Svensk Skyttesport nr 4 2018

NUMMER 4 2018 ÅRGÅNG 9

SISTA

NUMRET VI SUMMERAR 10 ÅR MED SVENSK SKYTTESPORT FÄLTSKYTTEHELG PÅ GOTLAND

LOCKADE DELTAGARE FRÅN HELA LANDET

EMIL MARTINSSON om viltmålslagets framgångssaga

ISABELLE JOHANSSON siktar mot världseliten

([FOXVLYH ,66) 5HVXOWV 3URYLGHU :RUOGZLGH WKH RQO\ V\VWHP ZLWK ,66) DSSURYDO IRU DOO GLVFLSOLQHV

lasermätande tavlor

9lUOVGPlVWDUHQ (PLO 0DUWLQVVRQ I|UHGUDU 6,86 PDUNHULQJVV\VWHP

HYBRIDSCORE TAVLORNA HS10 /DVHUPlWV\VWHPHW WlFNHU JHYlUVWDYODQV ULQJDU RFK SLVWROWDYODQV ULNWSULFN VHQVRUHU WDU KDQG RP GH PLQGUH EUD VNRWWHQ« +6 WDYODQ DQYlQGV I|U P VDPW P JHYlU 3n P JlUQD PHG YnUW PLOM|YlQOLJD NXOInQJ

Ŷ ,QJD VOLWGHODU I|U PlWV\VWHPHW

3n ELOGHQ GHQ KHOW ©ODVHUPlWDQGHª WDYODQ /6 VRP lU UREXVW RFK RVDQQROLNW H[DNW PDUNHUDQGH WDYOD I|U P P RFK P SLVWRO RFK JHYlU 'HVVXWRP GHNRUHUDG PHG HQ NYDOLWHWVVWlPSHO JHQRP ,66) JRGNlQQDQGH L IDV

Ŷ ,QE\JJG /(' EHO\VQLQJ I|U P Ŷ ,66) JRGNlQG L IDV RFK

HS25/50

LASERSCORE TAVLORNA /DVHUPlWV\VWHPHW WlFNHU KHOD WDYODQV \WD /6 WDYODQ DQYlQGV I|U P VDPW P JHYlU 3n P JlUQD PHG YnUW PLOM|YlQOLJD NXOInQJ

Ŷ I|U P RFK P SLVWRO Ŷ P JHYlU

LS10

Ŷ P O|SDQGH YLOWPnO Ŷ ,66) JRGNlQG L IDV

Ŷ ,QJD VOLWGHODU I|U PlWV\VWHPHW Ŷ ,QE\JJG /(' EHO\VQLQJ I|U P

När tillförlitlighet prioriteras !

SIUS | Mälbyv. 26 | 722 33 Västerås Tfn: 021-600 13 | www.sius.se | info@sius.se 2

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

Ŷ ,66) JRGNlQG L IDV

LS25/50 Ŷ I|U P RFK P SLVWRO Ŷ P JHYlU Ŷ ,66) JRGNlQG L IDV

INNEHÅLL Från redaktionen 3 Ledare 4 I korthet 5 Föreningsinfo 8 Till minne av Björn Schullström 11 Föreningsbesök Gällivare Skf 12 Isabelle Johansson siktar mot världseliten 16 Historien bakom Europacupen 20 Emil Martinsson om viltmålslagets framgångar 22 Vackert fältskytte på Gotland 26 Tio år med Svensk Skyttesport 28 Mathilda Lishöj bytte gren för OS-satsning 32 Att arrangera en tävling 34 Korsordet 36 Vi 5 38

FRÅN REDAKTIONEN RICHARD GARDT REDAKTÖR SVENSK SKYTTESPORT Minns du sista gången du gick till videobutiken för att hyra film? Eller när du gick till skivaffären för att köpa senaste plattan med din favoritartist? Kanske var det inte alltför längesedan men visst känns det som en svunnen epok idag? Nog hade det sin charm men de flesta av oss har snabbt vant oss vid att konsumera musik, film och nyheter via bekväma digitala lösningar; vart vi vill, när vi vill. Att det är gratis att publicera på internet och att det du publicerar blir tillgängligt för alla (som har tillgång till en smartphone, dator eller padda – och uppkoppling förstås) är lika revolutionerande som boktryckarkonsten var när Johannes Gutenberg utvecklade den på 1450-talet. Jag märker orden en gång till; gratis att publicera och tillgängligt för alla. Att trycka en tidning är långt ifrån gratis, inte heller är det gratis att distribuera den ut i vårt avlånga land och den är definitivt inte tillgänglig för alla. Vår tidning är snarare en exklusiv lyxprodukt som når knappt 7 000 av vår drygt 100 000 anslutna medlemmar. Ett annat argument är miljöaspekten. Papper går förvisso att återvinna men det är kostsamt.

Det starkaste argumentet för tidningens existens idag är just att det är en äkta kvalitetsprodukt med en lång och fin tradition bakom – och faktum är att många fortfarande uppskattar känslan av att rent fysiskt kunna hålla och bläddra i det man läser. Det måste man givetvis respektera.

Men bara köra på i samma hjulspår är sällan utvecklande. Papperstidningen utgör en trött dinosaurie i dagens digitalise-

rade medialandskap och vi som förbund måste hänga med i utvecklingen och ta vara på alla de teknologiska möjligheter som finns idag. Detta har verkligen Svenska skytteförbundet vågat satsa på i år! Vi har under 2018 tagit fram ett koncept för vårt egna webb-tv-magasin och vi har avsatt en budget för utvecklandet av en skytte-app under 2019. Ett modigt beslut av styrelsen som andas nytänk och framåtanda. Det bästa av allt är att vi äntligen får potential att kunna nå ut till alla våra 100 000 medlemmar, åtminstone på lite sikt, och även nå nya målgrupper som kanske aldrig satt sin fot på en skjutbana. Det är såhär vi får skyttesporten att växa och gro. Genom att locka in de yngre generationerna, de införskaffar i princip all sin information via nätet. Ju fler ungdomar vi rekryterar desto fler ledare behövs, vilket kräver att de äldre ute i föreningarna också tar sitt ansvar; att fostra och utbilda kommande generation svenska skyttar. Vi må sakna vår fina tidning men vi kommer alla att vinna på att ta detta steg in i den digitala tidsåldern.

Eftersom detta är vårt sista nummer av Svensk Skyttesport tycker jag verkligen att du ska ta dig tid och njuta av läsningen. Även om du känner sorg över att tidningen upphör vill jag uppmana alla våra läsare att se det nya avsnittet av vårt webb-tv-magasin Träffsäkert som du hittar på vår hemsida, facebook-sida samt Youtube-kanal (Sök på Träffsäkert på Youtube). Efter det tror jag all form av förtvivlan är utbytt mot hopp och fram-

Skytte Sport www.skyttesport.se

Q Q Q Q Q Q Q

Q Q Q

postadress Box 11016, 100 61 Stockholm leveransadress Östgötagatan 98 D, 116 64 Stockholm besöksadress Skansbrogatan 7, 118 60 Stockholm, 08-699 63 70 (tunnelbana Skanstull) ansvarig utgivare Patrik Johansson, patrik.johansson@skyttesport.se redaktör Richard Gardt, 08-699 63 73, richard.gardt@skyttesport.se grafisk form Lena Hägglund, Ågrenshuset Produktion annonser, ågrenshuset produktion Leif Dylicki, 0660-29 99 58, leif.dylicki@agrenshuset.se tryck & distribution Ågrenshuset Produktion, Bjästa, Flygelvägen 3, 893 80 Bjästa materialinlämning Material skickas till redaktionen@skyttesport.se omslagsfoto Leif Sandberg, Foto: Joakim Nordlund

Svensk Skyttesport förbehåller sig rätten att i artiklar göra redaktionellt motiverade ändringar, urval och förkortningar. För obeställt material ansvaras ej. Eventuella fotografier tagna framifrån, med mynningen riktad mot fotografen, är arrangerade med oladdade vapen. Fotografering sker under strikta säkerhetsförhållanden.

tidstro. Q SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

3

LEDARE W

Framtiden nalkas i vår!

ROBERT WÄLIKANGAS ORDFÖRANDE robert.walikangas@skyttesport.se

Under den gångna hösten har både den av Riksidrottsförbundet gjorda anslutningsutredningen och översynen av de ekonomiska stödformerna varit i fokus, vilket kommer att få betydelse för alla förbund anslutna till RF. I dag finns det enbart en form för medlemskap i RF vilket betyder att samtliga förbund har rätt till samma stöd. Denna modell skapar enligt utredningen hinder för att få in nya idrotter. Utredningen konstaterar vidare att flera förbund i dag har svårt att nå upp till de krav som ställs på medlemskapet. Dessutom är det inte helt tydligt vad ett förbund ska vara för att kunna bli medlem i RF, varvid den grundläggande utmaningen är att tolka och avgränsa kriterierna för ett medlemskap i RF, exempelvis vad vi inom idrottsrörelsen menar med att bedriva idrott. Översynen av stödformer i relation till mål 2025 har genomförts parallellt med anslutningsutredningen. Ambitionen är att ramarna och principerna ska skapa ett

4

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

ekonomiskt stödsystem som präglas av måluppfyllelse, enkelhet och tydlighet, förutsägbarhet, transparens och flexibilitet.

För Specialidrottsförbunden föreslås att det ekonomiska stödet särskiljs från medlemskapet och fördelas med ett tvåårigt perspektiv i enlighet med aktuella verksamhetsinriktningar. Stödet ges i form av dels ett organisationsstöd och dels fyra olika verksamhetsstöd (barn/unga, vuxna, elit och paraidrott). Därutöver ges projektstöd i förhållande till strategi 2025 och för förbunden aktuella verksamhetsinriktningar.

För Distriktsförbunden föreslås att det ekonomiska stödet knyts tydligare till DF:s basverksamhet och öppnar upp möjligheten till regionalt stöd samt i övrigt ger distrikten resurser för att stärka arbetet med Strategi 2025.

För Idrottsföreningar föreslås att all dokumenterad barn- och ungdomsverksam-

het ska kunna ges stöd, även om den inte sker exakt i enlighet med nuvarande LOK-stödsregler. Vidare föreslås att stödet fokuseras på ungdomsidrotten framför barnidrotten och att särskilt stöd ges till områden där idrotten i dag är svag.

Utredningen och översynen kommer nu att remitteras till respektive förbund inom RF och kommer att beslutas vid Riksidrottsmötet i vår. Denna fråga är viktig för alla RF förbund och det är lätt att tro att vi som redan är inne i systemet kommer att bli missgynnade jämfört i dag, eftersom det troligen blir fler anslutna idrotter till RF i framtiden och att de medel som då fördelas inte nödvändigtvis motsvarar ökningen.

Utvecklingen går således mot ett mer målstyrt stöd och vi som förbund måste vara än mer preciserade i vilken verksamhet vi vill bedriva och samtidigt våga fråga oss om det stöd vi i dag erhåller används till rätt ändamål. Det går inte att blunda för att det blir förändringar

och det är bara vi själva som i slutändan avgör huruvida vi även fortsättningsvis ska kunna fokuserar på utveckling av vår idrottsverksamhet.

På förbundsnivå arbetar vi nu med en treårig verksamhetsplan för vårt övergripande utvecklingsarbete inom förbundet. Verksamhetsplanen innehåller viktiga utvecklingsfrågor för just vårt förbund och anammar RF:s strategi 2025 fullt ut.

Utmaningen som nu nalkas genom anslutningsutredningen och översynen av stödformer är att möjliggöra för våra föreningar att redan nu kunna inta ett liknande förhållningssätt och långsiktigt arbeta med verksamhetsfrågor för att bl.a. möjliggöra stöd direkt till föreningen.

Det handlar om att vi i respektive förening måste tillvarata de möjligheter som förändringen innebär för exempelvis en utvecklad ungdomsverksamhet och bättre anläggningar, vilket får direkt genomslag i vår kärnverksamhet d.v.s. träning och tävling på föreningsnivå. Q

I KORTHET Tvü gevärsskyttar tilldelas RF:s elitidrottsstipendium

Tvü unga skyttar finns med pü listan Üver ürets elitidrottsstipendiater som RF presenterade i veckan. Michaela Arvidsson och Anders Henricsson, bägge landslagsmeriterade gevärsskyttar, erhüller varsitt stipendium pü 50.000 kr. Stipendiet delas officiellt ut i samband med Idrottsgalan den 21 januari 2019.

Elitidrottsstipendiet delas varje ĂĽr ut till elitidrottare pĂĽ landslagsnivĂĽ som studerar pĂĽ minst halvfart pĂĽ universitet, hĂśgskola eller annan postgymnasial utbildning. Svenska Spels stĂśd ger mĂśjlighet fĂśr 75 stipendium pĂĽ 50 000 kronor vardera.

FÜrutom ekonomiskt stÜd ingür ocksü resursstÜd frün RiksidrottsfÜrbundet i idrottspsykologi, idrottsmedicin och idrottsfysiologi inklusive idrottsnutrition. Och inte minst, ett läger under tre dagar pü BosÜn. Q

– – – – –

– –

SVENSKA SKYTTESPORTFĂ–RBUNDET

3RVWDGUHVV %R[ 6WRFNKROP _ /HYHUDQVDGUHVV gVWJ|WDJDWDQ ' 6WRFNKROP _ %HV|NVDGUHVV 6NDQVEURJDWDQ 6WRFNKROP 7HOHIRQ _ H SRVW RIILFH#VN\WWHVSRUW VH _ ZZZ VN\WWHVSRUW VH 2UJ QU _ %DQNJLUR

Michaela Arvidsson, Ăśversta bilden och Anders Henricsson.

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

5

I KORTHET Dubbla guld för Frida Eriksson i årets SM i Falling target

I klassen för sittande skyttar blev Jamelia Prims från Gullspång RM-mästare i ungdomsklassen.

Andreas Christensson från Vellinge kammade hem guldmedaljen i RM öppen.

ÖVER

700 000

KRONOR

till skyttesportens ungdomar Det är sjätte året i rad som Svenska Spel via Gräsroten delar ut över 50 miljoner kronor till ungdomsidrotten i Sverige, där det är kunderna själva va som fördelar pengarna genom att välja en till tre favoritföreningar. ningar.

