Svensk Skyttesport nr 4 2012

SVENSK

NUmmer 4 2012 ❚

ÅrGÅNG 4

lars-uno TRÄFFSÄKER GENOM ÅREN SKYTTET SAMLAR FAMILJEN

åhlin tÄVlinG i FOkUs för uppSala jSk

MENTALA ASPEKTER av Skytte

Del 3

CAMPRIANI

sEr tILLBaKa PÅ LYcKat os

Gunnar ElfvinG skyttEtjänst aB startat av skyttar – för skyttar i samarBEtE mEd skyttErörElsEn är vi GEnEralaGEnt för EdElmanns kvalitEtstavlor

fraktfria lEvEransEr till alla skytteföreningar vid order av måltavlor och fältskyttEfiGurEr över 1.500 kronor inkl moms, dessutom erhålls 10% rabatt på dessa mål.

S ENSK SV

FrÅn reDaktionen

familjevänlig idrott alfapet.

Det brädspelet är det enda som jag på rak arm kan komma på att jag, mina föräldrar och mina syskon haft som gemensamt intresse över åren. våra alfapetsfajter på julaftonskvällarna slutar allt som oftast med att en av oss är sur på den andra, att någon beskyller den tredje för fusk och att pappa vinner.

Bara för att han kan flera ord med q och z, liksom…

Det här MeD familjegemensamma intressen var för mig alltså ganska främmande ända tills jag steg in i världen av vapen, lerduvor och måltavlor. nu plötsligt vet jag flertalet familjer som samlas kring en och samma sak – skytte. Att skyttet kan utföras av både unga och gamla, män och kvinnor och alla däremellan, gör det till en strålande aktivitet som hela familjen kan ägna sig åt tillsammans. För mig har det varit riktigt roligt att se.

Därför har vi i detta nummer träffat en av sveriges alla skyttefamiljer. Familjen Åhlin i torshälla skjuter gevär och tävlar såväl med som mot varandra. på sidan 9–11 berättar de om hur det kom sig att hela familjen samlats kring skyttet, och så avslöjar de både vem som är tjurigast och bästa skytt av dem! en SoM varit både ung och gammal inom skyttet är Lars-Uno Andersson. Han började när han var 14

år, i dag är han 84. Förra året sköt han till sig ett 60-årsdiplom för riksmedaljen, något som är tämligen unikt.

Möt Lars-Uno på sidan 16–19. en annan duktig skytt träffar vi också i detta nummer. Italienaren niccolo Campriani är en av världens bästa sportskyttar i gevär, vilket han bevisade på os i London där han vann ett guld och ett silver. ta del av hans tankar om skytte på sidan 46–47.

Du piStolSkytt SoM känner att du skulle behöva lite tips för din träning gör rätt i att bläddra till sidan

kontakta Gunnar för bra pris på

anschützGEvär! skyttEklädEr, skor och tillBEhör från fisanti till myckEt förmånliGa prisEr! skyttejacka 1.300 kronor skytteskor 990 kronor Magasin kal 22 190 kronor

köp 5 och få en gratis

40–41. Där sammanfattar Lars Lundmark en hel drös med matnyttiga tips från karl pavlis, duktig skytt från Österrike. ”var på den säkra sidan”, så kan man sammanfatta hans grundläggande inställning till skytte.

I detta nummer får ni också den tredje och sista delen av träningsserien Mentala aspekter inom skytte. Det handlar bland annat om att tävla som du tränar, och vad det betyder förklaras närmare på sidan 20–21. på SiDan 42–43 så ger miljökonsult Janne kjellsson er föreningar en sammanfattning av Miljöbalken. Inte den allra roligaste läsningen för er som ogillar paragrafer får erkännas, men otroligt viktigt och nyttigt för alla er som har hand om en skjutbana, då Miljöbalken ställer krav på er verksamhetsutövare för skjutbanor. på SiDorna 24–26 får vi också i detta nummer fortsättningen

på historien om oscar och Alfred swahn. på sidorna 30–32 får veta mer om den tävlingsinriktade klubben Uppsala Jaktskytteklubb, på sidan 36–37 tittar vi tillbaka på sommarens stadium sports Camp och på sidan 44–45 gör vi en utblick och får veta mer om svartkrutsskytte. Allt detta och mycket mer! trevlig läsning! joSefin Warg

redaktör svensk skyttesport kommunikatör svenska skyttesportförbundet

SVENSK

innehåll Från redaktionen 3 Ledare 4 i korthet 5 Skytte för Åhlins 9 Vem är vad i familjen Åhlins 11 Vann Du? 12 Vännäs PSk 14 Lars-Uno har varit träffsäker i många år 16 Mentala aspekter – del 3 20 knäppformel och rotationsavdrift 22 Svenska olympiska profiler 24 Speciell skyttetävling för två i tV 29 Uppsala JSk 30 intervju med Anton Wallentin 33 Svenska skyttesportens förenings ABC 34 Stadium Sports Camp 36 Mini-intervju João Costa 38

■ GRAFISK FORM

Lena Hägglund, Ågrenshuset Produktion ■ ANNONSER, ÅGRENSHUSET PRODUKTION

Leif Dylicki, tel 0660-29 99 58 leif.dylicki@agrenshuset.se & DISTRIBUTION Ågrenshuset Produktion, Bjästa, Flygelvägen 3, 893 80 Bjästa

Soldat med erfarenhet 39 karl Pavlis tips 40 Skyttet och miljöbalken 42 Gemytligt inom svartkrutsskytte 44

■ TRYCK

canaxa har Gått i pEnsion! från och med maj 2012 har GEsaB övertagit försäljningen av de artiklar som Canaxa tidigare salufört.

■ MATERIALINLÄMNING

■ POSTADRESS

iDRottENS HUS, 114 73 Stockholm ■ BESÖKSADRESS

Material skickas till redaktionen@skyttesport.se eller via post till SVENSkA SkYttESPoRtFöRBUNDEt att: Josefin Warg, idrottens Hus, 114 73 Stockholm ■ OMSLAGSFOTO

?

iDRottENS HUS, Fiskartorpsvägen 15A, Stockholm tel 08-699 63 70 www.skyttesport.se

Gå gärna in på vår hemsida i lugn och ro, där hittar du det mesta för skytte! www.skyttetjanst.se

■ ANSVARIG UTGIVARE

Mikael Jansson, mikael.jansson@skyttesport.se ■ REDAKTÖR

Josefin Warg, tel 08-699 63 73, josefin.warg@skyttesport.se

Svensk Skyttesport förbehåller sig rätten att i artiklar göra redaktionellt motiverade ändringar, urval och förkortningar.

För obeställt material ansvaras ej.

porträttet Niccolo Campriani 46 oS-QUiZ 2012, tävling 48 korsord 49 Vi 5 50 Nästa nummer 51

tel 0176-20 82 80 ❚ E-mail gesab@skyttetjanst.se ❚ fax 0176-20 82 81 nr 3 2012

svensk skyttesport

3

i kortHet IdrottOnline PROJEKTE T

Distriktstävlingen i idrottOnline-Projektet!

att SkaPa FÖräNDrING nu inträder Sverige i en vinterskrud och utomhusaktiviteter flyttas inomhus. vår luftsäsong startar och våra gevär-, pistol- och viltmålskyttar flyttar in i källarutrymmen och några har förmånen att skjuta på nya fina inomhusarenor gjorda för skytte. lerduveskyttar åker till andra breddgrader för att öva upp sin skjutskicklighet och förbundet iscensätter sin största satsning någonsin kring utbildning och sportslig inriktning.

leDare

en vintertiD SoM absolut inte betyder sovperiod och björnide med andra ord. vart är vi Då på väg 2013?

Ett enat skytteförbund där alla grenar är lika värda. Där alla klubbar är lika värda, där alla som gillar skytte är välkomna. Dit är vi på väg. Ett verktyg på denna resa är den fokusering vi gör när det gäller vår skyttegemenskap som en breddidrott. Sektionernas, skyttesportdistriktens och våra klubbars fokus ska ligga på breddrelaterad verksamhet. Breddaktiviteter, Breddrekrytering, Breddutbildning och Breddelit. En stark bredd ger ett starkt förbund. vi ett starkt landslag, och då menar jag ett landslag, inte fyra som vi har idag. Ett landslag som leds av vår nya sportchef Jonas Edman och hans förbundskaptener och elitansvariga, där samtliga av våra sektionsgrenar finns representerade med sin yttersta topp.

emot vinter och den vår som snart kommer av många skäl. Några skäl jag har nämnt här ligger mig varmt om hjärtat. Min förhoppning är att ni alla kan känna denna väg framåt och jobba för vårt gemensamma mål och vår vision: Ett skytte för alla och för en skyttesport i världsklass.

jag Ser fraM

vi skytteforum där fokus ligger på just dessa frågor. Jag hoppas att vi då kan föra en konstruktiv dialog kring dessa framtidsfrågor för vårt skytteintresse, alla tillsammans både unga och gamla, nya och erfarna skyttar som förhoppningsvis representerar våra distrikt på detta forum. i DeceMBer har

till Detta Behöver

4

❘

svensk skyttesport

❘

nr 4 2012

ha Det gott och goD jul, oM vi inte SeS innan DeSS!

Jimmy Persson Ordförande SvSF, tel 070-319 59 21

Året går mot sitt slut och idrottonlineProjektet likaså, men en viktig sak måste avgöras innan dess – Distriktstävlingen. Ni har väl hjälpt ert distrikt i kampen om pengarna? inom idrottonlineProjektet finns en distriktstävling där det distrikt som vid årsskiftet fått in flest medlemmar i idrottonline vinner 10 000 kr. Utöver detta får distrikten på andra till femte plats 5 000 kr var. Med 20 distrikt i förbundet är chanserna mycket goda för att just ditt distrikt blir ett av de fem som får en belöning för sitt slit!

Du hjälper ditt distrikt i tävlingen genom att lägga in föreningens samtliga medlemmar i medlemsregistret.

Behöver ni hjälp? ta i så fall kontakt med den som driver projektet i ditt distrikt. kontaktuppgifterna hittar du på förbundets hemsida www.skyttesport.se.

viktigt meD fÖrsäkringar Under året har förbundet fått kännedom om ett flertal föreningar som drabbats av antingen brand eller inbrott i sina lokaler. Dessa händelser aktualiserar frågan om vilket försäkringsskydd våra skytteföreningar har. De kollektiva försäkringar som tecknas av Riksidrottsförbundet (Folksam) och Svenska Skyttesportförbundet (if) omfattar ansvar och olycksfall, men iNtE byggnader eller lösöre, exempelvis föreningsvapen.

Vi rekommenderar varje skytteförening att tilläggsförsäkra sin egendom, ifall olyckan skulle vara framme. kontakta respektive försäkringsbolag och begär offert.

dom i kammarrätten kring VaPenliCensmÅl turerna kring vad som ska krävas och inte för att få vapenlicens forsätter i Västra Götaland, och nu har kammarrätten i Göteborg kommit med en dom i ett mål.

Polismyndigheten i Västra Götaland hade avslagit en skytts ansökan om en licens för en ny pistol, sin fjärde, med hänvisning till att ”de tävlingsresultat han företett endast utgjordes av ett fåtal” och att han därmed inte styrkt sitt behov för det sökta vapnet. Skytten överklagade till förvaltningsrätten som upphävde

polisens beslut och beviljade skytten tillstånd för det sökta vapnet. Ärendet överklagades då till kammarrätten som i sin tur, nu i september, upphävde förvaltningsrättens beslut och fastställde i enlighet med Polismyndighetens första beslut – att skytten alltså inte får tillstånd för det sökta vapnet. De menar att ”enbart de uppgifter som följer av det givna föreningsintyget inte är tillräckliga för att visa det krav på synnerliga skäl som ställs i fråga om behovet när det gäller enhandsva-

pen”. De fortsätter: ”Ett möjligt sätt att visa behovet av ett vapen är att visa tävlingsdeltagande och tävlingsresultat.”

Svenska Skyttesportförbundets uppfattning är att kravet på tävlingsresultat inte har lagstöd och att aktiva skyttar ska kunna få vapenlicenser, även om skytten inte tävlar. Vi fortsätter givetvis bevaka ärendena, liksom andra vapenfrågor.

Exempelvis närvarar SvSF också vid hearings i den vapenutredning som just nu pågår.

geVärsskytten jÖrgen Persson

får elitiDrottSStipenDiuM Luftgevärsskytten Jörgen Persson får RF:s och Svenska Spels elitidrottsstipendium för året 2012/2013. Elitidrottsstipendiet ska underlätta för satsning på både studier och elitidrott, och Persson är en av de totalt 59 som får årets stipendium.

Elitidrottsstipendiets ändamål är att möjliggöra för den aktiva att kunna kombinera elitidrott och studier på postgymnasial nivå. Stipendiet är på 40 000 kronor per stipendiat och utdelas med 20 000 kronor per termin.

Jörgen Persson, född 1992, är en

lovande luftgevärsskytt från Strömsund, där han också gått på skyttegymnasium på Hjalmar Strömerskolan. På luftvapens-EM 2012 i finska Vierumäki tog sig Persson till juniorernas final där han slutade åtta. Nu siktar han på EM 2013 som senior och kombinerar träningen med sina receptariestudier på Umeå Universitet, en utbildning han tar på distans. och han gläds över stipendiet.

– Visst är det en fin inkomst. Jag har ju nyss köpt ett nytt gevär, och köpte nya skyttekläder så det går lite till det. och så blir det till resor för tävlingar och läger.

Sök till SkyttegyMnaSiet till Dig som ska söka till gymnasiet höstterminen 2013 och är aktiv gevärs- eller pistolskytt.

Svenska Skyttesportförbundets Riksidrottsgymnasium (RiG) finns på Aleholmsskolan i Sävsjö. Du som nu går i årskurs 9 har möjlighet att söka till Skyttegymnasiet Ht 2013. Du har också möjlighet att söka ett lokalt alternativ, Nationellt godkänd idrottsUtbildning (NiU), som finns på Gotland och i Strömsund.

Som RiG-elev har Du ambitionen att satsa på en internationell elitkarriär som senior. NiU-eleven har sin inriktning mot nationell elit.

Sista ansökningsdag är 1 december 2012. Därefter görs en idrottslig prövning och Du får ett besked i mitten på januari. Sedan gör Du Din formella ansökan till skolan senast 1 februari då Du också väljer gymnasieprogram.

Mer info hittar Du på Aleholmsskolan Sävsjö kommun (RiG):s hemsida www.aleholm.savsjo.se samt på hemsidan för Hjalmar Strömerskolan, Strömsund (NiU): http://www.hjalmar.nu/skyttegymnasiet.html.

nr 4 2012

❘

svensk skyttesport

❘

5

i kortHet

stipendium till skyttetjejer i ludvika Fyra tjejer i Ludvika Skytteförening, Elin Andersson, Beatrice Edberg, Maria Bengtsson och olivia Geijer har fått stipendium av kommunen. kobbanpriset, som det heter, är på 10 000 kronor och delas ut till lovande enskilda idrottspersoner som är bosatta i Ludvika. tjejerna är i åldern 15-17 år.

fortsatt förtroende för lerduvekapten...

Claes Johansson får förnyad anställning som förbundskapten för lerduva. Han anställs av Svenska Skyttesportförbundet och Sveriges olympiska kommitté för två års tid, med möjlighet till ytterligare två.

– Jag gillar utmaningen att få se så många svenskar som möjligt på prispallen i stora tävlingar och det är det som driver mig. Jag var klar över att hålla på till och med London,

men när jag nu fått det här erbjudandet var det bara att säga ja. Med sådant material vi har i lerduveskyttet i dag är förutsättningarna stora för att nå utmaningens mål.

Nu börjar planerandet för de kommande åren, som enligt Johansson innehåller tre tävlingar som är viktigare än andra för lerduveskyttarna i de olympiska grenarna – VM 2014, EM 2015 och oS 2016.

luftgevär i tre ställningar Gevärssektionen bjuder in till hemmabanetävling i luftgevär i tre ställningar, som riktar sig till åldrarna 12-17 år. Det är alltså liggande med rem, stående och knästående. Man skjuter i klasserna 3x10 skott eller 3x20 skott oavsett ålder.

Detta som en del i projektet att implementera luftskytte i tre ställningar i verksamheten, med målsättningen att bland annat rekrytera fler skyttar och få fler intresserade även av krutskyttet. Läs mer på Gevärssektionens sida på www. skyttesport.se.

6

❘

svensk skyttesport

❘

nr 4 2012

...och omorganisering på förbundet

– JOnas eDman

Blir sPortCHef tidigare gevärsskytten Jonas Edman kommer från och med den 1 januari 2013 att vara sportchef för Svenska Skyttesportförbundet. Han kommer samtidigt att avgå från styrelsen.

Sportchefsrollen är en nytillsatt roll som en följd av SvSF:s beslut att förbundskansliet ska arbeta med fyra fokusområden – Sport och idrott, Media och politik, Utbildning och projekt samt Administration. Jonas Edman kommer ansvara för det sportsliga inom förbundet.

– För våra toppatleter finns i dag inte jättemycket idrottsligt stöd från centralt håll, och det känner jag blir min huvudsakliga uppgift, att höja de idrottsliga inslagen centralt och jobba lite mer med toppidrotten. Det ska bli jätteroligt och jag bara längtar efter att få börja arbeta fullt ut, att få hjälpa våra duktiga tjejer och killar och få erbjuda dem bästa möj-

liga förutsättningar att bli så duktiga som möjligt, säger Edman.

På grund av omorganisering som nu sker blev en person i den befintliga kanslipersonalen den 1 november 2012 uppsagd och ytterligare en är varslad om uppsägning.

i kortHet

rekryteringsaktiviteter med mera Det pågår febril aktivitet i många föreningar runtom i landet så här på hösten, vilket gläder förbundet. Exempelvis Linköpings Skytteförening fick under en vecka besök av några hundra ungdomar som testade skytte under Linköping kommuns initiativ Sportis Camp.

Många +40-serier ska ha noteras av de besökande som var i åldern 8-17. och från Vimmerby rapporteras att skytteföreningen samarbetat med fritidsgården Fabriken. Föreningen var där och visade upp luftgevär och svarade på frågor, och de ungdomar som ville fick därefter följa med till skjuthallen och testa att skjuta.

inforMation från sektiOnerna gevär 23-25 november SM/JSM/RM falling target, kinna 1-2 december Regionala tester, kinna/Nacka/ Strömsund/Gällivare 2-5 januari Swedish Cup, Sävsjö 27-29 januari Landskamp falling target, kinna

piStol

24-25 november Centrala kval luftpistol 8-9 december träningsläger (träningsgrupper för internationellt skytte) 10 m, Linköping 8-9 december Skytteforum Bromma 2-5 januari Swedish Cup, Sävsjö 2-3 februari Rekommenderad helg DM 10 m Med avslutning senast 18:e februari Svenska ungdomscupen distriktsfinaler

nya internationella regler i de olympiska grenarna Som vanligt efter ett oS ser internationella Skyttesporförbundet, iSSF, över och förändrar reglerna i de olympiska grenarna. Redan i september presenterade de ett förslag på ändringar, som bland annat innebar ändrade skjuttider och omstart på noll poäng inför finalen i vissa grenar.

– Framför allt är bakgrunden att man vill utveckla skyttet så att det ska vara intressant att se på, att få fortsätta vara med på oS, och för att locka nya till skyttet, säger

Christina Åhlstedt, styrelseledamot i SvSF och ansvarig för internationella kontakter och kommunikation. iSSF:s exekutiva kommitté träffades den 13 november för att slutligt bestämma om vilka regelförändringar som blir verklighet den 1 januari 2013. Då pressläggningen av tidningen skedde innan mötet kan vi inte presentera de nya reglerna i detta nummer, men däremot kommer de att hittas på www.skyttesport.se.

Danske Os-silvermedaljören slutar

”Av de 12-13 killar i 7-13-års åldern som var intresserade på Fabriken följde faktiskt alla med till skjuthallen för att testa. Hur många som fortsätter återstår att se, men de flesta tyckte det var roligt och förhoppningsvis kan det bli lite djungeltelegrafeffekt av det hela och de som är intresserade drar med sina kompisar,” berättar Mathias Sjöström, som själv skjuter i föreningen.

flera tidningar i familjen?

