälpa till med verksamheten. Han har också snickrat ihop de tavelställ som används. – Håkan har gjort ett jättefint jobb med ställen. Det är många som bidrar och då går det ju också lättare, säger Roger.

Figurkort till hjälp När Roger går runt bland ungdomarna den här kvällen har han också ett kort med figurer på. Ett kort som ger riktlinjer om hur varje figur ser ut på olika avstånd då just avståndsbedömningen är en viktig del, precis som i 6,5-fältskyttet. – Vi försöker trimma in ungdomarna det här med korten och avståndsbedömningen. Vi ser att vi har en fördel jämfört med många andra föreningar i och med att vi kan träna på längre avstånd även nu under inomhussäsongen, säger han.

03

Delat ansvar Den offensiva satsningen där utbildandet av tränare är en viktig del inleddes med att Roger och Rasmus Lundberg blev breddtränare. Breddtränarnas uppgift är,

04


05

06

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

13


07. Parallellt med korthållsskyttet finns också möjlighet att bedriva luftgevärsskytte. Nu planerar föreningen en helt ny luftgevärsanläggning inne i samma hall. En anläggning som, om föreningsledarna får som de önskar, kommer att ha hela 40 banor. 08. Martin Blombäck diskuterar träffbild med Mats Kågström och kompisen Erik Roslund. 09. Det är fullt fokus som gäller när Anna Grönlund har satt kolven mot axeln. 10. Innan varje träningspass värmer skyttarna upp. På så sätt kommer då friidrotts- och skyttehallen verkligen till sin rätt. 07

†

enligt Skyttesportförbundets strategi, att utbilda biträdande föreningstränare och föreningstränare. Och föreningen i sig har totalt nio utbildade biträdande föreningstränare. – Grundtanken hos oss har varit att vi måste dela på ansvaret. Vi kan inte bara vara några få som bidrar utan vi måste vara fler som hjälps åt i föreningen. Annars kommer man att bränna ut sig, säger Roger. I ett andra steg har sex av dessa nio utbildat sig till föreningstränare som är en lite mer utökad utbildning. I Norrbottens Skyttesportförbund togs sedan initiativet att börja bedriva skytteläger för ungdomarna. – Många av våra ungdomar har ju varit med där. Det har varit en bra och framförallt rolig grej för både ledare och ungdomar, säger Roger.

08

09

munen att bygga in det längs långsidan och tanken är att söka för fyrtio ställ. På så sätt kan vi också arrangera nationella SM i luftgevär, berättar han.

Extern hjälp Trots att föreningen i dag satsat på att utbilda egna tränare ser man också behovet av att ta hjälp utifrån. Anders Larsson från Arvidsjaur har själv en karriär som sportskytt bakom sig där han har tävlat på internationell nivå. Nu kommer han med jämna rum ned till Piteå där han delar med sig av sina kunskaper. – Han är väldigt duktig i att se på ungdomarna vad som behöver förbättras i deras teknik. Vi har börjat inleda det samarbetet för vi känner att vi är inne i det stadiet nu. Han har ju en annan bakgrund än oss andra. Visst, jag har ju skjutit själv och det var några äldre skyttar som visade hur, men det mesta fick man ta reda på själv, säger Roger. Men allting handlar inte bara om tränare. I Piteå eftersträvar man att ALLA som är i hallen ska vara med och bidra. Den snabba förvandlingen från friidrottshall till skyttearena är bara att exempel på det. – Det gör allt så mycket enklare och

14

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

Satsar mot toppen

10

det skapar också en sammanhållning och en vi-känsla. Föräldrarna är också en del i det, säger Roger.

Tankar på luft Krutskyttet har alltid varit kärnan i föreningsverksamheten men nu arbetar man med att få till stånd en luftgevärssektion för att fånga de riktigt unga. Tanken är sedan att de, när de skolats och fått börja med luftgevär, också kan ta klivet över till korthållet. För 20 år sedan fanns flera

många aktiva skytteföreningar i Norrbotten som bedrev ungdomsverksamhet från tio meter. Sedan dess har luftgevärsskyttet sakta minskat men i Piteå vill man försöka vara med och vända den trenden. Därför söker man nu medel så att man ska kunna bygga fasta stationära banor i Noliahallen. – Det är där som vi nu söker pengar från Allmänna Arvsfonden och från Riksidrottsförbundet för att få elektronik på tio meter. Vi har fått offerter från kom-

Parallellt med det vill man fortsätta att satsa mot korthållsfältskytte. Där har man också som mål att Piteå Skytteförening inom loppet av tre till fem år ska vara en av landets främsta klubbar när det handlar om just korthållsfältskytte. – Och då år det inte bara på ungdomssidan. Det positiva är att vi också har lyckats rekrytera på seniorsidan. Vi har sex nya seniorer som började inom loppet av ett år, säger Roger och dricker upp det sista kaffet ur koppen. Sedan är pausen slut och snart har skyttarna åter tagit plats på 50-meterslinjen. – De här torsdagarna och söndagarna när vi träffas här är något man ser fram emot. Så tror jag de allra flesta här också känner, säger Roger. Ett par minuter senare smäller det på nytt i den stora hallen i Piteå. ■


Strömsund

Vill du bli en i gänget?

Sök till oss senast 1 december Vi siktar på närhet, gemenskap och utveckling Vi erbjuder: • Nationell idrottsutbildning med elitinriktad träning • Utbildning i gevär, pistol och viltmål • Möjlighet att bo på elevhem –Vi har utbildat skyttar på elitnivå sedan 1980!

Hör av dig så berättar vi mer: Telefon 0670-162 16 skyttegymnasiet@stromsund.se • hjalmar.nu

Välkommen till oss!

Facebook Skyttegymnasiet Strömsund Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund

Pilla products exceed the most stringent optical standards in order to carry the ZEISS name. Our products are engineered to produce the most vivid high definition lens technologies on the market. Each lens is individually inspected by a Zeiss engineer to be optically perfect.

För den kräsne skytten finns inget annat val än Randolph Ranger och Pilla skytteglasögon. Tillverkade i samma kvalitet som vi använder för att tillgodose USA:s militärer, erbjuder Randolph Ranger bästa möjliga säkerhet och målskärpa. Med vårt unika urval av utbytbara polycarbonatlinser i 12 olika färger är du väl förberedd för alla typer av ljusförhållanden. ADD SOME COLOR TO YOUR KIT... OVER 12 NEW TEMPLE OPTIONS FOR THE OUTLAW X6 AND X7 VISIT PILLASPORT.COM

DU KAN KÖPA RANDOLPH RANGER OCH PILLA SOM ❚ Båge inkl komplett 12 lins-system ❚ Båge inkl 3 par valfria linser ❚ Båge inkl glas med din egen korrektion och färgval

mobilnr. 0705-18 20 35 www.hakandahlby.com

HAR DU SYNFEL? JAG HJÄLPER DIG! vi hjälper dig att se vad du skjuter på

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

15


▼ FÖRSVARSINFO

BEVARAT INTRESSE FÖR

VÄRNPLIKTEN TEXT: JOSEFIN WARG

I våras fattade regeringen beslut om att värnplikten ska återinföras, efter att ha varit vilande sedan år 2010. Därefter har cirka 90 000 svenska medborgare födda 1999 fyllt i ett beredskapsunderlag och av dem är nu 6 091 kallade till mönstring. Men fler än så visade intresse för värnplikten.

Efter att värnplikten slopats år 2010 beslutade regeringen i våras att den skulle återinföras. Detta eftersom Försvarsmakten inte kunde fylla sitt behov bara baserat på frivillighet. Drygt 90 500 personer födda 1999 fick i år besked från Rekryteringsmyndigheten om att de skulle fylla i ett beredskapsunderlag. Beredskapsunderlaget är ett frågeformulär om hälsa, skolgång och annat viktigt i sammanhanget och något som alla 18-åringar fått fylla i sedan 2010 fastän att värnplikten legat vilande. Men i år var skillnaden för de svarande på underlaget att mönstring och värnplikten faktiskt kunde bli en följd. Trots att svar var ett krav fick myndigheten inte fullt alla underlag tillbaka, men väl 84 300 stycken. Ur beredskapsunderlaget kunde utläsas att intresset för värnplikten var relativt stort, och i linje med hur det sett ut tidigare baserat på beredskapsunderlaget. – Det är ett rätt stort intresse för detta. Runt en tredjedel av alla fyllde kraven på hälsa och skolgång, och var dessutom intresserade och motiverade för att göra värnplikt. Och drygt 25 procent av dem var kvinnor, säger Ann Elgemark, kommunikationschef på Rekryteringsmyndigheten.

Stor gallring Men trots att många visade intresse får långt ifrån alla komma till mönstring. Bara 6 091 närmare bestämt. Med 84 300 underlag krävs alltså en stor gallring, och urvalet sker automatiserat i flera steg. – Vi gör en selektering där vi tar hänsyn till hälsa, skolgång, intresse och motivation, säger Elgemark. Att man ska gå i gymnasiet och beräknas slutföra det under året som kommer är en viktig parameter och även hur man svarat på frågorna kring hälsa, så att man inte har något begränsande eller medicinskt som kan vara till besvär. Sedan litar vi på att de har lämnat korrekta uppgifter.

Har även de som varit ointresserade av värnplikt kunnat väljas ut för mönstring? – Nej, då har man inte varit aktuell.

Poängsystem För alla, oavsett kön, som uppfyllde kraven kring skolgång, betyg, hälsa och motivation följde nästa automatiska urvalsprocess. Där handlar det om att ens svar i beredskapsunderlaget ges poäng. Detta på frågor som handlar om allt om hur man bedömer sin kondition i förhållande till andra och hur man trivs i skog och mark.

Vi har allt (nästan!) www.sportec.se

16

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

– Alla svar i beredskapsunderlaget har en bestämd poäng, sedan har man satt poäng på allas svar och räknat ut poäng på var och en. Och då har vi kallat de personer som har högst poäng till mönstring, säger Elgemark. Av de 6091 kallade är 4 600 män och 1 491 kvinnor, vilket motsvarar hur intresset ser ut. Några krav på jämn könsfördelning har det dock inte funnits. – Det är ju behjärtansvärt att få så jämn könsfördelning som möjligt, men vi kan inte göra en positiv särbehandling i stort. Men om en tjej eller kille har fått samma poäng, är likvärdiga, så kan vi välja en tjej framför en kille.

Mönstringsstart i oktober I juni skickades besked om mönstring ut och nu i oktober får så de första av de utvalda göra mönstringen med olika tester, undersökningar, bedömningar och intervjuer. – Vi undersöker dem. Ser om man är tillräckligt stark, har god kondition och är fysiskt frisk. De psykologiska undersökningarna är tester man gör, och så ett psykologsamtal som utgår från resultatet av testen. Där har man en intervju med givna frågor och utifrån hur man svarar på frågorna kommer man fram till om personen är stabil och mogen för den här typen av roll, säger Elgemark. Av alla som kallas till mönstring sker ytterligare sållning. Bara 4 000 utbildningsplatser finns att fylla, och det sker inte enbart med värnpliktiga. – Försvarsmakten har 4 000 utbildningsplatser per år och de ska fyllas via plikt och frivilliga. Plikten har ju tagits i bruk för att inte tillräckligt många frivilliga har varit intresserade, och lämpliga, säger Ann Elgemark. Det innebär samtidigt att man inte ska ge upp hoppet även om man inte kallades till mönstring via totalförsvarsplikten. Möjligheten att frivilligt söka sig till FM:s militära grundutbildning kvarstår. – Har man lämnat uppgifter till beredskapsunderlaget och inte blivit kallad

till mönstring kan man självklart söka till Försvarsmaktens militära grundutbildning. Och vill man inte göra en insats inom det militära kan man i stället engagera sig i någon av de frivilliga försvarsorganisationerna, säger Sofie Engström, kommunikationsstrateg på Rekryteringsmyndigheten. I oktober får de första 99-orna göra mönstringen och den första grundutbildningen med värnplikt startar under sommaren 2018. ■

tips! Vad säger svenska unga skyttar om värnpliktens återinförande? Läs på sidan 18!

 FAKTA

Vad händer efter mönstringen?

Sist under mönstringsdagen träffar den mönstrande en inskrivningshandläggare. Den mönstrande och handläggaren går tillsammans igenom resultatet från mönstringen och de olika utbildningsalternativ som finns. Handläggarens uppgift är att matcha den mönstrandes resultat och intresse med en ledig befattning. Om den mönstrande har ett godkänt resultat och det samtidigt inte finns några lediga befattningar som matchar blir den mönstrande inskriven i utbildningsreserven. Uppnår man inget godkänt resultat blir man inte inskriven. Innan den mönstrande går hem får han eller hon besked om en preliminär inskrivning. Senast fyra månader efter mönstringen får den mönstrande sedan det slutgiltiga beslutet om inskrivning.


TIDNINGEN FÖR VAPENINTRESSERADE INTRESSERADE JÄGARE JÄGAR- ! NG I R K Ä S R FÖ

Frankeras ej. Mottagaren betalar portot.

ER 0 NUMM IG FÖR 1 S R T! A E N P K Ö TEC G PÅ K ALLA SOM RSÄKRIN FÖ R A G JÄ FÅR VÅR

VARSELVÄST

När du tackar ja till detta erbjudande får du vår varselväst som bidrar till en säkrare jakt för dig. Västen är försedd med dragkedja och två sidofickor!

Beställ prenumerationen via www.alltomjaktochvapen.se/skytteforbundet2017 , eller klipp ut och skicka in talongen

JA TACK!

Jag vill prova en prenumeration på Allt om Jakt & Vapen enligt detta erbjudande!

Frankeras ej.ej Frankeras Mottagaren JAKT & VAPEN betalar portot. betalar portot

Jag väljer 10 nr för 429 kr inkl väst & jaktförsäkring.

JAV 806

Jag väljer 5 nr för 229 kr inkl väst.

JAV 807

JO Förlaget AB

ADRESS: POSTNR: TEL:

ORT:

SVARSPOST 20636941 831 20 Östersund EPOST:

Erbjudandet gäller endast inom Sverige till 2017 - 12 - 31.

JO Förlaget AB

NAMN:

SVARSPOST 20636941 831 20 Östersund

Alla priser är inkl moms.

JO Förlaget AB SVARSPOST 20636941 831 20 Östersund


▼ FÖRSVARSINFO

UNGA SKYTTAR OM

VÄRNPLIKTEN

1999:orna var första kullen att bli aktuell för den återinförda värnplikten. Svensk Skyttesport ringde upp några svenska aktiva skyttar födda det året och senare för att höra deras tankar kring frågan. Ingen av 99:orna vi nådde hade fått kallelse till mönstring, men hos en yngre skytt lever hoppet stort.

AMANDA ÖSTLING Bro-Låssa Skytteförening

Med tanke på sin astma förväntade sig 18-åriga gevärsskytten Amanda Östling inte att bli kallad till mönstring efter att ha fyllt i beredskapsunderlaget, och hon

blev det inte heller. Men hon hade kunnat tänka sig både mönstring och värnplikt, till skillnad mot sina kompisar. – Ingen som jag känner bra har blivit kallad på mönstring. Men många tyckte att ”gud nej, det kan man ju inte göra – vad läskigt”. De flesta var nog inte negati-

va till att mönstra, men de var nog oroliga för att behöva göra något mer sen. De flesta i min kompiskrets skulle inte ha velat göra värnplikten.

Så du var lite unik då som kunde tänka dig värnplikten?

NATALIE KARLSSON

Tierp-Tolfta Skytteförening & Skuttunge-Björklinge Skytteförening Luftgevärs- och korthållsskytten Natalie Karlsson, som fyller 18 senare i år, säger att hon tyvärr inte blev kallad till mönstring. Hon säger att det hade varit intressant och nyttigt att få göra värnplikten. – Jag själv skulle vilja, men jag tror inte att jag har kroppen för det. Det jag skulle vara bra på då i så fall vore prickskytte.

Vad hade varit roligt med värnplikten? – Jag tror faktiskt att det hade varit kul att uppleva det, om man klarat av det. För att man får upptäcka nya saker och se vad man är kapabel till. Man är också förberedd om det skulle bli krig.

Hur har snacket gått bland dina kompisar om värnplikten? – Vi har nog inte pratat så mycket om det, men de i min omgivning var nog ändå ganska negativa. Men eftersom jag ändå brinner för skytte hade jag tyckt att det vore en kul grej eftersom värnplikten ändå har med vapen att göra. Så det hade varit roligt att uppleva det.

Det finns ju möjlighet att göra uppdrag åt Försvarsmakten genom exempelvis frivilliga försvarsorganisationer som SvSF. Hur vore det? – Jag känner inte riktigt till det, men jag vet ju dock inte hur mycket jag kan göra fysiskt. Men att lära ut att till exempel skjuta vore ganska kul. Jag har varit skytteinstruktör för yngre på en Olympic Day, och då lärde man barnen hur man kunde behärska luftgevär. Och det var jättekul.

Här skulle man lära vuxna att skjuta, skulle det också vara intressant? – Det skulle säkert vara kul också, men känslan kanske vore att de vet mer än jag. Men det vore intressant att se om man är kapabel till att lära ut det. ■ NATALIE KARLSSON

18

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

– Ja, hade jag blivit kallad hade jag gjort det. Det hade varit en intressant upplevelse, även om det antagligen skulle vara väldigt jobbigt. Men lärorikt, tror jag.

Tror du att ditt skytteintresse påverkade din inställning? – Inte nödvändigtvis. Det är ju mycket i värnplikten och mönstringen som inte handlar om skytte, men om man är intresserad av skytte är man nog mer villig att lära sig mer avancerat skytte som militären skulle göra.

