Svensk Skyttesport nr 2 2015

SVENSK

NUMMER 2 2015 ❚

ÅRGÅNG 7

e n i l o r a C GILLAR

KOMBINATION EN VECKA MED MIKAEL NILSSON AKTIVITET PÅ MÅNGA PLAN I SVALÖV SKF MINI-INTERVJU: WARREN POTENT

pecial SCOMPAK

SPORTING

GUNNAR ELFVING SKYTTETJÄNST AB STARTAT AV SKYTTAR – FÖR SKYTTAR FRAKTFRIA LEVERANSER till alla skytteföreningar vid order över 3.000 kronor inkl moms, dessutom erhålls 10% rabatt på MÅLTAVLOR och FÄLTSKYTTEFIGURER!

SE VÅR HEMSIDA FÖR BRA OCH AKTUELLA PRISER PÅ

ANSCHÜTZGEVÄR! Vi har ett stort utbud av begagnade och nya jaktvapen i vår kasun. Varje måndag presenteras ett jaktvapen på vår hemsida till nedsatt pris. Först till kvarn gäller!

Du kan köpa Sauer 200 STR system i en GRS-kolv, godkänd för kikarfältskytte.

KULOR FÖR LUFTVAPEN HITTAR DU HOS OSS! DJURMÅL: Älg, Vildsvin, Varg, Rådjur och många fler finns i lager.

Gå gärna in på vår hemsida i lugn och ro, där hittar du det mesta för skytte! www.skyttetjanst.se Tel 0176-20 82 80 ❚ E-mail gesab@skyttetjanst.se ❚ Fax 0176-20 82 81

S ENSK SV

FRÅN REDAKTIONEN

Med öppna ögon Knappt hinner man blinka innan februari har gått och blivit juni. Jag spärrar därför upp ögonen nu, mån om att inte missa en enda av de sommardagar som enligt kalendern nu ska omge oss. Det är ju så mycket man vill hinna med, se och göra, så här på sommaren. För den som spärrar upp ögonen riktigt ordentligt precis just nu väntar dessutom 72 sidor Svensk Skyttesport! ÅRETS VÅR VAR i vanlig ordning spirande, grön och emellanåt ganska skön. I Mullsjö är det dock inte bara

växtlighet som spirat, utan även verksamheten i ortens skytteförening. Med hjälp av bland annat Idrottslyftet har föreningen kunnat förnyas och utvecklas på flera olika sätt, och nu är man i allra högsta grad en levande och vital 75-åring. Vad de gjort, och hur, kan du läsa på sidan 48.

SOMMAREN ÄR HÖGSÄSONG för många skyttediscipliner, bland annat på lerduvebanorna. Och där finns det många härliga discipliner att välja mellan. Nordisk trap är en klassiker som kan skjutas på de allra flesta banor i Sverige. Är du lite av en rookie, eller bara allmänt känner att du vill ha lite goda råd som kan hjälpa dig att träffa mer, är sidorna 12-14 för dig. Där bjuder landslagsrutinerade herrar på sina bästa tips vad gäller allt från startposition till blicken.

MED ETT KOMMANDE första SM i sommar i Compak Sporting börjar intresset för den disciplinen att öka, och

SvSF:s lerduvesektion hoppas att denna sportinggren ska bli en sådan som gör att antalet tävlingar skjuter i höjden.

Som en hjälp på traven så delar rutinerade banläggaren Martin Andersson med sig av sina tankar kring hur man lägger en bra Compak-bana på sidan 64-67. Mycket mer Compak hittas på sidorna 56-63.

ETT ANNAT SM som väntar i sommar är det i Ak4, ett unikt SM inom Svenska Skyttesportförbundet. Varför det

är unikt och varför Rikshemvärnschefen gillar det så mycket kan ni läsa på sidan 26.

MÅNGA ÄR DE skyttar som varje år ställer upp på våra svenska mästerskap för att kämpa om såväl medaljer som att göra en egen bra prestation. Ni som skjuter pistol kommer till exempel förmodligen att träffa Aleholmsskytten Mikael Nilsson när det är dags i Uppsala. Sno hans träningstips på sidan 37!

FÖR CAROLINE KARLSSON är det inte pistol men väl kombinations-

skytte – viltmål och lerduva – som gäller. Vad hon önskar sig till årets kombinations-SM kan läsas på sidan 16. Vi säger det redan nu – alla damer där ute, se det som en uppmaning!

MED VARM HAND ger jag er detta sommarnummer av

Svensk Skyttesport. Innan ni vänder blad önskar jag er alla en skön, härlig sommar med många fullträffar!

INNEHÅLL ■ ■ ■

■ ■ ■ ■

JOSEFIN WARG

■

Redaktör Svensk Skyttesport

■ ■ ■ ■

■

SVENSK

■ GRAFISK FORM

Lena Hägglund, Ågrenshuset Produktion ■ ANNONSER, ÅGRENSHUSET PRODUKTION

IDROTTENS HUS, 114 73 Stockholm ■ BESÖKSADRESS

IDROTTENS HUS, Fiskartorpsvägen 15A, Stockholm tel 08-699 63 70 www.skyttesport.se

Leif Dylicki, tel 0660-29 99 58 leif.dylicki@agrenshuset.se & DISTRIBUTION Ågrenshuset Produktion, Bjästa, Flygelvägen 3, 893 80 Bjästa

■

■ MATERIALINLÄMNING

■

Material skickas till redaktionen@skyttesport.se eller via post till SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET att: Josefin Warg, Idrottens Hus, 114 73 Stockholm ■ OMSLAGSFOTO Kombinationsskytten Caroline Karlsson från Rimforsa.

Foto Josefin Warg.

■ ANSVARIG UTGIVARE

Mikael Jansson, mikael.jansson@skyttesport.se ■ REDAKTÖR

Josefin Warg, tel 08-699 63 73, josefin.warg@skyttesport.se

■ ■

■ TRYCK

■ POSTADRESS

■

■

■

■ ■ ■ ■ ■ ■

Svensk Skyttesport förbehåller sig rätten att i artiklar göra redaktionellt motiverade ändringar, urval och förkortningar. För obeställt material ansvaras ej. Eventuella fotografier tagna framifrån, med mynningen riktad mot fotografen, är arrangerade med oladdade vapen. Fotografering sker under strikta säkerhetsförhållanden.

■

Från redaktionen 3 Ledare 4 I korthet 5 Ung skytt: Jim har intresse för vapen 8 Hjälp på traven gjorde träffarna fler 10 Träning: Nordisk trap-tips från tre träffsäkra 12 Caroline – Sveriges enda kvinnliga jägarkombinationsskytt? 16 Aktivitet på många plan i Svalöv 18 Nytt avtal med Norma och Gyttorp 20 Två svenska OS-kvotplatser 22 Porträtt: Michaela Arvidsson 24 Försvarsinfo: Rikshemvärnschefen gillar Ak4-SM 26 Försvarsinfo: Träning med Ak4-SM som mål 28 En dag på RIG i Sävsjö 30 Föreningar och tävlandet 32 En vecka med Mikael Nilsson 37 Fält-SM-special 40-42 Föreningen i fokus 43 SvSF utbildade i att besiktiga skjutbanor 44 Domare i fokus 46 Spirande verksamhet i Mullsjö 48 Stipendium till Torsten Ullmans minne 54 Compak Sporting-special 56-67 Mini-Intervju: Warren Potent 68 Korsordet 69 Vi 5 70 Nya produkter 71

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

3

LEDARE

#ettskyttesverige När jag skriver detta har Svenska Skyttesportförbundets årsmöte varit. Jag har fått förtroendet att leda vårt förbund ytterligare ett år. Det är ett uppdrag som jag ödmjukt tackat ja till. Om inte ni fanns, alla våra 1127 föreningar och 83 000 fantastiska människor som ställer upp för sin klubb, skyttet, kompisar och annat skytterelaterat som förgyller våra liv med både skytteupplevelser och minnen så skulle jag inte ställa upp. Jag vill tacka er alla för ert fantastiska engagemang och den inspirationskälla som ni utgör.

utmaningar att tackla men även glädjeämnen.

Som exempel våra två kvotplaster till OS 2016 genom Michaela Arvidsson i gevär och Marcus Svensson i lerduva. Världens bästa viltmålsskytt Emil Martinsson fortsätter att leverera höga mästerskapsplaceringar och inspirerar och sporrar andra skyttar likaså. Vi ligger i front på världscupfinaler. Vår bredd utvecklas, den som är plantskola för nya skyttar. Breddeliten ökar och höga resultat nås i alla våra grenar. Fler och fler av våra funktionärer, ledare och tränare förkovrar sig med utbildning inom vår utbildningssatsning. Vi är i snitt 72 medlemmar per klubb och var tolfte medlem har tävlingslicens.

VI HAR SJÄLVKLART

Här finns SvSF:s föreningar.

4

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

Vad har vi då för utmaningar?

Samhället förändras i snabb takt. En urbanisering pågår som innebär att våra skjutbanor hamnar i kläm då bostadsområden utvecklas och nyetable-

ras nära dessa banor. Vi måste därför säkra upp dessa och följa de regler och krav som våra myndigheter och kommuner ställer på oss. Både för buller och säkerhet. Vi har därför arbetat fram en ny SäkB. Den är baserad helt på de krav som samhället ställer på vår verksamhet. Jag vet att många kommer att få arbeta med sina anläggningar genom att förbättra vallar och skjutområden. Gör vi inte detta hotas vi i förlängningen av nedläggning.

Kommuner förlänger inte arrenden och myndigheter godkänner inte våra anläggningar. Jag hoppas att ni förstår att detta är viktigt att arbeta med. Anläggningen är hjärtat i föreningen.

Riksidrottsförbundet (RF)!

RF förändras och sätter en strategiplan för framtiden, för att möta samhällets nya krav. Vi är en del av detta och måste anpassa oss till det. Ett område som påverkar oss under 2015 är orga-

nisationsstrukturen. Vi vill ha ett helt Sverige för skytte, #ettskyttesverige.

Jag gjorde en liten enkel övning och lade in samtliga klubbar och färgmarkerade de distrikt de tillhörde. Vi är verkligen ett förbund som finns i hela Sverige, och det ska vi se till att det gör framöver också. Vi startar därför upp ett arbete kring vår distriktsorganisation. Ett förslag ska vara framme till höstens Skytteforum, kring en organisation i tiden som förenar oss och gör oss till #ettskyttesverige.

Med det vill jag bara än en gång tacka alla för förtroendet, och jag hoppas att vi ses på en skjutbana i sommarvärmen.

Jimmy Persson Ordförande Svenska Skyttesportförbundet tel 08-214 640

I KORTHET Ansök om LOK-stöd

SENAST 25 AUGUSTI

GLÖM INTE KULFÅNGET! Det är nu säsong för besiktning av skjutbanor. Det är den som är huvudman för skjutbanan som svarar för att besiktning blir utförd. Var god kontakta närmaste polisstation för detta. SäkB 2015 talar om klart och tydligt hur en skjutbana ska vara utformad för att den ska vara säker. Sista sidan i SäkB 2015, Bilaga 1, tar upp olika kontrollpunkter för egenkontroll av skjutbana.

Följs denna sida kommer skjutbanan att bli godkänd. Under 2014 var de största bristerna skyltning, kulfångshöjd och grusets beskaffenhet. En nyhet i SäkB 2015 är att kulfånget ska vara fritt från vegetation se 2.3.1 Kulfång.

Har du frågor och funderingar kring besiktningen var god kontakta Anläggningstekniska Rådet (ATR)/Kansliet.

SäkB april I april trycktes en uppdaterad nyutgåva av Säkerhetsbestämmelser Civilt Skytte (SäkB Civilt Skytte) som började gälla från och med den 1 januari 2015. SäkB 2015 april finns att beställa via SvSF:s kansli och senaste aktuell version hittas alltid på www.skyttesport.se.

Har er förening verksamhet för ungdomar mellan 7 och 25 år? I så fall kan ni söka LOK-stöd, lokalt aktivitetsstöd, för detta. Fram till och med den 25 augusti kan ni söka LOK-stöd för er verksamhet under perioden 1 januari – 30 juni 2015.

Ni ansöker om LOK-stöd via er förenings webbsida i IdrottOnline. För sent inkommen ansökan ger inte rätt till bidrag. Ni kan inte heller komplettera ansökan efter sista ansökningsdagen.

LOK-stöd kan fås för aktiviteter som är minst 60 minuter långa, där minst tre ungdomar deltar och där ni har en ledare. Ledarstödet är 24 kronor per tillfälle och ytterligare 6 kronor ges om ni har fler ledare, förutsatt att närvaroregistrering sker i IdrottOnline.

Med hjälp av LOK-stödet kan ni som förening få en stor del av er ungdomsverksamhet finansierad, så missa inte chansen!

Läs mer om LOK-stödet på www.svenskidrott.se.

TÄVLINGSLICENS 2015 Tävlingslicensen är obligatorisk för de som vill delta i tävlingar inom SvSF:s verksamhet. Tänker du tävla i sommar och inte redan har licens rekommenderar vi dig att du betalar/ ansöker om din licens snarast, så att vi kan godkänna den innan sommarsemestrarna. Licensavgiften är för seniorer 300 kr och 150 kr för juniorer (född mellan 1995-2000).

För att lösa licens för 2015, betala in avgiften för tävlingslicensen på SvSF:s bankgiro 834-7718. I meddelandefältet skriver du i nämnd ordning: Ditt tävlingslicensnummer/ IID-nummer eller ditt personnummer, gren (t ex viltmål) och förening.

INTERNATIONELLA HÖJDPUNKTER Sett till de internationella tävlingsprogrammen verkar sommaren 2015 bli spännande.

Här ser ni några av sommarens internationella höjdpunkter: 12/6-28/6 18/7-1/8 18/7-19/7 23/7-26/7 6/8-16/8 21-23/8 1/9-7/9 9/9-18/9

European Games EM EM VM Världscup VM Världscupfinal VM

Gevär/Pistol/Lerduva 25, 50, 300 m, lerduva Field Target Fitasc Sporting Gevär/Pistol/Lerduva Field Target Gevär/Pistol Lerduva

Baku, Azerbajdzjan Maribor, Slovenien Spanien USA Gabala, Azerbajdzjan Litauen München, Tyskland Lonato, Italien

LUFTGEVÄR + KORTHÅLL = SANT Gevärssektionens styrelse har beslutat att, som ett tre år långt pilotprojekt, införa tävlingen Kombon. Kombon är en tävling där såväl luftgevär som korthåll ingår, med två lufttävlingar och två korthållstävlingar, där korthållstävlingen ska skjutas utomhus. Varje deltävling består av 30 skott, och decimalräkning sker i luft och heltalsräkning i korthåll. I tävlingen finns tre olika åldersklasser – ungdom (13-20 år, det år man fyller), senior (21-44 år, det år man fyller) och veteran (45 år och uppåt).

Licensnummer ska anges vid rapportering och i prispotten finns presentkort.

Det ska börjas i tid Många föreningar samarbetar med grundskolor i sitt område så att skoleleverna ska få testa och få veta mer om skytte. I Växjö börjar vissa dock tidigare än så. När ett förskolebarn i staden valt ”pistoler” som ett tema för en dag på skolan ringdes Växjö Pistolklubbs Christer Claesson in. Något pangande blev det inte för 5-årsgruppen, men däremot fick de lära sig en hel del. ”Jag fick visa min luftpistol, skott, tavlor, krutpistol och en revolver med hölster med mera. De fick titta och känna på alla vapen. Sedan pratade vi om att man aldrig får rikta mot människor och om säkerhet. Barnen hade förberett frågor som jag fick svara på. Det var några enkla frågor om hur många pistoler jag hade, var och hur de tillverkas, om jag skjutit på något djur och hur gammal man ska vara för att få skjuta och så vidare. Sedan berättade de om sina föräldrar som jagar – ”Min farfar har skjutit en älg. Jag såg när den hängde i garaget”. Det var väldigt uppskattat och lite annorlunda, och roligt var det i alla fall!”, hälsar Christer Claesson.

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

5

I KORTHET

SvSF:s ÅRSMÖTE Helgen den 9-10 maj hölls SvSF:s årsmöte med tillhörande konferens i Bromma.

En rapport från mötet kan läsas på www.skyttesport.se i en nyhet publicerad 11 maj.

SOMMARENS

SM i SvSF:s

JUBILEUMSTÄVLING I MARIEFRED

tävlingskalender Sommaren är fylld av skyttetävlingar i olika discipliner och bland annat ska många, många SM-guld fördelas! Ta en titt på vilka tävlingar som väntar i sommar i SvSF:s tävlingskalender, som hittas via www.skyttesport.se.

Sportingskyttar kan i väntan på uppdaterad tävlingskalender hitta sina evenemang på lerduvor.com. Var god och lägg in inbjudan och resultat även i SvSF:s kalender.

Lycka till på sommarens tävlingar!

#skyttesport Har du Instagram? Hjälp oss att skapa ett härligt flöde av skyttebilder genom att tagga just din skyttebild med taggen #skyttesport! Och följ gärna SvSF, svenska_skyttesportforbundet på Instagram!

6

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

Finalfältet från vänster Arne Schwartz, Bo Lidholm, Per Nilsson, Gunnar Holmström.

Segrande lag, Ärjaskogen 1, vid prisbordet. Från vänster Agneta Wiman, Per Nilsson, Andreas Nilsson, Martin Smedenborn.

Under Kristi Himmelsfärdsdagen sköts en 60-årsjubilerande Korpskjutning hos Mariefred-Kärnbo Skytteförening. Tävlingen går på 200 m, och man tävlar i fyrmannalag där högst två får vara aktiva skyttar.

Vädret under jubileumsdagen var utmärkt för skytte med lite växlande molnighet och solsken. Samtliga deltagare trivdes hela dagen med stor tillströmning till serveringen där det fanns kaffe, dricka och varmkorv.

Efter avslutad tävling var det en Jubileumsprisutdelning med lagpriser till samtliga Korplag och plaketter till de tre första lagen (guld, silver och brons), Rikspropagandamedaljer till hälften av deltagarna i respektive klass, extra jubileumspris lottades ut bland deltagarna, samt föreningens silvermedalj till individuella segraren Bo Lidholm.

Jan Nilsson, ordförande Mariefred-Kärnbo Skytteförening

Föreningstränarutbildning I slutet av april hölls en pilotutbildning för föreningstränare, som en del av SvSF:s utbildningsstrategi 2017. Utbildningen hölls i Växjö och elva tränare från gevär och tre från lerduva deltog. Utbildningen för

föreningstränare är nästa steg att gå för den som redan har gått biträdande föreningstränarutbildningen och vill fortsätta att utveckla sig. Det handlade om allt från skjutställningar till allmänna regler och organisa-

tionskunskap, samt mental träning.

Efter en utvärdering av pilotutbildningen fortsätter arbetet med utbildningsstrategin, med målet att kunna erbjuda föreningstränarutbildningar från i höst.

POSITIV VÄRLDSCUPSTART Tre världscuper för lerduva och tre för gevär och pistol har vid denna tidnings pressläggning hunnit hållas denna säsong. Och för svensk del har en hel del positivt noterats. Gevärsskyttarna Michaela Arvidsson och Lotten Johansson sköt final på världscupen i Sydkorea. Linda Olofsson, Marcus Madsen och Sam Andersson slutade topp 20, ytterst nära final, på världscupen i USA. Och på världscupen i lerduva i Larnaca blev Marcus Svensson tvåa och Håkan Dahlby sköt final. Arvidsson och Svensson säkrade dessutom svenska kvotplatser till OS i Rio de Janeiro 2016 i sina finaler. Läs mer om det på sidan 22 och 24. Bland nyheterna på www.skyttesport.se kan du läsa mer från världscupen.

Pistolsektionens nya styrelse 2015, från vänster: Tomas Skarpsvärd, ordförande, Arnold Broberg, ledamot och ledare snabbpistol, Simon Magdeburg, sekreterare, Stina Lawner, ledamot, Patrik Johansson, vice ordförande, Malin Jansson, representant ungdomsrådet, Lars Eric Bjuhr, ledamot och ansvarig för ungdoms- och veteranverksamheten, Alma Andreasen, representant ungdomsrådet, Matti Kirilov, ledare 10/50 m. Saknas på bilden: Maria Jermolin, ledamot och ansvarig för sportpistol, Lars Palmgren, ekonomiansvarig samt Mikael Andersson, ledamot och ledare grov- och standardpistol. Kontaktuppgifter till styrelsen finns på Pistolsektionens hemsida på www. skyttesport.se.

Pistolsektionen rapporterar Håkan Dahlby.

Lotten Johansson.

5-SKOTTS LUFTPISTOLER

NUMERA LICENSFRIA I den nya vapenförordningen 1 kapitel 2 § som trädde i kraft den 2 januari 2015 anges; Tillståndsplikt gäller inte för halvautomatiska kolsyre-, luft- eller fjädervapen som har en anslagsenergi mindre än 10 joule.

Detta avser det som vi inom skyttesporten kallar för 5-skotts-laddade luftpistoler, pistoler som tidigare krävt licens men som nu alltså inte längre är licenspliktiga. 2014 gjorde Svenska Skyttesportförbundet en hemställan till Justitiedepartementet om att licenskravet skulle tas bort på dessa halvautomatiska luftpisto-

ler som används inom förbundets tränings- och tävlingsverksamhet.

Glädjande nog fick vi gehör i vår önskan och nu är alltså snabbluftpistoler licensfria precis som vanliga luftpistoler som används i SvSF:s verksamhet.

– Det är väldigt glädjande för snabbluftpistolskyttet och dess skyttar. Det gynnar absolut disciplinen om vi inte behöver licens på dessa vapen och snabbluftpistol kan i sin tur kan vara ett steg in till vanlig snabbpistol, säger pistolsektionens ordförande Thomas Skarpvärd.

Pistolsektionens resurser är begränsade vilket innebär att sektionen måste prioritera mål och aktiviteter. Vi prioriterar därför, och lägger mest resurser på, den/de grenar som dels ger ekonomiska förutsättningar (stöd från annat håll, t ex SOK) och på grenar var vi har störst möjlighet att nå yttersta världseliten.

Luftpistol är den gren som uppfyller detta allra mest, varför våra satsningar i första hand inriktas på luftpistol. Luftpistol är även den gren där skyttarna har störst möjlighet till träning och tävling under hela kalenderåret.

Grovpistol är en av de grenar som vi är nära världseliten i, varför viss inriktning och stöd görs till denna gren. Lyckas satsningen inom luftpistol så kommer det att generera framgångar även i andra grenar.

Pistolsektionens målsättning 2015 ❚ Skapa regionala träningsgrupper över riket som samlar upp mängdskyttar och ger dem inspiration och idéer. ❚ Vinna ytterligare rutiner och kunskaper för skytte i världsklass. ❚ Erövra medalj vid EM 25 och 50 m vid EM i Maribor i Slovenien. ❚ Med stöd av den fastställda kommunikationsplanen utveckla informationen till målgrupperna och främja rekryteringen.

Pistolsektionens Vision: ”Pistolskytte i Världsklass”/Pistolsektionen

Glad sommar!

Svenska Skyttesportförbundet önskar alla skyttar, ledare, föreningar, distrikt och övriga skytteintresserade en riktigt glad och skön sommar!

RÄTTELSE

Svenska Handikappidrottsförbundet har bytt namn.

Nu är det Svenska Parasportförbundet som gäller i stället.

I nummer 1 2015 smög sig en bild på Kjell Nilsson, Lesjöfors, in på sidan där Christianstad Skyttesällskap berättade vad de gjort bra. Det blev självklart tokigt och här är bilden på Christianstad som vi egentligen skulle haft där!

Sommarstängt kansli vecka 29-31

Förbundskansliet kommer att ha sommarstängt under vecka 29-31, alltså mellan den 13 juli och 2 augusti.

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

7

UNG SKYTT

m i J

TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

HAR INTRESSE FÖR VAPEN

Jim Magnell är 12 år gammal och skjuter luftpistol i Säffle Pistolskytteklubb i Värmland.

Han är intresserad av vapen och hur de fungerar, och det bidrog till att han blev en skytt.

”riktiga” vapen, skarpa. Dem kan jag inte heller så mycket om, men ändå.

Men jag gillar alla slags vapen, säger Jim. Hur gör du för att ta reda på mer om dem då?

– Jag läser litegrann om dem. Och jag har fått avfyra en pistol, en Smith & Wesson tror jag. Det var en revolver.

Det gjorde ont i handlederna efteråt, för det blev en kick i handlederna när jag sköt. Den var rätt tung också. Och så var det första gången jag stod upp och sköt.

Jag såg innan träningen i dag att du höll på och fixade lite med en luftpistol, vad gjorde du då?

– Ja, jag bytte kolsyretuben som gör att jag kan skjuta. Det är min egen pistol. Ja, jag tycker om den. Den är lite annorlunda än de andra i hur man laddar den. Jag får öppna en lucka och sätta i ett skott, stänga den och dra i två knappar som gör att kolsyran från tuben laddar pistolen.

Hur länge har du skjutit?

– Jag har skjutit i 1,5 år. Det är roligt och jag gillar skytteledarna, de är snälla.

Ni är drygt 15 aktiva ungdomar i din förening. Hur är skyttekompisarna?

– Lika snälla som ledarna! Speciellt eftersom jag går i samma klass som den ena och i grannklassen med den andra.

8

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

Varför började du med skytte?

– Egentligen vet jag inte varför jag började. Det såg roligt ut. Jag är ganska intresserad av vapen så jag tänkte att jag kunde börja skjuta, säger Jim. Vad är det du gillar med vapen?

– Det är liksom intressant hur de fungerar och de olika delarna i dem.

Luftpistol kan jag nästan ingenting om, utan jag är mer intresserad av

Kommer du att börja skjuta ”riktiga” pistoler, skarpa, när du får?

– Ja! Ni i Säffle brukar tävla lite på cuper, skjuter Nya Värmlandsserien på hemmabana och har varit med i Svenska Ungdomscupen också. Vad tycker du om att tävla?

– Det är annorlunda mot att sitta här

och träna. Jag är sådan att jag blir lite nervös inför tävlingarna, så det går inte lika bra på tävlingarna som att träna.

Men det är som mamma säger, att ända tills jag blir lite äldre är tävla som en lek. Och jag tar det som lek också.

Hur länge tror du att du kommer att hålla på med skytte?

– Så länge jag har intresse för det kommer jag att fortsätta med skytte.

Just när han säger det går Jims ledare Alf förbi och han säger skämtsamt att Jim aldrig kommer att få sluta. Det verkar Jim tycka låter bra: – Du, ni kan inte ens dra mig från pistolen! Mig får ni hålla på för att bli av med! ■

ELEYHAWK

Duvnäs Företagshus 781 90 Borlänge 0243 - 230504 www.staffansvapen.se

REPORTAGE

HJÄLP PÅ TRAVEN TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

gjorde träffarna fler

Oskar Liljekvist på G.

