Svensk Skyttesport nr 3 2015

SVENSK

NUMMER 3 2015 ❚

ÅRGÅNG 7

Stort skytteintresse förenar på

AK4-SM BREDD OCH SPETS I HÄSSLEHOLMSORTENS JSK

n r ö j b r o h T n o s s v a t s u G

TRÄNING FÖRBERED DIG FÖR FRAMGÅNG TEMA ELEKTRONIK OCH PAPPER

EN VECKA MED

FIELD TARGET-SKYTTEN

GUNNAR ELFVING SKYTTETJÄNST AB STARTAT AV SKYTTAR – FÖR SKYTTAR FRAKTFRIA LEVERANSER till alla skytteföreningar vid order över 3.000 kronor inkl moms, dessutom erhålls 10% rabatt på MÅLTAVLOR och FÄLTSKYTTEFIGURER!

SE VÅR HEMSIDA FÖR BRA OCH AKTUELLA PRISER PÅ

ANSCHÜTZGEVÄR! Vi har ett stort utbud av begagnade och nya jaktvapen i vår kasun. Varje måndag presenteras ett jaktvapen på vår hemsida till nedsatt pris. Först till kvarn gäller!

Du kan köpa Sauer 200 STR system i en GRS-kolv, godkänd för kikarfältskytte.

KULOR FÖR LUFTVAPEN HITTAR DU HOS OSS! DJURMÅL: Älg, Vildsvin, Varg, Rådjur och många fler finns i lager.

Gå gärna in på vår hemsida i lugn och ro, där hittar du det mesta för skytte! www.skyttetjanst.se Tel 0176-20 82 80 ❚ E-mail gesab@skyttetjanst.se ❚ Fax 0176-20 82 81

S ENSK SV

FRÅN REDAKTIONEN

Bara en gång till… ”En gång till.”

Jag laddar om, siktar och skjuter. Och missar. Såklart. ”Bara EN gång till.”

Jag säger det sammanbitet och beslutsamt. Inte på så sätt att jag verkligen tror att det blir bara en gång till, men beslutsamt i frågan om att jag nu ska sätta just det där skottet i tian. För att avsluta med sämre än så, det går väl inte?

TVÅ ÅR I rad har SvSF:s kansli (som till hälften består av gamla skyttar och till hälften av... tja, inte gamla skyttar)

haft personaldag på en skjutbana i början av sommaren. I fjol sköts det tre sorters gevär. I år väntade lerduva, viltmål på 50 meter löpande gris samt Field Target. Galet roligt. Galet svårt. Men framför allt, galet beroendeframkallande.

EN SAK SOM till viss del underlättade just vårt viltmålsskytte på personaldagen, var den där elektroniken som

hjälpte oss att visa resultatet. Elektronik är något som kommer mer och mer, i alla grenar. Och i detta nummer tittar vi på ämnet elektronik – papperstavlor ur några vinklar. Här finns bra tips, på sådant som skyttar och ledare bör tänka på när man ställs inför det motsatta till vad man är vad vid. Vi gör en utblick bland föreningar i landet, där de berättar hur de har det. Vi tipsar om vart man kan söka stöd för att skaffa elektronik, men lyfter också upp papperstavlans stora fördel. Och så besöker vi en plats där klubbkänslan frodas, tack vare papperstavlorna. Allt detta på sidan 42-55.

HÄSSLEHOLMSORTENS JAKTSKYTTEKLUBB ÄR en klubb med mycket aktivitet i flera olika discipli-

ner. De har både bredd och spets, och de som är i fokus är jägarna. Följ med på ett besök till klubben, på sidan 32.

DESSUTOM FÅR NI inte missa Joanna Halvardssons krönika på sidan 36. Joanna är en före detta gevärsskytt,

som dessutom har Aspergers syndrom. Här skriver hon om hur diagnosen påverkat hennes tillvaro i skyttet.

SLUTLIGEN, HUR GICK det då på vår personaldag? Ja, vi kan meddela att Sussie Svedlund blev kanslimästare i lerduva. Men, då var förre lerduveskytten Arne Forsberg inte med i tävlingen. Undertecknad tycker sig ha blivit bortdömd. I år igen.

Och nej, det blev ingen avslutande viltmålstia för mig, men till sist satte jag åtminstone alla fyra skott i en fyraskottsserie och fick ihop 28 poäng av 40.

Alltid något. Men, hade inte den obligatoriska transporten från skjutbanan kommit emellan, hade jag nog kunnat stå kvar och nött än i dag…

INNEHÅLL ■ ■ ■

■

Trevlig läsning!

■ ■

JOSEFIN WARG

■

Redaktör Svensk Skyttesport

■ ■

■ ■ ■ ■

■ ■

SVENSK

■ GRAFISK FORM

Lena Hägglund, Ågrenshuset Produktion ■ ANNONSER, ÅGRENSHUSET PRODUKTION

Leif Dylicki, tel 0660-29 99 58 leif.dylicki@agrenshuset.se

IDROTTENS HUS, 114 73 Stockholm ■ BESÖKSADRESS

IDROTTENS HUS, Fiskartorpsvägen 15A, Stockholm tel 08-699 63 70 www.skyttesport.se ■ ANSVARIG UTGIVARE

Mikael Jansson, mikael.jansson@skyttesport.se ■ REDAKTÖR

Josefin Warg, tel 08-699 63 73, josefin.warg@skyttesport.se

■

■

& DISTRIBUTION Ågrenshuset Produktion, Bjästa, Flygelvägen 3, 893 80 Bjästa

■

■ MATERIALINLÄMNING

■

■ TRYCK

■ POSTADRESS

■

Material skickas till redaktionen@skyttesport.se eller via post till SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET att: Josefin Warg, Idrottens Hus, 114 73 Stockholm ■ OMSLAGSFOTO Bengt Lundgren är inte bara 6,5-skytt i Harakers Skytteförening, han är också hemvärnsman och deltog på SM i AK4 för utbildningsgruppen från Uppland och Västmanland.

Foto: Josefin Warg.

■

■ ■ ■ ■ ■ ■

Svensk Skyttesport förbehåller sig rätten att i artiklar göra redaktionellt motiverade ändringar, urval och förkortningar. För obeställt material ansvaras ej. Eventuella fotografier tagna framifrån, med mynningen riktad mot fotografen, är arrangerade med oladdade vapen. Fotografering sker under strikta säkerhetsförhållanden.

■

Från redaktionen 3 Ledare 4 I korthet 5

Svenska godbitar internationellt 8 En vecka med Thorbjörn Gustavsson 10 Om barn och ungas tävlande 11 Unga skyttar om Svenska Ungdomscupen 16 Ung skytt om Skyttiaden 17 Screening för bättre skytteprestation 18 Försvarsinfo SM Ak4 – unikt men ändå likt 20 Stort skytteintresse förenar deltagarna 22 Gav träningen resultat 26 Träning: Förbered dig för framgång 28 Jägarfokus hos Hässleholmsortens JSK 32 USA Shooting – SvSF:s amerikanska kollega 35 Krönika: Varför berättade vi aldrig att jag hade Asperger? 36 En idrott för alla 38 Fleridrottsprojekt i Järna 40 Tema Papper och elektronik 42 Föreningsenkät – papper eller elektronik? 43 Här kan ni söka stöd för investeringar 48 Elektroniskt studiebesök 49 Träning – Skjuta på elektronik vs papper 50 Fullt ös i markörgraven 52 Korsordet 57 Vi 5 58 Nästa nummer 59

NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

3

LEDARE

Skyttevänner... ...nu inträder hösten. Skolan börjar och med den oftast aktiviteter i lufthallen. Många av våra föreningar har införskaffat fina elektroniska banor. Detta har självklart en stark attraktionskraft för de som vill pröva skytte och för vår vanliga träning- och tävlingsverksamhet. Är då papptavlan död och utgången? Nej, jag tror inte det. Det som inspirerar är att få till ett perfekt skott mitt i tian. Detta är den stora inspirationen för ung som gammal, nybörjare som erfaren eller som sittande eller stående skytt. Använd era tavlor oavsett om de är elektroniska, handvevade eller transportbaserade. Fyll hallarna med skyttar, och låt er inspireras av varandra i höstmörkret av den trevliga sport som skyttet är!

Aktuellt strategiarbete Aktuellt nu är också Riksidrottsförbundets (RF) strategiarbete som påverkar samtliga förbund som tillhör idrottsfamiljen, däribland vårt förbund. Vi kommer att revidera vårt styrdokument, Skyttesporten Vill, så att vi följer den strategi som RF har lagt för framtiden. Mycket har vi redan gjort men några saker finns att ta tag i. Vi är en mycket inkluderande idrott som du kan utöva nästan under ett helt liv. Detta är få idrotter förunnat. Skyttesportens värdegrund är: ❚ Glädje och gemenskap ❚ Ansvar ❚ Rent spel ❚ Demokrati och delaktighet ❚ Allas rätt att vara med Glädje och gemenskap Med glädje och gemenskap avses att alla skall känna sig trygga och välkom4

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

na till en prestigelös sport med många kringaktiviteter och mycket glädje.

Ansvar Ansvar innebär att vi ska vaka, värna och hjälpa. Vi ska agera föredömligt, följa regler samt ta ett ansvar för ett hållbart samhälle både ur ett samhällsoch miljöperspektiv.

Rent spel Skyttar skall ges möjlighet att tävla mot jämbördigt motstånd och bli behandlade rättvist. Alla ska behandlas lika, och hög etik och moral är rättesnören. Fair play och en dopingfri idrott är en självklarhet.

Allas rätt att vara med Alla ska kunna delta oavsett förutsättningar, kulturell samhällsgrupp eller sexuell läggning. Och det ska råda jämlikhet mellan könen.

Demokrati och delaktighet Beslut förankras i organisationen. Alla har rätt att uttrycka sin mening. När ett gemensamt beslut är fattat följer alla det. Ett demokratiskt arbetssätt skapar engagemang, samt ger trovärdighet och öppenhet i organisationen.

Som slutord vill jag bara att ni tänker på vår värdegrund i klubbarbetet, i styrelsen eller som klubbkompis.

Ha en bra skyttehöst med många härliga upplevelser.

Jimmy Persson Ordförande Svenska Skyttesportförbundet tel 08-214 640

I KORTHET

BÖRJA SKYTTEGYMNASIUM 2016?

Vill du börja på ett skyttegymnasium hösten 2016? Då ska du veta att intresseanmälan för detta ska vara inne hos Skyttesportförbundet senast den 1 december 2015. Detta gäller för såväl Riksidrottsgymnasium Skytte på Aleholmsskolan i Sävsjö, som för Nationellt Idrottsgymnasium på Hjalmar Strömerskolan i Strömsund. Därefter ansöker du till valt gymnasium i den normala ansökningsprocessen på skolan.

Mer information om skolorna kan läsas på http://www.aleholm.se/ programmen/skyttegymnasiet.html samt på http://www.hjalmar.nu/ skyttegymnasiet.html. Mer information kan också hittas på www.skyttesport.se.

Byggstart i Sävsjö Drömmen om en ordentlig utomhusbana kopplad till Riksidrottsgymnasiet Skytte i Sävsjö börjar nu bli verklighet. I höst har det nämligen varit byggstart för den planerade utomhusbanan som kommer att ligga drygt sex kilometer nordväst om Sävsjö centrum. Banan ska ha 30 banor för 50 meter, och fem av banorna anpassas också för 25-metersskytte. Banan är beräknad att stå klar våren 2016.

#skyttesport Finns du på Instagram? Genom att tagga din skytterelaterade bild med #skyttesport hjälper du oss att visa all härligt verksamhet som finns under förbundets vingar i landet.

SvSF finns på Instagram under namnet svenska_skyttesportforbundet.

Tack!

STORFRÄMMANDE PÅ GRIMSTA

Patrik Johansson, Vladimir Lisin (ESC-president, vicepresident ISSF), Kerstin Bodin, Elsa Bodin och Lena Bodin.

En fredagskväll i somras kom ett telefonsamtal till undertecknad, Kerstin Bodin. ”Europeiska Skyttekonfederationens president Vladimir Lisin är i Stockholm och han vill besöka en skjutbana i morgon förmiddag. Kan du fixa det?”

Det självklara svaret blev naturligtvis – ”Visst!”. Några telefonsamtal senare var allt förberett och den 1 augusti välkomnade Grimsta skjutbana oss med strålande vackert väder och klubbskytte i alla skjuthallarna. Patrik Johansson och Lena Bodin från Stockholmspolisens Skytteförening ställde upp med några timmars varsel och visade runt på den anrika och gemytliga skjutbanan i Vällingby.

Efter en kaffestund i solskenet vid Grimstastugan åkte president Lisin vidare för att besöka Vasa- och Abbamuseerna och kunde därmed lägga till ytterligare två minnesvärda attraktioner från sitt korta Sverigebesök.

Kerstin Bodin, ESC:s vicepresident

Inte i år heller...

Det blev dessvärre ingen damklass i år heller på SM i SvSF:s jaktkombination. I förra numret av Svensk Skyttesport träffade vi kombinationsskytten Caroline Karlsson, som hoppades på att en damklass skulle bli av på SM. Men även i år blev hon ensam dam och fick ansluta sig till vanliga seniorklassen. Nya tag nästa år…

FLYTT-REA

På grund av en förestående flytt av SvSF:s kansli är det nu flytt-REA på delar av förbundets utbildningsmaterial.

Boken Fysisk träning för skyttar ger dig som skytt bland annat bra övningar för kroppen. Ordinarie pris 120 kronor, specialpris nu är 50 kronor.

Häftet Mental träning för skytte ger dig teoretisk kunskap samt praktiska övningar som kan hjälpa dig att bli en bättre skytt. Pris nu 50 kronor, ordinarie pris 70 kronor. Till häftet finns en kompletterande CD-skiva, som kostar 150 kronor. Vill du ha båda delarna betalar du fullt pris för CD:n och bara 20 kronor för häftet!

För gevärsskytten har vi temahäften som handlar om Skjutteknik, Skjutställningar, Skytteträning, Fysisk träning och Träningsplanering. Ordinarie pris är 25 kr/styck, men nu kan du köpa dessa fem för 60 kronor totalt. När du köper det rea-paketet får du även köpa vårt senaste häfte, om Vindavdrift, för enbart 20 kronor. Vid beställning, ange: REA Temahäften.

Slutligen har vi ”köp tre betala för en” på våra vitböcker. Nu kan du alltså köpa ”Om bly och alternativ till bly i ammunition vid skytte”, ”Om bly i kulfång” och ”Kontrollprogram för kulfång” för 50

kronor totalt, i stället för 50 kronor styck. Vid beställning, ange: REA Vitböcker.

I rea-priserna ingår porto, om beställning sker genom insättning av pengar på vårt konto bankgirokonto 834-7718 eller plusgirokonto 151779-6. Ange vad beställningen gäller, ditt namn och leveransadress i meddelandefältet. Vid beställning på annat vis tillkommer frakt- och fakturaavgift.

Rea-priserna gäller till och med 1 december 2015. Med reservation för slutförsäljning.

Skytteforum 2015 och förbundsmöte 2016 Den 14-15 november i höst kommer det årliga skytteforumet att hållas i Bromma.

Där möts representanter från distrikt, sektioner, förbundsstyrelse och kansli. Den 21-22 maj 2016 väntar Svenska Skyttesportförbundets årsmöte, som även det kommer att hållas i Bromma.

NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

5

I KORTHET

SvSF

FÅR NY ADRESS I december kommer Svenska Skyttesportförbundets kansli att flytta till nya lokaler vid Skanstull i Stockholm. Därmed kommer SvSF alltså att få en ny – ännu okänd – adress.

Kansliet kommer att fortsätta att sitta i samma byggnad som Riksidrottsförbundet och ett stort antal andra specialidrottsförbund, i det som blir ett nytt Idrottens Hus.

JONAS OCH JOACKIM PARALYMPICSKLARA Gevärsskytten Jonas Jacobsson, Krokeks Skytteförening, och pistolskytten Joackim Norberg, Atlas Copco Pistolskytteklubb, är klara för Paralympics 2016. Detta fick de reda på när svenska Parasportförbundet gjorde sin allra första uttagning till spelen. Jacobsson kommer därmed att delta i sitt tionde – men enligt honom själv också det absolut sista – Paralympics. För Norberg innebär detta däremot debut i de paralympiska spelen. Den 7 september 2016 drar det hela igång i brasilianska Rio de Janeiro.

Pengar att hämta för arbete med integration Idrotten utgör en bra plattform för att bidra till integration i det svenska samhället. I mitten av juni meddelades om att idrotten har fått 32 miljoner kronor extra i statsanslag för 2015, och 64 miljoner kronor för 2016, som ska gå just till idrottens arbete med integration. Har er förening en verksamhet på temat integration, eller ett pågående eller planerat projekt på temat integration? I så fall kan ni höra av er till ert RF-distrikt eller Skyttesportförbundet, för att undersöka om stöttning kan fås.

Nuvarande Idrottens Hus.

Svenska Ungdomscupen luftpistol 2015-2016 Nu går det återigen mot mörkare tider och det börjar ploppa i kulfången på 10m banorna. Det innebär att det är hög tid att planera för klubb och distriktstävlingar i Svenska Ungdomscupen Luftpistol.

Planera in upp till tre kvaltävlingar i varje distrikt (fyra i Norr- och Västerbotten), där den sista räknas som Distriktsfinal. Regionansvarig beställer medaljer och dekaler av undertecknad inför finalerna. Det är naturligtvis roligast för skyttarna att samlas på större tävlingar, men i mindre distrikt kan ett kval enkelt arrangeras en vardagskväll. Se bara till att inbjudan finns ute på sektionens tävlingspro-

6

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

gram i god tid, då många skyttar vill resa på många tävlingar respektive studerar på annan ort. Att arrangera resor kan vara ett sätt att knyta föräldrar tätare till verksamheten och få fler ledare och tränare i föreningen.

Detta hjälper också till att skapa en regional samhörighet bland ungdomarna och en vilja att mötas igen på Riksfinalen och andra tävlingar. Och viktigast av allt, att ungdomarna inser att tävlingarna är det roligaste med att skjuta pistol!

Konceptet för grundomgången har bara mindre ändringar, se reglementet som finns på pistolsektionens hemsida samt på www.svuc.se. Sista

dag som resultaten ska redovisas är 15 februari 2015. Viktigt att resultat rapporteras in snarast efter tävling.

De bästa skyttarna i varje klass kallas sedvanligt till Riksfinalen, där konceptet är ändrat. På lördagen arrangeras Svenska Ungdomsmästerskapen i alla klasser, samt ledartävlingen Allans Minne. På söndagen arrangeras finalen i Svenska ungdomscupen.

Jan-Olof Olsson,tävlingsledare för Svenska Ungdomscupen Luftpistol, tel 072-525 32 95 ungdomscupen@skyttesport.se

TÄVLINGSLICENS 2016 Tävlingslicensen inom SvSF kommer från och med 2016 att vara giltig från och med den 1 januari aktuellt år. Detta på grund av det nya tävlingsadministrativa systemet som är på gång. Vid pressläggning var det ännu oklart när det kommer att vara möjligt att ansöka om tävlingslicens inför 2016. Håll utkik på www.skyttesport.se för senaste nytt.

Har ni rätt kontaktuppgifter?

Det är viktigt att ni som förening har rätt kontaktuppgifter i IdrottOnline. Dels för att förbundet ska kunna kontakta er med viktig information och dels för att personer som är nyfikna på skytte ska kunna hitta och ta kontakt med er. SvSF vore därför tacksamma om ni kan säkerställa att ni har rätt kontaktuppgifter, med rätt hemsidesadress dessutom, i IdrottOnline. I nyhetsarkivet från den 29 juni på www. skyttesport.se ges en steg-för-steg-instruktion till hur ni går till väga.

Behöver ni hjälp på vägen är ni varmt välkomna att kontakta kansliet på office@skyttesport.se eller telefon 08-699 63 70.

SOMMARENS SM Ni har väl inte missat att följa sektionernas hemsidor på www.skyttesport. se i sommar? Refererat från sommarens SM och andra stora tävlingar hittas nämligen precis där!

På bilden ser vi Roar Olsen, Skillingmarks SG, som är en av alla nyblivna svenska mästare. Roar vann SM i engelsk sporting. Fotograf här var Anders Bore.

KONTAKT TILL BESIKTNINGSMÄN

CIVIL SKJUTBANA

Föreningar som vill ha råd om hur en skjutbana säkerhetsmässigt ska utformas, eller som är osäkra på om er skjutbana är säkerhetsmässig, kan kontakta och ta hjälp av de besiktningsmän för civila skjutbanor som nu finns. Dessa personer har genomfört SvSF:s kurs för besiktning av civil skjutbana. Ni hittar deras kontaktuppgifter under rubriken Kontakt på www.skyttesport.se

Stabilotherm är svensk distributör av BRUNOX vapenvårdsprodukter.

OUTDOOR EQUIPMENT Kvalitativa jakttillbehör sedan 1984 Du hittar oss i din jaktbutik.

Hela sortimentet hittar du i katalogen på vår hemsida.

www.stabilotherm.se

MULTIBAG DISCIPLINE

Håller ordning på dina jaktprylar.

Flera fickor och flyttbara innerväggar.

Tillverkad i slitstarkt material.

TERMOS SNOW, PINK, BLAZE Toppbetyg i tester!

NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

7

TÄVLING

SVENSKA GODBITAR INTERNATIONELLT

TEXT JOSEFIN WARG FOTO SvSF

Ett flertal internationella mästerskap brukar alltid hållas under sommarsäsongen, och denna säsong var inget undantag. Här plockar vi fram några svenska godbitar ur den internationella mästerskapskakan. Om mästerskapen i sin helhet, där Sverige haft uttagna trupper, kan ni läsa på www.skyttesport.se.

VM i lerduva I mitten av september avgjordes VM i de olympiska lerduvedisciplinerna.

För europeiska lerduveskyttar var det sista chansen att ta kvotplatser till OS 2016, men varken Håkan Dahlby eller Therese Lundqvist lyckades med detta dessvärre. I stället kunde vi glädjas åt en överraskande topp 20-placering i herrarnas trap genom Skepplandaskytten Rickard Levin Andersson som sköt 118 träff av 125, vilket var personligt

rekord på internationell tävling. Personligt rekord, 117 träff, blev det också av Gustav Pettersson, Oppunda JSK, i herrjuniorernas skeet. Det räckte till åttonde plats. I seniorernas skeet blev Stefan Nilsson 23:a, inte långt från finalplatser.

EM på 25, 50, 300 meter och lerduva Fyra svenska EM-medaljer blev det totalt på EM i Maribor, Slovenien.

