Svensk Skyttesport nr2 2014

SVENSK

NUMMER 2 2014 ❚

ÅRGÅNG 6

d l e i F t e g r a T

SKYTTAR TÄVLADE I MÖRRUM EN VECKA MED RICKARD LEVIN ANDERSSON ❚ Viktor kan både skjuta och laga mat ❚ Skaraborgsveteraner håller igång ❚ Att gå från junior till senior ❚ Träning: Snabbmomentet i pistol

GUNNAR ELFVING SKYTTETJÄNST AB STARTAT AV SKYTTAR – FÖR SKYTTAR I SAMARBETE MED SKYTTERÖRELSEN ÄR VI GENERALAGENT FÖR EDELMANNS KVALITETSTAVLOR

FRAKTFRIA LEVERANSER till alla skytteföreningar vid order över 3.000 kronor inkl moms, dessutom erhålls 10% rabatt på MÅLTAVLOR och FÄLTSKYTTEFIGURER!

KONTAKTA GUNNAR för bra pris på

ANSCHÜTZGEVÄR! SKYTTEKLÄDER, SKOR OCH TILLBEHÖR FRÅN FISANTI TILL MYCKET FÖRMÅNLIGA PRISER! Skyttejacka 1.300 KRONOR Skytteskor 990 KRONOR Magasin kal 22 190 KRONOR köp 5 och få en gratis

KULOR FÖR LUFTVAPEN HITTAR DU HOS OSS! DJURMÅL: Älg, Vildsvin, Varg, Rådjur och många fler finns i lager.

Gå gärna in på vår hemsida i lugn och ro, där hittar du det mesta för skytte! www.skyttetjanst.se Tel 0176-20 82 80 ❚ E-mail gesab@skyttetjanst.se ❚ Fax 0176-20 82 81

S ENSK SV

FRÅN REDAKTIONEN

ETT SKÖNT PLONG

Målet är en kråka på cirka 16 meters håll. Jag kisar in i kikarsiktet och så sakteliga börjar den svarta siluetten av målet siktas genom de blanka lagren av glas. Vinden friskar i och tar tag i mig där jag står med geväret lyft. Pulsen bultar men det går inte att vänta längre. Jag drar till med pekfingret och hör skottet gå av. Och sedan – det häpnadsväckande plonget av ett Field Target-mål som träffats och faller. Vilken härlig känsla!

FIELD TARGET ÄR den nyaste disciplinen inom Svenska Skyttesportförbundet. Liksom i andra discipliner i

förbundet handlar det om precision och rymmer en stor dos av social samvaro. Det kunde jag konstatera när jag besökte en Field Target-tävling i Mörrum i april. Följ med på besöket på sidan 10 och lär dig grunderna i disciplinen på sidorna därefter.

VI ÄR NU inne i den varma tiden på året och förhoppningsvis är det många av er som utnyttjar de sköna sommardagarna till att träna. Är du sport- eller grovpistolskytt och tycker att snabbmomentet är en utmaning? Bläddra då till sidan 28. Där går nämligen Jonas Fyrpihl igenom grunderna till att skjuta bra i snabbmomentet. Om det är svårt? Absolut inte om du frågar honom. Skytten Josefine Johansson stod hela förra sommaren och nötte på att sätta skotten på den vändbara tavlan på tre sekunder. Det gav bra resultat i slutänden och vill du veta hur hon gjorde är sidorna 32-33 för dig.

NÄR DU FÅR denna tidning i din hand har världscupen i München just avslutats. För trapskytten Rickard Levin Andersson innebar det en efterlängtad världscuppremiär. Det gick bra, han tangerade och hur Rickard tränade en vanlig vecka inför världscupen får du ta del av på sidan 18-19.

PÅ SIDAN 44-46 får vi träffa en nybliven svensk mästare. Inte nog med att han fick ett SM-tecken i ädlaste valör,

Mikko Uusitalo blev också historisk när han vann första SM:et i fältskytte kikarklass.

EN ANNAN SKYTT, som bland annat skjuter kikarklass, är Martin Long. Martin fyller

även en viktig funktion i Svenska Skyttesportförbundet. Han är nämligen skjutinstruktör och lär ut skytte till blivande specialister i Hemvärnet bland annat. På sidan 16-17 berättar han om sin uppgift.

INNEHÅLL ■ ■ ■

■

OCH SÅ GLÖMMER ni väl inte att gå till valurnorna den 14 september

då vi väljer vem som ska företräda oss i riksdag, kommun och landsting?

Vi har ställt två frågor till riksdagspartierna som berör vår idrott. Vad de svarar läser du på sidan 24-25.

■

■

■

FÖRE VALET SKA vi dock njuta av några sköna sommarmånader.

Så tills nästa gång önskar jag er alla en riktigt glad sommar, stort lycka till med ert skytte och trevlig läsning!

■ ■ ■

JOSEFIN WARG

Redaktör Svensk Skyttesport Kommunikatör Svenska Skyttesportförbundet

■ ■ ■ ■ ■

SVENSK

■ GRAFISK FORM

Lena Hägglund, Ågrenshuset Produktion

■

■ ANNONSER, ÅGRENSHUSET PRODUKTION

■

Leif Dylicki, tel 0660-29 99 58 leif.dylicki@agrenshuset.se

■

& DISTRIBUTION Ågrenshuset Produktion, Bjästa, Flygelvägen 3, 893 80 Bjästa ■ TRYCK

■ ■ ■

■ MATERIALINLÄMNING

■ POSTADRESS

IDROTTENS HUS, 114 73 Stockholm ■ BESÖKSADRESS

IDROTTENS HUS, Fiskartorpsvägen 15A, Stockholm tel 08-699 63 70 www.skyttesport.se

Material skickas till redaktionen@skyttesport.se eller via post till SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET att: Josefin Warg, Idrottens Hus, 114 73 Stockholm

■ REDAKTÖR

Josefin Warg, tel 08-699 63 73, josefin.warg@skyttesport.se

■

Johan Karlsson, Mörrums skyttegille, på field taget-tävling. Foto Josefin Warg ■ OMSLAGSFOTO

■ WEBBTIDNING

www.svensk-skyttesport.se

■ ANSVARIG UTGIVARE

Mikael Jansson, mikael.jansson@skyttesport.se

■

■ ■

Svensk Skyttesport förbehåller sig rätten att i artiklar göra redaktionellt motiverade ändringar, urval och förkortningar. För obeställt material ansvaras ej. Eventuella fotografier tagna framifrån, med mynningen riktad mot fotografen, är arrangerade med oladdade vapen. Fotografering sker under strikta säkerhetsförhållanden.

■

Från redaktionen 3 Ledare 4 I korthet 5 Viktor kan både skjuta och laga mat 8 Många mål faller när Field Targetskyttarna tävlar 10 Skytteskola – så här skjuter du Field Target 13 Försvarsinfo: Med uppgift att instruera i skytte 16 En vecka med Rickard Levin Andersson 18 Att gå från junior till senior 20 Från junior till senior – hur blir klivet så kort som möjligt? 22 Inför höstens riksdagsval 24 Ett initiativ för att lyfta viltmålsskyttet 26 Träning: Snabbmomentet i pistol 28 Josefine har fastnat för snabbmomentet 32 Antalet biträdande föreningstränare ökar 34 Veteranskyttarna i Skaraborg håller igång 36 Information från lerduvesektionen 39 Träning: De omvända finaldubbléerna i skeet 40 Nya produkter på marknaden 42 Mini-Intervju: Henrik Junghänel 32 Porträtt: Mikko Uusitalo blev historisk i Nossebro 44 Pallplats och världsrekord på världscupen 48 Ulricehamns Sportskyttars sommarplaner: bygga ut banan 50 Korsordet 53 Vi 5 54 Nästa nummer 55

NR 2 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

3

LEDARE

NU KÖR VI! Jag vill börja med att tacka alla för förtroendet att få leda vårt skyttesportförbund ytterligare under ett år. Det är en ynnest att få vara med och forma vår framtid tillsammans med er alla. Vad har vi då att se fram emot? Jag kan sammanfatta detta i tre siffor: 65-13-95.

65 – 13 – 95

Vi ska gå från att vara 63 medlemmar per förening till 65 under 2014.

Var 13:e medlem löser tävlingslicens och varje medlem har i dag 85 minuter utbildning, och under året går vi till 95 min utbildning per medlem. I konkreta tal innebär detta att vi under 2014 ska: ❚ Öka medlemsantalet i IdrottOnline med 1270 medlemmar till totalt 73 850 i 1160 klubbar ❚ Öka antal tävlingslicenser med 50 stycken till 5 655 stycken ❚ Öka utbildningstid i verksamheten med 11 300 utbildningstimmar till totalt 115 000 timmar ❚ Öka LOK med 560 gruppaktiviteter.

Detta ska vi göra tillsammans i våra klubbar med ett gemensamt mål att vi vill vara ett förbund med stark breddverksamhet i sektionerna, distrikten och i föreningsverksamheten. Vi vill 4

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

utbilda skyttesverige och vi värnar om bredd och en idrottslig själ i skyttet som är en del av samhället. Detta med en ekonomi i balans och en stark elit.

En ljus framtid där det är ett naturligt val att utöva skytte på sin fritid. Som hobby, som elitidrott och som en del av den svenska idrottssjälen.

Vad är vår vision för år 2020?

Jo, år 2020 så är våra tal 69 – 12 – 120. ❚ Vi är 80 000 medlemmar (69 medlemmar/förening) ❚ Vi är 1160 föreningar ❚ Vi har 6 700 medlemmar med tävlingslicens (var 12:e medlem) ❚ Vi har 160 000 utbildningstimmar inom förbundets verksamhet (120 min/medlem) ❚ Vi är en del av det idrottsliga Sverige ❚ Vi är utbildade på alla nivåer ❚ Vi har en sund ekonomi och stark verksamhet ❚ Vi har ett skytte i världsklass.

Jag hoppas och tror att alla känner detta och vill delta i vårt förbunds utveckling med sikte på vår vision 2020.

Jimmy Persson Ordförande Svenska Skyttesportförbundet tel 08-214 640

I KORTHET

FÖRBUNDSMÖTET 2014 Helgen den 10-11 maj hölls Svenska Skyttesportförbundets årsmöte i Bromma. Årsmöte blev en lugn tillställning då inga motioner inkommit och antalet propositioner var få, så de beslut som togs rörde till största del mindre förändringar i allmänna bestämmelser.

Val på 1 år av ordförande i Svenska Skyttesportförbundet, tillika ordförande i förbundsstyrelsen Jimmy Persson

omval

Val på 2 år av tre ledamöter i Förbundsstyrelsen Bo Ohlsson Robert Wälikangas Christina Åhlstedt

omval omval omval

Mötet beslutade i enlighet med valberedningens förslag och förbundsstyrelsen ser efter förbundsmötet och konstituerande möte ut som följer Jimmy Persson ordförande Bo Ohlsson vice ordförande Robert Wälikangas ledamot Christina Åhlstedt ledamot Lars Lennartsson ledamot Margareta Ekberg Emilsson ledamot Mikael Svensson ledamot gevärssektionen Michael Strindholm ledamot lerduvesektionen Lisbeth Lindberg ledamot viltmålssektionen Sofia Åkesson ledamot ungdomsrådet Patrik Johansson ledamot pistolsektionen

GRATTIS ÖREBRO! Örebro Läns Skyttesportförbund hade den största procentuella ökningen, 13,5 %, i antalet tävlingslicensierade, under tiden 1 oktober-1 maj 2013-2014 jämfört med antalet registrerade licenser 1 maj 2013. Därmed blev Örebro det vinnande SDF:et i vår distriktstävling som utlystes i höstas. Som pris får Örebro Läns SDF 5 000 kronor att använda till ungdomsverksamhet. Tvåa blev Upplands Skyttesportförbund, med en ökning på 12,5 %, och som trea hittar vi Gävleborgs Skyttesportförbund med sin ökning på 11,8 %. Uppland belönas med 3000 kronor för ungdomsaktivitet och Gävleborg 2000 kronor för detsamma.

Ny Sverigekollektion Inom kort kommer en ny Sverigekollektion att finnas tillgänglig i webshoppen hos Sport och Funktion. Även övrigt föreningssortiment har utökats i shoppen. Klicka på Sport och Funktion-bannern på www.skyttesport.se för att komma till webbshoppen.

Skeet med på sommarens SM-vecka i Borås Olympisk skeet är med på programmet när SM-veckan sommar kommer till Borås vecka 27. Skeet är en av 29 idrotter vars SM här ska avgöras.

Svenska mästare kommer att krönas hos Bredared Sportskytteklubb på banor som ligger dryga 1-2 mil utanför Borås. Skyttet avgörs under helgen den 5-6 juli. SM-veckan är

ett samarrangemang av Riksidrottsförbundet, värdstaden och deltagande specialidrottsförbund. SVT är sändande bolag och har livesändningar och gör mycket reportage från SM-veckan. Vi hoppas att så många som möjligt, såväl deltagare som publik, väljer att åka till Borås och Bredared dessa dagar!

ÅTTA NYUTBILDADE INSTRUKTÖRER I början av maj utbildades åtta nya skjutinstruktörer i Halmstad. Utbildningen genomfördes av kurschef Lars Tofftén. De nyutbildade skjutinstruktörerna kan förvänta sig att börja tjänstgöra på GU-F:ar under hösten.

TÄVLINGSMÄSSIGT I SOMMAR Denna sommar som kommer sker mycket spännande i skyttevärlden.

Till exempel avgörs EM i de olympiska lerduvegrenarna i Ungern i slutet av juni. Fem skeetskyttar tävlar där för Sverige. Det är Niklas Ringborg, Andreas Björnesund, Fredrik Larsson, Therese Lundqvist och Edvin Moberg. Världscupen pågår in i juli, när årets sista världscup för alla grenar avgörs i Kina. I september vän-

tar ISSF:s VM i spanska Granada och i juli förväntar sig SvSF kunna presentera VM-truppen i sin helhet.

Och redan i juli väntar VM i fitasc sporting i Portugal. Även i Sverige gröna sköna landskap kommer det att tävlas mycket, däribland hålls flertalet SM. Är du själv arrangör av en tävling, glöm inte att lägga in inbjudan i SvSF:s tävlingskalender!

RÄTTELSE NR 1 2014 I förra numret av Svensk Skyttesport smög sig en felaktighet in i artikeln “SvSF:s uppdrag som Frivilligorganisation“. Där nämndes Tysklands försvarsmakt i ett exempel, och den heter Bundeswehr och inget annat. I artikeln nämnde vi också att SvSF bedriver utbildning av ammunitionsmän. Det är helt korrekt men vad vi glömde nämna var att SvSF gör det tillsammans med Svenska Pistolskytteförbundet.

NR 2 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

5

I KORTHET

PRESSTOPP!

EM-framgångar i sporting

Radiosporten-Marhlo fick skytteskola ”Svårt men roligt”. Så lydde omdömet när Martin Marhlo, ny skytteansvarig hos Radiosporten i Sveriges Radio, fick testa att skjuta dubbeltrap med Håkan Dahlby.

SvSF på besök i Norrbotten En lördag i maj fick förbund och föreningar i Norrbotten besök av Inger Mortensen och Cecilia Augustsson Edstam från Svenska Skyttesportförbundets kansli. Detta var en träff som genomfördes för att öka informationsflödet mellan föreningar, distrikt och förbund. SvSF informerade exempelvis om vad förbundet och kansliet arbetar med, vilka bidrag som föreningarna kan söka samt föreningarnas rättigheter och skyldigheter. Även SISU Idrottsutbildarna kom och berättade om vad de och Norrbottens Idrottsförbund kan erbjuda föreningarna för stöd i deras verksamhet.

Lagguld till herrjuniorer, svenskt på fjärde och femte plats i öppna respektive damernas klass. Där har ni facit för de svenska skyttarna på EM i fitasc sporting som avgjordes sista helgen i maj på Cypern.

Jens Eriksson (Nimrod Jakt och SSF), Jim Forsberg (Åby Skytteklubb) och Jens Hellström (Vikbolandet Lokala JVF) var juniorerna som fixade lagguldet. En skön och rolig seger enligt skyttarna själv. De säkrade guldet i sista dagens skytte, där de sköt bättre än både italienarna som blev tvåa och fransoserna som blev trea. Marcus Larsson, För-

eningen Jaktskyttarna i Trollhättan, sköt till sig en hedrande fjärdeplats i öppna klassen genom att träffa 182 av 200 duvor. Efter särskjutning om bronset slutade han fyra. ”Fantastiskt roligt att både ha skjutit bra och kommit förbi de stora grabbarna” sa Larsson om sin prestation. Femma i damernas klass blev Rebecka Bergkvist från Vedums Sportskytteklubb som var mycket nöjd över placeringen – ”Stort att vara femte bästa dam i Europa”, sa hon. Gratulerar till fina prestationer!

Läs mer från EM på lerduvesektioens sida på www.skyttesport.se.

LILLA SPORTSPEGELN FÖLJDE AMANDA PÅ TÄVLING

LAGRÅDSREMISS SKÄRPNINGAR I VAPENLAGSTIFTNING I början av april presenterade regeringen sin lagrådsremiss om skärpningar i vapenlagstiftningen. Glädjande för skyttesportens del var att man i vissa delar verkar ha tagit hänsyn till vad SvSF och andra skytteorganisationer ansett.

– Vi kan konstatera att man i remissen tagit till sig flera goda argument som förts fram under utredningen. Att grenen kpist ser ut att få leva vidare är självklart mycket glädjande. De farhågor som på förhand funnits kring restriktioner gällande magasin ser också ut att inte besannas, sa SvSF:s generalsekreterare Mikael Jansson när lagrådsremissen publicerades.

Gsomlamdar

ÖNSKAR SvSF!

6

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

Amanda Söderström i Mönsterås ville se mer skytte i SVT:s Lilla Sportspegeln. Det resulterade i att hon själv fick vara med i TV-programmet när Lilla Sportspegeln följde henne på luftgevärstävling. Inslaget sändes den 13 april och finns ännu att se på http://www.svt.se/barnkanalen/lilla-sportspegeln/.

SOMMARSTÄNGT KANSLI veckorna 29-31 Förbundskansliet kommer att ha sommarstängt under vecka 29-31, alltså mellan den 14 juli och 3 augusti. Du som ska tävla i sommar och inte redan har tävlingslicens ombeds därför att snarast ansöka om licens, så att du hinner få den i god tid. Räkna med att det tar två veckor från att du betalat in licensavgiften till att din licens godkänns. Även övriga frågor som behöver dryftas med kansliet görs lämpligast i god tid innan den 14 juli! När kansliet inte har sommarstängt svarar de glatt på nummer 08-699 63 70, vardagar mellan 09.00-11.30 och 12.30-15.00, eller via e-postadressen office@skyttesport.se Svenska Skyttesportförbundet önskar alla skyttar, ledare, föreningar, distrikt och övriga skytteintresserade en riktigt glad och skön sommar!

Föreningsinformation Ansök om LOK-stöd SENAST 25 AUGUSTI

Har er förening verksamhet för ungdomar mellan 7 och 25 år? I så fall har ni möjligheter att söka LOKstöd, lokalt aktivitetstöd. Det ges för tillfällen som är minst 60 minuter långa, där minst tre ungdomar deltar och där ni har en ledare. Ledarstödet är 24 kronor per tillfälle och ytterligare 6 kronor ges om ni har fler ledare, förutsatt att närvaroregistrering sker i IdrottOnline. Om ni önskar stöd för perioden 1 januari-30 juni 2014 ska ni ha LOK-rapporterat senast 25 augusti i år. Ni ansöker om LOK-stöd via din förenings webbsida i IdrottOnline. Observera att för sent inkommen ansökan inte ger rätt till bidrag. Ni kan inte heller komplettera ansökan efter sista ansökningsdagen.

Mer om LOK-stöd kan ni läsa på www.svenskidrott.se.

Kom ihåg att det i många fall finns möjlighet att också söka kommunalt LOK-stöd.

TILL ER SOM DET BERÖR – HJÄLP OSS! Vi saknar fortfarande föreningsrapporter för 2013, årsavgifter för 2014 och föreningars organisationsnummer. Den 16 maj saknades närmare bestämt 239 föreningsrapporter, 52 årsavgifter och 33 föreningars organisationsnummer.

Du som vet med dig att du inte gjort din del i ovanstående, för din förenings räkning, har fortfarande möjlighet att göra det.

Ju färre medlemmar som rapporteras in, desto sämre bidrag till förbundet - desto mindre pengar till skytteverksamheten.

Så hjälp oss att hjälpa er!

SvSF

Dags för besiktning av skjutbanan?

Föreningar vars tillstånd för skjutbana löper ut under året ska kontakta egen polismyndighet eller närpolisområde för att få ett förnyat tillstånd.

Tillståndet ges normalt för en period av fem år. Här påminner vi om några viktiga saker att tänka på inför besiktningen.

Var noga med följande punkter... ❚ Instruktion ❚ Varningstavlor ❚ Kulfång ❚ Sly i banan ❚ SäkB

Att åtgärda före inspektionen för att få förnyat tillstånd ❚ Kontrollera skjutbaneinstruktionen och vid behov anslå nytt/nya aktuella exemplar. ❚ Kontrollera varningstavlorna och vid behov sätta upp nya. Nya tavlor kan köpas hos GESAB, tfn 0176-20 82 80. Observera att man skall kunna se minst två varningstavlor samtidigt. ❚ Rensa kulfång från stenar, sly och andra främmande föremål. Kontrollera även att gruset är luckert - 50 cm, samt att höjden på kulfånget är den rätta. Höjden på kulfånget sjunker efter hand. Lägg igen kulgropar. ❚ Rensa bort allt sly i skjutbanan.

För fler detaljer, läs SäkB Civilt Skytte. SäkB finns att beställa från SvSF:s kansli.

SSO finns inte längre, men huvuddelen av tidigare SSO:s används än i dag av polisen för rådgivning under besiktningen.