Redan från morgon till kväll märktes skillnad. Många fler lerduvor träffades under dagens senare skede än under morgontimmarna. Och precis det var vad som önskades när lerduvesektionen bjöd in damer och juniorer till ett nordisk trap-läger i Östhammar i april. SvSF:s sektioner arrangerar emellanåt breddläger i olika discipliner och när detta läger hölls var Svensk Skyttesport på plats för att se hur det var.

ETT TEORIPASS om allt från teknik,

Det är med koncentration och bestämdhet som Emil Bagger Jörgensen kallar på duvan.

”Jag har lärt mig hur jag ska ställa mig rätt. Man kan ställa sig fel och inte få till svingen. Att att göra samma sak varje gång, för det är lätt att slarva med anlägg och så. Men, fokusera och koncentrera sig på att göra rätt. Gör man det många gånger får man in det i muskelminnet”, säger 15-årige Hampus Holmberg.

Malin Karlsson förbereder för skott.

10

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

träningsprogram samt teori gällande regler och mental träning inleder dagen. Därefter får lerduvekastarna gå varma ute på Östhammar Jaktskytteklubbs bana. Detta när 11 deltagande damer och juniorer, från Roslagen i norr till Strövelstorp i söder, tränar på att panga lerduvor på lerduvesektionens nordisk trap-läger.

– Jag är här för att få den rätta grunden kan man säga, för det får man inte själv. Jag har jobbat mycket den här månaden, själv, men nu kan jag slänga det i soptunnan. Dagen har redan gett effekt, säger Lena Lindström från Frillesås när lunchen nalkas.

Hon är ute efter att lära sig det allra mest grundläggande, berättar hon.

– Jag vill bara hitta grundpositionen, det är vad jag har problem med.

Så det ska jag försöka ha med mig härifrån. Och att jag träffar 16 duvor i en serie. Hittills har jag 15 som bäst.

Lena tog jägarexamen för tre år sedan, men har därefter bara skjutit lite innan den senaste månadens upptagna satsning. Det sistnämnda inför detta läger.

– Nu ska vi se om jag kan bli något.

Skulle jag lyckas känna att jag kan lära

mig så kan jag nog tänka mig att satsa lite. Då ska jag köpa en ny bössa, nu skjuter jag med jaktbössan… Men det är riktigt kul, och jag är omgiven av många bra i min klubb och så, säger hon.

Utvecklande för alla En som kommit lite längre i sitt skytte är Svenljungas Pernilla Stensson som rentav är landslagsskytt i nordisk trap.

Hon råkar dessutom vara gift med Kenth som i dag är en av instruktörerna, men det är inte därför hon är här utan helt för sin egen räkning.

– Jag är här för min egen skull. Man behöver alltid utvecklas och få tips och råd, hur man ska tänka och sådär. Om jag lärt mig något? Absolut. Jag känner framför allt kring den mentala biten. Just detta med självförtroende och fokus i rätt tillfälle och på rätt saker.

Skytte är mycket mer mentalt än vad jag trodde, säger hon.

Koncentration i centrum Efter lunch är det ut på banorna igen som gäller för gruppen som delar upp sig på två banor. På den ena ger mångårige landslagsskytten Lennart Andersson instruktioner.

Lena Lindström vill bland annat lära sig rätt grundposition under detta läger, och hon lyssnar intresserat på vad Kenth Stensson har för tips att ge henne.

Även en landslagsmeriterad skytt som Pernilla Stensson tar tacksamt emot tips för att utvecklas.

– Nu ska vi göra lite kaos igen… Nu säger jag till var och en när ni ska skjuta. Tänk på att ställa in er rätt och så vidare, och gör inget annat. Jag kanske säger platta 1, eller 5. Det här är för att ni egentligen inte ska tänka, utan bara fokusera på att ställa in er rätt, koncentrera er och skjuta, säger Lennart Andersson. Övningen startar och skyttarna får skjuta utan någon särskild ordning, men de verkar bra med även om de ömsom får vänta länge på sin tur, och ömsom får skjuta många skott i tät följd. 18-årige Emil Bagger Jörgensen från Strövelstorp ser ruskigt fokuserad ut under övningens gång.

– Det är bra att testa på några nya grejer, och intressant att se hur man själv agerar som nu när man bryter rytmen och skjuter i olika ordning. Man får koncentrera sig på ett annat vis, och hur man ska tackla det är intressant, säger han.

Emil berättar att han, trots att det är tidigt på säsongen, känner att han har fått in en bra teknik och säkerhet i sitt skytte. Men självklart finns det saker kvar att fila på.

– Att hålla nerverna i kontroll även när man skjutit 15 i rad, så att man kan hålla hela serien. Samt att direkt komma in i min skjutstil, så att jag direkt hittar rätt.

Tips för var och en På den andra banan står Kenth Stens-

Avslutande skjuttävling.

Från Roslagen i norr till Svegeråsen i söder kom skyttar till lägret i Östhammar. Här syns hela gänget.

son och specialstuderar de som skjuter och ger specifika tips till var och en när det behövs. ”Du är energisk och tänder till, men i skytte behövs snarare valium. Spända muskler hjälper inte”, säger han till den ena. ”Håll i bössan ordentligt och se till att hålla den emot kroppen, för annars blir det sladdrigt.

Då kommer pipan att vandra lite.

Men om du trycker fast den lite mer med höger arm så blir den fast”, säger han till den andra.

Två av skyttarna på denna bana är

Lennart Andersson ger råd.

Hjälp med ställningen ges.

systrarna Malin och Caroline Karlsson. De hör hemma i Rimforsa Skytteförening och skjuter normalt sett mest kombinationsskytte. Kanske är Caroline till och med Sveriges enda dam i enkel jägarkombination, men det är en annan historia som du kan läsa mer om på sidan 16. Hit till lägret har de i alla fall tagit sig för att utveckla sitt lerduveskytte och halvvägs in på lördagen har de redan lärt sig en del.

– Ja, hur jag ska stå på plattan. Jag ska stå mer framåtlutad och med mer böjda ben än vad jag gjorde tidigare.

Och att tänka på att ta mig tid att göra bättre anlägg. Det har varit mycket bra tips, säger Malin och får medhåll av Caroline.

Caroline har också tagit till sig ett tips från morgonens teoripass.

– Jag har fått tips om att börja skriva en skyttedagbok och jämföra träning som jag gör för sig och tävling för sig.

Det tror jag kan vara bra så att jag inte jämför träning och tävling. För jag vet att jag skjuter bättre hemma än på tävling, säger hon.

Kloka ord Skjutandet fortlöper. Då och då och då fastnar instruktörerna i samtal med en eller annan skytt. Samtal som ofta också innefattar demonstrerande av rörelser. Och instruktörernas tips till alla kommer med jämna mellanrum: ”Släng inte upp bössan på axeln under en serie. Det kan störa nästa skytt.” ”Ta den tid ni behöver. Ni har tio sekunder på er.” ”Var sportslig mot de andra.”

Dagens yngste deltagare, 10-årige Albin Stensson, skjuter i den avslutande tävlingen.

”Ha roligt och ge inte upp.” ”När du inte får ut duvan. Bryt bös�san och ta om, det är för er egen skull.” ”På tävling finns risk att du blir tillsagd för att ni gör något fel. Men, då är det bara att göra vad domaren säger och det är inte mer än så.”

Det sistnämnda sägs inför dagens avslutning - en sudden death-tävling.

Skyttar likväl som instruktörer får ställa sig på ett led och så börjar tävlingen. Träffa din duva och du är kvar i leken. Bom och du är ute. När alla skjutit första varvet flyttas skjutplatsen bakåt. Skratt, beröm, många skott senare står en segrare klar. Men, den här dagen verkar alla vara vinnare ändå, för träffarna var mot slutet betydligt fler än vid dagens start. Och inom några veckor har Lena Lindström träffat 18 duvor i en serie. ■

Tips!

Landslagsrutinerade Kenth Stensson, Lennart Andersson samt grenledare Owe Hammar var instruktörer på detta läger. På nästa sida delar de med sig av sina bästa tips till dig som känner att du behöver lite hjälp på traven för att öka antalet träffar!

FAKTA SvSF:s sektioner anordnar emellanåt junior- eller breddläger i olika discipliner. Håll en ständig utkik på respektive sektions hemsida på www.skyttesport.se för att inte missa något!

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

11

TRÄNING

Höj ditt nordisk trap-skytte – tre träffsäkra tipsar TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

Nordisk trap är en klassisk svensk disciplin, och de allra flesta klubbar i Sverige har en dylik bana. En kastare, fem plattor och trapduvor som kastas i cirka 20 m/s och med en kastlängd på drygt 45 meter. Träning och att tycka att det är kul är två hemligheter till att bli duktig i nordisk trap, men saker som rätt grundposition och en bra anläggning hjälper en också att lyckas. På ett läger i Östhammar i april delade landslagsrutinerade Kenth Stenson, Lennart Andersson samt grenledare Owe Hammar med sig av sina tips till ett gäng damer och juniorer med utvecklingslust. Svensk Skyttesport var där och fångade upp en del av de tre träffsäkras tips till dig som är hyfsat ny i disciplinen och som känner att du behöver lite hjälp på traven för att öka antalet träffar.

Grundposition Grundpositionen, hur du står i väntan på duvan, är givetvis ytterst viktigt för att det ska bli träff.

Lennart Andersson (LA): I nordisk trap har vi ju tre pinnar, en i mitten, en till vänster och en till höger. Är du högerskytt och börjar på platta ett är det viktigaste att du vrider upp kroppen mot pinnen på höger sida så att du kan skjuta den bekvämt och utan att komma i obalans. Vänsterskytt vrider upp mot vänster pinne förstås, för att nå duvorna.

Som nybörjare gör man ofta många fel, exempelvis att man som högerskytt ställer sig inåt mot mittpinnen.

Men, då når man aldrig sista skottet för det tar ju emot när du vrider dig.

Man kan i princip stå hur som helst men du måste kunna nå den sista duvan.

Foten styr mycket, vartåt tån pekar.

Ställ bägge tårna inåt och du kommer ingenstans. Tårna ska vara riktade 12

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

mot där du skjuter sista duvan, för det avgör lite hur mycket du kan vrida kroppen.

Owe Hammar (OH): Ställningen vad gäller fötter och balans är till stor del en träningssak. Du känner när du är bekväm.

LA: Om du står för mycket framåtlutad har du svårt att nå ytterpositionen. Det gäller att hitta balansen. Du får känna själv, det kommer ju.

Kenth Stensson (KS): Från start till skott hjälper det också om du är avslappnad i kroppen. Spända muskler gör aldrig ett bra jobb utan de blir kantiga och ryckiga. Mjuka muskler ger däremot mjuka rörelser.

Anläggningen Vad gäller startpositionen för geväret så påverkas det av bandet på skyttevästen. Geväret får i startläget inte hållas ovan bandet.

LA: Man ska ju försöka få upp geväret på samma ställe hela tiden i

En bra grundposition som denna är a och o.

Glöm inte att ställa fötterna korrekt!

nordisk trap. Flänger du upp bössan så hörselkåporna flyger upp blir det inte lätt att hamna på samma ställe varje gång. Men det är personligt.

KS: En bra anläggning är viktig i allt skytte. Ett problem med nordisk trap är att lyftet är så kort egentligen.

I sporting kan du ha ett väldigt långt svep, men här har du inte särskilt lång tid. Därför är startpunkterna i position och hur du håller geväret så viktigt, även om det bara är ett skott och en duva, för du har så liten och kort rörelse.

OH: Ja, och den där sekunden går fort.

KS: Fel startpunkt med geväret är vanligt. Vanliga fel är att man startar antingen för högt eller för lågt med bössan. Allt flygande skytte handlar ju om att hitta en bra linje till målet.

Startar man för lågt eller väldigt högt med geväret, eller om man startar olika i varje skott, kommer du aldrig hitta den linjen. Det gäller att få en igenkänningsfaktor, så hitta rätt startpunkt och du får rätt linje.

Hur du håller geväret påverkar också hur du skjuter KS: Ju längre in du håller på bös�san desto snabbare blir du, men desto större risk att det blir vingligt. Ju längre ut du håller, desto stabilare blir det men också långsammare.

LA: En viktig sak är också att bös�san stämmer. Det bästa man kan göra är att gå till en kunnig vapenhandlare som kan vara behjälplig med att ta fram ett vapen som passar. Här är det viktigt att man kollar så man får rätt längd på kolven och så vidare. Man bör även beakta längd på och om kolvkammen ska vara ställbar. Man bör även låna

hem vapnet för provskjutning, så att man känner att vapnet känns behagligt. Provskjut sedan mot en papptavla för att se hur man ligger till. Cirka två tredjedelar av svärmen ska ligga lite över centrum på tavlan.

OH: Klubben kan ju vara behjälplig med att låna ut ett vapen. Dock så blir det en liten nackdel med att låna vapen av klubben då kanske många andra också ska skjuta/träna med samma vapen. Även om bössan kanske inte stämmer exakt för dig kan man ändå få en bra uppfattning om och hur man skjuter. Här kan man ju bygga på exempelvis kolven på klubbvapnet ock-

...som nybörjare gör man ofta många fel, exempelvis att man som högerskytt ställer sig inåt mot mittpinnen...

Strövelstorpsskytten Mathilda Lishöj in action.

Att veta vart man ska titta i väntan på duvan, och att de facto hålla blicken där, är fördelaktigt. Här Oskar Liljekvist från Svenljunga Skytteförening.

En runda nordisk trap pågår och Pernilla Stensson skjuter.

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

13

TRÄNING så, och provskjuta mot en papptavla för att se hur man ligger - återigen ska två tredjedelar av svärmen ligga lite över centrum på tavlan. Det finns även lösa kolvkamshöjare av gummi som man kan tejpa fast.

Blicken Att veta vart man ska titta i väntan på duvan, och att faktiskt hålla blicken där, är även det något som hjälper en i skyttet.

KS: Det är personligt vart du vill ha blicken i väntan på duvan, men jag rekommenderar att du tittar en bit framför kastaren. Det viktiga är att vara still med bössan och still med blicken. Det är viktigt för resultatet att du får en kontinuitet i skyttet – med samma punkt som du tittar på, samma lyft, samma rörelse.

LA: Det beror ju på hur gammal man är också, med ögonen. Många står och tittar i backen, men ju äldre du är måste du titta längre fram då pupillen är långsammare. Det är personligt hur man tittar över pipan, hur långt ut och så. Vi äldre ser den inte heller lika snabbt som en yngre.

Ju fortare du uppfattar duvan desto längre ner kan du starta med geväret och pipan. En nybörjare uppfattar ofta duvan senare än en som är van.

På äldre dagar blir det ofta ett senare skott också, att du skjuter längre bort.

Det är a och o att du inte kan gå med bössan förrän du ser duvan. Detsamma gäller för ungdomar också, bara att de ser duvan tidigare.

Owe Hammar.

Kenth Stensson.

ken i nordisk trap, men försök att få positiva tankar även om det går dåligt.

Det gäller att försöka hitta tillbaka till tillfället där det gick bra. Och även om det går dåligt ska man försöka att bara lägga negativa tankar åt sidan. Det är lätt att säga, men svårt att göra.

LA: När du kommer dit blir du en duktig skytt.

KS: Vad gäller den mentala biten tycker jag att det är viktigt att vara i sin egen bubbla och inte stå och titta på andra. Man ska vara i sin egen ostkupa, på sin platta där man gör sitt jobb, och inte stå och fokusera vad som händer runtomkring.

LA: Går det dåligt påverkas du ofta av det som händer runtomkring. Men är du i den där bubblan så påverkas du inte och det kan lättare gå bättre igen.

OH: Så sköt dig själv och gör det du kan. Försök hitta tillbaka till det positiva. Och börja inte skruva på grejerna.

LA: Ja, många börjar greja med vapnet om det går dåligt, men om det inte hänt något särskilt med det så är det sällan vapnet det hänger på. Har du skjutit bra med en bössa - rör den inte.

KS: Sedan tycker jag också att det är viktigt att man kan lära sig att släppa det som varit. Det du gjort är gjort, oavsett om det bra eller dåligt. Jag

tycker att man alltid ska fokusera på att ta sig framåt – ha fokus på nästa skott, nästa serie och så vidare. Det är viktigt även på en högre nivå – även om du vann en tävling förra helgen har du ingen nytta av det på den här tävlingen exempelvis. Fem år efter att jag hade slutat att skjuta stod jag och kollade i prisskåpet, och såg först då vad jag vunnit. När jag höll på släppte jag tävlingen direkt efter att den var

klar. Det var fokus på den här plattan och nya möjligheter. Och man ska aldrig ge upp heller. En del åker hem när de ser att de är chanslösa, men det är viktigt att du aldrig avbryter en tävling för att du skjuter dåligt. Antingen åker du hem efter tre serier, med stukat självförtroende och känslan av att du misslyckats, eller så skjuter du två ”träningsserier” till. Antingen går det lite bättre, eller så lär du dig något. ■

...att veta vart man ska titta i väntan på duvan och att faktiskt hålla blicken där är även det något som hjälper en i skyttet...

www.opticway.se

Mentalt tänk Inte bara det praktiska är viktigt för hur skyttet går. Dina tankar påverkar också.

OH: Det blir lätt mycket hjärnspö-

Lennart Andersson.

KVALITETS SKYTTEGLASÖGON SYNUNDERSÖKNINGAR • GLASÖGON • LINSER

Edsbergs Torg 18 • 192 52 Sollentuna • Tel 08-35 84 50 • info@opticway.se

14

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

Familjeskåpet med kodlås!

Glöm inte bort att skydda dina värdesaker mot tjuvar och brand!

Ett av de säkraste skåp man kan ha mot tjuvar! Just nu extra brandskydd på köpet!

Skåpet är utrustat med ett låsbart fack där man kan lämna meddelande eller deponera olika saker.

Skåpet är perfekt för hela familjen eller det lilla företaget. En allmän del och ett privat låsbart fack! Just nu ingår även en brandbox från Honeywell.

Skalskyddet är certifierat enligt SS3492 vilket innebär att det är godkänt av myndigheter och försäkringsbolag för förvaring av bl.a. kontanter, smycken, nycklar, kameror, klockor och övriga värdesaker. Ja till och med för viktiga dokument rörande rikets säkerhet.

: 5 9 .4

!

rakt f h c box o d n a r lås, b d o k inkl. x o B E SP33

6

Färgtillägg 1.000:-

SP33EBox finns röd, vit eller svart!

Nu: Från: 6.495:-. Ord. pris från: 8.140:Avbetalning 12 månader: 583:-/mån

STOPPA TJUVEN!

Tjuvsäkert skåp istället för bankfack. Nu till kampanjpris!

H*B*D = 750*550*400 m.m. Uppge kod: “Säker familj”

Passa på! Ett säkert skåp för hela familjen. Godkänt av försäkringsbolag och myndigheter.

Honeywell brand- och vattensäkra boxar!

Honeywell brandboxar för brand- och vattensäker förvaring av dokument, kontanter, värdehandlingar, samlingar, foton, smycken m.m.

Skyddar dokument från brand i temperaturer upp till 840 º C under 30 minuter enligt UL-test. Skyddar CD, DVD, USB-enheter och minnen upp till 843 º C under 30 minuter enligt oberoende Test Lab. Vattentät 48 timmar vid 1 meters djup. Inbyggt bärhandtag och dubbla lås för extra säkerhet! Boxen skall förvaras vågrätt för att skydda mot brand!

Boxen är vattentät även helt under vatten! 7 års garanti samt livslång utbytesrätt efter en brand! Eftersom boxen är vattentät är det bra att den öppnas någon gång per månad för att förhindra mögelangrepp.

Skydda din dator!

Digital security box från Honeywell, En stöldfördröjande bärbar box som enkelt monteras i bilen, båten, husvagnen, kontoret eller på landet m.m.

Levereras med säkerhetswire, bärhandtag, elkodlås samt nödöppningsnyckel.

Utv. H = 143, B = 446, D = 325 mm.

Vikt: 6.6 kg

Brandbox A4. Modell 1103.

Volym 7,02 l, Vikt 12,9 kg.

H*B*D utv. = 165*405*316 mm.

H*B*D inv. = 98*333*215 mm.

795:-

Brandbox Modell SS1102.

Volym 4,27 l. Vikt 9,3 kg H*B*D utv. = 185*310*250 mm.

H*B*D inv. = 114*245*153 mm.

695:-

Ev. frakt tillkommer med 150:-.

Honeywell brandbox

Honeywell brandbox för brandsäker förvaring av dokument, kontanter, värdehandlingar, samlingar, foton, smycken m.m.

Skyddar dokument från brand i temperaturer upp till 840 º C under 30 minuter enligt UL-test.

Skyddar CD, DVD, USB-enheter och minnen upp till 843 º C under 30 minuter enligt oberoende Test Lab. 7 års garanti samt livslång utbytesrätt efter en brand!

Praktiskt bärhandtag. Boxen skall förvaras vågrätt för att skydda mot brand!

2 st överfallslarm!

Ett enkelt och pålitligt överfallslarm. Kan även monteras på dörrar och fönster.

Vid larm ljuder en mycket stark signal.

Enkelt att installera.

Batteri 9v ingår ej.

FRAKTFRITT!

2 st 99:inkl. frakt!

Modell SS1101. Art.nr: 330005.

H*B*D utv. = 183*317*253 mm.

H*B*D inv. = 94*288*180 mm.

995:Ev. frakt tillkommer med 150:-

595:Ev. frakt tillkommer med 150:-

Scandinavian Safe AB - Stockholm - Sweden - Tel +46 (0)8 6898560 www.scandinaviansafe.se - www.loxtore.se NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

15

e n i l o r a C INTERVJU

TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

SVERIGES ENDA KVINNLIGA JÄGARKOMBINATIONSSKYTT? Caroline Karlsson kan skjuta lerduva av olika slag såväl som viltmål på olika avstånd och tavlor - discipliner som tillsammans bildar olika former av jägarkombination. Det kan till och med vara så att Caroline är Sveriges enda jägarkombinationsdam.

Eller?

CAROLINE KARLSSON ÄR 21 år gammal och medlem i Rimforsa Jaktskytteklubb. Vi möter henne på lerduvesektionens nordisk trap-läger i Östhammar, dit hon tillsammans med sin syster tagit sig för att utvecklas i disciplinen. Nordisk trap är dock bara en av många saker som hon med glädje tar sig an på skjutbanan. Caroline är nämligen en kombinationsskytt i grund och botten.

– Jag tycker att det inte blir så enformigt och man hinner inte tröttna på något. Man får variera sig hela tiden och det är inte bara trap hela tiden, eller sporting, så man hinner aldrig tröttna, säger Caroline om kombinationsskyttets tjusning.

Dubbla tävlingar När de var yngre började Carolines storasyster Malin med att följa i jaktkombinationsskjutande pappas fotspår. Caroline ville inte vara sämre hon, och följde därför efter i systerns och faderns fotspår. Nu är det Caroline som är mest aktiv, och hon har tävlat sedan hon var 15-16 år. Den disciplin hon satsar mest på är Svenska Jägareförbundets jaktkombination som består av nordisk trap, sporting, skytte på tioringad älg på 80 meter och bock på 100 meter. Men, när det vankas tävling i Svenska Skyttesportförbundets Enkel Jägarkombination - en serie nationell skeet, en serie nordisk trap, viltmål 50 meter (bock) och viltmål 80 meter – ställer hon upp även där. Som på SM, som råkar gå i samband med även jägareförbundets SM. – SM:et som är skjuter man två da-

16

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

gar, ena dagen Jägareförbundets SM för dam, junior, oldboys och veteran, och andra dagen Skyttesportförbundets SM. På Jägareförbundets SM tror jag att vi var åtta damer och det är rekord så länge jag skjutit, men på Skyttesportförbundets tävling var jag den enda damen…

Juniorklass i stället för dam Som ensam dam att ställa upp i SvSF:s enkel jägarkombinations-SM blev det förstås ingen damklass, även om Caroline försökte få till det.

– Jag försökte få med de andra från Jägareförbundets tävling, men de ville inte utan de ville satsa på det. Jag tror att det är för att det i SvSF, så vitt jag vet, bara finns SM, något DM och

– Jag tycker nog att lerduva är roligast.

Det jag tycker är allra roligast är egentligen sporting, men det har vi inte hemma på banan, säger Caroline.

kanske allsvenskan också, som tävlingar. I Jägareförbundet så finns det vad jag vet SM, nordiska mästerskapet, uttagning till nordiska och ett öppet SM för damer, säger hon.

I stället för i en damklass fick hon ställa upp i juniorklassen i SvSF:s enkel jägarkombination.

– Jag kom inte etta, tvåa eller trea, men jag kom inte sist! Det är roligt att vara med där, men det hade varit roligare med en damklass.

Ensam i landet?

I och med att hon var enda kvinna på SM, kan det då betyda att Caroline Karlsson är enda svenska kvinna som skjuter just enkel jägarkombination?

Caroline tror inte det utan snarare att det finns de som inte vågar ta klivet till att tävla. Hon önskar att fler tjejer vågade anmäla sig till tävlingar så att damklassen kunde bli av.

– Kom och prova! Det gör inget om man skjuter dåligt på tävling, det händer. Det är ingen som kommer att säga något om man skjuter dåligt utan

alla tänker på hur det går för en själv.

Och eftersom det inte är så många tävlingar ändå så blir det mer en kul grej, även om det är ett SM. Så det är bara att komma och prova, säger hon.

Men varför är det roligare med damklass?

– Egentligen vet jag inte, men det är vår klass. Om man skjuter med Sveriges bästa herrseniorer, blir det inte lika kul att tävla, men om fler damer är med blir det roligare – damerna ligger mer på samma nivå, så att man känner att man har en ärlig chans. Och det gör det kul att tävla.

Inbjudan första steg Caroline tror också att det kan finnas en annan anledning till att damerna uteblir – och det är att inbjudningar till tävlingar ofta inte ens nämner damklass.

– Till SM i år kunde man anmäla sig till juniorklass, öppen och 55+ och det fanns ingen damklass i inbjudan.

Jag reagerade på det. Förra året blev

...om man skjuter med Sveriges bästa herrseniorer blir det inte lika kul att tävla, men om fler damer är med blir det roligare...

Caroline och storasyster Malin (i bakgrunden) var båda på lerduvesektionens nordisk trap-läger i april.

det ingen damklass och det blir det förmodligen inte i år heller. Men jag tänker att det kan vara så att många inte vet om att det finns. Ofta vill man skjuta i damklass och inte skjuta med herrseniorer, och står det inte att det finns damklass kanske man struntar i att anmäla sig, tror jag.

