TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
KRÖNIKAN:
”Barnen är förlorare i eftervåldet”
TEMA: SKYDDAT BOENDE
Case: Skyddat boende
Mia gick tillbaka för hundens skull
Tillfälligt hemförbud
Inge Jansen saknar lagen från Nederländerna
Ny forskningsstudie
Så arbetar Shanazi hjältar mot hedersvåld
”De
Karin Larsson är aktuell med handbok om våld
Banbrytande forskning
COPE behandlar både PTSD och beroende samtidigt
Visions Socialchefsrapport
Veronica Magnusson: “Socialtjänsten är i en allvarlig kris”
Fokusfredag syftar till att ge dig inspirerande och kompetenshöjande digitala föreläsningar inom intressanta ämnen. Våra föreläsningar behandlar aktuella områden inom individ- och familjeomsorg, LSS och personlig assistans samt äldreomsorg.
På fokusfredag.humana.se kan du se tidigare föreläsningar samt prenumerera på nyhetsbrev för att ta del av information kring kommande.
BOKHYLLAN
KALENDARIUM
TÄVLING
”Tänk om man istället frihetsberövade förövaren och lät de oskyldiga leva ett normalt liv”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Pia Eklund, grundare och ordförande, Insamlingsstiftelsen Respira.
Läs krönikan på sidan 56
Omslag Foto Anne Haavisto
Nr 6 , oktober 2023 • Årg 17
10| Karin Larsson
Hon har många års erfarenhet av att arbeta med våldsutsatta.
16| Aktuellt
En fjärdedel av eleverna med NPF blir hemmasittare.
19| Tema: Skyddat boende
20| Mias erfarenheter
Hon har bott på två skyddade boenden som skilde sig mycket åt.
26| Tillfälligt hemförbud
I Nederländerna finns en lag som hindrar förövaren att vistas i hemmet.
30| Shanazi hjältar
En forskningsstudie vid Högskolan i Gävle har utvärderat projekt mot hedersvåld.
36| Bortförd
42| PTSD och beroende
Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, berättar om COPE.
46 Socialchefsrapporten
Vision: Socialtjänsten är i en allvarlig kris.
Sidan 42: Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, forskar om beroende.
48| Ny BUP-verksamhet
50| Aktuellt
Henrik Wahlström har skrivit en bok om sin diagnos bipolär sjukdom.
52| Debatt
FUB kommenterar IVO:s rapport om tvångsåtgärder i gruppbostäder enligt LSS.
54| Dagen för Skyddat Boende
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall är en av talarna den 26 oktober.
62| Stora LSS-dagen
Vilken lycka att få träffa Dogge!
skapar förutsättningar för ett liv utan våld och förtryck
Nytida erbjuder skyddat boende med spetskompetens inom hedersproblematik och våld i nära relationer i form av HVBhem, stödlägenhet och familjehem. Vi finns tillgängliga dygnet runt och en placering kan ske snabbt, ofta samma dag eller dagen därpå.
Läs mer om vår verksamhet på nytida.se/skyddat-boende eller ring 020-66 20 20.
”Var inte som Fadime”, sa Hibas pappa till henne när hon började stå upp för rätten till sitt eget liv. Det berättar hon för Uppdrag gransknings reporter i den nya dokumentärserien ”Bortförd” på SVT play. I stort sett alla i Sverige vet att Fadime mördades av sin pappa. Det var över 21 år sedan; den 21 januari 2002. Devin Rexvid, universitetslektor vid Stockholms universitet, uttalar sig i Uppdrag gransknings program. Han tycker att det är beklämmande att vi inte har kommit längre. ”Fadime vänder sig i sin grav”. Devin Rexvid är ganska skeptisk till att det går att förändra ett hedersrelaterat synsätt. Forskning från Turkiet visar att man behöver bearbeta barn i förskoleåldern för att ändra dessa djupt rotade normer och värderingar.
Enligt Devin så är hans erfarenhet att medling mellan föräldrar och utsatta barn inte fungerar. Föräldrarna kan spela med och sitta och ljuga. Det var precis det som hände de tre flickorna som Uppdrag gransknings reportrar följde. ”Pappan har ju varit så snäll länge nu så det är nog ingen fara att åka på semester till hemlandet”. Det var bara det att familjen inte återvände.
”Det är otroligt kränkande för barnet att tvingas till medling med sina förövare. FN definierar hedersvåld tydligt som ett brott”, säger Devin Rexvid i programmet.
Normer och värderingar sitter så djupt inom oss, det är ett sätt att vara som vi har lärt oss hela livet. Om vi ska kunna ändra den starka kraft som familjer och släktingar har skapat tillsammans så behöver vi bygga något som är ännu starkare.
När du träffar flera människor som du kan identifiera dig med på samma sätt som din egen familj och din egen släkt, då finns det hopp för förändring. Det är det man har gjort i Gävle genom Shanazi hjältar.
Där har Rodin Hajo – en stark ledare med liknande bakgrund – knutit till sig ett flertal ambassadörer som får en gedigen utbildning i heder, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Det är unga killar som har fått styrkan att göra skillnad och påverka familjemedlemmar och andra ungdomar.
Det har verkligen varit inspirerande att träffa Rodin, som brinner för att förändra dessa gamla normer och han åker även utomlands för att försöka påverka där. Styrkan i det här projektet som nu är en permanent verksamhet, är att ha arbetat långsiktigt med kunskapshöjning och stärkande arbete på både individ- och gruppnivå.
Devin Rexvid är en av de många föreläsare som har utbildat hjältarna. Just nu håller han en serie föreläsningar i Ljusdal där man intensifierar arbetet ”En kommun fri från våld” med den årliga kampanjen ”En vecka fri från våld” den 20-26 november.
Den 25 november är det den internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor. Då står vi upp för alla kvinnors rätt till ett liv fritt från våld och förtryck, för alla människors rätt och för Fadime.
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL
Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se
Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Layout
Svenska Media AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se
Annonskoordinator
Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se
Prenumeration och adressändring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Format: 210 x 297 mm. Satsyta: 185 x 270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy Trycksak 3041 0189 SVANENMÄRKT
| www.ssil.se
Skyddat boende för den som på grund av våld, hot eller förtryck är i behov av skydd.
LSS-boende
Villbergagruppens förstärkta familjehem erbjuds för barn och unga när det egna nätverket inte räcker till.
Skola åk 7-9
Stödboende
HVB-hem
I Villbergastaden erbjuds boende, behandling och skola i lugn miljö för ungdomar, unga vuxna och vuxna som behöver extra stöd i tillvaron. Insatserna erbjuds i form av HVB-, LSS- och stödboende men vi ger också möjligheter till skola för årskurserna 7-9.
För att möta andra upplevda behov erbjuds fortsättningsvis även möjligheter till boende i förstärkta familjehem samt LSS-boende med skyddsplacering . Vi berättar gärna mer!
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Välkommen att kontakta oss med placeringsförfrågan!
HVB Mellbygård: 031-387 10 70
Fa miljeDyna miken
Stödboende/Öppenvård: 031-707 30 00 info@familjedynamiken.se
www.familjedynamiken.se
NÄSTAN VAR FJÄRDE ANMÄLD MISSHANDEL HANDLAR OM VÅLD MOT BARN
Stöd vårt arbete. Smsa bris50 till 72909 och ge 50 kr eller besök bris.se
alla flickor föds med en röst.
vi ser till att den får höras.
Sokhat tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande, flickor. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begränsas dagligen av bristen på jämställdhet. Just därför är det så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras. Bli Flickafadder på plansverige.org
på uppdrag av flickor
Möt dagens föreläsare!
SSIL- För vård och omsorg arrangerar tillsammans med Stiftelsen Insats Skyddat Boende ett fysiskt forum för arbetsverksamma inom skydd och säkerhet, för att möjliggöra ökad kvalitet i branschen. Dagen bjuder på föreläsningar och livsviktiga möten mellan verksamheter, polis, socialtjänsten och andra samhällsviktiga aktörer.
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall besöker Dagen för Skyddat Boende! Under dagen kommer vi få lyssna till Sveriges Socialtjänstminister som kommer att lägga stort fokus vid att besvara frågor från publiken.