Danmarks skeet-ess Anders Golding, som blev tvåa på oS i London, slutar med skytte. Det säger han till nyhetssajten sporten.dk. Golding ska i stället bygga hus, jobba och prioritera familjen, berättar han. Danske sportchefen Linda Andersson är dock inställd på att hon ska få Golding att delta i EM 2014 som går i närheten av där Golding bor i Danmark. Återstår att se om hon lyckas…

i många familjer finns två eller fler tävlingslicensierade, som alla får varsitt exempel av Svensk Skyttesport. om ni tycker att det blir för många tidningar på en gång, kan ni självklart avregistrera någon av er så att bara en får en tidning. Skicka i så fall ett e-postmeddelande till redaktionen@skyttesport.se.

nr 4 2012

❘

svensk skyttesport

❘

7

reportage

Skytte för Åhlins

en familjeaffär text & foto Josefin Warg

Det finns många exempel i Sverige på att skytte är en hobby som ofta går i arv från en äldre generation till en yngre. För familjen Åhlin i Torshälla har skyttet verkligen blivit en familjeaffär och tillsammans utgör de i dag Bälgvikens ryggrad i 6,5mm-skyttet. Att skyttet skulle bli det som samlade familjen var aldrig en självklarhet, men att barnen Elin och Marcus ändå valde att gå i sina föräldrars fotspår, gladde förstås både mamma Eva och pappa Göran.

skyttetävling i Skåne 1983 som gjorde att Eva och Göran Åhlin hittade varandra.

Det var inte kärlek vid första ögonkastet direkt, men det visade sig bli en långvarig kärlek. 1990 utökades familjen med dottern Elin och 1993 föddes sonen Marcus.

– Vi trodde faktiskt inte att det skulle bli skytte för dem som växt upp på skjutbanan. Men vi var beredda på det omvända, att de inte ville sätta sin fot där, säger Eva. Men det dröjde inte många år innan det var skyttar även av barnen.

– Jag började skjuta luftgevär när jag var fem eller sex, och 6,5 mm när jag var åtta. Då kunde ingen stoppa mig längre, jag ville bara skjuta, säger Elin.

Marcus gjorde lite av en revolution. Han spelade fotboll mellan 6 och 14 års ålder, och testade lite andra sporter också.

– Ja, jag har gjort det mesta. I alla fall testat det mesta. Men det är skyttet som jag fastnat för.

Det är väl att det är individuellt, att man fick göra som man ville om man säger så. Jag tappade intresset för fotbollen också, säger Marcus som till slut valde skyttet när det blev svårt att kombinera flera idrotter.

Det var en

Mamma Eva har just skjutit bra och Marcus och Göran, m fl, är framme för att gratta. På Brommastafetten 2011.

8

❘

svensk skyttesport

❘

nr 4 2012

Marcus fått göra sina egna val har dock varit viktigt för Eva och Göran. De

Att Elin och

själva trappade ner sitt skytte lite när tiden kom för Elin och Marcus att börja aktiveras, för att barnen inte skulle känna att de bara följde med sina föräldrar.

– Det hade vi skickat med dem, att ”du gör dina val”, att det alltid varit deras val att göra vad de vill. Och sedan att vi följer med på det de vill.

För lika engagerade som vi är inom skyttet var vi i fotboll när Marcus var med där, säger Eva. Men att det till slut blev skyttar av Elin och Marcus var förstås glädjande, trots allt.

– Det känns ju naturligtvis jättebra, jätteroligt.

Men hade det inte blivit skytte hade det inte varit någon tragedi. Det tror jag att vi har varit ganska tydliga att signalera – att det är era val, era mål vad man ska göra, säger Eva. Elin håller med.

– Nej det har aldrig funnits några krav från deras håll, allt vad vi har gjort har vi velat. Nuförtiden är det väl så att dit vi vill åka, dit följer mamma och pappa med.

Många timmar lägger familjen i skjuthallen. Ibland tillsammans, ibland inte. Barnen tränar numera mer ambitiöst än sina föräldrar, och Elin tränar dessutom ofta i Lindesberg, i sällskap med sin morfar, där hon bor. Föräldrarna är i stället ledare för både 6,5 och luftskytte och kan därför hittas i hallen när barnen inte är där.

– Mitten av april till mitten på september är den hektiska perioden, då är det minst tre kvällar i veckan och lördag, söndag, säger Göran.

– Då lever vi skytte, säger Eva. Även om det

blir både lite luftskytte och sportskytte så är det det nationella 6,5-skyttet som familjen Åhlin brinner för. Tjusningen?

– Det smäller och luktar krut, säger Elin.

– Doften, säger Göran.

– Skjutprogrammet, det är pang på och inte så mycket skott på så lång tid, säger Marcus.

– Gemenskapen skulle jag säga. Vi är ju konkurrenter, men det är ändå en familjär stämning över det. Och det här med nationellt skytte. Vi är inte könsuppdelade och det är en fin grej för vår sport, att vi är jämlika, säger Eva. – Som våran familj, vi tävlar i samma klass alla fyra, trots att det skiljer så många år emellan oss.

Och kön också, säger Göran.

– Så vi är väl hen rakt över då, fyller Eva i.

Skratten ljuder ofta runt köksbordet, där levande ljus sakta brinner. Här i villan i Torshälla syns inte många spår av familjens skytte vid första anblicken. De flesta medaljer och priser familjen vunnit ligger nedpackade, och en hel del priser har det blivit. Inom familjen finns segrar i ➤ ➤ nr 4 2012

❘

svensk skyttesport

❘

9

Vem är vad i skyttefamiljen Åhlin?

För att ta reda på vem som är vad i familjen Åhlin har Göran, Eva, Elin och Marcus fått fyra lappar var. På lapparna står familjemedlemmarnas namn. Härefter får de visa upp vem de tycker är vad på några påståenden.

Familjen Åhlin utgjorde 4/5-delar av Bälgvikens segrande lag i årets Brommastafett.

Den sista femtedelen heter Niklas Halling.

➤ ➤ fält-SM, skol-SM, JNM och så vidare, och här finns individuella segrar och lagvinster. Tillsammans sköt Åhlins till exempel hem den klassiska Brommastaffen i somras, i Bälgvikens lag med en icke-Åhlinare, Niklas Halling. Åhlins är en duktig skyttefamilj, som lärt och lär av varandra.

– Hela grunden till skjutställningar och allt kommer från dem. Sedan tar vi absolut tips av andra och lyssnar och ändrar saker, men grunden i det vi kan i skyttet och det vi står för, kommer från våra föräldrar, säger Elin.

– Tips och råd om skjutställningar och så får man även tillbaka, säger Göran. har aldrig varit rena tränare för sina barn, inte mer än att de varit ledare i föreningen där även barnen funnits med. Tips har givetvis levererats, men som förälder har man inte alltid lyssnats på.

– När man är i det, i ena stunden är man ju förälder och blir tolkad som en förälder, och i nästa stund är man medtävlare. Om man pratar om grejer man ska ändra och vi kommer med ett tips så, direkt så kanske det blir ”nej, det tänker jag

Han och Eva

Vi har allt för skytten!

Feinwerkbau- och Unique vapen Sauer skyttekläder H&N luftvapen- och blykulor Lapua- SK- Magtech ammunition CENTRA, CHAMPION, CZ, JÄGGI, KRÜGER, HÄRING, DISAG, MANURHIN, NILL, RINK, RÖHM, VFG, DEWEY och många andra fabrikat!

inte göra”, för det måste liksom landa. Kommer det då någon annan skytt eller förebild så är det mycket lättare för dem att kunna ta till sig saker och ting, säger Eva. – Ja, det är väl lättare att lyssna på någon annan, som kommer utifrån, säger Elin. rollen som förälder och medtävlande har också varit viktig.

– För det är ju ganska mycket känslor inblandade, även om vi kan hålla en bra nivå. Ibland känner jag att både jag och Göran valt att överlåta till någon annan att göra vissa saker, så att det också blir tydligt för Elin och Marcus att nu kan de få komma till mamma och pappa bara för att det är mamma och pappa, och inte som någonting annat, säger Eva. Glädjen över vad man gör och på vilket sätt man presterar, och en sund relation till skyttet och hur man beter sig, hoppas Eva är det hon och Göran mest fört med sig till sina barn. Och när Eva själv sedan kanske inte följer sina egna råd om hur man beter sig i en situation, kan hon få höra det, berättar hon.

Att skilja på

– Marcus är ganska duktigt på det här. Då säger han ”Jaha, var det såhär vi skulle göra. Så var det väl inte tänkt, mamma? Så har du inte sagt till oss.” Då får man ju en tankeställare.

Att en hel familj tävlar tillsammans är Åhlins motståndare vana vid. Ofta kommer de dessutom i sällskap med mormor och morfar. Nuförtiden får Åhlins frågor snarare när någon i familjen INTE är med en tävling. Och att någon av dem då och då avstår en tävling, har resten inga problem med. Skyttet har verkligen knutit familjen samman.

– Vi är vana vid att vara tillsammans och att ta hänsyn och finnas ihop. Vi har en oerhörd gemenskap, så visst har det betytt mycket, säger Eva. – Vi har ju haft lättare att kunna göra saker tillsammans, eftersom att vi har skyttet. Det har nog stor betydelse. Vi har ju inte glidit isär så mycket som andra, säger Marcus.

– Ja, vi är ju nästan alltid tillsammans, säger Göran. ■

❘

svensk skyttesport

❘

nr 4 2012

■ Träningsvilligast?

Marcus får fyra röster!

– Det är väl jag som är mest på skjutbanan. Jag tror att jag har fått det mycket från fotbollen, för det var mycket träning där, säger Marcus.

– Det är Marcus, helt klart. För Marcus är det så att man hittar tiden och möjligheterna till träning. Vi andra kan hitta på andra grejer. Och när vi tränar är han otroligt ambitiös, har alltid ett syfte och får ut något av sin träning på ett annat sätt än vi andra. Marcus nöter, säger Eva.

Allt i skytteutrustning

Dagfinrud kläder, fältskytteväskor mm.

LAPUA ammunition, kulor, krut, tändhattar.

Sauer, pipor och tillbehör luft- och korthållsvapen – även beg.

Skyttejacka canvas 990:Byxa canvas 950:Jacka skinn 2.495:Irisbländare 6-färg med optik.

Skytteservice i Älmhult Anders Petersson

Sällhult Västregård 25, 343 90 Älmhult Tel: 0476-106 04, 070-657 48 79

www.skytteservicealmhult.se 10

■ Lugnast?

Tre röster på Göran, en på Marcus – Hur tänkte ni nu, skrattar Göran.

– Rutinen, han ser alltid lugn ut. Sedan vet man ju aldrig inombords. Men hur tänkte du? säger Marcus till Göran som svarade just Marcus.

– Jag tycker du är ganska lugn nuförtiden. Jag vet att du är nervös, men du han ändå ett lugn på skjutbanan.

■ Envisast?

Elin får fyra röster!

– Hon har svårt med förändring. Det ska gå bara, säger Marcus.

– Ja, jag ger mig inte i första taget, utan jag tror att jag har rätt eller gör rätt. Jag kämpar in i det sista tills jag kanske måste erkänna att jag gör något fel, säger Elin och ler.

■ Bästa vinnaren?

Tre röster på Eva, en på Marcus – Även fast mamma vinner är det inte så mycket fokus på henne, det finns andra tävlande också med i spelet, säger Marcus.

– Du blir inte så kaxig när du vinner i Monopol heller. Låg profil, säger Göran.

– Ja, inte så att det kvittar men – ”ja, det var ju kul”, säger Elin.

– Jag sa Marcus för den glädjen han utstrålar. Han blir så glad och så lycklig över det han presterar, men det går inte ut över någon annan för det.

Den lyckan man kan se, kan man ibland sakna hos en del, den här spontana glädjen över att man presterat så bra, säger Eva.

■ Åhlins Bästa skytt Två röster på Elin, en på Eva och en på Göran – Haha, det är idolerna, säger Elin när hon ser vad hon och Marcus visat.

– Jag säger Elin för att hon presterat otroliga resultat. Nu ska man inte vara resultatfokuserad, men hon är en ståendeskytt av sällan skådad kaliber, säger Eva. – Jag vill komplettera med att hon också är en duktig fältskytt, sekundfältskytt, banskytte, sportskyttet. Hon är väldigt komplett, samtidigt, säger Göran.

– Min mamma är min idol! Vi är bra på olika vis, men jag tycker hon är bäst! säger Elin.

– Jag ser till att pappa är högt uppe både i bantävlingar och även i fälttävlingar, han kan behärska båda sakerna, säger Marcus.

■ Övriga kategorier Stabilast Elin på bana, Göran i fält Mesta talangen Elin 3 röster, Marcus 1 Mesta vinnaren fält Göran 4 röster Mesta vinnaren bana Eva 3 röster, Elin 1 (Göran ville säga Elin och Eva) Sämsta förloraren Elin 3 röster, Göran 1 röst

nr 4 2012

❘

svensk skyttesport

❘

11

information ”Har ni verkligen sjuåringar som tävlar?!”

Detta var en inte helt obefogad fråga som jag fick från en annan deltagare på en, av Riksidrottsförbundet arrangerad, barn- och ungdomskonferens.

Börjar våra unga inom skyttet att tävla för tidigt? Hur bygger vi upp vår verksamhet? Utgår vi från barnen och ungdomarna själva?

Vann

du?

Godkänt av försäkringsbolag och myndigheter.

Komplett inredning för kontor, hem och jakt!

SP88box

7.995:Ord.pris: 10.495:-

Dörr och fönsterlarm

text & foto Cecilia Augustsson Edstam, SvSF:s kansli

återkommande frågor som jag funderat mycket över. Alla verkar ha sina åsikter och vi bygger dessa utifrån egna erfarenheter och olika teorier vi har hört och läst oss till.

Jag tror inte att jag kan ge er ett bra svar på detta, men jag vill att vi i Skytterörelsen stannar upp och funderar över vår barn- och ungdomsverksamhet.

Enligt Henrik Gustafsson, idrottsforskare och universitetslektor vid Karlstad Universitet, så svarar de flesta ungdomar på frågan varför de idrottar: ”Det är kul och jag gillar att idrotta”. Sedan kommer utan inbördes ordning svar som att ”det är kul att lära sig något nytt”, ”jag gillar att vara en i gruppen”, ”det är sunt att idrotta” och ”jag gillar utmaningen”. Ungdomar svarar också att de hellre vill spela och förlora än att sitta på bänken och vinna!

Dessa är ständigt

som vi fokuserar på när vi tränar med våra unga skyttar? Jag tror tyvärr inte att vi alltid gör det och därför bör vi stanna upp och ställa oss frågan ”För vem gör vi detta?” Vi bör ställa frågor till våra unga skyttar om vad just de tycker och forma verksamheten utifrån detta och inte arbeta utifrån det vi tror att de tycker.

För, med handen på hjärtat, så är det väl det sistnämnda som vi ofta gör. Vi bör istället låta de unga vara med och forma sin egen verksamhet.

Fast självklart tillsammans med övriga skyttar.

En tanke som slog mig är att vi är duktiga på att dela upp våra unga och ”gamla” i olika grupper.

Hur många föreningar har inte olika träningstider för dessa grupper? Skapa istället naturliga träffpunkter för unga och gamla så tror i all fall jag att vi kan få en bättre verksamhet för alla. Träning tillsammans med efterföljande fika är inte svårt

Är det detta

12

❘

svensk skyttesport

❘

nr 4 2012

att ordna och jag tror att alla kan få ut så mycket mer av detta än vad vi tror. som vi ofta återkommer till när vi talar barn- och ungdomsidrott är familjeengagemang. Henrik Gustafsson beskrev det ”idealiska” familjeengagemanget på följande sätt: Föräldrar som ger stöd utan press, värderar insatsen framför att vinna och uppmuntrar processen snarare än resultatmål, får barn som kommer att tycka om sitt idrottande. Detta betyder att i en familj där barnets intressen är satta främst dikterar inte föräldrarna vilken idrott eller vilka idrotter som skall väljas, men när valet väl är gjort uppmuntras detta ihärdigt.

En annan sak

Vid en studie med ett antal ”utbrända” elever från idrottsgymnasier bad Henrik Gustafsson dem att utifrån sina erfarenheter ge råd till föräldrar med idrottande ungdomar och detta är i korthet vad de sa: ”Var stöttande! Ha en tillåtande attityd och pusha inte. Se till att ungdomarna får ta del av hela beslutsprocessen och får vara med och bestämma över sin idrott. Det är viktigt att låta ungdomarna veta att de deltar för sin egen skull, inte förälderns. Ta reda på vad ungdomen vill och känner. Undvik att lägga dig i träningen och kritisera inte. Låt ungdomen utvecklas i sin egen takt.”

Rätt eller fel? Ja det är svårt att säga, men detta är tankar från ungdomar som talar av egen erfarenhet och som på grund av olika orsaker inte längre är intresserade att fortsätta med sina studier på idrottsgymnasiet.

den här artikeln med en kort tanke kring hur vi som föräldrar och ledare bemöter barn och unga i samband med träningar Jag vill avsluta

och tävlingar. Säg att ett barn kommer till dig efter en tävling. Vad frågar du då? Tänk efter en minut!

Ställer du frågor som: ”Vann du? Hur många poäng fick du? Var du bättre än klubbkompisen Stina?” I så fall kanske det är dags att fundera ett varv till. Med det som jag tidigare skrivit om är det bättre att fråga: ”Vad lärde du dig idag? Hur kändes det? Var det roligt?”

Nu ska vi inte tro att det är fel med resultat och mål, men när vi pratar barn- och ungdomsidrott ska fokus inte ligga där. Det råd som dyker upp gång på annan är att få den unge utövaren att fokusera på uppgiften och endast jämföra med sig själv. Några som tagit till sig detta är Svenska Basketförbundet. I en satsning som heter Easy Basket Challenge har korgarna sänkts, planen har krympts och reglerna har förenklats. Till exempel har man inga straffkast eller time-outs och om en spelare håller bollen med båda händerna får man inte försöka ta bollen. Alla spelare måste vara på planen minst en period av de fyra feminutersperioderna. Allt fokus på att vinna har tagits bort och resultaten räknas inte. Barnen verkar älska detta, men det där med att inte räkna poäng är inte alltid så lätt. Fast kan ni gissa vilka som har svårast att acceptera att detta inte görs? Svaret på frågan är föräldrarna! om vi tillsammans försöker fokusera på det som är roligt och skapa en miljö där barn och ungdomar är en naturlig del kommer vi att komma vidare i vår utveckling. Låt de unga vara med och skapa vår idrott till något ännu bättre än det vi redan har. För min del är det då vi kan leva upp till vårt måldokument Skyttesporten vill och tillsammans nå vårt mål – Idrott i världsklass! ■

4 PACK 179:-

Ett enkelt och pålitligt larm för hem och kontor. Monteras på dörrar och fönster. Vid larm ljuder en stark signal eller en “ding-dong” ton. Enkel att installera, inga ledningar behövs!

Komplett med självhäftande tejp för fastsättning och batterier.

FRAKTFRITT

SP33box

6.495:Ord.pris: 9.050:-

ALLT DETTA INGÅR! * SP88box alt. SP33box certierat enl. SS3492 * Bägge skåpen nns i svart eller vitt. * Låsbart innerfack med ”brevinkast” * Elektroniskt kodlås * 9 v adapter. Inga nycklar, inga batterier behövs * Nyckelhållare och hyllor i dörren * Fri frakt till valfri gatuadress i Sverige Samtliga priser på denna sida är inkl. moms!

Detta erbjudande levereras fraktfritt...

Pris: 2.995:-

Superkampanj!

SP55, svart, inkl. kodlås och batteriadapter

OBS! Hämtpris!

Hämtlager i hela Sverige!

Ev. frakt till gatuadress tillkommer från 495:-.

:0 0 4.5

SP55. H*B*D: 1200*350*280 mm

Världens smartaste nyckelskåp!

Total kontroll på dina nycklar får du med våra nyckelskåp med RFID-teknink.

IQ40, IQ160 samt IQ400 är integrerade i säkerhetsskåp certierade enligt SS3492.

Skåpet ser till att rätt person får rätt nyckel och registrerar automatiskt varje händelse.

Alla nycklar sitter fast i skåpet och en nyckel släpps endast med rätt behörighet.

Finns även som lådskåp där lådorna kan RFID bevakas.

Skydda din dator!

Digital security box, modell SS3040.

En stöldfördröjande bärbar box som enkelt monteras i bilen, båten, husvagnen, kontoret eller på landet m.m. Levereras med säkerhetswire, bärhandtag, elkodlås samt nödöppningsnyckel. Utv. H = 143, B = 446, D = 325 mm.

Vikt: 6.6 kg

Brandsäker förvaring av dokument, kontanter m.m.