Hon väckte frågan i en viltmålsgrupp på Facebook och fick medhåll, och nu har de ändrat så att man kan anmäla sig även i damklass på SM. Bra, tycker Caroline som självklart ska vara med. Hennes största mål i år är annars att göra minst tre bra insatser av fyra, i stället för två, i Jägareförbundets jaktkombination på NM. – Förra året blev jag tvåa på älgen, vann trapdelen, men sköt dåligt på sportingen och bocken och blev fyra. Året före det blev jag etta i sporting och trea på bocken, men sköt dåligt på älgen och trapen och blev femma i totalen. Så i år hoppas jag att jag ska kunna komma minst trea, och det vore kul att vara bra i minst tre av fyra grenar i stället för två! Även om att förbättra sig är en målsättning har Caroline också fler anledningar som får ut henne på tävlingar.

– Det är jättekul att skjuta, men det är roligt att vara bra också. Och jag tycker att det är roligt att tävla även om jag inte brukar skjuta så bra på tävling.

Men det är också roligt att komma ut och träffa människor. Det är väldigt bra gemenskap på de här tävlingarna tycker jag, med nästan samma människor hela tiden. Och alla blir glada så fort det kommer en ny! ■

FAKTA SVSF:S ENKEL JÄGARKOMBINATION består av viltmål 50 meter (5-ringad bock), viltmål 80 meter (5-ringad älg), nordisk trap och nationell skeet. Tävlingen skjuts under en dag och maxpoängen är 200.

SSF:S JAKTKOMBINATION består av 10 skott viltmål 50 meter på (10-ringad gris), 10 skott viltmål 80 meter på (10-ringad älg) och nationell skeet där varje duva ger 4 poäng. Tävlingen är en tvådagarstävling med samma program båda dagarna, och maxpoängen är 300 per dag.

SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDETS JAKTKOMBINATION består av en serie nordisk trap och en serie sporting, 25 duvor, en 10-skottsserie på en tioringad älg på 80 m (i Sverige) och en 10-skottsserie på bock 100m - varav fem liggande skott, tre sittande och två fristående. Varje duva är värd 4 poäng och max är 100 poäng på varje gren.

SM I ENKEL JÄGARKOMBINATION 2015 går den 17 juli i Kristinehamn hos Björneborgs JSK. De arrangerar även SM i SvSF:s jaktkombination den 18-19 juli. Mer information och inbjudan finns i SvSF:s tävlingskalender som du hittar via www.skyttesport.se.

SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDETS SM i jaktkombination för dam, junior, oldboys och veteran, går i Arvika den 16 juli.

”Under säsong är jag nere på banan två eller tre gånger i veckan i alla fall. Antingen skjuter jag bara trap eller skeet, men oftast inte trap och skeet på samma kväll. Men när jag skjuter kula skjuter jag oftast trap eller skeet också. Sporting tränar jag bara på sportingstigar och liknande, eftersom vi inte har det hemma.” säger Caroline.

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

17

FÖRENINGSBESÖK Hela Svalövs kpistgäng samlat i klubbstugan, från vänster Harald Nilsson, Thomas Persson, Andreas Nyberg, Jonas Roslund, Olle Nilsson, Jimmy Remnold, Göran Andersson och Kurt Nilsson.

AKTIVITET PÅ MÅNGA PLAN I

SVALÖV

TEXT & FOTO CAMILLA OSKARSSON

Det blåser upp och regnet drar in över kpistskyttarna i Svalöv. Några skott till hinner avlossas innan det vräker ner, och det beslutas att avsluta dagens träning och söka skydd i föreningens klubbstuga för en stunds umgänge. Väderleken är, som så många gånger förr bland skyttar, ett givet samtalsämne. Svensk Skyttesport besöker Svalövs Skytteförening. de åtta skyttar som i dag samlats på skjutbanan i Torrlösa utanför Svalöv har skjutit i många år, och historierna är ännu fler. Thomas Persson drar sig till minnes en fältskjutning när det var så mycket snö att skyttarna fick gå mellan höga vallar för att komma fram till skjutplatsen.

– Men det är lika bra att träna i sådant här väder också, vi kan ju faktiskt råka ut för det på tävling, säger han och anspelar på kvällens regn och blåst.

– Ja, och vi hade fint i förmiddags när vi arbetade, fyller Kurt Nilsson i och syftar på att de håller på att höja vallen för att den ska vara godkänd.

DE FLESTA AV

Många ungdomar i klubben Svalövs Skytteförening har 113 medlemmar, med den största verksamheten inom luftgevärsskytte. Förra året köpte de in sju nya luftgevär. Till 18

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

dessa fick de bidrag från såväl Färs och Frosta Sparbank som Idrottslyftet från Svenska Skyttesportförbundet.

– Vi har mycket ungdomar, ungefär 40 varje vecka brukar det vara. Med de nya gevären steg resultaten. Det har blivit ett lyft, konstaterar Olle Nilsson, klubbens ordförande.

Andreas Nyberg, ungdomsledare i klubben, berättar också att ungdomarna gärna åker med ut på tävlingar.

Olle instämmer.

– Det är de mycket villiga till, och det går ganska bra också tycker jag!

En viktig källa till rekrytering är skolorna, där föreningen brukar sätta upp informationslappar och även anordna prova på-aktiviteter under loven. Inför sommarsäsongen hade de en gemensam uppstartsdag för såväl luftskyttar som korthåll och kpist.

Göran Andersson förklarar konceptet:

– Vi träffas över gränserna på ett sätt som det sällan blir annars. Det är också ett sätt att locka ut luftgevärsskyttarna till korthållet.

Familjärt En annan viktig aktivitet för att locka folk till klubben är byalagsskjutningen i korthåll, där de medlemmar som bor i Svalöv tävlar mot de från Torrlösa.

Det skämtas om prestige i samband med denna drabbning, men det är lätt att ana värmen bakom det som sägs.

Klubbens sju stadigvarande aktiva kpistutövare gnabbas vänskapligt med varandra och är överens om vad som är så bra med just kpist. Kurt sätter ord på det: – Inom kpist är vi som en enda familj.

Robin sikte.

De tar som är pensionärer ses och tränar kpist så gott som varje vecka, för

de övriga får helgens tävlingar fungera som träning. Samtliga sju åker land och rike runt för att tävla.

– En del är lite överaktiva, skojar Thomas och de som känner sig träffade skrattar gott.

SM-guld Framgångarna i kpist har inte heller uteblivit för klubben. Jonas Roslund vann SM i liggande så sent som ifjol i Norrköping, medan Göran Andersson vann tre år i rad mellan 2009 och 2011. Flera har också varit med och vunnit förbundslagsguld i SM. – Skåne har legat i topp, säger Thomas.

Göran har en teori om varför kpistskyttet i just Skåne, och framför allt gamla Malmöhus län, fortfarande lever kvar starkt jämfört med andra delar av landet.

Jonas Roslund, närmast kameran, är föreningens senaste svenske kpistmästare.

Han vann liggande i fjol.

Göran Andersson skjuter sittande.

Thomas Persson tar en titt i kikaren efter sina träffar.

– Det är för att vi gått ihop alla föreningar tillsammans och bildat kpistunionen. Då skjuter vi en serie ihop och det blir mycket roligare för de som kanske bara är en eller två i sina klubbar.

Varje år arrangerar Svalöv en till två unionstävlingar. Utöver det ska de i år också ha ett par andra tävlingar. När större tävlingar ska arrangeras i Skåne är dessutom åtminstone någon av dessa herrar nästan alltid inblandade.

– Jag ser det som att vi måste hjälpas åt, annars blir det inget. Små föreningar kan inte ha en tävling själv, säger Göran.

Sociala biten viktig Även om tävlandet är en stor del är de alla rörande överens om vad som är viktigast: – Det sociala! Att snacka och dricka

kaffe, det är minst 50 procent av hela skytteupplevelsen, utbrister Olle.

– Det är roligt att komma iväg på de större tävlingarna just för att träffa andra skyttar och utbyta erfarenheter, tillägger Göran.

– Ja, men nog är vi lite tossiga, som ger oss ut oavsett väderlek, tycker Kurt.

Fler väderrelaterade minnen gör sig påminda och därmed är samtalsämnet tillbaka där det började. Harald Nilsson, som varit aktiv sedan 1956 och därmed hållit på längst av dem alla, har följt samtalet under mestadels tystnad.

Nu vänder sig de andra till honom och någon säger: – Du brukar säga kloka saker, har du något att tillägga?

Svaret låter inte vänta på sig: – Oavsett om det är luftgevär, korthåll eller kpist så är skytte trevligt att hålla på med, det är bara så! ■

Steeliga Fullträffar

Gyttorp Steel HÄR NÅGRA UR VÅRT BREDA SORTIMENT AV SPORTINGPATRONER MED STÅLHAGEL

FÖLJ UTVECKLINGEN AV GYTTORP SPORT & COMPETITION PÅ FACEBOOK

OCH PÅ GYTTORP.SE

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

19

INFORMATION

Normamästerskapets totalsegrare Karl-Johan Brindbergs kollar in Normas VD Paul Erik Toivo skjuta skeet.

20

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

Svenska Skyttesportförbundet har tecknat ett nytt fördjupat samarbetsavtal med Norma Precision AB och Gyttorp.

NYTT AVTAL MED

Norma och Gyttorp TEXT JOSEFIN WARG FOTO NORMA

Norma har varit riktade mot en avgränsad grupp på gevärsidan. Med det nya avtalet tar Norma och Gyttorp ett större grepp om skyttesporten och kommer framöver att stötta även inom pistol, viltmål och lerduva. Avtalet kommer att vara till stor hjälp för sektionerna i deras verksamhetsarbete. Utöver stödet på sektionsnivå kommer även individuella skyttar inom gevär och viltmål att stöttas.

– Det är otroligt glädjande att så anrika bolag som Norma och Gyttorp vill växla upp satsningen på SvSF:s verksamhet. Vi ser stödet som ett kvitto på den verksamhet som bedrivs inom förbundet, säger Svenska Skyttesportförbundets generalsekreterare Mikael Jansson.

– Under många års tid har vi stöttat internationellt aktiva skyttar på 300 m och visat att vi har produkter som folk vinner med. Nu ville vi fördela stöd till fler discipliner inom skyttesporten och det är glädjande att vi nu når många discipliner. Det är ett sätt för oss att hjälpa skyttet att blomma, och båda parter är väldigt nöjda med avtalet, säger Anders Brolund på Norma Precision AB.

TIDIGARE AVTAL MED

Normamästerskapet På tal om Norma Precision AB så avgjordes Normamästerskapet i maj, en årligt återkommande inbjudningstävling där man såväl individuellt som i lag kan bli Normamästare.

För att bli Normamästare krävs dock en hel del av skytten och skyttarna. På programmet står nämligen inte bara en disciplin.

– Det är en tävling som funnits jättelänge på Norma för de anställda.

Senare år har det utökats och då har vi skjutit fem discipliner; duva, pistol,

gris, älg och 300m-skytte. Det är en tävlingsform som är väldig rolig. Och det finns ett handikappsystem som gör att det ska löna sig för en skytt att vara duktig i en disciplin, så till exempel i trap har man fyra poäng per duva och då tjänar man på att vara duktig, berättar Anders Brolund.

Varje lag i Normamästerskapet består av fem skyttar och förutom anställda från Norma själva så deltog lag från Gyttorp, Jägareförbundet, Metallsilhuettförbundet och några gamla skytteombud och tidigare skyttar, liksom ett antal kändiskockar som var inbjudna och på plats. Och det är en utmaning för de flesta.

– Det roligaste är att varje person måste skjuta alla grenar för att ha ett lagresultat och totalsumman räknas.

Det gör den här tävlingen speciell.

Vi har haft många bra lerduveskyttar på plats genom åren som sopat banan med de andra i lerduveskyttet, men sedan ska de skjuta kula också…

Och att bli Normamästare är givetvis åtråvärt hos deltagarna.

– Det här är seriöst det ska jag lova dig. Man vill ju prestera. Den som blir Normamästare är i mina ögon en komplett skytt som klarar av olika discipliner, avfyrningstekniker, siktteknik, med mera. Det är komplext skytte, säger Brolund.

För Gyttorp tävlade sportingskytten Rebecka Bergkvist för andra året i rad.

– Vi var lite underdogs då det ju är ganska många fler kulgrenar än hagel, men vi hävdade oss nog helt okej efter förutsättningarna. Det är en väldigt rolig händelse, men lite annorlunda. Det är mycket skytte och mycket som man aldrig testat förut, och det är jätteskoj.

Alltid kul när det smäller och även att testa grenar som man inte skulle testat annars. Det här är verkligen en kombi-

nationstävling om någonting. Blanda allt som finns så blir det ett Normamästerskap ungefär, säger hon.

För egen del kom tävlingsdjävulen fram, berättar hon, men hon var nöjd så länge hon träffade mer än hälften och det lyckades hon med.

– Träningen måste gett resultat för jag sköt bättre i år än förra året. Och det är nästan så man längtar till nästa års mästerskap redan. Det blir annorlunda eftersom man inte åker för att skjuta bra, utan för att skjuta roligt och träffa likasinnade, säger Rebecka.

I år var det deltagarrekord med 60 personer på mästerskapet som hölls i Arvika. För att det inte skulle bli så mycket väntan för skyttarna lade man till trap och ”skidskytte” (utan skidor men med puls) som ytterligare två moment.

– Det var kul att få prova på, särskilt skidskytte. Det ser så lätt ut, men det var intressant att få testa att skjuta att skjuta med sådan puls. Det var svårt.

Och när det är mycket folk bakom som tittar på och ropar dessutom är det inte lätt att få ner alla fallmål, säger Brolund.

Och hur gick det då i år? Jo, guld, silver och brons delades ut i varje disciplin i vanlig ordning och vad gäller den

totala Normamästaren så kom han från Jägareförbundet.

– Karl-Johan Brindbergs, Jägareförbundet, överglänste nästan alla i alla discipliner. Jag tror att han är sportingskytt i vanliga fall, berättar Anders Brolund imponerat.

Norma däremot vann lagtävlingen.

För 13 året i rad.

– Vi försöker hitta dem som kan utmana oss men vi har många duktiga jägare och skyttar hos oss på Norma.

Och det krävs mycket av de fem skyttarna i ett lag för att de ska prestera i allt, och det är svårt att lyckas med.

Ingen har varit riktigt nära oss än. I år var tvåorna 150 poäng efter. Kanske blir det närmare nästa år, men förhoppningsvis inte!

Svenska Skyttesportförbundet var inbjudna till årets mästerskap men kunde inte delta just i år. Men en laguttagning för nästa års Normamästerskap får nog se till att påbörjas omgående, så att förbundet kan bjuda Norma på en match.

– SvSF om några borde kunna vara en utmanare, med förbundets kontakter. För alla skyttar i förbundet tillhör ju på sätt och vis er. Så det finns förutsättningar att ni skulle kunna göra bra val!, säger Brolund. ■

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

21

TÄVLING

TVÅ SVENSKA

OS-kvotplatser TEXT JOSEFIN WARG FOTO ISSF

April månad blev en lyckosam månad för svensk del i ISSFdisciplinerna. Under tre veckor i april säkrades nämligen två svenska startplatser till 2016 års OS i Rio de Janeiro.

SVERIGE HAR INTE haft en gevärsskytt på ett OS sedan 2004. Och senaste gången vi hade kvinnliga OSskyttar i gevär var 1988. Men, det där är snart gamla fakta. I mitten av april slog nämligen världscupdebutanten Michaela Arvidsson, Skillingaryds USKF, till med en fjärdeplats i luftgevär i världscupen i Sydkorea. En framgång som gav Sverige en kvotplats till OS! – Det är fantastiskt roligt. Det är första kvotplatsen sedan 2004 på gevärssidan, så det här är något vi har jobbat mot i många år. Och det är kul att Michaela, som gjorde sin första landslagstävling på luft-EM, visar att det går. Bara man levererar resultat så

händer det, sa en glad förbundskapten Mats Eriksson efter den säkrade kvotplatsen.

På sidan 24 får vi känna Michaela Arvidsson lite bättre, och höra om hur hon lyckades med kvotplatsbedriften.

I slutet av april fick skyttesverige ännu en anledning att glädjas, och att börja se fram emot de olympiska spelen 2016. På världscupen i Larnaca sköt skeetskytten Marcus Svensson strålande bra i såväl grundomgång som final. I särskjutning om guldet stod han inte riktigt pall, men han slutade ändå med ett finfint världscupsilver och en given kvotplats till OS 2016.

– Det är jätteskoj att komma tvåa,

Marcus Svensson med sitt silver från världscupen på Larnaca.

men kvotplatsen var det viktigaste.

Klart att det alltid är roligast att vinna, men huvudsaken är gjord. Det är ju detta man jagat, sa Marcus Svensson efter att han tagit denna, sin första, pallplacering på världscupen.

De olympiska spelen är ett skyltfönster för hela skyttesporten och når

en stor publik som inte redan är frälsta skyttefans, varför OS-startplatser är mer än välkomna. De två tagna kvotplatserna tillfaller Sverige som nation så vem som kommer att skjuta på dessa på OS nästa år är ännu ej klart. Men det viktigaste är att Sverige kommer att ha deltagande skyttar på OS. ■

Bli mästerskytt du med Vid VM i München 2010 visade Pardiniskyttarna vilka kvalitets- och precissionspistoler Pardini tillverkar.

De gjorde så gott som ”rent hus” i medaljskörden.

Bli mästerskytt du med - välj PARDINI och FIOCCHI! 61 st VM-medaljer i München 2010 Individuella 5 guld 7 silver Lag 16 guld 16 silver

4 brons 13 brons

Generalagent för Sverige

Box 80, 692 22 Kumla. Tel 019-57 86 68 - Fax 019-57 02 68

22

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

- Hiss till 4K187 och 4K300 tavlor - Tavlor för 10-300m - ISSF fas II godkända tavlor 10, 25 och 50m - Alla tavlor har Megalinks unika och patenterade kvalitetssystem inbyggt.

Träna som de bästa!

Nicco Capriani Tränar på 4K187 tavlan på 15m. Har monterat hiss så han kan simulera 50m.

Använder den regelbundet för att bli en bättre 50m skytt och kan använda billigare ammunition

Vi har marknadens bästa program för publikvisning och resultatbehandling

Megalink fakta:

Över 150 kunder i Sverige Sävsjö Kristinehamn Söraby Ramselefors Används på Swedish Cup Svensk supporttelefon och service Svensk försäljning av förbrukningsmaterial och reservdelar.

Träningstavla för klubb eller hemma!

ISSF fas II certifierad

Erbjuande under 2015 10m från 13.990,-

www.megamal.se Tel: 0721-911689 www.megalink.no NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

23

PORTRÄTT

AKTIVA VAL OCH INSTÄLLNING BAKOM

MICHAELAS KVOTPLATS TEXT SPÄNNAR MATS ERIKSSON FOTO SAM ANDERSSON OCH ISSF

Även om en tid har gått har Michaela Arvidsson, Skillingaryd, knappt hämtat sig från sina upplevelser från världscupen i Changwon i april. Då sköt Michaela sin första världscup, och det med bravur. Inte nog med att hon satte nytt svenskt rekord och kom till final. Hon säkerställde även att Sverige nästa år får delta med en gevärsskytt på OS för första gången sedan 2004.

a l e a h c i M Arvidsson ÅLDER 21 år BOR Skillingaryd AKTUELL Tagit Sveriges första OS-kvotplats för damernas luftgevär sedan 1990-talet.

hunnit smälta det. Det är så stort!, säger Michaela.

Att delta på OS är Michaelas drömmål.

– Det har känts så långt borta, men det är ju det jag siktar på.

Nu verkar det som att Michaela är på god väg. Även om kvotplatser tilldelas det land som skytten tillhör, och inte till skytten i sig, så har Michaela visat att hon är med och fightas för biljetten. Detta är nämligen första gången sedan början av 1990-talet som en

– JAG HAR KNAPPT

svensk damskytt tagit en kvotplats i luftgevär – en bragd i sig.

21-åriga Michaela Arvidsson berättar att hon har jobbat hårt får att nå framgångar som denna.

– Jag har hela tiden gjort aktiva val som har lett till detta. Skyttet är med i alla val jag gör, säger hon.

Aktiva val Ett exempel på ett sådant aktivt val är att hon har gått på Skyttegymnasiet i Sävsjö. Något som hon säger har haft

stor betydelse för hennes utveckling som skytt. Hon berättar att hon har lärt sig allt hon kan om skytte där. Hennes passion för sporten har också påverkat hennes val av jobb. Hon måste ha en förstående chef som är villig att låta henne vara borta på läger eller tävlingar under perioder. Något som inte alltid är helt lätt. Nu har hon fått ett längre vikariat på en förskola. Det har passat hennes satsning ganska bra hittills, säger hon.

Den här säsongen har hon deltagit i många internationella tävlingar för att förbereda sig för sitt långsiktiga mål: OS 2020. Ett träningsläger i tyska Dortmund har det också hunnit bli.

Nu när hon har sett att hon kan vara med i toppen har hon ändrat tidslinjen för sin målsättning. Hon vill försöka delta i OS redan nästa sommar, i Rio de Janeiro. Hennes prestation i Sydkorea visar att det är möjligt.

– Jag har jobbat mycket på slutet med att lita på rutinen och på min plan, istället för att fundera på resultatet, säger Michaela.

Närvaro Michaela vet att hon måste vara 100 procent närvarande mentalt när hon skjuter, speciellt under de sista skotten.

Det lyckades hon med i Changwon.

När det 40:e skottet var skjutet hade hon samlat på sig 417,4 poäng och slog därmed sitt egna svenska rekord med några tiondelar.

Finalen var lite annorlunda att skjuta i jämförelse med grundomgången, berättar Michaela. Hennes skjutteknik kräver fullt fokus, och finaler erbjuder en något annan miljö än grundomgången. Man kan till exempel inte bestämma rytmen själv, och så

24

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

finns förstås ljudet från publiken och speakern i bakgrunden.

– Jag visste att det skulle vara lite annorlunda, men jag tänkte att jag har ju inget att bevisa. Jag kan bara ha roligt.

Och roligt, det hade hon. Efter fint finalskytte där det blev endast tre nior slutade Michaela fyra. Snopet med en fjärdeplats kan man tycka, men finalvinnaren Pejcic från Kroatien hade redan tagit en kvotplats, varpå Sverige tilldelades en av de tre kvotplatser som delades på den här världscupen.

Michaela berättar att hon funderat på hur hon kan sammanfatta sin Changwon-upplevelse. Hur kan man egentligen, på sin första världscup, skjuta nytt svenskt rekord, gå till final och dessutom ta en kvotplats till ett OS? – De enda begräsningar man har, det är de man sätter själv. Det är vi som sätter våra egna begränsningar.

Vi måste våga tänka ’jag ska komma hit och vinna.’ Och det gjorde jag, säger Michaela. ■

FAKTA

SVENSKA GEVÄRSSKYTTAR PÅ OS 2004 i Aten var senaste olympiska spelen när Sverige hade gevärsskyttar på OS. Det var Jonas Edman, Marcus Åkerholm, Sven Haglund och Roger Johansson.

1988 i Seoul var senast två kvinnliga gevärsskyttar deltog för Sverige på ett OS, Carina Jansson och Anita Karlsson.

1991 tog Carina Jansson en kvotplats till 1992 års OS, men SOK ansåg senare att hon inte hade gjort tillräckligt många bra resultat på stora tävlingar och använde därför inte platsen.

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

25

FÖRSVARSINFO

Inom Svenska Skyttesportförbundet arrangeras många svenska mästerskap under ett år. Ett av alla dessa är SM i Ak4 – ett ärofyllt mästerskap där hemvärnspersonal gör upp om titlar på såväl bana som i fält. Det är ett mästerskap som ligger Rikshemvärnschef Roland Ekenberg varmt om hjärtat.

AK4-SM LIGGER

rikshemvärnschefen TEXT JOSEFIN WARG

VARMT OM HJÄRTAT SM I AK4 ÄR ett unikt mästerskap.

Det arrangeras inom Svenska Skyttesportförbundet och med dess reglemente och tavlor, men det krävs att du tillhör Hemvärnets personal för att kunna delta. Detta mot bakgrund att verksamheten helt bygger på nära samverkan med FM/Hemvärnet och att skytten där har behörighet för Ak4:an. Roland Ekenberg är rikshemsvärnschef, det vill säga högsta chef för hela Hemvärnet, och han är väldigt positivt inställd till tävlingen.

– Hemvärnförbandens främsta uppgift är att skydda, bevaka, ytövervaka samt stödja samhället vid såväl fred, krig och kris. Vapenskicklighet och skjutskicklighet är helt avgörande för hemvärnssoldater. Och hur stimu-

lerar vi då det? Jo, genom vapentjänst, kompetensprov och också en skyttetävling av god klass där det finns möjlighet att visa sin skjutskicklighet.

Därför är SM väldigt viktigt, säger han.

Finger med i spelet Roland Ekenberg har varit Rikshemvärnschef sedan 2005, och det är till stor del hans förtjänst att det faktiskt finns ett SM för Ak4-skyttet.

– Förr var det ett Riksmästerskap men kring år 2007 tyckte jag att vi skulle höja statusen för att få fler deltagare. Att kunna vara med i ett SM är en fantastisk möjlighet. Därför har vi gjort SM i samarrangemang med skytterörelsen. Och mycket riktigt, nu ligger vi runt 200 som deltar på SM i

Arkivfoto: 2014 års svenske mästare på bana blev Roger Buder från 383 kompani i Skaraborgsgruppen.

26

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

de två disciplinerna bana och fält. Det här tycker jag är väldigt viktigt för att stimulera skjutskickligheten hos hemvärnssoldaterna, säger han.

Bataljon vs bataljon Förutom äran i att vinna ett SMtecken och tillhörande lagerkrans har rikshemvärnschefen även infört ett stimulanspris på 25 000 kronor till bästa bataljon. Roland Ekenberg tycker sig se att allt detta totalt ökat intresset för att träna och att åka iväg och pröva sina vingar. I såväl erkänt skyttestarka utbildningsgrupper som hos dem där skyttet inte varit lika självklart.

– Därför är det angeläget att fortsätta med det. Det stimulerar skyttet.

Hemvärnssoldaten gör övningar fyra eller åtta dygn per år, och det här med skytteträning är en kompletterande utbildning - att öva sin skjutskicklighet så att man är duktig på att hantera sitt vapen. Det är viktigt dels ur ett säkerhetsperspektiv och dels för att man ska kunna träffa där man vill träffa, säger han.

