Krönikan:
Inte på bekostnad av vår hälsa
Debatt: Haveri i LSS-utredningen
Bo Hejlskov talar om lågaffektivt bemötande
Frida Johansson Metso, leg. psykolog
”Jag bad att få ta de äldre patienterna”
Risk för hot från missbrukare
Utagerande beteende kan verka skrämmande och ge stressreaktioner
Barn som uppges vara gifta
Socialstyrelsen förklarar den nya vägledningen till socialtjänsten
Humana är Sveriges ledande företag inom individ- och familjeomsorg. Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta en lösning som passar varje individ utifrån dennes förutsättningar och behov, nu och över tid.
Vår placeringsrådgivning har decennielång kunskap av socialt arbete och svarar dygnet runt på din förfrågan.
Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individoch familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har 15 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge och Finland som utför omsorgstjänster till över 7 000 människor. Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm.
Läs mer om Humana på www.humana.se eller corporate.humana.se. humana.se/placeringsforfragan eller ring 0771-11 33 11
”Teknik ska finnas, men inte på bekostnad av vår hälsa”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Patrik Wincent, terapeut, föreläsare och grundaren till Fondberg & Wincent.
Läs krönikan på sidan 56
10| Intervjun
Psykologen Bo Hejlskov har skrivit flera böcker om lågaffektivt bemötande – en framgångsrik metod för att hantera problemskapande beteenden. Bo är en populär föreläsare och talar bland annat på Socionomdagarna i Stockholm 21-22 november.
16| Nyhet
Psykisk ohälsa vanligare hos äldre.
19| Tema: Beroendesjukdom
20| Missbruksbehandling
Stefan Sandström, psykolog, om biologiska kontra psykosociala behandlingsmetoder.
26| Hot från missbrukare
Att hantera svåra och hotfulla situationer.
30| Brister i preventiva insatser
Professor Kent Nilsson presenterar olika metoder att förhindra missbruk.
34| Aktuellt
38| Äldre med PTSD
Stor risk att patienter feldiagnostiseras med demenssjukdom.
44| Den tillfälliga lagen har fått allvarliga konsekvenser
46| Barnäktenskap
Socialstyrelsen om den vägledning som socialtjänsten har fått när det gäller barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta.
50| Barnfattigdomen minskar
52| Forskningsprojekt om äldrevården
53| Kompetenspengar till vård och omsorg
62| Debatt: Haveri i LSS-utredningen
Jag blev väldigt beklämd och tog illa vid mig när Socialstyrelsen släppte sin broschyr ”Information till dig som är gift med ett barn”. Och jag var inte ensam. Efter massiv kritik tog man tillbaka foldern som på ett mjäkigt sätt vände sig till förövaren. ”Eftersom barn under 15 år har en absolut rätt till skydd mot sexuella handlingar är det olämpligt att ni bor tillsammans”, stod det i foldern. Ska vi dalta med brottslingar? Dessutom var första sidan utformad nästan lekfullt med tecknade figurer som skulle föreställa den olämpliga familjebildningen.
Den som har begått en brottslig handling behöver ingen informationsfolder om varför det är brottsligt i Sverige. Det är ett brott, punkt. Och när man har upptäckt ett sådan brott behöver man agera snabbt, inte skicka ut ett informationsmaterial. Man kan ju undra om de trodde att de var så många som var gifta med ett barn så de behövde skicka ut information först innan polisen skulle hinna nå alla.
NU HAR SOCIALSTYRELSEN gjort om materialet till ett faktablad och säger sig vara nöjda med omarbetningen. De bjöd in till ett frukostseminarium den 27 september för att diskutera hur socialtjänsten ska kunna skydda barn som uppges vara gifta. Socialstyrelsen har presenterat en vägledning för socialtjänsten för att förtydliga det regelverk som finns kring frågan. Avdelningschefen för socialtjänstens kunskapsstyrning på Socialstyrelsen läser ordagrant från vägledningen: ”Den svenska lagstiftningen har som utgångspunkt att barnäktenskap inte är önskvärda”. Ursäkta, men är det bara önskvärt att de inte ska vara gifta? Det är inte undra på att socialtjänsten kräver
tydliga riktlinjer och stöd om de får ta del av så luddiga och konstiga formuleringar. Vem är man rädd att stöta sig med när man uttrycker sig så? Ordet önskvärt har lika lite att göra i en mening ihop med barnäktenskap som ordet olämpligt. Det är inte tillåtet med barnäktenskap enligt svensk lag. Tyvärr så kan man tvingas erkänna utländska barnäktenskap civilrättsligt i Sverige enligt gällande lagstiftning. Den förra regeringen överlämnade en remiss till lagrådet den 31 maj 2018 med förslag om skärpta regler.
DE FÖRESLOG EN ny huvudregel om att inga utländska barnäktenskap ska erkännas i Sverige. Undantag ska aldrig kunna göras om någon av parterna alltjämt är under 18 år. Förslaget är att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2019.
Förhoppningsvis ska vi slippa allt daltande i och med den lagen. Men redan nu ska inget barn kunna placeras hos sin förövare. Det råder det inga tvivel om. Ändå har det blivit så i många fall. Flera kommuner har i utredningen uttryckt att de inte skulle ha agerat så idag om de fick göra om ärendet. De har också gjort Lex Sara-anmälningar mot några av sina ärenden.
Jag hoppas att vägledningen hjälper och att man alltid ser till barnets bästa. Det är vi skyldiga till att göra i Sverige.
Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen
Jenny Fors, chefredaktör Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se
4 | www.ssil.se
Jenny Fors Chefredaktör Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Annika Rådlund, skribent, Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Mikael Sagström Ansvarig utgivare
Layout Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser Patrik Fall, annonssäljare Tel: 0651-69 90 26 patrik.fall@ssil.se
Annonskoordinator
Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se
Prenumeration
Måndag-fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.
För att jobba i verkligheten måste du förstå den. Förstå att världen är precis lika hänsynslös som den är vacker. Vår uppgift är att alla kvinnor som kommer till oss ska hitta sin plats i den.
På HVB-hemmet Storviksgården strax utanför Sandviken hjälper vi kvinnor med missbruksproblematik, kvinnor som ofta lever med våld i sitt hem. tel: 018-10 20 80 | www.alternatus.se
Många personer som lider av demens har svårighet att hantera bestick och förmåga att äta på egen hand. Risken är att de äter för lite med viktminskning och undernäring som följd. Genom att servera mat som kan ätas med händerna sk Finger Food, kan man möjliggöra för denna målgrupp att kunna äta själv, något som är viktigt för att känna värdighet och välbefinnande.
Tina & servera!
Findus Timbaler kan ätas direkt.
Finger Food är små munsbitar som inte kladdar och som är enkla att plocka upp och äta med händerna.
Här serveras Findus Korvtimbal med potatismostärningar, Findus Ärttimbal och Findus Morotstimbal. Majonnäs som dip till.
Findus Special Foods har i mer än 40 år arbetat med utveckling av konsistensanpassad mat för personer med tugg- och sväljsvårigheter och har ett brett sortiment av färdiga timbaler som är utmärkta att servera som Finger Food. Timbalerna är praktiskt lösfrysta, näringstäta och har en slät konsistens som är baserad på finpasserade råvaror och kan dessutom ätas direkt efter att de tinats. Findus Timbaler kladdar ej och är enkla att föra till munnen med hjälp av händerna.
Omsorg på Dina villkor.
Mångårig kompetens & erfarenhet av Autism Lågaffektivt bemötande Missbruk LSS 9:9 pk1
Ny enhet öppnar under första kvartalet 2019
Välkommen att boka plats nu.
www.lansenomsorg.se
Vanligtvis definieras problemskapande beteende utifrån själva beteendet. Därför har de flesta metoder kring detta fokus på att ändra beteendet. Psykologen Bo Hejlskov har ett annat synsätt. Han utgår ifrån att uppförandet inte kommer från personen själv, utan alltid uppstår i samspel mellan personen och dess omgivning. Omtanke har pratat med Bo Hejlskov om lågaffektivt bemötande – en framgångsrik metod för att hantera problemskapande beteenden.
TEXT: ÅSA LARSSON
Ett oönskat beteende uppstår inte i vakuum. Det uppstår i själva verket för att personalen eller föräldrarna har ett problem, inte den som i våra ögon beter sig fel. Dennes handlingar inträder ju för att han eller hon inte får göra som den vill eftersom personalen tycker att den ska bete sig på något annat sätt. Alltså blir slutsatsen att problemet egentligen ligger hos personalen.
För att göra det begripligt pratar Bo Hejlskov om detta som konflikter. Antag att vårdtagaren på ett demensboende plötsligt får för sig att denne ska ta på sig sin jacka och gå därifrån. För personalen uppstår då ett problem och de säger att personen ska stanna. Då är problemet för personalen löst, men för personen som vill gå är det inte löst – tvärt om – den upplever att den blir inlåst och kan reagera genom att fara ut på något sätt.
– Att i det läget visa aggressivitet och till exempel börja slå mot personalen är ett sätt att visa att ”du ska inte komma nära mig”.
– Lösningen blir att vi måste förhålla oss till den andres problem i stället för till våra egna. Metodmässigt innebär det att vi måste backa i situationen. Ett lågaffektivt bemötande handlar om att hitta lösningar som fungerar för båda, så att båda parter blir nöjda, säger Bo Hejlskov.
I fallet med personen som vill lämna sitt demensboende kan den bästa möjligheten vara att gå denne till mötes och följa med. Sannolikt glömmer han eller hon ganska snart vart den är på väg och då är det bara att vända tillbaka igen. Så är problemet löst på ett sätt där båda parter blir tillfreds.
– Det är viktigt att förstå att det inte handlar om att man ska ge sig. När vi ger oss rör det sig om att vi är inne i en situation som vi inte kan hantera. Vi får bara ge oss i situationer där det fungerar, inte för att vi är mesiga, då blir det en osäker situation för den man jobbar med. Det ska vara planerat och man ska vara tydlig, till exempel säga ”Då gör vi så här i stället”. Och det måste vara en proaktiv lösning,
I den senaste boken skriver Bo Hejlskov om hur man kan arbeta vidare med problemskapande beteende, så att det inte uppstår igen. Verktygen är uppdelade i tre verktygslådor: hantera, utvärdera och förändra. Boken är skriven för dig som möter barn och vuxna med särskilda behov: i särskilda boenden, daglig verksamhet, assistans, särskola, skola eller hemma. www.nok.se
Att uppträda lugnt mot en person skapar lugn till situationen. Foto: Getty Images.
om det beror på att personalen är rädda får vi ett så kallat ”tassande”, och det är aldrig bra, säger Bo Hejlskov.
Lågaffektivt bemötande går att använda i de flesta situationer där det finns ett problemskapande beteende. I allt från mycket våldsamma fall som det kan vara inom LSS och kriminalvård, till ett barn som trilskas i skolan.
När Bo Hejlskov började utveckla metoden var det i samband med aggressiva personer.
– När jag började som psykolog var jag
34 år, och jag blev överraskad över graden av våld mot en del brukare och hur moraliserande de som arbetade med aggressiva personer var. Jag har vuxit upp i en miljö med humanistisk grundsyn som handlar om hur man ska bete sig mot andra människor och att man ska ta hand om den som är svag, så jag blev lite förvånad, säger han och ler.
BO HEJLSKOV MENAR att arbeta lågaffektivt handlar om en grundsyn för hur du ser på människan som utgår från ett humanis-
tiskt tankesätt. Utifrån sina erfarenheter uppskattar han att ungefär hälften av personalen som arbetar med personer med problematiska beteenden har en humanistisk grundsyn, och den andra hälften har den inte.
– Det är den personal som saknar det humanistiska synsättet som vi får jobba med mest och försöka få dem att ändra sin uppfattning. Det handlar bland annat om att vi är noga med vilka ledord vi använder och hur vi tänker om dem vi arbetar med. En del personal förstår bara jag för-
klarar hur det fungerar, men andra måste få uppleva det i praktiken och känna hur det känns i kroppen innan de inser hur effektiv metoden är.
Vi behöver ändra vårt tankesätt från att tro att personen gör det med flit, till att vi tänker att denne gör sitt bästa.
– Om vi tror att det är med flit blir vi inte så intresserade av att veta varför det inte lyckas. Tendensen att använda empatin blir då också mindre och vi ogillar personen mer och mer och empatin blir mindre och mindre. Det blir en ond cirkel.
»Jag blev överraskad över graden
av våld mot en del brukare och hur moraliserande de som arbetade med aggressiva personer var« Bo Hejlskov
När vi i stället utgår ifrån att personen gör sitt bästa måste vi ta reda på varför personen inte lyckades. Genom att gå in i den tanken börjar vi i stället att använda empati för att beräkna avsikter och handlingar.
– Vi behöver vara i de goda cirklarna för att kunna hantera detta rätt. Men det finns några faktorer som ställer till det. En av dessa faktorer är stress.
Den amerikanska psykologen Ana Gantman har upptäckt att vi har två system i hjärnan när vi bedömer andra personers beteenden. Det ena kallas konkret system, vi försöker fundera ut varför en person agerar på ett visst sätt för att kunna förutse vad som kommer hända. Det andra systemet är ”the moral pop-out effekt”. Vi tänker på om det är rätt eller fel. Det är en överlevnadsmekanik och är en snabbare tanke än den konkreta.
Evolutionärt är det smart att göra snabba bedömningar, och det är bättre för överlevnaden att göra överdrivet många negativa bedömningar än tvärtom.
– Denna fiffiga överlevnadsmekanism har, om man tänker efter, en dömande effekt. För att vara kvar i den humanistiska tanken att alla uppför sig efter sin bästa förmåga måste du undertrycka den moraliska pop-upp effekten.
Slutsatsen blir att det är svårare att jobba med lågaffektivt bemötande om vi är
stressade eftersom vi då har en större benägenhet att vara dömande i våra tankar.
UTÖVER ATT ARBETA med grundsynen arbetar även Bo Hejlskov med en hanteringsmetod. Hur gör vi i situationer när folk kastar möbler och skriker?
Ett vanligt sätt att hantera en våldsam person är att brotta ned och hålla fast den tills hjälp anländer. Enligt Bo Hejlskov är den metoden ineffektiv och innebär också risker, både för personalen och personen som de håller fast.
– I en klassisk fasthållning skadas 17-18 procent. Skadorna uppstår både på personalsidan och brukarsidan. Det förekommer till och med dödsfall i fasthållningar, ungefär ett om året i Sverige, säger han.
Den brittiska psykologen Andy McDonell har utvecklat en metod som fungerar på de som är mest våldsamma. Grundtanken är att arbeta effektivt, för att förkorta situationen, men det får varken vara skadligt eller göra ont.
Om en person till exempel håller fast en personal i håret gör det ont och den blir väldigt låst.
– Då kan vi jobba med reflexer, förklarar Bo Hejlskov. I det här fallet kan någon annan överraska personen genom att skrämma den så att den lossar greppet. Vi släpper automatiskt om vi blir förskräckta.
»När man skrattar blir man av med affekt och blir helt enkelt av med spänningen«
Bo Hejlskov
För att få en person som biter sig fast att släppa är användning av amningsreflexen ett bra sätt. Bo Hejlskov visar på sig själv genom att stryka lät över kinden med handen, ett mycket mjuk förfarande.
– Då öppnar de helt enkelt munnen och lossar bettet.
Det finns även fysiska metoder som kan stoppa dem, så kallad fysisk avledning. Om en person till exempel slår kan det vara svårt att hindra slaget genom att ta tag i den och hålla emot.
– När man håller emot är man inte stark. Då är det är bättre att i stället ta tag i armen och följa med i slaget. Genom bara en liten rörelse kan man styra undan så att den inte träffar sitt mål.
LÅGAFFEKTIVT BEMÖTANDE UTGÅR från tre principer: ansvarsprincipen, kontrollprincipen och principen om affektsmitta.
Ansvarsprincipen innebär att den som tar ansvar kan påverka. Det innebär att i arbetet med människor med problemska-
pande beteende måste vi bestämma oss för att om något går fel är det vårt fel, aldrig brukarens.
– Den som tror att den andre gör det med flit och gör den till ansvarig blir maktlös. Det är vi som ska skapa situationer som löser problemet, det är vårt jobb och det har vi betalt för. Om vi tror att vi gör det gör den andre sitt bästa.
– Det här är basen i något vi kallar för ”Synvändan”. När man upptäcker att personen gör sitt bästa.
Kontrollprincipen innebär att vi måste ha kontroll över oss själva för att kunna lämna över den till någon annan. Ofta är vi rädda för att tappa kontrollen i situationer vi ingår i tillsammans med människor med utvecklingsmässiga funktionshinder, och vi försöker ta kontroll, vilket inte alltför sällan sker med dominans, disciplin eller krafttag.
Men personen kan bara göra vad som förväntas om den känner att den har självkontroll.
– Målet är alltså inte att vi ska ta över kontrollen, utan att den andre personen ska behålla sin självkontroll.
