Svensk skyttesport nr 4 2014

SVENSK

NUMMER 4 2014 ❚

ÅRGÅNG 6

JOACKIM SIKTAR MOT RIO ❚ En biträdande föreningstränare i tjänst ❚ Viltmålsskyttets A och O: Lyftet! ❚ Att träna med tränare ❚ Permanent korthållsfältbana i Trosa-Vagnhärad

en vecka med REBECKA BERGKVIST

GUNNAR ELFVING SKYTTETJÄNST AB STARTAT AV SKYTTAR – FÖR SKYTTAR I SAMARBETE MED SKYTTERÖRELSEN ÄR VI GENERALAGENT FÖR EDELMANNS KVALITETSTAVLOR

FRAKTFRIA LEVERANSER till alla skytteföreningar vid order över 3.000 kronor inkl moms, dessutom erhålls 10% rabatt på MÅLTAVLOR och FÄLTSKYTTEFIGURER!

KONTAKTA GUNNAR för bra pris på

ANSCHÜTZGEVÄR! SKYTTEKLÄDER, SKOR OCH TILLBEHÖR FRÅN FISANTI TILL MYCKET FÖRMÅNLIGA PRISER! Skyttejacka 1.300 KRONOR Skytteskor 990 KRONOR Magasin kal 22 190 KRONOR köp 5 och få en gratis

KULOR FÖR LUFTVAPEN HITTAR DU HOS OSS! DJURMÅL: Älg, Vildsvin, Varg, Rådjur och många fler finns i lager.

Gå gärna in på vår hemsida i lugn och ro, där hittar du det mesta för skytte! www.skyttetjanst.se Tel 0176-20 82 80 ❚ E-mail gesab@skyttetjanst.se ❚ Fax 0176-20 82 81

S ENSK SV

FRÅN REDAKTIONEN

Barn i Älmhult och en vuxen sydkorean Att hitta likheter mellan barn i Älmhult och en vuxen sydkorean, går det?

Absolut säger jag, för under arbetet med denna tidning har jag träffat båda sorterna. De sysslar med skytte och glädjen i att göra det är likheten dem emellan. Och det är härligt att se. Vad dessa barn och denne sydkorean också påminner om är att skyttesporten rymmer så mycket. Skyttesporten är en hobby för små och stora, en väg mot något nytt för en, en bra skola för den andre, världens bästa jobb för den tredje och en källa till glädje för alla dessa. Du som läser detta är del av skyttesporten, och du bidrar till att göra det till den härliga rörelse som det är. Tack för det! Och på samma sätt som skyttesporten rymmer mycket, rymmer detta nummer av Svensk Skyttesport mycket likaså...

EN ORDENTLIG RITNING, material i form av allt från presenning till blomlådor, ett gäng engagerade människor

och tid. Sätt ihop de sakerna i Trosa-Vagnhärads Skyttegille och du får en korthållsfältbana med permanenta mål.

Om detta kan du läsa på sidan 49 och en byggbeskrivning av dessa korthållsfältsmål ses på sidan 54.

SOM FÖRE DETTA innebandyspelare är träning för mig något som börjar en viss tid, pågår med gemensamma övningar och spel, och slutar ett särskilt klockslag. I Älmhults Skytteförening testar de i höst träning på det viset, utöver drop-in-skytte. Om det träningsprojektet får vi veta mer på sidan 14. En av gruppens tränare är Milo Magnusson. Milo gick utbildningen biträdande föreningstränare i våras och på sidan 11 får vi ta del av hur hon nu använder sina kunskaper från utbildningen.

PÅ SIDAN 16 trotsar vi den aktuella julstämningen och tar oss tillbaka till sommaren, när dagarna var långa och rätt så soliga. Vi åker till norrbottniska Sunderbyn och träffar fyra skeetskyttar som under några trevliga dagar hjälper varandra att utvecklas.

MÅNGA FINA SKJUTBANOR finns det runtom i Sverige och ännu ett tillskott i familjen skjutbanor står nu klar

i Hässleholm. Ett gemensamt bygge som vi kan läsa om på sidan 36. Och på ett flertal av våra svenska skjutbanor hålls stora eller små tävlingar under ett år. Att arrangera en större tävling eller mästerskap kan kanske upplevas läskigt om man aldrig gjort det förr. Men enligt fyra av årets SM-arrangörer verkar det vara värt eventuella oroskänslor.

Inspireras av dem på sidan 28.

IBLAND TAR LIVET oanade vändningar. När Joackim Norberg en dag för åtta år sedan for ut på cykeltur i Stockholms omgivningar, anade han nog inte att det skulle leda till att han en dag stod som guldmedaljör i skytte på ett VM. Men så blev det, och på sidan 24 kan du följa hans resa från en cykelolycka till att nu sikta mot medalj på Paralympics 2016.

INNEHÅLL ■ ■ ■

OCH ÄNNU EN pistolskytt hittar du på sidan 48, och då denna ovan

■

nämnda sydkorean. Vi är glada över att där kunna presentera en kort intervju med den som slog världsrekord i fripistol i somras och den som enligt många är världens bäste pistolskytt – Jin Jong-Oh.

■ ■ ■

NI SER – DET är som bäddat för många sköna tidningsstunder på

■

nu lediga helgdagar! Vi önskar er alla trevlig läsning och en riktigt god jul och ett gott nytt år!

■ ■ ■

JOSEFIN WARG

■

Redaktör Svensk Skyttesport Kommunikatör Svenska Skyttesportförbundet

■ ■ ■

SVENSK

■ GRAFISK FORM

■

■ ANNONSER, ÅGRENSHUSET PRODUKTION

■

Leif Dylicki, tel 0660-29 99 58 leif.dylicki@agrenshuset.se

■

& DISTRIBUTION Ågrenshuset Produktion, Bjästa, Flygelvägen 3, 893 80 Bjästa

■

■ TRYCK

■ MATERIALINLÄMNING

■ POSTADRESS

IDROTTENS HUS, 114 73 Stockholm ■ BESÖKSADRESS

IDROTTENS HUS, Fiskartorpsvägen 15A, Stockholm tel 08-699 63 70 www.skyttesport.se

Material skickas till redaktionen@skyttesport.se eller via post till SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET att: Josefin Warg, Idrottens Hus, 114 73 Stockholm ■ OMSLAGSFOTO Pistolskytten Joackim Norberg.

Foto Josefin Warg.

■ REDAKTÖR

Josefin Warg, tel 08-699 63 73, josefin.warg@skyttesport.se

■

■

■

■

■

■ ANSVARIG UTGIVARE

Mikael Jansson, mikael.jansson@skyttesport.se

■

Lena Hägglund, Ågrenshuset Produktion

■ Svensk Skyttesport förbehåller sig rätten att i artiklar göra redaktionellt motiverade ändringar, urval och förkortningar. För obeställt material ansvaras ej. Eventuella fotografier tagna framifrån, med mynningen riktad mot fotografen, är arrangerade med oladdade vapen. Fotografering sker under strikta säkerhetsförhållanden.

■

Från redaktionen 3 Ledare 4 I korthet 5 SvSF:s elitverksamhet 2015 10 Biträdande föreningstränare i tjänst 11 Träning med stort T i Älmhult 14 With a little help from my friends 16 Att utvecklas som skytt med en tränare 20 Att jobba med tränare 22 Pistolskyttet blev Joackims grej 24 Att arrangera en stor tävling 28 Skjutinstruktörer med försvarsmaktsbakgrund 32 Viltmålsskyttets A och O: Lyftet 34 Nya skjutbanor i Hässleholm 36 Pistolbanor – skjutplats 38 Kpistföryngring hos Skällinge Skf 40 Idrottslyftet 2015 41 Marie kämpar vidare 42 En vecka med: Rebecka Bergkvist 43 In Memoriam Rune Kjellström 47 Mini-Intervju: Jin Jong-Oh 48 Permanent korthållfältsskyttebana nyhet hos Trosa-Vagnhärad 49 Bygg ett eget fältskyttemål med kulfång för korthållsskytte 54 Nya produkter 56 Kryss och annat 57 Vi 5 58 Nästa nummer 59

NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

3

LEDARE

JUL KLAPPEN! Årets skytteforum har i skrivande stund precis gått av stapeln.

En helg med ett fullspäckat program för alla våra distrikt, sektioner och ungdomsrådet. Ett konstaterande är att det finns ett högt och starkt engagemang inom våra distrikt och klubbar.

VÅR STORA UTBILDNINGSSATS-

rullar på med många deltagare.

Grenar samarbetar inom klubben och i de aktiviteter som genomförs. Vi har utbildat många nya domare i både pistol och gevär. Nu är viltmål och lerduva på gång. Förbundets ekonomi är i balans och vi kommer att gå in i 2015 med en fullspäckad verksamhetsplan inom alla våra delar. Allt från elit till vår viktiga bredd. Vi är mer är 81 000 medlemmar registrerade i IdrottOnline.

NING

Allt detta sammantaget tycker jag som förbundsordföranden är den bästa julklappen som kan fås och utbringas. I min värld är det årets skyttejulklapp.

Jag hoppas att ni alla känner likadant.

Med detta i ryggen så ser jag fram emot ett fantastiskt skytteår 2015 tillsammans med er. Ett år som vi ska fylla med framgångar och där vi ska skapa bra verksamhet för alla åldrar och grenar.

4

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

Riksidrottsförbundet (RF) har påbörjat en strategiresa som handlar om att vara beredd på framtiden - besparingar, effektivitet och konkurrenskraft gentemot andra intressen och sport som en fritidsaktivitet. Här ska vi vara med och påverka och synas. Vi är en del av RF-familjen och vill så förbli.

Vår resa hittills under de senaste åren går bra ihop med detta strategiarbete.

Vi ska bara fortsätta på den påbörjade linjen.

Med dessa ord vill jag bara önska er alla en glad och trevlig skyttejul och nyår.

Jimmy Persson Ordförande Svenska Skyttesportförbundet tel 08-214 640

I KORTHET

NY SäkB Säkerhetsbestämmelser Civilt Skytte” (SäkB Civilt Skytte) – som innehåller bestämmelser för säkerheten vid allt skytte på civila banor och i fältskytteterräng - har nu kommit ut i en ny uppdaterad version som gäller från och med 1 januari 2015. I samband med det upphävs SäkB Civilt Skytte 2010 års upplaga. Skjutbanor som idag följer SäkB 2010:s krav, ska successivt anpassas till SäkB 2015 och vara klart till nästa tillståndsperiod. Bestämmelserna i nya SäkB Civilt Skytte är utarbetade av Svenska Skyttesportförbundet, Svenska Pistolskytteförbundet och Svenska Jägareförbundet. Svenska Skyttesportförbundet har gjort ett utskick av nya SäkB till alla våra föreningar. Önskar ni fler exemplar kan dessa köpas av förbundskansliet.

Läs mer på www.skyttesport.se

Förbundskaptensbyte i lerduva

Så rengörs skjutbanan

SÅ

RENGÖRS SKJUTBANAN 1 Svenska Skyttesportförbundet 2014

Tillsammans med SäkB skickades också vår nya folder ”Så rengörs skjutbanan” ut. Foldern handlar i huvudsak om inomhusbanor och den tar upp inredning och rengöring ur ett miljöperspektiv. Läs igenom, spara och följ dess råd för en bra miljö på skjutbanan!

ÅRETS SKYTT 2014 Titeln Årets Skytt 2014 tillfaller viltmålsskytten Emil Martinsson för sina prestationer under året. Emil Martinsson tog ett guld och två silver individuellt samt ett lagguld och ett lagbrons på VM i Granada i september. Under säsongen tog han även EM-brons på luftvapens-EM i mars.

Det är SvSF:s styrelse som utser året skytt. Motiveringen lyder: ”Emil visar enastående styrka och moral när han efter en tung förstadag på VM vänder detta till en lång rad framgångar under kvarvarande tävlingar. När VM summeras kan man räkna in inte mindre än totalt fem medaljer för Emils vidkommande, tre individuella samt två lagmedaljer.

Vi anser att Emil är världens bästa viltmålskytt.”

SvSF tackar Claes Johansson för sin tid som förbundskapten för de svenska lerduveskyttarna. Här på OS i London med Marcus Svensson.)

Efter VM i Granada valde Claes Johansson att stiga av från uppdraget som förbundskapten för de svenska lerduveskyttarna. Johansson har haft förbundskaptensuppdraget sedan januari 2011 och fick under sin tid som förbundskapten vara med och ta fyra skyttar till OS 2012, där det bland annat blev silver för Håkan Dahlby. Han var också med när Henrik Jansson tog VM-brons 2013.

Svenska Skyttesportförbundet riktar ett stort tack till Claes för hans insatser under denna tid.

Rekryteringen av en ny förbundskapten var vid pressläggningen av denna tidning ännu ej klar, men vem denne person är/blir kan hittas på www.skyttesport.se. Den nye förbundskaptenen planeras tillträda i mitten av januari.

SVENSK

NUMMER

NSK SVE

SVENSK

2 2014 ❚

ÅRGÅNG

NUMMER

NUMM

ER

ÅR GÅ 4 ❚ 1 201

NG

Förbundskansliet har julstängt från och med den 22 december. Kansliet öppnar igen den 7 januari.

Alla som ska tävla på Swedish Cup och andra tävlingar i början av året bör ansöka om tävlingslicens snarast, så att de hinner hanteras innan jul. Har du en fråga till kansliet som ej är brådskande rekommenderar vi office@skyttesport.se, där inkommande ärenden hanteras allt eftersom de kommer in.

Kansliet önskar alla en riktigt god jul!

3 2014 ❚

ÅRGÅNG

6

Frgieetld a T

6

E SKYTTAR TÄVLAD I MÖRRUM

JULSTÄNGT PÅ KANSLIET

SVE NSK

6

D lder A ME CK i bi EN-vecVE kan s gl INadANDERSSON SMKARDsilio LEV ❚RIC ål r Va

gö hm n g ocochtio mat kytte raskjuta sa laga både uves ❚ Viktor kanpd ganihåller igångn F:s up igoreraner orgsvet ❚ SvS❚ Skarab vape frivill senior mtilled som ❚ Att gå från junior t i pistol resa ❚ Att: Snabbmomente ❚ Träning

g änin r T SVENSK ❚ Lerd

erna sgräns rening över fö

Ngör O IM gsarran S g tävlin – en un

NUMM

VM I GRANADA

❚ Sammanslagni ng ett lyft för Bromma-Solna ❚ Träningsplaner a rätt ❚ En vecka med Pontus Schmid t

ER

4 201 4 ❚ ÅR GÅ

NG

6

JOA CKI M R

SIK TAR MO GÄLLIVARE T

ANNA

❚ En bitr

❚

❚

e thållsfältb

SKYTTESPORT ❚ Perma

nent kor

IO

en ve REBEckCa med BERGQV KA 2015 IST

ädande SA TSföreniAR ngstränar PÅ målsskyt e i tjän tets A NOAttViltRD och O:TR st ISK Lyftet! AP träna me d tränar ana i Tro

sa-Vag

nhärad

Under 2015 kommer Svensk Skyttesport återigen ut med fyra magasin under året, fullmatade med reportage, porträtt, skytteskolor med mera – för att inspirera, entusiasmera, informera och utbilda. Två nummer kommer innan sommaren och två efter sommaren. Tävlingsreferat från SM och andra större tävlingar hittas löpande på www.skyttesport.se.

Vi söker ständigt nya skribenter till tidning och är du intresserad av att skriva en eller flera gånger för oss, kontakta oss via redaktionen@skyttesport.se.

Hit kan du även skicka förslag på vad du vill läsa om!

NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

5

I KORTHET

TÄVLINGS-

LICENS 2015

Missa inte en endaste tävling nästa år – se till att lösa tävlingslicens redan nu!

Tävlingslicensen är obligatorisk för de som vill delta i tävlingar inom SvSF:s verksamhet. Du som har tävlingslicens erhåller även tidningen Svensk Skyttesport hem i brevlådan och du har möjlighet att ta del av erbjudanden från våra samarbetspartners.

För att du som skytt ska få beviljad tävlingslicens måste du ha skyttekort. Licensavgiften är för seniorer 350 kr och 150 kr för juniorer (född mellan 1995-2000). För att lösa licens för 2015, betala in avgiften för tävlingslicensen på SvSF:s bankgiro 834-7718. I meddelandefältet skriver du i nämnd ordning: Ditt Tävlingslicensnummer/IID-nummer eller ditt personnummer, gren (till exempel viltmål) och förening.

Handläggningstiden är uppemot två veckor från att du betalar till att vi har registrerat din licens, så se till att ansöka om licens i god tid inför din första tävling för året. Särskilt vill vi påminna alla deltagare på Swedish Cup om att ansöka om licens omgående, då kansliet har stängt över jul och nyår.

Välkomna till att delta under en ny tävlingssäsong i skytte!

Ta skyttekortet?

Skyttekortet är en grundläggande skytteutbildning för medlemmar i Svenska Skyttesportförbundet. Vid tävlingsdeltagande krävs att skyttar inom samtliga grenar innehar skyttekortet från och med det år man fyller 15 år.

Utbildningen kan med fördel genomföras som studiecirkel och anordnas av föreningen i samarbete med SISU Idrottsutbildarna. Möjligheten finns även att genomföra utbildningen i kursform.

När utbildningsdelen är klar genomförs en examination som består av en teoretisk och en praktisk del. För detta finns särskilda examinatorer i varje distrikt.

Läs mer på www.skyttesport.se

SKYTTEFORUM 2014 Helgen den 22-23 november hölls den årliga konferensen Skytteforum.

Deltagare från förbundsstyrelse, kansli, sektioner och distriktsförbund närvarade under en utvecklande helg med många punkter på programmet.

Fjärdeplats avslutade 2014-säsongen

Svenska Skyttesportförbundet på INSTAGRAM Nu kan du följa svenska_skyttesportforbundet på Instagram! Här publicerar vi bilder från diverse skojigheter som vi är ute på.

Finns du på Instagram? Hjälp oss att skapa ett härligt flöde av skyttebilder genom att tagga just din skyttebild under 2015 med taggen #skyttesport!

6

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

Bland annat berättade grensektionerna om sina verksamhetsplaner för 2015, nyheter ur nya SäkB Civilt Skytte presenterades, det pratades om hur det går med Utbildningsstrategi 2017 och mycket mera.

Skeetskytten Stefan Nilsson slutade fyra på världscupfinalen i Azerbajdzan i slutet av oktober. Trelleborgssköten sköt genomgående bra i såväl grundomgång som final och det krävdes en regerande världsmästare, Alexander Zemling, för att slå ut Nilsson från medaljplatserna. I gevär 60 skott liggande gjorde Furulundsskytten Sam Andersson sin första världscupfinalstart. Det räckte till plats tio.

FRAMTIDA SM-VECKOR Det blir inget skytte på Riksidrottsförbundets SM-veckor 2015, som går i Örebro (vinter) respektive Sundsvall (sommar). 2016 går SMveckan vinter i Piteå och SM-veckan sommar i Norrköping. Är ni en förening på någon av dessa orter som känner er sugna på att arrangera ett lämpligt SM? Kontakta då respektive grensektion och anmäl ert intresse omgående! Detsamma gäller för sommaren 2017 då SM-veckan går i Borås. Arrangörsstad för vinterveckan 2017 är ännu ej klar.

SM-veckan är ett arrangemang där många idrotters svenska mästerskap avgörs på en och samma ort under en och samma vecka, och SVT är sändande part.

SE ÖVER ERA FÖRSÄKRINGAR I oktober fick Trosa-Vagnhärads Skyttegille ovälkommet besök en natt. Detta av gärningsmän som först gjorde inbrott och därefter tände eld på såväl klubbstuga som 50m-hall. Föreningen hade byggnaderna försäkrade, tack och lov, och kommer att kunna finansieras tack vare det. På förekommen anledning vill vi påminna alla våra föreningar om att se över ert försäkringsskydd för egendom, då olyckan kan slå till fort.

SKYTTEKORTSSATSNING I SKARABORG

Föreningen Skaraborgs Skytteförbund (en stödjande förening med andra skaraborgsföreningar som medlemmar) inbjöd till en utbildning för att ta gevärsskyttekort lördagen den 25 oktober. Hela 38 skyttar kom och blev nya innehavare av gevärsskyttekortet under dagen. Det var både unga som gamla skyttar som mötte upp. Roger Strandh och Ingemar Gustavsson höll i utbildningen.

Det startade med en teoretisk del där

vi pratade om hur en förening är uppbyggd och hur man kan påverka, men framför allt om vad du som medlem kan hjälpa till med i klubbarbetet. Stor tid ägnades sedan till säkerheten. Även om vi var en stor grupp så vågade deltagarna fråga saker, och det är tacksamt för en utbildare. Detta eftersom en fråga nästan per automatik väcker fler frågor, och det blir mer dynamik i kursen på så sätt. Efter en teoretisk del delade vi upp gruppen

och hälften fick börja med den praktiska delen och den andra gruppen startade med teoretiskt prov.

Bakgrunden till detta erbjudande om skyttekortsutbildning är att många skyttar inte kommer till skott utan behöver en push i rätt riktning ibland.

Ska man ta grönt kort i skytte så är det lite arbete som ligger bakom för att ha kortet i handen: ”Är det bara jag i klubben som vill ta grönt kort?

Okej, vart vänder jag mig då? Jaha,

de två examinerar provet, men vart vänder jag mig om jag vill lära mig mer om skytte? Sisu, vilka är det?”

Ni ser, det finns många små hinder och har man inte då kanske den rätta viljan eller stödet från föreningen finns risk att det då stannar upp. Ser man krasst på det så skulle det finnas en person i varje förening som skulle kunna examinera skyttar.

För att göra utbildningen än mer lockande så subventionerade Skaraborgs Skytteförbund vissa avgifter för alla ”nya” förstagångstagare. Subventionen var gratis gevärsskyttekort och halva licensavgiften för seniorer och hela avgiften för juniorer. Föreningen har räknat med att kunna subventionera 100 gevärsskyttar under år 2014-15.

INGEMAR GUSTAVSSON skyttekortsexaminator

UTBILDNINGSSTRATEGIN går framåt träningar. Vi avslutade dagen med diplomutdelning.

Ett stort tack till Johan Carlsson som kom in och höll utbildningsavsnittet för pistolskyttarna gällande de praktiska momenten. /Vid pennan Roger Blombäck, breddtränare gevär i Norrbotten.

I SvSF:s utbildningsstrategi 2017 är målet att det år 2017 ska finnas minst en utbildad tränare i varje medlemsförening. Under två helger i november togs ytterligare ett steg mot det målet då 100 personer gick utbildningen för biträdande föreningstränare på ett flertal orter i landet. Så här berättar breddtränare Roger Blombäck om kursen i Luleå: ”Vi samlades vid Arcushallen i Luleå en lördag morgon. Två deltagare hade kört från Arjeplog/Jokkmokk på morgonen, en sträcka på cirka 20 mil enkel väg. 10 deltagare gick utbildningen, fem från pistol och fem från gevär. Det roliga var att vi

hade en bra blandning mellan yngre skyttar samt de som hade längre erfarenhet. Samt en som endast varit med inom skyttet en månad. Vi hade bra diskussioner och bra erfarenhetsutbyte mellan grenarna på den gemensamma delen. Efter lunch, som vi intog på plats, så samlades vi under eftermiddagen i skyttehallen. I de praktiska momenten, där deltagarna skulle öva på att lära ut, gjorde vi så att pistolskyttarna lärde ut teknik till gevärsskyttarna och tvärtom. Detta moment var uppskattat. Deltagarnas utlåtande var att detta material är bra för föräldrar med flera som kan hjälpa till vid

Utbildningssatsningen under 2014 Året lider mot sitt slut och om vi gör en tillbakablick på året som gått när det gäller Utbildningsstrategin kan vi konstatera att under året har… ❚ vi utbildat 25 nya breddtränare, vilket gör att vi nu har totalt 64 breddtränare ❚ referensgruppen (som främst består av personer utsedda av sektionerna) tagit fram ett utbildningsmaterial till utbildningen av biträdande föreningstränare ❚ breddtränarna utbildat 236 biträdande föreningstränare ❚ referensgruppen arbetat med att ta fram ett utbildningsmaterial till föreningstränarutbildningen ❚ vi genomfört en utbildning där föreningstränarmaterial har testats ❚ 76 personer gått Plattformen,

svensk idrotts barn- och ungdomsledarutbildning ❚ 9 elittränare gevär utbildats under ledning av Dick Boschman ❚ 29 personer förnyat eller för första gången tagit en C-domarlicens ❚ 22 personer tagit chansen och gått kursen om hur man registrerar i IdrottOnlines utbildningsmodul ❚ vi utbildat 24 nya AK4-instruktörer.