Fler deltagare möjligt Under 2014 var det 181 deltagare i såväl fält- som banskytteklassen. En nyhet i fjol var lagtävlingen för bataljonslag och just kampen mellan bataljonerna är ett fokus, säger Ekenberg: – Vi försöker vrida detta till att det är en ädel kamp mellan de 40 bataljonerna, att de ska satsa på att ta hem det här. Vi har ställt uppdrag att varje ba-

taljon bör delta med fem skyttar. Men vi når ju fler än de som är på plats, för de flesta förband har någon form av uttagning.

Deltagarnivån på själva SM har legat mellan 180 och 220 under de senaste tre åren, men Roland Ekenberg är inte nöjd.

– Nej, jag tycker att det borde vara fler. Man kan säga så att vi som mest varit 228 eller något sådant, 180 nästan som minst. Men jag tror att man måste se långsiktigt på all verksamhet.

Det tar tid att etablera en verksamhet, etablera tidpunkten och göra det till en vana. Där får man nog ha tålamod.

Men jag skulle gärna se uppåt 300 skyttar som deltog, eller ännu fler.

Men där går nog gränsen för att kunna göra ett tillräckligt bra arrangemang.

Utvecklingsmöjligheter Han ser potential att det skulle kunna öka till den nivån, bland annat genom att alltid lyckas säkra tidpunkten till helgen vecka 32 – något som dock inte blir fallet i år på grund av miljötillståndet för skjutfältet. Att mästerskapet hålls på olika platser varje år tror han också kan bidra till ökat intresse. Det senare utvecklar också tävlingen i sig, liksom deltagande skyttar.

– Egentligen utvecklas arrangemanget varje gång man är på en ny plats, eftersom det blir en ny tävling för fältskytte. Jag är barnsligt förtjust i fältskyttet eftersom det innehåller många ingredienser som avståndsbe-

dömning, ställningsbyten och sådant.

Det gör det svårare men också mer utvecklande. Därför är det viktigt att man byter terräng, säger Ekenberg.

Givande samarbete I år arrangeras SM av P7/Skånska gruppen i samverkan med Skånes skyttesportförbund. Och det är så, av ett SDF ihop med en utbildningsgrupp, som varje Ak4-SM arrangeras.

Ett fördelaktigt samarbete.

– Arrangörsmässigt tycker jag att det har satt sig ganska bra, och samarbetet mellan lokala SDF och hemvärnsförbanden tycker jag fungerar utmärkt och friktionsfritt. Det finns ju ett antal eldsjälar i skytterörelsen som är med och gör det till en bra tävling.

Och hos de förband som arrangerar tillsammans med lokala skyttedistrikten ökar också förmågan. Win win.

Och att det är ett SM inom Svenska Skyttesportförbundet ser han som helt naturligt.

– För det första kan Hemvärnet av formella skäl inte ha ett SM. Sedan är SvSF en frivillig försvarsorganisation och jag ser det här som en naturlig beröringspunkt och som ett samarrangemang som båda parter har glädje och nytta av. Det är inte omöjligt att få hemvärnssoldater att skjuta civilt, och på motsatt sätt kan vi få skyttar att bli intresserade av hemvärnsrörelsen.

Egen insats När Roland Ekenberg får frågan om han själv har skjutit ett SM, eller RM, i Ak4 skrattar han gott.

– Nej. Jag är ju inte hemvärnssoldat, haha, och inte tilldelad någon Ak4.

Skulle gärna vilja, men man ska ju hinna träna också.

På plats brukar Roland däremot alltid vara. Inte minst för ”den fantastiska uppgiften att dela ut pris”, som han säger. Att titta på när tävlingen pågår tycker han är ett sant nöje för att se alla duktiga skyttar, samt för att träffa alla entusiaster. Han ser fram emot årets tävling.

– Jag hoppas att många deltar, trots byte av tidpunkt. Det positiva med att tävlingen ligger senare än vanligt är att de får några extra veckors träning. Och det är ett terrängbyte i allra högsta grad då fältskyttet kommer gå på Kabusa – ett skjutfält utan träd med hav som bakgrund. Jag tror att det blir en både spännande, intressant och utslagsgivande tävling då det brukar vara mycket vind. Och jag önskar att alla bataljoner ska delta, för det är en kul grej.

Det är inte bara en kul grej, det var också det med äran och prestigen…

Och Ekenberg anser att det är möjligt för alla att komma i topp: – Bland de som varit skyttar länge är det ju lite strid på kniven, och går det inte bra brukar de bli arga. Men det ska vara lite jävlar anamma, det tycker jag. För några år sedan deltog en skåning för första gången, utan förväntningar. Han blev tvåa och slog sig in i det vi brukar kalla ”norrlandsdominansen”. Så det vill jag uppmana alla söderifrån, kan norrlänningarna träna jättemycket kan man det söderut också! ■

FAKTA

Roland Ekenberg. Foto Josefin Warg.

SM i AK4 anordnades för första gången 2007 på Gotland. Innan dess var motsvarande tävling ett RM. Förutsättning för deltagande på AK4-SM är att man är hemvärnspersonal och har ett behörighetsbevis för vapnet AK4 (detsamma gäller för all SvSF Ak4-verksamhet). På SM 2014 var 21 utbildningsgrupper, 19 hemvärnsbataljoner och 80 kompanilag representerade. Årets SM AK4 arrangeras den 29-30 augusti av P7/Skånska gruppen i samverkan med Skånes skyttesportförbund.

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

27

FÖRSVARSINFO

TRÄNING MED AK4-SM SOM MÅL TEXT JOSEFIN WARG

Sedan 2007 har AK4-skytte på bana och i fält haft SM-status inom Svenska Skyttesportförbundet.

Det här skapar tillfällen till skytteträning på hemmaplan och Hallandsgruppen är en av de hemvärnsgrupper som ser till att effektiva timmar spenderas på skjutbanorna i god tid inför tävlingen.

TRE LÖRDAGAR UNDER försommaren i år small det extra mycket på Halmstad Garnisons skjutbana bakom regementet. Det var bland annat Hallandsgruppens fem SM-skyttar som var där för att träna, samt uppemot ytterligare 35 personer inom Hemvärnet och frivilligrörelsen.

– Det är andra året på raken som vi har genomfört lördagsskjutningar.

Förra året var det fyra lördagar innan midsommar, i år är det tre lördagar.

Och då är det öppet för alla som vill.

Det är frivillig skjutträning för att skapa intresse och ge möjlighet att träna mer, för både de som anser sig ha mindre färdighet och de med god färdighet. Den 2 maj var vi 25 stycken men vi brukar ligga på runt 40 hemvärnsmän och frivilliga som har avtal med hemvärnsbataljonen, berättar major Carsten Ringleb.

Särskild gnuggning Carsten Ringleb är chef för utbildningssektionen i Hallandsgruppen.

Han har planlagt årets utbildning och är också övergripande ansvarig på två av dessa tre skjutningar som ser lite olika ut för dem som är där.

– SM-gänget har specialgnuggning i vad de ska tänka på och inte.

I år har vi tagit in Michael Normann som stöd, och det ger en bra utveckling. Han rättar till skytten i stället för att titta på resultatet på tavlan, och han ger skyttarna småtips så att de själva vet om de gör rätt eller fel.

Det är vad han trycker på. För de an-

dra har vi skjutinstruktörer sprungna ur de egna leden som vi har utbildat för att kunna vara duktiga instruktörer. Ett av Hallandsgruppens befäl är övergripande ansvarig där, säger han.

Mer gemensam träning, utöver lördagsskjutningarna, väntar under sommaren.

– Laget har också för avsikt att träna i sommar med Elfsborgsgruppen, för här är banorna stängda och det är ju en begränsning, säger Ringleb.

RIKSIDROTTSGYMNASIUM SKYTTE Kombinera skytte med studier på riksidrottsgymnasiet i Sävsjö. Centralt i Småland - nära till tävlingar i Sverige och Europa.

Har du ambition att bli en bättre skytt?

Vill du utveckla ditt skytte och få tid att träna tillsammans med andra duktiga ungdomar?

Siktar du på att nå elitnivå?

Aleholms RIG skyttar har representerat landslagen på 10 och 50 meter vid EM, JNM, VM, Ungdoms-OS och Nationella landslagen.

Kontakta oss så får du veta mer: Paul Larm - instruktör gevär Tel 0382-153 71 paul@skyttegym.se

Stockholm

Gert Rosengren - skolfrågor, instruktör gevär Tel: 0382-153 70 gert@skyttegym.se Göteborg

Jonas Fyrpihl - instruktör pistol Tel: 0382-153 72 jonas@skyttegym.se

Jönköping

Sävsjö Växjö

Malmö

28

❘

SVENSK SKYTTESPORT

lite mindre, mycket ❘

NR 2 2015

bättre

Sävsjö www.aleholm.se

Vad betyder Ak4-SM för er?

– Det är en möjlighet att förkovra sig i skytte kan man nästan säga. Denna tävling kan skapa ett intresse för att träna och bli en bättre skytt.

SM med positiv effekt Carsten Ringleb betonar att Hallandsgruppens huvudsakliga syfte är att utbilda och se till att Hemvärnsbataljonen har duktiga skyttar, och han tror att Ak4-SM har en positiv betydelse för gruppens skytte i allmänhet.

– Ja, det tror jag. För att vara seriösa så måste man ha bra verksamhet. Soldaterna vill inte bara åka på SM och skjuta av några skott, utan de vill göra det bra. Det är därför de tränar och det är jättebra. Så visst har det hjälpt till, absolut.

Och vad har det för betydelse för er som hemvärn att ni faktiskt har duktiga skyttar?

– Ja då blir vi effektiva den dagen det väl skåpar till sig. Då träffar du det du siktar på, och så ska det ju vara. Det är den yttersta konsekvensen.

Hallandsgruppen brukar delta med fem man totalt, motsvarande ett lag, på AK4-SM men Ringleb välkomnar fler intresserade.

– Vi har ju inga uttagningstävlingar utan de som är intresserade och skjuter hyfsat är välkomna till laget. Det är en möjlighet att delta i SMAK4, en möjlighet att på ett enkelt sätt genomföra skjutningar på ett trevligt sätt.

Revanschlusta I år väntar AK4-SM i Skåne sista helgen i augusti, och hur trevligt det blir för Hallandsgruppen återstår att se. Carsten Ringleb avslöjar själv inte sin målsättning utan överlåter det till SM-skyttarna själva.

– Nej, jag vill inte göra det. De blev tvåa i lag på banskjutningen för två år sedan och en blev femma individuellt.

Efter det blev det lite hög svansföring förra året och då gick det inte bra. Så målet i år får de själva komma överens om, och så får vi se hur långt det räcker.

Vi levererar övningstillfällen och jag tycker att det är jättebra. Men en sak är säker, de är mycket revanschsugna. ■

SIUS har som enda leverantör ISSF-godkännande för samtliga dicipliner och avstånd

Årets Skytt 2014 Emil Martinsson

HS25/50 HYBRIDSCORE® Lasermätande tavla för pistol och gevär 10 m, 25 m, 50m samt löpande viltmål.

Inga rörliga delar eller gummiband ger minimalt underhåll och oöverträffad driftsäkerhet.

När DRIFTSÄKERHET och PRECISION prioriteras!

Tfn: 021-600 13 | www.sius.se | info@sius.se

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

29

REPORTAGE

EN DAG PÅ RIG I SÄVSJÖ TEXT & FOTO UNGDOMSRÅDET

Johan går fjärde året på riksidrottsgymnasiet för skytte. Han drömmer om att bli elitskytt i sin gren – luftpistol.

morgon och jag väntar utanför det så kallade elevboendet för att möta upp Johan. Inte en minut senare än vi bestämt dyker han upp – 07:45. Jag är så nyfiken och har så många frågor. Vad tusan är ett skyttegymnasium?

På vår fem minuter långa promenad till skolan påbörjar jag min långa utfrågning. Jag hinner få veta så mycket som att ett skyttegymnasium är som en vanlig skola fast eleverna har schemalagd träning efter skolan, de får betyg i hur mycket de kan om träning och teknik inom sporten med mera.

Väl framme i skolan verkar allt vara

DET ÄR MÅNDAG

som en vanlig skola. Lektionerna rul�lar på under dagen. Svenska, samhällskunskap, naturkunskap och idrott…

När dagen äntligen är slut tycker de flesta eleverna att det ska bli skönt att få gå hem. Dock gäller det inte alla.

Skytteeleverna har tre timmar kvar av skoldagen: först 90 minuter skytteträning och därefter 90 minuter fys.

– Ska man bli bäst så måste man orka kämpa, säger Johan.

Innan träningen börjar har eleverna en halvtimme från det att skolan slutat till att man ska vara uppvärmd och klar för att börja skjuta.

– Det kan vara lite tajt med tid

ibland. Man ska hinna äta, värma upp, byta om och plocka fram sina grejer.

Sedan vill man oftast hinna med att prata lite med kompisarna också.

När resten av eleverna, en efter en, kommer till omklädningsrummet passar jag på att fråga dem lite allmänna frågor.

– Det bästa med att gå på idrottsgymnasium är gemenskapen. Att kunna åka på tävlingar utomlands och alla roliga kvällar tillsammans på boendet, säger Ida. – Det är dock lite tråkigt när varje läsår är slut och några tar studenten.

Det blir så tomt på boendet när de har flyttat ut. Man saknar dem, för vi är som en stor familj, säger Emelie.

När jag frågar hur det känns att flytta

30

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

hemifrån vid så tidig ålder svarar de flesta att det är skönt.

– Jag tror att många behöver komma bort från sina föräldrar. Det är nog nyttigt med lite mer ansvarstagande, tycker Johan.

När träningen börjar har gevärstränaren Paul förberett en liten tävling.

Skyttarna blir indelade i grupper om tre, och målet är att tillsammans skjuta 200 poäng så fort som möjligt. Men de får bara räkna tior. Det går fort när tiorna rasslar in, det märks att skyttarna är duktiga och driftiga.

För en utomstående kan skytte verka som en ganska långtråkig sport, men eleverna säger emot. Det är svårt, geväret vägrar ligga still och jag hoppar till varje gång jag trycker av skot-

tet. Det är ingen sport för den som är skotträdd.

När träningen är slut verkar de flesta nöjda och glada över vad de har presterat. Det byts om till idrottskläder och vi beger oss upp till idrottsplatsen.

I dag är det ett Coopertest som ska genomföras. Det går ut på att springa 3 km så snabbt man orkar. Många verkar taggade, men några verkar inte se fram emot det riktigt lika mycket.

De som inte kan vara med, av olika anledningar, hjälper till som funktionärer med att ta tider och dylikt.

När alla sprungit klart ges det beröm. Pistoltränaren Jonas tycker att alla gjort ett bra jobb. Alla är helt slut, så vi beger oss tillbaka till elevhemmet för att duscha och äta middag.

Senare på kvällen samlas alla på Johannas våning, för hon fyller år.

– Det är tradition att bjuda på fika när man fyller år, förklarar Johan.

Vi sjunger ”Ja må han leva ”och hurrar. Sedan är det dags för födelsedagsbarnet att börja ta fika. Och man får inte glömma att fota, allt ska upp på bloggen!

Efter gott fika och en fullspäckad dag med mycket skratt är jag alldeles slut, så jag åker hem. På vägen ut i bilen tänker jag att ett skyttegymnasium inte är så konstigt ändå. Det verkar ju faktiskt vara som en näst intill helt vanlig skola, men med mycket bättre träningsmöjligheter. ■

...det bästa med idrottsgymnasium är gemenskapen, att kunna åka på tävlingar utomlands och alla roliga kvällar...

Fotnot: Alla nämnda elever i texten finns på riktigt, men vissa namn är fingerade.

FAKTA Riksidrottsgymnasiet Skytte finns på Aleholmsskolan i Sävsjö. Förutom RIG finns också ett nationellt idrottsgymnasium i skytte, på Hjalmar Strömerskolan i Strömsund. Ansökan till dessa skyttegymnasier sker senast 1 december det år du går i nian. Mer information finns på www.skyttesport.se.

INBJUDAN TILL

UNGDOMSLÄGER NGDOMSLÄGER

SKYTTE SK YTTE - GEVÄR OCH PISTOL, 10M Härmed inbjuds ungdomar födda å år 2000-01 till träningsläger träningsläger 10m vid Riksidrottsgymnasiet Skytte i Sävsjö.

Tid:

Fre 16 okt kl 16.00 – sön 18 okt kl 13.00

Plats:

Sävsjö Skyttecenter

Anmälan:

Skickas till jonas@skyttegym.se senast tors 30 sep, 2015.

I anmälan skall det anges om du skjuter gevär eller pistol samt om du har några speciella behov rörande kost.

Hämtning: Vid behov av hämtning vid tåg/buss kontakta: paul@skyttegym.se Kostnad:

1100kr, i priset ingår alla kostnader för boende(hotell), mat och övriga aktiviteter. Avgiften betalas till bg 588-7062 senast 30 sep 2015. Märk betalningen med namn och träningsläger skyttegymnasiet.

Utrustning: Skytteutrustning för 10m, fyskläder för inomhusbruk.

Kontakt:

Vid frågor kontakta Paul Larm 0382-15371 (gevär), Gert Rosengren 0382-15370 (gevär), Jonas Fyrpihl 0382-15372 (pistol).

Övrigt:

Äldre deltagare är välkomna i mån av plats.

Välkomna att känna p på miljön vid Riksidrottsgymnasiet Skytte i Sävsjö!

lite mindre, mycket

bättre

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

31

FÖRENINGSENKÄT

Föreningar och tävlandet TEXT CAMILLA OSKARSSON

Tävla. Vissa gör det ofta, andra aldrig. Oavsett vilket så är tävling en central del i alla idrotter, och skyttesporten är inget undantag. Erfarenheter visar att om man får in en aktiv i tävlingsverksamhet på ett vettigt sätt är sannolikheten större att den aktiva blir kvar i idrotten och inte tröttnar. Men vad betyder det för en förening att ha tävlande? Och hur får man den som inte i dagsläget tävlar att bli tävlingsaktiv? Svensk Skyttesport tog ett snack om tävlande med fyra av våra föreningar som har ganska många tävlingslicensierade. De är rentav med uppe i toppen vad gäller antalet licensierade i sin respektive gren.

GÖTEBORGS PISTOLoch SPORTSKYTTEKLUBB Att tävla ska inte vara något komplicerat utan något som alla kan vara med om. Det menar Lars Lundmark när han berättar om hur Göteborgs Pistol- och Sportskytteklubb ser på tävlande.

Han är ordförande i klubben och ser tävlandet som navet i verksamheten.

Hur är föreningens inställning till att tävla?

– Det är bra med mycket tävlande på olika nivåer. Det är ett sätt att umgås på. Där prestationen inte är det viktigaste, utan mötet.

Berätta lite om er verksamhet.

– Vi skjuter både sportskytte och nationellt, framför allt banskytte men också lite fält. Förutom pistol finns det också viltmål i föreningen. Av 400 medlemmar är det ungefär 300 som skjuter pistol. Vi tar emot nybörjare på luftpistol. Där lär vi känna dem och ser till att de kan hantera vapen innan de går vidare och tar grönt kort, och får nödvändig kompetens för att få tävla.

För seniorer har vi i övrigt ingen organiserad träning när de väl kommit in i systemet. Men däremot har vi serieskjutning varje måndag.

Er förening är en av de inom skyttesportförbundet som har flest tävlingslicensierade i pistol.

Hur tror du att det kommer sig 32

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

att ni har förhållandevis många tävlande?

– Eftersom vi har tävling varje måndag så är det ett naturligt val för många att visa sitt stöd för verksamheten genom att lösa tävlingslicens. Många tycker att det är roligt att tävla. Och det är inga konstigheter med licensen, utan det är bara så man gör helt enkelt.

Vad gör ni för att få medlemmar att tävla?

– Vi uppmuntrar folk, säger ”Klart ni ska med!”, och de brukar vilja prova då. Det är kulturen hos oss, man gör det. När någon vill tävla blir det att de drar med sig andra på köpet.

Vad gör ni för att få nya medlemmar till föreningen från första början?

– Det blir en hel del företagsskjutningar som vi anordnar. I samband med dessa passar vi på att informera om verksamheten, och därigenom har vi en del rekrytering. Andra hittar oss via internet. Vi skulle gärna kunna ta

emot fler än vad vi kan, men vi har inte resurser för det.

Vilken typ av tävlingar är det vanligast att ni deltar i?

– Det är mest lokalt. Vi har inställningen att det är helt okej att komma sist. Många är rädda för att skämma ut sig. Men vi säger till alla att resultatet inte spelar någon roll. Bara kom! Har man inte ett eget vapen kan man låna.

Vi har många klubbvapen. Just nu har vi inte så många som åker iväg på större tävlingar som SM och liknande, det går lite i perioder.

Arrangerar ni själva tävlingar?

– Ja, förutom vår serie som pågått i 40 år och är väldigt populär så blir det en hel del annat också. Bland annat i sport-, standard- och fripistol. Totalt blir det nog runt 40-45 tävlingar per år som vi anordnar. Det har blivit mest

banskytte, eftersom arrangörerna också kan skjuta då. Till skillnad från vid en fälttävling, så vi tycker att det är roligast.

Vad ger det föreningen att ha många aktiva som tävlar?

– Det är det som ger hela verksamheten. Min övertygelse är att utan det så dör en klubb ut. Tävlandet föder mer tävlande och framgång som gör att nya kommer in.

Har du några tips till andra klubbar som skulle vilja ha fler tävlande, men som inte har lyckats få med folk ut?

– Folk tror att det är så avancerat att tävla, men det gör inget om det blir fel. Bara tävla, gör det! Ha kul, det är viktigast, det kommer av sig själv då.

Krångla inte till det! ■

ÖSTHAMMARS JAKTSKYTTEKLUBB I Östhammars jaktskytteklubb finns såväl stor vana att arrangera tävlingar som många aktiva medlemmar som är ute och tävlar. Ordförande Sven-Olof Eriksson menar att det är viktigt att snappa upp de som tycker att det är roligt och att få med dem ut för att testa på tävlandet.

Hur är föreningens inställning till att tävla?

– De flesta tycker att det är roligt. Det är inget vi driver någon särskild linje för eller så, men många är intresserade.

Berätta lite om er verksamhet.

– Vi har två träningstillfällen per vecka, med skytteträning under maj till augusti. Sedan tränas det en del även utanför det, för till exempel jägarexamen. Vi brukar nog vara ungefär 20-25 stycken per gren på våra

klubbmästerskap. Förutom Svenska Skyttesportförbundet är vi också medlemmar i Svenska Jägareförbundet. Många skjuter jaktstigar, vilket är ett roligt och bra sätt att få upp intresset för skyttet. Annars är det nordisk trap och sporting som det tävlas mest i för klubben. Vi arrangerar själva mycket tävlingar. I år blir det nog sexsju stycken, exempelvis två SM-kval, nordiskt kval och ett landslagstest.

Sedan är det Jägarduvan och Sverigeduvan. Folk brukar ställa upp ganska bra, så det brukar inte vara så svårt.

Er förening är en av de föreningar som har flest tävlingslicensierade inom lerduva. Hur tror du att det kommer sig att ni har förhållandevis många tävlande?

– Vi har varit lite av en stormakt i nordisk trap, med många som varit framgångsrika. Det drar med sig många. Sedan tror jag att ungefär hälften använder sin licens, medan en del har den mest av tradition.

Vilken typ av tävlingar är det vanligast att ni deltar i?

– Det är hela skalan från väldigt lokala tävlingar till SM och NM. Vi har också haft någon deltagare på EM, och någon som ligger på gränsen till landslaget.

Ny webshop: www.sportec.se

med, eftersom det inte finns något krav på skyttesportlicens. Det är bra att den möjligheten att prova på finns, för då blir steget sedan inte så långt.

Hur ser det ut bland era medlemmar som är yngre än att de behöver tävlingslicens?

– Vi har bara ett fåtal ungdomar, vilket är bekymmersamt. Vi har i alla fall fått en liten öppning nu. Den närmsta högstadieskolan har visat intresse och vi hade ett gäng här igår som provade på, så det får vi försöka förvalta!

Brukar föreningens medlemmar tillsammans åka på tävlingar? Är föreningen i så fall inblandad?

– Ja, det gör vi. Föreningen kan vara inblandad i någon mån, men det brukar lösa sig av sig själv. Vi har en smsgrupp för att kolla intresse. Resandet är en viktig bit, det blir många långa resor och en del av tävlandet är den sociala verksamheten.

Vad gör ni för att få medlemmar att tävla? Och hur värvar ni nya medlemmar?

– Vi puffar för jägarexamen och har det som en rekryteringsbas. Man märker då vilka som tycker att det är roligt, och då uppmanar vi dem att också ta skyttekortet. Sedan finns det inga hinder för att tävla. Annars är det väl mycket mun mot mun-metoden, man försöker dra med någon mer för att prova på. Tävlingar som Jägarduvan och Sverigeduvan är bra att börja

Vad ger det föreningen att ha många aktiva som tävlar?

– Vi blir väl lite kända, folk känner till oss. De som är ute och tävlar snappar upp vad som fungerar bra och dåligt på andra ställen, så det blir en erfarenhet för klubben. ■

VAPENAUKTION! Återkommande auktioner med teman som moderna och antika vapen, jakt- och fisketillbehör, accessoarer, konst och inredning med jaktlig anknytning.

Feinwerkbau, Unique, CZ, Hämmerli, Glock, Manurhin, Ruger, Sig Sauer.

H&N luftvapen- och blykulor.

Lapua, SK & Magtech ammunition Skyttekläder, skytteglasögon, kolvar, vapenvård, och mycket mera!

Nästa auktion Söndag 8 nov 2015

Inlämning till höstens auktion pågår!

Kungsgatan 57B, Stockholm Tel 08-14 38 65 www.walterborg.se

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

33

FÖRENINGSENKÄT

ROSERSBERGS SKYTTEFÖRENING Åke Arbrink är ordförande i Rosersbergs skytteförening. För honom är tävlandet en naturlig del av idrotten, och han är själv en mycket aktiv tävlingsskytt inom gevär. Här berättar han lite om förenigens tävlingsverksamhet.

Hur är föreningens inställning till att tävla?

– Det är det vi gör! Det är en tävlingsidrott vi sysslar med, och vi är med för att vi vill tävla. Alla tävlar inte, utan kanske mer har skyttet som en avkoppling. Men de flesta är med och tävlar. I praktiken håller vi på med alla grenar inom gevärsskyttet. Det är både yngre och äldre.

Berätta mer om er verksamhet.

– Ungdomarna skjuter mest luft och korthåll. Där har vi organiserade träningar på måndagar och onsdagar.