Första svenska medaljen togs av Osbyskytten Emil Martinsson i viltmålsskyttets blandade lopp på 50m. Han fick ihop 394 poäng, vilket var två från guldet. Lagsilver blev det därefter i regelbundna lopp för running targetherrarna Emil Martinsson, Niklas Bergström (Glaskogens JSK) och Jesper Nyberg (Hylte Sportskyttar). Här var Martinsson individuell femma, en poäng från bronset.

I lerduveskyttets dubbeltrap fick

Det blev ett EM-silver till Håkan Dahlby i somras.

8

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

Håkan Dahlby, Nykvarn/Södertälje Jsk, särskjuta om den sista finalplatsen efter att ha skjutit 139 träff i grundomgången. I kamp med tre skyttar vann han särskjutningen, gick till final, sköt där kanonbra i första rundan och gick direkt till guldmatch. Där blev det ett svenskt silver. Ytterligare en finalplats blev det i damernas skeet genom Uppsalaskytten Therese Lundqvist, som också hon fick skjuta isär för att ta sig till final. I finalen blev hon sexa. I

FÖRENINGSBESÖK

herrjuniorernas skeet tangerade Gustav Pettersson, Oppunda JSK, sitt personliga rekord på 116 träff, och blev med det 17:e man.

På 300 meter sköt de svenska herrarna i 60 skott liggande hem ett lagbrons. Laget bestod av Per Sandberg, Gimo SF, Stefan Ahlesved, KarlstadUlvsby SF, och Johan Gustafsson, Bromma-Solna Skf. Individuellt blev Per Sandberg fyra.

300-meters-skyttarnas EM-medverkan möjliggjordes genom SvSF:s avtal med Norma/Gyttorp.

I 50 meter gevär kom den största framgången i herrjuniorernas 60 skott liggande. Där sköt Ludwig Wässman, Björksta USKF, 617,6 poäng och var med det bara tre tiondelar från final.

Han blev tolva.

I pistol gjorde Aleholmsskytten Mikael Nilsson en gedigen insats, Nilsson vars träningsvecka vi fick ta del av i förra numret av Svensk Skyttesport.

Nilsson slutade åtta i standardpistol och som 16:e man i grovpistol. Pontus Schmidt, Örebro PSSK, gjorde en bra insats i snabbpistol. Han fick ihop 571 poäng och slutade 22:a.

VM i Fitasc Sporting Till VM i Fitasc Sporting i USA i juli skickade lerduvesektionen ett uttaget landslag med fyra herrar och en dam.

Tack vare avtalet med Norma/Gyttorp kunde också en svensk ledare finnas på plats. Efter de fyra tävlingsdagarna stod Anders Bore, Falköpings Sportskytteklubb, som bäste svenske herre. Med sina totala 176 duvor lade han sig på en hedervärd delad 35:e placering i totallistan av 682 skyttar.

I damklassen blev Bores klubbkompis

Rebecka Bergkvist 15:e skytt med sina 155 träffade duvor.

VM i Field Target I augusti avgjordes VM i Field Target i Litauen och Sverige hade för första gången ett uttaget landslag att representera oss i grenen. Det var sex skyttar stort och fem tävlade i PCPklassen (tryckluft) och en i fjäderklassen. Bäst gick det för Thorbjörn Gustavsson, Onsala luftgevärsklubb, i fjäderklassen. Han slutade sjua med 111 träff av 150.

Europeiska Spelen Ungefär samtidigt som förra Svensk Skyttesport kom ut sköts Europeiska Spelen i Azerbajdzjan. Där blev

det stor succé för skeetskytten Stefan Nilsson, Trelleborgs JSK, som sköt hem silvret. Detta efter 122 träff i grundomgången, följt av särskjutning om en plats i final respektive om en plats i guldmatch. På köpet tog Nilsson en svensk kvotplats till OS i Rio de Janeiro, vilket var Sveriges tredje kvotplats till kommande års olympiska spel, och den andra i herrarnas skeet.

VM i Compak Sporting I slutet av juni avgjordes VM i Compak Sporting i Estland, ett öppet mästerskap där ett 20-tal svenskar deltog. I veteranklassen gjorde Conny Petters, Haninge JSK, en mycket bra insats. Han satte 188 av de 200 duvorna i grundomgången, och ytterli-

gare 22 särskjutningsduvor. Därefter var bronset hans! I öppna klassen blev Martin Andersson, Nimrod, fyra efter att ha satt hela 196 duvor i tävlingen.

Fjärde bästa skytt av nästan 500 totalt var ändå en prestation att glädjas över.

I damklassen blev Rebecka Bergkvist sexa med sina 180 träff.

Världscupen Inget mästerskap, men ändå stort internationellt är ju världscupen i de olympiska disciplinerna. Här kan under sommaren noteras exempelvis fint skytte från Stefan Nilsson och Marcus Svensson på skeeten i Gabala. Båda sköt 121 duvor av 125 och var bara en duva från att få skjuta isär om en plats i final. ■

Conny Petters tog brons i VM i Compak Sporting i slutet av juni.

NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

9

EN VECKA MED

n r ö j b r o h T n o s s v a t Gus

FIELD TARGET-SKYTTEN TEXT THORBJÖRN GUSTAVSSON FOTO AUDRIUS TURSKAS

Field Target är vad som gäller för Onsalaskytten Thorbjörn Gustavsson. I augusti var han en av sex svenska skyttar uttagna att tävla på VM i Field Target. Här får vi veta vem Thorbjörn är, samt ta del av en normal träningsvecka för honom.

Träningsveckan är hämtad från tiden just före VM.

Varför Field Target?

För några år sedan fick jag för mig att köpa ett enkelt luftgevär, för att skjuta lite prick bakom garaget. Lite så där lagom opretentiöst. Fick tag i en rätt rapplig och skramlig bössa, så intresset dog rätt fort. Vilket det lätt gör om man inte träffar ens i närheten av var man siktar, hur man än försöker justera siktet.

Något år gick och jag bestämde mig för att försöka hitta lite information på nätet som kanske skulle kunna hjälpa mig. Antingen med själva skjuttekniken, eller möjligen med eventuella förbättringar av själva bössan.

Ganska snart kom jag in på en sida, luftvapen.info, och där fanns mycket intressant information att få när det gäller hur man kan förbättra skjutbarheten på exempelvis fjäderbössor.

Och det var här jag första gången mötte begreppet Field Target. Jag började läsa lite om detta och fastnade nästan direkt för variationen som beskrevs i skyttet, med olika avstånd, skjutställningar och vindbedömning. Jag kände direkt att ”det här vill jag testa”.

Jag sökte efter föreningar och kom efter ett tag i kontakt med Onsala Luftgevärsklubb och ja, på den vägen är det.

10

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

Ungefär så här ser den egenritade träningstavlan ut. Den inre träffzonen är 15 mm i diameter.

I maj 2012 gick jag min första tävling.

Det gick ärligt talat inget vidare, men tack vare flera schyssta skyttar på tävlingen så lärde jag mig massor om vad jag egentligen behövde träna på. Det var bara att åka hem och nöta vidare.

På min andra tävling föll det sig så väl att jag vann den klass jag ställde upp i. Sedan var det, som man säger, ”kört” för min del! Jag har sedan dess ägnat mycket stor del av min lediga tid till att träna och tävla så fort tillfälle erbjuds.

Tidigare år så har jag skjutit otroligt mycket mängdträning för att få till andnings- och avfyrningsteknik, och för att försöka få ordning på skjutställningarna.

Detta år har jag ändrat lite på mina rutiner och fokuserat mer på korta intensiva pass för att försöka förkorta ”startsträckan”, om man så säger. Det vill säga att vara på tå redan från början.

Detta årets huvudmål har varit VM som hålls i Litauen, och en typisk träningsvecka kan se som följer nedan.

MÅNDAG Vindstilla, äntligen. Efter en lång tid av ständigt blåsande så passar jag på att kontrollera att kikarsiktet är rätt

injusterat i sidled, sittandes på 50 meter. Och tur är väl det då det visar sig att skotten till att börja med tar cirka 20 mm till vänster, alltså precis i vänsterkant på 40mm-ringen på min träningstavla. Den mesta träningen gör jag just mot tavla i stället för fallmål.

Det är dock inte nån standardtavla, utan företrädesvis mot en egenritad variant som har ringar motsvarande storlekarna på träffzonerna, det vill säga 15, 25 och 40 mm.

Dags då att gå in på dagens träning – knästående. Jag börjar på kort distans – 20 meter. Skjuter 10 skott. Försöker hålla mig inom 15mm-ringen, men vinglar iväg ett av skotten. Måste skärpa mig och inte ta den sortens dåliga beslut.

NAMN Thorbjörn Gustavsson FÖDD 1970 BOR Od i Herrljunga kommun, Västra Götaland FAMILJ Sambo, hund, två katter KLUBB Onsala Luftgevärsklubb GREN Field Target VAPEN Luftgevär (rekylfjädebössa) BÄSTA MERIT 49p av 50 möjliga på tävling

Ökar till 30 meter, med målet att hålla mig inom 25mm-ringen. Efter att ha tagit om ett par gånger under 10-skottsserien så sitter alla inom 25 mm. Ökar till 40 meter med målet att hålla mig inom 40mm-ringen. Det blir 9 av 10 inom ringen och ett precis utanför. Det viktigaste var att första skottet satt eftersom man bara får ett skott på varje figur på tävling. Dagens övning avklarad.

TISDAG Stående skjutställning behöver tränas betydligt oftare än jag gör. Dagens pass får därför börjas med två serier om 10 skott vardera på 25 meter. Jag håller mig inom 40mm-ringen på

tavlan i båda serierna så det får räcka så.

Därefter blir det lite sittande skytte, på avstånd mellan 37 och 50 meter.

Det är frisk vind i dag så det är nyttig träning på att hålla ut i sidled. Vindavdriftsberäkningen blir mest en kvalificerad gissning, men jag har märkt att ju mer man tränar på det, desto oftare gissar man rätt.

ONSDAG Fallmålsträning. Jag behöver vänja ögat vid hur tävlingsmålen ser ut, så dagens övning inleds med att placera ut några fallmål på banan, på lite olika platser i en solfjäderform. Detta för att få vinden i lite olika riktning på varje mål. Flyttar skjutplatsen både i  NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

11

 djupled och sidled under träningspasset för att få olika avstånd och vinkel. Alternerar skjutställning mellan sittande, knästående och stående.

TORSDAG Inleder dagens pass med sittande på 45 och 50 meter, cirka 20 skott på vartdera avståndet. Sedan är det dags för stående på lite längre avstånd, 35 meter. Även här drygt 20 skott, men sedan börjar det bli darrigt. Jag är inte någon uthållighetsfantom precis!

FREDAG I dag kör jag ”kasta kudde”, en övning som jag använder ibland. Det går helt enkelt till så att jag vänder mig mot tavlan och kastar sittkudden bakåt.

Sedan skjuter jag ett skott där kudden landat, för att sedan upprepa proceduren. Emellanåt växlar jag riktning så att jag vänder mig och kastar kudden mot tavlan i stället. Detta är en bra träning för att upprepa sin ”stationsprocedur”, det vill säga att sätta sig till rätta, avståndsbedöma, rikta och avfyra. Avslutar dagens pass med att dra ut måttbandet till 50 meter och skjuter därefter ett skott på samtliga avstånd som jag markerat på mitt sidohjul.

Detta för att stämma av så att allt stämmer inför morgondagens tävling.

Det visar sig att detta även blir tävlingens bästa resultat, alla klasser räknat, så det blir en riktigt bra självförtroendeboost och ger en bra känsla som får följa med mig till Litauen nästa vecka.

SÖNDAG Träningsfri dag och jag börjar i stället packa mina väskor. Nästa vecka gäller det! ■

FOTNOT Field Target-VM gick i Litauen den 21-23 augusti och Sverige skickade en trupp på sex skyttar. Thorbjörn Gustavsson slutade på en fin sjundeplats i fjäderklassen. Ett referat från svenskarnas VM kan läsas på www.skyttesport. se, i nyhet publicerad den 27 augusti.

www.opticway.se

LÖRDAG Upp tidigt, koka kaffe, äta frukost.

Landslags- och träningskompisen Stefan och jag åker iväg till Vittsjö för att delta i en Field Target-tävling. Perfekt uppladdning inför nästa veckas uppdrag. På resan ner till Vittsjö drar naturligtvis samtalet in på den kommande resan till Litauen och VM. Vi konstaterar att vi båda är lite nervösa

och spända – vi är ju båda debutanter i sammanhang av den storleken.

Vi kommer fram till tävlingen i god tid för att hinna skjuta lite på inskjutningsbanan. Därefter väntar en genomgång från tävlingsledaren och indelning i skjutlag. Jag promenerar iväg till den station jag ska starta på och samspråkar med mina skjutlagskamrater tills en starkhornstuta påannonserar att tävlingen kan starta.

Det tar cirka 4,5 timme att ta sig igenom hela banan, och efter avslutad sista station konstaterar jag att jag fått ihop 46 poäng av 50 möjliga. Det är ett resultat som jag är mycket nöjd med.

KVALITETS SKYTTEGLASÖGON SYNUNDERSÖKNINGAR • GLASÖGON • LINSER

Edsbergs Torg 18 • 192 52 Sollentuna • Tel 08-35 84 50 • info@opticway.se

12

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

Nya generationens elektroniska markeringssystem Från en tavla...

Kontrollenhet SA951

NYTT

färg Nu i och skärm touch

Streckkodsläsare

Lotten Johansson föredrar SIUS markeringssystem L

Tavla HS10

Skrivare D112

«Mångsidigheten i SIUS nya markeringssystem SA951 gör det till den idealiska skytteutrustningen för mig. För att välja skjutprogram använder jag streckkodsläsaren, fjärrkontrollen eller den nya touchskärmen. Skrivaren ger mig skjutprotokollet omedelbart.

Jag litar på den kostnadseffektiva tavlan HS10 (med fas 2 cert.) som jag använder på både 50 och 10m. HS10 levererar extremt noggranna resultat tack vare det optiska mätsystemet. Och sist men inte minst SIUS systemet används på alla internationella tävlingar».

Exclusive ISSF Results Provider Worldwide the only system with ISSF-approval for all disciplines

...till stora internationella tävlingar

Utskrift och visningsprogram i världsklass med «10-LCD» Ansluter upp till 10 banor direkt till en PC med skrivare.

• Markandens bästa publikvisning • Ersätter skrivare vid varje skytt • Utskrift av skjutprotokoll

Resultathanterings program «SIUSRANK»

Världens bästa resultathanteringsprogram med marknadens bästa live-visning på internet. Du visar din klubbtävling live på internet, precis som alla internationella tävlingar!

• Används från ISSF tävlingar till klubbtävlingar • Tydlig visning för åskådarna • Live-visning på internet • Import/export av startlistor från Microsoft-Excel

när driftsäkerhet och precision prioriteras !

Tfn: 021-600 13

|

www.sius.se

|

info@sius.se

NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

13

RIKSIDROTTSGYMNASIUM SKYTTE Kombinera skytte med studier på riksidrottsgymnasiet i Sävsjö. Centralt i Småland - nära till tävlingar i Sverige och Europa.

Har du ambition att bli en bättre skytt?

Vill du utveckla ditt skytte och få tid att träna tillsammans med andra duktiga ungdomar?

Siktar du på att nå elitnivå?

Aleholms RIG skyttar har representerat landslagen på 10 och 50 meter vid EM, JNM, VM, Ungdoms-OS och Nationella landslagen.

Kontakta oss så får du veta mer: Paul Larm - instruktör gevär Tel 0382-153 71 paul@skyttegym.se

Stockholm

Gert Rosengren - skolfrågor, instruktör gevär Tel: 0382-153 70 gert@skyttegym.se Göteborg

Jonas Fyrpihl - instruktör pistol Tel: 0382-153 72 jonas@skyttegym.se

Jönköping

Sävsjö Växjö

Malmö

lite mindre, mycket

bättre

Sävsjö www.aleholm.se

Bli mästerskytt du med Vid VM i München 2010 visade Pardiniskyttarna vilka kvalitets- och precissionspistoler Pardini tillverkar.

De gjorde så gott som ”rent hus” i medaljskörden.

Bli mästerskytt du med - välj PARDINI och FIOCCHI! 61 st VM-medaljer i München 2010 Individuella 5 guld 7 silver Lag 16 guld 16 silver

4 brons 13 brons

Generalagent för Sverige

Box 80, 692 22 Kumla. Tel 019-57 86 68 - Fax 019-57 02 68

14

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

INFORMATION

OM BARN OCH UNGAS

TÄVLANDE TEXT JOSEFIN WARG FOTO REBECCA HJORTSKULL

Tidigare i år presenterade Riksidrottsförbundet specifika anvisningar för barnoch ungdomsidrotten. Genom anvisningarna ville man göra vad som står i Idrotten Vill, den svenska idrottens idéprogram, mer konkret. De nya riktlinjerna kan komma att påverka viss verksamhet för barn och ungdomar inom skyttesporten.

våras som Riksidrottsförbundet, efter remiss till samtliga specialidrottsförbund, beslutade om tydliga anvisningar för barn- och ungdomsidrotten. Anvisningarna är uppdelade i fyra avsnitt: träning och tävling, ledarskap, delaktighet samt trygghet och säkerhet. Barnidrott benämns den idrott som är för dem upp till och med 12 år. Ungdomsidrott är idrott för dem mellan 13 och 20.

Bland anvisningarna för barnidrott står bland annat att ”Idrott för barn ska vara lekfull, allsidig och bygga på barnens egna behov och förutsättningar samt ta hänsyn till variationer i utvecklingstakt.”, liksom ”Idrott för barn ska utformas så att de kan lära sig idrotten och få ett livslångt intresse för den.”

En annan riktlinje för barnidrotten är den konkreta ”Idrott för barn ska i första hand bedrivas i enkla former i närområdet. Även tävlingsverksamheten ska huvudsakligen ske lokalt och resultaten ska ges liten uppmärksamhet.” Just den punkten är något som kan komma att få betydelse för verksamhet inom Svenska Skyttesportförbundet. Här finns till exempel traditionstyngda, riksomspännande tävlingar för barn och unga som luftgevärstävlingen Skyttiaden och luftpistoltävlingarna Svenska Ungdomscupen och Allans Minne. Tävlingar vars yngsta tävlingsklass är L11, och som börjar på lokal nivå, och där man via kvalifikation kan gå ända vägen till en riksfinal. Något som alltså skulle kunna tolkas som att det går emot RF:s riktlinjer. På olika nivåer inom SvSF tittar man nu på dessa anvisningar, för att se hur de ska implementeras i verksamheten.

Med anledning av anvisningarna blev Svensk Skyttesport nyfiken på vad unga skyttar själva tänker kring att ställa upp i tävlingar som dessa. När det var dags för riksfinaler i våras tog vi därför ett snack med tre deltagare.

Du träffar dem på kommande sidor. ■

DET VAR I

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

17

a k s n e v S n e p u c s m o d Ung UNG SKYTT OM TEXT MALIN JANSSON FOTO JAN-OWE JOHANSSON OCH MARIANNE HOFMAN

FREDRIK HOLMSTRÖM, 13 ÅR Arjeplog Psk

OSCAR JOHANSSON, 14 år Haparanda Psk

Hur många år har du deltagit i Svenska Ungdomscupen och hur har det gått genom åren för dig?

– Jag har varit med i cupen i två år.

Det gick sådär förra året, men helt okej i år.

Har du tränat extra, och i så fall hur, inför Svenska Ungdomscupen?

– Inför finalen har jag tränat extra varje dag sista veckan. Har kollat att allting är bra, och haft blindavfyring mot väggen.

Vad tycker du om tävlingen, med allt från kvaltävlingar på hemmaplan till det här med riksfinalen?

– Det är ett bra arrangemang. Men det finns inte några andra i samma klass i kvaltävlingarna där uppe där jag bor, så jag vinner alltid. Jag vill att fler skyttar ska delta där uppe.

Hur är det att skjuta riksfinal?

– Att skjuta riksfinal är nervöst, men roligt. Det är viktigt att det är roligt och att man gör allt man kan för att det ska gå bra.

Hur ser din förening på Svenska Ungdomscupen?

– De tycker att det är bra att man skjuter den, och vill att fler skyttar att skjuta den. Jag vill att min kompis ska skjuta cupen. Det är inte många andra i föreningen som skjuter kvalificeringstävlingar, men vi jobbar vidare för att fler ska starta. Föreningen började ganska nyligen med Svenska Ungdomscupen, nästan samtidigt som jag började att skjuta.

16

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

Hur var det att resa hit till Töreboda?

– Det var långt, en bilresa på 120 mil.

Det blir tröttsamt med en heldag med bil. Man blir stel och känner sig trött.

Vi åkte hemifrån klockan tre på morgonen och var framme klockan åtta på kvällen i Mariestad.

Vad är det bästa med att delta i Svenska Ungdomscupen?

– Det bästa med finalen är att det är stort, och att man får möta bättre motstånd, försöka skjuta så bra man kan och att man kan hänga med alla andra. ■

Hur många år har du deltagit i Svenska Ungdomscupen och hur har det gått genom åren för dig?

– Det här är andra året som jag har deltagit, och som jag är i final. Förra året gick det som det brukar. I dag…

Jag är inte riktigt nöjd utan kunde ha gjort det bättre. Det är tredje gången som jag skjuter på elektronik, och det gör att man bli nyfiken på resultatet när det kommer upp så snabbt.

Vad tycker du om tävlingen, med allt från kvaltävlingar på hemmaplan till det här med riksfinalen?

– Det är skoj att komma till final, det kostar lite mycket att åka så långt bara. Det är bra och roligt att det är kvalificeringar innan final. Och bra att man fortfarande har en chans att gå vidare, även om det går dåligt en gång.

Hur viktigt är det för dig att komma till riksfinalen?

– Viktigt och viktigt… Det är roligt att skjuta. Det är roligt att få en belöning.

Har du tränat extra inför Svenska Ungdomscupen, och i så fall hur?

– Jag har tränat väldigt lite, men sista veckan innan finalen har jag tränat varje kväll som jag har varit hemma.

Då har jag skjutit som vanligt på träningen, med en match varje gång.

Plus lite till.

Hur är det att skjuta riksfinal?

– Det är roligt, men nervöst. När man är medveten om att flera tittar på liveRobin tar sikte. visningen, och man vet att de ser hur det går, blir det nervöst.

Hur har det varit att resa hit till Töreboda för din del?

– Långt och dyrt, men det påverkar inte så mycket. Jag kom på fredagen och har rest med flyg till Stockholm och tåg till Skövde. Jag skjuter och sedan åker jag, och jag hinner inte med prisutdelningen. Det är tråkigt att inte hinna med prisutdelningen, men möjligheten finns inte när vi reser så långt.