Gyttorp GÖR DIG TILL EN VINNARE

VM GULD SKEET

JESPER HANSEN, DK

VM BRONS SKEET

HENRIK JANSSON

EM GULD SKEET

TOM JENSEN, NORGE

EM GULD JAKTKOMB

HANNA STÅHL

SM GULD SKEET

NATHALIE LARSSON

SM GULD NORDISK TRAP

SARA LUNDSTRÖM

SM GULD I FITASC SPORTING

REBECKA BERGKVIST

SM GULD I FITASC SPORTING

FREDRIK MALMSTRÖM

SM GULD I ENGELSK SPORTING

REBECKA BERGKVIST

SM GULD I ENGELSK SPORTING

FREDRIK MALMSTRÖM

OVAN SES NÅGRA AV TEAM GYTTORPS FRAMGÅNGAR PÅ TÄVLINGSBANORNA UNDER 2013

FÖLJ UTVECKLINGEN AV GYTTORP SPORT & COMPETITION PÅ FACEBOOK

OCH PÅ GYTTORP.SE

NR 2 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

7

UNG SKYTT

r o t k i V

KAN BÅDE

SKJUTA OCH

LAGA MAT TEXT JOSEFIN WARG FOTO KAROLINA HENKE/TV4 OCH SVEN OLSSON

8

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

Viktor Klemmedsson är 13 år och bor i Gärds Köpinge utanför Kristianstad. Han är medlem i Christianstads Skyttesällskap och skjuter gevär i alla former – luft, 50 och 300 m och fältskytte. Han gjorde bland annat debut på JSM i fält i Nossebro i våras, där han slutade sexa på 25 träff. Men inte nog med att han kan skjuta, han kan laga mat också. Under våren har vi kunnat se Viktor laga mat i TV4 där han var en av deltagarna i programmet ”Sveriges yngsta mästerkock”. Den 11 juni sändes finalen och då konstaterades det att Viktors matlagning tog honom hela vägen till vinst.

Hur länge har du skjutit?

Sedan jag var 8 år.

Hur mycket skjuter du på en vecka och vilken gren gillar du mest?

Jag tränar 1-2 ggr/veckan. Tävlar cirka en gång i veckan. Jag tycker att korthåll är roligast men jag är en allätare inom skytte.

Vad är det du gillar med skytte?

Känslan när man ligger på vallen och skjuter, och man trycker av och man vet att det är i mitten. Och sedan tittar man på monitorn och det är en tioetta.

Underbart!

Vad betyder skyttet för dig?

Mycket, det är min fritidssysselsättning. Det är kul att träffa kompisar som också är intresserade av skytte.

Vad ser du mest fram emot i sommar vad gäller skytte?

Vår semesterresa med familjen till Margarethakejdan i Uppsala och SM-veckan i korthåll i Västerås, och sedan ser jag naturligtvis fram emot JSM på hemmaplan i Kristianstad i september.

Vilket är ditt bästa skytteminne?

När jag vann en luftgevärstävling i

Sölvesborg när jag var 10 år. Det var roligt för jag slog personligt rekord och jag vann över de som brukade vinna över mig.

Varifrån kommer ditt matlagningsintresse?

Från TV och att jag inte gillade mina föräldrars mat så jag fick laga mat själv.

Därigenom har jag byggt upp mitt matintresse.

Vilken mat lagar du helst till och äter inför en skyttetävling?

Man lagar sällan mat inför en skyttetävling eftersom de ”alltid” är tidigt på morgonen och frukost är inte mitt favoritmål på dagen. Men hade tävlingen varit på eftermiddagen och kvällen hade jag gärna lagat någonting med kött, för jag tycker det är så gott och roligt att tillaga.

Hur har det varit att vara med och tävla i matlagning i ett TV-program?

Jättekul med alla nya vänner jag fått och all matlagning jag har lärt mig.

Det var intressant att få se hur det går till att spela in TV. Jag säger bara, det är mycket väntan… ganska likt en skyttetävling!

Och du vann! Hur känns att ha vunnit Sveriges yngsta mästerkock?

– Sjukt overkligt. När jag ansökte till programmet trodde jag aldrig att jag skulle vinna. Men det var väldigt roligt att vinna och det var en väldigt rolig upplevelse att få spela in programmet.

Sedan är det ju extra roligt att vara den första yngsta mästerkocken.

Vad betyder vinsten för dig?

– En resa till Paris som är vinsten. Jag får gå tre dagar på kockskola där och sedan blir det Disneyland med hela familjen. Sedan öppnar vinster en rad andra möjligheter kring matlagning, vi får se vad som händer! ■

FOTNOT Även Adrian Engström som deltagit i Sveriges yngsta mästerkock sysslar med skytte på fritiden, både gevär och pistol, i Mullsjö Skytteförening respektive Sandhems Pistolskytteklubb. Adrian och Viktor lärde känna varandra i programmet och genom Viktor blev Adrian övertalad att komma ner till Christianstad Skyttesällskaps luftgevärstävling 24-timmars i april. Det blev Adrians första skyttetävling någonsin och en rapport därifrån löd att hans skytte gick ”kanon”!

NR 2 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

9

REPORTAGE

MÅNGA MÅL FALLER NÄR

FIELD TARGETSKYTTARNA TÄVLAR TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

Bland nyutslagna vitsippor och förra årets löv sticker en svart ekorre upp på marken ett tjugotal meter bort. Mitt på ekorren finns en någon centimeter stor gul ring och precis i den tar luftgevärskulan. Ekorren i plåt faller med ett plong till marken och skytten noteras för träff och får en poäng. Det är tävling som pågår i SvSF:s allra nyaste disciplin – Field Target.

månader sedan och har bara tränat detta någon enstaka gång före idag.

Det var internet som gjorde honom till skytt.

– Jag tittade på Youtubeklipp på luftgevärsskytte och kom vidare till Field Target. Jag gick då med i ett forum och började prata med folk.

Tyckte att det var intressant det här med olika avstånd, och man måste ju pröva något nytt. Här får man tänka till litegrann, det gillar jag, berättar han om hur han hittade till disciplinen.

Andreas Hörström övertalades av sin son till att göra sin första Field Target-tävling i dag. ”Det går över förväntan. Jag hade som mål att om jag fällde ett skulle jag vara nöjd. Och jag har fällt 10 av 13 ännu så länge. Så med tanke på målet är det över förväntan. Det är roligare än vad jag trodde.”

oskulden knäckt. Då kan jag slappna av. Gott att de första satt så att jag inte hade skruvat bort mig, säger Fredrik Wessman från Laxå Skytteförening.

Wessman har alldeles precis skjutit sina första två tävlingsskott någonsin i Field Target och han inleder starkt med två träffar. Det är i blekingska Mörrum som dagens Field Targettävling hålls. Det är sydsvenskt mästerskap men stora delar av Sverigeeliten är på plats. Beroende på klass skjuter man 15, 30 eller 45 fallmål och man gör det med luftgevär med olika effekt. Fredrik köpte sitt gevär för tre

– SÅ. DÅ VAR

Det är ofta glatt längs banan. Här Robin Jönsson från Tåstarp Skytteförening.

10

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

Nervositet i luften Tre och tre går skyttarna ut på tävlingsrundan. Det blir en hel del träffar på rundans första mål men ändå säger många skyttar att de är lite nervösa.

Fredrik är inget undantag.

– Till slut stod ekorren still! Jag är helt övertygad om att den rörde sig där, säger han och skrattar efter att ha fällt även rundans första mål i stående skytte.

– Det är meningen att de ska ränna upp och ner för trädstammen, säger truppkamraten Leif Augustsson från Mörrum och skrattar med.

Bedömning är a och o Målen i Field Target står 10 till 50 meter bort, men det är upp till skytten att bedöma det exakta avståndet. Fallmålen som ska träffas är i de allra flesta

fall djurtavlor som är några decimeter stora. Råttor, en noshörning, en kråka och en lax skjuts det bland annat på i dag. Och väldigt många ekorrar.

– Grenen kommer ju från England och där betraktas ekorrar som skadedjur, förklarar Leif Augustusson.

Tävling som träning Det är bara slutet av april men vädret denna dag känns mer som en varm sommardag i juli. Solen lyser och vinden är inte nämnvärt märkbar här inne i skogen, så skjutförhållandena är utmärkta.

– Än så länge. När vi senare kommer ut på öppna fält med längre avstånd kommer det att blåsa mer. Då blir det mer utmaning, säger Tomaz Holmström.

Han är en av Sveriges bästa Field Target-skyttar så han vet vad han pratar om. För honom handlar varje tävling om att försöka fälla alla mål, för att sedan se hur långt det räcker.

Den här dagen ska det visa sig att det går bra eftersom han tar hem båda klasserna han deltar i. Ett bra tecken måhända inför sommarens begivenhet. Då är Tomaz nämligen en av tre svenska skyttar som kommer att åka på EM och tävla. Där väntar 50 mål per dag i tre dagar, och totalresultatet avgör, så att få skjuta på totalt 75 mål här i dag är bra EM-träning.

Torbjörn ”Päran” Johansson går med en grupp tävlingsdebutanter och hjälper dem att träffa rätt.

– Det gäller att vara förberedd på så många situationer som möjligt. Man får träna i blåst och sol och regn så att man är förberedd på alla tuffa situationer.

Debutanter på tävling Banan varierar i karaktär. De första 15 målen ligger inbäddade i den grönskande skogen. Här skjuter debutantklasserna sin hela tävling och av den anledningen har Mörrums Skyttegille lagt banan så att det inte ska vara så mycket vind och inte så svårt. En av arrangörerna, Torbjörn ”Päran” Johansson, säger att de också sett till att det finns flera erfarna skjutledare med som kan visa och hjälpa de som önskar. De två debutantklasserna har åtta skyttar vardera så visst blir det en del frågor som besvaras och en del tips som delas ut under rundans gång.

– Jag har redan glömt bort hur man skulle sikta, säger Hugo Tapola Jakobsson från Älmhult efter en olycklig bom.

Skottet träffade ekorren, men inte på fällningsytan och kvar i stående position står därmed den lilla djurfiguren med den långa men inte fullt så ludna svansen. 12-årige Hugo har skjutit mycket luftgevär hemma på fritiden, men idag är han en av Field Targetdebutanterna.

– Det är ganska kul. Jag kommer

att fortsätta med det och komma hit någon gång, säger han.

Det var Hugo själv som ville ge sig ut någonstans och skjuta, och pappa Patrik Jakobsson var inte sen att haka på.

– Vi har skjutit hemma mycket och så var det Hugo som frågade om vi inte kunde åka iväg någonstans och skjuta. Och jag sa att visst kan vi det.

Så jag kollade runt och fick tips om att åka till Mörrum och skjuta Field Target. Bra att kunna komma iväg en sådan här dag, säger han.

I samma trupp som Hugo och Patrik går hemmaskytten Malin Persson med.

– Nu börjar det bli tungt! Åh, man blir ju helt svettig ju!, utbrister hon där hon står med geväret i högsta hugg.

Hon skjuter stående och får kämpa med gevärets tyngd tills hon får iväg skottet.

– Det är min första tävling, men skjutit har jag gjort en del. Det är jätteroligt, säger hon.

Vapen av olika slag EM-skyttar och skyttedebutanter och allt däremellan är här i dag. De som skjutit många år och i några år. Borta kring mål 20 skjuter kompisarna Robin Jönsson och Jonny Ekström från Tåstarps Skytteförening. De turas om att skjuta med Robins svarta, blanka

Jitka Bezdekovska och Petr Bures började med Field Target den här säsongen och skjuter för Onsala. De tycker om att man får vara ute, gå en runda och skjuta på olika avstånd och olika ställningar. Nu väntar Petr på att få ta skyttekort och tävlingslicens så att han kan börja tävla i olika tävlingsklasserna.

Leif Augustsson, Mörrum har fällt ekorren. Den orangea linan används till att dra upp målet igen.

NR 2 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

11

REPORTAGE

Bild överst till vänster: Hela 24 fällningar av 30 blir det för Fredrik Wessman, denna hans första tävling.

Bild överst i mitten: Av dagens 75 mål för Tomaz Holmström så fäller han 69.

Bild överst till höger: Hugo Tapola Jakobsson ville åka någonstans och skjuta, och det blev till Mörrum. Nu gör han sin första Field Target-tävling.

Bild till höger: Många nollor blir det inledningsvis för debutanten Ladwam, men så får hon skjuta med ett annat gevär och då kommer tre träffar i rad, den allra första i stående.

gevär. För att skjuta Field Target så skulle man kunna ta ett vanligt luftgevär där hemifrån, montera på en kikare och därefter vara klar. Eller köpa nytt, som Robin har gjort. Killarna är däremot inte nya i grenen. De har skjutit sedan 2010 och 2009 och även Jonny hittade till sporten via internet.

– Det var väl kombinationen mellan modifieringen av vapen och sedan är det alltid redigt att träffa likasinnade givetvis. Och så får man vara ute också och det är ju inte helt fel, förklarar han vad som fick honom att intressera sig.

Vinden lurar i skogen Att vara utomhus och skjuta för ju med sig sina utmaningar, särskilt när man skjuter med en liten och lätt luftgevärskula. Längs banans senare del är avfyrningsplatserna på en väg, och målen en bit in i skogen. Vissa mål är 12

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

snudd på svåra att se och den alltmer påtagliga vinden gör sig påmind för en del skyttar.

– Det är ju vind OCH avstånd som man ska bedöma. Det är ju vind som man inte ser inne i skogen. Man känner hur det blåser där man sitter, vind som då är helt annorlunda vid målet.

Därav alla nollor! Man ska samla dem med… Men det är en svår bana, säger hemmaskytten Janne Dahlqvist som inte är fullt så nöjd med sitt resultat.

De flesta skyttar som inte är debutanter skjuter i två klasser i en tävling som denna. Under dagens andra runda har vi kommit till mål 24 när hemmaskytten Håkan Sterner är lite lagom kaxig.

– Nu ska jag visa hur man fäller den här, säger han och spänner ögonen i ekorren en bit bort.

Skottet kommer men ekorren däre-

mot står oförändrat kvar och det ger upphov till att glada skrattsalvor hörs i den lilla patrullen.

– Håkan du har missat sex nu!

– Tack för att du berättade det…

På samma sätt som den skämtsamma tonen förekommer mellan skyttarna på banan förekommer också den positiva. ”Snyggt”, ”Bra”, ”Mycket fint” får en skytt exempelvis höra när han sätter mål 26 i 10J-klassen.

Segrare koras Framåt eftermiddagen börjar tävlingen gå mot sitt slut och sakta men säkert återvänder skyttarna till tävlingscentrumet vid klubbstugan. Det är en relativt uppsluppen stämning bland de närmare 60 skyttarna på plats. De uttrycker nöjdhet över dagens bana och tävling i väntan på att få höra resultaten. Resultaten presenteras snart, men

...skottet kommer men ekorren däremot står oförändrat kvar...

särskjutning på det första målet får först tas till för att fördela medaljerna i vissa klasser. Och bland nyutslagna vitsippor och förra årets löv faller en svart ekorre till marken, och Field Target-segrare koras. ■

Field Target är en av de nyaste disciplinerna inom Svenska Skyttesportförbundet. Den omfattar luftgevär, fallmål i plåt samt natur. Vi har på föregående sidor fått följa med på en tävlingsrunda i disciplinen.

Här ger vi dig allt du behöver veta för att själv kunna bli en Field Target-skytt.

Skytteskola

SÅ HÄR SKJUTER DU

FIELD TARGET TEXT THORBJÖRN GUSTAVSSON, STEFAN PYK OCH JOSEFIN WARG FOTO JOSEFIN WARG och MARTIN LINDFORS

Vad är Field Target?

Field Target är en tävlingsform för luftgevär som har sitt ursprung i England.

Där är det vanligt att man jagar småvilt och skadedjur med luftvapen, därför har även de fallmål som används kommit att utformas som till exempel ekorre eller råtta (se bild 1).

Hålet i figuren (benäms ”killzone”) är vanligtvis 40 mm i diameter, men

1

25 och 15 mm förekommer också.

Bakom hålet finns en platta som vid träff fäller figuren. Träff ger poäng. Över tid har tävlingsformen kommit att sprida sig till ganska många länder spridda över hela världen och VM arrangeras varje år.

Utrustning som behövs ❚ Gevär – luftgevär, fjäder (se bild 2)

eller pcp (se bild 3). Det finns klasser

för båda. Vad gäller kaliber så rekommenderas .177 när det gäller skytte med licensfritt gevär. När det gäller licensklasserna så förekommer även .20, .22 och .25.

Har du ett gammalt luftgevär liggande hemma kan det gå använda, men viss modifikation kan krävas. Det som kan ställa till det ibland är kikarmontaget, och många luftgevär har en laddlucka som kan behöva justeras.

För att skjuta klassen med 10 joule fjäder fungerar en gammal FWB300 alldeles utmärkt, på dem är det ofta inga problem med kikarmontage, liksom FWB601. I just 10J-klassen fungerar vanliga luftgevär bra. Joule anger kulans anslagsenergi. Max 10 joule = licensfria gevär.

PCP-gevär har en luftbehållare med komprimerad luft. Avtryckaren på ett PCP-gevär lösgör en fjäder som driver

3

...har du ett gammalt luftgevär liggande hemma kan det gå använda, men viss modifikation kan krävas...

2 NR 2 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

13

fram en så kallad hammare som slår och öppnar en luftventil och luft går ut genom transferporten och skjuter iväg diabolen (luftgervärsskottet). Fördelar med PCP-gevär är nästan ingen rekyl vilket gör att precisionen med PCPgevär oftast är väldigt hög. En nackdel är att du måste ha tillgång till pump eller lufttub för att kunna fylla på när trycket i behållaren sjunker. ❚ Kulorna som används är rundnosade luftgevärskulor (se bild 4). Plattnosade fungerar bra på 10-20m, men plattnosen gör sedan att kulan bromsar för mycket och tappar i precision.

4 De rundnosade är bättre konstruerade för längre skytte. ❚ Kikarsikte – det finns de som använder variabel förstoring 6-24 ggr, men det är ganska vanligt med högre förstoring. Anledningen är att man använder siktets paralaxjustering som hjälpmedel vid avståndsbedömning och större förstoring ger bättre skärpedjup och säkrare avläsning av avståndet.

Viktigast är dock att paralaxjusteringen går att ställa ner till 10 meters avstånd och att man har ett sikte som man trivs med.

Det här är egentligen det man behöver för att komma igång – ja ett par fallmål att skjuta på också förstås. Övrig utrustning Övrig utrusning är inte nödvändigt, men kan vara bra att ha. Exempelvis: ❚ Sittkudde – mjukt, skönt och torrt att sitta på. Sittkudden får vara max 150 mm tjock när den är hoptryckt (se bild 5). ❚ Knäskydd – Sådana som man fäster

5 14

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

utanpå sina byxor eller ett par som sitter i en ficka på knät. Skönt vid knästående skytte. ❚ Rejäla och stabila kängor – Då skyttet bedrivs ute i skog och mark kan det vara skönt med rejält på fötterna, men stabila skodon ger också bra stabilitet vid knästående skytte. ❚ Skjuthandske och skjutjacka – Skjutjacka och skjuthandske är godkänt enligt reglerna. I teorin får du ha kläder som i vanligt luftgevärsskytte, men erfarna skyttar som testat säger att skyttebyxor är mer till besvär än vad de gör nytta. Skyttejackor förekommer dock på ett antal.

Avståndsbedömning Avståndsbedömningen är direkt avgörande för resultatet eftersom kulbanan är olika flack eller hög, beroende på effekt. Hög effekt gör att kulan går ganska rakt. Låg effekt får en hög kulbana.

Inom Field Target använder man kikarsiktets paralaxjustering för att ta hjälp att bedöma avståndet. Paralaxjusteringet är enkelt beskrivet att man justerar skärpan så att både mål och kors ligger i samma plan. Mål och kors ligger i samma plan när du justerat skärpan och ser båda skarpt, och de ser ut att ligga likadant oavsett om du tittar lite från vänster eller höger. Då är det paralaxfritt. Är det inte paralaxfritt ser det ut som att kors och mål flyter över varandra. (Se bild 6) Vanligtvis så markerar man upp kända (utprovade) avstånd mellan 10 och 50 meter på sitt paralaxhjul, och läser då av avståndet på hjulet efter injustering av paralaxen. Skytten vet då vilket avstånd det är till målet.

Mycket träning krävs för att lära känna sin kikare och sitt gevärs kulbana. Sitt gevärs kulbana lär man sig bäst genom skytte på givna varierade avstånd. Genom detta lär man sig vart man ska sikta eller hur man ska skjuta.

(Se bild 7 och 8 för exempel på paralaxhjul med utmärkta avstånd.)

6

har alla sin betydelse för hur vindavdriften är.

7

8

Vindbedömning Vind är i FT-skyttet en av de största enskilda orsakerna till om man missar eller träffar. Redan en liten vindpåverkan kan, om vinden påverkar direkt vid mynningen, ge stor avvikelse på långa mål. Vind framme vid målet påverkar mindre. Hur pipan har räfflorna påverkar. Vid högerstegrad räffling (med klockan) gör vind från vänster att diabolen vill följa med vinden och träffa klockan 4 om målet. Om vinden däremot kommer från höger balanserar rotationen mot vinden så träffen tar kl 10 istället.

I och med att kulbanan är krökt så påverkar motvind. Detta är några faktorer som man får ta hänsyn till när man tävlar. Dessa faktorer är mer eller mindre beroende på vilken effekt man skjuter med. Låg effekt – hög påverkan. Hög effekt – mindre påverkan.

Vindpåverkan vid Field Targetskytte är en hel vetenskap och man blir aldrig fullärd. Bästa sättet är att träna i olika sorters vindförhållanden.

Kulvikter, utgångshastigheter, kaliber

9

Skjutställningar Förekommande skjutställningar är liggande, sittande, knästående och stående.

Sittande är det vanligaste valet vid valfri skjutställning, då den av de flesta upplevs som den mest stabila ställningen. Här finns olika alternativ för hur man placerar vapnet. Vissa vilar geväret på en arm som lutar mot knät, vissa vilar geväret på knät etcetera (se bild 9 för exempel på sittande ställning).

För att hitta bästa knäställningen rekommenderas att ta hjälp av en instruktör, om du är nybörjare, eller läsa SvSF:s dokument om knästående skytte.

I stående förekommer både sportskytte- och jägarställningen. Skillnaden dem emellan är att man i sportskytteställningen lutar armbågen på höften (se bild 10) och i jägarställningen (se bild 11) håller man armen lyft.

Liggande skjutställning används sällan men är tillåtet på stationer där fri skjutställning råder.

På tävling ❚ Tävlingsklasser finns för ett flertal olika effekter. Fjäder respektive PCP är egna klasser. ❚ Normalt är det tre skyttar per patrull på tävling, men antal i patrull bestäms av arrangör. ❚ En tävlingsbana innehåller mellan 30 och 45 mål. En 45-målsrunda tar uppemot tre timmar att genomföra varför en flaska vatten och ett enkelt mellanmål kan vara bra att ha med sig. ❚ Man skjuter ett skott per mål och person. En poäng delas ut för fällning. En station kan innehålla ett till

Ny generation n SIUS-tavlor – ng en investering n!! för framtiden Samtliga tavlor är godkända av ISSF.