Läs mer och anmäl dig kostnadsfritt på ssilutbildningsdagar.se
I augusti kom Karin Larssons bok ”Sexuellt våld – bemötande, stöd och behandling” ut. En handbok om våldets olika uttryck, konsekvenser och vilka behandlingsmetoder som finns. Karin är socionom, legitimerad psykoterapeut och handledare och har många års erfarenhet av att arbeta med våldsutsatta och ville skriva en sammanfattning av sina erfarenheter och lärdomar genom åren.
– För mig har det varit viktigt att belysa den utsatta personens olika sätt att reagera på trauma, hur symptom kan yttra sig och vilken adekvat behandling som kan erbjudas samt hur vi bemöter den våldsutsatta, utifrån traumamedvetenhet, förklarar hon.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
Boken riktar sig till yrkesverksamma inom till exempel socialtjänst, vård och omsorg, men kan läsas av alla som möter människor i sitt arbete.
– Jag har försökt skriva boken så att den är lättillgänglig och övergripande. Boken ska man också kunna ta fram och slå i om man behöver, säger hon.
Karin växte upp i Småland och hade tidigt ett samhällsintresse. Hon var engagerad i föreningar och organisationer som Svenska Freds. Intresset för demokratifrågor och mänskliga rättigheter ledde till att hon sökte till Röda Korsets folkhögskola i Mariefred, som inkluderade fältstudier och projektarbete i Guatemala.
SEDAN LÄSTE HON till socionom i Stockholm och blev klar 2008. Strax därefter ville hon fördjupa sig i den psykologiska delen och påbörjade sin utbildning till psykoterapeut på Karolinska Institutet i Stockholm.
Våld har varit en röd tråd genom hela Karins yrkesbana.
– Mina grundvärderingar bygger på ett intresse för demokrati- och jämställdhetsfrågor. Våld är ju en kränkning av allt det.
Hon arbetade i flera år på Kriscentrum för kvinnor och barn i Stockholm. De hade då ett skyddat boende och en öppen samtalsmottagning där Karin arbetade med att ge stöd till kvinnorna på olika sätt. Sedan arbetade hon i ett relationsvåldsteam där hon träffade både våldsutövare och våldsutsatta för behandlande samtal.
– Att även få träffa och arbeta behandlande med dem som utövade våld kändes som en viktig del i arbetet med att också förebygga och få våldet att upphöra, vilket jag upplevde som givande.
I sex år arbetade Karin sedan på akutmottagningen för våldtagna på Södersjukhuset i Stockholm, dit utsatta personer oavsett könsidentitet kommer antingen med polis eller på egen hand och övergreppet ska ha skett inom den senaste månaden.
Boken ”Sexuellt våld”
Sexuellt våld kan orsaka psykiskt lidande och allvarliga konsekvenser för den som utsätts och dess stora omfattning gör det till ett folkhälsoproblem. Men med tidiga insatser, ökad kunskap, anpassat stöd och behandling går det att komma tillbaka. Det är huvudbudskapet i Karin Larssons bok.
– Det är så klart en speciell arbetsplats och det är tungt att möta nya berättelser om våld hela tiden. Men det var mycket som var meningsfullt och värdefullt också och det var det som var övervägande. Det finns finns mycket hoppfullt också, trots det extrema, jag satt ofta med en person framför mig en med massa styrka och resurser, där jag får en chans att stödja till att skapa en förändring. Det är den största delen.
Efter alla år i yrket kände hon att det fortfarande saknas förståelse och kunskap kring sexuellt våld.
– Föreställningarna om sexuellt våld gör det svårt för oss, oavsett om vi arbetar inom vården eller inte. Många är osäkra på vad definitionen av sexuellt våld är. Det kan finnas en rädsla för att skada eller göra fel om vi tar upp frågan. Om man får svar på sina frågor, vad ska man då göra
med svaret? Vi behöver prata mer om det här. Alla människor.
ÄN IDAG ÄR den vanligaste bilden av sexuellt våld att en kvinna blir överfallen och våldtagen av en främmande man i en mörk park.
– Den här bilden har både yrkesverksamma och andra, för det är den bilden man oftast ser i media. Och tanken hos
läsaren är inte sällan funderingar kring hur man själv skulle reagera om man blev våldtagen. Skulle vi och hur skulle vi göra motstånd och hur skulle vi må efteråt?
Men så ser inte verkligheten ut. De flesta övergrepp sker av en bekant, en partner eller en tidigare partner, vän eller släkting.
De flesta som blir utsatta för sexuellt våld väljer att varken polisanmäla eller söka hjälp. Orsakerna är flera, tror Karin.
– En orsak är att man inte känner sig trodd, då det rapporterats om många friande domar i media. Kvinnor tänker att det inte är någon idé eftersom förövarna inte döms. En annan orsak är att man känner skuld och skam och vågar inte anmäla. Personer utsatta för sexuellt våld kan gå en lång tid utan att berätta vad de varit utsatta för och sen kommer det fram när hen söker vård för något annat. Det kan
»Många är osäkra på vad definitionen av sexuellt våld är«
också handla om att man inte riktigt kunnat definiera begreppet om vad sexuellt våld innebär.
Karin vill betona att det inte heller behöver förekomma våld eller hot. Att våldet inte är själva definitionen.
– Övergrepp kan till exempel bestå av att ofrivilligt genomföra, pressas eller övertalas att till exempel utöva olika sexuella praktiker, se på när någon annan utför dessa, tvingas se på porr eller beröra sig själv på ett sätt som inte känns bra. I en nära relation kan definitionen bli riktigt svår för att det sexuella våldet kan ingå som en strategi för den utsatta att lugna och vara medgörlig, för att undvika en eskalering till fysiskt våld, förklarar Karin.
EN ANNAN VIKTIG aspekt, menar Karin, är hur de yrkesverksamma påverkas av att möta de utsatta personerna, hur de mår över tid av att arbeta med våld. Det tar hon också upp i sin bok.
– Det som i första hand är viktigt är att vi förstår att vi kommer att påverkas. Det handlar inte om att vi är dåliga på jobbet, svaga eller att att vi inte passar att jobba med det här. Men vi tar empatiskt och öppet del av svåra, smärtsamma berättelser och det är omöjligt att inte bli påverkad. Men om vi accepterar att vi påverkas, desto mer medvetna blir vi och kan då lyfta upp det med kollegor. Det är väldigt viktigt med en medveten organisation och arbetsplats. Precis som våra klienter, får inte vi heller lämnas ensamma med våra tankar och känslor. Det bör finnas ett forum där man kan lyfta viktiga reflektioner i jobbet, förklarar Karin.
Visst känner hon ibland hopplöshet över allt lidande. Hon berättar att påfyllning av kunskap är något som ger henne kraft.
– Jag har många gånger känt både vanmakt och ilska, och det är det jag menar när jag säger att det är så viktigt att dela med sig av känslorna till andra. Men jag känner också hopp ofta, och jag älskar att lära mig nytt. Jag blir verkligen stärkt av kunskap och har vidareutbildat mig inom sexologi till exempel.
Karin säger att man överlag behöver få fler verktyg för att prata om sexualhälsa, att de samtalen borde ingå i alla möten när man arbetar med människor inom vård och omsorg.
– Det finns brister i de här frågorna, många tycker fortfarande att det inte är bekvämt att ställa frågor som handlar om sex. Vi behöver känna oss trygga i att prata om de här frågorna, som är en så stor del i människors liv.
Enligt en studie från BRÅ, 2021 och i en ny avhandling på Linnéuniversitetet, svarade hälften av ungdomarna att de hade erfarenhet av sexuellt våld.
– Berättelser om våld kommer sällan spontant. Men de flesta i undersökningen sa att de känner sig positivt inställda till frågor om normer, samtycket, relationer och vad som räknas som våld. Det framkom att även om man inte berättar om det man varit med om så hade frågorna i
»De flesta övergrepp sker av en bekant, en partner eller en tidigare partner, vän eller släkting«
sig satt igång tankar. Frågorna har också funktionen att hjälpa till att definiera våld, menar Karin.
