Livet har varit en ständig kamp, i hemmet såväl som i skolan
Möt Jämställdhetsmyndigheten
Ansvarar för samordning mot prostitution och människohandel
Hur ökar vi barns delaktighet i utredningar? Hur skapar vi en bättre familjehemsvård? Hur fungerar föräldrastöd mot radikalisering?
Detta och mycket mer kan du få svar på hos Socialenkanalen, kompetenshubben för dig som arbetar inom socialtjänsten, eller är intresserad av socialt arbete. Här får du kunskap om metoder och den senaste forskningen. Du möter andra yrkesverksamma som delar med sig av sina erfarenheter, och får perspektiv på aktuella frågor.
Besök oss på:
humana.se/socialenkanalen
Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individ- och familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har 15 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge, Finland och Danmark som utför omsorgstjänster till över 7 000 människor. Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm. Läs mer om Humana på www.humana.se eller corporate.humana.se.
”Hur ska jag kunna få någon återhämtning om jag arbetar i en situation
där jag känner att jag inte har de resurser som krävs?”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Lisa Clefberg, psykolog och psykoterapeut.
Läs krönikan på sidan 56
10| Intervjun
Gaya Pienitzka är hypnosterapeut och utbildar även andra genom det egna företaget Lifecap.
16| Aktuellt
Svårt att hitta nya familjehem.
19| Tema: Alkohol- och drogskador
20| Barn med FAS
Möt Adam som bor i ett familjehem.
24| Kampanj om FAS
26| Legalisering av cannabis
Bestående skador i hjärnan hos unga.
30| Risk för schizofreni
Vad säger forskningen om sambandet?
32| Missbruk och samsjuklighet
38| Medberoende
Liveinspelning av Djävulspodden.
40| Forskningspengar
42| Jämställdhetsmyndigheten
Insatser mot prostitution och människohandel.
Sidan 42: Vi har gjort ett besök hos Jämställdhetsmyndigheten i Göteborg.
46| Brister före självmord
48| Elevers drogvanor
Inställningen till cannabis oroar.
58| Rättighetsbärarna
Ny tv-serie om barns rättigheter.
62| Meningslösa möten
Prima Gruppen - Idéburen och brukarorienterad kvalitativ integrations kedja för människor med beroendeproblematik. Prima Gruppen har verksamheter med olika inriktningar som tillsammans bildar en stöd- och boendekedja. Samtliga verksamheter är drogfria och vår målgrupp är vuxna personer och par med beroendeproblematik. Vi tar emot personer med LARO samt ADHD medicinering.
Krinolinen HVB
är ett drogfritt stödboende med 82 platser. Krinolinen har både enkeloch dubbelrum. Verksamheten är i hög grad styrd av den enskildes planering tillsammans med uppdrag från socialtjänsten. Motivationsarbete på Krinolinen är utformat efter individens behov och önskemål. Krinolinen är beläget i Fruängen i Stockholm.
Roo Gård Lantbrukskooperativ
med 31 platser i Österåkers kommun erbjuder långsiktigt rehabilitering och medlevarskap inom ramen för professionell rehabiliteringskunskap, gemenskap, och riktigt arbete.
Gården erbjuder rehabiliteringsplatser i arbetsgrupperna Stallbacken med ridskola, lantbruk med nötkreatur och foder producering, Gårdsgruppen med skogsbruk och fastighetsunderhåll, Växthus och städ, hantverkshus samt storkök.
Primagruppens Korttidsboende AB - Nollpunkten är ett drogfritt stödboende med 28 platser. Syftet med Nollpunkten är att man inte ska behöva börja om från början eller hamna ”på gatan” vid akut problem i behandling/insats. Verksamheten är även till för att överbrygga det glapp som kan uppstå mellan medicinsk avgiftning och påbörjad behandling/insats. Verksamheten arbetar med tydligt fokus på empowerment (egenkraft), brukarperspektiv och tron på den enskildes vilja och motivation att förändra sitt liv. Nollpunkten är beläget i Vaxholms kommun.
Alkoholdrickandet har minskat bland unga, men tyvärr är det flera som har testat cannabis och över hälften av gymnasieeleverna tror inte att det finns någon skaderisk alls med att prova cannabis några gånger. Detta enligt en ny undersökning om skolelevers drogvanor som Göteborgs Stad presenterar.
Dagens ungdomar har en helt annan inställning till droger än vi vuxna. Det beror säkert mycket på influenser från filmer och tv-serier från USA, som länge har haft en mer liberal drogsyn. Under flower power-rörelsen på 60-talet fick cannabis en rejäl spridning. En undersökning från 70-talet visade att var femte skolungdom i årskurs nio någon gång hade rökt hasch. Sedan förstod man att det var skadligt, liksom man förstod att cigaretter var skadligt.
Har det skett ett informationsglapp nu kan man undra? Har vi inte lyckats förmedla våra föräldrars förmaningar vidare till våra barn? Hur kan en generation ta avstånd från droger och nästa generation tycka att det är okej? Och vad kan vi göra åt det?
För det första måste vi förstå vad som händer, vad våra ungdomar gör. Sedan behöver vi sprida fakta, låta forskningen tala sitt språk. Vi kan inte skälla och tjata. Vi kan visa vad som händer i hjärnan när man tar cannabis i unga år och hur lätt det är att fastna i beroende. Vi kan ta krafttag kring psykisk ohälsa, som i sin tur kan leda till missbruk.
I det här numret fokuserar vi på alkohol och drogers skadeverkningar. Missbruk är ett folkhälsoproblem i Sverige. Man räknar med att över en miljon svenskar är drabbade av beroendesjukdom. Och trots att det är så vanligt har det blivit skamfyllt att prata om.
Runt varje alkoholist eller narkoman finns flera anhöriga som påverkas av missbruket på olika sätt. Att vara medberoende är inte heller lätt eller sunt för
den delen. Man kanske försöker dölja eller styra personens drickande.
Ann Söderlund och Sanna Lundell är öppna med sitt medberoende. De har båda vuxit upp med och levt i kärleksrelation med någon som har missbruksproblem. Under Beroendedagen i Stockholm gjorde de en livesändning av Djävulspodden, en fortsättning på dokumentärserien Djävulsdansen på SVT som handlar om medberoende.
Det är inte så konstigt att just ungdomar vill testa saker som de ser så många andra göra. Den digitala världen gör dessutom att allt kommer så mycket närmare. Hos tonåringar är ju frontalloben inte fullt utvecklad och därmed har de inte samma omdöme, hämningskontroll och konsekvenstänkande som vuxna. Det är väl därför som det är extra svårt för dem att motstå droger. Det måste vi tänka på och vara ännu mer tydliga och stöttande.
Fred Nyberg är professor i biologisk beroendeforskning och har tittat på hur de har gått i några av de länder som har legaliserat cannabis. Tror ni deras statistik ser bra ut när det gäller drogrelaterade problem och kostnader för samhället? Forskningen talar sitt tydliga språk. I Colorado är åldersgränsen 21 år för marijuana. Jag säger som Fred Nyberg: ”Tror ni att de väntar?”
Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
”Jag är en rättssäkrare” ”Jag är en rättssäkrare”
”Jag arbetar inom social omsorg och familjerätt. Mina beslut påverkar människors liv, samhället och Sverige i stort. Men med mycket makt kommer stort ansvar. Invånarna måste kunna förlita sig på att jag alltid tillämpar lagar och regler rättvist och effektivt. Därför är det fundamentalt att alla beslut fattas på juridiska grunder. Därför använder jag JUNO.”
JUNO ger dig Sveriges bredaste utbud av juridiskt beslutsunderlag, allt anpassat för just ditt ämnesområde. För att du ska kunna ta rättssäkra beslut.
Testa gratis i 14 dagar på nj.se/juno/kommun.
Boendestöd
HVB-hem
LSSservicebostad
Stödboende
Öppenvård
LSSgruppbostad
Familjevård
Gaya Pienitzka är hypnosterapeut och utbildar även andra genom företaget Lifecap.
Hypnosen öppnar upp för läkning
Gaya Pienitzka har hjälpt ett tusental klienter
Sexuella övergrepp skapar känslomässiga sår som man ofta behöver hjälp med att läka. Gaya Pienitzka har själv varit utsatt för övergrepp och hjälper nu andra, både genom terapi, e-terapi och att utbilda coacher och terapeuter. Det ger snabbt ringar på vattnet så att ännu fler kan få hjälp.
TEXT OCH FOTO: JENNY FORS
Efter Mee Too för två år sedan har Gaya Pienitzka reflekterat mycket över hur många det är som lider av sviterna efter sexuella trakasserier och våld.
– Många vet inte ens om att de bär på upplevelser som skulle behöva läka för att de ska kunna leva sitt liv fullt ut och känna sig trygga. Att ha blivit trakasserad och psykiskt nedbruten kan vara lika illa som att ha blivit utsatt för övergrepp, säger Gaya Pienitzka.
Hon berättar att gemensamt för de här personerna kan vara att de har dålig självkänsla, ser ner på sig själva och inte tror att de är värda något.
– Ofta kompenserar de detta genom att bygga upp ett bra självförtroende, bli framgångsrika och jobba hårt. Det har hänt att personer söker hjälp för stress, men sedan kommer det fram under terapin att de har ett stort självförakt. De tycker att de inte är värda att älska och har svårt med tillit.
GAYA PIENITZKA HAR hjälpt ett tusental klienter, varav ett trettiotal män, sedan år 2000 då hon grundade Lifecap.
Hon bestämde sig för att utbilda sig till terapeut när hon själv blev hjälpt att komma över en traumatisk händelse.
– Jag var i 16-årsåldern när jag blev utsatt för en gruppvåldtäkt av två män. Jag hade flyttat från Stockholm till Jönköping och när jag sökte upp sjukvården minns jag hur sjuksköterskan mönstrade mig uppifrån och ned. Det var som att hon tyckte att jag var mer lössläppt för att jag var från Stockholm.
ÅREN GICK OCH Gaya utbildade sig till systemvetare, bildade familj. – Det här med intimiteten funkade inte riktigt. Jag höll alltid en viss distans och jag tänkte att det måste vara något som är fel. Att den här traumatiska händelsen skulle ha något att göra med det hade jag ingen tanke på. Det var ju så länge sedan och det var inget jag gick och tänkte på. Jag sökte hjälp hos två olika psykologer som avfärdade mina problem med att det var vanligt att samlivet blev lidande under småbarnsåren.
Det var en väninna till Gaya som tipsade om terapeutisk hypnos, något som hade fungerat bra för henne.
– Jag testade det, en behandling på tre timmar där jag fick gå ned i ett avslappnat tillstånd. Det första som kom till mig var den här våldtäkten. Vi gick igenom händelseförloppet och framförallt det beslut
Om Gaya Pienitzka
Ålder: 59 år.
Familj: Tre barn.
Bor: I Stockholm/Roslagen.
Yrke: Är utbildad energi/hypnosterapeut, grundare och vd, Lifecap. Verksam som handledare, utbildare och terapeut. Håller även föreläsningar och har skrivit en rad böcker; ”Energi och healing, resor och recept” (2008), ”Nu har det skrivits en bok om kvinnligt, manligt, mänskligt” (2009), ”Insikter om inre ledarskap” (2011) samt ”Illusioner om lycka och lidande” (2014) samt skrifterna ”Som pojkar är mest” och ”Som flickor är mest”.
jag hade fattat på ett undermedvetet sätt under händelsen. Det var att män är farliga och dem ska jag hålla på avstånd. Under terapin grät hon och nästan kräktes när hon fick återuppleva det fruktansvärda. Men det var också fantastiskt för henne att få förstå hur hårt de här spåren hade suttit, att hon hade levt efter just det här dolda beslutet.
– Jag fick möta mitt 16-åriga jag och
omvärdera mitt beslut. Jag kom till insikt om att det var just de här två männen jag aldrig skulle låta komma nära, men det gäller inte för min man och andra män.
HON FICK OCKSÅ chans att säga till den yngre upplagan av sig själv att hon inte hade någon skuld i det som hände.
– Jag hade ingen kort kjol eller var särskilt berusad, men man lägger ändå en
viss skuld på sig själv. Jag borde inte ha varit på den där platsen, vid den tidpunkten, helt ensam. Hur kunde jag vara så godtrogen? Men under terapin så kunde jag ärligt säga till mig själv att jag helt enkelt varit på fel plats vid fel tillfälle. Dessutom var de två starka män.
Efter sessionen tog det en tid att smälta det hela, men sedan märktes en stor förändring.
Det är en fantastisk känsla att befrias från skuld, skam och destruktiva beslut. Foto: Getty Images.
– Jag mådde bra och hade äntligen blivit fri. Men om de här psykologerna som jag var till först inte fattade något av det här, hur ska då folk kunna bli hjälpta? Jag tänkte på alla som har utsatts för incest. De måste ha ännu svårare att bearbeta de händelser som de har blivit utsatta för.
Studier visar att hypnosterapi är väldigt effektivt för att behandla olika trauman. Genom att försätta en person i djup av-
slappning kommer man närmare traumat och man är också mer mottaglig för omprogrammering.
Gaya Pienitzka bestämde sig för att själv utbilda sig till energiterapeut, som det hette då. Det här var helt enkelt för bra för att inte försöka sprida vidare. Hon började i liten skala och utökade verksamheten till att även omfatta utbildning av nya terapeuter.
slappning, men liksom i den personliga hypnosterapin så är man vaken och fullt medveten om vad man säger och gör. Man har bara nått ett dåsigt stadium där hjärnan aktiverar så kallade thetavågor. Alfavågor är vågor av lätt avslappning och deltavågor produceras under djup sömn. Thetavågor är alltså gränsen mellan sömn och vakenhet. Det finns också betavågor som är en intensiv aktivitet.
»Jag fick möta mitt 16-åriga jag och omvärdera mitt beslut« Gaya Pienitizka
– Företaget där jag hade gått utbildningen lade ned och jag fick ta över deras utbildningar. Sedan började jag fundera hur man skulle kunna hjälpa ännu fler och vi började ta fram internetbaserad terapi. Då blir terapin mer lättillgänglig och även billigare för klienten.
Nu har Lifecap flera e-terapier som även täcker in mer än trauma. Både för kurser och för terapier hyr Gaya in terapeuter med olika inriktningar. De har själv erfarenhet av att ha tagit sig igenom den sortens problem. Madeleine Swartz är specialiserad på stress-, relations- och medberoendeproblematik. Åsa Nilsson hanterar ångest och högkänslighet. Gunnar Espling är specialiserad på sorgbearbetning.
E-TERAPIERNA FUNGERAR SÅ att man kan sitta hemma och lyssna igenom ett avsnitt om dagen i tio dagar. De finns både som kognitiv beteendeterapi och med inslag av hypnos eller ledd meditation. För varje gång kommer man djupare ned i av-
Utan hypnosen skulle man inte komma åt den underliggande händelsen som ligger och skaver, ofta undermedvetet. Gaya berättar om en kvinna som plötsligt kände avsmak för sin man när han blev en bit över 50. Hon hade varit utsatt för ett sexuellt övergrepp oralt i yngre år och under hypnosterapi fick hon se mannens rynkiga bringa. Hennes undermedvetna beslut att hålla sig borta från män som såg ut på det sättet gjorde nu att hon inte kunde hantera sin egen mans begynnande rynkor på överkroppen.
EN ANNAN LITE yngre kvinna hade problem med närhet och fick inte ordning på sina relationer. Under hypnos började hon att berätta om en händelse när hon var i 14-årsåldern och gjorde ordning en häst i stallet inför en ridtur. Hon steg upp, red ut och en bit bort träffade hon en man som höll en karta i handen och stod bredvid en röd skåpbil. Sedan blev det svart. Vid nästa session beskrev hon att hon stod på stallbacken med kläderna och håret i
Gaya har också drivit behandlingshem 2005-2010.
oordning. Hon fick hjälp med hästen och skyndade direkt hem.
– Vid varje tillfälle som vi träffades kunde hon pussla ihop händelsen, från två håll och i lagom stora portioner. Hennes självbevarelsedrift tillät inte mer och hade också fått henne att förtränga det som hade hänt.
MÅNGA HAR OCKSÅ problem med ångest, fobier eller annat och den händelse som ligger bakom behöver inte vara av sexuell natur. Gaya berättar om en kvinna som tyckte att hon var så äcklig, hon hade mani på att duscha och tvätta sig och trodde att ingen skulle kunna tycka om henne.
– Det visades sig att när hon bara var två år gammal fick hon vara med sin fyra år äldre bror och hans kompis och leka. Hon var väldigt förtjust i den där kompisen och var så glad att hon för en gångs
skull fick vara med i leken. Rätt som det är så bajsade hon i blöjan och kompisen utbrister ”Usch, vad äcklig du är!”. En sådan till synes obetydlig händelse kan sätta stora spår ifall personen i det tillfället är under stark känslomässig inverkan. Just att hon var så förtjust i den där killen gjorde att hon kände en sådan förnedring av hans ord.
De män som Gaya har hjälpt med sina psykiska problem som bottnar i sexuella övergrepp har ofta blivit utsatt av en släkting eller vän till familjen, men också av idrottslärare eller tränare som pojken har haft förtroende för.
– Att förövaren under lång tid har byggt upp ett förtroende innan övergreppen ger en enorm skuld och skam, även gentemot föräldrarna som ju ofta är känslomässigt involverad i relationen, säger Gaya.
Hon drev också ett behandlingshem år 2005-2010 på Lindormsnäs gård. Detta
»Vid varje tillfälle som vi träffades kunde hon pussla ihop händelsen, från två håll och i lagom stora portioner«
ihop med en man som hon träffade efter sin skilsmässa. Dit kom ofta killar med kriminellt förflutet och beroendeproblem. Ofta var det något traumatiskt i barndomen som hade hänt och då kunde Gaya hjälpa till att plocka fram det genom hypnosterapi. ●
Om hypnosterapi
Hypnos är ett avslappnat tillstånd mellan vakenhet och sömn. Under hypnos är man vaken och medveten, men har lätt att komma i kontakt med undantryckta minnen och att förändra beteenden. Därför är hypnos ett bra verktyg inom terapi och har visat sig effektivt när det gäller att eliminera fobier, hantera stress, rädslor och ångest, behandla trauman och till och med minska smärta.
JUST NU HAR VI LEDIGA PLATSER - KONTAKTA OSS
Tillståndspliktigt
stödboende för personer från 16 år.
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
072-399 05 33
ÄLBY STÖDBOENDE | UPPSALA | BJÖRKLINGE info@allviken.se | www.allviken.se
Missbruksbehandling
för pojkar 15-20 år.
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
072-559 00 15
ÖSTAGÅRDEN | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@ostagarden.se | www.ostagarden.se
Missbruksbehandling
för pojkar 15-20 år.
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
072-559 09 39
ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@allviken.se | www.allviken.se
”Skulle vilja ligga steget före och ha familjehem i kö – inte tvärtom”
Trots stora behov är det svårt för många kommuner att hitta nya familjehem.