Vad är det bästa med att delta i Svenska Ungdomscupen?

– Man får bra kritik hemma, och att de stöttar en hemma i föreningen. ■

UNG SKYTT OM

n e d a i t t y k S TEXT & FOTO REBECCA HJORTSKULL

TYRA LEVIN, 17 ÅR Visby Skyttegille

Steeliga Fullträffar

Hur många år har du deltagit i skyttiaden?

– Jag har deltagit i skyttiaden i sju år sammanlagt. Klasserna jag tävlat i är L11, L13, L15R och nu i år L17.

Hur har det gått för dig genom åren?

– Det har gått bra! Jag har skjutit riksfinal två gånger tidigare i klassen L15R, och detta är första gången i L17.

Vad tycker du om tävlingen, med allt från kvaltävlingar på hemmaplan till riksfinalen?

– Det är ett bra upplägg. Jag är från Gotland, och därifrån går de flesta vidare med tanke på att det inte är så jättemånga som tävlar. Det är roligt att gå vidare från tävlingarna på hemmaplan, för då får man skjuta mot andra också.

Hur är det att kvalificera sig vidare hela tiden?

– Det är kul! Skyttiaden blir lite utdragen eftersom det är flera tävlingar, men det ger också flera chanser. Även om jag är missnöjd med en kvaltävling kan jag gå vidare och vara nöjd med nästa istället.

Brukar du träna extra för skyttiaden?

– Ja, det brukar bli extra träning inför tävlingen. Den här veckan har jag tränat så mycket som det bara går för att vara förberedd.

Hur ser din förening på skyttiaden?

– De flesta i föreningen är med och tävlar. Det är en ganska liten förening så ju fler personer som är med desto roligare blir det.

Hur viktigt är det för dig att komma till riksfinalen?

– Efter två vinster i regionsfinalen i klassen L15R är det ganska viktigt.

Det sätter press på mig att gå vidare till riksfinalen eftersom jag har gjort det innan.

Hur är det att skjuta riksfinal?

– Det är spännande! Det är roligt att träffa nya människor och möta fler motståndare än dem man brukar möta på hemmaplan.

Vad är det bästa med att delta i skyttiaden?

– Det bästa är att det är människor från alla delar av Sverige. Man får se nya föreningar och ansikten, och det är kul! ■

Gyttorp Steel FULLTRÄFFAR UR VÅRT BREDA SORTIMENT AV SPORTINGPATRONER MED STÅLHAGEL

FÖLJ UTVECKLINGEN AV GYTTORP SPORT & COMPETITION PÅ FACEBOOK

OCH PÅ GYTTORP.SE

NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

17

REPORTAGE

g n i n e e r Sc

FÖR BÄTTRE SKYTTEPRESTATION TEXT & FOTO IDA BENGTSSON

Idrottskliniken i Växjö. På golvet i ett av undersökningsrummen ligger Isabella Erkki på ett par tjocka yogamattor. Hon är mitt uppe i en serie av rörelseövningar.

Isabella har just börjat sitt första år på Aleholms skyttegymnasium i Sävsjö och i dag är det dags för screening. Testet går ut på att hitta elevernas kroppsliga styrkor och svagheter. Fokus ligger främst på styrka, stabilitet och kontroll av bål, axlar och knän.

18

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

Annmari Hylander, skolsköterska, och Paul Larm, skyttelärare, är initiativtagare till de screeningtest alla förstaårselever vid Aleholms skyttegymnasium går igenom. I bakgrunden gör Isabella Erkki ett stabilitetstest tillsammans med sjukgymnast Marianne Linnér Jerreling.

– JAG BRUKAR HA ont i knän och rygg när jag skjuter, berättar Isabella.

Men jag har aldrig gjort något åt det.

Det är först nu när jag får riktig hjälp som det känns bra att ta tag i det.

Screeningen känns väldigt seriös och professionell. Övningarna är både mer avancerade och jobbigare än jag förväntat mig.

Skador är inte ovanligt i skyttevärlden. Precis som för Isabella handlar det ofta om överbelastning i rygg, knän och händer. Den som inte har en god grundstyrka och kroppskontroll hamnar lätt i ytterlägen. Att låta exempelvis ligamenten i ryggen bära överkroppen under ett helt tävlingspass kan få förödande konsekvenser i längden.

Mer träning, ökad skaderisk En del elever på skyttegymnasiet drabbas av skador förr eller senare, vanligast är det dock att krämporna kommer redan under första terminen.

Från att kanske ha tränat ett par dagar i veckan har de nu tio och en halv timme schemalagd träning i veckan. Utöver det har eleverna möjlighet att träna själva kvällar och helger, en chans de flesta tar. Med ökad träningsintensitet ökar belastningen på kroppen och då kommer skadorna lätt.

Aleholms skyttegymnasium har haft samarbete med Idrottskliniken sedan 2012. Men det är först nu man börjar med screening. Annmari Hylander, skolsköterska vid Aleholm, är den som initierat screeningtesterna tillsammans med Paul Larm, skyttelärare från skolan.

– Vi såg för många skador och insåg att vi måste börja förebygga istället för att efterbehandla. Det här är framtidens stjärnor vi talar om, de ska hålla många år framöver. Om de inte har kontroll över sin kropp, hur ska de då kunna träna rätt, säger Annmari.

Träning för var och en Paul berättar att den som tidigare haft exempelvis knäproblem har fått ett generellt knäprogram att träna efter.

Men eftersom problem i knät ibland kan komma från foten, höften eller ryggen så är det inte säkert att man löst problemet.

– Därför är det här samarbetet så bra.

Nu får varje elev veta från start vilka dennes starka och svaga punkter är, säger Paul.

Utifrån testresultatet får eleverna ett individuellt träningsprogram att jobba efter. Tanken är att eleverna ska kunna lägga in övningar under fyspassen i skolan.

– Det är bra att vi kan jobba individuellt, så att man kan träna där man är svag. Om alla skulle träna likadant skulle man inte utvecklas som person, säger Isabella. Sedan känns det bra att få lite mer koll. Man inser att det är viktigt att magen är lika stark som

ryggen, och att kroppskontroll och stabilitet är bra för att man ska slippa skador.

Inte läge att fuska Testet är särskilt framtaget av Marianne Linnér Jerreling, legitimerad sjukgymnast, vid Idrottskliniken.

Hon hoppas att screeningen ska leda till en ökad medvetenhet hos eleverna. Att de genom förbättrad kroppskontroll ska minska skaderisken och på så vis uppnå en bättre skytteprestation.

– Det kommer att bli väldigt tydligt vem som följer sitt träningsprogam

och vem som inte gör det. Samtidigt sätter testerna i sig igång en tankeprocess hos eleverna som gör att de börjar fundera och blir medvetna om hur kroppen beter sig under olika rörelser, säger Marianne.

Träningsprogrammen kan sedan förändras under läsårets gång, i och med att det regelbundet görs nya tester och eleverna utvecklas. Eleverna själva ser testerna som något positivt och många förundras över hur de med små medel kan få kroppen att reagera annorlunda. Att få individuella träningsprogram ökar träningsmotivationen. ■

Efter denna screening, där olika övningar genomför, kommer Isabella Erkki att få ett träningsprogram just för henne.

NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

19

FÖRSVARSINFO

JO SE FIN

WA RG

SM TE XT &

FO TO

Civila mål är bekant för somliga deltagare, och mer ovant för andra.

AK4 UNIKT MEN ÄNDÅ LIKT SM i AK4 är en unik företeelse under Svenska Skyttesportförbundets vingar. Tävlingen är civil, med SvSF:s reglemente, med civila mål etcetera. Men, ett behörighetsbevis för AK4:an krävs för att få delta, och därmed är det bara hemvärnspersonal som kan få göra det. SM i AK4 är en del av vad SvSF:s bidrar med som frivillig försvarsorganisation.

SOLEN SKINER ÖVER Kabusa Skjutfält, strax öster om Ystad.

Höga vågor från Östersjön väller in över land och vinden är frisk. Fjärde patrullen på årets fälttävling på SM i AK4 har just kommit ut till tävlingsområdet.

De möts av Jane Jönsson som med raka rör hälsar välkommen till första målet, ett inskjutningsmål. Jane och ett gäng till från Skurups Skytteförening har hand om inskjutningsstationen och den första tävlingsstationen i dag. För Jane är det nytt med ett AK4-SM, men det är ändå välbekant.

– Det är första gången jag är med militärt. Jag har inte fått äran att vara med tidigare. Vi är en hjälp för att de ska få ihop arrangemanget. Vi var med på fält-SM för 6,5 tidigare i år, så någonting måste vi ha gjort bra.

Men det fungerar ju ungefär på samma sätt, säger hon.

Svensk Skyttesport är alltså på SM i AK4. Ett speciellt SM inom SvSF då de som deltar är personal i hemvärnet, eftersom det bara är de som har behörig-

20

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

hetsbevis för AK4:an. Men likheterna till 6,5-skyttet är stora.

Fältskyttemålen är civila och hämtade från gevärsfältskyttet.

Markeringen sker på samma sätt.

– Men några kommandon skiljer sig mot SM i 6,5-fält.

Och här visiterar man loppet och kontrollerar bland annat piporna före skjutning, och kontrollerar säkring efter laddning. Det är också annorlunda, säger erfarna 6,5-skytten Jane.

Lära sig av varandra SM i AK4 arrangeras på sedvanligt vis av en utbildningsgrupp från Hemvärnet i samverkan med ett lokalt Skyttesportförbund. I år är det P7/ Skånska gruppen och Skånes Skyttesportförbund som jobbar ihop. I år är det nästan bara civila funktionärer, från olika SvSF-föreningar, ute på stationerna. I Hemvärnet finns dock krav på att det ska finnas en utbildad inom sjukvård vid skjutningar, så på varje station finns också en person för det. Med

Jane på inskjutningsstationen är det Nicklas från Hemvärnet som står för sjukvårdskunnandet. Han gör också vapenkontrollerna, och tillägger att det är mer än vapnet han kontrollerar.

– Det är också viktigt att kolla skytten i ögonen. Är den med på banan? Den kan vara påverkad av något, eller sjuk. På våra skjutningar frågar vi alltid om någon inte känner sig i form att skjuta. Det handlar om säkerhet, säger han.

– Vi har mycket att lära av varandra, konstaterar Jane och får medhåll av Nicklas.

Skillnaderna På första tävlingsstationen gör sig en olikhet påmind, när den fjärde patrullen precis har fått instruktioner för vad som gäller.

– Får man fylla på?, frågar en i skjutlaget?

Svaret är ja, för när det är en civil tävling får man fylla på magasinet när man vill, enligt anvisningar. Något som sker för

att spara tid. Tävlanden Kennet Nilsson från Skånska gruppen förklarar: – När vi inte skjuter civilt gör vi allt på order – fyll på, ladda, ta på hörselkåpor och så vidare.

Håkan Nilsson från Västernorrlandsgruppen skjuter inte civilt, så för honom är det lite nytt att vara utan alla order.

– Det är varken bättre eller sämre, men ovant.

Resultatavläsning Ovant blir det också för honom efter de första åtta avlossade skotten, när han ska hjälpa till att avläsa resultatet. Där borta vid måltavlorna står funktionärerna från Skurups Skytteförening och viftar träffantal med sin markörspade, på sedvanligt fältskyttevis.

– Om jag ändå visste vad det där betydde!, säger Håkan.

– Fyra, säger skytteföreningens Tommy Andersson som är stationschef.

– Sedan en etta, tvåa… Förlåt, en fyra… Jag är skitdålig på dem här. Vi går alltid fram och

markerar själva när vi skjuter militärt, säger Håkan.

Någorlunda bra går det i alla fall, och till sist är alla poäng inräknade. Skyttarna går vidare, Tommy Andersson står kvar.

Alldeles snart kommer den femte av dagens tretton patruller.

– Nu börjar det kännas bra, säger Tommy efter en hektisk morgon.

Nyheter för banläggarna Tommy är van funktionär från tävlingar för 6,5, och även för honom är det första gången han är funktionär på en AK-tävling.

– Det är dubbla mål och korta skjuttider. Det är jag inte van vid. Jag har varit med i banläggargruppen också, och det var lite nyheter där. Men det har gått bra, vi har haft stöd av kunnigt folk.

Tävlingen är en inskjutningsstation och sex skjutstationer lång, och varje tävlingsstation har dubbla mål. Skjutställningarna varierar. På sista stationen är ställningen stående och därefter knästående, och på vissa är det liggande som gäller. När man ser en skytt göra en lätt vridningar av kroppen förstår man att den skjutit klart på första målet av två. På dagens tredje station används dessutom ett skyttevärn, varifrån man skjuter stående, lutandes över kanten. ”För skyttets skull” Som de hemvärnare de är, är alla 154 deltagare grönklädda för dagen. Ingen särskild skyttejacka här inte. Men likt fältskyttar i andra discipliner är glädjen över många träffar, och irritationen över för många bom, densamma. Liksom den gemytliga stämningen deltagarna emellan, trots att det är både individuell tävling som lagtävling mellan Hemvärnsbataljonerna.

Stationschef Tommy Andersson från Skurup känner att det är givande att vara här och göra en insats.

– Ja, för om vi inte är med och är intresserade så blir det inga tävlingar. Man måste jobba för skyttets skull. Sedan om det är gevär, AK4 eller pistol spelar ingen roll. ■

Skurups Skytteförenings Jane Jönsson basar över inskjutningsmålet på fältskytterundan.

Olof Söderberg gör vapenkontroll på Lars Jonsson, Elfborgsgruppens, Ak4.

Tommy Andersson från Skurups Skytteförening är en av 35 civila funktionärer inblandade i årets fältskytte på SM i AK4

Stationschef Rolf Bengtsson, i mitten, antecknar resultat och får hjälp av Tim Knoblach, från Örebro och Värmland, samt Jonny Högberg, Västerbotten, med att se vad markörerna anger för träffantal.

NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

21

FÖRSVARSINFO

E S S E R T N I E T T STO RT S KY NA

R A G A T L E D R A FÖR E N WARG TEXT & FOTO JOSEFIN

roller i sina respektive 4. 154 personer med olika AK i SM års 15 20 på es ad se. Svensk oner noter nsamt – ett stort skytteintres me 154 personer från 17 batalj ge sak en d me r ne rso olika bakgrund. 154 pe är med i Hemvärnet hemvärnsförband, och med de deltar på SM, varför de för var n frå allt om a, arn d några av deltag Skyttesport tog ett snack me ppling till civilt skytte. och om deras eventuella ko

landsgruppen Olle Håkansson leder Got m skyttarna, på årets SM. Han själv, likso nkumla.

Ste i t civil ags vard till ter skju

❚ BENGT LUNDGREN Uppland och Västmanland I nästintill 40 år har Bengt Lundgren varit med i Hemvärnet som extra hemvärnsman. Minst lika länge har han skjutit gevär 6,5 .

– På den tiden fick man extra ammunition till att skjuta, och det var en anledning att gå med i Hemvärnet.

Men sedan var ju nästan varenda man i byarna med då, så det var ju inte bara för ammunitionens skull, berättar han.

Under de 40 åren som hemvärnsman har han varit med och släckt bränder och letat efter försvunna flera gånger.

– Ja, man har gjort nyttigheter naturligtvis. Och det är vi som försvarar Sverige, vi är nästan det enda försvar vi har. Man kan hoppas att det inte behövs, men man vet ju aldrig, säger han.

22

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

önskar att förVane skytten Alf Grankvist bättre. vore et värn hem i en ring yng

Bengt är en återkommande deltagare på fältskyttetävlingar för 6,5:an, då som representant för Harakers Skf. Hans civila skyttebakgrund kan skönjas på tredje stationen, när Bengt tar några nävar gräs och slänger dem i luften för att kontrollera vinden. Som ende man i skjutlaget. Trots den långa erfarenheten från 6,5-skyttet gör han först i år debut på SM i AK4.

– De frågade om jag ville vara med här, och jag tänkte att det kunde vara kul.

Har de gjort en bra värvning?

– Nej, det tror jag inte… ❚ DANIEL ZETTERQVIST Västernorrlandsgruppen Inte nog med att Daniel Zetterqvist är hemvärnsman i Västernorrlandsgrup-

Sista stationen.

...och det är vi som försvarar Sverige, vi är nästan det enda försvar vi har...

pen, tillika skytt i Kubikenborgs Skytteförening och Sundsvalls Pistolskytteklubb. Han är också en av Svenska Skyttesportförbundets skjutinstruktörer, och brukar som sådan åka runt och instruera i skytte på grundläggande militära utbildningar för frivilligpersonal, GU-F:ar.

– Civilt började jag egentligen med skeet och trap som ungdom. Jag började sedan med militärt skytte, och halkade in på det civila, med kula 6,5,

för 6-7 år sedan. Och nu är det en mix.

För några år sedan när Skyttesportförbundet fick bemanningsuppdrag hoppade jag på det. Det är kul att stå och utbilda sådana som är frivilliga och motiverade, säger han.

Intåget i Kubikenborgs Skytteförening blev en räddning för att kunna upprätthålla en god skjutskicklighet för Daniel med flera i Västernorrlandsgruppen.

– Vi blev av med skjutbanan på Lv5

m ville fick so la al an ut , al kv t ge in es vd ...i år behö ring. Men det ng ry fö lig då t de är rr vä Ty . vara med in de yngre... få t at l til se te ås m vi s, os beror på

ta.

igen får vara med och skju sson är glad över att hon äntl

Maria Jan

i Sundsvall, och då var vi 10-12 stycken i mitt kompani som började skjuta på Blåberget genom Kubikenborg. Föreningens Curt Norström hade varit reservofficer för signaltrupperna, och han gjorde mycket för att känna oss välkomna.

Att kombinera civilt skytte med tjänst i hemvärnet ser han bara som positivt.

– Det är win-win. Det är bra för hemvärnet, och det är bra för föreningen. Och när vi i Kubikenborg arrangerar tävlingar har vi ofta en AK-klass, och det är bra för att hemvärnsmännen får fler tävlingar, säger Daniel. ❚ ALF GRANKVIST Norrbottensgruppen – Det gick nog inget bra. Det sket sig.

5-4. En borta var inte det jag hade

räknat med, säger Alf Grankvist från Norrbottensgruppen efter skjutstationen i skyttevärnet.

Sedan 1984 har Alf varit hemvärnsman.

– Det var ypperligt för att komma åt lite billig 6,5 träningsammunition.

Sedan dess har jag alltid varit med, berättar Alf, som alltid haft skyttet varmt om hjärtat.

Då sköt han i Vidsel Skytteförening, och mycket älg. Nu sysslar han gärna med älgskidskytte. Och kpist, och pistol.

– Varför? Det är ju tävlingsmomentet som är intressant, inte vapnet i sig.

Det är bara ett redskap. Därför blir jag lite ledsen när man pratar dåligt om det, att det blir olyckor och så. Men det är sällan vapnets fel. Det är människan som är problemet, säger han.

Här på SM i AK4 gör nu Alf Grankvist sitt bästa för att Norrbottensgruppen ska kunna försvara bataljonspriset som man vann i fjol. Trots en träff borta i värnet, kommer det att räcka hela vägen till individuellt silver. Och det är kul att vara här, tycker han, även om han inte behövde skjuta till sig sin plats i laget.

– I år behövdes inget kval, utan alla som ville fick vara med. Tyvärr är det dålig föryngring. Men det beror på oss, vi måste se till att få in de yngre. ❚ ALEXANDER EDIN Livgardesgruppen Alexander Edin är kompanichef för insatskompani Arlanda och gör sitt fjärde AK4-SM. – Även om jag som chef inte ska skjuta normalt. Men jag ska ju vara

ichef och vill Alexander Edin är kompan vara en föreatt för t skyt tig duk en vara . ater sold sina för gångsman

en föregångsman för soldaterna. Jag måste vara bra för att de ska kunna bli bättre, annars lär jag dem fel saker, säger han.

Alexander tycker att det är roligt med SM eftersom man får träffa nya människor, för att man får chans att se andra regementen och för att det innebär mer skytteövning. I Livgardesgruppen övades det lite inför uttagningen till SM, och det har hållits några träningar under de två veckorna innan SM. Just att få chans att öva skytte tycker han är viktigt. Så pass att han tycker att gruppen skulle behöva skjuta betydligt mer än vad de gör i dag.

– Vi skjuter träningsskytte kanske två gånger per år normalt. Jag tycker inte att det duger för att bibehålla sina kunskaper för att vara en god skytt.  NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

23

FÖRSVARSINFO

Station tre.

 ❚ MARIA JANSSON Lapplandsjägargruppen Läkaren Maria Jansson värvades till Hemvärnet tack vare hennes sjukvårdskunskaper. Men det som fick henne att tacka ja var lusten att skjuta.

– Jag trivdes med skytte som sport och när de ville ha med mig i Hemvärnet tänkte jag, att om jag får skjuta, så varför inte!

Maria hade tidigare, som ung hemma i Skaraborg, skjutit mycket bana och lite fält med 6,5:an, men 1996 lade hon av på grund av prylhets, kostnadsskäl och norska tavlan, bland annat.

2012 väntade Hemvärnet, men det skulle ändå dröja innan hon fick ägna sig åt att skjuta igen.

– Jag hade hoppats att få skjuta mer, men jag såg inte bössan på två år. Man uppmuntras inte att tävla och träna, säger hon. När Maria, och några till, ville testa att vara med på AK4-SM, fick de kämpa för det.

– Ja, ett gäng har kämpat mycket för att få komma med. Det är ju öppna SM och väldigt roligt att skjuta.

24

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

Så vi planerade att åka själva, men i sista minuten fick vi en minibuss av gruppen. Två i vårt gäng blev också inplockade i det uttagna laget, efter att ha provskjutit lite för dem, berättar hon.

Maria är inte en i det officiella laget, men hon tycker att det är jätteroligt att vara på SM. Liksom att vara med i Hemvärnet.

– Nu har jag funnit min roll som sjukvårdare, och jag får skjuta. ❚ PETER HENRIKSSON Bohusdalsgruppen Bohusdalsgruppen har tränat varannan helg sedan juni inför detta SM. För Peter Henriksson, gruppchef i en insatspluton, räckte det till att bli dagens 18:e bästa skytt. Och han tackar SM:et för att skytteövandet blir av.

– Det här är enda anledningen till att kunna skjuta… Om vi inte hade varit med hade vi inte haft möjlighet att skjuta överhuvudtaget.

För Peter, och många andra Bohusdalsrepresentanter, är närmsta 200-metersbana att träna på, Såtenäs, drygt två timmar bort. Och då, menar

han, räcker inte tiden till. Men han önskar att skjutmöjligheterna kunde göras bättre.