För de som vill ut och tävla blir det ju lördag eller söndag också. De äldre håller mer på med utomhusgrenarna, korthåll och 6,5. Fler och fler vill deltaga i kikarfältskyttet. En del skjuter kpist också. Pensionärerna är ute och tränar lite när de vill. Föreningen har en egen bana, vilket är en stor fördel.

Själv hinner jag nästan aldrig träna för att det är så många tävlingar!

Er förening är en av de gevärsföreningar som har flest tävlingslicensierade. Hur tror du att det kommer sig att ni har förhållandevis många tävlande?

– Det beror mycket på att vi har en skjutbana. Många banor läggs ner, och det är brist på skjutbanor i Stockholmstrakten. Då blir det nya medlemmar eftersom vi har den tillgången.

De allra flesta som har tävlingslicens är någon gång ute och tävlar. Vi har fortfarande kretsen kvar, så det kan vara på allt från kretsnivå till SM. Vilken typ av tävlingar är vanligast att ni deltar i?

– Vi deltar i allt från hemmabanetävlingar som Svenska Dagbladet i maj till SM-tävlingar. Nu senast var vi på fältskytte-SM. Mest blir det inbjudningstävlingar i närområdet. Vi har 34

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

till exempel många ungdomar som ska delta i Tores Majkringla.

Vad gör ni för att få medlemmar att tävla?

– När det gäller ungdomarna är det svårt på 6,5, men korthåll och luft följer de gärna med på. En del vill inte tävla, men de flesta kommer med. I grund och botten är det en ledarfråga. Det gäller att någon skjutsar och hjälper till med vapen och sådant. Jag tycker att vi har en bra stab, både med ledare och med föräldrar som ställer upp.

Hur ser det ut bland era medlemmar som är yngre än att de behöver tävlingslicens?

– Det är där vi har stor del av ungdomsverksamheten, och jag tycker att återväxten är god. Det är alltid ett tapp kring tonåren, men några blir kvar.

Brukar föreningens medlemmar tillsammans åka på tävlingar? Är föreningen i så fall inblandad?

– Ja, det är samåkning som gäller! Det brukar göras upp på träningarna vem som kör. Det där samordnas så mycket som möjligt. Det brukar lösa sig.

Arrangerar ni själva några tävlingar?

– Vi har varit delarrangörer i tre fältskjutningar i vår. Sedan har vi två korthållstävlingar också, en på våren och en på hösten. Luftgevärstävlingar arrangerar vi också, både nationellt och sport. Det brukar inte vara några problem att få ihop folk. Vi både skjuter och jobbar på tävlingsdagarna.

Vi är en förening som är ganska aktiv med arrangemang, för om ingen arrangerar så blir det inget!

Vad ger det föreningen att ha många aktiva som tävlar?

– Vi syns utåt. Det är nyttigt bland annat när vi vill söka bidrag, till exempel har vi kunnat få elektronik på luft och korthåll. Vi visar att vi är aktiva genom att synas i resultatlistor, och då blir vi intressanta för de bidragsgivare som finns. ■

RIMFORSA JAKTSKYTTEKLUBB Även om Mats Samuelsson, ordförande i Rimforsa Jaktskytteklubb, anser att det är svårt att fånga upp skyttarna till tävlingsverksamhet så har klubben förhållandevis många aktiva medlemmar. De brukar ha flera lag i Allsvenskan och ser tävlande som ett sätt att hålla igång skyttet.

Hur är föreningens inställning till att tävla?

– De flesta i klubben som har tävlingslicens är inte på någon högre nivå, men ser det som ett sätt att hålla igång sitt skytte.

Er förening är en av de föreningar som har flest tävlingslicensierade för viltmål. Hur tror du att det kommer sig att ni har förhållandevis många tävlande?

– Vi är en relativt stor förening, bland de största i länet. Det är både yngre och äldre. Den stora anledningen till att många har licens är för att vi deltar i Allsvenskan, en 50-metersserie i viltmål på gris. I år har vi tre eller fyra lag, ungefär femton personer, men ibland har vi haft så många som sju lag.

Berätta mer om er verksamhet.

– Vi har tidigare haft en del skyttar på hög nivå. Men i dagsläget är det mest motionsmässigt, om man kan uttrycka det så. Vi skjuter trap, skeet och viltmål. Det är inga organiserade träningar, förutom under vinterhalvåret då vi har luftgevärsskytte som ett sätt att rekrytera unga skyttar.

Gör ni något annat för att värva nya medlemmar?

– Egentligen inte, de äldre kommer automatiskt för älgbaneskyttet. De kommer inte för att inrikta sig på tävlande, men är mycket viktiga för föreningen.

Hur ser det ut bland era medlemmar som är yngre än att de behöver tävlingslicens?

– Vi får in dem genom luftgeväret, men många försvinner fort. Någon procent blir kvar, men inte så många.

Det är svårt, när de börjar komma upp i ålder kanske de börjar plugga och flyttar. Förhoppningsvis kan de då komma tillbaka senare, när de är äldre.

Vilken typ av tävlingar är det vanligast att ni deltar i?

– I första hand är det Allsvenskan.

Utöver det så är det ett fåtal som är

iväg och tävlar i lite olika grenar, kombinationer av olika slag. Det är mest testtävlingar, inga större grejer.

Brukar föreningens medlemmar tillsammans åka på tävlingar? Är föreningen i så fall inblandad?

– Bara ett fåtal av alla våra medlemmar är ute och tävlar utanför klubben. Det sköts helt individuellt. Föreningen samordnar inget utan det gör skyttarna i så fall själva.

Arrangerar ni själva tävlingar?

– Ja, mest klubbtävlingar. Det blir också någon distriktstävling i länet och jaktstig en gång om året.

Vad ger det föreningen att ha många aktiva som tävlar?

– Det ger PR, folk ser att vi finns. Sedan får man ju hoppas att skyttarna blir inspirerade av varandra och att det leder till bättre sammanhållning.

Nu är det lite olika grenar som medlemmarna håller på med så då blir det inte riktigt samma sak. Men ju fler resultatlistor som klubbens namn finns med i, desto bättre.

Har du några tips till andra klubbar som skulle vilja ha fler tävlande medlemmar?

– Oj, det är svårt. Allt hänger på att få folk. Det krävs ledare, och det är alltid svårt att få tag i folk som kan arbeta i en förening. Men det är av stor vikt för verksamheten. ■

ALLT I SKYTTEUTRUSTNING LAPUA SK, Magtech - ammunition, kulor VIHTAVUORI krut, tändhattar DAGFINRUD, SKYTTERLINKEN – fältskytteväskor m.m.

SAUER pipor och tillbehör KONGSBERG elektronik – Feinwerkbau, Ahg, Gehmann, Dewey, VFG, Birchwood, RCBS, Centra, Jäggi, H&N, JSB och mycket mer

Skytteservice i Älmhult

Anders Petersson 0476-106 04 Sällhult Västregård 25 070-657 48 79 343 90 Älmhult info@skytteservicealmhult.se

www.skytteservicealmhult.se

REPLIKOR VAPENDELAR – TILLBEHÖR Besök vår Webshop och hemsida

www.stockholmsvapenfabrik.se NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

35

Strömsund

Vi siktar på närhet, gemenskap och utveckling

Vill du bli en av oss?

– Skyttegymnasiet i Strömsund erbjuder nationell idrottsutbildning – Utbildning i gevär, pistol och viltmål – även för skyttar med funktionsnedsättning Telefon 0670-162 16 Mejl skyttegymnasiet@stromsund.se Hemsida hjalmar.nu Facebook Skyttegymnasiet Strömsund

www.stromsund.se Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund

Stabilotherm är svensk distributör av BRUNOX vapenvårdsprodukter.

OUTDOOR EQUIPMENT Kvalitativa jakttillbehör sedan 1984 Du hittar oss i din jaktbutik.

Hela sortimentet hittar du i katalogen på vår hemsida.

www.stabilotherm.se

36

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

MULTIBAG DISCIPLINE

Håller ordning på dina jaktprylar.

Flera fickor och flyttbara innerväggar.

Tillverkad i slitstarkt material.

TERMOS SNOW, PINK, BLAZE Toppbetyg i tester!

d e m a k c e en v MIKAEL NILSSON TEXT MIKAEL NILSSON FOTO PRIVAT

Hej!

Mikael Nilsson heter jag och är pistolskytt.

Jag bor på landet tillsammans med min fru och våra två döttrar som fyller tre och fem år i sommar.

Utan förståelse och stöd hemifrån och från min arbetsgivare skulle det vara svårt att försöka satsa framåt. Ibland kan det trots det vara tufft att få träningstid och att den blir så optimal som möjligt.

Jakt med hund har alltid varit mitt stora intresse, särskilt rävjakt med stövare på senare år. Jag har tidigare spelat fotboll och trappade först ner när skyttet började ge landslagsuppdrag. Jag har tränat boxning och under tonåren tränat en del luftgevär i den lokala klubben. Jag har alltid varit lite mer träningsvillig än de flesta.

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

37

NAMN Mikael Nilsson FÖDD 6 mars 1977 BOR I Nöttja i Ljungby kommun, Småland FAMILJ Fru och två barn SYSSELSÄTTNING Arbetar som elektriker FÖRENING Aleholms Skytteförening (sport) och Sportskyttarna Ljungby (nationellt) DISCIPLINER Standardpistol & grovpistol Personligt rekord på tävling: 572 i standard & 582 i grov

en vecka med MIKAEL NILSSON Inga genvägar Som av en slump skulle en kund träna pistol och jag blev nyfiken. Det tog några år innan jag hittade till sportskyttet via hyfsade resultat på fältskyttestigarna. Jag har haft oerhörd hjälp hittills av några skyttar och ledare som visat hur, vad och varför man ska träna. Att ta rygg på de som kan är en av få genvägar. Ragnar Skanåkers bok ”Pistolskytte” en annan, samtidigt som det är väldigt inspirerande läsning. Här snackar vi träning. Själv kan jag tycka att utvecklingen går lite sakta vissa år och att jag borde vara på en högre nivå, men jag har uppnått mina mål efterhand. Ökad, och mer strukturerad, träning har gett stadigt stigande resultat och jämnhet de senaste två åren. Det lutar mer och mer åt att jag behöver anlita en coach. Mitt stora mål i år är EM i Slovenien, och nu under våren är några tävlingar mer tävlingsträning. Mitt andra stora mål i år är europacupfinalen. Jag har även lite planer inför framtiden, som eventuellt kommer att ge mer tävlingar och träningar.

Träningsplanering I höstas gjorde jag en grov tränings38

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

planering ett år framåt. Jag använder mig av Jonas Edmans årsplanering, för att kunna utvärdera och lätt kunna planera. Det är något jag starkt rekommenderar.

För att kunna få till en planering började jag med att sätta mina stora mål för säsongen, vilka tävlingar jag prioriterar.

Träningen försöker jag att lägga upp i block, med inslag av mängd, teknik och matchträning. Blocken kan variera i tid, från en vecka upp till några månader. Målet under försäsongen och en bit in på säsongen har varit tio timmars effektivt skytte i veckan. Under våren (april-maj) har det blivit lite mer i snitt. Vilken slags träning blocken innehåller varierar, beroende på var på året jag befinner mig. Och utifrån vad utvärdering av tävlingsresultat, samt träningen, säger. Den närmsta tiden förändrar jag träningen med mer kondition, och försöker få till hårdare matchträning.

Jag försöker specifikt planera vad jag ska träna på. Till exempel avfyrningar, lyft eller timing. Under säsongen tittar jag på hur det har gått på föregående matcher och styr träningen lite mer utifrån det.

Ökad träningsmängd Den effektiva träningsmängden kommer att ökas avsevärt de närmsta trefyra månaderna, då min arbetsgivare beviljat stor ledighet i sommar och även möjliggjort förmiddagsträningar vissa veckor. De närmsta femton veckorna kommer jag att arbeta normalt i enbart två. Förutom skytte försöker jag att träna mentalt och få till kroppsträning. Tyvärr har jag kommit lite efter med konditionen och den mentala biten, vilket jag tycker har märkts under de inledande tävlingarna. Ju närmare säsongen jag har kommit, ju längre skyttepass har jag kört för att kunna orka hela tävlingar både mentalt och fysiskt. Eftersom den här veckans helg inte innehåller någon tävling kör jag lite mer då och lite lugnare i veckan innan. Sedan blir det förmodligen vilodagar ifrån skyttet (men inte fysträningen) måndag och tisdag veckan efter, med bara något litet luftpistolpass.

Här får ni ta del av min träningsvecka denna vecka, i mitten av maj 2015. ❚ MÅNDAG Arbetsdag och klockan ringer lite efter klockan sex. Besöker tre olika arbetsplatser och lyckas få en sen lunch klockan 14.30. Perfekt när man ska träna någon timme efter arbetet. Solen skiner framåt eftermiddagen och det är ovanligt lätt för att vara måndag.

Kommer till min egen luftpistolhall vid cirka 17.30.

Back to basic var planen; korn, sikte, k-r-a-m-a. Lite för långt uppehåll med LP-träningen (luftpistol) vilket märkts på avfyrningar och uppföljningen med de andra vapnen. LP är för mig den bästa precisionsträningen. Det blir nittio minuters träning. Kändes okej, med givna förutsättningarna, och något poäng under

tävlingspers. Nya blocket innehåller mer fys, så det blir därefter en joggingtur på 30 minuter plus 2x50 situps samt 3x20 rygglyft. Sedan väntade en snabb dusch och Tre Kronor på tv:n.

Somnade till självförtroendeträning, avslappnad och lugn. ❚ TISDAG Arbetar i dag med åskskydd på en kyrka, och klättrar runt på taket. Besöker sedan klubbens träning för att få tillgång till klubbens skottstol Ransom Rest. Det ska bli provskjutning av ammunition någon av de närmsta dagarna. Annars är tisdagar min kväll med tjejerna, då frun sjunger i kör.

När tjejerna somnat passar jag på att kolla på en hyrfilm och samtidigt styrketräna. Armhävningar, situps och rygglyft. Kör mental träning via ljudfil, avslappning och fokus. ❚ ONSDAG Lite seg morgon då yngsta tjejen kom till vår säng under natten. Börjar arbetsdagen med att göra delar av en infälld installation i en attefallsstuga.

Besöker kiropraktorn, och blir justerad, efter lunch. Ryggen har varit otroligt bra de sista månaderna. Jobbar in lite av frånvaron till cirka 17, och passar på att äta lite i bilen så att det passar med träningen. Snabbt besök hemma, och är i träningshallen strax innan 18. Duellträning med grovpistolen står på agendan. Tränar särskilt på fokus, lyftet och lite ställning. Kör några minuters paus mellan serierna, så att det blir optimalt tekniskt. ”Styrketräning” är bättre att köra med vikter. Ett tips är att emellanåt köra en torrklickningsserie, men det hoppar jag själv över idag. Nöjd med träningen, tekniken sitter. Fikar sedan lite hos mina föräldrar och är hemma runt halv nio, lagom för att få läsa saga. Avslutar kvällen med mental träning och en grön.

❚ TORSDAG Helgdag och sovmorgon. Hjälper en kamrat med lite belysning fram till eftermiddagen och skyndar hem för att klippa gräset. Halvvägs pajar en remskiva till gräsklipparen så det blir istället tacos till kvällsmat och därefter demontering av gräsklipparen så att det går att beställa delar under morgondagen. Börjar träna cirka klockan 21. Lyssnar på halva mentalträningsljudfilen innan och bestämmer mig för att köra en helmatch standardpistol, då jag är lite för seg för teknikträning av 20- och 10-sekundersserier. Jobbar på ganska okej men saknar det där lilla extra. Standardpistol är den enda grenen som jag poängmässigt emellanåt kommer upp runt världsrekordet på träning. Hänger man bara med i 150& 20-sekundersserierna så är nyckeln 10-sekundersserierna. De kräver en del träning! ❚ FREDAG Det är klämdag, och jag tar semester.

Tjejerna och jag åker in till kommunens badhus några timmar, och jag kör även några längder. Simning är grym träning för pistolskyttemusklerna. Jag kommer till banan lite senare än planerat och provar ammunition i fyra och en halv timme. Skottstolen bekräftar det jag sett och känt. Jag bestämmer mig för att använda en annan träningsammunition och verkligen använda matchammunitionen på varje match till 22:an. Finsk sisu för hela slanten. Är inte hemma förrän vid halv åtta på kvällen och tyvärr alldeles för trött för att träna. Somnar i soffan och är givetvis pigg när jag borde sova. Sedan när det är dags att verkligen sova vaknar yngsta dottern.

och från banan. Under tiden skjuter jag några .32-precisionsserier. Bra fokus när familjen tittar på, 48 & 50 i resultat. Fortsätter med 10-sekundersträningen. Massor av serier med lyft/ett skott på 4 sekunder, följt av lyft med två skott på 5 sekunder, följt av lyft och 3 skott på 7 sekunder. Allt för att krama av skotten och för att få till en bra timing. Väldigt bra fältskytteträning! Avslutar träningen med fyra 20-sekundare och fyra 10-sekundare. Att köra två timmars duell eller 10-sekundersträning är inget jag rekommenderar utan att man vant sig vid att träna den mängden. Det blir totalt 2,5h träning på eftermiddagen och jag är hemma strax innan 19.

Seg, och soffan lockar. Men, då var det konditionsträningen… Bestämmer mig trots regn för att ge mig ut och jogga. Kör sedan lite situps och rygglyft framför bröderna Lejonhjärta, i sällskap av de yngre tjejerna. För någon vecka sedan tog jag ledigt några timmar på förmiddagen för att träna och sedan ett normalt pass på kvällen.

Hade en helt annan energi på de förmiddagsträningarna.

och även Håkan Landebring ansluter. Härliga vänner med massor av rutin och kunskap. Vi drar igång runt 8.30 och lämnar banan cirka 16.30.

Vi kör standardpistol tills det är dags för lunch (kebab förstås). Det blir 20/10-sekundersträning och halvmatcher. Vi kör jämna lagtävlingar, två mot två hela dagen. Efter lunchen fortsätter vi med grovpistol med lite mer fokus på snabbdelen, och även här avslutar vi med en halvmatch. Bra matchträning, och lite mer allvar än när man står själv. Dessutom är det

grymt kul att bara träffas. Att träna med andra duktiga skyttar är något jag kan sakna ibland. Tufft väder med kyla, regn och blåst drar ner poängen något för samtliga, men grundteknik kan vi träna själva. Runt 5,5 h effektiv träning blir det. Väl hemma möter jag tjejerna i dörren, och det blir cykelfix och frisbeekastning. Frun lagar pannkakor till kvällsmat, och sedan hjälps vi åt att natta tjejerna. Avslutar kvällen med lite tid framför tv:n. Och kör sedan den mentala träningen, som avslutar ännu en veckas träning! ■

...målet under försäsongen och en bit in på säsongen har varit tio timmars effektivt skytte i veckan...

❚ SÖNDAG Äntligen har vi fått till en träningsdag med delar av Aleholmsgänget - jag, Jonas Fyrpihl, Markus Andersson

❚ LÖRDAG Första dagen på miniträningsläger.

Kör ett nittiominuters pass innan lunch där jag tränar 10- & 20-sekundersserier. Jag är märkbart seg på grund av för lite sömn. Växlar mellan serierna men skjuter till 70 procent på 10 sekunder. Försöker att träna på lyft och att verkligen vara rätt innan jag trycker av. Till lunch bjuder min mor familjen på en god gryta och äppelkaka. Framåt eftermiddagen är jag på banan igen, för att fortsätta min 10-sekundersträning. Nu med basicträning, då jag tyckte att det gick sådär på förmiddagen. Men har glömt 22 ammunitionen… Ringer frun som ställer upp och kör de fyra milen till NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

39

TÄVLING FÄLT-SM SPECIAL

Ella Carlsson vann JSM fält, men har siktet ställt mot högre höjder så småningom.

ELLA

FÖRSVARADE RAMSBERGS FÄRGER PÅ SM TEXT MIKAEL SVENSSON FOTO MIKAEL SVENSSON och ELIN ÅHLIN

Vid en första syn på startlistan kan vän av ordning fundera över hur en ensam tjej från en förening beger sig iväg till SM på Ravlundafältet i sydöstra Skåne. Svaret är enkelt, man hänger på kusinerna. från Ramsberg syns ofta ute på fältskjutningar, och ofta högt upp i resultatlistor. På JSM i Skåne bar det till och med hela vägen till guldet, med 35 träffar av 48 möjliga.

– Jag hade egentligen inga förväntningar alls. Det var första gången jag sköt knä. Dessutom fick jag förlita mig till mig själv. Det var en utflykt för att se och lära, förklarar Ella, som annars har kusinen och landslagsskytten Elin Åhlin som förebild och mentor.

ELLA CARLSSON, 15,

Kusinerna Elin Åhlin och Ella Carlsson – mentor och lärjunge.

40

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

När det var dags att summera, och alldeles snart dags att ta emot JSMguldet, berättade Ella om sin tävling: – Jag är jättenöjd med resultatet, men eftersom jag inte hade några förväntningar så är det egentligen svårt att betygsätta. Sista målet var tuffast, men L2:an och 1/6 till höger var också svåra att bedöma.

ena är att komma med till i juniorlaget till nordiska landskampen. Det andra är att börja träna ställningsskyttet.

– Jag tar hela den kommande säsongen som en lärosäsong. Sedan vill jag nå till landslaget någon gång, även om det viktigaste med skyttet är att

Inspiration Självklart gav framgången inspiration för framtiden för Ella Carlsson, som träningsmässigt skjuter väldigt mycket korthåll, men huvudsakligen tävlar i 6.5 bana/fält och luftgevär.

– Jag tycker att bana 6.5 är roligast, men sedan beror det lite på säsong och hur det går, förklarar Ella.

Att det blir mycket 6.5 beror helt och hållet på att Åhlins från Bälgviken drar med Ella.

– Jag hade inte åkt om jag varit själv. Det är Elin som är min coach, och med tanke på att hon bor där jag bor så blir det att vi tränar ihop. Jag har fått en hel del värdefulla tips på vägen.

Ställningar väntar Målen inför sommaren är klara. Det

Ella skjuter 6,5 på både bana och fält.

ha kul på vägen, fastslår Ella Carlsson med glöd i blicken.

Låt oss gissa att Elin Åhlin om några år kommer att få konkurrens även i 3x20-matcherna på 300 meter, men den smällen tror jag kusinerna är beredda att ta. ■

Eggvena-Bråttensby TEXT & FOTO MIKAEL SVENSSON

helgarderade på SM En unik förening vid årets fält-SM på Ravlunda skjutfält på Österlen var västgötaföreningen Eggvena-Bråttensby. En stark fältskytteklubb som själva haft SM på sistone och som nu helgarderade med deltagare i samtliga av de fem mästerskapen. dags för att ta gruppbild som minne från 2015 års tävling hade vi Kasper Svensson (junior), Lars-Åke Andersson (RM vet), Benny Andersson (kikare), Jonny Karlsson (SM vet) och Lars Eckstrand (SM) på plats.

– Benny gjorde debut som kikarskytt och därmed matchar vi den allmänna trenden. Eggvena-Bråttensby har fått sin första kikarskytt, konstaterar Jonny Karlsson, rutinerad fältskytt och ofta banläggare när det drar ihop sig till tävlingar på hemmaplan.

NÄR DET VAR

Samverkan Eggvena-Bråttensby har hemvist i Herrljunga kommun och är i första hand en fältskytteförening. Samtidigt finns stor samverkan med närliggande klubbar. Flera skyttar skjuter andra discipliner i grannklubbar. Essunga är exempelvis hemvist inom luftgevärsskyttet.

– Gemenskap och laganda är nog det som driver oss. Vi umgås gärna även med grannklubbar, Tämta Skyttegille för att ta ett exempel, förklarar Jonny vidare.

För att vara en skytteförening är Eggvena-Bråttensby relativt ung, men nästa år är det dags att fira de första 50 åren.

– Vi har 50-årsjubileum för samgåendet nästa år, och då kommer vi att arrangera en jubileumstävling på Remmene skjutfält. Det kommer att bli antingen 3:e eller 10:e april, avslöjar Jonny Karlsson.

Fler ess i leken Trots att klubben nu hade sex skyttar i fem olika mästerskap finns det fler ess i kortleken att plocka fram om det skulle behövas.

– Jörgen Efraimsson är vår duk-

Eggvena-Bråtensby helgarderade på Fält-SM, fr v: Kasper Svensson (JSM), Lars-Åke Andersson (RM vet), Benny Andersson (Kikare), Jonny Karlsson (SM vet) och Lars Eckstrand (SM öppen).

tigaste fältskytt, men honom fick vi inte med denna helg. Sedan har vi ju Kasper som växt med uppgiften.

Han skjuter både luft, korthåll och 6.5, även om Skölvene/Ölanda är klubben i luft och korthåll, avslutar Jonny Karlsson.

Samarbete mellan klubbarna och gemenskap bland skyttarna är helt enkelt det grundläggande för den frodiga 6.5-verksamheten som alltjämt består på västgötaslätten, där två av de fyra senaste årens svenska mästerskap har avgjorts. ■

...för att vara en skytteförening är Eggvena-Bråttensby relativt ung, men nästa år är det dags att fira de första 50 åren...

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

41

TÄVLING FÄLT-SM SPECIAL

CHRISTIANSTAD

JOBBAR PÅ BRED FRONT TEXT MIKAEL SVENSSON FOTO MIKAEL SVENSSON och SVEN OLSSON

Sveriges äldsta förening är en av de bredare juniorföreningarna. Samtidigt som Christianstad Skyttesällskap hade skyttar på den internationella tävlingen ISCH i Hannover, ställde man som enda klubb upp med juniorlag i JSM fält 6,5 på Ravlunda skjutfält.

Riccy Kjellqvist har inte tävlat så mycket i fält, men tyckte att det var spännande.

ATT DET BLEV ett föreningslag i fält är ingen tillfällighet. Christianstad Skyttesällskap har ett ordentligt tryck i juniorverksamheten nu, och det gäller oavsett disciplin. Stor bredd på luft och korthåll gör att några även tagit sig vidare till 6,5:an. Det kan med andra ord inte råda konkurrensförhållanden mellan grenarna, utan det är snarare helheten som ger resultat.

Riccy Kjellqvist, Viktor Klemmedsson och Marcus Johansson var ”blåjackorna” på plats, något som gav guld i såväl föreningslag som distriktslag ur skåneperspektiv. Individuellt var känslorna lite blandade efter den relativt tuffa rundan.

– Det var spännande och vi hade

Christianstadstrion på Ravlunda. Från vänster Riccy Kjellqvist, Viktor Klemmedsson och Marcus Johansson.

42

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

fina förutsättningar. Vissa stationer gick bra, andra mindre bra. Jag är nöjd med resultatet, för jag har inte tävlat så mycket i fält, sa Riccy efter målgången.