Brandbox, modell SS1011, för brandsäker förvaring av dokument, kontanter, värdehandlingar, samlingar, foton, smycken m.m.

Brandboxen skall förvaras vågrätt för att skydda mot brand!

UL-test 30 min i 850 grader.

H*B*D utv. = 183*317*253 mm.

H*B*D inv. = 94*288*180 mm.

Frakt och moms ingår!

Vikt 8,7 kg

Pris: 995:-

BRANDBOX A4, modell SS2017, för brand- och vattensäker förvaring av dokument, kontanter, värdehandlingar, samlingar, foton, smycken m.m.

UL-test 30 min i 850 grader.

Pris: 1.295:-

Jag tror att

Just nu: 1.495:Frakt och moms ingår!

Frakt och moms ingår!

H*B*D utv. = 155*406*324 mm. Inv. = 74*336*218 mm.

Vikt 8,6 kg

Scandinavian Safe AB - Stockholm - Sweden - Tel +46 (0)8 6898560 www.scandinaviansafe.se

nr 4 2012

❘

svensk skyttesport

❘

13

inForMation The Randolph Sporter Lens System

Vännäs Psk

satsar med hjälp av idrottslyftet text & foto Marika Forsling, sekreterare vännäs psk

vår klubb vännäs pistolskytteklubb har varit aktiv i många år, men antalet aktiva medlemmar har avtagit. en aktiv ungdomsverksamhet är nödvändig i en förening, men just nu saknar vi den. vi vet att det finns ungdomar på orten som är nyfikna på vår klubb, men vi har inte annonserat riktat mot ungdomar, eftersom vi känt att vi inte haft möjlighet att ta emot ungdomarna på ett bra sätt. idrottslyftet gav oss inspiration och möjlighet att inleda vår satsning på ungdomsverksamhet.

LENS COLOR

LUMINOUS TRANSMISSION

CMT #53

18.50%

LENS PERFORMANCE

Håkan Dahlby

Håkan Dahlby

Coach / Instructor

Coach / Instructor

Håkan Dahlby

Håkan Dahlby

CAN BE USED FOR DRIVING

RECOMMENDED FOR AN “UNFAIR ADVANTAGE” Medium to bright light conditions. Amplifies orange and yellow colors without distorting background colors

Har du synfel?

Jag hjälper dig!

RECOMMENDED FOR LOW LIGHT CONDITIONS

Clear #42

90.71%

Poor lighting, indoor ranges and eye protection. For shooting indoors when no contrast is needed. An excellent safety lens when hand loading.



Pale Yellow #48

90.72%

Brightening effect in low light conditions, dusk or dawn. A very light color tint allows this lens to be used indoors, outdoors, in flat light or at night.



Yellow #43

85.35%

Overcast foggy days or late afternoon. Good lens for rifle or pistol shooting with black and white targets. Can be used in indoor ranges.

Medium Yellow #52

83.69%

Maximum enhancement of orange clay targets in low light conditions.

Sunset Orange #49

61.66%

Bright, hazy conditions. Slightly darker that orange (#45) to absorb scattered blue light, for contrast. Enhances visual acuity.

Orange #45

71.33%

Excellent all around lens for orange clay targets. Dull cloudy days, dusk or dawn. Enhances the orange of the target.

Vermillion #46

41.41%

For shooting against green backgrounds, works well for those with red-green color deficiency. Highlights conditions where there is a poor background. Highlights orange and dampens green. Good lens for those who see orange poorly.

Light Purple #47

61.67%

Provides excellent contrast of orange targets against green background or sky. Combines grey and vermillion. It dampens the green and enhances the orange target against trees.



RECOMMENDED FOR AVERAGE LIGHT CONDITIONS



World Class

World Class

Håkan Dahlby

Håkan Dahlby



RECOMMENDED FOR INTENSE LIGHT CONDITIONS

och snacket och kaffedoften brukar sprida sig trivsamt i lokalen. utanför projektet håller vi även på att förbättra belysningen och måla ljust i vår lokal, men det är mer en åtgärd för oss äldre som börjar se sämre!

VI VILL att ungdomarna känner till vår verksamhet, kommer och provar, och att vi har möjlighet att ta hand om dem på ett bra sätt. Målet är att de ska få chansen att prova pistolskytte och känna sig välkomna i vår klubb. Inför denna säsong har vi satt upp anslag på byn och planerar även ta in radannons i lokaltidningen om våra aktiviteter.

fick vi genom Idrottslyftet även bidrag till en ny luftpistol, så att vi nu har fler pistoler som är lättladdade för barnen, samt nya kuddstöd. Detta hjälper oss att känna oss förberedda för vår nystart av ungdomsverksamhet, med viss nervositet såklart. Än har vi inte fullt på våra ungdoms- och nybörjarträningar, men än har höstsäsongen bara börjat! ■

For very bright conditions. Darker than #47, a lens for very För den30.33% kräsne skytten finns ingetgreat annat bright sunlight and provides contrast of orange targets against a deep blue sky. An excellent lens for glare reduction. val än Randolph Ranger skytteglasögon.

Deep Purple #51

Light reducing giving good definition of orange targets. A good

Brown #44

all around lens for shooting orange targets on bright glaring 34.72% USA:s militärer, Tillverkade i samma kvalitet som vi använder för att tillgodose days with open backgrounds.

Ranger erbjuder16.49% Randolph Ranger möjliga och målskärpa.

High contrast for bästa bright, glaring days withsäkerhet open background.

Bronze Good for hunting and snow conditions.

#50

Med vårt unika urval av utbytbara polycarbonatlinser i 12 olika färger For bright days, rifle or pistol shooters. Reduces light and Grey transmits all colors at the same level. Does not enhance orange  #41 är du väl54.28% förberedd förUse alla typer av ljusförhållanden. targets. in bright sunlight.

Grey tint acts as a neutral density filter providing excellent color

Grey Polarized #34

fidelity. Polarizing filters reduce glare and are excellent for Du kan 14.00% köpa Randolph Ranger som: fishing or where glare reduction is important. Note: Although highly impact resistant, these lenses do not offer the same - Båge inkl komplett 12 aslins-system protection Randolph Shooting Glass lenses.

- Båge inkl 3 par valfria linser - Båge inkl glas med din egen korrektion och färgval



(not shown)

©2005 Randolph Engineering, Inc. The RE logo is a registered trademark of Randolph Engineering. Printed in USA.

26 Thomas Patten Drive Randolph, MA 02368 USA 781-961-6070 • Fax: 781-986-0337 800-541-1405 US & Canada www.randolphusa.com customerservice@randolphusa.com

World Class Clayshooter

World Class Clayshooter vi hjälper dig att se vad du skjuter på

förUtoM BIdrag tILL ledarskapskursen

Idrottslyftet gick tre av oss Sisus ledarskapskurs plattformen.

Eftersom det var flera olika idrotter som representerades på kursen blev de många grupparbetena intressanta och roliga. Dagarna blev en riktig inspirationskälla varifrån många tänkvärda ord och idéer togs med hem. Bland annat att den egna föreningen är en del i det stora idrotts-Sverige och att vi i vår klubb kan bidra till ett livslångt intresse för idrott. Vi diskuterade i grupperna hur man bygger upp barnens glädje och trygghet i sporten. Trygghet är exempelvis att barnen alltid kan komma till lokalen och känna sig sedda.

Både glädje och trygghet är att få lyckas, och att vi hjälper barnen fokusera på det som går bra och att ha kul. Detta kom genomgående fram i våra grupper under kursdagarna.

MEd hjäLP aV

PÅ KUrsEn PratadE vi

även om hur vi når ut till ungdomarna med vår klubb.

Ett tips var att ha prova-på-dag för skolan. Sagt och gjort, i våras hade vi tre prova-på-dagar med tre olika gymnasieklasser. Dagarna var mycket uppskattade från båda lärare och elever. Vi fick då även tipset från ungdomarna att byta höstens nybörjardag (inkörd veckodag sedan länge), till en dag då det är färre andra aktiviteter på orten, så det har vi också gjort.

VI har LUfttränIng två

dagar i veckan varav en dag är avsatt för nybörjare och ungdomar. på den träningen är såklart även äldre medlemmar välkomna

14

❘

svensk skyttesport

❘

nr 4 2012

RIKSIDROTTSGYMNASIUM SKYTTE Kombinera skytte med studier på riksidrottsgymnasiet i Sävsjö.

Centralt i Småland - nära till tävlingar i Sverige och Europa.

Emma på banan - Vännässkytten Emma Backlund på pistolträning.

mobilnr. 0705-18 20 35 www.hakandahlby.com

Stockholm

Göteborg

Håkan Dahlby

Håkan Dahlby

Shooting School

Shooting School

Jönköping

Sävsjö

Har du ambitionen att bli en bättre skytt?

Växjö

Vill du utveckla ditt skytte och få tid att träna tillsammans med andra duktiga ungdomar?

Siktar du på att nå elitnivå?

fAKtA idrottslyftet är en satsning på svensk idrott för unga. Som förening kan ni söka bidrag för utveckling av den ungdomsverksamhet ni gör idag. idrottslyftet kommer under 2013 främst att gå till projekt som satsar på att behålla ungdomar i föreningens verksamhet. Dessutom kommer ansökningar som innehåller deltagande i utbildningarna Plattformen och/eller Grundtränarutbildning att prioriteras. För att förenkla för er föreningar kommer ni att kunna söka bidrag i form av ”paket”, men ni kan också söka för andra så kallade ”fria” projekt.

Ansökningsperioden är 1-28 februari 2013. Håll utkik efter mer information som kommer till föreningarna med post i november.

Malmö

Då tycker vi att du ska söka till Aleholm!

Kontakta oss så får du veta mer: Paul Larm - instruktör gevär Tel 0382-153 71 paul@skyttegym.se

Sävsjö www.aleholm.se

Gert Rosengren - skolfrågor, instruktör gevär Tel: 0382-153 70 gert@skyttegym.se Jonas Fyrpihl - instruktör pistol Tel: 0382-153 72 jonas@skyttegym.se

nr 4 2012

❘

svensk skyttesport

❘

15

porträttet

Larsuno har varit träffsäker i många år text & foto Josefin Warg

Han har varit Mariefred-Kärnbo Skytteförening trogen nästan hela livet, och han har representerat dem med den äran. Medaljer och plaketter från otaliga skyttetävlingar trängs i fyra vitrinskåp i finrummet hemma hos Lars-Uno Andersson i Strängnäs. Och ovanför ett av glasskåpen hänger dessutom ett sällsynt diplom, nämligen ett 60-årsdiplom för riksmedaljen

fjol ställde gevärsskytten Lars-Uno Andersson sin vana trogen upp i Sörmlands förbundsmästerskap i nationellt banskytte på 300 m.

– Det var i Eskilstuna. Kvällskjutning som var bra för mig, för det var sol på tavlan. När det är mörkt och motljus kan man inte göra så mycket, men när det är ljus på tavlan kan man ha filter och blända ner tills man blir nöjd, säger han.

För 60:e gången klarade Lars-Uno också poängfordringarna för riksmedaljen. 60:e gången!

– Det var lagom jämnt att jag klarade det. Jag visste inte hur långt jag hade kommit, men i vintras ringde Peter på Sörmlands SDF och sa att jag hade klarat 60-årsdiplomet. Jag vart ju glad, det är klart. När man kommer upp så här långt är det inte så många som fått det kanske, säger Andersson blygsamt om sin 60 år långa prestation.

På hösten i

Lars-Uno Andersson föddes i maj 1928 i Mariefred och i början av 40-talet kom skytte in i hans liv.

– Jag var bara 14 år är när jag började, och det var tack vare en klasskompis. Mariefreds bana var alldeles ny då. Man fick knappt åka ner och träna, för då gick korna där och man var tvungna att mota bort dem. Det var taggtråd runt skjutvallen 16

❘

svensk skyttesport

❘

nr 4 2012

för att korna inte skulle lägga en blaja där, berättar han och skrattar.

Förutom på banan var det vid hemmet i Mariefred som grunden till Lars-Unos skyttekunskaper lades.

– Jag hade en tavla på 300 meter som jag stod och torrtränade mot. Så satt vi och åt middag en dag när polisen kom instampande i köket. De sa att ”Du får sluta skjuta här”, men jag sa att jag inte skjuter utan jag bara torrtränar. ”Men det är hål på tavlan” sa de. Men jag hade tagit en gammal använd tavla, så den fick stå kvar!

Första förbundsmästerskapet deltog han i några år efter sin start.

– Jag tror att jag var 19 år. Jag tror att det var i Nyköping. Det regnade som tusan. Och på den tiden var det öppna vallar, inga väggar och tak på skjutbanan. Jag vet att förbundsmästaren siktade i tavlans underkant för det blev så sent på eftermiddagen och mörkt, minns Lars-Uno. Det var det första av många förbundsmästerskap, där han sköt bra nog för att få riksmedalj.

– När jag fick diplom för 55 år hade jag tagit dem på raken, hade varit frisk nog. Men sedan gick det inte. Ett år fick jag tjall på bilen och kom inte längre än till motorvägen.

År för år har han dock lagt förbundsmästerskap bakom sig, och skjutit till sig riksmedaljen. Att nu ha gjort det i 60 år är sällsynt, och Lars-Uno är tacksam för att det har varit möjligt.

– Det är ju tursamt att man fått vara frisk varje gång det varit förbundsskjutning. Man har ju bara en chans på året.

Andersson 84 år fyllda. Än så länge är han aktiv och han skjuter minst 90 procent av sin förenings Mariefreds-Kärnbos tävlingar, berättar han. Föreningen har han hört till sedan barnsben.

– I år köpte jag 70:e årsmedlemsskapet. Favoritgrenen är banskytte på 300m, som tillsammans

I dag är Lars-Uno

med fältskyttet är det han hållit på med till 75 procent. Sedan tidigt 50-tal, när luftgevär blev modernt, började han med det.

– Det första luftgeväret jag köpte kostade 225 kronor. Det hade brytpipa och man spände upp luften.

Sent 70-tal startade också sportskyttevetera-

nerna där han deltagit i alla gevärsgrenar fram till 90-talet.

När man har varit en aktiv skytt i 70 år har man många skytteminnen att se tillbaka på. Som före detta Postenanställd minns Lars-Uno mängder av trevliga Postskyttetävlingar. Han minns landskamper mot Norge och Danmark och ➤ nr 3 2012

❘

svensk skyttesport

❘

17

porträttet

innovativa markeringssystem…

Vi presenterar

HYBRIDSCORE® för 10 m luftvapen och 50 m gevär Tavlan med många möjligheter:

■ en tavla med integrerad display

➤ små parvlar på skyttetävlingar som i dag själva är skyttar eller ledare. Han minns hur gevären förändrats och tavlorna med dem, och annan teknik som elektroniska banor, vilket hans hemmaförening just fått. Han minns också exempelvis 60- och 70-talet när det gick som bäst för honom själv.

– Jag har vunnit ett förbundsmästerskap en gång. Men det är inget att berätta om. Kan det ha varit på 70-talet? Jo, det var det nog. Då gick det ganska bra att skjuta. Jag kom även tvåa i Margarethakedjan 1968, på Stora Skuggan. Det var som ett SM, säger han.

Och inte att förglömma, också det på Stora Skuggan, den allmänna riksskyttetävlingen när Skytterörelsen firade 100 år, år 1960.

– Det var festligt. Det var minst ett par tusen deltagare, om det räcker, och höll på i flera dagar.

Jag vet att grunden var utslagsgivande för att gå till final. Jag sköt 75 av 80 i grundomgången och vi fick skjuta isär för att så många skyttar hade 75!

Då var det Mausergevär med öppna riktmedel som gällde.

I dag är det ingen människa som skjuter med 18

❘

svensk skyttesport

❘

nr 4 2012

det. Men så länge man hade god syn gick det väl an.

Men Lars-Uno fortsatte att skjuta med Mausersystemet ombyggt till CG63 och med diopter, samt senare CG80. Med det vapnet blev det senare seger i nationella veteran-SM i Västerås 1990 och andra plats i Malmö 1994. Kransen från 1990 hänger fortfarande på en vägg i källaren. har gjort att Lars-Uno Andersson i dag har sin långa, djupa skyttehistoria att se tillbaka på. På frågan vad det är som är så roligt med skytte, funderar han lite innan han ger sitt svar.

– Det är väl tävlingsmomentet. Och det sociala.

När barnen var små var hela familjen med ute, och frugan har alltid varit med och stöttat.

Den stöttande frugan håller med om att det har varit roligt.

– Eftersom han alltid har skjutit så bra har det alltid varit roligt. Men nu är det inte så mycket skytte. Förr kunde man lita på honom banan,

Ett stort intresse

men det kan man inte längre! Åren tar ut sin rätt, säger Siw Andersson, äkta maka sedan 58 år tillbaka och som sett att resultaten sjunker lite med åren.

Ja, i dag börjar åren ta ut sin rätt. För att vara 84 år verkar Lars-Uno relativt pigg, men han har ändå hunnit hämta sig från en stroke, fått nya knäleder, hörselapparat som är nödvändig ibland och dessutom börjar synen sakta bli sämre. Och han tror att 60-årsdiplomet för riksmedaljen är det sista.

– Det blir nog inget mera, det tror jag inte. Jag var inte med i årets förbundsmästerskap. Det gick i Trosa och var dåligt väder, så jag var rädd för att inte klara fordringarna när det var för mörkt. Nä, man får ge sig.

Men det lär nog ändå dröja innan Lars-Uno Andersson ger upp skyttet till hundra procent.

– Börjar man se för dåligt är det ju kört och det börjar bromsa in lite nu. Men nu när vi fått elektronik på 50 meter i Mariefred kan man ju inte vara ifrån, så länge man tar sig till och från banan! ■

IOnNda T A S SEN /presta Bäst

pris

■ flera tavlor sammankopplade med eller utan display i tavlan Hybridsystem (laser och akustiskt system) Inbyggd LED belysning Sensationellt hög noggrannhet Anpassad för utomhusbruk ISSF godkänd Låg driftkostnad (inga pappers- eller gummirullar) ■ Överlägset pris/prestanda förhållande ■ ■ ■ ■ ■ ■

FAKTA riksmedalj Gevärsskytt har rätt att tävla om riksmedaljen på förbundsmästerskapet i liggande och ställningar. För att få tävla om riksmedalj ska skytt ha förvärvat skyttemärke i guld i aktuell disciplin samt att vid förbundsmästerskap i banskjutning uppfyllt vissa fordringar. Mer information om riksmedalj finns att läsa i Gevärssektionens Regelbok Nationellt Skytte.

när DRIFTSÄKERHET och PRECISION prioriteras!

SIUS Miatron AB | Tfn: 021-600 13 www.sius.se | info@sius.se nr 4 2012

❘

svensk skyttesport

❘

19

DeL 3

mentala asPekter av Skytte

text Marcus Lindskog, IssF A licensierad Coach och Doktorand i psykologi ArKiVfoto Josefin Warg

i de två tidigare artiklarna om mentala aspekter av skytte har jag försökt att dels peka på vad som gör skyttesporten unik ur ett idrottspsykologiskt perspektiv och dels peka på vilka krav på utövaren som skyttesportens karaktär ger upphov till. i denna den tredje och avslutande delen hoppas jag kunna ge dig som läsare ett par konkreta verktyg som du kan använda i din egen träning.

jag koMMer att presentera dessa verktyg i ljuset av två träningsprinciper som är viktiga att ha med sig för att kunna möta de idrottspsykologiska krav som skyttesporten ställer. Den första principen bygger på att integrera teknisk och mental träning. Den andra principen bygger på att tävla som man tränat. Nedan kommer jag först att presentera dessa två principer och sedan ge konkreta exempel på hur de kan användas för att utveckla de färdigheter som identifierades i del 2 i artikelserien.

teknisk träning och träning för att utveckla mentala färdigheter ofta genomförts var för sig. Man tränar på avfyringar i skjuthallen och lär sig att reglera anspänning hemma på soffan. En sådan inställning till träning gör att man blir bra på att göra avfyringar när anspänningen är låg, vilket den ofta är på träning, och bra på att reglera anspänning hemma på soffan. Mer sällan blir skyttar på detta sätt bra på att göra bra avfyringar samtidigt som de ska reglera en hög anspänning, något som ofta måste göras på tävling. Ett alternativt tillvägagångssätt är att integrera den tekniska träningen med den som utvecklar mentala färdigheter. Detta innebär att båda typerna av träning genomförs samtidigt och att fokus ligger på att lära sig mentala färdigheter som kan användas när tekniken genomförs.

inoM SkytteSporten har

duktiga på att träna som de tävlar. alltså, på träning skjuts inte sällan träningsmatcher och småtävlingar och ofta räknas en eller flera serier ihop för att ”se vad det blev idag”. För att kunna bli en skytt av hög klass behövs dock det omvända. Det vill säga, skyttar borde lägga mer fokus på att tävla som de tränar.