Sedan sju år tillbaka har hon en egen mottagning på Södermalm i Stockholm där hon möter klienter, både på plats och digitalt, med olika typer av problem. – Jag arbetar inte bara med våld längre utan fler skilda områden, som till exempel parterapi. Den här variationen gör att jag på ett sätt tar hand om mig själv. Jag har också förmånen att ha flexibla arbetstider på en plats där jag trivs och ägnar mer tid numera åt familjen och djuren, berättar hon.
KARIN VILL I framtiden fortsätta att utbilda sig i behandlingsmetoder som är hjälpsamma, samt att handleda och utbilda andra.
– Jag vill vara med och höja kunskapsnivån för att flera ska få hjälp. Och det viktigaste av allt; jag vill förmedla att det går att få hjälp. Att man genom rätt stöd och behandling kan må bra igen, hitta tillbaka till livet och ha goda relationer. Det är det som driver mig framåt, att se hopp och förändring. Vi människor behöver varandra, vi behöver det mänskliga mötet och en samhörighet. För mig är det viktigt att man lyssnar empatiskt och nyfiket till vad en människa berättar och behöver. ●
Om Karin Larsson
Ålder: 42 år.
Yrke: Leg. psykoterapeut och handledare.
Familj: Sambo, barn och djur.
Bor i: Stockholm.
Aktuell med: Boken: ”Sexuellt våld – bemötande, stöd och behandling” (2023), Gothia Kompetens AB.
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling.
072-399 05 32
ALLVIKEN HVB UPPSALA TÄRNSJÖ info@allviken.se www.allviken.se
Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år
Stöd dygnet runt av personal i intilliggande lägenhet.
072-399 05 33
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling.
073-405 00 15
ÖSTAGÅRDEN UPPSALA TÄRNSJÖ info@ostagarden.se www.ostagarden.se I
ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA info@allviken.se I www.allviken.se I I
En fjärdedel av eleverna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är hemma från skolan helt eller större delen av tiden. Det visar en ny undersökning från Riksförbundet Attention.
– Det är en katastrof att en fjärdedel av alla med NPF slås ut ur det svenska skolsystemet. Samhället måste reagera nu, säger Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention.
Sju till nio procent av skoleleverna i Sverige har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som till exempel adhd eller autism. Riksförbundet Attentions enkätundersökning, som har besvarats av 2 700 föräldrar, vittnar om en alarmerande situation för den stora gruppen på mer än 100 000 barn och unga.
Enligt underökningen har sex av tio elever med NPF svårt att hänga med i skolan eller ligger långt efter. Hälften av föräldrarna säger att barnen bara till liten del eller inte alls får det stöd och de anpassningar de behöver. Den svåra skolsituationen sätter spår som kan ta lång tid att läka. Sex av tio föräldrar upplever oro för barnens psykiska hälsa kopplat till skolan. När skolan inte fungerar påverkas hela familjen. Bland de svarande i enkäten är det nästan fyra av tio föräldrar som har gått ner i arbetstid på grund av skolsituationen, och nästan en av tio har helt slu-
»Det här är ett svek mot en stor grupp barn såväl som deras föräldrar«
tat jobba. Sammantaget innebär den bristande skolsituationen för elever med NPF ett lidande för barn och föräldrar, och ett samhällsproblem som på sikt riskerar att bli kostsamt på många olika plan.
– Det här är ett svek mot en stor grupp barn såväl som deras föräldrar. Det saknas NPF-kunskap hos skolpersonal och föräldrar förväntas fungera som en extra resurs när skolan misslyckas med sitt uppdrag. Skolorna måste ge de här barnen den utbildning de har rätt till enligt skollagen, säger Anki Sandberg.
Snabba fakta från Riksförbundet Attentions skolenkät:
• 25 procent av eleverna är frånvarande från skolan helt eller större delen av tiden
• 33 procent av eleverna är frånvarande mellan några gånger i veckan och några gånger i månaden
• 49 procent av eleverna får inget eller bara till liten del stöd och anpassningar
• 62 procent av föräldrarna upplever oro för barnens psykiska hälsa
• 60 procent av eleverna har svårt att hänga med i skolan eller ligger långt efter
• 36 procent av föräldrarna har gått ner i arbetstid på grund av skolsituationen
• 8 procent av föräldrarna har helt slutat jobba på grund av skolsituationen
• 62 procent av eleverna känner ganska eller mycket stor oro inför skolstarten
• 77 procent av föräldrarna känner ganska eller mycket stor oro inför skolstarten
I samband med skolstart utfördes Attentions årliga skolenkät. Enkäten riktade sig till föräldrar till barn med NPF från årskurs två i grundskolan till gymnasiet. Över 2 700 personer svarade på enkäten.
KÄLLA: RIKSFÖRBUNDET ATTENTION
Läs hela rapporten Riksförbundet Attentions skolenkät har sammanställts i rapporten ”Skrämmande stor okunskap. Inte bara om NPF utan också om skolans skyldigheter”. Rapporten finns att läsa på www.attention.se
Lundäng HVB
Pojkar 14-19 år med psykosocial problematik
Vi erbjuder:
Nässlan HVB
FRI FRÅN VÅLD & FÖRTRYCK - SKYDDAT BOENDE
- Kollektiv för kvinnor med beroendeproblematik. Stöd och skydd dygnet runt.
- Skydd och stöd i lägenheter för avhoppare från kriminella gäng och kriminell verksamhet.
www.millegarden.se
Kontakt: 010-641 00 79, info@millegarden.se
Hitta lediga familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
• Professionellt team med: Specialistläkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagoger.
• NP-utredningar, psykologutredningar
• Evidensbaserat behandlingsarbete
• Familjearbete Konsulentstödda familjehem 0-20 år www.riande.se 070-493
Flickor 12-17 år med psykosocial problematik Nyköpings kommun
Familjehemsbanken AB Mötesplatsen inom familjehemsvården
0585-738112 | kontakt@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se
SKYDDADE BOENDELÖSNINGAR
Mia berättar om sin erfarenhet av skyddat boende. Inge Jansen är socialsekreteraren som saknar lagen om tillfälligt hemförbud som finns i hemlandet Nederländerna.
En forskningsstudie har utvärderat ett projekt mot hedersvåld i Gävle.
TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES
Efter fyra år lämnade Mia sin våldsamma man och hamnade på ett skyddat boende. På det första boendet trivdes hon inte alls, men nu bor hon sedan drygt ett år på ett boende som känns mer som ett hem, för där får hon ha sin älskade hund. Mia väntar nu på en egen lägenhet i en annan kommun och ser fram emot dagen hon får bo på ett ställe hon kan kalla sitt eget hem. – Även om jag har ett tak över huvudet så är jag hemlös än så länge, säger hon.
TEXT ANNE HAAVISTO FOTO GETTY IMAGES Mia hade blivit lovad ett skyddat boende där hon kunde ta med sig sin hund, men veckorna gick. Bilden är en gengrebild.
Mia berättar att den psykiska misshandeln pågick i stort sett hela tiden under de fyra år de var tillsammans. Han ljög ofta, skyllde allt på henne och straffade henne med tystnad. Han kallade henne dum och svartsjuk och tog ifrån henne bankkortet så att han även utsatte henne för ekonomisk misshandel. Ibland hände det att hon inte hade pengar till mat. Då ljög hon för sina kollegor, sa att hon inte var hungrig. Mot slutet blev han aggressiv och grälen blossade upp allt oftare. Mia berättar att hotet om fysisk våld hängde i luften, hon kunde nästan ta på det. – När han flög på min hals och tog ett strypgrepp, då visste jag att han skulle ha ihjäl mig om jag inte lämnade. Jag såg tidningsrubrikerna framför mig ”Trebarnsmamma död i sommarstuga”, säger hon.
UNDER VÅREN 2022 när Mia var på väg hem efter att ha hälsat på ett av sina barn tänkte hon att hon inte orkade mer. Hon ringde kvinnofridslinjen och berättade sin historia och de började se efter ett skyddat boende som tog emot husdjur, för Mia ville inte lämna sin älskade hund som betydde så mycket för hennes välmående.