Något mer rutin i sammanhanget har Viktor, som visste att det skulle bli en prövning.

– SM-fältrundan är alltid svår. Vi tog den på ett bra sätt, med en del bra och en del mindre bra resultat.

Han får medhåll av tredje kuggen Marcus: – Det var en bra bana, jag hade lite svårt att bedöma avstånden i början men fick grepp om det under den andra halvan.

Under resonemangets gång konstaterar vi att det är tyngre att jobba med

krutgrenarna, och fältgrenarna i synnerhet. Det krävs verkligen ett stort engagemang för att komma hela vägen.

I Christianstad har föreningen köpt in Sauer-bössor till juniorverksamheten, vilket få föreningar gör i dag. Samtidigt är det en nödvändighet för att ge ungdomarna chansen på juste basis. Därtill krävs ett stort engagemang ur föreningsledarsynpunkt. Kanske kan det vara andra ledare än de som jobbar i lufthallen som tar med ungdomarna ut i fält.

Kanske kan Christianstad få lite konkurrens nästa år. Kanske är det någon förening som med hjälp av idrottslyftet, gör en extra satsning på lite mer krut? ■

INFORMATION

n e g n i n Förei fokus

TEXT CECILIA AUGUSTSSON EDSTAM och INGER MORTENSEN FOTO BILDBYRÅN

Inom idrottsrörelsen pågår just nu en stor diskussion kring idrottens organisering och dess verksamhet. Bland annat låg det till årets Riksidrottsmöte ett förslag rörande idrottsrörelsens strategiska arbete så att vi ska möta framtiden bättre rustade. Oavsett vägval utgår i stort sett allt arbete utifrån tanken att vi sätter föreningen i fokus.

Träff Kansliet deltog i mitten av april på en idrottsträff arrangerad av Riksidrottsförbundet, där kommunikation och stöd inom våra respektive organisationer diskuterades. De flesta organisationer jobbar så att förbundet har en stödfunktion för att kommunicera med föreningen. Precis som Skyttesportförbundet har flera idrotter organiserat sig i ett antal geografiska distrikt, men vi ser också att allt fler går mot att minska dessa i antal genom att istället bilda större distrikt/regioner.

Ett exempel En organisation som har gått igenom en sådan resa är Svenska Simförbundet. De hade från början 21 distrikt, men har i omgångar minskat ner antalet och från 2014 består simförbundet av sju distrikt. Nu ligger fokus på hur de ”nya” distriken ska arbeta för att tillsammans med det centrala förbundet vara ett så bra stöd som möjligt till föreningarna. Vid ett antal besök ute

i verksamheten genomfördes en nulägesanalys och ett antal brister framkom tydligt. Simförbundet tänker att bristerna ska motarbetas genom att bli mer professionella gentemot sina föreningar, vilket i sin tur ska ge fler medlemmar och fler som stannar inom simidrotten. De ser att de har brustit i utvecklingen av föreningarna och att de vill jobba mera aktivt för att främja kontakten med det regionala och lokala samhället. Distrikten ska vara förbundets förlängda arm, och de ska arbeta nära föreningarna för att driva verksamheten framåt.

Anställd personal i distrikten Simförbundet har arbetat fram en flerårsplan för 2013-2016 och utsett en person med ansvar för distriktsutveckling på det centrala kansliet. Förbundet har även satsat på att anställa personer ute i distrikten och just nu har fem av distrikten anställd personal. Dessa tjänster har finansierats genom distriktsstöd och avgifter som

distrikten tar ut av sina föreningar.

Distrikten jobbar nu med klubbvägledning genom besök, för att se var föreningen är just nu och vart den vill.

Genom detta hittas också goda exempel som kan användas i den fortsatta kontakten med föreningarna. Simförbundet lägger nu ett förslag om att höja medlemsavgiften med 20 kr för att ge möjlighet att anställa personer som jobbar med utbildning och utveckling i distriken. På frågan om Simförbundet tror att detta nya arbetssätt kommer att påverka det ideella arbetet svarar de att de inte ser att distrikt som

idag har anställd personal har mindre ideellt engagemang än de som är utan.

Diskussionerna fortsätter Frågorna och tankarna kring idrottens framtida organisering fortsätter att debatteras vid träffar och möten.

På Riksidrottsmötet i maj antogs en stategi för svensk idrotts framtid, som kommer att påverka skyttesporten framgent.

Men redan nu finns det alltså förbund som har tjuvstartat och påbörjat sin framtidsresa – med föreningen i fokus! ■

...vid ett antal besök ute i verksamheten genomfördes en nulägesanalys och ett antal brister framkom tydligt...

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

43

INFORMATION

Vad gör ett kulfång godkänt? När får man inte skjuta från den yttre skjutplatsen på vallen? Och vad kräver ett skjutförbud? Svaren på dessa och många andra frågor behöver besiktningspersoner av civils skjutbanor kunna. I slutet av maj delade Svenska Skyttesportförbundet med sig av sina kunskaper inom skjutbanebesiktning till elever från såväl polismyndighet som fortifikationsverk. Det var premiär för utbildning av besiktningsmän av civila skjutbanor.

Som besiktningsman gäller det att inspektera såväl övergripande stort som i detalj, och Thomas Amnebring och Fredrik Stenman lär sig grunderna i det.

SvSF utbildade i att besiktiga skjutbanor

TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

ÅRSSKIFTET, OCH sedan ännu en gång i april, uppdaterades Säkerhetsbestämmelser civilt skytte (SäkB) och det är SäkB som ligger till grund för den utbildningen i skjutbanebesiktning som SvSF har under tre dagar i maj. En teoretisk skjutbanebesiktning inleder den andra dagen av utbildning, och som exempel visas bilder på banor av olika kvalitet. Det hela ackompanjeras av deltagarnas frågor, diskussioner kring rätt och fel och kring olika problemsituationer, liksom utbyten av tips.

VID

Skilda bakgrunder De som går denna premiärutbildning i skjutbanebesiktning har vitt skilda bakgrund. Några har aldrig gjort det

Anteckning.

44

❘

SVENSK SKYTTESPORT

här förut, andra är erfarna besiktningsmän. Här finns anställda inom Polismyndigheten, det vill säga myndigheten som är tillståndsgivare för skjutbanor, här finns personer från Fortifikationsverket, här finns tidigare SSO:er (Statens Skytteombud) samt några civila med tillhörighet i skytteföreningar.

– Jag är färsk på det här. Min chef sa att vi behövde fler som kan det här och frågade om det var okej för mig att gå kursen. Vi måste ju ha beredskap på att kunna göra detta, säger Peter Frisell som jobbar på Polismyndigheten region Stockholm.

Behov uppstod Fram till årsskiftet 2014 fanns skjut-

Görel Bojestig antecknar under övningen i sitt besiktningsprotokoll.

❘

NR 2 2015

banebesiktigarna SSO som stöd till tillståndsgivarna polisen, men i och med nedläggningen av SSO har ett behov uppstått. Polismyndigheten bad SvSF om en utbildning för skjutbanebesiktare och det är bakgrunden till att denna utbildning nu hålls.

– Det är en styrka att vi i Svenska Skyttesportförbundet utbildar de besiktningsmän som ska besiktiga våra föreningars banor. Min vision är att varje förening ska ha en auktoriserad säkerhetsansvarig, för varje förening måste kunna detta. Men det är längre fram. Drömmen är att det ska vara samma utbildning för allmäntekniska rådet, distrikt, föreningar och de som besiktigar. Det skulle ge en bra dialog, säger Michael Normann som är SäkB-ansvarig hos SvSF och som håller i denna utbildning.

Teori och praktik Utbildningen sker på en skjutbana som får agera exempel och efter någon timmes teori väntar praktik.

– Nu ska vi på prov besiktiga skjutbanan. Vad är första punkten vi ska titta på?, frågar Michael Normann och får korrekta svaret ”skjutplats”.

Skjutplatsen gås sedan igenom.

Man tittar på gräshöjden framför och på vegetationen vid sidorna fram mot målet. Att man enligt SäkB inte kan skjuta på de yttersta skjutplatserna

konstateras, och att det därmed ska skrivas in i tillståndet. De 15 deltagarna antecknar på varsitt skjutbaneprotokoll och antecknandet fortsätter i takt med att nästa skjutplats, målplats, kulfång och riskområde inspekteras. Michael Normann guidar genom konsten att besiktiga en skjutbana. Deltagarna kommer hela tiden med tankar, frågor och inspel. Åsa Hellestig på region väst på Polismyndigheten är ganska ny på området och kan i framtiden få besiktiga skjutbanor.

– Jag har varit med på besiktningar och har bildat mig en uppfattning då, och nu går jag kurs. Det känns bra.

Det är bra att vara ute och se varianterna på banor, för det är då frågetecknen kommer, säger hon.

Kunskap för många När första skjutbanan gåtts igenom får deltagarna testa att, utan annan hjälp än SäkB och varandra, besiktiga två andra banor. En av dem i gruppen är Per Johansson, ordförande i Sjuhäradsbygdens Sportskytteklubb och i Marks Skyttecenter, som är här på eget bevåg. Han tycker att det är en bra utbildning som han ser att många föreningar skulle ha nytta av.

– Säkerhetstänket, att få upp det på banor är viktigt. Det är lätt att bli hemmablind och inte se fel, säger han.

Patrik Jansson från Polismyndigheten inspekterar skjutbanetillståndet som gäller.

Välkommen nyhet Enligt Per är det är lätt att frågetecken uppstår på föreningsnivå när det kommer en ny SäkB, och att en bana kanske underkänns utan att föreningen riktigt vet varför. Som exempel har han Sjuhäradsbygdens egen hemmabana som varit besiktigad och godkänd i 60 år men fick skjutförbud när ett nytt regelverk kom. Detta trots att tavlorna stod där de alltid har gjort och att vallen var som den alltid har varit. Detta bara för att den som besiktigade faktiskt läst regelverket och besiktigade efter det. Därför tycker han att den senaste SäkB:n är välkommen.

– Den har tydliga regler att gå efter, med tabeller, siffror och instruktioner. Tack vare den kan alla banor i Sverige besiktigas på samma sätt, sä-

ger han och tillägger att det tidigare har varit bra nivåer, bara det att det inte alltid besiktigats efter dem.

Vissa säger att det blivit svårare att få sin bana godkänd nu efter nya SäkB och att det förstör skyttet i Sverige, vad säger du om det?

– Nej, den förstör inte skyttet utan gagnar skyttet. Vi vill ju inte ha olyckor. Det spelar ingen roll om vi stänger några skjutbanor – är de farliga ska vi inte vara kvar där, oavsett om den är civil, militär eller polisiär.

För om det blir olyckor skärps ju regelverket ännu mer. Det är bra att vi snäpper upp regelverket till en lagom nivå, och lever efter det.

Peter Frisell (till höger) och Lars Tofftén diskuterar tavelramen.

pass och svarar på eventuella frågor om mått och dylikt. Och när Michael Normann ber om en rapport, om vad besiktningen funnit, får han det. I ytterligare 1,5 dag drillas gruppen sedan och när de är klara är de godkända besiktningsmän för civila skjutbanor. ■

Godkända besiktningsmän Gruppens provbesiktigande av de två banorna går väl. SäkB finns väl till

FAKTA BAKGRUND ❚ SvSF (tidigare FSR) har sedan 2003 tagit fram egna säkerhetsbestämmelser. Dessa har publicerats i Säkerhetsbestämmelser civilt skytte (SäkB).

Tidigare fanns bestämmelserna i publikation framtagen av Försvarsmakten (FM).

Besiktning av kulfånget är självklart av stor vikt och här gäller det att se på nära håll.

❚ SSO (Statens Skytteombud) bildades i slutet 40-talet för att försäkra sig om att FM kunde på ett säkert sätt använda sig av civila skjutbanor. SSO var officerare med fortifikationsbakgrund eller god kunskap i vapentjänst.

Av hävd har SSO sedan dess använts för att besiktiga ALLA typer av civila skjutbanor. Från 1/1 2014 lade SvSF ner SSO-organisationen med hänvisning till behov och ekonomi. ❚ 1/1 2014 bildades ett Anläggningstekniskt Råd (ATR) av SvSF, SPSF, SvJF, IPSCH, (FortV, RPS) tillsammans, i syfte att ta fram gemensamma säkerhetsbestämmelser och att kunna ta in nya former av skytte på ett säkert sätt. Under 2013 och 2014 har SvSF haft en kontinuerlig dialog med nuvarande Polismyndigheten, för att tala om vikten av att skytteorganisationerna även i framtiden har förtroende att ta fram bestämmelser och att SäkB är grunden för organisationernas systematiska säkerhetsarbete. SvSF har föreslagit att SäkB ska ligga till grund för utbildningen av besiktningsman skjutbana.

Ser allt säkert och bra ut från liggande position? Dennis Jonsson och Anders Borgman kollar. Dennis Jonsson kommer från Fortifikationsverket och besiktigar redan runt 160 militära banor årligen. ”Men man lär sig alltid nya saker. Och det är jätteviktigt att knyta med kontakter med folk”, säger han om utbildningen.

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

45

INFORMATION

DOMARE I FOKUS TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

Förstagångsdomaren Johanna Fritzon ges tips och råd från Mikko Nordquist.

Ett behov av fler, och mer utbildade domare noterades i sektionerna under fjolåret. Därför har ett fokus på domarutbildningar tillkommit i förbundet, liksom ett samarbete med andra länder. behövs alltid och nu har domarutbildningar kommit igång på allvar. Utbildningar sker över sektionsgränser, främst gevär och pistol tillsammans så här långt. Förutom att utbilda fler domare har man också vänt sig utanför Sveriges gränser i ett samarbete.

– Vi har skapat ett utbyte mellan länder. Tanken är att man ska få komma ut och få internationell erfarenhet som är svår att få annars. Det är vi och Finland som har påbörjat detta. Norge och Danmark är lite intresserade men vi har inte bestämt något där, säger Patrik Johansson, pistoldomare som är verksam både i Sverige och utomlands.

På Swedish Cup i början av året märktes samarbetet av genom att tre finländska domare var på plats, två i gevär och en i pistol.

– Det har verkligen varit bra. Jag har hört mycket om Swedish Cup, men aldrig varit här tidigare. Och för att uttrycka mig som alla har sagt här så har vi gjort ett bra arbete och blivit inbjudna till nästa år igen, säger Mikko Nordquist som varit domare i Finland sedan 2001.

Nordquist lyfter fram flera positiva saker med att vara på Swedish Cup och döma.

– För det första är det internationellt och det går här mer efter internationella regler än i Finland, även om undantag finns. Och så träffar man andra folk än hemma, och så är det ett större arrangemang.

Förutom finska domare praktiserade även några nyutbildade svenska sådana på Swedish Cup, nämligen personer som gått domarutbildning så sent som i december. En av dem var Johanna Fritzon, nu en av två nya juniorledare i gevärssektionen. På nästa sida får vi veta hur hon upplevde såväl kurs som domarutövandet. ■

FLER UTBILDADE DOMARE

Domaren Mikko Nordquist från Finland.

46

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

Ett gevär dubbelkollas på efterkontrollen.

Johanna genomför klädkontroll på Gefles Saul Johansson efter genomförd skjutning.

När ett skjutlag har skjutit klart ska ett antal skyttar på efterkontroll. Johanna väntar in dem för att ta dem dit i samlad trupp.

Johanna, varför valde du att gå domarutbildningen?

– För att jag skulle bli juniorledare för sektionen. För att få den kunskapen, så att jag lär ut rätt till våra juniorer och även till seniorer.

Med ny kunskap om regelverket TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

Johanna Fritzon gick domarutbildning i december och sattes i praktik på Swedish Cup i Sävsjö i början av januari.

Hur var kursen?

– Den var jättebra, men det var väldigt mycket frågor – många prov kan man säga. Vi hade ett förprov som vi skulle ha lämnat in innan vi kom, och sedan gjorde vi flera prov under helgen också. Det var säkert 100 frågor totalt.

Det handlar om att lära sig att slå i regelboken. Den måste du ha och man behöver inte lära sig något i huvudet.

Var det svårt?

– Det var lite klurigt ibland, det var det. Det kunde finnas vissa likheter mellan två olika paragrafer så man fick verkligen läsa frågan ordentligt.

För då var en av paragraferna rätt och inte den andra.

Du sattes i tjänst på Swedish Cup – berätta, hur var det?

– Det var lite nervöst men roligt. Vi hade två jättebra finska domare som hade huvudansvar och fungerade lite som mentorer för oss som var där för att se och lära med våra nya kunskaper.

Vad fick du göra?

– Mestadels gick jag runt under det att de sköt och kollade att alla hade rätt ställning, att vapnet inte låg emot fel sida av bröstet, att de inte stod framför linjen och så, och kontrollerade ståstativ, lappar för ögon och så vidare. Och sedan fick jag hjälpa till med efterkontroller, att vänta in och följa skyttarna dit och väl på plats kontrollera vapnet och jackan igen.

Vilken var största utmaningen?

– Utmaningen var hur noggrann man skulle vara, vart gränserna ska gå – att det här är okej och det här är inte okej.

Vad har dina nya erfarenheter betytt för framtiden?

– Jag har ju lärt mig att kunna leta i regelverket och det kommer jag att ha nytta av som juniorledare, delvis när vi tränar på hemmaplan och också om vi åker ut och tävlar. Så skulle det hända något där vet jag vart jag ska leta för att hitta det i reglementet.

Var det roligt?

– Absolut. Både domarkursen och att agera domare på Swedish Cup var roligt. Det är alltid kul att testa sina kunskaper. ■ NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

47

FÖRENINGSBESÖK

ö j s l l u M Spirande verksamhet i

TEXT CECILIA AUGUSTSSON EDSTAM och INGER MORTENSEN, Idrottslyftsgruppen FOTO CECILIA AUGUSTSSON EDSTAM

MULLSJÖ SKYTTEFÖRENING HAR VAKNAT TILL LIV IGEN. GENOM GEDIGET ARBETE OCH EN HÄRLIG FÖRENINGSANDA HAR FÖRENINGEN BLAND ANNAT STARTAT UPP EN VÄLBESÖKT LUFTGEVÄRSVERKSAMHET I SKOLANS LOKALER, RENSAT FRAM 100-METERSVALLEN OCH BYGGT EN NY 50-METERSVALL. DEN 75-ÅRIGA FÖRENINGEN HAR SKAPAT EN VERKSAMHET SOM SPIRAR.

48

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

SIUS har som enda leverantör ISSF-godkännande för samtliga dicipliner och avstånd

Jag tränar med HYBRIDSCORE® Lotten Johansson

HS10 HYBRIDSCORE®  HS10

HYBRIDSCORE med display För tävling och träning upp till 15m

 HS10

HYBRIDSCORE utan display med programmet SIUSLANE i din PC För tävling och träning upp till 50m

När DRIFTSÄKERHET och PRECISION prioriteras!

Paviljongen vid 300-metersbanan

Tfn: 021-600 13 | www.sius.se | info@sius.se

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

49

FÖRENINGSBESÖK Säffle Pistolskytteklubb, som ni kunde läsa om i förra numret av Svensk Skyttesport, och den andra var just Mullsjö Skytteförening.

Verksamheten Mullsjö beviljades idrottslyftsmedel för inköp av luftgevär, lufttuber, skjutstöd, taveltransportörer och hörselskydd. Detta för att återskapa en verksamhet som skulle ge ortens barn och ungdomar en bra sysselsättning på fritiden. Nu kan det ju låta som om föreningen beviljades en riktigt stor summa pengar, men så var inte fallet.

Allt detta gick sammantaget på strax över 25 000 kr. Föreningen valde att köpa in begagnade vapen och taveltransportörer som fick service och lite upprustning. Detta gjorde att luftge-

Inne luftgevärshallen kan man också skjuta liggande skytte på fallmål.

VI TRÄFFAS I ett Mullsjö som dagen till ära bjuder på strålande sol och vårvärme. Vi som ses är föreningens ordförande Kenneth Eriksson, sekreteraren Alf Engström, ungdomsansvariga Johan Rudberg, Klaes Axelsson som är ansvarig för springskytte samt Cecilia Augustsson Edstam och Inger Mortensen från Svenska Skyttesportförbundets kansli. Över en smörgås på det lokala konditoriet pratar vi om Mullsjö Skytteförenings verksamhet, om hur de har väckt en 75 år gammal förening till liv igen och fått verksamheten att spira.

Idrottslyftet Anledningen till att vi besöker Mullsjö Skytteförening är föreningens

50

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

inlämnade projektplan till förra årets idrottslyft som SvSF fördelade.

Idrottslyftsgruppen hade tidigare arbetat efter tanken att så många föreningar som möjligt skulle beviljas medel från Idrottslyftet. Vilket gjorde att en del föreningar fick en lägre summa än de ansökt om, och tyvärr inte kunde genomföra sina projekt. Detta gjorde att vi under 2014 valde att bevilja något högre summor, men till färre projekt. Då vi ständigt utvecklar Idrottslyftet och försöker se vart i verksamheten som medlen gör mest nytta tänkte vi också att vi skulle se vilken effekt det gav att satsa lite extra på föreningar som är i en uppåtgående fas eller som precis har startat upp en verksamhet. Den ena föreningen var

Mullsjös 300-meterssbana.

värshallen, som rymmer åtta banor, nu är komplett utrustad. Genom kontakter och bra samarbete med andra föreningar hittar man hela tiden nya sätt att minska kostnaderna. Bland annat har man köpt in ett större parti luftgevärstavlor från en förening som inte längre har behov av dem, då de har satsat på elektronik.

Föreningen fortsatte efter detta med att rusta upp utomhusbanan, och de har där rensat fram 100-metersvallen och höjt 50-metersvallen. En söt liten paviljong ligger vid 300-metersvallen och ett tak att vistas under vid regniga dagar är under uppbyggnad bredvid 50-metersvallen. Vi träffar även en föreningsmedlem som är i full färd med att tvätta och montera en flaggstång som föreningen har

fått. Senare på kvällen visar Alf oss ett MMS där flaggstången är rest bredvid paviljongen.

Luftgevärsträningen Under vår visit hann vi inte bara med att besöka utomhusanläggningen utan även att vara med vid säsongens sista inomhusskytte. Under kvällen deltog ett 30-tal barn och flera var där för första gången. Föreningen har öppna träningar mellan klockan 18 och 21 på måndagar. Redan när vi kommer in för att bygga upp banan sitter det en skytt och väntar. En efter en trillar barnen och ungdomarna in. Och fler än en undrar varför inte askarna med skott redan är räknade till rätt antal eftersom de vill komma igång. Stämningen är härlig, men precis som en

bra skjuten serie kan skapa ett leende kan en mindre bra skjuten serie ge en ledsen min eller en bestämd min och en ny jakt på fullträffar. Hela kvällen kommer det nya deltagare, men trycket mattas något efterhand. Då passar föreningens ordförande på att utmana gammal som ung i 20-skottskamper.

Ingen kommer undan, inte ens vi. Resultatet kan vi ta en annan gång, men vi kan konstatera att till nästa föreningsträff ska kanslipersonalen ligga i hårdträning.

Samarbeten Föreningen samarbetar med skolan, och genomförde under förra året skolaktiviteter med ett 60-tal ungdomar i åldern 12-15 år. Under samma år inleddes även ett samarbete med

...genom kontakter och bra samarbete hittar man hela tiden nya sätt att minska kostnaderna...

50-metersvallen är nyanlagd.

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

51

FÖRENINGSBESÖK Mullsjös Skid- och Orienteringsklubb. Genom detta har springskyttet kommit med som ett stående inslag i föreningsverksamheten. På luftgevärsträningen finns det en skjutplats iordningställd för liggande skytte på fallmål och under utomhussäsongen genomförs springskytte med luftgevär. Genom detta har den fysiska aktiviteten införts i föreningens verksamhet för de som så önskar.

Framtiden Mullsjö Skytteförening ser ljust på framtiden och vill försöka utveckla sin verksamhet tillsammas med andra föreningar på orten. Diskussioner kring önskan om ett nytt klubbhus, eventuell hjälp från kommunen och bidragsmöjligheter från RF:s anläggningsbidrag eller jordbruksverkets satsning Leader var några av de framtidstankar som vi ventilerade under besöket. Nu när verksamheten har varit igång ett tag tycker föreningen

att det också vore bra att låta de skyttar som varit med ett tag få lite nya utmaningar, som att testa att skjuta luftgevär stående. Sekreteraren Alf var en av de som deltog vid Skyttesportförbundets pilotutbildning för föreningstränare i december och planen är att några av de andra ledarna ska gå den biträdande föreningstränarutbildningen under 2015. Det finns gott om föräldrar i lokalen när vi är med och flera av dessa kan vara framtida ledare i föreningen.

Tack för titten!

Det var med ett glatt hjärta och ett glatt humör som vi alla lämnade luftgevärshallen vid 21-tiden på kvällen.

Föreningsverksamhetens själ lever ännu och varje gång som man får uppleva den ”smittas” man och blir varm i hjärtat. Tack för ett trevligt besök och tack för vi fick ett fortsatt hopp om att föreningsverksamheten kan leva och frodas i Skyttesverige. ■

Lucas Andersson testar skytte denne kväll. Bakom honom Erik Strängby.

Inne i luftgevärshallen kan man också skjuta liggande skytte på fallmål.

FAKTA IDROTTSLYFTET

Satt skotten? Efraem Eriksson och Elin Axelsson.

52

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

Idrottslyftet är en satsning på svensk idrott för unga upp till och med 25 år.

Föreningar ansöker om medel för att genomföra projekt och under 2015 prioriterades projekt som satsade på att bibehålla ungdomar i föreningsverksamheten samt projekt som innehöll deltagande i utbildningarna för biträdande föreningstränare eller föreningstränare inom SvSF, eller SISU:s Plattformen.

Alf Engström visar ett korthållsgevär för att locka till nästa veckas korthållsskytte.

The Randolph Sporter Lens System LENS COLOR

LUMINOUS TRANSMISSION

CMT #53

18.50%

LENS PERFORMANCE

CAN BE USED FOR DRIVING

RECOMMENDED FOR AN “UNFAIR ADVANTAGE” Medium to bright light conditions. Amplifies orange and yellow

colors without distorting background colors För den kräsne skytten finns inget annat val än Randolph Ranger och Pilla skytteglasögon.

RECOMMENDED FOR LOW LIGHT CONDITIONS Poorkvalitet lighting, indoor and eye protection.

Tillverkade i samma somranges vi använder för For attshooting tillgodose USA:s Clear indoors when no contrast is needed. An excellent safety lens 90.71%  #42 militärer, erbjuder when hand loading.