Den skytteförening ng som får mest är Gällivare SKF med 44 081 elaö-Toresund SkF som får 1166 6660 60 kkronor ronor ooc ch kronor, följt av Selaö-Toresund och Furulunds SF som m får 12 280 kronor. ersökning bland föreninga arnaa i llandet andett ssvavava Enligt en undersökning föreningarna rar 56 procent atttt de med hjälp av pengarn pengarna na ffrån råån ån G Gräsroten rässrrot oteenn får möjligheten att uträtta något som inte ann annars nars ha hhade ade de vvarit aritt ar möjligt. Det som tillll ärr uutrustning, m pengarna främst användss til trus tr ustnninngg,, utbildning samt cuper och tävlingar. Q

6

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

Amanda Carlsson och Frida Eriksson, finalisterna i JSM, där Frida tog hem guldet.

I KORTHET Marks Skyttecenter i Kinna stod traditionsenligt som värd för årets SM och RM-tävlingar i Falling Target. Tävlingen genomfördes lördagen den 17 november med sex stycken skjutlag som avverkades under förmiddagen medan finalerna gick av stapeln på eftermiddagen. Efter en lång dags tävlande kunde årets mästare koras. Frida Eriksson från Stenkumla lyckades ta en dubbeltriumf i ståklasserna då hon sköt hem guldmedaljen både i SM och JSM efter stabilt skytte genom hela finalen.

I klassen för sittande skyttar blev Jamelia Prims från Gullspång RM-mästare i ungdomsklassen, medan Andreas Christensson från Vellinge kammade hem guldmedaljen i RM öppen.

I de stående klasserna är det som så att finalisterna samt semifinalisterna blir uttagna till en landskamp mot Finland. Nästa gång

den avgörs är det hos Öckerö skytteförening i slutet på januari 2019 och är dessutom ett samarrangemang som vi glädjande nog gör tillsammans med pistolsektionen.

DE UTTAGNA SKYTTARNA ÄR: Juniorerna Ida Eklund, Stenkumla SkG, Amanda Carlsson, Gullabo SF, Moa NIlsson, I16/Lv6 och Frida Eriksson även hon från Stenkumla SkG. För seniorerna är det Andreas Christensson, Vellinge SK och Amanda Glansholm, Stenkumla SkG, från semifinalerna. Här är det så att då Frida och Moa redan är uttagna som juniorer plockas det in skyttar med hjälp av resultaten från grundomgången. De två skyttar som då går in är Louise Nilsson, Sjuhäradsbygden SpSK samt Emma Helge, Gullspång SF. Q

Skytteverksamheten i Karlstad drabbad av bränder – MISSTÄNKS VARA ANLAGDA Sanna skjutbana vid I2skogen är en av Värmlands största sett till antalet utövare, och den används minst varje helg. Hela 14 föreningar och organisationer faller under Sanna skytteallians, som till exempel polisen, flera stora jaktföreningar och hemvärnet. Därför är det många som har drabbats av bränderna.

Det är banans förvaringsbyggnader som brunnit vid två tillfällen.

Den första branden skedde den 14 september och då totalförstördes två byggnader.

Den 6 november, brann ytterligare en ned till grunden.

– Allt har ju gått upp i rök. Inte en enda pappfigur finns kvar. Detta är ett hårt slag mot skytteverksamheten.

Resterna av byggnaderna ligger fortfarande kvar på skjutbanan, säger Johan Ekstam, ordförande för Sanna skytteallians, som är en paraplyorganisation för de skytteföreningar som använder banan.

– Vi förvarade ju utrustning här, så alltifrån funktionärsvästar och målmateriel till klisterlappar och pappfigurer har försvunnit. Saker som hade ett högt värde för oss. Det är många som har blivit berörda av bränderna, konstaterar han: På grund av detta har två skyttetävlingar planerade inför senhösten och vintern blivit inställda.

Polisen har i dagsläget ingen misstänkt för bränderna. Händelserna är rubricerade som skadegörelse genom brand. Att det handlar om en och samma gärningsperson till brotten är inte uteslutet, enligt polisen.

Johan Ekstam uttrycker sin oro: – Det är olustigt att det är någon som går runt och tänder eld.

Fastigheterna ägs av Karlstads kommun, och skyttealliansen är deras hyresgäster.

En diskussion ska nu inledas mellan dem.

– Vi ska se om vi kan hitta några alternativa lösningar. Ur skyttesynpunkt hoppas jag på någon form av ersättningsbyggnad, säger Johan Ekstam. Q

REGNA SKYTTEGILLE FICK MOTTA KOMMUNENS UNGDOMSSTIPENDIUM Regna Skyttegille har fått motta årets ungdomsstipendium av kommunen. Detta för att ha utvecklat ungdomsskyttesporten och fått unga och gamla att umgås över generationsgränserna.

I måndags fick skytteklubben Regna Skyttegille ta emot kommunens årliga ungdomsstipendium. 10 000 kronor får föreningen för, som stipendiekommittén skriver i sin motivering: ”De kunniga ledarna har utvecklat skyttegillet och deltagarantalet växer för varje år. Ungdomarna umgås med vuxna på ett naturligt sätt. Skyttelokalen har blivit attraktiv samlingspunkt och utbudet av kvällsaktiviteter på orten är verkligen begränsad.”

– Jätteroligt och överrumplande, säger Tommi Daagh, ordförande i föreningen.

Regna Skyttegille har funnits över 100 år och har idag totalt 110 medlemmar i alla åldrar som utövar luftgevärsskytte. Tommi Daagh berättar att antalet medlemmar ökat enormt de senaste åren. Sedan 2010 har de ökat från cirka 30 medlemmar till dagens 110. Q SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

7

FÖRENINGSINFO

Skapa årsrapporten för 2018 Nu kan ni lämna in en årsrapport för år 2018. Årsrapporterna ger oss uppgift om hur många medlemmar som finns i våra föreningar och vilken verksamhet som ni bedriver. Årsrapport fylls i i IdrottOnline (IOL) Årsrapport för verksamhetsåret 2018 ska göras på föreningens hemsida i IOL. Observera att sista dag för rapportering är den 31 december 2018.

Statistik Som i alla ideella allmännyttiga organisationer är det viktigt att klubbar rapporterar kompletta underlag till årsredovisningen med mera. För att kunna visa både makthavarna och övriga intresserade, skyttesportens bredd som en av de största idrotterna är de siffror som redovisas in på rapporten av största vikt. Rapporten är underlag till den statistik som förbundet

skall lämna till bl a Riksidrottsförbundet. I slutändan är våra statsbidrag och därmed verksamhetsgrad beroende av de redovisade siffror ni presenterar.

Vi vill helst att alla medlemmar skall

läggas in i medlemsregistret som aktiva med namn och fullständigt personnummer. Observera att ALLA föreningens medlemmar räknas – inte bara de som löst tävlingslicens. Om ni håller registret uppdaterat under året så är rapporten i stort sett ifylld när ni öppnar den.

Var även noggranna med att kontrollera att adresser som anges till föreningen, både email och postadress, är korrekt i IOL. Dessa uppgifter ligger bland annat till grund för våra utskick och till information på SvSF:s hemsida. Om ni ännu inte skapat samtliga roller; ordförande, sekreterare och kassör, så är det bra att det görs. Detta så att rätt information kommer till rätt person. Q

TÄNK PÅ GDPR

Den 25 maj trädde den nya dataskyddsförordningen (GDPR) i kraft Kom ihåg att fortsätta rensa ert medlemsregister i IOL. Personer som lämnat föreningen och inte kommer tillbaka ska tas bort. Detta görs genom att välja avsluta och ta bort.

När medlem betalar medlemsavgiften godkänner man även att namn och personnummer skrivs in i medlemsregistret.

Observera Om en medlem begär att få alla sina personuppgifter borttagna ur registret måste föreningen meddela SvSF:s kansli så att borttagning kan ske från tävlingskalendern. När förening tar bort en medlem från IOL så blir skytten ändå kvar i tävlingskalendern. Detta beror på att historik om tävlingar, skyttekort och tävlingslicenser finns kvar på personen i tävlingskalendern. Historiken försvinner när vi raderar skytten från registret. Q

8

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

Betala årsavgiften senast den 31 januari Senast den 31 januari ska föreningens årsavgift till SvSF vara betald.

Avgiften är på 1500 kronor per förening.

Enligt SvSF:s stadgar skall årsavgiften vara betald senast sista januari varje år.

Avgiften är bl a kopplad till en ansvars- och olycksfallsförsäkring vid klubbens olika arrangemang. Ni kan betala genom att sätta in 1500 kronor på Svenska Skyttesportförbundets bankgiro 834-7718.

Ange föreningens namn i meddelandefältet.

Betalningsunderlag skickades ut i början av december till alla föreningar som har en mail i IOL. Mailet skickades i första hand till kassören och i de fall ingen kassör finns inskriven så skickades den till den officiella föreningsadressen. Önskar ni få en faktura för bokföringen, kontakta Sussie Svedlund på mail sussie.svedlund@skyttesport.se. Q

Vissa har problem med inloggning och betalning av tävlingslicens och skyttekort För att skapa en inloggning i tävlingskalendern behövs en fungerande email.

Att köpa en tävlingslicens Klicka på köp skyttekort eller licens. Skriv ditt namn i Betalare.

Klicka på beställ skyttekort och/eller tävlingslicens.

I rutan som öppnas skriver du in ditt namn igen och sedan ”Lägg till person”.

Om du har rättighet att köpa licens för din förening så kan du välja fler medlemmar i din förening genom att skriva in namn och lägg till.

Klicka på Jag har glömt mitt lösenord/Jag är ny användare, skriv in din mailadress och klicka på OK Om det är så att din mailadress finns registrerad på fler familjemedlemmar så kommer ytterligare en ruta upp när du skrivit in din mailadress och klickat på OK. Du måste då skapa en inloggning till dig genom att ange mail och personnummer.

Om felmeddelandet: ”konto finns inte med i registret” eller liknande så innebär det att den mailadress du skriver in inte finns, du har en gammal adress i medlemsregistret. Det är då omöjligt att skapa inloggning. Kontakta oss eller din förening om

Klicka i gren för skyttekort.

För tävlingslicens klickar du i vilket år det gäller (2018 eller 2019) och vilken sektion du väljer dit pengarna skickas.

Sedan klickar du på Granska och Köp. Följ instruktionerna för kortköpet. Q

du inte kan skapa en inloggning. Q

Ändra under inställningar i IdrottOnline

ALLA FÖRENINGAR BEHÖVER GÖRA ETT VAL Hösten 2017 gjorde Riksidrottsförbundet en förändring i IOL, vilket innebar att alla föreningar gavs tre alternativ avseende om föreningens medlemsuppgifter ska visas för SvSF. De tre valen i IOL är ”Läs och ändra”, ”Endast läsa” och ”Nej”.

Dessa val finns under Administration och Inställning när administratören är inloggad på föreningens hemsida i IOL. Om en förening inte har gjort något aktivt val så är standardinställningen att inga uppgifter visas för SvSF. Detta innebär att SvSF inte kan se medlemmar i dessa föreningar, de är inte sökbara i IOL. Inte heller några styrelsemedlemmar är synliga, endast den officiella adressen är synlig i IOL.

För att vi på SvSF:s kansli ska kunna vara behjälpliga med support rekommenderar vi samtliga medlemsföreningar att välja ”Läs och ändra”. I annat fall kan inte vi hjälpa era föreningsmedlemmar när de t.ex. vill ändra sin e-postadress för att kunna logga in i tävlingskalendern eller inte kan skicka mail till kassören angående årsavgift. Q

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

9

GUNNAR ELFVING SKYTTETJÄNST AB STARTAT AV SKYTTAR – FÖR SKYTTAR FRAKTFRIA LEVERANSER till alla skytteföreningar vid order över 3.000 kronor inkl moms, dessutom erhålls 10% rabatt på MÅLTAVLOR och FÄLTSKYTTEFIGURER!

SE VÅR HEMSIDA FÖR BRA OCH AKTUELLA PRISER PÅ

ANSCHÜTZGEVÄR!

Vi har ett stort utbud av begagnade och nya jaktvapen i vår kasun.

Varje måndag presenteras ett vapen på vår hemsida till nedsatt pris.

FÖRST TILL KVARN GÄLLER!

KULOR FÖR LUFTVAPEN HITTAR DU HOS OSS! DJURMÅL: Älg, Vildsvin, Varg, Rådjur och många fler finns i lager.

Gå gärna in på vår hemsida i lugn och ro, där hittar du det mesta för skytte! www.skyttetjanst.se Tel 0176-20 82 80 ] E-mail gesab@skyttetjanst.se ] Fax 0176-20 82 81

10

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

Vid Svenska Sportskytteförbundets årsmöte i mars 1996 avtackades Björn Schullström och utsågs till hedersordförande, en titel som egentligen inte fanns men som inrättades som en unik hedersbetygelse som tack för Björns livslånga arbete för skyttet i Sverige. Till höger på bilden syns Rune Kjellström, förbundets mångårige sekreterare som avtackades vid samma tillfälle.

Björn Schullström 1930–2018 I början av sommaren nådde oss budskapet om skyttevännen Björn Schullströms bortgång. Björn somnade in den 5 juni i en ålder av 87 år efter en längre tids sjukdom. Björns närmaste är hustrun Ingegerd och barnen Christina och Staffan med familjer.

Björn Schullström var en duktig viltmålsskytt med bland annat två lagbrons från VM i Moskva 1958. Det var dock som engagerad och hårt arbetande ledare på skyttets alla nivåer vi kände Björn bäst.

Från starten som sekreterare i Eskilstuna Jaktskytteklubb 1954, gick vägen via Södermanlands SDF och Svenska Sportskytteförbundet (SSF) till de högsta beslutande positionerna i såväl Europa som Internationella Skyttesportförbundet (ISSF).

Björn valdes in till sitt första uppdrag i SSF 1961 och fortsatte sedan på olika poster, bland annat som styrelseordförande under mer än två decennier, fram till 1996 då han utsågs till Sportskytteförbundets Hedersordförande. En titel som egentligen inte fanns men som inrättades som en unik hedersbetygelse som tack för Björns arbete för skyttet i Sverige. År 1973 valdes Björn Schullström in som ledamot av Europeiska Skytteunionens (ESC) presidium och blev dess

president 1989. Vid sin avgång 1993 utsågs Björn till ESC:s hedersledamot.