GRUNDEN I LÅGAFFEKTIVT bemötande utgår ifrån att känslor smittar, så kallad affektsmitta. Vi kommer in i situationen och blir en del i den och det måste vi förhålla oss till. Personer med problemskapande beteende bär ofta på starka känslor, så när vi har med dem att göra ska vi undvika att själva ha starka känslor. Det förstärker bara det beteende som man vill undvika.
Det gäller också om du är stressad när du bryter in. Då är det stor risk att du även stressar den du jobbar med.
– Vi ska i stället försöka smitta situationen med lugn. Det kan du göra genom att uppträda lugnt, säger Bo Hejlskov.
Du kan också gå ur affektsmittan genom att vända sidan till. Då får inte affekten näring.
William James beskrev på 1880-talet att ibland kommer känslan utifrån. Det är
inte så att vi skrattar för att vi är glada alla gånger, utan vi skrattar för att någon annan skrattar och då blir vi glada.
– Genom att ignorera den andre kan du stänga ute affektsmittan. Men det blir också avvisande och då kör smärtcentra igång i hjärnan. I stället för att vägra kan vi göra något trevligt avledande, det är ett kraftfullt verktyg för att få bort affekten. Vi jobbar mycket med glimten i ögat, som är ett mycket bra sätt. När man skrattar blir man av med affekt och blir helt enkelt av med spänningen.
När Bo Hejlskov inte skriver böcker eller föreläser forskar han och jobbar med att utbilda personalgrupper som arbetar med människor med särskilda behov. I den senaste boken som heter Hantera, utvärdera och förändra skriver han om hur man kan arbeta vidare med problemskapande beteende, så att det inte uppstår igen.
– Jag menar att vi först måste hantera det som händer, vilket vi gör genom ett lågaffektivt bemötande. Därefter ska vi utvärdera och ta reda på varför det hände – det gör man med olika kartläggningsmodeller. Till sist ska vi förändra så att det inte uppstår igen, säger han innan vi avslutar intervjun. ●
Bo Hejlskov Elvén är leg. psykolog och efterfrågad som handledare, utbildare och föreläsare inom lågaffektivt bemötande. Han är författare till flertalet böcker om lågaffektivt bemötande inom olika områden.
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år.
KBT och 12-stegsbehandling samt familjeterapeut.
0292-411 11
ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@allviken.se | www.allviken.se
Tillståndspliktigt stödboende för
personer från 16 år.
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
072-399 05 33
ÄLBY STÖDBOENDE | UPPSALA | BJÖRKLINGE info@allviken.se | www.allviken.se
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år.
KBT och 12-stegsbehandling samt familjeterapeut.
072-559 00 15
ÖSTAGÅRDEN | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@ostagarden.se | www.ostagarden.se
är
Psykisk ohälsa är vanligare hos personer fyllda 65 år. En tredjedel av alla över 65 år har vårdats för psykisk sjukdom alternativt använt psykofarmaka. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen.
Socialstyrelsens nya öppna jämförelser visar att psykisk ohälsa är vanligare hos personer som är 65 år och äldre jämfört med personer 18 till 64 år. 2016 hade 34 procent av alla över 65 år vårdats för psykisk sjukdom eller använt psykofarmaka. I gruppen 18-64 år var andelen hälften så stor, 17 procent.
Högst förekomst av psykisk ohälsa bland de äldre har Kronoberg, Västra Götaland och Hallands län, medan Norrbotten ligger lägst.
– Resultaten visar också att personer som är 65 år eller äldre med psykisk ohälsa mer sällan träffar en specialist. I stället får de äldre oftast vård inom primärvården, säger Kalle Brandstedt.
I UNDERSÖKNINGAR UPPGER personer 65 år och äldre mer sällan att de mår psykiskt dåligt och har tankar på suicid. Men ser man till statistik över dödsorsaker väljer fler äldre, främst män, att avsluta sina liv genom suicid än de som är 20-64 år.
– Det kan tolkas som att äldres psykiska ohälsa inte uppmärksammas i tillräcklig utsträckning. Äldre personer som lider
av exempelvis depression ska ha samma tillgång till psykologisk behandling som yngre, och inte bara läkemedel, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen.
SUICID ÄR VANLIGARE bland äldre män, även om andelen har minskat de senaste tio åren. Bland män över 65 år är det cirka 23 per 100 000 invånare som tar sitt liv att jämföra med cirka 19 i gruppen män 2064 år. I gruppen män 80-84 år är det cirka 34 per 100 000 invånare.
Sett till statistik över vilken vård som äldre respektive yngre fått 28 dagar före suicid är det också tydligt att äldre i större utsträckning vårdats i den somatiska vården, medan yngre i högre grad vårdats inom psykiatrin.
– De nationella riktlinjer som finns för depression och ångestsyndrom betonar vikten av hög tillgänglighet, kontinuitet och aktiv uppföljning för alla åldrar. Äldre är dessutom ofta drabbade av samsjuklighet, både psykisk ohälsa och somatisk ohälsa, vilket också ställer ökade krav på vård och omsorg, säger Olivia Wigzell.
– Sverige har ett nationellt program
Fakta om undersökningen
för att förebygga suicid. Det omfattar alla åldrar. Eftersom många äldre har insatser från både kommuner och landsting är det viktigt med samverkan för att möta behoven hos äldre personer med psykisk ohälsa, fortsätter Olivia Wigzell.
Det är betydligt vanligare att äldre förskrivs bensodiazepiner, särskilt äldre kvinnor. Personer som är 65 år eller äldre med psykisk ohälsa får i högre utsträckning antipsykotiska läkemedel och tre eller fler psykofarmaka jämfört med gruppen 18-64 år.
DET FINNS OCKSÅ stora regionala skillnader. Exempelvis är det ungefär dubbelt så hög andel av dem över 65 i Kronoberg som har en långvarig användning av bensodiazepiner än de i Norrbotten.
– Yngre och högutbildade får i högre grad psykofarmaka utskriven av specialistvården, medan äldre och lågutbildade får den i högre grad via primärvården. Det ställer krav på primärvården att upptäcka och behandla psykisk ohälsa, säger Johan Fastbom, utredare vid Socialstyrelsen.
AV: JENNY FORS
Rådet för styrning med kunskap, där nio myndigheter ingår, har haft ett arbete med samverkan kring äldre med psykisk ohälsa. I det arbetet har bland annat ingått ökat kunskapsstöd, information samt förslag på uppföljningsområden för gruppen äldre med psykisk ohälsa.
Gruppbostad enligt LSS 9:9
Daglig Sysselsättning
Hälsa Struktur
Relationer Hög personal täthet och social träning Trygghet och stöd
Möjligheter
HVB för pojkar 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik.
Bibehållning och utveckling av intressen
Anhöriga och handläggare
072-394 33 11 - info@gamlahembagerietboende se www.gamlahembagerietboende.se
oss på Socionomdagarna Kom och säg hej så får du vårt populära rescue-kit för stressade soctanter.
MÅNGSBO HVB AB
Östervåla l 0292-714 00, 070-991 67 60 www.mangsbohvb.se
Ursprung Kultur
HVB för ickor 12-18 år
LVU § 2, 3 och 6. SoL
Ramavtal med 139 kommuner
Telefon: 0530-301 23
info@stubben.se
www.stubben.se
HVB-hem för familjen med barnet i fokus
Vi utför kvalitativa utredningar utifrån BBIC/Signs of safety, behandlingar och akutplaceringar.
Vi välkomnar föräldrar med barn upp till 13 år, samt familjer som väntar barn. Välkommen att kontakta oss!
Hagvägen 11 Fristad • 033-21 01 62 www.fralsningsarmen.se/fam-huset
Kontakta
Andreas Roos 070-3555662 Kjell Roos 070-3798376 www.mikandellab.se
WWW.BOCARE.SE 011-473 91 00 INFO@BOCARE.SE
Finjagården erbjuder småskalig och högspecialiserad behandling för dig med personlighetsproblematik, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression, missbruk, självskadebeteende, ångest, OCD, ätstörning och trauma. Vår 40-åriga erfarenhet kombinerat med evidensbaserade behandlingsmetoder ger oss goda förutsättningar för att uppnå resultat.
DBT
Vi arbetar med standard dbt med utökade resurser. Våra klienter har tillgång till DBT-coachning dygnet runt och anhörigutbildning ingår i vårt koncept.
KBT
Efter inledande analys av problembilden skräddarsys behandlingsplanen. Vi har möjlighet att arbeta intensivt med t.ex. exponeringsarbete då detta är aktuellt.
PE (Prolonged Exposure) är en evidensbaserad standardiserad KBT behandling vid posttraumatiskt stressyndrom
För att komma i kontakt med oss direkt ring 0451-451 40 eller maila oss på info@finjagarden.se. Läs mer på www.finjagarden.se
KBT-E
Är en evidensbaserad ätstörningsbehandling. Utöver terapeutiska interventioner hjälper vi till med provtagning, samtal och undersökning av läkare.
Det krävs en helhetssyn för att få personer med beroendesjukdom att tillfriskna och få ett socialt välfungerande liv. Maria Bauer, beteendevetare, utbildar och handleder medarbetare som möter patienter med missbruk. Hon var en av talarna på Beroendedagen liksom professor Kent Nilsson som talade om preventiva insatser och psykologen Stefan Sandström som fokuserade på behandling.
AV: JENNY FORS FOTO: GETTY IMAGES
Terapi kommer åt grundproblemet. Medicinering tränger bort symptomen, men gör inte att man lär sig något.
Missbruk kan behandlas med medicinering, psykologiska metoder eller en kombination. Under Beroendedagen förklarar psykologen Stefan Sandström de underliggande faktorerna och varför han förespråkar terapi i stället för mediciner. Omtanke var där och lyssnade på hans föreläsning.
TEXT: ÅSA LARSSON
FOTO: GETTY IMAGES OCH JENNY FORS
Det finns två olika infallsvinklar till varför man missbrukar: det biologiska och det psykologiska. Båda perspektiven spelar roll, men man kan betona dem olika mycket.
– När vi utgår från det biologiska perspektivet tänker vi helt enkelt att det är biologin som styr vårt beteende, säger Stefan Sandström, legitimerad psykolog. Han menar att det då innebär att vi kan behandla vårt beteende och ett eventuellt drogberoende med biokemiska agenter – mediciner – vilket är normalt om man har den biologiska infallsvinkeln. Då förutsätter man att biologin styr psykologin, och att den i sin tur styr vårt beteende.
I en psykosocial infallsvinkel förstår vi vårt beteende och eventuellt drogberoende i en livskontext, vi ser det som ett livsproblem. Det är tankar, relationer och upplevelser som skapar den typ av pro-
blem som leder in i missbruk. Det är dessa som skapar kemiska förändringar i hjärnan på samma sätt som de kemiska substanserna i sin tur skapar förändringar i beteenden och känslor.
– Det här kan vi alla känna, att våra egna upplevelser för oss själva som individer inte är i det biologiska, utan de finns i tankarna och känslorna, de ligger alltså i det psykosociala och inte i det biologiska, säger han.
NÄR MAN PRATAR om missbruk utifrån det biologiska perspektivet har man stort fokus på belöningssystemet i hjärnan. Beroendeframkallande droger påverkar direkt eller indirekt detta område i hjärnan, som också är knutet till septum, hjärnans verkliga njutningscentrum.
– En drog som exempelvis kokain är effektiv för att sätta fart på njutningscentrum och det skapar en kraft som är svår
att bemästra eftersom den är kopplad till belöningssystemet.
Det finns andra saker än droger som påverkar och förstärker vårt belöningssystem. Ett exempel är kärleken till sina barn.
– Det är stor risk att det är vanebildande att gosa med sina barnbarn, säger Stefan Sandström med glimten i ögat.
Andra faktorer som stimulerar njutningscentrum i hjärnan är socialt umgänge och trevliga fester, god mat, pengar, framgång, bra betyg, befordran på jobbet med mera. Men det kan också vara aktiviteter som spel med pengar och sex, som när det blir tvångsmässigt blir till ett missbruk.
FÖR ATT DET ska ge utdelning i belöningssystemet måste det vara något som vi uppfattar som positivt. Det är inte så ovanligt att missbrukare av centralstimulerande
medel har svårt att få igång sitt belöningssystem.
– En missbrukare har svårt att ha kul, säger Stefan Sandström.
Han menar att en person som behandlats för missbruk, som inte kan svara på vad de gör för att ha roligt, inte är färdigbehandlad.
– Han eller hon bör lära sig att upptäcka att det finns andra sätt att ha roligt på än att använda droger eller spel. Och det är fullt möjligt.
Både arv och miljö spelar roll för benägenheten att bli beroende.
– Det finns fortfarande många som anser att man har de gener man föds med och att det inte går påverka. Men den synen är förlegad. Gener sätts på och stängs av och därför förändras det genetiska inflytandet normalt under livet, säger Stefan Sandström.
Genotypen är en individs exakta genetiska egenskaper, den genuppsättning vi har vid födsel. De kan vara aktiva eller inaktiva vid olika perioder eller tillfällen i livet.
Fenotypen är summan av de gener som är aktiva vid ett tillfälle och är ett resultat
av samspelet mellan genotypen och miljöfaktorer.
Hormoner slår av och på olika gener. En del hormonerna är tidsbestämda, som till exempel könshormonerna som sätter igång vid puberteten, och att andra styrs av miljöfaktorer och kan sättas på eller slås av på grund känslor, stress och andra faktorer som har med livssituation att göra.
– Om man till exempel har stressat mycket och drabbats av utbrändhet påverkar det hjärnan så att hormonsystemet i framtiden får en större benägenhet att produceras mer stresshormoner i olika sammanhang än innan.
Stefan Sandström menar att våra gener förändras med tiden eftersom vi kontinuerligt bildar nya celler. I grova drag har vi bytt ut alla våra celler på sju år. DNA:et transkriberas till de nya cellerna eftersom de måste få en DNA-uppsättning, och det sker under inflytande av hormonerna, som i sin tur är påverkade av vårt sinne.
– Alltså är både arv och miljö livsnödvändiga.
Andra kemiska ämnen i kroppen som fungerar som budbärare är signalsubstanserna. Hormonerna är budbärare
som utsöndras av ett organ eller en körtel, medan signalsubstanserna är mycket kortvariga kurirer som verkar mellan nervcellerna – de för över signaler från en nerv till en annan.
– Det har visat sig att signalsubstanserna noradrenalin, serotonin och dopamin har stor betydelse för hur vi mår och hur vi fungerar. Därför används de också som bas i olika läkemedel för att påverka hur vi känner oss.
Noradrenalin är aktiverande och påverkar stämningsläget, om man är upp eller ned i humöret, ångestnivån och vakenhetsgrad som påverkas av stressnivån. Signalsubstansen är genetisk betingad.
– När du är stressad är det svårt att sova, vilket alltså beror på att noradrenalinet håller dig vaken. Det är ju logiskt. I en stressig situation då man kanske är hotad, bör man inte sova.
Har vi höga nivåer av noradrenalinet blir ångesten högre.
– Vid psykossjukdomar vill man alltså hålla nere noradrenalinet.
Serotonin är en dämpande, lugnande och njutningsfull signalsubstans. Den dämpar drifterna, hämmar aggressiviteten och minskar depression och ång-
Hjärnans signalsubstanser noradrenalin, serotonin och dopamin har stor betydelse för hur vi mår och hur vi fungerar.
»Det har funnits behandlingsalternativ som är grundade på kickar som till exempel bungyjump, djuphavsdykning, fallskärmshoppning« Stefan Sandström
est. Många antidepressiva läkemedel innehåller därför serotonin. Den naturliga nivån av serotonin betingas av miljöfaktorer.
Dopamin är belönande och är viktigt för att sätta igång fysisk och psykisk aktivitet samt det stärker drifterna.
– Om man till exempel ska iväg att träna är dopaminet viktigt. Får man inte saker ut händerna kan det bero på att man inte har tillräckligt med dopamin.
Även dopaminer betingas av miljöfaktorer.
Signalsubstanserna noradrenalin, serotonin samt dopamin kallas också monoaminer på grund av sin kemiska struktur. Monoaminoxidas (MAO) är ett enzym som bidrar till nedbrytning av dessa signalsubstanser i hjärnan. Låga halter av MAO förknippas med ett spänningssökande beteende, man är beroende av
”kickar” och kan därför söka sig till missbruk.
– Det har funnits behandlingsalternativ som är grundade på kickar som till exempel bungyjump, djuphavsdykning, fallskärmshoppning. Magpirrande och nervkittlande aktiviteter gjorde att folk trivdes bra på de här behandlingshemmen, men det botade inte någon eftersom ingenting förändrades på sikt, berättar Stefan Sandström.
HAN FÖRKLARAR ATT man först trodde att man hittat problemet, att personer med låga nivåer av MAO var mer våldsamma än andra och drog sig till missbruk och kriminalitet. Men det var bara halva sanningen.