Mer konkret innebär detta två saker. Till att börja med måste alla färdigheter som tränas in vara Skyttar är ofta

20

❘

svensk skyttesport

❘

nr 4 2012

möjliga att utföra under tävling. Till exempel går det inte att träna in ett skjuttempo där varje skott tar i genomsnitt två minuter. Då räcker inte tiden på tävling till. Det går heller inte att träna in en avfyringsteknik som bara fungerar när anspänningen är låg. För är det en sak vi vet så är det att anspänning ökar när det är dags att tävla. att tävla som man tränat innebär också att på tävling hålla fast vid den teknik och de strategier som man ägnat timmar åt att förfina under träning. hur kan Man då göra rent praktiskt för att träna integrerat och tävla som man tränar? Vi börjar med att titta på kravet att arbeta disciplinerat. Första steget mot ett disciplinerat arbetssätt är att skapa en skottplan. En skottplan specificerar vad som skall göras när under ett skott. Jag brukar låta en skottplan börja med att pistolen/ geväret laddas och avslutas med att den/det är tillbaka på skjutbänken, men andra alternativ

är också möjliga. När det finns en skottplan är det lätt att integrera jobbet med att utveckla ett disciplinerat arbetssätt med den vanliga skjutträningen. Det görs helt enkelt genom att jobba med att varje skott under träning skall följa den uppsatta skottplanen. Om någon del i utförandet avviker från planen avbryts skottet och tas om.

Genom att använda precis samma skottplan i tävling blir det också möjligt att tävla som du tränar.

Notera att två saker är viktiga när du jobbar efter en skottplan. Du måste skapa en skottplan som är tillräckligt enkel för att du ska kunna utföra den under hög anspänning. Du måste dessutom aktivt jobba med att följa din plan varje gång du skjuter ett skott. Försök att utvärdera dina skott utifrån om du följde din plan eller inte, snarare än om du sköt en tia/träff. en del i din skottplan lägger in kontrollpunkter där du till exempel stämmer av

oM Du SoM

att du har balans, att du kommer in rätt i tavlan eller att kolven är placerad på rätt ställe mot axeln kommer du dessutom att kunna utveckla din förmåga att rikta uppmärksamhet. När skyttar säger att de är okoncentrerade brukar det oftare handla om att de riktat sin uppmärksamhet på fel saker snarare än att de inte har någon uppmärksamhet alls. Genom att tydliggöra vad det är som skall få uppmärksamhet under varje del av skottet och genom att jobba med att rikta uppmärksamheten dit under varje skott, på såväl tävling som träning, kommer du kunna utveckla din förmåga att rikta din uppmärksamhet. Och kom ihåg, när det är dags för tävling måste samma saker få uppmärksamhet som under träning. på vilket Sätt går det att använda de två träningsprinciperna för att utveckla egenskaperna att stanna i nuet och att våga? att stanna i nuet och bara jobba med det aktuella skottet låter enkelt.

Men ingenting är enkelt om man inte tränar på det. För att utveckla denna egenskap måste du avsätta träningar där du jobbar med den. Ett sätt att jobba med den kan vara att skjuta så länge du har fokus och uppmärksamhet på det aktuella skottet. Så snart du lämnar nuet och börjar tänka på kommande eller tidigare händelser tar du en kort paus för att sedan fokusera och börja om på nytt. Genom att jobba på ett sådant sätt kommer du att få längre och längre sekvenser där du stannar i nuet. Till slut kommer du att kunna göra det under en hel match.

anspänning är en viktig färdighet för en skytt. För att utveckla den behövs dels strategier för själva anspänningsregleringen och dels att du som skytt hittar tillfällen där du kan träna på att reglera anspänningen. Det finns många sätt att lära sig strategier för anspänningsreglering. Ett exempel är de klassiska avspänningsbanden som funnits inom idrotten åtminstone sedan sent 80-tal. För att en strategi för att reglera anspänning skall vara användbar måste en skytt dock träna på den i en skjutsituation. arbetet med anspänningsreglering måste alltså integreras med teknikträningen. Detta brukar vara, särskilt för erfarna skyttar, en utmaning eftersom det kan vara svårt att höja anspänningen under en vanlig träning. Återigen kommer därför tävlingar som en träningsform in i bilden. anspänningsreglering kan bara tränas när anspänningen stiger och det gör den oftast bara i tävlingar. För att lära dig denna färdighet måste du alltså se till att vissa tävlingar under året är dedikerade för att lära utveckla och förmågan att reglera din anspänning. att kunna reglera

ofta stöter på är att alla tävlingar som skjuts är till för att prestera.

För att bli en riktigt bra skytt kommer du att behöva använda vissa tävlingar under året för att träna på färdigheter som du sedan kan använda under årets viktigaste tävlingar. En sådan färdighet som kan tränas under tävling är att våga. En hel del skyttar förändar detaljer i sin skjutteknik som ett resultat av de senaste skotten under en tävling. Denna ständiga förändring gör att de kommer längre och längre från den teknik som de tränat på. De tävlar inte längre som de tränat.

Genom att på vissa tävlingar lägga extra mycket fokus på att våga bibehålla din skottplan, oavsett vad som händer på tavlan, kommer du utveckla denna färdighet inför de stora tävlingarna.

en MiSSuppfattning jag

Det krävS Mycket och målinriktad träning för att bli en duktig skytt och att kunna bemästra de mentala aspekterna av skytte är en viktig faktor för att bli framgångsrik på skjutbanan. Genom att arbeta integrerat och förbättra de mentala färdigheter som skyttesporten kräver kan alla skyttar bli lite bättre. Min förhoppning är att de tre artiklarna i denna serie kan hjälpa dig som skytt att ta nästa steg i din utveckling. Lycka till! ■

Bli mästerskytt du med Vid VM i München 2010 visade Pardiniskyttarna vilka kvalitets- och precissionspistoler Pardini tillverkar.

De gjorde så gott som ”rent hus” i medaljskörden.

Bli mästerskytt du med - välj PARDINI och FIOCCHI! 61 st VM-medaljer i München 2010 Individuella 5 guld 7 silver Lag 16 guld 16 silver

4 brons 13 brons

Generalagent för Sverige

Box 80, 692 22 Kumla. Tel 019-57 86 68 - Fax 019-57 02 68

nr 4 2012

❘

svensk skyttesport

❘

21

inForMation

nu finns temahäftet ”vind” att köpa från kansliet. i temahäftet ”vind” lär Du dig hur det fungerar att skjuta när det blåser. Hur uppför sig kulan och hur ska jag korrigera siktet för att träffa tian eller figuren?

Utdrag ur texten ”Vid vind som kommer från sidan påverkas kulan naturligtvis i sidled, men även i höjdled. Det har att göra med kulans rotation. Kulan roterar medurs med hög hastighet. Vid vind från höger dras vinden med rotationen in under kulan, vilket leder till att ett övertryck uppstår på undersidan.

Detta övertryck bidrar till att kulan, förutom att tryckas åt vänster, även pressas uppåt. på liknande sätt uppstår ett övertryck på kulans ovansida när vinden kommer från vänster och kulan pressas åt höger och nedåt.”

vind Vind kl 9

1 Svenska Skyttesportförbundet

Projektilens rotationsriktning

Kulbanan påverkas i denna riktningen

häftet Vind köper du för 25 kronor genom att sätta in totala summan av det du beställer på Svenska Skyttesportförbundets bankgirokonto 834-7718 eller postgirokonto 151779-6. ange vad beställningen gäller, ditt namn och leveransadress i meddelandefältet.

I samma serie hittar du temahäften med titlarna Skytteträning, Skjutställningar, Skjutteknik, Träningsplanering och Fysisk Träning. Häftena är i första hand riktade till gevärsskyttar. Varje häfte kostar 25 kronor styck. Vid beställning ange häftets namn.

foto: pernille tofte

kNäPPFOrMel OCH rOtatIONSavDrIFt? ”Så bibehåller jag min synförmåga” ”Mina ögon har varit med om en hel del genom åren. Och då pratar vi inte om vad jag råkat bli åsyn till i showbizens märkliga värld. Som när jag var beroende av de där dropparna som får röda ögon att bli vita.

Inför en fotografering hade jag brått och tog flaskan med lösnagelklister istället. Borde inte klisterflaskor ha knallröd hatt? Nej, nu pratar vi om något annat. Något blått kanske?

Blåbären i min trädgård hemma i Järvsö brukar hamna i muffins, som konsumeras av turister som besöker mitt café en bit härifrån (tag vänster vid campingen). Men när jag köper blåbär är de i extraktform med sexton tabletter per karta. Och de är svenska i grunden. Och de är vilda.

Extrakt från svenska blåbär som vuxit i Norrland när solen skiner dygnet runt skiljer sig från extrakt av inomhusodlade

amerikanska kusiner. Halten av antioxidanter blir betydligt högre, har jag fått lära mig.

Och antioxidanter är för ögonen vad blåbär är för muffins.

Därför äter jag regelbundet extrakt av svenska blåbär. För mina ögons skull. Mitt favoritfabrikat innehåller flest blåbär per tablett på marknaden. En hel kopp till och med. Och mest lutein, fem gånger mer än något annat kosttillskott. Och resultatet?

Jag är inte mer bevandrad än andra svenska kvinnor (eller män) rörande gula fläckens mysterier. Men så mycket vet jag att tabletterna bidrar till min synförmåga. Mina ögon är klara, känns rent ut sagt … unga.

Om jag känner mig ålderstigen i övrigt?

Jag säger som en av mammas väninnor i Järvsö som blev 102 år: ”Nej, jag är inte gammal. Men jag har levat rätt länge.”

FAKTA OM BLUE EYE ® • Lutein bevarar synskärpan och skyddar ögats näthinna/gula fläcken mot skadlig UV-strålning.

• Blue Eye® innehåller blåbärsextrakt, lutein, zink, zeaxanthin och andra antioxidanter.

• Blue Eye® är Sveriges mest köpta blåbärs-/luteinprodukt för ansträngda och åldrande ögon.

EN TABLETT PER DAG RÄCKER • Motsvarar en hel kopp färska svenska skogsblåbär.

• Innehåller 25 mg ekologiskt lutein.

Gula fläcken

Lutein

REPLIKOR VAPENDELAR – TILLBEHÖR

Ljus

Lins

Vetenskapliga studier visar att ett tillskott av minst 6–14 mg lutein/dag kan vara gynnsamt mot åldersförändringar i gula fläcken.* Genom kosten får vi endast i oss ca 2,2 mg lutein/dag. Lutein finns i växter och bär och ansamlas i gula fläcken. Gula fläckens funktion är att bevara synskärpan och skydda ögat mot datorns strålning och solens skadliga UV-strålar. Gula fläcken är avgörande för synförmågan, exempelvis vid läsning. Med åldern avtar mängden lutein – och därmed synförmågan. Därmed kan ett tillskott av lutein vara av nytta.

• Innehåller 5 gånger mer lutein än någon annan blåbärs-/luteinprodukt.

• Innehåller 11 gånger mer lutein än vad den dagliga kosten ger.

Blue Eye® tillverkas i Norden under stränga kvalitetskrav.

Finns i hälsobutiker samt vissa apotek, kan dessutom beställas fraktfritt på telefon: 08–651 40 40 eller på www.elexironline.se direkt hem i din brevlåda inom 1–2 vardagar. Inga avgifter tillkommer.

Pris 239 kr för 32 tabletter, 329 kr för 64 tabletter.

Besök vår Webshop och hemsida

www.stockholmsvapenfabrik.se 22

❘

svensk skyttesport

❘

Postridarensväg 11-19, 266 98 Hjärnarp Tel: 0431-454247 - Fax: 0431-454357 info@monard.se - www.monard.se

* På www.elexirpharma.se kan du läsa mer om de vetenskapliga studier som nämns ovan i texten (bl.a. från Optometry, april 2004).

Har du frågor om Blue Eye®, kontakta: Elexir pharma AB. Telefon 08–564 50 000. www.elexirpharma.se. Elexir pharma är ett svenskt företag som utvecklar naturliga och ekologiska egenvårdsprodukter för den nordiska marknaden. De högkvalitativa produkterna tillverkas uteslutande i Norden och finns att köpa i Sverige, Finland och Norge.

nr 4 2012

moderna kosttillskott för moderna människor

nr 4 2012 Barbro_Helsida_Svensk_skytte_240x245_ny.indd 1

❘

svensk skyttesport

❘

23

2012-11-12 15:17:02

Alfred Swahn i aktion.

100 år sedan OS i Stockholm

Svenska olympiska

profiler

Oscar och Alf Swahn forts från föregående nummer text Lennart Broman

foto Arkiv

När det stod klart att både Oscar och Alf Swahn blivit uttagna till det första officiella landslaget i skytte började de omedelbart en intensiv träningsperiod. De sågs så gott som dagligen på Norrbackabanan tillsammans med Aina, dottern i huset och protokollskrivare. Varenda skott bokfördes och analyserades vid fikabordet senare under kvällen.

det skulle tävlas i under spelen var löpande hjort enkelskott och löpande hjort dubbelskott. Avståndet till målet var 80 yard och skjuttiderna på bägge distanserna fyra sekunder. I dubbelskott skulle man alltså skjuta två skott under fyra sekunder, något som de svenska skyttarna nästan inte tränade då det gevär man använde var armens mauser m/96 som man försett med ett eget konstruerat korn avsett för hjortskytte. Men såväl mekanism som rekyl var detsamma som i ursprungsutförandet, vilket onekligen medförde vissa begränsningar, framför allt vid dubbelskott. Det svenska laget, som förutom Oscar och Alfred bestod av smålänningarna Arvid Knöppel och Ernst Rosell, fick också en släng av den svenska avundsjukan inför avresan till London. Av ”skyttekamrater” och andra upplystes de om att de långt ifrån tillhörde favoriterna och gavs inte ens på hemmaplan stora möjligheter till framgångar. De matades med alla tänkbara uppgifter om hur chanslösa de skulle vara när de ställdes mot engelsmännens och amerikananas specialgevär.

Det tävlingsprogram som

utanför London kom att bli det stora internationella genombrottet, inte bara för Oscar Swahn utan för hela den svenska skytterörelsen. Allt sedan dess har svenska skyttar alltid omgetts med respekt varhelst i världen de tävlat. Inledningen på de olympiska tävlingarna - som började med enkelskott - blev dock

Tävlingarna på Biesley

24

❘

svensk skyttesport

❘

nr 4 2012

den sämsta tänkbara för svenskarna. Alf Swahn som under inskjutningarna på Baisleybanan visat strålande form och var den i laget som ansågs ha störst möjlighet att konkurrera om medaljerna, fick aldrig chansen att skjuta. Alf fick fel uppropstid från lagledaren och kom försent till start och uteslöts följaktligen från tävlingen, något som kom att gräma Alf under hela hans skyttekarriär. Många år senare berättade han vid en pratstund i paviljongen på Täby skjutbana att han förmodligen aldrig, vare sig förr eller senare, varit i bättre skjutform.

Men det fanns en svensk kvar som hade chans att skriva idrottshistoria – och han tog den.

När det blev dags för Oscar Swahn att ställa sig på skjutvallen som den siste tävlande av alla, var förutsättningarna att han var tvungen att skjuta fullt om han ville vinna utan särskjutning. Engelsmännen Rankin och Rogers ledde med 24 poäng vardera av de 25 möjliga. Ett ihållande regn och en stark vind, som blåste in från vänster på skjutvallen, gjorde förhållandena än värre för Oscar då han stoppade in det långa skägget innanför ulsterns rockslag och gjorde sig beredd att skjuta sina fem serier. Och svensken tycktes oberörd av såväl väder som nerver och presterade ett fenomenalt skytte.

Han sköt fullt och vann därmed Sveriges första olympiska guldmedalj. Av bara farten fortsatte det svenska laget dagen efter med att vinna lagtävlingen, då Alf Swahn fick en liten revansch genom

att skjuta dagens högsta resultat och Oscar fullbordade sin makalösa insats genom att skjuta åt sig bronsmedaljen i dubbelskott på löpande hjort.

Oscars insatser på skjutbanan i Biesley kom att för alltid förändra hans liv. Uppståndelsen, inte bara i England utan också vid hemkomsten, var med dåtida mått mätt enorm. Kajen i Göteborg var fullpackad med människor som ville hylla de olympiska hjältarna, framför allt Oscar Swahn, spjutkastaren Eric Lemming och konståkaren Ulrich Salkow. Och uppvaktningarna fortsatte.

Vid hemkomsten till Stockholm fick Oscar bland annat sex flaskor champagne från en vinhandlare och gratis biffar från sin slaktare. Han ombads också att ställa upp som dragplåster vid olika teaterspektakel och andra nöjesarrangemang och den normalt sett tämligen tillbakadragne kamreren fann sig väl tillrätta i sin nya roll som idrottskändis. Det han mest uppskattade var den årliga inbjudningen till kungamiddagen på Stockholms slott, som dock inte berodde på hans olympiska framgångar utan på hans deltagande i Frivilliga skytterörelsens verkställande utskott som kassör. Men de olympiska medaljerna medförde säkerligen att han stack ut aningen mer än de övriga i sällskapet. Nöjet av de sammankomsterna tycks ha varit gemensamt för Oscar Swahn och kung Gustav V, då det berättas att majestätet fann stort nöje i samtalen med Oscar. ➤

nr 4 2012

❘

svensk skyttesport

❘

25

100 år sedan Os i stOckhOlm låg under kriget av förklarliga skäl nere. Inom landet var skytteverksamheten så gott som uteslutande inriktad på skjututbildning för försvarets räkning och för att råda bot på frånvaron av internationellt tävlingsutbyte och för att i någon mån ersätta de olympiska spel som skulle avhållits 1916, instiftades de så kallade Svenska spelen.

Dit inbjöds idrottsmän från Danmark, Norge och Sverige och där deltog alf i lerduveskyttet som han också vann.

➤ för alf SWahn var inte uppmärksamheten lika stor, vilket var självvalt. alf, som arbetade på LM Ericsson verkstäder, trivdes bäst i familjekretsen och höll sig gärna i bakgrunden i sällskap med sin berömde far. 1909 köpte han en fastighet i Täby, där han också tog initiativ till bildandet av skytteföreningen och byggandet av skjutbanan.

Han valdes även till föreningens ordförande, en post han omvaldes till ända till sin bortgång. Han fick också uppdraget att vara kommunens jägare och skaffade sig för det ändamålet en berguv för kråkjakt. uven döptes till albert men omdöptes senare till albertina då man hittade ägg i uvens bo. alf var en betydligt mer utpräglad jaktskytt än sin far. Oscar tävlade ofta och gärna på skjutbanorna runt om i landet, framförallt i veteranföreningen, dit man invaldes då man fyllde 60 år.

Han begagnade sig då av sitt remingtongevär, ett gevär han vid en sammanställning av antalet lossade skott visade sig ha skjutit 55 000 skott med. Jaktskyttet mot löpande hjort skötte han mest ut på Norrbackabanan. För alf däremot var förhållandet det omvända, plus att han tävlade en hel del i kortdistansskytte från 25 och 50 meter med miniatyrgevär (jämförbara med så kalllade salongsgevär). alf var också en framstående lerduveskytt och tävlade även i den grenen på landslagsnivå.

1912 var för både Oscar och alf fyllda av träning och tävlingar på skjutbanorna runt Stockholm med inriktning mot OS. Oscar var dessutom byggnadsansvarig för skjutbanan i Solna, där bland annat hjortskyttet under OS skulle äga rum. Båda var också välsedda gäster på skjutbanorna utanför det egna förbundet, så resorna kunde bli både många och långa och inte minst kostsamma. Då som nu var skyttet en tämligen dyr sport och för att hålla kostnaderna nere började Oscar ladda sin egen och alfs ammunition, en sysselsättning han fann avkopplande, förutom att han fick den optimala patronen till sitt skytte. Oscar var nämligen känd för sin noggrannhet. Det berättas hur han i samband med en revision av Telegrambyråns räkenskaper upptäckte att det fattades ett öre i saldot. Han satte sig då en söndag och gick igenom papperen och gav sig inte förrän han hittat ”felet”.

allt internationellt tävlanDe

som berättats i tidigare artiklar en enorm framgång inte bara för Oscar och alf utan även för de övriga svenska skyttarna. Miniatyrgevärs- och pistolskytten Vilhelm carlberg blev spelens mest medaljerade idrottsman och skyttarna blev med sina 17 medaljer tävlingarnas bästa skyttenation. alf fick sin efterlängtade revansch då han vann hjortskyttets enkelskott.