Tack alla ni som varit delaktiga i detta under 2014!

Vi fokuserar nu framåt och i nästa nummer av Svensk Skyttesport kommer vi att presentera vad vi planerar att göra under 2015. Är du intresserad av mer information om Utbildningsstrategi 2017 redan nu hittar du det på hemsidan www. skyttesport.se.

CECILIA AUGUSTSSON EDSTAM och MICHAEL NORMANN, Ansvariga Utbildningsstrategi 2017

NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

7

I KORTHET

INFORMATION från SvSF:s valberedning och lekmannarevisorer Valberedningen ber alla skyttar, ledare och förtroendevalda om kandidatförslag till SvSF:s förbundsstyrelse och SvSF:s senast den 15 mars 2015.

Vid Svenska Skyttesportförbundets ordinarie förbundsmöte i maj 2015 utgår mandatperioden för: ❚ Ordförande Jimmy Persson ❚ Ledamot Lennart Lennartsson ❚ Ledamot Margareta Ekberg Emilsson ❚ Lekmannarevisor Ulla Samuelsson ❚ Lekmannarevisor suppleant Marie Franzon För ledamöterna Bo Ohlsson, Robert Wälikangas och Christina Åhlstedt utgår mandatperioden vid Förbundsmötet 2016.

Lekmannarevisorn med suppleant ber även skyttar, ledare och förtroendevalda att inkomma med kandidatförslag till SvSF:s valberedning senast den 15 mars 2015. Vid förbundsmötet maj 2015 utgår mandatperioden för: ❚ Valberedning ordförande Ulla Samuelsson ❚ Valberedning Anders Lindström Enligt stadgarna ska valberedningen bestå av en man och en kvinna.

Förslag skickas till valberedningens Ulla Samuelsson, 070-325 75 14, u.samuelsson.033@telia.com eller Anders Lindström, 08-31 06 50, anders@hunt.se.

FÖRBUNDSMÖTE 2015 Svenska Skyttesportförbundets årsmöte kommer att hållas söndagen den 10 maj 2015 på hotell Best Western Plus Bromma.

TACK NI SOM STÖDJER SVSF!

Åldersbegränsning lufttuber

SvSF vill skicka ett extra stort tack till Norma, Sport & Funktion, 3M Peltor och Umbro för ert stöd till svenska skyttesporten under 2014.

TACK!

Kansliet har den senaste tiden fått flera förfrågningar angående ålderskravet på lufttuber. Ryktet säger att denna regel inte längre gäller. Detta är fel! Luft- och kolsyretuber till luftpistol/gevär får vara högst 10 år gamla. Åldern framgår av en stämpel på tuben. Maxgränsen 10 år gäller även om tillverkaren anger en längre tidsintervall. Det kan vara klokt att kontrollera detta inför kommande årsskifte. Aktuella regelpunkter är ISSF 6.2.4.2 och 6.7.7.1.g.

Föreningsrapport 2014 och föreningsavgiften 2015 2014 går mot sitt slut, och innan årsskiftet ska ni som förening rapportera in 2014 års verksamhet. Detta ska göras via IdrottOnline, IOL, senast den 31 december 2014. Är er verksamhet klar för året går det utmärkt att föreningsrapportera redan nu.

Om ni i föreningen har lagt in alla medlemmar i IOL så är rapporten nästan klar när ni öppnar den. Utöver medlemsrapporteringen har vi några frågor som också ska fyllas i. För att formuläret ska fungera måste ni fylla i en nolla, ”0”, även om du saknar uppgift.

För att förenkla er rapportering innehåller årets rapport färre frågor än förra året.

Frågorna vi ställer handlar om antal skjutna skott. Observera att vi efterfrågar totalt antal skott ni skjutit i föreningen, inte rapporterat i tusental som tidigare.

Varför behöver vi veta antal skjutna skott? Historiskt har vi haft mycket nytta av denna statistik som insamlats under lång tid. Även om siffrorna inte är exakta ger de en fingervisning om trender över tid. I samtal med myndigheter har vi kunnat påvisa till exempel mängden bly som hamnar i våra kulfång. Dessa siffror användes bland annat i samband med diskussionerna inför det blyförbud som var tänkt att införas 2008 och som då bidrog till att förbudet upphävdes.

Riksidrottsförbundet sammanställer alla bidragsgrundande siffror den 31 december, och de ligger till grund för hur mycket ekonomiskt stöd idrottsförbunden får. För svenskt skyttes skull är det därför viktigt att er förening verkligen skapar, fyller i och klickar på knappen ”SKICKA TILL SF” senast 31 december.

SvSF:s kansli har öppet till och med den 22 december, och finns till för er om ni behöver hjälp. Ring 08-699 63 70 eller maila office@skyttesport.se så hjälps vi åt.

Förutom att vi vill ha er föreningsrapport så vill vi också ha in årsavgiften på 1500 kronor. Den ska vara betald den 31 januari 2015. Förra året fick vi önskemål från ganska många föreningar om pappersfakturor och därför skickades en sådan ut i början av december.

Tack för er insats!

8

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

Vapenskåp med kodlås! : 5 ch

OMGÅENDE LEVERANS!

o 9 s 4 5. odlå x!!

: 5 !

9 lås 5 d 4. . ko

: 5 s!

o

k . l db k n in bra

l

9 lå d 4 o 3. l. k

ink

ink

SP4 med elektroniskt kodlås.

H*B*D 1200*320*250. 65 kg.

SP8 Mini med elektroniskt kodlås.

H*B*D 1250*500*300. 100 kg.

SP8 med elektroniskt kodlås och brandbox.

H*B*D 1500*500*300. 130 kg.

Beställ direkt från någon av våra 700 återförsäljare runt om i Sverige!

Tillbehör till kanonpriser!

HONEYWELL BRANDBOXAR! För brandsäker förvaring av dokument, kontanter, värdehandlingar, samlingar, foton, smycken m.m. Skyddar dokument från brand i temperaturer upp till 840 º C under 30 minuter enligt UL-test. Skyddar CD, DVD, USB-enheter och minnen upp till 843 º C under 30 minuter enligt oberoende Test Lab. 7 års garanti samt livslång utbytesrätt efter en brand! Praktiskt bärhandtag. Boxen skall förvaras vågrätt för att skydda mot brand! Modell SS1103, även vattentät. A4 storlek.

250:250:Viltvåg

Skjutmål

För vägning av kött 4+1 Direkteller annat. Kraftig markerande konstruktion. skjutmål som gör Max vikt ca 200 kg. träningsskyttet ännu roligare.

495:Modell SS1101.

Art.nr: 330005

695:-

Modell SS1103.

Art.nr: 330006

Vapenfodral som passar de flesta VAP vapen. Insida i stark vaddering ENF med förstärkt stark struktur.

ODR AL Axelrem samt bärhandtag.

Rem för att kunna bäras på ryggen. Vikt: 750 gr Storlek: 120 x 25 cm.

:6 9 3 LYX

Nyhet! Det levande målet!

250:-

Skjut på det, det rullar iväg. Skjut igen, det förtsätter att rulla om och om igen...

Scandinavian Safe AB - Stockholm - Sweden - Tel +46 (0)8 6898560 www.scandinaviansafe.se

INFORMATION

SvSF:s elitverksamhet 2015 TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

Då kvotplatser till OS 2016 står på spel under ISSF-året är 2015 högintressant. Det här väntar för våra svenska toppskyttar i ISSF-grenarna.

Toppgruppen i gevär för 2014.

ELITSKYTTARNA I LERDUVA i ISSF-grenarna har haft värmeläger i december och kommer att ha fler i januari och februari, för att stå redo när säsongen drar igång redan i månadsskiftet februari-mars. Därefter väntar totalt sju internationella kvaltävlingar som de ska genomföra fram till september.

Fyra världscuptävlingar, två EM och ett European Games. På det sistnämnda ser det i dagsläget ut som om Sverige får delta med en skeetdam, två skeetherrar och en dubbeltrapskytt.

Man måste nämligen ha en viss ranking för att kvala in till European Games.

På gevärssidan är Sam Andersson på grund av rankingregler därför ensam aktuell för European Games.

Men världscupen inleds i Korea och planeringen pågår för vem som ska kunna delta såväl där som på övriga tävlingar. EM:en är självklart i fokus också.

– Strävan är att ställa upp med en slagkraftig trupp i kommande års mästerskap. Vad gäller världscuptävlingarna så planeras det mot att 10

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

vi deltar vid samtliga dessa tävlingar, säger gevärs förbundskapten Mats Eriksson.

Och Eriksson är positiv inför 2015, vad gäller kvotplatser till OS. – Jag tror att vi har goda chanser att ta kvotplatser till detta OS. Vi har en positiv utveckling och jag är övertygad om att det arbete som skyttarna lagt ner och det arbete som kommer göras under hösten och vintern kommer resultera i att de så högt eftertraktade gevärskvotplatserna åter hamnar i Sverige, säger han.

För pistoleliten kommer tonvikten att ligga på mästerskapen, luftvapensEM i Holland och krut-EM i Maribor, samt eventuella GP-tävlingar.

Om det blir någon världscupstart är helt upp till pistolsektionen.

I viltmål har Emil Martinsson meddelat att han kan tänka sig fortsätta satsa om ett lagbygge prioriteras.

– Ambitionen på viltmålssidan är därför att stötta ett lagbygge så att vi försöker ha full representation i herrarnas lagtävlingar på såväl luft- som krut-EM. Det är då främst ett lag be-

stående av Emil Martinsson, Rickard Johansson och Jesper Nyberg, som går upp som senior, som är i åtanke, säger sportchef Jonas Edman.

Vill du följa våra svenska elitskyttars framfart på den internationella arenan är www.skyttesport.se sidan för dig! ■

Världscuper och mästerskap 2015 Under 2015 blir de internationella mästerskapen och världscuperna i ISSF-discipliner högintressanta. Detta eftersom kvotplatser till OS i Rio 2016 står på spel.

Här är ISSF-schemat som det ser ut i dagsläget: 28/2-10/3 Världscup

Lerduva

Acapulco, Mexiko

2/3-8/3

Luft 10 m

Arnhem, Nederländerna

19/3-29/3 Världscup

EM

Lerduva

Al Ain, Förenade Arabemiraten

8/4-16/4

Världscup

Gevär/Pistol

Changwon, Korea

24/4-4/5

Världscup

Lerduva

Larnaca, Cypern

11/5-19/5 Världscup

Gevär/Pistol

Fort Benning, USA

26/5-2/6

Gevär/Pistol

München, Tyskland

12/6-28/6 European Games

Gevär/Pistol/Lerduva

Baku, Azerbajdzjan

19/7-2/8

EM

25, 50, 300 m, Lerduva

Maribor, Slovenien

6/8-16/8

Världscup

Gevär/Pistol/Lerduva

Gabala, Azerbajdzjan

9/9-18/9

VM

Lerduva

Lonato, Italien

Världscup

UTBILDNING

BITRÄDANDE

föreningstränare

I TJÄNST TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

Antalet utbildade biträdande föreningstränare genom Svenska Skyttesportförbundets utbildningssatsning bara ökar. Milo Magnusson gick utbildningen i våras och i höst har hon varit i full färd med att använda sina nyvunna kunskaper i Älmhults Skytteförening. Och hon har anammat mycket av utbildningens innehåll. Svensk Skyttesport följde henne under en timme med föreningens träningsgrupp för unga.

NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

11

UTBILDNING

Marie-Louise ”Milo” Magnusson.

– Hej Erik. Allt väl?

– Hej! Ja. – Bra. Klockan är sex på torsdagaftonen och Milo Magnusson välkomnar de unga luftgevärsskyttarna till kvällens träning.

– Hej Lucas. Vad har du med dig för något i dag?

– Ett gosedjur.

– Åh, kan det vara en maskot?

– Den heter Mini.

Vi är hos Älmhults Skytteförening som från och med i höst har infört en särskild träningsgrupp som har schemalagda träningar. Marie-Louise ”Milo” Magnusson är en av initiativtagarna och hon brukar leda träningen tillsammans med Kattis Andersson, som förutom att vara ordförande i föreningen även är breddtränare i Småland.

– Nu så är det tajm att börja. Så om vi sätter oss ner här. I dag ska jag kolla om ni vet vad de andra heter. Det är ju inte bara jag som ska kunna det, säger Milo och en hälsningsomgång påbörjas.

Milo är själv mamma till Benjamin, en av skyttarna, och i våras blev Milo tillfrågad av Kattis om att engagera sig lite mer i föreningen. Så kom det sig att hon gick den biträdande föreningstränarutbildningen som finns i SvSF:s utbildningsstrategi.

– Den var bra. Jag kände mig väldigt grön, och är väldigt grön. Jag kände mig som en nybörjare igen. Men det var absolut viktigt att det finns utbildning som visar hur alla momenten är viktiga. Som träffbild har jag aldrig hört talas om innan. Och det var bra att de visade alla småtipsen som gör att man kan utvecklas, säger Milo som själv sköt sittande som liten men tappade intresset och slutade när det var dags att börja stå.

Tanke med träningen – Då, innan vi sätter igång ska vi gå igenom vad vi ska göra. Vi tar de svarta ”plutt-tavlorna” utan poängringar och försöker få till träffbilden så att den blir bra först. På slutet kör vi en liten tävling, där vi ska köra tävlingskommando mellan varje skott. Fem styck-

en skott på en vanlig poängtavla. Och så avslutar vi här tillsammans. Men vad är det första vi brukar börja med?, säger Milo till gruppen skyttar som är i åldern sex till 13 år.

Hon får snabbt rätt svar – att hämta utrustningen.

– Kudde. Vad är det mer vi ska ha?

– Skott!

– Hörselskåpor!

– Gevär!

Utrustningen hämtas. Gevären sist, ur säkerhetssynpunkt.

– Vi trycker mycket hårt på det här med vapensäkerhet. Det är därför vi tar fram alla andra grejer först och vapnet ska bäras för sig och läggas ned ordentligt, innan uppvärmningen, berättar Milo.

Fysiken – Så, vad är det vi ska göra mer före vi börjar skjuta?

– Uppvärmning!

– Ja, tack för det!

– Jag fuskbörjar, säger 10-årige Erik och börjar göra cirkelrörelser med armarna.

Strax därefter gör alla andra detsamma och under några minuter följer de Milos instruktioner som tar dem vidare till kropptöjningar och axellyft, samtidigt som hon påminner barnen om varför det är viktigt. Tio upphopp senare är uppvärmningen avklarad.

– Tack för det. Varsågod och sitt! På med hörselskydden. Sätt er rätt. Båda armbågarna i bordet, det är jätteviktigt. Känns det bra allihop? Då gör vi så här. Nu när vi ska skjuta in oss vill jag att vi ska skjuta fem skott på varje plopp på tavlan. Börja längst upp till vänster. Nu får ni ta ut er säkerhetspropp.

Skjutställning Barnen skrider snabbt till handling

6-årige Lucas har klassens gosedjur Mini med sig till träningen, och Milo ser till att även Mini får ett par hörselkåpor.

och fem skott i taget skjuter de på de poänglösa svarta prickarna 10 meter bort.

– Kolla där, jättebra. Då ska vi skruva bara lite, lite här.

– Får jag kika lite här? Kolla vad bra.

Milo går runt till var och en, frågar hur det går och hjälper den som behöver det. En flytt av stolen för den ena.

Kudden justeras för den andra. Och hon hinner också med lite allmänna tips.

– Tänk på axlarna nu. Nu har ni koll på armbågarna och nu kan ni tänka på lite annat när ni är så bra. Och tänk på avtryckaren, säger Milo och gör avtryckarrörelse med fingret.

Bemötande Träningen pågår och Milo rör sig mellan skyttarna. Hon strösslar med orden ”bra” och ”snyggt”. En hand på axeln, och en fråga om hur det går, hjälper den som har lite ont i handen.

Hon är glad och tydlig, och var och en uppmärksammas verkligen och blir sedd. Och hon är populär hos barnen. ”Jag har skjutit fem nu Milo!” Det är

FAKTA SVSF:S UTBILDNINGSSTRATEGI 2017 Utbildningsstrategi 2017 syftar till att vi år 2017 ska ha minst en utbildad biträdande föreningstränare i alla våra 1 150 föreningar. Utöver det ska utbildningssatsningen leda till att vi får utbildade tränare på alla nivåer – från föreningsnivå, till elitnivå.

Biträdande föreningstränare är den första nivån i SvSF:s Utbildningsstrategi 2017. Utbildningen handlar mycket om bemötande, vapensäkerhet, skjutställningar och träningslära.

Distriktens breddtränare utbildar biträdande föreningstränare i såväl gevär och pistol, som lerduva och viltmål. Kommande utbildningar och mer information om Utbildningsstrategi 2017 kan hittas via www.skyttesport.se 12

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

10-årige Erik är en av skyttarna som har Milo som tränare.

småtipsen på vad man ska tänka på för att det ska kännas bra i kroppen.

Den här avslappnade kroppen, mentala biten i skjutningen, balansen.

Sådant som jag inte fick lära mig när jag sköt. Det och det mentala, hur mycket det spelar roll. Och att det är svårare än man tror att bli jätteduktig.

Milo anser att hon absolut fick praktiskt kunnande som hon kan dela med sig av till sina unga skyttar, både från utbildningen men också tack vare samarbetet med Kattis i föreningen.

– Det var så mycket i utbildningen som var nytt för mig så jag kanske inte alls tog till mig hälften, säger Milo.

9-årige Jonatan tycker att skyttet är kul att tränaren Milo är duktig. ”Hon är snäll och säger att det gick bra när man skjuter lite snett. Det är roligt att skjuta på tavlorna” säger han.

roligt att se dem och hur de slappnar av i takt med Milos omhändertagande stil. Den som från start verkar lite blyg och tyst är snart uppvärmd även till sättet.

Ytterligare en skytt rusar in, med andan i halsen och en medalj hängandes runt den. X-årige Melker kommer direkt från en fotbollsavslutning och det märks att han har skyndat sig hit.

Lika välkommen är han som de andra och han får hjälp att hämta grejer och sätta sig till rätta.

Praktiska tips bäst Som den lärare hon är hade Milo Magnusson redan mycket pedagogik och bemötandekunnande med sig när hon gick utbildningen för biträdande föreningstränare. För henne var därför de praktiskta tipsen det bästa, tycker hon.

– Det bästa jag fick med mig var

Gärna lära mer Att fortsätta utbilda sig genom att gå föreningstränarutbildningen är därför aktuellt tror hon.

– Ja, om jag blir tillfrågad så kan jag absolut tänka mig gå den. För nu känner man att man kommit igång med det här, men man suktar ju efter mer kunskaper för att kunna ge skyttarna ännu mer.

När Milo gick biträdande föreningstränarutbildningen var ytterligare tre deltagare från Älmhults Skytteförening med. Och Milo tycker att det var positivt att vara flera.

– Ja, för Frida, som också tillhör den här gruppen, gick samma utbildning.

Så vi började diskutera om vi skulle göra något av det. Och det känns tryggare att vara flera från samma förening, man kan diskutera tillsammans och tolka saker och ting. Så det är absolut positivt.

Avslutning När 25 skott är satta på var och ens poänglösa tavla väntar en liten tävling. Milo ger kommando till barnen

Träningen avslutas med att Milo ger kommando till skyttarna som nu skjuter på poängtavla.

som lyssnar andäktigt och är raska när ladda-kommandot kommer. Fem kommandon, fem skott. Några till träningsskott för den som vill, innan gevären säkras och packas undan.

– Och egentligen är det så att man ska lyfta upp luckan. Och så stoppa i säkerhetsproppen.

Träningen är slut. Nästan. Någon

minuts gemensam avslutning väntar först där Milo rundar ihop det hela.

– Hörrni, bra jobbat i dag! Ni är så duktiga nu, ni kan det här med armbågarna. Det är sällan man behöver påminna er om det. Snart är vi redo att gå vidare. Jag har haft roligt i dag.

Hoppas att ni haft detsamma. Ses nästa vecka! ■

www.opticway.se

Praktiska instruktioner till skyttarna är en självklar del att ge.

KVALITETS SKYTTEGLASÖGON SYNUNDERSÖKNINGAR • GLASÖGON • LINSER

Edsbergs Torg 18 • 192 52 Sollentuna • Tel 08-35 84 50 • info@opticway.se

NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

13

INTERVJU

TRÄNING MED STORT

T

TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

HOS ÄLMHULT

Syskonen Julia och Jesper är träningsgruppens två ståendeskyttar.

Den torsdagsträning som Svensk Skyttesport besöker är del av ett för året nytt projekt hos Älmhults Skytteförening. Det är en träningsgrupp för unga mellan 6 och 13 år och det specifika för just denna grupp är att det inte är drop-in-skytte det handlar om, utan här är det en timmes planerad träning i veckan som gäller.

Vad är nytt mot tidigare med er träningsgrupp?

– Vad som är nytt mot tidigare är att det inte är drop-in. Vi har sagt att klockan sex samlas vi här, och då pratar vi om vad vi ska gå igenom, och sedan får barnen själva plocka fram vad de behöver. Om de behöver en låg eller hög stol, bländare, hämta skott och så får de träna på att bära geväret på rätt sätt. När allt är på plats samlas vi igen och då har vi gemensam uppvärmning. Och efter det så börjar vi med den förbestämda skjutövningen, säger Kattis Andersson.

– Vi börjar likadant och fortsätter på samma sätt, så att barnen känner

igen det. De har en väldig koll på om man missar något. Och det är viktigt att man avslutar tillsammans också och säger hej då för att ses nästa gång, säger Milo Magnusson.

– Vi undviker att skjuta på poängtavla och skjuter i stället på helsvarta prickar. Vi vill att de ska få tajt träffbild. När de sitter rätt, har geväret mot kinden på samma sätt varje gång och har lite bättre träffbilder kan vi börja prata om hur de ändrar dioptern. Grejen i gruppen är att de ska få god kännedom om hur man hanterar vapnet, att säkerhetsproppen är jätteviktig och att de vet vad en träffbild är och hur det kan hjälpa dem när de sedan ska

Ingen träning utan uppvärmning.

skjuta tävlingar och poängskott, säger Kattis.

Hur fick ni idén till den här träningsgruppen?

– Mina barn var med och sköt, tappade intresset men kom tillbaka. Men

vi saknade något organiserat. Andra gången vi var med påtalade vi det. Jag föreslog att man kunde ha träning som en fotbollsträning, att man träffas och tränar. För annars finns en tendens att man tappar intresset. Min pojke mår bra av struktur och barn gör det i all-

Det här är Älmhults träningsgrupp 2014. Bakre raden fr v: Jesper, 13 år, och Julia, 12 år, som skjuter stående. Därefter Benjamin, 11 år, Pauline, 10 år, och tränaren Kattis Andersson. Främre raden fr v: Vidar, 9 år, Erik, 10 år, Melker, 10 år, tränare Milo Magnusson, Lucas, 6 år, och Jonatan, 9 år. Saknas på bilden gör Loke, 7 år, Yichen, 10 år, och Max, 13 år.

14

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

...vi undviker att skjuta på poängtavla och skjuter i stället på helsvarta prickar...

mänhet. Kattis frågade lite om jag var intresserad av att engagera mig mer och fick mig att gå utbildningen för biträdande föreningstränare. Tanken var inte då att vi sedan skulle ha en organiserad grupp, men idén föddes efterhand, säger Milo Magnusson.

– Jag har velat göra något liknande tidigare, men det är svårt om man är själv. För vad händer om man blir sjuk till exempel? Så när Milo efterfrågade det såg jag chansen, säger Kattis Andersson.

Hur har ni planerat säsongen?

– Planen första halvåret är att lägga allt krut på hur de ska sitta och det här med träffbilder. En kväll åker vi till Berga där de ska få prova på elektronik, för att få förståelse för hur det fungerar och så att de får testa hur det är. Det blir lite påmint om hur det är att tävla. Jag tycker att det är superviktigt att förbereda dem. Förbereda dem så att de vill fortsätta och börja tävla.

Vi ska testa pistolskytte en gång också.

Vad får ni för respons av deltagarna?

– Barnen verkar intresserade. De frågar, vill veta och tycker att det är kul.

Och eftersom de flesta här är nya och inte har skjutit tidigare, så de kommer de till en förening där vi gör så här.

Hade de skjutit förut hade det kanske varit svårare att till exempel börja med uppvärmning. Och föräldrarna brukar stå lite längre bort i hallen och de säger ofta att det ser riktigt roligt ut, säger Kattis.

Vilka fördelar är det med att jobba så här jämfört med drop-in-skytte?