Emil Martinsson

HS10 HYBRIDSCORE 10m pistol och gevär samt 50m gevär.

10

12 i formen av ekorre och råtta (se bild 12 och 13). Även hemmagjorda varianter i exempelvis form av kråka, lax, noshörning, colaflaskor etcetera kan förekomma.

11 tre mål, och en skytt skjuter stationens alla mål innan nästa person tar vid. ❚ Vanligtvis så gäller fri skjutställning, men på vissa stationer kan kommenderad skjutställning förekomma (t ex stående och knästående). ❚ Vid lika resultat på medaljplacering tillämpas särskjutning. ❚ De mest förekommande målen är

Tavlan är mycket prisvärd och används med fördel på nationell nivå.

Med integrerad display blir tavlan perfekt för träning.

LS10 LASERSCORE

Till sist ”Field Target är för mig den perfekta skytteformen. Man måste behärska flera skjutställningar, kunna bedöma avstånd och vindavdrift. Stora delar av träningsskyttet kan bedrivas hemma med rätt enkla medel. Ammunitionen är billig varför mängdträning inte är ekonomiskt belastande,” säger Thorbjörn Gustavsson.

10m pistol och gevär samt 50m gevär.

Redo att skjuta Nu vet du mer om hur man skjuter och vad som behövs för att kunna skjuta Field Target. Välkommen att ansluta dig till någon av de föreningar som är aktiva i disciplinen, nya skyttar mottages med varm hand.

Lycka till! ■

25m och 50m pistol samt 50m gevär.

Används för alla internationella tävlingar på 10m.

HS25/50 HYBRIDSCORE

Används för alla internationella tävlingar på 25m och 50m.

HS25/50 är den senaste i serien av SIUS nyutvecklade lasermätande tavlor.

SIUSLIVE Gör dina tävlingar tillgänglig för publiken med SIUSLIVE. Via PC «live.sius.se» och Android/Iphone via appen SIUSLIVE!

När DRIFTSÄKERHET och PRECISION prioriteras!

Tfn: 021-600 13 | www.sius.se | info@sius.se 13 NR 2 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

15

FÖRSVARSINFO

MED UPPGIFT ATT INSTRUERA I SKYTTE

TEXT JOSEFIN WARG FOTO ANDERS ÖQVIST

Svenska Skyttesportförbundet har i dagsläget 35 verksamma skjutinstruktörer som utbildar på alla de grundläggande soldatutbildningar för frivilligpersonal (GU-F) som anordnas under ett år. En av dem är Martin Long från Bromma. Martin skjuter korthåll, 6,5 och kikarfältskytte i Bromma-Solna Skytteförening och förra året gick han kurs för att bli skjutinstruktör. Det är något han inte ångrar.

Svensk Skyttesport ringde upp Martin för att få veta lite mer om hur det är att vara skjutinstruktör.

Beskriv din uppgift som skjutinstruktör?

– Min uppgift är i första hand att lära våra elever på GU-F en säker vapenhantering och grundläggande skjutteknik. Det är vårt huvuduppdrag.

Man gör det med en viss metodik, och det är den att vi förevisar och instruerar, och så får de testa. Därefter är det övning, övning, övning. Under övningarna har vi möjlighet att hjälpa dem att korrigera, så att de blir trygga och känner sig bekväma i det de gör och tills vi är nöjda med resultatet helt enkelt. Det är en balans mellan att fokusera på säker vapenhantering, pedagogik och att nå målen. Men sedan är det också sociala aspekter som man får hantera. Eleverna har väldigt varierade åldrar, bakgrund och förutsättningar. Kontexten är GU-Fkurser och det man märker är att vissa är förberedda på vad de sökt till och är fysiskt lämpliga. Andra är mindre förberedda för uppgiften och alla har kanske inte den fysiken de borde ha.

Då arbetar man med att hjälpa hantera att de är trötta, arbetat hela dagen, och det gäller att hjälpa dem att motivera sig att nå målen. Är det skillnad på uppdraget när man är riksinstruktör?

– När du är huvudansvarig för vapentjänsten, riksinstruktör, har du också en del administrativt arbete – riskanalyser, övnings-PM, hålla ihop instruktörsgruppen, planering och se till att passen flyter på och att de håller ett visst tempo, och du för dialog med kursledningen.

Hur ser en vanlig dag som skjutinstruktör på en GU-F ut?

– Upp, göra sig i ordning, möta upp eleverna/truppen, ha genomgång, se

16

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

till att dela ut uppgifter, utföra visitation före skjutning, hålla säkerhetsgenomgången, X antal övningar, fika, övningar, lunch, övningar, fika, övningar. Det är fullspäckat alltså, man står på skjutbanan hela tiden. Det är ganska tuffa pass. Man har 13-25 elever varav många aldrig hållit i vapen tidigare och där står de med skarpladdat automatvapen. Så vi instruktörer är på tå hela tiden, ser till att de sköter sig och jobbar med att inpränta säkerhet hela tiden. Det är väldigt högt säkerhetstänk och du måste upprätthålla det hela tiden, även under fikarasten och lunchen. På lunchen kan de ha vapnet på ryggen och när de böjer sig för ta bestick måste de böja sig på rätt sätt, så inte mynningen pekar mot någon. Då kan man behöva vara där och rätta. Det är ett konstant säkerhetsarbete.

Hur brukar känslorna vara hos eleverna som inte har vapenerfarenhet sedan tidigare?

– Det är väldigt varierande. Från att vara väldigt intresserad, till att uppleva det läskigt. Det kan vara att man inte har problem fysiskt med att lyfta vapnet, till att man tycker att det är väldigt tungt. Eleverna får förtroende för en som instruktör, och i och med det kan man stå nära och lugna dem om det behövs eller motivera dem genom att kanske säga att man också tycker att det är tungt men att vi kör på. Mycket händer i det mellanmänskliga, i att jobba tillsammans. Lite ”kämpa” helt enkelt.

Har du något exempel på hur det kan vara för en elev som är helt vapenovan?

– Vi hade en elev förra sommaren som tyckte att det var väldigt läskigt

med vapen, var rädd för rekylen och för vapnet överhuvudtaget och som i princip skakade och grät inför första skotten. Vi fick ta eleven åt sidan, prata igenom situationen med denne och försäkra oss om att eleven fortfarande ville fortsätta utbildningen, och det var något personen ville. Då jobbade vi nära eleven, det var nästan fysisk beröring av denne vid första skotten.

Stegvis ökade känslan av säkerhet och självkänsla i elevens hantering av vapnet, och i slutet var det bara skjuta som gällde. Personen gjorde det med ett leende på läpparna. Det är ett minne som jag tagit med mig, absolut. I dag är personen på väg att vidareutbilda sig inom frivilligförsvaret.

Hur kom det sig att du valde att bli skjutinstruktör?

– Dels att jag skjuter civilt, men dels var det var lite slumpmässigt. Min klubb får länkade nyheter från Skyttesportförbundets huvudsida och där såg jag en annons för en instruktörsutbildning. Jag tänkte att det skulle kunna vara intressant, åkte dit och gick utbildning en vecka, och fick frågan om jag ville börja som instruktör.

Då blir man först biträdande skjutinstruktör, hjälpinstruktör åt en huvudansvarig som har mer utbildning.

Sedan har jag gått lite utbildningar i riskanalys, värdegrund, lite tilläggsutbildning och förra veckan i Uppsala gjorde jag min första kurs som riksinstruktör, alltså huvudinstruktör och sammanhållande.

Hur upplevde du skjutinstruktörsutbildningen?

– Jag åkte dit förutsättningslöst och tänkte att det skulle vara trevligt att lära sig ny teknik och lära sig ett nytt vapen. Väl där var det första som slog

mig, som kommer från civila sidan, att det var grön tjänst, uniform. Men ganska snabbt kom man in i gruppen.

Vi sköt många övningar, tilldelades uppgifter och fick genomföra enklare övningar med de andra eleverna. Det var roligt och framför allt väldigt lärorikt. Fokus låg mycket på pedagogik, vad man ska ge eleven så att de klarar just den uppgiften de står inför just nu.

Det perspektivet tyckte jag var väldigt intressant.

Vad är skillnaden mellan civila skjututbildningar och militära dylika, enligt din erfarenhet?

– Det som är intressant tycker jag är den militära strukturen och hur man lär ut. Vi har en metodik, vi har ”SARA-R” (Säkerhet – Andning – Riktning – Avfyrning – Rekyl, red anm.) och går igenom steg för steg. Vi visar, instruerar och så får de öva. Sådant har jag saknat när jag kom in som skytt i min förening. Då var det mer att man fick ett gevär i handen, ammunition, instruktioner om att ligga ner och skjuta. Jag vet inte hur det ser ut i andra föreningar, men jag tror att det kan vara bra att strukturera mera. Att ha en tydlig målbild – vad ska vi göra nu, varför gör vi det, och ta en sak i taget.

Inte bara lägga sig ner och panga. Det tror jag inte ger så mycket som strukturerad träning.

Vad ger det dig personligen att vara skjutinstruktör?

– Det ger mig en tillfredsställelse, annars skulle jag inte göra det. Den branta kurvan är belöningen, att på de 40 timmar vi gör får vi faktiskt bra resultat. Från att några i princip inte vet vad som är fram eller bak på vapnet, till att de skjuter väldigt fina träffbilder i stående, knä och liggande. Att se per-

soner som från att inte kunna hantera vapnet efter några dagar ha leenden på sina läppar, de tycker att det är kul och att de utvecklas.

Vilken betydelse skulle du säga att skjutinstruktörsrollen har i ett Frivilligorganisations- och Försvarsmaktsperspektiv?

– Vi har stor betydelse. Jag tycker att vi har ett viktigt uppdrag. Det vi gör egentligen är att utbilda specialister mot en tjänst i Hemvärnet, och lär dem hantera vapen. Det är ett viktigt och relevant uppdrag och något jag tycker Skyttesportförbundet ska hålla kvar vid.

Tycker du att ni som är skjutinstruktörer skulle kunna användas på andra sätt eller i andra sammanhang inom Försvarsmakten och Frivilligorganisationerna?

– Det tror jag definitivt. Vi har kompetens och pedagogik som kan användas i andra utbildningar inom vapentjänst.

Ett scenario är om man till exempel vill ha hjälp på Grundläggande militär utbildning (GMU). Det handlar givetvis om att vi har bemanning och är kvalitetssäkrade, men det är inte alls en omöjlighet. Det vi utbildar efter är ju GMU-reglemente, bara att man har tagit bort fyra-fem övningar och kompetensprov. Men det är samma reglemente och övningsbok som vi följer, så det är inga konstigheter med det.

Skulle du rekommendera andra intresserade att bli skjutinstruktör?

– Det är väldigt roligt. Det kan vara stundvis tungt mentalt, för man är på tå hela tiden, men det är väldigt utvecklande. Det ger mycket, man utvecklas själv teoretiskt i många hänseenden

och som ledare av att stå framför en trupp. Så jag kan absolut rekommendera att gå grundutbildningen om man tror att man kan vara intresserad för att se om det är något för sig.

Vilka egenskaper är viktiga hos en skjutinstruktör, som du ser det?

– Jag tror att ett ordningsamt sinne är fördelaktigt. Och att man också kan ha både övergripande översyn, men också

känsla på detaljnivå. När du står där och instruerar och tittar på en elev i taget så är det detaljerna som gör skillnaden. Ska armen vara upp eller ner, var är tummen, sitter fingret på avtryckaren eller inte? Sådant gör skillnaden.

Att gilla att jobba i grupp är självklart en förutsättning också, eftersom du lever väldigt nära andra instruktörer och jobbar med eleverna. Det är vapentjänst du gör, men det handlar mycket mer än om själva vapnet. ■

MARTIN LONG Ålder 31 år Bor Bromma Yrke Teknisk förvaltare på Fortifikationsverket Förening Bromma-Solna Skytteförening Uppdrag inom SvSF Skjutinstruktör

NR 1 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

17

en vecka med

RICKARD

LEVIN ANDERSSON TEXT RICKARD LEVIN ANDERSSON FOTO ULF ANDERSSON

så fanns det ju inget bättre än att slå de ”gamla” rävarna.

Nu, 12 år senare, ska jag skjuta min första världscup som senior, på plats i München i början av juni. Det ska bli riktigt kul att se hur det fungerar på de större tävlingarna. Att stå bredvid världseliten och göra det man tycker är det roligaste man vet. Jag är samtidigt väldigt nervös, men jag har sagt åt mig själv att detta är en tävling för att se och känna på hur det är. Jag ska försöka att inte ställa för höga krav, utan bara skjuta och ha kul.

Hej, hej!

Rickard heter jag, är 23 år gammal och jag jobbar som byggnadsplåtslagare.

Jag har skjutit lerduvor sedan jag var 11 år. Anledningen till att jag började skjuta var att min ett år äldre granne frågade mig om jag ville följa med. Jag följde med honom och när vi väl kom upp till banan så var det 15 andra killar där. Alla äldre än mig och jag blev jättenervös. När det sedan var dags att få skjuta ville inte instruktörerna att jag skulle göra det eftersom de tyckte att jag var lite för liten och att det kunde göra ont om man inte kunde hålla ordentligt i bössan. Men enveten som man är så var det klart att jag också skulle göra det. Ont gjorde det, men det kunde man ju inte visa för de stora och häftiga 15-åringarna.

Jag frågade sedan hur det kom sig att alla var här. Då visade det sig att deras 18

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

skolor delade ut flygblad med aktiviteter som man kunde delta i på höstlovet och skytteföreningen i Skepplanda hade en prova på-vecka. Att jag började med olympisk trap var på grund att vi var så många i ungdomsgruppen så att de fick dela upp oss. Ett gäng fick stanna på nordiska trapen, några fick skjuta skeet och några olympisk trap och DTL. Jag började med skeeten men det var inte riktigt min grej. I olympisk trap däremot gick det ju fort och man fick skjuta två skott mot en duva, och hur kul är inte det?

En bidragande faktor till att jag fortsatte var väl att det fanns ett par rutinerade trapskyttar i föreningen. Att stå bredvid dem och träna och tävla gjorde att det hela blev mycket roligare. Att se när de sköt 25 och publiken applåderade, gjorde att jag också ville skjuta det. Sedan när jag blev lite äldre

Nu ska ni få ta del av typisk träningsvecka för mig.

En vecka för mig ser oftast ut som nedan. Eftersom man får skjuta två par duva så räknar jag inte skott: Måndag Styrketräning/kondition 60 min Tisdag Skytte 75-125 duvor + innebandy 60 min Onsdag Vila Torsdag Skytte 75-125 duvor Fredag Kondition 30 min Lördag Vila Söndag Skytte 75-150 duvor Söndag Vi valde verkligen den bästa dagen för att starta det här reportaget. Devisören (maskinen) som styr mikrofonerna och vilka duvor som ska komma har gått sönder, men som tur är är den bara sönder en stund. Den vill nämligen inte släppa duvorna på platta 2 och 5 så en av oss som ska träna får trycka ut dessa duvor manuellt vilket kan leda till en riktigt trevlig fördröjning från rop till det att duvan kommer.

I dag började vi med en ”maskinuppvärmningsrunda”. Det var rätt lugnt för i dag var vi faktiskt hela sex stycken som tränade tillsammans så vi slapp springa fram och tillbaka mellan devisören och plattorna.

Därefter var det tävlingsdags. Jag

och en kille som heter Mikael brukar träna med och mot varandra. Vi brukar sätta en patron som insats samt en lite större summa om man vinner med en 25:a. Jag tycker att detta träningssätt är det bästa för mig, att försöka få samma känsla hemma på träning som på tävling. Skyttet fungerade klart godkänt idag. Tre patroner till mig!

En annan sak som var rolig idag var att det var fullt med folk på skjutbanan, både hemmaskyttar, juniorer och en hel del andra.

Måndag I dag började min arbetsdag med att vi skulle riva av ett gammalt bandtäckt plåttak, så det blev allt lite träning där med. Mer jobbigt än kul dock. Efter jobbet blev det en vända till gymmet med en arbetskamrat. Fokuserade på ländrygg och skuldror i dag, eftersom de musklerna har en tendens att bli väldigt stela efter det statiska skyttet.

Tisdag 8 grader, regn och blåst. Såg på väderleksrapporten att det skulle regna i dag, så jag tänkte att då åker jag till Hisingen och skjuter, för de har ju faktiskt tak där. Och regnat har det gjort, precis hela dagen. Jag trodde att jag ”tsunamisäkrade” mig innan jag gick ut på morgonen, men det hade jag inte. Den som säger att det inte finns dåligt väder... har aldrig varit ute när det är detta…

Skyttet i dag stämde tyvärr inte så jättebra (21, 22, 21). Jag kunde inte koncentrera mig riktigt och stod mest och frös och grämde mig över att jag inte tog med ett par extra strumpor i morse.

Sköt en tävlingsrunda mot Hisingeskytten Per också. I dag så var det en korv med bröd som stod på spel.

Denna runda kändes bra, men av någon anledning så smög det in fyra helbommar mellan de bra skotten.

Jag fick inte med mig ett enda andraskott. Tyvärr så var resultatet inte tillräckligt. Per slog mig med en duva och fick därmed den fina vinnarkorven.

Någon innebandy blev det inte heller eftersom merparten av spelarna var sjuka idag. Lite tråkigt men så är det ibland.

Onsdag Även i dag har det regnat och det blev inte så mycket med träning. Det räckte att vara ute hela dagen och bli blöt tyckte jag, så det blev filmkväll istället.

Torsdag Mer regn. Har varit ute på Styrsö och jobbat hela dagen. Styrsö ligger ungefär sex mil hemifrån mig varav ett par kilometer är via färja, så det tar en stund att komma hem på eftermiddagen.

I dag hade vi en ”fixaiordninginförimorgon”-dag på skjutbanan eftersom att vi anordnar Landslagstest 3 nu till helgen. Så vi har städat, fyllt upp alla maskiner och burit duvor. Det blev ett träningspass idag också… Lite senare på kvällen kom en välbehövlig leverans med skott av min klubbkamrat Johan.

Fredag Slutade tidigt i dag för att kunna åka och låsa upp skjutbanan (och koka

kaffe) för de skyttar som ville träna ett par serier innan tävlingen imorgon. Vi har tyvärr inte fått någon ny devisör ännu, men som tur är har Hisingen en likadan och de kunde låna ut den till oss. Även jag fick några rundor skjutet i dag. Började med en dålig 19-serie, där jag lade ett par onödiga slarvbommar på grund av att jag var ofokuserad.

De tre serierna efter var desto bättre - 23, 22, 23. Det känns helt okej inför tävlingen och jag tror att det kommer att gå bra. Vi får hålla tummarna för att vädret inte blir alltför tråkigt bara.

När alla tränat klart var det dags att ställa om programmet, så det var bara att ta på sig stövlarna och gå ut i mossen och mata knotten och se så att längderna på duvorna blev bra.

Nu ikväll blir det en serie sängskytte, vilket betyder att jag ser en perfekt runda framför mig innan jag somnar.

Lördag Vi hade vädret på vår sida i dag, blandat moln med solsken och svag vind.

Och skyttet stämde riktigt bra idag.

Jag sköt 24, 22, 23. Jag hade en dubbelbom i andra serien. Det är jobbigt när det händer men jag tycker att jag höll ihop det bra. Sistaserien borde varit 25 (om man kan säga så?) men jag träffade alla 23 med första skottet. En riktigt bra runda faktiskt, så två and-

rapipor hade varit trevligt. För tillfället ligger jag tvåa, så det ska nog bli bra det här...

Nu är det är ju faktiskt så att det redan gått en vecka, tiden går som sagt fort när man har roligt. Och när jag ändå sitter här och skriver måste jag tacka min trogna fanclub/sponsorer.

Farmor och farfar och mormor, tack för att allt stöd! ■

FOTNOT Denna dagbok skrev Rickard innan Världscupen i München där han senare tävlade den 5–6 juni. Det gick bra – han tangerade sitt personliga rekord.

Läs mer på www.skyttesport.se

RICKARD

LEVIN ANDERSSON Född 24 april 1991 Bor Alvhem Klubb Skepplanda SpS Gren Olympisk Trap Personbästa 117 Vapen Perazzi Mx 8

NR 2 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

19

INTERVJU

ATT GÅ FRÅN

JUNIOR TILL SENIOR TEXT & FOTO SPÄNNAR MATS ERIKSSON

Åren går och alla blir vi äldre, ett år i taget. För den aktive tävlingsskytten som vill fortsätta med sin idrott är en sak i och med det oundviklig. Oavsett om du vill eller inte kommer du en dag att behöva lämna juniorklassen bakom dig och skjuta som senior i stället. Och om än reglerna för det mesta är lika mellan de två klasserna kan övergången innebära förändringar. Pistolskytten Johanna Carlsson och luftgevärsskytten Mikael Svensson är seniorer sedan bara något år tillbaka och de berättar här hur de upplevde att lämna juniortiden bakom sig.

JOHANNA CARLSSON Ålder 23 Gren Luftpistol och sportpistol Förening Kungliga Värmlands Regementes SF

MIKAEL SVENSSON Ålder 24 Gren Luftgevär Förening Aspö Skytteförening

Vad är det för skillnad på att vara junior och senior?

– Det är mer lek och stoj när man är junior. Då är det liksom mer en utveckling man satsar på, det är mer att lära då. Som senior måste man ju prestera, säger Mikael.

– Det är också stor skillnad på konkurrensen, lägger Johanna till. Plötsligt skulle jag höja mig 20 poäng för att ligga på samma nivå som de andra damerna.

Johanna tycker att pistolsektionen har en väldigt bra juniororganisation som erbjuder mycket support men att det sedan är ett litet gap för de som nyss blivit seniorer och inte når upp till resultatkraven.

Hur var det för er att bli seniorer?

– Det slutar ganska tvärt, det är en väldigt skarp övergång. Åtminstone var det så för mig, berättar Johanna.

Hon säger att hon inte har så stor erfarenhet av landslaget som senior, men tycker att det är positivt att man tvingas ta mer ansvar och bli mer självständig. Mikael var mer eller mindre överlagsen som junior och platsade även i det svenska seniorlaget direkt, varför hans uppgång till seniorklassen var någorlunda bekymmersfri.

– Min övergång var inte så konstig för mig, mest att gå från ett lag till nästa.

Det var lite jobbigt att inte vinna varje 20

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

tävling längre, men samtidigt kul att få en ny utmaning, säger han.

Att gå upp i seniorklass kan också innebära en fördel för en duktig junior menar han.

– Man ska komma ihåg att det är svårt att utvecklas om man inte får något motstånd, säger han och får medhåll av Johanna.