Oscar, måhända tyngd av stundens allvar, fick nöja sim med en bronsmedalj i dubbelskott men var med i det segrande laget i enkelskott. Han blir därmed med sina 65 år den äldste i den olympiska historien att vinna OS-guld.

26

❘

svensk skyttesport

❘

nr 4 2012

LP 10

LG 110

sköts uttagningstävlingar över hela landet och både Oscar och alf kvalificerade sig för deltagande. Spelen i antwerpen blev deras sista stora internationella tävling där de deltog samtidigt. alf vann silver i hjortskyttets enkelskott och både han och Oscar, som var 73 år, ingick i det svenska laget som också de vann silver. Oscar blev därmed den äldste i OS-historien att vinna medalj. Efter tävlingarna återvände de genom ett sönderbombat Europa till Stockholm dit de kom över ett dygn försenat. Oscar tog en taxi hem till lägenheten och lade sig för att sova några timmar innan han begav sig till Gävle, där veteranklubben hade tävlingar och dit han var anmäld. Han kom fram till Gävle klockan 22.30.

Han var slutkörd och hade dessutom glömt byta ut hjortkornet på sin mauser mot banskyttekornet. Dagen efter var han därför tvungen att låna ett gevär på skjutbanan. Han lyckades ändå vinna och avslutade med en ståendeserie med fem tior.

Trött och sliten återvände han till Stockholm och fick vila en vecka innan det var dags för veteranernas stora säsongavslutning söndagen efteråt.

till oS 1920

åren fraM till

oS 1912 Blev

OS - VM vinnare skjuter med STEYR & JSB! Vad använder du?

alf SWahn haDe med åren avancerat till förman vid LM Eriksson och 1913 erbjöds han att följa med till Frankrike, då företaget stod inför etableringen av en fabrik med verkstäder i colombes. alf och hans familj accepterade erbjudandet. Några större svårigheter uppstod inte i samband med flytten, utan de kom att trivas bra i Frankrike. En hel koloni med svenska arbetare etablerades under uppbyggandet av fabriken och alf fick omedelbart goda kontakter med ortens skytteförening, där man uteslutande ägnade sig åt kortdistansskytte och lerduvor. uppbrottet från Frankrike kom dock tidigare än man tänkt sig. 1914 bröt första världskriget ut och Frankrike hamnade mitt i stridigheterna. Svenska uD uppmanade alla svenska medborgare att lämna landet och man fick ett dygn på sig att packa ned det man orkade bära och bege sig till den hamn där man skulle evakueras från. resan hem tog tio dagar i hårt väder, varefter resan upp till Stockholm från Malmö tog ytterligare två dagar. Väl hemkommen flyttade familjen in i huset i Täby och alf återupptog sitt skytte och sin jakt och inte minst de analyserande samtal Oscar och han haft då de efter tävlingarna diskuterade misstag de begått.

var återigen både alf och Oscar, som då var 77 år, kvalificerade, men Oscar var på grund av sjukdom tvungen att lämna återbud. alf ställde dock upp och vann återigen en silvermedalj i specialgrenen löpande hjort enkelskott.

Möjligt är att han skulle kunnat prestera ännu bättre om inte en av ledarna sprungit fram till honom strax innan han skulle ta plats på skjutvallen och visade honom ett telegram där det stod att han blivit pappa.

till oS 1924

ta ut sin rätt och Oscars hjärtproblem, som han ådrog sig i ungdomen, gjorde sig allt mer påminda. Återigen fick alf bära sin pappas skjututrustning till och från tävlingarna.

Ingen visste då att även alf hade problem med sitt hjärta och att företagsläkaren uppmanat honom att ta det aningen lugnare med jakt och skytte, något som han givetvis inte brydde sig om.

Coltri

Staffans Vapen & Jakt AB Duvnäs Företagshus 781 90 Borlänge 0243-230504

Öppet Mån-Fre 13.00-17.00 Lördag 10.00-14.00 www.staffansvapen.se

Vi erbjuder räntefri avbetalning via Wasakredit

Nationell Idrottsutbildning

Sök till Skyttegymnasiet i Strömsund!

Samma kvalité som alltid!

Sista ansökningsdatum 1 dec 2012

Ambition

För mer information: Tränarna på Skyttegymnasiet, tel. 0670-162 16 e-post. skyttegymnasiet@stromsund.se www.hjalmar.nu

Gemenskap

ålDern BörjaDe nu

Utveckling

Roligt

Närhet

1927 dog så Oscar Swahn och knappt fyra år senare, den 16 mars 1931, gick alfred bort, endast 51 år gammal. Tillsammans vann de 15 olympiska medaljer, varav tre guld, och en unik idrottsgärning i de olympiska sammanhangen fick sitt slut. ■

Den 1 Maj

nr 4 2012

❘

svensk skyttesport

❘

27

NY HE T!

-tryckluftsgevär-

Speciell skyttetävling för två i TV text Josefin Warg

800. Snabbare. Mindre rekyl. Bättre.

Kr 23 900:- *

foto Johan Halsius/Kanal 5

En spännande skyttetävling hölls i Västerås en dag i oktober. Skyttetävlingen var kort och koncis och bara för två, men den kommer att åses av desto fler. Skytte stod nämligen på programmet när inspelningen av ett avsnitt av TV-programmet ”Vem kan slå Filip och Fredrik?” gjordes i höst.

annons kommer!!

skulle ställas mot varandra i luftgevärsskytte, och båda fick chans att öva lite innan själva tävlingen drog igång.

– De hade i princip ingen erfarenhet av ståendeskytte, men de visade sig vara läraktiga och bra på att ta instruktioner. Jag sa ”Försök att slappna av och undvik att vara för noggrann, leta inte det perfekta skottet utan tryck när det är mycket svart i siktet”. Men sedan när det var allvar och nervositeten började göra sig gällande kanske inte alla detaljer var fulländade, säger Hans Drugge med ett leende.

Fredrik hade faktiskt viss erfarenhet av skytte sedan tidigare, även om det kanske inte märktes.

– Jag var med i en luftgevärsförening i Gullspång när jag var 12. Och sköt bedrövligt dåligt med k-pist i lumpen, berättar han.

700 Universal.

Kr 14.800:- * Pät Lernström skjuter.

500. Passar både höger- och vänsterskyttar.

Bra föreningsgevär i nytt utförande.

SPECIALPRIS Kr 10.000:- *

Vi tar andra vapen i byte. Möjlighet till delbetalning finns.

* med reservation för prisändringar

28

❘

svensk skyttesport

❘

nr 4 2012

förberedelsedag satte inspelningen och tävlingen igång. Förutom skytte stod exempelvis också frågesport och fotboll i minirink på programmet. Skyttet föregicks dessutom av en tävling där de fick köra monstertrucks. Detta gjorde att det var två exalterade och lätt stirriga herrar när det var dags för skyttet. I lånade skyttejackor (Fredrik: ”Den gav mig den hållning jag alltid eftersträvat”) och Team Sweden-hörselkåpor fick de därefter sikta in sig på den lilla pricken 10 meter bort. Fem skott vardera, en i taget.

– Det var underbart och darrigt! Jag blev faktiskt nervösare än jag trodde och darrade betänkligt. Kan bara föreställa mig hur det är att skjuta när det står något på spel på riktigt! Beundransvärt att folk klarar av det. Och begripligt om folk fastnar i tablettmissbruk för att lugna nerverna, säger Fredrik om skytteupplevelsen.

Hur skyttet förlöpte och hur hela tävlingen slutade? Det återstår för er att se när programmet visas i Kanal 5 den 23 december. Men vi kan åtminstone avslöja att Fredrik Wikingsson inte tror att han har någon framtid inom skyttesporten.

– I så fall ligger skyttesporten dåligt till, säger han. ■ Efter en lång

Fredrik Wikingsson skjuter.

700 Junior. Ett lite mindre och lättare gevär.

Passar både höger- och vänsterskyttar. Kr 12.800:- *

reportage

nu har Kanal 5 visat programmet ”Vem kan slå Filip och Fredrik?”. De två TVprofilerna Filip Hammar och Fredrik Wikingsson utmanas där av personer i diverse grenar, alltid olika sådana. I år ville man att skytte skulle vara en av grenarna i ett program, och producenterna kontaktade Svenska Skyttesportförbundet om hjälp med att lösa detta. Då grenen skulle genomföras inomhus i en stor studio föll valet på luftgevär och förbundets Hans Drugge fick en söndag i oktober åka till inspelningsplatsen i Västerås med en bana och gängse utrusning. Luftgevär, skott, hörselkåpor och skyttejackor.

I några år

– Det är ju alltid spännande att se hur det går till bakom kulisserna, men det är mycket väntan.

Stress och väntan i en ohelig allians. Deras inriktning är att ha med både skojtävlingar, kunskapstävlingar och en riktig idrott i varje program, så det var kul att skyttet fick vara med, säger Hans Drugge. avsnitt ställdes Filip och Fredrik mot programledaren Pär Lernström och komikern och programledaren Robin Paulsson.

Redan innan själva inspelningen började bestämdes att Fredrik respektive Pär var de två som

I detta specifika

nr 4 2012

❘

svensk skyttesport

❘

29

föreningsbesök text & foto Josefin Warg

Uppsala JSK

– en tävlingsinriktad 50-åring Många är de lerduveskyttar som någon gång besökt och skjutit på Uppsala Jaktskytteklubbs bana i Ekebyboda. Inte så konstigt då föreningen av många anses ha en av Sveriges bästa banor och de dessutom sett till att arrangera 35 svenska mästerskap under årens lopp. I år fyller föreningen jämna 50 år och det är tävling och tävlingar som står i fokus.

Så sent som i augusti arrangerade Uppsala JSK SM i olympisk skeet på sin bana. Under sin 50-åriga existens har de varit en frekvent tävlingsarrangör, med bland annat 35 SM i bagaget.

– Höjden av arrangemang var dock när vi arrangerade polis- och brandmanna-VM 1999. Det var första gången det var i Europa och det var ett jättearrangemang, med nationaliteter från alla delar av världen. Det var det största vi varit med om och en milstolpe i klubben, berättar Gert-Ove Lundqvist.

Gert-Ove är föreningens sekreterare, och har tillsammans med den befintliga ordföranden och kassören i många år varit del av styrelsen. I föreningen har de 160 medlemmar nu, vilket är rekord.

– Man kan säga att 20-30 av dem skjuter aktivt. 70 av medlemmarna tränar bara lite av varje.

Av de aktiva är cirka 20 aktiva i skeet, de andra i skeet och sporting. Vi försöker heja på så många

som möjligt, men det är inte så lätt att få igång folk, säger Lundqvist.

Jag tror att det är vad vi är sämst på, att peppa varandra att hålla igång.

tävlingar är viktigt för föreningen.

– Vi är en utpräglad tävlingsklubb kan man säga. Vi vill att det ska tävlas mycket, och vi vill bibehålla och utveckla tävlingsverksamheten.

Gert-Ove hoppas att fler medlemmar ska ta steget in till att börja tävla, och han säger att det är lite upp till föreningen att få det att hända.

– Jag tänkte samla hela styrkan i höst och presentera oss mer, möta våra medlemmar öga mot öga. Jag tror att många är lite blyga. De går med i en klubb och går till banan och skjuter, men tas inte om hand. Där tror jag att vi har mycket att lära, i att ta hand om nybörjare. Personalvård kan man kalla det kanske. Jag vet att det finns många förmågor men de behöver aktiveras för att tävla.

Några som de senaste åren fått igång är Oskar Sjödin och kompisen Magnus Jansson som bara är några år gamla i klubben.

– Vi började leka lite mer lerduvor och sedan åkte vi hit och testade skjuta och fastnade. Det är superbra. Det har varit ett riktigt varmt mottagande, säger Oskar.

Oskar och Magnus skjuter mest sporting och skeet. Skeet skjuter också klubbens yngsta medlem, 14-årige Anders Ockelfelt. Han har i år deltagit i den träningsgrupp för tre unga skeetskyttar som föreningen haft.

– Ja, jag är den yngsta. Det är roligt. I år blir det väl tre år som jag skjutit, säger och förklarar han till varför han skjuter just skeet.

– Bara för att det är lite mer känt och mer ➤

Just tävling och

FAKTA Förening Uppsala Jaktskytteklubb Bildad år 1962 Hemmabana Ekebyboda Skyttecentrum

Ekebyboda skjutbana.

Grenar/discipliner Skeet (nationell och olympisk), trap (olympisk, dubbel-), sporting Antal medlemmar 160 www.uppsalajsk.se

30

❘

svensk skyttesport

❘

nr 4 2012

nr 4 2012

❘

svensk skyttesport

❘

31

föreningsbesök

ungdomssektionen

➤ tävlingar och sånt. Det är roligt. Det är det här jag satsar på. Målet är att bli så bra som möjligt och att ha kul.

Intervju med ungdomsskytt

och skjutit två gånger i veckan under säsongen, under Gert-Ove Lundqvist ledning. Med grundtekniken i fokus.

– Jag är noga med att grundtekniken ska sitta.

Man måste börja på ruta ett, säger han.

Ibland har gruppen också fått sällskap av föreningens största namn, tillika Gert-Oves dotter, OS-skytten Therese Lundqvist.

– Det är hur viktigt som helst. Hon har mycket att förmedla och ungdomarna får professionell träning på en gång. De ser verkligen upp till henne, säger Gert-Ove. Att ha en OS-skytt i föreningen är något alla tycker är fantastiskt trevligt, berättar han. Men det är inte bara Therese som representerar klubben i stora sammanhang. Även Sveriges just nu bäste trapskytt Andreas Norlén skjuter för föreningen, även om han bor på annat håll och har flera mil att resa till sin träning. Här på Ekebyboda tränar ofta också medlemmen Nathalie Larsson samt Niklas Ringborg, båda skeetskyttar i landslaget. En bra bana är en av hemligheterna till skyttarnas framgångar.

– Klubben har en av de finaste banorna i Sverige och det har varit en stor förutsättning för mitt skytte. Det, och att kommunen ställer upp, plus en bra klubbanda, berättar Therese Lundqvist.

Wallentin

Anton

Träningsgruppen har träffats

just ett skyttecenter, där flertalet av Uppsalas skytteföreningar samlas på ett stort område, sedan 1972.

Uppsala kommun äger marken och alla lokaler, lokaler som föreningarna i sin tur disponerar.

Hela anläggningen drivs av en skytteunion som består av två personer från varje förening och varje förening driver i sin tur sin del.

– Kastarna och inventarier ägs av klubben.

Kommunen äger marken och husen. Det fungerar väldigt fint. Enda problemet är att få pengarna att räcka. Men vi är vana vid att bygga upp vår ekonomi så att vi klarar oss även utan bidrag, och det gör vi mycket tack vare av att arrangera tävlingar, säger Gert-Ove Lundqvist.

På banan kan man skjuta alla former av trap, nationell och olympisk skeet samt sporting. De har även en löpande viltmålsbana som på senare tid blivit väldigt populär. Föreningens medlemmar får skjuta på valfria tider, men eftersom det är en kommunal anläggning har Uppsala JSK också skyldighet att ha banan öppen för allmänheten. Under två kvällar i veckan under säsong har de därför öppna skjutkvällar där de som vill får komma och skjuta med egna vapen. På banan möts de av föreningens medlemmar.

– Vi har ett arbetsschema rullande över säsongen, där vi i grupp om 6-7 stycken har hand om en vecka i taget. Vi öppnar/stänger, laddar maskiner, kokar kaffe och har korven igång, och hjälper nya

Ekebyboda Skyttecenter är

32

❘

svensk skyttesport

❘

nr 4 2012

text Tom Axelsson

Varför började du skjuta och vad skjuter du?

Skytteföreningen hemma i Trelleborg hade prova-på dag och jag fastnade direkt. Jag skjuter luftgevär främst, och har även provat på lite korthåll liggande.

Har du andra intressen?

Sport i allmänhet, bland annat simning och fotboll.

Uppsala JSK medlemmar: Det gäng från Uppsala JSK som arrangerade skeet-SM i år. Från vänster: Magnus Jansson, Oskar Sjödin, Therese Lundqvist, Ronny Sahlberg, Bea Müller, B-O Karlsson, Anders Ockelfelt, Carl-Henrik Gilliam, G-O Lundqvist, Anne-Mari Lundqvist, Per Mattsson och Mattias Jansson.

Hur gammal är du och hur länge har du skjutit?

18 år gammal och jag har skjutit i ungefär 10 år.

skyttar och gästskyttar. Det funkar oftast väldigt bra, berättar Ronny Sahlberg. har varit medlem i föreningen tre år och skjuter nu det mesta som går i lerduva. Och han har känt sig väl mottagen.

– Många var nyfikna vem man var och de hjälpte till. Jag tror de tycker att det är skönt att få in medlemmar som ställer upp i arbetsgrupper och inte bara skjuter, säger han.

Just att ha flera medlemmar som hjälper till är viktigt för att kunna ta hand om banan bra, och en bra bana är a och o, säger Gert-Ove Lundqvist.

– Vi har varit noga med att allt ska fungera. Vi har sett till att rätt folk sköter kastarna och vi har gubbar i klubben som är duktiga och åker ut och klipper gräset. En sådan här anläggning kräver nästan en halvtidstjänst. Det är jättemycket att göra överallt, men det är jätteviktigt att göra det, för om man tappar fart krävs jättemycket jobb för att hämta upp det igen. ■

Vad håller du på för fotbollslag?

Trelleborgs FF inom Sverige och Bayern München internationellt.

Tidigare bågskytten Ronny

Vad är det bästa med att skjuta?

Det bästa med att skjuta är att få komma ut och tävla, träffa folk och känna att man får ligga på full fokus samtidigt som man försöker prestera så bra som möjligt.

Vilket är ditt bästa skytteminne?

Resan med skyttegym till Meyton Cup i Österrike.

FÖR ER UNGA! Nästa år ska vi i tidningen fokusera mer på skytte för ni barn och unga! Vad vill du läsa om?

Maila redaktionen@skyttesport.se och tipsa oss!

Per Mattsson i arbetstagen under skeet-SM 2012.

Planeringshelg med ungdomssektionen text Christina Rönngren, ordförande ungdomssektionen

Helgen den 12-14 oktober 2012 samlades delar av ungdomssektionen i Stockholm för att planera framtiden, dels det nya ungdomsrådets struktur, men också dess verksamhet. Helgen avslutades med en projektledarutbildning. Christina Rönngren, Tobias Persson, Therese Lundqvist och Sofia Åkesson var på plats och lekte idésprutor hela helgen.

Föreningens Bea Müller skjuter skeet-SM på hemmabanan i augusti 2012.

Christina och Sofia började redan på fredag eftermiddag med att diskutera rådets uppbyggnad och struktur tillsammans med Åsa Gerdes från SISU och Cecilia Edstam-Augustsson från förbundskansliet. Detta är en del i den utbildningssatsning som SISU startat som handlar om ”ungdomsintegrering i de styrande rummen”. Där har Skyttesportförbundets ungdomssektion aktivt deltagit.

Resultatet av fredagens arbete presenterades på lördagen för Tobias, Tessan och kansliets Inger Mortensen som anslutit till gruppen. Förslaget diskuterades och justerades allt eftersom nya idéer uppkom. Nästa punkt på schemat var att skapa en treårsplan för vår verksamhet och ekonomi i det nya rådet. Vi gjorde även en planering för aktiviteter som vi ska hålla inom den närmaste

tiden. Vi har många idéer på aktiviteter och arrangemang inom det närmaste året. Så håll öron och ögon öppna.

Projektledarutbildningen drog

på söndag morgon. Fyra ungdomar, trötta efter lördagens långa planeringsdag, och en pigg projektledartubildare, Åsa Gerdes från SISU guidade oss till att få en bättre förståelse i varför och hur man leder projekt i alla storlekar och former. Åsa droppade helt omedvetandes kommentarer som; ”Ni siktar ju framåt...” och ”Vad vill ni lägga krutet på?” vilket var otroligt roande för fyra trötta skytteungdomar. Förutom att Sofia höll på att bli utan lunch (köket gav hennes mat till någon annan), så var det en mycket bra och givande dag. Trots all information så är det framförallt en sak som jag lade på minnet. KISS-metoden; Keep It Simple Stupid!