– Vi får en gruppgemenskap. Och det här är ju en sport och jag tänker att om de fortsätter vill vi att de ska fortsätta ha tanken med uppvärmningen. Men det finns fördelar med drop-in också, att man kan komma när man vill och

Rätt sortiment och pris för alla GECO representerar ett brett utbud av ammunition för i stort alla former av skytte. Mer än ett sekels erfarenhet av utveckling och produktion återges bokstavligen i varje patron. GECO uppfyller alla krav som ställs på modern ammunition, dessutom med ett attraktivt ”pris-prestanda-förhållande”.

Med andra ord erbjuder GECO alla aktiva skyttar och jägare produkter av hög kvalitet till rätt pris. Vare sig det gäller sport-, jakt- eller luftammunition.

Benjamin, Pauline och de övriga skyttarna får själva hämta gevären inför träningsstart. Det ingår för att lära sig en säker vapenhantering.

kan skjuta hur länge man vill och så, säger Kattis Andersson.

– Och så det här, att man känner att ”du och jag har skjutit ihop, nu kan vi våga åka på tävling ihop”. Man är ju faktiskt väldigt länge på tävling, så det är bra känna de andra så att man kan spela spel eller göra annat under tiden man väntar. Jag tror mycket på laganda i den individuella sporten, säger Milo.

Hur ser framtiden ut med detta?

– Det har gett tio nya medlemmar och vi hör att de pratar med sina kompisar som säger att de skulle vilja komma och testa. För våren är det fastställt att vi tränar torsdagar 18-19 med samma grupp, säger Kattis.

– Många gånger springer man här som en liten tätting, innan de kommer in i rutinerna. Vi har tankar på att ha två grupper, en klockan sex och en klockan sju, säger Milo. ■

G E C O ÄR E T T AV FLERA LEDANDE VARUMÄRKEN SOM DISTRIBUERAS AV GYTTORP

NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

15

REPORTAGE

With a little help from my friends TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

“Ohh, I get by with a little help from my friends.

Mmm, gonna try with a little help from my friends.”

Så sjöng Beatles i en välkänd låt en gång och de orden beskriver också en vanlig verklighet för en del skyttar.

För i väntan på en utbildad tränare som kan hjälpa en att bli bättre, då är det bra att ha goda vänner att fråga om råd och inspireras av. Just så är det för skeetskyttarna Robin Holmgren och Petter Christoffersson i Norrbotten. De hjälper varandra att utvecklas, och de drar sig inte heller för att fråga andra vänner om goda råd. Svensk Skyttesport träffade killarna när de fick kombinerat kompisbesök och experthjälp en dag i somras.

slutet av juli och högsommarvärmen har i dag bytts ut mot en kylig vind över Sunderbyns skjutbana någon mil utanför Piteå. Fyra killar pangar lerduvor för glatta livet. Två av dem är väldigt välbekanta vid denna norrbottniska bana. Det är hemmaskytten Robin Holmgren samt Petter Christoffersson från Kalixföreningen Jakt & Sportskytteklubb Trofé. De är bara några år gamla i sporten, men båda har ändå ambitionen att en dag kunna vara med i Sverigetoppen.

De andra två är på besök här för första gången, det är landslagsmeriterade Johan Björn från Värmland och Henrik Jansson från Nynäshamn.

Den senare har aldrig någonsin andats så pass norrländsk luft förut, och han vet inte om det än, men innan veckan är slut kommer han att få se ett av de mest norrländska kännetecknen här på banan… En ren.

DET ÄR I

Robin Holmgren, Johan Björn och Henrik Jansson.

Petter Christoffersson lyssnar fokuserat på Henrik Janssons tips.

16

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

Robin Holmgren iakttar och lär.

Förenande tävlingar – Vad sköt du? 25 med 24,5 bra träff, eller?

Det är Robin som ställer frågan till Henrik efter den första serien efter lunchen. Det är med viss respekt i rösten, men med tanke på att Henrik är VM-bronsmedaljör så är det kanske inte så konstigt. De två norrländska grabbarna har så sakteliga lärt känna Johan och Henrik på tävlingar där alla fyra deltagit. På ett SM väcktes idén

om gemensamma träningsdagar och nu har det blivit av. Dels för den trevliga gemenskapens skull, men dels för utvecklingens skull. Robin och Petter ser fram emot att få några experttips av såväl Henrik som Johan.

Att utvecklas och bli bättre kan ibland nämligen vara svårt när man inte har en tränare som hjälper en på traven. Norrbottensskyttarna har ingen tränare. I stället har det blivit så att de hjälper varandra. Dels över föreningsgränserna, på gemensamma träningar för ett gäng på strax under tio skyttar som satsar. Dels från person till person, som Robin och Petter gör.

– Jag har mina bästa träningar med Petter. Han är duktig på att analysera och se vad jag gör fel, säger Robin.

– Jag och Robin hjälper ju varandra mycket, och pratar med fler skyttekamrater också. När jag ser hur de gör kan jag få en egen upplevelse, säger Petter.

Positivt att vara flera I dag har dock Petter och Robin fler att prata med och ta hjälp av.

– Det funkade! säger Petter med glädje i rösten när han pulvriserat några duvor.

Det som funkade var att göra som Henrik Jansson föreslagit.

– Han tipsade litegrann om hur jag skulle göra ett bättre anlägg. Han är

...att utvecklas och bli bättre kan ibland nämligen vara svårt när man inte har en tränare som hjälper en på traven...

ju Mr. Anlägg. Om du tittar när han skjuter så blir hela kinden veckad på honom. Det är skillnaden på oss. När jag skjuter andra skottet i dubbléerna så släpper jag anlägget och kommer långt ifrån kinden och då skjuter man ju inte bra, säger Christoffer som nu jobbar hårt med att anlägget ska bli bra och att det ska gå per automatik.

Henrik Jansson kommer drygt två månader efter dessa dagar att skjuta sitt femte VM som senior. Han säger att det är givande även för honom att träna med andra.

– Jag lär mig utav det här också.

Om jag hjälper någon annan med att tjata på att de ska stirra på duvan eller inte tjuva så påminner det ju mig själv också. Man påminner sig själv om de grundbitar som är så självklara som man med tid och antal skott slarvar med, säger han.

Mota rädslan i grind Vinden för med sig en otrevlig doft av brinnande sopor från den närliggande tippen, men de fyra killarna som intagit skeetbanan denna tisdag verkar oberörda av det. Duvorna flyger genom luften, och ömsom splittras, ömsom flyger vidare. Efter en skjuten station får Robin ett kort tekniksnack med Henrik.

– Om att inte vara rädd för duvan.

Rädslan gör att man går ut för snabbt, berättar Robin efteråt.

– Om man ska generalisera… Två problem som de flesta gör är att man tjuvstartar, att man inte vågar stå kvar och vänta in duvan. Det, och att man tittar för dåligt på duvan, förklarar Henrik för mig.

– Sådant är svårt för oss att känna.

Därför är det bra att träna med någon.

Du kanske inte vet själv att du går ifrån de där grundstenarna som funkar, säger Robin som uppskattar råden han får.

Efter insupna tips laddar han om för nya duvor, siktar och skjuter. Träff, träff.

– Det kändes jävligt bra den dubblén. Jag hade full kontroll på båda duvorna. Hade man haft den känslan hela tiden skulle man sällan bomma, säger Robin glatt.

I avsaknad av tränare Med lång skytteerfarenhet har Henrik och Johan givetvis en hel del tips att komma med till de två norrbottningarna, men varken Henrik eller Johan har någon egen tränarerfarenhet mer än på hjälpa-varandra-stadiet. Några egna tränare har de inte heller någonsin riktigt haft, och hela gänget är överens om att det gärna skulle finnas fler kunniga tränare i Sverige.

– Det är ett problem att det inte riktigt finns kunniga elittränare. Sedan hör det väl ihop lite med att det är en sport som kan utövas långt upp i ål-

Henrik spanar in Petters skytte.

25:e blev en bom och Robin Holmgren är redan revanschlysten.

Johan Björn och Henrik Jansson har varit goda vänner och skyttekamrater sedan länge.

NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

17

REPORTAGE

With a little help from my friends dern, så många håller på länge i stället för att övergå i en tränarroll. Här håller man på som aktiv långt upp i ålder och när man tröttnat på det lägger man av helt i stället, säger Johan.

Därför är alla fyra ense om att det i stället är viktigt att hjälpa varandra efter bästa förmåga.

– Det är en fördel att träna med någon annan. Det är inte alltid man själv ser om man gör fel. Då räcker det om någon säger att du har gått för tidigt 10 gånger av 10, säger Henrik.

– Om alla kan hjälpas åt lyfter det en hel verksamhet. Jag är ett stort fan av att om jag hjälper en, så kan jag med det komma rätt på ett eget problem, säger Petter.

De rekommenderar dock att träna med någon som man trivs med och har samma synsätt som.

– Det kan vara stjälpande också, säger Johan.

– Johan och jag började nästan ihop och vi har skjutit ihop till och från när vi setts några gånger per säsong. Och trivs bra ihop och har ungefär samma synsätt på skytte och samma tänk, och det gör att jag får ut väldigt mycket av det. Tränare i lerduveskytte i Sverige växer inte på träd, och då ska man vara glad när man hittar någon som man kan ha utbyte med, säger Henrik.

Glädjefylld träning Skyttet fortlöper på Sunderbyns skjutbana och det är med en god stämning i den fyra man starka uppställningen.

– Den såg mer än hyfsad ut den där!, säger Petter till Robin som just satt dubbla duvor på finalseriens andra platta.

I nästa andetag riktas Petters beröm

till Henrik efter hans tur med en omvänd dubblé.

– Så vackert! Det är konst!

Och strax därefter går berömmet från Henrik till Petter.

– Jag skulle vilja säga att det ser ganska bra ut. Snygg vändning!

Glädjen i skyttet är en gemensam nämnare hos de fyra, särskilt när de som i dag får träna ihop.

– Hos mig som skjutit ett antal år är motivationen inte på samma nivå som för 13 år sedan. Då var lerduvor det enda som fanns i huvudet, men det har sjunkit ner med tiden. Nu tycker jag att det är djävulskt kul att höra om norrbottningarnas intresse. Man blir taggad och sporrad av dem att själv skjuta, säger Johan.

Han får medhåll av landslagsmannen Henrik: – Det är kul med några som är väldigt taggade, och jag känner igen det stadiet de är på. Nu är man kanske inte lika taggad som när man började, då ville man bara skjuta och vara glad. Nu är det lite mer krav, och rätt och fel som kommer in i bilden. Det är kul att bli påmind om det där. Det är något jag verkligen behöver.

En sista serie står på schemat innan killarna ska packa ihop för dagen.

Och kanske har den gemensamma träningsdagen gett resultat redan nu.

I alla fall för Robin som sätter duvor station efter station och ser ut att ha en 25:a på gång inför sista skotten.

– Inte tjuva, inte tjuva, inte tjuva…

Hur gör man för att inte tjuva?!, säger han inför avgörandet.

Till ljudet av handklapp från övriga skjuter han de sista skotten och det är nära, nära.

– Jaha, det var tredje 24:an i alla fall!

En ny utvecklande dag på banan väntar i morgon, och så länge kan de lämna banan med skytteglädje och inspiration. ■

Petter in action.

Henrik ”Mr. Anläggning” Jansson.

...det är kul med några som är väldigt taggade, och jag känner igen det stadiet de är på...

Robin tar sikte.

18

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

...mamma hjälpte mig mycket från början, för när jag började var hon fortfarande aktiv...

Preerpsoornteargiet

SIUS har som enda leverantör ISSF-godkännande för samtliga dicipliner och avstånd

Jag tränar med HYBRIDSCORE® Lotten Johansson

Robin Holmgren

32 ÅR SUNDERBYNS JAKTSKYTTEKLUBB Robin Holmgren är inne på sitt fjärde år med skeet. Han var på banan och tränade jaktskytte i form av sporting när klubbens Åke Bröms tyckte att han skulle prova skeet i stället.

– Jag provade och då var jag fast. Det var roligt, att det var svårt. Jag sköt mitt första SM för tre år sedan i Uppsala och det var då jag egentligen tänkte att det här ska jag satsa på. Jag är tävlingsmänniska och har alltid varit det, i allt. Jag tycker om när saker ställs på sin spets. Så nu vill jag bli bäst. Ja, det vill jag.

Petter Christoffersson 38 ÅR

JAKT- OCH SPORTSKYTTEKLUBB TROFÉ Petter var hockeyspelare i division ett, dåvarande allsvenskan, när han fick sin nionde hjärnskakning. Efter den fick han spelförbud från hockey, varefter den nya hobbyn då blev skytte.

– Jag var på skjutbanan någon gång per år, jakten lockade dit en. Och så var det några kompisar som sköt och som tog med mig dit. Jag jobbade som hockeytränare men när man har varit aktiv tror jag att man saknar att utmana sig själv och tävla, och framför allt det här att sträva fram emot något. Jag gillar att försöka göra mitt bästa. För mig är träning att sträva fram emot något.

Skyttet tror jag är något man kan hålla på med länge och utvecklas i långt upp i åldrarna, och då har jag en hobby resten av livet som jag mår bra av.

Henrik Jansson

28 ÅR TORSBY JAKTSKYTTEKLUBB Henrik Jansson är en av landets absolut bästa skeetskyttar och det hela grundlades i unga dagar tack vare mamma Ylva. Han fick sitt stora genombrott 2013 när han först blev tvåa på en världscup och därefter tog brons på VM. – Jag har ingen tränare som hjälper mig hela tiden. Mamma hjälpte mig mycket från början, för när jag började var hon fortfarande aktiv. Nu försöker jag hjälpa mamma i stället, med lite nya tekniker och så. Jag har varit noga under alla år med att jag själv varit den som kan mitt skytte allra bäst. När jag tävlar är jag ensam, då gäller det att ha full koll på vad jag gör, veta mina styrkor och svagheter.

HS10 HYBRIDSCORE®  HS10

HYBRIDSCORE med display För tävling och träning upp till 15m

 HS10

HYBRIDSCORE utan display med programmet SIUSLANE i din PC För tävling och träning upp till 50m

Johan Björn 28 ÅR

TORSBY JAKTSKYTTEKLUBB Johan Björn är en landslagsmeriterad skytt som skjutit två världscuper och blivit sexa på ett junior-EM bland annat. Johan skulle vara ”en optimal tränare” enligt Petter, och att dela med sig av några tips till de andra gör han gärna.

För trots att de på tävlingar kan fajtas ser han dem inte som konkurrenter.

– Nej, jag ser dem absolut inte dem som konkurrenter. Jag tävlar mot mig själv och i slutet är det bara resultat som jämförs, så jag ser inte dem som konkurrenter. Min konkurrent är duvan.

När DRIFTSÄKERHET och PRECISION prioriteras!

Tfn: 021-600 13 | www.sius.se | info@sius.se

NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

19

TRÄNING Att ha en egen tränare är inte helt vanligt i skyttesporten i dag, men förhoppningsvis kommer det att bli allt vanligare.

För rätt tränare kan hjälpa dig att utvecklas såväl snabbare som bättre. Här tittar Marcus Lindskog närmare på vad som är viktigt att tänka på när man tar hjälp av en tränare.

Att utvecklas som skytt

TILLSAMMANS MED EN TRÄNARE TEXT MARCUS LINDSKOG ISSF A LICENSIERAD COACH FORSKARE I PSYKOLOGI

FOTO JOSEFIN WARG

Dick Boschman är anlitad tränare för de svenska toppskyttarna i gevär.

sparsmakad syn på svenska skjutbanor. I kontrast till många andra idrotter är det få utövare inom skyttesporten som har någon som följer deras dagliga träning, assisterar i förberedelserna inför tävling eller aktivt coachar på tävlingsdagen.

Att det är så sällsynt med tränare i svensk skyttesport tror jag har två huvudorsaker. Till att börja med är tränartätheten, jämfört med många andra idrotter, relativt låg. Det finns helt enkelt ganska få välutbildade tränare att tillgå. Med Skyttesportförbundets nya utbildningssatsning kommer detta förhoppningsvis förändras. Det finns dock ytterligare en viktig orsak.

TRÄNARE ÄR EN

20

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

Många skyttar har aldrig jobbat med en tränare och vet helt enkelt inte hur ett samarbete med en tränare kan se ut och varför man överhuvudtaget ska engagera en tränare i sin satsning. Den låga tränartätheten kan jag inte göra så mycket åt med en artikel i Svensk Skyttesport. I stället tänkte jag försöka illustrera vilka möjligheter det finns i ett samarbete med en tränare, hur ett fruktbart samarbete kan se ut och vad du som skytt behöver tänka på innan du väljer att engagera någon som kan hjälpa till med din satsning.

Varför?

En första viktig fråga att ställa sig är

naturligtvis: Varför ska du som skytt samarbeta med en tränare? Svaret på den frågan kan sammanfattas i ett ord, effektivitet. Inte ens de allra bästa skyttarna i Sverige har obegränsat med tid att lägga på sin träning. Jobb, familj och andra åtagande tävlar om alla skyttars tid, oavsett nivå. Om det finns en begränsad tid för träning bör den ägnas åt det som gör att man blir bättre, att träna skytte. Men hur vet du då att du tränar på rätt saker? Att du periodiserar din träning rätt för att få mest ut av den, eller att du väljer rätt tävlingar för att få bästa möjliga utveckling? En möjlighet är att du ser till att lära dig allt det där själv. Tyvärr

tar det lång tid att gå alla de kurser, läsa alla de böcker och göra alla de misstag som behövs. Tid som du förmodligen måste ta från din skytteträning. Ett annat sätt är att engagera någon som redan har samlat på sig all den kunskap och erfarenhet som du behöver för att bli bättre. Att använda en tränare effektiviserar din satsning genom att du kan ägna din tid åt att bli bättre (läs träna), medan din tränare bidrar med kunskap om hur det ska gå till.

Hur? Om du köper idén om att ett samarbete med en tränare kan effektivisera din satsning genom att du får tillgång

till en massa års samlad kunskap och erfarenhet kanske du ställer dig nästa fråga: Men hur samarbetar man med en tränare? Det är långt ifrån alla samarbeten med en tränare som leder till framgång. Under mina drygt 15 år som tränare har jag haft förmånen att jobba med många skyttar i flera olika länder. En del samarbeten har funkat bra och både jag och skytten har utvecklats och nått framgångar. Andra har funkat mindre bra och varken jag eller skytten har varit särskilt nöjda.

Precis som med relationer i andra sammanhang fungerar ibland inte relationen mellan en tränare och en skytt. I likhet med andra relationer går det dock att öka chansen för ett fruktbart samarbete. Vad kan då du som utövare göra för att öka möjligheten att samarbetet med din tränare ger frukt i form av framgång?

Kommunicera Till att börja med är det viktigt att du kommunicerar din målsättning och din ambitionsnivå till din tränare. Ni måste vara på samma blad och dra i samma riktning om du ska ha någon nytta av din tränare. Om din tränare har idén att du satsar för att komma med i landslaget medan du själv siktar på en framskjuten placering på regionsmästerskapen kommer varken du eller din tränare att lyckas.

Omfattning Det är också viktigt att tydliggöra vilken omfattning du vill att samarbetet ska ha. Vill du ha ett enkelt träningsprogram? Några tips om hur man siktar? Eller en fullskalig träningsplan med tät uppföljning? Om du inte har gjort detta klart är det lätt att bli besviken.

Samarbete Kom också ihåg att ett samarbete med en tränare är just ett samarbete, där båda parter måste vara aktiva. Som utövare kan det vara lätt att bli passiv och förvänta sig att bli matad med information och instruktioner. En tränare är alltid i behov av återkoppling från dig som utövare. Du måste berätta hur du upplever den input du får, vad som fungerar bra och om det är något du inte förstår. Bara då kan

tränare använda sin kunskap och erfarenhet och hitta något som passar för just dig. Förresten, om du träffar på en tränare som inte vill ha återkoppling och inte lyssnar. Byt tränare!

Viktigt att tänka på När du nu vet varför du ska ha en tränare och hur du gör för att få ett bra samarbete kanske du undrar: Vad behöver jag tänka på när jag nu ska hitta någon som kan vara min tränare?

Det första du behöver tänka på är vilka kunskaper och erfarenheter din tränare behöver. Om du är nybörjare behöver du någon som har stor erfarenhet av just nybörjare och som vet hur man på ett bra sätt lär ut grunderna i skjutteknik. Om du har hunnit en bit längre behöver du kanske en tränare som vet hur man lägger upp en grundläggande träningsplan och kan följa upp hur du genomför den. Har du tagit dig till landslaget behöver du förmodligen andra kunskaper och erfarenheter hos din tränare. Försök att tänka igenom vad du behöver hjälp med och hitta en person som kan ge dig detta.

Kom också ihåg att, även om det finns flera duktiga skyttar som har gått vidare till att bli duktiga tränare, så är det inte så att egna framgångar automatiskt gör någon till en bra tränare.

Ibland kan en duktig skytt ha hittat en egen modell som fungerar bra för just honom eller henne men har mindre erfarenhet av hur den modellen kan anpassas till någon med andra förutsättningar. Jag tycker också att du ska ta dig tid att undersöka vem din tränare är och vilken tränarfilosofi han/hon har innan du inleder ett samarbete.

Har han/hon samma syn på träning som du? Har tränaren en personlighet som du gillar? Hur vill tränaren att ni ska samarbete? Ställ många frågor och var nyfiken. Om du tror att tränaren har något att tillföra din satsning, prova att jobba ihop.

Till sist, kom ihåg att ett samarbete med en tränare inte är något livslångt åtagande. Om du märker att ni inte har samma syn på hur saker och ting ska göras, inte drar riktigt jämt eller att du inte får den uppbackning du förväntar dig bör du gå vidare och hitta en ny tränare. En tränare är där för

att hjälpa dig och om du inte får den hjälp du tänkte dig har du inte hittat rätt tränare.

Våga testa Att jobba med en tränare kan ge dig oanade möjligheter. Du får tillgång till en massa kunskap och erfarenhet som det skulle ta dig lång tid att få på egen hand. Du kan koncentrera dig på att bli bättre medan din tränare kan koncentrera sig på hur det ska gå till. Med Skyttesportförbundets utbildningssatsning kommer tillgången på tränare att öka under de närmaste åren. Jag hoppas att fler skyttar då tar chansen och provar hur det är att jobba med en tränare. ■

KLÄDER, SKOR, KOFFERT, VAPEN, VAPENTILLBEHÖR, AMMUNITION OPTIK, FÖRHÖJNING, DIOPTER, GLASÖGON, STATIV, PUMP, KOMPRESSOR, ADAPTER, TRÄNINGSSYSTEM, FAN SHOP

ALLT PÅ SAMMA PLATS INOM SPORTSKYTTE

www.naggessportvapen.se Andreas & Johan Nagysson 0761 71 48 54

Lö Ö rda ppe g1 th 7 j us an ua ri

fa VV I D IF OLR S TH A GVA A ÅK A DRE M DI N

Snart DAGS FÖR

GYMNASIEVAL? PLUGGA PÅ

VILTVÅRDSGYMNASIET! NU med IDROTTSPROFIL: SKYTTE Kontakta oss för mer info!

forshagaakademin.se NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

21

TRÄNING

ATT JOBBA

få testa sig fram för att få harmoni och tempo i skytte.

MED TRÄNARE TEXT JOSEFIN WARG FOTO ARKIV

En bra tränare kan såväl ge praktiska som mentala tips för att skytten ska vara allra bäst när det gäller. Och ett antal av våra landslagsskyttar har en tränare som hjälper dem att prestera och utvecklas. Skeetskytten Marcus Svensson har sedan tolv års ålder haft Lars-Göran Björk, en gång landslagsskytt även han, som tränare. Och ju bättre Marcus har blivit desto mer har de träffats. Här får de svara på några frågor om sitt samarbete.

VI FRÅGAR MARCUS SVENSSON Hur ofta har du kontakt med din tränare och vad är det ni jobbar med?

– Under skyttesäsong har vi kontakt minst fem gånger i veckan, och träffas 99 procent utav alla träningstillfällena. Under vinterhalvåret blir det att vi jagar ihop och pratar i telefon någon gång i veckan och stämmer av hur det ligger till. På träningarna är det väldigt olika men oftast diskuterar vi dagen innan vad vi ska göra på nästa träning. Ibland kör vi bara tävling. Vi snackar mycket om känslor, och försöker få fram den bästa träningsformen för att jag ska vara i så god form som möjligt inför varje tävling.

Vad är den största fördelen med att ha en tränare?

– Att man alltid har någon att stötta sig mot, och att vi går bra ihop och har roligt när vi tränar. Och att man kan lita varandra. Att ha en tränare har betytt väldigt mycket och han har hjälpt mig från noll där jag är i dag, tillsammans med mamma och pappa och andra som hjälpt till.