Kan man göra något som junior för att underlätta övergången?

– Kanske kan man ställa in sig mer på poängen redan som junior. Titta på seniorernas resultatlistor och se vart du är redan som junior, säger Mikael.

Mikael tycker också att man bör ta mer ansvar för ens tävlande.

– Som junior borde man nog också vänja sig mer vid att man inte kommer få allt serverat när man blir senior.

Det kan också löna sig för juniorer att söka kontakt med äldre skyttar och skapa ett kontaktnät med de man snart kommer tävla mot.

– Skapa ett tänk att du redan är senior för att bli förberedd, säger Mikael. ■

Tips!

Hur gör man övergången från junior till senior så smidig som möjlig? På nästa uppslag delar Marcus Lindskog med sig av en mängd kloka tips.

Heta nyheter med kodlås!

Ny serie vapenskåp!

: 5 s!

9 dlå 4 o .

3 l. k

:-s 5 9 lå

Kodlås ingår!

4 od d. k 5 kl. ran in h b !! oc box

:-!

5 9 lås

5 d . o k 4 l.

ink

ink

Superpriser!

SP4 med elektroniskt kodlås.

SP8 med elektroniskt kodlås och brandbox.

H*B*D 1200*320*250. 65 kg. H*B*D 1500*500*300. 130 kg.

SP8 Mini med elektroniskt kodlås.

H*B*D 1250*500*300. 100 kg.

Beställ direkt från någon av våra 700 återförsäljare runt om i Sverige!

Tillbehör till kanonpriser!

HONEYWELL BRANDBOXAR - PRISSÄNKTA! För brandsäker förvaring av dokument, kontanter, värdehandlingar, samlingar, foton, smycken m.m. Skyddar dokument från brand i temperaturer upp till 840 º C under 30 minuter enligt UL-test. Skyddar CD, DVD, USB-enheter och minnen upp till 843 º C under 30 minuter enligt oberoende Test Lab. 7 års garanti samt livslång utbytesrätt efter en brand! Praktiskt bärhandtag. Boxen skall förvaras vågrätt för att skydda mot brand! Modell SS1103, även vattentät. A4 storlek.

250:250:Viltvåg

Skjutmål

För vägning av kött 4+1 Direkteller annat. Kraftig markerande konstruktion. skjutmål som gör Max vikt ca 200 kg. träningsskyttet ännu roligare.

495:Modell SS1101.

Art.nr: 330005

595:-

Modell SS1103.

Art.nr: 330007

Vapenfodral som passar de flesta VAP vapen. Insida i stark vaddering ENF med förstärkt stark struktur.

ODR AL Axelrem samt bärhandtag.

Rem för att kunna bäras på ryggen. Vikt: 750 gr Storlek: 130 x 25 cm.

:6 9 3 LYX

Nyhet! Det levande målet!

Skjut på det, det rullar iväg. Skjut igen, det förtsätter att rulla om och om igen...

Scandinavian Safe AB - Stockholm - Sweden - Tel +46 (0)8 6898560 www.scandinaviansafe.se NR 2 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

21

MENTALA ASPEKTER AV SKYTTE

FRÅN JUNIOR TILL SENIOR

– hur blir klivet så kort som möjligt?

TEXT MARCUS LINDSKOG, ISSF A licensierad Coach, Forskare i Psykologi

I idrott delas utövare in i klasser. Vi delas in i åldersklasser, färdighetsklasser och en hel uppsjö av andra klasser. Den uppdelning som kanske ger upphov till flest utmaningar ur ett idrottspsykologiskt perspektiv är den mellan junior och senior. Övergången är speciell av flera olika anledningar. Här tänker jag fokusera på två av dem; det förändrade motståndet och den förändrade livssituationen. Jag hoppas kunna ge ett par konkreta tips för att steget från junior till senior ska kunna bli så kort som möjligt. så här? Absolut inte! Här följer fyra tips för ett så kort steg som möjligt från senior till junior.

ett helt annat motstånd än i juniorklassen. Över en natt finns det motståndare som tävlat dubbelt så länge, i vissa fall ännu längre, som den nye senioren. Motståndarna har hunnit samla på sig fler träningstimmar, mer erfarenheter och ligger kanske dessutom ett par steg förre poängmässigt. Ofta innebär klivet från junior till senior samtidigt ett kliv ner i resultatlistan.

Det är inte längre lika lätt att vinna tävlingar, att bli uttagen till träningsgrupper, träningsläger eller landslag och även den duktige junioren är ofta inte bättre än en genomsnittlig senior.

Denna nya verklighet kan komma lite I SENIORKLASSEN VÄNTAR

22

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

som en överraskning. Det är vanligt att uppleva ett ökat krav på prestation, både från sig själv och från andra. Samtidigt kan en del av den uppmärksamhet och det stöd som legat till grund för bra prestationer under juniortiden försvinna när resultaten som senior uteblir. I tidigare artiklar har jag diskuterat hur en skillnad mellan upplevda krav och upplevd prestation kan leda till prestationsångest med dåliga resultat som följd. Det finns alltså en risk för att den nya situation som junioren befinner sig i gör det svårt att prestera och avståndet till, till exempel, ett landslag bara växer. Måste övergången från junior till senior se ut

Sätt upp realistiska mål I övergången till seniorlivet är det lätt att dina målsättningar tar ett gigantiskt kliv, även om inte du gör det. För att hänga med i seniorklassen kanske du behöver öka dina resultat en hel del. I en sådan situation är det lätt att snabbt höja sin målsättning och sätta den i relation till vad som krävs som senior snarare än var du befinner dig just nu. Det gör att glappet mellan krav och kapacitet ökar, vilket i sin tur leder till mer stress och krav, vilket i sin tur kan leda till att det låser sig i tävlingssituationen. Vad som händer därefter tror jag du kan lista ut. När du tar klivet upp i seniorklassen är det därför viktigt att dina målsättningar är realistiska. Med realistisk menar jag att de är förankrade i din nuvarande prestationsnivå samt att de har ett rimligt tidsperspektiv.

Planera långsiktigt och skynda långsamt Att bli en duktig utövare inom vilken idrott som helst tar tid. Det kräver hårt, målinriktat arbete under många år. Under juniortiden har du förhoppningsvis lagt en bra grund för att kunna göra detta hårda arbete. Som senior är det dags att ta på sig arbetshandskarna och göra det riktiga jobbet. Men låt det ta tid. Även om du blir senior över en natt så kommer du att vakna upp som samma utövare som dagen innan när du var junior. Fortsätt det arbete du påbörjat och planera för att det tar ytterligare ett par år att etablera sig som

senior. Kom ihåg, du behöver inte bli världsmästare som förstaårssenior för att få en lång och framgångsrik karriär med många medaljer.

Förbered dig själv och din tränare Den nya situationen som senior kan kännas förvillande. Frågor som; vad förväntas av mig, vem ska jag vända mig till, hur ska jag ”hinna ikapp” mina motståndare, osv., är inte ovanliga.

Men första dagen som senior behöver inte komma som någon överraskning och många av frågorna kan ha ett svar redan innan det är dags att byta klass.

Du kan förbereda dig på övergången genom att prata med andra utövare som nyligen tagit klivet. Då får du reda på vilka utmaningar de ställdes inför och förhoppningsvis får du tips på hur de löste situationen. Om du börjar förbereda dig i god tid innan det är dags för byta av klass kommer övergången att gå lättare. Det är också viktigt att involvera din tränare i övergången. Diskutera igenom din plan och dina målsättningar med honom eller henne. Se till att ni har samma förväntningar kring din seniortid och att ni vet hur ni ska fortsätta jobba ihop.

Behåll kontakten Som ny senior är det inte ovanligt att du behöver lämna en tidigare träningsgrupp, ett tidigare landslag eller din hemort. Då är det lätt att känna sig ensam i sin idrottssatsning. Det i sin tur kan leda till att det inte är lika roligt att träna eller att det inte finns någon att bolla idéer med som kan ta ditt utövande framåt. Redan innan det

är dags att lämna juniorlivet bakom dig är det därför viktigt att komma överens med tränare, ledare och träningskompisar om hur ni kan fortsätta hålla kontakten och jobba ihop. Se till att du fortfarande har individer runt omkring dig som är en del av din träning. Här vill jag också passa på att skicka ett tips till ledare där ute, från klubbnivå till landslag. Lämna inte juniorer vind för våg när det är dags för dem att ta klivet upp till senior. Med enkla medel har ni möjlighet att förvalta allt det arbete ni lagt ner på era utövare. Ett telefonsamtal i månaden kan göra underverk. Ändrade förutsättningar De ändrade förutsättningarna som idrottare, med nytt hårt motstånd, är bara en del av vad det innebär att bli senior. Den ålder i vilken övergången görs är dessutom en tid då livet förändras mycket och snabbt. Det är dags att flytta hemifrån för studier eller jobb. Det är dags att bryta upp från föräldrarnas markservice och kanske dags att lära sig att samarbeta med någon annan i en ny familjesammansättning. Dessa förändringar gör att det blir helt nya krav i vardagen. Krav som måste hanteras för att idrottandet ska

blomstra. När vardagen knackar på med många sysslor som ska utföras eller när kompisarna knackar på för en trevlig kväll på stan är det lätt att tappa fokus på idrottandet. Även om det inte är något större problem att någon gång ibland låta annat än idrottandet få prioritet så kommer det i längden leda till att övergången från junior till senior tar (mycket) längre tid än nödvändigt. Vilka utmaningar den nye senioren ställs inför kan förstås variera väldigt mycket. Därför tänkte jag ge några mer allmänna tips för hur du som idrottare ska kunna lösa det livspussel som din nya situation innebär.

Gör det enkelt Att sätta igång med något som kräver mycket förarbete kan ofta vara svårt.

Om du måste ta med dig din skytteutrustning och åka buss i två timmar med fyra byten innan du kan ställa dig och torrklicka i 30 min så kommer träningspasset förmodligen inte att bli av. Och för att bli framgångsrik senior måste träningen bli av. Försök därför att skapa förutsättningar för att det ska bli enkelt att träna. Till exempel, om du ska flytta till en ny stad för studier kan du behöva tänka på; om det finns

det en skytteförening, om du kan bo nära skjutbanan, om du kan få tillgång till banan på tider som passar dig osv.

Det kanske också går att göra i ordning en plats hemma där du kan genomföra kortare träningspass. Alltså, gör det så enkelt som möjligt att dra igång ett träningspass. Då får du fler gjorda.

Planera När det finns många saker som ska bli gjorda är det nödvändigt att planera.

För dig som idrottsutövare är det ett absolut måste. Som junior finns det en möjlighet att hålla sig kvar på en hyfsad nivå även om träningen inte alltid blir av. Som senior med ambitioner är detta inte möjligt. Du behöver mycket och kontinuerlig träning. Ska du lyckas med det måste du avsätta tid i kalendern för träning, skola/arbete och andra prioriterade saker. Lär dig redan från början att planera din vardag och skaffa ett system för att få (viktiga) saker gjorda. Planera också in tid då du inte tränar.

Gör andra delaktiga Det är lättare (och roligare) att få saker gjorda om någon annan är delaktig.

Om du vill att ditt idrottande ska bli en

viktig del av din vardag bör du därför involvera någon annan i det. Det kan handla om en tränare, en träningskompis eller någon annan som får reda på hur och när du tränar. Behöver det alltid vara någon som är på plats med dig i skjuthallen? Nej, absolut inte.

Jag har tränat skyttar över internet via Skype. De skyttar jag tränar idag har jag ofta inte mer än regelbunden SMS eller e-postkontakt med. Den kontakt vi har gör dock att jag blir involverad i deras träning. Behöver det vara någon som går igenom alla dina träningspass och analyserar dem i detalj? Nej, absolut inte. Det räcker att du vet att någon annan vet om du tränar eller inte och kan ge dig återkoppling på det. Skapa kontakter som gör att du känner ett extra ansvar för din träning. Träna tillsammans med någon ett par pass i veckan. Skjut en träningsmatch över SMS, e-post etcetera med en skytt någon annanstans i landet (eller världen för den delen). Gör helt enkelt någon annan delaktig i din träning.

Klivet från junior till senior kan verka stort och skrämmande men genom att ta med dig de tips som finns ovan och anpassa dem efter din situation så kan klivet bli mycket kortare. ■

metsyS sneL retropS hplodnaR ehT DESU EB NAC GNIVIRD ROF

ECNAMROFREP SNEL

SUONIMUL NOISSIMSNART

SNEL ROLOC

”EGATNAVDA RIAFNU“ NA ROF DEDNEMMOCER

%05.81

TMC 35#



gnitoohs roF .noitcetorp eye dna segnar roodni ,gnithgil rooP snel ytefas tnellecxe nA .dedeen si tsartnoc on nehw sroodni .gnidaol dnah nehw

%17.09

raelC 24#



yrev A .nwad ro ksud ,snoitidnoc thgil wol ni tceffe gninethgirB ni ,sroodtuo ,sroodni desu eb ot snel siht swolla tnit roloc thgil .thgin ta ro thgil talf

%27.09

elaP wolleY 84#

ro elfir rof snel dooG .noonretfa etal ro syad yggof tsacrevO ni desu eb naC .stegrat etihw dna kcalb htiw gnitoohs lotsip .segnar roodni

%53.58

wolleY 34#

thgil wol ni stegrat yalc egnaro fo tnemecnahne mumixaM .snoitidnoc

%96.38

muideM wolleY 25#

wolley dna egnaro seifilpmA .snoitidnoc thgil thgirb ot muideM sroloc dnuorgkcab gnitrotsid tuohtiw sroloc

SNOITIDNOC THGIL WOL ROF DEDNEMMOCER



SNOITIDNOC THGIL EGAREVA ROF DEDNEMMOCER



ot )54#( egnaro taht rekrad ylthgilS .snoitidnoc yzah ,thgirB .ytiuca lausiv secnahnE .tsartnoc rof ,thgil eulb derettacs brosba

%66.16

tesnuS egnarO 94#

yduolc lluD .stegrat yalc egnaro rof snel dnuora lla tnellecxE .tegrat eht fo egnaro eht secnahnE .nwad ro ksud ,syad

%33.17

egnarO 54#

esoht rof llew skrow ,sdnuorgkcab neerg tsniaga gnitoohs roF erehw snoitidnoc sthgilhgiH .ycneicifed roloc neerg-der htiw snepmad dna egnaro sthgilhgiH .dnuorgkcab roop a si ereht .ylroop egnaro ees ohw esoht rof snel dooG .neerg

%14.14

noillimreV 64#

%76.16

thgiL elpruP 74#

Har du synfel? Jag HJälper dig! 

neerg tsniaga stegrat egnaro fo tsartnoc tnellecxe sedivorP snepmad tI .noillimrev dna yerg senibmoC .yks ro dnuorgkcab

.seert tsniagRanger a tegrat egnaoch ro eht sPilla ecnahneskytteglasögon. dna neerg eht För den kräsne skytten finns inget annat val än Randolph Tillverkade i samma kvalitet som vi använder för att Stillgodose USA:s militärer, erbjuder NOITIDNOC THGIL ESNETNI ROF D EDNEMMOCER yrev rof snel a ,74# naht rekraD .snoitidnoc thgirb yrev roF Randolph Ranger bästa möjliga säkerhet och målskärpa. stegrat egnaro fo tsartnoc taerg sedivorp dna thgilnus thgirb %33.03 .noitcuder eralg rof snel tnellecxe nA .yks eulb peed a tsniaga Med vårt unika urval av utbytbara polycarbonatlinser i 12 olika färger är du väl förberedd för alla doog A .stegrat egnaro fo noitinifed doog gnivig gnicuder thgiL typer av ljusförhållanden. gniralg thgirb no stegrat egnaro gnitoohs rof snel dnuora lla %27.43 

peeD elpruP 15# nworB 44#

.sdnuorgkcab nepo htiw syad

Du kan köPa RanDolPh RangeR och Pilla som .dnuorgkcab nepo htiw syad gniralg ,thgirb rof tsartnoc hgiH .snoitidnoc wons dna gnitnuh rof dooG ❚ Båge inkl komplett 12 lins-system ❚ Båge inkl 3 par valfria linser dna thgil secudeR .sretoohs lotsip ro elfir ,syad thgirb roF ❚ Båge inkl glas med din egen korrektion och färgval  

egnaro ecnahne ton seoD .level emas eht ta sroloc lla stimsnart .thgilnus thgirb ni esU .stegrat

roloc tnellecxe gnidivorp retlif ytisned lartuen a sa stca tnit yerG rof tnellecxe era dna eralg ecuder sretlif gniziraloP .ytiledif hguohtlA :etoN .tnatropmi si noitcuder eralg erehw ro gnihsif emas eht reffo ton od sesnel eseht ,tnatsiser tcapmi ylhgih .sesnel ssalG gnitoohS hplodnaR sa noitcetorp

evirD nettaP samohT 62vi hjälper dig att se ASU 86320 AM ,hplodnaR vad du skjuter på 7330-689-187 :xaF • 0706-169-187 adanaC & SU 5041-145-008 moc.asuhplodnar.www moc.asuhplodnar@ecivresremotsuc

%94.61

re gn aR eznorB 05#

%82.45

yerG 14#

%00.41

yerG deziraloP 43# )nwohs ton(

mobilnr. 0705-18 35 .cnI ,gnir20 eenignE hplodnaR 5002© hplodnaR fo kramedart deretsiger a si ogol ER ehT .ASU ni detnirP .gnireenignE www.hakandahlby.com

NR 2 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

23

INFORMATION Den 26 maj röstade svenskarna fram sina företrädare i EU-parlamentet. Den 14 september är det åter dags att gå till val. Då väljer vi vem som ska företräda oss de närmsta fyra åren i riksdag, kommun och landsting. Svensk Skyttesport bad dagens riksdagspartier att svara på två väsentliga frågor för den svenska skyttesporten.

INFÖR HÖSTENS

RIKSDAGSVAL FRÅGA 1 Vilka prioriterade områden har ert parti för att skapa förutsättningar för svensk skyttesport som idrott att verka?

FRÅGA 2 Vilken inställning har partiet när det gäller förändringar av vapenlagstiftningen och möjligheten att utöva skyttesporten i Sverige, sett ur ett nationell respektive ett europeiskt perspektiv?

MODERATERNA

FOLKPARTIET föreningars tillstånd till vapeninnehav.

Dessutom ska tillståndet fortsätta att gälla tills dess att polisen är klar med sin prövning av ett förnyat tillstånd.

Detta hoppas vi kommer underlätta för svensk skyttesport framöver.

KRISTER HAMMARBERGH Riksdagsledamot och gruppledare Justitieutskottet

1. En förutsättning för legala vapen är att regelverket ställer tydliga krav på personlig lämplighet, korrekt hantering och säker förvaring. Inom kort kommer riksdagen att besluta om en ny ordning för prövningen av skytte-

2. Vårt fokus när det gäller vapenfrågor är att minska förekomsten av illegala vapen samtidigt som vi vill värna goda förutsättningar för såväl jakt- som skytterörelsen. Nyligen föreslog regeringen förändringar i vapenlagstiftningen, exempelvis skärpta straff för vapenbrott. En ny ordning för prövningen av skytteföreningars tillstånd till innehav av vapen föreslås också. Inom kort kommer riksdagen behandla detta. Förfarandet ska bli mer tydligt och rättssäkert för att värna de seriösa jägarna och sportskyttarna.

På EU-nivå pågår just nu en översyn av vapendirektivet. Vi följer processen noga och vår ståndpunkt är att kommissionen dels måste kunna presentera förslag som är relevanta, dels förklara vilket mervärde lagstiftning på EU-nivå ger. Än så länge finns inga förslag att ta ställning till, men vår utgångspunkt även här är att fortsättningsvis värna goda förutsättningar för jakt- och skytterörelsen.

Polisens handläggning av ansökningar om vapenlicenser måste vara effektiv. Det får inte uppstå långa handläggningstider exempelvis på grund av byte av datasystem eller pensionsavgångar. I dagsläget är handläggningstiderna för långa och regeltolkningen skiljer sig för mycket mellan länen.

VÄNSTERPARTIET 1. Vi betonar att den statliga bidragsgivningen till idrotten ska utformas med respekt för idrottsrörelsens självständighet och oberoende, men med tydliga uppsatta mål som står i samklang med de grundläggande värderingarna i vårt samhälle. Staten kan ställa upp vissa mål för bidragsgivningen, men det är upp till idrottsrörelsen att bestämma hur målen ska uppnås. Vi kan dock genom politiska beslut underlätta för idrottsrörelsen att ge alla, unga som 24

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

gamla och män som kvinnor, möjligheter att idrotta på rättvisa villkor. Den egna plånboken ska inte behöva styra en människas förutsättningar till att idrotta och aktivera sig.

2. Lagstiftning och förordning är i dag inte tillräckligt tydliga för hur man ska definiera olika slags vapen. Vi menar att det skulle underlätta polisens arbete när det gäller licensgivning om man har en klar definition på vad som

är målskyttevapen, jaktvapen och militära vapen. En utredning bör skyndsamt tillsättas för att ta fram förslag till definition för vapen enligt ovan.

Vänsterpartiet anser att den lokala polismyndigheten är den som är bäst lämpad att handha licensgivningen.

Vår uppfattning är att lokalkännedom och personkännedom är bäst hos den lokala myndigheten. Den kan även vara avgörande för snabbt agerande vid misstanke om vapenbrott.

1. Folkpartiet gör samma prioriteringar för att skapa förutsättningar för svensk skyttesport att verka som vi gör för alla andra sporter inom Riksidrottsförbundet att verka. Folkpartiet har bland annat varit pådrivande för att idrotten ska ha ett gott ekonomiskt stöd från staten. Statens stöd till idrotten uppgår 2014 till 1,7 miljarder kronor. Av dessa medel satsas cirka 1 miljard på idrottens barn- och ungdomsverksamhet i form av lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd) och ett idrottslyft.

2. En statlig utredning föreslog ett antal skärpningar av vapenlagstiftningen.

Naturligtvis behövs strikta vapenregler, men de ska vara utformade så att de inte försvårar i onödan för den som innehar vapen av helt legitima skäl. Av den orsaken var vi i Folkpartiet skeptiska till flera av de förslag som utredningen lade fram. Den 7 maj presenterade regeringen en proposition där vi bland annat föreslår skärpta straff för grovt vapenbrott samt ett nytt system för auktoriseringar av sammanslutningar för jakt- eller målskytte. Det nya systemet innebär att endast de sammanslutningar som är auktoriserade eller anslutna till en auktoriserad sammanslutning ska kunna komma i fråga för tillstånd till innehav av vapen.