Under samma tidsperiod var Björn också starkt engagerad i ISSF. Först som ordförande i viltmålskommittén från 1972 och sedan som vicepresident från 1980, då ISSF:s president Olegario Vázques Rana uppmanade Björn att ställa upp som kandidat. Under sina två decennier i ISSF:s tjänst arbetade Björn som juryordförande vid otaliga VM och OS. Till slut blev dock hälsoproblemen för stora och Björn Schullström avgick 1994 då han valdes till ISSF:s hedersledamot.

Många skyttar och ledare minns Björn Schullström som en stor personlighet, med mycket humor, och hängiven ledare i skyttets tjänst. Hans hårda arbete och goda renommé bland världens skyttenationer banade också väg för nya svenska ledare att ta plats i de internationella beslutande organen. Björn var mentorn som med sitt betydelsefulla nätverk slussade in nya förtroendevalda.

Det har nu gått många år sedan Björn kunde vara med oss ute på skyttets arenor och de flesta skyttar och ledare som är aktiva idag har aldrig träffat Björn Schullström. Men vi som funnits med i den svenska skytterörelsen sedan 1960-talet minns. Vi minns hur Björn med hustru Ingegerd vid sin sida välkomnade skyttar och ledare från jordens alla hörn till sitt gästfria hem. Vi minns landslagssamlingarna hemma hos Ingegerd och Björn i Nora inför avresorna till OS, en mycket uppskattad tradition. Vi kommer alltid att minnas Björn Schullström med stor respekt och mycket värme. Q Kerstin Bodin, f.d. styrelseordförande Göran Nygren, f.d. generalsekreterare Svenska Sportskytteförbundet SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

11

Vi har allt (nästan!) www.sportec.se

ALLT I SKYTTEUTRUSTNING LAPUA SK, Magtech - ammunition, kulor VIHTAVUORI krut, tändhattar DAGFINRUD, SKYTTERLINKEN – fältskytteväskor m.m.

SAUER pipor och tillbehör KONGSBERG elektronik – Feinwerkbau, Ahg, Gehmann, Dewey, VFG, Birchwood, RCBS, Centra, Jäggi, H&N, JSB och mycket mer

Skytteservice i Älmhult Anders Petersson 0476-106 04 Sällhult Västregård 25 070-657 48 79 343 90 Älmhult info@skytteservicealmhult.se

www.skytteservicealmhult.se VAPEN KLÄDER SKOR KOFFERT AMMUNITION OPTIK FÖRHÖJNING DIOPTER GLASÖGON STATIV PUMP KOMPRESSOR TRÄNINGSSYSTEM VAPEN TILLBEHÖR , mm

ALLT INOM SPORTSKYTTE www.naggessportvapen.se 12

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

TEXT & FOTO: JOAKIM NORDLUND

FÖRENINGSBESÖK

GÄLLIVARE SKF

Intresset för luftgevärsskyttet i norra Sverige har avtagit på flera orter.

I Gällivare har det istället vuxit. Ett par gånger varje vecka fylls den stora inomhushallen med barn och ungdomar som vill skjuta luftgevär.

Bert-Ove Fjällström tänder lamporna inne i luftgevärshallen i Malmbergets sporthall. Han lägger ned två gevär som ligger inbäddade i varsitt vapenfodral innan han sätter sig ned vid ett av borden. Just nu är han ensam men om bara en halvtimme kommer lugnet att bytas ut mot ett förväntansfullt sorl. Det här är den kväll i veckan när de allra yngsta får tillfälle att skjuta luftgevär och intresset för den här skytteformen är stort bland knattarna i Malmfälten.

– Nu är det lugnt men vänta och se om en liten stund, säger Bert-Ove Fjällström på sitt lugna sätt.

Gällivare skytteförening bildades redan 1901 och det är också kommunens äldsta idrottsförening. Traditionen

att skjuta luftgevär är också djupt rotad högst upp i norr. Under 1980-talet hade bland annat föreningen luftgevärsskyttar som nosade på landslaget. En av dessa var just Bert-Ove. Han blev också svensk mästare i banskytte ställningar år 1995 men en efterhängsen ryggskada satte till sist stopp för hans karriär. I dag är han istället en av flera engagerade ungdomsledare i föreningen.

– Det ger ju otroligt mycket tillbaka att få jobba i den här miljön. Jag har ju också vuxit upp med skytte så det här är verkligen min sport, säger han och blickar ut över luftgevärshallen.

Dottern Emma Fjällström kommer sedan in och hon slår sig ned vid samma bord som sin far. I helgen var några

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

13

Varje vecka fylls den stora inomhushallen i Gällivare med barn och ungdomar som vill skjuta luftgevär.

skyttar från föreningen ned till Boden där de deltog i en tävling och 21-åriga Emma Fjällström vann damklassen. Under 2017 sköt hon 414,7 poäng men hennes personbästa är två poäng högre.

I maj 2017 tävlade hon också i tyska Hannover och planen är att åka ut på fler internationella tävlingar i framtiden.

– Det var jättejättekul. Det kan jag göra fler gånger. Det var hela grejen att vara utomlands. Hela tävlingen var ju på ett annat sätt än här hemma. Det var verkligen tävling på riktigt, säger hon.

– Det finns ju också tävlingar i Plsen i Tjeckien och i München som ligger i anslutning till den i Hannover. Vi får väl se hur vi får ihop det med ledighet och med kassan inte minst, säger Bert-Ove och skrattar.

Nu har barnen börjat strömma in i lokalen. Det här är som sagt nybörjarnas och knattarnas afton men hallen är stor och Emma Fjällström börjar göra sig färdig in-

14

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

för träningspasset. Anders Johnsson och Roger Karlsson som också är två engagerade ledare kommer förbi och hälsar. Rätt snart är aktiviteten i full gång. Koncentrerade miner, leenden och rynkade pannor när ett skott inte blivit så bra som man hoppats på blandas med småpratande hos de som väntar på sin tur att få skjuta.

– Ja, du ser. Det börjar redan bli kö.

Det är härligt att se. Det värmer i hjärtat, säger Bert-Ove. Det finns i dag 20 banor i hallen och samtliga är akustiska och utrustade med Megalink. Föreningen har också tolv luftgevär som sittskyttarna får använda. På många platser i norra Sverige har aktiviteten avtagit när det handlar om luftgevärsskytte. Så är det inte i Gällivare.

– Vi är ett gäng ledare som försöker att jobba och dela på ansvaret. Det är så här det brukar se ut en normal ”knattekväll” hos oss, säger Bert-Ove. Samtalet glider in på den förvandling som sker i Malmfälten just nu. Där skiljer sig Malmberget åt från andra mindre samhällen i landet. Hus och byggnader står på en stor malmkropp och det medför inte enbart arbetstillfällen. Gruvan måste växa och redan i dag har halva Malmberget rivits och slukats av det stora gruvhålet.

Under 2016 flyttades bland annat husen från ett helt område till en annan plats cirka en halv mil bort. Merparten byggnader rivs dock och sporthallen som vi sitter i kommer att vara borta inom några år.

– Hela centrum försvinner ju då. Ja, hela Malmberget kommer ju att försvin-

na inom kort. Det är ju så det är, säger Bert-Ove. När sporthallen i samhället rivs försvinner också den 654 kvadratmeter stora luftgevärshallen.

– Det är givetvis mycket tråkigt att Malmberget och vår hall försvinner. Det här är ju en perfekt plats för oss där vi har gott om utrymme, säger han När Malmberget är borta kommer syskonsamhället Gällivare att bli centrum i kommunen. Där planeras som ersättning till sporthallen ett nytt allaktivitetshus och luftgevärsskyttet kommer som det ser ut att få samsas med bågskytte och pistolskytte.

– När den här sporthallen byggdes under 1960-talet så måste det ha varit världens anläggning som också hade med sig framtiden. Det har ju visat sig.

Vi har kunnat vara här och det är många hallar under samma tak. En rädsla jag har i det nya är att man sätter in så mycket att jag ställer mig frågande till om det finns utrymme för olika idrotter att växa, säger han.

Parallellt med allaktivitetshuset byggs också en ny ishall och en friidrottshall som också ska nyttjas av skolorna.

– Det byggs och görs mycket här, inget snack om det, säger han.

Det finns i dag fem olika gevär- och pistolskytteföreningar i samhället och de träffas och har en kontinuerlig dialog mellan sig.

– I mångt och mycket vill vi samma sak. När vi ska träffa kommunen och prata är det bättre att vi gör på det sättet istället för att en från varje förening ska gå dit, säger Bert-Ove. Han berättar också att föreningen försöker bjuda tillbaka till kommunen på de sätt man kan.

– När det är kommundagar eller aktiviteter av olika slag och de behöver hjälp så försöker vi också att göra vad vi kan.

Vi försöker att ta tillvara på de tillfällen när de önskar något av oss. Jag tror att det är viktigt att inte bara kräva utan att visa att våra medlemmar också är villiga att arbeta och bidra på det sättet ifall det skulle behövas. Så har vi här i Gällivare försökt jobba under lång tid och det känns som att det stärker banden till de som företräder kommunen, säger han.

Gällivare skytteförening har idag cirka 100 medlemmar där nästan alla deltar i någon tävling under året. De tar också emot 400 skolelever under en säsong i samband med olika aktivitetsdagar. De

Emma Fjällström.

kontaktas även av företag som efterfrågar olika event.

– Anders (Jonsson) som är vår ordförande gör ett jättejobb i föreningen. Vi har ett företag som återkommer år från år. De vill vara här och skjuta och tycker att det är en bra verksamhet, säger han.

Husen i Malmberget måste flyttas för att ge plats åt den växande gruvdriften. Flytten planeras pågå till 2032 men stora delar av samhället ska vara utflyttat redan under 2019.

Malmberget är på väg att försvinna men skytteverksamheten lever vidare.

– Det är i högsta grad en levande verksamhet. Vi hoppas att vi hittar ett bra upplägg med kommunen vad som gäller vårt nya aktivitetshus. Som det är nu är vi inte helt nöjda, säger han.

Den nya lokalen ska bli 450 kvadratmeter stor, alltså cirka 200 kvadratmeter mindre än den nuvarande. Samtidigt är sista ordet inte sagt.

– Jag har ju varit här med pappa sedan jag kunde börja gå. Jag vill att ungdomarna i Gällivare ska få samma fina förutsätt-

ningar att växa in i den här sporten som jag har fått, säger Emma Fjällström.

Sedan tar hon på sig den styva skjutjackan och fortsätter förberedelserna inför sitt träningspass. Allt medan ett 30-tal småkillar och tjejer jagar tioettor för allt vad de är värda. Q

För den kräsne skytten finns inget annat val än Randolph Ranger och Pilla skytteglasögon. Tillverkade i samma kvalitet som vi använder för att tillgodose USA:s militärer, erbjuder Randolph Ranger bästa möjliga säkerhet och målskärpa.

Med vårt unika urval av utbytbara polycarbonatlinser i 12 olika färger är du väl förberedd för alla typer av ljusförhållanden.

DU KAN KÖPA RANDOLPH RANGER OCH PILLA SOM ] Båge inkl komplett 12 lins-system ] Båge inkl 3 par valfria linser ] Båge inkl glas med din egen korrektion och färgval

mobilnr. 0705-18 20 35 www.hakandahlby.com

HAR DU SYNFEL? JAG HJÄLPER DIG! vi hjälper dig att se vad du skjuter på

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

15

ISABELLE JOHANSSON, 19 ÅR PROGRAM TEKNIKPROGRAMMET, ALEHOLMSSKOLAN SÄVSJÖ GEVÄR WALTHER LG400 MERITER JEM SILVER 2017, 10:E PLATS JVM 2017, JSM GULD SPORT 2018, JSM GULD NATIONELLT 2016, 2017, 12:E PLATS WC I MÜNCHEN 2018, JNM GULD 2018, INNEHAVARE AV EUROPAREKORDET FÖR JUNIORER BÄSTA SKYTTEMINNE FINALEN PÅ EM 2017 AKTUELLT ÄR MED I SOK SATSNING TALANG 2022

Isabelle

JOHANSSON MED SIKTE PÅ VÄRLDSELITEN TEXT: JOHANNA KLEMMEDSSON

Isabelle Johannson heter tjejen från Småland som under de senaste åren gått från klarhet till klarhet. 2015 kom första tunga meriten i form av ett JSM-silver och efter det har framgångarna duggat tätt. Hon studerar på Skyttegymnasiet i Sävsjö och har siktet fast inställt på världseliten.

Hur började du med skytte?

– Skytteintresset har väl alltid funnits egentligen. Hela familjen är jägare så jag har haft vapen omkring mig sedan jag var liten. Att jag själv började skjuta luftgevär är tack vare min bror som såg en lapp om en prova-på dag på skytteklubben. Sedan dess har hela familjen varit involverad i skyttet på ett eller annat sätt.

När kom din första framgång skulle du säga?

– Jag började skjuta sitt när jag var 10 år, älskade det då, älskar det ännu mer nu.

Första riktiga framgången kom när jag gick ettan på gymnasiet. Tog min första guldmedalj sista dagen på LF-Open i Danmark.

Vad har du för mål?

– Mina mål med skyttet är att få skjuta OS och helst komma så långt att jag någon gång får med mig en OS-medalj hem.

Du är med i en satsning med Sveriges Olympiska Kommitté, SOK, vad innebär det?

– TALANG 2022 är en grupp unga aktiva som SOK utsett och som de ser potential

16

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

i. Målet är att kunna gå upp i Topp och Talang gruppen senast 2022 och på längre sikt ha chans på medalj i OS 2024 i Paris eller 2028 i LA.

Vad innebär satsningen?

– I satsningen får vi aktiva tillgång till stödpersoner inom fysträning, mental träning, sjukgymnastik, hälsa och kost m.m. Tränarna får även tränarutbildning och förutom allt detta får vi ju en fantastisk chans att träffa andra unga aktiva, träffa nya kompisar och lära oss om andra sporter.

Du har nyligen varit på läger med SOK, hur var det och vad fick ni göra?

– Lägret på Playitas var första stora samlingen med Talang 2022, det var 22 aktiva och 20 tränare utav den grupp på 35 aktiva som vi egentligen är.