– Man upptäckte att det fanns en annan grupp med låga nivåer av monoaminoxidas – ärkebiskopar, professorer,
chefsöverläkare med mera, det vill säga människor som varit mycket framgångsrika. Samhällets topp och botten förenas alltså i att de har låga nivåer av monoaminoxidas.
Det som skiljer den framgångsrike från den kriminella och missbrukaren är intelligensen eller om individen har en personlighetsstörning. En person med MAO kan således stimulera sitt driv med arbete och studier, om man är intelligent och frisk.
– Men om de har personlighetsstörningar och/eller låg intelligens är risken stor att de i stället tar droger för att få stimulansen.
STEFAN SANDSTRÖM DRAR slutsatsen att belöningssystemet inte har någon logisk makt över människan. Det är något vi själva kan styra över och det finns möjlighet att få igång det genom att olika åtgärder.
Missbruk föds ofta ur trauman som beror på personlighetsstörning, depression etc.
»När jag har behandlat människor som vill bli kvitt sitt medicinberoende har jag märkt att de hamnar en situation där de inte klarar av vanliga känslor«
Människor med låga nivåer av MAO kan alltså bli mycket framgångsrika – eller drogberoende, avhängigt intelligensen och eventuella personlighetsstörningar.
ENLIGT STEFAN SANDSTRÖM är ett av de stora problemen med att använda psykofarmaka i behandling att de inte är botande.
– Man kan inte ta medicinen i ett visst antal dagar för att bli bra, som under en antibiotikakur.
Medicineringen handlar om att tränga bort symptomen så att man inte ska bli lidande. Man kan leva ett bättre liv och kanske inte vara lika drogberoende. Men grundproblematiken finns kvar. Eftersom missbruk ofta föds ur trauman som beror på personlighetsstörning, depression etc, så är det viktigt att man också åtgärdar den bakomliggande orsaken.
– I psykosocial behandling får man bot. Det är inte lätt, men det går. Och det tycker jag ger ett stort överläge för de psyko-
sociala formerna för behandling i stället för att använda sig av biologiska, det vill säga medicinering.
Han fortsätter med att förklara att när vi tar mediciner lär vi oss inget om oss själva, vilket vi gör i terapi.
– Då lär jag mig nya saker om mig själv och kan förstå hur jag ska hantera olika situationer. Jag kommer att vara i ett bättre läge efter en sådan behandling. Men tar jag mediciner har jag inte lärt mig något. Då är jag ju samma person efter behandlingen.
DESSUTOM HAR ANTIDEPRESSIVA preparat en tendens att klippa både känslotoppar och -bottnar, så att känslorna håller sig inom ett mindre intervall.
– När jag har behandlat människor som vill bli kvitt sitt medicinberoende har jag märkt att de hamnar en situation där de inte klarar av vanliga känslor. De blir lidande och det tar tid för dem att anpassa sig efter medicineringen.
Mediciner hämmar kroppens naturliga varningssystem. Ångest behöver inte alltid vara förknippat med sjukdom, utan det är också ett naturligt varningstillstånd som säger till oss att något är fel.
– Sätter man det ur spel kan obehagliga saker hända och man kan befinna sig i en situation där man inte borde vara, som en dålig relation eller arbetssituation. Men när man medicinerar klarar man av den. De här biverkningarna diskuteras inte särskilt mycket eller finns listade i FASS, men de är mycket allvarliga, enligt Stefan Sandström.
I ett större perspektiv skulle det innebära att alla kan medicinera för att klara allt – vi behöver ingen semester, ingen löneförhöjning, ingenting. Vi kan jobba ett dygn i stress och hålla oss kemiskt glada hela tiden.
– För mig känns det som en dystopisk vision över hur det kan bli, avslutar han. ●
Välkommen till en intressant dag!
SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i
För åttonde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.
Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
Vinnare NorrköpingSeminariet 6 september 2018
• Sportbag - Catrine Alexandersson, Norrköpings kommun
• Ryggsäck - Isabelle Biveland, Kinda Kommun
• Badlakan - Tjust Behandlingsfamiljer
SAMARBETE – DEN SKÖNA MEN SVÅRA KONSTEN
Gillis Herlitz
De flesta talar idag om samarbetets välsignelse, men få talar om vad som faktiskt krävs för att vi ska få till stånd ett gott samarbete. Vad krävs av deltagarna? Vad krävs av yttre omständigheter? Vad krävs av sakfrågan man ska samarbeta omkring? Är allt som kallas samarbete verkligen samarbete?
SKAMFILAD – OM ATT MÖTA SVÅRA KÄNSLOR HOS SIG SJÄLV
OCH ANDRA
Göran Larsson
Berättar lättfattligt om skammens många ansikten och hur den påverkar våra liv och relationer. Med humor, värme och många vardagliga exempel lotsar han oss mot ett respektfullt och medkännande bemötande både av oss själva, andra och varandra. En föreläsning om liv och längtan, hopp och vägar till ett helare Jag.
PSYKOS- ETT SÅNT VACKERT NAMN PÅ NÅT SÅ FRUKTANSVÄRTETT UNIKT INIFRÅNPERSPEKTIV PÅ PSYKOS
Annelie Jäderholm
Anneli beskriver att hon alltid upplever en tid av sömnlöshet innan hon glider in i en psykotisk verklighet. Det blir som ett drömtillstånd där dag och natt byter sida. På något plan är galenskapen logisk och även om hon där och då inte kan kommunicera verbalt så finns det många symboler runt omkring henne som den som vill förstå kan söka ta del utav. Hon pratar om en thriller där hon själv är huvudrollsinnehavare men också om att hon har svårt med perceptionen, att hennes sinnen lurar henne. Det som förr kallades sinnessjukdom.
Det krävs en helhetssyn för att få personer med beroendesjukdom att tillfriskna och få ett socialt välfungerande liv. Maria Bauer är beteendevetare och har hjälpt många medarbetare att få tydligare riktlinjer och bättre samverkan. Genom VR kan de också lära sig att hantera svåra och hotfulla situationer.
Patienter inom missbruksvården är ofta utagerande, något som kan verka skrämmande och lätt kan ge stressreaktioner hos personal på socialtjänst och behandlingshem.
– Stress gör oss sämre på allt. Ofta låser vi oss och blir handlingsförlamade eller reagerar instinktivt genom kamp eller flykt, säger Maria Bauer, beteendevetare och en av talarna på Beroendedagen.
Hon har utbildat och handlett över 140 000 medarbetare i konflikthantering och är nu med i ett projekt när man använder VR-teknik för att träna på situationer som kan uppkomma på jobbet för att bättre kunna bemöta en patient eller brukare i en utmanande situation.
– Det är viktigt att vi påminner oss om att en missbrukare i botten av sitt agerande känner vanmakt, sorg och frustration. Vi måste ändra attityd mot de här människorna, men det kan vara svårt att känna empati för någon som står och skriker på ett socialkontor.
FÖR ATT TYDLIGGÖRA vad som kan ligga bakom ett utagerande berättar hon en historia som hon har fått höra från en kvinnlig sjukhuspräst i Stockholm. Det var ett par i 25-årsåldern som var på väg in på förlossningen. De var lyckliga och förväntansfulla över att snart få träffa sitt barn. Efter fyra timmars förlossningsarbete blir den blivande mamman sjuk i feber. Man ringer på en läkare och ger febernedsättande. Några timmar senare blir hon allvarligt sjuk och ett jourteam tillkallas. De gör allting rätt, ändå dör barnet precis i utdrivningsskedet. Mamman är medtagen, pappan är arg och står och skriker.
Tillslut skrämmer han andra på avdelningen så personalen ringer på väktare. De två, unga manliga väktarna kan inte
lugna mannen, så de ringer polisen. När polisen kommer uppfattar de att mannen säger något om en präst, så de ringer efter sjukhusprästen. Hon är van vid sorg och kris, så hon säger åt poliserna att backa undan och går in själv till mannen. Han ser henne och frågar med sprucken röst om hon kan begrava hans barn.
– Hos alla typer av beroendesjukdomar är agerandet ofta ett självdestruktivt sätt att klara av livet. Nästan alla har psykisk ohälsa i kombination med missbruk. När patienten kommer och berättar om sina problem blir mottagandet ofta ”När du har slutat med missbruket kan vi hjälpa dig”. Men med en allvarlig beroendesjukdom orkar man inte springa det här loppet mellan olika instanser. Vi måste samverka för att uppnå en lyckad behandling och angripa båda sakerna samtidigt, säger Maria Bauer.
HON BERÄTTAR OM en kvinna som var opiatmissbrukare. Hon var i kontakt med flera instanser men det var ingen som hade hela bilden klar för sig. Vissa visste inte att hon saknade bostad eller hade en dotter. Kvinnan gick med på en frivillig placering av barnet, gick igenom en behandling och lyckades tillslut få försörjningsstöd och bostad.
– Vi kan ge bättre hjälp om vi släpper revirtänket och skaffar oss kunskap om andra verksamheter. Sedan behöver till exempel skolan ta ansvar för vad som är deras uppgift, att se till att barnet kommer till skolan. Ofta vill man att socialen griper in där.
Människor med beroendesjukdom dör av suicid, ohälsa, diabetes, att de inte sköter om sig och de löper större risk för att utsättas för brott och att själva begå brott. – De svåraste klienterna har inte familjen kvar, inga relationer. De är ensamma
Nästan alla med beroendesjukdom har psykisk ohälsa i botten.
»Det är viktigt att vi påminner oss om att en missbrukare i botten av sitt agerande känner vanmakt, sorg och frustration«
Maria Bauer
efter att ha bränt alla nätverk. De behöver en lösning, en plats med en dörr in och en dörr ut. Tänk om vi kunde jobba i team inom offentlig sektor som arbetar tillsammans och har gått med på att lyfta sekretessen, säger Maria Bauer.
HON VILL OCKSÅ belysa hur viktigt det är med tydliga rutiner och plikt-etik. Samtidigt som man ska bemöta missbrukspersoner med empati även om de uppträder hotfullt bör man samtidigt vara på sin vakt och sätta säkerheten främst.
– Som handledare har jag en fråga som jag är så trött på: ”Hur ska vi kunna jobba lika? Vi får ta upp det varje vecka, men ingenting händer”. Det finns nämligen medarbetare som sitter som på en egen ö. De tror att regler inte gäller dem. Att de kan ha sitt eget sätt att göra saker på. Men de sätter sina kollegor i risk. En missbrukare känner av direkt om det inte är
ordning och reda på ett ställe och tänker ”De här kan jag lätt jiddra bort”. Det kan handla om en dörr som alltid ska vara låst, medicin som ska delas ut en viss tid. För att inte skapa en otrygg plats är det ytterst viktigt att alla följer de regler och rutiner som finns på arbetsplatsen.
Maria Bauer fortsätter:
– När det krävs att du är påläst så ska du se till att vara påläst. Om du får en lunta papper att läsa igenom är det viktigt att du gör det också för att kunna göra rätt bedömning. En medarbetare som går omkring och ojar sig över sitt jobb, att man borde sluta, hur lojala är den mot plikt-etiken?
Hon poängterar vikten av att skapa relationer med människor, men varnar också över faran i att engagera sig för mycket. – Relationer är viktigt. Personen som kommer till dig behöver få känna att den blir lyssnad på, sedd och att den är vär-
defull. Men det är lätt att känna en sådan medkänsla att man blir mer som en polare eller mamma för personen. Det är farligt och kan leda till många konflikter. Du är en expert som ska skapa en varm och stödjande relation utan att komma för nära eller för långt ifrån.
MARIA BERÄTTAR OM en anställd inom frivården som arbetade med ungdomar inom beroendesjukvård och kriminalitet som hade en nära relation med en person. Han berättade i förtroende att hustrun behandlade barnet illa. När hon gjorde en orosanmälan om detta kastade han ett bord mot henne och ropade: ”Jag trodde att du var min vän”.
– Vi måste behandla alla klienter lika, så vi inte börjar göra lite extra för någon som vi känner lite extra för. Det är inte bra för någon. Det är bara ditt eget bekräftelsebehov som får något ut av det. ●
för flickor och unga kvinnor med utsatthet och psykisk ohälsa.
För att ge högspecialiserad behandling är vi 3 leg. psykologer, 2 leg. psykoterapeuter, leg. specialistsjuksköterska, 3 steg-1 KBT, tillgång till egen vuxenpsykiater och barnpsykiater. All personal har minst grundutbildning i DBT.
Vi är tre små enheter med
www.osterlenporten.se . www.segesholm.se
JOUR
dygnet runt, året om!
Hämtningsservice inom 24 timmar i hela Sverige 070-458 82 22 hallekilsgard.se
Solsunda är ett HVB-hem som startade 1968. Vår målgrupp är vuxna med psykisk ohälsa.
Det finns tre typer av boende inom Solsunda. Var och ett av dem är anpassat efter olika nivåer av självständighet i vardagslivet.
Vi erbjuder en kvalitetssäkrad verksamhet och evidensbaserade behandlingsmetoder i en fantastisk miljö som bara ligger 20 minuter från Stockholms innerstad.
Kontakta: Vita Kiluk, Verksamhetschef
Telefon: 08-557 72 515
Mobil: 073-346 70 56
Mail: vita.kiluk@solsunda.se Solsundavägen
Nu startar FIA Gården, ett HVB med samma målgrupp som Hällekils Gård. Vi tar emot pojkar 16 till 20 år vars huvudsakliga problem är missbruk av droger och/eller alkohol.
Vi utgår från ett kognitivt förhållningssätt med miljöterapeutisk behandlingsmetod. I medlevarskapet bor behandlingsassistenterna på gården varannan vecka dygnet runt. Behandlingen sker både i planerade behandlingssamtal enskilt
och i grupp och spontant i vardagen. Vi tillämpar också mer strukturerade behandlingsmetoder som MI (motiverandesamtal för förändring), RePulse för beteende och impulskontroll och HAP för drogavvänjning.
Vill du veta mer eller besöka oss?
Hör av dig!
Verksamhetschef Johan Rapp 070 273 45 35, johan.rapp@hallekilsgard.se
Vad vet vi om effekten av preventiva insatser till unga med missbruksproblem? Professor Kent Nilsson tar upp vilka interventioner som kan göras och vilka metoder som har visat sig ha störst effekt. De program som man har genomfört i skolorna för att förebygga droganvändningen har inte haft någon effekt, i några studier har skol- och föräldrastödsprogram till och med lett till ökad konsumtion.
TEXT: JENNY FORS FOTO: GETTY IMAGES
»Enligt SBU-utredningen kan kortvariga insatser i form av motiverande samtal och återkoppling minska alkoholkonsumtionen hos unga med riskbruk«
Kent Nilsson
Beroendesjukdomar kostar samhället runt 13,7 miljarder kronor per år. Sjukdomen kan drabba vem som helst. Men stigmat är stort, vi tänker på de mest utslagna som håller till på parkbänken. Missbruk är ofta en osynlig beroendesjukdom, vi ser inte direkt vem som är drabbad.
Beroendedagen i Stockholm den 13 september inleddes med en diskussion kring beroendesjukdom och vad vi kan göra åt denna folksjukdom.
KENT NILSSON, PROFESSOR på Centrum för klinisk forskning, definierar vad ett missbruk är:
– När det tar av livet istället för att ge. Man förlorar kontrollen över användningen. Ofta brukar man säga sig kidnappad och det är precis så det är. Användandet får konsekvenser, man försöker dölja sin konsumtion.
Söker du ett journalsystem som är användarvänligt, mobilt och flexibelt?
Safe-Doc är ett användarvänligt dokumentationssystem för hälsa, vård och omsorg inom privat och offentlig verksamhet. Det används dagligen inom äldreboende, hemtjänst, LSS-boende, familjehem, HVB, psykiatri och rehab.
Safe-Doc utvecklas kontinuerligt för att ytterligare underlätta vardagen för våra över 31 000 användare.
Safe-Doc erbjuder också en mobil APP, där du kan avvikelserapportera direkt i appen och signera vid läkemedelsöverlämning, du slipper också att administrera signeringslistor på papper. Sammantaget spar du mycket tid och pengar!
Ring oss idag för en visning över Internet eller hos er.
Safe Care Svenska AB 040-643 03 20
I dagens samhälle är det mycket som bygger på kickar och korta belöningar. Det kan vara lätt att fastna i missbruk av till exempel sociala medier och spel som har blivit allt mer utbrett och lättillgängligt.
– Det finns alltid vissa människor som känner starkare för dessa kickar. Den här gruppen brukar beskriva hur de hittat sin grej, sin drog. Det är en stark känsla. Sedan kommer känslor av skuld och skam. De kanske vill sluta men inte kan.
Enligt Kent Nilsson är det viktigt att inte skuldbelägga personen.
– Hjärnan är sjuk. Vi måste prata om missbruk på samma sätt som med andra sjukdomar.
Det finns olika ingångar till missbruk och därmed ingen standardlösning. Vad är det som har drivit personen in i det här?
– Män är ofta mer utåtagerande och för kvinnor är det mer vanligt med ångest och depression. Därför blir fler kvinnor beroende av medicin och fler män fastnar i narkotika och alkohol, säger Kent.