– Jag hoppas att de bestämmande reagerar lite, i och med att det är ökad spänning överallt. ❚ OLLE HÅKANSSON Inlånad skjutledare för Gotlandsgruppen På dagens sista mål står Olle Håkansson och spanar in dem som skjuter.

Han är inlånad skjutledare för Gotlandsgruppen och väntar på sin sista skytt, Maria Tofftén. Hon som, precis som övriga i Gotlandsgruppen, till vardags också skjuter civilt.

– Alla gotlandsskyttar är med i Stenkumla Skyttegille. Vi skjuter kpist och lite gevär 6,5, och är med i samma kompani i Hemvärnet.

Olle är övertygad om att det är en fördel för AK4-skyttarna att också skjuta vissa grenar civilt.

– Man tjänar absolut som hemvärnsman på att skjuta kpist. Vi träningsskjuter kpist varje tisdagkväll över sommaren, och snart börjar fältskytteserien med tävling en gång i må-

naden. Jag tror att känslan för skyttet är det viktiga, oavsett vapen. ❚ CONNY PETTERSSON Lapplandsjägargruppen Fältskyttets individuella vinnare på SM i AK4 blir i år Conny Pettersson från Lapplandsjägargruppen. Igen.

Två gånger tidigare har han vunnit fältskyttet, och två gånger bantävlingen. Nu vinner han trots ett fem års långt tävlingsuppehåll.

– Men det är skönt att komma tillbaka. Nu är vi ett härligt gäng som börjat skjuta igen, och det ska ju vara roligt. Den här sommaren har vi lyckats få ihop 15 träningar. Vi har fått med de som börjat i år, det är också kul, säger han.

Conny har varit hemvärnsman sedan 1989 och för honom betyder skyttet sammanhållning.

– Vissa är med i organisationen för känslan i organisationen. Men så är vi en del nördar som tycker att det här är en del av sammanhållningen… Den här delen gör att vi kan bygga sammanhållning i kompanier och bataljoner. ■

Ny webshop: www.sportec.se Feinwerkbau, Unique, CZ, Hämmerli, Glock, Manurhin, Ruger, Sig Sauer.

H&N luftvapen- och blykulor.

Lapua, SK & Magtech ammunition Skyttekläder, skytteglasögon, kolvar, vapenvård, och mycket mera!

Sortiment för prisjägare GECO erbjuder ammunition för i stort alla former av skytte. Mer än ett sekels erfarenhet av utveckling och produktion återges bokstavligen i varje patron.

GECO uppfyller alla krav som ställs på modern ammunition, dessutom med ett mycket attraktivt ”pris-prestanda-förhållande”. Vare sig det gäller sport-, jakt- eller luftammunition.

G E C O ÄR E T T AV FLERA LEDANDE VARUMÄRKEN SOM DISTRIBUERAS AV GYTTORP

NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

25

FÖRSVARSINFO

Peter Elmerup ute på fältbanan.

Gav träningen RESULTAT?

Joakim Flövik läser på om fältskyttemålen.

TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

I förra numret av Svensk Skyttesport fick vi läsa om Hallandsgruppens tre lördagsskjutningar, som var en del av deras förberedelser inför SM. Men hur gick det, gav träningen resultat?

I FÄLTSKYTTETS ÅTTONDE patrull på AK4-SM hittas en av årets halländska SM-deltagare, Joakim Flövik.

– Det går ungefär som förväntat i förhållande till träningstillfällena. Vi har fått några tillfällen att träna, men för SM är tre tillfällen för lite. Instruktören från Skyttesportförbundet som vi hade var extremt duktig och vi har fått jättebra tips, säger Joakim under rundan.

Joakim var med på alla lördagsskjutningar i våras och tränade dessutom ett antal gånger med Elfsborgsgruppen i somras, men han säger att mer mängdträning hade varit önskvärt.

Det håller gruppkamraten Peter Elmerup med om.

– Vi har fått många bra, små, enkla tips. Nu behöver vi bara mängdträning så att det sätter sig i ryggmärgen.

Om man ska bli någorlunda duktig så är det ett visst antal skott man måste skjuta, säger han.

På fältskytterundan på SM går det dock lite motigt för både Peter och Joakim.

26

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

– Det är sjukt svårt det här. Jag tycker det. Riktigt lurigt. Men jag gillar utmaningen. Det är svårt med avståndsbedömningen och att veta om man ska hålla upp eller hålla ner.

Man skruvar ju inte, det hinner man inte, säger Joakim som tycker att den skånska terrängen utgör en stor utmaning.

Lyft på söndagen På söndagen går det bättre för både Joakim och Peter, som båda följer upp fälttävlingen med finalplats, och en 10:e respektive 11:e plats, i banskyttet. För Peter hade placeringen gärna varit högre.

– Nej, alltså. Jag är lite som Zlatan, det är nummer ett som gäller. Framför allt när vi har med norrbottenslagen att göra, som alltid tar hem det. Vi vill alltså få placeringar så att vi kan lägga oss där uppe och störa dem... Men, ska jag inte vara så självkritisk så är jag hyfsat nöjd, för jag kom till final som 18:e och sköt upp mig till plats 11, säger Peter Elmerup.

Han konstaterar också att hans kompanilag respektive Hallandsgruppen också klarat sig hyfsat okej denna gång.

– Vi ligger ändå där uppe och syns bra.

Joakim Flövik tycker att söndagens skytte vägde upp för lördagen.

– Det var ju väldigt svårt med fältskyttet där första dagen. Men jag tog igen det i precisionen på söndagen, där jag ju faktiskt gick till final och slutade på en tiondeplats. Så det var ett lyft.

Hade den förberedande träningen del i framgången på banan?

– Det vill jag nog påstå, att det var mycket tips från Normann och från mina kamrater som var nyckeln till framgången där. Framför allt i fråga om ställningarna.

Träning på önskelistan Nästa år väntar AK4-SM i Boden och både Peter och Joakim, och enligt uppgift de övriga från Halland, tänker vara där. Gärna med ännu mer träning och förberedelser i kroppen innan.

– Om man ser till toppen på SM så är det varje år personal på förband uppe i norr. Där har man ju en annan tillgång till sina vapen, och de övar ju flera gånger i veckan. Jag bor i Göteborg och är placerad i Halmstad, och måste ta ledigt från jobbet för att åka och kunna vara med och skjuta. Och då blir det ju svårt. I år, och delvis i fjol, har vi fått delta på Elfsborgsgruppens träningar och det var väldigt bra. Det är en möjlighet till mer mängdträning, säger Joakim.

För Peter står mer träning i fält högt på önskelistan.

– Egentligen är fältskyttet mer soldatmässigt och där ska vi vara duktiga, för det är vad vi ska göra i tjänst. Så våra förhoppningar är att vi ska få mer träning i fältskytte; avståndsbedömning, skjutställningarna, vana vid målen som används och att få in i ryggraden mer var min rödpunkt är.

Det kräver mycket av regementena för att genomföra det, så det är nog inte så sannolikt. Men det är vad jag skulle önska. ■

a r e r e m P u n e r n e g n i n d i t på SVENSK

KONTAKTA LEIF DYLICKI • TEL 0660-29 99 58 • LEIF.DYLICKI@AGRENSHUSET.SE

ALLT I SKYTTEUTRUSTNING LAPUA SK, Magtech - ammunition, kulor VIHTAVUORI krut, tändhattar DAGFINRUD, SKYTTERLINKEN – fältskytteväskor m.m.

SAUER pipor och tillbehör KONGSBERG elektronik – Feinwerkbau, Ahg, Gehmann, Dewey, VFG, Birchwood, RCBS, Centra, Jäggi, H&N, JSB och mycket mer

Skytteservice i Älmhult

Anders Petersson 0476-106 04 Sällhult Västregård 25 070-657 48 79 343 90 Älmhult info@skytteservicealmhult.se

www.skytteservicealmhult.se

VAPENAUKTION! Återkommande auktioner med teman som moderna och antika vapen, jakt- och fisketillbehör, accessoarer, konst och inredning med jaktlig anknytning.

Inlämning till kommande auktioner pågår!

Nästa auktion Söndag 8 nov 2015

Kungsgatan 57B, Stockholm Tel 08-14 38 65 www.walterborg.se

INBJUDAN TILL

UNGDOMSLÄGER NGDOMSLÄGER

SKYTTE SK YTTE - GEVÄR OCH PISTOL, 10M Härmed inbjuds ungdomar födda å år 2000-01 till träningsläger träningsläger 10m vid Riksidrottsgymnasiet Skytte i Sävsjö.

Tid:

Fre 16 okt kl 16.00 – sön 18 okt kl 13.00

Plats:

Sävsjö Skyttecenter

Anmälan:

Skickas till jonas@skyttegym.se senast tors 30 sep, 2015.

I anmälan skall det anges om du skjuter gevär eller pistol samt om du har några speciella behov rörande kost.

Hämtning: Vid behov av hämtning vid tåg/buss kontakta: paul@skyttegym.se Kostnad:

1100kr, i priset ingår alla kostnader för boende(hotell), mat och övriga aktiviteter. Avgiften betalas till bg 588-7062 senast 10 okt 2015. Märk betalningen med namn och träningsläger skyttegymnasiet.

Utrustning: Skytteutrustning för 10m, fyskläder för inomhusbruk.

Kontakt:

Vid frågor kontakta Paul Larm 0382-15371 (gevär), Gert Rosengren 0382-15370 (gevär), Jonas Fyrpihl 0382-15372 (pistol).

Övrigt:

Äldre deltagare är välkomna i mån av plats.

Välkomna att känna p på miljön vid Riksidrottsgymnasiet Skytte i Sävsjö!

lite mindre, mycket

bättre

NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

27

TRÄNING

FÖRBERED DIG FÖR FRAMGÅNG TEXT MARCUS LINDSKOG, ISSF A licensierad Coach, Forskare i Psykologi

En bra prestation på en skjutbana är resultatet av goda förberedelser. Men hur förbereder man sig bäst för att nå framgång? Här får du elittränaren Markus Lindskog bästa tips.

Noggranna förberedelser har gjort Emil Martinsson till en av världens bästa viltmålsskyttar. Foto: Rickard Bulten Johansson 28

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

EN DEL SKYTTAR ser sitt idrottande framförallt som en social aktivitet där prestationen är underordnad ett trevligt umgänge med andra. För de allra flesta av er som läser detta är däremot skytteprestationen i centrum. Ni åker land och rike, eller i alla fall krets och region, runt, med föresatsen att prestera på för er viktiga tävlingar. I samtal med skyttar och ledare runt om i landet får jag sällan höra att någon presterat bra på en tävling. I stället handlar samtalen ofta om skyttar som skjutit bra på träning men nu skjuter dåligt på tävling. Eller om skyttar som skjuter bra på tävlingar på en nivå (till exempel tävlingar inom landet) men som inte når upp till samma prestationer på en högre nivå (exempelvis internationella GP-tävlingar). Det skulle kunna vara så att jag får höra om fler mindre bra än bra prestationer eftersom jag, i min roll av tränare, förväntas sitta inne med någon enkel lösning. Det kan också vara så att skyttar runt om i landet tycker att det är svårt att prestera på tävlingar, och saknar verktyg för att kunna göra det

regelbundet. För att direkt lägga korten på bordet. Det finns ingen enkel lösning på utmaningen att prestera på tävling. Men hur du väljer att se på vad som påverkar din prestation och hur du förbereder dig kan göra stor skillnad.

Det du kan påverka Jag har hört alla upptänkliga förklaringar till varför en prestation uteblivit. Det blåste för mycket, eller för lite. Skytten jobbade bra, men hade otur. Skytten var oerfaren, och blev nervös. Skytten var för erfaren, och blev inte tillräckligt taggad. Listan kan göras väldigt lång. Jag har använt många av förklaringarna själv och jag räknar med att få höra nya varianter av dem i framtiden. Gemensamt för nästan alla dessa förklaringar är att de lägger orsaken till en dålig prestation utanför skyttens kontroll. Det är yttre omständigheter som skytten inte kan påverka och därmed är det inte skyttens ”fel” att prestationen uteblev. Det finns tyvärr ett stort problem med att använda yttre faktorer som förklaring

Träna som de bästa!

Träningstavla för klubb eller hemma!

Erbjudande under 2015 10m från 13.990,-

Nicco Capriani Tränar på 4K187 tavlan på 15m. Har monterat hiss så han kan simulera 50m.

Använder den regelbundet för a bli en bä re 50m sky och kan använda billigare ammuni on

Tavlor från Megalink användes under mästerskapen Universiaden och Pan-Am. Vid Universiaden i Sydkorea användes 200 tavlor och vid Pan-Am användes 90 tavlor.

Vid båda tävlingarna fungerade allt perfekt och Megalink fick många fina lovord

www.megamal.se Tel: 0721-911689 www.megalink.no

för en utebliven prestation. Du kan aldrig göra något för att prestera bättre! Nu tänker du kanske: ”Men vänta nu. Om det blåser lite mer/mindre, om jag har lite mer tur, etcetera, så blir det ju ett bra resultat.” Absolut, men det är helt utanför din egen kontroll.

Ett annat, och mycket mer konstruktivt, perspektiv på vad som påverkar din prestation är att se på det i termer av förberedelser. Från det perspektivet är orsaken till en sämre prestation alltid otillräckliga förberedelser. Och omvänt, en bra prestation följer av bra förberedelser. Med förberedelser menar jag här allt det jobb som du gör innan tävlingen börjar. Det kan vara träning, research om tävlingsanläggningen, mentala förberedelser, sätta mål, och så vidare. Varför är det mer produktivt att se bra förberedelser som den viktigaste orsaken till en bra prestation? Det finns åtminstone tre anledningar.

Till att börja med kan du utvärdera det jobb du gjort fram till tävlingsdagen med hjälp av prestationen. Är prestationen bra har du med stor

sannolikhet gjort bra förberedelser.

Detta fokus gör det också möjligt att påverka prestationen i efterkommande tävlingar. Presterade du bra kan du göra samma eller liknande förberedelser igen. Presterade du mindre bra kan du identifiera var det behövs bättre förberedelser till nästa tävling, till exempel i form av mer/ annan träning, bättre research eller tydligare mål. Slutligen så hjälper det dig att fokusera på saker som du har kontroll över och faktiskt kan påverka. Det finns en enorm styrka i att som idrottsutövare känna att du har kontroll över en situation.

I resten av artikeln tänker jag först definiera vad jag menar med en bra prestation. Därefter kommer jag att beskriva ett par områden som kräver bra förberedelser för att du ska kunna prestera bra på tävling. Min förhoppning är att du med dessa idéer ska kunna förbereda dig för prestation på nästa viktiga tävling.

En bra prestation Vad är en bra prestation? Är det att

skjuta 578 poäng i luftpistol på SM, 565 poäng i 10m running target regelbundna lopp på EM eller 122 duvor i skeet på Landslagstest 1? Svaret är, att det beror på. En prestation måste alltid utvärderas i relation till tidigare resultat. Ett enkelt sätt att avgöra om du just gjort en bra prestation är att jämföra ditt resultat med medelvärdet på dina tio (eller fem) senaste tävlingar i grenen. Skjuter du i paritet med ditt medel var det en bra prestation. Skjuter du en bit under var det en mindre bra prestation. Viktigt att notera här är att du inte bör utvärdera mot din bästa prestation någonsin eftersom den inte ger en rättvis bild av din nuvarande prestationsnivå. Notera också att ju fler bra prestationer du skjuter desto bättre måste du skjuta i framtiden för att det ska vara en bra prestation. Är det en bra prestation om du gjort ett bra ”jobb” på en tävling men resultatet uteblivit (citationstecken motiveras av att definitionen av ett bra jobb varierar från skytt till skytt, och ibland från dag till dag för samma skytt)? Personligen tycker jag att det är tveksamt att ut-

värdera din prestation i termer av hur du jobbat. Så länge vi tävlar i att skjuta i mitten/träffa duvor får du inga bonuspoäng av ett bra jobb. Och om du jobbar bra men prestationen uteblir så jobbar du förmodligen på fel saker, eller så har du inte hunnit tillräckligt långt i din träning för att kunna prestera bra.

Förberedelser Vad kan du då göra i termer av förberedelser för att prestera bra på tävlingar? Det finns mycket som är viktigt, och i takt med att din prestationsnivå ökar så krävs bättre och bättre förberedelser för att prestera bra, eftersom marginalerna på höga resultatnivåer är mindre. Här kommer jag att fokusera på tre grundläggande områden som skyttar på alla nivåer har nytta av och som är viktiga oavsett vilken gren du skjuter. Dessa är, träning, research samt målsättning/förväntning.

Träning Den absolut viktigaste förberedelsen du gör inför en tävling är din träning. NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

29

Din grundinställning bör vara att allt du gör på träning gör du för att prestera bra på tävling. Varje skott som skjuts, varje anläggning och avfyring som görs, ja allt du gör i träning gör du för att kunna skjuta bra resultat på tävling. För att lyckas med det behöver din träning innehålla två generella moment. Först, träning som förbättrar de tekniska kvaliteter som är viktiga för en bra prestation. Exakt vilka kvaliteter detta är varierar från gren till gren. I gevär och pistol kommer kvaliteter som exempelvis stillahållning att vara viktiga, medan en lerduveskytt behöver ha en bra teknik för sin sving.

Det andra generella momentet är träning som hjälper dig att minimera variationen i ditt utförande. Variation i teknik är skyttens största utmaning.

När vi pratar om träning som förberedelse för prestation är det också viktigt att nämna att för höga prestationsnivåer krävs stora träningsvolymer. Ju högre poäng du vill skjuta, och ju oftare du vill skjuta på denna nivå, desto

mer behöver du träna. Ibland ställs träningsvolym i kontrast till kvalitet i träningen, som om de två är varandras motsatser. Så är inte fallet. All träning du genomför måste ha hög kvalitet och ha den generella inriktningen jag nämnde ovan. Därutöver behövs också volym. Om du redan nu tränar stora volymer men inte presterar bra, behöver du troligtvis se över innehållet i träningen. Notera att det inte är någon tillfällighet att de bästa skyttarna i världen är professionella utövare med idrottandet som sitt arbete.

Research Även om skytte är en sport där förutsättningarna är relativt lika från tävling till tävling, så finns det en del faktorer som du behöver förbereda dig för om du ska kunna prestera bra. För att kunna ta hänsyn till olika faktorer måste du göra grundlig research inför de tävlingar som du tänker prestera på. Du måste i god tid innan tävlingen veta vad du kommer att möta på

tävlingsdagen. Du måste också se till att din träning, och för den delen andra rutiner på tävlingsdagen, är sådan att du kommer väl förberedd till tävlingen. Inför OS i Atlanta 1996 fick gevärsskytten Peter Gabrielsson reda på att det förmodligen skulle komma att bli rejält varmt på skjutbanan. Han valde att förbereda sig för den faktorn, som han trodde skulle kunna inverka på hans resultat, genom att köra torrträningspass i en bastu. Om du vet att en skjutbana du kommer att tävla på har stökiga vindförhållanden, se då till att hitta motsvarande förhållanden hemma så att du kan lära dig att bemästra vind. Om du vet att det kommer att vara svårt att få tag i havregrynsgröt på en tävling i Peking, se då till att antingen träna på en mage full av nudlar eller hitta ett sätt att ta med dig havregryn till Kina. Kort sagt, ta reda på vilka förutsättningar du kommer att möta och förbered dig i god tid innan för att kunna prestera under dessa förutsättningar. Identifiera fak-

För att göra en bra prestation på en tävling där du så önskar, är det inte bara viktigt att träna väl inför den. Det kan även vara nödvändigt att göra research för att kunna identifiera faktorer som påverkar din prestation, och ta kontroll över dem.

30

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

torer som påverkar din prestation och ta kontroll över dem.

Tydliga mål Dina förväntningar på din egen prestation kan i hög grad påverka hur du faktiskt presterar. Med högt ställda förväntningar som inte matchar de förberedelser du gjort är det lätt att ta i för mycket eller inte hitta rätt anspänningsnivå, och därmed få svårt att prestera. Motsvarande reaktioner kan dyka upp om förväntningarna istället är lågt ställda. De absolut bästa förutsättningarna för en bra prestation får du när dina förväntningar är i samklang med både din nuvarande prestationsnivå och kvaliteten på dina förberedelser. Du kan styra detta genom hur du sätter mål inför en kommande tävling. Från mitt perspektiv är den viktigaste anledningen till att sätta mål för en tävling att målen synliggör och konkretiserar dina förväntningar, både för dig själv och för din omgivning. Ett enkelt sätt att sätta mål som matchar din prestationsnivå och dina förberedelser är som följer. Börja med att uppskatta din prestationsnivå genom att, som nämnts ovan, beräkna medelvärdet för den senaste tidens tävlingar. Justera sedan denna nivå utifrån hur bra du förberett dig. Har din träning de senaste månaderna varit av bra kvalitet? Har du gjort en bra research och tagit kontroll över faktorer som påverkar din prestation?

Justera då din prestationsnivå något uppåt. Om förberedelserna inte hållit samma kvalitet, justera nivån något neråt. I början kan det vara svårt att veta hur mycket du ska justera. Men när du blir van att uppskatta kvaliteten på dina förberedelser så kommer du att kunna hitta en målsättning som ger förväntningar på precis rätt nivå för en bra prestation. Generellt tycker jag att det också är en bra idé att kommunicera dina mål för en tävling till andra. Har du en ledare eller tränare med dig på tävlingen? Berätta då vad du har för mål. Då uppstår inga outtalade förväntningar som kan få dig att tappa fokus från att prestera.

Sammanfattning Kom ihåg att en bra prestation är resultatet av bra förberedelser. Se över dina förberedelser i termer av träning, research och målsättningar/förväntningar och fundera över hur du kan komma bättre förberedd till nästa tävling. På så vis får du kontroll över din prestation och kan fortsätta utveckla den. ■

ELEYHAWK

Duvnäs Företagshus 781 90 Borlänge 0243 - 230504 www.staffansvapen.se NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

31

FÖRENINGSBESÖK

Jägarfokus hos

Hässleholmsortens JSK TEXT & FOTO CAMILLA OSKARSSON

Det är onsdagkväll i Hässleholm. Hösten har börjat komma och det gäller att ta vara på ljuset, för solen står redan lågt.

Eftersom jaktsäsongen startat är det något färre skyttar på säsongens sista träningskväll än annars, men trots det smäller det på samtliga hagelbanor hos Hässleholmsortens Jaktskytteklubb.

tog över som hagelbanechef för lite mer än två år sedan började Hässleholmsortens Jaktskytteklubb med ett nytt koncept, att ha alla banor öppna för träning samma kväll. Nu skjuts det såväl skeet och Compak sporting som nordisk och olympisk trap på onsdagarna.

Så även denna septemberkväll. Varje bana har en ansvarig ledare som man kan få hjälp av.