Hela veckan gick ut på att lära känna varandra och de andras sporter, men självklart också fysträna och för mig skytteträning på scatt.

Dessutom så hade vi samtal med våra respektive sportchefer, i mitt fall var det Carina Skoog, där vi bland annat gick igenom hur säsongen såg ut, vad som behöver förbättras, mål för säsongen m.m.

JAG VAR ÄVEN UTE OCH SPRANG OCH KOM PÅ DEN BRILJANTA IDÉN ATT KÖRA BACKLÖPNING UPP FÖR ETT AV BERGEN...

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

17

Vad var det bästa med lägret?

– Det absolut roligaste vi gjorde under veckan var teambuilding-övningen. Vi ungdomar delades in i fyra grupper om fem-sex personer. Sedan fick vi i uppdrag att ta två lagbilder, den ena skulle vara en lagpyramid, den andra skulle vara en lagbild som skulle ha koppling till Sverige, OS och antingen Paris eller LA. Till sist skulle vi göra en film på temat ”vägen till OS”.

Var det givande tycker du?

– Detta var en av de roligaste och mest lärorika träningsläger som jag varit på.

Jag skaffade mig många nya kompisar och lärde mig jättemycket om både kost och fysträning som jag definitivt kommer ta med mig hem.

Styrkepass med skivstång för Isabelle under SOK:s Talang 2022-träningsläger i Playitas, november 2018.

En ”normaldag” såg ungefär ut såhär: 08.00 09.00–12.00 13.00–15.00 15.00–16.30 16.30–19.00 19.00

Du tar snart studenten, vad väntar efter den?

– Efter studenten så kommer jag att stanna i Sävsjö, minst ett år för att jobba och lägga extra fokus på skyttet. Efter det blir det högskolan på ett eller annat sätt, just

Frukost Skytteträning Lunch +vila Fysträning Vila/plugg Middag

Isabelle tillsammans med juniorlandslagskompisarna Johanna Andersson och Anna Mårtensson under VM i Changwon, september 2018.

Förutom enskild träning hade vi även föreläsningar inom kost och skadeprevention och så gjorde vi hälsokontroller.

På fysträningen på gymmet hade vi tillgång till fystränarna Richard och Niclas, och dem tränade jag med flera gånger och jag fick lära mig flera nya övningar.

Jag var även ute och sprang och kom på den briljanta idén att köra backlöpning upp för ett av bergen. Vi kan väl säga att det inte var det smartaste löppasset jag planerat när man inte har den bästa konditionen haha.

nu tänker jag försöka utbilda mig till arkitekt. Men jag kan ha hunnit ändra mig när jag har pluggat färdigt.

Var är du om sju år?

– Om sju år pluggar jag troligtvis och är mitt uppe i skyttekarriären och har det roligare än någonsin med alla tävlingar och nya vänner man lärt känna genom åren.

Om du fick välja en superkraft, vad skulle det vara?

– Om jag fick välja en superkraft skulle jag nog velat ha teleportering, hade verkligen underlättat resandet, man hade inte behövt förlita sig på att bagaget kom fram med flyget, man hade kunnat ta med det själv.

Om du skulle ge tips till framtidens skyttar, vad skulle du säga då?

– Tre tips till framtidens skyttar: Träna hårt, träna smart men glöm inte att ha roligt. Kanske klyschiga tips men dem fungerar. Q

VAPENAUKTION! Återkommande auktioner med teman som moderna och antika vapen, jakt- och fisketillbehör, accessoarer, konst och inredning med jaktlig anknytning.

Nästa auktion Söndag 12 maj 2019 kl.09.00

Inlämning till kommande auktioner pågår!

Kungsgatan 57B, Stockholm Tel 08-14 38 65 www.walterborg.se

18

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

REPLIKOR VAPENDELAR – TILLBEHÖR Besök vår Webshop och hemsida

www.stockholmsvapenfabrik.se

Elkodlås med belysning i knappsatsen samt belysning i skåpet ingår!

88E P S t s 100 s! i r p n o till kan

SP88E med elektroniskt kodlås med belysning samt trådlös LED-belysning i skåpet!

Originalet! Sveriges mest sålda ”stora” skåp de senaste åren!

Lämplig för upp till 16 gevär men godkänt för 20 gevär.

Skåpet levereras med elektroniskt kodlås med belysning, LED-belysning i skåpet, topphylla, löstagbar vändbar mellanvägg med två halvhyllor, fem fasta förvaringshyllor i dörren, vapenhållare, bottenmatta samt nyckelkroklist. %HK|YHU LQWH I|UDQNUDV &HUWL¿HUDG HQOLJW 66) H*B*D 1500*550*400. Vikt 152 kg.

Elektroniska kodlåset kan kompletteras med en 9V adapter som gör det möjligt att välja mellan batteri- eller eldrift.

5.995:Ordinarie pris: 7.994:-

Kontakta oss för information var i Sverige du kan hämta ditt vapenskåp!

Trådlös LED lampa 199:-

63 FHUWLÀHUDG HQOLJW 66) Det kompletta skåpet lämpligt för upp till 6 gevär.

Stark och ljus LED-lampa med rörelsesensor som automaLevereras med omställningsbart högsäkerhetslås tiskt lyser upp mörka områden när och där det behövs! med 2 st korta nycklar. Kan komplettera med ett För skåp, garderober, källare, klädkammare m.m. elektroniskt kodlås: Pris 1.500:-.

Batteridriven och mycket lätt att installera!

Skåpet levereras med trådlös LED-belysning, två Lampan monteras med hjälp av medföljande justerbara hyllor samt fem förvaringslådor i dörren, magnet, dubbelhäftande tejp eller skruvar. bottenmatta samt vapenhållare för gevär.

Tre inställningar Auto/På/Av. Lyser automatiskt upp mörka områden!

Lätt att förankra tack vare fyra hål i botten Batterier ingår ej. Porto inom Norden ingår! och fyra i ryggen.

H*B*D 1250*420*300 mm, 63 FHUWLÀHUDW HQOLJW 66) Vikt ca 93 kg.

Pris inkl. moms: Vårt minsta vapenskåp, lämplig för 3-4 gevär.

Levereras med omställningsbart högsäkerhetslås med 2 st korta Ordinarie pris: 5.194:nycklar. Kan komplettera med ett elektroniskt kodlås: Pris 1.500:-.

Honeywell brandboxar I leveransen ingår en trådlös LEDDet är skillnad på box och box! Köp en riktig brandbox när du ända köper... belysning och bottenmatta.

7 års garanti samt livslång utbytesrätt efter en brand!

Lätt att förankra tack vare fyra hål i Skyddar även CD, USB-enheter och DVD. botten och fyra i ryggen.

Honeywell Brandbox SS1101.

Modell SS1101. Brandsäker.

H*B*D utv. 183*317*253 mm. Inv. 94*288*180 mm.

3.995:-

Vikt 8,7 kg. Pris:

695:- (+ev frakt i Norden150:-)

Honeywell Brandbox A4 SS1103 Modell SS1103. Brandsäker och vattentät H*B*D utv. = 165*405*316 mm.

H*B*D inv. = 98*333*215 mm.

Vikt 12,9 kg. Pris:

895:-

Stark LED lampa, automatisk sensor.

Tre inställningar - Auto/På/Av Monteras med medföljande magnet!

H*B*D 1200*320*250 mm, Vikt ca 65 kg.

Pris inkl. moms:

(+ ev frakt i Norden 150:-)

Priserna är hämtpriser och kan hämtas runt om i Sverige hos någon av våra deltagande återförsäljare!

Eventuell frakt till valfri gatuadress i Sverige: 595:UPPGE KOD: Kampanj 2018.

Ordinarie pris: 3.194:-

Betongsockel För att komma upp i rätt vikt eller om du inte kan eller vill förankra skåpet i golvet är betongsockeln ett bra alternativ.

Finns i olika storlekar och priser!

Sweden - Norway - Denmark - Finland

Scandinavian Safe AB - Sweden - Tel 08-689 85 60 - www.scandinaviansafe.se SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

19

HISTORIEN BAKOM

Europacupen TEXT: MARIA JARMOLIN

Europacupen i pistolskytte, vad är det? De Olympiska grenarna i ISSF:s program i pistol har en egen tävling i form av World Cup. År 2006 ansåg Hans Strahau från Österrike att det skulle finnas något liknande för grov- och standardpistol, han grundade då Europacupen, men det höll på att läggas ned redan efter ett år.

Upplägget var enligt följande; fyra kvaltävlingar under året utspridda under samt en final som avgörs mot slutet av säsongen. De fem bästa skyttarna från kvaltävlingarna går vidare till final och sedan skulle de tre som tar medalj på finalen vara direktkvalificerade till nästa års final. Den bäste europeiska skytten från EM eller VM, beroende vilket mästerskap som sköts senast, skulle också vara garanterad en direktplats.

Det första året blev det bara två kvaltävlingar och med det blev det heller ingen final. Inget svenskt deltagande förekom. Vid europeiska kommitténs (ESC) möte det året ville Manu lägga ner tävlingsformen, men majoriteten av kommitténs medlemmar röstade för en fortsättning. Året efter fullföljdes programmet med fyra deltävlingar och finalen gick i Zagreb, Kroatien.

20

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

Huvudansvarig det året var Alpo Vehanen. För Sveriges räkning hade flera svenskar kvalat in till finalen. Väl i finalen så blev det silver till Patrik Eriksson, Kramfors och brons till Jan Olov Danielsson, då skjutande för Njurunda PK, båda i grenen standardpistol. I grovpistol hade Mikael Andersson, Frövi-Lindesberg, och Tommy Mellberg, Stockholmspolisens SF, kvalificerat sig. Poängen som krävdes för att komma till finalen var till en början inte speciellt höga, men det är annorlunda nu. År 2007 började Walther sponsra tävlingen och deltagandet ökade. Deltävlingarna spreds nu till flera olika länder som ville arrangera tävlingen. För Sveriges del har deltävlingar hållits i Uppsala och Öckerö, vid flera tillfällen. År 2008 var sista året Walther sponsrade, året efter gick Laupa in och med det så

blev det penningpriser till medaljörerna. De har fortsatt med detta varje år och inför nästa år kan det bli ytterligare sponsring i form av ammunitionspriser till bästa lag. Under ett flertal år var det Manfred Woelke som ansvarade för att upplägget och arrangörerna höll sig till regelverket. Nu är det Marko Leppä, han är också medlem av ESC tekniska kommitté (pistol).

Sverige har under alla år, från 2007 fram till 2018, haft minst fyra skyttar kvalificerade till finalerna. Det har inte blivit något guld ännu, men ett flertal silver och brons i båda grenarna. Sverige har arrangerat finaler i Uppsala, Öckerö och senast i Karlstad. I år sköts finalen i Lissabon, Portugal.

Europacupen får också skjutas av damer, något som blev infört till kvaltävlingarna 2016.

Första dam ut att skjuta grovpistol var danskan Pia Villemoes. Hon sköt även standard och här var det även en slovenska som deltog i kvaltävlingen i Århus, Danmark. Året efter i Hannover sköt fransyskan Clémentine David till sig finalplatser i både grov- och standardpistol och deltog i Karlstad. Hon har varit fransk mästare i standardpistol.

Svenska damer som varit med i Europacupen är Josefin Thörnqvist som tävlat i standardpistol.

Inför 2019 så kan det bli lite ändringar enligt Marko Leppä, då speciellt vad gäller att pusha för lagtävling i grenarna. För kommande år kan det bli så att kvaltävlingarna utökas till fem och att fripistol kommer att läggas till. Kvaltävlingarna kommer att gå i Sühl, Århus, Tallin och Thun, finalen i franska Chateuroux. Q

Inga svenska medaljer i årets Europacupfinal TEXT: LARS PALMGREN

Till årets europacupfinal som avgjordes i Lissabon, Portugal, kvalificerade sig totalt 20 skyttar från de tidigare fyra deltävlingarna och Sverige hade tre deltagare i respektive gren.

Per-Anders Lander och Jan Olov Danielsson lyckades kvala in till båda disciplinerna, och förutom dessa hade också Håkan Landebring (standardpistol) och Jan Jorsäter (grovpistol) kvalificerat sig till årets final. Mikael Nilsson (grovpistol) som vann kvaltävlingen i Sühl avstod finalen.

Per-Anders Lander som hade ett silver att försvara i grovpistol fick efter en svag inledning bättre ordning på sitt skytte och sköt 575 poäng (19 innertior) vilket gav en nionde plats, sex poäng bakom vinnaren, Ruslan Lunev, från Azerbaijan som tog hem prischecken på 2400 Euro. Tvåan och trean fick 800 Euro var i prispengar. Nästbäste svensk

i finalen blev Jan Jorsäter på 571 poäng.

Jan Olof Danielsson som inte verkade helt nöjd med sina nya skytteglassögon och filtret han valt slutade på en 18:e plats med 562 poäng.

Andra dagen i Lissabon avgjordes finalen i standardpistol och även här var det Per-Anders Lander som placerade sig bäst bland svenskarna med en sjunde plats på 565 poäng. Segrade gjorde Boris Artaud, Frankrike, på 574 poäng.

Bra resultat rakt igenom tävlingen för Per-Anders, förutom andra tiosekundersserien (40 poäng) där han kom i gång med första skottet efter 3,1 sekunder som bäddade för ett riktigt dåligt skott som var svårt att reparera trots att

Per-Anders satte en 50 poängare i andra 10 sek serien. Med Europas bästa skyttar är marginalerna minimala. Även Jan-Olof Danielsson, låg bra med efter 150 sek och 20 sek men tappade i första 10 sek serien med en 41 serie.

Jan-Olof jagade ifatt bra i de tre sista 10 sek serierna, vilket resulterade i en slutpoäng på 557 poäng och en elfte plats.

Håkan Landebring hade bra skytte men lite stolpe ut med starka nior och inte så många tior, vilket resulterade i 552 poäng och en 17:e plats. Även om det inte blev någon medalj vid denna final så har skyttarna kämpat väl och som lag har infriat målsättningen med minst en skytt bland de åtta bästa i båda grenarna. Q

Ovan: Per-Anders Lander var nära pallen i både standard- och grovpistolklassen.