CIRKA 50 PROCENT av de som fastnar i beroende gör det på grund av arv, så miljö är lika avgörande.
– Det gäller att ta hand om energin hos ungdomar. Att göra något tillsammans i familjen eller börja med idrott är ett bra sätt att undvika ett farligt riskbeteende. Förändringarna som sker i hjärnan vid
ett beroende är i stort sett desamma oavsett om det handlar om alkohol, droger, spel, sex, shopping, träning, mat eller annat. Men Kent Nilsson vill ändå säga att det också finns mycket positivt med dataspelande.
– Gör ett studiebesök på Dream Hack. Där sitter 20 000 ungdomar i fyra dagar utan föräldrar närvarande. Ingen slåss. Ingen begår övergrepp och ingen dricker alkohol. På en musikfestival är det precis tvärt om.
Det är väl som med allt annat att måttlig användning kan vara positivt. Att spela dataspel kan vara väldigt bra för de ungdomar som kanske inte är bra på andra sporter.
– Det har skett stora förändringar i ungdomskulturen. Unga dricker mindre och spelar mer. Den psykiska ohälsan har också ökat. Vi skulle vinna mycket på prevention hos unga med samsjuklighet och missbruk, säger Kent Nilsson.
ENLIGT CENTRALFÖRBUNDET FÖR alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har 5-10 procent av ungdomarna i årskurs 9 någon gång använt narkotika. Bland ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet är användningen mer än dubbelt så vanlig, kring cirka 17 procent.
– Den drogrelaterade dödligheten ökar. Det kommer nya syntetiska droger som har extra hög dödlighet. De program som
man har genomfört i skolorna för att förebygga droganvändningen har inte haft någon effekt, i några studier har skol- och föräldrastödsprogram till och med lett till ökad konsumtion.
Kent Nilsson berättar att det har gjorts samverkansprojekt med flera tillgänglighetsbegränsande insatser som har visat sig kunna minska alkoholkonsumtionen hos unga.
– ENLIGT SBU-UTREDNINGEN kan kortvariga insatser i form av motiverande samtal och återkoppling minska alkoholkonsumtionen hos unga med riskbruk. Där gäller det att gripa tillfället direkt efter händelser som när en ungdom kommer in på akuten för att ha fått i sig för mycket eller får nyktra till hos polisen.
Trots att litteraturen är omfattande om missbruksproblem så finns det stora kunskapsluckor. Nya interventioner som bygger på andra teorier än de utvärderade manualbaserade programmen behöver utvecklas och utvärderas.
– Det är extra viktigt att utvärdera preventionsarbetet och sedan sprida till andra om vi upptäcker något som funkar bra. Vi behöver också bli bättre på att nå unga vuxna utanför högskole- och universitetsmiljö. Användningen av droger måste identifieras tidigt och vi behöver evidensbaserad vård, avslutar Kent Nilsson. ●
inom Individ & Familj enligt SoL/LSS/LVU med tillstånd f rån IVO. Vi erbjuder familjehem för
. Barn, ungdomar och vuxna med olika problematik/diagnoser
. Ensamkommande barn . Skyddsplaceringar
. Familjehem för hela familjer . HBTQ-hem
Vårt ledord är kvalité och vi har ett brett utbud av familjehem som kan matcha olika behov hos den placerade. Välkommen att kontakta oss!
020-77 88 00
Suddamin Care i Norrtälje!
info@suddamincare.se suddamincare.se
Specialistbehandling i HVB NYHET-18 Utredningsplats!
Samlad Psykosocial vård & behandling Kompetens, uthållighet och lösningsfokuserat arbetssätt Flickor & unga-kvinnor 13-22 år
Självdestruktivitet NPS & Psykosociala-problem
Riksintag Individuell behovsbedömning
www.egehem.se vc@egehem.se
Mo Gårds fokus ligger på alternativa sätt att kommunicera och verksamheternas miljöer är teckenspråkiga.
Här möts alla av respekt och utgångspunkten i verksamheterna är alla människors lika värde och en tro på individens inneboende resurser.
Mo Gård är en icke vinstdrivande organisation, här hittar du boende och daglig verksamhet enligt LSS, HVB för ungdomar och vuxna samt gymnasiesärskola. Hör av dig till oss så berättar vi mer om vilka möjligheter som finns!
El Salvador har undantagslöst förbjudit abort. Teodora del Carmen Vásquez dömdes till 30 års fängelse efter att hon fött ett barn som inte längre levde. Efter tio år i fängelse släpptes hon. Trots den fara det innebär har hon, inifrån fängelset och efter frigivningen i februari 2018, kämpat för kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter i El Salvador.
För att uppmärksamma de förödande konsekvenser restriktiva abortlagar har på kvinnors liv i El Salvador går 2018 års Per Anger-pris, som Forum för levande historia delar ut på regeringens uppdrag, till Teodora del Carmen Vásquez.
– Teodora del Carmen Vásquez har vänt en personlig smärta till en kraft för att hjälpa andra. Att fortsätta kämpa efter tio år i fängelse är inte bara enastående, det kräver också ett stort mod, säger Ingrid Lomfors, överintendent vid Forum för levande historia och juryordförande för Per Anger-priset.
Pristagaren föddes 1983 i Ahuachapán-regionen i El Salvador och är i dag en känd kvinnorättskämpe i hemlandet som arbetar för att förändra abortlagstiftningen och med att stötta kvinnor som fängslats.
säljer sin omsorgsverksamhet
Aleris avyttrar sin omsorgsverksamhet till Ambea och blir därmed ett renodlat sjukvårdsbolag. Avyttringen gäller totalt 305 verksamheter med närmare 6 000 anställda i Sverige, Norge och Danmark.
– Aleris blir nu ett renodlat sjukvårdsföretag. Detta ger förutsättningar för fortsatt specialisering och decentralisering i våra skandinaviska sjukvårdsverksamheter. Specialisering driver kvalitet och produktivitet och renodlingen skapar möjligheter för ytterligare satsningar inom områden där vi ser en ökad efterfrågan på sjukvårdstjänster, säger Alexander Wennergren Helm, koncernchef Aleris.
Samordnat arbete mellan Polis och Umeå kommuns socialtjänst ger tydliga resultat i arbetet för att minska efterfrågan av köp av sexuella tjänster i Umeå. Sedan januari 2018 har socialtjänsten medverkat vid Polisens insatser och har därför direkt på plats kunnat erbjuda stöd till både den som säljer sexuella tjänster och till den som köper. Detta har visat sig vara väldigt framgångsrikt.
– Vi ser att det brottsförebyggande arbetet har lett till minskad annonsering och efterfrågan, säger Tomas Nyberg, inspektör lokalpolisområde Umeå.
Skriftliga rutiner för operativ samverkan mellan Polis och Umeå kommuns socialtjänst har tagits fram.
– Det är inte alla som är lika progressiva som Umeå i arbetet mot prostitution och som har sådana rutiner på plats. Att det finns ett tydligt brottsofferperspektiv och att social-
tjänsten är med på plats vid ett ingripande är otroligt viktigt, säger Eva Norlin, regionkoordinator prostitution och människohandel region Nord.
I arbetet i Umeå har det tydligt framkommit att det finns en efterfrågan på att köpa en annan människas kropp.
Unga som använder sig av så kallade sugardejtingsidor
ökar. På sidorna lockas unga att få kläder, väskor, statusprylar, middagar etc. endast i utbyte mot sällskap. Men sugardejtingsidorna är idag en av de vanligaste arenorna in i prostitutionsdebut för unga. Många av de personer som annonserar på dessa sidor är minderåriga, trots en åldersgräns på 18 år.
Den 10 oktober var det Världshälsodagen för psykisk hälsa, WHO World Mental Health Day, som i år fokuserar på ungas psykiska ohälsa. Unga vuxna 25-29 år står för den största ökningen, 115 procent, av de stressrelaterade sjukskrivningarna de senaste fem åren i Sverige. Det visar färsk statistik från Försäkringskassan som det digitala hälsoföretaget Yogobe har sammanställt.
I år har WHO valt att särskilt uppmärksamma ungas psykiska hälsa med temat ”Unga människor och mental hälsa i en föränderlig värld”. Enligt den svenska Folkhälsomyndigheten fördubblades andelen barn och unga med åter-
kommande psykosomatiska besvär mellan åren 1985 och 2014. I dag har nästan hälften av landets 15-åringar återkommande psykiska besvär. Globalt sett uppger WHO att hälften av all psykisk sjukdom börjar vid 14 års ålder och att den tredje största orsaken till sjukdom bland unga är depression.
– Det är ett oerhört viktigt ämne i fokus under Världshälsodagen för psykisk hälsa i år. Den negativa utvecklingen av ungas välmående är en global angelägenhet och inte bara något vi ser i Sverige. Stress är en stor orsak och tillgången till hjälp och verktyg för stresshantering behöver bli bättre för att kunna gå från ord till handling när det handlar om åtgärder, säger Peter Munteanu, vd för Yogobe.
WHO lyfter fram att många ungdomar och unga vuxna går igenom förändringar som kan orsaka stress och oro, och leda till långtgående psykiska besvär. Det kan exempelvis vara att flytta hemifrån eller börja en ny utbildning. Många upplever också en digital stress att ständigt vara uppkopplad på sociala nätverk, något som blir allt tydligare med sämre sömn bland unga. Även unga i utsatta områden, som i krig och efter naturkatastrofer, är särskilt i riskzonen att utveckla psykisk sjukdom.
SPT transporterar dygnet runt i hela norden. Vi vänder oss till dig som söker transporter där klienten har ett behov av extra stöd, utökad trygghet och säkerhet. Exempel på transporter är till och från HVB, SIS, bevakade umgängen, skyddade boenden etc
info@persontransport.se | 0700 21 20 40 www.persontransport.se
HVB-boende och utredningsplaceringar
Välkommen att kontakta oss!
www.indomi.se l info@indomi.se l 072-544 81 51
Välkommen att kontakta oss om du vill veta mer om oss eller våra uppdrag och boka ett förutsättningslöst möte!
Stockholm | Jönköping | Göteborg | Malmö | Falun | Telefon 010 -207 00 76 | www.anecta.se
30 år 1987-2017
Storsättra Gård HVB-Hem
Utveckling genom samspel
4Föräldrar med psykosociala problem och deras barn 0-15 år. SoL, LVU, 56§ KvaL, kontraktsvård.
4Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden därefter.
4Utredning.
Storsättra Gård AB BROTTBY Tel 08-512 302 22 Fax 08-512 303 50 info@storsattragard.se www.storsattragard.se
Per-Olof Eurell
Dealmaker och branschspecialist 08-410 426 43 per-olof.eurell@anecta.se
När hemma inte räcker till
finns vi för heltidsboende eller som avlastning
Till oss kommer både yng re och äld re människor med psykiska funktionshinder eller demens Vårt omvårdnadsboende sätter gästernas behov i fokus och syftar till att skapa en positiv miljö med känsla för det unika hos varje människa
Vill du veta mer om oss ?
Ring eller besök vår hemsida.
Omvårdnad i Skönvik, Damastvägen 5, Box 77, 776 22 Hedemora Tfn 0225-59 59 70 E-post info@oisab.se www.oisab.se
Tack vare stöd från Sverige kunde Denis Mukwege utbilda sig till läkare och sedan 2002 är han chefsläkare vid Panzisjukhuset i östra DR Kongo. Sjukhuset blivit världskänt för arbetet med att hjälpa våldtagna kvinnor.
– Min strategi är att besvara hatet med ännu mer kärlek, visa att ondskan aldrig kommer att segra. Att förmedla kärlek är för mig att vårda de sjuka och ge dem hopp. Panzisjukhuset är en plats för fred dit alla är välkomna och jag kommer att fortsätta mitt arbete där. Jag slutar aldrig att predika fred, säger Denis Mukwege, årets mottagare av Nobels fredspris.
Trots mordförsök och dödshot fortsätter Denis Mukwege sitt arbete för de som våldtagits under de krig och konflikter som skördat omkring sex miljoner människoliv.
Barnrättsbyrån tilldelas det ärofyllda Katarina Taikon-priset. Priset instiftades av Stockholms stad 2015 med syfte att uppmärksamma och belöna människorättsförsvarare som genom sitt arbete stärker och skyddar de mänskliga rättigheterna.
Barnrättsbyrån tilldelades 2018 års pris med följande motivering: ”Barnrättsbyrån finns där för de barn och ungdomar som faller igenom samhällets skyddsnät. Genom sin unika arbetsmetod får de barn att känna sig lyssnade till i en trygg miljö där det inte är barnet självt som är problemet, utan samhället som har skapat problem för barnet. De barn och unga som vänder sig till Barnrättsbyrån är ofta samhällets mest utsatta – barn på institution, barn på flykt eller barn i hemlöshet.
Barnrättsbyrån väljer att föra kampen för deras rättigheter precis på samma sätt som Katarina Taikon valde att stå på barnens sida när ingen annan fanns där.”
Priset går i år även till Föreningen Förintelsens Överlevande.
I den nya tv-serien Superungar tar sig Måns Möller an utmaningen att hjälpa barnfamiljer som lever med diagnoser som adhd och autism. Med hjälp av Sveriges främsta experter ska han få vardagen att fungera lite smidigare för barnen och deras föräldrar.
Med adhd, autism eller andra neuropsykiatriska diagnoser blir många saker i vardagen svårare att hantera. Superungar handlar om föräldrarnas oro och kärleksfulla kamp. Och om barnens otroliga insikter och livsvisdom.
I sex avsnitt möter programledaren Måns Möller både barnfamiljer och vuxna som berättar om sina utmaningar. – Jag är själv pappa till ett barn med autism och har träf-
fat många barn med olika diagnoser och fascinerats av deras sätt att se på världen och livet. Jag vill förmedla att det går att leva ett gott liv och göra det man vill, även om vägen dit blir lite annorlunda, säger Måns Möller.
I Superungar medverkar stjärnnamn som Bo Hejlskov, psykolog, Renata Chlumska, äventyrare, Anders Hansen,
överläkare i psykiatri, Christopher Gillberg, professor och överläkare i barn- och ungdomspsykiatri, Ulrika Myhr, leg. sjukgymnast och barnspecialist, Christer Skoog, f d landslagstränare, Ebba Almsenius, logoped, Örjan Swahn, psykolog, samt Måns Lööf, utbildare i neuropsykiatri, och Britta Lundkvist, utbildare inom föräldrastöd.
De flesta äldre är nöjda med sin äldreomsorg, men det finns fortfarande stora regionala skillnader. Det framgår av Socialstyrelsens nationella undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2018?
På nationell nivå uppger 81 procent av personer i särskilt boende att de är nöjda med sin äldreomsorg, för dem som bor hemma med stöd av hemtjänst är 88 procent nöjda. Det är en minskning med en procentenhet inom både hemtjänst och särskilt boende jämfört med 2017 års undersökning.
De regionala skillnaderna är fortfarande stora mellan olika kommuner, och mellan olika verksamheter inom en och samma kommun.
– Kommunen med lägst andel nöjda i särskilt boende har 58 procent och kommunen med högst andel har 100
procent. Vad gäller hemtjänst varierar resultatet från 77 procent till 92 procent, säger Anna Ekendahl, utredare på Socialstyrelsen.
Försämrad möjlighet till utevistelse jämförelse med tidigare år har andelen positiva svar minskat något för många frågor, bland annat vad gäller möjlighet till utevistelse på sitt särskilda boende. Resultatet för de som anger att möjligheterna att komma utomhus är ganska eller mycket bra har minskat från 58 till 57 procent.
– Möjligheten till utevistelse är viktig. Forskning visar att det kan leda till bättre sömn och ökad rörlighet som kan motivera en ökad aptit. Det i sin tur leder till ökad livskvalitet för den enskilde, säger Anna Ekendahl.
Bland de som bor hemma med stöd av hemtjänst syns en liten försämring för nästintill
samtliga frågor i årets resultat. Det är främst frågorna om upplevelsen av hemtjänstpersonalen som sticker ut negativt.
– Om personalen meddelar förändring i förväg är den fråga där vi ser störst försämring. Det kan till exempel handla om att personalen kommer en senare tid än man bestämt, säger Anna Ekendahl.
Däremot syns inte samma försämring när det gäller den enskildes självskattade hälsa, rörlighet, ängslan och ensamhet.
– Det är positivt att personer med insatser i äldreomsorgen inte skattar den egna hälsan som mindre god än tidigare, eftersom tidigare analyser har visat på att den självskattade hälsan påverkas av den faktiska hälsan hos den enskilde, säger Anna Ekendahl.
Dokumentera och följ den röda tråden med hjälp av idok!
idok - det självklara IT-stödet för professionellt yrkesutövande idok - systematiserar ditt kvalitetsarbete idok - interagerar med genomförandeplanen då du dokumenterar idok - din garanti för en kvalitetssäkrad dokumentation idok - lätt använt, rätt ssäkert, kostnadseffektivt
Våra kunder finns inom HVB, LSS, familjehem mm och består av fler än 225 behandlande enheter!