– Helst skulle man ju vilja ligga steget före och ha familjehem i kö och inte tvärtom, men dit är det tyvärr långt för oss, säger Marie-Louise Hansson, familjehemssekreterare i Bjuvs kommun.
Bjuv är en mindre kommun i nordvästra Skåne med drygt 15 000 invånare. Här finns ungefär 40 familjehem och jourhem, och flera barn i kö som väntar på att bli placerade.
– Jag tycker att det har blivit svårare de senaste fem åren att rekrytera nya familjehem, samtidigt som man också väntar längre innan man beslutar om en placering idag, vilket gör uppdraget mer komplicerat och ännu svårare att hitta en passande familj för just det enskilda barnet, säger Marie-Louise Hansson.
– Vi har flera barn i kö och även om vi under de senaste månaderna lyckats rekrytera tre nya familjehem så täcker det inte de behov vi har, fortsätter hon. Bjuvs kommun är inte ensamma om att ha svårigheter i att rekrytera familjehem. En rundringning som familjehemmet. se gjort till ett antal kommuner visar att det är ett genomgående problem i många svenska kommuner.
– Vi har jättesvårt att hitta familjehem med de kvaliteter som vi vill ha, framförallt som ligger nära Stockholm. Det finns en del som hör av sig, men det är inte alla som lever upp till kraven. Erfarna familjehem är svåra att hitta, säger Lena Boman Gustavii, familjehemsrekryterare i Huddinge kommun.
LINDA SÖDERLUND ÄR familjehemssekreterare i Mörbylånga kommun på Öland: – Ett dilemma för oss som liten kommun är att det kan ta tid innan vi har en passande placering för ett nyutrett familjehem och då hinner de ofta gå vidare och söka sig till andra kommuner och vi måste börja om på nytt med att utreda nya familjehem. Vi är väldigt tacksamma över den insats som våra familjehem gör, säger hon.
Anne Aronsson, grundare av familje-
»Det är otroligt roligt att se alla framsteg som barnen gjort«
hemmet.se, blev familjehem för 15 år tillsammans med sin familj. – Att bli familjehem var något vi hade funderat på länge och kände att det var något som skulle passa oss. Vi kontaktade några kommuner, varav en hörde av sig ganska snart och vi påbörjade en utredning. Det var några nervösa månader. Duger vi, är vi bra föräldrar, tycker och tänker vi rätt? Vi hade då en egen liten flicka på fem år. Vi blev godkända och efter en lång väntan flyttade en liten tjej in hos oss, berättar Anne.
FÖRSTA TIDEN BESKRIVER hon som kaotisk. Många känslor och tankar snurrade, men även funderingar på om man tagit rätt beslut.
– Man har ju ingen aning om hur det kommer att bli. Även om vi pratade mycket så blir det inte ”på riktigt” förrän
barnet kommer. Vi hade en bra handledare som stöttade oss när vi hade funderingar och som hjälpte oss när det uppstod problem, fortsätter Anne.
Något år senare flyttade även en liten kille in i familjen.
– Åren går fort och mycket händer. Det har varit väldigt tuffa år, men trots allt vi genomgått ångrar vi inte vårt beslut. Det är otroligt roligt att se alla framsteg som barnen gjort under de här åren.
Barn som placeras har alltid en ryggsäck med sig. Beroende på vad barnet upplevt tidigare i livet, så kan den ibland vara tung. Det är viktigt att man har pratat mycket om vad det kan innebära att bli fler i familjen innan man blir till exempel familjehem. Som familjehemsförälder har man det lilla extra tålamodet och ett engagemang utöver det vanliga. I mångt och mycket så fungerar man som en vanlig förälder. Man delar dock föräldraskapet med de biologiska föräldrarna och socialtjänsten, så det är viktigt att man är öppen för att samarbeta för att det ska bli en så bra tid som möjligt för barnet i familjen.
Barn som placeras har alltid en ryggsäck med sig. Foto: Getty Images.
HVB för unga män 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik.
Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.
Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:
• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter
•
Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare
Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering
•
Samtalsstöd vid komplex PTSD Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal
Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling
Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom
• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation
Möjlighet att genomföra Trappansamtal
Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning
Välkommen att kontakta oss vid förfrågan! www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se
Hedersrelaterat våld & förtryck
Vi är nu ännu bättre rustade för att ta emot personer som behöver skydd och hjälp på grund av hedersrelaterat våld och förtryck.
Vi har genomfört en 2-dagars grundkurs i HRVF för våra familjehem.
Finger Food är små munsbitar som inte kladdar och som är enkla att plocka upp och äta med händerna.
Finger Food - ett måltidskoncept!
Många personer som lider av demens har svårighet att hantera bestick och förmåga att äta på egen hand. Risken är att de äter för lite med viktminskning och undernäring som följd. Genom att servera mat som kan ätas med händerna sk Finger Food, kan man möjliggöra för denna målgrupp att kunna äta själv, något som är viktigt för att känna värdighet och välbefinnande.
Tina & servera!
Findus Timbaler kan ätas direkt.
Här serveras bitar av Findus Laxtimbal med röksmak(art.nr. 59459), Ristimbal (art.nr. 61965), Morotstimbal (art.nr. 29111) och Ärttimbal (art.nr. 29110). Serveras med majs- och färskostdipp.
Findus Special Foods har i mer än 40 år arbetat med utveckling av konsistensanpassad mat för personer med tugg- och sväljsvårigheter och har ett brett sortiment av färdiga timbaler som är utmärkta att servera som Finger Food. Timbalerna är praktiskt lösfrysta, näringstäta och har en slät konsistens som är baserad på finpasserade råvaror och kan dessutom ätas direkt efter att de tinats. Findus Timbaler kladdar ej och är enkla att föra till munnen med hjälp av händerna.
Läs mer om Finger Food på vår hemsida specialfoods.se eller kontakta oss på specialfoods@se.findus.com Missa inte vårt Nyhetsbrev samt följ oss på Instagram findusspecialfoods
Drogernas faror
Det har pratats en hel del om en legalisering av cannabis. Vad skulle det få för effekter? Professor Fred Nyberg berättar vad forskningen säger och vad cannabis ger för skador på hjärnan hos unga. Det finns också forskning som visar på större risk för schizofreni vid cannabisanvändning. Många som fastnar i missbruk har också psykiska problem i botten.
Allt måste planeras
De är familjehem till ett barn med FAS
Adam är åtta år och har stora problem med koncentration och inlärning. Han är väldigt aktiv och oftast glad, men kan också få plötsliga och våldsamma aggressionsutbrott. Sedan Adam kom till familjen som treåring har livet varit en ständig kamp, i hemmet såväl som i förskola och skola. Det tog lång tid och många utredningar innan Adam till slut fick diagnosen FAS.
TEXT: ELSE HENRIKSSON
FOTO: GETTY IMAGES
– Dagen börjar egentligen redan dagen innan, förklarar Thomas, som tillsammans med sin fru Kerstin är familjehemsförälder åt Adam. Vi måste planera allt i minsta detalj; till och med en så enkel sak som att åka och handla.
Kerstin och Tomas är ett av många familjehem som tagit emot ett barn från en miljö där det förekommit missbruk av alkohol eller droger. De misstänkte snart att Adams problem inte bara berodde på en trasig social bakgrund, men liksom många andra i liknande situation fick de ingen förståelse när de sökte hjälp. Trots att det var känt hos socialtjänsten att det fanns alkohol med i bilden fanns det ingen som hade tillräcklig kunskap för att sätta det i samband med pojkens olika svårigheter. Det dröjde därför länge innan de fick klarhet i att Adam faktiskt hade neurologiska skador.
DET HELA BÖRJADE då Thomas och Kerstin var kontaktfamilj åt en pojke och i samband med det gick en kurs ”Att leva med andras barn”. När pojken inte längre hade
behov av stödinsats uppstod en stor tomhet hemma hos familjen och man började så smått fundera på att bli familjehem. Efter två års övervägande hade beslutet tagit form och de anmälde sitt intresse hos olika kommuner. Socialtjänsten utredde familjen och så småningom fick de besked att de var godkända – men sedan hände ingenting på mycket länge.
– Man längtar som en treåring som väntar på lördagsgodis, säger Thomas.
SLUTLIGEN KOM ADAM till familjen. En akut placering från grannkommunen. Pojken var 3,5 år och hade autistiska drag. Han var väldigt liten för sin ålder, kunde inte gå och hade dålig språkutveckling. Adam var ett oroligt barn på många sätt, han var hyperaktiv och utagerande. Dessutom hade han sömnproblem och familjen hade svårt att få kontakt och knyta an till honom.
– Vi existerade liksom inte för honom, suckar Thomas sorgset.
Snart började familjen misstänka att Adams problem inte bara berodde på att
han hade en tråkig bakgrund och man kontaktade BUP (Barn- och Ungdomspsykiatrin) för utredning.
– En sådan utredning brukar ta två-tre månader, säger Thomas, men här tog det åtta månader! Bara att få in honom i rummet tog två.
När utredningen var över kände sig familjen inte nöjda eftersom man inte fått något riktigt svar på om Adam hade någon diagnos och inte heller några konkreta råd om hur de kunde hjälpa honom. Till sist lyckades de genomdriva att Adam skulle bli remitterad för mer omfattande utredning. Vid denna utredning medverkade barn- och ögonläkare, psykolog och barnpsykiatriker samt logoped och flera andra experter med kunskap om alkoholrelaterade fosterskador.
Det blev en långdragen process, med många besök och telefonsamtal, innan de till sist fick beskedet att Adams svårigheter var följden av att han utsatts för alkohol under fostertiden. Han hade bestående neurologiska skador och fick diagnosen fetalt alkoholsyndrom, FAS.
Adams fosterföräldrar behöver alltid finnas i närheten.
Ett barn med FAS kan ha sömnrubbningar, koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och vara överkänslig mot intryck bland annat.
– Vi hade tur som kom till en läkare som hade tillräcklig kunskap om FAS, säger Thomas. Tack vare diagnosen kunde vi börja söka information om hur man bäst kan ge stöd och hjälp och vi upptäckte plötsligt att det fanns andra familjer som delade våra erfarenheter.
Adam får ofta våldsamma aggressionsutbrott och har rivit ner många dörrar i familjens hem. Utbrotten kommer utan förvarning, men Thomas och Kerstin har med tiden hittat strategier för att förebygga dem. Öppna platser, torg och folksamlingar, är exempelvis kritiska situationer som är stressande för Adam och som familjen därför försöker undvika. Här kan vad som helst hända. Plötsligt drar och skriker Adam hejdlöst, sliter sig och springer iväg för att leta upp något att gömma sig under.
– Det går fort och man är aldrig riktigt
»Vi hade tur som kom till en läkare som hade tillräcklig kunskap om FAS«
förberedd, säger Thomas. När det händer gäller det att springa ifatt och samla ihop honom. När han var mindre gick det bra att bära iväg med honom, men nu är han för stor. Numera sätter vi oss och håller om honom och bara finns där tills han lugnat sig.
ADAM GÅR I vanlig skola. Från början berodde detta på överinskrivningar i särskolan, men det visade sig slå väl ut. Mycket beroende på att skolan har en individuell arbetsplan och jobbar integrerat med fyra-sexåringar. Adam fick också en bra assistent. Aggressionsutbrotten kommer
även i skolan men då får han gå ifrån. För ett barn med FAS är det viktigt med struktur och en ”ren” och avskalad miljö utan för mycket intryck. Thomas försöker därför få skolan att köpa in en skärm eller liknade som Adam kan gå in bakom när han behöver vila sig från intryck.
– Adam har inte mycket på väggarna i sitt rum. Rummet ska fungera som en oas att kunna dra sig tillbaka till när det blir för mycket, förklarar Thomas. Leksakerna ligger sorterade i lådor med bilder på. Vi har bara lite leksaker framme åt gången och byter istället ut dem med jämna mellanrum.
Att ha ett barn med FAS innebär att man måste leva ett väldigt strukturerat liv. Det finns inte utrymme för impulser, allt måste planeras. Man kan inte heller, som andra föräldrar, skicka ut sitt barn obevakat på en lekplats utan måste vara ständigt närvarande, något som blir svårare ju äldre barnet blir. Ungdomar med FAS vill ju, precis som sina jämnåriga, göra saker på egen hand och inte ha mamma eller pappa med överallt.
NÄR MAN LEVER ett så inrutat liv som Thomas och Kerstin gör behöver man en paus i tillvaron. En chans att andas ut och hämta nya krafter. Adam bedöms ha en lindrig utvecklingsstörning och han är därför beviljad insatser från LSS i form av korttidsboende en helg i månaden. Där bor Adam tillsammans med tre andra barn och två vuxna dygnet runt.
»Numera sätter vi oss och håller om honom och bara finns där tills han lugnat sig«
Barnens sammansättning planeras noga och det tas hänsyn till varje barns behov. Alla barn får eget rum och boendet erbjuder allt ett barn kan önska sig; kuddrum, bollhav, pingis, leksaker, spel och något som Adam uppskattar – lugna rummet. Man anordnar också små utflykter, disco och annat som kan tänkas vara roligt för barnen. På somrarna åker man iväg och badar.
– Adam stormtrivs där! säger Thomas.
Utöver helgerna får Adam komma till korttidshemmet ytterligare två veckor om året som familjen själv bestämmer över. Det brukar bli en vecka i taget, längre än så klarar inte Adam åt gången.
FAMILJEN HAR TILLGÅNG till kontinuerlig handledning hos en psykolog på BUP. Här har de sitt bollplank och kan få stöd, råd och idéer. Träffarna sker periodvis ganska intensivt, vilket Kerstin och Tomas tycker är bättre än en jämn spridning över året. Det blir mer sammanhängande och man hinner följa upp nya idéer.
– En sådan handledning borde alla familjehem ha, poängterar Thomas med eftertryck, att vara familjehem till ett barn med FAS är tufft! Men vi älskar Adam precis som han är. Han ger oss många glada skratt och det är de stunderna man lever för! ●
Fakta om FAS/FASD
Alkoholexponering påverkar hela fosterutvecklingen. Alla kroppens organ kan påverkas. Skador på hjärnan och centrala nervsystemet orsakar ofta livslånga funktionsnedsättningar.
FASD, fetala alkoholspektrumstörningar, är en paraplybeteckning för alla typer av skador på fostret som är orsakade av alkohol.
En del av de alkoholskadade barnen uppfyller även kriterierna för den medicinska diagnosen FAS, fetalt alkoholsyndrom. Dessa barn har hämmad tillväxt, skador på centrala nervsystemet och speciella ansiktsdrag.
FAS är underdiagnostiserat. Det vill säga att det är få fall som upptäcks, utreds och diagnosticeras. Det är även underrapporterat, fall som upptäcks rapporteras alltså inte till diagnosregistret.
Vet du att:
Q alkohol under fostertiden är den vanligaste kända orsaken till intellektuell funktionsnedsättning hos barn i västvärlden.
Q barn med alkoholskador får ofta någon symtombaserad diagnos, t.ex. ADHD, och man förbiser därför att barnet har alkoholskadorna.
Q det finns mer än 20 000 barn och unga i Sverige med fosterskador orsakade av alkohol. LÄS MER OM FAS PÅ WWW.FASPORTALEN.SE
Adam kan plötsligt få ett utbrott och springa iväg och gömma sig.
Barn föds med livslång baksmälla
1 av 100 barn beräknas ha blivit så alkoholpåverkade under fostertiden att de fått bestående skador. För att öka medvetenheten och kunskapen om barn med alkoholskador genomför FAS-föreningen under hösten en kunskapshöjande kampanj, ”1av100”, riktad särskilt till BVC.
KÄLLA: FASFÖRENINGEN
FOTO: GETTY IMAGES
Varje år föds mer än 1 000 barn i Sverige som fått men för livet av alkohol eller droger under fostertiden.
– Det är som en livslång baksmälla, säger Katarina Wittgard, verksamhetsansvarig på FAS-föreningen som arbetar med att sprida kunskap om alkoholskadade barn.
BVC har en nyckelroll för att de här barnen ska bli upptäckta och få rätt hjälp, men personalen saknar ofta den kunskap
de behöver. Ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen gör det nu möjligt för FAS-föreningen att genomföra en kunskapshöjande informationskampanj om barn med alkoholrelaterade fosterskador riktad till BVC.
I dagarna får mer än tusen BVCenheter en informationsfolder och information sprids via media. På kampanjsidan www.1av100.se finns bland annat några vanliga påståenden om alkohol och fosterskador samt svar på vad som är sant och vad som är falskt.
De flesta vet att fostret kan bli skadat om mamman dricker alkohol under graviditeten, men få känner till hur omfattande skador det kan ge och att skadorna är bestående. Barnen har ofta neurologis-
FAS-föreningen
FAS-föreningen arbetar för att barn med fosterskador av alkohol och droger ska få rätt hjälp och stöd i skolan, inom sjukvården och av socialtjänsten. Föreningen driver FAS-portalen,
ka skador eller olika fysiska förändringar, men symtomen vid alkoholskador är vitt skilda och tecknen kan vara svåra att upptäcka om man är otränad. Hjärnan är särskilt känslig och skador kan få stora och livslånga konsekvenser. De drabbade barnen har ofta dålig tillväxt och olika neuropsykiatriska symtom som hyperaktivitet, inlärningsproblem och överkänslighet för intryck. De kan också ha fysiska skador och missbildningar. Problem med logiskt tänkande och sociala relationer hör till de svårigheter som ofta blir bestående i vuxen ålder.
Under september uppmärksammades alkoholrelaterade fosterskador över hela världen. 9/9 är internationella FASdagen. ●
en webbportal med fakta om alkohol- och drogfosterskador. Medlemsverksamheten vänder sig till dig som är förälder eller närstående och till dig som själv är drabbad.
De flesta vet att fostret kan bli skadat om mamman dricker alkohol under graviditeten, men få känner till hur omfattande skador det kan ge.
Behovsanpassad skyddsplacering
Stiftelsen Bergslagsgårdar erbjuder flera olika boendealternativ för skyddsplaceringar. I samtliga alternativ ingår säkerhetsplanering, socialt stöd, stöd med myndighetskontakter samt stöd i etablering på ny ort. Alla verksamheter hämtar vid behov
Mejeriet
Ett skyddat boende för kvinnor med eller utan medföljande barn Tar emot placeringar dygnet runt
RingMejeriets jour 0701-01 69 79
Familjehem
Speciellt utvalda familjehem med mångårig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan medföljande barn, familjer eller män i behov av skydd.
Skyddsboende lägenhet
Lägenheter med boendestöd som finns runt om i mellansverige. Tar emot män i behov av skydd, kvinnor med eller utan medföljande barn samt familjer
Ring eller besök vår hemsida för mer information.
Tel. 019-17 05 90 www.bergslagsgardar.se
Konsulentstödd FAMIL JEHEMSVÅRD
Vi har 25 års erfarenhet av familjehemsvård för barn, unga och vuxna på uppdrag av socialtjänsten och Kriminalvården. Vi erbjuder erfarna och utredda familjehem för
• BARN, UNGA, VUXNA, FÖRÄLDRAR MED BARN
• ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGDOMAR
• SKYDDSPLACERINGAR
• KRIMINALVÅRDSPLACERINGAR
IVO-tillstånd och referenser finns. Vi matchar placeringen för att kunna möta helhetsbehovet hos vår klient och genomföra uppdraget/vårdplaneringen enligt uppdragsgivarens önskemål.