På den nivå du är i dag, betyder din tränare mest för teknikens skulle eller för det mentala?

– Nu är det mest viktigt för det mentala.

Vilka egenskaper är viktigast i en bra tränare?

– Att han är seriös, men ska ändå skämta och ha roligt. Det är väl det.

Och att han själv har varit med och vet hur det fungerar. Han behöver 22

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

kanske inte själv ha tävlat på jättehög nivå, men ska kunna tekniken.

Vilka tips skulle du vilja ge en skytt som är på jakt efter en tränare? Vad bör man tänka på?

– Att man ska ha förtroende för den här personen och att man bara ska lyssna på en och samma person.

VI FRÅGAR

LARS-GÖRAN BJÖRK Vad bör en skytt tänka på för att få ut så mycket som möjligt av sin tränare?

– Samspel. För det första måste skytten ha förtroende för tränaren. Det är viktigt med förtroende, att lyssna på tränaren och inte alla andra. För det andra måste den som står bakom, tränaren då, veta vad det handlar om och vara förtegen med sporten. Och man måste ha ett samspel mellan parterna.

Ju duktigare man är desto mer nyanser är det ju mellan att skjuta bra och bättre. Men om man är ny så gäller det att leta upp någon som kan sporten och som man har förtroende för. Och det tycker jag att jag och Marcus har, vi förstår varandra. Sedan är allt jag säger till honom inte rätt och man kan inte säga ”gör så här”, utan skytten måste

Vad kan och bör en skytt förvänta sig av ett samarbete med en tränare?

– Ska det fungera fullt ut måste man vara lojal åt båda hållen. Ibland blir det på bara en persons premisser. Men det är inte lätt, då det sker mycket på ideell basis. Det vill till att man får en tränare som kan ställa upp i vått och torrt.

Hur har du lagt upp samarbetet med din skytt praktiskt?

– De sista fem-sex åren har jag nog varit med på de allra flesta av hans träningar. Vi har träning kanske trefyra dagar i veckan och försöker ha träningsdagar när ingen annan är och tränar. På träning får han börja skjuta en runda så att han kommer igång och sedan börjar vi gå in och träna stationer och hela serier omlott. På det här planet är det nyanser som gör om man är bra. Marcus har en tendens att tappa hållningen och piphöjden. Det är sådana detaljer som han inte märker, men som vi nöter. Under tävlingsskytte säger jag mer ”det här var bra, det här gjorde du bra. Du märkte kanske att du gick tidigt?” Där försöker jag hålla den positiva andan.

– Och varhelst han är i världen så ringer han alltid under tävling. Och så ringer han tillbaka och säger om det verkar funka. Som på OS, då ringde han mellan varje serie och sa om han hade några problem. Och jag satt hemma och försökte analysera och tala om vad han kan göra i stället.

Vilka tips skulle du vilja ge en skytt som är på jakt efter en tränare? Vad bör man tänka på?

– Det finns tyvärr inte många tränare, men man får se vad som finns i närheten. Om det finns någon skytt på plats på banan som är ganska duktig och verkar veta vad den gör kan man angripa den. Fråga om den kan hjälpa till och tipsa. Men det får ju vara någon som är inne i grenen.

Vad får du ut av det hela? Vad är din behållning?

– Jag kopplar av så fruktansvärt mycket från allt annat, så det är ren avkoppling. Jag glömmer jobb och allt annat.

Samtidigt är det ju roligt när han skjuter bra, och mindre bra när han skjuter sämre. ■

The Randolph Sporter Lens System LENS COLOR

LUMINOUS TRANSMISSION

CMT #53

18.50%

LENS PERFORMANCE

CAN BE USED FOR DRIVING

RECOMMENDED FOR AN “UNFAIR ADVANTAGE” Medium to bright light conditions. Amplifies orange and yellow

colors without distorting background colors För den kräsne skytten finns inget annat val än Randolph Ranger och Pilla skytteglasögon.

RECOMMENDED FOR LOW LIGHT CONDITIONS Poorkvalitet lighting, indoor and eye protection.

Tillverkade i samma somranges vi använder för For attshooting tillgodose USA:s Clear indoors when no contrast is needed. An excellent safety lens 90.71%  #42 militärer, erbjuder when hand loading.

Pale effect in low light conditions, dusk or dawn. A very Randolph RangerBrightening bästa möjliga säkerhet och målskärpa. light color tint allows this lens to be used indoors, outdoors, in 90.72% Yellow  flat light or at night. #48 Med vårt unika urval av utbytbara polycarbonatlinser i 12 olika färger foggy days or late afternoon. Good lens for rifle or Yellow är du väl85.35% förbereddOvercast förshooting alla typer avandljusförhållanden. pistol with black white targets. Can be used in #43 indoor ranges.

DU KAN KÖPA RANDOLPH RANGER OCH PILLA SOM Maximum enhancement of orange clay targets in low light 83.69% conditions. ❚ Båge inkl komplett 12 lins-system ❚ Båge inkl 3 par valfria linser ❚ Båge inkl glas med din egen korrektion och färgval

mobilnr. 0705-18 20 35 www.hakandahlby.com

Medium Yellow #52

RECOMMENDED FOR AVERAGE LIGHT CONDITIONS

Sunset Orange #49

61.66%

Bright, hazy conditions. Slightly darker that orange (#45) to absorb scattered blue light, for contrast. Enhances visual acuity.

Orange #45

71.33%

Excellent all around lens for orange clay targets. Dull cloudy days, dusk or dawn. Enhances the orange of the target.

Vermillion #46

41.41%

For shooting against green backgrounds, works well for those with red-green color deficiency. Highlights conditions where there is a poor background. Highlights orange and dampens green. Good lens for those who see orange poorly.



HAR DU SYNFEL? JAG HJÄLPER DIG!

Light Purple #47

61.67%

Provides excellent contrast of orange targets against green background or sky. Combines grey and vermillion. It dampens the green and enhances the orange target against trees.



RECOMMENDED FOR INTENSE LIGHT CONDITIONS

Deep Purple #51

30.33%

For very bright conditions. Darker than #47, a lens for very bright sunlight and provides great contrast of orange targets against a deep blue sky. An excellent lens for glare reduction.

Brown #44

34.72%

Light reducing giving good definition of orange targets. A good all around lens for shooting orange targets on bright glaring days with open backgrounds.

Ranger Bronze #50

16.49%

High contrast for bright, glaring days with open background.

Good for hunting and snow conditions.

Grey #41

54.28%

For bright days, rifle or pistol shooters. Reduces light and transmits all colors at the same level. Does not enhance orange targets. Use in bright sunlight.



14.00%

Grey tint acts as a neutral density filter providing excellent color fidelity. Polarizing filters reduce glare and are excellent for fishing or where glare reduction is important. Note: Although highly impact resistant, these lenses do not offer the same protection as Randolph Shooting Glass lenses.



Grey Polarized #34 (not shown)

©2005 Randolph Engineering, Inc. The RE logo is a registered trademark of Randolph Engineering. Printed in USA.



26 Thomas Patten Drive Randolph, MA 02368 USA vi hjälper dig att se vad du skjuter på 781-961-6070 • Fax: 781-986-0337 800-541-1405 US & Canada www.randolphusa.com customerservice@randolphusa.com

Ny generalagent i Sverige för Eley ammunition

Staffans Vapen & Jakt AB Duvnäs Företagshus 781 90 Borlänge 0243-230504

Öppet Mån-Fre 13.00-17.00 Lördag 10.00-14.00 www.staffansvapen.se NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

23

PORTRÄTTET

PISTOLSKYTTET BLEV

JOACKIMS GREJ TEXT JOSEFIN WARG

FOTO JOSEFIN WARG, HÅKAN GUSTAFSSON och PRIVAT

Någon tanke om att aktivt börja med skytte hade han inte, utan det var cykling och löpning som var Joackim Norbergs idrotter. Tills den dagen en olycka förändrade allt. Med en förlamad arm behövdes nya intressen och då föll valet på pistolskytte. Något som nu har gett Joackim såväl en rolig utmaning som medaljer. strålande fin dag i tyska Suhl juli 2014. Stockholmaren Joackim Norberg skjuter sportpistol på handikappskyttets VM, och han har gjort det så bra att han är i guldmatch.

Nu väntar duellmomentet man mot man, och för motståndet står en av de allra bästa – ryssen Sergey Malyshev.

Matchen börjar. Det är jämnt. Joackim tar två gånger ledningen med två poäng. Malyshev kommer ikapp. Till sist – den som tar nästa poäng vinner.

Joackim sneglar på skärmen för att se hur han och hans antagonist ligger till.

Joackim leder serien efter fyra skott, och då känner han att det här är en match som han kommer att ta hem.

Strax därefter säkrar han sitt första VM-guld, och det är ett ögonblick som han minns med glädje.

– Det var otroligt stort, där och då liksom. Något man strävat och kämDET ÄR EN

pat efter en sådan lång tid. Jag hade egentligen inga förväntningar på att ta guld. Så det var riktigt, riktigt roligt. Och på handikappsidan är ryssen pistolskyttets affischnamn, så det var extra skönt att slå honom - favoriten.

I trygga kvarter När Svensk Skyttesport träffar Atlas Copco-skytten Joackim Norberg har drygt tre månader gått sedan guldvinsten i Suhl. Vi ses över en kaffe och en macka på ett fik i Sickla Köpkvarter i östra Stockholm. Joackim är nästan stammis här. Ofta innan träning slinker han in just här för att ta sig något att äta, innan han går snett över parkeringen och ned i den gruva som inhyser Atlas Copcos inomhusbana.

För fotograferingens skull började vi dock vår träff på föreningens utomhusbana Snörom, några kilometer

bort. Nuförtiden hänger Joackim ofta på skjutbanan Snörom, men annat var det för drygt tio år sedan. Då var han också ofta häromkring. Men inte som skytt, utan i stället på cykel eller ute på löprundor i det omgivande naturreservatet.

– Då motionscyklade jag mycket på stigar i skogen, höll på med löpning och hade som mål att springa New York Marathon, berättar Joackim. Ödesdiger cykeltur Något maraton blev det dock inte. Ödet ville annorlunda. Allt kom att ändras på ett ögonblick en junidag år 2006.

– Jag var ute med två kompisar och skulle cykla från Hellasgården till Haninge, en fem-sex mil genom Tyresta naturreservat. Och vi hade inte kommit så mycket längre än förbi Snörom

Joackim har just tagit emot sitt, och Sveriges, första guld i pistolskytte på ett handikapp-VM. 24

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

faktiskt. Jag hade nya klick-in-skor som jag inte alls var van vid, så jag trodde att jag satt fast i pedalerna, som man ska, men gjorde inte det. Och när jag skulle ställa mig och cykla nedför en backe halkade jag först ur pedalen med ena foten och sedan med andra, och jag hamnade då framåtlutad mot styret.

Med tyngden fram på cykeln insåg Joackim att han inte hade möjlighet att bromsa med bakdäcket och att han skulle flyga rakt över styret om han bromsade på framdäcket. I stället försökte han begränsa farten med fötterna nerför backen.

– Det sista jag minns är att jag tänker ”jag kommer att klara det”, för jag ser hur jag ska köra mellan en stubbe och ett träd. Och nästa sak jag minns är att jag inte får någon luft. Troligtvis har jag då åkt in i stubben, slagit brös-

kim c a o J Norberg

GRENAR Luftpistol, fripistol och sportpistol, men även grov- och standardpistol samt nationella discipliner.

FÖRENING Atlas Copco Skytteförening ÅLDER 46 år FAMILJ Ensamstående med en dotter som är 17 och en son som är 14 år BOR Johanneshov, Stockholm YRKE Ansvarig för produktion/inköp/logistik på trafiksäkerhetsföretaget ATA

NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

25

PORTRÄTTET något nytt att göra, berättar Joackim med ett skratt.

Trots den förlamade armen har Joackim lite greppfunktion i handen. ”Precis lagom för att hålla ett magasin”, säger han.

tet i styret, flugit över det och med huvudet in i trädet så att huvudet trycktes ena hållet och armen åt andra.

Två månaders vård Han fick en fraktur på ett utskott i nacken, bröt ett revben, punkterade lungan, två nervrötter drogs ut ur ryggmärgen och en stor nervfläta på framsidan av axeln blev bara mos. Joackim fick tillbringa de två kommande månaderna på sjukhus. När han kom ut var det med en förlamning i vänster arm, och delar av bröst och rygg. Det är många år sedan olyckan nu och han berättar obehindrat om traumat som gav livet en ny riktning.

– Förut blev jag nästan lite svettig av att prata om det, men nu har jag släppt det och gått vidare. Det fysiska handikappet vänjer man sig vid ganska snabbt, det lär man sig hantera, berättar han och säger att fantomsmärtorna i handen är värre.

Att cykla var inte längre möjligt, inte heller springa på samma sätt som tidigare. Och i samma veva som olyckan skilde han sig dessutom.

– Jag tog ut allt skit på en gång. Om man lika väl mår dåligt kan man må dåligt på alla sätt. Men jag behövde

Skytte nästa Det var därför det så småningom blev en skytt av Joackim Norberg.

– Jag hade provskjutit i USA med min mammas man, och tyckte att det var kul. Så jag kontaktade föreningar i Stockholm och valet föll på Atlas Copco. Jag gick en nybörjarkurs 2009 och insåg ganska omgående att det var något jag hade fallenhet för. Jag blev biten direkt och började tävla omgående.

Trots att det skiljer en hel del mellan sporterna så känner Joackim att skyttet har varit ett bra substitut för löpningen och cyklingen.

– Jag tror att det jag fastnade för var den här meditativa biten. Att man går in i sig själv, och är så fokuserad på något att omvärlden försvinner. Som när jag sprang mycket och kom in i andra andningen, fick tunnelseende och fyllde kroppen med adrenalin. Lite så är det fast på ett mentalt plan. Nu handlar det också mycket om att förfina detaljerna och att fortsätta utvecklas.

Det är sådant som tilltalar mig, att hela tiden utvecklas och vilja bli bättre.

Flera discipliner Sedan nybörjarkursen har det således blivit många skyttetimmar, och han har valt att ägna sig åt flera discipliner.

Framför allt satsar han på luftpistol, fripistol och sportpistol, som är på det paralympiska programmet. Men han skjuter även nationella grenar. Höger arm, lyftarmen, fungerar utmärkt och eftersom han inte har något att jämföra med säger han att det är svårt att säga hur stort handikapp förlamningen egentligen utgör.

– I vissa moment är det klart att det är ett hinder, för det tar längre tid att handskas med pistolen, som i sportpistolens ladda-moment. Och det är

Fint innehåll i bagaget när Joackim åkte hem från handikapp-VM. 26

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

Han är redan i världstoppen i handikappskyttet och i längden vill Joackim konkurrera internationellt även på frisksidan. ”Men dit är det ju en bit. Bara kolla på sydkoreanen som sköt 583 i fripistol. Dit har man en bit kvar”, säger han med ett skratt.

ett hinder att jag måste ta om greppet varje gång jag laddar i både luft- och fripistol. Sedan är det svårt att veta hur balansen och så påverkas. Jag får ofta frågan, ”men du skjuter ju med höger – du är väl inte handikappad?”. Men det är svårt att jämföra på vilket sätt och i vilken utsträckning ett visst handikapp påverkar. Och till skillnad mot exempelvis gevärskytte så är det bara en handikappklass inom pistol. Men alla som håller på med handikappidrott har genomgått läkarundersökning för klassificering.

I Sverige är det i alla fall tävlingar inom Svenska Skyttesportförbundet och Svenska Pistolskytteförbundet som gäller för Joackim.

– Det är enkel matematik. Hur många handikappade skyttar finns det? Och hur många finns då på tävlingar? Konkurrensen är inte så stor nationellt. Så i Sverige skjuter jag bara som icke-handikappad.

Tagit tränare till hjälp I sportskyttet har det blivit några lagmedaljer samt ett individuellt SMguld i snabbluft.

– Men det är ju ungefär lika stort som rundpingis, så vad det säger vet jag inte. Men jag sköt final i fripistol i Uppsala i fjol och kom väl trea i sportpistol. Så jag är och nosar på toppen.

Fler SM-guld hägrar och för att ut-

vecklas anlitade Joackim i våras Marcus Lindskog som tränare.

– Det har hjälpt mycket. I alla andra sporter är det självklart att man har en tränare, men i skytte så är det som ”varför det för, det är ju bara att skjuta?”. Det känns lite naivt att tro att man själv ska kunna lära sig allt som krävs, då har man inte riktigt respekt för sporten.

Samarbetet har inneburit förändringar i teknik, hållning och vinkel mot tavlan. Och på träningsprogrammet står nu allt från övningar specifikt för stillahållning, lyft, avfyrning till kondition och styrketräning för bålstabilitet. Vad han gör nu är en stor skillnad mot tidigare, berättar Joackim.

– Enkelt kan man säga, att tidigare höll jag på och sköt pistol. Nu tränar jag pistolskytte. Visst försökte jag utveckla mig även tidigare för att inte bara stå och kasta bly i vallen, men det var inte med den här detaljkunskapen.

Genom att ha de här detaljerna får jag under tävling en ledstång att hålla mig i. Jag vet bättre hur jag ska göra och vad jag ska förhålla mig till, variationerna blir mindre.

Skakig landslagsdebut I och med att det gick ganska bra från början av skyttekarriären så väcktes snabbt intresset för landslagsuppdrag

inom handikappskyttet. Dels för tävlandet i sig och dels för att få kontakt med andra som varit med om liknande saker. När Paralympics i London var avklarat fick Joackim och landslaget kontakt.

– På hösten 2012 var jag på mitt första landslagsläger och visade upp mig.

Och jag fick komma tillbaka!

Våren 2013 gjorde Joackim landslagsdebut på en internationell tävling, men nådde inte riktigt fram individuellt. Troligtvis berodde det till stor del på ett klassiskt misstag: – Jag tittade innan tävlingen på vilka resultat som krävdes... Det var det dummaste jag gjort! Det gick så dåligt och jag var så nervös. Jag hade totalblackout i finalen i luftpistol. Snacka om att ha fokus på fel saker! Hela inställningen var att ”ja, det här kan ju inte vara så svårt”... Det var en obehaglig upplevelse, men jag lärde mig mycket av det, säger han och skrattar.

Misstaget gjorde han inte om, och när EM 2013 gick hade Joackim kvalificerat sig. Han bärgade ett individuell brons och ett lagsilver. Och med tiden, i takt med att vanan av att skjuta internationellt kommit, har det bara gått uppåt.

– Man kan säga att det har gått bättre för varje tävling som jag har skjutit internationellt.

Lyckat världsmästerskap Det visade sig definitivt på sommarens VM i Suhl. Världsmästartiteln i sportpistol som han tog hem i duell mot Malyshev var det första individuella VM-guldet för Joackim, men också för svenskt handikappskytte på pistolsidan någonsin. Och redan innan det kom hade framgång skördats.

– Jag blev fyra i luftpistol och då var jag ju rätt deppig för jag missade precis bronset. Och så kom ledaren Marcus Åberg och sa grattis. Jag bara ”Vadå?

Jag missade ju bronset?”. Han sa att jag tog en kvotplats till Paralympics 2016, och det var ju egentligen det som var det stora målet. Det var skönt, för då kunde man ju bocka av det och slappna av inför de andra grenarna.

När VM var slut hade Joackim två individuella guld (i sportpistol samt snabbluftpistol), en fjärde- och en sjätteplats, samt kvotplatsen till Rio. – Sammanfattningsvis var det jättemycket över förväntan. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att jag i den konkurrensen, med alla de bästa

på plats, skulle kunna ta två guld och prestera bra även i de andra grenarna.

Och det var en fantastisk upplevelse.

Och för hela laget. Vi är tre pistolskyttar och fem gevärsskyttar, och vi är ett lag på alla sätt. Vi kan inte dela medaljer, men vi hjälps åt och alla gläds åt varandra. Det är en stor nyckel till att kunna prestera. Och att vi kom tvåa i medaljligan, och blev den nation med flest guld, var en otrolig prestation.

Målet finns i Brasilien Framtidsvisionen är klar. I september 2016 vill Joackim vara i Rio de Janeiro i Brasilien och tampas om paralympiska medaljer.

– Målet är Rio. Det är utifrån det jag lägger upp träningen och det är vad jag siktar på. Vi har några viktiga tävlingar nästa år. Där ska jag gå in och prestera

bra, gärna vinna och sätta lite skräck i konkurrenterna och behålla positionen på världsrankingen. Senast jag kollade ledde jag alla de här fyra grenarna. Det känns jättebra. Det är ju en indikation på att man gör något rätt.

Kvotplatserna är inte personliga, och han räknar med att uttagningen av Paralympicslaget inte kommer att göras förrän tidigast våren 2016. Att vara med på Paralympics skulle vara ”sjukt stort och fantastiskt ballt” och Joackim ser sina chanser som stora. Särskilt som han tror att landslagskompisen Håkan Sköld också har goda möjligheter att ta en kvotplats i pistol.

– Det vore väldigt kul med en till pistolskytt, och då blir också chanserna för mig större. Utan att vara stöddig känner jag mig rätt säker just nu, men mycket kan hända. ■

...jag gick en nybörjarkurs 2009 och insåg ganska omgående att det var något jag hade fallenhet för

Strömsund

Vi siktar på närhet, gemenskap och utveckling

Vill du bli en av oss?

– Skyttegymnasiet i Strömsund erbjuder nationell idrottsutbildning – Utbildning i gevär, pistol och viltmål – även för skyttar med funktionsnedsättning Telefon 0670-162 16 Mejl skyttegymnasiet@stromsund.se Hemsida hjalmar.nu Facebook Skyttegymnasiet Strömsund

www.stromsund.se Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund

NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

27

TÄVLING

Att arrangera en stor tävling TEXT CAMILLA OSKARSSON och JOSEFIN WARG FOTO JOSEFIN WARG

Mängder av stora tävlingar och mästerskap arrangeras varje år i skyttesverige. Allt från cuper till landslagstester till SM. Bakom varje tävling står givetvis en arrangör, vanligtvis en eller flera föreningar ihop. Och även om det kanske inte riktigt är blod, svett och tårar som står bakom ett större arrangemang så kan vi vara säkra på att det åtminstone är planering, hårt arbete och

stort engagemang. Nya arrangörer av större tävlingar behövs ständigt, men att ta klivet att kanske arrangera ett SM eller ett landslagstest kan kännas stort. Men har ni kapaciteten på banan, är det värt att våga… Här tar vi ett snack med fyra av årets alla SM-arrangörer för att höra om deras upplevelser av att arrangera en stor tävling.

MARKS SKYTTECENTERS FÖRENINGAR SJUHÄRADSBYGDENS SSK, HAJOMS SKF, NORRA MARK SKG, MARKS PK OCH SÖDRA MARK OCH SKENE SKF Christian Erlandsson har sedan 2006 varit med och arrangerat många SM, framför allt inom luftgevär. I år avgjordes luftpistol-SM, inklusive Falling Target och snabbluftpistol i Marks Skyttecenter med Christian som tävlingsledare.

Hur gick ert arrangemang av SM denna gång, tycker du?

– Den här gången var det en stor utmaning eftersom det var grenar som vi inte arrangerat tidigare, till exempel snabbluften. Banan blev färdig en timme innan första start, men det löste sig och skyttarna var nöjda. Hela tävlingen kändes lyckad tack vare att snabbluften gick bra.

Boda och från en keramiker som vi har haft priser från vid tidigare stortävlingar. Ungefär en tredjedel av startavgiften, så cirka 75 kronor, gick till priser.

Gick det ekonomiskt plus för er?

– Det var så många starter i många olika tävlingsmoment, så ja, det gjorde det. Men vinsten kunde ha varit större

om vi hade haft fler sponsorer, som till exempel hade kunnat sponsra med priser. Vi har ganska många sponsorer i hallen i vanliga fall, men det var svårt att få ut det där lilla extra av dem till det här arrangemanget.

Vad använder ni pengarna som blir över till?

– Vi har haft vår skjuthall i fyra år nu,

Hur många funktionärer var ni?

– 30-40 personer. Alla var inte igång samtidigt, några förbereder under veckan och det varierar hur mycket tid man lägger ner. Vi är fem personer som håller på mest och på de tre tävlingsdagarna lägger vi 36 timmar per person.

Hur gjorde ni med priser?

– Vi köpte hederspriser från Kosta 28

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

Foto Christian Erlandsson

Hur löste ni utmaningen med att arrangera grenar som var nya för er?