Kontakta oss för att boka tid för en presentation!
NectarSystems AB, 0451-89300, ww w.idok.se
Äldre med PTSD riskerar att feldiagnostiseras med demens
När vi åldras kan traumatiska händelser komma upp och utlösa posttraumatisk stress. Det finns också de som aldrig har fått hjälp för sin PTSD och som när de drabbas av demens får förvärrade symptom. Patienter med PTSD har dessutom dubbelt så hög risk att utveckla demens.
TEXT: JENNY FORS FOTO: JOHANNES
Frida Johansson Metso är leg. psykolog på Transkulturellt Centrum i Stockholm och har skrivit boken När Kriget är allt du minns – Att lindra PTSD hos äldre.
– Likheterna mellan PTSD, Posttraumatiskt stressyndrom, och demens i kombination med att symtomen dyker upp sent i livet gör att många äldre feldiagnostiseras.
Hon har tidigare arbetat på Röda Korsets center för torterade flyktingar och
tyckte att det var väldigt spännande hur hjärnan omformas när vi blir gamla.
– Jag bad att få ta de äldre patienterna för att kunna fördjupa mig i PTSD och demens. Tyvärr har de som drabbats av PTSD dubbelt så hög risk att utveckla demens. Som boken heter så blir det tillslut att kriget är allt du minns. Traumaminnen är mer resistenta mot demens, så de är kvar.
PTSD handlar ju om att den som har varit med om en fruktansvärd händelse
återupplever den skräcken så som att händelsen sker här och nu. Det kan vara mardrömmar eller något som påminner om händelsen som utlöser dessa flashbacks av skräck.
DET GÅR ATT behandla PTSD hos äldre som inte är demenssjuka. Men de traditionella behandlingsmetoderna mot PTSD kräver ett fungerande närminne och är därför svårare att genomföra i sen demensutveckling.
Frida Johansson Metso är leg. psykolog på Trans-kulturellt Centrum i Stockholms läns landsting. Hon
och biträdande verksamhetschef för specialistmottagningen Röda Korsets Center för torterade flyktingar.
»Det går inte att föreställa sig hur skräckfyllt det måste vara för dessa människor att bara ha sina absolut
värsta
minnen kvar« Frida
Johansson Metso
– I tidig demensutveckling kan man lyckas med behandling. Därför är det så viktigt att identifiera och behandla äldre traumatiserade i tid, säger Frida.
DET KOM MÅNGA flyktingar från Chile på 70-talet, Iran på 80-talet och Bosnien under 90-talet, som börjar bli gamla nu. Vissa kanske har haft samma mardröm ända sedan kriget men aldrig fått någon PTSD-diagnos.
– Många förstår inte att de lider av PTSD. Det finns också de som drar sig för att söka vård. När de nu blir äldre kan symptomen bli värre. Det går inte att föreställa sig hur skräckfyllt det måste vara för dem när dessa hemska minnen återkommer med full kraft.
Frida Johansson Metso brukar tala om tre grupper. De som haft PTSD hela livet men inte fått hjälp. Den andra, John Wayne-patienterna, är personer som aktivt har hållit sig undan sina symptom och klarat sig bra genom att distrahera sig med jobb, politik, familj. De är ofta krigsveteraner som när de blir äldre får grövre symptom.
– Den tredje gruppen är de som har varit helt friska, har haft ett jobb och integrerats bra i samhället. När åldrandet kommer och minnesstrukturerna i hjärnan förändras klarar hjärnan inte längre att vara på sin vakt. Då kan de här hemska minnena komma fram. De kan bli rädda, oroliga, förvir-
rade och arga. De kan också ha svårt med koncentrationen, tänker mest på dåtiden och saknar förmåga att bilda nya minnen. Det är symptom som är vanliga hos dementa och därför finns det stor risk för feldiagnostisering hos den här gruppen.
Frida skulle önska att vi blir bättre på att upptäcka traumaproblem. Att om man vet att någon har varit med om en traumatiserad händelse så ska man kunna misstänka att denne kommer att utveckla PTSD som äldre.
– Det är lätt att upptäcka demenssjukdom och skilja den från PTSD om man har tillgång till röntgen och blodprov, men de flesta diagnoser sätts i bedömningar sjukvården gör med samtalet som instrument – och då är det viktigt att ställa rätt frågor och tänka på båda sjukdomarna samtidigt.
ENLIGT FRIDA FINNS det mycket man kan göra för att skapa trygghet för den äldre som är drabbad av PTSD.
– Personalen på vårdboendet bör veta vilka traumatiska minnen de olika boende har så att man till exempel inte håller fast Hanna när man ska försöka lugna henne eftersom hon har traumatiserats efter att ha blivit fasthållen. Utan kunskap kan man förvärra situationen.
För vissa kan det väcka hemska min nen från kriget att känna hunger, så det
En bok om vikten av att ge rätt vård till äldre för att skydda dem från att kriget till slut är det enda de minns. Den ökar också förståelsen för hur våld och övergrepp påverkar människor livet igenom. Budskapet är att PTSD-patienten inte lider av en obotlig sjukdom utan kan tillfriskna med rätt behandling och bemötande.
Exempel på ämnen som tas upp:
- PTSD accelererar åldrandet.
- Kan traumatisering behandlas hos äldre?
- PTSD ökar risken för demenssjukdom.
- Vad kan göras för traumatiserade demenssjuka?
- Flyktingars specifika sårbarhet.
Boken vänder sig främst till personal inom äldreomsorgen, men också till vårdpersonal, socialtjänst och myndigheter.
ska man försöka undvika. Mörker är en annan vanlig utlösare.
– Doften av nygrillat kött kan vara fruktansvärt för torterade offer. Hårda steg i korridoren är ett annat exempel på ljud från ett fängelse som man kan försöka undvika. Sedan finns det helt personliga ljud, dofter och annat som kan trigga just den människan. Det gäller att notera när något sådant kommer upp så alla görs medvetna om det. Till exempel var det en av mina patienter som inte klarade av doften av nygräddat bröd för att hans mamma hade bakat bullar just när bomberna föll.
Frida tipsar också om att bygga upp välbekanta miljöer med fotografier, möbler och annat som kan väcka positiva minnen.
Av dem som tvingats fly krig utvecklar ungefär elva procent PTSD åren efter händelserna. Hur många som riskerar att drabbas av traumaminnen som äldre vet vi inte – alltför lite forskning har gjorts. Frida understryker att kunskapen som sent uppdykande PTSD, och dess likhet med demens, behöver spridas – och att det är bråttom.
– PTSD kan behandlas, om vi identifierar patienterna i tid. Om inte, riskerar vi att kriget blir allt de till slut minns, avslutar hon. ●
Hitta familjehem, jourhem och kontaktfamiljer snabbt och enkelt
I Familjehemsbanken hittar ni egna familjer vid placeringar av barn, unga och vuxna, utan mellanhänder.
Kontakta oss gärna!
Ring oss på 0585-20057 eller maila till kontakt@familjehemsbanken.se.
www.familjehemsbanken.se
04 21 info@securanova.se
SecuraNova journalsystem
Systemet som växer med uppgiften, underlättar arbetet och stöder
• Reglerna och säkerhetskraven i GDPR
• Planering, uppföljning och utvärdering
• Kvalitetssäkring av dokumentationen
• Systematisk bedömning och kvalitetsledning
• Fakturering och ramavtalsupphandlingar
• Journalskrivning och dokumenthantering
• Alla utförarverksamheters dokumentation
•
• Integration med HSL och Alfa E-recept Avvikelser, lex Sarah, synp/klagomål, etc
STÖD FÖR EGENKONTROLL - Det nya meddelandecentret gör att man automatiskt får aviseringar som underlättar egenkontrollen.
STÖD FÖR FAMILJEHEMSVÅRD - modulen för konsulentstödd familjehemsvård underlättar rekrytering, screening, utredning och bedömning samt handledning och klientdokumentation.
Kontakta oss gärna för test av journalsystemet.
Läs mer på hemisdan www.securanova.se
Regeringen utreder just nu socialtjänstlagen. Vision vill föra fram de verkliga experternas synpunkter. Därför samlar vi in röster från våra medlemmar som arbetar med socialt arbete.
Påverka regeringens utredning på vision.se/socialtarbete
Hitta enkeltplaceringsnabbt, och -kostnads fritt
Snabbt, enkelt och kostnadsfritt!
Hitta snabbt,placeringenkelt och kostnadsfritt
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Förfrågan går även ut till de verksamheter som ni har ramavtal med.
Ramavtal
Vi skickar er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har ramavtal med er.
Snabbt, enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler –vi hjälper er!
Lämna din placeringsförfrågan på www.ssil.se
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Neutralt SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Förfrågan går även ut till de verksamheter som ni har ramavtal med.
Ramavtal
Vi skickar er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har ramavtal med er.
Snabbt, enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme.
Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler –vi hjälper er!
Lämna din -placerings fråganför på www.ssil.se
En verksamhet inom SÄVSJÖVIKS förstärkta familjehem
Nu är vi igång!
Sävsjövik HVB Ekeslunda drivs i liten skala. Hemmet erbjuder 7 platser i en naturnära och familjär miljö.
Vår målgrupp är män 21-40 år med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa. Individanpassad behandling för varje unik människa inom ramen för psykoterapi med KBT som central metod.
Välkommen att kontakta oss!
Enhetschef Malin Sellén Andersson: 073 938 33 60 malin@savsjovik.se www.savsjovik.se
Behov av behandling? RING 0612 - 71 82 80
Vi ger kvalificerad beroendevård med ett rikt innehåll och engagerad personal.
Korpberget Behandlingscenter, Svanö Tel: 0612-71 82 80 • info@korpberget.se www.korpberget.se
Klient som behöver skydd?
- spetskompetens inom skydd och säkerhet
Våra säkerhetssamordnare har mångårig polisiär bakgrund och lång erfarenhet av arbete med defensiva skyddsåtgärder. Skyddsinsatsen kompletteras av ett vårdteam bestående av socionomer och terapeuter som effektivt möter våra klienters problematik.
Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, och även stalkning. Våra uppdrag kommer från socialtjänsten och i samverkan med polisens brottsoffer- och personsäkerhetsgrupper, men vi tar också uppdrag inom privat sektor. eller maila
Vid förfrågan ring
0708-130 818
Vi erbjuder kompetenta/erfarna och utredda familjehemslösningar.
Välkommen att kontakta oss!
0790-69 97 39
0702-30 97 39 info@barnochomsorgab.se
Dormsjöskolan är ett HVB med särskilt boende och integrerad skola. Dormsjöskolan drivs i stiftelseform och är inte vinstdrivande. Allt överskott går tillbaka till verksamheten.
Målgrupp: pojkar 7-21 år med neuropsykiatriska funktionshinder samt psykosociala svårigheter. Vi tar emot barn och ungdomar från hela landet placerade enligt LSS, SoL och LVU. Friskolan erbjuder grund/grundsärskola och gymnasiesärskola med inspiration från Waldorfpedagogiken.
För ytterligare information, se vår hemsida. Kontakta oss om du är intresserad av en placering.
Dormsjöskolan, Dormsjö 214, 776 98 Garpenberg, Tel 0225–71 07 50, Fax 0225–230 22, info@dormsjoskolan.com
Sveriges riksdag beslutade sommaren 2016 att föreslå en tillfällig utlänningslag i syfte att minska antalet asylsökande. Röda Korset publicerar nu en rapport som visar att de konsekvenser och det mänskliga lidande som många varnade för innan lagen infördes har blivit verklighet.
Den tillfälliga lagen innebar att rätten till uppehållstillstånd kraftigt begränsades och att Sverige lade sig på EU-rättens miniminivå. Röda Korset lyfte redan inför införandet av den tillfälliga lagen en risk
Martin Ärnlöv.
för allvarliga humanitära konsekvenser, exempelvis att familjer splittras och ökad psykisk ohälsa.
En rapport från Röda Korset visar att de konsekvenser och det mänskliga lidande som många varnade för innan lagen infördes har blivit verklighet. I utvärderingen konstateras också att det inte finns något som talar för att den tillfälliga lagen skulle vara huvudorsaken till det minskade asylmottagandet under
2016, vilket var lagens syfte. Röda Korset rekommenderar riksdagen att mot bakgrund av de svåra humanitära konsekvenserna inte förlänga den tillfälliga lagen.
”Den tillfälliga lagen upphör att gälla den 19 juli 2019 och innan dess kan vi förvänta oss ett politiskt beslut kring vad som ska gälla framöver. Då måste hänsyn tas till de allvarliga humanitära konsekvenser som den tillfälliga lagen fört med sig, inte minst för de barn som på grund av den tillfälliga lagen väntar på att få återförenas med sina föräldrar”, säger Martin
Ärnlöv, generalsekreterare på Svenska Röda Korset.
Röda Korsets rapport visar att den tillfälliga lagen har lett till att föräldrar och barn i många fall skiljs åt under flera års tid vilket lett till ökad psykisk ohälsa. Många familjer där en eller flera personer beviljats skydd i Sverige har fått beslut om att de nekas återförening under de tre år lagen gäller. Den psykiska hälsan påverkas mycket negativt av att hållas åtskild från sin familj och rapporten visar en ökad risk för depression och PTSD. Intervjuerna i rapporten visar att skammen att inte lyckas få hit sin familj och känslan av misslyckande gör det svårt för många att upprätthålla kontakten.
RAPPORTEN VISAR OCKSÅ att de strikta försörjningskraven är oerhört svåra för många att uppfylla och att kvinnor riskerar att drabbas hårdare av dessa än män. En genomgång av domar visar att ärenden om familjeåterförening ofta avslås trots att familjemedlemmen i Sverige har både bostad och inkomst eftersom dessa inte ansetts tillräckliga. Kvinnor har ofta svårare att uppfylla försörjningskraven om de befinner sig i Sverige eftersom de i många fall står längre ifrån arbetsmarknaden. Kvinnor har också ofta svårare än män att klara sig i hemländerna om de är ensamma kvar. Intervjuerna i rapporten talar för att kvinnor och barn i många fall lever i hemländerna eller i tredje land under svåra förhållanden.
En tredje slutsats är att införandet av tillfälliga istället för permanenta uppehållstillstånd har lett till en ökad psykisk ohälsa. Det bekräftas av samtliga intervju-
ade personer med tillfälliga uppehållstillstånd samt i intervjuer med vårdpersonal. Tillfälliga uppehållstillstånd försvårar också möjligheterna till effektiv traumabehandling.
Slutligen visar rapporten att andelen beviljade uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter kan ha minskat med så mycket som en tredjedel. Det
Röda Korset rekommenderar riksdagen att inte förlänga den tillfälliga lagen. Foto Röda Korset.
familjeåterförening måste garanteras för alla som beviljas skydd i Sverige och försörjningskrav som försvårar eller omöjliggör familjeåterförening måste ses över.
- Om tidsbegränsade uppehållstillstånd fortsatt ska vara huvudregel bör permanent uppehållstillstånd beviljas efter förlängningsansökan om skyddsbehovet kvarstår.
»Den tillfälliga lagen upphör att gälla den 19 juli 2019 och innan dess kan vi förvänta oss ett politiskt beslut kring vad som ska gälla framöver«
Martin Ärnlöv
är oroande eftersom det är en tillståndsgrund som redan från början är mycket begränsad och som riktas till de personer som är allra mest utsatta. I dag har vi en situation där exempelvis svårt sjuka barn kan utvisas trots att det föreligger starka humanitära skäl.
RÖDA KORSETS REKOMMENDERAR mot bakgrund av de svåra humanitära konsekvenserna av den tillfälliga lagen:
- Att riksdagen inte förlänger den tillfälliga lagen. Det innebär att den ordinarie utlänningslagen åter ska gälla från och med den 20 juli 2019.
- Att reglerna om familjeåterförening justeras i det fall den tillfälliga lagen förlängs eller permanentas. På grund av de svåra humanitära konsekvenserna kan det inte anses proportionerligt att neka familjer återförening längre tid än de tre år den tillfälliga lagen gäller. Rätten till
- Att begränsningen av rätten till uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter tas bort. Det måste finnas utrymme att ta hänsyn till hälsoskäl och andra omständigheter för att undvika orimliga humanitära konsekvenser, särskilt när det gäller barn.
TILL GRUND FÖR rapporten ligger en genomgång av 161 beslut och domar från Migrationsverket och de fyra migrationsdomstolarna. Utöver detta har även 28 intervjuer genomförts med personer som påverkats av den tillfälliga lagen, volontärer inom Svenska Röda Korset samt åtta professionella aktörer. Rapportens resultat baseras även på svar från enkäter som skickats till psykologer och kuratorer som arbetar på Svenska Röda Korsets fem behandlingscenter för krigsskadade och torterade.