Tror du att Försvarsmakten skulle kunna göra något för att göra värnplikten mer lockande? – Jag tror att om man visste mer vad som ingick i den, så skulle det inte vara en lika obehaglig tanke. Framför allt det. Det enda vi fick veta var ”fyll i det här så blir du kanske kallad till mönstring och eventuellt till värnplikt”. Men vad ingår i mönstringen och värnplikten? Vi fick inte veta mer än så. Jag fick veta från min pappa och min morbror, farbror och andra som gjort lumpen.

Hur var det att fylla i beredskapsunderlaget? – De handlade mest om vad man hade för syn på det man skulle behöva göra i Försvarsmakten, och om skolan och livet generellt. Jag minns att de frågade vad man kunde vara intresserad av, och jag svarade faktiskt något med skytte och även pilot. De frågade också om ens inställning, om man skulle tycka att det var intressant att göra värnplikten. Min tankegång var att om jag skulle bli kallad skulle jag göra det, men jag vet inte om jag skulle anmäla mig frivillig. ■


ÅKE STENER

– Nej. Men som det ser ut nu har jag ändå en bra chans. Jag går naturvetenskapliga linjen och har bra betyg där, speciellt i matte och fysik, och jag tränar regelbundet både på gym och konditionsträning. Så på sådana sätt har jag gett mig själv så goda möjligheter som jag kan. Men det är klart att det är väldigt svårt och väldigt hög konkurrens. Så man måste ha en B-plan, vilket jag har.

Aspås Ungdomsskytteförening Luftgevärsskytten Åke Stener är född år 2000 och han ser fram emot att få fylla i beredskapsunderlaget nästa år. För han vill definitivt göra värnplikten. Av flera anledningar. – Jag tycker att det är intressant och att det skulle vara kul. Jag ska bli pilot har jag tänkt, på något sätt, och det är ju billigast att bli det genom Försvarsmakten. Men jag skulle vilja göra värnplikten oavsett. Så även om jag inte blir uttagen kommer jag att söka militär grundutbildning för att kunna försöka bli pilot.

Och vad är plan B? – Då blir det nog att jag sticker till Uppsala och pluggar till civilingenjör eller advokat. Eller för ett jobb inom Försvarsmakten kanske. ■

Varför just pilot? – Ända sedan jag var 2 år har jag varit ute och flugit med min pappa och jag har alltid älskat att vara ute i luften. Det spelar ingen roll vad jag får flyga, bara jag får flyga. Det spelar ingen roll om det är stridsflyg eller kommersiellt. För Åke handlar värnplikten också om att ställa upp för sitt land. – Självklart är ju krig hemskt och förfärligt, men värnplikten är ju något man inte bara gör för att man vill ut och kriga – för det är det nog ingen som vill – utan man gör det ju för sitt land. Jag skulle aldrig tveka över att gå ut och slåss för mitt land. Det finns mer än mig själv i det

VICTOR WIMAN Norrköpings Skyttegille ÅKE STENER

här landet. Saker i det här landet som är värt att bevara och försvara. Alla kunskaper man får med sig på kuppen lockar med värnplikten också, tycker Åke. – Man får disciplinträning, allmän träning och rent allmänt sett är det mycket bra som kommer utav det. Det handlar

mycket än att bara förbereda folk på att gå ut i krig.

För att bli stridspilot är det höga krav både fysiskt, psykiskt och kunskapsmässigt. Har du ägnat hela livet åt att förbereda dig på att försöka ta en plats som det?

du några mediciner på grund av psykiska sjukdomar”, så det var lätt att svara på vissa.

Vad skrev du att du kunde tänka dig att göra i försvaret? – Jag tror att jag sa att det var något med stridsvagnsförare eller sånt, och flygförsvaret eller något sådant, typ flygmekaniker.

Blir det mönstring då?

KAJSA ULMING

KAJSA ULMING Nyköpings Skyttegille

”Jaha, tänker de så nu?” var Kajsa Ulmings första tanke när hon hörde om att värnplikten skulle återinföras. Och som 99:a var Kajsa, som på fritiden skjuter luftgevär

främst, en av dem som fick fylla i beredskapsunderlaget i somras. – Det var frågor om hälsan och psyket, och vad man var intresserad av att göra i militären. Det var mest så här ”har du opererat dig senaste två åren”, ”har du skadat dig senaste månaderna” och ”tar

– Nej, det blir det inte. Jag har för mycket skador tror jag. Så de sa nej och det är jag ganska glad över, för jag tror inte att jag skulle palla det. Med konditionen, psyket och så. Och jag är alltid den som skadar mig och allting sådant, så det skulle nog inte fungera för mig. Det skulle vara roligt att pröva en dag, men om alternativet var att göra det eller inte så skulle jag säga nej, för jag är inte så intresserad av det.

Hur har snacket gått bland dina kompisar? – Jag har några kompisar som verkligen ville göra värnplikten, men de fick också nej till mönstring tyvärr, för de har också skador. ■

18-årige Victor Wiman, som skjuter korthåll och 6,5, vill gärna plugga vidare direkt efter gymnasiet. Gärna något med samhällsinriktning. Det gör att han har känt ”sådär” för värnplikten. – Först tänkte jag att det blir coolt att testa på eftersom pappa och de flesta vuxna jag känner ändå har gjort det. Men sedan var det ju det här med skolan, att det inte riktigt är så värt det. Och jag har inte blivit kallad till mönstring. Lite lättande var det ändå, eftersom jag var lite rädd att jag skulle bli kallad.

Men om du blivit kallad så hade du åkt och gjort ditt bästa? – Ja, man måste ju det, så ja.

Hur går snacket om det här med värnplikten bland kompisarna? – Alla i klassen frågar om man ska på mönstring. Vissa sa ”ja, kanske kan testa” och andra sa ”aldrig i livet”. En kompis ville mönstra men han blev inte antagen, men jag vet inte varför. Ingen jag vet har blivit kallad.

Skulle du kunna tänka dig göra värnplikten eller på annat sätt göra en insats för Försvarsmakten? – Jag kan inte tänka mig att tjänstgöra i ett annat land. Men annars, det beror väl på. Helst inte i strid, hellre då mekaniskt och hålla på med pansarvagnar eller så. ■

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

19


NATALIE ROONEY ▼ MINI-INTERVJU

TEXT: JOSEFIN WARG FOTO: NICOLÒ ZANGIROLAMI/ISSF

Trots brist på både anläggningar, tränare och kvinnliga motståndare på hemmaplan har Natalie Rooney lyckats nå den absoluta toppen inom olympisk trap. Efter OS-silver och världscupfinalseger 2016, och världscupseger i Acapulco i år, är hon nu rankad etta i världen. Något som hon som nyzeeländare tidigare inte såg som en möjlighet.

Född 1 juni 1988 Förening Timaru Clay Target Club, Nya Zeeland Disciplin olympisk trap Sysselsättning Revisor fram till OS, men numera idrottare på heltid, stöttad av New Zealand’s High Performance Sport Organisation Meriter OS-silver 2016, 1:a världscupfinalen i Rom 2016, 2:a världscupen Acapulco 2017, 3:a världscupen Acapulco 2015

Du är etta på damtrapens världsranking. Hur känns det? – Rätt otroligt. Jag har jobbat väldigt hårt de senaste fem åren för att nå hit. När jag först började skjuta trodde jag inte att det skulle vara möjligt för någon från Nya Zeeland att bli världsetta i skytte. Med bristen på tävlingar, tränare samt anläggningar såg det ut att vara ouppnåeligt. Men det visar vad beslutsamhet och uthållighet kan göra.

Vilken är förklaringen till de senaste tre årens framgångar? – De senaste fyra åren har jag då och då rest till Italien för att träna tillsammans

20

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

med min coach Andrea Miotto. Att få jobba med Andrea och träna på banor i världsklass varje dag har gjort den stora skillnaden för mig. Fram till för några månader sedan hade jag ingen trapbana alls att träna på i Nya Zeeland. Där finns bara fem trapbanor och tre av dem är på Nordön medan jag bor på Sydön. Min närmsta bana är två timmar bort, men den är så gammal så folk tillåts inte träna där. Så om jag tränar i Nya Zeeland gör jag det hemma hos min familj, där min pappa har en automattrap-kastare.

När började du med skytte och varför blev det olympisk trap?

– Jag började skjuta DTL (Down the Line), en icke-olympisk form av lerduveskytte, när jag var 15 och jag blev väldigt duktig på det. När jag så var 18 blev jag utvald till att få tävla i olympisk trap på ungdoms-OS i Sydney. Därefter har jag fortsatt och för sex år sedan blev jag riktigt seriös i fråga om att tävla. Utmaningarna i olympisk trap och min vilja att alltid utvecklas fick mig att förälska mig i grenen.

Hur tränar du? – Minst tre veckor innan en stor tävling, tidigare om det är årets höjdpunkt såsom ett VM eller OS, åker jag till Italien

för att träna med min coach. Väl där är det skytte fem dagar i veckan som gäller. Det har jag konstaterat fungerar bäst för mig. Jag skjuter tre dagar, är ledig en dag, skjuter två dagar och är ledig en dag igen. Min träning involverar mycket repetition av duvor för att få mina rörelser mjuka och starten på svingen perfekt. Jag skjuter också mycket på en duva i taget, och tränar finalsystemet så mycket som möjligt. Väl på Nya Zeeland skjuter jag bara omkring tre dagar i veckan, till följd av att det antingen blir på ball trap-kastaren hos pappa eller två timmar bort, i Christchurch. Jag började jobba tillsammans med


KVALITETS SKYTTEGLASÖGON SYNUNDERSÖKNINGAR • GLASÖGON • LINSER www.opticway.se

OPTICWAY

Edsbergs Torg 11 • 192 52 Sollentuna • Tel 08-35 84 50 • info@opticway.se

VAPENAUKTION! Återkommande auktioner med teman som moderna och antika vapen, jakt- och fisketillbehör, accessoarer, konst och inredning med jaktlig anknytning. Nästa auktion Söndag 5 nov 2017

Inlämning till kommande auktioner pågår!

Kungsgatan 57B, Stockholm Tel 08-14 38 65 www.walterborg.se

en idrottspsykolog i början av förra året. Han fick mig att verkligen förstå vad jag gjorde och han hjälpte mig skapa rutiner som får mig att förstå när mitt fokus skiftar åt fel håll. Jag tränar också fysiskt minst fem dagar i veckan. Jag är ett stort fan av crossfit. Jag presterar som bäst när jag är i form både fysiskt och psykiskt.

Vad är dina framtida mål, och vad håller din motivation uppe?

Vilka egenskaper besitter du som gör dig till en bra skytt?

I Sverige är det få kvinnliga skyttar I olympisk trap. Hur är det i Nya Zeeland?

– Beslutsamhet, konsekvent beteende, hårt jobb, tålamod och disciplin.

– De senaste åren har jag varit lycklig om jag haft en enda kvinna att tävla mot på hemmaplan. Genom åren har det varit några få, max fem, kvinnor på tävling. Men jag hoppas att min framgång på OS i fjol kan uppmuntra många fler kvinnor att faktiskt börja med disciplinen. Jag tycker definitivt att fler borde ge trap en chans.

Och vad känner du att du kan förbättra? – Allt. Det finns alltid förbättringar att göra och varje tävling hittar du något nytt som du behöver arbeta med. Men mest av allt tror jag att jag måste bättra på mitt fokus precis innan jag kallar på duvan.

Vad har du för råd kring hur man ska lyckas i en final? – För mig handlar allt om att veta vad som händer, så jag gillar att träna finaler ofta. Jag gillar inte det okända. Så att träna finaler och skjuta många singelduvor är väldigt viktigt. Eftersom en final numera omfattar 50 duvor för de främsta två är det också viktigt att man skjuter så många duvor i rad.

– Jag har några få mål. Samväldesspelen nästa år är ett mål, där jag hoppas bli etta eller tvåa. Att kvalificera sig till OS i Tokyo är ett annat viktigt mål. Jag har en lista över mål som jag vill uppnå och de håller mig motiverad eftersom jag vill uppfylla dem alla innan jag avslutar min karriär.

Vad säger du till potentiella framtida trapskyttar för att få dem att börja? – Att trap är en fantastisk disciplin och att skytte är en underbar sport. En av sakerna jag gillar med sporten är alla människor man får möta och alla vänner man lär känna från hela världen. Det är en extremt tävlingsinriktad sport, men ändå social på samma gång. Du tävlar verkligen mot dig själv och det är det som gör sporten till en sådan utmaning. Du måste vara mentalt stark och villig att göra jobbet. ■

Lapua Svensk Skyttesport 1 2017 Skytte 104x302 Scenar.indd 1

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017 21 15.5.2017 16:17:19


Att fylla i föreningsintyg för vapenlicensansökan TEXT: PATRIK JOHANSSON

Ett föreningsintyg är en nödvändighet för den som vill få vapenlicens för ett vapen för målskjutning. Förening, som är med i auktoriserad organisation, intygar att personen har behov av vapnet och att den har rätt kunskaper för att få ha det. Svenska Skyttesportförbundet är en av de auktoriserade organisationer vars medlemsföreningar får ge föreningsintyg till sina skyttar, men det innebär inte att intyg kan ges för vilka vapen som helst.

De vapen som söks licens för genom SvSF måste vara godkända enligt SvSF:s reglementen och vapenpolicy. Ändå blir det ibland fel här, och licens söks för vapen som inte ingår i SvSF:s verksamhet. Ibland smiter också andra fel in när föreningsintygen fylls i, vilket sätter stopp för – eller fördröjer – att vapenlicens god-känns. Här går vi igenom mellanrubrik för mellanrubrik med några viktiga med-skick att ha med sig när föreningsintyg ska fyllas i. Ladda ner den färskaste versionen av föreningsintygsblanketten från polisens hemsida.

Personuppgifter Fyll i samtliga uppgifter.

Information om skytteförening och aktivt deltagande Fyll i organisationsnummer och föreningens namn. När sökanden blev medlem i föreningen ska fyllas i under ”Har varit medlem kontinuerligt sedan datum”. Om rutan ”Aktivt deltagit i föreningens verksamhet” inte bockas i kommer det sannolikt att bli avslag på ansökan. Men, om inte förutsättningarna är uppfyllda ska ändå inte intyg utfärdas. ”Sökanden är aktiv medlem i skytteföreningen” rör enbart enhandsvapen (pistol och revolver). 5§ här rör första vapnet, när sökanden inte har vapenlicens sedan tidigare. 6§ gäller för den sökande som redan har licens på ett eller flera vapen. Här skiljer sig aktivitetsmängden åt. För första vapnet ska aktiviteten i snitt vara två gånger per månad under de senaste sex månaderna, och för det andra vapen gäller i snitt en gång per månad. ”Loggbok” rör också enbart enhandsvapen. Den sökande eller föreningen bör

22

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

föra en loggbok över skyttens aktivitet. Ett sätt är till exempel att föra tävlings- och träningslistor samt att spara resultatlistor från tävlingar man deltagit i.

Information om auktoriserat förbund Bocka i rutan om att föreningen är ansluten till ett auktoriserat förbund. Välj sedan Svenska Skyttesportförbudet, om det är SvSF som ni tänker hänvisa till. Kryssa endast för ett förbund. Det förekommer relativt ofta att en gammal blankett används och att det kryssas i flera förbund, till exempel Svenska Pistolskytteförbundet eller Svenska Jägareförbundet tillsammans med Svenska Skyttesportförbundet, vilket alltså inte är korrekt. Observera att även om SvSF godtar vissa föreningsegna discipliner så MÅSTE vapnet i alla fall vara godkänt att tävla med i någon av SvSF:s discipliner för att föreningen ska få hänvisa till SvSF som organisation. Polisen har löpande kontakt med förbundet. Föreningar som fortlöpande missköter sig genom att hänvisa till SvSF för föreningsegna grenar där vapnen inte är godkända enligt SvSF:s vapenpolicy eller reglemente kommer att bestraffas disciplinärt.

Föreningsintyget gäller Var noggrann med detaljerna under denna rubrik. Det går alltid att briljera lite, till exempel att skriva kaliber .22LR (5.6x15R) så att polisen vet att ni är pålästa på området. Fabrikat och modell är oftast inga problem, men var noggrann med att ange piplängd. För att kryssa i rutan ”Vapnet överensstämmer med tekniska bestämmelser” så måste vapnet vara godkänt i någon av SvSF:s discipliner om det är SvSF som ni hänvisar till! Att ”Föreningen bedriver skytteverksamhet i denna skytteform” är ett absolut krav för att kunna skriva ut intyg. Under ”Vapengrupp/skytteform”

beskrivs vilken skytteform som avses bland SvSF:s discipliner (exempelvis lerduva, standardpistol eller 50m gevär). Svenska Pistolskytteförbundet använder sig av vapengrupp som benämning, till skillnad från SvSF. Observera att det INTE går att söka licens på AK4. AK4 är ett vapen som endast används inom Hemvärnet, och därmed går det inte att skriva föreningsintyg för det (se SvSF:s föreningsintygspolicy). ”Behov av skjutvapen kan visas genom” Att behöva visa behov av vapnet är relativt nytt. Enklast är att visa upp tävlingsoch träningsdagbok eller resultatlistor. Fyra val finns; interna och externa tävlingar, loggbok och ”annat”.