– Genom god kommunikation med Töreboda, som var förra årets arrangörer. De hjälpte oss med vad som var viktigt att tänka på. Men för mig som luftgevärsskytt var det verkligen en stor utmaning att få det att fungera, jag fick läsa på och stämma av med ett par hjälpsamma snabbluftpistolskyttar för att kunna lära ut till mina medarrangörer.

och den här gången använde vi pengarna till att investera i fyra nya datorer till hallen. Det är för att säkra upp framtida arrangemang, så att vi vet att det fungerar.

Vad är det som gör att ni tar på er dylika arrangemang?

– Dels så har vi en ganska dyr lokalhyra, så vi vill få in pengar till den.

Dels så är det flera av oss som gillar att vara med och göra sådana här arrangemang. Det är så roligt när det fungerar. Det är en underbar känsla när allt klaffar och man får den där klappen på axeln, när någon tackar för ett bra arrangemang. Det har man med sig in i framtiden, att folk är nöjda.

Har du några tips till de som inte gjort det innan, men som gärna vill arrangera större tävlingar?

– Ta hjälp av tidigare arrangörer.

De flesta bjuder gärna på sig själva, så använd den erfarenhet som finns.

Och ett sådant här arrangemang ger så mycket erfarenhet. Jag har en egen firma sedan ett par år tillbaka, och tack vare de arrangemang som jag varit med och gjort så har jag blivit inhyrd för att stötta andra arrangemang. Det är viktigt att stötta varandra så att de problem som uppstår kan lösas utan att det drabbar skyttarna. ■

Foto Rickard Johansson

ÅMÅLSORTENS JAKTVÅRDSFÖRENING För andra året arrangerade Åmålsortens Jaktvårdsförening SM i enkel jägarkombination. Första gången var Joakim Karlsson tveksam till om han skulle våga hålla i trådarna på ett stort arrangemang, men nu har han gjort det två år i rad. Vi frågar honom om årets arrangemang.

Vilken var den största utmaningen, och hur löste ni den?

– Förra året hoppade vi in som reserv för reserven och då hade vi väldigt kort tid på oss, vilket alla parter var införstådda med. I år hade vi mycket högre krav på oss själva. Samtidigt hade vi den här gången funktionärer som varit med om det innan. Det är svårt att svara på vilken som var den största utmaningen, det är väl egentligen att få ihop helheten. Vi fick jättebra stöttning både från Svenska Skyttesportförbundet och från Jägarförbundet.

skulle jag inte ha tagit på mig att försöka koordinera det här.

Hur gjorde ni med priser?

– Det fick vi ihop med sponsring. Men att få ihop priser till prisbordet var nästan det som krävde mest jobb. Jag tror att företagen hade mer marginaler för tio år sedan, för att kunna skänka till priser. Nu måste man kunna presentera en motprestation. Vi har pratat om det, att man kanske måste höja startavgiften för att kunna fortsätta ha ett fint prisbord framöver.

Gick det ekonomiskt plus för er?

– Ja, det gjorde det. Eller, det beror på hur man räknar. Vi investerade myck-

et i banorna inför tävlingen för att de skulle hålla hög standard och för att gardera oss mot strul, till exempel servade vi den elektroniska markeringen.

Så vi fick inga pengar över, men vi fick banor i väldigt gott skick.

Vad är det som gör att ni tar på er dylika arrangemang?

– Det är kul att se de riktigt duktiga skyttarna, och särskilt kul att detta också tände tävlingsmentaliteten hos de duktiga skyttarna i vår egen klubb.

Det är roligt för en liten klubb att kunna ha ett så stort arrangemang. Förra året när vi gjorde det första gången var det mycket övertalning som låg

bakom. Den här gången var det kul att se om vi kunde klara det bra igen. En drivkraft var just att kunna få pengar till att rusta upp banorna.

Har du några tips till de som inte gjort det innan, men gärna vill arrangera större tävlingar?

– Hela vår klubb kände en trygghet i att förbunden ställde upp med stöttning och var oerhört hyggliga och hjälpsamma. De vill att sådana här arrangemang ska ligga på olika banor och hjälper gärna till. Om man känner det stödet så kanske man vågar, så var det för oss i alla fall. ■

Foto Rickard Johansson

Hur gick ert arrangemang av SM denna gång?

– Det ska väl egentligen inte jag svara på, utan skyttarna. Men som arrangör tycker jag att det fungerade bra. Responsen från skyttarna var god och jag hoppas att de har sagt vad de tyckte. Vi har elektronisk markering på viltmålen, men vi hade inget strul med det utan det gick bra.

Hur många funktionärer var ni?

– Utan att veta exakt så gissar jag på ett 30-tal som var aktiva under själva tävlingsdagarna. Sen var det fler som var aktiva innan. Vi har många eldsjälar som lagt ner 5-6 arbetsdagar både innan och under tävlingen. Utan dem NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

29

TÄVLING

BJÖRKSTA USKF, SKULTUNA SKF OCH VÄSTERÅS FRIVILLIGA SSF SM-veckan i gevär avgjordes i år på Stockumla Skyttecenter i Västerås. Under sju dagar genomfördes såväl de nationella programmen och sportskyttegrenarna på 50 meter som sportskytte på 300 meter. Tävlingsledare Matts Johansson har många stora arrangemang på sin meritlista. Här berättar han om årets SM.

Hur många funktionärer var ni?

– Jaa... I köket var det 5-6 personer, fältskyttet krävde ganska många så den dagen var det ungefär 25 stycken som hjälpte till med det. På 300 meter räckte det med tre personer medan det på 50 meter var 6-8 stycken. Sedan var det några personer som skötte internet, elektronik och resultat. Själv hade jag hand om priserna och var med där det behövdes.

Hur gjorde ni med priser?

– Vi hade tre huvudleverantörer. Vi valde att hålla det från närorten, så priserna kom från Skultuna Messingsbruk, en lokal keramiker och återvinningsglasbruket. Det är lite roligt att ha den aspekten också, att visa vad man kan göra med återvunna grejer, och där vissa priser också innebar att det skänktes en slant till Hjärt- och lungfonden. Ungefär 50-60 procent av startavgiften gick till priser, lite mer med medaljer och kransar. Men i rent varuvärde på priserna var det nog 6570 procent, för vi fick lite gratis också.

30

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

Gick det ekonomiskt plus för er?

– Ja, det blev lite överskott på själva tävlingen och sedan hade vi ett arrangörsbidrag på 43 000 från början också.

Västerås kommun gick in med 40 000 och så fick vi 3000 från FSR-fonden.

Vad använder ni pengarna till?

– De går helt och hållet till ungdomsverksamheten i Björksta, Skultuna och Västerås. Alla funktionärer fick lunch och fika, men annars var allt arbete helt ideellt och pengarna går till ungdomarna.

Vad är det som gör att ni tar på er dylika arrangemang?

– Det är ett sätt att få en inkomstkälla till ungdomsföreningarna, som variation till att sälja Bingolotter eller något sådant. Sedan är det så att vi själva tycker om att åka på tävlingar, och då måste någon arrangera. Utan arrangörer blir det inga tävlingar!

Har du några tips till de som inte gjort det innan, men gärna vill arrangera större tävlingar?

– Att de ska våga! Man behöver inte göra det så märkvärdigt eller göra det svårare än vad det är. Skyttarna är oftast också väldigt förstående om det skulle vara något. Så bara våga, det är bara det! ■

Foto Mikael Svensson

Vilken var den största utmaningen, och hur löste ni den?

– Det är väl att få elektroniken att fungera som den ska. Sedan var det också en utmaning att arrangera sportskyttet, särskilt nu med de nya programmen med utslagning, eftersom vi arrangörer i grunden är nationella skyttar. Vi testade på våra egna mästerskap innan, så vi visste hur det skulle fungera. Det var roligt för vår del att få prova på något nytt så att det inte blir slentrian.

Foto Mikael Svensson

Hur gick ert arrangemang av SM denna gång?

– Vi har kommit så långt nu att vi har haft vår utvärdering av tävlingarna och vi är väldigt nöjda. Visst blev jag nervös de sista dagarna innan tävlingen, det hör till, men allt fungerade. Jag är faktiskt kanonnöjd, både med arrangemanget och med mina medarbetare.

Sedan hoppas jag att skyttarna också är nöjda.

...det är ett sätt att få en inkomstkälla till ungdomsföreningarna, som variation till att sälja Bingolotter eller något sådant...

Foto Anders Bore

NIMRODS JAKT- OCH SPORTSKYTTEFÖRENING Nimrods Jakt- och Sportskytteförening i Uddevalla är vana vid att fixa SM och landslagstest, och de arrangerade SM i engelsk sporting i augusti. Vi frågar Jan Olsson, tävlingsansvarig för SM och sportingansvarig i Nimrod, om arrangemanget.

Hur lägger ni upp arbetet vad gäller att lägga banan inför ett SM? – Det är en som har huvudansvaret för hur stationerna blir utformade och duvorna kastade. Vi har ett gäng som hjälper till att köra ut kastare och ställa dem på plats, och den ansvarige ser till att de står rätt. Vi brukar vara ute i ganska god tid. Vi börjar 14 dagar före ungefär. Sedan har vi stängt hela den veckan som vi har tävlingen, så att vi kan härja lite fritt.

Hur många funktionärer var ni?

– Ja, det är väl som i alla andra klubbar ganska lite folk, utan det är de flest en-

tusiastiska. Låt säga att vi var ett tjugotal i alla fall. Det är ju serviceapparater runt hela, ska laddas kastare, repareras småsaker med mera.

Hur gjorde ni med priser?

– Vi raggade ihop specialpriser för de tre bästa skyttarna över två dagar. Den förste fick en automatisk lerduvekastare, nästa fick fyra däck och den tredje fick 5 000 kronor i presentkort. Alla tre sakerna var sponsrade. Vi använde inga andra argument annat än att vi frågade om sponsorerna ville skänka något. Sedan delade vi ut ganska bra priser till klasserna varje dag. Där delade vi ut totalt 36 000 kr i prispengar.

markeringssystem och så vidare. Det går åt hur mycket pengar som helst!

Vad är det som gör att ni tar på er dylika arrangemang?

– Det är dels för skyttets skull, för att vi tycker att det är roligt att arrangera, och dels så är det väl för att vi får några kronor över. Men det är roligt, och när folk är nöjda blir det ännu roligare.

– Å fy fan, det är så svårt så det går inte att tipsa om! Det fordras engagemang.

Och har man det kan man försöka få tips från andra klubbar som har arrangerat tävlingar sedan tidigare. Det är lättare att gå till väga så, genom att höra ”vad gör vi, hur går vi till väga”.

Det är inga hemligheter och man berättar allt man kan. ■

Har du några tips till de som inte gjort det förr, men gärna vill arrangera större tävlingar?

Gick det ekonomiskt plus för er?

– Ja, det är klart att det blir lite pengar över. För att vara väldigt rättvis så gör vi så här: Man har 900 kronors startavgift på två dagar. Så drar man bort vad duvorna kostar på två dagar, vi skjuter slut på 22 000 duvor, och vi drar bort starttjugan. När vi dragit bort de utgifterna så delar vi de kvarvarande pengarna på hälften. Hälften går till skyttarna och hälften till klubben.

Foto Anders Bore

Hur gick ert arrangemang av SM denna gång?

– Ja, vi får ju lyssna på skyttarna vad de tycker, och de var helnöjda denna gången också. Det var positivt både vad gäller skyttet och allt runtomkring. Som maten. Vi har en lunch av någon sort per dag, och i vanlig ordning smörgåsar och café öppet hela dagen. Och det brukar vara tolv banor i vanliga fall, men nu hade vi utvecklat det till 14 stationer och färre skott per station i stället. Det var skyttarna nöjda med. Det blir roligare att skjuta sådan tävling.

Vad använder ni pengarna till?

– Vi är ingen liten klubb, vi är över 500 medlemmar och har flera banor – skeet och trap och älgbanor och det är NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

31

FÖRSVARSINFO

Peter Stenfelt ute på ett av alla uppdrag som instruktör.

SKJUTINSTRUKTÖRER

MED FÖRSVARSMAKTSURSPRUNG TEXT JOSEFIN WARG FOTO PRIVAT

Ett stort antal av Svenska Skyttesportförbundets skjutinstruktörer kommer ursprungligen från skyttesporten, men här finns också de som har sitt ursprung i Försvarsmakten. Svensk Skyttesport tar ett snack med två av de senare, för att höra vad som fick dem att bli skjutinstruktörer samt vad erfarenheterna från försvaret ger dem i sin roll som instruktörer.

SOM FRIVILLIG försvarsorganisation utbildar Svenska Skyttesportförbundet skjutinstruktörer. I dagsläget har Svenska Skyttesportförbundet (SvSF) 26 aktiva tjänstgörande skjutinstruktörer som anlitas på de grundläggande militära utbildningarna för frivilligpersonal (GU-F) för att lära ut skytte.

Att SvSF har uppdraget av Försvarsmakten att stå för skjutinstruktörer beror på att förbundet faktiskt är experter på att träffa där man siktar.

Därför är många av skjutinstruktörerna hämtade från det civila skyttet.

Men även från försvarsmaktshåll kan det finnas duktiga personer som kan skytte, och SvSF välkomnar även den bakgrunden, då det gynnar mångfalden och kunskapsbredden bland skaran instruktörer.

Edvin Moberg.Malmöiten Ted Hansson jobbar till vardags som behandlingspedagog för ungdomar med drogproblem. Utöver

Ted Hansson.

32

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

det är han avtalad personal i hemvärnet där han bland annat är allmäninstruktör och MC-instruktör. Sedan i fjol är han också en av SvSF:s skjutinstruktörer.

– Själva jobbet i sig är jätteroligt, att man ser utvecklingen hos skyttarna.

Vissa blir ruskigt duktiga. Sedan önskar man alltid att man har mer tid att lära ut, men det har vi inte. Det gäller att göra det bästa möjligt och få in så mycket som möjligt så att de klarar kraven de har. Sedan är det jätteroligt att träffa nytt folk hela tiden, säger han om uppdraget.

Kontakter vägen in Att han blev skjutinstruktör var tack vare en kontakt från Försvarsmakten.

– Jag blev tillfrågad av Göran Besedes, som har ansvar för att besätta skytteinstruktörsplatserna på GU-Futbildningarna, om jag kunde komma

med. Blev tillfrågad för min pedagogiska sida, för att jag har lätt att lära ut.

Ted har ingen egen erfarenhet från skyttesporten, men desto mer från försvarsmaktshållet. Han hade goda resuméer från värnplikten och där hade han fått god kontakt med befäl och andra. Det ledde till att han så småningom, efter att han lagt av med ishockey och amerikansk fotboll på elitnivå, kom tillbaka till Försvarsmakten.

Två gånger blev han tillfrågad om han ville göra utlandstjänst, och den andra gången passade det.

– Jag fick frågan om jag ville följa som gruppchef ner till Kosovo. Jag tvekade inte utan då åkte jag.

Uppdrag för fred Året var 2001 och Kosovo var ett efterkrigsland, utan ordentlig polisverksamhet och utan infrastruktur – allt var under uppbyggnad. Här kom den

svenska styrkan in för att hjälpa den civila befolkningen att komma på fötter och öka tryggheten i landet, genom att hjälpa i nöd, gripa krigsförbrytare och skydda politiker exempelvis. Ted var där i åtta månader under 2001-2002.

– Som gruppchef ingick allt. Då är man chef över en grupp och fördelar vardagliga uppgifter. Allt från postering till patrullering till städ av logement. Och när det väl hettar till ska man se till att killarna får så mycket uppgifter som möjligt så att de kan klara sin uppgift, att leda dem i strid eller vad det nu kan vara. Jag i min tur fick uppgifter från högre befäl som skickade nedåt i kedjan vad som skulle göras, och så såg jag till att det utfördes.

att de tar åt sig. Därefter blir skyttet också mycket bättre, för att de blir fokuserade på vad de gör.

En annan skjutinstruktör som har sitt ursprung i försvarsmakten och inte det civila skyttet är Peter Stenfelt från Mölndal. Han säger att på motsatt sätt också är bra att instruktörer från det civila är där och ändå väger upp den allvarliga biten av skytten.

– Man lär sig mycket av dem, för de har ett helt annat tänk. Vi från försvarshållet tänker mycket strid, eld och rörelse – och de tänker helt annorlunda. Rent krasst – i det civila ska man inte skjuta på människor, och det är väldigt bra att få med de civila också för då får man in det tänket och fredsbiten, och det är en klar fördel.

Flera erfarenheter rikare Trots att det är mer än tio år sedan Ted Hansson gjorde sin utlandstjänst så känner han fortfarande att det har gett honom mycket, och det påverkar vad han gör och hur, och hur han ser på saker. Till exempel så har han ett helt annat lugn och tålamod nu, berättar han, och hakar inte upp sig på detaljer, prylar och dylikt.

– Många känner orättvisa och saker som att de ”måste” ha den TV:n.

Många är prylfixerade. Efter att kommit hem vet jag att det inte är det viktiga. Jag kan också uppleva att många är så fokuserade på terminologin och att det måste vara just ”så här”. Ja, det ska vara ”så” – men för den saken skull är det inte så att det inte finns en gråzon, och den måste man kunna vandra i. Så det har jag fått med mig från utlandstjänsten, att se saker och ting i livet i en annan nyans.

Civilt och militärt bra ihop Peter Stenfelt har bara i år jobbat på 19 GU-F:ar. Mestadels är han på GU-F:arna som skjutinstruktör, men han utbildar också annat för Flygvapenfrivilligas och Försvarsutbildarnas räkning. Han har ett års tjänst som allmänutbildare och skytteinstruktör på Försvarsmaktens Grundläggande militära utbildning i bagaget, samt mångårig erfarenhet som insatsplutonchef i Hemvärnets skärgårdsbataljon. Hans kunskaper gjorde att han kunde valideras in som skjutinstruktör för SvSF för några år sedan. Han ser att det finns en fördel att de skjutinstruktörer som verkar på GU-F:er har bakgrund från såväl skyttesporten som från försvaret.

– Man får in den civila ödmjukheten i den militäriska stringensen, och jag märker att eleverna lär sig mycket snabbare på det sättet. Det militäriska är ett helt nytt språk, och man kan inte bara använda det med dessa elever. De kommer ju från det civila och ska bara vara där i två veckor. Det militäriska ska finnas där, de ska känna av det, men det behövs den civila ödmjukheten i det, säger Peter.

Skyttet ur olika tänk Hans erfarenheter från utlandstjänsten hjälper honom också i rollen som instruktör när det gäller att tydliggöra att skyttet inte bara är skytte.

– Många gånger tror jag folk inte har en insikt om vad de håller på med.

Många ser skyttet som en kul och häftig grej, men de är inte mentalt förbedda på vad de tränar för. Vi som varit ute och kan en del trycker hårt på vad det är vi egentligen håller på med, när vi är ute som instruktörer för SvSF. För folk förstår inte. Många tar till sig vad vi säger och funderar ett snäpp till varför de gör det, vilket jag tycker är bra. Och jag tror att det är ganska uppskattat. I alla fall blir de tysta och fundersamma, och det syns

Givande uppdrag I år har Peter varit ute på uppdrag i hela 36 veckor och det är mestadels som skjutinstruktör. Tur nog är det ett uppdrag han trivs med.

– Det är ett väldigt givande jobb, för man ser väldigt snabbt resultat hos eleverna. Man märker direkt om man lär ut konstigt eller de inte förstår, för man kan se direktresultat. Höjdpunkten är när man ser att de lyckas, vilket de kan göra väldigt snabbt i det här. ■

SIUS har som enda leverantör ISSF-godkännande för samtliga dicipliner och avstånd

Årets Skytt 2014 Emil Martinsson

HS25/50 HYBRIDSCORE® Lasermätande tavla för pistol och gevär 10 m, 25 m, 50m samt löpande viltmål.

Inga rörliga delar eller gummiband ger minimalt underhåll och oöverträffad driftsäkerhet.

När DRIFTSÄKERHET och PRECISION prioriteras!

Tfn: 021-600 13 | www.sius.se | info@sius.se

NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

33

TRÄNING

VILTMÅLSSKYTTETS A OCH O

LYFTET

TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

När expertskyttarna och de flerfaldiga internationella mästerskapsmedaljörerna Emil Martinsson och Niklas Bergström får frågan om vad som är det absolut viktigaste i viltmålsskyttet så ger de ett unisont svar: LYFTET! Lyftet är enligt dem A och O för att skottet ska bli bra. Men vad ska man då tänka på vad gäller lyftet? Här får du ta del av vad Emil och Niklas säger om lyftet.

Vad är det viktigaste momentet för att bli en bra viltmålsskytt, och varför? ❚ NIKLAS Lyftet är det absolut viktigaste. Om man inte har ett lyft som är lätt att göra likadant från gång till gång kommer du aldrig att få stabilitet i de snabba loppen. De långsamma loppen kan du klara med dålig teknik, men det fungerar inte i de snabba... Särskilt inte om du skjuter med anspänning.

Det viktigaste med lyftet är att komma till riktpunkten så kontrollerat och enkelt som möjligt, så fort som möjligt, hela tiden. Har du en krånglig teknik så funkar lyftet på träning men kanske inte tävling. Med en bra teknik blir lyftet mindre känsligt för anspänning. ❚ EMIL Det viktigaste är lyftet, så är det ju. Fokus på riktpunkten och lyftet. Lyftet måste vara kontrollerat hela vägen, så att du kommer upp i samma ställe på tavlan hela tiden. När man lärt sig hur man får till det kan man göra ändringar i tekniken. Men innan man lärt sig att komma upp på samma ställe med pipan är det svårt att förändra i ett lyft. När lyftet är färdigt ska riktmedlet ligga strax bakom riktpunkten i samma fart som tavlan har, så att det bara är att smyga ikapp och trycka av.

Hur ska ett bra lyft kännas? ❚ EMIL Egentligen är det inte så mycket känsla under lyftet, utan det ska vara när kinden får kontakt med kindstödet. Det är viktigt att bössan kommer till huvudet och inte tvärtom. ❚ NIKLAS Det är först när du får bild i kikaren och ser att du har kommit rätt och har kontroll över rörelsen mot riktpunkten som du har gjort ett bra lyft.

34

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

Hur ska man träna lyftet? ❚ NIKLAS Lyftet kan tränas på stillastående. Lyft, gå in i riktpunkten och tryck av. Ju närmare riktpunkten du är när du får bild i kikaren, desto bättre.

Det är skillnaden mot vanligt gevärsskytte - har vi lyft, måste det smälla.

För vi kan inte ta om innan skottet måste gå. Jag har stått väldigt mycket framför spegeln och tränat lyft, för då ser jag tydligt hur pipmynningen rör sig under lyftet. Pipspetsen ska stå still efter lyftet. Har du inte riktpunkten i kikaren när du har lyft utan kommer med den på olika plats, då vet du att du inte gör likadant hela tiden. Då är det mängdträning som ska till för att komma likadant varje gång. Kommer du konstant fel på stället får du ändra detaljer som vart du håller pipan i färdigställning, både i höjd och i sida.

Det kan även påverkas av att du står fel, till exempel är vriden för långt åt något håll. ❚ EMIL Det gäller att träna det antingen löpande eller stillastående, det går många gånger lika bra vilket som.

Ju längre man håller på, ju mer ger skyttet på löpande tavla - det måste

man trots allt träna lite mer på än stillastående.

Något särskilt man ska tänka på i lyftet? ❚ NIKLAS När du får bild i kikaren efter lyftet ska det vara i riktpunkten, eller det ska bara behövas finjusteringar för att komma i riktpunkten.

Ta bort alla onödiga rörelser i lyftet, som att lyfta armbågen eller klämma åt mot kindstödet efter att lyftet är färdigt. ❚ EMIL Ha inte för hög armbåge när lyftet är färdigt. Vissa har en ganska hög armbåge när det är färdigt, men jag föredrar att ha den lite längre ner.

Det är individuellt, men ha den inte för högt i alla fall, det är onödigt. Du vill ju att det ska stå stilla när du skjuter, och lyftet tar längre tid ju högre armbågen är.

Och hur gör man för att undvika en för hög armbåge? ❚ EMIL Det handlar egentligen om startställningen på geväret. Lutar du geväret så höjer du armbågen lite och den följer med hela vägen upp. Men

det är normalt avslappnat färdigläge som du vill uppnå. Den andra armbågen, på armen som håller under geväret, ska du inte heller försöka vika ut. Den vill du ha under geväret så mycket som möjligt, för att få stabilitet och kraft. Du kan inte vika in den så mycket att det känns konstigt, men du bör åtminstone inte ha den rakt ut. Om man håller handen så att pekfingret går i pipans riktning, så att handen är ganska rak, och inte sned, under bössan så blir armbågens position bättre. Jag tror inte att det är en nackdel i alla fall.