Nedan: Svenska pistolskyttar fr.v: Per-Anders Lander, Jan-Olov Danielsson, Lars Palmgren (lagledare), Jan Jorsäter, Håkan Landebring på plats i Lissabon för årets Europacupfinal.

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

21

EMIL MARTINSSON TEXT/INTERVJU: RICHARD GARDT

om hemligheten bakom viltmålslandslaget framgångssaga 22

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

EMIL MARTINSSON, 39 ÅR BOR HALL-HÅXÅSEN UTANFÖR STRÖMSUND FAMILJ HUSTRUN MARIE, BARNEN ALBIN, 14, ELSA, 11, ALVA, 8 GREN RUNNING TARGET/VILTMÅL (10 M, 50 M, 80 M) FÖRENING OSBY JSK YRKE PRODUKTIONSTEKNIKER PÅ STRÖMSUNDS KVALITETSLEGO AB ] MERITER VM 7 GULD, 5 SILVER, 4 BRONS EM 7 GULD, 10 SILVER, 11 BRONS SM 102 GULD, 35 SILVER, 13 BRONS VILTMÅLS MÄSTERSKAPSMEDALJER 2018 6 GULD, 3 SILVER OCH 2 BRONS ] EUROPEISKA MÄSTERSKAPEN RT 10 METER GYÖR LUFT EM 2 GULD OCH 2 SILVER ] RT 10 M GULD EMIL MARTINSSON SILVER JESPER NYBERG, HÖGSTA POÄNG I GRUNDOMGÅNGEN (583) GULD I LAG JESPER NYBERG, EMIL MARTINSSON OCH NIKLAS BERGSTRÖM. ] RT 10 M MIX SILVER I LAG JESPER NYBERG, EMIL MARTINSSON OCH NIKLAS BERGSTRÖM. NYTT LANDSLAGSREKORD 1145 POÄNG. ] VM CHANGWON KOREA 4 GULD, 1 SILVER, 2 BRONS ] RT 50 METER SILVER I LAG JESPER NYBERG, EMIL MARTINSSON OCH NIKLAS BERGSTRÖM. ] RT 50 MIX GULD EMIL MARTINSSON BRONS JESPER NYBERG GULD I LAG JESPER NYBERG, EMIL MARTINSSON OCH NIKLAS BERGSTRÖM. ] RT 10 REGELBUNDNA GULD JESPER NYBERG BRONS I LAG JESPER NYBERG, EMIL MARTINSSON OCH NIKLAS BERGSTRÖM. ] RT 10 MIX GULD I LAG JESPER NYBERG, EMIL MARTINSSON OCH NIKLAS BERGSTRÖM.

Sverige har haft många framgångsrika landslag genom åren. Till exempel i ishockey, skidor, handboll, bordtennis och tennis har vi kunnat följa och heja fram våra blågula idrottshjältar till medaljer och stora mästerskapstitlar. Lite ironiskt då kan tyckas att ett våra landslag som faktiskt skördat allra flest mästerskapsmedaljer det senaste decenniet samtidigt råkar vara ett av våra mest anonyma landslag, åtminstone sett till det minimala utrymme de får i tv och media. Men inom skyttesportrörelsen är dessa tre välmeriterade skyttar långtifrån anonyma. De utmärker sig gång på gång vid de stora

tillfällena och senast i VM i Changwon stod truppen för 70% (80, om man räknar med junioren Andreas Bergströms brons) av Sveriges totala medaljskörd i VM, som var 10 medaljer.

På luft-EM i Ungerska Györ tidigare i år kom laget hem med 2 guld och 2 silver.

Det har verkligen varit otrolig säsong för viltmålslaget, där alla tre bidragit till framgångarna.

Att förbundet därför valt att utse hela laget till ”Årets skyttar” får anses vara ett motiverat beslut. Även landslagscoachen Calle Gilljam får vara med och dela på utmärkelsen.

Få svenska idrottare har en medaljsamling som kan mäta sig med viltmålsskytten Emil Martinssons.

Under året tillkom dessutom åtta nya medaljer (fem på VM och tre på EM) till hans redan imponerande samling.

Efter en sådan här makalös säsong var det givet att Emil, tillsammans med sina skarpskjutande landslagskamrater Jesper Nyberg och Niklas Bergström, skulle få dela på utmärkelsen Årets Skytt. Laget tog medalj i samtliga lagtävlingar i årets mästerskap.

Undertecknad reste till Hall-Håxåsen utanför Strömsund för att träffa lagets ankare, Emil Martinsson.

Reportaget kan du även se som filmat inslag i nya avsnittet av vårt webb-tv magasin, ”Träffsäkert”. Avsnittet hittar du på vår Youtube-kanal och finns länkat från vår hemsida, skyttesport.se

– Det är spännande att de tänker lite nytt på förbundet. Det är jättesvårt att utse en individuell skytt i år, det tyckte jag också, så att det här var nog helt rättvist. Det är jättekul att få dela priset med Jesper och Niklas.

Du utsågs till Årets skytt 2014 och nu har du tilldelats utmärkelsen igen tillsammans med dina lagkamrater i viltmålslandslaget. Vad är din spontana kommentar till att ni alla får dela på utmäkelsen?

– Det är nästintill ofattbart egentligen, det var inget man kunde tänka sig innan året började. Det har ju vuxit fram; Jesper har hårdnat till och tillsammans med Niklas, som har blivit jätteduktig på att komma tillbaka egentligen, för han har ju haft en

Hur skulle du sammanfatta din och viltmålslagets säsong?

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

23

att lära av skyttet men mycket har jag redan lärt mig: Att vara bestämd, ta initiativ och göra någonting jag tror på.

Vilken disciplin anser du vara din starkaste?

– Jag tror egentligen jag är en bättre 50 meterskytt men å andra sidan har jag fler VM-guld på tio meter så det är nog hugget som stucket. Det handlar nog om vad jag väljer att lägga mest krut på för tillfället.

Men jag tycker 50 meter är roligare att skjuta.

Vilka Skyttar ser du som dina främsta konkurrenter?

Emil, Jesper och Niklas överst på pallen i Changwon efter VM-guld i 10 m mix lag.

liten svacka som han har kommit upp ur och som tredje man i laget har han visat vad han går för.

Vad är hemligheten bakom er framgångssaga, att ni är så bra alla tre?

– Det tror jag bygger på mycket träning från oss alla tre, naturligtvis. Sen när man väl står på skjutplatsen och ska till så gäller det att skjuta för laget och inte individualisten. Man måste fokusera fram till sista skott även om man känner att man skjutit bort sig i den individuella tävlingen så gäller det att fortsätta skjuta för laget.

Jag läste i en tidigare intervju med dig att du definierar dig själv som en Mästerskapsskytt? Vad utmärker en sådan?

– Det är väl att man presterar på topp när det väl gäller, tycker jag, och det har jag väl

Viltmålstruppen under VM i Changwon

24

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

lyckats med de sista mästerskapen, både i EM och VM.

Vilka egenskaper och faktorer krävs för att lyckas prestera på topp i ett stort mästerskap?

– Det tror jag beror mycket på träningen som ligger bakom. För att lyckas så måste man ju vara fokuserad på uppgiften och inte distraheras av saker runt omkring.

Sen måste du ha de poäng i kroppen som krävs för att hänga med de allra bästa. Det är många som åker på en tävling för att skjuta personligt rekord och ingen av oss tre är där för att skjuta personligt rekord, vi är där för att skjuta några poäng sämre men ändå vara med i toppen av resultatlistan. Det är ju bara att titta på resultatlistorna från de senaste mästerskapen så ser du vilka poäng som krävs för att nå final eller ta en medaljplats.

Har du några mentala rutiner som hjälper dig fokusera?

– Ja, jag har ett system, som jag kallar det, som jag går in i redan på morgonen då jag påbörjar förberedelserna inför tävlingen. Det är alltifrån stora delar till pyttesmå detaljer. Framförallt gäller det att hitta rätt saker att tänka på, inga negativa tankar.

Under skjutningen så genomför jag alltid mina rutiner i samma ordning.

Du har haft en lång och framgångsrik karriär. Berätta lite om din hur resa sett ut och vilka erfarenheter skyttesporten tillfört i ditt liv.

– Skyttet började ju ganska så tidigt. När jag var 15 år ungefär så kom jag in på viltmålsskyttet. Jag följde med far till skjutbanan och det gick ju bra för mig ganska så snabbt, så jag hade väl lite form av talang.

Jag tror fortfarande jag har mycket kvar

– Det är framförallt alla tre ryssarna egentligen; Azarenko, Stepanov och Romanov. Sen har de fått fram en ny stjärna, Shchepotkin, som är skitduktig. Man vet inte riktigt vart man har ryssarna... nu lyckades dom inte riktigt få till det på VM men dom kommer alltid igen dom rackarna.

Viltmål är trots allt den minsta grenen inom skyttesporten – vad tycker du behövs för att locka fler skyttar till er gren?

– Det har blivit allt svårare att locka folk efter att OS-statusen försvann. På något sätt har antalet utövare ändå ökat internationellt sett de senaste två åren. Det är flera nya länder som dykt upp som vi inte sett på mästerskapen innan och det är förstås positivt. Men för att öka intresset i Sverige så måste vi ta oss in i skjuthallarna och försöka ta hand om de unga gevärsskyttarna som sitter ned och som börjar stå upp men som tycker det är svårt. Då kanske de kan prova på vår gren och tycker det känns spännande. Jag tror det är dit hän vi måste jobba. Q

Emil, Jesper och Niklas fick tillsammans med coach Calle Gilllam ta emot priset för ”Årets skyttar” på Skytteforum som hölls i Stockholm/Bromma i november.

*|U VRP PlVWHUVN\WWDUQD VNMXW PHG SP Med Pardinis precisionspistoler har du alla möjligheter att också bli en mästerskytt.

SPRF HP

Ladda med PARDINI och FIOCCHI!

1<+(7

SP SPRF 22LR / HP 32WC 32ACP

GPR1

K12 GT9 GT45/GT40 Generalagent för Sverige

BOX 80, 692 22 KUMLA. TEL 019-57 86 68 - FAX 019-57 02 68 • Mail: bo.karlsson@bgkskytte.se

Strömsund

Vill du bli en i gänget?

Vi siktar på närhet, gemenskap och utveckling Antar du utmaningen?

• Studera på ett gymnasieprogram • Träna elitinriktat • Bo på elevhem Då är Skyttegymnasiet i Strömsund rätt plats för dig som är gevär-, pistol- eller viltmålsskytt.

Vi har utbildat skyttar till elitnivå sedan1980!

Hör av dig så berättar vi mer: Telefon 0670-162 16

Välkommen!

skyttegymnasiet@stromsund.se • hjalmar.nu Facebook Skyttegymnasiet Strömsund

Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund Hjalmar Strömerskolan • Skyttegymnasiet, nationell idrottsutbildning • Box 520 • 833 24 Strömsund

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

25

Bilder från vänster: Anette Dahleius, Trosa Vagnhärad, kom till tävlingarna för andra året i rad. Precis som många andra hyllade hon arrangemanget. ] Varbergsskytten Christer Berntsson svarade för prickfria insatser. Han lämnade ön med ett leende på läpparna – utan att ha tappat ett enda träff. ] Skyttarna i Visborgs skytteförening visade att det inte bara hänger på utrusning och resultat om skytte ska vara roligt. De kom till start med 96:or och 63:or i nävarna. Från vänster: Sergios Radeski, Göran Söderberg, Gunnar Allard och Bengt Hyytiäinen. ] Liselott Danielsson, Värnamo, hade många anledningar att le. Miljön som hon och hennes kamrater tävlade i var ljuvligt vacker och hennes prestation när hon krutade in 36 träffar i Katthammarsvik gick helle inte av för hackor. ] Den första stationen i Katthammarsvik skjuts alltid från gräsmattan utanför fiskrökeriet. Figurerna står sedan på piren alldeles utanför – med lagom cykelavstånd för markören. ] Ute på ett av skären i Katthammarsvik stod en B65:a där skyttarna hade himmel och hav som bakgrund. ] Bengt Hyytiäinen, Visborgs skytteförening, var en av över hundra skyttar som tävlade i fältskytte på Gotland den tredje helgen i november. ] Liselott Danielsson, Värnamo, fick fundera en del innan hon bestämde sig för hur många knäpp i sida som hon skulle ta. ] I väntan på nästa skjutlag plockade en av markörerna i Katthammarsvik fram pipan.

För tionde året i rad samlades många av landets fältskyttar på Gotland.

Christer Berntsson, Varberg, var säkerheten själv.

Han lämnade ön som en kung - utan att ha tappat en enda träff.

VACKERT FÄLTSKYTTE PÅ

GOTLAND TEXT OCH FOTO: JOAKIM NORDLUND

Under två dagar fick 116 fältskyttar bryta arm med de gotländska vindarna. Varbergsskytten Christer Berntsson som bland annat har två SM-guld på meritlistan svarade för mästerliga insatser.

Skyttarna möttes bland annat av en 1/6-delar i knä på 325 meter, en L2:a i liggande på 415 meter och en B65:a på 575 meter. Lägger man sedan till friska vindar så inser alla som har skjutit en fältskjutning att det här var allt annat än lätt.

Trots de förutsättningarna svarade Berntsson för tolv raka sexor och han lämnade Gotland med ett leende på läpparna.

– Man får ställa vad man tror på och den här gången funkade det, säger 57-åringen.

Helgens bästa träffbild kom på en C50 på 430 meter. Där hade snusdosan räckt för att täcka alla sex skott.

26

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

– Det var kanske en spridning på fem-sex centimeter. När man ser sånt blir man glad, säger mästerskytten och ler.

Olle Gabrielsson, Rommehed, prickade in 70 träffar (av 72) och var därmed näst bästa skytt. Både Gabrielsson och Berntsson är skyttar som passerat 55 år vilket skulle ge dem möjligheter att tävla i veteranklassen F55. Ändå fortsätter de – med stor framgång – att skjuta i elitklassen.

– Jag tycker att det är kul med skytte och tränar en hel del. Så länge jag kan vara med och fajtas i toppen så fortsätter jag som elitskytt, säger Berntsson.

Men allt handlade inte om elit och höga resultat. Göran Söderberg från Visborgs skytteförening gick upp på vallen med en gammal ”96:a” i näven. Det lätt antika geväret hade inte ens en diopter utan

det var old school hela vägen med öppna riktmedel.