– Men jag tänkte att det fanns andra som hade det värre, som behövde hjälpen
mer än mig, så jag började tveka. Sen ringde jag även en kvinnojour för att rådfråga om jag skulle åka tillbaka till honom och kvinnan i telefonen sa nej, definitiv inte. Hon var övertygande.
Men Mia minns hur hon, trots att hon förstod allvaret, försökte skyla över och övertyga sig själv att det kanske ändå inte var så farligt.
– Jag tänkte att jag kanske överdrev, att jag var överkänslig. Kanske inbillade jag mig till och med?
EN KVINNA FRÅN socialtjänsten ringde och frågade Mia om hon kunde tänka sig att lämna kvar hunden hos mannen en vecka, tills de hittade en ledig plats på ett boende som tog emot djur. Sen satte sig Mia, några timmar senare, i bilen och körde. Vart hon skulle visste hon inte än. Med sig hade hon en ryggsäck med träningstajts och två linnen, några trosor, två par strumpor och en munkjacka.
– I bilen kände jag mig väldigt stressad. Jag skulle köra mot en stad jag aldrig varit i och halvvägs hörde de av sig med adressen. Hela situationen var så absurd, som tagen ur en film. Att jag satt i min bil och körde mot ett skyddat boende som skulle bli mitt hem, det gick inte att ta in.
Jag grät, men sa till mig själv att sluta för annars skulle jag inte se vägen. Jag kunde inte fatta att det helt plötsligt var mitt liv det handlade om. Hur skulle min framtid bli nu? Hur skulle jag få andra att förstå när jag inte ens själv kunde förstå?
Hon säger att hon inte visste inte vad hon skulle möta och vad som förväntades av henne. Mia minns också att hon flera gånger under bilresan tänkte att hon kanske borde åka tillbaka till honom.
– Jag slog bort tankarna när jag mindes hans utbrott och svarta blick. Jag visste att han skulle döda mig till slut. Jag kunde inte återvända, inte om jag ville leva.
MIA KOMMER FRAM och går upp för stentrapporna till det skyddade boendet. Hon möter en kvinna som tar emot henne. Mia känner sig bortkommen och vet inte vad hon ska säga.
– Vi har ett samtal på ett kontor. Kvinnan pratar, det ser jag, men jag hör inte vad hon säger. Hon ger något slags information, men jag kan inte greppa situationen. Det var så overkligt, minns hon.
Mia får en nyckel som ser ut som en hotellnyckel i plast med små hål i. När hon låser upp rummet och ser hur litet det är får hon panik.
»Jag saknade min hund och min ångest bara steg och steg«
Mia kände sig bortkommen på det första skyddade boendet och vantrivdes.
– Jag ser på kudden, på sängen och undrar hur många kvinnor som legat där innan mig och gråtit. Jag frågar var jag kan röka och smiter ut på en balkong. Jag ville inte möta någons blick, jag ville inte visa mig söndergråten.
Det skyddade boendet var ganska stort, med 18 lägenheter. Många av kvinnorna som bodde där hade alkohol- och drogproblematik visade det sig. Mia säger att hon kände sig bortkommen.
– Jag frågade mig själv vad det var för fel på mig eftersom jag inte hade den problematiken. Jag blev vän med en kvinna som jag fortfarande idag har kontakt med. Jag minns att jag tänkte att det bara var en i personalen som ville umgås med oss, de andra verkade inte vilja ha med oss att göra.
PÅ FREDA-SKALAN FICK Mia höga poäng. Men när hon gjorde skattningen så var det inte helt lätt att veta vad som räknades som våld.
– Det blev verkligt på något sätt med de frågorna som ställdes, men mest av reaktionerna man fick av personalen som ställde frågorna. Min arbetsplats ansågs som säker så jag kunde fortsätta att ta min bil till jobbet, så jag fortsatte att jobba, först med min bil, sedan kommunalt.
Något som förvånade Mia var att de inte lagade någon mat själva, utan fick hämta ut lunchkuponger för att använda på någon närliggande restaurang. Till kvällsmat tinades det upp djupfryst färdigmat och smörgåsar på kvällen. Mia vantrivdes i stort sett hela tiden.
– Jag fick agera som personal när vi
hade en utåtagerande tjej som ville attackera med en sax, för att personalen inte vågade. Jag saknade min hund och min ångest bara steg och steg. Kände mig fast, även om det var mitt i en stor stad. Personalen hade sovande natt där och många av dem var irriterade för att jag var tvungen att gå upp så tidigt till mitt jobb, för då skulle det larmas av. Jag fick inte brygga kaffe på morgonen och inte heller röka min morgoncigg i lugn och ro, berättar hon.
MIA FICK INGET boende dit hon fick ta med sig sin hund, trots att hon blivit lovad att det skulle ske efter en vecka, men veckorna gick.
– Jag grät varenda kväll, jag sörjde över det som varit och den situationen jag hamnat i, för att jag blivit kär i fel man. Efter fyra veckor, när jag inte fått min hund lämnade jag boendet.
Hon återvände till mannen efter att ha hämtat hunden hos hundvakten, för Mia ville återförenas med sin hund. Till socialtjänsten sa hon att bodde i bilen.
– Jag var hos honom i fem dagar, han var elakare och argare än tidigare. Han slog på materiella ting oftare. När vi var ute och åkte bil så kunde han bli arg, skrika på mig och slå i ratten. Jag kände hela tiden att jag tassade på tå för att det inte skulle eskalera. Jag hoppades att socialtjänsten skulle höra av sig snart.
När hon fick samtalet om att det fanns ett nytt boende för henne och hunden packade hon ned mer saker, då hon inte fått med sig mycket förra gången. Senare, när hon öppnade dörren till sitt nya hem
kände hon en befrielse direkt. Det var en riktig lägenhet med flera rum.
– Vilken underbar känsla att komma till ett ställe som var inbjudande och hemtrevligt. Jag skulle få stanna minst ett år, vilket kändes skönt. Men sen då, vart skulle jag ta vägen efter det? Ett år går väldigt fort.
Det är stressande att vara hemlös och Mia hade förlorat allt, för att hon blivit kär i fel man. Han kunde fortsätta att leva sitt liv som vanligt, medan hon var på flykt.
– Jag kände mig så sviken och dum i huvudet. Jag hade svårt att förlåta mig själv, det var väldigt mycket självanklagelser minns jag.
Hon var också rädd för att inte bli trodd på. Vad hade hon för bevis? Hur skulle hon förklara?
– Han hade varit smart och aldrig skickat några hotfulla sms. Och jag hade inte filmat eller spelat in någonting så jag hade inga konkreta bevis.
MIA POLISANMÄLDE ALDRIG sitt ex, just för att hon inte hade bevis och var rädd för att ingen skulle tro på det hon sade.
– Jag tänkte att jag inte ville ta risken att förlora mot honom om det stod ord mot ord. Det skulle kännas som ett nederlag om han skulle vinna. Det var som om han då skulle vinna ännu en gång över mig, ifall allt skulle läggas ner. Jag orkade inte ta den risken. Han hade ju redan tagit allt annat, jag ville inte att han skulle få ta min sista värdighet, förklarar hon.
Mia minns när hon första gången gick ut med sin hund, och den befrielsen hon kände.
Jag skulle varmt rekommendera den här verksamheten, då de bland annat har en trevlig personal. Det känns tryggt och stabilt att placera där.
– Jag kände mig fri, även om jag egentligen inte var det utan långt ifrån. Men jag minns att jag gick med min hund och jag log för första gången på över en månad. Jag kände hopp inom mig och det gav mig kraft. En annan sak var när jag skulle gå ut och handla mat första gången. Jag var så stolt och glad över det jag handlade och ställde i mitt eget kylskåp. Att få laga den mat jag ville ha och inte det mitt ex krävde var en lyx.
Vid det här laget var Mia sjukskriven för ångest och depression. På det nya boendet fick hon vänner och kände sig inkluderad, det var skönt att möta andra som varit med om liknande saker.
– Jag har fått vänner för livet. Det var en otrolig trygghet i att möta andra med samma slags erfarenheter, höra egentligen samma berättelse men att männens namn var ett annat. Jag kände mig inte ensam längre.
Efter sju månader ansåg socialtjänsten att det inte längre fanns en hotbild och att de inte skulle betala mer för platsen på det skyddade boendet.