Alla våra planer från helgen kommer att presenteras på årets upplaga av Skytteforum. Hoppas vi ses där! ■ igång

nr 4 2012

❘

svensk skyttesport

❘

33

SVENSKA

SKYTTESPORTFÖRBUNDETS

FÖRENINGS-ABC 2013 Svenska Skyttesportförbundet (SvSF) är det idrottsförbund som samlar Sveriges skytteföreningar.

Genom ert medlemskap får era medlemmar möjlighet att delta i tävlingar inom SvSF, er verksamhet omfattas av centrala försäkringar för bland annat olycksfall och ni har möjlighet att söka bidrag för att utveckla er verksamhet.

Att vara medlemsförening i SvSF innebär dock att man förbinder sig till vissa åtaganden gentemot förbundet. Det är att betala årsavgift, årsrapportera för varje år samt att man för medlemsre-

gister i IdrottOnline. För att era medlemmar ska få tävla i tävlingar krävs också att dessa tar Skyttekort samt betalar sin tävlingslicens för året.

I denna sammanfattande Förenings-ABC går

För förening

kostnadsfritt för föreningen. IdrottOnline är ett verktyg som är byggt utifrån tanken att föreningen har sin hemsida, medlemsregister, ansökan till LOK-stöd och Idrottslyft samt tävlingsadministration på ett och samma ställe.

Årsavgift Obligatorisk avgift för alla medlemsföreningar i SvSF som sedan 2012 är 1500 kronor per förening och år. Enligt SvSF:s stadgar skall årsavgiften vara erlagd senast sista januari. Avgiften måste vara betald för att föreningen ha rösträtt i sitt distrikt, för att kunna få del av diverse projektmedel och bidrag, samt för att era medlemmar ska kunna få tävlingslicens. Avgiften är även kopplad till en ansvars- och olycksfallsförsäkring vid klubbens olika arrangemang.

Vad används pengarna till?

Läs mer under rubriken Vart går pengarna i SvSF. Årsrapport Årsrapport över förenings verksamhet ska av varje förening rapporteras till SvSF i slutet av året. Årsrapporten berättar bland annat hur många medlemmar ni har samt vem som är er förenings ordförande, kassör och sekreterare. Alla föreningens medlemmar skall rapporteras – inte bara de som löst tävlingslicens. Manualer för hur rapporteringen går till finns på www.skyttesport.se. Årsrapporten ska göras i IdrottOnline och skall för 2012 vara inrapporterad senast den 31 december 2012.

Föreningar som ännu inte har lösenord till IOL ska kontakta IdrottOnline på klubb@idrottonline.se eller telefon 08-699 61 50.

IdrottOnline IdrottOnline är svensk idrotts verksamhetssystem och basen för all kommunikation och administration mellan medlem, förening och förbund. Till exempel förenklar systemet hantering av skyttekort och tävlingslicenser. IdrottOnline är helt 34

❘

svensk skyttesport

❘

nr 4 2012

En förenings medlemsregister omfattas av Personuppgiftslagen (PUL). Det är endast föreningens administratör/administratörer som har tillgång till att se hela registret samt göra ändringar.

SvSF:s kansli kan se registret men inte göra ändringar. Skytt som lämnar e-mail får en inloggning för att kunna se sin egen sida.

IdrottOnline är ett säkert system som obehöriga inte har tillgång till. Uppgifter i medlemsregistret lämnas från centralt håll inte ut till någon tredje part. Vid införandet av en person med personnummer ges denne ett IID-nummer vilket är det nummer som senare används för tävlingslicenser. De kontaktuppgifter som finns i systemet används av oss för utskick av central information, exempelvis om årsavgifter, sökbara bidrag, tävlingslicensen samt för utskick av tidningen Svensk Skyttesport.

Rena reklamutskick förekommer inte.

vi igenom olika viktiga bitar som är av betydelse för er förening och er medlemmar. Ett längre Förenings-ABC hittas på www.skyttesport.se under information-Blanketter.

Tävlingslicens Tävlingslicensen är en obligatorisk individuell avgift för skyttar som är 15 år och äldre och som deltar i tävling inom Svenska Skyttesportförbundet, där två eller flera föreningar deltar. Undantagna är Svenska Dagbladets riksskyttetävling, Värmlandsserien kpist, Skyttiadens föreningsomgång samt rekryteringstävlingen Sverigeduvans grundomgång. 2013 års tävlingslicens är 300kr för seniorer och 150kr för juniorer. Junior är man från och med det år man fyller 15 år, till och med det år då man fyller 20.

Till vad går licensavgifterna? Läs mer på nästa sida.

OM SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET Var går pengarna i SvSF?

FÖR SKYTTAR Skyttekort Skyttekortet är en grundläggande skytteutbildning för medlemmar i Svenska Skyttesportförbundet. Vid tävlingsdeltagande krävs att skyttar från 15 år och uppåt inom samtliga grenar innehar ett skyttekort. Man kan ta skyttekort i gevär, kpist, pistol, lerduva och/eller viltmål.

Tävlingslicenser Alla tävlingslicensavgifter går oavkortat till sektionerna och deras arbete. Sektionerna arbetar med utbildning, utveckling av sektionen, rekrytering och att bibehålla skyttar samt med tävlingar.

Föreningsavgifter Föreningsavgifterna går till allmän skytteverksamhet, gentemot bredd såväl som elit, som till stor del bedrivs av förbundskansliet.

Förbundskansliet jobbar med en rad olika arbetsuppgifter. Exempelvis: ■ Dagliga samtal med föreningar i vår rörelse avseende föreningsadministration, bidrag, vapenoch miljöfrågor.

■ Administrerar Idrottslyftet och andra bidrag.

■ Administrerar så att alla skyttar får sina skyttekort och tävlingslicenser.

■ Framtagande och försäljning av utbildningsmaterial.

■ Är sammanhållande för Statens Skytteombud som kontrollerar Sveriges skjutbanor.

■ Producerar och ger ut tidningen Svensk Skyttesport.

■ Sprider information om skytte.

■ Är ansvarigt förbund för Riksidrottsgymnasium Skytte.

■ Anmälan av elitskyttar till internationella tävlingar.

Vi arbetar också med att ta fram centrala avtal som är av nytta för alla våra föreningar, såsom en olycksfallsförsäkring, samt avtal med Sport och funktion för billigare klubbkläder.

Bidrag och stöd Svenska Skyttesportförbundets verksamhet bedrivs också med hjälp av statliga bidrag som fördelas av Riksidrottsförbundet. Dessa bidrag baseras bland annat på hur stor ungdomsverksamhet som finns inom skyttet, hur många utbildningstimmar som bedrivs och hur många medlemmar som finns i hela vår organisation. Dessa siffror hämtas från våra föreningars årsrapporter och det är därför det är så viktigt att alla föreningar verkligen årsrapporterar på ett korrekt sätt och innan deadline. Dessa siffror ligger även till grund för det finansiella stöd som vartdera distrikt erhåller.

Som alla förbund får också SvSF ett elitstöd som går till landslagsverksamhet och elitsatsningar.

Att ha elitverksamhet är viktigt för alla förbund.

Sportsliga framgångar på elitnivå väcker uppmärksamhet och är viktigt för bland annat rekrytering av nya skyttar och för skyttets överlevnad.

Svenska Skyttesportförbundet är också en frivillig försvarsorganisation. Det innebär att vi har i uppdrag att utbilda Skytteinstruktörer för Hemvärnet och Försvarsmakten. För detta får vi årligen en ekonomisk ersättning från Försvarsmakten.

Förmåner för förening inom SvSF Medlemskapet i SvSF, och därmed Riksidrottsförbundet (RF), ger tillgång till ett antal olika resurser: Försäkringar Riksidrottsförbundets (RF) Grundförsäkring ■ Ansvarsförsäkring ■ Förmögenhetsbrottsförsäkring ■ Rättsskyddsförsäkring ■ Patientförsäkring ■ Olycksfall- och krisförsäkring för ledare, funktionärer och domare

SvSF:s ansvars- och olycksfallsförsäkring ■ Ansvarsförsäkring för föreningen som använder (äger/hyr) en skjut-bana.

■ Olycksfallsförsäkring i samband med träning och tävling (godkänd av föreningen).

Ovan nämnda försäkringar är kostnadsfria för föreningar i SvSF. ”Marknadsvärdet” är ca 8.000 kr per år.

Tjänstereseförsäkring Gäller för landslagsskyttar samt ledare på riksnivå

Bidrag att söka ■ Lokalt aktivitetsstöd (RF samt kommun) Bidrag för barn- och ungdomsverksamhet, går söka från RF samt er kommun ■ Idrottslyftet (SvSF) Bidrag att söka för att utveckla er barn- och ungdomsverksamhet.

■ Anläggningsstöd (RF) Ett bidrag att söka för större utvecklingsprojekt för anläggningar. Kan motsvara två prisbasbelopp eller mer.

RadAnnonser

Utbildning ■ Kurser och utbildningsmaterial Utbildningsmaterial finns att beställa till förmånliga priser.

■ Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas kursutbud Ert lokala distrikt erbjuder diverse kurser för föreningar, tränare etcetera. Distriktet kan ge rabatterat pris på ert utbildningsmaterial, erbjuda studiecirklar speciellt för er osv. Ert distrikt samt kurser hittas via www.sisuidrottsutbildarna.se.

Service m.m.

■ Tidningen Svensk Skyttesport ■ Tillgång till egen hemsida och administrationsverktyg i IdrottOnline inklusive support ■ Juridisk rådgivning kopplat till föreningsverksamhet ■ Rådgivning i miljöfrågor ■ Rådgivning i frågor rörande vapenlag och reglementen ■ Statens Skytteombud – säkerhet och besiktning av skjutbanor ■ Framgångsrikt opinionsarbete i frågor som rör vapenlagstiftning, miljö, skatter etc.

Idrottsavtal ■ 30 % rabatt på Umbros produkter vid köp i Sport & Funktions skyttewebshop, skyttesport. jetshop.se.

■ Rabatt på boende och konferens hos Scandic.

■ Tillgång till RF:s förmånliga avtal på hotell, resor, hyrbilar etcetera.

KONTAKT OCH MER INFORMATION På www.skyttesport.se hittar ni mer information, en längre Förenings-ABC samt får nyheter om vad som är på gång!

Har ni frågor är ni också varmt välkomna att kontakta SvSF:s kansli. Ring oss måndag-fredag mellan 9.00–11.30 och 12.30–15.00 eller skicka en e-post till office@skyttesport.se.

Edman Precision AB Vi kan skytte.

Pris rubrikrad + tre tilläggsrader kostar 150 kr och därefter 50 kr per tillkommande rad.

Vill du annonsera? Kontakta Leif Dylicki, tel 0660-29 99 58, leif.dylicki@agrenshuset.se

Säljes Gevär Walther LG 300XT

köpt -08, lite använt, pris kan diskuteras.

Skyttejacka

strl 44, pris 500 kr.

Ring Marie-Louise, tel 0431-36 05 05.

Vi representerar följande fabrikat.

Walther Eley Gehmann MEC Monard Kustermann Kontakta oss för mera information ang. övriga fabrikat. www.edmanprecision.com Info@edmanprecision.com Tel 036-139710 Fax 036-378157

nr 4 2012

❘

svensk skyttesport

❘

35

reportage

Stadium

Sports

Camp text Sofia Åkesson och Malin Svahn foto Micaéla Karlsson, Sofia Åkesson och Effektfabriken

Nog hade jag hört talas om det där stora lägret Stadium Sports Camp både en och två gånger.

Jag visste att tåget jag hoppade på i slutet av juni skulle ta mig till Norrköping, men vad som väntade mig där kunde jag aldrig föreställa mig!

Vi anlände till stora, tomma lokaler, ett stort, tomt fält och en stor, tom parkeringsplats. Jag fick tips från tidigare års ledare att njuta av lugnet och tystnaden, för det var sista gången trafiken på stora vägen några hundra meter bort skulle höras på fyra veckor. Nästa dag skulle området intas av cirka 1500 barn. Redan en bra stund innan incheckningen öppnade ringlade sig kön lång, och trots regn var alla glada och förväntansfulla. Men ”Campen” börjar inte på riktigt förrän startskottet gått – invigningen! Och oj vilken invigning! Stadium Arena hade fulla läktare och alla deltagare och ledare fick springa in på golvet till publikens applåder. Innan det var Skyttesports tur att springa in var stämningen pirrig och en och annan fjäril fladdrade i magen. Clownen Jecko försökte stjäla showen men fick hård konkurrens av akrobaten Jessi, för att inte snacka om Norlie och KKV, sommarens största hitmakare, som ägde scenen. När 11-14-åringarna, framförallt tjejerna, började skrika hade ett par hörselskydd suttit fint!

Vi vinkade hej då till föräldrarna för att sedan gå på rundvandring och lära känna varandra. Vi på Skyttesport var 20 deltagare och fem ledare, så vi fick rabbla namnen ett par gånger och det hölls interna tävlingar om vem som kunde lära sig allas namn först, men det gick till slut!

Under veckan stod självklart skytte på schemat. Det var luftgevärsskytte, falling target, korthållsskytte, springskytte, bågskytte och pistolskytte.

Variationen är bra och det finns alltid något som passar alla. Men vi hann med mycket mer än skytte, till exempel på onsdagens samarbetstävling, Expedition Sports Camp. Då tävlar Skyttesportarna i grupp mot campens andra sporter i olika delmoment. Detta innebär att fotbollsspelare som är proffs på sammarbete tävlar mot skyttar som har en fantastisk koncentrationsförmåga – på lika villkor. Riktigt häftigt att se 1500 personer på ett fält samarbeta och peppa varandra. Tyckte man att schemat, mot förmodan, inte var späckat nog så fanns det alltid Activity Town, ”AT”, en ute- och en innefritidsgård full med grejer att göra, ja allt från en musikstudio till en klättervägg. En vecka går

36

❘

svensk skyttesport

❘

nr 4 2012

dock fort, speciellt när den är så rolig. Veckan avslutades med ett gigantiskt disco på fredagskvällen och en avslutning på lördagen där proffsiga filmer på den fartfyllda veckan visades på storbildsskärmarna.

Stadium Sports Camp varar i fyra veckor varje sommar. Varje vecka intas den av nya deltagare och ledare. Innehållet i veckorna är väldigt lika – vi som är där flera veckor kan till och med rabbla matsedeln i sömnen, för den är densamma. Men vad som händer varje vecka är ljusår ifrån varandra.

Varje veckas deltagare skapar sitt Stadium Sports Camp. När man vaknar på morgonen vet man verkligen inte vad dagen kommer erbjuda, men man kan vara säker på att man somnar med ett leende på läpparna!

Enligt summeringen från i somras så var det totalt 6212 deltagare på hela Campen, där 80 deltagare var på Skyttesport. Men där var faktiskt 887 barn och ungdomar ytterligare som provade på skytte. Det är Multi som provar de flesta av huvudsporterna, och de kommer ju såklart till oss och får prova att skjuta luftgevär. Sedan är det de lite yngre deltagarna, 8-10 år, som är på Day Camp och har aktiviteter endast under dagarna. De provar också många olika sporter, såsom luftgevärsskytte. Prova-på-skyttet är väldigt uppskattat av deltagarna, och vi på Skyttesport ser en trend i att de som provat skytte väljer att komma till oss sommaren efter.

med i år är överens om att 2012 kan summeras som det bästa Stadium Sports Camp genom tiderna. Men ryktet säger att sommaren 2013 kommer att slå alla tidigare rekord och planeringen är redan i full gång! Som ni kanske förstår tog Campen mig med storm och jag är inte ensam om det! Ingen har lyckats passerar Stadium Sports Camp oberörd.

Jag kan därför varmt rekommendera en vecka i Norrköping och jag kan lova att det blir minnesvärt, både för ledare och för deltagare. Anmälan för nästa sommar är redan öppen, så gå in på stadiumsportscamp.se innan platserna tar slut! Vi ses väl 2013?

Alla som var

nr 4 2012

❘

svensk skyttesport

❘

37

FÖrSvarSinFo

soldAt med erfarenhet

text & foto Josefin Warg

text Louise Levin, informationsavdelningen norrbottens Flygflottilj

foto sergeant Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten och Mikael Andersson/Försvarsmakten

joão Costa är måhända inte ett av de mest kända namnen inom europeiskt pistolskytte. ändå är portugisens meritlista från internationella tävlingar såväl lång som imponerande. vad sägs om två eM-guld, fem eM-brons, ett silver i en världscupfinal och två finalskjutningar i oS? i september deltog han också i european Cup Final i uppsala och avgick med vinst i standardpistol. Svensk Skyttesport tog chansen att prata med honom vid Sverigebesöket.

ibland arbeta inom Försvarsmakten finns möjligheten att söka tjänst som tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat och sjömän (GSS/T) eller som soldat i Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna.

joÃo coSta nation Portugal Ålder 47 år grenar luft-, fri-, grov-, standardsamt svartkrutspistol yrke Anställd inom flygvapnet meriter ❚ EM-guld 2011 grovpistol ❚ EM-guld 2009 fripistol ❚ EM-brons 2011 och 2003 fripistol. ❚ EM-brons 2009 och 2003 grovpistol ❚ EM-brons 2003 standardpistol ❚ Silver världscupfinalen 2009 fripistol ❚ Sjua på oS 2000 och 2012 luftpistol

när och varför började du skjuta pistol?

– Jag jobbade i flygvapnet, gör än i dag, och det fanns skjutlag i min enhet. 1986 gick jag dit för att jag vill prova på att skjuta. När jag skulle göra min första tävling för flygvapnet var jag anmäld i gevär, men det visade sig att vi var sex i gevärlaget och fyra i pistollaget, och jag fick byta lag. Sedan blev det bara pistolskytte. 1991 insåg jag att jag var ganska bra, gick till en skytteförening med min pistol och 1992 blev jag portugisisk mästare i grovpistol.

20 år senare har costa blivit portugisisk mästare totalt 52 gånger och har många stora internationella meriter. Exempelvis har han varit med i fyra OS, och han siktar redan på OS 2016 i rio de Janeiro. Men OS var inte något han från början siktade på.

– 1997 började jag tävla i internationella tävlingar och jag fick mer och mer stöd från förbundet. Jag fick rådet att träna mer luft- och fripistol.

Jag gjorde det och vann -99 en kvotplats till OS i Sydney. Jag förstod då hur det gick till. blev det en sjundeplats i luftpistol.

Den prestationen upprepade han i årets spel i London och det är han nöjd med.

– Ja, med tanke på att de andra tränat hela året inför OS, och att jag dessutom nästan var äldst av alla.

Det där med träningen är en svår fråga för på oS 2000

38

❘

svensk skyttesport

❘

nr 4 2012

costa. Han tränade mycket inför OS, men hans möjligheter till träning är nuförtiden begränsade.

Dels för att han jobbar. Dels på grund av banbrist.

– Till 2008 hade jag en skjutbana i närheten av där jag bor. Men den lades ner för att det skulle bli en simbassäng där. Inte byggde de någon ny bana heller. För att träna 25 och 50 meter nu måste jag åka 20 mil till Lissabon eller på tävling.

Så nu tränar jag knappt de grenarna inför tävlingar. Inför EM började jag träna grenspecifikt tre veckor innan.

Han avslöjar lite senare att han på ett hemligt vis faktiskt hittat ett sätt att träna 25 meter på närmare håll än Lissabon, men han säger att en riktig bana ändå skulle vara önskvärd. Men luftpistol tränar João costa i alla fall mycket, och han behöver inte gå långt för det. Han anlade nämligen en egen 10-metersbana i sin källare i samband med skjutbanans nedläggning. Och det är viktig träning.

– 10 meter är basen för allt. Det ger kontroll på fingret, precision, styrka, ögat, ja allt. Man måste träna mycket luft, och sedan kan man precisera med de andra grenarna. OS-grenarna till trots, favoritgrenarna är andra.

– Grovpistol och standardpistol. Det var mina första grenar och jag har uppskattat dem från början.

Vad motiverar dig i skyttet?

– Innan var det att tävla. Nu är det också att resa, lära känna nya platser och människor.

Vilken är din bästa kvalité som skytt?

– att jag aldrig blir nervös. Eller, alla blir nervösa men jag kan kontrollera det under hela tiden.

Vad är hemligheten till att bli så bra som du?