Behov av enhandsvapen (gäller specifikt för pistol) För enhandsvapen gäller tidsbegränsade licenser på fem år för allt som inte är enkelskottsvapen (endast fripistol). Välj ytterligare vapen eller förnyelse beroende på vad ansökan gäller. Nytt är också att föreningen i intyget intygar att sökanden har behov av vapnet genom att bocka i ettdera valet beroende på om det är nyanskaffning eller förnyelse. ”Antal vapen sedan tidigare” är omöjligt att kontrollera för föreningen. Den sökande måste därför informera om sitt innehav till intygsutfärdaren. Det är olagligt att ha liggare över föreningsmedlemmars vapen.

Skjutskicklighet (för enhandsvapen och automatvapen) Kravet på att visa skjutskicklighet gäller vid intyg för enhandsvapen och kpist, ingenting annat. Det går som tidigare sagts inte att söka licens på AK4, eftersom det är ett vapen som endast används inom Hemvärnet. För enhandsvapen går det att använda fordringarna för SvSF:s silvermärke i någon disciplin, förutom luftpistol, alter-

nativt SPSF:s fordringar. För kpist gäller att fordringarna för automatvapenmärket i guld ska fyllas. I samtliga fall ska fordringarna vara uppfyllda under den senaste tvåårsperioden.

Övriga viktigheter Intyget ska skrivas under av behörig person, som är utsedd av styrelsen. Tillståndsenheten brukar vilja ha in underskrivet protokoll från konstituerande möte i föreningen där det dokumenterats vem/ vilka som är behöriga. Alldeles oavsett så ska det dokumenteras i styrelseprotokoll att föreningen skrivit ett intyg, med information om fabrikat, modell och kaliber. Föreningsintyget ska skickas direkt till polisen, och inte till den sökande för vidarebefordran. Det går bra att skriva ut, skriva under och sedan skicka intyget inskannat via epost till polisen. Vanlig post går också bra. Adress och epostadress hittas på denna sida: www.polisen.se/Lagar-och-regler/Vapen/Hit-skickar-duansokan-om-vapen/. Skicka intyget till registratorn i aktuell region. Har ni fått diarienumret på licensansökan, ange det i ämnesraden (vid epost). Ange annars ”intyg vapenlicens” och namnet på sökanden.

Länkar Polisen: www.polisen.se SvSF:s policy för föreningsintyg och SvSF:s vapenpolicy, som hittas på sidan www.skyttesport.se/Information/ Riktlinjerochstyrdokument/ ■


GUNNAR ELFVING SKYTTETJÄNST AB STARTAT AV SKYTTAR – FÖR SKYTTAR FRAKTFRIA LEVERANSER till alla skytteföreningar vid order över 3.000 kronor inkl moms, dessutom erhålls 10% rabatt på MÅLTAVLOR och FÄLTSKYTTEFIGURER!

SE VÅR HEMSIDA FÖR BRA OCH AKTUELLA PRISER PÅ

ANSCHÜTZGEVÄR! Vi har ett stort utbud av begagnade och nya jaktvapen i vår kasun. Du kan köpa Sauer 200 STR system i en KKC-kolv, godkänd för kikarfältskytte.

KULOR FÖR LUFTVAPEN HITTAR DU HOS OSS! DJURMÅL: Älg, Vildsvin, Varg, Rådjur och många fler finns i lager.

Gå gärna in på vår hemsida i lugn och ro, där hittar du det mesta för skytte! www.skyttetjanst.se Tel 0176-20 82 80 ❚ E-mail gesab@skyttetjanst.se ❚ Fax 0176-20 82 81

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

23


01

02

03

05

09

06

08

07

24

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

11

10


04

GOTLANDSSKYTTAR

glänste i ö-spel på ”öin” TEXT OCH FOTO: ROBERT TENNISBERG

Island Games är ett av de större globala idrottsmästerskapen, sett till antalet utövare. Det är, enkelt uttryckt, ett slags OS för ett drygt tjugotal öar på jordklotet som har färre än 150 000 invånare. Spelen hålls vartannat år, och nu i somras var det Gotlands tur att vara arrangör. Svensk Skyttesport var i slutet av juni på plats på Sveriges största ö, bland fler än tvåtusen deltagare, och träffade några av de inhemska skyttarna. Däribland en levande Island Games-legendar. – Jag tycker att det är otroligt roligt. Man får åka någonstans och tävla, och testa hur bra man är. Man representerar Gotland, och tävlingsinstinkten kommer in. Orden kommer från 60-årige Visbybon Peter Nordgren, Gotlands egen pistolkung, som inför årets spel hade skjutit till sig smått fantastiska 48 guld på sina tolv tidigare ö-mästerskap. Bland de 14 olika sporterna i Island Games finns det ingen deltagare som har varit så dominant som Nordgren under så lång tid. Frågan var nu om den förre landslagsskytten skulle komma upp i totalt 50, med sina två chanser på hemmaplan? Vi återkommer till det. Frida Eriksson, från Källunge mellan Visby och Slite, är en annan av de gotländska skyttestjärnorna. 17 år ung gjor-

de hon nu sitt andra Island Games som gevärsskytt. Till de tre gulden på Jersey 2015 lade hon nu till ytterligare tre guld – individuellt och i lag på 10m luftgevär samt i 50m tre ställningar – plus ett silver och ett brons. Hon gick en hård kamp om guldet på 10 meter mot sin tre år yngre kusin och klubbkamrat från Stenkumla, Amanda Glansholm. Men det som fick flest att höja på ögonbrynen var lagguldet tillsammans med Erica Karlsson, då det var en mixad tävling med både herrar och damer. Med denna succé i två spel siktar hon redan på att nå Nordgrens rekordsiffror. – Jag hoppas ju kunna vara med på så många spel som möjligt. Det är en väldigt rolig tävling, och det är stort att ta medalj, säger Eriksson som har skjutit

sedan nio års ålder och vars bror Oscar vann herrarnas luftgevärstävling.

Vänliga spel Atmosfären på Island Games kan beskrivas som fokuserat avslappnad och gemytlig, trots det stora deltagarantalet. Det är ingen klyscha att spelen allmänt kallas för ”The friendly games”. Spännvidden bland deltagarna är enorm, både när det gäller avstånden mellan de öar som ligger längst ifrån varandra och när det gäller de aktivas standard. Här blandas deltagare på korpnivå med de som är riktigt duktiga, och på tävlingsdräkterna kan man utläsa så exotiska platser som exempelvis Falklandsöarna, Caymanöarna, St. Helena, Gibraltar, Färöarna och de brittiska kanalöarna.

01. Glad Falklandsösskytt. 02. Som född skåning sticker Katarina Rosengren ut i den gotländska skyttetruppen. 03. Bengt Hyytiäinen och Peter Nordgren var förstås nyfikna på att se resultaten. 04. Officiell arena. 05. Resultaten kan spreta, men skyttetävlingen enar öbor från vida omkring. 06. Den trevliga stämningen är en stor del av dessa internationella ö-spel. 07. Gotländskt silver och guld i luftgevär blev det genom Amanda Glansholm och Frida Eriksson. Bronset gick till Elin Liewendahl från Åland. 08. Ö-spelens skyttekung Peter Nordgren. 09. Tommy Olsson i samspråk med skyttar från Sankta Helena, en ö i Atlanten nästan 200 mil från Afrikas kust. 10. Island Games-tävlingarna tog plats både inom och utom ringmuren i Visby. 11. Genom Island Games-framgångarna röner gotländskt skytte mycket uppmärksamhet på hemmaplan. 12. Årets Island Games-medajer.

– Det sker en förbrödring och försystring mellan oss deltagare. Visst är det blodigt allvar för många som tävlar, men det är alltid glada miner efteråt på middagarna och festerna, som är minst lika viktiga som tävlingarna. Bengt Hyytiäinen, 53 år gammal och en annan Island Games-veteran, försöker förklara det speciella med spelen. – Vi är som en stor familj, och det är en fantastisk atmosfär. Man kan säga att den olympiska grundtanken lever kvar i Island Games. Pierre de Coubertin (den franske baronen som låg bakom de mo-

12

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

25

†


†

derna olympiska spelen, red. anm.), som själv var pistolskytt, menade ju att det viktigaste är att deltaga – inte att vinna. Och här är det definitivt fler amatörer än proffs, fortsätter han. Gotlänningarna dominerade stort på skyttebanorna. Visserligen är det många grenar i skytte, men att 15 av Gotlands totalt 23 guld i spelen ordnades med pricksäkerhet från pistol och gevär talar sitt tydliga språk. Tack vare dessa duktiga skyttar kom Gotland femma i den totala medaljligan, som Isle of Man vann före Färöarna. Och chansen är stor att fler lockas till skyttesporten. Island Gamesarrangemanget har bidragit till beslutet att bygga ut och modernisera ute i Follingbo Svajde, några kilometer sydöst om Visby, vilket var ett av fyra olika skytteställen där det hölls tävlingar. – Det har satsats inför spelen. Vi har fått till en ny fin sportskytteanläggning, vilket vi är så glada för, säger Tommy Olsson som var koordinator för skyttetävlingarna.

13 13. Spelen lockar tävlande från öar från stora delar av världen. 14. Högst på pallen ännu en gång för Peter Nordgren, till vänster, här i lag med Bengt Hyytiäinen. 15. Ett stort spel som kräver många ideella insatser och mycket engagemang. Bland annat utbildades 21 stycken nya domare på Gotland under vårvintern. Här ideella krafter som sköter markerandet.

Inte för vem som helst För att få vara med på Island Games ska man vara född på någon av öarna, alternativt ha varit folkbokförd där under det senaste året. En ”utböling” är Katarina Rosengren. En 31-åring från Helsingborg, som arbetar som läkare och har varit bosatt i Visby i fyra års tid. 2011 gick hon en nybörjarkurs, efter att ha lockats in i sporten av sin pappa, och året därpå köpte hon sin första egna pistol. Hon tävlar för att det är roligt, var inte så nöjd med prestationen i 25m sportpistol där hon kom åtta av sexton deltagare, men fick kliva upp på pallen och ta emot en bronsmedalj tillsammans med Eva Widing i lagtävlingen i 25m standardpistol. – Det är mycket glädje i att vara med här. Det är stort för de här öarna att samlas. Det blir en mysig stämning, och man träffar ju folk från platser man inte ens hört talas om, säger Rosengren på klingande skånska. Hon har inte riktigt bestämt sig om hon ska behålla den fina overalljackan med Gotlands logga, eller om hon ska byta till sig något från en annan ö på avslutningsfesten.

En erfarenhet Nio medaljer, varav sex guld, hittills i Island Games är en bra start på den internationella karriären för Frida Eriksson. Hon har tillhört junioreliten i Sverige i flera år, och hennes framgångar har gett henne blodad tand. Hon försöker att komma ut internationellt så mycket som möjligt, och har bestämt sig för att ge skyttet en ordentlig chans. Och även om vägen dit

26

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

just nu kan te sig lång drömmer hon om det allra största. – Vi tränar mycket, och har duktiga tränare. Man får ju också mycket erfarenhet av större tävlingar, bland annat den här. Mitt stora mål är att en dag få vara med på OS, säger Eriksson strax innan hon ska ta emot en av sina medaljer och få höra den gotländska (svenska) nationalsången.

14

Nästa gång... Peter Nordgren då? Njae, det blev inget 50:e guld – den här gången. Han motsvarade visserligen förväntningarna och vann överlägset lagtävlingen i standardpistol ihop med Bengt Hyytiäinen, men i snabbpistolen fick lagkamraten Olof Widing olyckligt eldavbrott i sista serien och gotlänningarna fick snöpligt se sig passerade av laget från norska Hitra (Norges sjunde största ö, belägen väster om Trondheim). Nordgrens status bevisades dock av att han fick den stora äran att bära den gotländska fanan vid invigningsceremonin, och själv grämer han sig inte nämnvärt över att jubileumet dröjer. Tillsammans med sonen Pontus, som även han utökade sin guldsamling under spelen, har han redan resan till Gibraltar 2019 inplanerad. – 50 är bara ett nummer. Det finns ju 60 och 70 också, avslutar Peter Nordgren med glimten i ögat. 2021 hålls Island Games på Guernsey. Det var där, i en fornborg, han debuterade i dessa spel för 30 år sedan, och det skulle förvåna mycket om han inte är på plats även då – med guld på kornet. ■

15

 FAKTA Island Games Antal tillfällen som Island Games har arrangerats sedan starten på Isle of Man 1985: 17 Antal gånger som Gotland har stått som arrangör: Två. 1999 och 2017. Antal öar som deltog 2017: 23. Antal deltagare 2017: 2333. Nästa ö-spel: I Gibraltar (halvö) 2019, och på kanalön Guernsey 2021.


Höstkampanj 2017 SP88 med elektroniskt kodlås, skjutmål och brandbox! Sveriges mest sålda ”stora” skåp de senaste åren! Lämplig för upp till 16 gevär men godkänt för 20 gevär. Skåpet levereras med elektroniskt kodlås, skjutmål, brandbox, topphylla, löstagbar vändbar mellanvägg med två halvhyllor, fem fasta förvaringshyllor i dörren, vapenhållare, bottenmatta samt nyckelkroklist. Behöver inte förankras. Certifierad enligt SSF3492. H*B*D 1500*550*400. Vikt 152 kg. Elektroniska kodlåset kan kompletteras med en 9V adapter som gör det möjligt att välja mellan batteri- eller eldrift. Pris för adaptern i samband med skåpköp 100:- (Ord. 595:-).

6.995:Ordinarie pris: 8.745:-

SP66 certifierad enligt SSF3492 Det kompletta skåpet lämpligt för upp till 6 gevär. Levereras med omställningsbart högsäkerhetslås med 2 st korta nycklar. Kan komplettera med ett elektroniskt kodlås: Pris 1.500:-. Skåpet levereras med ett skjutmål, två justerbara hyllor samt fem förvaringslådor i dörren, bottenmatta samt vapenhållare för gevär. Lätt att förankra tack vare fyra hål i botten och fyra i ryggen. H*B*D 1250*420*300 mm, Vikt ca 93 kg. Pris inkl. moms:

3.995:Ordinarie pris: 5.245:-

SP4 svart certifierat enligt SSF3492 Vårt minsta vapenskåp, lämplig för 3-4 gevär. Levereras med omställningsbart högsäkerhetslås med 2 st korta nycklar. Kan komplettera med ett elektroniskt kodlås: Pris 1.500:-. I leveransen ingår vapenstöd, bottenmatta, skjutmål och ett vapenfodral. Lätt att förankra tack vare fyra hål i botten och fyra i ryggen. H*B*D 1200*320*250 mm, Vikt ca 65 kg. Pris inkl. moms:

2.995:Ordinarie pris: 3.645:-

Honeywell brandboxar Det är skillnad på box och box! Köp en riktig brandbox när du ända köper... 7 års garanti samt livslång utbytesrätt efter en brand! Skyddar även CD, USB-enheter och DVD. Honeywell Brandbox. Modell SS1101. Brandsäker. H*B*D utv. 183*317*253 mm. Inv. 94*288*180 mm. Vikt 8,7 kg. Pris:

695:-

Honeywell Brandbox A4. Modell SS1103. Brand och vattentät H*B*D utv. = 165*405*316 mm. H*B*D inv. = 98*333*215 mm. Vikt 12,9 kg. Pris:

895:-

Priserna är hämtpris i Huddinge inkl. moms. Beställ genom någon av våra 800 st återförsäljare. Eventuell frakt till valfri gatuadress i Sverige: 495:UPPGE KOD: Höstkampanj 2017 vid beställning.

Köp till ett vapenfodral “lyx”i samband med ditt skåpköp!

495:Betongsockel För att komma upp i rätt vikt eller om du inte kan eller vill förankra skåpet i golvet är betongsockeln ett bra alternativ. Finns i olika storlekar och priser!

Scandinavian Safe AB - Stockholm - Sweden - Tel 08-689 85 60 www.scandinaviansafe.se SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

27


TRIPPLA SM-GULD OCH NYTT TRÄNINGSUPPLÄGG FÖR

FREDRIK

malmström

TEXT: CAMILLA OSKARSSON

Efter att ha tränat hårt i många år, etablerat sig som senior och gjort en makalös viktnedgångsresa de senaste åren så har sportingskytten Fredrik Malmström nu gjort något som ingen före honom klarat. Under sommaren 2017 blev han svensk mästare i samtliga sportingdiscipliner. Nu ändrar han träningsupplägget för att toppa formen till kommande internationella mästerskap.

Fredrik Malmström, 25 år och tävlande för Hässleholmsortens Jaktskytteklubb, provade under uppväxten diverse sporter och hobbys, men det var alltid för jakt och skytte som det fanns ett kontinuerligt intresse. – Det har alltid varit lerduvor. Pappa höll på mycket med skytte förr, så jag ville också prova det. Sen var det lerduvor som gällde och jakt på höstarna när det inte varit så mycket skytte, berättar Fredrik.

Drömmer om mästerskapsmedaljer

få komma upp och känna att man kan hävda sig och kan slå även seniorerna, det drev mig framåt. Jag la väldigt mycket tid på skjutbanan under de åren och hade stor hjälp av pappa. Han har hela tiden pushat mig, men utan krav. Jag tror att det är viktigt som ung att få göra det man vill utan något tvång. Sedan han blev senior har han fortsatt att syssla med alla tre disciplinerna. – Sporting är lite speciellt, jag tycker att det fungerar bra att kombinera alla tre. Kanske fitasc är lite favorit för mig, men jag gillar alla jättemycket och vill försöka satsa på alla.