En hel del av de förslag som fanns med i utredningen finns däremot inte med i regingens förslag.

SOCIALDEMOKRATERNA

KRISTDEMOKRATERNA

Vi prioriterar särskilt att barn och unga ska ha möjlighet att delta i idrottsoch friluftslivsverksamhet, ingen ska stängas ute på grund av höga avgifter.

PETER JOHNSSON Ledamot av riksdagens kulturutskott och ansvarig för idrott och friluftsliv.

1. Vi anser att idrotts- och friluftsliv är viktigt att stödja. Vi tror att det är viktigt med en stor bredd inom idrotten – därför vill vi att så många idrotter som möjligt ska få stöd. Därför har vi föreslagit ett ökat stöd till Riksidrottsförbundet med 272 miljoner kronor och 28 miljoner kronor till Svenskt Friluftsliv.

2. Regeringen har utrett vapenlagarna flera gånger sedan 2009. Förvånande nog har fokus sällan varit på de illegala vapnen och deras användning, utan på de legala vapnen. Regeringens vapenutredning från 2013 föreslog ett antal regler som, om de genomfördes, skulle innebära betydande hinder för sportskyttar och jägare. Det tycker vi är fel.

Regeringen har nu tillfälligt backat från sina utredningsförslag och börjat fokusera på de illegala vapnen istället för de legala. Det är bra, och det är i linje med våra förslag. Men det kunde ha skett betydligt snabbare. Utvecklingen med antalet skjutningar och antalet dödade av skjutvapen är oroväckande.

1. Reglerna för sportskytte handlar om att hitta en bra balans mellan säkerhet för allmänheten och skyttesportens villkor. Vapenutredningen har i allt för hög grad negligerat villkoren för sporten till förmån för vad som närmast får betraktas som ett förment hot mot allmänheten. Vi såg till att kpistförbudet hindrades.

CAROLINE SZYBER Rättspolitisk talesperson

SVERIGEDEMOKRATERNA

CENTERPARTIET civilsamhället, finansiera dess infrastruktur och beskatta det så lite som möjligt. Exempelvis vill Centerpartiet att ideella föreningar inte ska behöva betala någon moms.

JOHAN LINANDER Vice ordförande justitieutskottet

1. Det civila samhället, människornas frivilliga organisering, är en fundamental del av varje väl fungerande demokrati och välfärdsstat. Sport och föreningsliv är tydliga exempel på hur civilsamhället skapar sammanhållning, integration och engagemang.

Politikens uppgift är att riva hinder och röja väg för denna utvecklingskraft, inte hindra frivilliga initiativ.

Politiken ska inte reglera eller lägga sig i det fria föreningslivet i onödan utan det ska i möjligaste mån kunna agera fritt. Centerpartiet menar att politiken istället ska fokusera på att stödja

2. För Centerpartiet är det viktigt att skilja mellan den legala och den illegala vapenhanteringen. Den legala vapenhanteringen, som sportskyttar men även jägare står för, fungerar bra idag. Det är få legala vapen som hamnar i fel händer och det är lyckligtvis relativt sällsynt att legala vapen används i brottslig verksamhet. Det är viktigt med tydliga och förutsägbara regler. Det är också viktigt att myndigheternas tillståndsgivning och liknande ska fungera smidigare och snabbare än idag. Det finns uppenbara problem inom vissa polismyndigheter. Från den 1/1-15 kommer vi att ha en nationell polismyndighet som ska se till att vi får en enhetlig rättstillämpning och en betydligt snabbare hantering av tillståndsärenden. Vad gäller vapenlagstiftningen som vänder sig mot illegala vapen så vill vi se en skärpt lagstiftning med bland annat skärpta straff för grova vapenbrott.

2. Vapenpropositionen som nu kommer har en bra balans och att vi inte ser vapenlagstiftning som en angelägenhet för unionen utan det är en nationell angelägenhet.

RICHARD JOMSHOF Rättspolitisk talesperson

1. Vår främsta prioritering är att flytta den allmänna debattens fokus från det legala vapenägandet till den organiserade brottslighetens insmugglade vapen. Sverigedemokraterna upprepar därför gång på gång i debatterna, att skjutvapnen som de kriminella använder är illegala vapen som smugglats in till Sverige. Enligt Polisen rör det sig ofta om f d militära vapen från västra Balkan, och det stora problemet är att våra regeringar under 2000-talet nedmonterat gränsskyddet.

För att göra något åt de kriminellas uppgörelser med skjutvapen, föreslår vi ett stärkt nationellt gränsskydd och att det ska bli lättare att använda hem-

lig telefonavlyssning mot organiserad brottslighet.

Vi tror däremot inte på fler förbud och restriktioner för jägare, sportskyttar eller vapensamlare. Av denna anledning öppnar vi även upp för att underlätta det legala vapenägandet.

Vi skulle kunna tänka oss att resurser sätts in för att minska myndigheternas handläggningstider för tillstånd, och vi har nyligen riksdagsmotionerat om att licenskravet för mynningsladdade vapen helt ska slopas.

2. Jag vill vara mycket klar och tydlig i denna fråga. Under föregående höst sammanträdde Sverigedemokraternas partistämma, med ombud från varje lokalavdelning. Där fattade hela partiet, som består av många sport- och jaktskytteengagerade medlemmar, ett kollektivt beslut om att partiet inte kommer att stödja några förslag som inskränker vapenägandet för Sveriges sportskyttar och jägare. Det är denna hållning partiet kommer att driva fortsättningsvis, och vi kommer därför kategoriskt att rösta nej till alla onödiga inskränkningar av det legala vapenägandet som de andra partierna vill driva igenom i riksdagen.

MILJÖPARTIET Miljöpartiet har inte svarat på våra enkätfrågor.

NR 2 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

25

INTERVJU

26

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

ETT INITIATIV FÖR ATT LYFTA VILTMÅLSSKYTTET TEXT JOSEFIN WARG FOTO BERTIL KAINULAINEN

Sverige har några av världens bästa viltmålsskyttar. Men bredden av skyttar inom viltmålssektionens verksamhet är dock inte alltför stor. Sektionen har kunnat räkna till knappa 200 tävlingslicensierade skyttar de senaste åren, en siffra som dock stabiliserat sig och snudd på börjat öka. Och i både ord och handling jobbas det hårt i vissa led för att viltmålsskyttet ska locka fler deltagare. Ett exempel på initiativ för att främja viltmålsskyttet är Värmlandscupen i jaktkombination.

år har skyttar kunnat delta i en jaktkombinationscup i Värmland. Tre deltävlingar där man varje gång skjuter jaktkombinationens program – sex enkelskott och två dubbléer på 80 meters älgtavla respektive gristavla på 50 meter, samt 25 duvor skeet, värda fyra poäng styck.

Man hjälps åt att döma åt varandra, liksom att trycka på knappar för tavlor och duvor.

Initiativtagare till cupen är Arvika Jaktskytteklubbs ordförande Fredrik Olsson och initiativet kom efter att han noterat ett vikande intresse för viltmålsdisciplinerna i kombinationsdelen.

– Det finns några tankar bakom detta. Det blir mer tävlingar och förhoppningsvis kanske det finns en gnutta chans att öka intresset för sporten, säger han.

MED START I

Få tävlingar behöver bli fler Olsson berättar att det som normalt finns för värmlänningar att skjuta i disciplinen på ett år är SM, DM, en länskamp mot andra län samt DM i systerdisciplinen enkel jaktkombination och allsvenskan. Han tror att bristen på tävlingar gör att intresset hos befintliga skyttar falnar, för varför ”stå och träna på något där man knappt ändå kan tävla”. Så att just få fler tävlingar i jaktkombinationen ser han som viktigt för att få skyttar att hålla på.

– Vi behöver kanske inte jättemånga tävlingar, men man kan dubblera täv-

lingarna åtminstone utan problem, säger han.

Fredrik Olsson själv är ursprungligen skeetskytt som mer och mer övergått till att också skjuta kula. Nu brinner han för att öka intresset för disciplinen jaktkombination som sådan.

– För mig viktigt för att jag tycker att det är fruktansvärt roligt att skjuta, så jag vill att disciplinen ska finnas kvar. Och det är också bra gemenskap mellan skyttarna. Man delar samma intresse och är väldigt lika runtomkring, både vad gäller skytte och jakt.

Och desto fler vi är desto roligare blir det, säger han.

Stora möjligheter Bara sett till Olssons egen förening, Arvika Jaktskytteklubb, så är man dryga 150-170 medlemmar. Främst jägare, bara ett tiotal tävlar i SvSFdiscpliner. På liknande sätt ser det ut i många andra jaktföreningar. Det finns alltså ett underlag av skyttekunniga personer som borde kunna intressera sig för viltmålsskyttet.

– Hjälps vi åt tror jag att vi kan värva fler till viltmålssidan. Det finns intresse hos folk, men det gäller få dem att våga delta. Det är lite upp till oss också att engagera och prata med dem vi jagar, med att försöka få med dem.

Om vi vill hålla kvar skyttet på en hög nivå så ligger ett ansvar hos oss som är aktiva att värva nya skyttar till disciplinerna, säger Fredrik.

Första tävlingen av Värmlandscupen hölls i Arvika i maj. Det kom

nyblivna skyttar både från Glava och Kil som enligt Fredrik verkade tycka att det var trevligt.

– De visade intresse för att fortsätta och vissa hade till och med skaffat utrustning just för att kunna etablera sig inom tävlingsskyttet. När det väl har kommit några som kan tänka sig att skjuta är det viktigt att få dem att bibehålla intresset, och ett bra sätt är då att hålla tävlingar lokalt. Någon gång måste de få testa på, få vara delaktiga för att skapa intresse, säger han och påpekar att det också är viktigt att visa att det inte är farligt att komma ut och tävla och att de får träffa nya människor. Önskar mer engagemang Fredrik tycker generellt att det finns förbättring att göra på många håll vad gäller arbetet med att få in fler aktiva i viltmålsskyttet.

Där är vi inte så bra, det tycker jag inte, varken i lerduva eller i viltmål.

Det är i regel bara de som sitter på positioner i till exempel sektionens styrelse. Men sedan kanske inte förbundet heller engagerar sig för att få nya medlemmar till disciplinerna.

Prova på-dagar, informationsträffar för nya skyttar och diskussioner med befintliga aktiva om hur man kan utveckla sporten ser han som exempel på saker som förbundet skulle kunna ta sig an. Och att fundera kring eventuella förändringar i grenarna.

– Vi kanske inte är klara där vi är i nuläget – vi kanske behöver byta nå-

gon gren mot en annan för att fler ska tycka att det är kul. Det tycker jag är viktigt, att sådant diskuteras i alla fall.

Engagemang hos fler föreningar och aktiva välkomnar han också, att till exempel anordna en tävling.

– Tipset är att engagera fler som kan tänka sig att hjälpa till, så att inte bara en person drar lasset. Då går det ta diskussionen med de som är aktiva, om de kan tänka sig hålla tävling åt föreningen. De aktiva är faktiskt väldigt hjälpsamma inom viltmål. Sedan är det faktiskt så att det finns de som kan ta mer ansvar och de som inte vågar ta steget. Då är det viktigt att den person som vill fortsätta ha intresse för sporten talar med och tar hjälp av den andre, säger Olsson.

Det är på det sättet Fredrik Olsson fått igång Värmlandscupen som vid tre tävlingstillfällen är på tre olika banor, hos tre olika föreningar.

Framtiden lär utvisa om initiativets effekter. ■ NR 2 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

27

TRÄNING

SNABBMOMENTET I PISTOL SAMMANSTÄLLT AV JOSEFIN WARG FOTO SVSF

I sportpistol och grovpistol finns det ett moment som många svenska skyttar är duktiga i, precisionen. Och sedan finns det moment där erfarenheten säger att svenska skyttar ofta halkar efter… Det är snabbmomentet och där finns således en hel del poäng att hämta. Och av den anledningen ger Svensk Skyttesport här en grundläggande lektion i att skjuta snabbmomentet. Dagens lärare är en av Sveriges allra bästa grovpistolskyttar, nämligen Jonas Fyrpihl. Till vardags är han pistoltränare på Skyttegymnasiet i Sävsjö och han har själv skjutit 299 poäng i snabbmomentet på träning. Hans filosofi är att snabbmomentet är ett lätt och roligt skytte, bara man vet hur man ska göra!

Inledning Snabbmomentet hette tidigare duellskytte och är ena halvan av sport- och grovpistoldisciplinerna. I snabbmomentet ska man i en serie skjuta fem skott på en vändbar tavla. För varje skott vänds tavlan fram och du har tre sekunder på dig att skjuta, innan tavlan vänds bort sju sekunder.

Svenskt skytte i snabbmomentet Snabbmomentet är en vanlig akilleshäl för många sport- och grovpistolskyttar. Ur en internationell jämförel-

se kan noteras att svenska skyttar ofta är bra med i precisionsdelen, men att vi tappar i snabbmomentet.

– Jag skulle vilja påstå att vi ligger en bit efter där. Det har varit någon enstaka svensk som kunnat mäta sig internationellt, men sett till bredden ligger vi efter. Jag tror det har att göra med hur vi tränar, att vi tränar detta för lite och att man inte är konsekvent i sin teknik. Vi som siktar på landslaget i grovpistol har ju höjt oss nu på slutet, men det saknas fortfarande lite, säger Jonas.

Jonas tror att folk lite felaktigt har

för sig att det är svårt att skjuta snabbmomentet, men han menar att det inte är det. Han säger att det väldigt sällan den som är bäst i precisionsmomentet som vinner tävlingen och det borde då innebära att det finns mer att hämta i snabbmomentet.

Rätt inställning Jonas tror att en förklaring till att svenska skyttar generellt är sämre på snabbmomentet än i precisionen är att man är rädd för snabbmomentet, och därför också tränar det mindre.

– Av tradition tränar man hellre precision eller annat än snabbmomentet. Jag tror att folk lite felaktigt har för sig att det är svårt att skjuta snabbmomentet och det är det inte. Jag tror att många tycker att det är kort om tid för att skjuta skottet. Det är nog det de flesta är rädda för egentligen. För nya skyttar kan det vara jobbigt också eftersom det är statiskt arbete och man inte kan vila utan man måste hålla pistolen lyft från bänken hela tiden.

Men då får man börja träna lite i taget så blir det inget bekymmer sedan.

Någon rädsla för snabbmomentet behöver man dock inte känna tycker Jonas. Snarare tvärtom.

– Det är ett roligt skytte och på sätt och vis ett tacksamt skytte. Tacksamt för att vi skjuter på den stora tavlan och tian är mycket större… En decimeter – det är ju helt enormt! Det innebär att om man tränar och lär sig en riktig teknik från början går det ganska snabb att komma upp i att skjuta skapliga poäng. Och skjuter man skapliga poäng blir det roligare.

Beståndsdelarna i ett bra skott Det finns några saker som avgör om det blir ett bra skott eller inte, precis som i annat skytte. Det är:

28

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

Lyftet – från att du startar till att du ligger still i mitten.

Titta på kornet.

Avfyrning.

I snabbmomentet tillkommer tidsaspekten som en viktig sak som påverkar. Nedan ska vi gå igenom dessa saker, en i taget och vi börjar med tiden.

Tiden Du har tre sekunder på dig att skjuta ett skott, något som kan uppfattas som kort om tid. Men är det så kort verkligen?

– Man tycker att det är ont om tid, men jag skulle påpeka att de flesta skjuter sina skott på 2,2-2,3 sekunder.

Och det är på tok för fort å andra sidan. De är stressade, upplever att det är ont om tid och skjuter därmed fort och slänger bort en tredjedel av tiden.

Det riktiga bekymret med tiden är att folk inte kan nyttja de tre sekunderna.

Jag vänder på det – tre sekunder är ganska lång tid, lär dig att utnyttja tiden. Bara för att man ska få referens – en perfekt tid att skjuta på skulle jag säga är 2,8 sekunder. Då har man både marginal och man har ändå utnyttjat tiden, säger Jonas.

Skjut snabbmomentet långsammare till en början När Jonas lär ut snabbmomentskytte får skyttarna börja skjuta på stillastående tavlor och helt utan tidsaspekt. Succesivt så ges skyttarna tidsgränser, men längre tid än tre sekunder till att börja med – kanske fem sekunder i stället som stegvis sänks till fyra och tre.

– Genom att först gå från mycket tid till mindre så lär man sig att utnyttja tiden. Och när man ger en skytt mycket tid lär de sig att göra de andra momenten rätt – ha fokus på kornet, hålla still i mitten och göra bra avfyr-

Pål Hembre är en erkänt bra skytt i snabbmomentet.

ning. Och då är det lättare att bara arbeta sig ned till att göra de här momenten lite, lite snabbare. Om man börjar åt andra hållet, att skjuta snabbt direkt, lär man sig varken att se kornet rätt eller att ligga still och då ska man rätta till alla de sakerna när man väl ska skjuta på tre sekunder.

Låt skyttet på längre tid ta tid Jonas tycker att man ska låta träningen ta tid och att man inte ska skynda sig ner på tre sekunder, såvida man inte har en tävling i anstående. Detta för att först få de skyttetekniska bitarna att sitta.

– Jag kan inte nog säga hur viktigt det är att få de grundläggande teknikdelarna rätt, de är så jätteviktiga, så ju mer träning desto bättre. Hemma i klubben på nybörjarträningar för de som inte ska tävla, då finns ingen begränsning för hur länge man kan träna snabbmomentet på en längre tid än tre sekunder. Jag tycker att man ska hålla på tills skytten och tränaren känner att skytten klarar av momenten. Tycker man att man kommer upp bra, ligger still (relativt till egen nivå) och gör bra avfyrning – då är man redo att gå ner i tid. Övning: Lär känna tre sekunder som lång tid Vill man testa och se hur lång tid tre sekunder egentligen är kan man testa att ”klyva tavlan” med skottet - håll skottet och avfyra precis när tavlan vänder bort, så sidan är lite snett emot.

– Egentligen skjuter du då lite för sent, men det är en jättebra övning för att få grepp om hur lång tid tre sekunder är. De flesta klarar knappt att hålla ut så länge. Och när man förstår att det finns gott om tid blir man inte lika rädd för tiden och då

får man bort ett stressmoment i det hela, säger Jonas.

Lyftet – rätt ställning Lyftet är självklart viktigt, och för att få ett bra lyft måste man först hitta rätt ställning - rätt nolläge.

– När du ställer in dig mot tavlan ska du kunna blunda, lyfta och vara rätt i tavlan. Det finns olika sätt att ta sig in i och hitta sitt nolläge, men det viktiga är att jag har det så att jag vet att jag hamnar rätt i tavlan om jag lyfter rätt. Hamnar jag fel behöver jag göra en justering i sida och vi vill göra så lite extraarbete som möjligt i lyftet eftersom allt extra tar lite tid och kan ge ett extra stresspåslag, säger Jonas.

För att hitta nolläget, rätt skjutställning, rekommenderar han att du ställer dig i din skjutställning som du tror att den är. Lyft armen och sikta mitt in i tavlan, blunda och slappna av i kroppen. Du ska verkligen känna att du är avslappnad. Öppna ögonen igen. Ligger du fortfarande kvar mitt i tavlan ligger du rätt och har ett bra utgångsläge att starta ifrån.

Greppet För att få till ett bra lyft i snabbmomentet måste greppet om kolven bli lite, lite fastare än när du skjuter precisionsskyttet.

– Det är för att allt ska gå lite fortare och du ska kunna lyfta och stanna till utan att pistolen ska röra på sig.

I snabbmomentet måste du även ta hand om rekylen och ta ner igen, för snart ska du skjuta igen. Ett fastare grepp gör att pistolen sitter kvar i handen och ger skytten bättre kontroll över pistolen i helheten, säger Jonas.

Själva lyftet Nu kommer själva lyftet vars syfte ju

är väldigt enkelt: Det ska ta dig upp, in i mitten av tavlan (eller ditt riktområde) i sådan god tid att du kan sikta och göra en bra avfyrning. Vissa har ett annat riktområde än mitten, men de flesta siktar i mitten bedömer Jonas och det är också vad han rekommenderar. Lyftet kan man göra på olika sätt men det viktigaste är att hitta en teknik som fungerar både i träning och på tävling.

– Du måste testa att din teknik funkar under anspänning. Det måste även jag göra. Gör jag förändringar i tekniken kan det gå jättebra att träna hemma, men jag vet inte hur den riktigt funkar förrän jag kommer ut på tävling, säger Jonas.

Användbar teknik En teknik som fungerar för de flesta är vad han rekommenderar: Lyftet ska inledningsvis vara snabbt och det ska börja bromsas in när du närmar dig underkanten av tavlan så att det stannar i mitten. Det här är en enda rörelse. Det ska inte stanna nedanför och du ska inte behöva göra ett extra lyft. Poängen med snabba starten är att du får en massa rörelseenergi på väg upp, det stora jobbet sker när du sätter fart på armen längst ned. När du sedan börjar bromsa ska du bara stanna av den kraften i stället för att lyfta in i mitten. Och då du inte behöver lägga så mycket ansträngning på att lyfta in i mitten kan du i stället fokusera på riktmedlen och att göra en bra avfyrning. Och det är inte mer med lyftet än så egentligen.

är lättare att följa riktmedlen under längre tid och är man lite nervös så kan man uppleva att man inte blir så darrig, för så länge muskeln är i rörelse blir det inte så mycket darrningar.

Nackdelen med den tekniken att den är väldigt timingberoende. Jag skulle vilja påstå att det är lätt att man nyper av skottet i stället för att göra en bra avfyrning. Och det är svårt att göra avfyrningen med anspänning. Och om det långsamma lyftet stannar lite för tidigt tar det mycket kraft att göra lyftet till mitten.

Var alert Med tanke på att man vill utnyttja tiden väl gäller det vara alert med lyftet.

– Det gäller att vara alert så att du inte tappar tid genom att inte vara med när tavlan vänder fram. Det kan man styra med andningen. När jag lyfter drar jag in luft, håller andan när jag skjuter och släpper ut luften när jag släpper ner. När jag står med armen i 45 grader tar jag ett djupt andetag till, vissa tar två. Med hjälp av andetagen

Alternativ teknik En alternativ teknik som några använder är att lyfta jättelångsamt och skjuta precis när lyftet stannar.

– Man kan kanske uppleva att det NR 2 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

29

TRÄNING kan du få en bättre känsla för när tavlan kommer, en tidsreferens att förhålla dig till.

Riktmedel Att fånga och ha fokus på kornet är nästa steg för att få till det bra skottet.

– Det är ännu enklare kan jag tycka - fånga kornet redan under tavlan.