Sista tips om lyftet? ❚ NIKLAS Titta på någon som gör rätt. Lättaste sättet att förstå hur man ska göra är att se någon som gör rätt och fel. De som från början är med på tävlingar och har sett många bra skyttar tenderar omedvetet att göra rätt.

Så det viktigaste för en ny skytt brukar jag säga är att åka på tävlingar och se olika skyttar. Om någon gör rätt syns – det ser man på pipan och om den personen behöver korrigera mycket eller inte. ■

Tips!

Mer tips från Niklas och Emil får du i nummer 1 2015 av Svensk Skyttesport!

Emil Martinsson.

Dagens tipsare är Emil Martinsson (till vänster) och Niklas Bergström (till höger) som här syns tillsammans med Rickard Johansson, efter att de tre tagit VMlagbrons i september.

Tre varianter av armbågshöjd – Emil Martinssons, Maxim Stepanovs och Rickard Johanssons. Martinsson rekommenderar inte Stepanovs höga variant.

Niklas Bergström.

NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

35

REPORTAGE

Översikt 50 m banan.

EN DRÖM TEXT & FOTO JONNY OLSSON, Hässleholms Ungdomsskyttegille

GÅR I UPPFYLLELSE Att det byggs nya skjutbanor i landet tillhör inte vardagen. Men i Hässleholm har en dröm gått i uppfyllelse för tre skytteföreningar. En av dessa är Hässleholms Ungdomsskyttegille.

KLUBBEN BILDADES 1887 och har sedan 1984 tränat luftgevärsskytte i ett skyddsrum under Läredaskolans matsal, detta i huvudsak under vinterhalvåret. På våren har vi börjat utesäsongen med korthållsskytte, vilket har bedrivets på före detta T4:s skjutbana intill Almaån. Där har vi haft ett kontrakt på att få vara till 2017. Redan i mitten av 1990-talet påbörjades planeringen av ny skjut-

Skjuthall 50 m gevär. Skjuthallarna är byggda med väl tilltagna mått för att rymma åskådare bakom skyttarna vid skjutning.

36

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

bana. Nu har området stadsplanerats och kommunen vill bygga bostäder i detta attraktiva område invid Almaån.

Ny skjutbana blev verklighet Hässleholms kommun utlovade en ersättningsbana och först efter 14 års förberedande inom kommunen fick vi beskedet att en ny bana skulle byggas. Det som fick kommunen att fatta

...med hjälp av lite egna sparade medel samt möjligheten att söka och förhoppningsvis få bidrag från olika organisationer skall detta kunna bli verklighet redan 2015...

detta beslut var att samtliga före detta militära skjutbanor och skjutfält lades ned. Den nya skjutbanan är belägen strax väster om jaktskyttebanan. I och med denna skjutbana så har kommunen uppfyllt sitt löfte om att bygga ett skyttecenter i staden. Hässleholm har nu möjlighet att genomföra större tävlingar.

Föreningarna Skånska Svartkrutsklubben, Hässleholms Pistolskytteklubb och Hässleholms ungdomsskyttegille bildade tillsammans ”skytteföreningarnas samarbetsgrupp”, vilken uppvaktade och bidrog kommunen med tips och råd hur den nya banan skulle se ut.

Beslutet att bygga banorna togs sent 2013 och byggnationen startade våren 2014. Banorna är nu färdigställda och är säkerhetsbesiktigade som underlag för att söka användningstillstånd.

Den nya anläggningen Anläggningen består av en 25 mbana med 30 skjutplatser, en 50 mbana med 16 skjutplatser samt en 100 m-bana med 16 skjutplatser. Jag tror att Hässleholm kan skryta med att ha Sveriges mest miljöanpassade kulfång. Samtliga kulfång består av en helgjuten armerad betonglåda fylld med så kallat Ak-grus. Hela kulfånget skyddas av ett plåttak. Detta kulfång möjliggör skjutning med alla vapen utan täckning med flis eller sågspån. Banorna är nedgrävda i marken till strax över grundvattennivå och omges av höga vallar upp till 17 m höjd, detta för att minska buller för omgivningen.

Alla byggnader är klädda med plåt och allt utvändigt trä består av lärkträ, detta för att minimera underhållet av anläggningen. Ett väl tillaget förråd, toalett och plats för två vapenkassu-

ner är byggt i bakre delen av 100 m skjuthallen.

Klubbstuga att vänta Varje klubb har vid sin gamla skjutbana haft tillgång till en klubbstuga.

Förhandlingar med kommunen om att flytta en av klubbstugorna till den nya platsen är avklarade, och vi tror att den bästa klubbstugan flyttas till den nya banan. Det är nästan omöjligt att genomföra någon form av tävlingsskytte utan tillgång till en klubbstuga.

Tyvärr så förlorar pistolskytteklubben sin luftvapenhall, vilket drabbar främst ungdomsskyttet. På den nya platsen finns mark reserverad för att kunna bygga ut klubbstugan med en luftvapenhall. Vi fortsätter energiskt med våra ansträngningar att kunna förverkliga denna hall.

Dröm om elektronik Hässleholms Ungdomsskyttegille har långt framskridna planer på att automatisera en del av 50 m- banan med 5-10 elektronikställ. Med hjälp av lite egna sparade medel samt möjligheten att söka och förhoppningsvis få bidrag från olika organisationer, skall detta kunna bli verklighet redan 2015.

Hur ser framtiden ut för driften av anläggningen? Föreningarna har tillsammans bildat en styrgrupp bestående av två representanter från varje klubb. Denna styrgrupp svarar för kontakten med kommunen, drift, underhåll och bokningen för de olika klubbarna i anläggningen.

Föreningarna är mycket tacksamma mot våra politiker och kommunen för det stöd vi har fått. Vi tror att skyttet i Hässleholm kan gå en ljus framtid till mötes. Vi ser fram emot att kunna arrangera ett antal tävlingar under kommande år. ■

Skjuthall pistol 25 m.

Översikt 25 och 100 m skjuthallar.

Skjuthall och kulfång 25 m pistolbana. Till vänster i bild skymtar en av vapenkassunerna.

NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

37

INFORMATION

Pistolbanor–Skjutplats TEXT & FOTO JAN-OLOF OLSSON

I reglementet finns regler för hur en pistolbana skall vara utformad. Men reglerna har varierat lite genom åren och många skjutbanor som vi använder är byggda efter andra reglementen, idéer eller förutsättningar.

❚ Skjutbänken, ska ha en yta av minst 0,50*0,60 m och vara mellan 70 och 100 cm hög. På bänken ska pistol och ammunition få plats, men pistolväskan (med undantag om den är integrerad som kikarstativ) får inte förvaras där.

Ibland är bordet på skjutplatsen mindre, man får anpassa sig.

Exempel på pistolstöd.

får vi därför vara beredda på att banan ser ut som den gör, och det är ju trots allt bättre att bli inbjuden till en tävling än att klubben inte bjuder in. Det är därför viktigt att du är förberedd på varierande förutsättningar så att du inte blir beroende av en ”inbonad” miljö och låter ditt skytte störas av andra förutsättningar än en bana som exakt följer reglementet. Skyttar måste således vara beredda att gilla läget och acceptera förutsättningarna!

Nedan går vi ändå igenom vad som enligt reglementet egentligen gäller i fråga om skjutplatser på pistolbanan.

PÅ MÅNGA TÄVLINGAR

Pistolväska som pistolstöd. Detta är okej under match men ej i finaler.

Så här får man inte placera pistolväskan.

Enligt reglementet Skjutplatsen ska för 50 m vara: 1,25 m bred och 1,5 m djup.

25 m: 1,00 m bred och 1,5 m djup.

För snabbpistol: 1,5 m bred.

10 m: 1,00 m bred.

Exempel på pistolstöd.

38

❘

SVENSK SKYTTESPORT

En vanlig variant på pistolstöd, men totalhöjden får max vara 1,0 m. Ej okej i final.

❘

NR 4 2014

❚ 25 m-banor ska ha små skärmar som skyddar för hylsor placerade vid pistolerna. Skärmarna ska vara genomskinliga så att funktionär och publik har full insyn över skyttarna, och så att bland annat lyft kan övervakas av jury. ❚ Stol, pall eller bänk ska alltid finnas att sitta på.

Pistolstöd: Om skjutbänken är lägre än 100cm, är det tillåtet att ”palla upp” med ett pistolstöd, så att höjden totalt blir max 100cm. Ett pistolstöd kan se ut på olika sätt och kan utgöras exempelvis av en pistolväska. Dock får man under finaler INTE använda pistolväskan som pistolstöd! Se bilder för olika tips och varnande exempel.

Det är viktigt med säker hantering av pistolen, och att pipan pekar i en säker riktning. Att som många gör, vilar pistolen med pipan neråt, är förkastligt. Även överdrivet höga lyft kan ge säkerhetsproblem på vissa banor. Vid snabbskjutning kan det ibland uppstå problem med färdigställningen för korta personer, rådgör med skjutledaren hur detta löses på bästa sätt.

Viktigt är att inte ta stöd i färdigställningen. ■

Besök vår Webshop och hemsida

www.stockholmsvapenfabrik.se ALLT I SKYTTEUTRUSTNING LAPUA SK, Magtech - ammunition, kulor VIHTAVUORI krut, tändhattar DAGFINRUD, SKYTTERLINKEN – fältskytteväskor m.m.

SAUER pipor och tillbehör KONGSBERG elektronik – Feinwerkbau, Ahg, Gehmann, Dewey, VFG, Birchwood, RCBS, Centra, Jäggi, H&N, JSB och mycket mer

Skytteservice i Älmhult

Anders Petersson 0476-106 04 Sällhult Västregård 25 070-657 48 79 343 90 Älmhult info@skytteservicealmhult.se

ANNONSERA I TIDNINGEN

REPLIKOR VAPENDELAR – TILLBEHÖR

SVENSK

ANNONSPRISLISTA kontakta LEIF DYLICKI Tidningen Svensk Skyttesport Flygelvägen 3, 893 80 Bjästa Tel 0660-29 99 58, leif.dylicki@agrenshuset.se VI HJÄLPER DIG GÄRNA MED UTFORMNINGEN AV DIN ANNONS!

Ny webshop: www.sportec.se Feinwerkbau, Unique, CZ, Hämmerli, Glock, Manurhin, Ruger, Sig Sauer.

H&N luftvapen- och blykulor.

Lapua, SK & Magtech ammunition Skyttekläder, skytteglasögon, kolvar, vapenvård, och mycket mera!

www.skytteservicealmhult.se

Bli mästerskytt du med Vid VM i München 2010 visade Pardiniskyttarna vilka kvalitets- och precissionspistoler Pardini tillverkar.

De gjorde så gott som ”rent hus” i medaljskörden.

Bli mästerskytt du med - välj PARDINI och FIOCCHI! 61 st VM-medaljer i München 2010 Individuella 5 guld 7 silver Lag 16 guld 16 silver

4 brons 13 brons

Generalagent för Sverige

Box 80, 692 22 Kumla. Tel 019-57 86 68 - Fax 019-57 02 68

NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

39

IDROTTSLYFTET

Kpistföryngring hos Skällinge Skf MED HJÄLP AV IDROTTSLYFTET TEXT JOSEFIN WARG FOTO ARNE JOHANSSON

Medelåldern hos Skällinge Skytteförenings kpistskyttar har i år sjunkit betydligt. Detta tack vare ett projekt för att få fler ungdomar att skjuta just kpist, ett projekt som kunde realiseras med hjälp av bland annat Idrottslyftet.

2013 BEDREV DEN halländska för-

Skjutträning i kombination med avståndsbedömning. Johanna Johansson skjuter medan Mathilda Johansson ser hur de lyckats med avståndsbedömningen, och hon mäter upp avstånd med avståndsmätaren.

eningen Skällinge Skf ett projekt för att få fler att stå i luftgevär. Och i år kom turen till att satsa på att få med fler unga i kpistskyttet. Med hjälp av stöd från Idrottslyftet kunde det projektet sättas i verket.

– Grunden var att få med dem på banskjutning och nästa tanke var att få med dem ut i fält, och få en liten föryngring, säger föreningens ordförande Inge Johansson.

Hur har det varit?

– Det gick bra så länge som det var banskytte. Sedan har det varit lite trögare, men banskytte körde vi nio gånger så det var ganska okej. Det är lite svårt eftersom det är begränsningar, att Idrottslyftet gäller för dem upp till 25 år och att man inte får skjuta förrän man är 17, men vi har haft en tre-fyra stycken som kört i några månader. Vi har kört i princip varannan vecka och har varit med i Värmlandsserien. Någon av dem undrade varför vi körde bara varannan vecka. ”Men det här är ju så kul så vi skulle vilja skjuta mer”, sa en av dem. Vi har försökt ta tillvara på de kunskaper som finns hos de äldre skyttarna, och plockat med de yngre på skjutningar där de äldre skyttarna gett tips och råd till de yngre, berättar Inge.

Mathilda Johansson är en av de unga för året nya kpistskyttarna.

Mathilda Johansson och Johanna Johansson tränar.

40

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

Berätta om deltagarna?

– Den ena är 17, fyllde i våras, hon är mest entusiastisk. Någon som är 20, och en som är 22-23 ungefär. Det har ju blivit en liten ”äldresport” så vi hade ambitioner att få in även lite mera skyttar, även dem mellan 25-40 för att föryngra. Så vi har även satsat på de lite äldre, men utanför projektet. Men de unga var jätteintresserade, säger Inge.

Till vad gick det Idrottslyftsstöd ni fick?

– Pengarna gick till att göra i ordning vapen, där det fattades lite grejer och

reservdelar. Vi köpte bland annat en avtryckarvikt, som var perfekt. Vi köpte några transportväskor och så köpte vi tolkar och en avståndsmätare som skulle användas i utbildningssyfte, för att lära dem. Vi hade någon variant av träning där vi inte sköt fältskytte, men vi tittade på hur det funkar. Ställde upp några mål på olika avstånd och de fick gissa avsåndet, och så använde vi avståndsmätaren och fick exakt siffra.

Det tycker jag var en ganska bra grej faktiskt, säger Inge.

Var Idrottslyftsbidraget till hjälp för er utveckling?

– Det tycker jag definitivt att det var.

Det behövs ju pengar till allt där det ska bedrivas något. Och det är suveränt när man kan få lite bidrag till verksamheten, så det kändes bra.

Projektet avslutades med en Gåsaskjutning första lördagen i december, där deltagarna skjuter fältskytte på djurfigurer. Och det verkar i dagsläget som om projektet gett resultat även på längre sikt, säger Inge: – En av tjejerna som var med började skola i Stockholm i höst, men intresset finns och hon kommer förmodligen hem och skjuter ibland. Dessutom är det ju sommarlov från skolan, så hon kan nog vara med delar av nästa års banskyttesäsong. En av killarna som varit med är med ute och skjuter redan nu, även utanför klubben. Och det är en tjej som är jättesugen på mer. Vi jobbar ihop med en annan förening och brukar ha en fältskjutning. Det är en av de större fältskjutningarna i södra Sverige där skyttar från Östergötland, Småland, Halland och Skåne är med, och nu är det vår tur att hålla den till våren. Jag träffade tjejens pappa häromdagen och han hälsade att hon undrade om hon inte kunde få vara med och skjuta den. Det känns som att hon sitter hemma och bara väntar på att få skjuta! ■

IDROTTSLYFTET FAKTA

IDROTTSLYFTET 2015 Föreningens möjlighet till ekonomiskt stöd för barn- och ungdomsverksamheten!

FOKUSOMRÅDEN 2015: UTBILDNING & BIBEHÅLLA

VERKSAMHETSSTÖD FÖR DEM UPP TILL 25 ÅR! Idrottslyftet är en satsning på svensk idrott för unga. Alla föreningar inom Svenska Skyttesportförbundet kan ansöka om medel för att genomföra ett projekt. Projektet skall vända sig till barn och ungdomar i åldern 7-25 år, men åldersgruppen 15–25 år är prioriterad.

Vad kan föreningen söka bidrag för?

Idrottslyftet kommer under 2015 främst att gå till projekt som satsar på att bibehålla ungdomar i föreningens verksamhet. Dessutom kommer ansökningar som innehåller deltagande i utbildningarna för biträdande föreningstränare och föreningstränare inom SvSF eller Plattformen att prioriteras. ❚ Teman Vi ser gärna att ni i föreningarna själva tänker ut nya spännanden projekt, så kallade fria projekt, men om ni behöver lite inspiration har vi gett förslag på ett antal teman. Dessa är utbildning, fysisk gruppaktivitet, läger, miljö och utrustning.

Utbildning Förslag på projekt inom temat utbildning är deltagande i Svenska Skyttesportförbundets kurser för biträdande föreningstränare respektive föreningstränare, eller för Plattformen, idrottsrörelsens barnoch ungdomsledarutbildning.

Fysisk gruppaktivitet Projekt där föreningen genomför fysisk gruppaktivitet tillsammans (t ex simning, spinning, aerobics, styrketräning).

Läger Projekt där föreningen genomför ett läger under minst två dagar och med minst fem lägerdeltagare.

Tävling ska inte vara huvudsyftet med lägret.

Miljö Här kan du ansöka för projekt som innehåller till exempel inköp av miljökulfång eller industridammsugare utrustad med filter och gnistskydd.

Utrustning Temat utrustning är för er som arbetar med ett projekt där inköp av till exempel elektronisk tavla, vapen, lerduvekastare eller hörselskydd är en del av projektets utformning.

Föreningen kan söka bidrag för utveckling av den verksamhet ni gör idag, men inga medel får gå direkt till den ordinarie verksamheten. ❚ Hur ansöker vi?

Ansökan görs via ett formulär i Idrottslyftsmodulen som finns på föreningens sida i IdrottOnline.

Ansökningstiden är 1 februari - 28 februari 2015. Efter bearbetning av alla ansökningar kommer medlen att fördelas och samtliga ansökningar kommer att besvaras oavsett utfall. ❚ Mer information Alla föreningar får i december en broschyr om Idrottslyftet till sin officiella adress. Du kan även hitta informationen på www.skyttesport.se

NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

41

Marie

INTERVJU

KÄMPAR VIDARE TEXT ESKILSTUNA SKYTTEFÖRENING FOTO TOMAS SOLDIN

Eskilstuna Skytteförening vill på detta sätt uppmärksamma en av de hårdast arbetande och mest framträdande personerna i Eskilstuna Skytteförening, tillika en av våra bästa skyttar, Marie Enqvist.

Det mesta har redan skrivits om Marie och hennes karriär flera gånger så därför går denna intervju mer in på djupet, då de senaste åren har varit både roliga och jobbiga för Marie. Hon berättar här om hur det är att arbeta i sin egen förening, att fylla 40 år, att fira 25 raka år i skyttesportlandslaget och om att tampas med en väl dold, allvarlig, påträngande och jobbig sjukdom. för Eskilstuna Skytteförening och i rollen ingår uppgiften som kontorist, ekonomiansvarig, föreningsinstruktör, ungdomstränare, tävlingsarrangör med mera. Hur är det att arbeta i sin egen idrottsförening?

– En normal tävlingssäsong i Eskilstuna innebär från januari till december att vi har totalt 8-10 tävlingar på 10 m, 7-8 tävlingar på 50 m och 1-3 tävlingar på 300 m varje år. Det finns väldigt mycket att göra och det är skönt att kunna göra det på arbetstid istället för på fritiden. Jag har ett fritt och trivsamt arbete som jag är nöjd med, och det bästa är att jag bestämmer själv över min tid. Så om jag behöver tid för mig själv så tar jag det, och jag tränar hur mycket jag vill och behöver.

DU JOBBAR HELTID

Du fyllde 40 i år, hur var det?

– Man konstaterar att man har nått en ålder och en milstolpe i livet där man känner sig själv bättre och hälsan börjar bli prio ett. Man är, och framför allt, känner man sig lugnare i sig själv. När det gäller själva födelsedagen så trodde jag att den skulle bli som en i mängden, för jag hade inte haft möjlighet att planera något på grund av det veteranNM som vi arrangerade precis före. Jag hade väldigt fel, för under kamratmiddagen på NM så blev jag uppvaktad av nationerna. Det var väldigt roligt och ganska otippat, men det märks att man har hållit på ett tag då de nuvarande veteranerna har börjat räkna ner

åren tills jag också blir veteran. Dessa personer sköt tillsammans med mina föräldrar, så jag har på sätt och vis vuxit upp med en del av dem och de har följt mina framsteg under åren. Det märks även på skjutbanan att man börjar bli äldre när man ser de skyttar som kommer underifrån och skjuter bra. Flera av dem var inte ens födda när jag gjorde min första tävling i svenska landslaget.

Vad kan Du berätta om dina 25 år i det svenska skyttesportlandslaget?

– Jag kom med i det svenska landslaget 1990 som junior och åkte på landskamper och större juniortävlingar och sedan 1992 har jag skjutit samtliga mästerskap (NM, EM och VM) på 50 m och sedan 1999 även på 300 m. Det gör att det blev 25-års-jubileum i år och det var inget som jag hade räknat med eller trodde som junior.

Hitintills så har jag gjort sex NM, tolv EM och sex VM. Flera WC- och EC-tävlingar har det också blivit. Åren har gett mycket rutin och några medaljer har det också blivit.

Några särskilda minnen?

Minnena är många genom åren och jag har haft flera ledare i laget än vad jag kommer ihåg. En som jag minns med värme är Håkan Ekberg. Han hade alltid ett leende på läpparna och var en spjuver samtidigt som han kunde vara allvarlig. Ingenting var omöjligt och

fanns bara glädjen så löste allt sig. EM 1997 var en skrattfest. Vi var en liten trupp men vi hade så otroligt roligt tillsammans att flera nationer undrade vad vi gjorde. När jag 2008 tog beslutet om att bara skjuta liggande så var det många som kallade mig både dum och idiotisk, men efter så många år hade jag kommit till en punkt där jag blev tvingad att välja mellan att sluta skjuta eller att bara skjuta det som jag tyckte mest om – 60 ligg. Efter att beslutet var taget så blev det roligt igen och även resultaten kom tillbaka fort. Flera av medaljerna har kommit efter beslutet och det är tack vare det beslutet som det har blivit 25 år i landslaget, tror jag.

Nu tar jag ett år i taget och gör en planering för en sommar i taget.

Min hälsa kommer alltid först och numera så prioriterar jag annorlunda än jag gjorde förr, då skyttet alltid kom först.

Du pratar mycket om din hälsa, hur kommer det sig?

– Orsaken till att min hälsa numera kommer först är min kroniska sjukdom, som tar mer och mer energi från mig. Jag fick, 2001, en MS-diagnos och jag har fram till nu hållit den hemlig för nästan alla. MS är en inflammatorisk sjukdom i det centrala nervsystemet, det vill säga i ryggmärgen och hjärnan, och som hindrar min kropp i vissa situationer. Domningar i olika delar av kroppen, fumlighet, värk och

trötthet är min vardag tillsammans med koncentrationssvårigheter, minnesstörningar och depression. Under 2013 och 2014 så har mina problem med sjukdomen varit så svåra att läkarna har velat sätta mig i rullstol vid två tillfällen. Hade jag då inte haft skyttet som räddat mig så vet jag inte vad som hade hänt. Det finns inget botemedel, men det finns mediciner som bromsar inflammationen i hjärna och ryggmärg, och jag har tagit mina sprutor varje fredag i många år. Det här är också samma sjukdom som min mamma, Anita, gick bort i 2004. Men det var en av en allvarligare och aggressivare variant än den som jag än så länge är diagnostiserad med. Allt kan ändra sig om jag inte lyssnar på min kropp och vilar när jag måste, och framförallt stressar mindre i vardagen.

Varför väljer du att berätta om det här nu?

– Orsaken med att jag nu går ut med allt det här på det här viset är för att jag inte orkar tänka på vad jag säger och till vem, och vad jag redan har sagt och så vidare. Tyvärr så har det blivit många nödlögner under åren för att dölja hur jag egentligen mår, men jag har även skadat mig själv på köpet utan att tänka på det. Just nu så arbetar jag hårt med mig själv för att ta mig ur den depression som drabbat mig på grund av stress och sömnlöshet. När jag tog beslutet om att vara mer öppen så blev det lite lättare att andas. Jag gör inte det här för att få medlidande utan försöker bara vara öppen och kanske ge folk en förståelse för hur min situation ser ut. Jag fortsätter mitt skytte så länge det ger mig något och vi kommer att fortsätta ses på skjutbanorna runt om i Sverige. ■

FAKTA MS är en inflammatorisk sjukdom i det centrala nervsystemet, det vill säga i ryggmärgen och hjärnan. Funktionsnedsättning i framförallt armar och ben uppkommer då hjärnans och ryggmärgens signaler till övriga kroppsdelar försämras eller inte når fram. Kroppens eget immunsystem angriper nervtrådarnas skyddande skikt i det centrala nervsystemet, och varje gång så bildas ärr, så att nervsignalerna transporteras allt sämre. Graden av funktionsnedsättning varierar mellan olika personer så det finns ingen möjlighet att i förväg bedöma sjukdomens utveckling för enskilda personer.