AV: JENNY FORS
Enligt Migrationsverket identifierades
Socialtjänsten har saknat stöd och vägledning när det gäller barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Man har haft bristande kunskaper om hur dessa komplexa ärenden ska handläggas och rättssäkerheten har riskerats. Nu har en ny vägledning tagits fram som förhoppningsvis ska vara till hjälp i dessa fall. Det finns också en svårighet att nå barn som är gifta och till exempel har kommit hit med sina föräldrar. Likaså de som riskeras att skickas hem för att giftas bort i hemlandet.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: GETTY IMAGES
Den 27 september bjöd Socialstyrelsen in till ett seminarium för att diskutera hur socialtjänsten, med stöd av skolan och andra aktörer, kan upptäcka, stödja och skydda barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Bakgrunden är det regeringsuppdrag som Socialstyrelsen fick 2017 att ta fram en analys av socialtjänstens handläggning och utforma en rapport till en vägledning för socialtjänsten.
Det informationsmaterial som presenterades i mars fick stor kritik och togs tillbaka för att omarbetas.
– Nu är vi nöjda med det nya faktabladet och även vägledningen till socialtjänsten. Analysen visar att både kunskapen om riskerna med ett barnäktenskap och de åtgärder som vidtogs varierade mellan kommuner, säger Jenny Rehnman, chef för avdelningen kunskapsstyrning för socialtjänsten på Socialstyrelsen och fortsätter:
– Socialtjänsten behöver mer kunskap om riskerna med barnäktenskap och man vill att regelverket ska förtydligas. Det stod också klart att utredningarna ställer höga krav på socialtjänsten och att ansvaret att upptäcka barn som uppges vara gifta delas av flera aktörer. Rättssäkerheten
»En utredning från Migrationsverket 2016 identifierade 132 fall av barn som uppgavs vara gifta, men det finns ett stort mörkertal« Jenny Rehnman
riskeras i handläggningen, enligt analysen som bygger på intervjuer med tio olika kommuner med erfarenhet av dessa frågor.
Det finns en stor osäkerhet hos socialtjänsten, som har efterfrågat mer stöd i de här ärendena. Över 70 000 asylsökande barn kom till Sverige 2015 och då uppmärksammades frågan om socialtjänsten och Migrationsverkets ansvar för de här barnen.
DET ÄR OLAGLIGT i Sverige att gifta sig om man är under 18 år. Den dispens som tidigare gick att ansöka om togs bort år 2014. Den förra regeringen har också lagt ett förslag om en skärpt lagstiftning om erkännande av barnäktenskap. Som det är nu kan utländska barnäktenskap erkännas civilrättsligt i Sverige. En lag som förhindrar detta utreds och kan träda i kraft den 1 januari 2019.
– En utredning från Migrationsverket 2016 identifierade 132 fall av barn som uppgavs vara gifta, men det finns ett stort mörkertal. Alla dessa barn kom till Sverige utan sina föräldrar. Det är svårt att upptäcka de barn som kommer tillsammans med sina föräldrar och är gifta för de kommer inte i kontakt med socialtjänsten på samma sätt som ensamkommande. Dessutom har vi svårt att veta hur många barn som skickas till hemlandet för att ingå äktenskap, säger Jenny Rehnman.
SOCIALTJÄNSTEN HAR ETT stort ansvar att genomföra utredningar för att skydda barn som uppges vara gifta. Utredningar om barn som behöver skydd bör ha högsta prioritet. Barn under 15 år har absolut rätt att skyddas mot sexuella handlingar. Det är med andra ord en självklarhet att dessa barn skyddas från mannen de uppges vara gift med.
Jenny Rehnman, Socialstyrelsen.
– Om ett barn som är över 15 år, vårdnadshavare och/eller god man inte ger sitt samtycke till insatser från socialtjänsten, som till exempel en familjehemsplacering, måste kriterierna för LVU vara uppfyllda för att man ska kunna fullfölja de insatser man bedömer att barnet är i behov av. Socialtjänsten behöver göra noggranna skyddsbedömningar och uppföljningar för att undersöka så att barnet inte far illa. Barnets bästa ska beaktas i alla ärenden som rör barn och vara avgörande vid beslut och åtgärder som rör barn. Barnet har också rätt att komma till tals och uttrycka sin åsikt.
– Socialtjänsten tycker att den här frågan är komplex och hamnar ofta i svåra överväganden. De flesta av barnen har fått egna barn och uppger själva att de vill bo med sin man och sina barn. Då blir det två barns behov som ska tillgodoses, ibland på ett motstridigt sätt. Det är också svårt att säkerställa att de verkligen förstår vilka rättigheter de har och möjligheter till hjälp, säger Tina Trygg, utredare, kunskapscentrum för ensamkommande barn, Socialstyrelsen.
»Vi kan inte bara lösa våra problem genom att skapa nya lagar om inte de yrkesverksamma kan använda sig av lagarna« Negin
Analysen visar att många kommuner har lärt sig mycket sedan 2015 och skulle aldrig handlägga de här ärendena på samma sätt idag om de fick göra om det. I vissa fall skyddades inte barn under 15 år från sin förövare. De kunde till och med ha placerats hos den man de uppgavs vara gift med. Socialtjänsten polisanmälde inte dessa brott i vissa fall och de gjorde sedan Lex Sara-anmälningar mot sig själva på grund av det.
DET FINNS OCKSÅ goda exempel. Det kan vara ett gift par där båda är 17 år och socialtjänsten följer och stöttar ungdomarna under en längre tid. Det finns också fall där flickan är minderårig och har placerats i familjehem fram till sin 18-årsdag där mannen i fråga har varit samarbetsvillig under hela processen.
– Barnäktenskap har koppling till hedersrelaterat våld och förtryck. Tvångsäktenskap används också för att kontrollera hbtq-personer. Det är viktigt att förstå att
Amirekhtiar
de barn som lever under denna typ av hot riskerar förskjutning om de motsätter sig äktenskapet, säger Dilek Baladiz, enhetschef, Origo Stockholm.
Origo är ett centrum som motverkar hedersrelaterat våld och förtryck där både socialtjänst och utsatta kan få hjälp och stöd.
– De gäller att ställa de rätta frågorna om man misstänker hedersbrott. Det är inte ofta de här barnen söker hjälp själva. Skolan har en stor roll att upptäcka ungdomarna. Det var ett fall där flickans pojkvän och hans mamma alltid var med vid utvecklingssamtalen. ”Hon kan inte ha en pojkvän, hon lever i en hederskontext. Är ni säkra på att hon inte är gift”, frågade jag. De gäller att ha kunskap om hur det kan se ut för dessa barn, säger Dilek Baladiz.
MÅNGA UTSATTA BARN väntar till sin 18-årsdag med att söka hjälp på grund av hotet hemifrån.
ansvar.
– Det finns också många rädslor och fördomar om socialtjänsten. Den utsatte kanske känner någon som inte varit så nöjd med den hjälp denne har fått.
Dilek Baladiz får många samtal från socialtjänstmedarbetare som vill bolla ett ärende. Ibland har de kompetensen men saknar rutinerna. Idag är fallen med gifta barn ganska få.
– Det är viktigt att man har rutiner på både socialtjänst och skola. Rutiner och kunskap går hand i hand. Saknar vi kunskap så sviker vi de här barnen, säger Negin Amirekhtiar, Länsstyrelsen i Östergötland. Hon deltog också i debatten och är sakkunnig vid Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck.
NEGIN ÄR JURIST och berättar att bara sex stycken fall av äktenskapstvång har lett till domar i Sverige.
– Det är under all kritik. Vi har lagar som skyddar barn mot äktenskapstvång, könsstympning och olika typer av våld. Vi kan inte bara lösa våra problem genom att skapa nya lagar om inte de yrkesverksamma kan använda sig av lagarna. Det skulle också behöva utfärdas mer kännbara straff.
– Lagstiftningen är väldigt viktig ur ett långsiktigt perspektiv. Vi har till exempel sett stora förändringar i toleransen mot aga här i Sverige sedan lagen om aga kom. Däremot är lagar inte tillräckligt. Det är otroligt viktigt att vi kommer in tidigt i familjer redan när barnen är små. Ser vi att de gör skillnad på pojkar och flickor så måste vi agera. Vi måste jobba förebyggande och bryta det här mönstret, avslutar Dilek. ●
I Sverige är det inte tillåtet för minderåriga att gifta sig. Det finns däremot inga särskilda regler för barn när det gäller erkännande av äktenskap som har ingåtts utomlands, utan regelverket är detsamma som för vuxna. I vissa fall ska ett äktenskap som har ingåtts enligt utländsk lag inte erkännas i Sverige, till exempel om det är sannolikt att det har ingåtts under tvång. En ny lag är på väg som inte godkänner något giftermål under 18 år. Lagen kan komma att gälla den 1 januari 2019.
Den civilrättsliga statusen av ett äktenskap påverkar dock inte socialtjänstens ansvar för ett barn. Oavsett om äktenskapet erkänns eller inte i Sverige ska barnet få anpassad och relevant information om sina rättigheter samt möjlighet till stöd och skydd. Socialtjänsten
Europarådets parlamentariska församling, FN:s kommitté för avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor och FN:s kommitté för barnets rättigheter rekommenderar 18 år som lägsta ålder för ingående av äktenskap.
I FN:s utvecklingsmål Agenda 2030, mål 5.3, slås det fast att barnäktenskap är att betrakta som en skadlig sedvänja som ska avskaffas.
På socialstyrelsen.se och kunskapsguiden. se finns faktabladet ”Om barnäktenskap –lagar och regler i Sverige” samt analysen och vägledningen ”Barn som kommer till Sverige
ska i varje enskilt fall utreda och bedöma de risker barnäktenskapet lett till eller riskerar att leda till för det enskilda barnet.
Ett ensamkommande barn ska få en särskilt förordnad vårdnadshavare som kan tillgodose barnets behov. Sverige har en skyldighet att se till att alla barn som befinner sig i landet får de rättigheter som slås fast i barnkonventionen tillgodosedda. Principen om barnets bästa finns i socialtjänstlagen, SoL och LVU. Barnets bästa ska beaktas i alla ärenden som rör barn och vara avgörande vid beslut och åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn.
Barn under 15 år har absolut rätt att skyddas mot sexuella handlingar. Om det finns en misstanke om brott mot ett barn bör en polisanmälan skyndsamt göras.
FN har gjort ställningstagandet att ett barn inte kan samtycka till äktenskap, eftersom ett barn inte kan överblicka konsekvenserna av att leva som gift.
Varje år ingår cirka 14 miljoner flickor under 18 år äktenskap i världen. Andelen pojkar och män som tvingas gifta sig uppskattas till 15 procent av alla tvångsäktenskap i världen.
och uppges vara gifta”. Information som vänder sig till barn finns även på hemsidan kollpåsoc.se.
I 202 av Sveriges 290 kommuner har barnfattigdomen minskat i senaste mätningen. Foto: Getty Images.
Rädda Barnen släpper sin fjortonde rapport om barn och familjer som lever i ekonomisk utsatthet. Där konstateras att barnfattigdomen fortsätter att minska i Sverige. I rapporten skattas andelen till 9,3 procent för 2016. Det är en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med 2015.
Samtliga tre storstäder har haft en betydligt större minskning av barnfattigdomen än riksgenomsnittet. Tabellen över kommuner med högst respektive lägst barnfattigdom visar dock att Malmö, liksom tidigare år, är den kommun där barnfattigdomen är störst.
Även om den långsiktiga trenden är att barnfattigdomen minskar ser vi också att skillnader mellan olika delar av landet och mellan olika grupper kvarstår. Det är fortfarande många som inte fått del av den stora inkomstökning som präglat Sveriges ekonomiska utveckling sedan krisen på 1990talet.
Siffrorna i rapporten är liksom tidigare år framtagna och sammanställda av Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö Universitet. I rapporten används ett sammansatt och absolut mått på barnfattigdom. Det betyder att när man beskriver barn som lever i ekonomisk utsatthet, tillhör de familjer som antingen uppbär försörjningsstöd, och/eller har en
så låg inkomst att de inte klarar de nödvändigaste utgifterna.
Rapporten visar bland annat att:
• Klyftorna fortsatt har ökat mellan de barn som lever i störst ekonomisk utsatthet, och den stora majoritet barnfamiljer som har det bra ekonomiskt ställt.
• Barnfattigdomen har minskat i alla grupper som omfattas av rapporten. Men liksom vad tidigare barnfattigdomsrapporter från Rädda Barnen visat, löper barn som lever med en ensamstående förälder eller har utländsk bakgrund, avsevärt större risk att drabbas av ekonomisk utsatthet än andra barn i Sverige. Avståndet mellan barn tillhörande dessa grupper och de barn som har en bättre levnadsstandard har ökat.
Kommunalt och på stadsdelsnivå visar rapporten att:
• Den största minskningen av barnfattigdom mellan 2011 och 2016 finns
Kommuner där barnfattigdomen minskat mest
1. Åsele -6,7
2. Nynäshamn -6,1
3. Burlöv -5,7
4. Södertälje -5,2
5. Landskrona -4,9
i stadsdelar med en hög ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer. Exempelvis har RinkebyKista en minskning på 11,8 procentenheter och SpångaTensta visar en minskning på 10,5 procentenheter.
• I 202 av Sveriges 290 kommuner har barnfattigdomen minskat i senaste mätningen.
• Barnfattigdomen varierar fortfarande starkt mellan Sveriges kommuner från 2,5 procent i Kungsbacka till 25,2 procent i Malmö.
– Barn som växer upp i fattigdom har en mindre aktiv fritid, löper större risk för sämre skolresultat och för sämre hälsa som vuxna. För att fatta beslut som gör skillnad i barns vardag, behövs kunskap i frågan. Därför har vi tagit fram Rädda Barnens barnfattigdomsrapport, för att visa samhället vilka insatser som behövs för att inga barn ska diskrimineras, förklarar Ola Mattsson, Sverigechef på Rädda Barnen.
AV: JENNY FORS
Kommuner där barnfattigdomen ökat mest
1. Alvesta +6,7
2. Filipstad +6,4
3. Munkfors +6,4
4. Lessebo +5,9
5. Skinnskatteberg +5,6
För tjejer 15 - 19 år med ett tydligt självdestruktivt mönster både kognitivt och i beteende. 9 platser för utredning, behandling och eftervård.
Under de 8 år vi bedrivit behandling på Duvgården har vi kommit fram till en gemensam nämnare, för de flickor som varit placerade, oavsett initial orsak till placering. Den gemensamma nämnaren är en negativ självkänsla/självbild. Den attityd vi har gentemot oss själv, vad vi tänker och känner om oss själva och vad vi klarar av.
Arbetet med att stärka självkänslan och självbilden sker strukturerat med evidensbaserade, välbeprövade och inarbetade metoder, med tydliga mål och delmål. De metoder vi främst använder oss av är MBT, KBT, MI, Evidensbaserade PDT korttidsterapier, Minnesotamodellen, Interpersonell terapi samt omfattande Familje- och nätverksarbete.
Vi utgår alltid från vad som är evidensbaserat när vi skräddarsyr vad eller vilka av ovanstående som vården skall bestå av.
Maher Khoury, Leg. psykolog, 070 450 18 54 maher.khoury@duvgarden.se
Henrik Byström 072 521 02 45 henrik.bystrom@duvgarden.se
Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning.
Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.
Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.
Bergslagsgården använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom GAF och PANSS för att mäta individens utveckling.
Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagninsområde från hela landet. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.
Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se
Ängelsbergsv.
De äldres livssituation i Europa ska nu studeras i ett forskningsprojekt finansierat av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020. Syftet är att utveckla vården för att öka välbefinnandet och välmåendet bland äldre. Högskolan i Borås är en av parterna.
Projektet heter ”Innovatedignity” och ska genom olika infallsvinklar studera, analysera och utvärdera vården av äldre i Europa. Totalt anställs 15 doktorander och projektet involverar experter från Storbritannien, Norge, Danmark, Sverige och Grekland.
Till Högskolan i Borås knyts två doktorander som påbörjar sin forskarutbildning i februari 2019 inom ramen för området Människan i vården. Utbildningen är totalt fyra år och sker i samverkan med övriga doktorander och inblandade lärosäten, bland annat planeras gemensamma workshops. Högskolan i Borås kommer exempelvis att leda en workshop om ledarskap.
Kristina Nässén, universitetslektor inom vårdvetenskap är projektledare för de aktiviteter som ska genomföras vid Högskolan i Borås.
– Uppdraget att skapa bättre förutsättningar för ett värdigt åldrande är oerhört meningsfullt och betyder jättemycket. För akademin är detta särskilt roligt eftersom vi har en relativt ny forskarutbildning. Doktoranderna som börjar här är utländska, och det kommer att bidra till en ökad internationell prägel, vilket stärker akademin och vår utbildning ytterligare, säger hon.
DE TVÅ DOKTORANDERNA kommer att studera ledarskap och genus i var sitt forskningsprojekt. Projektet om ledarskapet ska bland annat studera nödvändig kompetens inom vård och omsorg för att förbättra styrning, ledning och organisering. Det andra projektet ska undersöka genusaspekter för att öka kunskapen om vårt förhållningssätt i vården gentemot kvinnor och män. Något som skiljer sig åt i dag, enligt Kristina Nässén.