Han har stor mångsidighet som skytt och tävlar i alla tre sportingdiscipliner, det vill säga fitasc, compak och engelsk sporting. Som junior hade han flera internationella framgångar med bland annat EM-brons i fitasc och VM-brons i engelsk sporting. – Jag tror att det var en kombination av talang och träning. Jag fick det att fungera tidigt och började träffa nästan direkt. Men för att nå toppen krävs hårt arbete. Det är viktigt att satsa som junior för att

Att ta klivet från junior- till seniornivå är knepigt för många idrottare. På nationell nivå blev det en naturlig övergång för Fredriks del, med dubbla SM-guld första säsongen. – Internationellt är det förstås betydligt tuffare, men jag fortsätter att göra mitt bästa. Det är alltid en kamp för att bli bättre. Jag vill hävda mig på EM och VM. Det är klart att jag drömmer om medalj

28

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

på ett stort mästerskap, det har jag väl gjort sedan första gången jag stoppade skotten i bössan.

Varierande träning För att nå sina mål är det mycket träning som gäller för Fredrik. I nuläget ligger han på cirka 15 000 skott om året, men det är något han planerar att ändra på framöver. – Jag vill öka mängden mycket till nästa år, för jag har bestämt mig för att skjuta mer på hösten och vintern också. Jag tappar för mycket annars, det är tufft att komma igång på våren. När på säsongen det är spelar roll på fler sätt för träningsupplägget. – Under tävlingssäsongen tränar jag en eller max två dagar i veckan, inte så jättemycket. Det är för att jag vill vara mentalt förberedd inför tävlingarna. Annars under lågsäsong blir det två till tre dagar med rejäl mängdträning. Oftast tränar jag ensam eller i mindre grupp. Det ger mig mest, även om det ibland är viktigt att träna med mer folk runt omkring också. Jag försöker också träna på

olika banor för att få så stor variation som möjligt. Just variation är ett återkommande ord när Fredrik beskriver sin träning. Även inom varje enskilt träningspass är det något som han strävar efter. – Jag försöker variera mellan enkelskott och dubbléer. Om jag för tillfället har svårt för någon särskild vinkel så lägger jag mer fokus på den just då. Jag har ingen speciell rutin att följa utan lägger fokus där det behövs. Rent generellt tror jag på att träna hyfsat lätt för att få självförtroendet med sig, samtidigt som man blandar det med tuffare träning också såklart.

Stor viktnedgång För att nå toppen är det inte bara teknikträning som krävs. Även fysiken spelar stor roll. Under de senaste åren har Fredrik gjort en stor förändring på det området, då han gått ner drygt 40 kg på två år. Ett besök hos företagshälsan fick honom att bestämma sig för livsstilsförändringen. – De sa att jag var tvungen att gå ner

†


Foto: Jรถrgen Eliasson

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

29


Foto: Spännar Mats Eriksson.

†

i vikt. Innan det tränade jag ingenting, varken kondition eller styrka, men jag bestämde mig för att klara det på egen hand. Framförallt var det maten jag fick ändra, i kombination med att börja träna. Det klart att det har varit en tuff resa och att jag fått slita mycket, men det är värt det eftersom både vardag och skytte har blivit lättare. Han upplever flera positiva effekter av sitt förändrade levnadssätt, men alla bitar föll inte på plats med det samma. – Direkt efteråt fungerade inte skyttet alls, eftersom kolven inte passade mig längre. Men när jag hade fått ny kolv märkte jag stor skillnad. Jag orkar med tävlingar på ett helt annat sätt, jag kan hålla fokus längre. Dessutom är rörligheten mycket bättre. Numera är såväl styrke- som konditionsträning naturliga delar av träningsupplägget, men även det är knutet till säsong. – Det går i perioder eftersom det är lite svårt med fysträning under tävlingssäsongen. Jag vill inte vara sliten i kroppen då. Men under hösten blir det desto mer, eftersom jag märker hur mycket jag tjänar på det – framför allt vid tävlingar i varma länder!

Trippla SM-guld Även om den riktigt stora internationella framgången än så länge låtit vänta på sig, så har det varit en fantastisk sommar för Fredriks del. Under några veckor kammade han hem samtliga tre SM-guld i sina tre discipliner. – Jag sa i ett tidigt skede efter förra året att det vore kul att vinna alla gulden ef-

30

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

Fredrik har ofta fått stå högst på pallen i år. Här på landslagstest 6 i engelsk sporting. Foto: Andreas Persson.

Foto: Mikael och Linda Kronstrand.

tersom ingen gjort det innan. Så vann jag första guldet och kände mig i riktigt bra form. Jag vann andra och då började jag tänka mycket på vad som skulle hända i nästa tävling. Det var många som skrev i sociala medier att jag skulle gå för trippel och som trodde på mig. Men mest press kom från mig själv. Kul att det lyckades! Att formtoppen kom så sent på säsongen som under SM-perioden är något han känner sig lite kluven inför. – Det har länge varit ett mål och en

dröm att vinna alla tre SM, så det är jättekul. Formtoppen brukar komma ungefär då. Men det är lite därför jag vill förändra min träning under vintern. Det är lite av ett experiment men jag hoppas att det ska leda till en tidigare formtopp för att kunna hävda mig bättre på de internationella mästerskapen.

Inspirerande konkurrens Den kalla svenska vintern är hämmande i det avseendet, och Fredrik pla-

nerar för att eventuellt förlägga någon träningsweekend utomlands i vinter. Samtidigt menar han att det inte bara är nackdelar. – Det stärker en nog som skytt också att vara van vid dåliga förhållanden. En annan fördel med Sverige är att här finns många duktiga sportingskyttar och att konkurrensen är hård. – Det gynnar oss, vi sporrar varandra till bättre resultat. Man måste alltid gå all in för att kunna vinna. Och när man lägger ner så mycket tid på något – då vill man vinna. Så under tävlingarna är det konkurrens ut i fingerspetsarna, men utanför tävling har vi väldigt bra stämning mellan oss i toppen. I det inspirerande sammanhanget vill nu Fredrik fortsätta utvecklas. – Det finns mycket tekniskt kvar att slipa på och jag vill fortsätta att utveckla min konditionsträning. Men mentalt känner jag mig väldigt stark. Jag skjuter som bäst när mycket folk tittar på. Jag vill visa vad jag kan! ■

 FAKTA Sporting Sporting är en variant av lerduva som i sitt utförande till stor del påminner om jakt. Gemensamt för alla sportingdiscipliner är att duvorna går i olika vinklar och avstånd. Engelsk sporting och fitasc sporting kan sägas vara fältskytte i lerduva. I engelsk sporting skjuts för det mesta dubbléer (två duvor samtidigt). I denna disciplin är anlägget valfritt, det vill säga att man får börja med kolven antingen nere eller vid axeln. Oftast skjuter man 100-skottsvarv, men ibland lägre antal såsom 50 eller 25, med olika variation på antalet stationer. I fitasc sporting skjuts både enkelduvor och dubbléer. Bössan ska hållas 25 cm nedanför axelns topp och man får inte lyfta bössan förrän duvan är synlig. Här skjuts alltid 25-skottsvarv med en variation på 3–5 stationer per layout (bana). I compak sporting skjuts både enkelduvor och dubbléer. Man skjuter 25-skottsvarv med fem stationer liknande utformningen på nordisk trap-stationer. Anlägget är valfritt.


Gör som mästerskyttarna - skjut med SP Med Pardinis precisionspistoler har du alla möjligheter att också bli en mästerskytt.

SPRF

NYHET!

HP

Ladda med PARDINI och FIOCCHI!

SP SPRF 22LR / HP 32WC 32ACP

GPR1

K12 GT9 GT45/GT40 Generalagent för Sverige

BOX 80, 692 22 KUMLA. TEL 019-57 86 68 - FAX 019-57 02 68 • Mail: bo.karlsson@bgkskytte.se

RIKSIDROTTSGYMNASIUM

SKYTTE

Kombinera skytte med studier på riksidrottsgymnasiet i Sävsjö. Centralt i Småland - nära till tävlingar i Sverige och Europa.

Har du ambition att bli en bättre skytt? Vill du utveckla ditt skytte och få tid att träna tillsammans med andra duktiga ungdomar? Siktar du på att nå elitnivå? Aleholms RIG skyttar har representerat landslagen på 10 och 50 meter vid EM, JNM, VM, Ungdoms-OS och Nationella landslagen.

Plugga, träna och tävla!

Elevbloggen:

www.skyttegym.blogspot.com

Kontakta oss så får du veta mer: Paul Larm - instruktör gevär Tel 0382-153 71 paul@skyttegym.se Leif Steinar Rolland - instruktör gevär lsr@skyttegym.se Jonas Fyrpihl - instruktör pistol Tel: 0382-153 72 jonas@skyttegym.se

lite mindre, mycket

bättre

Sävsjö www.aleholm.se † SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

31


FÖRBUNDET SATSAR PÅ ATT TÄNKA RÄTT TEXT: SPÄNNAR MATS ERIKSSON

Svenska Skyttesportförbundet har inlett ett samarbete med Riksidrottsförbundet (RF) för att stärka våra elitskyttars mentala styrka i tävlingssituationer. ”Det finns inga genvägar. Lika som med fysträning måste man göra det regelbundet för att ge resultat”, säger Karin Moesch, idrottspsykolog på RF. Förbundet vill tänka nytt kring mental träning. – Traditionellt sett tycker jag att idrottspsykologi har behandlats lite som sjukgymnastik. Man blir behandlad när man blir skadad. I skytte finns det en poänghöjande effekt av att jobba med idrottspsykologi innan man blir skadad, och det vill vi göra, säger sportchef Jonas Edman.

32

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

Tillsammans satte Karin och Jonas med flera ihop ett femstegsprogram som skyttarna i toppgrupperna i pistol, lerduva och gevär fått gå genom. Även eleverna på riksidrottsgymnasiet ska få möjligheten att ta del av programmet. Mycket fokus ligger på hur man hanterar känslor. – Jag vill normalisera att vi har olika känslor, hur vi reagerar och vad känslor

gör med oss. Det är normalt att ha känslor, så länge jag gör vad jag ska göra. Man kan lyckas även om man är nervös, säger Karin. Hon berättar att man tidigare inom idrottspsykologin fokuserat på att hitta ”rätt känsla” för att kunna prestera, men har börjat fokusera mer på utförandet. – Man ska fråga sig – är det mina tan-


kar eller mitt beteende som avgör min prestation?

Att vara i nuet och att fokusera på beteende Gevärsskytten Linda Olofsson är en av de som lärt sig tänka på ett nytt sätt. – En tanke är bara en tanke. Den behöver inte spela någon roll om man inte låter den påverka det man gör. Förut har jag kanske lagt energi på att inte tänka en viss tanke, säger hon. Linda drar paralleller med ett klassiskt tankeexperiment: – Vad händer om man blir tillsagd att inte tänka på en rosa elefant? Jo, man kommer garanterat att tänka på en rosa elefant. – Vi har en tendens att tro att våra tankar är sanna. Går man runt och tänker att man inte är tillräckligt bra så blir man lätt besviken, ledsen och nervös. Vi måste se till att inte bli för upptagna av våra tankar. Det är till syvende och sist beteendet som avgör resultatet. Därför har många en skottplan som fungerar som en guide till ett bra skott, förklarar Karin. Magnus Palmgren, pistolskytt, var bekant med konceptet skottplan tidigare men fick en aha-upplevelse när han jobbade med Karin. Han förklarar att man ibland använder skottplanen som en tillflyktsort när man skjutit ett dåligt skott. – Man tänker direkt ’skottplanen, skottplanen’ men har kanske inte släppt tankarna kring det dåliga skottet. Det är farligt. Först måste man acceptera det dåliga skottet, eller att man är nervös, vara i nuet och släppa allt annat, säger han. Risken med att tänka direkt på sin skottplan för att hitta tillbaka kan alltså vara att man använder den för att trycka bort en tanke eller en känsla. I stället menar Karin att man måste uppmärksamma vad man tänker för att kunna gå vidare. – Att bli nervös är helt normalt. Kämpa inte emot. Acceptera det, och sen bara följ planen.

Förstärk positiva erfarenheter – Negativa tankar har tidigare signalerat livsfara och därför är man mer benägen att minnas negativa händelser. Det är inte relevant i dag, men hjärnan lever kvar i det gamla, förklarar Karin. För att motverka detta primitiva beteen-

de säger Karin att man kan förstärka de positiva upplevelserna på olika sätt. Efter en tävling kan man till exempel skriva ner det positiva som hänt för att påminna hjärnan om det. Karin menar att sådan repetition och påminnelse kan motverka de negativa tankarna.

...DIREKT DU GÖR EN POSITIV GREJ SKA MAN FÖRSTÄRKA DET, DÅ SÄTTER SIG DET POSITIVA ÄNNU STARKARE... Under ett läger med pistolskyttarna gjorde Karin även en övning där skyttarna skulle ropa ”yes – en tia!” för varje tia som sköts. Magnus Palmgren säger att han har lärt sig att förstärka positiva händelser. – Direkt du gör en positiv grej ska man förstärka det, då sätter sig det positiva ännu starkare. Då vill man verkligen skjuta fler tior! Det går så klart inte att ropa så för varje tia på en tävling, men principen med positiv förstärkning är densamma.

En satsning som behövs – Jag tycker att det har varit lite tabu att ta mental rådgivning. Vi skyttar behöver bli mer öppna och faktiskt kunna stå för att man kanske får mental rådgivning, säger lerduveskytten Therese Lundqvist. Hon menar att skyttar i allmänhet lägger för lite tid på mental träning och är därför väldigt glad över förbundets samarbete med Karin. Från förbundets sida hoppas man att Karin ska bli en del av landslaget och långsiktigt finnas tillgänglig för de aktiva. Under 2018 trappas satsningen upp så att Karin kan vara med på fler tävlingar och träningsläger. – Jag är helt övertygad i min uppfattning om att det här är ett område som är underutvecklat hos många. Kan jag bli bättre som skytt bara genom att tänka rätt, utan att betala en enda krona på mer utrustning, varför inte göra det?, säger Jonas Edman. ■

NÅGRA TIPS FRÅN KARIN Återhämtning Återhämtning är viktigt för att orka prestera, även i en mental sport som skytte. Ändå prioriteras det inte bland många skyttar. För att lättare se vart återhämtning behövs kan man fylla i scheman över aktiviteter som skola, jobb, träning, resor och tävlingar. Då blir det tydligare vart vila kan vara nödvändig. Allt som är avslappnande kan fungera som återhämtning. Några exempel kan vara promenader, bastu eller massage. Även under skyttet kan det vara bra att ”mikroåterhämta sig” genom att till exempel lägga ner vapnet och ta några djupa andetag, säger Karin. Mellan grundomgång och final kan något så enkelt som att äta lite eller ta en promenad fungera.

Fokus Alla märker förr eller senare att fokus försvinner och då är det viktigt att kunna föra tillbaka uppmärksamheten dit den bör vara. En bra mindfulnessövning kallas andningsankaret. Den går ut på att man står, sitter eller ligger i en bekväm situation och fokuserar på att följa andningen: in genom näsan, djupt ner i magen och ut genom munnen. Den kan göras när som helst för att öva upp sin ”uppmärksamhetsmuskel”.

Tankar En tanke är bara en tanke. Den kan inte skada dig. I stället för att bli irriterad över en tanke, uppmärksamma den, acceptera att den är där och sen gå vidare. Då kan man hitta lugnet igen.

Målsättningar Fokusera på prestationsmål istället för resultatmål. I stället för att sätta en pallplacering som mål, försök att komma på vad som krävs för att prestera ett resultat som räcker dit. En pallplacering är direkt beroende av vad konkurrenterna presterar. Fokusera därför i stället på något som ligger enbart inom din egen kontroll.

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

33


PISTOLS TOPPGRUPP SATSAR, VINNER OCH FÖRLORAR TILLSAMMANS TEXT: JOSEFIN WARG FOTO: JONAS EDMAN

I strävan efter att närma sig övriga världseliten och nå större framgångar internationellt i sina grenar har Pistolsektionen ett nytt sätt att arbeta. I stället för ”toppgrupper” för respektive disciplin har en toppgrupp och en utvecklingsgrupp införts.

Förbundskapten Jonas Fyrpihl är den som leder arbetet med pistolsektionens toppgrupp. Gruppen består av ett litet antal skyttar, sex just nu, som har fått inbjudan dit. – Jag har tittat på de skyttar som jag tycker är lovande och som satsar tillräckligt mycket och som jag tror att det går att utveckla, och så tog jag in ett antal skyttar i gruppen. Några bjöd jag inte in och tog diskussionen med dem om det. Mitt mål är att få fram skyttar som lever upp till målsättningar som finns både inom sektionen och förbundet och då har jag det

som ett riktmärke och då innebär det att jag tar de bästa skyttarna till min grupp, om de vill vara med, förklarar Fyrpihl. Skyttarna är aktiva i olika discipliner och just att det är disciplinöverskridande, vilket även utvecklingsgruppen är, är nytt jämfört med hur sektionen jobbat tidigare. – I de här smågrupperna är det ofta samma personer i olika grupper och då blir det lite hackigt och svårt att få till en verksamhet och vara med på allt. Bättre då att skapa en miljö som främjar utveckling, oavsett vilken gren man skjuter, tänker vi, säger Jonas Fyrpihl.

Varför är det bra för en skytt att vara med i en grupp som de ni har?

Förbundskapten Jonas Fyrpihl.