– De tyckte att jag skulle bo på ett vandrarhem och gav mig en månad att flytta. Jag var så besviken och ledsen. Jag hade lovats minst ett år. Då fick jag tankar på
»Vilken underbar känsla att komma till ett ställe som var inbjudande och hemtrevligt«
att avsluta mitt liv. Jag orkade inte längre, jag hade ju precis landat och börjat känna mig hoppfull igen. Kvinnojouren gjorde det bästa de kunde, men det kändes som om de var motarbetade av socialtjänsten. Det kändes som vi kvinnor bara var papper, som flyttades mellan olika bord, säger Mia.
DET SLUTADE MED att Mia fick hyra lägenheten i andra hand, med ekonomiskt bistånd. Hon hade då sökt social förtur på ett boende i kommunen men blivit nekad, eftersom hon inte hade barn.
– Det var åt helvete, för boendet var inte värt pengarna och jag avskyr att behöva söka ekonomisk hjälp. Dessutom var jag fortfarande hemlös. Jag hade också skulder hos Kronofogden och då är det nästan omöjligt att få en lägenhet.
Mia diagnostiserades med PTSD och akut stress och går sedan ett halvår på traumabehandling hos en psykolog.
– Det har varit jättetufft att djupdyka i allt jag varit med om. I början grät jag hela tiden när jag tvingades återuppleva händelser och återigen känna mig liten och värdelös. Under en lång tid hade jag mardrömmar om mitt sex och flashbacks på dagarna då jag hörde hans röst och elaka kommentarer. Idag gör det inte lika ont att minnas och berätta.
NU VÄNTAR HON på en lägenhet i en mindre stad. Hon vill tillbaka ut i samhället och livet och längtar till den dagen hon har ett eget hem som hon själv har inrett. Mia önskar att det fanns bättre och snabbare sätt att komma ut till samhället.
– Man ska inte behöva bo på kvinnojour för länge, även om jag vill ge en stor eloge till kvinnojourerna som gör att tungt jobb. Men de har det tungrott tyvärr, då samarbetet med socialtjänsten inte alltid är så smidig. Men jag är också glad över alla fina människor jag träffat, som jag inte hade mött om jag inte hamnat i den här sitsen.
Den dagen hon har ett eget hem kommer hon att känna stor tacksamhet. ●
Inge Jansen har bott i Sverige i tre år och arbetar som socialsekreterare i Ljusdal.
I Nederländerna, Österrike, Tyskland och Belgien finns ett tillfälligt hemförbud som hindrar en våldsutövare från att vistas i hemmet under tio dagar. Det ger offer och barn möjlighet att bo kvar hemma, istället för att försöka fly undan våldsutövaren. Inge Jansen arbetar som socialsekreterare i Ljusdal sedan tre år och saknar lagen i hemlandet Nederländerna. Hon önskar att vi i Sverige också kunde arbeta på samma sätt.
TEXT OCH FOTO JENNY FORS
Inge Jansen arbetade hos Polisen i Nederländerna i 20 år, varav de sista fem åren i ett team som bara fokuserade på brott i nära relationer. Där föddes en vilja att arbeta mer förebyggande med familjerna, så hon skolade om sig till socionom.
– I Nederländerna arbetar Polisen och socialtjänsten mycket tillsammans när det gäller våld i nära relation. År 2002 började regeringen prioritera att ta itu med våld i nära relationer. Det var för många offer och familjedraman. Socialtjänsten, polisen, men även domare och åklagare fick mer kunskap om våld i nära relationer och dess konsekvenser. Straff är inte alltid lösningen. Dessutom förbättrades samarbetet mellan socialtjänsten, polisen och rättsväsendet. Polisen och socialtjänsten utvärderade ärenden för att se hur vi kunde förbättra samarbetet. Det är bra att ta en kritisk titt på sig själv, men också på varandra, och att bedöma vad vi gör för offrens och våldsutövarens bästa, säger Inge Jansen.
År 2009 kom lagen om tillfälligt hemförbud. Om det har skett eller finns en misstanke om en allvarlig våldsam situation så kan ett tillfälligt hemförbud utfärdas. Det kan vara efter en polisanmälan eller att socialtjänsten har utifrån sina
uppgifter om återkommande eller grovt våld lämnat in en begäran om bedömning till Polisen. Då måste förövaren lämna bostaden i tio dagar, vilket också innebär ett kontaktförbud.
– Det här är en stor trygghet för offret och för barnen som kan bo kvar och leva sina liv som vanligt. Det ger också en viktig signal från samhället på systemnivå att våld är oacceptabelt. Lagen gör att våldet upphör omedelbart och att vi direkt kan utreda vad som har hänt och skriva en vård- och säkerhetsplan för de inblandade som både är akut och långsiktigt.
NÄR INGE JANSEN började arbeta som socialsekreterare i Sverige kändes det jättekonstigt och frustrerande att ingenting hände med våldsutövaren. Oftast är det en man, och han kunde luta sig tillbaka och ha kvar sitt liv, medan kvinnan och barnen flydde därifrån.
– Om man har kunskap om våld i nära relationer så vet man hur våldscykeln ser ut. Efter våld så ångrar sig våldsutövaren och ber om förlåtelse, han är extra kärleksfull i en period och hon förlåter honom, sedan rullar vardagen på, det sker en upptrappning som mynnar ut i våld. Så håller det på. Vi vet också att om kvinnan
gör en polisanmälan så är risken väldigt stor att hon drar tillbaka anmälan efter några dagar. Därför är lagen om tillfälligt hemförbud så bra, eftersom då får inte offer och våldsutövare ha kontakt. Hon får inte heller söka upp honom och kan därför inte påverkas lika mycket.
Inge Jansen ser många faror med det svenska förhållningssättet. Som att när kvinnan och barnen är på ett skyddat boende så har de inte med sig så mycket saker eller kläder. Barnen saknar sina leksaker, sitt hem och sina kompisar. Det gör också mamman mer benägen att förlåta mannen och flytta hem igen. Våldsutövaren kan också hota eller övertala offret att återvända hem och hon gör det av rädsla för konsekvenser eller för att hon hoppas att det ska bli bättre den här gången. – I Nederländerna så får offret, barnen och förövaren en varsin kontaktperson hos socialtjänsten och man gör upp en SIP-plan för var och en med det stöd som behövs; det kan vara behandling för trauma, beroende eller vad som helst. Eftersom det är stor risk för utsatta barn att ta efter ett våldsamt beteende så är det viktigt att de får stöd, även våldsutövaren kan ha varit utsatt i sin barndom och kan behöva hjälp att bearbeta det. Polis och
socialtjänst arbetar med ärendet tillsammans och gör en riskbedömning. Dag 8 tittar man hur situationen ser ut om det finns ett behov av att förlänga hemförbudet med 18 dagar ytterligare. Är situationen lugn så träffas alla tillsammans, även offret och förövaren, för att prata om situationen och komma fram till om de kan tänka sig att fortsätta tillsammans och vad de i så fall behöver för stöd. Vid heder och demenssjukdom fungerar det dock inte. Det här är en frivillig hjälp och det behöver också göras flera uppföljningar.
ÅR 2015 FICK Nederländerna en samlad myndighet, ”Trygga hem”, där alla anmälningar om våld i nära relationer kommer in och utreds. Det liknar vårt Barnahus men det är inte bara för barn. Varje region i landet har ”Trygga hem” där socialsekreterare och polisen jobbar tillsammans med vårdcentralen.
– En forskningsrapport från 2020 var alla intervjuade från polisen och socialtjänsten eniga om att lagen om tillfälligt hemförbud fungerar bra i Nederländerna. Polisens kunskapshöjning och samverkan, lagen om tillfälligt hemförbud och den nya myndigheten som tar emot
»Det här är en stor trygghet för offret och för barnen som kan bo kvar och leva sina liv som vanligt«
alla anmälningarna är alla tre stora framgångsfaktorer i arbetet mot våld i nära relationer.
Inge Jansen är med i ett internationellt utbytesprogram där 30 länder samverkar inom socialt arbete; The council of international fellowship. Därigenom har hon fått möjlighet att föreläsa om sina erfarenheter från Nederländerna.