– Vi vet att män och kvinnor inte alltid får likvärdig vård. Ofta har detta sin grund i våra föreställningar om manligt och kvinnligt. Vår forskning syftar till att belysa olika infallsvinklar i bemötanden men också förstå vilken betydelse det har
att stora delar av Europas åldrande befolkning såväl som vårdare i olika länder är kvinnor, säger hon.
PROJEKTET SKA RESULTERA i att 15 doktorander från olika discipliner utbildas och som med sin samlade kunskap ska undersöka, reflektera och utvärdera befintliga vårdsystem och göra analyser utifrån äldres egna erfarenheter och perspektiv. Vidare ska de kunna bedöma och problematisera rådande lagstiftning, regler, riktlinjer för att kunna jobba med avancerade vårdmodeller. Målet är en samlad kompetens med analyser och slutsatser om vad som ska ge bra resultat för äldre i Europa.
Kathleen Galvin, professor i vårdvetenskap vid University of Brighton och gästprofessor vid Högskolan i Borås, kommer att leda EU-projektet. Hon kommenterar: – Projektet kommer att generera ledare som är väl insatta i innovativ vård med utgångspunkt både från hälso- och sjukvården och andra områden som det tekniska, offentliga och om beslutsfattare till förmån för de äldre i Europa, säger hon.
KÄLLA: HÖGSKOLAN I BORÅS
Hälsohögskolan vid Jönköping University har beviljats 12,5 miljoner kronor från Europeiska Socialfonden för att tillsammans med Region Jönköpings län stärka kompetensen och möta framtidens utmaningar inom vård och omsorg.
I dag måste personal inom vård och omsorg i allt högre utsträckning göra flera saker samtidigt. De måste samverka med olika professioner i team och de ska ha kompetens att prioritera på ett säkert sätt. De måste ha kunskap om och kunna arbeta med kvalitetsförbättringar på den egna arbetsplatsen. Parallellt med detta vet vi också att våra offentliga organisationer möter en snabb kunskapsutveckling, ett ökande antal äldre och svårigheter att rekrytera personal.
För att stärka länets kompetens inom området beviljas KOSTA-projektet 12,5 miljoner kronor av Svenska ESF-rådet (Europeiska Socialfonden). Under tre år
ska omfattande utbildningsinsatser och handledning göras för personal med olika befattningar inom Region Jönköpings län och länets kommuner.
Arbetet ska drivas i samarbete mellan Hälsohögskolan vid Jönköping University, Futurum, som är Region Jönköpings läns forsknings- och utbildningsenhet, och regionens verksamhetsområde för Kommunal utveckling.
– Projektets mål är att skapa goda exempel på verksamheter som kompetensutvecklar redan anställd personal inför framtidens utmaningar avseende personcentrerad vård, teamsamverkan och kvalitetsförbättring, berättar Berith Hedberg, docent Jönköping Academy, Hälsohögskolan.
På kort sikt ska organisationerna bli bättre på att matcha de anställdas kompetens för att möta efterfrågan på kunskap. Kompetensutvecklingen ska stärka teamarbetet på den egna arbetsplatsen, främja handledning i praktiken och ge personalen metoder för kvalitetsförbättring. Arbetet ska även försäkra att män
och kvinnor ges lika goda förutsättningar för sitt arbete.
På lång sikt förväntas projektet bidra till strukturella förändringar på arbetsmarknaden i länet, där anställda har en hög kompetensnivå, tillgången till kvalificerad personal har ökat och där vårdoch omsorgsenheter ses som attraktiva arbetsplatser.
– På ett övergripande plan handlar det om att matcha såväl nuvarande som kommande medarbetares kompetens till de behov som verksamheterna har och på så sätt gagna samhällsutvecklingen, säger Berith Hedberg.
KÄLLA: JÖNKÖPING UNIVERSITY
KOSTA förkortar det långa projektnamnet Kompetensutveckling för säkerhet i yrket, trivsel och attraktivitet i vård och omsorg genom fokus på teamsamverkan, personcentrerad vård och kvalitetsförbättring. Projektet har beviljats 12,5 miljoner kronor av ESF-rådet för att starta den 1 december 2018 och avslutas den 30 november 2021. Projektägare är Hälsohögskolan med vd Dennis Larsson.
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Barnets psykologi
Hur formas barns uppfattning om sig själva och världen? Hur skapar man en stark anknytning till sitt barn?
Hur kan barn lära sig på bästa sätt, och vilken betydelse har miljöer och människor runt omkring?
Barndomen är en lång lärandeprocess som börjar redan i livmodern. Här beskrivs den fascinerande utvecklingen av språk och moral, samt hur barnet lär sig förstå den fysiska, biologiska och sociala världen. Kognitionsprofessorn Usha Goswami introducerar de främsta barnpsykologiska teorierna och ger en lättillgänglig introduktion till barnets psykologiska utveckling.
Författare: Usha Goswami, Fri tanke
Hur kan vi i vård och omsorg bättre lyssna till människor som tappat talförmågan eller talar ett annat språk som vi själva inte behärskar? Hur kan vi tillförsäkra varje individ en röst när funktionsvariationer drabbar förmågan att berätta?
I den här boken berättar sex yrkesutövare om sina metoder att lyssna. Deras metoder handlar om allt från igenkännande kroppslig kommunikation när orden inte finns – till berättande med hjälp av olika konstformer som måleri, musik, sång, dans och filmskapande. I två avslutande kapitel presenterar etnologen Georg Drakos och sociolingvisten Helena Bani-Shoraka en modell för att vidareutveckla kompetensen att lyssna.
Författare: Georg Drakos och Helena Bani-Shorakas, Carlssons Bokförlag
En handbok
Upplevelser av våld, övergrepp, krig och katastrofer påverkar och hindrar barn i deras utveckling. Men med stöd och behandling på rätt nivå ochett bra bemötande kan vi minska de negativa konsekvenserna efter utsatthet och bidra till varaktig förbättring.
I denna gedigna handbok får du kunskap om och verktyg för att upptäcka, bedöma och behandla traumatisering hos barn och deras familjer. Rikliga fallexempel och dialoger konkretiserar och levandegör innehållet samt bidrar till förståelse för ett komplext ämne.
Författare: Sofia Bidö, Moa Mannheimer, Poa Samuelberg, Natur & Kultur
Självskadebeteende
Upptäcka, förstå och behandla
DenVinn! här boken kan du vinna! Sid 66 DenVinn! här boken kan du vinna! Sid 66
Att möta människor som avsiktligt skadar sig själva är en utmanande situation. Hur förstår man vilken funktion det självskadande beteendet fyller för personen? Hur hanterar man sina egna tankar och känslor? Utkommer 16 februari 2019.
Författare: Johan Bjureberg och Jonas Bjärehed, Natur & Kultur
Gruppens grepp
Hur vi fördomsfulla flockvarelser kan lära oss leva tillsammans
Vi och dom, mitt gäng och deras, vän eller fiende – hur ska vi kunna leva tillsammans i vår globaliserade och polariserade värld? Den här boken handlar om fördomar, om hur vi generaliserar och kategoriserar. Men också om tolerans och vad som begränsar den – och hur den skulle kunna utvidgas.
Författare: Mikael Klintman, Thomas Lunderquist, Andreas Olsson, Natur & Kultur
här boken kan du vinna! Sid 66
Med kroppen vänd mot världen
Med skarp och personlig röst berättar Stina Wollter om människor, möten och händelser som påverkar och påverkat henne. Hon söker sig fram, slår sig ner på olika platser som berör henne och tittar på normer, mod, kroppsideal, konst och kultur. Det handlar om Ylva och hennes ö, om vägen fram till försoning, frihetskänslor, förändring och motstånd. Om den mördade journalisten Anna Politkovskaja, om systerns sista dag i livet, om en navelpiercing och om sökandet efter trygga rum i en värld som ständigt invaderar.
Författare: Stina Wollter, Forum
Varför bra ledarskap är så sällsynt
I Omgiven av dåliga chefer får du lära dig att handskas med de mest hopplösa chefer du kan föreställa dig. Thomas Erikson, författare till succéböckerna Omgiven av idioter och Omgiven av psykopater, vet vad han talar om. Själv har han varit både chef och anställd och i sin roll som ledarskapsutvecklare har han mött alla typer av chefer.
Vi har alla varit där. Chefen och du tycks inte komma från samma planet. Och även om du inte råkat ut för chefen från helvetet kanske du har fått vissa obehagliga överraskningar i mötet med din chef. Lugn. Det finns lösningar.
Författare: Thomas Eriksson, Forum
”Såna som du ska inte va här”
Hittebarnet som hamnade i Sverige och blev komiker
I Såna som du ska inte va här skriver komikern Marika Carlsson personligt om de händelser som har format henne till den hon är i dag. Hon berättar om hur det är att vara adopterad från Etiopien. Hur det är att växa upp i en kristen familj, vara fanatisk pingstvän och vilja frälsa hela världen. Att vara homofob och sedan bli förälskad i en kvinna. Om sökandet efter rötter och rädslan för vad det skulle innebära för hennes egen identitet.
Det är en historia om dagens Sverige, om utanförskap och gemenskap, om modet att både fatta obekväma beslut och att våga ta emot den stora kärleken. Allt berättat med Marikas insiktsfulla värme och humor.
Författare: Marika Carlsson, Forum
Mycket har hänt sedan jag växte upp. Hemma hade vi en stereo, en radio, en skrivmaskin, en telefon, böcker och tidningar, en walkman, en kamera, en tv och ett Nintendo. That’s it. Ville man ta reda på information fick man köpa en bok, skicka ett brev eller ringa ett samtal. Ville man handla fick man vackert ta sig till en butik eller handla på postorder.
Numera kan vi göra det mesta via mobilen, utan att lyfta rumpan från soffan eller ur sängen. Vi kan enkelt lyssna på musik, chatta, ringa, läsa nyheter, läsa eller lyssna på en bok, googla fram information, spela spel, hitta nya vänner på andra sidan jordklotet, jobba, beställa hem mat, dejta och skriva. För att inte tala om alla appar som förenklar våra liv. I stort sett kan man göra precis allt via en mobil. Och teknik är inte dåligt – tvärtom. Jag vill verkligen poängtera det. Tack vare att vi numera kan kommunicera över hela jordklotet finns det färre krig och konflikter, människor blir mer medvetna om sin omvärld och vi kan på ett klick förmedla vår åsikt till miljontals människor. Det som förr tog ett par timmar eller dagar, eller till och med månader, tar numera bara ett par sekunder. Ja, sedan internet kom till år 1992 har världen förändrats. Jorden har blivit mindre på många sätt, då vi i dag har tillgång till allting.
VI BLIR BÅDE mer medvetna om vår omvärld och smartare tack vare tekniken. Men det finns ju alltid ett men… Det finns självklart nackdelar med den snabba digitala utvecklingen och den största är isoleringen. Vårt sociala liv via internet är numera större och vi visar känslor med olika smileys. Vi träffar inte vänner lika ofta och har sämre närvaro när vi är med familj eller vänner.
Internetanvändandet i Sverige fortsätter också att krypa neråt i åldrarna. I dag har nästan hälften av alla tvååringar (45 procent) använt internet någon gång, en utveckling som surfplattorna har förstärkt. Redan vid sex års ålder är 90 procent internetanvändare.
»Teknik ska finnas, men inte på bekostnad av vår hälsa«
Vi har numera ett helt annat liv i den digitala världen än i den riktiga. Vi tror att vi utvecklas och växer mer ju fler gillaklick vi får, ju fler vänner vi har och ju fler kommentarer vi genererar. Det är förstås en låtsasvärld, där allt har att göra med bekräftelse och social interaktion med personer vi inte känner eller bryr oss om. Vi försöker bli mer effektiva och få saker gjorda snabbare, men verkligheten ser annorlunda ut. Fler och fler drabbas av stress och utbrändhet, vi fortsätter att jobba gratis utanför arbetstid och något så enkelt som en ringsignal skjuter alltså våra stresshormoner i taket.
NOMOPHOBIA KALLAS DET när en person är rädd för att vara utan sin mobil. Uttrycket kommer från termen nomobilephonephobia. Nomofobi är en rädsla som dyker upp när mobiltelefonen inte finns där och kan utföra de mest grundläggande sakerna som den är utformad för att göra. Beteendet utlöses när telefonen är inaktiv, inte har uppkoppling, har låg mottagning, tomt batteri eller när man glömt mobilen hemma eller på kontoret.
Terapeut, föreläsare och grundaren till Fondberg & Wincent.
I en nyligen publicerad undersökning i Storbritannien kunde man konstatera att över hälften att de tillfrågade led av nomofobi. 54 procent av de 1 000 personer som deltog i undersökningen uppgav att de kände sig oroliga när de inte hade tillgång till sin mobil. Enligt Fred Touchette på AppRiver, som gjorde studien, var det också 17 procent vanligare att kvinnor led av nomofobi. Cirka 20 procent av de tillfrågade kollade sin mejl i sängen via mobilen, 42 procent tog med sig mobilen till stranden, 28 procent kollade sin jobbmejl utanför hemmet och 25 procent kunde tänka sig att pilla på telefonen samtidigt som de var på dejt.
Teknik ska finnas, men inte på bekostnad av vår hälsa. Alla beroenden har nämligen en kostnad och det är den kostnaden vi måste ta med i beräkningen när vi summerar våra liv.
Ett behandlingshem för livsförändring och gemenskap
IOGT-NTO:s behandlingshem Dagöholm. Vår beroendebehandling; en vårdkedja med egen avgiftning, kvalificerad behandling, socialt företag, kamratstöd, boende samt utbildningsinsatser. ”En vårdkedja att räkna med när alternativen på hemmaplan inte riktigt räcker till för att skapa en bestående livsförändring över tid.”
KONTAKTA OSS info@dagoholm.se 0150-66 41 00 www.dagoholm.sobernet.nu
Missbruk, kriminalitet, anhörig? Vi har behandlingen!
Nytt koncept!
Osäker på placering? Testa först vår.. Säker på placering? Vi erbjuder.. Intensivbehandling HVB verksamhet
Terapi, boende och roligheter HVB verksamhet i naturskön miljö för killar 15-20 år
Kriminalitetsbehandling ”nytt vägval”
12stegsbehandling, missbrukspersonligheten och motiverande samtal
Återfallsprevention
Anhörighetsvecka
Psykologkontakt
Familjebehandling
Specialinsatser vid återfall
Skola, praktik, sysselsättning
Välgörenhetsprojekt
Resa till fadderby Caféverksamhet Musik, teater, motorsport Hämtning av ungdom
Vi arbetar utifrån samhällsanpassning med KBT, inlärningsteori och miljöterapi. Alla ungdomar blir erbjudna kriminalitetsbehandling, återfallsprevention och , finns 12-stegsbehandling i egen regi.
Välkommen till oss på Huvudgården 079-079 07 06 www.huvudgarden.se info@huvudgarden.se
En nyhetssajt för dig inom vård och omsorg
En nyhetssajt för dig inom vård och omsorg
En nyhetssajt för vård och omsorg som är ett komplement och förstärkning till
En nyhetssajt för vård och omsorg som är ett komplement och förstärkning till
SSIL.se samt vår populära tidning Omtanke. SSIL.today vänder sig till personer
som har ett professionellt intresse i omsorgsbranschen; Socialtjänst, Kriminalvård, Landsting och verksamheter inom HVB, LSS och familjehem.
SSIL.se samt vår populära tidning Omtanke. SSIL.today vänder sig till personer som har ett professionellt intresse i omsorgsbranschen; Socialtjänst, Kriminalvård, Landsting och verksamheter inom HVB, LSS och familjehem.
Med SSIL.today blir Sveriges största mötesplats för branschen ännu större.
Med SSIL.today blir Sveriges största mötesplats för branschen ännu större.
Välkommen till www.ssil.today
Välkommen till www.ssil.today
för kvinnor och män 18+ med psykisk ohälsa och missbruk
Bengtsfors Motivationscenter AB 070-091 81 01 • info.bengtsforsmotivationscenter@mail.com
Vårsol - HVB
Behandlingshem med 5 platser för tjejer och killar 16–19 år. Fokus på nätverksarbete, skolgång och egen delaktighet.
Vi har träningslägenheter.
Kontakt: Eva Axell-Hillerström 036 - 17 32 78, 0702-40 95 20 eva.axell-hillerstrom@fralsningsarmen.se
www.fralsningsarmen.se/varsol-hvb
HVB, familjehem och skyddat boende.
Vi erbjuder hämtning av placerade till alla våra verksamheter inom 24 timmar oberoende på vart i Sverige ni befinner er.