42

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

en vecka med

REBECKA BERGKVIST FOTO ANDERS BORE och PRIVAT

REBECKA BERGKVIST

Född 6 augusti 1991 Bor För stunden hos mamma i Gendalen, men hör egentligen hemma i Fåglum Gren Eng. Sporting, F.I.T.A.S.C. Sporting och F.I.T.A.S.C. Compak-Sporting Modersklubb Vedums SpSk Vapen Krieghoff K-80 Ammunition Gyttorp Steel Max Super 24 g

NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

43

en vecka med

REBECKA BERGKVIST

hört roligt att introducera andra, och då framförallt yngre tjejer, in i skyttets värld. Att se hur mycket de lär sig för varje skyttetillfälle, och hur roligt de tycker att det är när de lyckas träffa en svår duva eller lär sig en ny teknik, är otroligt inspirerande.

”DET SER SÅ himla skoj ut!” – det är

det absolut vanligaste jag brukar få höra när någon ser mig skjuta… Jag har frågat mig själv många gånger om det är det faktum att man kan följa skottet från det att jag ropar fram lerduvan till dess att jag avfyrar och lerduvan (förhoppningsvis) går sönder som gör att det ser roligt ut? Om det är variationen i sportingskyttet som väcker intresse? Eller om det beror på att man kan se på mig hur mycket jag älskar min sport, och hur mycket glädje den ger mig? Förhoppningsvis är det en kombination av allt. Åtminstone är det nog så jag ser på det jag håller på med. Alla träningsdagar är inte roliga och inte heller alla tävlingar och dess resultat, men jag försöker ändå alltid att komma ihåg de små glädjeämnen jag har från varje skyttetillfälle. Även om resultatet inte alltid blir som jag hoppats på. Det är sådana tankar man behöver i mitten av november. Det är två månader sedan senaste ”stora” tävling, mer än tre månader kvar till nästa och jag har begränsad tid för sportingträning… Alltså är det inte så 44

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

jätteroligt att heta Rebecka Bergkvist och vara sportingskytt just nu. Skytteabstinensen är ofta stor, och längtan efter att kunna åka till skjutbanan utan en massa bylsiga kläder och slippa förfrysa fingrar och tår är nog ännu större!

Hur ser då en vecka ut för mig?

Den varierar en hel del beroende på årstid och hög- och lågsäsong. Jag ska försöka ge er en inblick i hur en vecka kan se ut i mitt liv. Både i mitten av november samt en vecka då säsongen verkligen är igång och jag skjuter som mest.

MÅNDAG 10/11 Klockan ringer alldeles för tidigt, vilket den förresten gör för det mesta! Jag är ingen direkt morgonmänniska, men egentligen, vem uppskattar att gå upp kl. 05:10 en grå och trist dag i november? För att åka och jobba dessutom…

Om det vore för att åka och tävla, då hade det minsann varit en helt annan tjej som klev upp ur sängen. I mitten av november kan jag inte locka med lerduveskytte på samma sätt som jag kan under sommarhalvåret, utan det

gäller att hitta annat som motiverar att stiga upp och åka till jobbet för att montera airbags på Autoliv.

Lite smått osäker på om ett en timmas svettigt spinning-pass egentligen är så lockande, men det är i alla fall alternativet för dagen. Antagligen är det vetskapen om att all styrke- och konditionsträning som jag gör nu kommer att vara till nytta i augusti kommande säsong, som får mig att verkligen bita ihop och göra jobbet.

Att sitta där och trampa i en timme är dessutom en oerhört bra mental träning, där jag verkligen får chansen att kontrollera min kropp och mitt huvud samt pusha mig hårdare för varje tramptag jag trampar.

Sommarhalvårets måndagar är betydligt roligare än vad de är just nu.

Jobba måste jag fortfarande göra men när klockan slagit 15:00 åker jag hem, byter om och äter för att sedan åka till Svegeråsen och instruera damer, juniorer och nybörjare. Blir även några serier skjutna av mig själv, men tanken är att jag ska finnas där för skyttar som är nya och behöver hjälp. Det är oer-

En del frågar mig varför jag gör det.

Om jag inte är rädd för att få konkurrens och för att de ska bli bättre, och om det inte är viktigare att fokusera på sig själv? Det är konkurrensen som gör att man kallar något för tävling och skulle jag tävla helt ensam så hade jag inte tävlat längre. Finns det inga konkurrenter så behöver heller inte jag utvecklas… En annan anledning till att jag försöker hjälpa till och dela med mig av den lilla kunskap jag har är för att jag själv alltid har varit tacksam för alla tips jag kunnat få, och jag har önskat att jag hade fått vissa betydligt tidigare i min karriär. Jag antar att det här är mitt sätt som jag kan bidra med för att få sportingskyttet att växa i Sverige!

TISDAG 11/11 Tuffaste dagen på hela veckan?! Det är ännu en tidig morgon, långt kvar till helgen men vetskapen att jag har ett pass med Body Pump inplanerat ikväll får verkligen fart på mig och sätter faktiskt lite guldkant på alla tisdagar! Antar att man blir lite skadad av att tävla så mycket som jag gör, men varje liten utmaning i livet blir till en ny liten tävling.

När jag tränar styrka under hösten så blir fyra minuter benböj, eller tre minuter axlar med skivstång och fria vikter, ett litet bevis på att jag klarar av sådant som jag inte trodde om mig själv innan. Jag lämnar min ”comfort zone” på samma sätt som när jag är på skjutbanan och övervinner en svårighet där. Det finns alltid något jag behöver träna lite mer på. Vissa dagar handlar det om en viss typ av duva som behöver beskjutas med en viss teknik som jag har lite problem med. Ibland handlar det om något så enkelt som att stå ut med att mjölksyran sprutar i

...jag har en önskan om att en dag kunna jobba lite mindre och skjuta lite mer, men det är för stunden bara en dröm...

varenda liten muskel, och att ändå inte ge upp… Det är i alla fall väldigt roligt att uppnå sina mål. Oavsett om det är på en skjutbana tillsammans med min Krieghoff någonstans, eller på Träningsbiten i Nossebro.

ONSDAG 12/11 Det är en oerhört trött Rebecka som vaknar denna onsdag morgon. Upp, äta frukost och sedan iväg på jobb från kl. 06:30 till 15:00 även idag.

Därefter väntar välförtjänt vila. Kroppen är trött efter två kvällar med hård träning, så att ta det lite lugnt är inte helt fel. Det är något jag skulle behöva träna mer på. Att tillåta mig själv att ta det lite lugnt någon gång ibland, för att försöka samla energi istället för att göra slut på allt vad energi heter.

Kanske en ny utmaning, att lära mig hantera min rastlöshet? Det känns ändå som att en helkväll sovandes på soffan är ett tydligt resultat utav en fullspäckad period, med mycket jakt, jobb och träning som i ett högt tempo avlöst varandra. Även under högsäsong brukar jag ha en dag i veckan som är lite lugnare på skyttefronten och ofta infaller den på just onsdagar. Är det fint väder så blir det ofta promenad med min hund. Det är också ett bra tillfälle för att träffa mina vänner som inte fallit för varken sportingskytte eller jakt ännu. Jag inser själv hur upptagen jag kan vara i vissa perioder. Eller nästan jämt faktiskt. Då kommer tyvärr familj och vänner lite i skymundan, så det är skönt när de där mysdagarna kommer. Då man hinner umgås med människor och kan prata om annat än hur det gick på senaste tävling eller vad jag behöver träna mer på. Det finns ju trots allt en del av livet som inte handlar om skytte. Tydligen!

Skulle jag, trots två dagar på skjutbanan, ändå vara sugen på mer skytte eller om en större tävling är annalkande och jag känner att jag behöver lite mer ”skott i kroppen”, så försöker jag planera in även onsdag som en skyttedag. Men det är svårt att verkligen skjuta med kvalitet när det blir alltför

intensivt. Det är också oerhört svårt att komma ihåg varför man håller på när det nästintill blir ett måste att åka och skjuta. Glömmer jag av att ha roligt, att le och vara glad när jag är på skjutbanan kan jag likagärna passa på att åka hem. Därför försöker jag alltid att skjuta med likasinnade. Sådana människor som har skyttet som sitt stora intresse, som älskar att skjuta lerduvor, som utmanar sig själva, strävar efter att bli bättre sportingskyttar och som blir glada för var träffad lerduva. Får jag inte skratta så fungerar inte jag. Även om jag är en enorm tävlingsmänniska och såklart också drivs av något mer än bara glädje.

TORSDAG 13/11 Precis som en vanlig torsdag så är det jobb på schemat. Jag har en önskan om

Fitasc Sporting Fitasc sporting kallas ibland kort och gott för sporting. Här används fyra eller fem kastare per skjutstation, som står ute i naturen.

Man skjuter enkelskott på varje duva, samt en skottdubblée.

Engelsk Sporting I engelsk sporting är banan, precis som i fitasc, ute i naturen. I den engelska sportingen används två kastare per station normalt, och man skjuter oftast skottdubbléer.

Compac Sporting Compac sporting är en variant av fitasc, men där skyttet utförs på en vanlig skjutbana i mer kompakt version. Skyttarna står bredvid varandra och har lerduvekastarna framför eller omkring sig. Skyttarna roterar plats med varandra.

att en dag kunna jobba lite mindre och skjuta lite mer, men det är för stunden bara en dröm. Jag har flera stora resor planerade inför nästa år. Det börjar i Dubai, i slutet av februari, och slutar på VM i Minnesota i juli. Däremellan blir det ett par resor i Europa för att skjuta bland annat EM i FITASC Sporting och VM i FITASC Compak-Sporting. När dessutom tävlingssäsongen i Sverige är i full gång så blir det även några mil i bil varje månad.

Till dessa resor behövs en del pengar och då är heltidsjobb nödvändigt. Jag antar att jag en dag väljer att lägga mina pengar på något annat, men så länge sportingskyttet är min stora passion och glädje i livet så är det värt varenda spenderad krona. Misstänker att det är så här det ser ut för de flesta skyttar i hela världen, då det är få förunnat att kunna leva på sitt intresse och som lyckas göra det till sitt arbete.

Tänk om jag kan få göra det?!

Tillbaka till torsdagen i november… Efter jobbet så var det planerat två timmars träning. Först funktionell styrka och därefter zumba. Men hela veckan har jag varit trött och somnat när jag kommit hem. Så även idag.

Kroppen var allmänt seg så jag beslutade mig för att bara åka och träna zumba. Det kan vara världens kanske roligaste träningsform, med härlig musik och koreografi som får både huvud och kropp att jobba. Osäker på om det går att dra några direkta paralleller till skyttet, men rörligheten har jag nog i alla fall glädje av när jag ska skjuta krångliga dubbléer som kräver både koordination, bra fotarbete och god planering.

Tekniken i skyttet har kanske vissa likheter med annan fysisk träning såsom exempelvis Zumba eller Coreträning. När jag skjuter lerduvor så undviker jag att använda mina armar mer än nödvändigt. Så min plan är istället att hitta fart i andra delar av min kropp. Jag försöker ofta att använda mig av mitt ”powerhouse” - det vill säga, mage, rygg och höft. Det behövs på de allra flesta olika typer av lerduvor för att få fart på gevär och

ändå inte jobba med kroppen mer än nödvändigt. Alla har vi ju olika teorier om vad som är rätt och fel när det kommer till skytte. Vi uppfattar duvor olika och har olika styrkor och svagheter, och olika uppfattning om hur en teknik skall tillämpas. Men, du som skytt måste alltid ha kontroll över lerduvan för att kunna träffa den. Och hur vi tar oss till den där punkten då vi hittar kontrollen varierar ganska så drastiskt mellan oss skyttar. Jag har i alla fall hittat ett sätt som jag tycker passar mig hyfsat, men det krävs nog en del jobb för att uppnå kontrollen till hundra procent.

FREDAG 14/11 Sista arbetsdagen den här veckan och även om de sista timmarna innan hemgång kan vara ganska så sega så är det helt klart värt väntan när det är dags för hemgång. Otroligt skönt att veta att två dagar väntar där jag ska ägna mig åt sådant som är något av det bästa jag vet. Skjuta lerduvor och jaga. En dag av vardera!

Fredagskvällen består av kronhjortstek och potatisgratäng, Idol och tidig sänggång. Skönt att ta det lugnt efter veckan. Dessutom är lördagens planer att åka till skjutbanan och sedan träffa min syster, hennes sambo och min systerdotter! Så bäst att spara på energin så att det finns ordentligt med ork till att fokusera på skjutbanan och därefter bebismys.

Det här är en standardfredag för mig under hela året. Under skyttesäsong är det ofta tävlingar på helgerna.

Då behöver man vara pigg och fräsch för att kunna hålla fokus och prestera, så hemmakvällar blir det faktiskt ganska så många av. Alltså inte den mest händelserika dagen i veckan för mig då jag verkligen värdesätter att få kunna ta det lugnt och ladda upp i lugn och ro.

LÖRDAG 15/11 Äntligen dags för lite skytte! Vädret för dagen var inte det bästa, regn i luften och snålblåst. Men det är den enda veckodagen under höst/vinter som jag har möjlighet att träna skytte ordentNR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

45

en vecka med

REBECKA BERGKVIST

ligt. Så det är bara att bita ihop. Jag har inte låtit bli att skjuta en tävling på grund av dåligt väder ännu, och då går det att träna i ordentligt höstväder också. Dessutom är det bra att träna i olika väder för att känna sig bekväm när det sedan är dags för tävling.

Svegeråsen har igång ett par olika Compak-banor med flera kastmaskiner, även nu under den här tiden av året. Det gör att variationen är stor och ger bra träning. När jag startar träningen börjar jag med att skjuta igenom alla enkelduvor, ungefär 50 skott.

Mest för att få en känsla för hur skyttet känns för dagen, och även ett hum om vad jag kan tänkas behöva träna lite mer på. Även för att ge mig en vink om det jag tidigare tränat på har fastnat, och hur bra mitt självförtroende är när jag skjuter. Om jag håller igen eller skjuter bestämt och enligt plan. Stäm-

46

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

mer skyttet på det sätt som jag önskar, fortsätter jag med att skjuta dubbléer och lite repetition av moment jag tidigare tränat på.

Dubbléer försöker jag att skjuta mer och mer när jag tränar, för att få in det momentet naturligt när jag tävlar. Ibland kommer en dag då självförtroendet inte är på topp, heller inte dagsform, och då gäller det att kunna förlita sig på det man har tränat ett tusental skott på. Jag tycker att det är viktigt för mig att träna på dubbléer som kan dyka upp under en tävling.

Beroende på vem som är banläggare på en tävling så kan också svårighetsgraden variera ganska så markant. Det gör det lite svårare att veta vad man bör träna på inför en kommande tävling.

Jag kan alltså inte enbart fokusera på att hitta exempelvis timing i skyttet eller på en viss typ av duva som jag

finner svår. Det gäller i stället att hålla koll på det mesta och vara säker på att det man gör är något som fungerar så ofta som det bara går. Därför är det bra att alltid ta sig lite tid att reflektera över varje skyttetillfälle. Även om man tycker att allt stämmer så finns det kanske detaljer som går att finslipa lite på till en annan gång, för att kunna utvecklas ytterligare. Men det tar tid, så det är bara att nöta och när man sedan är nöjd, ja då är det bara att nöta lite till!

Avslutningsvis under ett tränings-

pass så brukar jag skjuta en ”tävlingsrunda” där varje duva räknas. Precis som på tävling. Det är ett moment som får mig att tagga till och att skjuta vårdat. Det är även ett bra sätt att öva på att tävla, och då framförallt om man är några skyttar som skjuter tillsammans. 25-50 duvor räcker för att få ett litet besked om hur tävlingsformen ser ut, då jag verkligen försöker att skjuta precis som om det hade varit skarpt läge. Då lär man sig också att hantera situationen och att verkligen skjuta ”en duva i taget”. När det är högsäsong

...jag har en önskan att en dag kunna jobba lite mindre och skjuta lite mer, men det är för stunden bara en dröm...

IN MEMORIAM

RUNE KJELLSTRÖM kan sättet jag tränar på såklart variera.

Eftersom jag ägnar mig åt skytte cirka tre till fem dagar varje vecka, blir det av naturliga skäl inte riktigt alltid fult fokus på varje träning, utan jag kan ibland bara åka och skjuta bara för att det är så fantastiskt roligt.

Den här lördagen visade det sig att skyttet stämde bra för min del. Jag bommade inte mycket och sköt på ett sätt som jag känner mig både säker och bekväm i, trots att vädret inte var någon direkt höjdare. Framförallt hade jag ganska så roligt. Det är väldig skönt att kunna åka till skjutbanan utan några måsten, och verkligen bara njuta av att få krossa lerduvor. Det bästa som finns!

SÖNDAG 16/11 Ibland får jag verkligen till det. Framförallt när jag bokar in en tur till Åtvidaberg, 30 mil hemifrån, för att jaga dovhjort, vildsvin och rådjur. Klart att det fungerar att gå upp okristligt tidigt för att packa bilen och åka när det bara handlar om någon gång ibland, men det kanske inte fungerar varje helg.

Den här gången hade jag i alla fall väldig tur eftersom min pappa kunde följa med. Oerhört mycket enklare att åka iväg när man slipper köra alla mil själv.

Väl framme så var jakten snart igång och det tog nog inte ens en halvtimma innan det small. Resultatet blev att en vacker dovherre fick smaka lite bly efter ett fint taxdrev. Tyvärr var det inte jag som fick skjuta, utan jag får fortsätta drömma om fina skovelhjortar. Det kanske kommer en dag då jag också får chansen.

Dagen var i alla fall trevlig och jag uppskattar verkligen att få dela sådana här dagar och minnen med min pappa. Det är han som fått mig intresserad av skytte och jakt, så utan honom hade jag aldrig ens kunnat drömma om att bli jägare, sportingskytt eller svensk mästarinna… Självklart är hela min familj och alla mina vänner viktiga för att jag har kunnat bli den jag är idag. Det är också tack vare dem som

jag verkligen orkar hålla på med och fortsätta att göra det jag älskar. Pappa är ändå speciell på ett annat sätt. Han har jagat sedan barnsben och har ett otroligt intresse när det kommer till vapen och skytte. Utan honom hade verkligen väldigt mycket av det jag identifierar mig med inte funnits. På en träning eller tävling vet han precis hur jag fungerar, hur mina tankar går och vad jag känner. Utan att jag säger något eller ber om hjälp vet han precis vad han ska säga. Eller inte ska säga, framför allt. Det är mycket mentala bitar som man måste kontrollera och hantera när man skjuter (oavsett vad man skjuter), så det är skönt att ha det stöd som jag har i honom. Jag kan verkligen lita på det och att han alltid ställer upp och finns för mig när det behövs. Om han aldrig hade tagit med mig på jakt när jag bara var några månader gammal, ja då hade jag nog varit en helt annan Rebecka och sysslat med något annat idag…

Då var ”En vecka med…” slut. Förhoppningsvis finns det någon sportskytt i vårt avlånga land som ännu inte testat, men som tycker att just sportingskytte verkar intressant. Det är i alla fall min förhoppning. Det är aldrig för sent att testa på något nytt, och som man kanske kan förstå så önskar jag inget hellre än att sporten kan växa ytterligare. Blir vi fler utövare så kommer det att bli ännu roligare. Att skjuta lerduvor är fantastiskt men att skjuta sporting, och bemästra oerhört svåra situationer med ett hagelgevär och en hagelpatron, det är magiskt.

Det ger i alla fall mig både adrenalin och gåshud!

Till Er Alla så vill jag inget hellre än att önska er riktigt skitskytte och stort lycka till med era skyttedrömmar och mål. Jag ska fortsätta att jobba lite till med mina. Avslutningsvis så hoppas jag att vi ses på en skjutbana någonstans! ■

1920–2014

En av skyttesportens stora ledarprofiler och medarbetare har lämnat oss. Rune Kjellström föddes den 27 februari 1920 i Årdala socken i Sörmland och avled i Stockholm den 19 september 2014, i en ålder av 94 år.

RUNE KJELLSTRÖM VALDES in i Svenska Sportskytteförbundets gevärssektion år 1960. Han innehade såväl kassörs- som sekreterarrollen i sektionen tills han i november 1966 blev Sportskytteförbundets förbundssekreterare. Under hela 23 år var Rune Kjellström förtroendevald sekreterare. Mellan 1989 och 1994 var Rune sedan ledamot av förbundsstyrelsen, men engagemanget för skyttesporten fortsatte ytterligare många år.

Flera generationer skyttar känner Rune Kjellström som överledare vid NM, EM, VM och OS. Från senare år minns vi Rune som den levande uppslagsboken som visste ”allt” om gamla och nya skyttar. Runes välordnade pärmar med statistik, årsbästalistor, rekordtabeller, tävlingslicenser och persondata var guld värda när vetgiriga sökte svar – och i Runes händer minst lika snabbarbetade som någon laptop.

Rune Kjellström var en nära nog daglig volontär på Sportskytteförbundets kansli, långt efter att hans sista mandatperiod som förtroendevald var över. Förutom det redan nämnda siffergranskandet ägnade Rune mycket tid åt tidningen Sportskytten, som medlem av redaktionsrådet och inte minst som ytterst noggrann korrekturläsare. Trots den stora åldersskillnaden mellan åldermannen Rune och den övriga kanslipersonalen var Rune en naturlig del av gänget och den självklara samlingspunkten vid eftermiddagskaffet och det dagliga korsordet.

Idrottshistoria i allmänhet och skyttehistoria i synnerhet intresserade Rune. Inte konstigt då att Rune var medlem hos både Sveriges Olympiahistorikers Förening och SCIF. En annan sammanslutning som låg Rune varmt om hjärtat var Föreningen Sportskyttets Vänner som han var med om att bilda under namnet Gamla Landslagsskyttar Gevär. Här var Rune kassör under många år och fick vara med om att uppmuntra lovande skyttetalanger genom stipendier ur föreningens Ungdomsfond. År 1987 blev Rune Kjellström invald i RV – Riksidrottens Vänner och 1975 mottog Rune Riksidrottsförbundet högsta förtjänsttecken, något som ytterst få förunnas. Sportskytteförbundets Järnmärke är en annan synnerligen exklusiv utmärkelse som Rune Kjellström tilldelades 1990, som en av endast tre stora ledare genom förbundets historia.

De senaste årens sviktande hälsa gjorde att Rune blev en allt mer sällsynt gäst på Skyttesportförbundet kansli. Vi är många som kommer att minnas Rune med stor värme och tacksamhet.

Inger Mortensen, Göran Nygren, Kerstin Bodin Puss & Kram Rebecka Bergkvist NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

47

MINIINTERVJU

JIN JONG-OH Ålder 35 år Bor Seoul, Sydkorea Gren Fripistol och luftpistol

Jin Jong-Oh

TEXT JOSEFIN WARG FOTO JOSEFIN WARG och ISSF

Av många kallas han för världens bästa pistolskytt, och nog gör Jin Jong-Oh skäl för det. Tre OS-guld, två OS-silver, två VM-guld och ett VM-brons är något av vad denne sydkorean vunnit i sitt liv, för att inte tala om den långa listan på världscupmedaljer. På VM 2014 i Granada slog han dessutom det 34 år gamla världsrekordet i fripistol med sina 583 poäng. Svensk Skyttesport har fått en kort intervju med en ödmjuk mästare.

JIN JONG-OH BERÄTTAR att han var 17 år gammal när han började skjuta. I dag är han 35 och han är professionell idrottsman. Skyttet är hans jobb. Han är med i KT Shooting Team, ett skyttelag sponsrat av det sydkoreanska telekombolaget KT Corporation.

Från VM i Granada, där Svensk Skyttesport träffar Jin Jong-Oh, åker han hem som individuell guldmedaljör i såväl fri- som luftpistol. Han började förbereda sig specifikt för VM i februari, dryga halvåret före mäster-

48

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

skapet. Och mycket träning blir det för jämnan.

– Jag tränar fyra-fem timmar per dag, fem dagar i veckan. Jag tränar på vardagar. Lördagar och söndagar är jag ledig.