ÅTERBRUKSVÄGEN 7 A, 703 53 ÖREBRO
TELEFON: 019-240665 l MAIL: info@skfh.org l HEMSIDA: www.skfh.org
Cannabis ger bestående skador i hjärnan hos unga
Vad säger forskningen från länder som legaliserat marijuana?
Skulle den unga hjärnan kunna motstå en legalisering av cannabis? Frontalloben är inte fullt utvecklad hos tonåringar. Den delen av hjärnan styr vårt omdöme, risktagande, psykosocial mognad, hämningskontroll och konsekvenstänkande. Att testa narkotika som ung ger beständiga skador på hjärnan. Forskning visar lägre IQ hos personer som rökt marijuana i unga år, även enstaka gånger. Det är också lättare för unga att fastna i drogberoende. TEXT:
Användning av cannabis hämmar hjärnans mognad hos ungdomar.
Det har debatterats mycket kring en eventuell legalisering av cannabis. Drogen kan hjälpa mot smärta, men de negativa konsekvenserna är också stora.
Under Beroendedagen hade professor Fred Nyberg bjudits in för att berätta vad vetenskapen och forskningen visar i frågan.
– Cannabis kan hjälpa vid neuropsykiatrisk smärta men evidensen är låg. All droganvändning kan leda till beroende och ökade doser, vilket gör det vanligt att gå över på tyngre droger. En ökad narkotikaanvändning leder till ökade hälsoskador och ökade kostnader för samhället, säger Fred Nyberg.
Det som oroar honom mest är drogens påverkan på hjärnan hos unga människor.
Fred Nyberg är professor emeritus i biologisk beroendeforskning vid Upp
sala Universitet och har även arbetat i ANTrådet med rådgivning till regeringen i frågor som rör alkohol, narkotika, dopning och tobak.
– Vi vet att drogberoende ökar risken för suicid. 23 procent av alla trafikolyckor är också drog eller alkoholrelaterade. FNs globala hållbarhetsmål talar om att förebygga drogmissbruk och den svenska regeringen vill minska narkotikamissbruket, som nämns som en stor del av gängkriminaliteten.
CANNABIS ÄR ETT samlingsnamn för narkotikan marijuana, hasch och hascholja. Drogen kommer från växten Cannabis Sativa som också kallas hampa. Morfin som utvinns av Opium är det stor brist på i världen, vilket talar för nya vägar inom växtmedicin.
I majoriteten av världens länder är cannabis förbjudet, men allt fler legaliserar drogen, några enbart för medicinskt bruk. I Danmark är det sedan 2018 tillåtet att odla cannabis för medicinskt bruk. I minst åtta delstater i USA är cannabis tilllåtet eller på väg att bli det: Alaska, Colorado, Kalifornien, Maine, Massachusetts, Nevada, Oregon och Washington. Och ett antal andra, däribland, Florida, god
känner medicinskt bruk. I enbart sex delstater är användning helt förbjuden.
I Kanada har det varit lagligt med cannabis för medicinskt syfte ända sedan 2001 och nu är det också lagligt i rekreationssyfte. Många länder har avkriminaliserat innehav av narkotika för eget bruk. – Om man ska försöka se vad effekten skulle kunna bli av en legalisering så kan man titta på hur det har gått i andra länder som har legaliserat drogen. Pengar är en väldigt stor kraft. Men det man ser i till exempel Colorado är att det man vinner i ökade skatteintäkter äts upp av insatser i skolor med ökade problem. Erfarenheter från Minneapolis visar att de som sökt licens att hämta ut marijuana för smärta ofta var missbrukare, så man kan ju undra om det är rätt grupp som nås. Dessa var också oftare intagna till akutmottagningar.
I SVERIGE OCH många andra länder är man väldigt restriktiva när det gäller registrering av nya läkemedel för att man vill vara säker på att de inte är skadliga. Hampaväxten innehåller bland annat ämnena tetrahydrocannabinol (THC) och cannabinol (CBD). THC ger hallucinogena effekter och omfattas av
Fred Nyberg är professor emeritus i biologisk beroendeforskning vid Uppsala Universitet.
narkotikalagstiftningen. CBD omfattas av läkemedelslagstiftningen.
CBD-olja marknadsförs som ångestdämpande och smärtstillande medel. Läkemedelsverket avråder dock från att använda CBD-olja då det kan finnas risker med att självmedicinera och att det finns CBD-olja som kan innehålla låga halter av THC och därmed vara olaglig. I alla fall tills Högsta domstolen säger något annat.
– CBD kan påverka leverencym, sedering, sömn, infektioner och anemi. Undersökningar visar att nästan hälften av användarna upplevde negativa effekter, även att effekter av andra läkemedel som togs samtidigt påverkades.
MAN HAR LÄNGE förstått att cannabis och marijuanarökning ger hjärnskador som blir bestående. Nu vet man att TCH påverkar hjärnan, särskilt hos unga.
– Forskare bekräftar att det kan räcka med att tonåringar röker marijuana enstaka gånger för att strukturen på deras hjärnor ska förändras. Den främre hjärnbalken är inte fullt utvecklad förrän vid
»I Colorado är åldersgränsen 21 år för marijuana. Tror ni att de väntar?«
20-25-årsåldern. Användning av cannabis hämmar hjärnans mognad hos ungdomar. De får med tiden tydligt försämrad förbindelse mellan vitala strukturer i hjärnan.
Hjärnavbildningsstudier visar att det finns risk för försämrad kognition (sänkt IQ) och försämrad motorik.
DET ÄR OCKSÅ större risk att fastna i drogberoende ju yngre man är. För en 15-åring är det fem gånger större risk att bli beroende än för en 18-åring.
– Ökad tillgänglighet ger ökad användning. I Colorado är åldersgränsen 21 år för marijuana. Tror ni att de väntar?
Fred Nyberg drar också en parallell till cigarettrökningen i Sverige på 70-talet när cigarettpaket och askkoppar alltid låg framme och det inte var ovanligt att ett barn fick tag i en fimp.
– I Colorado har barn i åldrarna 0-9
Fred Nyberg
år som har exponerats för marijuana och kommit in till vårdmottagningarna ökat sedan legaliseringen. Dödsfall i trafiken på grund av marijuana har också gått starkt uppåt.
ETT ARGUMENT FÖR legalisering har varit att kunna stävja den illegala handeln. Men i Kanada blev det sådan stormning till de nyöppnade butikerna när handeln blev legal att hyllorna gapade tomma och kunderna återgick till att köpa illegalt.
En undersökning visade också att dubbelt så många kanadensare uppgav att de hade testat cannabis efter legaliseringen.
Marijuana är ofta en ingång till tyngre droger. Man behöver hela tiden öka dosen för att få samma kick. I USA är marijuana över 20 gånger vanligare än heroin, men de flesta som får problem med kokain, meth-amfetamin och heroin har tidigare använt marijuana. ●
Ju yngre användaren är desto lättare är det att denne fastnar i beroende.
Lunnagård
MED HJÄRTAT I VÅRDEN
Välkommen till Lunnagård, ett alkoholfritt särskilt boende med plats för 32 boende inom målgrupperna psykisk funktionsnedsättning eller demenssjukdomar. Många av de som kommer till oss har bott på flera boenden innan och har ofta en historik av utåtagerat beteende som orsakat rädsla i personalgrupperna. I Lunnagårds öppna lokaler och med stöd i personalens personcentrerade arbetssätt hittar de flesta ”hem” hos oss, med ökad livskvalitet som följd.
INOMHUSMILJÖ
Vi har inga stängda dörrar och inga avdelningar vilket gör att det finns gott om möjligheter att röra sig i huset och välja på några av de många utrymmen med sittplatser som finns för samvaro med andra. Miljön är genuin och vi strävar efter att det ska vara så likt en hemmiljö som möjligt.
UTOMHUSMILJÖN
Lunnagård ligger i ett naturskönt område cirka en kilometer från centrala Eksjö. Utomhusmiljön på Lunnagård är vacker och inspirerande i form av en stor park som nyttjas efter säsong. På sommaren har vi mindre odlingar, grillkvällar i trädgården eller tar avkopplande promenader i parken. På hösten plockar vi gemensamt äpplen och andra frukter som vi sedan använder i vårt kök.
SILVIACERTIFIERAD VERKSAMHET
All fastanställd personal, oavsett yrkeskategori, har genomgått Silviahemmets utbildning om demenssjukdomar och demensvård. Något som gör att vi är stolta innehavare av Siviahemmets certifikat nr. 35.
VÅR PERSONAL
På Lunnagård arbetar idag cirka 30 personer. Målet är att samtliga ska vara utbildade undersköterskor med intresse för kombinationen psykiatri och demens. Personalen som arbetar på Lunnagård är vana att ta ansvar, ha egna idéer, och tycker självklart om att arbeta med människor.
MAT FRÅN GRUNDEN
I vårt kök lagas all mat på plats och från grunden. Här bakar vi både bullar och kakor, vars dofter ofta sprider sig genom hela huset. Vi satsar på färska råvaror som vi anpassar både efter säsong och önskemål från de som bor på Lunnagård.
Vanliga symtom vid schizofreni är vanföreställningar, hallucinationer och tankestörningar.
Större risk för schizofreni vid cannabisanvändning
Forskningen visar på samband mellan cannabis och psykisk sjukdom
Peter Allebeck har under många år forskat på samband mellan cannabis och psykos, i synnerhet schizofreni. Under Beroendedagen i Stockholm den 12 september presenterade han sin forskning. Peter Allebeck är också medförfattare till en kunskapsrapport som släppts i dagarna; ”Cannabis: Harmlös rekreation eller farlig drog?”.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: GETTY IMAGES OCH FORTE
Att cannabis ökar risken för akuta psykoser har länge varit känt. Forskning visar även att det finns ett samband mellan can-
nabis och kroniska psykoser. Med akuta psykiska effekter menar man det som sker timmar, dagar, upp till veckor efter intag.
Det kan vara yrsel, overklighetskänsla, rädsla, vanföreställningar och våldsamhet. Detta kan också uppträda som ”flashbacks” veckor efter användandet.
Långtidseffekter är sådana som kvarstår i månader och år efter det att cannabisanvändandet upphör.
– Det har varit en omdebatterad fråga, men det finns nu evidens att risken för kronisk psykos ökar vid intensivt bruk av cannabis. Särskilt när det gäller schizofreni, som är en form av psykos, säger Peter Allebeck, professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet.
»De som hade brukat cannabis 50 gånger eller mer hade nästan tre gånger ökad risk att drabbas av schizofreni«
Peter Allebeck
Man vet lite om vad som orsakar schizofreni och andra psykoser. Bara 1 procent av befolkningen har schizofreni och för att forska krävs det stora grupper. Därför tittade Peter Allebeck på en värnpliktsstudie. I den ingick 50 000 män i åldern 18-19 år som genomgick en undersökning år 1969-1970 i samband med mönstringen. De fick svara på frågor om rökning, alkohol, narkotika. Resultaten följdes sedan upp efter 25 år.
– De som hade brukat cannabis 50 gånger eller mer hade nästan tre gånger ökad risk att drabbas av schizofreni. Riskerna ökade också med ökad dos. Många trodde inte på det här, då trodde man att cannabisrökning inte var skadligt för hälsan.
Bland schizofrenifallen hade de som rökt cannabis dubbelt så många vårddagar och även fler vårdtillfällen. Slutsatsen är alltså att schizofreni bland cannabismissbrukare är mer allvarlig sett till antal vårddagar och återintagningar.
– I början av 2000-talet kom ett antal artiklar som visade på skadeverkningar och flera studier visade på stärkt samband mellan cannabis och psykos. Sju långsiktiga studier visade på en fördubbling av risken för psykos bland högkonsumenter av cannabis, säger Peter Allebeck. Bland unga användare är det ännu
Fakta om schizofreni
Schizofreni är en psykisk sjukdom som drabbar cirka en människa på hundra. En vanlig missuppfattning är att den drabbade lider av ”personlighetsklyvning”. Men namnet kommer från att personens tankar, känslor och avsikter inte längre samverkar. Det finns många olika symtom på sjukdomen, som förekommer i olika grad hos varje enskild individ. Det kan vara vanföreställningar, som förföljelsemani, storhetsidéer eller rymdfantasier. Personen kan också bli känslomässigt avtrubbad, dra sig undan eller bli folkskygg. Även kognitiva symtom som problem med minne och uppmärksamhet, som att ha svårt att komma ihåg ett samtal.
större risk att drabbas av schizofreni även senare i livet.
– Antingen beror det på skadeeffekter på hjärnan i ung ålder eller att de har fortsatt att röka.
En helt ny undersökning visar i en jämförelse mellan olika städer i Europa att där man använder cannabis mer frekvent och i starkare form, till exempel i Amsterdam, London och Paris, är också förekomsten av psykos vanligare.
Ju mer omfattande missbruket är desto högre förekomst är det av allvarlig psykisk sjukdom.
Fakta om rapporten
Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har nyligen presenterat kunskapsöversikten ”Cannabis: Harmlös reaktion eller farlig drog?”. Den är skriven av Peter Allebeck och Anna-Karin Danielsson på Karoliska Institutet.
Symtomen kan uppkomma nästan när som helst i livet, men det är vanligast att män utvecklar symtom i tidiga tonåren eller tidigt i 20-årsåldern och kvinnor i 20-årsåldern eller tidigt i 30-årsåldern. Rätt medicinering kan stabilisera symtomen och stödterapi kan också hjälpa.
Det är också större risk för svårt psykiskt sjuka att hamna i missbruk, så det kan ibland vara svårt att veta vad som kom först, missbruket eller psykosen.
– Därför behövs långsiktiga studier för att klargöra detta. Det är också bra att veta att psykossjukdomar kan förvärras vid cannabisbruk. Cannabis kan också orsaka återfall i tidigare psykos, avslutar Peter Allebeck. ●
Författarna reder ut vad aktuell forskning visar när det gäller cannabis och hälsa, cannabis och sociala förhållanden samt cannabis som medicin. De tar upp dess legala status i olika länder och lyfter fram vilka kunskapsbehov som finns.
Peter Allebeck, professor i socialmedicin på Karolinska Institutet.
Missbruk och samsjuklighet är en stor utmaning
Många som fastnar i missbruk har också psykiska problem. Sven-Eric Alborn uppmanar till samverkan mellan sjukvården, psykiatrin och socialtjänsten för att fånga upp och kunna hjälpa dessa dubbelt utsatta människor i tid. Om man ser hela bilden och inte bara beroendet kan man skapa bättre förutsättningar för förändring. Region Halland har en del bra exempel på lyckad samverkan.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: GETTY IMAGES OCH JENNY FORS
Vid beroendesjukdom finns det ofta psykisk samsjuklighet. Det kan vara lätt att börja självmedicinera med alkohol eller narkotika vid depression, ångest eller personlighetsstörning för att försöka lindra symtomen och för att komma bort från tankar på bakomliggande orsaker.
Det var en av Beroendedagens programpunkter som hölls av Sven-Eric Alborn, psykolog, psykoterapeut och utvecklingsledare inom psykiatriförvaltningen, Region Halland.
– Det är viktigt att inte bara se till beroendeproblematiken. Personen kan ha allvarliga psykiska problem, funktionsnedsättning eller utsatthet som man också bör ta tag i. Allt som kan hjälpa personen att förbättra sina livsvillkor ökar också möjligheten att kunna låta bli drogerna.
Sven-Eric Alborn börjar med att presentera några siffror. De flesta som inte har alltför svåra missbruksproblem, cirka 50-80 procent, har ofta arbete, familj och ett etablerat socialt liv. Bara 10 procent av dessa nås av beroendevården. Av dessa har de flesta ingen allvarlig psykiatrisk problematik, men många har olika former av psykisk ohälsa.
En del av dessa besvär beror på eller förvärrats av beroendeproblematiken. Men även livssvårigheter och belastande uppväxtförhållanden kan finnas i denna grupp. De flesta av dessa har alkoholproblem och/eller missbruk av lugnande och smärtstillande preparat. Även om många även i denna grupp kan ha om-
fattande problem och mycket lidande är möjliga att hjälpa med mindre omfattande interventioner, stöd av självhjälpsgrupper etc.
Det är den här större gruppen som kostar samhället mest, inte den mindre grupp som har omfattande problem. Det är också här de flesta barn till missbrukare växer upp.
– Om vi kan nå den här stora gruppen tidigare inom primärvården skulle vi kunna förhindra att problemen förvärras. När personer med missbruk kommer i kontakt med socialtjänsten och psykiatrin har de ofta en mer omfattande psykiatrisk problematik.
HAN BERÄTTAR OM en tjej med en högfungerande autismproblematik som var och tog prover och hade dåliga levervärden.
– ”Då får jag väl sluta dricka då”, sa hon. Det var inget mer med det. Hon hade inga känslomässiga kopplingar till alkoholen, men som många med autism så hade hon fastnat i en vana.
Många med psykiska eller fysiska funktionshinder har känt sig utanför socialt och sökt sig till missbrukarkretsar där de har känt sig accepterade.
– Socialtjänsten, primärvården och psykiatrin har ett gemensamt ansvar för
Det är vanligt med psykisk ohälsa tillsammans med missbruksproblem.
Sven-Eric Alborn.
psykiatrisk samsjuklighet. Behandlingen för problemen ska ske samtidigt och i samordnade former.
År 2014 började Sven-Eric Alborn som representant för psykiatrin, tillsammans med representanter för kommuner, primär vård och brukarorganisationer, bygga upp en integrerad beroendevårdkedja i Region Halland. En viktig del var att ta fram en regional överenskommelse, där ansvaret för varje ingående vårdgivare och myndighet klargjordes.
– Vi avvisar inte längre påverkade som söker hjälp inom öppenvårdspsykiatrin. Tidigare var det så att du först skulle vara drogfri cirka ett halvår för att få utrednings- och behandlingsinsatser.
Inom psykiatrin fanns inte specialiserad slutenvård för beroende. Patienter med akuta problem behandlades inom den psykiatriska intensivvården. Ofta under alldeles för korta vårdtider. Det fanns heller inga specialiserade psykiatriska beroendeteam inom öppenvården. Nu finns det två sådana, ett i Kungsbacka och ett i Halmstad. (Det saknas dock ännu ett team för Varberg och Falkenberg).
Psykiatriska beroendeteam ska innehålla läkare, sköterskor, psykologer, samt ha tillgång till arbetsterapeut och fysioterapeut. Dessa har varit svåra att rekrytera till det återstående projekterade teamet. Alla teamen jobbar integrerat med lokal socialtjänst, funktionshinderverksamheter, primärvård och brukarorganisationer, samt ingår i vårdkedja med slutenvårdsenheten.