34

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

– Dels för att det blir en bra miljö med flera likasinnande som vill utvecklas, och man kan dra lärdomar av varandra. Dels för att grupperna har resurser, både i form av tränare och ekonomiska resurser som man i dag inte alls får ta del av om man står utanför. Då får man själv lösa allt det här. Vi har tränare, tar in mentala rådgivare och andra stödresurser. Och så är det helt naturligt så att man i toppgruppen får mer stöd än vad man har i utvecklingsgruppen.

I toppgruppen sker mesta finansieringen via förbundets centrala elitpengar och att satsa lite mer på lite färre tror man är bättre. – Att lägga stödet på för många individer ger för lite effekt. Nu får vi nog ut mer effekt per betald krona, säger Fyrpihl.

Utvecklingsplan För att vara del i toppgruppen krävs att man gör en individuell utvecklingsplan, med säsongsplanering och detaljplanering, och även träningsredovisning. Båda sakerna är viktiga, säger Fyrpihl: – Du kan resa på måfå och bli nöjd med vart du hamnar. Men här vill vi ju någonstans – vi har ett mål dit vi vill ta oss. Och när man tagit fram vart jag vill måste jag göra en plan för hur jag tar mig dit. Vart har jag mina svaga punkter att förbättra, vart har jag mina styrkor? Och får inte jag ta del av det här vet ju inte jag om de tränar på det vi har sagt att de ska träna för att utvecklas. Så på den här nivån är det ett absolut krav. Utifrån tidigare träningsredovisning kan man också få underlag att arbeta vidare med för att se exempelvis hur man tränat inför att man skjutit på topp. – Gör man allt det här jobbet, som


Ovan: Pontus Olsson, PSKF Magnus Stenbock, är en av skyttarna i toppgruppen. Nedan: Stina Lawner.

i alla fall ögon på sig oftare än vad det är i dag.

Tid att träna

kan tyckas jättetråkigt och tar tid, får man med sig mycket bra för framtiden. Har man väl gjort jobbet ordentligt en gång blir det lättare nästa gång.

Träning hemmavid Träffas gör gruppen på läger med jämna mellanrum. Fokus då är sällan på att skjuta. – Det handlar mer om att planera och strukturera, hur man ska göra för att få kvalitet. Vi jobbar med mental träning och fys. Ibland när vi jobbar med mental träning kan vi ha skytte som metod, men det är ändå mental träning som är fokuset. Jag ser dem för sällan för att stå här och nöta teknik. Största delen av träningen sker i stället på hemmaplan. För att den ska ge bästa resultat har man valt att ta in extra resurser i form av tränare eller kontaktpersoner. – För står man själv blir det inte så bra. Då är det lätt att glida iväg och göra fel saker utan att man märker det. Och därför har vi försökt få fram det vi kallar resurspersoner, som kan hjälpa toppgruppskyttarna på hemmaplan. Det kanske handlar om att vara med ett pass varje eller varannan vecka. Då får man

Krav på att man ska träna si och så mycket finns det inte, utan det är upp till en själv. – Det är jätteindividuellt. Jag ställer inga krav på tid, det gör jag inte. Men å andra sidan. Utvecklas man inte, för att man inte lägger ner den tid man behöver för att nå sina mål, kommer man inte vara kvar i toppgruppen. Men jag hoppas väl någonstans att man känner sporren att lägga den extra tiden. Över tid kan någon skytt från utvecklingsgruppen komma in i toppgruppen, eller någon annan som ”platsar”. Visst samarbete kan också komma att ske mellan grupperna så att till exempel någon från utvecklingsgruppen är med på läger med toppgruppen. Och oavsett grupptillhörighet eller inte är ingen självskriven i någon mästerskapstrupp. – Men om vi gör rätt saker så kommer det vara skyttarna i toppgruppen som också kvalificerar sig till mästerskapen. Målen som sätts inom toppgruppen är både gemensamma och individuella, både för tävling och utveckling. Och att jobba långsiktigt i olympiska cykler tänker Fyrpihl är rimligt. – Det är svårt att begära resultat på ett år när man börjar med något sådant här. Sedan ska det inte ta fyra år innan resultat börjar visa sig, utan man ska ju börja se utveckling allt eftersom. Men jag tror att man ska ge det tid och inte stressa. Redan i år har man dock nått det gemensamma målet – topp 15 på ett EM, som två skyttar fixade på luft-EM i mars. För 2018 är målet en topp 10-placering på EM eller världscup, vilket är högre än sektionens målsättning på topp 15, och även en topp 15-placering på VM. – Det är inte lätta mål, men nåbara. Och har en person nått det har gruppen nått sin målsättning. Vi vinner och förlorar tillsammans. ■

tips! Hur tränar en av skyttarna i toppgruppen? Läs En vecka med Vendela Sörensson på sidan 38!

INVOLVERA FLER

ÄR UTVECKLINGSGRUPPENS MELODI

TEXT OCH FOTO: JOSEFIN WARG

För pistolsektionens utvecklingsgrupps skyttar är mer ”ordning och reda” än tidigare på sin träning det som gäller, det vill säga aktiv träning med en tanke och där man inte bara slänger bort skotten. Vägen till förbättring ska också ske genom att involvera fler – allt från klubben till SDF:et till familjen och arbetsgivare. Och inte minst – en individuell tränare för var och en. Under toppgruppen i pistol finns nu en grenöverskridande utvecklingsgrupp, med både seniorer och juniorer. Planen är att ligga på runt 12 skyttar, men just nu är man snarare 20. – Från början var det många fler som vi ”vaskade ur”, så att säga. Vi hade en jättelång bruttolista utifrån ranking, berättar Lars Palmgren. Palmgren tillsammans med Lars Erik Bjuhr är ansvariga för utvecklingsgruppen, där den förstnämnde i huvudsak har senioransvar och den senare junioransvar. Sektionen finansierar verksamheten i kombination med vissa egenavgifter. Målet med utvecklingsgruppen är att få upp skyttar till och förbereda dem för toppgruppen, där de ska kunna utvecklas vidare. – Vi vill avveckla oss själva genom att nå toppgruppen med så många individer som möjligt. Den kampen har vi tagit upp. De kommer i alla fall att få känna sig jagade av oss, säger Palmgren med ett skratt.

Satsande och tränare För att få ingå i utvecklingsgruppen är kriterierna enkla. Först och främst ska du vara en satsande skytt. – Med det menar vi att man till sig själv och till sin omvärld faktiskt kan säga att ”jag är en satsande skytt”. Satsande träning är kravet, så att det inte bara är ett tävlande utan att man har en tanke bakom det. Det handlar bland annat om träningstid, och vad som krävs för målsättningen topp 15. Det finns kravpoäng och för att uppnå den poängen så krävs ändå ett visst mått av träning, även för en duktig skytt med talang, säger Palmgren. Nästa krav är att man ska ha eller skaffa sig en egen tränare, som har gått eller ska gå de tränarutbildningar som finns

inom Svenska Skyttesportförbundet. Det för att ha någon i sin närhet på regelbunden basis som kan hjälpa en att utvecklas. – Det är prio 1. Att få tag i tränare så att skytten har aktiv träning och inte bara står och släpper skotten, och att utbilda de tränare som inte är utbildade. Utmaningen är att hitta duktiga tränare som verkligen är beredda att göra jobbet också, som är intresserade av skytte och är intresserad av att hjälpa och utveckla andra. För vi klarar inte det här själva.

Acceptans och stöd För att kunna satsa ordentligt är det viktigt att ha förståelse och stöd från sin omgivning. I ett led att få det ska gruppens ledare åka på hemortsbesök till varje skytt i gruppen. – Vi ska träffa klubbarna, familjerna, arbetsgivarna och SDF. När skyttarna säger att det är allvar att de ska satsa menar vi allvar också, och då vill vi samla alla dessa personer som är inblandade så att de ”committar” sig. Det är jätteviktig att vi får till. Förutom acceptans för satsningen hoppas man också på rent praktisk hjälp för att möjliggöra satsningen, till exempel genom att arbetsgivare ger tid för att träna och genom ekonomisk support från SDF och klubb. – SDF träffar vi för att få loss medel till tränarna, för vi vill att de ska få kompetenspåfyllnad. Och för både SDF och klubb gäller ”vad kan ni bidra med till den här satsningen?”. För förbundet satsar mer på färre, och därför behöver vi också hjälp av SDF och klubb. Så att vi kan ställa upp på våra adepter. Palmgren trycker mycket på behovet av fler utbildningar: – Vi måste få till de här regionala

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

35

†


Stina Lawner, Falu Sport- & Pistolskytteklubb, är en av skyttarna i utvecklingsgruppen.

† utbildningarna, det är ju där vi kan fylla på med tränare till utvecklingsgruppen. SDF:en har en jätteviktig roll att fylla här.

utsättas för mentalt tuffa situationer på skjutbanan, till varje vecka.

Avstämningsläger Hemmaträning Så här långt har många av skyttarna fått tag i en tränare som de jobbar med och det är på hemmaplan som den mesta träningen ska ske. Till skillnad från toppgruppen behöver utvecklingsgruppens skyttar inte ha en detaljerad träningsplanering och inte heller träningsrapportera till gruppens ledare. – Men självklart – du och din tränare lägger upp ett program och tränaren har då koll på vad du gör, säger Palmgren. Skyttarna får gärna följa ett 12-veckors träningsprogram, där fler veckor finns att bygga på, framtaget av förbundskapten Jonas Fyrpihl. Med allt från torrträning och klickövningar till skytte på balansplatta och på nära håll mot vägg. – Så att man får en bra grundteknik, en teknik som klarar hög anspänning. Vi vill att man gör det i alla fall två-tre gånger i veckan. Det kan tyckas låta tråkigt men det har gett effekt för många som har provat det, säger Lars Palmgren. Utöver det så ska fysträning och mental träning, genom till exempel att

36

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

Givetvis kommer utvecklingsgruppen att träffas för läger med jämna mellanrum, med både skytte, fys och mentalt på programmet. På ett av lägren vill de att tränarna ska vara med. – Då kan man inspireras av varandra, man får ett kontaktnät och man känner att skytten inte står ensam i sin satsning. Så att det blir en naturlig del att klara förbundets målsättning topp 15 internationella mästerskap. Gemensamt satsar man också åka på vissa utvalda internationella tävlingar, med lagom svårt motstånd så att man ändå har finalchans, för att få chans att träna på det man tränat på i skarpt läge. Överlag är tanken att man inte ska tävla var och varannan helg, utan rikta in sig på några tävlingar specifikt och försöka formtoppa sig till dem. Några krav på direkt framgång och att ta sig upp till toppgruppen finns inte. Att det tar tid att utvecklas vet man. – Man har 2–3 år, så det får ta tid. Och så länge man jobbar med sin satsning och tränar på, så har man sin plats kvar

i gruppen. Men bakom utvecklingsgruppen måste det samtidigt finnas ett gäng som jagar platser, säger Lars Palmgren. Framför allt önskar han att fler tog chansen att satsa lite mer, gärna tjejer framförallt, och att man inte behöver vara rädd för att det i ett första läge behöver bli en jätteomställning. – Vi vill att man ska kunna inspireras av de duktiga, och inse att det inte är så farligt att satsa utan att det bara kanske blir mer ordning och reda på sin träning genom det. ■

...DÅ KAN MAN INSPIRERAS AV VARANDRA, MAN FÅR ETT KONTAKTNÄT OCH MAN KÄNNER ATT SKYTTEN INTE STÅR ENSAM I SIN SATSNING...


X-LINE

Silver/Svart

Silver/Röd

ECO-LINE

ECO-LINE

COMFORT-LINE

800 X. Snabbare. Mindre rekyl. Bättre. Kr 28.700:- *

800 Universal. Kr 18.900:- *

500. Passar både höger- och vänsterskyttar. Bra föreningsgevär i nytt utförande. SPECIALPRIS Kr 11.900:- *

800 Junior. Ett lite mindre och lättare gevär. Passar höger- och vänsterskyttar. Kr 15.400:- * Vi tar andra vapen i inbyte. Möjlighet till delbetalning finns.

* med reservation för prisändringar SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

37


Mitt namn är Vendela Sörensson och jag är 23 år. Jag är en tjej som oftast är full av energi, glädje och skratt. Jag är också pistolskytt och jag har skjutit sedan jag var 9 år gammal.

EN VECKA MED

Vendela SÖRENSSON TEXT: VENDELA SÖRENSSON FOTO: CARL SANDBERG, DANI SHIERVANI OCH JONAS FYRPIHL

Jag bor i Göteborgs norra skärgård, på en ö som heter Hönö. I många år har jag tränat flitigt för Öckerö Skytteförening utan några större avbrott. Jag tror att det är mina otroligt höga krav på mig själv som gjort att jag aldrig tröttnat, och jag hittar alltid nya utmaningar och sätt att utvecklas på. Jag vill helt enkelt alltid vara bäst på det jag gör och har en otrolig vinnarskalle. Lars Erik Bjuhr som är tränare för Öckerö skytteförening (och juniorlandslaget) har tagit mig dit jag är i dag. Utan honom hade jag nog inte fortsatt heller, då han har kört både mig och min klubbkompis Carl Sandberg runt hela Sverige många gånger under mina år. Han har alltid visat stort engagemang för oss och för sporten. Skyttesporten och klubbar behöver fler personer som honom. Jag har skjutit i landslaget i några år och mina största mål just nu är VM 2018 och OS 2020. För att nå dit så vet jag att det kommer krävas många timmar på skjutbanan samt i gymmet. För att lyckas krävs det också mycket stötting och förståelse ifrån familj och vänner. Det är många uppoffringar man måste göra då

38

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

träningar och tävlingar prioriteras och tar mycket tid. Det innebär att man missar många kalas, familjemiddagar och aktiviteter med vänner men det är den uppoffringen man får göra för att kunna ligga på toppen. När jag inte tränar eller är på tävling spenderar jag det mesta av min tid med min sambo och familj. Jag arbetar också på min systers hamnkafé precis vid kajkanten i Öckerö hamn. Det är roligt jobb med ett härligt gäng. När Pistolsektionen startade en toppgrupp tidigare i år, under ledning av förbundskapten Jonas Fyrpihl, blev jag del av den. Här tänkte jag visa hur en vecka för mig ser ut.

❚ MÅNDAG Jag går oftast till skjutbanan strax efter jobbet och i dag körde jag ett träningspass ifrån klockan 16 till klockan 18. Jag försöker variera min träning så mycket som möjligt och i dag följde min sambo med och matchade emot mig. För att öka spänningen och sätta lite press på

†


SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

39


är där för att kunna stötta lite extra och hjälpa mig med min träning. Eftersom han är så duktig skytt själv så pushar vi alltid varandra lite extra och då vi båda skjuter på ungefär samma nivå blir det alltid spänning under våra träningar… Vi båda älskar att vinna! Efter träningen blev det hemgång och jag har sådan lyx att det finns färdiglagad mat. Det blir bara för mig att äta och sedan gå och lägga mig.

❚ ONSDAG Uppvärmning är alltid viktigt inför mina träningar och tävlingar. Jag stretchar alltid och försöker köra några lyft för att väcka musklerna till liv. Calle satt bakom mig under hela träningen i dag, för att ha extra koll på min skjutställning och teknik. Vi körde ett tungt pass som krävde mycket disciplin. Disciplin är det viktigaste för mig eftersom det är så lätt att göra annat mellan skotten. Calle såg ganska tidigt att jag var extra stel i höfterna i dag och att jag hade vridit mig i min skjutställning. Det var inget jag själv kände. Därför är det bra att ha någon som kan titta på en under träningarna hemma så att man inte tränar in fel som sedan kan ge konsekvenser i ens skytte. Det vi gjorde i dag var att komma snabbt till skott med fullt fokus och sedan köra en överdriven efterriktning, (vilket innebär att man alltså ligger kvar där man sköt skottet) på 5 sekunder och sedan ner och slappna av till 100 procent i kroppen innan nästa skott skulle laddas. Det är väldigt lätt att för snabbt gå vidare med nästa skott, utan att reflektera och slappna av för att kunna göra ett nytt bra utförligt skott.

❚ TORSDAG

Vendela på fysträning.

† sig själv så körde vi en tävling som gick ut

på att den som sköt tio stycken tior (fem tior för honom) på så få skott som möjligt vann. Syftet med denna träning är att fokusera på tekniken och inte ”jaga 10:or” som man omedvetet gör och som syns tydligt när man kör dessa matchningar. Det gäller att ha fullt fokus på tekniken. Jag avslutade sedan med uthållighetsträning genom att sikta mot en vit vägg

40

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

med fullt fokus på korn och sikte i 30 sekunder, sedan vila 30 sekunder. Detta brukar jag upprepa tio gånger. Efter träningen så är man nästan helt slut, så jag körde hem och åt lite kvällsmat och sedan somnade jag till en film.

❚ TISDAG I dag började jag jobbet 10.00 och då går

jag upp så sent som möjligt. Jag älskar att sova länge, så jag kom inte upp förrän klockan 9. Men redan vid 9:30 var jag på jobbet för att hinna äta frukost där innan jag började jobba. De dagar då jag slutar lite senare (någon gång vid 18:00) försöker jag träna med Carl Sandberg som är min skyttekompis sedan 10 års ålder. Numera är han också min hemmatränare som

I dag hade jag min vilodag, eftersom jag i helgen ska på träningsläger i Sävsjö med toppgruppen. Där vet jag att det blir en hel del träning. Så det fick bli jobb till 15 och därefter direkt färd hem till min gudmor för att klippa hennes tre barn. Jag är egentligen utbildad frisör men har valt att inte jobba med det eftersom det sliter för mycket på min rygg och axlar. I stället klipper jag familj och släktingar för att det är kul. Egentligen blev det inte mycket till vila, men det är så mina ”vilodagar” ser ut, i stället för att bara ligga och slappa och återhämta sig. Men jag är väldigt aktiv och försöker ta igen saker jag inte annars hinner med då jag har fullt upp med jobb och träning.