Pale effect in low light conditions, dusk or dawn. A very Randolph RangerBrightening bästa möjliga säkerhet och målskärpa. light color tint allows this lens to be used indoors, outdoors, in 90.72% Yellow  flat light or at night. #48 Med vårt unika urval av utbytbara polycarbonatlinser i 12 olika färger foggy days or late afternoon. Good lens for rifle or Yellow är du väl85.35% förbereddOvercast förshooting alla typer avandljusförhållanden. pistol with black white targets. Can be used in #43 indoor ranges.

DU KAN KÖPA RANDOLPH RANGER OCH PILLA SOM Maximum enhancement of orange clay targets in low light 83.69% conditions. ❚ Båge inkl komplett 12 lins-system ❚ Båge inkl 3 par valfria linser ❚ Båge inkl glas med din egen korrektion och färgval

mobilnr. 0705-18 20 35 www.hakandahlby.com

Medium Yellow #52

RECOMMENDED FOR AVERAGE LIGHT CONDITIONS

Sunset Orange #49

61.66%

Bright, hazy conditions. Slightly darker that orange (#45) to absorb scattered blue light, for contrast. Enhances visual acuity.

Orange #45

71.33%

Excellent all around lens for orange clay targets. Dull cloudy days, dusk or dawn. Enhances the orange of the target.

Vermillion #46

41.41%

For shooting against green backgrounds, works well for those with red-green color deficiency. Highlights conditions where there is a poor background. Highlights orange and dampens green. Good lens for those who see orange poorly.



HAR DU SYNFEL? JAG HJÄLPER DIG!

Light Purple #47

61.67%

Provides excellent contrast of orange targets against green background or sky. Combines grey and vermillion. It dampens the green and enhances the orange target against trees.



RECOMMENDED FOR INTENSE LIGHT CONDITIONS

Deep Purple #51

30.33%

For very bright conditions. Darker than #47, a lens for very bright sunlight and provides great contrast of orange targets against a deep blue sky. An excellent lens for glare reduction.

Brown #44

34.72%

Light reducing giving good definition of orange targets. A good all around lens for shooting orange targets on bright glaring days with open backgrounds.

Ranger Bronze #50

16.49%

High contrast for bright, glaring days with open background.

Good for hunting and snow conditions.

Grey #41

54.28%

For bright days, rifle or pistol shooters. Reduces light and transmits all colors at the same level. Does not enhance orange targets. Use in bright sunlight.



14.00%

Grey tint acts as a neutral density filter providing excellent color fidelity. Polarizing filters reduce glare and are excellent for fishing or where glare reduction is important. Note: Although highly impact resistant, these lenses do not offer the same protection as Randolph Shooting Glass lenses.



Grey Polarized #34 (not shown)

©2005 Randolph Engineering, Inc. The RE logo is a registered trademark of Randolph Engineering. Printed in USA.



26 Thomas Patten Drive Randolph, MA 02368 USA vi hjälper dig att se vad du skjuter på 781-961-6070 • Fax: 781-986-0337 800-541-1405 US & Canada www.randolphusa.com customerservice@randolphusa.com

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

53

INFORMATION

Nytt stipendium till Torsten Ullmans minne TEXT JOSEFIN WARG

En nyhet för i år är ett skyttestipendium till Torsten Ullmans minne. Det är den Ullmanska släktföreningen som instiftat stipendiet som årligen, med en prissumma på 5 000 kronor, ska gå till en ung, talangfull pistolskytt och delas ut på Svenska Skyttesportförbundets Skytteforum. Stipendiaten kommer att utses av SvSF:s pistolsektion och släktföreningen tillsammans. Två stycken Ullmans svarar här på några frågor om stipendiet och även om Torsten Ullman själv.

Det är den Ullmanska släktföreningen som instiftat detta stipendium, varför har ni gjort det?

– Vi vill stimulera skyttar att gå i Torstens fotspår. Vi vill gärna se någon som kan utvecklas i samma riktning som han gjorde. Vi har ju två stora pistolskyttar i Sverige genom tiderna och det är Torsten Ullman och Ragnar Skanåker, och vi vill på något sätt stimulera den som har talang och kan göra stordåd i framtiden. Så därför instiftar vi ett stipendium som ger en duktig skytt en summa pengar att använda i sin träning och utveckling, en person som har ambitionen att utvecklas och gå vidare. Det är vår tanke, säger Thomas Ullman, ordförande i den Ullmanska släktföreningen.

Torsten Ullman 1984. Foto: Ulf Hansson 54

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

– Tanken är att det ska inspirera skyttarna så att de anstränger sig lite extra, någon med sådan talang att han eller hon har OS-aspirationer. Det är inte så mycket pengar, men det är till Torstens minne vilket gör att det handlar om lite ära också, säger Harald Ullman, brorsson till Torsten.

När och hur ofta kommer stipendiet att delas ut?

– Vi tänker dela ut det här en gång om året i några år framåt, vi tar tre år i taget till att börja med, säger Thomas.

Varför tycker ni att det är viktigt att värna Torsten Ullmans minne på detta vis?

– Torsten Ullman var ju så enormt

framgångsrik som skytt och har gjort så fina resultat, framför allt i Berlin 1936. Det var ju en oerhörd prestation att under det nazityska styret ha kraften att ta hem en guldmedalj just vid det OS:et. Sedan har han ju gjort ytterligare ett antal mycket fina prestationer under totalt fem olympiader och även i många världsmästerskap.

Det tycker vi bör uppmärksammas och inte glömmas bort framför allt, säger Thomas.

Harald, som hans brorson kände du Torsten väl. Vilken är förklaringen till hans många framgångar?

– Torsten var en utpräglad tävlingsmänniska. Han hade en enorm träningskapacitet och disciplin. Han bodde ute på en ö utanför Växjö, med stor tomt och egen privat skjutbana, så han kunde vistas väldigt mycket på sin skjutbana och stå där och träna. Han var dessutom ingenjör och mycket intresserad av finmotorik och precision i allting. Han startade en egen mekanisk verkstad och de tillverkade små, små detaljer, olika metallsvarvade saker. Han var intresserad av precision i allt han gjorde, såväl arbete och tävling som träning. När han stod och sköt räknade han ut vindstyrkan och räknade på alla fysikaliska lagar som kunde påverka skjutandet. Han var känd att sätta upp en näsduk bredvid sig på pinne för att se om det kom vindpustar. Det var vetenskaplig klass på hans skytte. Och på samma sätt var själva pistolen så viktig i hur den såg ut och fungerade. Även där var han en precisionsman. Det dög inte med en vanlig som man kunde köpa utan det skulle vara en som passade hans krav på hur en pistol skulle se ut, så han lät tillverka en egen. Så han var en ingen-

jörshjärna som ville gå till botten med allting och gjorde pistolskyttet till en vetenskap. På det sättet skilde han sig från de flesta.

Bara hårt slit och träning?

Ingen talang?

– Talang, o ja, det måste han ju ha haft. Han hade väl fysisk talang. Jag frågade honom om det och då sa han att ”för att kunna bli en bra pistolskytt måste man kunna se såväl tavla som korn med skärpa”. Han trodde själv att han hade ovanligt bra djupseende och kunde få skärpa på både nära och långt håll samtidigt. En annan sak var att han tränade mycket fysiskt. ”Ju bättre kondis man har desto bättre möjlighet att koncentrera sig och fokusera får man, plus att hjärtat inte slår så många slag i minuten, så att man hinner skjuta mellan slagen.” sa han.

Han var en väldigt intelligent person som ägnade sig åt idrott, säger Harald.

Pratade han om sina framgångar och i så fall, vad sa han?

– Nej, det tycker jag inte att han gjorde. Han hade ett otroligt självförtroende, det hade han. Och psyket...

Haha, det var ingen nervös person där.

Han hade ett väldigt starkt psyke och blev inte påverkad av något, utan var ofta som bäst när det gällde som allra mest. Det utmärker de stora tävlingsmänniskorna, säger Harald.

Efter sin egen avslutade karriär som skytt, tog han vid som tränare eller i föreningar på något sätt?

– Han råkade ut för olycka efter Romolympiaden 1960. När han skulle demonstrera en automatsvarv i sin fabrik råkade han sätta avtryckarfingret i svarven och fick fingret uppslitet och

...det var ju en oerhörd prestation att under det nazityska styret ha kraften att ta hem en guldmedalj just vid OS:et 1936...

tappade i princip känseln i det. I det ögonblicket var det slut på skyttekarriären. Så för att få utlopp för tävlingslusten och precisionsintresset började han spela golf. Han anlitade en tränare från Växjö golfklubb som kom ut till honom två timmar om dagen. Och han skaffade en golfslagsmätningsmaskin, inredde en lada och stod och slog där. Inom två år spelade han i SM i seniorgolf, och hade 8 i handikapp.

Det är svårslaget. Och där visade han tävlingstakterna igen. Han hade nog kunnat bli bra i många idrotter, säger Harald.

Vad tror du att Torsten själv hade tyckt om att ett stipendium till hans minne instiftades?

– Jag tror att han hade gillat det jättemycket. Han brann verkligen för det här, älskade sitt skytte, och så såg han det inte bara som en personlig grej utan han lyckades även få upp tre av sina barn på hög nivå. Han tävlade i lag med två av sina barn och vann flera pris, och när han fick tre barn till i nästa äktenskap lyckades han inspirera mellandottern till skytte och hon blev europamästare som junior i luftpistol.

Så han har inspirerat även nära och kära att fortsätta i hans bana, och det tar jag till intäkt för att han skulle tycka att det var roligt att inspirera även andra till framgång. Men, han skulle säkert vilja predika nyckeln till framgång, att det inte räcker med talang utan att det krävs vissa saker för att bli bra. Så fick han chansen, om han levt i dag, hade han kommit med de här grundläggande tipsen på hur man ska lyckas – med envishet, precisionstänkande, hög mekanisk klass och god kondition och allt som var typiskt för honom. Det skulle han passa på att lägga fram, avslutar Harald. ■

Torsten Ullman 1954.

Foto: Privat

FAKTA TORSTEN ULLMAN Född 27 juli 1908. Död 11 maj 1993.

Internationella meriter OS-guld 1936 fripistol (+ världsrekord) OS-brons 1936 silhuettpistol OS-brons 1948 fripistol OS-fyra 1960 fripistol OS-fyra 1948 silhuettpistol OS-sexa 1956 fripistol OS-sexa 1952 fripistol VM-guld 1954 armépistol (+ världsrekord) VM-guld 1952 fripistol VM-guld 1947 armépistol VM-guld 1947 fripistol VM-guld 1939 silhuettpistol VM-guld 1937 fripistol VM-guld 1935 fripistol (+ världsrekord) VM-guld 1933 fripistol VM-silver 1954 fripistol VM-silver 1939 fripistol

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

55

Special

COMPAK SPORTING

Från och med 2015 har ännu en disciplin SM-status inom Svenska Skyttesportförbundet. Det är lerduveskyttets Compak Sporting som ska få sina allra första svenska mästare. Som en följd av detta, i kombination med pushning från Lerduvesektionen, stiger Compakintresset i landet, och i mitten av maj samlades hela 80 skyttar för en heldags tävlande i Uddevalla. Och baserat på deltagarnas åsikter finns fog att tro att disciplinen går en ljus framtid till mötes.

STORT INTRESSE FÖR

COMPAK SPORTING TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

på dagen söndag den 17 maj och det smäller oavbrutet på Nimrod Jakt- och Sportskytteförenings skjutbana i utkanten av Uddevalla. En svensk, en dansk och en norsk flagga står prydligt rakt ut i vinden och övervakar skjutbanan där fyra olika skjutlag är igång och skjuter, medan andra skjutlags skyttar antingen dömer eller vilar. Det är Compak Sporting på programmet och drygt 80 skyttar från tre länder är anmälda till dagens tävling. Det gör det här till den hittills största Compak-tävlingen i Sverige.

– Det är ju nytt, så vi får se hur det utvecklar sig. Det är inte så vanligt i Sverige ännu, så vi får se hur man lyckas variera banor och så, för det är ju lite mer begränsat än Fitasc, säger deltagande Christer från Svegeråsen.

Christer står lutad mot ingången till

DET ÄR MITT

56

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

Nimrods klubbstuga och där han står har han god översikt över de fyra banorna där aktiviteten pågår. Compak Sporting är en disciplin som tillhör Fitasc Federationen, men där Fitasc Sporting kräver natur och stora ytor är Compak precis som det låter aningens mer kompakt. Man skjuter nämligen disciplinen på en vanlig trap- eller skeetbana, och det som krävs i grundutförandet är egentligen bara att det finns en vänstergående, en högergående och en inkommande eller en utgående duva.

– Det här ska vara en inkörsport för klubbar att arrangera tävlingar.

Det är dit vi vill. Att de ska se att det inte är så svårt. Oftast står man på en skeetbana och man kan använda både trap- och skeetkastare, plus några till utanför området. Det behöver inte våra krångligare än så, säger Annelie

Gullstrand, suppleant i Lerduvesektionen och som själv har blivit frälst i Compak Sporting.

Rakt och högt, härifrån och därifrån Duvorna susar genom luften, ömsom bakifrån och framifrån, från vänster och höger. Vissa är raka. Vissa går i bågar. Somliga kommer ensamma, andra samtidigt och vissa efter varandra. Layout två, det vill säga bana två, ligger precis nedanför en slänt utanför klubbstugan. En trapp leder dit ner, men redan uppe på slänten, några meter ifrån trappens övre ände, gör sig layouten påmind. Halvfull av lerduvor i klaraste orange står en kastare placerad där, redo för tjänst så fort en A-duva ska skjutas där nere. De flesta skyttar förbereder sig med att vrida kroppen lite snett bakåt för att kunna

se när duvan kommer, och när de väl kallar på A-duvan så skickar kastaren iväg den i en båge över huvudet på skyttarna och in på träffytan. Ingen layout är dock den andra lik, så en av utmaningarna för skyttarna här i dag är inte bara att träffa, utan även att hålla ordning på vilken duva som går hur. Även om man innan tävlingsstart gick igenom alla fyra banor med 24 duvor totalt.

– Fast som Ingemar här, när vi var

...Compaken – en trevlig och social aktivitet, precis som övriga discipliner inom skyttesporten...

på fjärde banan hade han redan glömt vad som var på första!, skrattar Ingemars klubbkompis Jake när han i efterhand berättar om genomgången.

Valfrihet Runt tolvtiden på dagen slår sig landslagsskytten Rebecka Bergqvist ner i klubbstugan för dagens lunch. Hennes skjutlag har paus i både skjutande och dömande, och nu gäller det att hinna få i sig lite att äta innan hon ska

vara redo för nästa serie. Personligen föredrar hon Fitasc före Compak-varianten, då hon bland annat tycker att Fitasc är mer socialt och avslappnat än Compak, där man enligt henne mer ”går för sig själv i en bubbla och inte pratar med någon”. Men hon ser helt klart ändå positivt på Compaken.

– Det är jättebra för klubbar för att de ska kunna arrangera. Och eftersom det är enklare regler om hur man får hålla bössan tror jag att det här kan

vara bra för nya och yngre skyttar.

Svårighetsgraden blir lättare också, med avståndet och antalet olika duvor, skulle jag säga.

Där ute där aktiviteten pågår ser man vad Rebecka menar med bössan.

Ibland hålls den nere i startpositionen, ibland hålls den redo uppe vid axeln.

Helt enligt reglementet så är det skyttens eget val. Och det är något som Vikbolandets Carina Hellström uppskattar med disciplinen.

– Compak är jätteroligt och det passar mig jättebra, för det är fria anlägg och stor variation. Jag väljer anlägg beroende på duva. När det är snabba, nära duvor har jag fast anlägg, och om duvan är längre bort håller jag nere kolven, säger hon där hon sitter och väntar på sin tur på bana ett.

Ordning och reda Varje skjutlag består av sex skyttar och varje bana har fem skjutstationer

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

57

Special

COMPAK SPORTING

Carina Hellström från Vikbolandet tycker att det är bra med fria anlägg i disciplinen.

på vilka man skjuter fem duvor vardera. Första skytt skjuter sin första duva eller duvor, innan nästa skytt tar vid. När skyttarna skjutit fem duvor per station cirkulerar man vidare till nästa. ”D, 2 skottdubblé E+A, C+B” – framför respektive skjutstation står en skylt som säger vad som väntar just där. Det är upp till banläggaren att välja vilket program som används för en bana, och val av programmet är ett sätt att variera svårighetsgraden. På bana ett i dag skjuter man en singelduva och två dubbléer på respektive station. På bana två är det tre singelduvor och en dubblé, medan det på bana fyra är en singelduva och två simultandubbléer.

– Jag tycker att det är ett väldigt roligt upplägg, men man måste vara skärpt hela tiden för att veta varifrån duvan kommer. Jag gillar att det är så

Rätt sortiment och pris till alla GECO representerar ett brett utbud av ammunition för i stort alla former av skytte. Mer än ett sekels erfarenhet av utveckling och produktion återges bokstavligen i varje patron. GECO uppfyller alla krav som ställs på modern ammunition, dessutom med ett attraktivt ”pris-prestanda-förhållande”.

GECO erbjuder, med andra ord, alla aktiva skyttar produkter av hög kvalitet till rätt pris. Vare sig det gäller sport-, jakt- eller luftammunition.

Lerduvesektionens Annelie Gullstrand tror mycket på Compak Sporting och ser särskilt möjligheter för att det kan bli fler tävlingar.

”Förjävla roligt” är Skepplandaskytten Stefan Roswalls omdöme om Compak Sporting.

G E C O ÄR E T T AV FLERA LEDANDE VARUMÄRKEN SOM DISTRIBUERAS AV GYTTORP

58

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

intensivt. Det går ju ganska snabbt.

När man skjutit sin duva är det inte så lång tid kvar tills det är du igen, så du måste släppa den du just sköt och fokusera på nästa, säger Christian Aronsson när han precis skjutit bana fyra klart.

Christian har tränat Compak hemma i föreningen Skepplanda Sportskyttar men det här är hans första tävling. Han har redan identifierat en stor utmaning: – Det är att inte stressa upp sig.

Man har rätt gott om tid. Man får vara inställd på att fokusera på första skottet. Man har ett andra skott som räddning, men man får inte stressa upp sig i det första som sagt, säger han.

Roligt men utmanande På bänken bakom bana tre sitter ännu

Christian Aronsson, Skepplanda, gillar intensiteten i Compak Sporting.

Från bana två flyger duva A bakifrån och över skyttarna innan den möter sitt öde ute på banan.

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

59

Special

COMPAK SPORTING

en Skepplandaskytt, Stefan Roswall, med blicken fäst mot skyttet som pågår några meter bort. Hittills har han skjutit tre av fyra layouter.

– Compak är förbannat roligt, men inte i dag för det går riktigt dåligt.

Men det ÄR förjävla roligt. Det är roligt att det är så intensivt, att man går från station till station och att man inte hinner varva ner mellan att man skjuter. Tempot hålls uppe, säger han.

Det är Stefans första tävlingsår och han gör nu sin andra tävlingsstart, varav första i Compak. Han har redan klara favoriter av duvorna.

– Chondeller gillar jag mest, det är de som kommer i en båge, antingen från sidan eller från dig eller tja, de kan gå lite hur som helst bara det är en båge. Jag har lätt att läsa dem. Men jag hatar trapduvor… Vanliga enkla trapduvor – det är duvor från helvetet!

Dem måste jag träna på. Vissa säger att de är jätteenkla, men nej!, säger han och skrattar lätt.

Ordningen Inte bara trapduvorna har ställt till det för Stefan i dag, det var också det där med ordningen och att hålla reda på varifrån duvorna kommer…

– Ja, det har jag missat många på i dag. Man tror att duvan ska komma på ett ställe, men så kommer den på ett annat. Men det är det många som säger, även erfarna skyttar. Det var en kille som kunde skjuta fullt en serie, men då tittade han fel på sista duvan och missade den så att det blev 24.

Förstaårssenioren Jim Forsberg, från Åby Skytteklubb, får nog räknas som erfaren skytt, landslagsman som han är och allt. Han instämmer i att det är en utmaning med lerduvornas flygvägar.

– Det är mycket att hålla reda på, som var och hur duvan kommer. Innan man skjuter en måste man planera hur man ska skjuta nästa, och det är så pass tempo att det gäller att vara med i huvudet, säger han.

Lagom nivå Jim upplever denna tävlings svårighetsgrad som lite lättare än vanlig Fitasc, men ändå lagom i och med att det är en av de första stora tävlingarna och alla skyttar inte säkert är med i tänket ännu. Just det sistnämnda är

60

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

något som dagens banläggare Martin Andersson tog stor hänsyn till när han planerade banan.

– Det svåra för skyttarna nu i början är kanske inte duvorna i sig utan hur man roterar i laget, vilken duva som kommer vart och så vidare. Det finns flera saker som spelar in nu i början och som gör att individerna blir oroliga utan att duvorna har kommit överhuvudtaget, så lägger man för svåra duvor i början kanske man skrämmer folk snarare än att visa det fina i det, säger han.

Med 80 skyttar fördelat på 16 skjutlag dröjer det framåt femtiden innan dagens Nimrod Open Compak tar slut, och den definitiva punkten sätts inte förrän efter en lång särskjutning i den öppna klassen om andra- och tredjeplatsen. Till slut tar även den slut, men vad som ännu pågår är den kraftiga vinden som aldrig har slutat vina denna söndag. Och kanske är den signifikativ för åt vilket håll vinden blåser vad gäller Compak Sporting i Sverige.

– Man ser att ganska många DM redan är utlysta, och det har knappt funnits i Fitasc och Engelsk sporting, och det tycker jag är positivt. Det är enkelt att arrangera och det tror jag är den stora grejen. Det kräver inte så stort engagemang från klubbmedlemmarna, så man kan lätt genomföra en sådan tävling, säger Annelie Gullstrand, med förhoppning i rösten. ■

En skjuter, en annan dömer.

Fritt anlägg är vad som gäller i Compak Sporting.

Ett skjutlag består av sex skyttar, men varje bana har bara fem skjutplatser. En skytt står därför alltid på vänt.

På den bana där akustik inte finns hjälper ett annat skjutlag till med att skicka iväg duvorna.

Norrmannen Magnus Gusland skjuter.

Välkommen Compak-utveckling i Sverige TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

John Hansen från Danmark är ordförande i den tekniska kommittén för Compak Sporting inom Internationella Fitasc-federationen. Han och kompisen Martin Bak var på plats i Uddevalla på Nimrods tävling, och de båda gladde sig över Compak Sportingens nyvunna status som SM-disciplin i Sverige.

COMPAK SPORTING HAR från och

med 2015 SM-status i Sverige och det tycker John Hansen, ordförande i den internationella Compak Sportingkommittén, är bra.

– Jag tycker att det är jättebra. Vi vill sprida Compak i hela världen, och det är en bra början att börja med Norden eftersom jag själv är härifrån. Norge har kommit igång, och nu Sverige, säger John Hansen.

Ursprunget Compak Sporting föddes 2002, när ordföranden av Fitasc-federationen såg problemet med att man inte så lätt kunde skjuta Fitasc i små länder. Och att det just inte kräver så mycket plats är den stora fördelen med disciplinen enligt John Hansen och Martin Bek. – Compaken är utvecklad av utrymmesskäl. Som i Danmark, där finns inte utrymmet för att skjuta Fitasc, säger Hansen.

– Logistiken för Compak Sporting är bra. På en liten bana kan du ändå skjuta Compak. Det tror jag är anledningen till att det växer, för även en liten klubb med en liten bana kan arrangera en tävling, säger Martin Bak. Vad de två också lyfter fram som positivt med Compak är att det är en bra första-disciplin för skyttar.

– Jag tror att det växer för att det är så lätt att komma igång. Olympisk skeet är svårare och det tar längre tid att träffa mer där. Och jag tror inte att alla unga har sådant tålamod.

Som i Danmark, där börjar många med skeet men övergår till Compak Sporting. Alla kan skjuta Compak och det är bra träning, säger Hansen.

Sedan starten 2002 har utvecklingen gått framåt och enligt John Hansen är Compak nu den mest växande sportinggrenen i hela världen, såväl i

fråga om tävlingar och deltagare som antalet skyttar. När Fitasc och Engelsk Sporting har drygt 600-800 deltagare på mästerskap har Compak drygt 350-450 stycken, och Hansen menar att de snart är i kapp. Men även om utvecklingskurvan pekar uppåt just nu tror de båda danskarna att disciplinen har nått sitt max om några år.

– Om tre-fyra år tror vi att vi har nått gränsen för vad som är möjligt vad gäller deltagare, tävlingar, och så vidare, säger Martin Bak. – Även om det växer mycket så tar det någon gång stopp, säger Hansen.

Att Compaken växer i Norden gläds han som sagt åt, men ett problem finns som han tror kan hindra dess utveckling.

– Det största problemet för Compak i Norden är att vi inte kan få stora tävlingar eftersom vi i Norden skjuter med stålhagel och inte får skjuta med bly. Det är ett stort problem.

Som ordförande för Compak Sporting-kommittén får man ha visioner och för John Hansen är OS en sådan.

– Att Compak Sporting skulle bli en OS-disciplin är en dröm, men det

tror jag förblir en dröm. Frågan är hur man skulle kunna kvalificera sig eftersom inte en enda layout är lik den andra. Men det vore en bra sport för OS, för den är bra publikt sett, säger han.

John Hansen och Martin Bek har varit rådgivande i banläggningen inför denna tävling i Uddevalla och de ger tummen upp till arrangemanget och uppslutningen. Och givetvis är de också med och tävlar.

– Jag gillar variationen. Om det är roligt? Mycket roligt, avslutar John Hansen. ■

John Hansen, ordförande i internationella Compak Sporting-federationen och Martin Bek, är Compak-skyttar båda två.

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

61

Special

COMPAK SPORTING

COMPAK SPORTING

TEXT ANNELIE GULLSTRAND och JOSEFIN WARG FOTO JOSEFIN WARG

I KORTHET

Compak Sporting är en lerduvediciplin som man skjuter på en normal lerduvebana, till skillnad mot dess förfader Fitasc sporting som skjuts ute i naturen.

Grundläggande är att en bana ska ha fem skjutstationer och sex lerduvekastare. En Compak-serie består av 25 duvor. Framför skjutstationerna mäts en ruta upp, 25m djup och 40m bred. Denna rutas främre kant ska vara placerad fyra till åtta meter från skjutstationerna, och i denna ruta ska duvorna presenteras. (Se skiss nedan).

LERDUVEKASTEN Lerduvorna på en bana ska varieras så mycket som möjligt: Stigande, fallande, frångående, inkommande, kastade i båge, rabbit, etcetera.

B

Obligatorisk duva 25 meter

Det måste vara möjligt att skjuta två skott på varje duva från var och en av de fem skjutstationerna, utan att säkerheten äventyras för skyttar, domare, personal och åskådare.