INNAN DESSA ENHETER och vårdkedjan etablerades, så hade Region Halland landets högsta siffror när det gällde dödlighet hos patienter året efter att de behandlats i slutenvård på grund av läkemedels-, alkohol- och drogberoende. Idag ligger man långt under medel. (Öppna jämförelser 2019). Det kan bero på bättre samverkan och uppföljning i öppenvården, bättre och längre slutenvård.
– Vi jobbar idag i integrerade team där det ingår också psykiatriska beroendeteam som har förstärkt öppenvården inom socialtjänstens beroendevård och gett väldigt goda resultat. Det är svårt och det kostar att öka samverkan, men det ger stora vinster långsiktigt. Man får räkna med fem år att bygga upp en bra organisation, säger Sven-Eric Alborn.
Han har funnit att det inte primärt är beroendevård som behövs.
– Det kommer upp saker när man börjar prata. Det kan vara incest eller andra
Det gäller att se till helheten och inte bara sätta in resurser för beroendet.
trauman. De kan ha varit utsatta för våld och kränkningar hemma och har hamnat i fel sällskap. Många har haft svårt att lita på någon. Det är vanligt bland narkomaner att ha så låg självkänsla att så fort något börjar kännas bra så kan de välja att bryta, som att äntligen ha hittat en idrottsförening där de trivs. Helt plötsligt kan de hoppa av just för att själv ha kontrollen, när de ändå vet att allt brukar gå åt helvete ändå. Det är precis som att det inte får vara för bra, att de inte är värda det.
»Vi avvisar inte längre påverkade som söker hjälp inom öppenvårdspsykiatrin«
Sven-Eric Alborn
Det gäller att se det. Att se det som ligger bakom. Ofta kan man skapa för höga förväntningar när man i all välmening säger att ”Nu har du chansen att vända det här” när personen kanske har kommit in på en drömutbildning eller liknande.
– Det kan vara just det som sänker båten, att de känner sådan press att inte sumpa chansen de har fått och därför gör just det. Plocka ned förväntningarna, gör inte så stor grej av det, råder Sven-Eric Alborn.
HAN POÄNGTERAR ÄN en gång att man bör se till helheten och ge stöd och omvårdnad i vardagen. Bra socialt stöd kan ge förutsättningar för behandling och förändring.
– Vi måste tänka om och tänka på ett annat sätt. Och stödet kan behövas livslångt.
Om man skulle ta bort stödet för vissa med till exempel en svår psykisk sjukdom faller de ofta tillbaka i missbruket.
Cirka tre fjärdedelar av de som slutat missbruka har slutat på egen hand utan professionell hjälp.
– De har haft en mindre utsatt uppväxt och varit mindre marginaliserade under missbruket. De som har svårast att sluta med missbruket har de svagaste sociala resurserna.
FÖR ATT BÄTTRE förstå hur individer kan utveckla drogberoende kan vi titta på hjärnans belöningssystem och de dopaminnivåer som frigörs vid olika stimuli. Ju kraftigare ökning av dopamin desto större anses graden av belöning vara. En missbrukare behöver hela tiden öka dopaminnivån (och även andra ”transmittorer” som är inblandade vid alkohol och droganvändande) för att känna samma belöning och välbehag.
Sven–Eric Alborn hänvisar till Ingrid Nylander, (Professor i Farmakologi vid Uppsala Universitet). Hon visar att mat kan ge en ökning av dopamin i hjärnans transmittorsystem med cirka 50 procent. Att ha sex 50-100 procent. Alkohol, cannabis, nikotin, heroin kan ge en ökning med 125-300 procent. Kokain 400 procent och amfetamin 1000 procent.
Att droger kan locka många människor är alltså inte så konstigt, men ännu mindre konstigt om man inte mår så bra redan innan man börjar använda dem. Eftersom kroppen försvarar sig och gör sig allt mindre känslig för effekterna, så riskerar missbruket så småningom att övergå till ett fysiskt beroende. Då handlar drogandet mindre om häftiga kickar och mer om att över huvud taget kunna fungera. ● ALKOHOL-
Stopp! Min kropp!
lär barn om gränser
Nu lanserar Rädda Barnen en ny version av vägledningen Stopp! Min kropp! tillsammans med ett helt nytt skolmaterial. Materialet riktar sig till barn i lågstadiet, och ger skolpersonal verktyg att prata med barnen om rätten att bestämma över sin egen kropp.
Den första versionen av vägledningen handlade om hur vuxna pratar med barn. Men Rädda Barnen har sett att det inte räcker. Den här gången ligger fokus även på barnen och hur de kan prata med vuxna om kroppen och gränser.
– Vi på Rädda Barnen önskar att vi helt kunde skydda barn mot sexuella kränkningar och övergrepp. Det kan vi inte. Däremot kan vi hjälpa dem att hitta ord, språk och mod att kunna berätta, säger Hanna Thermaenius, psykolog på Rädda Barnens Centrum för stöd och behandling och en av initiativtagarna till projektet.
Musikhjälpen 2019:
Sex är inte ett vapen!
Den 9-15 december direktsänds Musikhjälpen från Stora torget i Västerås. I år är temat ”Sex är inte ett vapen” och handlar om sexuellt våld i krig och konflikter.
– Att Musikhjälpen i år fokuserar på konfliktrelaterat sexuellt våld innebär att vi ger röst till överlevare som tyvärr ofta lever i en skuggtillvaro fylld av skam och skuld. Här behövs insatser på många plan och vi vet att vårt stöd kommer att göra stor skillnad, säger Radiohjälpens generalsekreterare Kristina Henschen.
Bidragen till Musikhjälpen kan bland annat gå till fysisk och psykisk vård för överlevare, till hjälp att driva rättsprocesser och möjlighet till utbildning för att undvika en framtid i fattigdom och utsatthet. Pengarna kan även gå till att skapa säkra platser i osäkra miljöer, till exempel belysning och lås på toaletter i flyktingläger. En viktig del är också att stötta det förebyggande arbetet för att förändra de negativa normer och attityder som ligger till grund för sexuellt våld.
Förra året samlade Musikhjälpen in över 50 miljoner kronor under temat ”Alla har rätt att funka olika”.
Musikvideo med beroendetema
Lasse Mattila har stäppt en ny musikvideo, ”För din skull”. Temat denna gången är beroendeproblematik och dess konsekvenser för barn, unga och familjer.
– Efter att själv ha vuxit upp i missbruksmiljö och efter att under de senaste 25 åren ha arbetat med utsatta barn och ungdomar, har jag från nära håll fått se beroendeproblematikens konsekvenser för såväl barn, vuxna, familjer som för samhället. Med låten ”För din skull” och med musikvideon vill vi lyfta problematiken och synliggöra de irrationella ögonblicken i livet där människor i ett beroende stundtals är beredda att offra allt för ingenting, säger Lasse Mattila.
Lasse Mattila är singersongwriter, författare, föreläsare och socionom. Lasse har under senaste 25 åren uppträtt med egenskriven musik i såväl Sverige, Finland, Norge som Danmark. Lasse har även släppt albumen Det är dags (2001) och På riktigt för dig (2015). Utöver musiken är Lasse en flitigt anlitad föreläsare i frågor rörande barns och ungas utsatthet och utanförskap. Lasse har även skrivit böckerna Att förebygga livslångt utanförskap (2015) och Att bygga bärande relationer (2015).
Musikvideon ”För din skull” är deras sjätte i ordningen. Bland teman i tidigare musikvideos finns mobbning, hedersförtryck, missbruk och
Lasse Mattila är singer-songwriter, författare, föreläsare och socionom.
psykofarmakaförskrivning till barn och unga. Samtliga musikvideos kan ses på YouTube.
Brottsligheten har minskat i
Biskopsgården för andra året
Färsk statistik från polisen visar att antal anmälda brott har gått ner med 46 procent i Biskopsgården. En aktivitetssatsning för ungdomar där basket och kultur står i fokus har bidragit till att anmälningarna har sjunkit.
För andra året i rad arrangerades aktivitetssatsningen BonnierHoops på Friskväderstorget i Biskopsgården. Där har ungdomar samlats under hela sommaren för att utmana blåljuspersonal på streetbasketplanen, hänga i bokloungen, skriva poesi, pyssla och mycket mer. – BonnierHoops är väldigt uppskattat av alla inblandade och vi ser hur hela området lyfts av detta initiativ. Polisen är här och spelar basket med ungdomarna, det lokala föreningslivet visar upp sin verksamhet och det finns en samlingsplats för ungdomarna hela sommaren. Att också brottsstatistiken går ner för andra året i rad är bevis på
att det här gör skillnad på riktigt, säger Sergio Garay, Stadsdelsdirektör Västra Hisingen.
Succéprojektet kombinerar basket och kultur med syftet att öka intresset för läsning och språk, samt ge barn och unga i utsatta områden en trygg mötesplats. Färsk statistik från polisen som jämfört brottsstatistik från år till år i området visar på en tydlig nedgång som tog sin början första året som BonnierHoops arrangerades.
– Brottsstatistiken kring vissa typer av brott har drastiskt gått ner i Biskopsgården
under sommaren och antalet anmälningar har sjunkit. Så vi kan glädjande nog konstatera att projektet helt klart haft en positiv effekt i området. Även om det inte går att utesluta att även andra insatser i området har varit med och påverkat de positiva siffrorna, så är det en tydlig indikator på att aktiviteter och sysselsättning för barn och unga i utsatta områden är viktigt. Det ger också oss från polisen ett tillfälle att träffa ungdomarna och bygga förtroende och långsiktiga relationer, säger Daniel Johnsson, Kommunpolis Västra Hisingen.
9vB jobbar med evidens- & individanpassade metoder. Modernt, praktiskt & med hög kompetens. Ungdomsprojekt, praktik & aktivitet som en del av vår behandling.
Vi tror på drömmar!
Vi jobbar med ungdomar 14-20 år. Missbruk, Psykosocial problematik, relationssvårigheter eller liknande.
Mitt i Skåne, ligger Lovisagården HVB vackert beläget i lantligt läge i den lilla byn Vittskövle.
Före detta Hassela Skomakaren nu Aminagården HVB, centralt beläget i Eslöv.
I hjärtat av Småland, utanför Hultsfred ligger Virsegården HVB 9vB STÖDBOENDE Lägenheter i Eslöv med mål mot självständighet.
Platt & organisk organisation - resultat före vinst!
www.9vb.se 010-1502130 info@9vb.se
Ni-Visökerlöser!
VI
ERBJUDER
LÖSNINGAR
SOM FUNGERAR ÖVER TID MED BARNETS BEHOV I CENTRUM.
PLATSFÖRFRÅGAN: 019-760 45 80
INFO@TEAMACTUM.SE WWW.TEAMACTUM.SE
Suddamin Care
i Norrtälje AB
Familjehemsvård
Vårt ledord är kvalité och vi har ett brett utbud av familjehem som kan matcha olika behov hos den placerade. Vårt kvalitetsmål är att erbjuda bästa tänkbara vård och behandling.
Vi bistår socialtjänsten med att leverera en evidensbaserad, kvalitetssäkrad och tillgänglig vård och omsorg av barn, ungdomar och vuxna.
FAMILJEHEM
Vi erbjuder kvalificerad konsulentstödd familjehemsverksamhet med flexibla placeringsalternativ, miljöterapeutiskt arbete och lösningar anpassade efter den enskildes behov.
JOUR- OCH AKUTPLACERINGAR
Våra jourfamiljer kan ta emot barn eller ungdomar med kort varsel för en begränsad tid, t.ex. vid ett sammanbrott eller en utredningstid.
UTREDNINGSPLATSER
Vi erbjuder placeringar där vi utreder föräldraförmågan samt barnavårdsutredningar hos barn och ungdomar. Utredningen genomförs enligt BBIC och innehåller både observationer och utredningssamtal. Familjehemmen som har hand om familjen har tidigare erfarenhet av placering av föräldrar och barn.
Välkommen att kontakta oss!
Prisas för sitt arbete med människor i utsatthet
Kommittén för Bengt Börjesons pris vill i år uppmärksamma en av de socialarbetare som trots ett svårt läge bidrar till att utveckla och förstärka det sociala arbetet. Årets mottagare av Bengt Börjesonpriset är Lena Svensson, avdelningschef på Skärholmens socialförvaltning.
– Socialtjänsten utgör på många sätt det yttersta skyddsnätet i det svenska välfärdssystemet, där det ansvaret finns för dem vars behov inte uppfylls av övriga välfärdsinsatser. Lena Svensson har genom lyhördhet för såväl socialsekreterarnas behov och arbetsvillkor, som för klienternas rätt till att få det stöd de behöver, lyckats motverka personalomsättningar och ge barn och föräldrar ett effektivare stöd, säger Martin Börjeson, ordförande i priskommittén och enhetschef på Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Bengt Börjesonpriset delas ut varje år sedan 2015 till minne av Bengt Börjeson och hans insatser på det sociala området, och de insatser som belönas ska kunna motiveras som tillkomna i hans anda.
Osynlig diagnos i skolan – nu finns bättre hjälp
Språkstörning är en diagnos som inte syns och ofta är svår att upptäcka. Den innebär att man har problem med att uttrycka sig och förstå vad andra säger och den påverkar lärandet. Språkstörning är så pass vanligt att alla måste ha kunskap om den. Nu lanseras ett nytt studiepaket som hjälper lärare att både uppmärksamma diagnosen och ge stöd. Uppskattningsvis har cirka 7 procent av barn och elever i skolan en språkstörning men mörkertalet är stort. – Språket är ett stöd för tänkandet och har du språkstörning så påverkar det all inlärning, säger Annelie Westlund som är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten och projektledare för myndighetens arbete med att öka kunskapen om språkstörning.
Ett lyft för psykisk hälsa
För tredje året i rad arrangeras Psyklyftet, en temamånad om psykisk hälsa i Kungsbacka kommun. Under perioden 4-25 november blir det programpunkter och aktiviteter med temat psykisk hälsa, både för allmänheten och för olika yrkesgrupper.
Syftet med temamånaden är att ge människor möjlighet att träffas, lära sig mer om psykisk hälsa och samtala om livsfrågor, självkänsla och normer. – Den psykiska ohälsan ökar och det är en komplex samhällsutmaning som vi behöver lösa tillsammans, både genom samarbete inom kommunen och med andra aktörer i samhället, säger Maria Aviles Kindesjö, folkhälsoutvecklare. Olika verksamheter i kommunen, Region Halland och föreningslivet har bidragit med aktiviteter. Det blir bland annat en utbildning i psykisk livräddning och en kurs om viktstigma i skolan. Men det blir också kulturarrangemang som filmvisningar och utställningar. Dessutom sker det aktiviteter utanför det publika programmet. Kulturskolans
lärare håller i Dans för hälsa för ungdomar med psykosomatisk ohälsa och kommunens bibliotekarier och ungdomskonsulenter har startat projektet Ung podd där unga poddar om psykisk hälsa.
Unga och unga vuxna är en särskilt utsatt samhällsgrupp när det gäller den ökade psykiska ohälsan i Sverige och Halland. Enligt ungdomsenkäten Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) har psykosomatiska besvär såsom huvudvärk, ont i magen, stress, nedstämdhet och sömnbesvär
ökat bland elever i årskurs åtta och i årskurs två på gymnasiet i Kungsbacka. Generellt i Sverige följer inte heller åldersgruppen 1524 år den positiva utvecklingen vad gäller minskat antal självmord.
Enligt Maria Aviles Kindesjö har kunskap om hur man kan förebygga självmord varit efterfrågad bland personal inom kommun, region och föreningsliv och det visar också det stora intresset för kursen i psykisk livräddning som redan har 800 personer anmälda.
Missnöje med bristande resurser i kommunerna ökar
Varannan socialsekreterare uppger bristande resurser som en orsak till missnöje. Det är en ökning jämfört med tidigare år. Det visar den årliga socialsekreterarundersökningen från Akademikerförbundet SSR.
– Det är allvarligt att våra medlemmar i så stor utsträckning pekar på att bristande resurser är ett problem i deras vardag. Samtidigt går det hand i hand med innehållet i SKL:s senaste ekonomirapport och vad välfärdsfacken tidigare lyft fram. Socialtjänsten spelar en bärande roll i välfärden och
ska vi fortsätta att klara vårt viktiga samhällsuppdrag krävs ytterligare satsningar från regeringen, säger Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR. Urval från undersökningens resultat:
• Fyra av tio upplever att man inte klarar kvaliteten och rättssäkerheten enligt socialtjänstlagens intentioner.
• Sex av tio vill avskaffa ordningen med att politiker fattar beslut i socialtjänstens individärenden.
• Tre av fyra anser att socialtjänsten i sin kommun arbe
tar för lite med förebyggande insatser.
• Drygt vart tredje socialsekreterare har under de senaste två åren blivit utsatt för hot och/eller våld.
• Hälften av socialsekreterarna inom ekonomiskt bistånd är positivt inställda till att införa automatisering inom handläggning av ekonomiskt bistånd. De främsta fördelarna är mer tid att träffar brukare och klienter och minskad tid för administration. En nackdel är risken för att viktig information missas i besluten.
Josefine Möller, gymnasiebibliotekarie och Maria Aviles Kindesjö, folkhälsoutvecklare, arrangerar Psyklyftet tillsammans med flera andra aktörer i Kungsbacka kommun och Region Halland.
HVB för pojkar och flickor 9-13 år
• Individanpassad insats
• Akut/behandlingsplacering
• Omtanke, Trygghet, Respekt
0702-07 09 31
info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
HVB-HEM
Solsunda
Solsunda är ett HVB-hem som startade 1968. Vår målgrupp är vuxna med psykisk ohälsa.
Det finns tre typer av boende inom Solsunda. Var och ett av dem är anpassat efter olika nivåer av självständighet i vardagslivet.
Välkommen att kontakta oss!
Vi erbjuder en kvalitetssäkrad verksamhet och evidensbaserade behandlingsmetoder i en fantastisk miljö som bara ligger 20 minuter från Stockholms innerstad.
Kontakta: Vita Kiluk, Verksamhetschef
Telefon: 08-557 72 515
Mobil: 073-346 70 56
Mail: vita.kiluk@solsunda.se
Småskalig högspecialiserad vård
& behandling
Finjagården erbjuder småskalig och högspecialiserad behandling för dig med personlighetsproblematik, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression, missbruk, självskadebeteende, ångest, OCD, ätstörning och trauma. Vår 40-åriga erfarenhet kombinerat med evidensbaserade behandlingsmetoder ger oss goda förutsättningar för att uppnå resultat.
Våra behandlingsprogram
DBT
Vi arbetar med standard dbt med utökade resurser. Våra klienter har tillgång till DBT-coachning dygnet runt och anhörigutbildning ingår i vårt koncept.
KBT
Efter inledande analys av problembilden skräddarsys behandlingsplanen. Vi har möjlighet att arbeta intensivt med t.ex. exponeringsarbete då detta är aktuellt.
PE (Prolonged Exposure) är en evidensbaserad standardiserad KBT behandling vid posttraumatiskt stressyndrom
För att komma i kontakt med oss direkt ring 0451-451 40 eller maila oss på info@finjagarden.se.