❚ FREDAG Jag gick upp klockan 6 och åkte till jobbet. Slutade vid 15-tiden och åkte direkt till skyttet för att köra ett kort skyttepass. Det blev 40 snabba skott med fokus på avfyrning. Sedan fick jag packa ihop pistolen, skor och glasögon för att senare köra mot Sävsjö för lägret med toppgruppen. Vid 22-tiden var jag framme vid hotellet i Vrigstad, tio minuter ifrån Sävsjö, så det var bara att gå och lägga sig så att jag skulle vara pigg till all träning och teori som lördagen hade att ge.

❚ LÖRDAG I dag var en lång dag med blandat innehåll. Det var skytteträning, teori och individuella samtal med en man som hette Pierre ifrån Riksidrottsförbundet som är här för att hjälpa oss med fysträning. I vårt samtal fick jag tips på hur jag ska få ihop ”livspusslet”. Det inte är lätt att få in fysträning i mina dagar på grund av mycket jobb och att jag lägger tiden som blir över på luftpistolsträningen. Så vi fick pussla en del och hitta tid för fysträningar. Det är bra att man kan få hjälp med sådant och man känner sig extra motiverad efter det, så både fys/konditionsträning känns härligt. Vi hann även med att träna skytte i några timmar. Bland annat stod jag på balansmatta och sköt. Jag älskar att prova nya saker som kan utveckla mitt skytte och balansmattan var suverän för det rörde sig så otroligt mycket för mig med pistolen. Jag förstår att jag måste träna mer balansträning och stärka bålen, som är nyckeln till en bra balans. Dagen avslutades på hotellet där vi både badade jacuzzi och bastade. Sedan somnade jag gott i den sköna hotellsängen.

❚ SÖNDAG I dag var det fysgenomgång som stod på schemat. Vi fick många bra övningar som Pierre gick igenom grundligt och som vi ska träna på hemma för att förbättra styrkan. Vi fick även göra konditionstester med pulsband och pulsklocka på för att kunna få ett bra anpassat konditionsprogram, efter våra behov, att använda oss av hemma. Vi är just nu sex personer i toppgruppen, fem killar och jag som är ensam tjej. Det är riktigt härliga personer där vi alla kommer överens och skojar mycket

Vendela och Carl Sandberg matchar mot varandra på träning.

med varandra, och vi alla har samma mål – att bli bäst. Vi ger varandra också mycket träningstips och peppar varandra på bästa sätt när vi ses. Ett gott gäng som sagt. Det är Jonas Fyrphil som är tränare för toppgruppen och jag känner redan hur mycket jag har utvecklats på de få månader som han tränat mig. Jag ser fram emot denna säsong! ■

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

41


Bengt Nordström fick anledning att le på Upplands förbundsmästerskap.

42

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017


beviset TEXT OCH FOTO: JOSEFIN WARG

på långt och kompetent deltagande

Det visar på långt och troget deltagande på förbundsmästerskap. Det kan vara en motivationshöjare till att faktiskt ställa upp. Och dessutom kan det ge något snyggt att hänga på väggen. Det handlar om den klassiska Riksmedaljen och Riksmedaljens årsdiplom, något som hör det nationella breddskyttet till. Svensk Skyttesport åkte till Upplands förbundsmästerskap i 6,5 mm gevär ställningar, där Bengt från Östhammar hade chans att skjuta hem ett 25-årsdiplom.

Det är en fin augustisöndag och trots ganska tidig morgon är stämningen redan hög vid 300-metersbanan på Ekebyboda Skyttecenter utanför Uppsala. Det är dags för Upplands förbundsmästerskap i gevär 6,5mm ställningar och ett tappert, men ovanligt litet, gäng om drygt tio personer har samlats för att delta. En av de som är här är Bengt Nordström från Östhammar. Och för honom står ett 25-årsdiplom på spel i dag. I över hundra års tid har Riksmedaljen och dess årsdiplom varit en del av det nationella gevärsskyttet på förbundsmästerskap. För varje års klarad kompetens klättrar man uppåt i stegen av medaljer, tills man når riksmedaljen i guld – den finaste. Därefter väntar riksmedaljens årsdiplom med några års mellanrum. Och det är inför den situationen Bengt står just nu. Ska det bli ett till diplom eller inte? – De är ju roliga, om man får dem.

Det drar ju i alla fall skyttar, säger han och minns tillbaka: – Vilket år fick Fille, Felix? Han fick 60-årsdiplom. Han var så glad så att tårarna rann på honom. Han hade kämpat så länge för det. Han hade ju skjutit i 60 år, och han var 75–80 år då. När man jobbat så många år och hållit på, det är bra, säger Bengt. I dag är det bara Bengt som skjuter för kompetensen för riksmedaljens årsdiplom. De flesta andra klarade kompetensen redan på liggandemästerskapet i våras, men då var Bengt borta. Han skjuter i klass G75, den för de äldsta skyttarna, och för att få årsdiplomet gäller det att klara 117 poäng på dagens 15 skott i ställningar. Möjligt? – Tja, det beror precis på hur det slår. Knä och stå, vet du… Stå är svårt när man är gammal. Man måste ju träna en hel del, säger han.

Fältskytte är Bengts egentliga disciplin. Bana rynkar han lite på näsan åt, men man måste skjuta lite i alla fall och få träffa de andra skyttarna. Så nu är han här, hyfsat otränad. En norrlandsresa, husfix och en pacemakeroperation har kommit emellan. – Så nej, inte så mycket träning i år. Det får bli som det blir, säger han innan han går iväg och hämtar utrustningen.

Ordning på statistiken I Uppland är det gevärsektionens sekreterare som har koll på vem som skjuter för vad, och sekreteraren är Göran Tibell, Upsala Sportskytteklubb. Uppgiften är ärvd från tidigare sekreterare, liksom statistikpärmarna. – Jag har statistik hundra år tillbaka för alla skyttar, säger han utan att överdriva. Han visar en av pärmarna och däri är gulnade sidor fyllda med namn, i bok-

stavsordning, följt av inskrivna årtal för respektive skytt. Massor av skyttar, massor av årtal. Traditionen med riksmedaljen är lång och Göran säger att det är en viktig sådan. – Det är ju status. Man måste ju skjuta ett visst resultat, och man måste skjuta det på förbundsmästerskap. Det är en morot för de äldre skyttarna. Dels för att kunna klara kravet på förbundsmästerskap och dels för att träna. För man måste träna för att klara det. Det är ett sätt att hålla igång skyttet.

Snart på 60 Göran talar delvis för sig själv. 81 år gammal och med en lång karriär bakom sig är han fortfarande aktiv, med nästa års milstolpe som mål. – Jag har ett år kvar till 60-årsdiplomet och därför fortsätter jag. Och så har det varit de senaste åren. Jag föreställer SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

43

†


†

mig nog att jag är ganska nöjd då. Det är jag väl egentligen redan nu. Man ska inte hålla på för länge, säger han med tillägget att bössorna nog kommer att få luftas även efter det. Göran är den nu aktive skytt som har hunnit längst i årsdiplomen i Uppland, men så har han också sett till att vara med på förbundsmästerskap alla år som gått. – Ett år har jag missat, men det beror på att jag sköt i landslaget den helg vi hade förbundsmästerskap. Sedan tror jag inte att jag har något mer missat år. Jag fick ju inte skjuta för riksmedaljen förrän jag hade skjutit till mig skyttemärket i guld, och det gjorde jag någon gång omkring att jag var 19. Och nu är jag 81, och det är ju ungefär 60 år, säger han. De äldre farbröderna dominerar del-

44

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

tagandet i gevär 6,5. Men riksmedaljen och dess diplom finns också för kpist, korthåll och luftgevär. Det är välkänt bland det äldre gardet, men mer okänt bland de yngre, tror Göran. Men ändå något som blir intressant allt eftersom: – Ungdomarna blir intresserade när de lyckats ta Riksmedaljen i silver och guld, och intresset ökar när de närmar sig diplom, säger han.

Bengt börjar bra – Testing, testing. Hör ni mig?, ropar sekretariatet ut och får jakande svar tillbaka av skjutlag ett. Med det startar han upp tävlingen som skjuts i en grundomgång, mellanomgång och en final. Bengt Nordström ligger på bana tre och det är redan i grundomgången som det avgörs om det blir ett

25-årsdiplom eller inte. Fem + fem skott liggande inleder det hela. Efter första fem har han 44 poäng. Sista skottet slank för långt ner och det syntes på Bengts min att han inte var så nöjd med det. 25-årsdiplomet han nu skjuter för är nästa på tur efter 15-årsdiplomet. Det som Bengt fick för många år sedan och som är hemma. Någonstans hemma. – Det sitter väl någonstans på någon vägg, kanske. Det sitter något där, men det är i kpist tror jag. Nej, jag törs inte säga.

För veteranerna är det 117 poäng som gäller i ställningar. Är det lagom svårt? – Det beror ju alldeles på. Man kan ju ha ont i ryggen, armar och så. Man behöver ju inte vara 75 år för att vara dålig. Sjuk kan man ju bli när man är 55 och 60 och då är man i alla fall veteran, så det gäller ju att vara riktigt frisk och då blir det inte så jobbigt. Så man kan inte dra alla över en linje. Det är ju olika hur man skött sin kropp, eller haft tur med sin kropp rättare sagt.

Något mer att skjuta för Är riksmedaljdiplomet av betydelse ändå? – Jo, man försöker i alla fall klara kompetensen varje år. Och det är ju bara två tillfällen per år som man kan komma åt den.

Två platser bort från Bengt ligger Ultunaskytten Caroline Törnvall som i dag är en av två i klass elit. Snart 35-åriga Caroline har skjutit gevär så länge hon kan minnas och riksmedaljen är hennes sedan flera år tillbaka.


01

02

03 01. Om Göran Tibell klarar nästa års 6,5-kompetens får han ett sällsynt årsdiplom – det för 60 år! 02. Göran Tibell och Bengt Nordström i samspråk inför tävlingen. 03. Det är mer som lockar till förbundsmästerskap också, bland annat den sociala biten. Och Upplandsskyttarna har roligt ihop. Här Göran Jansson, Bengt Nordström, Bengt Myrberg och Caroline Törnvall. 04. I gevär 6,5 är det möjligt att skjuta hem riksmedaljskompetensen både i liggande och, som här, ställningar.

†

04

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

45


05

06

07

† – Jag uppdaterade mig precis på att

08

jag är halvvägs till 15-årsdiplomet. Men jag har en bit kvar. Jag försöker hålla lite koll, men det är för många år emellan för att hålla koll på hur långt man har kommit, säger hon. För henne är riksmedaljen och dess årsdiplom en uppskattad grej. – Jag ser till att skjuta mästerskapen varje år, för jag tycker att det är jättekul. Det är ju långt till första diplomet från sista riksmedaljen, men jag tycker att det är en kul grej. Det är någonting mer att skjuta om, inte bara resultatet.

Vad säger du om de här som har 25-, 30och till och med nästan 60-årsdiplom? – Det är imponerande, bara att ha hållit på så länge. Jag har hållit på rätt länge redan och jag har långt kvar bara till ett 15-årsdiplom. Men det är ju det roliga också med sporten, att det är unga och gamla deltagare. Det är ju det som krävs. Eldsjälar som håller sporten vid liv.

Spänningen stiger för Bengt

09 05. Bengt Myrberg har ett 30-årsdiplom för 6,5 hemma. ”Det visar ju att man hållit på och varit duktig i 30 år och klarat av medaljer. Det har ett värde för sig själv och ingen annan. Men det gäller ju att vinna, eller hur?” säger han. 06. ”Jag måste gå till glasmästaren för att rama in det senaste, men de andra diplomen som jag har sitter uppe. Jag har luft, korthåll och 6,5. Så jag har varit duktig tycker jag. 6,5:an, den har jag ju 15 år på. Jag ska ha 25 år snart, om några år. Det betyder kanske inte så mycket för någon annan, men för mig är det kul.” säger Gimoskytten Stefan Sahlén om årsdiplomen. 07. Medaljer och diplom i all ära, Östhammarskytten Börje Nilsson gläds numera mer åt en lyckad ungdomsverksamhet än egna prestationer: ”Vårt stora mål i år var att skramla ihop pengar till elektronik, och det blev ett lyft.”, säger han. 08. Bengt Nordström. 09. ” Viktigast är att skjuta ett bra resultat. Vinna kommer tvåa och det där i tredje hand. Men det hänger ju ihop. Skjuter man ett bra resultat kommer det på köpet. Om jag inte vinner ska jag i alla fall skjuta tillräckligt bra för det där.” säger Caroline Törnvall om riksmedaljsskyttet. 10. Upplands statistikböcker visar på Riksmedaljens anor. 11. Det gäller att träffa sin tavla. 12. 19-årige Henning Andersson från Bälinge har inte någon större koll på riksmedaljen och diplomen, men han imponeras av dem som skjutit så länge på en tillräckligt bra nivå. 13. Diplomet kan se ut så här!

46

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

Bengt Nordström och övriga skyttar har nu skjutit de tio liggandeskotten och kommit in på ställningarna. Tre skott i knä och två i stående. Med de två stående kvar har Bengt 115 poäng och kompetensen är två poäng bort. Näst sista skottet. Bengt laddar. Siktar. Skjuter. Och det blir en bom!

– Jaha då, det sitter på väggen. Jag tycker att det är snyggt. Det är en raritet, det är ju ovanligt. Det är inte bara en papperslapp, något kopierat. Men trots att det är snyggt är det för hans egen del inte längre så relevant med det här med diplom och utmärkelser: – Nej, jag har fokuserat om. Mina egna individuella prestationer bryr jag mig inte så mycket om utan jag fokuserar på ungdomsverksamheten, säger Börje som tillsammans med bland annat Bengt är väldigt drivande i Östhammar. Men det är bra att traditionsskjutningar som förbundsmästerskap och riksmedaljer finns, tillstår han. – Viktigt, ja det är det. För att man fortsätter över åren för att det finns där. Annars finns inte så mycket annat än klasstävlingar för oss äldre. Och så är det trevligt att träffa de här andra. Skulle jag inte åka hit skulle jag sakna att vara här. Faktiskt.

Två poäng kvar Efter den snöpliga bommen är det allra sista skottet i grundomgången avgörande för om Bengt Nordström ska få sitt 25-årsdiplom för riksmedaljen eller ej. Onödigt spännande läge. Två ynka poäng till behöver han för kompetensen. Två poäng. Spänningen stiger. Sista skottet fyras till slut av. Det blir en sjua! – Bengt, du såg ut som på älgpasset, säger en annan efteråt och får övriga att skratta! – Det blev bra ändå! svarar Bengt från där han står. Sekretariatsansvarige kommer ut med utskrifter på hur det tagit och Bengt tittar noga in hur skotten sitter. – Jag är nöjd med allt utom ett ståskott där jag sköt ovanför. Men annars så var det väl okej. Här sköt jag jättebra, 10.5, 10.7, 10.5, 10.1…. Men det är inte så lätt när man börjar bli gammal. Men jag klarade i alla fall medaljen och för det får man vara nöjd! ■

Moder Svea Självaste Moder Svea pryder riksmedaljen i gevär 6,5. Och medaljen ihop med en stilig målning av en skytt pryder årsdiplomet. Börje Nilsson i G70 klarade 25-årsdiplomet redan i våras, när han vann förbundsmästerskapet i liggande på ett bra resultat. Det nya diplomet är ännu inte utdelat, men 15-årsdiplomet vet han vart han har.

10


11

Diplom TILL

$11$$1'(5

6621

som avlagt god känt prov för

RIKSMEDALJEN under   år

SVE NS KA SKY TTE SPO RTF ÖR BUN DET 201 7

13

 FAKTA Riksmedaljen är ett märke som man kan skjuta till sig på förbundsmästerskap i gevär 6,5mm, korthåll, kpist och luftgevär. För att få tävla om riksmedaljen erfordras att du har förvärvat skyttemärket i guld samt att vid förbundsmästerskap i banskjutning uppfyllt angivna fordringar för riksmedaljen som anges i Regelboken för nationellt skytte. Om fordringarna uppfylls erhålls medaljen i silver första året. Andra året den uppfylls erhålls Grunddiplom. 6:e året erhålls Riksmedaljen i Guld. 16:e året erhålls 15-årsdiplom, 26:e året 25-årsdiplom och därefter årsdiplom var 5:e år. 12

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

47


INTERNATIONELLT

MEDALJRIK SKYTTESOMMAR TEXT: JOSEFIN WARG, MIKAEL SVENSSON OCH CAMILLA OSKARSSON

Det blev en medaljrik svensk sommar på den internationella skyttescenen, sommaren 2017. Rebecka Bergkvist inledde med att ta sin andra raka VM-medalj i fitasc sporting, och det följde EM-skyttarna i Baku upp med fjorton EM-medaljer. Däremellan fick en coltjunior i engelsk sporting återigen kliva högst på pallen innan ännu en sportingjunior sköt hem en mästerskapsmedalj.

Framgångsrika viltmålsskyttarna Emil Martinsson, Rickard Johansson och Jesper Nyberg. Foto: Calle Gilljam.

48

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017


THE CHAMPIONS Rebecka Bergkvist blev VM-medaljör för andra året i rad. Arkivfoto: Mikael och Linda Kronstrand.