– Innan hade vi jour på de olika banorna olika kvällar, men vi märkte att vi tappade folk. Så då bestämde vi oss för att öppna alla banor samtidigt. Det blir något helt annat. Med mer folk här samtidigt så kan vi till exempel ha kaffeservering också, berättar Lars.

NÄR LARS MÅNSSON

Jägare och elit Niklas Grankvist, ansvarig för olympisk trap, och klubbens ordförande Bengt Andersson ser fler fördelar

32

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

med att samla de olika grenarna på en kväll.

– Det blir att skyttarna provar på fler grenar när möjligheten finns den kväll de ändå är här. En riktigt bra onsdagskväll kan det vara mellan 60 och 80 skyttar, säger Niklas.

– Dessutom blir det mindre problem med buller för omkringliggande fastigheter, det koncentreras till en kväll istället för att det smäller alla kvällar, tillägger Bengt.

Han berättar att klubben har strax under 600 medlemmar. Förutom hagel skjuts det också mycket kula i klubben. Flertalet av dem som kommer och tränar är jägare. Tävlingsverksamheten kan sägas komma lite i andra hand.

– Vi är en jaktskytteklubb till för jägarna, menar Bengt.

– De behöver träna så att de vet vad de klarar, och inte tror att de har över-

kapacitet när de är ute i skogen, säger Niklas Grankvist.

Samtidigt finns det toppskyttar i klubben också, som både tränar och

Niklas Grankvist.

tävlar mycket. Niklas är en av dessa.

Vid Svensk Skyttesports besök är det ett par veckor kvar till lerduve-VM där han ska delta i olympisk trap, så

Lars Månsson, Niklas Grankvist och Bengt Andersson.

för hans del väntar nu de sista förberedelserna.

Vill locka fler tjejer Vid skeetbanan sitter Åsa Lundgren vid ett bord och tittar på när klubbkompisarna skjuter några rundor till.

Själv är hon färdig för ikväll.

– Ja, det var inte min kväll ikväll!

Hon har börjat skjuta lite mer seriöst först i år, ditlockad av sin sambo.

– Vi behöver ha fler tjejer här, säger hon.

– Många tjejer tar jägarexamen, men steget att få hit dem är det svåra, fyller Lars Månsson i.

Han berättar att klubben vid ett par tillfällen anordnat särskilt damskytte inom både kula och hagel.

– Det är sällsynt med damer, så det är ett försök att locka fler. Det har varit väldigt uppskattat vid de tillfällena, så det kanske är något att fortsätta med. Åsas sambo Anders Dicksson ansluter sig till den lilla gruppen vid bordet.

Compak Sporting – skytte pågår.

– Det här är klubbens mest rutinerade, presenterar Lars honom som, och syftar på att Anders har varit förbundskapten för skeetlandslaget såväl som ordförande i lerduvesektionen.

– Jag fick lite resurser för att starta upp en ungdomsgrupp 2002 som föll väldigt väl ut. Vi hade en tävling här i söndags som Stefan Nilsson vann, exempelvis. Honom har jag följt under lång tid, det är kul!, säger Anders.

Att klubben anordnar tävlingar är inget ovanligt. Förra året arrangerades SM i olympisk trap här, och i år ska de anordna SM i dubbeltrap.

Blandad ålder En utmaning för klubben är att få fler ungdomar intresserade. Tidigare har man anordnat speciella ungdomsträningar, men i takt med att intresset dalade försvann detta.

– Men på onsdagarna är såklart alla välkomna, då det finns tillgång till instruktör, säger Lars Månsson.

Trots allt så är åldersfördelningen på banorna ganska blandad den här kvällen. Ett gäng arbetskompisar, de flesta jägare, i olika åldrar är här för första gången och skjuter nordisk trap.

De jobbar tillsammans med instruktören Ingmar Nilsson, som lockat hit dem. Målet är tydligt: – Jag och min systerson vill bli bättre ute i jaktmarken, säger Sten Wilander.

– Fräscha upp skyttet och komma i form inför jakten, instämmer Jörgen Wallin.

Om ungdomarna är den stora utmaningen, så finns i andra änden av åldersskalan ett av klubbens flaggskepp.

...vi är mycket stolta över vårt gubbskytte, vi ser det som en viktig social bit...

Åsa Lundgren.

Klubbmedlemmen Tord Nilsson provade sin nya bössa.

– Vi är mycket stolta över vårt gubbaskytte! utbrister Lars. Vi ser det som en viktig social bit.

så skjuter vi nordisk trap, helt enkelt, berättar han.

När så frukosten kommer på tal inflikar Niklas: – För gubbarna är det snarare lunch vid den tiden, ni stiger väl upp vid fyra allihop?!

De församlade brister ut i skratt.

Och kanske kan den bilden ganska väl sammanfatta det Hässleholmsortens Jaktskytteklubb lyckats uppnå genom dessa onsdagskvällar; skyttar som rör sig runt på de olika banorna under kvällen, träffas på ett sätt man inte skulle gjort annars, dricker kaffe och samtalar innan var och en fortsätter med sitt. ■

Gubbaskytte Gubbaskyttet innebär att ett gäng skyttar i åldern 65 år och uppåt träffas på torsdagsförmiddagarna, äter frukost och skjuter ihop. En som varit med sedan starten för 10-15 år sedan är Lasse Sivertsson, 75.

– Han är rena ungdomen på gubbaskyttet! De äldsta är 83 eller 84, säger Niklas.

Lasse själv gör ingen större sak av torsdagsträffarna.

– Vi brukar vara en tio stycken och

Samtidigt på skeetbanan.

NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

33

UTBLICK

Den pampiga entrén till USA Shootings skjutbana på det olympiska träningscentret.

SVSF:s amerikanska kollega TEXT SPÄNNAR MATS ERIKSSON FOTO USA SHOOTING

USA Shooting är namnet på det amerikanska skyttesportförbundet. Ett ofta framgångsrikt sådant, vars skyttar årligen tar mängder av pallplatser på internationella mästerskap och världscuper.

Svensk Skyttesport blickar västerut för att ta reda på hur förbundet bedriver sin verksamhet. under den amerikanska olympiska kommittén, USOC, och arbetar därför endast med de olympiska skyttegrenarna. Man erbjuder däremot visst stöd för klubbar och tävlingsarrangörer även inom andra grenar.

– Målet är att locka ungdomar till de olympiska grenarna och till USA USA SHOOTING DRIVS

34

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

Shooting, förklarar den amerikanske sportchefen Dave Johnson.

Det finns miljontals aktiva tävlingsskyttar i USA, men förhållandevis få av dem deltar i de grenar som sanktioneras av USA Shooting. Förbundet har i nuläget omkring 6 000 betalande medlemmar.

Som ett steg i att marknadsföra

sporten på ett positivt sätt jobbar man mycket hårt för att upprätthålla och sprida en positiv bild av skyttesporten i media.

– Vi jobbar mycket med medieträning för våra skyttar, både i klassrummet och också online. Om du plötsligt är på TV och säger någonting dumt så kan det bli en stor katastrof, säger Dave.

Inga bidrag från staten En viktig skillnad mellan USA Shooting och många andra internationella skytteorganisationer är att de inte får någon form av statligt bidrag.

– Om du vill ha något så måste du hitta ett sätt att få det, förklarar Dave.

Go get it!

Förbundet får en del pengar från landets olympiska kommitté, som drar in stora summor från bland annat sponsringskontrakt från stora internationella företag. Omkring 75 procent av budgeten måste skyttesportförbundet dra in själva. De raggar sponsorer bland annat genom att skicka aktiva skyttar till stora event, såsom vapenmässor.

Andra inkomstkällor inkluderar intäkter från försäljning av kläder och prylar med förbundets logga, som skyttarna hjälper till att sälja. Dave berättar att man under ett år faktiskt sålde tillräckligt många pins för att täcka alla kostnader för att skicka ett antal skyttar till en världscup!

Olympic Training Center En stor del av förbundets verksamhet är knutet till deras Olympic Training Center i Colorado. Det är en träningsanläggning där skytte ryms tillsammans med ett femtontal andra sporter, däribland tyngdlyftning, simning och fäktning. Flera andra idrottsförbund, och även USOC, har sina högkvarter här.

På anläggningen hålls inte bara träningsläger, utan lovande idrottare erbjuds dessutom boende, mat och tillgång till experter inom idrottspsykologi, sjukvård och träning, till förbundets bekostnad. Här finns

Lerduveskytten Kimberly Rhode är en av de stora skyttestjärnorna i USA.

Sportchef Dave Johnson i mitten, tillsammans med Jamie Corkish (tidigare Beyerle Gray) och Matthew Emmons.

10/25/50-metersskjutbanor för gevär och pistol, samt lerduvebanor 20 minuter bort. Den nyblivna världscupfinalvinnaren i 3x40 gevär 50 meter, Matt Emmons, bodde på anläggningen i drygt sex år. Han säger att det är en enorm fördel för idrottarna att bo på det viset.

– Här bor man tillsammans med några av de bästa i världen i massa olika sporter. Att vara omgiven av den typen av disciplinerade människor som alltid ger sitt bästa är väldigt värdefullt, förklarar han.

USA Shooting har i nuläget 27 skyttar som bor på anläggningen året runt för att förbereda sig på kommande OS. Det är USA Shooting som gör en bedömning, baserat på tidigare prestationer och potential, och bestämmer vem som får den chansen.

Andra skyttar kan få en inbjudan att komma dit och träna, men dessa får då själva stå för sina kostnader.

Stipendier till skyttar Förbundet delar även ut stipendier till högpresterande skyttar. I nuläget får 28 skyttar en summa pengar av olika storlek varje månad. Bland dessa finns lerduveskyttarna Kimberly Rhode

(fem OS-medaljer och fyra VM-medaljer, m.m), Vincent Hancock (två OS-guld och tre VM-medaljer, m.m) och Matt Emmons (tre OS-medaljer och tre VM-medaljer, m.m).

– De flesta skyttarna får väldigt små summor, omkring 200 dollar per månad. Ingen blir rik på det, men vi hoppas att det ska ge dem någonting i alla fall, förklarar Dave. ■

MER INFORMATION USA Shooting hemsida: http://www.usashooting.org Info om amerikanska olympiska kommittén och de olympiska träningscentren: http://www.teamusa.org/About-the-USOC/Training-Centers-and-Sites USA Shooting på Facebook: USA Shooting – National Governing Body for Olympic Shooting Sports.

REPLIKOR VAPENDELAR – TILLBEHÖR Besök vår Webshop och hemsida

www.stockholmsvapenfabrik.se NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

35

a k i n ö r K Varför berättade vi aldrig att jag hade Asperger?

När jag var 12 år följde jag med en kompis till luftgevärshallen efter skolan. Jag blev fast. Hela familjen blev fast.

Vi spenderade mer eller mindre varje helg i fem års tid i en luftgevärshall eller på en skjutbana. När tävlingarna i Värmland inte räckte till letade vi efter nya utanför gränsen. Jag vann ett förbundsmästerskap i Jönköping en gång, fast jag sköt utom tävlan. Det är inte alla som har vunnit förbundsmästerskap i två län, men samtidigt som jag toppade rankinglistorna så pågick inte bara kampen om guldet.

Bakom stängda dörren hade jag och min familj en annan kamp.

Kampen mot psykiatrin om att få rätt hjälp och stöd. En tyst kamp, för sådant här pratade man inte om.

uppfattats som en snäll, tyst och blyg liten tjej. Men det var inte förrän jag skulle börja högstadiet som det blev tydligt att jag hade sociala svårigheter. Jag blev mobbad och djupt deprimerad, och jag försökte ta mitt liv första gången som 14-åring.

En vecka innan jag skulle fylla 15 år sattes diagnosen Aspergers syndrom på mig. Det innebar en enorm lättnad. Äntligen förstod jag själv, och äntligen förstod andra, varför jag inte alltid fungerar som samhället begär.

När allt kändes som mest jobbigt flydde jag och pappa ner i luftgevärshallen.

När jag mådde som sämst sköt jag som bäst, och var rankad bland de åtta bästa remskyttarna i Sverige två år i rad.

JAG HAR ALLTID

36

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

Jag har alltid varit en sportig tjej, men jag har valt sporter där man bara behöver bry sig om sig själv. Gymnastik, dans, slalom och skytte. Lagidrotter var inget för mig.

Det bästa jag visst med skytte var att få åka på läger, och lära mig nya saker av dem som kunde lite mer. Men samtidigt var läger det värsta jag visste.

Under dagarna när vi sköt och gjorde övningar gick det bra, då visste jag vad jag skulle göra. Sedan kom kvällen, det blev mer fritt och man skulle vara social.

Jag ville också vara social, jag ville också vara med och leka, men jag visste inte hur man gjorde för att få vara med. I stället satt jag ensam i ett hörn och kände ångesten växa. Jag ringde hem till pappa och sa att jag hade ont

i huvudet. Pappa förstod, så han satte sig i bilen och åkte fyra mil enkel väg för att hämta hem mig, så att jag fick sova i min egen säng. Nästa dag körde han tillbaka mig eftersom han visste hur gärna jag ville vara med på det där lägret.

Men det hade inte behövt bli så här. Det hade räckt med att jag fått lite ”starthjälp”, så hade också jag varit med de andra barnen och lekt. Ledarna satt i ett annat rum och skrattade, och jag minns det som väldigt jobbigt att de hade roligt när jag satt där själv och kände mig ensam. I stället hade de kunnat fråga om jag ville vara med dem, för då hade jag inte varit ensam.

Eller så kunde de bara hjälpt mig att komma i gång. När de andra spelade spel ville jag också vara med, men jag

hade behövt ha en vuxen som spelade med mig och stöttade mig i den sociala situationen. Men ledarna visste inte bättre och förstod inte det här, för vi berättade aldrig att jag hade Aspergers syndrom. Och om det är något jag och mina föräldrar ångrar i dag, så är det just det att vi inte var öppna med diagnosen redan från början. Allt hade blivit så mycket enklare, både för mig och för alla andra.

När jag sköt dåligt och slängde saker omkring mig, hörde jag hur folk viskade ”diva” bakom min rygg. De hade ingen aning om att jag brottades med fruktansvärd ångest, och att jag slängde den där handsken i väggen för att försöka undvika att skada mig själv.

Och att deras viskningar bara spädde på mitt självhat.

...när jag sköt dåligt och slängde saker omkring mig, hörde jag hur folk viskade ”diva” bakom min rygg...

Det har gått mer än 15 år sedan jag klev in i skyttehallen för första gången, och jag vet att skytte är en sport i vilken alla får vara med. Jonas Jacobsson är ett levande exempel på att en funktionsnedsättning inte behöver vara ett hinder för att bli bäst i världen.

I dag har jag lagt geväret på hyllan och skjuter bara någon gång per år. I stället jobbar jag som journalist, bloggare och föreläsare och berättar om mina egna erfarenheter för att hjälpa andra. Öppenheten om neuropsykiatriska diagnoser, som Asperger och adhd har ökat, men det är fortfarande en lång bit kvar för att de här ungdomarna på riktigt ska känna att de får vara med på samma villkor som alla andra.

Jag önskar att alla föreningar där ute

gör allt de kan för att öka sin kunskap om neuropsykiatriska diagnoser. För jag vet, att de där ungdomarna kan gå hur långt som helst, bara de får rätt stöd och hjälp.

Jag själv har under årens lopp lärt mig att en diagnos inte behöver vara ett hinder utan även styrka. En vän sa en gång: ”Joanna, du har ingen funktionsnedsättning, du har en funktionsförbättring.” Och för mig har det med åren blivit så. Men allt hade blivit så mycket enklare om jag från början varit öppen med min diagnos.

Så jag uppmanar dig som själv lever med en diagnos - våga berätta och var stolt över dig själv. ■ Joanna Halvardsson Hagfors skyttegille NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

37

INFORMATION

EN IDROTT FÖR ALLA Skyttesporten ska vara en idrott för alla, även för den som råkar ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning av något slag. Och som Joanna Halvardsson på föregående sida skriver, ”jag vet att de där ungdomarna kan gå hur långt som helst, bara de får rätt stöd och hjälp”. Vad som är exakt rätt stöd och hjälp, och hur man ska agera mot en individ, beror givetvis på individen själv. Men det finns bra allmänna tips för hur man som ledare ska agera när man har aktiva med någon neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som adhd eller Asperger.

Här har vi samlat några bra tips, hämtade från rapporten ”Dolda utmaningar – om unga idrottare med osynliga funktionsnedsättningar” från Centrum för idrottsforskning.

❚ Se personen bakom diagnosen! Det är mycket möjligt att du redan idag har någon i ditt lag som har adhd eller någon annan neuropsykiatrisk diagnos.

De är där eftersom de tycker om att utöva aktiviteten, inte för att de har en diagnos. Lär känna dina utövare och deras styrkor och svagheter, inte några diagnoskriterier.

❚ Försök att göra träningen inspirerande och se till att det finns morötter längs hela vägen.

❚ Bygg en kultur där de aktiva trivs och vänskapen utvecklas, så att det är roligt att komma till träningen även när pressen är hård.

❚ Var tydlig med vad som gäller under träningen och håll på de reglerna.

❚ Undvik bestraffningar och negativ feedback. Fokusera på det som är positivt och försök att variera träningen eller rollen i laget på något sätt, om det inte fungerar. ❚ Var rak! Var tydlig om det är något du vill ta upp med mig. Hur ska jag veta varför du är arg om du bara går runt och surar och inte talar klarspråk?

Linda inte in ditt budskap i en massa ludd utan berätta precis hur du känner. Sedan är ju problemet löst. ❚ Försök att få den aktiva att fokusera mer på att lära sig de olika delarna rätt från grunden, än på det omedelbara resultatet. Fokusera på processen så kommer resultatet. ❚ Visa dem på deras nivå vad de behöver jobba med. Vissa behöver jobba med att disponera orken, andra på sin teknik, andra på sitt beteende när det gäller till exempel att passa tider.

38

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

❚ Håll teoripassen korta, och upprepa dem gärna flera gånger. Låt barn som har svårt att lyssna och sitta stilla gå undan en stund, för att sedan komma tillbaka.

❚ Förankra vad som ska hända i gruppen. Säg ”Nu ska vi göra det här” och visa vad som ska göras. Då får man en chans att förbereda sig mentalt på vad som kommer att ske. Undvik snabba förändringar och tvära kast i planeringen. ❚ Glöm inte att det inte bara handlar om idrotten – social samvaro, gemenskap, personlig utveckling, empati etcetera är också viktigt. ■

Dolda utmaningar Om unga idrOttare med Osynliga funktiOnsnedsättningar

tips och råd till ledare!

Probl em el l er m öjl ighe t?

S im on Äl S k ar fjÄril Skic k ar magnuS vill ha gl a S kl ar a regl er jennifer gör inge t halvdan t S t yr energin t ill r Ät t Sak rörel S e Är en under S k at tad medic in

Källa ”Dolda utmaningar – om unga idrottare med osynliga funktionsnedsättningar” av Suzanne Rosendahl och Lars Sandberg, Centrum för idrottsforskning, 2013. Häftet kan beställas via www.sisuidrottsbocker.se samt läsas digitalt på http://centrumforidrottsforskning.se

FAKTA NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR (NPF) Aspergers syndrom – ger ofta problem med socialt samspel, planering och föreställningsförmåga.

Adhd – kännetecknas främst av uppmärksamhetsproblem, impulsivitet och ojämn aktivitetsnivå.

Tourettes syndrom – kännetecknas ofta av upprepade ofrivilliga rörelser och läten, så kallade tics. Tourettes förekommer ofta tillsammans med adhd, tvångssyndrom eller autism.

Tvångssyndrom – kännetecknas av upprepade ritualer och/eller tankar.

SUPERPRIS PÅ 100 st JAKTSKÅP SP88E! SP88, Sveriges mest sålda ”stora” skåp de senaste åren. Lämplig för upp till 16 gevär men godkänt för 20 gevär.

Skåpet är försett med ett elektroniskt kodlås som kan kompletteras med en 9V adapter som gör det möjligt att välja mellan batterieller eldrift. Tillägg för adaptern i samband med köp av skåp: 100:- (Ord. 595:-).

Skåpet levereras med topphylla, löstagbar vändbar mellanvägg med två halvhyllor, fem förvaringshyllor i dörren, vapenhållare, bottenmatta samt nyckelkroklist fastsatt i dörren. Behöver inte förankras.

5.995:Detta ingår:

*Elkodlås

Elektronist kodlås med 2 koder

*Skjutmål

”Det levande målet” rullar runt när du träffar...

*Viltvåg

Viltvåg för upp till 200 kg

Först till kvarn gäller...

SP88E fakta: Art.nr. 11008800.

H*B*D 1500*550*400 mm, vikt 152 kg.

Hämtpris i Huddinge 5.995:- inkl. moms.

Beställ genom någon av våra 750 st återförsäljare.

Eventuell frakt till valfri gatuadress i Sverige: 495:UPPGE KOD: SP88JAKT vid beställning.

Komplettera med en brandbox från Honeywell med högsta kvalité!

Honeywell Brand- och vattensäker A4 box!

Honeywell brandboxar för brand- och vattensäker förvaring av dokument, kontanter, värdehandlingar, samlingar, foton, smycken m.m.

Skyddar dokument från brand i temperaturer upp till 840 º C under 30 minuter enligt UL-test. Skyddar CD, DVD, USB-enheter och minnen upp till 843 º C under 30 minuter enligt oberoende Test Lab. Vattentät 48 timmar vid 1 meters djup. Inbyggt bärhandtag och dubbla lås för extra säkerhet! Boxen skall förvaras vågrätt för att skydda mot brand!

Boxen är vattentät även helt under vatten! 7 års garanti samt livslång utbytesrätt efter en brand! Eftersom boxen är vattentät är det bra att den öppnas någon gång per månad för att förhindra mögelangrepp.

Brandbox A4. Modell 1103.

Volym 7,02 l, Vikt 12,9 kg.

H*B*D utv. = 165*405*316 mm.

H*B*D inv. = 98*333*215 mm.

795:-

Honeywell brandbox!

Honeywell brandbox för brandsäker förvaring av dokument, kontanter, värdehandlingar, samlingar, foton, smycken m.m.

Skyddar dokument från brand i temperaturer upp till 840 º C under 30 minuter enligt UL-test.

Skyddar CD, DVD, USB-enheter och minnen upp till 843 º C under 30 minuter enligt oberoende Test Lab. 7 års garanti samt livslång utbytesrätt efter en brand!

Praktiskt bärhandtag. Boxen skall förvaras vågrätt för att skydda mot brand!

Brandbox. Modell 1101.

H*B*D utv. = 183*317*253 mm.

H*B*D inv. = 94*288*180 mm.