Läs mer på www.finjagarden.se
KBT-E
Är en evidensbaserad ätstörningsbehandling. Utöver terapeutiska interventioner hjälper vi till med provtagning, samtal och undersökning av läkare.
Ann Söderlund och Sanna Lundell vill hjälpa anhöriga
Djävulspodden är en fortsättning på dokumentärserien Djävulsdansen på SVT där Ann Söderlund och Sanna Lundell talade om medberoende. Under Beroendedagen gjorde duon en liveinspelning av ett poddavsnitt där Isa Galvan var inbjuden gäst. Hon berättade sin historia om en pappa som var alkoholist, narkoman och kriminell.
TEXT: JENNY FORS
Många har sett och hört Ann Söderlund och Sanna Lundell dela med sig av sina erfarenheter kring att växa upp med och att leva tillsammans med någon som har missbruksproblem. De är båda flitiga bloggare. Ann Söderlund syns ofta i tv och är författare. Sanna Lundell är dotter till Ulf Lundell och särbo med Mikael Persbrandt.
Efter SVT-dokumentären Djävulsdansen som tog ett år att spela in blev det som
Bakom varje alkoholist eller missbrukare står anhöriga som ofta hamnar i en medberoendeställning.
»Jag ville inte att någon skulle veta att vi fick hälsa på vår pappa i fängelse«
ett vakuum och de skrev en bok ”i förbifarten”, som Ann Söderlund uttrycker det. I fjol startade Ann och Sanna Djävulspodden där de gör en tillbakablick både på sig själva och de som varit med i serien.
Isa Galvans pappa var inte så närvarande under hennes uppväxt. Han var alkoholist, narkoman och satt i fängelse i långa perioder.
– Min syster som är fyra år äldre har en annan upplevelse. Vi har pratat öppet med varandra till en viss gräns, inte på djupet. Man känner också en skam till varandra, säger Isa Galvan.
Hon berättade inget för sina klasskompisar förrän hon var 16 år.
– Jag ville inte spräcka bubblan. Vi bodde i ett fint hus, åkte på semestrar. Jag ville inte att någon skulle veta att vi fick hälsa på vår pappa i fängelse.
IDAG HÅLLER DE på att reparera sin relation. Han vill vara där, försöka ta igen allt han har missat.
– Vi har börjat prata om våra upplevelser och vi skrev faktiskt ned varsin berättelse om hur vi upplevde vissa händelser, jag, min syster och pappa. Till exempel julen när jag var 10-11 år. Vi skulle hälsa på hemma hos pappa när farmor var där och jag ville köpa något till honom fastän mamma sa att vi inte behöver köpa nå-
Isa Galvan
gon julklapp. Min syster gav mig av hennes veckopeng så att jag kunde köpa godis. I min systers berättelse ville hon inte visa för mig att hon var ledsen när pappa inte kunde fira jul med oss. Han kom dit full och gick direkt och lade sig i sängen. I pappas berättelse uppfattade han inte ens vilka som satt i soffan när han kom hem.
Ann Söderlund har börjat se på sin egen barndom med kärlek sedan hennes mamma dog för två år sedan.
– De mörka stunderna börjar ta mindre och mindre fokus. Kanske är det för att jag har delat med mig så mycket och på så sätt gjort mig fri. Tidigare fanns det också alltid ett sting av besvikelse mot mamma. Nu när hon är död kan jag omfamna henne. Men jag tror fortfarande någonstans att pappa kommer att säga förlåt för alla gånger det blev fel. Han har i alla år slagit ifrån sig och sagt ”Men det där var väl inte så farligt”.
SANNA LUNDELL VÄXTE upp med en ilska mot sin pappa.
– Julen är så laddad för en familj med missbruksproblem. Det är höga förväntningar och man ska umgås med släkten i flera dagar. Det är lätt att bli besviken om det inte blir som man hade önskat, säger Sanna Lundell.
Ann Söderlunds värsta jul var när hon
var i 20-årsåldern och firade jul med sina föräldrar i Småland där de hade sommarställe.
– Mamma var sjuk i cancer och pappa krökade i dagarna två. På juldagsmorgonen skulle jag försöka få honom att nyktra till så jag drog iväg med honom till ett badhus för att han skulle få basta och liksom bada ruset av sig. Det var så vidrigt att jag än idag blir helt stum. Som medberoende ska man alltid vara med och städa undan, vare sig man är 4 eller 20. ●
Om medberoende
Beroendesjukdom är ett dolt, gigantiskt, tabubelagt och stigmatiserande folkhälsoproblem. Svenskens mörka hemlighet. Man räknar med att över 1 000 000 svenskar är drabbade och att det finns minst fyra-fem anhöriga som tvingas förhålla sig till problematiken.
Karaktäristiska drag hos medberoende är bland annat följande: De känner sig ansvariga för andra människors beteende, är ofta omedvetna om vad de själva vill och behöver, känner sig säkrast när de ger, attraheras ofta av människor med behov, attraherar ofta människor med behov, känner sig uttråkade och tomma om de inte har någon att hjälpa, överengagerar sig, tror att deras beteende är andra människors fel.
Medberoende tenderar att komma från problemfyllda eller dåligt fungerande familjer.
Ann Söderlund och Sanna Lundell ger tips i Djävulspodden.
Boken är utgiven hos förlaget Bladh by Bladh.
Nya forskningsprojekt för en socialt hållbar utveckling
92 forskningsprojekt får dela på 322 miljoner i Fortes årliga öppna utlysning 2019. Forskningen berör allt från familjepolitik och psykisk ohälsa och ska bidra till ett socialt hållbart samhälle. Ersta Sköndal Bräcke högskola leder ett av programmen.
Samhället står inför stora utmaningar och vi måste hitta nya sätt att ställa om vårt sätt att leva. Forskningen har en viktig roll och kan bidra med kunskap till att hitta lösningar för ett socialt hållbart samhälle. Därför stärker Forte forskningen inom hälsa, arbetsliv och välfärd på bred front. – För att få en mer hållbar framtid är det angeläget att lyssna på forskningen. Med mer kunskap kan rätt beslut fattas och åtgärder vidtas för att komma till rätta med de stora samhällsutmaningar vi står inför. Därför är jag stolt över att vi nu stärker forskningen inom hälsa, arbetsliv och välfärd och finansierar så många som 92 nya forskningsprojekt, säger Cecilia Beskow, avdelningschef forskning och utvärdering, Forte.
Fortes årliga öppna utlysning är en bred utlysning som välkomnar alla ansökningar inom Fortes övergripande ansvarsområden: hälsa, arbetsliv och välfärd. Denna bredd återspeglas också i helheten av de
ansökningar som beviljats forskningsmedel.
1037 ansökningar skickades in till den årliga öppna utlysningen 2019. Finansieringen omfattar totalt 322 miljoner kronor fördelat på tre bidragsformer.
»Det
här ger oss nya möjligheter att samarbeta med dem som i det sociala arbetet möter våldsutsatta barn och deras föräldrar« Maria Eriksson
– Jag ser med spänning fram emot att följa de här forskningsprojekten de kommande åren och är säker på att de kommer bidra med kunskap som är viktig för samhällsutvecklingen, säger Cecilia Beskow.
Ett av projekten handlar om att skapa förutsättningar för, samt bidra till utvecklingen av ett barncentrerat samordnat
interventionssystem mot våld mot barn i nära relationer med fokus på socialt arbete. Ersta Sköndal Bräcke högskola leder programmet som även består av forskare från FoU Södertörn, Göteborgs universitet och Uppsala universitet. Projektet får 24 miljoner kronor.
– Det känns jättekul, lite överväldigande och samtidigt fantastiskt eftersom det gör att vi kan fortsätta utveckla den forskning vi redan bedriver på det här området. Det här ger oss nya möjligheter att samarbeta med dem som i det sociala arbetet möter våldsutsatta barn och deras föräldrar, säger Maria Eriksson, professor i socialt arbete och ansvarig för forskningsprogrammet vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Här följer några andra exempel på projekt som beviljats forskningsmedel: Samhällets ansvar för familjehemsplacerade barn: villkor, strategier och betydelser av socialtjänstens uppföljning, Risk och resiliens: Vägar till (o)hälsa bland kvinnor och män med erfarenheter av ogynnsamma uppväxtvillkor (RISE) samt Familjehem som samhällsåtgärd: ett lekmannauppdrag i en tid av professionalisering och privatisering.
TEXT: JENNY FORS
Bidragen möjliggör fortsatt forskning inom sociala områden. Foto: Getty Images.
Dormsjöskolan är ett HVB med särskilt boende och integrerad skola.
Dormsjöskolan drivs i stiftelseform och är inte vinstdrivande.
Allt överskott går tillbaka till verksamheten.
BORLÄNGE
Säkra Hem
Målgrupp: pojkar 7-23 år med neuropsykiatriska funktionshinder samt psykosociala svårigheter. Vi tar emot barn och ungdomar från hela landet placerade enligt LSS, SoL och LVU.
Friskolan erbjuder grund/grundsärskola och gymnasiesärskola.
För ytterligare information, se vår hemsida. Kontakta oss om du är intresserad av en placering.
Skyddat HVB-boende i västra Gästrikland för kvinnor och barn. Vi kan hämta kvinnorna vid en placering.
Mer information ges personligen på tel. 070-285 71 38
info@sakrahem.org www.sakrahem.eu
Miranda Pedersen och Catrin Sandman arbetar på Jämställdhetsmyndigheten i Göteborg.
Samordnade insatser mot prostitution
Så ser Jämställdsmyndighetens arbete ut
Från den 1 januari 2018 har Jämställdhetsmyndigheten uppdrag att ansvara för den nationella samordning mot prostitution och människohandel och för en manual som beskriver stödprocessen till utsatta personer. Omtanke har träffat Catrin Sandman och Miranda Pedersen från myndigheten som berättade hur de arbetar med dessa frågor.
TEXT OCH FOTO: ÅSA LARSSON
Arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål ingår som en viktig del i regeringens arbete för att motverka mäns våld mot kvinnor.
Människohandel för sexuella ändamål är att betrakta som en av de värsta formerna av mäns våld mot kvinnor. Det existerar i många former och även att pojkar och män utsätts på olika sätt för den här brottsligheten i Sverige. Men människohandel handlar inte bara om exploatering av människor för sexuella ändamål.
– Det förekommer även inom flera lågavlönade yrken där det inte krävs någon särskild yrkeskompetens, som exempelvis inom restaurangbranschen, bärplockning, biltvättar, byggindustrin samt på nagel och massagesalonger med mera. För några år sedan såg vi hur det började drivas ärenden inom tiggeri och det väcktes åtal och kom domar. Eftersom det har varit en del skriverier om detta har allmänheten blivit mer uppmärksamma på just tiggeri, säger Catrin Sandman, kvalificerad utredare, prostitution och människohandel på Jämställdhetsmyndigheten.
– Vi behöver öka allmänhetens uppfattning om den här typen av tjänster. Om det är extremt låga priser kanske man bör fundera över varför det är så billigt. Eller om det är personer som arbetar varje dag i veckan eller sover på arbetsplatsen, tillägger Miranda Pedersen, kvalificerad
utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
Sedan 1 januari 2018 ansvarar Jämställdhetsmyndigheten för den nationella samordningen mot prostitution och människohandel. De arbetar både med prevention, det vill säga ett förebyggande arbete kring normer och värderingar –hur vi ser på att köpa sexuella tjänster, samt med stöd och skydd för till dem som arbetar med personer som har varit utsatta.
– Stödet innefattar även dem köper sex, de som upplever en tvångsmässighet och som därför inte vet hur de ska göra för att sluta. Vi behöver jobba med alla delarna, säger Catrin Sandman.
I MYNDIGHETENS KÄRNVERKSAMHET ingår bland annat att sammankalla ett nationellt metodstödsteam, ge ut en manual som kan användas vid misstanke om människohandel, upprätta en stödtelefon, samordna och ge stöd till regionskoordinationer mot prostitution och människohandel samt finansiera ett återanvändarprogram för dem som antingen har varit utsatta för prostitution eller människohandel och är från ett annat land och vill återvända. Det Nationella metodstödsteamet (NMT) är ett operativt nätverk och består av myndigheter som arbetar mot prostitution och alla former av människohandel. Förutom Jämställdhetsmyndigheten
ingår polisen, Migrationsverket, Åklagarmyndigheten, Arbetsmiljöverket, Skatteverket samt representanter från hälsooch sjukvård och socialtjänst.
– Vi har regelbundna möten fyra gånger per år då vi samlas för att utbyta erfarenheter och prata om vad som är på gång. Finns det nya trender som vi alla bör känna till? Hur arbetar vi bäst med dessa frågor eller kan vi lära av varandra hur vi bör tillämpa någon ny lagstiftning? förklarar Miranda Pedersen.
SUGARDEJTING, SOM DET har stått mycket om i tidningarna senaste tiden, är ett exempel på en företeelse som har blivit allt vanligare på senare tid.
Vad säger lagen?
Från och med 1 juli 2018 är det straffbart att ägna sig åt människoexploatering i Sverige, det vill säga utnyttja människor genom exempelvis tvångsarbete, tiggeri, eller arbete under uppenbart orimliga villkor. Dessa kan vara handla om oavlönat arbete eller oacceptabla säkerhetsrisker.
Q Manualen vid misstanke om människohandel kan du ladda ned från Jämställdhetsmyndighetens webbplats. www. jamstalldhetsmyndigheten.se/aktuellt/ publikationer
– Den nya LVU-lagstiftningen är ett exempel på ny lag som har underlättat Socialtjänstens arbete. Den gör det möjligt att omedelbart även ta hand om barn i andra länder om man misstänker att det är på väg in i människohandel, något som inte har varit självklart tidigare, fortsätter Miranda Pedersen.
LVU står för Lagen om vård av unga och är en tvångsvårdslagstiftning. Det är den lag som gör att socialtjänsten kan omhänderta ett barn om det på något sätt far illa eller visar destruktiva beteenden.
– Samhället har ett ansvar för att barn inte försvinner tills att en myndigheten har tagit hand om dem. Det händer att barn, såväl som vuxna, som är utsatta för människohandel avviker från boenden. Med den nya lagstiftningen finns det större möjligheter att vidta tvångsåtgärder för barn i väntan på att myndigheterna kan fatta rätt beslut och agera, säger Catrin Sandman.
NÄR OMTANKE TRÄFFAR Miranda Pedersen och Catrin Sandman är de i full färd med att planera en konferens i Stockholm som ska handla om sexköpslagen (förbu-
det mot köp av sexuell tjänst 6 kap. 11§ brottsbalken), som i år fyller 20 år.
– Om vi ska vara korrekta är det numera egentligen inte en lag, utan en paragraf i brottsbalken, korrigerar Miranda Peder-
föra våld. Därför är det inte heller kriminellt att sälja sex. Man måste ha en möjlighet att få tillgång till stöd eftersom man är i en utsatt situation, konstaterar Catrin Sandman.
»Det finns ett behov av att arbeta med normer för manlighet«
sen när vi pratar om lagens inverkan. – Syftet bakom förbudet var att den skulle ha en normativ effekt, vilket man kan se forskningsmässigt har fungerat. Det är fler som tycker att man inte ska köpa sex och det är fler som stödjer lagstiftningen i dag än när den kom, fortsätter Catrin Sandman.
NÄR LAGEN KOM var den unik eftersom den ”bara” reglerade köp och inte försäljning av sexuella tjänster. Vi var först med det och den kallas därför för The Swedish Model. – Det är precis som med alla våldsformer. Det är inte olagligt att bli utsatt för en misshandel, men det är olagligt att ut-
Miranda Pedersen
Catrin Sandman och Miranda Pedersen förklarar att det dock är svårt att avgöra om sexköpslagen de facto har lett till en minskad omfattning av prostitutionen. Det troliga är att den i stället till viss del har bidragit till att bromsa ökningen. Lagen kom 1999, vilket är ungefär samtidigt som internet slog igenom stort, vilket antagligen framförallt har inneburit att det bytt arena. Dessutom har vi öppnat gränserna mer i och med inträdet i EU samt haft en ökad immigration.
– Det finns alltså många aspekter som har förändrats och gjort att dagsläget inte är jämförbart med hur det såg ut innan lagen trädde i kraft, säger Catrin Sandman.
Catrin och Miranda bläddrar i den nya utgåvan av Manual vid misstanke om människohandel som precis har kommit från tryckeriet.
Om man däremot jämför med andra länder som inte kriminaliserar köp av sex, som till exempel Tyskland eller Nederländerna, kan man se att Sverige ligger bra till. I dessa länder har prostitutionen i markant större utsträckning under samma tidsperiod. Sverige lockar inte heller till sig någon sexturism med personer som köper sex från andra länder eftersom det inte går att driva bordellverksamheter öppet här.
– Däremot är vi ett destinationsland, det vill säga att offer för människohandel kommer hit. Länder är olika och andra länder kan vara transitländer som folk rör sig igenom under flyktingströmmar. Hit är det tydligt att folk kommer för exploateras – och där har vi ett ansvar att inte köpa sexuella tjänster. Där är lagen viktig! Den tydliggör att det är den som köper sex som har ett ansvar – med den visar vi att det inte är okej att utsätta personer för detta.
– Förbudet mot köp av sexuella tjänster är jätteviktig, men det behövs också ett socialt stöd. När vi jobbar med attityder försöker vi att gå hand i hand med det övriga arbetet på Jämställdhetsmyndigheten när det gäller våldspreventivt arbete, fortsätter Miranda Pedersen.
DET ÄR NÄSTAN uteslutande bara män som köper sexuella tjänster.
– Det ligger något i attityden hos en del män – normer som gör att det är mer möjligt för män att köpa sexuella tjänster. Så det finns ett behov av att arbeta med normer för manlighet och det är viktigt att göra det tidigt med unga män och pojkar. Vi måste prata om deras syn på jämställdhet generellt, kvinnosyn, hur de ser på andras kroppar och hur de tar sig rättigheter.
Ett annat konkret sätt som Jämställdhetsmyndigheten arbetar med de här frågorna är att ta fram en Manual vid misstanke om människohandel. Den publicerades första gången 2016 och har precis reviderats. Den nya utgåvan är så färsk att den anlände från tryckeriet under pågående intervju med Omtanke.
– Vi vill att alla yrkesverksamma känner till den, säger Catrin Sandman och Miranda Pedersen med eftertryck. Den är till för alla – aktörer inom civila samhället, boenden, härbärgen, hälso och sjukvård, polisen, tull, socialtjänst, migrationsverket och så vidare, fortsätter Catrin Sandman.
Manualen utgår från en tidslinje som börjar första dygnet: Hur identifierar
Jämställdhetsmyndigheten ingår i ett operativt nätverk mot prostitution och människohandel.
man ett offer? Vad sker de första dygnen och de första veckorna? Hur ger man långsiktigt stöd och hur ser det straffrättsliga förfaranden ut? Den belyser också möjligheterna att återvända till hemlandet och vilket stöd som man kan få i den processen.