– Det är min första tävling och det var det vapen som föreningen hade att låna ut. Jag är ju jägare och tycker det är kul att skjuta. Det är kanske en ny grej, man måste testa, säger han.

Under lördagens tävling i Katthammarsvik gick han i samma patrull som tre andra föreningskamrater. När markören visade en träff på en B65:a på 570 meter knöt han näven i en segergest.

– Ja men det är ju jättehärligt att få in ett träff. Det är ju mer än vad han med det där nya vapnet fick, säger han och ger en vänskaplig gliring till kompisen Bengt Hyytiäinen som sköt med en Sauer 200 STR. Att det blev dagens enda träff tog han med jämnmod.

– Men jag ska väl i ärlighetens namn säga att jag har svårt att komma överens med den här bössan

och det här riktmedlet, säger han och synar geväret som väl nästan får räknas som ett museiföremål.

Leif Sandberg hade åkt ända från Kalix för att delta i tävlingarna. Han reste 100 mil enkel väg – bara för att ta sig till Stockholm. Det här är fjärde gången som han tävlar på Gotland den här novemberhelgen. Den så säkre fältskytten älskar såväl ön som tävlingarna som arrangeras där.

– Det är fantastiska tävlingar. Det är så fint här vid havsstranden, Det är annorlunda och det är speciellt.

Att skjuta med himmel och hav som bakgrund, det är skithäftigt, säger han och ler.

2014 och 2015 blev han Gotlandsmästare då han hade högsta resultat när de två tävlingarna slogs ihop. Sandberg inledde också på bästa sätt när han prickade in 36 träffar i lördagstävlingen.

– Det här var en skön start. Att

skjuta fullt är alltid lika härligt, säger han.

Många kallar det här för Sveriges vackraste fältskyttehelg?

– Det finns vackra tävlingar i norr också. Vi har ju Påskrallyt i Tornedalen och tävlingarna i Ramselefors.

Men det här är så annorlunda. Det liknar ingenting annat och jag älskar att vara här. Q

För Leif Sandberg, Kalix, är skyttehelgen på Gotland en av årets skyttehöjdpunkter.

ÅRETS RESULTAT Öppna Gotlandsmästerskapet 2018 1. Anders Berntsson, Varberg 72 (36 + 36) 2. Olle Gabrielsson, Rommehed 70 (36 + 34) 3. Thomas Karlsson, Gunnarsjö 70 (36 + 34) 4. Liselott Danielsson, Värnamo 69 (36 + 33) 5. Sune Påhls, Rättvik 69 (36 + 33)

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

27

d e m r å 10 TEXT: JOSEFIN WARG

Tio år av magasinet Svensk Skyttesport börjar gå mot sitt slut. Ett riktigt avslut blir det denna gång. Det tryckta magasinet läggs ned i dess nuvarande form och i stället gör förbundet en satsning på digital kommunikation.

Under sju år av de tio åren, 2011-2017, var Josefin Warg redaktör. Här har vi bett henne titta tillbaka på lite från Svensk Skyttesport-historien.

När jag började som redaktör för Svensk Skyttesport var jag novis vad gäller tidningsproduktion. Rutinerade Lennart Broman hade ryckt in som tillfällig tidningsredaktör och delade med sig av goda visdomsord och hjälp på vägen. ”Folk kommer att ha synpunkter, men hör du inget så ska du tolka det som att det är bra.” Sedan var det bara att sätta igång, och tack och lov kom klagomejlen inte att överstiga de positiva.

28

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

Då, 2011, var det ännu ett magasin med mestadels inskickade tävlingsreferat, från läsare. Men att producera och trycka magasin är dyrt, och kostnaden behövde minskas. Till år 2012 minskade vi därför antalet tryckta magasin till fyra. Och med bara fyra magasin per år är tävlingsreferat gamla redan när tidningen börjar layoutas. Det, i kombination med att vi samtidigt ville få större bredd på innehållet, gjorde att tävlingsreferaten slopades

och i stället satsade vi på mer tidlösa reportage och artiklar, med ett visst mått av aktualiteter och nyheter. Det här blev uppskattat hos vissa, och ifrågasatt hos andra. De nationella gevärsskyttarna hade innan förbundssammanslagningen en hel tidning bara för sig själva, och de var förmodligen de som saknade de gamla tiderna mest. Dels för avsaknaden av tävlingsreferat. Dels för att några kände att grenarna inte skildrades tillräckligt i det

SVENSK SKYTTESPORT I KORTHET

2009 Svenska Skyttesportförbundet bildas genom en sammanslagning av tre skytteförbund. Tidningen Svensk Skyttesport startar och ersätter Svenskt Skytte och Sportskytten. Redaktör för den nya tidningen är Jessica Linnman och Göran Nygren är ansvarig utgivare. Första året utkommer tidningen i tio nummer, varav två dubbelnummer.

2010 Jessica Linnman slutar och Lennart Broman blir redaktör för årets två sista tidningsnummer.

2011 Svensk Skyttesport får en ny redaktör i Josefin Warg och en ny ansvarig utgivare i Mikael Jansson. Tidningen utkommer vid sju tillfällen, varav ett dubbelnummer, och innehåller ännu i huvudsak tävlingsreferat inskickade till redaktionen.

2012 Svensk Skyttesports fysiska utgåva minskas till fyra ordinarie nummer per år.

I stället för tävlingsreferat blir magasinet en plats för mer tidlösa texter. Tävlingsreferat, från både centralt håll och inskickade till redaktionen, hittas i stället i årets nyhet – Svensk Skyttesports webbtidning, som publiceras vid sex tillfällen under året.

Förändringen sker dels av ekonomiska skäl, dels för att tävlingsreferat ska publiceras i lite mer närtid i förhållande till när tävlingen hållits. En särskild OS-bilaga ges ut, och den följer bland annat med Radiosportens skyttereferent till London.

2013 Svensk Skyttesports webbtidnings andra år blir också det sista. Antalet läsare motsvarar inte förhoppningarna, och det i kombination med kostnaden respektive tidsåtgången för produktionen av webbtidningen gör det ej försvarbart att fortsätta med den. Årets första tryckta magasin är ett temanummer och handlar om ungdoms-

skytte. För att sprida kännedom om skytte som sport skickas detta temanummer ut till 90 lokala tidningsredaktioner.

2016 Svensk Skyttesport fortsätter att utkomma med fyra fysiska magasin per år, men detta OS-år ges återigen också en särskild OS-bilaga ut. OS-bilagan kommer ut några veckor innan mästerskapet drar igång i Rio de Janeiro. Generalsekreterarbyte sker på förbundskansliet, och från årets sista nummer är Patrik Johansson ny ansvarig utgivare.

2017 I november aviserar Josefin Warg sin uppsägning från förbundet, och årets sista skyttemagasin blir därmed hennes sista som redaktör.

2018 Richard Gardt tillträder tjänsten som kommunikatör på Svenska Skyttesportförbundet och blir därmed ny redaktör för

Svensk Skyttesport. Tidningen är kostsam att producera och distribuera samtidigt når den bara ca 7% av våra medlemmar.

Richard ges uppdraget att ta fram digitala lösningar som alternativ till tidningen och under året producerar han två avsnitt av ett nytt webb-tv magasin som får namnet ”Träffsäkert”. Avsnitten publiceras på förbundets egna Youtube-kanal och promotas genom hemsidan och sociala medier. För 2019 är sex stycken avsnitt av Träffsäkert inplanerade. Under hösten beslutar styrelsen att säga upp avtalet med tryckeriet och att någon tidning inte ska produceras under det kommande året. Förbundet arbetar för närvarande med att ta fram underlag för utvecklandet av en skyttesport-app för smartphones. Appen kommer förhoppningsvis bli klar och lanseras under senare halvan av 2019.

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

29

Josefin Warg med Marcus Svensson och hans OS-silver, under firandet av de svenska OS-medaljörerna i Kungsträdgården 2016.

”nya” magasinet. Ibland var det nog en rättmätig känsla, men jag lovar att vi som gjorde tidningen gjorde så gott vi kunde för att ge alla något av intresse.

Just den biten, att ge alla något av intresse, var en konstant stor utmaning.

Det är svårt att göra alla nöjda. En mindre läsarundersökning vi gjorde 2011-2012 säger något om utmaningen. I den frågade vi vad man tyckte var bra och mindre bra, och vad man ville läsa mer av. För att enkelt sammanfatta så löd svaren i stil med följande: Pistolskyttarna tyckte att det var för mycket om gevär och ville läsa mer om pistol. Gevärsskyttarna var less på allt om lerduva och ville ha mer om gevär. Lerduveskyttarna suckade över det som stod om pistol, och ville läsa mer om lerduva. Och så ville viltmålsskyttarna förstås också ha sitt. Jag kan inte säga att det blev mycket enklare att göra magasinet efter det!

Men Svensk Skyttesport-magasin blev det, där jag med hjälp av duktiga skribenter hade som mål att visa på bredd.

Dels i fråga om grenar det handlade om, men också vad gäller discipliner. Dels i fråga om typer av artiklar och reportage.

En geografisk aspekt var viktig, det vill säga att skytteverksamhet och skyttar från olika delar av landet skulle skildras. Inom public service-media är det viktigt att människor av olika kön, ålder, ursprung får komma till tals. Den tanken försökte vi anamma också i Svensk Skyttesport. Och det skulle handla om både bredd och elit.

Det skulle helt enkelt försöka vara en tidning för alla.

Just bredd på olika vis i innehållet, gjorde att alla förhoppningsvis hittade åtminstone något intressant i varje ma-

30

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

gasin. Exempelvis den där besökaren i klubblokalen, som under en stunds väntan hinner öppna upp och bläddra i tidningen. I flera skytteföreningars klubblokaler har nummer efter nummer legat där och väntat på alla som ville läsa. En ledamot i gevärssektionen och en annan engagerad ledare lyfte just det som magasinets stora styrka. Tillgängligheten.

Möjligheten att klippa ut och spara är en annan bra grej, något som jag vet att vissa gör och har gjort. Eller sparat hela numret i sig, där man exempelvis varit med själv…

På mina sju år tackade ungefär två personer nej till att vara med i intervju för Svensk Skyttesport. Övriga tackade ja, och de allra flesta blev både glada och tacksamma när de fick frågan. Oavsett om vi ville intervjua dem för ett porträtt, göra ett föreningsbesök i deras förening eller av annan anledning ville prata med dem för magasinets skull. De positiva reaktionerna gladde i sin tur mig som redaktör, då det kändes som ett bevis på att Svensk Skyttesport hade en god ställning ute bland läsarna.

Det hände vid tillfällen att vi fick direkt feedback från läsare om att något i tidningen var extra intressant, och det gav alltid extra peppning. Som när vi följde med ett fadderpar på tävling, och fick höra att det öppnade för en förståelse för fadderskyttet. Eller som när vi fokuserade lite extra på då nya Compak Sporting (nr 2 2015) och därigenom kunde hjälpa till att reda ut olika funderingar kring disciplinen. Eller som när vi ägnade 14 sidor åt att titta närmare på papperstavlor vs. elektronik, ur olika synvinklar (Nr 3 2015). Ett annat tema som rönte uppskattning var det om jakt- och sportskytte (nr 3 2013).

Magasinet gav mig personligen emellanåt både några gråa hår och sömnlösa nätter, men det gav mig också stor glädje. Alla besök ute i verksamheten som tidningsarbetet krävde, liksom möten med människor, var nämligen otroligt givande och intressanta. Det tror jag att alla medverkande skribenter kan skriva under på. Personligen minns jag exempelvis allt från ett skrattfyllt möte med den glada familjen Åhlin (nr 4 2012) till ett föreningsbesök bland unga pistolskyttar i Säffle (nr 1 2015). För att inte tala om den roliga förmiddagen på Idrottens Hus när Håkan Dahlby delade med sig av kolvanpassningstips till en artikel, och när vi under fotograferingen för artikeln fick alla förbipasserande kollegor från andra förbund att förvånat haja till.

Det är ju inte varje dag det ligger sju hagelbössor på arbetsplatsens golv… (Nr 5 2016). Jag minns också Stig. En av alla de härliga gubbar som finns inom skyttesporten, och som gärna delade med sig av sin underfundiga historia om sig själv och sin 100-åriga lerduvebössa. Jag varken gjorde intervjun eller tog bilderna på Stig, men jag blir ändå alltid så glad

när jag läser den finfina artikeln och när jag ser hans glada leende på framsidan av nr 4 2015!

Inte heller att förglömma – Vi 5. På nästnäst sista sidan i Svensk Skyttesport brukar Vi 5 ligga. En klassisk enkät. En kort fråga, fem svarande. En trevlig liten sak att avrunda varje magasin med. Trots tidvis idétorka i fråga om fråga att ställa, var Vi 5 alltid en trevlig sak att göra, för möjligheten att få prata med slumpvist valda skyttar. Och i år, när redaktör Richard efterlyst medverkande till enkäten på förbundets Facebooksida, har intresset för att delta varit stort. Människor vill gärna vara med och det tycker jag är ett gott betyg till det medlemsmagasin som Svensk Skyttesport är och har varit. Och magasinet hade inte varit något utan alla de medverkande som berättat och delat med sig. Nu förändras tiderna igen, och det är dags att säga adjö till dagens medlemsmagasin till förmån för nya kanaler att berätta om skytte i. Det blir annorlunda, men det kommer att bli bra det också. Så länge ni skyttar fortsätter att vilja berätta. Q

ELEKTRONISKA

S K Y T T E TAV L O R

3D-Score När endast det bästa är gott nog Optisk registrering av träffläge Ingen gummi- eller pappersrulle Mäter kulans hastighet Precision i särklass Vi anser dette är världens bästa tavla for 10 meter luft, 15 och 50 meter gevär!