Förutom skytte gillar Jin Jong-Oh tre saker som alla hör ihop med vatten.

– Jag gillar att simma och att dyka.

Och att fiska. Fiska är väldigt bra för det mentala.

På VM i Granada sköt Jin 583 poäng i grundomgången i fripistol, innan han därefter tog hem även finalen.

Poängen var två mer än det tidigare, 34 år gamla, världsrekordet. Jin var ännu efter några dagar lite tagen över sin prestation.

– Jag vet inte hur jag ska uttrycka den känslan. Det är så stort.

Han berättar att hans personliga rekord i grundomgång före världsrekordserien var 579 poäng. Någon bra förklaring till varför det gick så otroligt bra just på VM har han dock inte.

Men att han i det stora hela är väldigt duktig kan bero på hans fokus under matcherna.

– Vad jag tror är viktigt är att jag bara tänker på det tekniska. I varje skott tänker jag på det tekniska.

Jin Jong-Oh blir snarast förlägen när jag säger något om honom som världens bästa pistolskytt och han ger ett ytterst ödmjukt intryck under vår pratstund. Och en mästares råd till andra skyttar är enkelt: – Vad jag tänker om skytte? Njut av det.

Och njuter av skytte gör Jin JongOh själv.

– Ja, jag gillar det! ■

FÖRENINGSBESÖK

Trosa-Vagnhärads Skyttegille Discipliner Korthåll bana och fält, 6,5-skytte fält Antal medlemmar, varav ungdomar under 25 85, varav cirka 30-45 är under 25 år.

Hemmabana Trosalands Skyttecenter, som delas med Trosaortens Jakt- och sportskytteklubb som skjuter lerduva Hemsida http://www2.idrottonline.se/Trosa-VagnharadSG-Skyttesport/

tema miljö

PERMANENT KORTHÅLLSFÄLTSBANA NYHET HOS

Trosa-Vagnhärad TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

Avståndsbedömning, vindavdrift och skytte på olika figurformer – ja, det är mycket att kunna hantera för att skjuta fältskytte. För att öka möjligheterna att träna på dessa saker har TrosaVagnhärads Skyttegille nu byggt en permanent fältbana med miljövänliga fältskyttemål på sin skjutbana. Målsättningen med detta är att få med sig fler av föreningens ungdomar från banskyttet ut till korthållsfälten.

Fakta Trosa-Vagnhärads byggande av korthållsfältsmål till en permanent bana finansierades delvis via Riksidrottsförbundets Stimulansstöd Idrotten Vill, fördelat genom Svenska Skyttesportförbundet. Bidraget utgår från dokumentet Idrotten Vill, där bland annat miljöfrågor ingår.

– Föreningen fick bidrag för att det i viss mån är nyskapande. Här har man systematiserat, tänkt till och gjort en ordentlig konstruktion med miljötänk, som andra kan ta efter och ha värde av. Mål med kulfång underlättar dessutom säkerhetsbedömningen på det här sättet, även om i princip allt fältskytte kräver avlysning av terrängen, säger idrottskonsulent Hans Drugge på SvSF.

NÄR GILLESMÄSTERSKAPET I

korthållsfältskytte drar igång hos Trosa-Vagnhärad Skyttegille en tidig lördagmorgon i oktober, är det inte bara klubbmästerskap. Det är också premiär. Premiär för användandet

av deras nya permanenta och miljövänliga korthållsfältsbana. Redan på inskjutningen sätts de första träffarna i de egenbyggda målen och efter en snirklig vacker promenad genom skogen hittas därefter station ett och två,

där målen är utställda snett bakom det ordinarie kulfånget. De fem skyttarna i skjutlag ett lägger sig till rätta på den anordnade skjutplatsen och snart följer de skjutledarens kommando och avfyrar de sex skotten mot tavlorna.

En permanent fältskyttebana där dagens station fem och sex skjuts på tvären över 300-metersbanan, på vilken även inskjutningsmålen står.

NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

49

FÖRENINGSBESÖK I liggande vinner 14-årige Emil Jansson klubbmästerskapet med sina 33 träff och ger pappa Mikael därmed storstryk.

Trots att det är inbyggda kulfång kan man inte ställa upp målen hur som helst.

– Här är inte helt bra, men det är okej. Man måste ändå tänka på att ha något kulfång, eller sluttande mark, bakom målet, säger Lars-Gunnar Hedström.

Tavlorna sitter tre och tre på egenbyggda målställningar, mål med kulfång och allt.

För ungdomarnas skull Trä, plåt, presenning, lastpall och blomlådor. Av detta material, och lite skruvar, har föreningen byggt ihop de 16 mål som nu står utställda i par runtom på skjutbanan. Initiativtagare till detta projekt med en permanent fältskyttebana för korthåll är föreningens kassör Lars-Gunnar Hedström. Han berättar att idén är en i ledet för att förbättra ungdomsverksamheten.

– Hela skyttesverige har problem med att få igång ungdomar i fältskytte, för det är lite knepigt. Syftet med detta är att göra det lättare att gå över från bana till fält. Vi tror att det kan vara en jättebra grej.

Trosa-Vagnhärad Skyttegille saknar helt inomhushallar och kan där-

med inte erbjuda till exempel luftgevär. Att förlänga utomhussäsongen är därför åtråvärt och de tror att fältskyttebanan ska bidra till det.

– Svårigheten är att behålla ungdomarna när de kommer upp i 18-19-årsåldern. Vi hoppas att det här, genom att förlänga säsongen, ska vara ett sätt att få dem att stanna längre, säger Lars-Gunnar.

Självklart hoppas man också på att det blir lättare att rekrytera med den nya banan, såväl unga som de lite äldre.

– Vi försöker rekrytera även de som kommit upp i ålder. Det är en bra sport för vuxna – de kan hålla på med detta likväl som spela golf. Det krävs också på sikt, att rekrytera dem som senare kan bli ledare, säger Lars-Gunnar.

Emil gillar nya banan Tre skjutlag är igång denna dag och

– Det är lite kul om man kan sprida lite idéer till dem runtomkring, säger Lars-Gunnar Hedström som gärna delar med sig av sin målkonstruktion till andra.

...det är en bra sport för vuxna – de kan hålla på med detta likväl som spela golf...

50

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

det andra av dem är en ren familjeaffär. Det är 14-årige Emil Jansson tillsammans med pappa Mikael Jansson och morfar Leif Nyberg. Av drygt 3040 stycken på säsongens tidigare banskytte på 50 meter har cirka 10 varit ungdomar, men på dagens klubbmästerskap är Emil dessvärre den enda yngre förmågan.

– Det har gått lite för länge sedan vi slutade bansäsongen, tyvärr, säger Lars-Gunnar.

Emil representerar i alla fall klubbens ungdomar med bravur. Även om fjärde målets 97 meter blir en utmaning.

– Jag tror att jag missade lite... Det var svårare när det blev lite längre, säger han.

Hur många träff blev det?

– Fyra tror jag… Eller ska du skriva?

Sex menar jag!

Nya på fältskytte Emil och Mikael har skjutit banskytte i drygt tre år, liksom Emils mamma Jeanette som i dag ser på.

– Fältskjutning har vi bara varit med på tre gånger, så det är lite annorlunda när man ska bedöma avståndet, säger Mikael.

För nybörjarnas skull är det i dag kända avstånd, men helt lätt är det ju ändå inte.

Två och två, med tre tavlor på varje, står de egenbyggda målen utställda.

– Det har varit himla bra att få bidrag till det. Vi hade nog haft svårt att få ihop det så bra annars, säger LarsGunnar Hedström.

NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

51

FÖRENINGSBESÖK

– Jag var en av belackarna mot korthållet, tyckte att det ”var lite knallpulver”. Men det är oerhört svårt.

Och roligt. Jag vet inte när jag sköt 6,5 senast. Det är också ekonomiskt försvarbart och lätt att arrangera tävlingar, det behövs ju bara en åker, säger Torbjörn Enqvist, tvåa från vänster på vallen.

– 65 m… Eller sa du 62? Då ska man göra 35 knäpp då. Har du gjort det?, säger Mikael under förberedelserna på en station.

– Borde bli åtta knäpp upp då, fyller Emil i.

Emil tycker redan att fältskyttet är roligare än att ligga på banan. Han gillar den nya permanenta fältbanan och han tror att den skulle kunna få den, av klubben önskade, positiva effekten på ungdomsskyttet.

– Det tror jag säkert blir mer, när man gör lite annorlunda saker.

Möjligt till variation Totalt 10-15 man har lagt uppemot 300 ideella arbetstimmar på att bygga målen till banan och ”så jävla roligt har vi aldrig haft förr” enligt medlemmen Torbjörn Engqvist. Han som, efter att ha skjutit sin runda klart i dag, ger banan högsta betyg – MVG. Trots att målen nu har funnit sin plats på skjutbanan finns det möjlighet till vissa förändringar.

52

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

– Vi har möjlighet att variera banan, genom att ändra liggplatser och måluppställningar. För att ändra skjutriktning, men framför allt avstånd, säger klubbens ordförande Ulf Lindén, som ser fram emot att banan ska kunna hjälpa skyttarna att hålla igång och att träna.

Miljömässigt bygge När idén till denna fältskyttebana föddes var tanken direkt att målen skulle vara miljövänliga. Därför har de inbyggt kulfång som samlar upp blyet från kulorna. Lars-Gunnar Hedström ritade upp en konstruktion som kunde tänkas fungera, en prototyp byggdes, justeringar fick göras och den slutgiltiga konstruktionen spikades.

– Det som är roligt är att vi fångar upp kulorna och ändå har fått till ett mål som är överkomligt i pris. Det är egentligen bara en stålplåt och ett vinkeljärn som vi experimenterat fram, säger Lars-Gunnar.

Målen har de försökt bygga stadigt

Skjutlag ett granskar sina träffar på de egenbyggda målen som förhoppningsvis ska hålla för lång framtid.

– Vi tror att det är ganska bra livslängd på dem. Det är väl grunden bara, som står på marken, som inte är tålig. Men den går att byta ut, säger LarsGunnar Hedström.

...det är himla roligt det här. Det är spännande, fast det bara är på skoj!

Far och son, Mikael och Emil Jansson, gör sin tredje fältskjutning. Med blandat resultat.

– Jag följde Lars-Gunnars råd att sikta höger på figuren som var lite större till höger. Men det vart inte bra. Men nu vet jag det till nästa gång!, säger Mikael.

Det gäller att utnyttja hela skjutbanan för bästa möjliga bana.

Upprättandet av en permanent fältskyttebana har också krävt en hel del byggande av spångar för att kunna gå fram till målen. ”Det var förskräckligt så fint här var gjort”, hörs någon i första skjutlaget säga på spången, en någon som helt säkert också var med och byggde!

tunga så att de inte får fötter lätt, men inte för stadiga för att inte kunna lastas upp på ett släp och flyttas. För även om målen utgör en permanent bana kan de ändå komma till användning utanför det egna området.

– Om vi ska arrangera en tävling någon annanstans tänker vi att vi kan ta med dem. Det tror jag är en poäng.

Många markägare vill inte ha bly på sin mark, så det blir lättare med dessa där vi tar med oss blyet i kulfången hem igen, säger Lars-Gunnar.

markerar sina skott passar de på att ”stänga” målen med den bit presenning som sitter på vart och ett.

– Det här är en annan fördel som vi kommer på nu. Det är att när vi skjutit sista skotten är vi klara. Det är bara för sista skjutlag att stänga presenningen så är man klar, inget gå runt och packa ihop. Om man ska få sådant här att hända i stor omfattning ska det inte vara för mycket jobb, säger Lars-Gunnar och tillägger att tävlingsförberedelsen blir lika lätt.

Packat och klart Vinden börjar anas mer och mer ju mer timmarna går denna sköna oktobersöndag. Lars-Gunnar skjuter i dagens tredje och sista skjutlag där alla ser ut att njuta av tillvaron på vallarna. Där varvas fokus inför och under avfyrningen med samtal och skratt efteråt.

– Det är himla roligt det här. Det är spännande, fast det bara är på skoj!

I samband med att skjutlaget

Vinst för alla Lite senare samlas de flesta deltagarna över en kopp kaffe och lite fika inne i klubbstugan. Klubbmästerskapets alla skott är avlossade och man har ett resultat som bland annat visar att unge Emil Jansson tar hem liggandeklassen. Och premiären till ära så blir det faktiskt Lars-Gunnar Hedström, initiativtagaren och den som sett till att banan verkligen blivit av, som tar hem segern i ställningsklassen. Men

församlingen verkar enad om att den största vinnaren är Trosa-Vagnhärads Skyttegille själv. Som sekreterare Tommy Lundquist sammanfattar det: – Det här blir ett lyft för oss, det tror jag. ■

FOTNOT Drygt en månad efter Svensk Skyttesports besök drabbades föreningen av inbrott där tjuvarna dessutom satte klubbstugan och korthållsbanan i brand. Byggnaderna gick inte att rädda, men tack vare sin försäkring uppfattar förening att de kommer att få god hjälp till att återuppföra dem. Korthållsfältsbanan klarade sig oskadd.

NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

53

FÖRENINGSBESÖK

Målen är byggda i två storlekar.

Här ses måttbeskrivning på det större.

Bygg ett eget fältskyttemål med kulfång för korthållsskytte!

Stora målet sidskiss.

och din förening bygga likadana mål som Trosa-Vagnhärad.

Här bjuder vi på en kortfattad beskrivning med information om vilket material som behövs. En komplett byggbeskrivning får du via mail från Lars-Gunnar Hedström i TrosaVagnhärads Skyttegille. Kontakta honom på larhed@glocalnet.net.

NU KAN DU

Själva kulfånget består av en stålplåt med ett påsvetsat vinkeljärn i nedre kanten. Stommen är byggd av tryckimpregnerat trä där plåten skruvas fast. Benen fästs sedan i en vanlig EUpall som fungerar som fundament.

Kulorna samlas upp i en balkonglåda efter att de har bromsats upp mot plåten. En gummiduk används för att täta målet invändigt så att inget damm kommer ut. Tavlorna fästs mot en kanalplastskiva i fronten med fyra buntband. Allt täcks med en presenning som viks upp när man skjuter.

Lycka till!

Kontakt Kontakta Lars-Gunnar Hedström, larhed@glockalnet.net, för fullständig ritning och byggbeskrivning.

Stora målet måttskiss.

54

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

Bara till att börja bygga.

Målet underifrån utan balkonglåda.

NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

55

INFORMATION

NYA PRODUKTER NY HANDSKE FRÅN MONARD SHOOTING

Cirkapris 590 kr hos www.monard.se

Proliner Pro + är tillverkad i läder med det nya greppet proliner i handflatan och på nedre delen av baksidan på handsken, ner över vristen, för ökad stabilitet. Baksidan av fingrarna har Top-Grip gummi. Tjock stoppning och ventilation för bästa möjliga komfort. Stretch i handleden för ökad stabilitet och enkel på/avtagning. Fungerar i alla ställningar.

Finns för högerskytt och vänsterskytt i storlek XS-XXL.

LED-MONITOR FRÅN SIUS

SIUS introduceraren LED-monitor med stor betraktningsvinkel. Den är mycket ljusstark och har hög upplösning. Cirkapris: 1500 kr hos www.sius.se

VAPENVÅRDSPRODUKTER FRÅN BRUNOX

Xtruatlottning!

BRUNOX Waffenpflege löser rester av krut, svartkrut, tombak, koppar, bly, nickel samt smörjer alla rörliga delar i mekanismen. Tre produkter i sortimentet: BRUNOX Waffenpflege (Rengöring, Smörjning), BRUNOX Lub & Core (Smörjning mantel och slutstycken, Rostskydd, Konservering) och BRUNOX Lubri-Food (Smörjning av t ex. köttkvarn, knivar, tar bort kalkfläckar eller inom livsmedelindustrin). Produkterna innehåller inte Ammoniak, silikon, PTFE, Grafit, emulgerar ej, samt oxiderar ej. Priser från ca: 79 kr hos välsorterade jakthandlare, som hittas via www.stabilotherm.se

I samarbete med Stabilotherm lottar Svensk Skyttesport ut tre vapenvårdspaket från Brunox Waffenpflege. Delta i utlottningen genom att e-posta redaktionen@skyttesport.se senast den 15 januari 2015. Skriv ditt namn och adress och ge en motivering varför just du ska vinna ett vapenvårdspaket, så deltar du i utlottningen!

SVENSK

God Jul & Gott Nytt År ÖNSKAR ALLA LÄSARE

56

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

KORSORDET FÖRENINGSBESÖK

TORN

ÄR MÄTT- STIL- KAN MAN ANDE I BLAND- TAPPA ÖVERNING STAPLA KANT

HÖN- HAR MUSKELAVAN SLAPPNANAGDA DE EFFEKT

HAR BEHÅLLIT MEDBORGARSKAP

SKIDBANA

RÖD BLYMALM PÅ MANILAÅK

KRATRARNA

KNOPPNINGSTID KALLAS OFTA JOJJE FALSKA RYKTEN

ALLVARLIG

VERSUS

TRASIG

TANGENT

IRAKSTAD

PLANET OCH JYCKE

PONTIFEX PÅ SÅDAN SPORTAS DET LISTIGT

ARVEJORD UPPRÄTTELSEBEHOV UPPSALA NYA TIDNING

DATOR

SÖDERGRABB PEDAGOGKEY

UPPKEJSARE REPNING ÖVER NORDAN- NATURLIG HAVET RYGG

BRA PÅ UPPKOMMEN BULA

GATUPLAN

FÖRE PUPPA

KORT NUMMER ASIENSPRÅK

SYSSELSATT

SIDAN I NUNAN

TAS EMOT

INTERVALLERNA DOKTOR I RUTAN

ÄLVBRINKAR

SUVEN

OPÅVERKBAR

RYMDFIGUR

KATTYP I JULETID

PAUS

KORT HERRE I BRISTOL

DRAR PÅ SMILBANDEN

TJÄNARE

SCHATTERING FORDON

LADY

NOCK

PUHKÄNGURU AVKNOPP FRÅN IOGT

T V Å L

0177

A N K A N

RINGA

ANNUELLT VATTENVÄXTER

PSYKOLOGISKT TOMRUM YTTRE Ö

ASPERPOST SOM FAR I GERS RYMDEN SYNDROM

HJÄRTEGRYN

GRIMASERAD

FASAD

TJUT

SKOLA FÖR DE SOM VILL TRÄFFA OFTA FRÅN KÖK

SORGEDIKT

REBUS

BETUTTAD

L IDKAR SKEET MED KLUVEN LÄPP

M

POLSKA DANSER DELICIÖSASTE

TRÖTT UTOMJORDINGAR

H A L G I E A N S

GAV SKYDD

TOXIN

SÖK OCH SPANA! SKÖTTE

RUTINERAD

SPELAS I MED KUNG KARLS BOWLING- KYRKA MATCH MOLN

S S K Y

SJÖFÅGELNÄSTE

IBLAND MED X

T R Ä F F S Ä K E R KAMPANISK HUVUDSTAD

ÄR NOG DU SOM LÖSER DETTA?

STYRA

NÄS

R A T T A

E D MEST TÄT SVORDOM

E D

BILDAR STAPEL I REAKTOR

SEGERGUDINNAN

U R A N

N I K E

Ö V E R R E A G E R A

FÖRIVRA

K L T S E O S K A S Y S O P E F A L Ö R R N D E E L

STORSJUKHUS SKÄRPA TRUMF I JAPANSKT SÄTE

A

KAN PAKET GÅ MED

I L VECTRA MEN ÄVEN CORSA

STÅ PÅ ÖRONEN

S 4SPÅRSSKIVA

E P

HÖGAR FÖR FLITIGA LÖVTRÄD

KAN MAN KOMMA

STRÖM

VÄTSKA

CASHEW GÅR I LEDNINGEN

SPILL

VILL VI GÄRNA HA GOD

D E H A R L A G T T I L L F Ö R N

LAVIN

GÖR NOG VINPRODUCENT STUNDOM

R D A R S U V Ä C R H L E A C K F A R A L U T E S A T

BLOMMANS TÄTTING

ENKEL BOSTAD

SÄLLSYNTA LÄKEMALVA

SÄMRE VÄDER

TREVLIGT OCH BLANKT

M U M R I K E N ICKE EJ BEGRÄNSAD

O T A L I G FULL FART

T

SNUSFLYGGUBBEN PLANSTYP HÄLS- FÖRE GAY NING

V Y K O R T

E N O L A

AVGÅNG

HETS

S T R E S S

SCHATTERINGAR

K BÖNEORD HINNER EFTER IOGT

N T O

N Y A N S E R

T T V E Å R A P T I

KOMMER FÖRST 3,14

Skickas till Svenska Skyttesportförbundet, Josefin Warg, Idrottens Hus, 114 73 Stockholm, senast den 15 april 2015.

TRE VINNARE FÅR VAR SIN SKRAPLOTT.

Adress..........................................................................................................................................................................................................................

HALVGRÄS

A G T O A T E Ö M

H A R Y C K U N C E T E X I S S N S Å

DJURART FÖR SKINKULTUR MED NET VISS SOCIAL ÄGA GRUPP VANA

HALVT TONSTEG UPP

VATTENLEVANDE PIPPI

Namn.............................................................................................................................................................................................................................

J A

ENGELSK VIKTENHET

STRECK

BETVAGA OCH HANDLING DUO

OKEJ!

E J T R Å D L Ö S

IFALL

TILLTRÄDE

RÅN

Postadress..............................................................................................................................................................................................................

FÖRE DETTA

0142

DRAG

FÖLJAKTLIGEN

KRYSSLÖSNING OCH VINNARE I NR 2 2014 Christer Rosenberg, Nyköping, Lars-Göran Liljergren, Norrköping, Lars-Håkan Lundin, Hassela.

Vinnare i kryss nr 4 2014 presenteras i nr 2 2015. Skicka in ditt bidrag senast den 15 april.

NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

57

Hur är en bra skjutbana enligt dig?

IDA HEDBERG Luftgevärsskytt, Hällefors Skytteförening

BENJAMIN GUSTAFSSON Luftgevärsskytt, Lekvattnet-Torsby

På en luftgevärsbana ska golvet vara stabilt, ljuset ska vara bra och banorna ska vara raka – det är det viktigaste tycker jag. På vissa ställen är banorna sneda och det är jobbigt.

Lugn, tyst och med elektronik. Inte papptavlor för det tycker jag går för långsamt och jag känner inte att jag upplever samma träffbild, på elektronik kan jag se den men det är svårare på papperstavlor.

EMIL MARTINSSON STEFAN NILSSON Running target-skytt, Osby Skeetskytt LandskronaJaktskytteklubb Saxtorp Jaktskytteklubb Som viltmålsskytt vill man gärna stanna under tak så länge som möjligt, så mellan skjutplats och ombytesområde ska det gärna vara tak, eller kort avstånd.

Och gott om utrymme i omklädningsrum. Det ska gärna vara elektronik också, både på 10 och 50 m.

58

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 4 2014

En bra skytteanläggning har egentligen en öppen bana – med inte så brokig bakgrund helst. Banan har kastare som fungerar bra, kastar rakt och med bra hastighet. Och med bra ordning på klubben.

URBAN LETH Pistolskytt, Borlänge PK och Dala-Floda PSF Den är som Grimsta. Det är en bana som har lite anor och tradition, så att man känner det när man är där. Det är en trivsam atmosfär. Och det är grönt och fint där. Ofta är skjutbanorna i en grusgrop, men det är det inte där.

Läs bland annat om detta i nästa nummer...

MINIINTERVJU MED

Vincent Hancock

EN BANA I VÄRLDSKLASS NÄSTA NUMMER AV SVENSK

kommer i slutet av februari!

VAD VILL DU LÄSA OM I SVENSK SKYTTESPORT?

Skicka dina förslag och önskemål till redaktionen@skyttesport.se NR 4 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

59

Posttidning B

RETURADRESS IDROTTENS HUS, 114 73 STOCKHOLM

TILLSKOTT HOS NORMA

14 NYA KALIBRAR I LADDMANUALEN

Normas laddmanual, utgåva nr 2, finns nu att beställa hos din butik. Observera att den enbart finns på engelska. Laddata nu även för 6 PPC, 6XC, 7mm Blaser Mag, 300 Blaser Mag, 300 Norma Mag, 300 RUM, 338 Blaser Mag, 338 Norma Mag, 375 H&H Mag, 375 Blaser Mag, 500/416 NE, 458 Lott, 450 Rigby och 500 NE 3”.

13 NYA HYLSOR FÖR KOMPLETT UTBUD & BALLISTISKA DATA BESÖK OSS ONLINE PÅ www.norma.cc