– Jag föreläste på Socialrättsdagen i våras som JP Infonet arrangerade. Socialministern, Camilla Waltersson Grönvall, deltog också och hon visade intresse för lagen om tillfälligt hemförbud.
Inge Jansen talar väldigt bra svenska för att bara ha bott i Sverige i tre år. Hon fick jobb direkt på Barn- och familjeenheten i Ljusdals kommun.
– Vi hade varit i Sverige på semester flera gånger och kände att vi ville flytta hit, främst för att det är så mycket natur och så fint här och inte så mycket folk. Vi valde mellan Dalarna och Hälsingland, vi
känner flera som bor här i kring. Vi har tre barn och min man kunde jobba kvar på ett nederländskt företag, han jobbar hemifrån.
MALIN FUNDIN, SOM är hållbarhetsstrateg på Ljusdals kommun är väldigt glad över den kompetens som Inge Jansen har tillfört.
– Vi får lära oss massor och utbyta erfarenheter. Hon började här precis när vi gick med i Länsstyrelsens arbete ”En kommun fri från våld” 2020. Det var Ljusdal, Bollnäs och Sandviken som genomförde projektet tillsammans där vi under ett års tid gick utbildningar för att utveckla och stärka arbetet kring våldsprevention.
Malin Fundin är samordnare för insatsen i Ljusdals kommun som Länsstyrelsen genomför i samarbete med organisationen MÄN. Sedan dess har kommunfullmäktige i Ljusdals kommun tagit beslut att hela kommunen ska arbeta våldsförebyggande och för att att det våldet som
»Om man har kunskap om våld i nära relationer så vet man hur våldscykeln ser ut«
förekommer upptäckts tidigt. Alla anställda i kommunen går under 2023-2024 en digital utbildning i våldsprevention som Malin Fundin och två kollegor arbetat fram. Fokus i utbildningen är kunskapshöjning om våld, genus och normer samt hur man är en aktiv åskådare, det vill säga att stoppa våldet tidigt.
Bland utbildningsmaterialet finns samtalskort där man får lära sig att identifiera och diskutera våldet och öva på att agera genom att till exempel ifrågasätta kränkande handlingar. Våld i nära relationer kan förebyggas och stoppas genom att agera vid minsta tecken på våldshandling. – Det handlar om normer och jämställdhet. Kränkningar och nedsättande kommentarer erkänns sällan som våld, man får ibland höra att ”boys will be boys”. Men vi vill att alla som arbetar inom kommunal verksamhet ska agera för att stoppa det här. Vi arbetar med våldspyramiden som visar hur viktigt det är att stoppa dåliga mönster som kan leda till allt värre våldshandlingar, säger Malin Fundin.
INOM LJUSDALS KOMMUN började man med att identifiera vad våld är och man valde då att gå efter psykologen Per Isdals definition; ”Våld är varje handling som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker en annan person och som får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå att göra något den vill”.
Våldspyramiden är uppbyggd så att i botten ligger kränkande bilder, blickar, skämt, kommentarer, himla med ögonen, avbryta. Det händer ofta, men erkänns sällan som våld. Ett steg upp i pyramiden finns knuffar och muntliga påhopp, skrämma, skuldbelägga och skamma. Ännu ett steg uppåt hittar vi tafsande, slag, sparkar och hot. Näst längst upp ligger övergrepp, misshandel och våldtäkt. Högst upp är mord, som är den grövsta formen av våld. Ju högre upp man kommer desto mer sällan sker det och det erkänns mer ofta som våld. – Våldspyramiden har översatts till
fem språk och det som prioriteras just nu inom kommunen är för det första våld i ungas parrelationer, som har visat sig vara grövre än i vuxnas. Den första relationen har också stark påverkan på övriga relationer i livet. För det andra så tar vi ett större grepp på hedersrelaterat våld och förtryck.
– Under 2023-2024 har Länsstyrelsen Gävleborg en pilotsatsning tillsammans med Ljusdals kommun och Region Gävleborg gällande hedersrelaterat våld och förtryck. Personal inom socialtjänst, förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen, fritidsgårdar, från sjukvården kommer barnmorskor, kuratorer och sjuksköterskor från familjecentrum med bland annat ungdomsmottagningen och BVC att delta. Det är fem tillfällen med syfte att höja kunskapen inom HRV och bygga samverkan för att bli bättre på att upptäcka och motverka HRV. Våra utbildningstillfällen i höst kommer att innehålla föreläsningar med Devin Rexvid, universitetslektor och forskare inom hedersrelaterat våld och förtryck vid Stockholms universitet.
Runt om i världen varje år uppmärksammas mäns våld mot kvinnor och vikten av våldsförebyggande arbete genom ”En vecka fri från våld”, i år den 20-26 november.
– Då kommer vi att anordna föreläsningar, sprida material och flagga orange, som är den färg som uppmärksammar den internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor den 25 november, avslutar Malin Fundin. ● Bland
Under tre år har projektet Shanazi hjältar genomförts i Gävle med ambitionen att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Nu har forskare från Högskolan i Gävle utvärderat projektet och kan visa på en positiv inverkan på kunskapsspridning, medvetenhet och attityder om jämställdhet och hedersrelaterat våld. Deltagarna uppfattas som goda förebilder, sanna hjältar, som har kunnat påverka andra ungdomar och familjemedlemmar.
TEXT JENNY FORS FOTO JENNY FORS OCH PRIVAT
Hedersrelaterat våld och förtryck drabbar främst flickor och kvinnor, genom att de kontrolleras och hindras från att leva med den frihet och bestämmande över sina egna liv som de har rätt till. Även pojkar och hbtqi-personer drabbas.
Det här våldet handlar om att upprätthålla normer och värderingar som råder i den egna familjen eller släkten bland personer från vissa länder och där kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende.
Eftersom även ett rykte kan skada familjens heder så är det vanligt att flickor kontrolleras hårt och inte får delta i sociala aktiviteter efter skolan, vara med vänner eller delta i simundervisningen.
Bortgifte, könsstympning, fysiskt våld och till och med mord utförs också i hederns namn. Det här är ett allvarligt samhällsproblem som ska förebyggas och bekämpas enligt en nationell strategi från regeringshåll.
Shanazi hjältar är ett projekt som ska förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck, destruktiva maskulinitetsnormer och stereotypa föreställningarna om genus för att öka jämställdheten.
En utgångspunkt har varit att det inte räcker med lagstiftning, utan att man
behöver jobba med kunskap och dialog för att förändra rådande normer inom hederskontexten. Tanken är att tidigt våldsförebyggande arbete med pojkar och unga män behövs för att kunna påverka patriarkala strukturer som våldet och förtrycket bygger på.
– Det var Hoshi Kafashi som grundade den första gruppen Shanazi hjältar i Linköping 2010. Shanazi betyder stolthet på kurdiska, så det är ungefär Stolta hjältar. 2016 hade drygt 30 unga killar rekryterats i projektet, som inte längre finns kvar i Linköping. Men 2020 startade vi upp Shanazi hjältar i Gävle och har nu utbildat 29 killar på tre år, säger Rodin Hajo, projektledare för Shanazi hjältar i Gävle.
När han fick tjänsten så var det första uppdraget att rekrytera tio killar med invandrarbakgrund som skulle fungera som ambassadörer och bidra till en attitydoch beteendeförändring kring hedersnormer.
– Jag fick ihop nio killar i åldrarna 1723 år som jag bedömde skulle passa för uppdraget. Det behövde bland annat ha godkännande från familjen för att få delta. Vi träffades en gång i veckan, tre timmar åt gången och redan från början frågade jag vad de själva ville, om de ville göra något bra av det här eller bara komma hit
och fika. De var på direkt och sa att ”Vi vill ta över Gävle”, det var kaxigt sagt, men det är viktigt att sikta högt.
Rodin såg till att det kom representanter från olika håll för att peppa killarna och de inledde arbetet med olika teambildande övningar. En stark gemenskap stärker känslan av samhörighet och förmågan att kunna agera och göra skillnad.
PROJEKTET BESTÅR AV tre faser; att se, förstå och agera. Genom diskussion, kunskapshöjande åtgärder och aktiviteter arbetade gruppen utifrån de olika faserna.