Vikt 8,7 kg

595:-

Scandinavian Safe AB - Stockholm - Sweden - Tel +46 (0)8 6898560 www.scandinaviansafe.se NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

39

INTERVJU Luftgevärsskyttet skedde hos Gnesta Skytteförening. ”De var bara positiva och det har funkat jättebra med samarbetet. Två ledare var där och hade två träningar med ungdomarna. De bjöd verkligen in, och de som var intresserade av att fortsätta med luftgevär var välkomna.” säger Veide Lingås.

Fleridrottsprojekt i TEXT JOSEFIN WARG FOTO VEIDE LINGÅS

a n r ä J

Barn- och ungdomsidrotten i Sverige ska uppmuntra till deltagande i flera olika idrotter, enligt Riksidrottsförbundet. Men måste idrottandet ske i olika föreningar? Det tycker inte Veide Lingås från Järna Idrottsförening. Istället drog han igång ett fleridrottsprojekt. I projektet fick deltagarna syssla med flera olika precisionsidrotter, däribland skytte.

kassör i Järna Idrottsförening, en idrottsförening som bland annat utövar casting, en idrott där man tävlar i längd- eller precisionskast med olika fiskespön.

I våras utökade föreningen sin verksamhet, genom ett rekryteringsprojekt i form av en idrottsskola.

– Vi kallar det Idrottsskola för dem i klass 6-8. Det är en möjlighet att prova på många olika idrotter där det inte krävs några förkunskaper, säger han.

15 deltagare sökte sig till idrottsskolan. Det har varit träning en gång i veckan, och på programmet har de haft ett flertal idrotter, som man utövade en eller två veckor under terminen. Idrotterna har valts utifrån vad

VEIDE LINGÅS ÄR

40

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

som varit praktiskt möjligt, och ungdomarna har också fått vara med och komma med önskemål. Vissa idrotter har man kunnat utföra inom den egna föreningen, för andra har man tagit hjälp av andra föreningar och deras kunniga ledare. Grunden har varit precisionsidrotter såsom casting, gå på lina och varpa. Man valde också att lägga in någon sport med moment av lagspel, exempelvis frisbee, för att skapa en bra gruppdynamik. Bland precisionsidrotterna var luftgevärsskytte, som man fick hjälp att testa på hos Gnesta Skytteförening, en populär sådan.

– Luftgevärsskyttet var första gången alla kom. Många såg fram emot

det, och det var redan innan vi började. Så skyttet var superpoppis. Även efteråt, och vi har valt att ha de flesta grejerna två gånger, säger Veide.

I det stora hela har ungdomarna varit väldigt nöjda med idrottsskolan.

– För nästan varje idrott som vi har provat på har de sagt att ”det här måste vi göra igen”. Så de som hållit i respektive idrott har lyckats med att både inspirera och engagera. Många gånger har deltagarna fått vänta på sin tur, och då blir det också ett socialt häng, att man pratar och gör andra saker.

Det har varit en väldigt lugn, trevlig och naturligt tillåtande stämning kan man säga, säger Veide.

Idrottsskolan inspirerades bland

annat av ett tjejlag i Gävle som håller på med flera olika bollsporter. Men även en problematik med LOK-stödet samt ledarbrist var bidragande till projektstarten.

– Ser man till LOK-stödet ska det vara en kontinuerlig idrottsverksamhet inom vissa ramar, med en grupp deltagare som tränar varje vecka med ledare. I vår idrott, casting, tror jag inte att det är fullt möjligt. All idrott behöver inte ha samma form.

Bara i Riksidrottsförbundet ingår 71 specialidrottsförbund, och alla kämpar de för att aktiva ska välja just deras idrott. Men Veide tror att samarbete över idrotternas gränser skulle kunna vara positivt för många.

– Vi behöver inte konkurrera med varandra. Vi har en del mindre idrotter som har samma målgrupp. Man kan ge dem ett varierat utbud av idrotter, lekfullt och med stor bredd. Om små idrotter kan samarbeta kan vi ha en kontinuerlig verksamhet. Där man har en ledare och en viss specialistledare någon gång per termin. Och då får man se till att det är en eller flera som tar hand om gruppen. Det var så den här tanken kom fram.

Veide och gruppens övriga ledare tycker själva att det har varit väldigt roligt med Idrottsskolan, och att det har varit tacksamt att kunna ta hjälp av andra ledare som är experter på sina idrotter. De positiva erfarenheterna från projektet är många.

– Att ungdomarna verkligen är del-

aktiga i föreningen och utformandet av träningen. De gjorde en önskelista för hösten och de känner att de får säga vad de vill göra. Det skapar en bra energi och ett engagemang hos alla. Alla är väldigt entusiastiska och VILL. Det är också positivt att man skapar ett nätverk när man samverkar med andra föreningar, det är värdefullt. Positivt var också att det var många tjejer som deltog. Jag tror att det, när det är idrottsskola, gör att fler känner sig välkomna eftersom man inte behöver ha några förkunskaper. Utan man är där för att man ska ha kul tillsammans.

Positivt är också att man inte behöver välja. Man får tid att utföra olika idrotter under samma termin, och behöver inte betala flera medlemsavgifter.

Har det varit några negativa lärdomar?

– Det är egentligen en SF-fråga, att formen för Idrottsföreningar är gjord så att man tillhör en eller flera idrotter.

Det är ganska byråkratiskt och inrutat.

Det är på papperet svårt att ha breddidrott i en och samma förening, även om det inte är svårt i praktiken. Nu har LOK-stödet tilldelats de idrotter vi varit med i, exempelvis.

Nu under hösten fick Idrottsskolan i Järna Idrottsförening en fortsättning med 13 på förhand inplanerade träningar. Och alla från vårens grupp har varit välkomna tillbaka.

– Det vore jättetrevligt med fler grupper, men då måste vi vara dubbelt

Luftgevärsskyttet var populärt hos alla i gruppen, liksom de flesta andra idrotter man testade på. ”Jag skulle uppmuntra andra föreningar att åtminstone en träning under termin åka och göra något helt annat med sina ungdomar, och kanske träffa en annan förening som ligger i närheten”, säger Veide Lingås.

så många ledare. Fler varianter kan det också bli, som sommarläger. Och på önskelistan finns allt från segling, brasiliansk ju-jutsu, till lekar som skeppsbrott. Ungdomarna vill göra saker tillsammans och trivs i gruppen, och det känns väldigt lyckat, säger Veide. ■

FAKTA JÄRNA IDROTTSFÖRENING Järna Idrottsförening bedriver en variation av aktiviteter och idrotter utifrån medlemmarnas intressen. I första hand bedrivs idrotterna casting, karate, klättring samt gymnastik, men föreningen har även aktiviteterna fotboll, skateboard och innebandy. Föreningen har som ändamål att bedriva sin idrottsliga verksamhet för att skapa mötesplatser, väcka intresse för nya aktiviteter samt främja en god hälsa och psykisk såväl som fysisk utveckling.

Även bågskytte fanns med i Idrottsskolans program.

NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

41

TEMA PAPPER OCH ELEKTRONIK

PAPPER OCH ELEKTRONIK TEXT JOSEFIN WARG FOTO ARKIV

Säg ”elektroniska banor” och många föreningsrepresentanter och skyttar får något drömmande i blicken. Att ha elektronik blir allt vanligare, men fortfarande lever papptavlorna starkt.

Pistolskytte papp.

ALLT FLER SKYTTEFÖRENING-

inom gevär och pistol, och också viltmål, i Sverige skaffar elektroniska tavlor på sina skjutbanor. Men antalet papperstavlor förblir stort runtom i landet.

– Elektronik är inte så vanligt förekommande i världen som det är i Sverige. Vi tror att det är vanligt, men det är det inte. Ute på en internationell tävling i gevär och pistol under EMeller världscupnivå ska man inte bli AR

Elektronisk bana.

42

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

förvånad om man stöter på och skjuter på papper, säger Michael Normann, utbildningsansvarig i Svenska Skyttesportförbundet.

Tavelmodeller från tillverkarna Sius, Megalink, Kongsberg och Meyton är i dagsläget godkända för att sätta svenskt rekord på, och de två förstnämnda är också de vanligaste i Sverige. Många gevärföreningar fick en skjuts in i elektroniken runt mitten av 00-talet, när dåvarande Frivilliga

Skytterörelsen och Skytterörelsens Ungdomsorganisation, gav bidrag för ändamålet. Hittills har det också varit möjligt att få bidrag till elektronik via Skyttesportförbundet, då genom Idrottslyftet som SvSF fördelar. Resurserna som har fördelats har varit begränsade, men intresset har varit stort.

– Ja, det är många som har sökt stöd för elektriska tavlor, och vi har varje år givit stöd till flera föreningar, säger Cecilia Augustsson Edstam, Idrottslyftsansvarig i SvSF. Elektroniken har givetvis några fördelar jämfört med papptavlor. Såsom snabbhet, liverapportering och att man inte behöver vara fullt så många funktionärer under en tävling. Kostnaden får däremot stå som en nackdel, då priset för en elektronisk bana kostar 20 000 kronor och uppåt, beroende på tillbehör. Men att elektronik skulle vara bättre på alla andra sätt än papptavlor, tycker inte Michael Normann.

– När det kommer till att engagera och entusiasmera, framför allt unga, är

papptavlor mycket bättre. Med dem finns större möjligheter till variation.

Ska man träna på ett visst moment i skyttet är papptavlor också riktigt bra, för då fokuserar man inte lika mycket på poängen.

Och Normann ser en risk med att vissa föreningar har, och att vissa inte har, elektronik idag.

– Tyvärr är det nog så att tävlingar väljs bort beroende på att det inte finns elektronik. Att folk väljer bort tävlingar på papptavlor för att man tycker att det är bökigt. Och det är tråkigt tycker jag, för det är ingen självklarhet att skjuta på elektronik.

På kommande sidor kan ni ta del av hur några föreningar ser på elektroniken ur sin synvinkel, samt se vart man kan vända sig om man vill söka stöd för att skaffa exempelvis elektronik.

Dessutom tittar vi på hur upplevelsen av att skjuta på elektronik respektive papper påverkar resultat och utförande. Slutligen besöker vi en plats där klubbkänslan frodas tack vare papptavlor. ■

s g n i n e r Föenkät

TEMA PAPPER OCH ELEKTRONIK

PAPPER ELLER ELEKTRONIK? SAMMANSTÄLLT AV JOSEFIN WARG

Vad skjuter ni på, och vad tycker ni om det? Och om ni har elektronik – hur gjorde ni för att finansiera det, och vad har elektroniken gett er? Dessa frågor ställde Svensk Skyttesport till förbundets föreningar och här delar några av dem med sig av sina svar. De rymmer en hel del erfarenhet och klokskaper.

MARIEFRED-KÄRNBO SKYTTEFÖRENING SÖDERMANLAND I vår förening investerade vi i elektronik (sex banor) för luftgevär 10 meter och korthåll 50 meter för 4 år sedan.

Det var med hjälp av bidrag från RF och Leader Inlandet Landsbygdsutveckling.

I luftgevärshallen, en egen lokal hyrd av kommunen i Mariefreds skola, installerade vi själva utrustningen. Vi behöll de elektriska taveltransportörerna för papperstavlor som reserv.

Det har senare visat sig vara värdefullt, då inom- och utomhussäsongerna går i varandra. Det är dessutom en reserv om elektroniken skulle krångla.

I samband med investeringen

byggde vi en nästan helt ny korthållsbana på den gamla 50-metersbanan.

Vi använder samma elektroniska tavlor, med samma kontrollenheter och skärmar. Vi byggde också en skjuthall för ändamålet. För att kunna använda elektroniken på vår idrottsplats, skjutbanan, var vi tvungen att dra fram el till anläggningen, vilket inte fanns tidigare. Vi fick ingen kommunal hjälp,

utan bidrag enligt ovan. Vi hade kalkyl på drygt 400 000 kronor, samt många ideella arbetstimmar.

På 300 meter har vi idag 10 manuella tavlor (ingen elektronik) och inte heller några direkta tankar på det om inte möjlighet till bidrag för investering uppenbarar sig.

Bakgrunden till att vi gjort detta var en vision som en relativt ny medlem lade fram. Visionen var att om föreningen, och framförallt dess ungdomsverksamhet, ska kunna utvecklas och överleva samt om vi ska kunna rekrytera och behålla ledare, så måste någon stor rationalisering göras. Resultatet av visionen har vi sett efter investeringen. Att ledarna kan ägna sig åt undervisning, ledarrollen, och inte bara byta tavlor och rätta, eller titta i kikaren bakom korthållsskyttarna. Vi har i dag kommunens enda korthållsbana, och den sköts helt ideellt, varför andra föreningars medlemmar utövar den här grenen i vår förenings namn.

Jan Nilsson, ordförande MariefredKärnbo skytteförening

NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

43

TEMA PAPPER OCH ELEKTRONIK

Foto Pierre Löfqvist

Föernenkinätgs

ÖREBRO PISTOL OCH SKYTTEKLUBB ÖREBRO LÄN

Foto Thomas Eriksson

Vi i Örebro Pssk kör med papptavlor helt och hållet på grund av de ekonomiska förutsättningarna. Det finns inte många föreningar i pistol som har elektroniska tavlor. Fördelen med elektronik vore mycket stor, framförallt vid finalskjutningar och vid träning. Det är ju alltid en omställning att skjuta på svängande papptavlor kontra elektroniska, och möjligheter att träna på dessa blir ju bara på tävlingen. Finns ju speglar/tavlor som försöker efterlikna elektronisk tavla som man kan träna stillastående på, men man får ju inte återkopplingen direkt som man får med elektroniska. Enda fördelen med papperstavlor är väl att det är underhållsfritt.

P-O Andersson

GARPHYTTE SKYTTEFÖRENING ÖREBRO LÄN

ÖREGRUND-GRÄSÖ SKYTTEFÖRENING UPPLAND Vi har elektronik på 10m och 50m, det är fjärde respektive tredje säsongen. Finansieringen har skett via en kombination av egna medel, sponsring från företag samt bidrag från kommun och Idrottslyftet. Vi har sex banor för luftgevär och åtta för korthåll.

Träningen underlättas enormt, och intresset bland både vuxna och ungdomar har ökat. Antalet avlossade skott har ökat kopiöst sedan installationerna. Nackdelen är kostnaderna för bana och ammunition.

Samuel Petersson

44

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

I Garphytte Skytteförening, en mil väster om Örebro, skjuter vi gevär.

Främst luftgevär och 50 meter, men även en del 6,5 mm på 300 meter.

Efter en nystart av föreningen säsongen 2012/2013 började våra ungdomar delta i luftgevärstävlingar runt omkring vårt länsförbund. Vid alla dessa tävlingar användes elektronisk markering. För att våra deltagare vid tävlingar inte skulle vara alltför ovana vid elektronik började vi fundera på hur vi skulle kunna lösa det. Till förra luftgevärssäsongen hyrde vi fem elektroniska tavlor av Örebro Läns Skyttesportförbund. Redan första kvällen förstod vi att vi aldrig skulle kunna gå tillbaka till papperstavlor. Då startade vi ett projekt vars mål var att anskaffa elektroniska tavlor för luftgevärs- och korthållsskyttet. Eftersom vårt korthållsskytte fortfarande bedrevs på samma sätt som i början av 1980-talet hoppades vi också att få fler ungdomar att delta i det, och även att fortsätta inom sporten. På tre månader lyckades vi få ihop tillräckligt med pengar för att kunna genomföra satsningen att skaffa fem banor.

Vi har finansierat det genom RF:s

anläggningsbidrag, genom särskilt kommunalt bidrag för investering, egna medel samt en sponsor.

Nu har vi fått igång systemet vid vår skjutbana (som saknar elektricitet) och börjat använda det. Efter det har resultaten höjts och antalet felskjutningar, det vill säga skott på fel tavla, har nästan helt försvunnit.

Därigenom har också antalet missnöjda deltagare minskat. Fler deltagare hinner skjuta vid varje tillfälle.

En annan positiv effekt är att äldre skyttar som aldrig skjutit korthåll eller luftgevär nu skjuter nästan varje vecka. Även föräldrarna vågar prova på.

Tyvärr blev vårt projekt lite försenat på grund av längre leveranstid än väntat. Det kan ha bidragit till att vi även detta år tappade ett antal deltagare i början av säsongen, trots att vi har två dagar med skytte istället för, som tidigare, bara en.

I Örebro län är det hittills fem föreningar som har satsat på elektronisk markering. Hur kommer det att gå för de andra? Kommer de överhuvudtaget att överleva?

Gunnar Thunell, Kassör

TIERP-TOLFTA SKYTTEFÖRENING UPPLAND Vår förening Tierp-Tolfta Skf har inköpt elektronik för korthåll och luftgevär. På korthåll har vi utrymme för fem tavlor och i luftskyttehallen sju tavlor. Vi skaffade dessa i maj i år. Det är en stor affär för en liten förening, men med bidrag från RF, kommunen, samt övriga bidragsgivare har det gått att genomföra. Vi har märkt av att ungdomar gillar vår satsning, och vi ser fram mot ett ökat intresse för skyttesporten hos ungdomarna.

Gunder Svensson, Tierp-Tolfta skf

SÖDERALA ALLMÄNNA IDROTTSKLUBB GÄVLEBORG Söderala AIK har verksamhet inom disciplinerna luftgevär och gevär korthåll. Vi har papperstavlor, i både luftgevärshallen (20 banor) och på korthållsbanan (20 banor).

Vi vill absolut ha elektronik. I första hand för luftgevärsskyttet där vi har störst verksamhet. Med gällande regler för finaler enligt sportskyttereglementet är det mer eller mindre en förutsättning att ha elektronik. Med våra papperstavlor upplever vi inte att vi på ett bra sätt vare sig kan träna finalskytte eller ordna tävlingar med finaler. Det känns lite som att elektronik är ett måste för vår överlevnad, men ekonomiska förutsättningar begränsar möjligheterna.

Ola Jonsson

TRELLEBORGS SPORTSKYTTEKLUBB SKÅNE barna och aktörerna som säljer utrustningen kan räknas på några enstaka fingrar, med höga priser som följd.

Mycket förarbete krävs av entusiaster, och gott samarbete med kommun eller sponsorer är nästan ett krav för att få tillgång till tekniken. Mjukvaran

lämnar en del att önska. Inlärningströskeln är brant och användarvänligheten dålig. Mjukvaran som är tillgänglig för skytteklubbarna hade behövt en ordentlig uppfräschning och modernisering.

I stort ser vi positivt på elektronisk

utrustning. Barnen och ungdomarna tycker det är roligare att skjuta med denna teknik samt att även resultaten ökat något.

Tommy Persson och André Friman

Foto André Friman

Vi har elektronik för 10 m luftskytte och 50 m korthållsskytte. På 50 m är det dock ännu inte installerat, då vi väntar på att kommunen ska bygga ett bra väderskydd för utrustningen.

Nu när vår utomhusbana Maglarps Skyttecentrum äntligen beviljats pengar för bullerbekämpning. Vi finansierade våra 20 banor genom anläggningsbidrag via Skåneidrotten samt Trelleborgs Kommuns Fritidsförvaltning, och även genom ideellt arbete. Banorna används även av Sjöormens Pistolskytteklubb.

Ungdomar i dag är mycket mer teknikintresserade varför detta har blivit ett lyft för sporten. Det är också mycket mer publikvänligt för till exempel väntande föräldrar. Samtidigt frigörs mer tid för tränare/ledare att hjälpa skyttarna, i stället för att behöva lägga tid på det administrativa. Vid tävlingsarrangemang och finalskjutningar är elektroniken toppen. Sportskyttefinaler enligt nya reglementet (till exempel luftgevär) kräver nästan elektronik för att väntetiderna inte ska bli allt för långa.

Samtidigt är elektroniken en väldigt kostsam investering för skytteklub-

NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

45

TEMA PAPPER OCH ELEKTRONIK

Föernenkinätgs

ÖSSJÖ SKYTTEFÖRENING SKÅNE Össjö Skf skaffade elektronik 2001, inför föreningens 100-årsjubileum 2002. Detta var före Skytteförbundets bidrag, och föreningen betalade allt själv, cirka 250 000 kr. Det var pengar som bland annat kom från Bingolottoförsäljning. Tavlorna användes till 50-meterssskyttet, som är för krångligt med manuell markering. På luftgevär använde vi det inte de första fem åren, delvis på grund av att ledarna inte hade datavana.

Numera använder vi det på luftge-

vär också, men det är inte enbart av godo. Man tappar kontakten mellan skyttarna och ledarna vid tavelrättningen, när man kunde förklara varför de sköt som de gjorde. Nu försvinner ibland skyttarna direkt, utan att ta sin resultatlapp och därmed försvinner lite kontakt. På tävlingar är givetvis elektronik överlägset, speciellt vid finalskytte, men för vanligt föreningsskytte duger transportörer gott.

Jan Strand, sekreterare Össjö Skytteförening

runt det skyttet är krångligare. Så blir man lite bortskämd med att skjuta på elektronik så är det inte kul att gå tillbaka på papper. Vi skulle så gärna vilja ha elektronik även där men i dagsläget finns ingen elektricitet precis i anslutning till banan, och vi har precis gjort en stor investering i luftgevär. Vi vet att det finns möjlighet att ordna så vi kan skjuta på elektronik även i korthåll och 6,5, men det lär nog dröja, tyvärr.

Vi skaffade elektronik i luftgeväret för att öka intresset för skytte. Vi har

flest medlemmar på Öland, och vi vill att det ska bli fler och vill att ungdomarna ska ha alternativ att välja mellan. De som kan ha svårt för fysiska sporter ska kunna delta och känna sig delaktiga i skyttet. Sedan är det roligare att se och följa skytte med elektronik. Vi har bara fått positivt respons gällande elektroniken.

Nästa projekt är att försöka skaffa åtminstone fyra korthållsbanor.

Caroline Rosell, Algutsrum Skf

ALGUTSRUM SKYTTEFÖRENING SMÅLAND Vi skjuter på elektronik i luftgevär, vi har tio banor. Vi har haft det cirka 1,5 år och tycker att det är jättebra. Vi lyckades skaffa bidrag och sponsorer i vår närhet såsom Sparbanksstiftelsen, kyrkan, Ölands skyttekrets, Riksidrottsförbundet, Smålandsidrotten, Centerkvinnorna, kommunen, hembygdsföreningen, Kalmar läns södra nya skytte och Svenska Skyttesportförbundet. Efter mycket jobb lyckades vi få ihop alla pengarna. Mycket ideellt arbete ligger också bakom givetvis.

46

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

Ungdomarna tycker också att det är roligare, och vi har en kamera i ett rum bredvid så att föräldrar kan följa skyttet via en kanon på väggen. Vi har ökat vårt medlemsantal betydligt och ungdomarna håller på och skjuter hela säsongen, och droppar inte av efterhand, som de gjorde förut. För oss ledare har arbetet administrativt blivit mycket lättare också.