KONTAKTA OSS
E-post: info@stellagruppen.se
Telefon: 070 – 450 31 32 www.stellagruppen.se
Läs mer på wwf.se/minnesgava
Vi tar emot placeringar inom • hedersrelaterat • drogproblematik • skyddsplacering • psykisk ohälsa • m m
076-013 71 79, 073-890 28 90 l info@sivo.se l www.sivo.se
Olivia omsorg - Omsorg i alla led
www.oliviaomsorg.se 08-598 116 10
Nytt LSS-boende öppnar i januari 2019, inriktning PK 2
Se vår hemsida för med information
Ett skyddat boende med skyddsnivå 1. För skyddsbehövande kvinnor och deras medföljande barn.
Du är varmt välkommen att höra av dig till oss om du har frågor kring skyddat boende och hur du kan få hjälp att bli placerad: 076- 813 56 97
www.skyddat-boende.se
Ett intergrationsboende för ensamkommande barn som söker asyl i åldrarna från 14 år till den dag de fyller 18 år.
www.hvbmariacare.se
070-885 43 63 hvb.mariacare@gmail.com
Ansökningstillfälle den 28 februari 2019
Statens institutionsstyrelse, SiS, svarar för planering, ledning och drift av de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen. En viktig uppgift för SiS är att bedriva metodutveckling samt att stödja forskning i syfte att öka kunskapen om och förbättra SiS vård och behandling.
SiS välkomnar forskningsansökningar som tar sin utgångspunkt i myndighetens forskningsprogram, med fokus på vård och behandling under tvång. Forskningens frågeställningar ska vara nära kopplade till SiS verksamhet. Särskilt efterlyses studier om utfall och uppföljning av vården.
Ansökningstillfället gäller såväl ett- som fleråriga forskningsprojekt.
Senast den 28 februari 2019 ska projektskisser ha kommit in till SiS för projekt som avses löpa från och med den 1 januari 2020.
Ladda ner forskningsprogram, ansökningshandlingar och anvisningar från www.stat-inst.se/ansokan.
Vi kommer gärna ut och berättar om våra samlade erfarenheter av alkoholism och tillfrisknande i AA.
Vi besöker skolor, hälsovården, företag, kommuner, institutioner och organisationer.
Hör av dig till vår informationskommitté så bokar vi ett informationsmöte så snart det passar.
En AA-information kostar inget.
Ring eller skicka ett mail till:
08-642 26 09 service@aa.se
Gruppens namn Adress och telefon R (dag och tid)
Norrländsk by - 2,5 timmars restid från Arlanda
Hemmabergets HVB-hem är vackert beläget vid sjön Lappträsk mitt i ett litet bysamhälle på gränsen mellan Haparanda och Kalix.
Fem platser - med känsla av storfamilj!
Hemmet riktar sig till flickor och pojkar 15-20 år med psykosociala problem såsom relationsproblem, lättare kriminalitet, beteendestörningar och ADHD-problematik. 80% av personalen bor på gården!
Individuell behandling!
Vi utformar all behandling individuellt utifrån varje ungdoms egna förutsättningar. Vårt mål är att bryta destruktiva beteenden genom att byta ut dessa mot positiva tankar och upplevelser. Allt för att stärka ungdomens självkänsla och ge ny energi/motivation!
“ “Vårt mål är att återanpassa ungdomarna till samhället genom att bygga nya nätverk och stärka individen ”
Läs mer om Hemmaberget på www.hemmabergetshvbhem.se och följ vår verksamhet på Facebook! DET LILLA HEMMET MED DE STORA MÖJLIGHETERNA!
Utrymme för många fritidsintressen!
Hos oss har man möjlighet att utöva sin hobby, allt ifrån motorrelaterade sporter till att låta kreativiteten flöda via målning, sömnad, fotografering eller genom att utrycka sig musikaliskt via flertalet instrument bl a i vår musikstudio. Vi har även eget gym!
Hemmabergets HVB Hem Byn 61, 952 96 Lappträsk
Tfn 0922-520 43 Fax 0-22-520 42 hemmabergetshvbhem@telia.com
Inskrivningsförfarande: - ansökan direkt till Hemmaberget!
Dags att få in något vegetariskt alternativ i veckans middagar? Quorn presenterar smakrika skurna filéer och veganska burgare där alla enkelt kan plocka ihop sin egen måltid. Servera med de tillbehör du tycker om.
kommerReceptenfrån Quorn
Snabbare och godare middag får man leta efter! Ställ fram tillbehören på bordet och låt alla fylla sitt bröd själva – bästa sättet att göra alla nöjda.
1 wrap
140 g Quorn Grillade Skurna Filéer
1 tortillabröd
1 avokado
2 msk fraîche
2 msk salsa
Sallad
Färsk koriander
Gör så här: Montera wrappen med fraîche i botten. Lägg på de skurna filéerna, sallad, salsa, tärnad avokado och färsk koriander. Rulla ihop.
1 portion
1 Quorn Vegan Burgare
1 briochebröd
1 skiva vegansk cheddarost
1 msk vegansk majonnäs
Sallad
Tomat
Lök
Ketchup
Gör så här: Skär tomat och lök i ringar och skölj salladsbladen. Stek Quorn Vegan Burgare enligt anvisning på förpackningen och lägg på osten. Bygg en burgare med sallad och tomat i botten, sedan burgaren, lök, ketchup och majonnäs.
LSSutredningen föreslår att barn under 16 år ska få stöd utanför LSS.
Förslag från den pågående LSS-utredningen har slagit ned som en bomb i funktionshinderrörelsen. Om förslagen blir verklighet innebär det slutet för personlig assistans. Vi som lever med omfattande funktionsnedsättning kommer att fråntas friheten att kunna välja hur vi vill leva och bo. Vi som har barn med funktionsnedsättning kommer att få vår vardag fullständigt sönderslagen.
FUB:s rapport ”500 röster om LSS – En inblick i verkligheten från norr till söder” (2018).
Det senaste året har präglats av dagliga rapporter om allt allvarligare nedskärningar av personlig assistans. Samtidigt har regeringen använt den pågående utredningen och de stundande förslagen som alibi för att slippa genomföra förändringar som hade kunnat stoppa den alltmer restriktiva tolkningen av rätten till assistans.
VI HAR KONTINUERLIGT, via våra experter i LSS utredningen inkommit med våra synpunkter, som vi uppfattat att utredningen tagit till
sig. Det har bland annat handlat om skarp kritik av det enögda kostnadsperspektivet i utredningen. Det var med stor glädje vi i våras fick beskedet att direktiven förändrats och att besparingskravet slopats. När vi med stigande förfäran nu läser igenom utredningens förslag förstår vi att det helt saknat betydelse. Utredningens ambition är tydlig, fokus ligger på att begränsa personlig assistans. Då, liksom nu reduceras våra liv till en diskussion om kronor och ören. Listan på föreslagna försämringar är så mycket längre än vi någonsin kunnat föreställa oss.
Bland annat föreslås:
• en schablon för alla med assistansersättning på 15 timmar per vecka utöver tiden för att få hjälp med grundläggande behov. Konsekvenserna skulle bli förödande och innebära att många personer med omfattande behov inte kommer att kunna bo i sina hem utan tvingas flytta till särskilda boendeformer.
• att rätten till assistans för barn under 16 år försvinner. Barn under 16 år ska istället få stöd inom ramen för den nya insatsen personligt stöd till barn. Konsekvensen skulle bli att lejonparten av omvårdnaden faller tillbaka på redan hårt belastade
föräldrar. Dessutom förlorar föräldrarna möjligheten att avgöra vem som tar hand om deras barn. Risken är uppenbar att barn inte längre kan växa upp hemma i sin familj.
• att endast praktiska hjälpbehov ska berättiga till personlig assistans. Behov på grund av psykiska funktionsnedsättningar ska inte längre ge rätt till stöd med självbestämmande. Konsekvensen skulle bli att många personer med psykiska funktionsnedsättningar inte längre kan leva som andra.
• att insatsen ledsagarservice försvinner för att istället omfattas av den nya insatsen Personlig service och boendestöd. Något som kommer att innebära inskränkt frihet för många personer med synnedsättning.
För oss enskilda, anhöriga och familjer som lever med funktionsnedsättning innebär förslagen genomgripande försämringar av våra liv. För staten innebär förändringarna en besparing på en halv miljard i en utgiftsbudget på över 970 miljarder. På samhällsnivå menar utredningen att det handlar om ett nollsummespel, då besparingen kommer att överföras till kommunerna för ökade kostnader. Vi menar att de uppsplittrade insatserna som ska ersätta personlig assistans snarare kommer att skapa betydande merkostnader för samhället, där kommunerna och landstingen kommer att få en betydligt större kostnadsökning än vad utredningen förespeglar.
»Då, liksom nu reduceras våra liv till en diskussion om kronor och ören«
Det är tydligt att utredningen havererat. Istället för att följa de nya direktiven och adressera de utmaningar vi påpekat, har man fortsatt på inslagen linje.
Det kan inte ha gått någon förbi att dagens rättstillämpning av LSS inte är förenlig med lagens intentioner. Centrala principer i lagen, som rätten till självbestämmande och möjligheten att leva som andra, efterlevs inte.
UTREDNINGEN RUNDAR DEN faktiska problematiken och ignorerar helt enkelt de domar som så kapitalt påverkat bedömningen av rätten till personlig assistans, men också av de övriga nio insatserna i LSS. Därmed vänder man också ryggen till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Sverige undertecknat och enligt vilken givna rättigheter aldrig får begränsas.
Efter samtliga partiers vallöften om att upprätta intentionerna med LSS känner vi oss trygga med att ingen politiker kommer att vilja ta i utredningsförslagen med tång. Men utan några förändringar av lagen är vi djupt oroade för att den rådande rättstillämpningen kommer att cementeras. I så fall kommer bärande funktionshinderspolitiska ambitioner att gå om intet.
Vi ser därför ett stort behov av att stärka de viktiga principerna i LSS genom att förtydliga lagen. Det måste bli den första uppgiften för en ny regering.
Elisabeth Wallenius, ordf. Funktionsrätt Sverige
Maria Lundqvist-Brömster, ord. Hjärnkraft
Harald Strand, ordf. FUB
Veronica Magnusson Hallberg, ordf. Svenska Downföreningen
Kerstin Hübinette, Svenska OCD-förbundet
Ulla Adolfsson, ordf. Autism- & Aspergerförbundet
Ulf Larsson, ordf. Riksförbundet Sällsynta diagnoser
Marina Carlsson, ordf. Personskadeförbundet, RTP
Emily Muthén, Riksföreningen Grunden
Maria Persdotter, ordf. RBU
Malin Kvitvaer, styrelseledamot Lika Unika
Lise Lidbäck, ordf. Neuroförbundet
Amanda Lindberg, ordf. FSDB
Vilhelm Ekensteen, ordf. IfA
Rasmus Isaksson, ordf. DHR
Susanne Berg, talesperson STIL
Magnus Andén, ordf. Föreningen JAG
Björn Häll Kellerman, ordf. Förbundet Unga Rörelsehindrade
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
NOVEMBER
SSIL-seminarium
Växjö, 7 november
SSIL - För vård och omsorg
Existentiella samtal
Stockholm, 8 november
Expo Medica Svenska AB
Funktionshinder i tiden
Stockholm, 8-9 november
Socialstyrelsen
Temadag - Multisjuka äldre
Stockholm, 9 november
Expo Medica
Feedbackinformerade tjänster
med Scott D Miller
Stockholm, 12 november
Ersta Sköndal Bräcke Högskola, ESH
Utveckla ditt ledarskap via reflektion
Stockholm, 14 november
Metodicum
Stressmysteriet!
Stockholm, 14 november
Hexanova Academy
Retorik för kvinnor
Stockholm, 14-15 november
Hexanova Academy
Existentiella samtal
Malmö, 15 november
Expo Medica Svenska AB
Psykisk O-Hälsa SYD
Malmö, 15 november, Scandic
Triangeln Expo Medica
Behandling av alkoholberoende
Stockholm, 20 november Expo Medica
Alkohol och droger i arbetslivet - arbetsrätt och praktiska åtgärder Stockholm, 20 november, Spårvagnshallarna Metodicum
Chef HVB-hem
Stockholm, 20-21 november Teknologisk institut
Psykosocial arbetsmiljö - vad, vem, hur?
Stockholm, 21-22 november, Läppstiftet konferens Metodicum
Socionomdagarna
Stockholm, 21-22 november, Stockholmsmässan
Supported Employment - Arbetsgivare
Stockholm, 22-23 november Misa Kompetens
Rehabilitering av äldre
Stockholm, 27-28 november Teknologisk institut
Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar
Stockholm, 27-29 november, KonferensHuset Metodicum
Stora inspirationsdagen
Gävle, 28 november
Ekvilibrium Talarförmedling
Basal kognitivmedicinsk utredning
Göteborg, 28 november
Expo Medica Svenska AB
LSS-dagarna
Stockholm, 28-29 november
Teknologisk Institut
Retorik för kvinnor
Göteborg, 28-29 november
Hexanova Academy
Stressmysteriet!
Göteborg, 29 november
Hexanova Academy
SSIL seminarium
Uppsala, 29 november
SSIL - För vård och omsorg
DECEMBER
Stressmysteriet!
Luleå, 5 december
Hexanova Academy
Basal kognitivmedicinsk utredning
Stockholm, 5 december
Expo Medica Svenska AB
Riskbruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Luleå, 5 december
Expo Medica
Retorik för kvinnor
Malmö, 5-6 december
Hexanova Academy
Psykisk O-Hälsa NORR
Luleå, 6 december, Kulturens Hus
Expo Medica
Medicinsk omvårdnad vid flerfunktionsnedsättning
Stockholm, 6 december
Expo Medica Svenska AB
IPS Handledarutbildning
Stockholm, 6-7 december
Misa Kompetens
#upptäckvåldet
Stockholm, 18 december
Socialstyrelsen
JANUARI 2019
Psykisk O-Hälsa Samhällets barn och unga
Stockholm, 30-31 januari, Odenplan 7A
Expo Medica
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se
Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
& Fiskevatten
Tidningen för jägaren som även gillar att fiska. 424-4241096
Ge bort en prenumeration och få fyra kristallglas till dig själv!
Häftig powertidning för alla traktorfantaster. 428-4281088
Halvårsprenumeration 3-6 nr
Prenumerationen avslutas automatiskt. Uppge tidningens kod för att ta del av erbjudandet.
Erbjudandet gäller t o m 2019-01-31 och endast nya prenumeranter i Sverige. Prenumerationen upphör automatiskt efter periodens slut. Eventuell premie levereras till dig inom 5 veckor från det att vi mottagit din betalning. Om premien tar slut i lager ersätts den av annan premie av motsvarande värde. Svenska Media Docu AB lagrar kunduppgifter för att kunna fullgöra kundrelationer och lämna förmånliga erbjudanden om egna och andras produkter. Genom att fylla i dina uppgifter samtycker du med Svenska Media Docu AB:s policy. Läs mer på www.svenskamedia.se/policy
Findus Timbaler kan ätas direkt.
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55 .
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Nu startar FIA Gården, ett Hällekils Gård. Vi tar emot sakliga problem är missbruk
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Annabell Östlundh, Sollefteå, Åsa Andrén, Ystad, Bitte Lagrell, Kungälv och Barbro Gripenstam, Nykvarn.
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
Vi utgår från ett kognitivt förhållningssätt med miljöterapeutisk behandlingsmetod. I medlevarskapet bor behandlingsassistenterna på gården varannan vecka dygnet runt. Behandlingen sker både planerade behandlingssamtal enskilt
Vill du veta
Verksamhetschef Johan Rapp Olivia omsorg - Omsorg i Nytt
NÄSTA NUMMER
böcker
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 22 nov. 2018 till: ”Tävling 7/18” Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
öppnar
Ute den
december
Psykoterapeuten Per Isdal berättar om hur han förändrades av det yrke han älskar. I boken Medkänslans pris tar han upp de risker som finns med hjälpande yrken.
Thomas Eklöf och Nils Hallén ger tips hur du lyckas med rekryteringen.
• Aktuella branschnyheter
• Ny forskning
• Gästkrönika
• Reportage
• Bokuppslag
• Tävling
• Kalendarium
....och mycket mer!
Det finns en egen väg fram för varje barn, ungdom och familj som behöver vägledning och stöd
• Kvalificerat stödboende/familjestödboende
• Familjehem
• Skyddat boende
• Skyddad-id
• Personal dygnet runt
Vi vet att det finns ett behov av särskild vägledning och stöd för människor som bland annat upplevt våld i nära relationer. Trygghet och tillit är avgörande.
Viver har erfarna välutbildade medarbetare med utbildningar via:
• Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)
• Signs of safety
• FREDA
Vi kan även erbjuda traumabehandling med EMDR-terapi.
08-55 10 96 90
Vår drivkraft är att alla barn och unga ska ha möjlighet att växa upp i ett tryggt hem som präglas av värme, kärlek och respekt. Vi ställer enormt höga krav på de familjer som vill bli jour -och familjehem inom Sida vid Sida Efter utredning och utbildning så väljer vi bara ut de bästa.
Vi kan idag erbjuda ett stort utbud av engagerade, kompetenta och professionella jour - och familjehem.
Vi hjälper er till den ultimata matchningen.