– Vi skapade en trygg plats där killarna kände att de kunde dela med sig av sina erfarenheter och uttrycka sina åsikter. År två bildades en ny grupp på elva personer och för dem tog det fem månader innan de vågade öppna sig. Jag var tvungen att först dela med mig av min egen resa som liknar deras på många sätt.
Årskull två var killar med machoattityder och en tuff yta. Kanske hade de lockats av att medverka i Shanazi hjältar utifrån den stjärnglans den första gruppen spred då de fick lite av en kändisstatus i Gävle. Hjältarnas Instagram växte, de fick stor uppmärksamhet i media och var runt och föreläste på skolorna i kommunen.
– Men när grupp två hade kommit igång på allvar så uttryckte en av killarna sin tacksamhet med orden ”Hade jag inte fått varit en del av det här så hade jag varit en av de gängkriminella i Gävle”, berättar Rodin.
Mötesplatsen har blivit mer än en träffpunkt en gång i veckan, killarna kommer hit i stort sett varje dag och projektet har blivit en permanent satsning. Grupp tre av hjältarna i full gång och nästa år finns det planer på en grupp tjejer; Shanzi hjältinnor.
På Högskolan i Gävle har en grupp forskare följt projektet under ett och ett halvt år vars huvudsakliga syfte var att mäta och utvärdera resultatet samt se vilka effekter Shanazi hjältars arbete har fått i samhället. Forskargruppen utvärderade både årskull ett och två för att se hur utfallet av utbildningsinsatserna och aktiviteterna motsvarat projektets målsättning. – Vi ville bland annat undersöka vilka deltagarna var när de inledde projektet och hur deras medverkan i Shanazi hjältar har påverkat deras kunskaper, medvetenhet och attityder, säger Charlotta Donohue, filosofie master och universitetsadjunkter i socialt arbete, som har ingått i forskningsgruppen som ligger bakom utvärderingsstudien.
Syftet med studien var också att undersöka hur hjältarna hade fungerat som
ambassadörer i samhället samt vilka utmaningar och framgångsfaktorer som kunde identifieras i projektet. Eftersom hedersrelaterat våld (HRV) är ett känsligt ämne behövdes det utformas en noggrann etikansökan som Etikprövningsmyndigheten därefter skulle godkänna.
Ansvarig forskningsledare har varit Stefan Sjöberg, docent i socialt arbete och universitetslektor (PhD) i sociologi vid Avdelningen för socialt arbete och kriminologi, Högskolan i Gävle. Övriga i forskningsgruppen har varit Catharina Löf, universitetslektor (PhD) i socialt arbete och Nessica Nässén, filosofie master och universitetsadjunkt i socialt arbete.
garna hade varierande grader av kunskap om hedersrelaterat våld innan projektet startade. En del hade hört talas om hedersproblematiken, några uppgav att man hade pratat om det i familjen medan andra sa att man inte alls pratade om ämnet hemma. En ansåg sig ha god kännedom, en annan förstod inte innebörden av heder innan deltagandet och en berättade att han levt inom hederskontexten hela sitt liv.
I INTERVJUERNA MED hjältarna framkom det att heder inte alltid behöver handla om kontroll och förtryck, utan även kan betraktas som traditioner kopplade till kulturen, som till exempel respekt för äldre, maträtter och andra traditioner.
STUDIEN GENOMFÖRDES PÅ uppdrag av Gävle kommun som till detta beviljades medel från Brottsförebyggande rådet och Delegationen mot segregation.
Under studien genomfördes intervjuer med hjältarna i årskull ett och två, styrgruppen för projektet, arbetsgruppen, projektledare Rodin Hajo samt familjemedlemmar till hjältarna. Det gjordes också en enkätundersökning i gymnasieskolorna där hjältarna bidragit med utbildningsinsatser där dryga 200 enkäter samlades in.
Forskningsresultaten visade att delta-
I den första fasen av utbildningen som handlar om att se innebär det att se varandra som individer och som gemensamma resurser men att också kunna förstå sig själv, sin identitet och bakgrund i relation till andra.
Den första fasen är viktig för relationsskapandet inom gruppen; att bygga empowerment, både som individer och som grupp. Forskningsresultaten visar att den transformativa ledarskapsstilen har varit en framgångsfaktor i projektet och i intervjuerna med hjältarna beskrivs projektledaren som en viktig person som
kommit att bli som en familjemedlem och någon man hyser stor respekt för. – Det framkom tydligt att Rodin är en central del i projektet genom sitt sätt att föregå med gott exempel och förmåga att bygga laganda i gruppen. Förutom en duktig ledare behövs en välgenomtänkt organisationsstruktur bestående av en styrgrupp och arbetsgrupp samt en samverkan med andra aktörer. Detta saknades i Linköping vilket innebar att grundaren Hoshi Kafashi ensam fick axla ansvaret för Shanazi hjältar, berättar Charlotta.
I FÖRSTA FASEN ingick ett tillfälle där hjältarna skulle börja prata om känslor i gruppen. Rodin bad deltagarna att berätta om en person som har påverkat dem i livet. Detta öppnade upp till starka berättelser som till exempel någons pappa som hade gått bort och de förväntningar att då bära rollen som mannen i huset. Även fast detta inte var uttalat upplevdes ändå en förväntan utifrån de traditioner som finns i hemlandet vilket inte är en lätt uppgift för en ung kille.
– Hjältarna i årskull två var mer utmanande att jobba med på grund av machoattityder och ett hårdare ”skal” än den första kullen. När de väl började att öppna sig var det en hjälte som inte kunde sluta gråta medan en annan blev fruktansvärt arg då han delade med sig av en situation som har kommit att prägla honom djupt. Var hade den där ilskan tagit vägen om den inte hade fått komma ut i vårt trygga rum? En hjälte berättade om en begränsad mamma som hindrades från att sminka sig när hon skulle gå ut. En annan om när han som fyraåring inte orkade gå längre efter två dagar på flykt från hemlandet då hans mamma slänger sina sista väskor i dikeskanten för att istället bära på honom. En kille berättar om när han blev slagen av sin pappa med ett bälte och en annan vars bror försökte ta självmord.
Vissa av de här killarna var barndomsvänner sedan tidigare, men hade aldrig pratat med varandra om de här sakerna. De uttryckte efteråt att det var skönt att få ur det de burit omkring på, berättar Rodin. Forskningsresultaten belyser att en del av hjältarna inte förstått att de själva levt i en hederskontext. Ett exempel är att tän-
ka att man behövde hålla ordning på sin lillasyster eller att det är fel att hon skulle få sova över hos någon kille medan det för en själv inte är något konstigt att övernatta hos en tjej.
– Jag brukade fråga dem hur de själva skulle tänka om de fick en dotter och hur de skulle behandla henne. Då blev det lättare att se det som en självklarhet och en mänsklig rättighet att få bestämma själv över vem man träffade. Men hbtqifrågan då? Jag skäms för det idag, men när jag var i deras ålder så tänkte jag på homosexuella som vidriga. När de sa till mig att ”Nejdå, det är samma för alla” så sa jag att det var bullshit, att de inte vågade säga vad de tänkte. Men efter att ha sett filmen
Under den andra fasen som handlar om att förstå har hjältarna deltagit på en mängd föreläsningar, utbildningar och workshops om jämställdhetsfrågor, mänskliga rättigheter, kvinnlig omskärelse, prostitution och så vidare.
EN AV KILLARNA, Adam, sa: ”Det kan vara livsviktigt för människor att jag vet om jämställdhet och kvinnors rättigheter. Det kan förändra allt för kvinnor i min släkt”. Både Rodin och Charlotta tycker att det är så fint sagt och det visar verkligen på kraften i att vara ambassadörer.
– De är en del av något viktigt. Vi har faktiskt även deltagit på en EU-konferens och då höll Adam ett föredrag på engelska som var så imponerande. Sedan citerade Jämställdhetsministern Adam i sitt tal. Den personliga resan som de här killarna har gjort är fantastisk. Från början vågade de knappt prata inför gruppen och sedan har de föreläst med 300 personer i publiken på skolor och i många olika sammanhang. När tre av killarna var på sin gamla skola i Sätra och pratade rann tårarna på deras gamla lärare, berättar Rodin.