I korthåll och 6,5 skjuter vi på papperstavlor, tyvärr. Där är intresset mycket svalare och organisationen

BORÅS LUFTGEVÄRSKLUBB VÄSTERGÖTLAND Vi har papperstavlor, men önskar att vi kunde ha elektronik. Detta för att locka fler skyttar vid tävlingar, och för att ”alla” andra har det. Det vore också bra att ha elektronik för att det är bra att träna på det man skjuter på vid tävlingar.

Vi har hört från folk i närheten att de inte vill skjuta hos oss för att vi har papperstavlor. Vi låter inte papperstavlor hindra oss från att åka på en tävling, men jag tror inte det har funnits så många tävlingar i närheten som inte har varit på elektronik nu de senaste åren, för ”alla” har nog faktiskt elektronik runt omkring oss.

Sara Berglund

FIGEHOLMS SKYTTEFÖRENING SMÅLAND När det gäller luftgevärsskytte har vi blandat elektronik (fem banor) och papper (fem banor). I korthållsskyttet har vi bara elektronik. Papperstavlorna använder vi för nybörjare. När skyttarna har tagit bronsmärket får de börja skjuta på elektronik. Vi har många skyttar redan i 7-årsåldern och skjuter de på elektroniktavlorna riskerar vi att de kanske förstör något. Dessutom är det lättare att se vart de skjuter, om de skjuter väldigt mycket utanför, om de skjuter på papptavlor. Så därför ska de ta bronsmärket först. Elektroniken har vi haft i några år och det var ett önskemål från skyttarna som hade träffat på elektroniken vid olika tävlingar. Det

SKURUPS SKYTTEFÖRENING SKÅNE

har inneburit att speciellt ungdomarna har blivit mer intresserade av skyttet.

Märkligt nog har ungdomar som använt elektroniken ett par år önskemål att ibland även skjuta på papperstavlor.

Motivet är att de tycker att det är roligare ibland. Detta har gått att uppfylla då vi har kvar ett antal banor med papperstavlor.

Elektroniken finansierades av vissa bidrag som vi sökt och fått från olika håll. Vi hade också tur och vann en föreningstävling i Bingolotto för ungefär tio år sedan, så vi fick också en hel del pengar där.

Dennis Schäfström, sekreterare Figeholms Skytteförening

Vi har elektronik och papper på luftgevärsskyttet (sex papp + fem med elektronik). Det är bra med insteg på papper, plus att nybörjarna får en tavla med hål med sig hem för att visa upp.

Fördelarna med elektronik är just att

man slipper flytta sig och ändra ställning och den exakta tolkningen samt publikvisning. På 50m har vi fem elektroniska banor, och det är enbart fördelar då springet fram och tillbaka försvinner, och publikvisningen och resultathanteringen gör att det blir lättare. På 300m har vi 5+5 elektroniska tavlor tillsammans med en annan förening. Enbart fördelar då det gör att skjutlagen flyter på snabbare.

Finansieringen har skett genom bidrag, dels genom Idrottslyftet och dels genom sponsorers förtjänst i olika omgångar.

Richard Nilsson Skurups Skytteförening

The Randolph Sporter Lens System LENS COLOR

LUMINOUS TRANSMISSION

CMT #53

18.50%

LENS PERFORMANCE

CAN BE USED FOR DRIVING

RECOMMENDED FOR AN “UNFAIR ADVANTAGE” Medium to bright light conditions. Amplifies orange and yellow

colors without distorting background colors För den kräsne skytten finns inget annat val än Randolph Ranger och Pilla skytteglasögon.

RECOMMENDED FOR LOW LIGHT CONDITIONS Poorkvalitet lighting, indoor and eye protection.

Tillverkade i samma somranges vi använder för For attshooting tillgodose USA:s Clear indoors when no contrast is needed. An excellent safety lens 90.71%  #42 militärer, erbjuder when hand loading.

Pale effect in low light conditions, dusk or dawn. A very Randolph RangerBrightening bästa möjliga säkerhet och målskärpa. light color tint allows this lens to be used indoors, outdoors, in 90.72% Yellow  flat light or at night. #48 Med vårt unika urval av utbytbara polycarbonatlinser i 12 olika färger foggy days or late afternoon. Good lens for rifle or Yellow är du väl85.35% förbereddOvercast förshooting alla typer avandljusförhållanden. pistol with black white targets. Can be used in #43 indoor ranges.

DU KAN KÖPA RANDOLPH RANGER OCH PILLA SOM Maximum enhancement of orange clay targets in low light 83.69% conditions. ❚ Båge inkl komplett 12 lins-system ❚ Båge inkl 3 par valfria linser ❚ Båge inkl glas med din egen korrektion och färgval

mobilnr. 0705-18 20 35 www.hakandahlby.com

Medium Yellow #52

RECOMMENDED FOR AVERAGE LIGHT CONDITIONS

Sunset Orange #49

61.66%

Bright, hazy conditions. Slightly darker that orange (#45) to absorb scattered blue light, for contrast. Enhances visual acuity.

Orange #45

71.33%

Excellent all around lens for orange clay targets. Dull cloudy days, dusk or dawn. Enhances the orange of the target.

41.41%

For shooting against green backgrounds, works well for those with red-green color deficiency. Highlights conditions where there is a poor background. Highlights orange and dampens green. Good lens for those who see orange poorly.

Vermillion #46



HAR DU SYNFEL? JAG HJÄLPER DIG!

Light Purple #47

61.67%

Provides excellent contrast of orange targets against green background or sky. Combines grey and vermillion. It dampens the green and enhances the orange target against trees.



RECOMMENDED FOR INTENSE LIGHT CONDITIONS

Deep Purple #51

30.33%

For very bright conditions. Darker than #47, a lens for very bright sunlight and provides great contrast of orange targets against a deep blue sky. An excellent lens for glare reduction.

Brown #44

34.72%

Light reducing giving good definition of orange targets. A good all around lens for shooting orange targets on bright glaring days with open backgrounds.

Ranger Bronze #50

16.49%

High contrast for bright, glaring days with open background.

Good for hunting and snow conditions.

Grey #41

54.28%

For bright days, rifle or pistol shooters. Reduces light and transmits all colors at the same level. Does not enhance orange targets. Use in bright sunlight.



14.00%

Grey tint acts as a neutral density filter providing excellent color fidelity. Polarizing filters reduce glare and are excellent for fishing or where glare reduction is important. Note: Although highly impact resistant, these lenses do not offer the same protection as Randolph Shooting Glass lenses.



Grey Polarized #34 (not shown)

©2005 Randolph Engineering, Inc. The RE logo is a registered trademark of Randolph Engineering. Printed in USA.



26 Thomas Patten Drive Randolph, MA 02368 USA vi hjälper dig att se vad du skjuter på 781-961-6070 • Fax: 781-986-0337 800-541-1405 US & Canada www.randolphusa.com customerservice@randolphusa.com

NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

47

n o i t a m r o f n I

TEMA PAPPER OCH ELEKTRONIK

SAMMANSTÄLLT AV JOSEFIN WARG

HÄR KAN NI SÖKA STÖD FÖR INVESTERINGAR Att skaffa elektroniska banor är ofta en kostsam historia. Men, som en ideell förening som är medlemmar i ett förbund inom Riksidrottsförbundet finns stöd att få. Nedan listar vi några vanliga källor varifrån föreningar fått stöd för sina investeringar. Det gäller givetvis inte bara elektronisk utrustning, utan också andra investeringar vad gäller idrottens anläggningar.

Anläggningsstöd hos Riksidrottsförbundet (RF) För att skapa nya aktivitetsytor och idrottsmiljöer för barn och ungdomar finns Riksidrottsförbundets stöd till anläggningar och idrottsmiljöer. Om din förening är medlem i Riksidrottsförbundet kan du söka stöd och det gör du i IdrottOnline. Från och med den 1 januari 2014 finns det en möjlighet att få stöd till renoveringsprojekt om föreningen själv äger anläggningen. RF:s anläggningsstöd fördelas av distriktsförbunden.

Läs mer på www.svenskidrott.se Idrottslyftet Idrottslyftet är en satsning på svensk idrott för unga upp till 25 år. Idrottslyftsstödet fördelat av SvSF har under de senaste åren främst gått till projekt som satsar på att bibehålla ungdomar i föreningens verksamhet. Här har inköp av till exempel elektronisk tavla kunnat inräknas i projekt. Till vad Idrottslyftsstödet för 2016 kommer att fördelas är vid denna tidnings pressläggning ännu ej bestämt. Mer information ges framöver på SvSF:s hemsida.

Läs mer på www.skyttesport.se Kommunala bidrag Respektive kommun kan ha varianter av investerings- eller utvecklingsbidrag för idrotten som man kan söka.

48

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

Kontakta er kommun, eller läs på kommunens hemsida, för att veta vad som gäller just hos er. Många kommuner har också löpande aktivitetsstöd, som inte heller är att förglömma.

Allmänna arvsfonden Hos Allmänna Arvsfonden finns möjlighet att söka stöd för kostnader för om-, till- eller nybyggnation av en lokal eller anläggning. Projekten ska vara nyskapande på orten, och skilja sig från föreningens vanliga verksamhet. Det ska dessutom rikta sig till minst en av målgrupperna barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning. Det ska dessutom finnas en långsiktig plan för den framtida verksamheten.

Läs mer på http://www.arvsfonden. se/sok-pengar/lokalstod Boverket Investeringsbidrag från Boverket kan ges till nybyggnad, ombyggnad och inköp av allmän samlingslokal, samt

till standardhöjande reparationer, tillgänglighetsskapande åtgärder och energiåtgärder. Med allmänna samlingslokaler menas sådana lokaler som ägs eller disponeras av ideella organisationer och som utnyttjas allsidigt.

De sökande ska äga sin lokal eller ha ett långsiktigt nyttjanderättsavtal. För att bidrag ska beviljas måste lokalen vara tillgänglighetsanpassad för funktionshindrade, eller bli det genom projektet. För att ett projekt ska få bidrag krävs det att kommunen är med och finansierar det till minst 30 %.

Läs mer på www.boverket.se Leader – inom Jordbruksverket Leader är landsbygdsprogram inom EU. Leadermetoden är en metod för att utveckla landsbygden inom lokalt ledd utveckling. I varje område tar privat, ideell och offentlig sektor gemensamt fram en lokal utvecklingsstrategi där man kommer överens om vad man ska prioritera för insatser under kommande programperiod. Metoden byg-

ger på samarbete mellan olika sektorer och aktörer i ett område utifrån lokala initiativ och förutsättningar. Människor från offentlig, privat och ideell sektor samlas i ett partnerskap och bildar tillsammans en lokal utvecklingsgrupp, en så kallad LAG (Local Action Group). LAG verkar alltid inom ett begränsat geografiskt område som kallas leaderområde och har alltid en utvecklingsstrategi att följa. Det är LAG som bestämmer vilka projekt som ska få stöd i deras område. Man kontaktar sitt leaderkontor om man vill vara med och utveckla sin bygd.

Läs mer på www.jordbruksverket.se Sponsorer Inte att förglömma – sponsring från exempelvis lokala företag och bolag.

Förutom att få göra en god sak för bygden och få chans att synas i ett positivt sammanhang, kan ni som motprestation erbjuda eventuella sponsorer ett trevligt event i skyttehallen eller på skjutbanan. ■

NÅGRA SISTA TIPS! ❚ Lägg tid på er ansökan och läs på ordenligt om vad som ansökan kräver, så att den blir ordentligt gjord på en gång. Var tydliga med syftet med investeringen.

❚ Sök stöd från många håll. Kommunen kan kräva att RF stöttar, och vice versa, för att ge stöd. ❚ Sök stöd redan innan ni påbörjar ett projekt. Ett projekt får inte vara påbörjat innan exempelvis RF eller Boverket beslutar om bidrag.

TEMA PAPPER OCH ELEKTRONIK

ELEKTRONISKT

TEXT JOSEFIN WARG FOTO KATTIS ANDERSSON

STUDIEBESÖK Det är samma svarta prick vi skjuter på, oavsett om den sitter på en papptavla eller om det är elektronik. Ändå är känslan så olika. Därför har Älmhult Skytteförenings ungdomsgrupp gjort det till en årlig tradition att besöka en förening med elektronik. Just för att få testa på hur det är.

Kattis Andersson är ungdomsledare i Älmhult, tillika breddtränare i Småland, och svarar här på några frågor kring initiativet.

Varför började ni, som har papptavlor hemma, göra besök hos en förening med elektronik?

– Vi märkte att unga skyttar ändrade sitt fokus när de skulle tävla utanför

föreningen, från skyttet till den spännande skärmen och den omedelbara poängåtergivningen. Det gjorde att koncentrationen flyttades. Samtidigt haglade frågorna, ”hur kunde tavlan

veta vart skottet tog?”. Så jag bestämde mig för att göra ett studiebesök med gruppen jag hade 2011. Då besökte vi för första gången i grupp Dädesjö Skytteförening, där jag bett om detaljerad information. Assar i Dädesjö började med att plocka isär tavlan, och förklarade att tavlorna kunde höra vart skottet tog. För mig var det viktigt att ta bort alla frågetecken hos skyttarna.

När de satte sig vid skjutplatsen märktes det att mycket av nyfikenheten var stillad och det blev fokus på skyttet.

På den vägen är det, och senaste studiebesöket gjorde vi hos Berga USKF. Hur brukar de unga skyttarna tycka att det är?

– Det är bara positiva ord. Det är jättespännande att få sina skott återgivna på en egen skärm, och så snabbt. De har kommit med massor av förslag och idéer på hur vi ska kunna samla in pengar så att vi kan få liknade tavlor i vår egen skjuthall. En hall som vår, med 36 banor, ger utrymme för både papp och elektronik och därmed massor av träningsvarianter.

Vad specifikt upplever du att de tycker är annorlunda med att skjuta på elektronik jämfört med papper?

– Det första som både barn och vuxna noterar är den snabba resultatredovisningen, på en egen monitor. Att man kan få utskrift med namn och skottens placering är också roligt. Jag upplever att skytten får mer fokus på sitt eget skytte genom visningen på skärmen.

När barnen skjuter på papptavlor vill de gärna hjälpa varandra med att bedöma skottet. Det är inte fel, men

ibland vill vi att de ska ha fokus på sitt eget. Ståskytten blir medveten om möjligheten att på ett enkelt sätt använda någon typ av stativ, vilket kan vara bra för unga ryggar och knän.

Föräldrar har också sagt att elektronik borde vara ledarbesparande, mindre tid behöver läggas på att rätta tavlor.

Föräldrar som är med på tävling för första gången uppskattar att man kan följa sitt barn på en skärm. Likaså är det glädjande för den som är hemma när arrangören har livevisning.

Vad ger studiebesöket för er i föreningen och dess skyttar?

– Ett gemensamt äventyr framför allt!

Det är en avdramatisering att skjuta på en annan bana och på korta skjuttider. Våra transportörer är allt annat än snabba och då tar det faktiskt längre tid att skjuta exempelvis 40 skott. Barnen relaterar till den tiden de skjuter på när de använder transportörerna, och blir tveksamma till att tävla. De upptäcker att arrangören anger en skjuttid som är långt från den som de nyttjar, och då tror de inte att de ska hinna skjuta klart på tävling. Så jag hoppas att besöket på sikt ska öka intresset för skytten att tävla.

Ska ni besöka någon förening under kommande säsong?

– Jag har nyss skickat ut förfrågan om att få komma och skjuta hos några närliggande föreningar och jag väntar på svar. En av de första frågorna från barnen nu när vi startade upp vår träningsgrupp var just frågan om när vi skulle åka iväg och skjuta på elektroniska tavlor, samt när Växjö pistolklubb kommer och besöker oss! ■

NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

49

g n i n ä r T

TEMA PAPPER OCH ELEKTRONIK

TEXT JOSEFIN WARG TEXT REBECCA HJORTSKULL och JOSEFIN WARG

Målet är lika långt borta. Det är samma storlek på tian och skotten är värda lika mycket i en disciplin, oavsett om du skjuter på papperstavlor eller elektronik. Men upplevelsen av skyttet kan te sig olika, och påverka resultatet, beroende av vilket alternativ du skjuter på. Svenska Skyttesportförbundets utbildningsansvarige Michael Normann tar oss här igenom några viktiga punkter att tänka på för att det ska gå lika bra att skjuta på det du är van vid, som det motsatta.

FÖRDELAR, SOM LIVERAPPOR-

och smidigheten i att slippa räkna poäng manuellt, finns givetvis med elektroniken. Men vad spelar tekniken för roll för skytten? Spelar den någon roll? SvSF:s utbildningsansvarige Michael Normann, själv erfaren tränare i gevär, menar att den gör det.

– Det spelar roll den dag man får skjuta på det motsatta till vad man är vad vid. I den dagliga verksamheten, i den egna föreningen, spelar det inte någon roll för resultatet vad man skjuter på, säger han.

Här delar han med sig av sina erfarenheter av att skjuta på papper vs elektronik. Sådant som kan vara bra att ha med sig den dagen du ställs inför det du inte är van vid.

TERING

Rent praktiskt Den mest uppenbara skillnaden mellan att skjuta på papptavlor och elektronik är de praktiska detaljerna.

– Du lämnar din skjutposition oftare än med elektronik, det vill säga för varje tavelbyte. För 50 meter pistol och gevär får du även att lära dig att hantera kikaren när du skjuter på papper, vart du ska ha den och så vidare.

Du har också en annan skjuttid, en längre skjuttid när du skjuter på papper. När du skjuter på papper har du också ett ansvar för att dina tavlor har rätt numrering, att du skjuter på dem i rätt ordning och så vidare. Det slipper du på elektronik.

Referensram På en papptavla är det uppenbart att skottet tagit och vart. Hålet efter ku-

50

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

lan visar det. Som ny skytt som får skjuta på elektronik är det inte lika självklart.

– När du, som exempelvis ung ny skytt, skjuter på elektronik är det inte säkert att du förstår att du faktiskt skjuter ett skott och att det träffar något där borta. Detta eftersom du inte har något fysiskt att ta på. Jag rekommenderar att man har kvar någon papptavla att skjuta på, även om man har elektronik. Så att skytten kan få en tavla som faktiskt visar att ”här är tavlan med hålen där du har träffat”.

På samma sätt kan en riktig papptavla vara behjälplig för att få en ny skytt att förstå hur stor tian verkligen är.

– Kulan i luft är nio gånger större än pricken i luftgevär. Skulle jag skjuta på elektronik och zooma in i monitorn och se pricken som en centimeter skulle jag ju ha en väldigt stor kula.

Den referensen är svår att förklara, framför allt för unga skyttar.

Av samma anledning kan en papptavla underlätta i skruvandet.

– Ett knäpp på geväret gör en halv millimeter i verkligheten, men på monitorn beror det på vilken förstoring man använder. Man måste förklara vad skruvningen gör i förhållande till zoomningen. Innan har vi alltid förklarat i förhållande till den verkliga pricken. Så föreningar som bara har elektronik måste tänka till. Att visa en verklig tavla, och att det är det här du skjuter på, och förklara det i relation till vad man ser på monitorn kan vara bra.

För unga och nya skyttar kan det därför vara nyttigt att alltid ha en riktig tavla ståendes bredvid monitorn,

som en påminnelse om hur verkligheten ser ut.

Fokus på rätt sak För den ovana elektronikskytten så påverkas oftast skjuttekniken, eftersom monitorn blir viktigare för skytten än den egna tekniken.

– För den oerfarne tar nyfikenheten över, då det är nytt och intressant med monitorn.

Man kan se det även på duktiga och erfarna skyttar. När de skjuter ett dåligt skott blir monitorn mer intressant än efterriktningen även för dem.

Monitorn tar över.

Här är det alltså viktigt att hålla fokus hela vägen genom skottet, inklusive efterriktningen.

Ett tips om man har elektronik är att låta skyttarna skjuta 20 skott på papper bara för att jobba på utförandet.

Monitor som analysverktyg Att vänja sig vid elektronik innebär också att lära sig att se på monitorn, men samtidigt inte räkna och inte värdera.

– Med elektroniken blir ju värdet synligt direkt och då får man mer fokus på värdet än läget. Då glömmer du kanske fundera på vad som påverkar, om det är jag eller yttre omständigheter som gör att skottet satt där det satt.

Som tränare får man påminna sina skyttar om att analysera. Det är en stor utmaning, men det är nödvändigt att lära sig att ha monitorn som ett analysverktyg i stället för en kalkylator…

Att man ser på sitt skott ”En 10:a höger. Och varför gick det till höger – ja det blåser ju.”.

Hur kan man göra för att underlätta för sig själv att bara analysera skottet?

– Att ställa drickaflaskan så att du själv bara ser pricken, och inte värdet, är ett bra sätt. Kontrollanten måste dock kunna se resultatet, det måste man tänka på.

Av ovan nämnda orsak kan det för vissa vana elektronikskyttar innebära en lättnad att få skjuta papper.

– För en del kan det vara en lättnad, eftersom man då skjuter bara på läget, snarare än resultatet.

Publika resultat När en skytt, som är van vid att skjuta på papperstavla, ska skjuta på elektronik för första gången är det bra om skytten är förberedd på det publika i elektroniken. Det vill säga att alla andra kan veta ditt resultat samtidigt som du själv vet det.

– Alla dina skott blir publika på elektronik, det skiljer mot papper. Du kan inte gömma undan något skott.

Man måste göra skyttarna medvetna om att publiken vet ditt resultat och din placering, före skytten själv vet det. Det är faktiskt så att din mormor 40 mil därifrån kan veta före dig. För en del påverkar det mentalt. Skytten måste utsätta sig för det, för att kunna vänja sig och acceptera det.

Teknikens baksida All tekniks baksida är att det kan bli fel. Här kan grundläggande regelkunskap vara bra att ha inför en tävling.

– När du skjuter på elektronik så måste du vara medveten om att det finns brister i elektroniken. Att det kan bli fel, att du kan bli utan regist-

rering. På en papperstavla blir det aldrig fel, om inte transportören går sönder. Så det finns en felkälla som man måste vara medveten om. Det gör att man som skytt måste vara medveten om vad reglementet säger om felskott, och hur jag ska agera om det händer.

Till sist Att skjuta på det man inte är van

vid kan vara väldigt roligt, men kan också innebära en utmaning. Särskilt utmanande blir det om du ställs inför det ovana på tävling. Att förbereda sig inför det ovana är således inte fel.

– Man ska förbereda sig mentalt liksom praktiskt. Det är bra att förbereda skyttarna så att de får se hur det fungerar. Att förbereda sig, här är skärmen, så här ser tavlan ut och så vidare. ■

Den elektroniska displayen blir oftast väldigt intressant första gången man skjuter på elektronik.