Tidigt i juli sköts VM i fitasc sporting i Ungern. Rebecka Bergkvist åkte till Ungern som regerande världsmästare i damernas klass och det skulle bli pallen för Falköpingsskytten även denna gång. Totalt satte hon 176 av sina 200 duvor i den fyra dagar långa tävlingen, vilket räckte till silver. Resultatet var hela sex fler än de tre som fick skjuta isär om bronset. Bara ryskan Inna Alexandrova var bättre än Rebecka, med sina 180 träff. – Det blev silver och det är nog faktiskt över förväntan, sa en nöjd Rebecka efteråt. Det är ganska stort att ta medalj två mästerskap på raken, och då förstår man själv att man nog faktiskt är en rätt så duktig skytt. Det är så små marginaler, men nu så ser jag att jag ändå har gjort något rätt. VM är ändå VM och det är så många faktorer som ska vara på plats. Så jag är jättenöjd med det här. Närmast härefter var VM i engelsk sporting i England där 15-årige Marcus Tullberg träffade 162 duvor och vann coltklassen för skyttar upp till 16 år. Han vann med hela elva duvors marginal till tvåan. Därmed försvarade han fjolårets seger i samma klass. – Hans insats får mer än väl godkänt. Han var själv också väldigt glad. Han presterar på toppen av vad han kan och vinner för andra året i rad, så det ser bra ut för framtiden, sa grenledaren Torbjörn Fredriksson.

REBECKA BERGKVIST VÄRLDSMÄSTARE & SVENSK MÄSTARE! SM-Guld Engelsk Sporting 2016 VM-Guld FITASC Sporting 2016

Medaljrikt EM i Baku I andra halvan av juli åkte 18 svenska skyttar och några ledare hela vägen till Baku i Azerbajdzjan. Där väntade EM, som visade sig bli ett ganska varmt och blåsigt sådant. För svensk del blev det även medaljrikt – hela fjorton medaljer räknades ihop till efter sista tävlingsdagen. Första svenska EM-medaljör i år blev Marie Enqvist från Eskilstuna som här gjorde sitt 14:e EM. Erfarenheten vägde tungt när hon i damernas byiga 50m gevär 60 skott liggande sköt 613,6 poäng och tog hem bronset. – Jag kan inte vara annat än nöjd. Jag har aldrig skjutit i så svåra förhållanden innan. Jag såg redan under herrarnas tävling att det var låga resultat, så jag sköt många provskott för att hinna testa vinden så mycket som möjligt. Sedan sköt jag på kraftig sidvind och lyckades hålla av, och jag kom in väldigt bra i det, sa Enqvist.

300-metersdamer överlägsna Några dagar senare var det dags igen för svensk medalj. Och inte bara en. När damernas 60 skott liggande på 300m avgjordes var det stor svensk dominans. Elin Åhlin, Bälgvikens Skytteförening, säkrade guldet med sina 594 poäng. Bronset sköt Anna Normann, I16/Lv6 Skytteförening, hem med 589 i resultat

FÖLJ UTVECKLINGEN AV GYTTORP SPORT & COMPETITION

†

PÅ FACEBOOK

OCH PÅ GYTTORP.SE

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

49


†

och hon följdes närmast av Enqvist som slutade fyra på 588. Ett solklart svenskt lagguld blev det på köpet för damerna, med en segermarginal på hela 17 poäng ner till tvåan Tyskland. – Det var häftigt i dag. Jag har skjutit 597 poäng som bäst, men nu var det andra villkor. Det gällde hela tiden att vara observant på vinden eftersom den växlar, förklarade Elin. Jag var jättenöjd med resultatet redan när jag gick ur skjuthallen, och att det sedan blev guld, det var ännu bättre. I ställningsskyttet följde Åhlin senare upp med en femteplats, bara en poäng från pallen. Nära var det också för herrlaget i liggandeskyttet på 300m, som blev fyra. När så en ny mixed team-tävling på 300m infördes med sen varsel blev det svenskt på pallen igen. Elin Åhlin i lag med Karl Olsson sköt mixedtävlingen där skyttet gjordes stående, och i utslagningstävlingen räckte det hela vägen till silver. Det var ett tag oklart om huruvida tävlingen räknades som ett testevent eller ”riktig” tävling, men på rak fråga mot slutet av EM fick sportchefen beskedet att det var en officiell EM-tävling.

Fler Eskilstunamedaljer För Eskilstunaskytten Kalle Olsson gavs efter detta en till chans att få bestiga pallen och det var ett tillfälle han tog. I standardgevär på 300m satte han 577 poäng och det räckte till brons. – Det var riktigt gutt. Skönt att få avsluta bra. Lite revansch från gårdagen, då jag var riktigt besviken efter helmatchen. Ringde till Dick Boschman (Sveriges tekniktränare i gevär) i går kväll och hade lite snack kring ståendeskyttet, och det gav medalj, sa en mycket glad Kalle efteråt.

50

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

– Extra roligt eftersom jag fått jobba med att kunna knyta ihop ståendeskyttet på slutet. Detta är min bästa merit, trots att jag skjutit minst med standardbössan. Kanske är det de gamla nationella takterna som kommer fram, fortsatte Kalle.

Dubbelt upp i skeet Samma dag men i en helt annan disciplin fortsatte det svenska medaljsamlandet. Denna gång i den olympiska skeeten. Redan när herrarnas grundomgång var klar kunde det svenska laget bestående av Stefan Nilsson (Trelleborg), Marcus Svensson (Landskrona-Saxtorp) och Henrik Jansson (Torsby) konstatera att de tagit ett lagbrons, med sina 357 gemensamma träffar av 375. En välkommen medalj enligt sportchefen Jonas Edman. – Det var efterlängtat. Senaste gången vi tog lagmedalj i en olympisk disciplin var 2004 i dubbeltrap och före det var det länge sedan. Vi har samtidigt varit nära flera gånger. Så det var bra gjort, säger han. Som femte skytt, på 121 träff, tog sig Stefan Nilsson också till final. Han förvaltade tillfället och sköt hem bronset. – Det känns bra. Även om finalen inte var den bästa jag skjutit räckte det ändå till medalj, sa Stefan som trots individuellt brons gladdes minst lika mycket för lagbronset: – Den medaljen var nästan ännu roligare. Vi har varit nära så många gånger och kommit fyra flera gånger.

Viltmålsskyttarna levererade Först när övriga grenars EM-tävlingar var avgjorda satte viltmålet igång. Detta eftersom viltmålstävlingarna sköts på gevärs-

banan som gjordes om. Först ut i viltmålsgrenen var de regelbundna loppen och det kom att bli en finfin dag för svensk del med svenskt guld, silver, lagguld och landslagsrekord på det. Emil Martinsson, Osby JSK, ledde i halvtid med två pinnar före landslagskollegan Jesper Nyberg från Hylte Sportskyttar. Men Jesper sköt jämnare rakt igenom tävlingen och summerades slutligen till 591 poäng mot 589 dito för Martinsson. Guld till Nyberg och silver till Martinsson alltså. – Jag är nöjd. Jag sköt som jag hade tänkt. Jag är nöjd med 297 i långsamma och 294 i snabbloppen är okej. Jag har inget individuellt guld innan, så det här måste vara det bästa, sa Jesper, som värderade guldet högt. Med tredje lagkuggen Rickard Johansson, Jakt- och sportskytteklubben Trofé, som nia på 582 poäng summerades det svenska laget till 1762 poäng. Det var två poäng högre än tidigare landslagsrekordet 1760 från EM i Belgrad 2011, och det räckte hela vägen till svenskt guld. En odiskutabel seger över tvåorna Ryssland och treorna Finland som båda hade 1745 poäng. Stora framgångar nåddes även i de blandade loppens tävling dagen därpå när Emil Martinsson vann det individuel-

la guldet. Han inledde med 198 poäng, innehållandes två 9,9:or, och tog ledningen med två pinnar. Ytterligare 197 poäng gav totalt 395 poäng. Förvisso tre poäng under hans egna svenska rekord, men ett mycket gångbart resultat. – Jag kan inte göra mycket bättre, utan det är ett resultat som klarar ganska många tävlingar. Jag avslutade med en nia, och det var en ren säkerhetsnia på ingång. Jag är jättenöjd med att jag höll ihop på slutet, sa Emil efteråt. Lagkompisarna Jesper Nyberg och Rickard Johansson sköt 386 poäng vardera och nådde åttonde och nionde placering individuellt. Men tillsammans med sina 1167 poäng tog de lagsilvret, bara två poäng från guld-ryssarna. I juniortävlingen lyckades Andreas Bergström göra en fin insats. Han summerades till 379 poäng och knep silverplatsen, närmast efter en för dagen överlägsen ukrainare. – Det var min första internationella medalj, det känns riktigt bra. Första serien var bra, men i andra var det lite svårt med koncentrationen. Det är ändå över 30 grader här, sa 16-årige Andreas efteråt. Summerat hade Sverige alltså 14 officiella EM-medaljer med sig hem från Baku.

tips! För fullständiga rapporter från alla sommarens internationella mästerskap, se nyhetslistan och nyhetsarkivet på www.skyttesport.se.


Lagbrons i skeet till Marcus Svensson, Stefan Nilsson och Henrik Jansson. Foto: Jonas Edman

Junior-VM-brons i compak I slutet av augusti gick VM i compak sporting i franska Signes. Här lyckades 16-årige Alfred Hellström, Vikbolandets Lokala Jaktvårdsförening, skjuta hem juniorernas bronspeng efter att ha fått ihop 190 av 200 träff totalt. – Det här var kanske inte vad jag hade trott innan, så det är fantastiskt. Det är klart att man hade lite förhoppningar när man åkte hit, men man måste ha i åtanke att man inte kan ha så höga krav på sig själv. Så målet var att åka dit för att lära och göra så gott jag kunde, ta duva för duva och se hur långt det räckte. Nu räckte det så här långt och det är såklart helt otroligt och jättekul, sa Alfred.

En neslig fjärdeplats Det blev inte medalj, men skeetskytten Stefan Nilssons insats på VM i Moskva i september är ändå värd att nämna. Med 122 träff av 125 i grundomgången gick han raka vägen till final, sin tredje raka på internationella mästerskap. Väl där ställde två dubbelbommar till det för honom och han fick till slut se sig hamna precis utanför pallen, på fjärdeplats. – Positivt är grundomgången. Den genomförde jag helt perfekt i princip utom på sexan i sistaserien, men första fyra serierna var nästan perfekt genomförda. Och det var nytt personligt rekord på tävling med nya bössan och det får jag ta med mig att jag gör på ett VM. Just nu fokuserar man ju inte på det utan mest på den tråkiga fjärdeplatsen, men skyttet överlag kändes positivt så det blir gott att ha med sig inför nästa säsong när vi ska jaga kvotplatser till OS, sa han efteråt. ■

02

01 01. Laget med Marie Enqvist, Elin Åhlin och Anna Normann dominerade liggandeskyttet på 300m. Foto: Jonas Edman. 02. Marcus Tullberg högst på VM-coltpallen. Foto: Torbjörn Fredriksson. 03. Ett individuellt EM-brons sköt skeetskytten Stefan Nilsson hem. Foto: Jonas Edman. 04. Karl Olsson tog en egen och en mixed team-medalj i gevär 300m på EM. Foto: Jonas Edman. 05. Alfred Hellström på VM-bronsplats. Foto: Rickard Hellström.

03

04

05

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

51


PUBLICITET OCH SAMMANHANGET TEXT OCH FOTO: JOSEFIN WARG

LOCKAR MED SM-VECKAN En rekordstor SM-vecka hölls i Borås första veckan i juli. Tillsammans genomförde den svenska idrotten 50 SM-tävlingar på plats och skyttesporten var representerad genom SM i olympisk skeet. Men vad gav det att vara med på SM-veckan, och vad kan man lära av det? Vi tog ett snack med arrangören och grenledaren.

52

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017


Massor av idrott på samma ort, under en och samma vecka. Det är tanken med Riksidrottsförbundets (RF:s) SM-vecka. Och när SM-veckan sommar 2017 gick i början av juli i Borås så var den rekordstor, med hela 50 SM-tävlingar. ”Det gav både deltagare och publik många oförglömliga ögonblick”, sa RF senare. Inom Svenska Skyttesportförbundet finns ingen uttalad policy om att sporten ska medverka på SM-veckor, men hos sektionerna finns normalt ett intresse om det går att lösa praktiskt med arrangör och tävlingsprogrammet i stort, utan att behöva göra alltför stora avsteg från det ”normala”. Därför har vi också sett skyttesporten på flera av de senare årens SM-veckor. I år representerades skyttet av SM i olympisk skeet vars SM avgjordes hos Bredareds Sportskytteklubb, någon mil utanför Borås. Arrangerande Bredared Sportskytteklubb bjöd på fina tävlingar i dagarna två. Förutom ett maskinhaveri, och att resultaten överlag kanske var oväntat låga, var tävlingsledare Göran Axelsson och resten av arrangörsgänget nöjda: – Vi tyckte överlag att det gick förhållandevis bra med det mesta och deltagarmässigt tyckte vi att det var helt okej. Och som vanligt med SM-veckan är det kul att det händer mycket i stan samtidigt, och det

märkte man på skyttarna också att de tyckte. Så det är en bra, positiv grej.

Når ut Även om lerduveskyttet inte kan skjutas i centrum av en stad, får man genom deltagandet i SM-veckan ändå synas i ett större sammanhang. Därför kunde ett antal nyfikna ”externa” åskådare noteras på lerduvebanan. – Det var ett par av oss funktionärer som fick ett par frågor av några som verkligen bara var där för att kika lite. Rätt kul var också att ett par gamla skyttar, som bor inom tio mils radie men inte är aktiva längre, var där och kikade på finalerna. Det är en viktig del med, för oftast är vi ju lite otillgängliga. Men så är det med SM-veckan, att man får en annan sorts publicitet och kommer till tals om i andra sammanhang. Både som sport och klubb blir det uppmärksammat på ett helt annat sätt än vanligt, och jag upplever att för alla vi som hjälper till blir det en större grej – och allt det är positivt, säger Göran Axelsson.

Praktiskt stöd Som arrangör på SM-veckan kan man ibland räkna med lite mer praktiskt stöd för ett bättre evenemang från arrangörskommunen. Som i år då Borås bland annat försåg skjut-

banan tillfälligt både med speakerutrustning och läktare framför finalbanan. – Just läktaren var väldigt uppskattad av både skyttar och publik och det märktes för det satt ju alltid folk där. Så det var helt klart positivt. Och rent krasst, om man skulle köra en större tävling tycker jag absolut att en läktare ska vara med i tänket, för det var så pass uppskattat, säger Axelsson. Men där det finns fördelar med SMveckandeltagande finns också baksidor, bland annat just för att det är fler inblandade parter i förbundet centralt, RF och kommunen, säger Göran: – Det en rejäl belastning också, och det är där jag själv känner att alla runtomkring kan göra mer för att underlätta. Nu var det ju inte jättelänge sedan vi var med senast i SM-veckan, så vi hade med oss i minnet vad vi skulle tänka på, men om man är ny arrangör så kan det bli lite rörigt. Så där finns en klar förbättringspotential. Och det gäller inte bara från förbundshåll utan det gäller SM-veckanorganisationen också. I fråga om till exempel läktaren - vi fick reda på sent att den skulle komma men vi visste inte när, och helt plötsligt var den bara där. Så rent logistiskt och organisatoriskt finns det saker på förbättringssidan. Men han tycker ändå att det som arrangör är värt att vara med i SM-veckan. †

Ovan: Göran Bengtsson och Lena Johansson var några av dem som tog chansen att se lerduveskytte på nära håll. Under: Med officiella SM-veckan-kepsar och t-shirtar på syntes vilka som var funktionärer, här Jim Alfredsson och Henrik Einarsson. Den senare axlade också på ett lysande sätt rollen som speaker under finalen.

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

53


†

– Ja det tycker jag. Det är inte värre än att ha någon annan tävling, det är bara större skala på det. Ja, fler tävlande. Ja, mer fika. Men inte krångligare än vanligt. För betar man av grejerna i god tid så är det lugnt. Så det är det rådet man kan ge kanske, att inte vänta med förberedelserna.

SVT:s närvaro Under SM-veckan är SVT sändande TV-bolag och just TV-tid är något som många deltagande sporter och deltagare suktar efter. Skeet-SM uppmärksammades med ett reportage från herrfinalen (se det på www.svt.se genom att söka på rubriken ”OS-stjärnornas kamp om guldet”) och tvåan Marcus Svensson bjöds också in till SVT:s livesändning från studio i centrala Borås. – Tyvärr fick vi inte lika mycket sändningstid som vi hade hoppats på, men vi fick ju lite publicitet där och det är ju därför vi är med bland annat - för mer publicitet, säger lerduvesektionens grenledare Stefan Nilsson. I surret på banan kunde skönjas viss besvikelse över att SVT inte livesände någon av finalerna, utan ”bara” gjorde reportage. En viss förklaring står att hitta i faktumet att det inte gick att lösa fiberdragning till banan så att bra internet för SVT kunde säkerställas. Men även utan livesändning tycker grenledare Nilsson att deltagande i SM-veckan för publicitetens skull är bra. – Även om det bara är lite som visas i

media, och inte jättemånga som kommer och tittar, så är det ändå positivt.

Kommande SM-veckor På SM-veckan vinter 2018 i Skellefteå medverkar inte skyttesporten, men pistolsektionens förhoppning är att pistol-SM får vara med på SM-veckan sommar 2018 i Landskrona och Helsingborg. På grund av det ständigt ökande intresset från sporter att delta i SM-veckan har RF infört att man numera ansöker om att få delta och utifrån vissa kriterier väljs deltagande sporter ut. Ansökningsprocessen pågår under hösten. ■

tips! I notis på sidan 7 kan du läsa hur det sportsligt gick på SM i skeet!