Det brukar bli så att man fångar det när man börjar bromsa in. Följ sedan kornet resten av lyftet in i tavlan och där håller du kornet bara. Det är inte svårare än så, säger Jonas.

För att det ska bli lättare att fånga kornet finns det trix att ta till.

– Det de allra flesta gör – när serien startar så ges kommando ”Ladda” och du har 60 sekunder på dig att göra dig i ordning. Efter 60 sekunder ges kommando ”Färdiga” och tavlorna vänds bort i 7 sekunder. Men efter cirka 55 sekunder ungefär kan du lyfta pistolen och sikta mitt i tavlan, kontrollera riktmedlet och lås handleden. När ”Färdiga” kommer går du ner med armen till 45 grader och ändrar inget.

Då är ju tanken att när du lyfter nästa gång så borde allting ligga som innan du tog ner. Det här förfarandet gör man egentligen efter varje skott. Efter skottet har skjutits gör du en uppföljning – tillbaka in i riktområdet, se att riktmedlet ligger rätt och sänk armen.

Det, samt att hinna andas ett par djupa andetag, hinner man gott och väl på de sju sekunderna, säger Jonas.

Ett annat trix kan vara att försöka

fånga kornet tidigare, redan när du står med armen i 45 grader.

– Genom att försöka fälla ned blicken och fokusera på pistolen redan tidigare under lyftet så kan du styra in kornet så att kornet kommer upp i mitten. Det är en jättebra grej om man har det svårt innan man lär sig att låsa handleden Blicken Vart man väljer att ha blicken mellan skotten är individuellt beroende på hur bra syn man har och hur bra den kan ställa om.

– Det gäller bara att hitta det som är bäst för sitt eget öga. Jag har föredragit att ha fokus på tavlan och dra tillbaka blicken.

Avfyrning Avfyrningen är en av de absolut viktigaste sakerna och den sak som individuellt har störst betydelse, anser Jonas.

– Gör du en dålig avfyrning blir effekterna ganska stora ganska snabbt när det går så fort och du kommer från en rörelse. Det är samma regel här som i allt skytte – en bra avfyrning gör att du träffar där du siktar. Och tänker man då på hur stor tavlan är i snabbmomentet ska det väldigt mycket till innan du får ett dåligt skott, om du gör en bra avfyrning.

Också i avfyrningen finns olika tekniker.

– Jag rekommenderar att man tar in förtrycket innan lyftet för då lyf-

ter du upp, fångar riktmedlen och då kan du bara krama till att det smäller.

Fördelen med det är att du slipper ett moment i lyftet. Är du nervös och lite anspänd tycker jag att det är bättre att ha färre moment. Jag tycker att det kan vara svårt att ta trycket där uppe, för att det är lätt att dra igenom hela skottet i stället för att ta förtrycket, säger Jonas.

Om du tar förtrycket innan lyftet är det viktigt att du ser till att du inte har för mycket vikt på förtrycket. En risk när man lyfter med förtryck är ibland att pekfingret åker fram så att förtrycket släpps.

– Då tror du fortfarande att du har trycket och då kommer en stor rörelse i pekfingret när du väl ska avfyra. Ju mer du vågar ligga på förtrycket desto mindre risk att det händer, säger Jonas.

Därefter rekommenderar han att öka trycket redan när du kommer in mot tavlan, så att du eftersträvar att ha så mycket tryck som möjligt när du väl ligger mitt i tavlan.

– Du ska känna att du har tid att stanna, ha koll på riktmedlen och kunna krama – och då vill man ha så lite kvar som möjligt att trycka. Det viktiga är att det inte ska smälla förrän det ligger still. Smäller skottet innan det ligger still drar man för mycket.

Att öva avfyrningar genom torrträning är bra, liksom att skjuta på vit tavla. Det sistnämnda eftersom du kan fokusera på avfyrningen utan faktorn som gör att du vill ligga i mitten av en ring. Att blunda och skjuta kan också

vara bra, eftersom du då har fullt fokus på känslan i fingret och avfyrningen.

Detta görs med fördel med torrträning med tanke på säkerhetsaspekten.

Uppföljning Efter avfyrning görs uppföljningen.

– Det finns lite allmänna utmaningar här. Samma saker ska hända i snabbmomentet som i precisionen, det är bara att det ska gå fort här – uppföljning, utvärdering, förberedelse för nästa skott. Här ska allt hända på sju sekunder. Är allt bra går utvärderingen väldigt fort och man fortsätter som tidigare. Men om det är något som inte stämmer blir det lite klurigt.

Det finns tid att göra förändringar så efter ett sämre skott är det dumt att inte göra förändringar – men fokusera på att göra en sak bättre om du inte är rutinerad. Du hinner inte fundera lång tid, men att ändra en sak räcker ofta väldigt långt, säger Jonas.

I och med det är skottet klart och du går på nästa skott tills serien är slut.

Efter det kan du göra en längre utvärdering om du vill. Internationellt är det cirka 1-2 minuter mellan serierna, i Sverige 5-10 minuter där vi klistrar tavlor.

Var konsekvent En bra grundteknik att utgå ifrån och att vara konsekvent och göra likadant hela tiden är något Jonas förespråkar.

Visst kan man gärna ta till sig tips av andra skyttar, men testa dem bör man göra när det inte är tävlingssäsong.

– Har du bestämt dig för en teknik – fortsätt på den. Byt inte mellan träningarna. Kör på en teknik hela året, jobba med den och att förfina den tekniken. I skyttet tar ju tid att lära sig saker. Byter man var och varannan träning hinner man inte se vad det blev av det.

Sist men inte minst...

Nu börjar Jonas Fyrpihls lektion i snabbmomentskyttet gå mot sitt slut och förhoppningsvis har du fått inspiration och nya kunskaper som kan förbättra ditt skytte. Innan du härnäst går ut och tränar vill han att du kommer ihåg också en sista sak: – Det krävs inte vansinnigt mycket för att komma upp på en okej nivå. De som är allra bäst i världen skjuter 300 upprepade gånger på träning och för erfarna skyttar finns det ingen annan anledning att göra annat än att sikta på 300 poäng. Det är fullt möjligt – det måste du ha med dig! ■

30

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

Vi siktar på närhet, gemenskap och utveckling

Kom och träna med oss!

Vi erbjuder fina träningsmöjligheter & närhet till underbara naturupplevelser Strömsund

Visste du?

– Skyttegymnasiet erbjuder nationell idrottsutbildning i Strömsund – Utbildning i gevär, pistol och viltmål – även för skyttar med funktionsnedsättning

Telefon 0670-162 16 Mejl skyttegymnasiet@stromsund.se

Hemsida hjalmar.nu Facebook Skyttegymnasiet Strömsund

Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund

Bli mästerskytt du med Vid VM i München 2010 visade Pardiniskyttarna vilka kvalitets- och precissionspistoler Pardini tillverkar.

De gjorde så gott som ”rent hus” i medaljskörden.

Bli mästerskytt du med - välj PARDINI och FIOCCHI! 61 st VM-medaljer i München 2010 Individuella 5 guld 7 silver Lag 16 guld 16 silver

4 brons 13 brons

Generalagent för Sverige

Box 80, 692 22 Kumla. Tel 019-57 86 68 - Fax 019-57 02 68

NR 2 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

31

e n i f e s o J

INTERVJU

HAR FASTNAT FÖR SNABBMOMENTET TEXT JOSEFIN WARG FOTO MAGNUS PALMGREN

En säsongs träning tog det och sedan var Josefine Johansson fast för sportpistolen. Och samma säsongs hårda träning gjorde att hon redan i slutet av sommaren hade nått upp till goda resultat, framför allt i snabbmomentet. Och när JSM i grenen avgjordes i fjol så var det Josefine som tog hem tävlingen efter finalskyttet. Svensk Skyttesport fick sig en pratstund med denna 15-åriga Frövi-Lindesbergsskytt som debuterade i sportpistol 2013 och som numera längtar efter att skjuta just snabbmomentet.

Berätta om din skyttebakgrund?

– Jag sköt med min kusin när jag var 8 år. Hon sa att hon skulle gå och skjuta luftpistol och jag följde med till Hammars Pistolskytteklubb i Zinkgruvan.

Där tjatade alla om att jag skulle testa och då fastnade jag. Jag tyckte att det var väldigt roligt och man träffade mycket folk också.

JOSEFINE JOHANSSON

Född 8 juli 1998 Bor Zinkgruvan Förening Frövi-Lindesberg Pistolskyttar Grenar Sportpistol och luftpistol Personbästa Luft 378, sport 573.

Snabbmoment 289 på tävling, 294 på träning.

32

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

Hur kom det sig att du började med sportpistol?

– I mars förra året började jag träna sportpistol då jag fick min .22:a. Min coach Mikael Andersson tyckte att jag skulle börja skjuta det och det gjorde jag. Jag förstod inte riktigt vad det var för något, men Micke sa att ”du ska göra så här och så här”. Och sedan så sköt jag tydligen bra på tävlingar och jag fastnade för den grenen också. Jag förstod inte riktigt att jag sköt ganska bra förrän i slutet av förra året.

Vilka snabbmomentsinstruktioner fick du av coach Micke inledningsvis?

– Jag vet att han sa att jag skulle torrklicka jättemycket och sikta mot ett hörn, och så skulle jag gå in och följa hörnet och möta upp kornet och siktet. Sakta. Och inte börja på tre sekunder utan ta min egen tid. Och så skulle jag nöta på. Det var vad han sa.

Hur mycket träning för snabbmomentet blev det förra sommaren?

– Oj… Jag stod nog hela sommaren.

Det var varje dag, definitivt. Mest på banan hemma. Hade mängdträning redan när jag fick pistolen i mars, då stod pappa och jag varenda dag och tränade faktiskt.

sekunder och när jag tog ner så sa han att jag ”kanske hann”. Och så ropade han start igen. Två gånger åkte jag upp till Micke, som bor i Lindesberg elva mil från mig, och tränade. Det var enda gången jag sköt på rörliga tavlor.

Sedan var det tävlingar resten, och torrklickningar och så.

Vad tycker du om snabbmomentet i dag?

– Jag tycker att det är jättekul. Det är det jag längtar till när jag ska skjuta en match. Eller på vintern när jag skjuter luft då står jag och längtar till våren när jag får skjuta sport. Sportpistol är min favoritgren och jag tycker om duellen när det går snabbt och så.

Hur var det att skjuta på rörliga tavlor första gången?

– Det var lite konstigt i början, men nu har jag börjat vänja mig. Jag tror att jag blev snabbare med dem, för då visste jag att jag behövde hinna med att skjuta.

Du har ganska snabbt nått en god nivå på snabbmomentet, hur tror du att det kommer sig?

– Jag har ingen aning, men jag har väldigt lätt för duellen. Jag vet inte varför men jag tycker att det är väldigt roligt att skjuta, och det brukar ju gå bättre när man tycker att något är roligt.

Hur såg snabbmomentsträningen då ut förra året, din första sportpistolsäsong?

– Hemma i Zinkgruvan har vi inga rörliga mål så jag fick träna på stillastående tavlor. Pappa fick stå och skrika ”Start” och sedan sköt jag på tre

Vad tror du att det betytt för dig att mestadels träna snabbmomentet på stillastående tavlor?

– Jag tror att jag har haft en fördel av att inte träna på rörliga tavlor. Fast jag har varit lite sen med skotten har jag tränat in rätt rörelse i stället för att känna stressen att tavlorna vänds bort.

Sett till snabbmomentets tekniska delar – har du haft svårt respektive lätt för något?

– Det jag har haft svårt för är att få snabbhet i armen så att jag kommer upp i mitten fort. Det jag har lätt för är väl att jag får iväg skottet bra, och att kornet ligger stilla när jag gör det.

Hur känner du för snabbmomentets tre sekunder för att skjuta?

– Jag tycker att det är lång tid. När vi var på kallade kval förra året missade jag ett skott för första gången. Då frågade jag en person hur jag skulle göra för att veta att jag skulle hinna med. Då sa hon att jag skulle räkna ettusenett, ettusentvå, ettusentre. Och det blev helt fel, så får jag absolut inte göra för då tänker jag på det i stället för på det jag ska göra. Men jag tycker att det är lång tid, särskilt om man tänker på snabbpistolskyttarna som har fyra sekunder på sig för fem tavlor. Då är tre sekunder för en tavla lång tid.

Ungefär hur lång tid tar det innan du skjuter?

– När vi skjutit på Megalink ser jag att jag ligger på mellan 2,7 och 2,9 sekunder. De senaste tävlingarna har jag blivit väldigt sen ibland, men jag tror att det kommer gå bättre nu när vi tränat in rätt andning. Då får jag bättre planering på hela genomförandet och hinner med bättre.

Och hur ser du till att få rätt andning?

– Ja, jag har med en lapp med mig att titta på innan start för att komma ihåg rätt från början. När jag skjutit en runda går det av sig själv. Jag måste andas väldigt högt för att höra mig själv, för att lära kroppen hur den ska göra och så att jag vet när jag ska skjuta. Det ser nog väldigt konstigt ut. Pappa sa till mig förra veckan ”måste du verkligen andas så där högt?”, men jag måste det för att få kroppen att förstå.

I snabbmomentet står man med armen och pistolen i en 45-gradig vinkel under en serie, hur upplevde du det från början?

– Jag tyckte att det var jättejobbigt i början. Men när jag hade tränat det några gånger blev det lättare. Jag körde också hantelträning som Micke sa till mig. Det gjorde det mycket enklare och jag orkade längre efter det. Jag såg på andra tjejer att de inte orkade efter en stund, de stod och böjde bak ryggen, som man gör när man blir trött i kroppen.

Hur tränade du då med hanteln?

– Jag tror att det är en Skanåkeröv-

ning… Du håller hanteln, min väger två kilo tror jag, ute med rak arm i tio sekunder och tar ner i fem och håller på så i 2,5 minuter. Vila en minut och håll sedan ute så länge du kan. Men så fort man eventuellt får ont ska man ta ner. Målet är att man ska kunna hålla armen ute i tre minuter, tror jag.

Du och coach Micke jobbar med en träningsdagbok.

Beskriv hur det fungerar.

– Micke har gjort en träningsdagbok åt mig där han skriver upp allt jag ska göra, varje moment i både luftpistol, sport, snabbmomentet. Moment som andning och mentalt, och det är verkligen hur JAG ska göra. Den är väldigt individuell. Den ska jag följa och läsa, och så ändrar han i den om han tycker att vi har kommit på något bättre. Jag tycker att träningsdagboken har hjälpt mig väldigt mycket.

Speciellt för att jag efter ett tag lätt glömmer bort hur jag ska göra grejer i just ett visst moment. Då är det väldigt bra att kunna gå tillbaka och läsa hur jag ska göra.

Din coach Mikael säger att du är duktig på att göra likadant hela tiden. Vad är hemligheten till att lyckas med det?

– Ja det tror jag att jag är. I alla fall i duellen. Det är nog att träna på det. Ifall man inte gör rätt tar man ner, börjar om och gör rätt från början.

en stilla tavla till en början, just för att inte känna sig stressad.

Hur ser ditt träningsschema ut?

– Under en vecka... Ja, hur ser det ut?

Jag har hållit på hela vintern, jag och min kille Pontus. Stått och tränat på banan och försökt hålla igång sportpistolen. I mitten av april kom jag igång mer. Men det beror på från vecka till vecka. Det blir väl ungefär träning nästan varje dag, definitivt varje dag nu när det börjat bli varmt. Minst en liten stund varje dag och på helger kan det bli några timmar längre.

Och sedan kondition och grejer mellan det. Just nu så tränar jag mest på precisionen, för det har inte gått jättebra i precisionen nu i början. Mikael och jag stod och tränade i söndags i sex timmar - torrträning, bara försökte nöta in hur jag skulle göra och så vidare. För snabbmomentet är det fortfarande oftast så att pappa står och skriker ”Start”. Och så ställer jag in telefonen på en app och lyssnar på ljudet. Det låter ett visst ljud när tavlan är framme och ett annat ljud när tavlan vänds bort.

Det låter som att du har en snäll pappa…

– Ja, han hjälper mig med det mesta.

Jimmy Thörnkvist heter han.

Slutligen, vilka är dina målsättningar inom skyttet?

– OS-guld såklart. Det ska bli mitt någon dag. Och den här säsongen är det VM. Det är mitt mål, men vi får se vad som händer med det.

Vad är det som driver dig?

– Den här känslan när man vinner eller har gjort en match som man är så nöjd med. Den känslan driver en framåt. Man vill göra det igen för att man mår så bra av det. Och så vill jag visa att jag kan. ■

FOTNOT Den mobilapp som Josefine använder som med ljud illustrerar när tavlan är framme respektive bortvänd heter Target Turn.

Han säger också att du är bra att ta till dig tips som du inser är bra för just dig. Hur gör du urvalet vad som är rätt för dig?

– Jag har nog lärt mig det nu. Jag känner nog vad som är rätt för mig redan från början. Förut kanske jag tog in för mycket information och testade en sak hemma eller på träning, men på tävling om någon säger till mig att göra något så gör jag absolut inte så.

Jag vet att jag gör rätt och att jag gör som jag ska.

Vad skulle du vilja säga till andra som ska till att börja med sportpistol och därmed få träna t ex snabbmomentet?

– För att det ska gå bra - ett är att inte ge upp. Två är att torrträna mycket, mycket, mycket. Och sedan träna på

NR 2 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

33

UTBILDNING

TEXT JOSEFIN WARG FOTO KATTIS ANDERSSON och CHRISTER SVENSSON

Antalet biträdande föreningstränare ökar Svenska Skyttesportförbundets Utbildningsstrategi 2017 är nu i rullning. Breddtränare har utbildats och deras arbete med att arrangera utbildningar för biträdande föreningstränare är igång. I slutet av maj kunde noteras att minst fyra utbildningar av denna typ redan hållits. Antalet utbildade bara växer och nyttiga kunskaper i ledarskap, träningslära, teknik samt organisation och regler sprider sig således sakta men säkert ut till våra föreningar.

– Samtidigt fick jag med en kille hit som just fyllt 15 år, Isak Hansson.

Han blev lika inspirerad som mig, säger Alf.

genomförda biträdande föreningstränarutbildningarna hölls i Växjö i mitten av maj. 44 deltagare från Småland med omnejd samlades för de åtta utbildningstimmarna.

De fick en förmiddag med teoripass, gemensamt för alla, och en eftermiddag på skjutbanan där skyttet mera praktiskt gicks igenom, gren för gren.

Från Mullsjö, ovanför Jönköping, kom Alf Engström till Växjö för att gå utbildningen.

– Det tog två timmar hit men det var det värt, varenda minut.

Alf är engagerad i Mullsjö Skytteförening sedan fem år tillbaka och sysslade själv med skytte i sin ungdom.

Han är pappa till två tonåringar som skjuter och han säger att han som föreningsmänniska gärna vill vara med och göra något. Nu, genom att vara med på denna utbildning, ska han tillföra nytt blod i Mullsjös nysatsning på ungdomsverksamhet som de gör efter ett 8-10 års uppehåll.

EN AV DE NU

34

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

Vad var det bästa du fick med dig?

– Framför allt psykologin runtomkring att möta nya medlemmar, det var viktigt. Sedan var det ju framförandet, hur man ska prata framför en person och att man är olika i olika åldrar. Och skjuttekniken. Det gjorde absolut inget att vi inte hade ammunition i, utan att vi bara torrövade, för då kunde man fokusera mer på utbildningen.

På utbildningen deltog 33 från gevär, sex från pistol och fem deltagare från lerduvesidan. Att utbildningens första halva inte var grenspecifik tyckte Alf var bra.

– Så fort vi hade rast bytte vi erfarenheter beroende på vapengren man var ifrån, det var jättebra det också.

Givande även för erfarna skyttar En av deltagarna på pistolsidan var Alf Bohman från Södra Skåningarnas Skytte- och Idrottsförening. Hemma i föreningen är han sektionsordförande och den som lägger upp träningsprogram och får de andra att träna mer än bara precision. Trots 30 års egen skytteerfarenhet, 20 år av dessa som examinator i nationellt pistolskytte, tyckte Alf att utbildningen var givande.

– Ja, det kanske verkar konstigt men

även som utövare på elitnivå är det i detaljerna som framgången sitter. Det är alltid hälsosamt att påminnas om elementen i helheten och alltid nyttigt att lyssna på andras tips och metoder att få nybörjaren att förstå. Varje gång man möts uppstår nya förädlade kunskaper. Man får inte slå sig till ro med att man är färdig, för det är man ju aldrig. Som bäst skjuter jag själv när jag undervisat nybörjare, för då gör jag alla detaljer. Det är så lätt att man gör ett slentrianmässigt utförande om man inte hela tiden är med i tanken.

Så jag tycker att det är bra med grundutbildningar, säger han.

Alf uppskattade mest kommunikationskapitlet om hur folk agerar och lär sig och liknande.

– Det jag fick med mig mest var väl repetition av kommunikationsavsnittet, när det gäller hur jag bemöter och uppmärskammar varje person. Att verkligen ha med alla i ledarskapsrollen, och hur man hanterar andra människor så de känner sig uppskattade och entusiasmerade. Du kan ha nybörjare som är 70 och duktiga 30-åringar och alla ska rymmas i gruppen, oavsett behov eller bekymmer. Så det kanske var det som fick mig mest att tänka, det om ledarskapsrollen.

Om jag verkligen gör den optimala insatsen. Därför är jag sugen på nästa steg i utbildningen, vad de säger där om ledarskapsaspekten. Även lerduveskytten Gabrielle Posse lyfter fram det kommunikativa,

att ledarskap och kommunikation inte bara handlar om vad man säger eller hur man säger det, som en av de bästa sakerna hon fick med sig från biträdande föreningstränarutbildningen.

Gabrielle är aktiv i Växjö Jaktskytteklubbs sportingkommitté och är med och tränar klubbens sportingjuniorer, ett gäng på uppemot 20 skyttar i åldern 11-20. Hon valde att gå utbildningen av flera anledningar.

– Dels för att jag känner att jag ville utveckla min egen kunskap inom skyttet och allt vad det innebär, och dels för att kunna bli en bättre instruktör både för juniorer och för andra, eftersom jag är med på företagsskytte och hjälper andra och så. Så för att kunna utveckla bättre skyttar och att det förhoppningsvis kan leda till att få fler till tävlingsverksamhet.

Uppfyllde utbildningen dina önskemål?

– Jag visste inte riktigt vilken typ av utbildning det var och vad den skulle ge mig, men jag tyckte att den var jättebra och uppfyllde absolut mina förväntningar. Och om det erbjuds en föreningstränarutbildning kommer jag inte vara sen att haka på.