En tävling i Compak Sporting inkluderar två typer av kastriktningar: OBLIGATORISKA KASTRIKTNINGAR: ❚ En kastriktning från vänster till höger som passerar sidorna AB och CD. ❚ En kastriktning från höger till vänster som passerar sidorna CD och AB. ❚ En frångående kastriktning som passerar sida BC. 62

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

C

Obligatorisk duva

Obligatorisk duva

Target Overflight Area A

D

*

20 meter 4 till 8 meter

1

2

3

20 meter

4

5

FRIA KASTRIKTNINGAR: Dessa bestäms av arrangören och påverkas av topografin. Duvbanorna i Compak Sporting ska vara så korta att de inte når in på närliggande bana.

Det sker en visning av duvorna innan tävlingens start. Om duvorna ändras under dagen sker ny visning.

KASTMASKINEN KAN INSTALLERAS PÅ TVÅ SÄTT: 1) Antingen nedgrävd framför skjutstationerna, 2) Eller en upphöjd placering bakom skjutstationerna.

FÖR SKYTTEN Man får ha så kallat fritt anlägg, det vill säga skytten själv väljer om denne vill ha kolven vid axeln eller kolven nere vid utrop på duvan.

Man måste beskjuta båda duvorna i en dubblé. Skulle man träffa båda duvorna samtidigt i en simultandubble med ett skott döms ny dubblé och ingen träff kvarstår. Där skiljer sig Compak från Fitasc Sporting.

Tips från coachen Många upplever det svårt att veta var duvorna kommer. Det kan tänkas bero på hur man fokuserar, att man tittar

Stigande, fallande, frångående, inkommande, kastade i båge, rabbit, etcetera.

Målet på en Compak-bana att den ska ha så varierade duvor som är möjligt.

Duva rakt fram.

För skytten gäller fria anlägg.

på skytten intill och om denne träffar eller bommar och då har man genast tappat bort ”sina egna” duvor. Man har ”sina” duvor presenterade på skylt framför sig, lägger man fullt fokus på att enbart lokalisera ”sina” duvor blir det lättare.

REGLEMENTE All övrig information om disciplinen hittas i Compak Sporting-reglementet. Det hittas under Regler och bestämmelser – Lerduva på www.skyttesport.se. ■

Fem skjutstationer, fem skjutbås.

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

63

Special

COMPAK SPORTING

Att lägga en Compak Sporting-bana TEXT & FOTO JOSEFIN WARG

Martin Andersson i Nimrod är inte bara lerduveskytt utan också en erfaren och erkänt duktig banläggare inom sporting. På Nimrod Open Compak i mitten av maj var det just han som bestämde hur duvorna skulle gå och varifrån, och i vilken ordning de skulle skjutas.

Svensk Skyttesport fick en frågestund med banläggaren Martin. Här svarar han bland annat på hur han går till väga när han lägger en bana, med ovan nämnda tävling som exempel, och vilket hans bästa banläggartips är.

Martin, vilken var din utgångspunkt när du planerade och lade banan för Nimrod Open Compak?

– Utgångspunkten var att det skulle finnas en rimlig chans att skjuta fullt för de allra bästa skyttarna. Det var utgångspunkten, men tyvärr blåste den möjligheten bort. Utan blåst var det helt andra duvor. Med blåst blev det svårare men det fungerade väl ändå. Resultatmässigt hamnade jag där vi ville att vi skulle hamna. För medelskytten var mitt önskemål att alla skulle ha en stor chans att lägga sig mellan 75 och 80 träffprocent. Jag tror till och med att träffsnittet blev något högre än vad jag trodde, runt 80 procent.

Och det är en rimlig nivå?

– Ja. Nu när vi introducerar och provar på grenen mer på allvar utifrån reglementet tror jag att vi gör klokt i att hålla en nivå så att alla har en möj-

64

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

lighet att tycka att det är kul, i stället för att dra ner byxorna på folk och bara göra det svårt. Tack vare den här rutan framför skyttarna som duvorna ska gå igenom finns det en begränsning på svårigheten. Om man då inte utnyttjar den bortre gränsen för alla enskilda kast kommer du att få en rimlig svårighet. Och så gäller det att sänka hastigheten på duvan så att den inte kastas för fort.

Hur tänkte och tänker du kring hastigheten på duvorna?

– Duvornas tempo väljer banläggare i Compak sporting helt och hållet.

Det finns en nackdel att kasta dem för långsamt, eller med för lös fjäder, för då blir de mer vindkänsliga. Så det är på både gott och på ont. De mesta på vår tävling låg, om man ska jämföra med något, på olympisk skeethastighet och något lägre. Det var kanske någon duva som gick snabbare, men

inte många, utan jag försökte hålla nere hastigheten något. Då får man lättare duvorna att curla litegrann också, i stället för att gå rakt.

Förutom ovan nämnda saker, vad mer hade du i åtanke när du planerade de fyra banorna?

– Bortsett från dem så var grundplanen att göra samtliga duvor så varierade jämfört med varandra som möjligt. Även de tre givna skulle jag inte försöka göra likdana. Jag försökte plocka fram så många olika kast som möjligt, så många olika situationer som möjligt. Och jag tänkte på att få en ungefärlig jämvikt i fråga om hur duvorna gick, så att det inte bara var från höger till vänster, eller vänster till höger, utan så att det var båda riktningarna i någorlunda jämn fördelning på samtliga fyra banor.

På varje bana, utom fyran, fanns inkommande duvor som jag försökte

ställa så att de inte var lika varandra.

Någon curlade höger, någon vänster och någon gick bara rakt ner.

Vad påverkar svårigheten mest – varifrån och hur duvorna kastas eller i vilken ordning man skjuter dem?

– Både och. Det första man planerar är att kastet i sig ska hålla den rimliga svårighetsnivån man söker. Jag anser att ju fler enskilda kast man har, som här hade vi 24 enskilda kast, desto mer bör svårighetsgraden på det enskilda kastet dras ner. Om du lägger 24 enskilda svåra kast blir tävlingen jättesvår. Men ju färre enskilda kast man har, ofta kombinerat med antalet duvor du har på tävlingen, desto tuffare kan du göra dem. Det är det första. Sedan kommer du till vad du ska skjuta. Det är så att det finns 40 stycken färdiga program där du väljer det ena eller det andra programmet till banan. Och då är det ofta rytmen som

Har ni en tillräckligt hög höjd bakom en bana? Då kan ni passa på och utnyttja topografin genom att ha en kastare på den som skickar duvorna över huvudet på skyttarna.

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

65

INFORMATION

Att inte göra banan för svår är viktig, särskilt nu i början, tycker banläggare Martin Andersson. Skyttar ska tycka att det är roligt och inte bara svårt.

En bana har tre obligatoriska duvor och tre valfria.

får avgöra vilket program det blir, så att det inte känns avigt att skjuta.

Berätta mer om programmen man skjuter efter?

– I Compak-reglementet finns 40 färdiga kombinationer och bland dem väljer man då till exempel program 28, och då är det programmet färdigt för i vilken ordning duvorna och kombinationerna ska kastas på den respektive banan. Så när du lagt grunden, de sex olika kasten, väljer du ett program

Kastarna märks ut med bokstäver.

66

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

som du tycker hamnar rätt utifrån rytmiken. Jag försöker att inte ta ett program som gör att det blir avigt att skjuta. Det är svårast att få till det bra när du har ett program som innehåller en simultandubblé. Då får man oftast en eller två dubbléer som ställer lite högre krav på planering och val av vilken duva du skjuter på först. Under vår tävling var det nog många som tyckte att bana fyra var lite svårare att skjuta i dubblékombinationerna på grund av att det var samtidigt kastade dubbléer.

Men som banläggare gäller det att finna en rytm i serien på något sätt, och det hänger på en kombination av hur du lägger duvorna och vilket program du väljer att använda.

början, och då valde vi bort simultandubblé för lättare svårighetsgrad. Och det är där man kan, genom att välja programmen, styra svårighetsgraden på annat sätt än hur man kastar duvan.

Du höll bana tre under denna tävling som en personlig favorit, varför?

– Det jag var mest nöjd med på bana tre var kanske inte kasten i sig utan att rytmiken blev väldigt bra där. Jag tror att många upplevde den banan som svår, men jag tyckte rytmiken i dubbléerna var skön. När du hade en dubblé på bana två sköt du ett skott och så fick du längre väntan innan du sköt nästa skott. På bana tre sköt du första och ganska snart nästa, och så var det på varje dubblé på den banan. Det beror på flygtiderna - hur långt bort kastarna står i förhållande till skytten. Bana två var gjord för att duvorna skulle presenteras framför skytten en längre tid mer än vad bana tre var. På bana två fanns också lite större valmöjlighet vart man skulle skjuta duvan än på trean där man sköt mer per automatik. I grund och botten var bana två planerad utifrån att skjuta simultandubblé, men programmet som sköts var inte med det. Orsaken till det var att det inte skulle vara för vasst så här i

Hur gör man en varierad tävling om man bara har en bana att tillgå men vill skjuta fler serier än en?

– Då lägger man helt enkelt en 25-duvorsbana med sex kastmaskiner och på den banan lägger man först ett program som innehåller exempelvis tre singlar och en skottdubblé. När alla skyttar skjutit den så byter man program utan att ändra maskinerna. Och då kan man om man vill, allt eftersom hur resultaten blivit, styra det åt det svårare eller lättare hållet. Vill man ha det svårare så kan man öka svårigheten genom kombinationerna i stället för att ändra kastarna. Hemma på banan hos oss i Nimrod ska vi försöka arrangera kvällstävlingar med 50 duvor på en och samma bana. Då ska vi ha duvorna som de är och bara byta program mellan serierna. Här kommer akustik in som en himla bra fördel. Vi hade nu akustik som vi använde på två banor och det fungerade fantastiskt bra. Det skapar en enkelhet att inte behöva ha funktionärer som trycker

och att man ska mäta ut rutorna som duvorna ska kastas i. Det är sådana tillskjutande saker som krävs, men det är också saker som man kanske bara gör en gång. Om man tidigare har lagt banor för Engelsk Sporting eller Fitasc så är det en enorm förkortning av tiden att arrangera Compak för 100 duvor. När jag lade banan inför Engelsk Sporting-SM:et i fjol arbetade jag konstant i sju dagar. Sedan är det inte bara att bygga upp utan det ska ju tas ned efter tävlingen också.

Martin Andersson från Nimrod, erfaren sportingskytt tillika banläggare, ger er här sina bästa banläggartips.

fram duvorna och så vidare. Det gör att enkelheten kommer fram i att arrangera.

Vilket är ditt bästa tips till den som nu vill lägga en bra Compak Sporting-bana?

– Det bästa tipset jag har är faktiskt att; det du tänker med det enskilda kastet ska du göra lättare än vad du har tänkt. Detta eftersom varje maskin som du har ställt ut skapar en helhet som sedan blir tävlingen. Om man inte tänker sig för med det enskilda kastet får du en helhet som riskerar att bli för svår. Jag som skytt ser ju inte på samma sätt som du hur du har tänkt när du ställt maskinen. Vad jag däremot ser är hur helheten blir, och det är också utifrån det jag kommer bedöma banan. Så tänk på att göra enskilda kastet lättare än vad du ursprungligen tänkt. Speciellt nu i början, för det svåra för skyttarna nu i början är kanske inte duvorna i sig utan hur man roterar i laget, att veta varför jag ska stå och vänta fast att det finns en skjutplats som är tom, vilken duva som kommer vart och så vidare. Det finns flera saker som spelar in nu i början som gör att individerna blir oroliga utan att duvorna har kommit överhuvudtaget, så lägger man för svåra duvor i början

kanske man skrämmer folk snarare än att visa det fina i det.

Hur ser man till att säkerheten uppfylls på en Compak-bana?

– Det görs ju mycket tack vare skjutbåsen. Där har du säkerheten för andra skyttar. Genom båset har du begränsningar till höger, vänster och

uppåt så att du inte kan föra bössan åt annat håll. Det är en förutsättning för att arrangera överhuvudtaget, för annars blir det farligt. Sedan gäller det att se till att duvorna inte kommer i skallen på folk, varken duva eller splitter.

När du skickar en inkommande duva får du försöka tänka på att splittret inte går in mot skyttarna, att den går ner eller dör tidigare än skyttelinjen. Och när du skickar duvorna bakifrån och över skyttarna måste kastaren stå fyra meter eller högre över skytten i höjd, enligt reglementet.

Hur lång tid tog det dig att planera och lägga denna tävlings fyra banor?

– Jag byggde själva kasten för banorna på en dag totalt för samtliga banor.

Då hade jag givetvis redan innan en plan på dels hur det skulle vara och dels hur varje bana skulle presenteras, och på det viset förberett ungefär vart kastmaskinerna skulle placeras. Så om man delar ned det så max två timmar per bana. Därtill i början är det ju andra saker som kräver lite förarbete, till exempel båsen som man ska stå i

Hur känner du själv för Compak Sporting?

– Jag tycker att det är enormt tilltalande på grund av att man kan följa skyttarna på ett helt annat sätt än i annan Sporting, då hela tävlingen är koncentrerad. Dessutom så blir svårighetsgraden mer jämn tack vare att du har ett reglemente som säger att duvorna ska kastas och presenteras i en ruta framför dig. Vi har på senare år haft en problematik i sportingen, att vi jättegärna vill skjuta väldigt mycket men vi vill inte arrangera, och då blir det ett moment 22. Och orsaken att man inte vill arrangera är kanske inte att man inte vill, utan att man inte orkar för att det är så omfattande att arrangera tävlingar i andra discipliner. Men Compak Sportingen har en potential att bredda skyttet till att vi orkar arrangera tävlingar utan att det tar så stor plats och utan att man behöver investera i en massa nytt. De flesta banor har en trapbana och en skeetbana och då har du helt plötsligt tre duvor och det är de duvor som reglementet kräver ska finnas.

Jag tror att Compak är framtiden för att vi ska ha tävlingar kontinuerligt i Sverige, med mindre tävlingar i alla hörn av Sverige. Det behöver inte vara 100 duvors tävling, utan det kan vara 25 eller 50. Jag tror att det finns en väldigt stor möjlighet att det kan utvecklas. Samtidigt ska tilläggas att det inte förtar något, för det är ju lika bra träning för de andra sportingdisciplinerna som finns.

Något avslutande ord till alla där ute som är nyfikna på Compak Sporting?

– Våga. Våga prova, våga arrangera.

Våga. ■

Svårigheten på en bana kan med fördel styras av vilket program du väljer för hur duvorna ska skjutas.

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

67

MINIINTERVJU

WARREN POTENT TEXT JOSEFIN WARG FOTO JOSEFIN WARG och ISSF

På VM i Granada 2014 visade Warren Potent att gammal är äldst. 53-åringen från Australien gick med tredje bästa resultat till final i herrarnas gevär 50 m 60 skott liggande och väl där sopade han banan med motståndarna. Detta trots att han mestadels går på rutin och bara hinner träna på helgerna. Men guld blev det och nu är målet OS i Rio de Janeiro 2016.

WARREN POTENTS SKYTTEKAR-

startade 1980 när han som 18-åring kom i kontakt med sporten via skolan.

– Jag blev okej och 1986 sköt jag VM i Suhl, säger han.

1998 gjorde Potent sin första världscupstart och 2007 besteg han VC-pallen för första gången. Totalt har han nu tio världscupmedaljer (varav sju guld), tre pallplatser på världscupfinaler och också ett OS-brons från 2008 i Peking. 2014 väntade ett nytt VM, det i Granada, och där slog han till med VM-guld. Förmodligen hans bästa skytteögonblick, säger han.

– Visst, jag har ett brons på OS, men det är tuffare att vinna VM för det är många fler skyttar där.

Trots att han hållit på i 35 år är han inte nöjd och målet nu är ännu ett OS. – Jag fortsätter att njuta av sporten.

Nu har jag goda chanser att komma till Rio. Och sedan gå över till att coacha.

De sista åtta åren har jag skjutit ganska bra. I några år var det inte så bra, men det är det nu. Återkomsten tillbaka till världstoppen berodde på en återgång till gamla beprövade metoder.

– I stort sett gick jag bara tillbaka till RIÄR

68

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

vad jag visste fungerade, och nu har jag självförtroende igen.

60 skott liggande på 50 meter är hans specialgren och den enda som han satsat på. När det nalkas VMtävlingar brukar han dock hittas även på 300m-banan. Att det är en historisk traditionstyngd disciplin är en av sakerna han gillar med 300 meter.

– 300 meter skjuter jag bara för skojs skull. Jag skjuter det en gång vart fjärde år för att komma med i VM-laget, och skjuter sedan VM. Warren Potent bor på södra sidan av Sydney och när han tränar gör han det på den olympiska banan från år 2000, som han säger är väldigt bra fortfarande. Han jobbar heltid som kundsupport åt en dieseltillverkare och på grund av det så är det bara på helgen som han hinner träna.

– På helgen blir det ibland tolv timmar, ibland fem, inte mer. Andra skyttar kommer att bli väldigt irriterade av att höra det, säger han med ett leende.

Under perioder har han provat att träna mer, men då har resultaten snarare sjunkit än höjts, för att i stället höjas igen när han återgått till att träna mindre. Då träningstimmarna jämförelsevis inte blir så många, är

det viktigt att de blir kvalitativa i stället.

– Jag skjuter inte jättemånga skott, utan jag jobbar med kvalité. Hellre 20 bra skott än 50 inte så bra. ”Träning skapar inte perfektion, utan perfekt träning skapar perfektion.” Jag hörde det när jag var ung och det är i princip så jag jobbar. Jag försöker skjuta på träning som jag skjuter på tävling.

Och bakom de många framgångarna genom åren döljer sig inga andra hemligheter.

– Inga hemligheter, bara att man måste vara väldigt stilla och sikta i mitten. Jag har många års erfarenhet bakom mig, det har också hjälpt. ■

KORSORDET FÖRENINGSBESÖK

FILMÅBERG

TOPPSKIKTSTÄNKANDE

VÄRMER VICKE VIRE STRECK

RÄLSUTKNÄCKNINGENS

I AKTUELL KULL

HELIGT GULT JORDFÄRGSPIGMENT

DICAPRIO BÄRMASSA

RUNDTUR

FINA FISKEN

KÄRA I LONDON

FIRAR MED MÖSSA ARBETSLEDARNA

GRÖNA ÖN VILDKATT

KRYDDA INKOKT RÄTT

SÄNKE

STRONG

I SMYG

NATURLIGA

MAN NUMMER ETT?

BENNYGRUPP HUVUDSTAD I REPUBLIKEN KONGO

DUSCH

REGALA

DRIVMEDEL

SKEDDE

SYMBOLISERAR VISDOM

HORN PRODUKT FÖR VÄLMÅENDE

BOM

FRID

POETPABLO

STAD PÅ REMSA

KOMMER FÖRST

MITT I PROFIL

ONA BEHÖVER NOG KALENDER

@ I YORK MAT IBLAND SOM BRICKA

JA I ROM

R E D E

TVÅ L

KAN DOFTA SOM ÄGG KVINNA

HETVÄGGAR

REPSTEGE STUVNING

KORT DOKTOR

NILS ÖST DESS SMAK ÄR FRÅN BLAD

MED TAHRIRTORGET

TORG MODERN TEKNIK

JOBBA

DIGITAL TELEVISION

GÅR SOLEN

SVANSEN FÄSTEN AV TRÄ BALANSERAS

METROPOL FLAMMA

FÖRKUNNANDE

KANTA TUTANDE PIPPI

VASSBÅT ARBETA MED ÅROR

OMFÅNGSRIK BLIR GRÖN MED BLÅ

MEDDELANDE UPPSYN

MINNESLISTA

LYCKA

FÖRR FÖRE ERICSSON

NOTARIUS PUBLICUS

0503

YTMÅTT

FIRAS PÅ USA:S NATIONALDAG SJUNGS I VARM KYRKA

TORN

H O P A

H A K A N

ALLVARLIG

TANGENT

ÄR MÄTT- STIL- KAN MAN ANDE I BLAND- TAPPA ÖVERNING STAPLA KANT

S K G R O V M P Å L E U T

RÖD BLYMALM

KRATRARNA

FALSKA RYKTEN

VERSUS IRAKSTAD

PONTIFEX

DRAR PÅ SMILBANDEN

RYMDFIGUR

NOCK

C R O S S O V E

HÖN- HAR MUSKELAVAN SLAPPNANAGDA DE EFFEKT

C O R N E S U L E I R S I M M F Ö R E Å S L PÅ SÅDAN SPORTAS DET LISTIGT KORT HERRE I BRISTOL

OPÅVERKBAR TAS EMOT

0177

K I N I N

PLANET OCH JYCKE

P L U T O

O H P J Ä S T R P A V Å N G A R T E R O D A R E V U G T N J E T K U L D I L L A N D E M U S K Y M A T G Å T A HAR BEHÅLLIT MEDBORGARSKAP

SKIDBANA

PÅ MANILAÅK

KNOPPNINGSTID KALLAS OFTA JOJJE

ARVEJORD UPPRÄTTELSEBEHOV UPPSALA NYA TIDNING

SUVEN

TRASIG

TJÄNARE

KATTYP I JULETID

SÖDERGRABB PEDAGOGKEY

L A K E J

PAUS

SIDAN I NUNAN

LADY

T V Å L

A N K A N

RINGA

SKOLA FÖR DE SOM VILL TRÄFFA OFTA FRÅN KÖK REBUS

HJÄRTEGRYN

FASAD

PUHKÄNGURU AVKNOPP FRÅN IOGT

ÄLVBRINKAR

N I P O R

N G U T T O S K

BETUTTAD

PSYKOLOGISKT TOMRUM YTTRE Ö

L U S S E B U L L E

DATOR

INTERVALLERNA DOKTOR I RUTAN

P P C H I N B Å A K L G Y E L Ä R GATUPLAN

SYSSELSATT

SCHATTERING

FORDON

ANNUELLT VATTENVÄXTER

GRIMASERAD

TJUT

SORGEDIKT

STRECK

M E L L A N R U M M E N

UPPKEJSARE REPNING ÖVER NORDAN- NATURLIG HAVET RYGG

H Å U S

Ä L T N I N G

FÖRE PUPPA

L A R K T V Y A S L I T N A I M A D N A S I U G I L O M

BRA PÅ UPPKOMMEN BULA

KORT NUMMER ASIENSPRÅK

Skickas till Svenska Skyttesportförbundet, Josefin Warg, Idrottens Hus, 114 73 Stockholm, senast den 15 oktober 2015.

TRE VINNARE FÅR VAR SIN SKRAPLOTT. Namn ............................................................................................................................................................................................................................

Adress .........................................................................................................................................................................................................................

ASPERPOST SOM FAR I GERS RYMDEN SYNDROM

Postadress .............................................................................................................................................................................................................

IFALL

VATTENLEVANDE PIPPI

KRYSSLÖSNING OCH VINNARE I NR 4 2014 Texas och Ove Boman, Norrsundet, Rune Skarpsvärd, Pajala och Margaretha Andersson, Enköping Vinnare i kryss nr 2 2015 presenteras i nr 4 2015. Skicka in ditt bidrag senast den 15 oktober.

NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

69

Vad föredrar du – att träna eller att tävla, och varför?

NICLAS BOO nordisk trap-skytt Strövelstorp

DAVID GRAHN gevärsskytt Aspö Skytteförening

Tävla rätt igenom. När jag började var det nervöst att skjuta inför folk, så i början var det att träna för då var det kul. Men nu är det på tävling man hittar pulsen, viljan och ilskan för att kunna skjuta sina toppresultat.

Jag skulle nog nästan säga att jag föredrar att tävla. Det är lite mer utmaning och jag personligen brukar tagga till lite mer på tävling. Det är också en social bit, vi åker ofta iväg ett gäng skyttar från klubben tillsammans.

TOMAS MEIJER BJÖRN SÖDERBERG sportingskytt pistolskytt Föreningen Jaktskyttarna Trollhättan Västerås Pistolskytte Absolut att tävla. Själva tävlingsmomentet och adrenalinkicken man får där är det man söker. Träning behövs också, men får jag välja en dag så tävlar jag hellre än tränar.

70

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

NR 2 2015

Som yngre låg fokus på träning, men i dag skjuter man mest in pistolen och sedan tävlar man.

För att det är roligt och att man kan jämföra sig på ett annat sätt än på träning.

FREDRIK OLSSON skeet- och viltmålsskytt Arvika Jaktskytteklubb Då tävlar jag hellre, men förr tränade jag hellre. Det största är att det är riktigt roligt, att träffa folk, att prestera och se hur man ligger till. Det är moment på tävling som du inte får med på träning, mer press till exempel.

NYA PRODUKTER ÖGONSPRAY TEARSAGAIN SENSITIVE

NY PROLINER PRO Proliner Pro + är en ny handske som kombinerar båda materialen ”Proliner” och ”Top-Grip”.

Mycket stabilare än andra skyttehandskar på marknaden. Finns för både vänster och högerskytt i storlekarna XS-XXL. PRISEXEMPEL 605 kr hos Monard Shooting.

Ögonsprayen Tearsagain Sensitive motverkar torra ögon genom att enkelt sprayas på stängt öga. Sprayen är fri från konserveringsmedel.

PRISEXEMPEL Sprayflaska 10 ml (ca 140-150 doser) säljs receptfritt på Kronans apotek, Apotea och hos utvalda optiker.

Rekommenderat cirkapris är 219 kr.

CORAMI SKYTTESKOR Coramis skytteskor finns för såväl gevärsskytten som pistolskytten och skorna uppfyller alla krav i ISSF:s regler. Material skinn och nubuk, och yttersula i rent SBR-gummi. Anatomisk passform.

PRISEXEMPEL 2950 kr (gevärskor)/2750 kr (pistolskor)hos Naggessportvapen.

SIUS RANK ”SCANDINAVIA” MED ONLINEVISNING Sius Rank Scandinavia är ett program som förutom ranking och hantering av anmälningar, administration före och efter tävling, etcetera också erbjuder tillägget livevisning så att resultaten kan visas skott för skott på internet.

PRISEXEMPEL pris ges vid förfrågan via www.sius.se

NÄSTA NUMMER AV SVENSK

Nästa nummer kommer i början av oktober!

VAD VILL DU LÄSA OM I SVENSK SKYTTESPORT?

Skicka dina förslag och önskemål till redaktionen@skyttesport.se NR 2 2015

❘

SVENSK SKYTTESPORT

❘

71

Posttidning B

RETURADRESS IDROTTENS HUS, 114 73 STOCKHOLM

www.norma.cc

Testa v책r nya G7 funktion i v책r ballistiska app.

Ladda ner eller uppgradera idag!

Carsten Brandt, Danmark

w w w. n o r m a . c c