Översta bilden: Liveintervju hos SVT väntade fjolårets OS-silvermedaljör Marcus Svensson efter sin andraplats på SM. Till vänster: Borås kommun försåg skjutbanan med en läktare vid finalbanan, och den var poppis när det vankades finaler. Till höger: Framför en stor publik hyllades Stefan Nilsson och andra guldvinnare i en mästarceremoni i centrala Borås efter avslutad tävling.

OM SM-VECKAN-ANPASSNING Att vara med på SM-veckan innebär att ens SM blir del av något större, en idrottslig folkfest med stort medialt genomslag. Men det kommer inte av sig självt. Här ger vi exempel på saker som kan göras och görs för att SM-veckan-anpassa sitt arrangemang och öka sportens möjlighet till publicitet (däribland TV-tid). Det rör både arrangörer som deltagare, och flera av idéerna kan också anammas för att utveckla en tävling även utanför SM-veckan. ❚ SKAFFA FIBER! Avsaknad av internet via fiber på skyttearenor är den största enskilda orsaken varför SVT inte direktsänt från skyttesporten på SM-veckan senast åren.

❚ VÄLJA RÄTT TÄVLINGSDAG Lördagar och söndagar är generellt de mest fullsmockade dagarna på en SMvecka. Man ökar sin sports chans till SVT-bevakning genom att lägga sitt avgörande på en mindre populär vardag.

❚ LÄGGA SCHEMAT RÄTT Ju tidigare avgörande på dagen, desto bättre för SVT. Detta eftersom de flesta sporter avgörs eftermiddagar och aftnar = större konkurrens om uppmärksamhe-

54

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

ten. (Av denna anledning gick herrarnas skeetfinal i somras före herrjuniorfinalen.)

❚ STÅ FAST VID TIDSSCHEMAT Inför SM-veckan ska mycket information ut i olika tryckta och sociala mediekanaler för att locka till evenemanget. Det här kräver att fasta start- och sluttider är satta i god tid innan arrangemanget, och att man håller fast vid det.

❚ SPEAKER ETT MÅSTE Att ha en speaker med högtalarutrustning är ett krav för arrangör under SM-veckan. Publik på plats som inte redan kan sporten måste nämligen ges chans att få hänga med, samt kunna få information om annat på SM-veckan.

❚ GÖR DET SPÄNNANDE TILL SLUTET I tävlingar som avgörs utan final gäller det också att få det spännande till slutet, däribland för SVT:s skull. För att få avgörandet i slutet på compak sporting-SM 2016 seedades de allra bästa skyttarna, de troliga medaljörerna, in i skjutlag som dag två sköt sist av alla och vars sistarunda låg på en bestämd starttid. En fast tid för avgörandet kommunicerades till SVT och det lyckades – SM-medaljörerna hittades i de seedade skjutlagen och SVT tajmande avgörandet.

❚ VAL AV ARENA OCH TÄNK ”OUT OF THE BOX” Om inte SVT och/eller publiken kan

komma till vår vanliga arena, kan vi lägga vårt avgörande på annan plats där SVT och publiken redan finns? Kan andra idrotter använda era extra ytor för sina arrangemang? Kanske kan dragningen av cykel-SM eller gång-SM läggas förbi skjuthallen? Tänkt ”out of the box”! Alla potentiella idéer kanske inte ens är genomförbara, men det vet man inte förrän man kommit på dem och undersökt saken.

❚ SLUTLIGEN - SKA DU DELTA? Anmäl dig i god tid! Gör du det underlättar du för arrangörens och förbundets kommunikation gentemot media om SM:et, vilket i sin tur kan leda till mer och bättre publicitet för sporten. ■


ATT RESA MED VAPEN INOM OCH UTANFÖR EU TEXT: JONAS EDMAN

Många skyttar är det som ibland åker utomlands för att tävla. Men att resa med vapen är lite speciellt. Här följer sammanställd information från Tullverket om vad som just nu gäller och hur du fyller i aktuella blanketter. Att resa med vapen inom EU När man reser med vapen inom EU räcker det med att man göra en anmälan på tullverkets hemsida: https://essext.tullverket.se/weapon/#/start DETTA ÄR MYCKET ENKELT. FÖLJ ENDAST INSTRUKTIONERNA PÅ SIDAN. När du har fyllt i och skickat in din anmälan får du ett anmälningsnummer. Om du har ett anmälningsnummer och uppfyller Polismyndighetens krav för införsel av skjutvapen och ammunition (det vill säga att du har licens och EU-vapenpass) kan du välja den gröna ”inget att deklarera”-gången eller -filen i tullfiltret när du kommer till Sverige. Du måste kunna visa upp ditt anmälningsnummer om en tulltjänsteman ber om det.

Blanketten du ska använda heter (TV 718.3). Den är lite mera omfattande och inte helt anpassad till våra ändamål men detta är vad Tullverket hänvisar till. Det är dock långt ifrån alla fält som behöver fyllas i. Följande instruktioner har vi fått från Tullverket när det gäller ifyllnad av blanketten. Man ska vid utresa (export) fylla i och lämna blanketten till tullen på flygplatsen. Vid hemkomst (import) ska ni lämna in en ny blankett med mycket små ändringar jämför med utresan.

FÖLJANDE RUTOR SKA FYLLAS I:

Viktigt! Du behöver avsluta din anmälan inom 20 dagar efter att du har kommit tillbaka. Det gör du genom att klicka på länken i det e-postmeddelande som du fick när du gjorde din anmälan.

❚ Ruta 1 Deklaration. Vid utresa ska här skrivas EX Vid hemkomst ska här skriva IM ❚ Ruta 2 Avsändare/Exportör Ert namn och hemadress

Att resa med vapen utanför EU

❚ Ruta 5 Varuposter Här skriver ni antal vapen som ni har med er

När man reser med vapen utanför EU och flyger från svenska flygplatser eller åker bil ska en tulldeklaration göras både vid utresa och vid hemkomst. Samma blankett används vid båda tillfällena men de ska fylla i på olika sätt. OBS! Flyger man från Kastrup gäller danska tullregler.

❚ Ruta 8 Mottagare Ert namn ❚ Ruta 17 Bestämmelseland Här ska man skriva ISO-landskod på det land man ska åka till, exempel på koder. Azerbajdzjan = AZ Sverige = SE (ska stå på hemreseblanketten) Ni kan hitta alla landskoder på denna sida: https://www.certiata.se/Help/IsoLanderPopup ❚ Ruta 18 Transportmedlets identitet och nationalitet vid avgången/ankomsten Här skriver ni Flyg (om ni ska flyga) etcetera ❚ Ruta 21 Aktiva transportmedlets identitet och nationalitet vid gränspassagen Här skriver ni Flight-nummer på utgående flight när ni åker och ankommande flight-nummer när ni åker hem. ❚ Ruta 31 Märken och nummer – Containernummer – Antal och slag Här beskriver ni i klartext vad ni har med er, tex 1 st Hagelgevär Perazzi cal 12 serie nr xxxxx 1 st Extra pipa cal 12 serie nr xxxx ❚ Ruta 33 Varukod Här skriver ni 9 303 000 (vilket är varukoden för vapen) ❚ Ruta 44 Särskilda upplysn/Bilagda handlingar/Certifikat och tillstånd Utförsel för tävling utanför EU. (utresa) Införsel efter tävling utanför EU. (hemresa) Med fördel kan ni bifoga en inbjudan till tävlingen ❚ Ruta 50 Huvudansvarig Här skriver ni ert namn och telefonnummer samt skriver under. ■

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

55


Vilken är din styrka som skytt? Skytte e Sport NÄSTA NUMMER JIM LIND

BOSSE FORSBERG

skeetskytt, Lidköpings JSK och Skara JSK

fält- & korthållsskytt, Moälven/Modo Skytteförening

Jag brukar skjuta bra när jag verkligen behöver det. När det börjar att hetta till lite och blir skarpt läge, då levererar jag som bäst. Ju allvarligare det blir desto mer skärper jag mig, jag får sådan tävlingsinstinkt att jag blir som en annan person kan man säga.

Hahaha, det är väl förmågan att förtränga den dåliga dagen! Det är bara att glömma vad som varit och se framåt, och det är jag bra på – att ”nästa gång, då jädrar”! Annars skulle jag ha slutat för länge sedan!

ARVID

WÄGROTH – KPISTARNAS BÄSTA VÄN ANNELI GUSTAFSSON

OLA GUSTAFSSON

THOMAS PERSSON

luftgevärs- och korthållsskytt, Ludvika Skytteförening

viltmåls- och kombinationsskytt, Glaskogens JSK

pistolskytt, Linköpings Skytteförening

Envishet. Även om det bär emot ibland ger jag aldrig upp utan kämpar och försöker hitta nya sätt att bli bättre.

Att jag tycker att det är jävligt kul. Jag tar det inte så allvarligt utan jag kan slappna av och det får gå som det går.

ANNONSERA I TIDNINGEN

Kontakta Leif Dylicki för annonsprislista leif.dylicki@agrenshuset.se • 0660 29 99 58

56

SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

Min fantastiska förmåga till koncentration och fokus. Det kommer nog både naturligt och genom träning på det.

Skytte e Sport

Försvarsövningen Aurora

VAD VILL DU LÄSA OM I SVENSK SKYTTESPORT? TIPSA

redaktionen@skyttesport.se!

www.skyttesport.se


Duvnäs Företagshus 781 90 Borlänge 0243 - 230504 www.staffansvapen.se SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

57


KORSORDET

AGENDAN FÖR TURNERINGAR SKYLT- RETATS GAS UPP

PÅ ÅRHUSÅK

JÄMVIKTSGÄRNINGEN

STRED MED MJÖLNER

OMGIV- SKILDNING RANDE

PÅTUTTANDET

Bild: 9x7 rutor 1080_1078_1075_

EKIPERA

HAR SIN BANA

BL 20704

FRID FLERA FÖRSÖK

TIDLÖS ÅDRA SKÖTKONUNGSFRILLA

LÄTT OCH TUNN VÄV

VÅRDADE KÄRLEK STRECK

POLERAS

FÅR FÖL TANDLÖS POLIS PÅ HÄST

ARBETA MÖDOSAMT GAP SKRÖNAN I AVISAN ÖVER- SOLNAFÖRDE ELVA

LÄNGDENHET

KLASSISK

IGENSLUTEN FIRAS 23 MAJ

HÖLL PÅ ATT GÅ SÖNDER

GRANSKAR UPPLAGOR FÖRST

OFFENTLIGT

KREATUR

BLIXT PYSSLA HAVERISTERNA

METROPOL

KORTA KRONOR EJ GIFT

AVGÅNG RIM

HAR NOG SLITEN HÄST? PASSÉ

ENERGISKA

BILDAS VID FÖRBRÄNNING

ANTILOP

BÖJSTÄLLENA NERE SKÄR

JAGADE KAN MAN SÄTTA

TOPPDOMÄN

SAMLAR OLJEMINISTRAR

SAMMANSNITTSLUTNINGS- MINNE SPETS

Ä P R O J H A R P U R E N S T O C K I L E T J Ö R R O A D P L J P R O P R E G

LJUSTER

FÄRRE ÄN FÅ UTVINNS UR LIN

PASSERAR NOG RIKSDAGEN

SPELBOLAG KRÄLDJUR

LUFTDRAG

SVERIGES 7:E Ö FÖRNÖJD

ARVSAN- TROTS LAG COTTAGE TROTS ALLT CHEESE

G E K T N E R S I H O L A S N K D I A U D P A T P V R A I Ä N C E N K R A N Ä T I N S U N G

LÅGADEL FÖRR

LUREN FÖR JUAN OMRÖSTNING

ASPEKT FRÅN KÖPARE

HAR SIN EGEN SOMMARVISA

JOURNALER BILDSTANDARD

KAN MAN SÄTTA

VÄSEN

OXUDDE 0756

TROSS

Bild: 4x7 rutor 0756_ 121-14 proppar

VIKTMÄTS KULA I

SPELAS

HA HOS ALLEHANSIG DA PÅ

C H Y E S M A

E S T R A U N D R I E G M E D E R O N F A T T T R A S A M O U P S A X

GÖRA STILTON MÄSTERSKAP

HAR LAKRITSSMAK PENDYL

VÄSTAFRIKASTAT

KEDJA IHOP PÅ NYTT

SKAPAR

RULLATS ÅSYFIHOP TATS

RAMASKRI

GILLAR SUDD PRONOMEN

VÄSENTLIG

GÅ I BITAR

SURFAS DET PÅ

BAS

VALL

FÅ I SIG GRÖN

KORSSTÄLLTS

VÄDRA

FÖRENADE FABRIKSVERKEN CYKLA

LITEN JYCKE STATERNA

KALLAS MÅNGET SOMMARSTÄLLE

RUTTEN

SOM TIO

O F T A E N P R O P P F U L L P L A

OXUDDE I DENNA STUND 1080

BIFOGADE UNITED STATES

PÅ DET SKA DET SKE

0756_

TR16155_ A N N I S B E R S P E T A M K O P P R O P P A S P A R V S E G G L A N I A K T A N D E S D U S E D E N T S S K SÄNDER SA ABEL I ETERN TILL TVÄRNITEN ADAM I RINK

BUTELKORT JERA HERRE I MANCHESTER EGEISK Ö

GRÅBEN

MELLANSPEL

GÖMDE BETYG

EN ASTRIDFIGUR PREFIX

STARKVARA

STUDERAR PÅ GAMMENYN

GNUTTA

TOLV SIGNATUR EFTER P.S.

SKIFTNING

SYNAS TYDLIGT

Å K T I U L V L A R H A D E M I L L Å T A R T E S I N T O I N A

ANMODA

LÄGGA UT LOCKBETE

ABAKUS

INNEFATTAR KALENDRAR

SAMMANDRAGNINGSMOTSATS

SKICKAS TILL Svenska Skyttesportförbundet, Josefin Warg, Box 11016, 100 61 Stockholm senast den 15 januari 2018. TRE VINNARE FÅR VAR SIN SKRAPLOTT.

BINGEN OCH SKANKEN

Namn...............................................................................................................................................................................................................................................

STÅNG WOLLTERDOTTER

................................................................................................................................................................................................................................................................

Rune Skarpsvärd, Pajala , Hasse Lindström, Enköping och Jan-Erik Leksell, Malung. Vinnare i kryss nr 3 2017 presenteras i nr 1 2018. Vi vill ha ditt kryssbidrag senast den 15 januari. SVENSK SKYTTESPORT NR 3 2017

PLACERADE

Bild: 7x5 rutor

SKARPSKYTT I MUSIKAL

VINNARE KORSORDET NUMMER 1 2017

58

TYCKER

BJÄSSE

5 ML I MATRECEPT

SJÄLSVÅNDA

KAN LEDA PLAN

RYMDFIGUR

VIDAREBEFORDRA

UPPREPAR

SLUT

FOLKGRUPPS- RYSSJA FÖRKNIPPAT

VAJA

BARNJUNGFRU

VRIDNA MOT MARKEN PYS

ATENARE

ABSOLUT GIRMEST MISERA- LAND BLA

PÅ STRASSBURGÅKET

Adress.............................................................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................................................................................

Postadress................................................................................................................................................................................................................................... ................................................................................................................................................................................................................................................................


VAPEN KLÄDER SKOR KOFFERT AMMUNITION OPTIK FÖRHÖJNING DIOPTER GLASÖGON STATIV PUMP KOMPRESSOR TRÄNINGSSYSTEM VAPEN TILLBEHÖR , mm

ALLT INOM SPORTSKYTTE www.naggessportvapen.se

VI SNACKAR LUFT 9015

9015

ANSCHÜTZ 9015 ONE är ett tävlingsgevär med enastående precision. Mängder av justeringsmöjligheter, speciellt för framstocken, kombinerat med ett oöverträffat dubbeltryck samt med den nyutvecklade avtagbara bakstocken gör vapnet till en given favorit för alla tävlingsskyttar, från junior till vuxen. Kal. 4,5 mm. Vikt 4,6 kg. Total längd 99-120 cm

ANSCHÜTZ 9015 PRECISE Nya Precise är en vidareutveckling av den framgångsrika 9003 Premium modellen. Rostfri pipa, optimerad lufttryckskontroll och nya avtrycket 5065 4K med kullager och mängder av justeringar. Kal. 4,5 mm. Vikt 4,7 kg. Total längd 110-115 cm

PRECISE ANSCHÜ T Z ÄR E T T AV FL ER A L EDANDE VARUMÄRK EN FR ÅN GY T TORP JAK T

ANNONSERA I TIDNINGEN

Skytte e Sport

Kontakta Leif Dylicki för annonsprislista leif.dylicki@agrenshuset.se 0660 29 99 58


Posttidning B

RETURADRESS SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET BOX 11016, 100 61 STOCKHOLM

www.norma.cc

Testa vår nya G7 funktion i vår ballistiska app. Ladda ner eller uppgradera idag!

Carsten Brandt, Danmark

w w w. n o r m a . c c

Svensk Skyttesport nr 3 2017  

Svensk Skyttesport är magasinet för dig som gillar svensk idrott i största allmänhet, och skyttesport och skytte i synnerhet!

Svensk Skyttesport nr 3 2017  

Svensk Skyttesport är magasinet för dig som gillar svensk idrott i största allmänhet, och skyttesport och skytte i synnerhet!

Advertisement