Detsamma säger både Alf Bohman och Alf Engström, och mycket positiva tongångar har hörts kring de biträdande föreningstränarutbildningarna som varit. Gabriella Posse är odelat positiv.

– Jag tycker att det är jättekul att Svenska Skyttesportförbundet och Småland anordnar sådana här utbildningar, så att folk får utvecklas och ge möjlighet till andra att också utvecklas. Det var absolut på tiden och jag

bemöter det med öppna armar och går gärna fler utbildningar!

Om utbildningsstrategi 2017 Utbildningsstrategi 2017 syftar till att vi år 2017 ska ha minst en utbil-

dad biträdande föreningstränare i alla våra 1150 föreningar. Syftet är att förverkliga SvSF:s vision ”Skytte i världsklass” genom att på alla nivåer i organisationen utbilda verksamma ledare och tränare. Under 2014 ligger

fokus på att utbilda biträdande föreningstränare. Mer information om Utbildningstrategi 2017 och om aktuella utbildningar hittar du på www.skyttesport.se under rubriken Utbildning. ■

NR 2 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

35

REPORTAGE

VETERANSKYTTARNA TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

i Skaraborg håller igång Skratt, svordomar och så skratt igen. Det är vad som möter en när man kommer ner i Odenhallen i Falköping en onsdag förmiddag i tidiga mars. Det är fullt på banan och en gemensam nämnare bland de som skjuter är läsglasögon och mer eller mindre grått hår. För här och nu är det nämligen veteranskytte – eller dagledigskytte – som pågår.

banorna i Falköping Skyttegilles skjuthall är upptagna när Svensk Skyttesport avlägger besök.

Klockan har just passerat 10 på morgonen, men det är redan full aktivitet bland skyttarna. Papperstavlorna får ingen ro där de på sina linor susar fram och tillbaka mellan skytten och sin plats 10 meter bort. Skyttarna laddar, siktar och skjuter. Precis som de gör varannan onsdag hela vintern lång.

25 AV DE 26

Björn Boström från Tibro är inte vän med kulorna i dag.

Sedan Rune Larsson från Mariestad drog igång veteranskyttet 1999 har han fått se det växa och växa.

36

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

För hela länet Onsdagsskyttet för veteraner, eller ”gubbaskyttet” eller ”skytte för daglediga” som det också hörs omnämnas, är en 15 år lång tradition som numera är en riktig Skaraborgsangelägenhet.

Här deltar skyttar från minst sju olika

föreningar - Karlsborg, Tibro, Mariestad, Axvall, Skövde, Lidköping och Falköping. En av dem som drog igång det hela år 1999 var Rune Larsson från Mariestad, som ännu är en av deltagarna.

– Tanken var att det skulle vara en tävling i luftgevär. Vi har haft tävlingen i 15 år nu och alla tycker ju om det. Då var vi 12-15 stycken, ökade till 17-20 och i dag är vi runt 30 som regel. Det är roligt att träffa alla skyttar givetvis och att det går relativt bra i tävlingen, berättar han.

Sedan en 93-åring för något år sedan slutade delta är det nuförtiden Rune som är äldst i sällskapet med sina 86 år.

Han har skjutit både 6,5 mm och kpist

tidigare i livet men åren har tagit ut sin rätt och i dag är sittande luftgevär det enda han kan skjuta. Men han är glad ändå.

– Det är jätteroligt, det är det.

Kulorna en snackis Denna dag här i lufthallen är kulorna det stora samtalsämnet. Det är denna säsongs sista skyttetillfälle här i Falköping och som en plojgrej har tävlingsledaren därför bestämt att alla skyttar ska skjuta med samma sorts kulor.

Kulorna kommer från en lågpriskedja som inte är inriktade på skytte och den samlade bedömningen i rummet är att kulorna träffar överallt - utom i tians mitt. Det är tur att yngste skytt här i dag är strax över 60, för de barn-

Solveig Lundqvist, Falköpings SF, och Kerstin Engman, Falköping, är två av deltagarna som gör att ”gubbaskyttet” är fel namn på dagens aktivitet.

Thor Johansen och Ragnar Samuelsson gläds åt det sociala skyttet och är nöjda även om resultatet inte går deras väg.

förbjudna orden över de misslyckade träffarna duggar tätt.

– Skriv att vi skjuter bättre i vanliga fall!

– Ja, i vanliga fall krävs decimaler för att skilja gubbarna!

Glatt humör Duggar tätt gör dock också skratten.

Varje skytt skjuter sex femskottsserier och även om några personer sitter och är ytterst fokuserade på sitt, är det många som snackar lite mellan skotten, visar tavlor för varandra och skrattar åt dagens träffbilder.

– Det var första och sista gången jag sköt med den ammunitionen! Jag tappade mer på förstatavlan än jag gjort på hela säsongen sammanlagt, säger

Björn Boström från Tibro med ett uppgivet skratt när han skjutit klart.

Ingen träff utan kaffe Onsdagsluftskyttet hålls var fjortonde dag under perioden oktober till mars och totalt brukar det bli sex tillfällen före och sex efter jul. Alltid sittande luftgevär och programmet man kör är provskott plus 30 skott i huvudskjutningen, och därefter en final. På sommarhalvåret byts luftgevären ut mot korthåll och då är det 15-20 skyttar som återkommande brukar delta. Tävlingen i luft är en turnerande sådan och ömsom skjuter man här i Falköping, ömsom i Skövde och Mariestad.

– Andra klubbar har så få ställ så

Jan Engström och Jan-Olof Jannesson är arrangörer för skyttet i Falköping denna dag.

de kan inte arrangera, säger Ragnar Samuelsson.

– Vi har ju så mycket att göra vi pensionärer, så vi hinner ju inte med att vänta, säger Thor Johansen med ett leende.

Grundomgången är nu slut och Ragnar och Thor från Skövde Skyttegille plockar, precis som övriga, upp medhavda termosar och bullpåsar i fikarummet. De bjuder på en mugg kaffe och genom sorlet i rummet berättar de om kärnan i tävlingen och om skyttarna här.

– De är duktiga några. Men i dag var det utslagsgivande. En del går verkligen in för det här, det är som att skjuta VM. Men man får ta det för vad det är. För mig är det inte noga med

resultatet, men det är skojigt med det sociala. Skyttar som sitter och ljuger för varandra, och berättar samma historia och det är lika spännande varje gång. Det betyder mycket, man träffar gamla kompisar som man hängt ihop med i 50 år eller mer, säger Thor.

Just det sociala är det fler som framhäver som tjusningen med dessa träffar.

– Det är gemenskapen, att träffa gamla skyttekompisar. Jag tar inte allvarligt på skyttet, har inga förväntningar och resultatet är inte viktigt, säger Jan Rensfeldt från Skövde Garnison Skytteförening.

Bot mot ensamhet En som verkligen kan intyga om skyt-

Lars Persson från Karslsborg Skf har anledning att le när han ser den slutliga resultatlistan. Lars ligger nämligen överst.

NR 2 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

37

REPORTAGE ...bara för att skyttarna stigit i ålder betyder det inte att gevären som används gjort detsamma...

Karlsborgsskytten Lars Persson ligger bra till efter huvudskjutningen och ännu bättre till efter finalen.

tets sociala betydelse är en av dagens två damer i startlistan, Sandhemsskytten Solveig Lundqvist från Falköping. Tidigare i livet sköt hon 6,5 och luftgevär, innan ett uppehåll följde.

Hennes make var länge sjuk och livet kretsade i stället kring att ta hand om honom. För två år sedan avled han så och hon blev ensam kvar.

– Men då ringde Skövdegarnisonen och sa att ’Nu kommer du med’.

Det betyder allting, ger en helt annan livskvalitet. Annars hade jag suttit där hemma bara och bölat. Det hade varit hemskt jobbigt och jag tror inte att jag hade tagit mig för att komma ut överhuvudtaget, säger hon.

Nu är det knappt att hon hinner med allt hon vill göra, såsom boulespel och frivilligarbete på en cafeteria. Men mest blir det skytte för Solveig som förutom luftgevär också skjuter kpist, även om det blir ett ”himla åkande”.

Final för alla – Jag sätter upp resultatlistan här, säger Jan Engström i hemmaföreningen med fingrarna om grundomgångens resultat.

– Vågar du det, Janne?!

Repliken till Engström flyger snabbt genom luften och följs av stora skrattsalvor av skaran där en och annan är allt annat än nöjda med resultatet i dag. Men det är gemytligt, och när termosarna har blivit tömda och bara smulor återstår av det medhavda fikat börjar skyttejackorna knäppas igen. Alla får skjuta final eftersom alla 38

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

För Solveig Lundqvist från Falköpings Skyttegille har skyttet en viktig social aspekt.

vill skjuta så mycket som möjligt när det väl finns möjlighet och eftersom man ofta åkt en bra bit för att skjuta.

Trots att det klagas på ammunitionen för dagen ligger ändå några skyttar på stabila 290 poäng av 300. Och enligt Ragnar Samuelsson brukar det bjudas på bra resultat ofta.

– Det har varit en enorm utveckling på detta skytte. När vi började sköt vi 25 skott på den tioringade tavlan, åtta skott på en figurtavla och en final om 10 skott. Maxpoängen var då egentligen 340 poäng, men jag har aldrig varit med om att någon skjutit det. I och med att vi nu skjuter på Megalink skjuter vi i dag en grundserie om 30 skott plus en final om 10 skott, och maxpoängen är 400. Nu är det en och annan som skjuter fullt, så utveck-

lingen i veteranskyttet har exploderat och blivit avsevärt mycket bättre, säger hon.

Stort i Skaraborg Bara för att skyttarna stigit i ålder betyder det inte att gevären som används gjort detsamma.

– En del byter upp sig regelbundet, säger Jan Rensfeldt.

– Vissa skjuter med en bössa för 35 000, säger Kenny Alm från Axvall.

Kenny säger att han har varit med i veteranskyttet hela tiden och att alla här, även med sämre ammunition i piporna, har väldigt roligt.

– Alla skrattar ju här inne. Det är ju lika för alla! Normalt skjuter jag mellan 295 och 300 ungefär, men i dag gick det inte alls. Men visst är det

roligt när det går bra, det är bara att erkänna. Det är en extra sporre. Man stiger lite i graderna. Och så retar vi varandra lite, det hör till.

På plats får jag höra att detta kan vara en av de största återkommande skytteaktiviteterna i Skaraborg. I dag står 25 namn på resultatlistan, men i runda slängar brukar ett 30-tal skyttar sluta upp på dessa träffar.

– Det är ett stort intresse som du ser. Ärrade veteraner allihop. På mitt första vandringspris står det 54, så då förstår du att jag har varit med ett tag, säger Lars Persson från Karlsborg.

Lars är 74 år och ser ingen anledning att ännu på ett tag lägga geväret på hyllan.

– Har man intresse för en sport som går att utöva även när man är äldre är det bara att köra på. Och intresset finns för att vinna än, och träffa andra.

Men jag går inte hit för att förlora.

I dag blev det inte så heller. Efter finalseriens tio skott med decimaler står det klart att Lars blir dagens bäste skytt och tar hem segern på totalt 393,9 poäng.

– Jo, det känns bra. Det har jag ingenting emot! Även äldsten och dagledigskyttets grundare Rune Larsson slår till med en god placering i dag. Han visar hur han brukar börja titta i botten av resultatlistan för att leta efter sitt eget namn.

– Men i dag fick jag gå ända dit upp, säger han och pekar på sin niondeplats. Det var ju roligt! Så högt som jag var i dag brukar jag inte vara. Det var kulornas fel! Man skruvade åt förbannelse. De gick högt. Men jag sänkte…

Efter final och prisutdelning går det fort för skyttarna att lämna lokalen, glada i hågen och fyllda av energi. Det verkar onekligen som att de daglediga har en tid att passa, så brått de fick. Livet och rörelsen i hallen är nu förbytt mot stilla lugn. Men de glada skratten ekar ännu mellan väggarna. ■

JOBBET I SEKTIONSSTYRELSEN

fortskrider, årsmötet flöt på utan några större diskussioner och vi jobbar för fullt med att få ihop allt som skall genomföras under säsongen med den lilla budget vi har.

Framgångsrikt i skeet Vad man kan se nu är att när vi ”vanliga” skyttar började komma igång så hade våra skeet- och dubbetrapskyttar redan varit igång sedan i början av året. En medveten satsning mot OS i Rio, där det inte finns några genvägar utan det är full fart framåt som gäller.

Efter ett antal utlandsuppdrag för våra skyttar som är med i SOK:s program så landade de i USA på världscup. Vi fick där, tidigt på säsongen, Stefan Nilsson på pallen med en andraplats efter särskjutning om guldet.

En mycket stark prestation och riktigt roligt. Det är Stefans andra gång han står på pallen i en värdscuptävling.

Förra gången var i London på för-OS då han vann.

Det, och Marcus Svenssons tangering av världsrekordet i maj, visar att

satsningen är på rätt väg. Våra skeetskyttar är mycket bra och sinsemellan dem skiljer det bara någon duva. Så vi ser fram emot resten av säsongen med tillförsikt.

Träningsplanering Bland oss vanliga skyttar finns de som tränat mer eller mindre hela året och det märks på resultaten. Detta - ”träningsplanering” - är ett av de kriterier som vi kommer att titta på framöver inför uttagningar till landslag. Ska vi i framtiden ha ett starkt landslag oavsett disciplin så är det en nödvändighet att skytten har en planering som är fungerande. Annars riskerar man att stå och stampa på samma ställe utan att utvecklas som skytt. Då budgeten vi jobbar med inte ser ut att bli större så måste vi titta på sådana saker.

Starttjugan När vi ändå pratar pengar vill jag trycka på lite om vår ”tjuga”. 20 kronor från varje start på en tävling som skjuts under Skyttesportförbundets flagga går direkt till sektionen och vårt arbete för

att utveckla lerduveverksamheten. För 2013 innebar det cirka 120 000 kr att fördela mellan de olika grenarna. När vi gör en fördelning av dessa pengar så tittar vi naturligtvis på hur stor grenen är, hur många starter det är i respektive gren.

Som det ser ut just nu så kommer sportinggrenarna att få en betydligt mindre bit av kakan då det i skrivande stund är mycket dåligt med anmälda tävlingar i både Engelsk Sporting och i FITASC Sporting. Det är av stor betydelse för sporten att det arrangeras tävlingar. Så snälla, sätt fart nu och gör tävlingar i alla grenar och anmäl dessa i SvSF:s tävlingskalender.

Trapsatsningen Mycket kommer att hända i sommar.

Bland annat så har vi en liten budget för vad vi kallar ”Trapsatsningen”.

Olympisk trap är en oerhört stor gren ute i världen men inte i Sverige. Men vi har bland annat några ungdomar och några unga juniorer som kämpar på. För de yngsta juniorerna jobbar jag själv just nu med att få till ett tränings-

läger. Vi saknar fortfarande en grenledare i trap och dubbeltrap, som kan driva utvecklingen framåt inom olympiska trapen i Sverige, och vi söker vi med ljus och lykta efter en sådan. Är du den vi söker eller känner du någon passande? Hör av er!

Mer om juniorlägret i trap kommer framöver.

Field target Vi är glada över att också field targetsäsongen är igång och att nästan 60 skyttar samlades till tävling i Mörrum i april. Disciplinen ingår sedan ifjol i lerduvesektionen, och 16 debutanter på tävlingen i Mörrum lovar gott för framtiden. Och det ska bli spännande att se hur det går för de svenska EMskyttarna i sommar.

Vi kämpar på, ni kämpar på. Ha det bra så ses vi på någon skjutbana i sommar!

Michael Strindholm Ordföranden i Lerduvesektionen

FOTO CHRISTER SVENSSON

Hej lerduveskyttar!

NR 2 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

39

TRÄNING

DE OMVÄNDA FINALDUBBLÉERNA I SKEET TEXT THERESE LUNDQVIST FOTO THERESE LUNDQVIST och CHRISTER SVENSSON

Finalerna inom de olympiska grenarna förändrades till i fjol och i skeet innebar det att det tillkom nya dubbléer på station tre och fem i skeet. Det är de så kallade omvända dubbléerna. På station tre innebär det att man skjuter lådan först och sedan tornet, och på station fem skjuts tornet först och sedan lådan. Tanken med de nya finalerna är att dels försvåra något för skyttarna och dels göra dem mer spännande och intressanta för publiken. En av våra bästa skeetskyttar, Therese Lundqvist, ger här sina bästa tips för de omvända dubbléerna.

DET FINNS LITE olika tekniker på hur man ska skjuta de omvända dubbléerna på station tre och fem i det nya finalsystemet. Jag har pratat lite med några av de bästa skyttarna i Sverige och frågat hur de gör. I alla dubbléer är timingen i starten på första duvan och framför allt vändningen viktig för att man ska komma rätt till andra duvan.

Men nu på de nya dubbléerna är det ännu viktigare att den stämmer, då marginalerna för träff är mindre. Eftersom andra skottet blir på ett längre avstånd än vad vi är vana med sedan tidigare, så kan det underlätta att skruva i en trängre choke i överpipan alternativt

40

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

gå upp i hagelstorlek i andra skottet. På så vis blir marginalerna något större.

Placeringen på pipan varierar något från skytt till skytt, men utgå från slutpinnen och justera därefter din teknik. Fötterna ska vara placerade för att underlätta i det andra skottet och så att kraften optimeras i rörelsen.

Vinkeln är inte speciellt stor när man skjuter dessa dubbléer, men det vill till att man ändå kommer fram framför och lågt. Beroende på hur snabbt man skjuter så är andra duvan mellan 25-35 meter bort, dessutom på nedgång.

Det är viktigt att släppa ut första duvan och skjuta den ett par meter

Fotställning platta 3.

Fotställning platta 5.

innan mittpinnen. Då är den andra duvan på exakt samma avstånd fast på andra sidan mittpinnen, och det blir därför väldigt lätt att bara vända och skjuta på andra duvan i ett tidigare

läge. En minimal rörelse mellan skotten är att föredra då vinkeln inte är så stor. Ju tidigare man kan skjuta ett andra skott, desto högre blir chansen att träffa. ■

a r å v a l l a r a k s Vi önen trevlig sommar! läsare

SVENSK

Kvalitets sKytteglasögon synundersöKningar • glasögon • linser Edsbergs Torg 18 • 192 52 Sollentuna Tel 08-35 84 50 • info@opticway.se

opticway.se

RIKSIDROTTSGYMNASIUM SKYTTE Kombinera skytte med studier på riksidrottsgymnasiet i Sävsjö. Centralt i Småland - nära till tävlingar i Sverige och Europa.

Har du ambitionen att bli en bättre skytt?

Vill du utveckla ditt skytte och få tid att träna tillsammans med andra duktiga ungdomar?

Siktar du på att nå elitnivå?

Kontakta oss så får du veta mer: Paul Larm - instruktör gevär Tel 0382-153 71 paul@skyttegym.se

Stockholm

Gert Rosengren - skolfrågor, instruktör gevär Tel: 0382-153 70 gert@skyttegym.se Göteborg

Jonas Fyrpihl - instruktör pistol Tel: 0382-153 72 jonas@skyttegym.se

Jönköping

Sävsjö Växjö

Malmö

lite mindre, mycket

bättre

Sävsjö www.aleholm.se NR 2 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

41

INFORMATION

NYA PRODUKTER PÅ MARKNADEN Skytteglasögon Nya populära modeller av lerduveglasögon från Pilla som sedan två år tillverkat sina linser hos Zeiss. Med glas från Zeiss får du bra kontrast och genom att se vad du skjuter så träffar du bättre. Nu kommer också glasögon för bågskytte och IPSC-skytte. Bland produkterna noteras exempelvis Outlaw X 7 och Panther X2. Till Outlaw X-serien finns också nio nya färger.

Prisex: Outlaw X 7, pris 6500 kr (insert till Outlaw Pris: 600 kr) Panther X2 post, pris: 5300 kr hos Sharpshooter SWE

Skyttesko Ny skyttesko från Kustermann. Hela skon är gjord av läder, för att uppnå en ännu större stabilitet. 4-zons snörning ger en optimal placering av tår, vrist och häl. Bekväm, tät snörning ska förhindra tryck i knästående ställning och justerars omedelbart till formen på din fot. Dubbelt kardborrebandet runt ankeln för individuell justering av skon till foten. Väl vadderade tungor gjorda av perforerat material för att undvika oönskat tryck och garanterar perfekt luftcirkulation. Tå och häl är tillverkade av extremt styvt termoplastiskt material. Har nyligt reviderade innerskon ErgoFit från Meindl för mer komfort i stående. Skon följer den nya ISSF-regeln 2013.

Mobilapp Mobilapplikation från Norma Precision som möjliggör mobil användning av ballistikprogrammet och tillhandahåller interaktiva möjligheter att utvärdera ammunition, och ger jägare och sportskyttar tillgång till högteknologiskt stöd för val av ammunition.

Finns kostnadsfritt för Android och Iphone.

Storlekar: 36-48 Prisex: 2000 kr hos Monard Shooting www.monard.se HS25/50 är en helt ny lasermätande tavla som nu blivit godkänd av ISSF i steg 1-3 för att även kunna användas vid OS på 25 m pistol och 50 m gevär.

Som bonus kan man använda den till 10 m luft med mätprecisionen 1/600 mm.

Prisex: Tavlan (utan kulfång) ca 27 000 kr hos SIUS.

Ny webshop: www.sportec.se Vapenskåp SP8

Vapenskåp SP4

Vapenskåp Scandinavian Safe presenterar nya modeller av säkerhetsskåp SS3492 som premiärvisades på Swedish Game Fair på Tullgarn i år för första gången, SP4 och SP8. SP8 finns också som en minivariant. Hög kvalité till ett lågt pris. Med elektroniskt kodlås.

Mått:

SP4 h*b*d = 1200*320*250 cm, vikt ca 65 kg SP8 h*b*d = 1500*500*300 cm, vikt ca 130 kg.

Prisex: SP4 3 495 kr och SP8 5 495 kronor, hos Scandinavian Safe 42

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

Feinwerkbau, Unique, CZ, Hämmerli, Glock, Manurhin, Ruger, Sig Sauer.

H&N luftvapen- och blykulor.

Lapua, SK & Magtech ammunition Skyttekläder, skytteglasögon, kolvar, vapenvård, och mycket mera!

MINIINTERJVU

Henri JUNGHÄNEL

– EN TYSK PÅ HUGGET

TEXT & FOTO SPÄNNAR MATS ERIKSSON

En av de stora internationella stjärnorna på Swedish Cup i år var tyske gevärsskytten Henri Junghänel. Svensk Skyttesport passade då på att få sig en pratstund med denne skytt, som bara några dagar senare presenterades som Årets Manlige Skytt internationellt 2013. Med en färsk kandidatexamen i maskinteknik från University of Kentucky pluggar den topprankade gevärsskytten nu vidare i Tyskland samtidigt som han satsar mot Rio de Janeiro 2016.