I Sverige finns också en nationell stödtelefon för den som misstänker att de har kontakt med en person som är utsatt för människohandel och undrar hur den ska agera och vilka kontakter den kan behöva ta. Stödtelefonen inrättades 2014 och sedan i fjol leds arbetet med den av Jämställdhetsmyndigheten. Samtalen kan handla om prostitution och människohandel för alla ändamål och inte sällan handlar de om barn. De yrkesgrupper som stödtelefonen är avsedd för är bland annat socialsekreterare, personal på HVBhem, jurister och poliser. – Vi hanterar inte individärenden, men
Om människohandel
de kan till exempel ringa från socialtjänsten till stödtelefonen och bolla tankar om de tror att man har ett misstänkt fall. De kan diskutera vilka frågor som de behöver ställa, vad de behöver tänka på, om de har rätt att ta hand om barnet, vilka lagar som gäller med mera. Det handlar om yrkesverksamma som helt enkelt behöver stöd och råd om hur de ska tänka i olika situationer – högt som lågt, säger Miranda Pedersen.
De som bemannar stödtelefonen har alla arbetat med offer för människohandel och prostitutionsområdet tidigare och har lång erfarenhet i ämnet.
Det är också möjligt att ringa direkt till en regionkoordinator om man behöver stöd i individärenden. Dessa är anställda av socialtjänster i respektive kommuner och arbetar utifrån en nationell stödprocess.
Hur ser det ut i Sverige avseende människohandel?
– Det är svårt att ta reda på exakt hur många som är utsatta eftersom det finns ett stort mörkertal. Det vi kan säga att är att ju mer vi inriktar arbetet på detta, desto fler ser vi är utsatta för människohandel. När det gäller prostitution finns det omfattningskartläggningar som har genomförts i årskurs tre i gymnasiet som visar hur det ser ut där. Då är det en av 100 som uppger att de någon gång har sålt sexuella tjänster, avslutar Catrin Sandman. ●
Stödtelefon
Nationell stödtelefon för prostitution och människohandel: 020-390 000.
Sedan ifjol är det Jämställdhetsmyndigheten som ansvarar för stödtelefonen.
Svensk lagstiftning bygger på FN:s konvention, Palermoprotokollet. FN:s definition av människohandel lyder:
Q ”Människohandel är rekrytering, transport, försäljning, härbärgering eller mottagande av personer genom tvång eller hot om våld. Det kan också innebära bort förande, bedrägeri eller maktmissbruk i syfte att offret utnyttjas sexuellt, sättas i tvångsarbete, slaveri eller att man tar bort organ.” I Sverige bedöms brottet som människohandel (4 kap. 1a § brottsbalken) ”om en person genom otillbörliga medel (olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons utsatta belägenhet) rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att han eller hon ska exploateras för sexuella ändamål, avlägsnande av organ, krigstjänst, tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte.”
Q ”Om gärningen görs mot barn (under 18 år) döms brottet som människohandel även om inte något otillbörligt medel har använts.”
KÄLLA: PUBLIKATION FRÅN JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETEN
Rapporten visar att självmorden oftast ägde rum i nära anslutning till
Rapport visar på brister i vården före självmord
Gemensamma insatser krävs för att få en säkrare vård av självmordsbenägna patienter. En ny rapport från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten visar på en rad brister i vården av patienter som tagit sitt liv. Rapporten granskar de självmord som sjukvården själv analyserat.
Varje år dör cirka 1 200 personer i suicid i Sverige, eller 1 500 personer om även de osäkra fallen räknas in. Ungefär en tredjedel av alla som tar sitt liv har en aktuell kontakt med den psykiatriska hälso och sjukvården, och betydligt fler har haft kontakt med annan hälso och sjukvård. – Därför har hälso och sjukvården en mycket central roll i arbetet med att minska antalet suicid och suicidförsök, säger Eija Airaksinen, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Så kallade händelseanalyser – systematiska utredningar av insatser som gjordes och inte gjordes före en patients självmord – är viktiga. De kan sätta fingret på
brister i verksamheten och därmed också ge förslag på åtgärder som kan minska risken att samma sak händer igen. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har låtit en expertgrupp vid Sahlgrenska universitetssjukhuset analysera samtliga händelseanalyser som vårdgivare fört över till en kunskapsbank, totalt 228 stycken. Självmorden inträffade åren 2006–2018 i hela landet.
RAPPORTEN VISAR ATT självmorden oftast ägde rum i nära anslutning till pågående vård. I de flesta fall fanns närstående till patienten, men i endast en tredjedel av fallen hade de närstående varit delaktiga i vården.
Projektgruppen identifierade totalt 650 så kallade felhändelser i vården av de 228 patienterna, och dessutom 750 bidragande bakomliggande orsaker till dessa. Det rörde sig främst om brister i uppföljning av åtgärder, brister i vård och behandlingsplaner, brister i bedömningar av
självmordsrisken och brister i samverkan mellan vårdaktörer med olika ansvar för patienten.
RESULTATEN I RAPPORTEN överensstämmer med tidigare sammanställningar.
– Det kan tyda på att kunskapen från det systematiska patientsäkerhetsarbetet inte använts i tillräcklig utsträckning för att förbättra förhållandena, säger Jonas Bergström, enhetschef på Socialstyrelsen. Myndigheternas slutsats är att det nu behövs gemensamma insatser på lokal, regional och nationell nivå för att åstadkomma ett mer hållbart och effektivt patientsäkerhetsarbete för självmordsbenägna patienter. Framför allt behövs ökad kunskap om uppföljningar i vården och hur dessa bör genomföras, hur självmordsriskbedömningar bör genomföras, dokumenteras och följas upp, hur samverkan inom vården och mellan aktörer bör ske samt att arbetet med individuella vård och behandlingsplaner utökas.
pågående vård. Foto: Getty Images.
När hemma inte räcker till
finns vi för heltidsboende eller som avlastning
Till oss kommer både yng re och äld re människor med psykiska funktionshinder eller demens Vårt omvårdnadsboende sätter gästernas behov i fokus och syftar till att skapa en positiv miljö med känsla för det unika hos varje människa
Vill du veta mer om oss ? Ring eller besök vår hemsida.
Rekordlågt drickande – men inställningen till cannabis oroar
Ungdomar i Göteborg dricker och röker mindre än någonsin tidigare. Samtidigt tycker allt färre att cannabis är skadligt. Det visar en ny undersökning från Göteborgs Stad om skolelevers drogvanor.
Göteborgs Stad har för sjätte gången kartlagt drogvanorna bland samtliga elever i årskurs 9 och år två på gymnasiet. Totalt har 4 061 elever i årskurs 9 och 4 976 elever i gymnasiets år 2 svarat på frågor om sina erfarenheter av alkohol, narkotika och tobak.
Syftet med rapporten Skolelevers drogvanor 2019 är att ge stadsdelarna ett underlag för att utveckla det drogförebyggande arbetet.
Alkoholdrickandet har minskat stadigt sedan den första undersökningen år 2004 och den trenden håller i sig. I årets undersökning uppger 36 procent av niondeklassarna och 64 procent av eleverna i gymnasiets år 2 att de någon gång druckit alkohol. Det kan jämföras med 70 respektive 88 procent år 2004.
Berusningsdrickandet fortsätter också att minska och eleverna debuterar allt senare med alkohol, vilket gör att de negativa konsekvenserna av alkoholen minskar: allt färre elever uppger att de hamnat i bråk, råkat ut för olyckor eller haft oönskat sex.
Även rökningen fortsätter att minska:
1,5 procent av niondeklassarna och 4 procent av gymnasieeleverna uppger att de röker dagligen. Däremot har snusandet ökat något sedan den förra undersökningen: 2 procent av eleverna i årskurs 9 och 7 procent av eleverna i gymnasiets år 2 uppger att de snusar dagligen eller nästan dagligen.
ATT ALLT FLER unga väljer bort alkohol beror sannolikt på en kombination av flera faktorer: hälsotrender, att ungdomarna umgås mer på arenor utan alkohol (till exempel sociala medier och datorspel) och social påverkan: ju fler som inte dricker, desto mindre blir förväntan på att man
Ju fler som inte dricker, desto mindre blir förväntan på att man ”måste” dricka. Foto: Getty Images.
”måste” dricka. Göteborgs Stad har också länge arbetat aktivt mot droger med utbildningsinsatser och information till personal och föräldrar.
– Föräldrarna är oerhört viktiga och de har blivit allt mer restriktiva. Vårt budskap att man inte ska köpa ut eller
»Vårt budskap att man inte ska köpa ut eller servera alkohol hemma har verkligen satt sig«
Ulla Kungur
servera alkohol hemma har verkligen satt sig, säger rapportförfattaren Ulla Kungur från Social resursförvaltning.
Andelen elever som någon gång använt narkotika är ungefär som förra undersökningen: 7 procent i årskurs 9 och 21 procent i gymnasiets år 2. Cannabis är fortfarande den klart dominerande drogen. Liksom tidigare är det i de centrala stadsdelarna som eleverna har den största cannabiserfarenheten.
Undersökningen visar också att elevernas inställning till risken med att använda cannabis har förändrats. Över hälften av gymnasieeleverna anser nu att det inte finns någon skaderisk alls med att prova cannabis några gånger.
– Det är oroväckande, inte minst eftersom den cannabis som säljs idag har blivit allt starkare, vilket ökar risken för skador, särskilt för den som är ung, säger Ulla Kungur.
RESULTATEN I DROGVANEUNDERSÖKNINGEN ska nu brytas ner ytterligare i lokala fördjupningsrapporter: Vilka riskbeteenden ser vi? Vad behöver vi arbeta vidare med? Analysen kommer att ligga till grund för förebyggande insatser i stadsdelarna och skolorna.
Eftersom skolan är en viktig arena kommer mycket av arbetet att ske där. Social
resursförvaltning erbjuder skolorna stöd utifrån behoven och vad som fungerar enligt forskning – vad kan och bör skolan göra? Det handlar om att stärka faktorer som leder till hälsa, och att motverka riskfaktorer.
– Vi börjar med att träffa skolan för en konsultation och därefter föreslår vi oftast ett dialogcafé för hela personalen för att skapa samsyn. Vi ger fortsatt stöd som kan vara allt ifrån att se över skolans drogpolicy, utveckla samarbetet med föräldrar, stärka undervisningen eller koppla in Mini-Maria, säger Eva Lindstrand, utvecklingsledare för drogförebyggande arbete i Social resursförvaltning.
SOCIAL RESURSFÖRVALTNING KOMMER också anordna utbildningar och fördjupning för personal i staden. Inom kort en utbildning om tramadol med 250 deltagare från skola, socialtjänst och fritid. Tramadol är ett narkotikaklassat läkemedel som kan användas för att förstärka ett cannabisrus. – Drogvaneundersökningen visar att det blivit vanligare med missbruk av smärtstillande läkemedel som tramadol. Vi vill därför utbilda personal som möter unga om hur det påverkar kroppen och vilken hjälp som finns att få, säger Ulla Kungur.
KÄLLA: GÖTEBORGS STAD
Fakta om rapporten Skolelevers drogvanor 2019
Göteborgs Stad har i samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) genomfört en undersökning om drogvanor bland samtliga elever i årskurs 9 och år två på gymnasiet. Totalt har 4 061 elever i årskurs 9 och 4 976 elever i gymnasiets år 2 svarat på frågor om sina erfarenheter av alkohol, narkotika och tobak. Syftet med rapporten Skolelevers drogvanor 2019 är att ge stadsdelarna ett underlag för att utveckla det drogförebyggande arbetet.
Det är sjätte gången som Göteborgs Stad kartlägger skolelevernas drogvanor. Tidigare undersökningar genomfördes 2004, 2007, 2010, 2013 och 2016.
Rehabilitering för vuxna med psykisk ohälsa
Hos oss bor man kortare eller längre tid av olika anledningar. Vi satsar på hög kvalité och kompetens. Vanliga typer av placeringar är:
• Kort tillfällig lösning i väntan på permanent lösning i hemkommunen.
• Akuta placeringar i väntan på väl genomtänkta beslut.
• Lite längre vistelse med väl genomtänkt rehabiliteringsplan.
• Boende med särskild service som mer långsiktig lösning.
Prästmogården
www.prastmogarden.se
0612 - 66 41 52 • info@prastmogarden.se
LVU § 2, 3 och 6. SoL
Ramavtal med 222 kommuner
Telefon: 0530-301 23
info@stubben.se www.stubben.se
Svensk Persontransport AB
SPT transporterar dygnet runt i hela norden. Vi vänder oss till dig som söker transporter där klienten har ett behov av extra stöd, utökad trygghet och säkerhet. Exempel på transporter är till och från HVB, SIS, bevakade umgängen, skyddade boenden etc
Mo Gård – LSS -insatser med fokus på kommunikation!
För personer med kombinerade funktionsnedsättningar erbjuder Mo Gård, boende och daglig verksamhet för vuxna samt boende och gymnasiesärskola för barn och ungdom
Mo Gårds styrka är vår specialistkompetens inom kommunikationsområdet. Vi arbetar med olika anpassade kommunikationssätt som exempelvis AKK (Alternativ och Kompletterande Kommunikation), teckenspråk och taktilt. Det ger individuella förutsättningar för delaktighet och inkludering.
Mo Gård är en icke vinstdrivande organisation som arbetat för personer med kombinerade funktionsnedsättningar i över 70 år och vi
Prata med våra kunniga rådgivare som hjälper dig till rätta och svarar på dina frågor.
radgivare@mogard.se | www.mogard.se 010-471 66 18
DOG SECURITY SCANDINAVIA AB
Specialist på narkotikasök Professionella Tillgängliga Innovativa
Vi är ledande i landet inom narkotikasök med hund!
ANLITA OSS FÖR ATT SÄKERSTÄLLA NARKOTIKAFRIA MILJÖER.
erbjuder skyddat boende för kvinnor utsatta för våld i nära relation med eller utan hedersproblematik. Vi tar emot ensamstående och kvinnor med barn. Man kan även ta med sina husdjur.
Verksamma sedan 1987
Familjebehandling och utredning
4Förälder/föräldrar med psykosociala problem och deras barn 0-15 år. SoL, LVU, 56§ KvaL, kontraktsvård.
4Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden därefter.
Vård och boende för personer med psykisk funktionsnedsättning
Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning.
Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.
Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.
Bergslagsgården använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom GAF och PANSS för att mäta individens utveckling.
Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.
Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se
Storsättra Gård AB
Tel 08-512 302 22
info@storsattragard.se Fax 08-512 303 50
www.storsattragard.se
Definition av ”familj” påverkar socialtjänstens arbete
Hur socialarbetare förhåller sig till begreppet ”familj” har betydelse för hur insatser utformas inom socialtjänsten. Det visar Ahmet Gümüscü i sin avhandling.
Ahmet Gümüscü, forskare vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet, har studerat hur socialarbetare definierar och arbetar med familjer. Han har riktat särskilt fokus på familjer med komplexa behov som gör att de behöver stöd från flera serviceområden inom Socialtjänsten.
I socialt arbete kan komplexitet handla om människor med flera problem, till exempel de som är svåra att hjälpa till följd av ett utmanande beteende eller allvarliga missbruksproblem. Behovskomplexitet kan också kopplas till familjestruktur och situationen som helhet. De som har komplexa behov kan vara individer eller familjer som har stöd- och omvårdnadsbehov inom flera verksamhetsområden inom Socialtjänsten.
– Studien visar att de stödbehövande familjerna de- och rekonstrueras för att passa in inom de ramar som avgränsar socialarbetarnas arbete. Studien visar att var och en av socialtjänstens sektorer skapar sin egen familj som de arbetar kring, säger Ahmet Gumuscu.
Ahmet ger några exempel från avhandlingens resultat:
Gümüscü.
– Inom äldreomsorgen var familjen vanligtvis koncentrerad till en par-familj, där den enas vårdbehov och den andres stödbehov var i fokus. Inom funktionshinderssektorn mötte vi den individualiserade familjen, där fokus var på de funktionshindrade personernas specifika behov. I de fall där den funktionshindrade personen var ett barn, kunde stöd till vuxna vårdgivare övervägas. Socialarbetare i missbrukssektorn betonade den terapeutiska familjen, och inkluderade alla som var till hjälp för en persons återhämtning.
NÄR FAMILJEMEDLEMMAR inte passade in i den organisatoriska förförståelsen av klient kategoriserades de om för att accepteras som klienter inom andra sektorer eller blev avregistrerade som klienter.
Studien visar att socialtjänstens specialiserade organisation är förknippad med utmaningar.
– Det som ligger utanför den enskilde socialarbetarens specialitet riskerar att förloras. Det finns också risk för att helhetssynen kring familjernas behov frag-
menteras, säger Ahmet Gümüscü. Avhandlingen skildrar socialarbetares upplevelse av osäkerhet inför hanteringen av komplexiteten. Studien synliggör också att relationen mellan socialarbetaren och familjen påverkar socialarbetarens upplevelse av komplexitet.
– SOCIALTJÄNSTEN KAN använda avhandlingens resultat för att diskutera kring vilka enkla och komplexa behov de förväntas hantera. Socialarbetare behöver diskutera familjebegreppet och synen på familjen för att kunna ge den hjälp och det stöd som behövs. Det kan öka effektiviteten och precisionen i de insatser som görs, säger Ahmet Gümüscü.
Ahmet Gümüscü är född i Diyarbakir, Turkiet och uppvuxen i Umeå. Han är utbildad socionom (Umeå universitet) och har en magisterexamen i socialt arbete med inriktning mot ledarskap och organisation (Umeå universitet).
Om disputationen
Fredagen den 18 oktober försvarade Ahmet Gümüscü, Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Socialtjänsten och familjen. Socialarbetares konstruktion av familj och insatser i familjerelaterad komplexitet.
Socialarbetare behöver diskutera familjebegreppet och synen på familjen, enligt studien. Foto: Getty Images.
Stöd för livet
Det finns en egen väg fram för varje barn, ungdom och familj som behöver vägledning och stöd
• Kvalificerat stödboende/familjestödboende
• Familjehem
• Skyddat boende
• Skyddad-id
• Personal dygnet runt
Vi vet att det finns ett behov av särskild vägledning och stöd för människor som bland annat upplevt våld i nära relationer. Trygghet och tillit är avgörande.
Viver har erfarna välutbildade medarbetare med utbildningar via:
• Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)
• Signs of safety
• FREDA
Vi kan även erbjuda traumabehandling med EMDR-terapi.
08-55 10 96 90
Läs våra boktips
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Lev mer, tänk mindre
Bli fri från nedstämdhet och depression med metakognitiv terapi
Lev mer, tänk mindre visar hur du med hjälp av metoden metakognitiv terapi (MCT) kan bli fri från depression och nedstämdhet. Terapiformen håller på att slå igenom på bred front i världen, som ett nytt sätt att behandla depression.
Vi har vant oss vid att tackla en kris genom att bearbeta den, tänka och analysera – men det är enligt behandlingsformen fel väg att gå. I stället bör vi låta saker passera och metakognitiv terapi lär oss hur.