– För mig har det kommit naturligt. Jag hade aldrig kunnat bli bra i fotboll även om jag skulle ha tränat mycket, men jag har något som gör att jag kunnat bli en bra skytt. Men träning är viktigast av allt. Du måste veta vad du gör, vilka misstag du gör och varför. Och du måste vara fokuserad på nästa skott under tävling, och inte tänka på resultatet.

– Men träna inte för att det är ett krav, utan för att det är ett nöje. ■

Linus Rådman.

värnplikten, som försvann 2010, har ersatts av anställda gruppbefäl, soldater och sjömän som antingen är kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande. linus rådman anställdes 2010 som soldat och med erfarenhet från sin värnplikt, internationella insatser i kosovo och afghanistan utbildar han nu rekryter i grundläggande militär utbildning.

anställning i Försvarsmakten är förändrad. Nu bygger personalförsörjningen på egen fri vilja hos individen och ingen tvingas längre att ikläda sig de gröna kamouflagekläderna via en lag.

Det första steget och kontakten med Försvarsmakten är oftast reklam, direktutskick eller personlig kontakt med någon försvarsmaktsanställd.

Initiativet att sedan försöka få en anställning kommer antingen från eget intresse eller att någon tipsat om yrket.

Om siktet är inställt på att bli soldat finns möjligheten att göra tester och därefter grundläggande militär utbildning, GMu, som rekryt. Efter tre månaders utbildning med godkänt resultat öppnas möjligheten att söka lediga befattningar som kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldat och sjömän (GSS/K). Finns intresset att bara

Motiverade rekryter Sedan 20 augusti pågår GMu i ronneby där 39 rekryter utbildas för att kunna anställas som GSS/K, bland annat på Norrbottens Flygflottilj F 21. Instruktörer för dessa utbildningar är vanligtvis specialistofficerare och taktiska officerare.

För första gången är en GSS/K med som instruktör. Linus rådman har efter sin värnplikt varit på internationell insats både till Kosovo och till afghanistan. Dessutom är han van vid instruktörsrollen från plutonen där han är anställd som GSS/K, så hans erfarenheter kommer väl till pass.

– Han är den mest rutinerade och lämpade, säger Johan Sahlberg, ställföreträdande kompanichef 25:e flygbaskompaniet. under utbildningen får de lära sig att bygga förläggning, hur de ska uppträda i stridspar och hur de ska försvara en gruppering. Dessutom utbildas de till skyddsvakter. utbildningen avslutas med en examinerande övning där rekryternas kunskaper sätts på prov.

– Det är kul och jag får mycket erfarenhet, säger Linus rådman.

Han berättar att rekryterna är motiverade och vill ha anställning men tyvärr har några valt att inte slutföra utbildningen.

– Någon har fått nytt jobb, en annan har drabbats av skador och så klarar alla inte de fysiska kraven, förklarar han.

Själv funderar han på studera vidare till specialistofficer.

ingången för en

Rekryter har påbörjat sin grundläggande militära utbildning (GMU) på AMF 1 vid Berga örlogsbas, i januari 2012.

Arkivfoto. nr 4 2012

❘

svensk skyttesport

❘

39

Be on the Safe SiDe

karl

pavliS

tips till pistolskyttar text & foto Lars Lundmark

17-19 oktober hade pistolsektionen bjudit in den österrikiske pistolskytten karl pavlis till göteborg för att hjälpa oss i vår strävan mot medaljer i vM 2014. Denna artikel är ett försök att återge karls syn på pistolskytte och hur du med enkla knep kan få de där extra poängen på nästa tävling som hjälper dig till prisbordet.

lingen hemma genom att du har en checklista där du bockar av så du inte glömt något. Detta skapar trygghet inför prestationsögonblicket.

Inför tävling Skapa en checklista för utrustningen. Ta reda på vad du kan om banan innan du åker dit, information som: Varifrån kommer ljuset (Kan jag träna i dessa förutsättningar?) Vad är det för temperatur på platsen vid den tiden på året (rätt klädd, handvärmare, mm). Är det baktavla? Kan jag träna med belyst baktavla hemma? Känn på kolven varje dag.

Torrträna eller skjut varje dag intill tävlingen.

Träna fysiken (Kontorsarbetare bör träna styrketräning, hantverkare bålstabilitet). Karl tränar styrketräning varje dag även om det är VM, både för eget välbefinnande och för skyttet. före tävling Om du åker på tävling för att prestera så bestäm dig för att dela upp tävlingen i 3 faser: 1. Innan match 2. Under match 3. Social samvaro

Mikael Nilsson från Ljungby.

40

❘

svensk skyttesport

❘

nr 4 2012

Börja med att vara på plats 1 till 1,5 timmar innan (1,5 om bilresan varit mer än 10 mil lång).

Gå runt och hälsa på alla du skall hälsa på. Tvätta därefter händerna och nu hälsar du inte på någon.

Orsaken är att du då får fett på händerna, vilket kan påverka ditt skytte.

Nu går du igenom utrustningen och gör din utrustningskontroll, kollar att alla skruvar är fast. cirka 30-40 minuter innan gör du din torrträning. Håll på med detta så nära in på start som möjligt och gå rakt från torrträningsområdet

karl Pavlis.

Mentalt Se skyttet som ett jobb när du står på tävlingsbanan. Vem är nervös av att göra sitt jobb? En svetsare är inte jättenervös den 1000:e gången han/ hon skall lägga en svets. När du går till jobbet har du förmodligen invanda rutiner som gör att du säkerställer att du kan göra jobbet på rätt sätt.

Verktygen plockas fram, kontrolleras innan jobbet påbörjas, du tänker igenom processen samt vad som kan tänkas gå snett så att du kan förbereda dig så att du kan förebygga problemet.

Skall vi översätta detta till skyttet så börjar täv-

in till din skjutplats. Ha hörselskydd på när du går in så att du inte fastnar i någon diskussion som tar bort ditt fokus på uppgiften. Så en Före match-checklista kan se ut som följer: 1. Kom till banan (1,5 timmar innan start) 2. Hälsa på alla (Klart 1 timme innan) 3. Ta reda på skjutplats, betala startavgift, kolla var du får torrträna 4. Efterdra alla skruvar 5. utrustningskontroll 6. Tvätta händer 7. Torrträning (Börja 30-40 minuter innan start) 8. Gå till skjutplats 5 minuter innan start Ovan är ett exempel på hur det kan gå till, men utan rätt förberedelse så ger du dig ingen chans på banan. Om du lyckas utan strukturerade förberedelser är det tur, inte skicklighet.

Under tävling Här är det egentligen bara tre grundregler: 1. Inga ursäkter, stå inte och ursäkta ett dåligt skott.

2. Fokusera på det du kan påverka, det vill säga ditt jobb. Lägg inte energi på att ljuset kommer fel, skjutledaren är orättvis, med mera. Du kan påverka ditt jobb, din teknik.

3. Ha en skottplan, skriv ner stolpar för hur du gör ett skott. Följ din plan och jobba med den hela vägen. Även Karl har sin ”fusklapp” framme på skjutbänken efter 30 års skytte. Hans teori bakom detta är att när det hettar till på en stor tävling så är det checklistan som skapar trygghet på banan. träningstips Nedan följer lite blandade träningstips och ”lessons learned” som du kan prova hemma.

Kornbredd i luftpistol bör vara lika brett som den svarta ringen på tavlan. övriga grenar (25m) bör bredden ligga på 3,6 mm – 4 mm, ju mer erfaren skytt du är och desto smalare korn. Som nybörjare bör du jobba med 4 mm korn. använd baktavla på 25-metersgrenarna vid träning och belys den med strålkastare så du lär dig att hantera situationen.

Förtrycket bör inte vara längre än 1,5mm. Om det är längre aktiveras fler muskler i fingret vilket gör det svårare att få en kontrollerad avfyring.

Förtrycket tas alltid i tavlan. I kall väderlek eller när du är nervös så tappar du känslighet i fingret och riskerar att dra en bom. Om du alltid tar förtrycket i tavlan så blir det åtminstone poäng.

Inga ursäkter. prata inte om de dåliga skotten du sköt som gjorde att du missade medaljen,

ingen är ändå intresserad. prata om dina tior, hur många på raken du sköt. Skall du prata om ditt skytte prata om det som var bra (10:or).

Håll ett hårt fast grepp om kolven, ett stabilt grepp förlåter en halvtaskig avfyring och kan rädda en 9:a.

När det gäller trycket, ligg inte för nära gränsen. Ha marginaler på 22:an och på 32:an minst 100 gram. Detta påverkar inte slutresultatet.

Sammanfattningsvis, hela Karls upplägg bygger på ”Be on the safe side” – var på den säkra sidan. att ha checklistor för allt från träningsplanering och tävling ner till tekniken på det enskilda skottet, går ut på att eliminera alla möjligheter till misstag och på så sätt skapar Karl pavlis sin lycka. ingemar Månsson frånstrukturerat upplägg gör att Hårt arbete med Helsingborgs Sk-Sk. han får ut mycket av varje enskilt träningstillfälle. ■

nr 4 2012

❘

svensk skyttesport

❘

41

inForMation

Skyttet och

MiljöBalken text Janne kjellsson

Det är snart 15 år sedan Miljöbalken (MB) infördes år 1999. Många skjutbanor har under åren kunnat konstatera att ökade krav ställs på en verksamhetsutövare för skjutbanor.

MB är en mycket omfattande lagstiftning med 33 olika kapitel och drygt 450 paragrafer. Den skall i första hand ses som en ramlag som kompletteras med ett stort antal föreskrifter och allmänna råd. Balkens bestämmelser riktar sig till alla såväl verksamhetsutövare som enskilda.

Det är inte så lätt för en verksamhetsutövare att känna till alla bestämmelser som gäller. Det gör inte ens kommunerna när det gäller skytteverksamhet, vilket är både på gott och ont. Skytteförbunden har under lång tid regelmässigt informerat anslutna föreningar om olika tillämpningsområden som buller, efterbehandling, avfallshantering, tillsynsavgifter med mera, men det var länge sedan man behandlade MB mer allmänt. Nu tycker vi att det kan vara dags för en uppfräschning. anmälan En skjutbana är att betrakta som miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet i MB och om skjutbanan är stadigvarande inrättad för mer än 5 000 skott per år är den anmälningspliktig så kallad c-verksamhet, enligt förordningen 1998:899 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

I samband med MB:s införande beslutades att alla som bedrev miljöfarlig verksamhet skulle lämna en anmälan till kommunen eller söka förnyat tillstånd för verksamheten. Således skall det vid alla skjutbanor idag finnas en inlämnad anmälan eller ett tidigare tillstånd. problemet med dessa är att de kan vara inaktuella om verksamheten under åren har förändrats utan att verksamhetsutövaren, det vill säga föreningen, har gjort någon komplettering av anmälan. Jag återkommer till detta senare.

Innehållet i en anmälan regleras allmänt i 25 § förordningen 1998:899. De flesta kommuner har en blankett på sin hemsida som redovisar vad man vill att en anmälan skall innehålla. Nu 42

❘

svensk skyttesport

❘

nr 4 2012

är denna anpassad för industriell verksamhet och inte skjutbanor så det kan vara lite svårt att avgöra vad en anmälan för en skjutbana bör innehålla.

Skytteorganisationerna har tidigare informerat om innehållet i en anmälan men det kan vara på sin plats att göra det igen.

En anmälan bör innehålla följande. Verksamhetsbeskrivning med följande innehåll: allmänna förutsättningar, verksamheten på befintlig bana - antal skott och skjutdagar, verksamheten på ny bana (vid utökning) - antal skott och skjutdagar. utöver detta ska anmälan innehålla uppgifter om lokalisering, skjututbildning och träningsskytte, övrigt skytte och utbildning, riskområden och säkerhet, drift – och serviceorganisation eventuellt kontrollprogram. Samråd med myndigheter och allmänheten, miljöeffektbeskrivning med eventuella bullerdämpande åtgärder, beaktande av allmänna hänsynsregler, skyddsåtgärder och skydd av områden samt kartor som visar lokalisering och ljudutbredning om en bullerutredning har genomförts ska också framgå.

Innehållet i anmälan ovan är anpassat för den som vill utöka sin verksamhet. De flesta som redan tidigare är inlämnade är ofta inte så omfattande.

Om verksamheten vid skytteanläggningen har ändrats i en viss omfattning eller om man vill införa ny verksamhet skall en kompletterande anmälan lämnas till kommunen.

Vilken typ av ändringar är aktuella att anmäla?

Här kommer några exempel från verkligheten som miljömyndigheter har anmärkt på.

Inte anmält att en befintlig skjuthall brunnit ner och inte byggts upp. påverkar bullerutbredningen.

Det skjuts med andra och grövre kalibrar än vad som angetts i anmälan.

Det skjuts med andra discipliner än vad som anmälts, exempelvis ppc och dynamiskt skytte.

Det skjuts betydligt fler skott än vad som framgår av anmälan.

Banägaren har arrenderat ut skjuttider på banan till andra klubbar som skjuter med helt andra kalibrar än de som anmälts. Dessutom har antalet skott ökat.

Byggt en ny inskjutningsbana utan att detta anmälts.

Om föreningen som är banägare, det vill säga verksamhetsutövare, arrenderar ut skjuttider till andra föreningar bör man reglera i ett avtal vad som är tillåtet när det gäller ny verksamhet, bland annat skjuttider, typ av skytte, tillåtna kalibrar, antal skott mm.

En sak skall man komma ihåg. Det lönar sig sällan att försöka mörka en förändrad verksamhet. Dessutom är det olagligt. Verkligheten avslöjas ofta antingen genom att kommunen får klagomål på verksamheten och riktar ett föreläggande mot föreningen eller att förändringar kommer fram vid så kallade tillsynsbesök (se nedan).

Om en förening är osäker på vad som gäller, kontakta den skytteorganisation man är ansluten till eller kontakta miljöförvaltningen i kommunen direkt. tillsyn all verksamhet enligt MB är utsatt för tillsyn oavsett om den är anmälningspliktig, tillståndspliktig eller inte. I normalfallet är det kommunen som utövar tillsynen. För detta har man rätt att ta ut en avgift, tillsynsavgift.

Tillsyn och avgifter är reglerade i 26 och 27 kapitlet MB med tillhörande förordningar bl.a. miljötillsynsförordningen (SFS 2011:13).

I förordningen SFS 1998:940 regleras vilka avgifter som skall betalas till miljödomstolar och länsstyrelser för prövning och tillsyn. När det gäller kommuner har kommunfullmäktige enligt 27 kap. 1 § MB rätt att besluta om avgifter.

För att få en likartad tillsynsavgift i hela landet har Sveriges kommuner och landsting (SKL) gett ut en publikation som rekommenderar en modell med fasta avgifter för skjutbanor där man utgår ifrån att tiden som åtgår för tillsyn hänger ihop med antal skjutna skott. Ju fler skott som skjuts ju större behov av tillsyn.

Skytteorganisationerna delar inte uppfattningen att tillsynsbehovet är kopplat till antal skjutna skott och har därför tillskrivit SKL i ärendet för att få en dialog till stånd så att rekommendationerna anpassas bättre till verkligheten.

Klagomål från föreningarna när det gäller storleken på tillsynsavgifter är ett av de vanligaste ärendena idag. Timpriserna i en kommun ligger normalt mellan 800-900 kronor. För de flesta banor i landet torde det räcka med 3-5 timmar för en tillsyn, det vill säga en avgift på 2 400–4 000 kronor per år, särskilt som tillsynen normalt genomförs vart 3-4 år, dvs att kommunen i verkligheten disponerar 9-15 timmar för tillsynen om den genomförs vart tredje år.

Verksamhetsutövarens egenkontroll Enligt 26 kapitlet 19 § miljöbalken skall den som bedriver verksamhet som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller miljön fortlöpande planera och kontrollera verksamheten så att olägenheter motverkas eller förebyggs.

Verksamhetsutövarens egenkontroll innebär således en skyldighet att fortlöpande planera och kontrollera verksamheten. Detta gäller även skjutbanor. Om en tillsynsmyndighet kräver det skall ett kontrollprogram upprättas för egenkontroll av verksamheten.

Däremot är en skjutbana inte skyldig att följa bestämmelserna i förordningen 1998:901 om verksamhetsutövarens egenkontroll, vilket framgår av Naturvårdsverkets allmänna råd till förord-

ningen. Det gäller den som bedriver yrkesmässig verksamhet, vilket inte en vanlig skjutbana gör även om man tar betalt för skyttet.

Egenkontrollen skall dokumenteras skriftligt så att verksamheten kan kontrolleras av banansvariga och även redovisas för tillsynsmyndigheten. av dokumentationen skall även framgå vem som har ansvaret för olika delar av verksamheten. En mall för egenkontroll kan hittas på skytteorganisationernas hemsidor sedan tidigare. allmänna hänsynsregler I 2 kapitlet MB beskrivs innebörden av de så kallade hänsynsreglerna. Dessa används flitigt i tid och otid av kommuner och länsstyrelser när det gäller tillämpningen av MB. Det kan vara en god idé att företrädare för skjutbanor studerar hänsynsreglerna lite närmare så man inte står handfallna inför kontakter med miljöinspektörer.

Hänsynsreglerna är sju stycken och redovisas kort nedan.

Bevisbörderegeln Bevisbörderegeln innebär till skillnad från all annan lagstiftning att det är verksamhetsutövaren som skall visa att gällande regler följs. Tillsynsmyndigheter kan i princip påstå vad som helst.

Det är upp till verksamhetsutövaren att visa att påståendet inte är sant.

Kunskapsregeln En verksamhetsutövare skall skaffa sig den kunskap som krävs för att skydda människors hälsa och miljön. försiktighetsprincipen Verksamhetsutövaren skall iaktta de försiktighetsmått som krävs för att motverka eller förebygga olägenheter för hälsa och miljö.

Principen om bästa möjliga teknik Vid yrkesmässig verksamhet skall bästa möjliga teknik användas.

Produktvalsprincipen Verksamhetsutövaren skall undvika att använda sådana produkter som kan medföra risker för hälsa och miljö, om de kan ersättas med produkter som är mindre farliga. hushållnings- och kretsloppsprincipen alla skall hushålla med råvaror och energi, använda förnybara energikällor och utnyttja återanvändning.

Lokaliseringsprincipen Man skall välja den plats som är lämplig för ändamålet och som kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för hälsa och miljö. skälighetsregeln Det skall inte anses orimligt att uppfylla ställda krav. Hänsyn skall tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaden för sådana åtgärder.

PPP-principen och kommunal planering Vid en eventuell efterbehandling eller sanering av en skjutbana gäller principen om att förorenaren betalar (ppp), det vill säga skjutbanan.

Den kommunala planeringen kan också påverka skytteverksamheten. Håll alltid koll på (genom kommunens hemsida) om kommunens översiktsplan (öp) skall revideras eller fördjupas och följ upp vilka ändringar som föreslås. Är man inte observant kan plötsligt bostäder eller fritidshus tillåtas inom bullerzonen för en skjutbana. Det är därför viktigt att hålla sig ajour med kommunens översiktsplanering så man inte blir överraskad. ■ nr 4 2012

❘

svensk skyttesport

❘

43

reportage

Gemytligt inom

svartkrutsskytte text Karl-Gustaf Mattson foto Bengt Andersson

Hemma på väggen hos Håkan Larsson hänger ett vackert gammalt flintlåsgevär med bajonett från 1815. Men Håkan har det inte bara för syns skull. Han tävlar med det i både svenska och internationella sammanhang. Sporten heter svartkrutsskytte.

– Det här är en mycket trevlig sport, betydigt skojigare än skjutning med moderna vapen, säger Håkan Larsson, 59. koll är det många saker Håkan plockar fram ur sitt gamla flintlåsgevär ur ett skyddsfodral. Fattar det med vänster hand och spänner hanen i halvspänn med höger, stöder sedan kolven mot marken. Häller ner krut i den långa pipan. Plockar fram en fetlapp och en rundkula, stor som ett körsbär, ur fickan. Lägger fetlappen och kulan på pipmynningen och stöter sedan ner mot krutet i botten på pipan med laddstaken. Tar upp geväret, fyller fängpannan och stänger fängpannelocket. Ett tidsödande och omständigt arbete

Vid en närmare

för den nyinvigde, men för Håkan tar proceduren knappt en minut.

– I krigen förr kunde riktigt tränade soldater brassa iväg 7-8 skott i minuten. Numera kan vi ta det lugnare. I tävlingssammanhang har vi en halvtimme på oss att skjuta 13 skott.

Ett dovt ”bom” låter det när skottet går iväg, till skillnad mot moderna vapens ”pang”. Knallen följs av ett stort vitt rökmoln och geväret gungar till.