3D -Score i kombination med vår robusta och ljusstarka färgmonitor ger dig tillgång till alla möjligheter ett Megalinksystem kan erbjuda Godkänt av ISSF, NSF, DFS och SvSF primärt för 10 meter luft, men även15 och 50 meter gevär

www.megamal.se MegaMål AB Allegatan 12, 572 75 Figeholm Telefon: 0721 911689 Epost: info@megamal.se

Salg: Telefon: Epost:

+47 64 93 34 12 salg@megalink.no

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

31

Mathilda

bytte gren för att nå ännu längre TEXT: CAMILLA OSCARSSON

Inom nordisk trap hade hon på kort tid nått stora framgångar, med såväl landslagsplats som SM-medaljer i samtliga valörer. Då valde Mathilda Lishöj, Landskrona-Saxtorp JSK, att ta det modiga beslutet att byta gren. Förra året inleddes därmed hennes OS-satsning i skeet.

Redan som barn kom hon i kontakt med skyttevärlden, då intresset fanns inom familjen och hon själv som sexåring började med luftgevärsskytte. Efter några år med kampsport och uppehåll från skyttet började hon 2012 med lerduveskytte och året därpå var det dags för första tävlingen. Hon beskriver sig själv som tävlingsmänniska och vinnarskalle, men den yttersta drivkraften är ändå en annan: – Jag håller på med skytte för att det är extremt kul!

OS det långsiktiga målet Hon vill ständigt utvecklas, och när hon

32

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

2016 hade vunnit SM, 18 år gammal, så började hon känna att hon uppnått det mesta inom nordisk trap.

– Jag var med i landslaget också och kände att jag inte kom längre, jag ville byta till en gren där det är möjligt att komma ännu längre. Sen vet jag att om jag ger mig fasen på någonting så kommer jag att klara det, förr eller senare. OS är det längsta man kan komma och då gäller det att fortsätta kämpa tills man når dit.

Från och med förra året är det därmed skeet som gäller för 20-åringen, men bytet av gren är inte den enda

förändringen. Hon tog studenten i somras och framöver ska satsningen kombineras med jobbet som djurvårdare.

När tävlingssäsongen 2019 drar igång är hon dessutom förstaårssenior, vilket innebär nya utmaningar.

– Som damjunior var det lätt att få komma ut på världscuper och så, men som senior är det många duktiga skyttar att konkurrera med. Målet för denna säsongen är främst att visa vad jag går för.

Upplägget på säsongen blir därför att tävla mycket, framförallt att åka på alla landslagstester för att känna på hur det är att vara senior. Att det långsiktiga

målet är OS är ingen hemlighet, men någon tidsplan för när hon vill uppnå det har hon i nuläget inte.

– Jag tar det lite som det kommer och har olika delmål på vägen. 2019 ska jag hårdträna och känna att jag är med och fajtas, sedan får jag se hur det går därefter.

Intensivare träning Den enskilda tävling som hon lägger störst vikt vid inför kommande säsong är SM, som blir hennes tredje skeet-SM. – Jag har ingen speciell strategi för att formtoppa, men jag har en tränare

nu, Christian Hansson, som hjälper mig.

Tillsammans försöker vi lägga upp det så att det blir så bra som möjligt för mig.

I och med att vi tränar i samma klubb så finns han med på nästintill alla träningar, så det blir att jag både får stå på egen hand men också vet att han alltid finns där om det skulle vara något.

Efter grenbytet har träningen intensifierats för Mathildas del. Att ha Christian som tränare, vilket hon haft det senaste året, har också bidragit.

– Att ha någon som vill att man ska lyckas ökar motivationen. Det blir också intensivt på ett annat sätt i skeet, där man verkligen kan nöta platta för platta och duva för duva.

Under säsong tränar hon fyra gånger per vecka, ibland mer, med minst 100 skott per träning.

– Från mars är det fullträning som gäller, efter sista tävlingen i augusti kan man börja trappa ner lite för att ha lite glöd kvar till nästa säsong också. Även under vintern blir det någon träning för att inte tappa helt, men jag är inte lika peppad nu när det börjar bli kallt och man står och fryser.

Börjar med mental träning Träningarna kan se ganska olika ut, beroende på vad Mathilda behöver träna på just då.

– Ofta blir det vanliga skjutserier men med extra skott om det är någon station jag bommat mycket på. Station fyra till exempel, där är det lätt att hamna fel i rytmen och tappa på dubbléerna. Det är mycket som sitter i huvudet, men då är det bra att stå och nöta där.

Utöver den rena skytteträningen finns det flera andra bitar som också ska fungera för att helheten ska bli så bra som möjligt. Fys- och styrketräning ingår för närvarande inte som någon regelbunden del i Mathildas träning, däremot har hon just börjat utforska området med mental träning.

– Jag träffar en mental coach, jag har tänkt en hel del på detta och känner att jag vill lära mig hur jag ska tänka. Jag blir lätt frustrerad om jag inte fyller på de första tre plattorna och har svårt att hitta den motivationen, när jag egentligen vill vara kvar i min bubbla och veta att jag kan skjuta bra på de andra.

nar hon tillfällen när hon varit iväg med landslaget och haft framgångar tillsammans med de andra skyttarna.

– Bästa måste varit när jag och de andra skeetjuniorerna var i Finland i år och sköt en liten juniorcup och fick hem silver och brons, eller på nordiska i Oslo där Sverige tog en massa medaljer.

Just den sociala samvaron med andra skyttar är viktig för henne. Trots att hon numera satsar helhjärtat på skeeten händer det att hon skjuter någon mindre tävling i nordisk trap om den går i närheten.

– Jag vill gärna träffa de vännerna också, det blir en annan social grej i trap.

Alla peppar varandra och ger råd, det är lite annorlunda i skeet, man får sköta sig mer själv.

Själv har hon följande råd att dela med sig av till den som vill utveckla sitt skytte: – Hitta någon som vill hjälpa dig, man ser inte allt själv. Och om något går dåligt så blir det inte bättre av att ge upp, utan fortsätt kämpa! Q

...HON TOG STUDENTEN I SOMRAS OCH FRAMÖVER SKA SATSNINGEN KOMBINERAS MED JOBBET SOM DJURVÅRDARE. NÄR TÄVLINGSSÄSONGEN 2019 DRAR IGÅNG ÄR HON DESSUTOM FÖRSTAÅRSSENIOR...

Sociala samvaron en viktig del Efter sex år av lerduveskytte i två olika grenar och med många framgångar behöver Mathilda ändå inte fundera länge för att plocka ut de skytteögonblick som hittills varit hennes bästa. Valet faller inte på hennes SM-guld, utan snarare beto-

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

33

ATT ARRANGERA EN TÄVLING UR ARRANGÖRENS PERSPEKTIV TEXT: JOHANNA KLEMMEDSSON

Att tävla är en naturlig del av idrotten som många finner stort intresse till. Det är också frivilligt att tävla men de allra flesta väljer att göra det av väldigt många olika anledningar. Som skytt kan man ibland ta för givet att det finns tävlingar att åka till men när arrangörerna tar slut, vad gör man då? Vems ansvar är det att se till att det finns tävlingar att åka på?

Glada miner i Christianstads Skyttesällskap.

När jag började skjuta var det en självklarhet för mig att tävla och framförallt var det en självklarhet att skjuta tävlingar så som JSM och Skol-SM. Dessa tävlingar betydde gemenskap, kompisar och glädje för mig. De ligger till grund för mycket av den glädje jag har till sporten idag. Vid varje avslutad tävling fick man även veta vart nästa års mästerskap skulle gå av stapeln.

Idag ser det lite annorlunda ut; arrangörer är inte lika lätta att få tag på. Man vill tro att det är för att vi har blivit fler skyttar och att kraven på banan blivit större men är det verkligen så? Vad är det då som gör att tävlingar snurrar runt allt mer på samma banor?

Om jag får blanda in min egen åsikt så tror jag att vi har större konkurrens idag och det vi konkurrerar om är tid. Vår tid tas upp av alt fler saker nu; vi brottas med sociala medier, andra idrotter och det ökade behovet av egen tid. Detta kanske inte är hela sanningen men jag

34

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

tror att det är en del av det. Men fokus i denna artikel ska ligga på det som vi faktiskt gör. Vi har många föreningar som arrangerar riktiga proffsarrangemang och som brinner för att genomföra bra tävlingar. Här ska ni få läsa intervjuer med tre av dessa arrangörer.

PER KLEMMEDSSON Christianstad Skyttesällskap

Hur tänker du som arrangör?

– När det gäller ”mindre tävlingar” som återkommer från år till år gäller det att skapa ett effektivt arrangemang som lockar skyttar. Enkelhet, ordning och reda kombinerat med ett fint fikautbud och ett bra prisbord är viktigt. Här ligger grund i vårt breddskytte och vid dessa tävlingar försöker vi fördela ut jobbet i föreningen så att så många som möjligt får skaffa erfarenhet av att arrangera.

När det gäller större tävlingar så har vi som förening ambitionen att arrangera bra tävlingar där skytte och resultat fungerar felfritt och korrekt och sedan att man har ett fint och prisrimligt fikaerbjudande. Sedan försöker vi alltid ”göra något extra”. I år på Skol-SM hade vi t.ex en mycket uppskattat tacokväll för skyttar, ledare och föräldrar.

Stora arrangemang senaste året?

• Skyttiaden regionsfinal • Skol-SM

Varför arrangerar just ni?

– Vi har en väldigt fin skytteanläggning i

Wendesbanan och den är basen i vår tävlingsverksamhet och sedan finns det en stark tradition att arrangera tävlingar för Christianstads Skyttesällskap. En annan stor drivkraft för oss är att vi vill arrangera bra tävlingar för de skyttar som är på plats, med särskilt fokus på ungdomar och juniorer.

Sedan är det dels drivkraften om att tjäna några extra kronor till föreningen som driver oss mycket, vi arrangerar hellre en tävling än att till exempel låta våra medlemmar sälja lotter.

Hur jobbar ni med era arrangemang?

FÖRARBETE – Vi strävar att ha en 2-3 års plan vad vi skall/vill arrangera, denna försöker vi ha en dialog med Skyttesportförbundet om, i föreningen har vi en tanke på att arrangera en stor tävling vartannat år. Som föreningen måste man ha bilden klar för

sig vad man vill göra före frågan kommer från förbundet, ofta lyckas vi med detta men tyvärr inte alltid.

Efter beslut om tävling gäller det att sätta ihop ett planeringsteam. I den gruppen fördelas det ut olika ansvarsområden och man diskuterar olika idéer och lösningar. Här får man gärna lyfta in nytänk men man måste också komma till beslut om hur man vill skapa ett arrangemang och hur man vill förmedla upplevelsen.

Sedan informerar vi kommunen och lokala företag/myndigheter/samarbetspartners så fort som möjligt om vad som är på gång. Ett tips: Sök pengar om det går.

– Marknadsför tävlingen tidigt, lägg upp på IndTA, skapa facebook-grupper och hemsidor etc. Information till skyttar, ledare och föräldrar är viktigt – de skall veta vad som gäller så att de kan planera in tävlingen som ofta är kopplad till en resa också för många.

– Ta hjälp av andra föreningar - de behöver kanske inte vara med att planera men de kan vara med att genomföra tävlingen. Det finns många som kan tänka sig att stå i en servering eller vara skjutledare på en fältskjutning en dag – det är ju roligt att vara på tävling ju! (även om man inte skjuter). Många kommer gärna och hjälper till och får de dessutom lite fika när de gör det så kommer de gärna tillbaka vid nästa tävling.

NÄR DET NÄRMAR SIG – Gör en mycket tydlig inbjudan där regelverk och förutsättningar för allt kring tävlingen skall vara med. Stäm av inbjudan med kravställaren = ofta Skyttesportförbundet. Ett bra förarbete här underlättar ofta anmälningar och tävlingens genomförande.

– Jobba med marknadsföring, använd gärna sociala medier. ALLA skall verkligen veta att tävlingen skall genomföras, var och när. Vi måste bli bättre på att marknadsföra våra tävlingar.

– Gör en tidplan för tävlingen med allt från vapenkontroll, upprop och finaler.

GENOMFÖRANDE – Se till att ha koll på tekniken och resultat, ha gärna mer än en person involverad i detta arbete.

– Håll tidsplanen och ett bra tempo i tävlingen.

– Var engagerad! Se till att resultat snabbt kommer ut. Ge skyttar service – hjälp dem – prata med dem – få dem att trivas.

– Dokumentera mycket – ta foto, spela in film, sänd live – Låt andra få ta del av hur trevligt det var på tävlingen.

EFTERARBETE – Resultatlistan skall vara ute direkt efter tävlingen. Skapa en preliminär lista direkt som skyttar/press etc. kan få. Lägg ut den omgående på IndTA, föreningens hemsida, facebook etc. Har ni ingen resultatlista direkt - ta lite foto och lägg ut som inlägg där ni berättar hur det gick (det är bättre än inget alls). Ju fortare det kommer ut desto bättre är det – vi måste jobba mer med att pressen får info tidigt.

– Fira era framgångar! Tacka alla som var med och hjälpte till. Fira med kaffe och tårta!

Börja planera redan nu för nästa stora tävling ni skall arrangera

inför våra större tävlingar men det allra mesta snurrar på utan att allt för mycket behöver detaljstyras och kontrolleras.

Under tävlingarna försöker vi att ha ett tidsschema som inte är alltför stressigt.

Hellre några minuter extra paus mellan skjutlagen än att skynda på, eftersom stress ofta leder till att dåliga och i värsta fall felaktiga beslut tas. Arrangemanget är inte heller klart innan resultatlistor och gärna foton finns tillgängliga för alla intresserade. Tidningarna behöver resultat snabbt för att det ska vara intressant att skriva om tävlingen.

Tips till andra?

Stora arrangemang senaste året?

– Vinterriksskyttet, fältskytte 6,5mm, 17 februari 2018 Sommartävlingar, 9 tävlingar med banskytte 6,5 mm, korthåll och korthållsfält, 7–10 juli 2018 JSM, banskytte 6,5 mm, korthåll och korthållsfält, 17–19 augusti 2018

Hur tänker du som arrangör?

– Det som är absolut viktigast är att tävlingen ska bli ett positivt minne för alla deltagare. På tävlingsplatsen ska det fungera så bra som möjligt med allt från skjutledare till servering. Ett fint prisbord som avslutning är också något som hör till. Det viktigaste för oss är inte att göra en rejäl vinst utan att göra något som vi alla kan känna oss nöjda med.

Varför arrangerar just ni tävlingar?