Hur känns det att ha blivit utsedd av ISSF till Årets Manliga Skytt?

– Jag hade definitivt inte förväntat mig det, men det gör det ännu mer speciellt!

Vad är din motivation inom skytte?

– Att få åka till OS, och hela vägen för att ta sig dit. OS är den enda tävling jag inte deltagit i, säger Henri.

Henri tävlar både i luftgevär och i helmatch men det är liggande skytte som är hans favorit.

– Liggande är det jag gillar bäst eftersom jag är ganska duktig på det.

Men stående och luftgevär har också sina bra sidor.

Han har flera pallplatser från världscupen. I den första världscupen med de nya reglerna i fjol i Changwon,

Korea, tog Henri guld i båda .22-grenarna. Han har gott självförtroende och är medveten om möjligheterna i det kommande OS:et.

– Under förra säsongen gick jag upp till förstaplatsen på världsrankingen i liggande, så jag vet att det definitivt är möjligt att få åka till OS 2016 och att göra en bra tävling.

Om jag kommit hem från en tävling så tänker jag alltid efter för att se om något inte kändes bra och så tränar jag på det som inte kändes så bra under matchen.

Vad är din bästa sida som skytt?

– Jag gillar att skjuta med vind! De flesta ballar ur och blir nervösa när det blåser, men jag tycker att det är roligt.

Det är en bra utmaning, så ser jag det.

Vad tyckte du om Swedish Cup? – Det här var min första gång här och det har varit jättebra. Jag har skjutit många Bundesliga-matcher under hösten och då blir man lätt stressad och tänker mest på att skjuta fort och bra. Det här var en möjlighet att skjuta en internationell tävling och få fokusera på tekniken i lugn och ro. ■

Hur tränar du?

– Jag tränar mellan 16 och 20 timmar per vecka. Nu ligger fokus inte på resultat, utan mer på tekniken och utförandet. Oftast när jag tränar så bara väljer jag en teknisk detalj att träna på.

FOTNOT Årets Kvinnliga Skytt internationellt 2013 blev trapskytten Jessica Rossi från Italien.

HENRI

JUNGHÄNEL Ålder 25 Nation Tyskland Disciplin Luftgevär, 60 ligg och 3x40 Meriter från 2013 Två världscupguld och ett brons i liggande, ett guld i ställning, samt ett silver i liggande från EM. Aktuell som Årets Manliga Skytt 2013 Resultat Swedish Cup 3:a, 2:a och 4:a.

Sköt 624,4 som högst i grundomgången, 622,0 som lägst.

NR 2 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

43

PORTRÄTTET

44

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

MIKKO UUSITALO TEXT SARA BORG FOTO SARA BORG OCH MIKAEL SVENSSON

BLEV HISTORISK I NOSSEBRO Ålder 37 år Jobb Grävmaskinist Förening Ununge skf Familj Två döttrar Förebild David Tubb

Den 21 april avgjordes fält-SM i Nossebro och för första gången hade också kikarskyttarna ett svenskt mästerskap som skulle avgöras. När tävlingen var avklarad stod Mikko Uusitalo från Ununge skytteförening som historisk segrare. Men vem är Mikko? Och hur blev han bäst i Sverige?

ALLT BÖRJADE HEMMA i hallen i lägenheten. Där sköt en ung Mikko luftgevär på cornflakespaket med tidningar i.

– Farsan har alltid varit intresserad av skytte. Så när jag var sex år fick jag mitt första egna luftgevär, säger Mikko Uusitalo.

Under sina unga år fortsatte skyttet både genom jakten och genom att man fick skjuta luftgevär på bygdens fritidsgård. Han har skjutit en del diopterskytte under uppväxten, och efter att ha tagit jaktlicens 2010 började han skjuta på riktigt och fastnade då för kikarskytte.

– Jag testade på det och tyckte om det direkt. Jag sköt länge på en lång pistolbana innan jag bestämde mig för att gå med i Ununge skytteförening. År 2010 skaffade jag mig egen licens

och för tre år sen bestämde jag mig för att verkligen satsa på sporten, säger han.

Tankesättet intresserade Men varför blev det då kikarskytte framför diopterskytte? Och vad är den stora skillnaden på dem? Enligt Mikko så är det först och främst tankesättet.

– I diopterskyttet så skjuter man en nia, laddar om och försöker ”göra om och göra rätt”. I kikarskytte tar man liksom reda på varför det blir en nia, säger han.

Mikko räknar också upp ett flertal olika uträkningar och tabeller som man bör använda sig av i just kikarskyttet.

– Sedan skjuter man ju bara liggande. Men det vore roligt att införa

knäskytte i kikarklassen också! säger han och ler.

Tränar på perfekta skott Mikkos träningspass skiljer sig nog en del från de övriga skyttarnas. Han menar på att det inte är mängden skott som avgör hur bra träningen är, utan hur man skjuter under träningen.

– Jag skjuter max 30 skott, och alla ska vara perfekta. Går det riktigt bra så kanske jag bara skjuter 15 skott.

Jag koncentrerar mig väldigt mycket på själva avfyringen, och helst ska det komma naturligt, säger Mikko.

Den hårda träningen verkar också ha gett resultat. För med endast en tappad träff stod Mikko som vinnare på det första svenska mästerskapet i kikarskytte.

– I början på säsongen så sa jag att

NR 2 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

45

PORTRÄTTET

”SM ska jag vinna”. Så det var min målsättning för i år och det är jättekul att lyckas. Det var samtidigt synd att det var så få som deltog, men det är jätteroligt att sporten äntligen fått SM-status, säger Mikko och ler stort.

Men efter första stationen så var det inte så självklart att det var Mikko som skulle vinna svenska mästerskapet. På hans figur hittades nämligen bara fem träffar.

– Jag hade ju som mål att vinna, men efter första stationen trodde jag att det var kört. Men sedan slappnade jag av och sköt iskallt resten av tävlingen. Det var många bra mål, och L3:an i slutet var en riktig rysare. Men det var en väldigt bra tävling med logiska mål, så det var riktigt kul att skjuta, säger en nöjd Mikko.

Allt eller inget Vad är det då som gör Mikko bäst i Sverige? Enligt honom själv beror mycket på hans vinnarskalle.

– Med mig så är det alltid 0 procent eller 110 procent. Jag är väldigt noggrann med allt från vapen till ammu-

46

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

nition och jag jobbar alltid för att ha alla marginaler på min sida. De säger ju att en bra skytt bara blir bättre med rätt utrustning, och det stämmer nog, säger Mikko som däremot varken använder benstöd eller särskilda skyttekläder ute på banan.

Efter SM-guldet siktar Mikko mot nya mål. Han pratar om att testa lyckan utanför Sveriges gränser.

– Det vore häftigt att skjuta utomlands, och helst vill jag åka till USA! Och här hemma i Sverige så vill jag försöka behålla min SM-titel och få med fler deltagare på tävlingarna, säger Mikko.

Deltagarantalet i kikarklassen är något som bekymrar Mikko. Att få till en bra bredd i sporten tror han kommer bli svårt.

– Man vill ju såklart att sporten ska växa, men allt fältskytte i Sverige minskar, vilket är jättetråkigt. Så vi måste jobba för att få fler att testa på vår sport. Och sen finns det många som skaffar vapen utan att egentligen skjuta. Så kom igen, rafsa ihop era grejer och kom ut och skjut med er! ■

ALLT I SKYTTEUTRUSTNING LAPUA SK, Magtech - ammunition, kulor VIHTAVUORI krut, tändhattar DAGFINRUD, SKYTTERLINKEN – fältskytteväskor m.m.

SAUER pipor och tillbehör KONGSBERG elektronik – Feinwerkbau, Ahg, Gehmann, Dewey, VFG, Birchwood, RCBS, Centra, Jäggi, H&N och mycket mer

Skytteservice i Älmhult

Anders Persson 0476-106 04 Sällhult Västregård 25 070-657 48 79 343 90 Älmhult info@skytteservicealmhult.se

www.skytteservicealmhult.se

REPLIKOR VAPENDELAR – TILLBEHÖR Besök vår Webshop och hemsida

www.stockholmsvapenfabrik.se

INBJUDAN TILL

UNGDOMSLÄGER

SKYTTE SK YTTE - GEVÄR OCH PISTOL, 10M Härmed inbjuds ungdomar födda å år 1990-00 till träningsläger 10m vid Riksidrottsgymnasiet Skytte i Sävsjö.

Tid: Plats: Anmälan:

Fredag 3 okt kl 16.00 – söndag 5 okt kl 13.00 Sävsjö Skyttecenter Skickas till jonas@skyttegym.se senast torsdag 19 sep., 2014. I anmälan skall det anges om du skjuter gevär eller pistol samt om du har några speciella behov rörande kost.

Hämtning: Vid behov av hämtning vid tåg eller buss kontaktar. paul@skyttegym.se Kostnad: 1100kr, i priset ingår alla kostnader för boende(hotell), mat och övriga aktiviteter.

Avgiften betalas till bg 588-7062 senast 19 sep 2014. Märk betalningen med namn och träningsläger skyttegymnasiet.

Utrustning: Skytteutrustning för 10m, fyskläder för inomhusbruk.

Vid frågor kontakta Paul Larm 0382.15371 (gevär), Kontakt: Gert Rosengren 0382-15370 (gevär) eller Jonas Fyrpihl 0382-15372 (pistol). Övrigt: Äldre deltagare är välkomna i mån av plats.

Välkomna att känna p på miljön vid Riksidrottsgymnasiet Skytte i Sävsjö!

lite mindre, mycket

bättre

NR 2 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

47

TÄVLING TEXT JOSEFIN WARG FOTO ISSF

En pallplats på världscupen och ett tangerat

d r o k e r s d l r vä

Natten mot den 15 april blev en särdeles bra stund för svenskt skeetskytte. Herrarnas skeet på världscupen i Tucson avgjordes här och ännu en gång fick vi blågula anledning att jubla.

Tack vare oklanderligt skytte genom hela grundomgången (123/125 träff) tog sig Stefan Nilsson till final. Väl där sopade han banan med de andra i semifinalen och tog sig raka vägen till guldmatchen. Där blev det hård kamp om guldet som italienaren Luigi Lodde kunde knipa i särskjutning. Men vilken prestation av Trelleborgsskytten Stefan Nilsson som härmed tog sin andra pallplats på världscupen. Den första, en seger, kom 2012 i London.

19 maj blev ytterligare en glädjefylld dag för svensk del. Marcus Svensson sköt då klart världscupen i Kazakstan – och som han gjorde det. Han hade 49 träff från första dagens skytte, och denna måndag drämde han in tre raka 25:or. 124 träff totalt var en tangering av världsrekordet, som sju andra skyttar än Svensson skjutit sedan det nya skeetprogrammet infördes i fjol. I finalen slutade Svensson femma, hans bästa placering på världscupen någonsin. ”Klockrent” var förbundskapten Claes Johanssons ord som bäst beskrev Svenssons skytte i grundomgången.

Världscupen, både i lerduva som gevär och pistol, pågår som brukligt första det halvåret och juni-juli är världscuptät. Världscuperna i München, Slovenien och Kina avlöser nämligen varandra. Senaste nytt om våra svenska skyttar finns alltid att hitta på www. skyttesport.se ■

48

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

NR 2 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

49

REPORTAGE

ULRICEHAMNS SPORTSKYTTARS SOMMARPLANER:

BYGGA UT BANAN

BERÄTTAT AV DANIEL GÖÖK, sekretarer Ulricehamns Sportskyttar NEDTECKNAT AV JOSEFIN WARG FOTO DANIEL BJÖRKLUND och DANIEL GÖÖK

50

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

Nu är sommaren här och vi bad en av våra 1150 föreningar berätta om sin verksamhet och vad som väntar i sommar.

Ulricehamns Sportskyttar fick chansen.

ULRICEHAMNS SPORTSKYTTAR

en ganska gammal förening som startade 1941. Vi har ungefär 400 medlemmar i dagsläget. Säg att det är en kärntrupp på 50 personer där en del skjuter på hagelbanan vid samtliga klubbskjutningar, en del kanske varannan vecka. Sedan är det kanske fler som är med på älgbanan av de 400, så 250 aktiva kan man kanske säga, och de andra någon gång ibland.

ÄR

Vi har ingen tävlingsverksamhet för tillfället. Vi har haft det emellanåt, men det har inte varit så utbrett att tävla. En kille som har tävlat innan tycker att klubben är så kul och han frågade om han fick ta upp och börja tävla för Ulricehamn. Är det någon som vill köra så är det bara att hänga på, absolut. Det alltid roligt att ha någon som är ute i klubbens namn och tävlar. Trots att vi inte har några täv-

...en kille som har tävlat innan tycker att klubben är så kul och han frågade om han fick ta upp och börja tävla för Ulricehamn...

NR 2 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

51

REPORTAGE

Vi riktar oss mycket till jägare och skyttar som vill komma ut en kväll och köra någon serie. Vi har en trapbana som har öppet under sommarsäsongen, mellan påsk till midsommar tre kvällar i veckan - tisdag, torsdag, söndag. Vi har egentligen ingen sommarsäsong. Vi hyr ut banan om någon vill skjuta, till exempel företagsskjutningar, men vi har inget organiserat schema.

lande just nu ser vi ingen anledning att gå ur Skyttesportförbundet. Om nya skyttar kommer till oss och de varit med i en skyttesportansluten förening innan, så vet man att det är en viss kvalité som väntar här.

På ett sätt kan vara bra att vi inte är så många tävlingsskyttar. Vi är i stället många jaktskyttar och då får vi bort tävlingsfokuset och det blir väldigt avspänt, det blir mer som ett kompisgäng. Jag tror att det gör att fler vågar komma till banan. Och om någon behöver stöd och hjälp har vi många instruktörer som man lätt kan få hjälp av, det behöver inte vara krångligt.

52

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

Vi har haft en väldigt bra säsong hittills i år. Det var många år sedan det var så många på våra skjutningar som nu och det är kul. Vi har både dem som fortsatt att hålla igång efter jägarexamen och så har det tillkommit en del nya skyttar, även de som varit och skjutit på banan för några år sedan. Och vi har flera ungdomar som kommer och skjuter hos oss, och det är också glädjande.

Vi har helt ny hemsida och Facebooksida, som vi inte haft tidigare, och försöker lägga ut något varje vecka. Vi lägger ut något även inför skjutningar, som ”öppet på banan, kom och skjut en sväng och ta med en kompis”. Det har gett en hel del effekt märker vi. Tidigare har vi skickat skjutprogram tillsammans med medlemskort i början

av säsongen till medlemmarna. Men nu med sociala medier och hemsidan är det lätt att påminna dem. Det är väldigt många som kommer och skjuter som är mellan 15 och 35 och det blir nästan en viral effekt - nästa gång har de dragit med en kompis och så blir det fler och fler.

Vi har en inskjutningsbana som man har fri tillgång till mellan 8 och 21 varje dag utom måndagar. Vi har även en trapbana, en skeetbana och en älgbana. Om vi får allt på plats ska vi använda sommaren till att bygga ut hagelbanan med tre kastare för compakt sporting. Det hänger på om vi behöver utöka vårt riskområde. Vi har gjort en skiss på hur vi vill ha det och den ska vi diskutera med polisen. Om vi lyckas med det vi tror, vi ser inte att det skulle vara några bekymmer, så gör vi en investering på 50 000 kronor. Det komplementet av kastarna ger lite mer variation i skyttet. Det blir motduvor eller duvor som går väldigt lågt med mera. Det blir mer kombinationsmöjligheter.

Och efter sommaren drar älgbanesäsongen igår. Älgbanan har vi investerat rätt mycket pengar i. Vi fick även ett bra stöd från Ulricehamns kommun. Det är en vanlig 80 meters älg-

bana med elektronisk markering. Den är mycket populär och gav bra effekt i fjol då det blev en stor tidsbesparing mellan skyttarna, och det har varit väldigt positivt. När vi gör sådana investeringar ser vi att klubben utvecklas och att medlemmarna får bra värde av sitt medlemskap och blir bättre skyttar och jägare.

Stämningen i klubben är väldigt bra. Vi har ett bra uppsving och mycket folk kommer och hjälper till på arbetsdagar. Folk frågar om det är något de kan bidra med. Vi skickar även folk på utbildning, för om vi utbildar och får folk mer motiverade får vi mer engagemang i klubben. Det är ett stort värde för klubben att fler exempelvis kan vara skjutledare. De växer som människor och vi tycker att det är jättebra att de får chans att utvecklas. Win win.

Vad vi skjuter är olika från kväll till kväll. De som är där brukar få vara med och bestämma. Vi vill inte bara ha en skogsbana som ett fåtal utnyttjar för att de känner någon där, utan det ska verkligen vara öppet, välkomnande och tillgängligt. Och avslappnat och enkelt. Vi tror på att hålla den nivån för att få folk att komma ut. Det tycker vi är viktigt. ■

KORSORDET

LAVIN

SNUSFLYGGUBBEN PLANSTYP HÄLS- FÖRE GAY NING

GÖR NOG VINPRODUCENT STUNDOM

IDKAR SKEET MED KLUVEN LÄPP

HETS

BETVAGA OCH HANDLING DUO

SCHATTERINGAR

BÖNEORD HINNER EFTER IOGT

POLSKA DANSER

KOMMER FÖRST

BLOMMANS TÄTTING

DELICIÖSASTE

3,14

TRÖTT ÄR NOG DU SOM LÖSER DETTA?

UTOMJORDINGAR

STYRA

NÄS

FÖRIVRA

STORSJUKHUS SKÄRPA TRUMF I JAPANSKT SÄTE

AVGÅNG

OKEJ! GAV SKYDD

KAN PAKET GÅ MED

TOXIN

HÖGAR FÖR FLITIGA LÖVTRÄD

ICKE EJ BEGRÄNSAD

ENKEL BOSTAD

MEST TÄT SVORDOM SÖK OCH SPANA!

KAN MAN KOMMA

SKÖTTE

STRÖM

RUTINERAD SPELAS I MED KUNG KARLS BOWLING- KYRKA MATCH MOLN

SEGERGUDINNAN

STÅ PÅ ÖRONEN

4SPÅRSSKIVA

CASHEW GÅR I LEDNINGEN

RÅN

ENGELSK VIKTENHET TREVLIGT OCH BLANKT

SPILL KAMPANISK HUVUDSTAD

TILLTRÄDE

SÄMRE VÄDER VÄTSKA

SJÖFÅGELNÄSTE

IBLAND MED X

DJURART FÖR SKINKULTUR MED NET VISS SOCIAL ÄGA GRUPP VANA

SÄLLSYNTA LÄKEMALVA

VECTRA MEN ÄVEN CORSA BILDAR STAPEL I REAKTOR

HALVGRÄS

FÖRE DETTA FULL FART

HALVT TONSTEG UPP

0142

DRAG FÖLJAKTLIGEN

VILL VI GÄRNA HA GOD

Skickas till Svenska Skyttesportförbundet, Josefin Warg, Idrottens Hus, 114 73 Stockholm, senast den 25 september 2014.

TRE VINNARE FÅR VAR SIN SKRAPLOTT. Namn.............................................................................................................................................................................................................................

Adress..........................................................................................................................................................................................................................

Postadress..............................................................................................................................................................................................................

KRYSSLÖSNING OCH VINNARE I NR 4 2013 Arne Karlsson, Holmsund, Jan-Erik Leksell, Malung, och Göran Törnqvist, Garphyttan Vinnare i kryss nr 2 2014 presenteras i nr 4 2014. Skicka in ditt bidrag senast den 25 september.

NR 2 2014

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

53

Vilket sommarväder inspirerar dig mest till att åka och träna skytte?

REBECKA BERGKVIST sportingskytt Vedums Sportskytteklubb

MATS HAAPANIEMI skeetskytt Kiruna Jakt- och fiskevårdsförening

Jättestrålande sol, för då glittrar lerduvorna så fint när de går sönder och då blir jag glad.

Varmt väder i alla fall. Och vindstilla, lerduvorna flyger bäst då. Eftersom vi inte är bortskämda med varmt väder här uppe i norra Sverige så är det riktigt behagligt att skjuta när det är varmt, det är ju trevligast då.

HANS-ERIK SJÖHOLM MIKAEL BERGSTRÖM pistolskytt Stockholmspolisen viltmålsskytt Botsmarks Jsk Det är solsken och värme. Det får inte vara för varmt, men säg 25 grader. Jag vill inte frysa på en bana och inte ha väta heller. När jag står och skjuter vill jag kunna njuta av att vara på skjutbanan överhuvudtaget.

54

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2014

Jag vill inte ha sol och 25 grader varmt i alla fall. Helst mulet.

Jag tål inte värme och avskyr när det är 25 plusgrader, då ska man vara inne och gömma sig.

PETER ÖSTERGREN fältskytt Ala-Gammalgarn Det borde nästan vara halvmulet och snudd på regn skulle jag säga. Är det varmt och soligt är det jobbigt, blir svettigt och dant. Och det är ganska skönt när det är lite mulet när det inte blir så vitt på tavlan.

ny annons kommer

Ny generalagent i Sverige för Eley ammunition

Staffans Vapen & Jakt AB Duvnäs Företagshus 781 90 Borlänge 0243-230504

Öppet Mån-Fre 13.00-17.00 Lördag 10.00-14.00 www.staffansvapen.se

Vi erbjuder räntefri avbetalning via Wasakredit

NÄSTA NUMMER AV SVENSK

kommer i slutet av september!

VAD VILL DU LÄSA OM I SVENSK SKYTTESPORT?

Skicka dina förslag och önskemål till redaktionen@skyttesport.se

Posttidning B

RETURADRESS IDROTTENS HUS, 114 73 STOCKHOLM

TILLSKOTT HOS NORMA

14 NYA KALIBRAR I LADDMANUALEN

Normas laddmanual, utgåva nr 2, finns nu att beställa hos din butik. Observera att den enbart finns på engelska. Laddata nu även för 6 PPC, 6XC, 7mm Blaser Mag, 300 Blaser Mag, 300 Norma Mag, 300 RUM, 338 Blaser Mag, 338 Norma Mag, 375 H&H Mag, 375 Blaser Mag, 500/416 NE, 458 Lott, 450 Rigby och 500 NE 3”.

13 NYA HYLSOR FÖR KOMPLETT UTBUD & BALLISTISKA DATA BESÖK OSS ONLINE PÅ www.norma.cc