– Står man bredvid och tittar på så kan rekylen

se hård ut, men så är inte fallet. Den upplevs som mjuk.

Håkans intresse för sportskytte började redan i tonåren, men då med modern pistol. En dag kom han i kontakt med Svenska Svartkrutsskyttefederationen och fick se en uppvisning.

– Det såg så intressant ut att jag genast sökte licens på en nytillverkad kopia av en svartkrutsrevolver. Men jag fick avslag av polisen som ansåg att det inte fanns någon tävlingsverksamhet med svartkrutsvapen.

Vapen tillverkade innan 1890 och inte avsedda för patron betraktas inte av lagen som ett vapen.

Dessa vapen kan man alltså köpa och inneha utan licens, men de var på den tiden svåra att få tag på, och dyra. En kopia är ju samma vapen men tillverkad efter 1890 och kräver licens.

Efter att ha övertygat polisen om att organiserade svartkrutskyttetävlingar fanns så fick Håkan licens på en nytillverkad svartkrutsrevolver. Nu består svartkrutskytte inte bara av revolver och flintlåsgevär, utan av en hel räcka med vapen, eller kopior av vapen byggda före 1880. Som slaglåspistol, flintlåspistol, luntlåsgevär och bakladdare.

– Jag skjuter mest med svartkrutsrevolver, men ibland även med mitt gamla flintlåsgevär.

Av Kumla Sportskyttars 50-tal medlemmar, där Håkan är med, ägnar sig ett tiotal personer åt svartkrutsskytte. Man har hemmabana i Sånnersta utanför stan och har där i 15 år anordnat en nationell februaritävling kallad ”Snöröken”.

– Då skjuter vi i tre klasser med ett femtiotal skyttar i varje. Det är ett lite annorlunda upplägg mot de mängder av klasser som annars ingår i de här sammanhangen.

I Sverige finns ett 40-tal svartkrutsskytteklubbar med omkring 1500 aktiva män och kvinnor. Tävlingar finns det gott om, särskilt under sommaren, då man kan åka på en ny tävling varje vecka. Därtill tävlas det i SM, NM, EM och VM. – Någon OS-gren finns ännu inte, men det kanske kommer.

Tävlingarna i sig går till som en vanlig skjutning mot en tioringad måltavla.

– Man ställer upp sig vid sina bänkar och skjuter på 25 meter med enhandsvapen och 50 eller 100 meter med gevär, beroende på vapen och

klass. Av 13 skott på en halvtimme räknas de tio bästa.

Alla får vara med och skjuta men säkerhetsreglerna kring skjutningarna är hårda.

– Vi har ett internationellt reglemente att följa på banorna, så det går inte att veva runt med laddade vapen hur som helst. Reglerna sitter i ryggmärgen, det är som med trafikvett, man kör bil på höger sida och har ingen tanke på annat.

För att bli en bra skytt fordras flera faktorer.

– Bra resultat får man som i allt annat, genom träning, träning och åter träning. Men det är naturligtvis bra att ha god kondition och vara stresstålig. Att hålla en kilotung pistol frestar på och efter ett tag är det lätt att man börjar skaka.

Då gäller det att inte bli nervös.

De ålderdomliga vapnen har inte heller, som moderna vapen, några ställbara riktmedel. Flintlåsmusköter inga alls.

– Det var nog rena turen i krigen förr om man träffade sina fiender, i alla fall om man sköt på långt håll.

Spridningen på det svenska flintlåsgeväret m/1815 var 2 fot (cirka 60 cm) i höjd och sida på ett skjutavstånd på 200 fot (cirka 60 m). Men träffade krigarna varandra så var skotten definitivt dödliga. Svartkrut och kulor är idag av mycket bättre och jämnare kvalitet vilket innebär att träffytan på för ett flintlåsgevär idag har en diameter på ca 10 cm.

Hur långt man kan skjuta med ett flintlåsgevär är det nog ingen som prövat i modern tid, men Håkan tror att en kula från ett flintlåsgevär skulle kunna gå drygt 1 till 1,5 kilometer om man håller geväret i 45 graders vinkel.

Håkan och två kompisar i svartkrutsskytteavdelningen har fått skjuta salut vid midsommarfirandet i Sannahed, uppklädda i ryttmästaruniformer modell 1895 från Kungliga Livregementets husarer.

– Och så inleder vi traditionella julmässan på Kumlabiblioteket, och har skjutit i teatersammanhang samt gått i täten på musikkårsuppvisningar.

Iklädda sina tjusiga uniformer har de fått mången smickrande kommentar av damer och blivit fotograferade i myckenhet. En äldre dam med tydlig förtjusning av män i tjänstedräkt uttryckte en gång hur snygga grabbarna var, varvid kompisen Janne Klingberg snabbt svarade; ”Javisst är vi, och uniformerna också!”

– Jag tror nog att vi finns med i åtskilliga album nu.

I hela världen.

Reaktionerna från de närmaste på Håkans numera omfångsrika hobby är accepterande. Sambon Inger nöjer sig dock med att följa med till Sannahed. Av gemenskapen i svartkrutsskytteklubben finns inte heller något att beklaga.

– Nej det råder en väldigt gemytlig stämning bland svartkrutsskyttar överlag. Man bryr sig om varandra och ser till att alla trivs, avslutar Håkan Larsson. ■

44

❘

svensk skyttesport

❘

nr 4 2012

nr 4 2012

❘

svensk skyttesport

❘

45

porträttet

niccolo campriani

En oLYMPIsK gULdMEdaLjör MEd PErfEKtIon soM MÅLsättnIng text spännar Mats eriksson foto Heinz reinkemeier

Den italienska gevärsskytten niccolo Campriani kvalificerade sig till alla tre gevärsfinaler vid oS i london och tog hem ett guld och ett silver. och han tänker på ett sätt som alla skyttar kan lära av.

när nicco, SoM han kallas bland vänner, klev in i den olympiska finalhallen som en av världens bästa skyttar var förväntningarna höga.

Många journalister, speciellt de italienska, påminde honom om världens förväntningar. ”Ibland blir människors förväntningar dina egna”, säger Nicco. ”under förberedelserna för OS var det väldigt viktigt för mig att inte blanda ihop andras förväntningar med mina egna.”

att lära sig hantera förväntningar är någonting som Nicco jobbat länge med. London-OS var faktiskt hans andra OS. Som 21-åring deltog han också i peking. Han var nära en bra placering där också, men en åtta i sista skottet kostade honom en plats i luftgevärsfinalen.

Men Nicco är inte bitter för den åttan. Efter peking-OS flyttade han till West Virginia för att studera till industriell ingenjör vid West Virginia university och här träffade han idrottspsykologen Ed Etzel. Snart lärde sig Nicco att det finns två sätt att hantera dåliga skott på. ”Du kan endera bli frustrerad och arg, eller så kan du lära dig någonting från det”, förklarar han.

Zublasing, en annan italiensk gevärsskytt som studerar i West Virginia och som också deltog i London-OS, säger att hon såg en stor skillnad hos Nicco efter att han började jobba med Etzel.

Innan peking ”var han lite bekymrad över andras förväntningar”, säger Zublasing. Efter att Nicco, med Etzels hjälp, började fokusera mer på hans egna förväntgningar ”började han ha roligt när han sköt istället”. Nicco själv säger att ”först har man roligt när man skjuter och sen vinner man”. Han säger att det ofta är tvärtom, men att det är grundläggande att ha roligt. niccoS flickvän, petra

niccolo caMpriani frÅn Florens, italien fÖdd 1987 utBildning Studerar Sport Engineering på masternivå i Sheffield, England

att bli frustrerad vet Nicco att det är extremt viktigt att tänka logiskt och försöka lära sig någonting från varje dåligt skott. ”Ärligt talat, utan den där åttan i peking hade jag nog aldrig vunnit guldet i London”, menar Nicco. ”Nicco har växt som skytt under de senaste åren”, säger tränaren för West Virginia universitys skyttelag, Jon Hammond. Hammond förklarar att Nicco är extremt fokuserad på genomförandet istället för på resultatet och att han alltid försöker förbättra någonting. iStället för

meriter os London 2012 ❚ Guld, 3x40, 1180+98,5 ❚ Silver, 10 meter, 599+102,5 ❚ 8e plats, 60 ligg, 595+102,6 VM München 2010 ❚ Guld, 10 meter, 599+103,5 ❚ Samt flertalet guld-, silver-, och bronsmedaljer från världscuper

46

❘

svensk skyttesport

❘

nr 4 2012

”Jag skulle inte använda ordet ‘klaga’, men Nicco är mer ‘jag måste fixa det och det’”, säger Hammond. I Niccolos värld finns det alltid någonting som kan bli bättre. Hammond minns en match när Nicco hade skjutit 600 i luftgevär och klev av skjutplatsen lite besviken och sa att han skulle jobbat hårdare. en perfektionist. ”Inte bara när han skjuter, utan allt måste vara perfekt”, säger Zublasing. Hon berättar att ibland när Nicco sagt att han ska vara hemma en viss tid kan han komma hem sex eller sju timmar senare, bara för att någonting inte kändes perfekt under träningen. Om han bestämmer sig för någonting, då gör han det. Är det så att någonting inte stämmer helt så måste han ordna det. ”Han kan skjuta tills han är helt utmattad”, säger Zublasing. ”Han skjuter alltid tills han är nöjd”. För honom är det inte acceptabelt om en dag per månad inte är perfekt.

Hammond beskriver Nicco som en ”absolut perfektionist”. Nicco skulle aldrig döma en match efter vad monitorn säger, berättar Hammond. ”Han är väldigt fokuserad på själva processen att skjuta och inte resultaten”. Nicco själv säger att han inte tror att man kan klassa en tävling som bra eller dålig. ”Den är endera användbar eller också inte”.

niccolo caMpriani är

”jag har flyttat fokus till genomförande och inte på resultat”, säger Nicco. Han förklarar att han vill ”avsluta tävlingar utan att ångra någonting”. Han menar att han vill känna att han gett allt när tävlingen väl är över. campriani säger också att det är väldigt svårt att vinna ett OS-guld, då det är så många i världen som har kapaciteten att vinna. Därför är det enda man kan göra att fokusera på sig själv. Nicco säger att hans tankesätt är lite som en paradox. ”Om du verkligen vill vinna ett guld på OS så ska ditt mål inte vara att vinna en guldmedalj på OS”. ■ nr 4 2012

❘

svensk skyttesport

❘

47

inForMation

Nytt INFOrMatIONSMaterIal FÖr att MarkNaDSFÖra

Skytte

Vill er förening marknadsföra skyttet och locka fler medlemmar till er förening? Då kan ni nu ta hjälp i detta arbete genom att använda förbundets nya informationsmaterial!

Svenska Skyttesportförbundet har nu tagit fram nytt informationsmaterial som ska vara en hjälp för alla våra föreningar, distrikt och sektioner att marknadsföra skyttet som sport.

SKYTTE

skyttebroschyrer, 12-sidig broschyr som presenterar skyttet inom vårt förbund, med text och många inspirerande bilder. Perfekt att dela ut på prova-på-tillfällen eller till besökare på skjutbanan. Broschyren finns att

ALLA EN SPORT FÖR

port.se

www.skyttes

e

beställa från kansliet och ni får 50 broschyrer för 100 kronor. Själva broschyren är kostnadsfri, det är bara frakten som kostar.

För beställning: sätt in 100 kronor på bankgiro 834-7718 eller postgirokonto 151779-6.

Ange vad beställningen gäller, ditt/föreningens namn och leveransadress i meddelandefältet.

EN SPORT FÖR ALLA

EN SPORT FÖR ALLA

S K Y T TE EN SPORT FÖR

2012 går mot sitt slut, men innan vi gör det gör vi en kort tillbakablick till de olympiska spel som gick i london i somras. under oS bar de svenska skyttarna särskilda oShörselkåpor från peltor. ett par hörselkåpor finns dock över, och dessa hörselkåpor kommer vi nu att lotta ut till en vinnare som svarar rätt i vårt oS-quiz.

För att vara med i utlottningen, gör quizet nedan och skicka dina svar till Svenska Skyttesportförbundet, Idrottens Hus, 114 73 Stockholm eller maila den rätta raden till redaktionen@skyttesport.se. Märk brevet/mailet med OS-quiz och glöm inte att ange ditt namn och din adress. Vi vill ha ditt svar senast söndag den 20 januari. Vinnaren presenteras i Svensk Skyttesport nr 1 2013.

1. håkan dahlby sköt hem ett os-silver i dubbeltrap vid sommarens spel i London. Men hur många poäng sköt han i finalen?

a B c

S K Y T TE EN SPOR T FÖR AL LA

www.skytt esport.se

skytteaffischer i storlek A3. Affischerna finns i fyra varianter, med en skytt från varje sektion i fokus. Gevärsskytten Linda olofsson, pistolskytten Robert Wälikangas, lerduveskytten therese Lundqvist och viltmålsskytten Mattias Björk är de som pryder affischerna, i sällskap av mindre bilder som visar bredden och glädjen inom skyttet.

Vitt fält nertill där det finns utrymme att skriva en egen text för hand.

Varje SDF kommer i december få en bunt affischer och ni som förening får därefter ta kontakt med ert SDF för att få affischer. Har ni något event innan dess, till vilket ni önskar affischer, vänligen kontakta kansliet på office@skyttesport.se.

SvSF hoppas att ni får stor användning av detta informationsmaterial!

Marcus Svensson Niklas ringborg Stefan Nilsson

3. sverige ställde upp med tre skeetskyttar i detta os. skyttarna har en sak gemensamt, nämligen att de är födda samma år. Vilket år föddes de?

a B c

ALLA

47 poäng 49 poäng 50 poäng

2. Vad heter den svenske skeetskytt som vann världscupen i London i april och därefter blev första manliga skeetskytt att tas ut för os 2012?

a B c

SKYTTE

SK YT TE

oS-QuiZ 2012

1988 1990 1992

4. jonas jacobsson vann ett silver och ett guld på Paralympics i London. I vilken gren vann han guldet?

a B c

60 ligg Luftgevär stå Helmatch

5. håkan dahlbys silvermedalj var den första svenska os-medaljen i skytte på hur många år?

a B c

12 år 8 år 16 år

❘

svensk skyttesport

❘

nr 4 2012

Namn ............................................................................................................................................................................................................................

Adress .........................................................................................................................................................................................................................

Postadress .............................................................................................................................................................................................................

Ps. Kan du inte svaret på alla frågor? chansa, bläddra i eller gå in på www.svensk-skyttesport.se och läs årets tidigare tidningar.

Namn........................................................................................................................................................................................................................................................................ adress.......................................................................................................................................................................................................................................................................

48

Skickas till Svenska Skyttesportförbundet, Josefin Warg, idrottens Hus, 114 73 Stockholm, senast den 25 februari 2013. tRE ViNNARE FÅR VAR SiN SkRAPLott.

krysslÖsning oCh Vinnare i nr 2/2012 therese Hermansson, Färjestaden, Rolf kaméus, Skövde, Roland Sandberg, Strömsund. kryssvinnare nr 4/2012 presenteras i nr 2/2013. Skicka in era svar senast den 25 februari 2013. nr 4 2012

❘

svensk skyttesport

❘

49

utgivningSplan

hur är relationen mellan skyttet och din familj?

För endast 500 kronor kan ni annonsera, 1/8-sida (68x98 mm), om er tävling i webtidingen, som publiceras på hemsidan www.svensk-skyttesport.se Alla medlemmar har möjlighet att läsa nyhetsbrevet/webtidingen.

MAILA In er teXt oCH FAktUrAADress tILL leif.dylicki@agrenshuset.se

Nr SISta MaterIalDaG NyHetSBrev/WeBtIDING

tIll WeB

1 2 3 4 5

21 24 4 16 27

12 13 23 7 18

MArs MAJ AUGUstI oktoBer noveMBer

MArs MAJ septeMBer oktoBer noveMBer

SVENSK

SVENSK Nummer

Nummer

JOaCim sUnDstrÖm luftgevärsskytt sunne/ rottneros

Berne OlssOn skeetskytt landskrona-saxtorps Jsk

Min familj tycker att det är kul med skytte, ingen håller på själv av dem men de stöttar mig när jag behöver hjälp och de följer med på en 3-4 tävlingar per år i Sverige.

Jättebra. Jag har den förmånen att kunna köra på de tävlingar som jag känner för. Jag skjuter och min sambo dansar linedance, så det fungerar jättebra, att vi kan göra olika saker. och vi hinner ses också, jajamen.

1 ❘2012 ❚

årgåNg

3 2012 ❚

årgåNg

4

4

Glädjande sv SVENSK

Två svenska

medaljer på

lu f t-E M

Porträttet Ni klas

BE Er rg gs st tr rö öM M

Sk

yTTTe TTTeTT ge r glä dje i HalM stad en vecka me d HE Nr riik k

JaNssoN

SwediS Sh h – en favor

enskt

os silver på n en! obssico jac sg uld ig paralymp tog

å e i skån eld själar nae sm-vecka or dnad inte ar stoppar r kort sommeås pi stolskytta skelle ft tan hanis br ev från afg

Nummer 2 ❘2012 ❚

årgåNg 4

SVEN SK

Cu p

it för mång

a

Numm

er 4 2012 ❚ år gåNg

4

m vm viltmåls-v

r på hEmmaplan svEnska mEdaljEr

as jacobsson En vEcka mEd jonas

åtta banor runt på

fält-sm

i vårgårda

lisBeth JOhanssOn Christer isakssOn luft- och korthållsskytt veddige Uskf skeetskytt Oskarshamns Jsk Jag och mina två barn har hållit på med skytte som en gemensam grej. Jag har hållit på med detta sedan jag var 13 och det var kul att de fastnade för det med. Roligt med en sport där vi kunnat hjälpa och peppa varandra

Vi har en 1,5-åring så just nu är det faktiskt tufft att få upp det rent praktiskt, att få tiden att räcka till. träningen blir lite lidande, men tävlingar får jag åka på.

lOUise samUelssOn viltmålsskytt rimforsa Jsk Den är bra, eftersom hela familjen jagar och min bror skjuter också så går det hand i hand. Jag följde med när min bror började skjuta och det var på den vägen jag började. och mamma och pappa skjutsar och hjälper till, så de är också insatta.

SvenSk SkytteSport

taCkar

larsuno geno m åre

mentala aspekter i skytte

träff säker skyttet

samlar

Åhlin Tävling i fo kus

för

n

familje

n

upps ala Js K

menta

av s la aspek Kyt t t e del er

Campria

ser ti

llbaka

3

ni

på ly

ckat

Os

alla annonsörer, skribenter, fotografer, medarbetare och läsare för 2012!

Missa inte årets sista webbtidning som kommer ut den 19 december.

Du hittar den på www.svensk-skyttesport.se Bidra till webbtidningen du också, genom att skicka text och bild till redaktionen@skyttesport.se SVENSK

vaD vill DU läsa Om i

SvenSk SkytteSport

UnDer år 2013?

Ska vi skriva om en viss person, förening, händelse eller tävling?

Ska vi granska något?

Vilken sorts träningstips önskar du?

Skicka ditt tips till redaktionen@skyttesport.se!

50

❘

svensk skyttesport

❘

nr 4 2012

nr 4 2012

❘

svensk skyttesport

❘

51

Posttidning B

P P

REtURADRESS: iDRottENS HUS, 114 73 StoCkHoLM

Både vi och våra sponsrade skyttar Både vi och våra sponsrade skyttar strävar efter bravåra precision - lässkyttar mer Både vi och sponsrade strävar efter bra precision läs mer om oss på Facebook och på-www. strävar efter bra precision läs mer om oss på Facebook och på www. norma.cc. om oss på Facebook och på www. norma.cc. norma.cc.

med fokus på

med fokus fokus på på med

RECISION RECISION

.........målsättning att att inom inom några några år år ta ta steget steget upp upp ii den den yppersta yppersta världseliten världseliten...........fick ...........fick .........målsättning förtroende att att tävla tävla för för Sverige Sverige internationellt............. internationellt............. så så har har det det stärkt stärkt mig mig som som förtroende skytt och och viljan viljan att att bli bli bättre bättre bara bara starkare............ starkare............ duktiga duktiga skyttar skyttar med med mycket mycket erfaerfaskytt .........målsättning att inom några år ta steget upp i den yppersta världseliten...........fick renhet...................... renhet......................

förtroende att tävla för Sverige internationellt............. så har det stärkt mig som skytt och viljan att bli bättre bara starkare............ duktiga skyttar med mycket erfarenhet...................... www.norma.cc www.norma.cc