– Vi har en anläggning som vi tycker är kul att nyttja och vi vill för varje större event fixa till anläggningen än mer. T ex inför detta SM hade vi investerat i både ljudanläggning och utrustning för att visa resultaten. Varje tävling vi ordnar genererar ett överskott som bidrar till att täcka driftskostnaderna.

Vad är drömarrangemanget?

– Margarethakedjan under de närmaste åren med lika stort deltagarantal som när vi arrangerade tävlingen 1982, dvs 428 skyttar…

LARS NORDVALL Ramselefors skytteförening

levelse för deltagarna. Det är också ett bra sätt att fånga upp medlemmars engagemang då funktionärerna efter varje avslutad tävling får energi för vidare engagemang i klubben.

– Gevärssektionen får det absolut viktigaste tipset vilket är att förenkla för alla arrangörer av SM-tävlingar genom att ta fram en handbok med tydliga villkor och checklistor för hur arrangemanget ska genomföras. Vilka regler som gäller, eventuella undantag, vilka medaljer som ska delas ut, lagsammansättningar m.m.

Det har varit vanligt att vi fått helt olika svar beroende på vem man frågat vilket naturligtvis är helt oacceptabelt. Här har Gevärssektionen en viktig hemläxa att ta med sig hem och lösa.

Till andra arrangörer är tipset att ta hjälp av närliggande föreningar om man inte kan lösa allt själva. Gör upp en enkel budget och fördela t ex prisanskaffning på flera personer om det behövs. Har man väl lyckats arrangera en stor tävling så är det alltid enklare nästa gång.

Hur jobbar ni med arrangemang?

– Hela styrelsen engageras genom att vi alltid har kommande tävlingar på varje agenda. Vid event som SM så bildar vi en liten kommitté som håller ihop och planerar detaljerna, samt fördelar uppgifter och tar fram en funktionärsplan.

Vad är dröm arrangemanget?

– 2003 arrangerade vi EM i Göteborg i samtliga luftgrenar, att få göra detta igen är en mycket stor dröm.

Tips till andra?

– Att göra en tävling är ett bra sätt att samla krafterna i föreningen och efter varje event så är viljan hög att åta sig nya. Det är kul att göra ett event tillsammans och samtidigt möta en massa både trevliga och nöjda skyttar.

Det finns givetvis fler fantastiska föreningar och arrangörer i vårt avlånga land som gör ett kanonjobb och jag hoppas att vi blir ännu fler. Jag vill att fler ska få den starten i sin idrott som jag fick, en start som var baserad på glädje, gemenskap och kompisar. Men för att det ska hända måste vi fortsätta arrangera. Har ni som förening en tanke om en tävling, ny eller gammal, tveka inte – bara kör. Q

Varför arrangerar just ni?

– Eftersom landet är väldigt avlångt så behövs det stora arrangemang i alla landsdelar för att intresset för skytte ska hålla i sig och för att yngre och mer lokala skyttar också ska få mästerskapsrutin. Vi har fina anläggningar, bra samarbete med närliggande föreningar och lång erfarenhet så därför blir det också naturligt att vi kan ta på oss ansvaret att arrangera mästerskap och större tävlingar.

Hur jobbar ni med arrangemang?

– Vi har numera en grundorganisation med mycket erfarenhet och rutin som till stor del är självgående. Givetvis blir det några möten och många telefonsamtal

LARS ERIK BJUHR Öckerö skytteförening Har ni haft några stora arrangemang senaste året?

– Ja, vi har haft några stora event detta år som tidigare år. Vi har i regel minst ett större event varje år. I år hade vi landskamp i pistol Sverige – Norge samt SM i luftgevär. Vi har minst en inbjudningstävling varje månad.

Hur tänker du som arrangör?

– Varje event ska vara en positiv upp-

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

35

KORSORDET KAN MAN FÅ

TAGIT 50 MILJON- MJUKT TOTALIPÅ TETER ER I PROPÅ KRAF- SPEKTERING ÅDAN RUTSCHTERNA VARJE ÅR ADE

MACKAPÄR

FYND AV BLOCKERAD NÖDUTGÅNG

LADE VÄDER- OM KURSTRECK SEN

SORTERING AV TIDEVARV KÄNDE KVÄLJNINGAR

ÄDELGAS SUND

PARTIER

YTMÅTT B I L A R

ÄR LÅNGHALSAD TALAS I OTTENBY

KILLE I SKOLAN

NÄS STÅR ANNO FÖRE

BADDAR ANGER LÄGEN OCH HÖJDER

BLODSTOPPARE

FÖRE ETT PALMAS

ÖVERFULLT

WALKOVER

FALLER SOM NY

EN SEIERSTAD ÄR MITT I ORKANEN

SKÅDISPETRÉN

TUNGRODDE

KOLATYP

REPORFÖRR TAGE

NATRIUM

LÖNNMÖRDARNA BÄNK MELLAN PENTRY & RUM

LJUSREKLAMSGAS

OFÖRÄNDRAD SLAGIT GRÄS

EFTER AFTER EFTER ÅK

SLÅR RUNT

FYLLER TIPPARE I VINKEL FÖR SKAMSEN

POLISGÖTBLAD

NÖT OXUDDE 109-16

PÅ PÅ APPARAT

FETT

HASSE I RUTAN

SLEVA

PENDYL

SKÄR

VÄGG VID VATTENLED

BOLAGSFORM TRÄNAR INDIVIDEN

BOG

UNDERUTVINNS SVAM- JORDISK UR LAS DEMON SESAM

POETEN GULLBERG

HAVERI ANSTÄLLA

ARTISTEN ERIC SAVANNDJUR

R

FÖRTÄTATS ILLASITTANDE

M

LITEN PIPPI

HELT PERFEKT

FÄRSKA

SÅG FÖRMADEN AN GE HOS DUMSOM HUVUD NÖDKO SIGNAL BIDADE

E F F E K T K A N S L I

S O N A SKIFFRIG BERGART

HADE OS 2016

L A T O

ÅNGEST

SPRÅK PÅ SEKRETARIATET

GENLJUDA KOBBEN

O R O A S BLEK ÖRT TILL SALLADER

S

ROYAL MARINES

TAGIT EMOT MEDDELANDE

SÅNGDRAMATOLKNINGEN KRITISKA

S

RÄTTESNÖRES RÄTT SÅ

MAT OCH SALVA

UTVÄXT

BYGGNADEN FÖR RESOPANGAN- NERAS DE

TJUT BESINNING

Y L

P A S T A

9/12 KLÄMHANDLING

A N N E

N N

HÄLSOBAD KLÄ

FURSTE

RADON SKRÅPUKEN

S P A SÖNDER FÖRMIDDAG I LONDON

A V

E M I R

INNER- DRINKLIG STUGAN

D L

B N I

V R I L

GILLAR DET SOM ÄR DÖTT

A S G A M E N

SANDÖKEN

OXUDDE 1107

Ö K PICKUPEN

LENA SÖDERBLOM JAN INGMAN ULLMAN

L S J

I

S A L O O

BRUTTONATIONALINKOMST

K A N S L I S V E N S K A

MOTVILJAN

VÄRDSHUS VINNA

DIREKT

G E

................................................................................................................................................................................................................................................................

Adress .............................................................................................................................................................................................................................................

N Å L E N

Ann-Christin Danielsson, Värnamo, Carl-Erik Isaksson, Södertälje, Jan-Erik Leksell, Malung.

Detta blir tyvärr vårt sista kryss i Svensk Skyttesport. Vinnare i kryss nr 3 samt 4 2018 kommer istället presenteras på vår hemsida www.skyttesport.se under mars månad.

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

Namn ..............................................................................................................................................................................................................................................

I N N

VINNARE KORSORDET NUMMER 2 2018

36

SKICKAS TILL Svenska Skyttesportförbundet, Box 11016, 100 61 Stockholm Vi vill ha ditt kryssbidrag senast den 1 mars 2019.

TRE VINNARE FÅR VAR SIN SKRAPLOTT.

O P E R A V E

N O R M S

A N A M M A T MÅTT ROLF SKOGLUND

V

BUSKAR

O L Y C K A

I N N E K R O G A R N A S

E K A

S J Ö N

DESPOT

I V T S O L S K Y D D ÄNGSLAS VULKAN PÅ SICILIEN

I N E T DESS KÖK ÄR I ROPET LAPIDUS

N Y A

AVSER OKÄND SKRIBENT BEN

I D E M Ä S S I G T

G N E J S

R I O VATTENSAMLINGEN

T

HUGSKOTTSAKTIGT

SÅ ETT OTÄT NUMMER

D J U P N A T S

S E B R A

HÖRDES I DET FORNTIDA ROM

NORR

HAR OCK-

G

H J A L M A R

S A A D E

GOTTGÖRA

GLÄDJESPRIDARE

D O P I N G T E S T

T E L L

KONTOR

YTTRADE

TILLRÄTTAVISAT

ÄR POSITIVT VID FUSK ARMBORSTSWILHELM

MILJÖVÄNLIG

URMODIGT

FARA I GRUVA

GRUNDÄMNE

INTE STAN- KNATTE ELLER DAR TJATTE

X 2 FÖR BLOD- MÖNSTSUGARRAR FLUGA

INLOPP

LADDAS OFTA NER NU

................................................................................................................................................................................................................................................................

Postadress .................................................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................................................................................

Duvnäs Företagshus 781 90 Borlänge 0243 - 230504 www.staffansvapen.se SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

37

Under 2019 kommer Svenska Skyttesportförbundet inleda arbetet med att ta fram en egen app som alla våra skyttar kan ha glädje av.

Vi tittar nu på vilka funktioner som skulle kunna ingå i appen.

Vilka funktioner skulle du ha användning av i en skytte-app?

ARAM GALESTIAN

MADLENE LJUNGDAHL Pistol, Kristianstads pistolklubb ] En skyttekalender där klubbar lätt kan lägga in tävlingar, både nationellt och dynamiskt. Kan vara ett begränsat innehåll med t ex när, var och hur. ] Kontaktuppgifter till klubbarna, så de är lättare att hitta. ] Någon form av annonser t ex ej licensbelagda prylar, mer runtomkring. ] Tips och råd om t ex vid första tävlingen. En checklista vad man ska ha med sig, tänka på.

Nordisk trap, Rosersbergs JSK Grymt bra initiativ till att ta fram appen!

Jag skulle vilja använda den appen dagligen om det förekom nyheter samt träningstips från experter. Tycker även det är ok om det skulle finnas reklam som är relaterat till sporten (men inte till jakt).

De funktioner jag främst efterfrågar är: ] Kunna anmäla sig till tävlingar och betala tävlingslicens via BankID. ] En sökfunktion för att hitta närliggade klubbar, info, öppettider och kontakter. ] Integration till Facebook där skyttar i olika grenar kan diskutera och dela sin information. ] Tester av olika slag inom skyttesport. ] Tillgång till regler och säkerhetsbestämmelser. ] Profilbaserad information baserat på vilken skyttegren man valt.

38

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2018

HENRIK JANSSON Skeet, Torsby JSK

LUDWIG JANSSON Sporting, Tibro JSK Jag som sportingskytt tycker att det vore bra att ha en app med resultaten i som snabbt går att gå in och kolla på, istället för att gå in på lerduvor.com och kolla resultat från dagens tävling. Jag skulle även tycka det var smidigt att få påminnelse eller notis från appen när en ny tävling som läggs ut, så att man snabbt kan gå in och anmäla sig innan tävlingen har alla platser fyllda.

– En app med tävlingskalender vore väldigt bra! Göra det lättillgängligt och enkelt. Kanske finnas tillgång för enkla uppdateringar ifrån skyttar runt om i landet att likt ett enat instagram kunna lägga upp bilder med kort text i nyhetsflöde som man kan följa med bitvis i skyttars vardag, med riktlinjer för uppdateringar naturligtvis. Tänker mig utbyten av något slag vad gäller träningsupplägg (program) eller kost/mentalt. Kanske en chatfunktion där man har en skytt (olika) som vid ett tillfälle svarar på frågor vad gällande träning m.m.? Spånar iväg lite väl här kanske, men det saknas en enighet inom svensk skyttesport tycker jag.

JESSICA SIDMAR luftgevär 10m, Borensbergs skytteförening – En enkel översiktlig tävlingskalender, där man kan välja vilken disciplin man vill kolla på och efter tävlingen att man kan se resultat. Info om olika läger, länkar till livevisningar, information från förbundet, artiklar, porträtt om olika individer inom skyttesport, Köp, sälj, byt eftersom det inte finns någon bra sida för det, är de saker jag kommer på som jag vill ha i appen.

([FOXVLYH ,66) 5HVXOWV 3URYLGHU WV 3URYLGHU tem with Worldwide the only system ISSF-approval for all disciplines sciplines

Kontrollenheter med bildskärm KONTROLLENHET CU951 Kontrollenheterna är försedda med touch screen bildskärm med mycket stor betraktningsvinkel och LED bakgrundsbelysning vilket ger en mycket lättläst bildskärm i alla ljusförhållanden.

Kontrollenheterna CU 951 är försedda med:

Ŷ programvara för samtliga discipliner och numera Falling Target för gevär och pistol Ŷ klocka för skjutprogrammen

/RWWHQ -RKDQVVRQ I|UHGUDU 6,86 PDUNHULQJVV\VWHP

SA951 kontrollenhet med touch screen bildskärm 10”

SA951 kontrollenhet med touch screen bildskärm 15”

ISSF certi¿erad kontrollenhet i fas 3, samt med följande viktiga synpunkter:

ISSF certi¿erad i fas 3, samt med följande viktiga punkter:

Ŷ ERGONOMI

Ŷ SYNBAR

Ŷ SYNBAR

Ŷ SKYTTENS FAVORIT på 300m och 50m banor samt viltmål

Ŷ ERGONOMI

Ŷ SKYTTENS FAVORIT på 10m och 50m banor Speciellt framtagen för de skjutplatser som kräver mycket stor bildskärm. Utrustad med integrerat bärhandtag för snabb förÀyttning sam försedd med solskärm på ovansidan och på sidorna.

När tillförlitlighet prioriteras !

SIUS | Mälbyv. 26 | 722 33 Västerås Tfn: 021-600 13 | www.sius.se | info@sius.se

RETURADRESS SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET BOX 11016, 100 61 STOCKHOLM

Din självklara leverantör av lerduvor & kastmaskiner

www.superstar.se 0513-722 80