Författare: Pia Callesen
Norstedts, www.norstedts.se
Autism inifrån
Speglingar av ett autistiskt liv
En grupp autistiska vuxna började träffas för att diskutera identitet och dela personliga erfarenheter. Det resulterade i den nya boken Autism inifrån – speglingar av ett autistiskt vi. I boken samlar de kunskap och analyser och vänder ut och in på många schablonbilder. Den är skriven av och för autister med förhoppningen att autister ska känna igen sig – känna stolthet och glädje i att vara autist och inspireras till att utforska sin egen autism, men närstående och andra intresserade kan också ha behållning av den.
Författare: Serena Hassselblad och Dennis Hansson Gothia Fortbildning, www.gothiafortbildning.se
Utan tvivel är chefen inte klok
Ledarskapets paradoxer kräver reflektion
Att då och då stanna upp för att reflektera och få perspektiv är en av chefens viktigaste uppgifter som tyvärr ofta slarvas bort i det dagliga surret. Då blir beslutsfattandet händelsestyrt och organisationen sårbar.
Det finns mycket att vinna på att i ökad grad tänka efter före och gå från ett reaktivt till ett proaktivt ledarskap. Med den här boken, och dess mix av egna upplevelser, forskning och tänkvärda citat och ordspråk, vill Henrik Szentes inspirera dig att göra just det. Boken ger också food for thought kring ett antal av ledarskapets paradoxer, där beslut måste fattas trots motstridiga krav, förväntningar och förutsättningar.
Författare: Henrik Szentes Roos & Tegnér, www.roostegner.se
Handbok i reflektion kring Borderline/EIPS
Boken vänder sig till såväl behandlare, nära anhöriga, socialarbetare och andra mer eller mindre tillfälligt närstående. Behovet av mer kunskap om Borderline är stort och diagnosen är en av de mest besvärliga man kan jobba med, och leva med. Boken bygger på ”peer-to-peer”-modellen kopplat till en Sokratisk metod, där frågorna i sig förmedlar en viss kunskap. I synnerhet genom reflektion. Gärna i grupp. Och inte minst när de väcker lust att söka efter fördjupad kunskap.
Författare: Gustaf Almenberg Proto förlag
Filosofi som terapi
– Verktyg för levnadskonst
Filosofi som terapi ger dig en lång rad praktiska verktyg för att bättre kunna ta dig an livets med- och motgångar. De bygger på en unik kombination av tidlösa filosofiska livsstrategier och moderna kognitiva beteendeterapier. Boken är ett smörgåsbord av olika förhållningssätt, tankar och övningar. Du får veta vad klassiska filosofiska idéer har gemensamt med moderna terapimetoder som KBT och ACT, och hur de kan kombineras och fungera som handfasta tips. Du får också lära dig vikten av att växla perspektiv och vad det innebär att ha självmedkänsla.
Författare: Josefine Selander och Gustav Jonsson Roos & Tegnér, www.roostegner.se
Ny i kommunal verksamhet?
– En guide för dig som undrar var du hamnat Att jobba kommunalt är väldigt stimulerande, men det är inte alltid så enkelt att förstå hur en politiskt styrd organisation fungerar. Den här boken ger en enkel introduktion till varför kommuner gör det de gör, hur de styrs och hur det här med att fatta beslut fungerar. Den berättar också om offentlighetsprincipen, vad man ska göra när någon vill ta del av en allmän handling och vad sekretess betyder. Boken vänder sig till alla som snabbt vill få ett hum om hur en kommun fungerar eller som vill få en sammanfattning av den grundläggande kommunala juridiken.
Författare: Helena Meier Jure, www.jure.se
Uppfödd på
nätet
Lär känna den sociala generationen
Mer än 20 procent av Sveriges befolkning är digitala infödingar, personer som inte har några som helst egenupplevda minnen av ett liv före internet. Hur detta har präglat dem och hur de skiljer sig från tidigare generationer är temat för boken Uppfödd på nätet – Lär känna den sociala generationen av den 21-årige socialamedieexperten Johannes Gustavsson. En ögonöppnare för föräldrar, lärare, chefer, kommunikatörer med flera grupper.
Författare: Johannes Gustavsson Roos & Tegnér, www.roostegner.se
Vad alla föräldrar borde få veta
Barnets första tolv år
En sak som forskare världen över har enats om är att en god relation mellan föräldrar och barn är bland det viktigaste. Det finns däremot inte några lösningar som passar för alla – varje förälder är den främsta experten på just sitt barn. Ingen är eller behöver vara perfekt för att duga, däremot har alla möjlighet att utvecklas. Kajsa Lönn Rhodin och Maria Lalouni är båda psykologer och har fördjupat sig i frågan om föräldrarollens betydelse och utmaningar. Deras bok handlar helt enkelt om vad alla föräldrar borde få veta.
Författare: Kajsa Lönn Rhodin och Maria Lalouni Natur & Kultur, www.nok.se
DenVinn! härbokenkanduvinna!
Vi måste få möjlighet att ta hand om oss själva
Enligt de intervjuer som analys- och undersökningsföretaget Novus gjorde med 2 473 socialsekreterare i september upplever 4 av 10 att de inte klarar att leva upp till kvaliteten och rättssäkerheten enligt socialtjänstlagens intentioner.
Dessa resultat är skrämmande för de personer som alla dessa socialsekreterare ska hjälpa, men så klart inte minst för de socialsekreterare som tvingas arbeta under sådana förutsättningar.
Hur påverkar det oss att gå till jobbet varje dag med en känsla av att inte ha tillgång till de verktyg och resurser som krävs för att utföra vårt arbete rättssäkert?
Under mina år som psykolog har jag kommit i kontakt med massor av kvinnor och män som ägnar sina yrkesliv åt att hjälpa och stötta andra och som när dagen är slut går hem till anhöriga och familjer som de också ska räcka till för, trots att de känner sig helt tömda på energi. Jag har även träffat på många som lever ensamma och som inte ens orkar tänka tanken på att gå ut och träffa vänner eller dejta för att de när arbetsdagen är slut känner sig så dränerade att de bara vill vara för sig själva.
VI PSYKOLOGER BRUKAR säga att det inte är stressen i sig som gör att vi kan fara illa och bli sjuka utan snarare bristen på återhämtning. Hur ska jag kunna få någon återhämtning om jag arbetar i en situation där jag känner att jag inte har de resurser som krävs? Risken måste ju i sådana lägen vara att det blir oerhört svårt att släppa tankarna på jobbet och att känna sig nöjd med det man har åstadkommit.
Grubblerier om olika ärenden kan göra att jag inte får den välbehövliga återhämtningen när jag får min ryggmassage eller när jag ligger och läser en bok innan jag släcker på kvällen.
Hur kan vi då öka sannolikheten för att de personer som dagligen möter barn, ungdomar eller vuxna som far illa och utsätts för fruktansvärda övergrepp eller brott ska orka och känna att de räcker till? En grundförutsättning måste så klart vara att de har tillgång till alla de resurser, verktyg och kunskap som krävs för att kunna utföra sitt arbete på ett rättssäkert sätt. En annan förutsättning måste vara att de ska ha möjlighet till pauser, handledning, stöd och utrymme för att gå igenom och, vid behov, prata om de funderingar och reflektioner som dessa berättelser och levnadsöden väcker hos dem.
»Hur många sådana samtal orkar man ha under en dag?«
Hur kan det påverka mig att se en inspelning på en 4-åring som utsätts för sexuella övergrepp av en nära anhörig om jag själv har ett barn i liknande ålder? Vad väcker det för tankar och känslor att prata med en kvinna som har blivit fysiskt och sexuellt misshandlad av sin man i 15 år om jag precis har inlett en ny relation med någon? Vi måste ge dessa funderingar och känslor utrymme om vi ska kunna räcka till och hålla på sikt.
DET FINNS JÄTTEBRA och tydliga handböcker för socialtjänsten och hälso- och sjukvården exempelvis om hur man bör arbeta med våldsutsatta kvinnor och barn. I dessa står det om vikten av kunskap och uppföljning, men det står inte hur man rent praktiskt ska lägga upp detta arbete.
Hur lång paus bör man räkna med att man behöver efter att ha suttit med ett
Lisa Clefberg
Psykolog och psykoterapeut som driver egen klinik i Stockholm; Clefberg Psykologi. Hon föreläser också och skriver böcker.
barn som har upplevt våld både mot sin mamma och sig själv? Hur många sådana samtal orkar man ha under en dag?
Det står att det är samhällets ansvar att hjälpa alla dessa människor, men för att vi ska kunna göra det måste vi också få möjlighet att ta hand om oss själva. Om vårt eget syre tar slut har vi inget att ge till de personer vi är ämnade att hjälpa.
Vi behöver ta oss tid till motion, reflektion, avkoppling och de former av återhämtning som fungerar bäst för oss för att inte drabbas av stressrelaterade problem eller andra former av psykisk ohälsa.
Om vi har tillgång till de resurser vi behöver och klarar att upprätthålla balansen mellan arbetet och vårt liv i övrigt kommer vi att kunna bibehålla vår empati och förmåga till medkännande utan att bli känslomässigt dränerade.
Inbjudan till Seminarium!
Kostnadsfritt Seminarium!
Välkommen till en intressant utbildningsdag!
SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i
Göteborg 28 november 2019
För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.
Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
Vinnare Seminariet Umeå 19 september 2019
• Sportbag - Liselotte Björn, Vilhelmina kommun
• Ryggsäck - Christina Jakobsson, Umeå kommun
• Badlakan - GPS Kognition Utredningshem
• Bok - Christina Johansson, Umeå kommun
• Bok - Monica Sehlstedt, Umeå kommun
SAMSJUKLIGHET FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN
Agneta Björck
Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.
MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA
Göran Larsson
Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen. Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga exempel.
MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!
Anneli och Andreas Jäderholm Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!
Rättighetsbärarna – ny tv-serie med starka berättelser om barns rättigheter
Den 20 november fyller Barnkonventionen 30 år och blir lag i Sverige från årsskiftet. UR:s tv-serie Rättighetsbärarna lyfter fram berättelserna om barns rättigheter och visar varför konventionen är så viktig. Därtill gör UR flera andra folkbildande program om barns rätt för både barn och vuxna.
Lowa är 12 år. Hos en bekant blev hon utsatt för något som gjorde att hon fick gå igenom flera polisförhör och rättegångar. Pontus 11 år är hemmasittare. Lovisa, 17, har en funktionsvariation som begränsar tonårslivet. Diana var 14 år när hennes bror sköts till döds utanför deras hem. Alla dessa och många fler barns rättigheter ska tillgodoses.
I UR:s serie Rättighetsbärarna lyfts barns erfarenheter och berättelser fram utifrån barnkonventionens olika artiklar. Makthavare och experter får lyssna på barnens berättelser, kommentera och ge vägledning. Seriens berättarform kryper under huden och lämnar få oberörda. Det är barnens röster som bär serien och vuxna
får möjlighet att lyssna. I avsnittet Rätten att komma till tals, ser vi bland andra justitie och migrationsminister Morgan Johansson i närbild när han tar del av en flickas berättelse om hur vuxenvärlden svikit henne. Hon säger då bland annat:
”Jag hatar myndigheterna, jag hatar att de inte gör någonting. Jag hatar att så många barn far illa och ändå händer ingenting. Jag hatar domstolar och nämndemän som nickar till under rättegångar. Jag hatar regeringen för att den inte gjort någonting på alla dessa år. Jag litar inte på dem. Det gör jag inte, för barnen blir inte lyssnade på.”
ATT BARN HAR egna rättigheter kan låta självklart, men vad innebär det egentligen och hur blir vi bättre på att leva upp till rättigheterna?
– Vi har i arbetet med Rättighetsbärarna träffat många barn som berättar om avsaknaden av vuxna som ser, lyssnar och vågar fråga. Alla vuxna har ett ansvar att se till att alla barn får tillgång till sina
rättigheter. För att nå dit måste vi börja med att lyssna och ta barn på allvar. Det kan vi alla göra, oavsett vem vi är i ett barns liv – närstående eller bara en medmänniska på distans. Många barn vi pratat med vittnar om att hade bara en enda vuxen klivit fram, lyssnat och vågat fråga hade det kunnat förändra allt. Min förhoppning är att alla som ser serien ska bära med sig det och agera därefter, säger Helene Näslund, producent för tvserien.
RÄTTIGHETSBÄRARNA HAR PREMIÄR 13 november kl. 22.00 i SVT1 och på UR Play.
I samband med att barnkonventionen fyller 30 år och blir svensk lag 1 januari 2020 gör UR flera folkbildande programsatsningar för att lyfta kunskapsnivån i landet när det gäller barns rätt. Barnens rätt, premiär 11/11, Barns rätt med Jonas, premiär 11/11, De rättslösa, premiär i vecka 2 2020, Tänk till: Ung och inlåst, premiär 20/11 i programmets Youtubekanal och Barnaministeriet, finns på UR Play.
I UR:s serie Rättighetsbärarna lyfts barns erfarenheter och berättelser fram utifrån barnkonventionens artiklar. Premiär 13 november. Foto: Haben Solomon/UR
www.aspviksgarden.com
www.ljusetochlugnet.com
HVB-HEM
Boende med yrkesutbildning för flickor i åldrarna 14-19 år beläget i Värmdö. 08-400 201 64, info@aspviksgarden.com
Jour dygnet runt: 076 338 03 31
FAMILJEHEM
Skyddade boenden och konsulentstödda familjehem med mångfacetterade bakgrunder och kompetenser. 0735 93 08 83, info@ljusetochlugnet.com
Välkommen att kontakta oss!
FAMILJEHEM och BEMANNING
Vi tillgodoser socialtjänstens behov av familjehem och bemanning
För att anpassa bostäderna efter den enskildes individuella behov, har vi inom Gyllenkrokens regi två olika sorters boendeformer. Vår primära målgrupp är personer med psykisk funktionsnedsättning.
Venöhus Anna Broman Grottling 010-489 02 22 anna.broman.grottling@venohus.se
www.ednashus.se , Telefon/E-post i an nons: 042-4424850 ; Budskap i annons: Skräddarsydda och flexibla lösningar
För flickor som vistats i socialt olämpliga miljöer. Boendet ligger i Klockrike, Motala kommun. Huset med hemlik miljö, har närhet till naturen men även till skola och de aktiviteter som vi kommer att erbjuda. Liten utbildad arbetsgrupp som arbetar lågaffektivt och med MI som grund. Kartläggningsverktyg ADAD används. Förstärka och förändra genom aktiviteter som fysisk träning och HUT (häst och hund). Fokus skola, fritid och mindfulness. Utifrån vårdplan kan behovet av externa tjänster finnas och dessa kommer tillgodoses. Välkommen att kontakta oss för info och placeringsförfrågan!
EDNAS HUS –En plats för stabilisering och återhämtning. Vi skräddarsyr lösningar för varje enskild individ.
Alla kan göra en förändring – vårt uppdrag är att skapa rätt förutsättningar för att den ska lyckas.
www.ednashus.se tel 042-4424850 ednashus@ednashus.se
Enkelt i ugnen
Tv-kocken Tareq Taylor bjuder på smarta middagar i nya boken ”Mat på en plåt”. Ugnslagat fungerar precis lika bra en stressig måndag som på helgen när det finns mer tid till matlagning.
AV: JENNY FORS
FOTO: PETER CARLSSON
Kålpudding med rårörda lingon
4 portioner
1 ½ kg vitkål
½ gul lök
2 tsk salt
1 dl ljus sirap
1 tsk ättiksprit, 12 %
50 g smör, att toppa med
Färs:
1 gul lök
600 g blandfärs
Gör så här:
1 tsk mortlad kryddpeppar
1 tsk mortlad svartpeppar
2 tsk salt
1 dl ströbröd
2 dl mjölk, 3 %
3 ägg
Rårörda lingon:
1 paket frysta lingon, ca
225 g ¾ dl strösocker
1. Värm ugnen till 200 grader, varmluft.
2. Skär kålen i mindre bitar. Skala och skiva löken.
Lägg kål och lök på en plåt. Salta och ringla över sirap. Bland runt och rosta sedan i ugnen i ungefär 30 minuter.
Ta ut plåten och blanda kålen med ättiksprit.
3. Skala och finhacka löken till färsen. Blanda lök, färs, kryddor, ströbröd, mjölk och ägg i en bunke.
4. Lägg hälften av den rostade kålen i botten på en ugnsform. Lägg färsen ovanpå kålen och sedan ett lager kål på färsen. Toppa med smör i klickar och baka i ugnen i ungefär 30 minuter. Lägg eventuellt över lite folie efter halva tiden.
5. Lägg under tiden lingonen i en skål och rör ihop dem med sockret. Låt stå och tina.
6. Ta ut formen och servera kålpuddingen direkt, med rårörda lingon (eller lingonsylt).
Äppeltosca
8–10 bitar
100 g smör
2 ägg
1 ½ dl strösocker
1 ½ dl vetemjöl
2 tsk vaniljsocker
2 äpplen
ca 2 tsk malen kanel
Gör så här:
Toscasmet:
50 g smör
½ dl strösocker
50 g flagad mandel
1 msk vetemjöl
1 msk mjölk
Till servering: lättvispad grädde, vaniljsås eller vaniljglass
1. Värm ugnen till 175 grader, varmluft.
2. Smält smöret i en kastrull och låt det svalna lite.
3. Vispa ägg och socker poröst. Blanda äggvispet med mjöl och vaniljsocker och till sist med det smälta smöret till en jämn smet.
4. Kläm fast ett bakplåtspapper i en springform och smöra och bröa sedan formen. Häll i smeten.
5. Skala och skär äpplena i klyftor. Stick ner äppelbitarna i smeten. Pudra kanel över kakan och grädda sedan i ugnen i cirka 25 minuter.
6. Smält smöret och sockret till toscasmeten i en kastrull. Rör ner mandel, mjöl och mjölk.
7. Ta ut formen och höj värmen till 200 grader. Häll toscasmeten över kakan och bred ut den jämnt. Grädda i 8–10 minuter tills toscan har fått lite färg.
8. Servera kakan kall eller ljummen, gärna med vispgrädde, vaniljsås eller glass.
Boken är utgiven av Bonnier Fakta
Hitta egna familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
I Familjehemsbanken hittar ni enkelt utredda familjer, med eller utan konsulentstöd. Sök bland hundratals intressenotiser.
Kontakta oss gärna!
Ring oss på 0585-20057 eller maila till kontakt@familjehemsbanken.se.
www.familjehemsbanken.se
Inbjudan till Utbildningsdagar!
Välkommen till en intressant dag!
Ungdomsvård och missbruksvård
Ansökningstillfälle den 28 februari 2020
Statens institutionsstyrelse, SiS, svarar för planering, ledning, drift och uppföljning av de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen. En viktig uppgift för SiS är att bedriva metodutveckling samt att stödja forskning i syfte att öka kunskapen om och förbättra SiS vård och behandling.
SiS välkomnar forskningsansökningar som tar sin utgångspunkt i myndighetens forskningsprogram.
Utöver studier om utfall och uppföljning av vården välkomnas särskilt studier eller kunskaps-/forskningsöversikter om behandlingsinsatser inom heldygnsvård för ungdomar och vuxna i samsjuklighet mellan missbruk och psykisk ohälsa, samt om brottsförebyggande insatser för ungdomar inom heldygnsvård, med särskilt fokus på gängkriminalitet.