Ungdomar om sina upplevelser SAMMANSTÄLLT OCH BEARBETAT AV JOSEFIN WARG

Vad säger några skyttar själva om hur de upplever att skjuta på papper respektive elektronik. Vi bad några av fjolårets elever på skyttegymnasiet i Strömsund, på Hjalmar Strömerskolan, svara på några frågor kring hur de upplever att skjuta på papperstavlor respektive elektronik. ”VANLIGTVIS SKJUTER JAG elektronik i alla discipliner numera, men jag ser inget hinder i att skjuta på papptavlor på 300 eller 50 meter. Den sociala biten med att markera under 300-meterstävlingar gör det bara roligare. Men självklart är det ju smidigare, och det ger mig personligen högre poäng, att skjuta på elektronik.

I luftgevär tycker jag däremot inte om att skjuta på papp eftersom jag tycker att det stör min skjutställning när jag måste ”dra tavlor”. Jag kan även få ont i ryggen av att böja mig fram mot tavlorna.”

Daniel Wallberg, gevärsskytt Ramselefors Skf och Loos Skf ”NÄR MAN SKJUTER på papptavlor är det lättare att hålla fokus på rätt saker. Man stör till exempel inte efterriktningen genom att snabbt slänga ett öga mot skärmen. Däremot känner jag en större trygghet i att skjuta på elektronik, eftersom jag direkt får bekräftelse på var mina skott sitter.”

Daniel Wallberg, gevärsskytt Ramselefors Skf och Loos Skf

Pistolskytte på papp pågår.

”NÄR JAG SKA skjuta papp blir jag mera stressad eftersom jag inte vet vilket resultat jag har. Eller vart mitt center av skotten sitter. Det påverkar mer om jag ska våga skruva eller inte.”

Anonym luftgevärsskytt

och läskigt att skjuta på elektronik för första gången.

Det påverkade även mitt resultat, med tanke på att jag aldrig behövde lyfta bort geväret från axeln eftersom jag är ganska liten.”

Ebba, luftgevärsskytt

”DET VAR OVANT

Elektroniska tavlor.

”JAG BÖRJADE SKJUTA på papptavlor. Det kändes annorlunda och mycket enklare på elektronik. Man

blev helt enkelt lat. Men det var mycket mer effektivt, och mer exakt, och man spar mera tid på det. Nuförtiden skjuter jag ofta på elektronik och väldigt sällan på papperstavlor. När jag skiftar tillbaka till papperstavlor blir jag ofta frustrerad och tappar lättare fokus. Det kräver mer fokus på papp, för att man måste trycka fram och tillbaka tavlan. Det tar längre tid mellan skotten och man tvingas gå ut och in ur fokusbubblan. ” Anonym luftgevärsskytt ”JAG LÄRDE MIG att skjuta på papp-

tavlor i båda disciplinerna. Från första gången jag sköt på elektronik kan jag komma ihåg att det var häftigt, eftersom man kunde se skotten på en skärm och inte behövde skjutsa en papptavla fram och tillbaka. Just nu tränar jag med elektronik, men när jag kommer hem, till exempel på lov, skjuter jag på papp. Det som jag inte gillar med papp är att hela tiden när man ska byta tavla så förstör man en bra ställning i stå, genom att man kanske ändrar på något. Men papp kan vara bra om man till exempel vill träna just på att ändra ställning och försöka hitta tillbaka till det som var bra.”

Mikael Lundell, luftgevärs och 50m-skytt, Rasbo Skf

”JAG LÄRDE MIG att skjuta på elektronik. Det var lite förvirrande med hanteringen av papperstavlor, första gången jag sköt på det, men det gick an och jag förlorade inga poäng på det.

Under matchen när man skjuter på papp så har man en mindre uppfattning om slutresultatet. Detta medför kanske en prestationshöjning för min egen del. Utan resultatuppfattningen så fokuserar jag mer på varje utförande, i stället för vad skottet ger för valör.”

Anonym

NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

51

e g a t r o p Re TEMA PAPPER OCH ELEKTRONIK

FULLT ÖS I MARKÖRGRAVEN TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

Högt tempo, mycket snack och en hel del springande fram och tillbaka. Sådant är läget på en av de fripistolmatcher som hålls på SM i Uppsala i augusti. Men inte på själva skjutplatsen, för där råder stilla lugn i vanlig ordning. Nej, det är i markörgraven som det händer.

KLOCKAN 12.57, TOLV minuter efter skjutlagets första tävlingsskott, hörs ropen skalla.

– 4! 5!

– 6!

– 14!

Ett febrilt arbete sätter igång. En viss förvirring uppstår för en stund. Vem var det nu som skulle ta hand om vilken tavla, egentligen? Snabbt sätter sig rutinerna igen hos skiftarna, och tavlor tas ned och speglar byts ut i rask takt. En utsträckt hand och spegeln hamnar hos Anita Ellström Widen, som med lätta, snabba steg för den vidare till tavelgranskarens bord.

– Ja, det är jag som är leverantören!, säger hon i farten.

”Det är kul att se hur folk skjuter”, säger Håkan Månsson om nöjet med att vara markör.

52

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

Stressig start Det är första tävlingsdagen på årets pistol-SM på Faxans Skjutbana, strax utanför Uppsala. Trots att klockan bara är strax före ett på dagen, är vi redan inne på det tredje skjutlaget i fripistol. På skjutplatsen råder i vanlig ordning lugn, stillsamhet och – bortsett från skottsalvor – spänd tystnad.

Svensk Skyttesport befinner sig dock i

markörgraven 50 meter bort, och här är stämningen en helt annan. För att inte tala om tempot. 23 skyttar är det som skjuter i detta skjutlag. Så här i början av matchen skapar de bråda stunder för de samlade funktionärerna i markörgraven, som alla representerar Upsala Sportskytteklubb.

– Det är jävligt stressigt i början, när alla ligger i takt och vill byta sin tavla samtidigt, konstaterar markören Håkan Månsson och försöker tränga ute ropen från skiftarna, för att kunna fokusera på sitt.

Håkan sitter vid ett bord, med dator framför sig och resultatprogram uppe.

Vid sidan av står ett specialbyggt ställ, med ett smalt fack för respektive banas speglar, den del av måltavlan som byts ut efter vart tionde skott. En skytt ska på ett enkelt sätt kunna få se sina speglar och träffbilder efteråt, varför ordning är viktigt. Det är på Håkans bord som leverantör Anita lämnar alla beskjutna speglar, så att han kan skriva in vad tavelgranskaren Gunnar Torstensson hittar på dem.

På första parkett Fripistolkulorna flyger över huvudet

på skiftarna, genom tavlorna och in i kulfånget. De till antalet dryga tio funktionärerna behöver bara böja huvudet lite bakåt, för att se hur många skott som kommit på en tavla. Så när Aleholmsskytten Mikael Nilsson kallar på markering på sin bana nio, har Fatemeh Vallipour redan stått beredd sedan en minut tillbaka. Snabbt hasar hon ner tavelställningen, och byter ut den skjutna spegeln mot en oanvänd. Fatemeh har inte varit med i klubben i mer än ett år. Hon tvekade ändå inte ett ögonblick om att ställa upp när hon fick mailförfrågan om att jobba under SM:et. Nu gör Fatemeh debut som tävlingsfunktionär, och hon ångrar det inte.

– Det är första gången, för jag har bara skjutit förut. Det är roligt. Lite stressigt att springa hit och dit, men det är kul, säger hon.

Trots att det är mycket att hålla reda på är det inte svårt, säger hon: – Nej, inte alls. När något är kul och roligt känns det inte svårt.

Proceduren upprepas – 23? Det är uppfattat.

I markörgravens bortre ände tar 

Så fort Conny Eriksson får chansen är han på Faxan och skjuter, berättar han. Men han ställer självklart upp som funktionär när det behövs: ”Man måste ge tillbaka till klubben också. Man kan inte bara ta och ta.”, säger han.

Strömsund

Vi siktar på närhet, gemenskap och utveckling

Vill du bli en av oss?

– Skyttegymnasiet i Strömsund erbjuder nationell idrottsutbildning – Utbildning i gevär, pistol och viltmål – även för skyttar med funktionsnedsättning Telefon 0670-162 16 Mejl skyttegymnasiet@stromsund.se Hemsida hjalmar.nu Facebook Skyttegymnasiet Strömsund

www.stromsund.se Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund

NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

53

TEMA PAPPER OCH ELEKTRONIK

Reportage

Det Det går går undan undan när när Anita Anita Ellström Ellström Widen Widen levererar levererar speglar. speglar.

 Conny Eriksson och Erik Lindh sig an banans 23:e tävlingstavla, där skytten kallat på markering. Tågordningen ser likadan ut hela tiden. En person hasar ner tävlingstavlan. En annan lyfter ner baktavlan som står drygt två meter bak och fungerar som ett hjälpmedel för att konstatera att alla skott skjutits, och för att kunna kontrollera eventuella dubbelskott. När båda tavlorna är nere sker en kontroll av om alla skott är inom spegeln, som här bara rymmer

sexpoängsringen och uppåt. Femmor eller lägre skrivs ut på spegeln, med hänvisning till vart skottet satt. Därefter ersätts såväl tävlingstavlan som baktavlan av nya speglar. Baktavlan lyfts sedan upp, och först när den sitter på plats hasas tävlingstavlan upp.

– Alla skott innanför. Varsågod, säger Conny artigt när han lämnar spegeln med tio skott till leverantör Anita, som försvinner iväg igen lika snabbt som hon dök upp.

Frank Strandell var tidigare rädd för vapen, men efter att dottern lurat in honom i skyttet har det gått över. Nu trivs han här, såväl skjutandes som i markörgraven. ”Men jag tror att föreningar skulle behöva satsa på utbildning av det här. Man blir lätt osäker och vågar inte ställa upp.”, säger han.

54

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

Och bara några sekunder senare sitter såväl baktavla som tävlingstavla uppe på bana 23.

– Det är ett tufft jobb vi har här.

Men det är faktiskt ganska kul. Det börjar med stress, men efter första serien lugnar det ner sig. Då kan man stå och ta det lite lugnt och småsnacka, prata om skytte, vapen, tips och så.

Normalt går man till träningen och skjuter, och får inte tid att sitta och prata, säger Conny.

Fatemeh Vallipour gör debut som tävlingsfunktionär, och hon har redan full koll på vad som ska göras.

Under matchens gång hör jag ord som exempelvis ”lasersikte”, ”snus” och ”benskörhet” från Conny och Eriks kant. Uppenbarligen finns det möjlighet till mer än bara skyttesnack.

Ett bra träningspass För Anita Ellström Widen blir pratstunderna dock ytterst korta. Efter en timmes match har hon redan hunnit avlägga en sträcka på mer än 1,2 kilometer här i markörgraven, där hon

...det börjar med stress, men efter första serien lugnar det ner sig...

i fotoriktiga grå sandaler levererar beskjutna speglar på löpande band till markör Håkan.

– I dag gör jag det här hela dagen. Så det är lite stressigt. Men man blir inte tjock här i alla fall, säger hon.

Men hon har lugnare stunder att se fram emot.

– Sedan ska jag skjuta själv på fredag, lördag, söndag…

Nyfikna på resultat I mitten av markörgraven här på Faxans 50-metersbana står signalsystemet som avslöjar vart tavelbyte krävs. När skytten skjutit tio skott, och kanske kollat i kikaren hur tionde träffen blev, trycker den på en knapp som kallar på markering. När det sker lyser en röd lampa på den lilla lådan. Och nästan hela tiden vilar någon funktionär sina ögon på den, i väntan på nästa röda lampa att börja lysa.

– 18!

– 15! Är 15 påbörjad?

– 19! Nu ska vi se hur det går för gubben…

– Ja, hur går det för Ragnar?

Vissa banor är mer intressanta än andra, och där legendaren Ragnar Skanåker skjuter är givetvis en sådan.

– Han har bommat! Eller, en fyra.

Men han ligger ganska bra till tror jag, säger Conny.

Skiftarna har ett hum om hur det ligger till.

– Trean här är ganska bra, här är ganska många tior.

– Det är många som skjutit bra. 18 här. Och 19 då, Skanåker.

När en är klar kan någon ha två speglar kvar, säger Frank.

Trots högt tempo är stämningen alltid hög, och emellanåt ekar skrattsalvorna här högre än vad skottsalvorna gör i skjuthallen. Kanske är det så att det är i en markörgrav som denna, där man jobbar tillsammans som ett lag, som klubbsammanhållningen frodas allra mest.

– Du hör ju hur folk pratar. Gemenskapen blir stor när man umgås här.

Ibland kanske det blir lite för glatt till och med, säger Anders Flood.

Anders är lite av en övervakare här nere i markörgraven.

– Håkan, som markerar, och jag bestämmer en hel del. Jag försöker styra de andra, och griper in om det krånglar med något. Ibland är det skyttarna som ställer till det också, säger han.

Efter knappt en timme och 45 minuter är de flesta av skjutlagets 1380 tävlingsskott avfyrade. Släta, hela provskottstavlor är inför nästa skjutlag uppsatta på de banor där skyttarna redan är klara. Och en efter en lämnar skiftarna markörgraven, för en viktig stärkande kopp kaffe och lite fika. Vid Håkans bord knappas resultat fortsatt in i datorn.

För en stund ekar markörgraven tom.

Om en kvart drar det igång igen. ■

I väntans tider. Erik Lindh, Conny Eriksson och Krister Bergknut väntar på matchens start.

Även om det måhända kan vara lite stressigt i markörgraven, visar Anders Flood, Seppo Hakola och de andra ett glatt humör.

Det går i vågor Efter alla skyttars första tioskottsserie, när 23 personer vill ha ny spegel samtidigt, har aktivitetsgraden verkligen gått i vågor. Ena sekunden rul�lar funktionärerna nästan tummarna i väntan på mer att göra. Nästa stund jobbas det till höger och vänster igen för att ge bästa möjliga service till skyttarna 50 meter bort.

– Det är väldigt olika hur de skjuter.

Signalsystemet.

I markörgraven står man på första parkett.

NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

55

-tryckluftsgevär-

800. Snabbare. Mindre rekyl. Bättre.

Kr 27.500:- *

800 Universal.

Kr 18.200:- *

500. Passar både höger- och vänsterskyttar.

Bra föreningsgevär i nytt utförande.

SPECIALPRIS Kr 11.100:- *

800 Junior. Ett lite mindre och lättare gevär.

Passar höger- och vänsterskyttar. Kr 14.700:- * Vi tar andra vapen i byte. Möjlighet till delbetalning finns.

* med reservation för prisändringar

56

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

KORSORDET FÖRENINGSBESÖK

HÖJDPUNKT

KOSTAR INGET ATT SKICKA

KATT

TAR PLATS I SALONGEN KLUNGA

MARKHELGEN 14-15 NO- NADSVEMBER PLATSEN

FRID

TYSK FEDERAL KRIMPOLIS

GLO FÖRMED FARLIGA STULET ISTAPPAR LANDTUNGA

ÄR OFTAST LITEN

ORANGA KALLA GLASSEN TAPPADE ORKEN

KOM EFTER BAROCKEN RELIGION FÖLJER NOG NOVIS I KÖK

SKIVA M

STORSJUKHUS LADE TILL

FROM FACKFÖRBUND FÖRR

ILLVILLIG

BERGSKEDJA I ÖST EMEDAN

PROVOCERA

BARNMAT

LAND

AGERADES MED FORTUNAN TAMPEN

MEST OKONSTLAD KUNG FINT TUNT PERGAMENT

VÄXLINGAR PÅ HÖGSÄTE

KASTA

NYA

INTE NI & DRYCK

GALILEO HÄRLIG

ETABLERADE

BLAD

FRAMFUSIG

RINGBÄRARE GÖRA AVSLAG

STJÄRNOR TÄTT SIKTAS

TRÄD

KARAKTÄRSDRAGET HINDUISKT HELIGT VATTEN

MITT I SKOTERN

VITAMIN

MELLANHAND

HYRA UT KASTAS UT

GYLLENE SLANT AVISA JOBBADE VISS SJÖMAN MED

ÖKSTOCK

FÖRTJUSANDE

KAN MAN SÄTTA JULAFTON GUILLOUFIGUR

STRUNTPRAT

MELLAN FYRA ÖGON

SKEDE

GIGASEKUND

HJÄLP

SAMTLIGA

KRYDDSTARKT

FÖN

LÅNGVARIG KRAFTLÖSHET

TAGGIGA

KAN MAN HA I RYGGEN

CERE- INDIVIDER BIBELMONI DEL

MALANDE

HOPP OM TRIUMF

0893

HALV INGÅNG

HORNET

DRAG STRECK

KAN HÖRAS FRÅN BLÖT GOM

SKJUTS OFTAST MED PÅ 10 METER INTENSIV

L F E R G F Ö K S S K K Y L A T N D A A R K

PLATS FÖR CRISTO REDENTOR ARRANGERAS EJ I TID

PÅHITT KLÄDEDRÄKT I ASIEN

TAVLA

K V I S A R S S T R Ö A B I L D M J O B E P Ö R T E Ö R N U N G N A R A R ARKTISK JÄTTE

MAN

UR-

SNÄPPA SPRUNGS-

ORNEHUSEN

MÄNNISKA

SPRIDA UT

ILLUSTRATIONER TILL ARTIKEL

VISST

SKÅNK

TORP

UTFLYKT

SMÅ ROVFÅGLAR

GENOMTRÄNGANDE VINDAR

LJUS TID OCH NAMN PÅ ATENÅK

GEGGAMOJAN

SPÖKEN

RÄCKER

BLAD

KURANT

D U B I E R N A

BETÄNK- MJÄLTLIGHETSJUKA ERNA OFTA ONT ORGIEN OM

F R O S S E R I L E T T

T I D

BIBELTEXT BEGEISTRING

E P I S T E L E R I G I V G E B R R Y

ÄR SJÖ FRUSEN PÅ VILNIUSÅK

KLINGA

JÄMNAR MED MARKEN

ORIGINELLT LITEN ORT

ÄR TJATTE TILL KNATTE

NOTERINGEN

S S P I S T O L L I M E J A N E E D A R N A D I V R E T P I P E D A G A R E T A N R I K T U G N A L Å S L P I G E N A R O R T A D A G S P UTAN WOLLTERSTYR- DOTTER SEL

ICKE KVALIFICERAT

DALAORT OCH HUVUDSTAD

VIBRATO KONTROLLERA OMRÅDE

TRAKTORTYP

TEGEN

RÖRLEDNINGAR SAKEN DÄR

SKRALT BETYG

SÖTNINGSMEDEL

ARBETAR BAGARE NÄRA

SIGNAL INFÖR MULLER

FROM

PILLRATS

SUNDHAGE

ROFFA ÅT SIG

B A L E R N A V E I R O R D I S E N E N T L I N E D Y R N I A N I N G E S E K L A R A T A T A T M E J R I S E STYRDE UK 19972007

GAGE SNES

FRAGIL

SAMSPELA

SKY

TÄLJANDE

LÅNGT LIDET

STRÖM

TITAN MONTERADES IGEN

ÖPPNAS MED

TILLTALAT FÖRR AVBÖJT

URSKILJA

SYDOSTASIENSPRÅK SCARF

STRÅLMOTOR

ARTIST

UNPLUGGED

A K U S T I S K T 0656

GRIMASERAT

M I M A T

Skickas till Svenska Skyttesportförbundet, Josefin Warg, Idrottens Hus, 114 73 Stockholm, senast den 15 januari 2016.

TRE VINNARE FÅR VAR SIN SKRAPLOTT. Namn.............................................................................................................................................................................................................................

Adress..........................................................................................................................................................................................................................

Postadress..............................................................................................................................................................................................................

KRYSSLÖSNING OCH VINNARE I NR 1 2015 Ingvald Jansson, Hallstavik, Christer Vredin, Umeå och Nils-Erik Boman, Rörö.

Vinnare i kryss nr 3 2015 presenteras i nr 1 2016. Skicka in ditt bidrag senast 15 januari 2016.

NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

57

Hur förbereder du dig för att prestera som bäst?

ANDERS SJÖBERGH luftpistolskytt PSKF Magnus Stenbock

INGEMAR MÅNSSON gevärsskytt Helsingborgs Skyttesällskap

Det handlar mest om det mentala, att man är inställd på att träna och tävla. Jag ser till att jag sover ordentligt och att jag är förberedd mentalt, genom att jag försöker gå igenom tävlingen i huvudet innan.

I fältskytte gäller det mycket att ha koll på utrustningen, att se till att vapnet är helt, och att det är inskjutet rätt. Jag skjuter in det drygt tre dagar innan tävling. Det blir samtidigt träning. Jag jobbar också mycket med avståndsbedömning inför en fältskyttetävling.

CARINA HELLSTRÖM ANN-KRISTIN JANSSON sportingskytt Vikbolandet pistolskytt Håtuna PSSK Det är ju träning framför allt, att träna på det man ska göra. Träning gör en förberedd. Och beroende på vart en tävling går ser jag till att anpassa träningsduvorna utifrån vad som väntar.

58

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 3 2015

Att sova och äta bra är det viktigaste för mig, för det är jättesvårt att skjuta trött och det är ju världens sämsta idé att få ett blodsockerfall under en fripistolmatch. Sedan hjälper det ju att träna också.

JOAKIM OLSTRÖM sportingskytt KBJ Skogstorp Jag försöker ha samma moment på träning inför tävling. Och försöker se till att inte ha något som hänger över en, att man släpper jobbet och är avslappnad. Jag drar mig gärna undan också och förbereder mig mentalt.

KI

YLIC D F I E L a akt

kont A T S I L S SPRI sport e t ANNON t y k S vensk S n e g n i Tidn Bjästa 0 8 3 9 set.se 8 u , h s 3 n n e r e g g ylicki@a Flygelvä d . f i e l , 8 9 99 5 2 0 6 6 0 l Te NS!

ANNON

E G N I N D I S E RA I T

N

K SVENS

VI

N ANNO I D V A INGEN N M R O F MED UT A N R Ä R DIG G HJÄLPE

NÄSTA NUMMER AV SVENSK

Miniintervju John Olav Ågotnes och Eileen Torp

VAD VILL DU LÄSA OM I SVENSK SKYTTESPORT?

Skicka dina förslag och önskemål till redaktionen@skyttesport.se

Nästa nummer av Svensk Skyttesport kommer i mitten av december!

NR 3 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

59

Posttidning B

RETURADRESS IDROTTENS HUS, 114 73 STOCKHOLM

www.norma.cc

Testa v책r nya G7 funktion i v책r ballistiska app.

Ladda ner eller uppgradera idag!

Carsten Brandt, Danmark

w w w. n o r m a . c c