Ansökningstillfället gäller såväl ett- som fleråriga forskningsprojekt.
Senast den 28 februari 2020 ska projektskisser ha kommit in till SiS för projekt som avses löpa från och med den 1 januari 2021.
Läs mer på www.stat-inst.se/ansokan.
SSIL - För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfria utbildningsdagar
• 30 jan Växjö, Elit park Hotel och Växjö Konserthus
• 19 mars Göteborg, Quality Hotel 11
• 23 april Stockholm, 7A
• 7 maj Linköping, Linköping Konsert och Kongress
Maria Bauer - Beteendevetare och författare Utmaningar och möjligheter i arbetet med våld i nära relation
Toni Tuunainen - Föreläsare, Handledare Ett liv som präglats av våld och utanförskap
Kostnadsfria utbildningsdagar
Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
Poa Samuelberg, Moa Mannheimer, Sofia Bidö - Traumatisering hos barn - Väck den björn som sover! Upplevelser av våld, övergrepp, krig och katastrofer påverkar och hindrar barn i deras utveckling
Många upplever möten som meningslösa. Foto Getty Images
Slösar du bort arbetstid med meningslösa möten?
Har du suttit på ett möte som du tycker varit meningslöst?
Du är inte ensam. Enligt en ny studie slösar vi bort mycket av de cirka 10 procent av vår arbetstid som vi lägger på möten.
TEXT: SAMUEL KARLSSON
Priset för slöseriet med mötestiden är högt. För ett företag eller en organisation med 50 anställda kostar enbart mötestiden 3,7 miljoner kronor per år, lågt räknat. Chefers mötestid kostar cirka 100 000 kronor per år. I undersökningen Svenskars möten 2019 har ett genomsnitt av svenska tjänstepersoner svarat på över 40 frågor om deras mötesvanor och upplevelser.
Och bara en femtedel av de som svarat i undersökningen hävdar att alla eller näs
tan alla av deras möten har ett tydligt syfte och mål.
– Att sitta en timme tillsammans i ett konferensrum utan syfte och mål är en väldigt dyr fikapaus, säger Fredrik Bauer från Mötesutveckling som ligger bakom studien.
DET BÄSTA SOM kan hända under ett möte är när beslut fattas enligt de svarande. Trots det är över hälften av alla på mötet osäkra på vad som har bestämts när det slutar. Ofta saknas syfte, mål och agenda utan att
någon ifrågasätter det. 55 procent av de som leder möten saknar helt utbildning i att leda möten.
– Jag är förundrad över att så många saknar utbildning i att utföra ett arbetsmoment som de i genomsnitt lägger fem till sju timmar i veckan på.
Studien visar också att i stort sett alla svenska möten hålls i konferensrum, detta till trots att vi vet att fysisk rörelse och nya miljöer stimulerar kreativiteten och höjer energin. 80 procent har i stort sett aldrig promenadmöten trots att det ofta handlar om en avstämning mellan två personer.
Det finns en anekdot om Ingvar Kamprad som går ut på att han tvingade folk att stå upp på mötena för att bli mer effektiva men är det en bra strategi?
– Det beror på typ av möten och vilka frågor som ska behandlas. Vi behöver använda olika mötesmetoder vid olika tillfällen under samma möte och för olika möten. Genom att stå upp eller promenera får vi upp energin på ett enkelt sätt, säger Fredrik Bauer.
Effektiva möten förutsätter planering men studien visar att 54 procent ägnar som mest 30 minuter till att förbereda och
»Att sitta en timme tillsammans i ett konferensrum utan syfte och mål är en väldigt dyr fikapaus« Fredrik Bauer
följa upp ett möte de själva ska leda. – För att ett möte ska vara effektivt och att alla ska få en chans att komma till tals behöver det förberedas. Många möten skulle bli mycket bättre om fler planerade varför, vad och hur de ska göra på sina möten mer noggrant, menar Fredrik Bauer.
Det känns som man pratat om effektivare möten hur läge som helst och man utbildar chefer men inget händer. Varför lär vi oss aldrig?
– Vi verkar fortsätta att göra på samma sätt som tidigare av gammal vana utan att våga ifrågasätta. I grunden handlar det om att vi behöver förändra beteende vilket säkert är något av det svåraste vi människor kan göra. Chefer har utbildning i att leda möten i något större utsträckningen än övriga medarbetare men nivån är ändå mycket låg. Av mötesledarna svarar 36 procent av de som också är chefer och 66 procent av de som är medarbetare att de helt saknar utbildning i att leda möten.
Varför har vi så svårt att ta beslut på våra möten?
– Eftersom 34 procent helt saknar beslutsunderlag inför sina beslutsmöten skulle jag säga att det är många som inte är tillräckligt förberedda för att kunna fatta beslut. Dessutom uppfattar vi samma sak på olika sätt och genom att avsluta med en summering skulle vi lättare kunna tydliggöra vilka beslut som har fattats.
– Att vi inte spenderar mer tid i möten i genomsnitt. Verkligheten ser olika ut för alla men med tanke på den stressade bild som ibland målas upp av det svenska arbetslivet tycker jag att ett genomsnitt på fem till sju möten i veckan inte är överdrivet mycket. Kvaliteten på mötestiden behöver dock bli mycket bättre, säger Fredrik Bauer.
Även om bilden kan verka nedslående finns det ett ljus. Åtta procent av de svarande menar att alla eller nästan alla av deras möten är effektiva. ●
Fem nyckelfaktorer för effektiva möten
I undersökningen har man tittat närmare på vad som gör ett möte verkligt effektivt och sammanfattat slutsatserna i fem nyckelfaktorer.
Struktur - Varför ska vi ses? Vad ska vi uppnå? Vad ska vi prata om?
Underlag - För att alla ska kunna förbereda sig krävs besluts- eller förberedelsematerial. Rätt personer - Bjud in de som berörs av frågorna. Andra kollegor kan göra annat! Fokus - Se till att alla blir involverade i diskussioner och släpp telefonen.
Avslut - Vilka är slutsatserna av mötet? Vem ska göra vad till när?
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
NOVEMBER
Utbildning i smärta och Mindfulness
Malmö, 4 november
Arrangör: Sverigehälsan
NPF och tydliggörande pedagogik
Malmö, 6 november
Arrangör: Sverigehälsan
Kvalitet inom LSS
Stockholm, 6 november
Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet
LSS grundkurs
Göteborg, 6 november
Arrangör: SKL
Trauma och PTSD
Stockholm, 7 november
Arrangör: Sverigehälsan
Läkarsekreterarforum
Göteborg, 7-8 november
Arrangör: Kompetensgruppen
Grundutbildning i psykoterapi med psykodynamisk inriktning (Steg-1 PDT)
Malmö, 8 november
Arrangör: Sverigehälsan
Våld i nära relationer – från akuta insatser till prevention Stockholm, 13 november
Arrangör: SKL
Barnkonventionen blir lag 2020 Stockholm, 14 november
Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet
Mänskliga rättighetsdagarna 2019
Linköping, 14 november
Arrangör: SKL
Psykisk (O)Hälsa Norr
Luleå, 14 november
Arrangör: Expo Medica
Lågaffektivt bemötande med Mindful Self Compassion
Malmö, 18-19 november
Arrangör: Sverigehälsan
Arbetsglädje på Kompetensveckan.se
Stockholm, 18-22 november
Arrangör: Kompetensgruppen
Socionomdagarna
Stockholm, 20-21 november
Arrangör: Akademikerförbundet SSR
Baskurs i psykiatri – sjukdomslära och bemötande
Malmö, 20-21 november
Arrangör: Expo Medica
Kris och krisstöd
Stockholm, 20-22 november
Arrangör: Sverigehälsan
Motiverande samtal (MI)
Malmö, 25 november
Arrangör: Sverigehälsan
Lågaffektivt bemötande
Stockholm, 26 november
Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet
Barn som upplever våld (webbsänds)
Stockholm, 26 november
Arrangör: SKL
Att leda utvecklingsarbeten inom vård och omsorg
Stockholm, 26-27 november
Arrangör: SKL
Bemanning och schemaläggning
från A till Ö
Malmö, 27 november
Arrangör: Metodicum
SSILs seminarium HVB/Familjehem
Göteborg, 28 november
Arrangör: SSIL
Instruktörsutbildning i Mindfulness
Malmö, 28 november
Arrangör: Sverigehälsan
Bostad först – nationell konferens
Malmö, 28 november
Arrangör: Bostadförst
Grundutbildning i psykoterapi med kognitiv beteendeterapeutisk inriktning (Steg-1 KBT)
Malmö, 29 november
Arrangör: Sverigehälsan
DECEMBER
Kris och krisstöd
Malmö, 2-4 december
Arrangör: Sverigehälsan
Riskbruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Malmö, 4 december
Arrangör: Expo Medica
Psykisk (O)Hälsa Syd
Malmö, 5 december
Arrangör: Expo Medica
Vidareutbildning för instruktörer i Mindfulness
Stockholm, 5 december
Arrangör: Sverigehälsan
Baskurs i Mindfulness (MBSR)
Göteborg, 10-11 december
Arrangör: Sverigehälsan
Grundutbildning i Mindful Self
Compassion
Malmö, 11 december
Arrangör: Sverigehälsan
JANUARI
Familjebehandling med KBT
Stockholm, 7 januari
Arrangör: Sverigehälsan
Baskurs i Mindfulness (MBSR)
Stockholm, 9-10 januari
Arrangör: Sverigehälsan
Utbildning i tillämpad KBT
Malmö, 21 januari
Arrangör: Sverigehälsan
Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning
Stockholm, 22 januari
Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet
Barnkonventionen blir lag 2020
Stockholm, 23 januari
Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet
Grundutbildning i Mindful Self
Compassion
Stockholm, 29-30 januari
Arrangör: Sverigehälsan
SSILs seminarium HVB/Familjehem Växjö, 30 januari
Arrangör: SSIL
Vidareutbildning för instruktörer i
Mindfulness
Malmö, 30-31 januari
Arrangör: Sverigehälsan
FEBRUARI
Lärarassistent - yrkesprogram för kommunal vuxenutbildning
Stockholm, 3 februari
Arrangör: Sverigehälsan
Psykisk Ohälsa - Samhällets barn och unga
Stockholm, 5-6 februari
Arrangör: Expo Medica
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se
Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
Waitong utbildning presenterar - FIT
Vill du bli bättre på att hjälpa dina klienter?
Vill du bli effektivare?
- Då är FIT, FEEDBACK INFORMED TREATMENT något för dig!
• FIT är evidensbaserat, realistiskt, användarvänligt och mycket prisvärt!
• FIT används idag av 1000-tals behandlare och över 300 000 klienter årligen i ett 20-tal länder, på 5 kontinenter.
• Det är 2,5 gånger större chans att en klient blir hjälpt om hans behandlare använder FIT.
• FIT halverar dropouts och minskar behandlingssamman brotten med 1/3
• FIT förkortar vårdtider och inläggningar med 66%
• FIT gör behandlingen signifikant mer kostnadseffektiv.
• FIT går att använda oavsett metod, klient och arbetsplats.
Waitong Utbildning – FIT, ADAD, HVB & Lösningsfokus - är ett konsultföretag som erbjuder utbildning, handledning och rådgivning. Vi jobbar främst med skräddarsydda arbetsplatsförlagda utbildnigar och föreståndarhandledning men erbjuder även egna kurser i Stockholm, Malmö och på Amorgos.
David Prescott – Hur jobbar vi med förövare?
FIT, Motiverande Samtal och “Good Life Model” Senaste metoderna från USA, Prescott har medverkat i ett 20-tal böcker, är certifierad MI och FIT tränare och en internationellt erkänd auktoritet på sexuella övergrepp. Malmö 27-28/4 & Stockholm 29/4
Mer kurser, information och anmälan på www.waitong.se
FITs skapare Dr Scott Miller till Sverige 2020!
Scott Miller är världsledande forskare, författare, föreläsare, professor, skapare av FIT och grundare av ICCE. Han är en fantastisk, inspirerande och underhållande talare som vid behov faktiskt även kan prata svenska.
Stockholm 26-27/3 & Malmö 30/3-1/4
WAITONG UTBILDNING
Niklas Waitong 070-295 24 99 waitong.se
sen, säger den placeringsansvarige.
Barnperspektivet är centralt för Annagårdens verksamhet. Det skyddade boendet ingår i Villbergagruppen som sedan många år driver
ett HVB-hem. Från
Finger Food är små munsbitar som inte kladdar och som är enkla att plocka upp och
nalen. De menar att det ofta är då, på kvällen, efter att man tittat på tv tillsammans, som samtalen kommer fram.
Vinn en bok med Omtanke
med barn och unga. öppenpsykiatrin. de ser att något
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55 .
”Jag är en rättssäkrare” ”Jag
är en rättssäkrare”
HVB-hemmet och tidigt ett barnsamtal vid alla nyplaceringar.
Studier av våldsutsatta kvinnor har visat att de Många endirekt komkvinnornas liv.
till ett nytt liv går upp och ner hos kvinnorna. – Det går fram och tillbaka, det är
Konsulentstödd
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
FAMIL JEHEMSVÅRD
010 - 585 55
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Sara Meymi, Stockholm, Ewa Brodin, Kiruna, Cajsa Bergqvist, Örebro och Josefin Henriksson Mod, Spånga. Stort grattis till er, boken kommer på posten.
”Jag arbetar inom social omsorg och familjerätt. Mina beslut påverkar människors liv, samhället och Sverige i stort. Men med mycket makt kommer stort ansvar. Invånarna måste kunna förlita sig på att jag alltid tillämpar lagar och regler rättvist och effektivt. Därför är det fundamentalt att alla beslut fattas på juridiska grunder. Därför använder jag JUNO.”
JUNO ger dig Sveriges bredaste utbud av juridiskt beslutsunderlag, allt anpassat för just ditt ämnesområde. För att du ska kunna ta rättssäkra beslut.
Testa gratis i 14 dagar på nj.se/juno/kommun.
Waitong utbildning presenterar - FIT
• KRIMINALVÅRDSPLACERINGAR
IVO-tillstånd och referenser finns. Vi matchar placeringen för att kunna möta helhetsbehovet hos vår klient och genomföra uppdraget/vårdplaneringen enligt uppdragsgivarens önskemål.
Vill du bli bättre på att hjälpa dina klienter?
Vill du bli effektivare?
Och en del av dem har valt att åka medan andra har tagit sig vidare, säger ansvariga.
De berättar hur roligt det är för personalen följa en kvinna som brutit upp, hittat att bo på och hittat sin egen styrka. – Samtalen vi för handlar ofta just nans egen styrka, de har länge levt digt svag självkänsla. Det vill vi ändra
1:a - 4:e pris Periodens utvalda böcker
Laxtimbal med röksmak(art.nr. 59459), Ristimbal (art.nr. 61965), och Ärttimbal (art.nr. 29110). Serveras med majs- och färskostdipp.
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 13 november 2019 till: ”Tävling 7/19”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
NÄSTA NUMMER
- Då är FIT, FEEDBACK INFORMED TREATMENT något för dig!
• FIT är evidensbaserat, realistiskt, användarvänligt och mycket prisvärt!
ÅTERBRUKSVÄGEN 7 A, 703 53 ÖREBRO
TELEFON: 019-240665 l MAIL: info@skfh.org l HEMSIDA: www.skfh.org
• FIT används idag av 1000-tals behandlare och över 300 000 klienter årligen i ett 20-tal länder, på 5 kontinenter.
Omtanke nummer 8:
Findus Special Foods har i mer än 40 år arbetat med utveckling av konsistensanpassad mat för personer med tugg- och sväljsvårigheter och har ett brett sortiment av färdiga timbaler som är utmärkta att servera som Finger Food. Timbalerna är praktiskt lösfrysta, näringstäta och har en slät konsistens som är baserad på finpasserade råvaror och kan dessutom ätas direkt efter att de tinats. Findus Timbaler kladdar ej och är enkla att föra till munnen med hjälp av händerna.
Ute den
Läs mer om Finger Food på vår hemsida specialfoods.se eller kontakta oss på specialfoods@se.findus.com
Missa inte vårt Nyhetsbrev samt följ oss på Instagram findusspecialfoods
• Det är 2,5 gånger större chans att en klient blir hjälpt om hans behandlare använder FIT.
• FIT halverar dropouts och minskar behandlingssamman brotten med 1/3
december
• FIT förkortar vårdtider och inläggningar med 66%
Anders Hansen
• FIT gör behandlingen signifikant mer kostnadseffektiv.
• FIT går att använda oavsett metod, klient och arbetsplats.
Han är omåttligt populär och aktuell just nu. Efter boksuccéerna Hjärnstark och Skärmhjärnan har Anders Hansen synts mycket i tv, senast i den egna programserien på SVT, Din hjärna.
Waitong Utbildning – FIT, ADAD, HVB & Lösningsfokus - är ett konsultföretag som erbjuder utbildning, handledning och rådgivning.
Tema: Hemlöshet
Frälsningsarmén erbjuder akutboende för hemlösa.
Vi har också besökt Bostad Först.
Vi jobbar främst med skräddarsydda arbetsplatsförlagda utbildnigar och föreståndarhandledning men erbjuder även egna kurser i Stockholm, Malmö och på Amorgos.
David Prescott – Hur jobbar vi med förövare?
FIT, Motiverande Samtal och “Good Life Model”
Alltid i Omtanke
• Aktuella branschnyheter
Senaste metoderna från USA, Prescott har medverkat i ett 20-tal böcker, är certifierad MI och FIT tränare och en internationellt erkänd auktoritet på sexuella övergrepp. Malmö 27-28/4 & Stockholm 29/4
• Ny forskning
• Gästkrönika
• Reportage
• Bokuppslag
• Tävling
• Kalendarium
....och mycket mer!
FITs skapare Dr Scott Miller till Sverige 2020!
Texta tydligt!
HVB, STÖDBOENDE OCH FAMILJEHEM
Vi är nyfikna på dig och din verksamhet
låt oss affärsutveckla tillsammans!
Upphandling
Nyckeln till framgång
Marknad
Positiv utveckling och god beläggning
Ledning
Organisation som styr åt samma håll
Exit/Förvärv
En lyckad affär
Läs mer på www.omsorgsutvecklarna.se
Peter Kult 0703-10 70 52 peter@omsorgsutvecklarna.se
Fredrik Ewerlöf 0705-48 98 38 fredrik@omsorgsutvecklarna.se
Tillsammans är allt möjligt
Sida vid Sidas målsättning är att kunna möta barns, ungdomars och uppdragsgivares önskemål om bästa tänkbara boendelösning med individuellt anpassat stöd
Vi fokuserar på att skapa livskvalitet för den unge genom att bygga en meningsfullhet utifrån den unges egna drömmar och mål
Tillsammans arbetar vi för att den unge ska få adekvata redskap för att bli självständig, kunna klara av att hantera livet och dess utmaningar och kunna påbörja sin väg mot ett självförverkligande