»Var hade den där ilskan tagit vägen om den inte hade fått komma ut i vårt trygga rum?«
”Who the fuck is Bobby?” som handlar om en pappa som vägrar att acceptera sin sons sexuella läggning så märktes en förändring även där. Det finns så många fördomar, åt alla håll. Killarna lever i ett utanförskap, de blir stoppade av polisen på grund av sitt utseende, de lever också i parallella världar där det blir en krock mellan hemmet och det svenska samhället, de är en person hemma och en person med sina kompisar, säger Rodin.
Han berättar att en av killarna nu pluggar till socionom, en annan har fått jobb på Machofabriken och en tredje på Rädda Barnen. De vill fortsätta att göra skillnad. Och de får vara en del av hjältarna så länge de vill, ingen har ännu hoppat av. – I en intervju var det en person som tidigare hade arbetat som fritidsledare som påtalade att det hade funnits oro för några av killarna att de skulle välja fel väg, men nu var han så glad att se den positiva förändring som skett och vilket ansvar hjältarna har tagit, berättar Charlotta.
I studien har styrgruppen uttryckt att man nu har ett stort antal unga ambassadörer som utgör en viktig länk till stöd för socialtjänsten. Ungdomar upplevs ha större förtroende för vad killarna säger.
I den tredje fasen agera är det fokus på att omsätta kunskap till handling då hjältarna ska sprida sin kunskap genom att
erbjuda utbildningsinsatser till gymnasieskolor, fritidsgårdar, socialtjänsten och andra instanser. Hjältarna har aktivt deltagit för att främja jämställdhet och uppmuntra till att behandla varandra med vänlighet och respekt. Shanazi hjältar blivit en inspiration och symbol för positiva värderingar inom samhället.
»Den personliga resan som de här killarna har gjort är fantastisk«
– Vår studie visar att Shanazi hjältar är en effektiv metod för att motverka heder och det är en verksamhet som varje kommun skulle behöva. Studien belyser att det också finns utmaningar då det trots att samtliga familjemedlemmar har varit positiva till deltagandet i Shanazi hjältar förekommit en viss kritik inom familjenätverket, inte nödvändigtvis i Sverige utan i ursprungslandet.
DET KAN OCKSÅ vara utmanande att vara en förebild och det finns en risk att utsättas för hot eftersom det här är ett känsligt ämne.
– Vi har haft en incident där jag blev hotad, men jag fick bra hjälp från polisen. Det sköttes bra. Jag önskar att jag hade fått
en sådan här utbildning när jag var ung. Jag kom till Norge som sjuåring och som vi har uppfostrats är det så normaliserat hur kvinnor och män behandlas olika. Jag var också så, jag satte mig i soffan när min flickvän lagade mat. Men ju mer jag lärde mig med åren desto mer förstod jag att det var jag som hade fel inställning, säger Rodin.
Varje år har de färdigutbildade hjältarna hyllats med en ordentlig avslutningsceremoni. Så här beskriver en familjemedlem: “Jag var så stolt över min son. Nu vill jag också göra en förändring. Jag vill också hjälpa människor att förstå att HRV måste motverkas”.
– Hjältarna, deras familjer och alla åhörare var väldigt berörda och stolta under diplomeringen som var en känslomässigt stark stund. Som forskare har man ett uppdrag att genomföra vilket innebär att man måste förhålla sig både kritisk och objektiv för att kunna utföra ett gott arbete. Dock har det bitvis varit utmanande att behålla objektiviteten så därför var forskargruppen en hjälp där vi tillsammans kunde bolla tankar och funderingar. Jag
satt till exempel med på andra årskullens diplomering och där kan man väl säga att man hade behövt vara en sten för att inte bli berörd, skrattar Charlotta.
Nu ska även tjejer få ett eget projekt; Shanazi hjältinnor vilket forskargruppen på Högskolan i Gävle ser som positivt. Dock vill de understryka vikten av att göra en noggrann konsekvens- och riskanalys om tjejer ska driva samma arbete som hjältarna.
– Flickor är de som i huvudsak är utsatta så därför behövs en tydlig struktur om patriarkala krafter skulle agera kraftfullt. De som lever i Sverige kan vara fria från en hederskontext men det kan finnas personer i släktnätverket i andra länder som vill kontrollera och styra, vilket våra forskningsresultat också har visat, avslutar Charlotta. ●
Rapporten om Shanazi hjältars arbete är sammanställd av Stefan Sjöberg, Charlotta Donohue, Nessica Nässén och Catharina Löf vid Avdelningen för socialt arbete och kriminologi, Högskolan i Gävle. WWW.HIG.SE
✓ Hämtning samma dag samt bostadsgaranti ingår.
✓ Nära samarbeten med socialtjänster sedan 2016.
✓ Trygghetspaket för hela familjen, barnen är viktiga.
✓ Lång erfarenhet av hedersrelaterat våld.
hemlikt.se | 0767-990 001 | skydd@hemlikt.se
På Mälarbygden skyddat boende hjälper vi våldsutsatta barnfamiljer. Vår hjärtefråga är barn som har upplevt våld i nära relation. På vårt boende finns kompetens, kunskap och erfarenhet, men framför allt ett gott och tryggt omhändertagande fyllt med omtanke.
Välkommen att kontakta oss dygnet runt 070-595 88 03 malarbygdenskyddatboende.se
En plats för trygghet och omtanke
070-108
15 15
hemstadenab.se | info@hemstadenab.se
boenden & stödboenden från 18 år i Jönköping
Skyddat boende.
Våld i nära relation
Hedersrelaterat våld
Barnrättsperspektiv
Kvinnor/kvinnor & barn
Tel 010-280 48 50.
Alla har rätt till ett tryggt hem.
Med över 30 års erfarenhet av att arbeta inom våldsutsatthet ger vi idag kvalificerade insatser till alla kvinnor och barn, alltid med ett barnrättsperspektiv i fokus. För att säkerställa en långsiktigt hållbar nystart erbjuder vi arbetsträning, förstahandskontrakt i närområdet och bygger långsiktiga relationer med vård, skola och omsorg, Husdjur är välkomna. stadsmissionenost.se/skyddatboende
Enligt en kartläggning från SVT har minst 916 barn förts bort ur Sverige under fem års tid, varav 538 i en hederskontext. I SVT:s nya dokumentärserie ”Bortförd” har Uppdrag gransknings reporter följt tre flickor som blivit bortförda mot sin vilja till föräldrarnas hemländer. TEXT JENNY FORS
Hittills i år har 50 barn förts bort från Sverige i en hederskontext enligt Utrikesdepartementet (UD). Nadja fördes bort till Jordanien där hon hölls inlåst. Hon är en av tre hedersutsatta tjejer som Uppdrag gransknings reportrar har följt i flera års tid. Deras berättelser visas nu i den nya dokumentärserien Bortförd på SVT Play. Nadias pappa brukade slå och kontrollera henne hemma i Sverige. Hon fick inte
ha shorts och linne på sig eller umgås med sina vänner. Hennes lillebror berättar för en förskolefröken att barnen blir slagna hemma och socialtjänsten kopplas in.
Då flyttar familjen till pappans hemland Jordanien där Nadia först få gå i skolan, men när pappan upptäcker att pojkar och flickor går tillsammans i skolan även där vill han hålla henne hemma. Hon får bara vara på sitt rum.
Amina kontaktade själv socialtjänsten när hon blev slagen hemma. Hon blir placerad i familjehem men återvänder till familjen, som då åker på en ”semesterresa” till hemlandet. Hon trodde verkligen att de skulle återvända efter semesterveckan var slut, men så blev det inte. Tillslut registrerades hon som utvandrad och Polisen, socialtjänsten och UD kom fram till att ingenting fanns att göra.
En lärare hade flaggat till socialtjänsten om risken att de skulle ta henne ur landet, men man agerade inte på det. År 2022 kom lagen om utreseförbud som är till för att skydda barn som misstänks riskera att
bli bortförda. I dokumentären framgår det att fyra av tio får avslag och det krävs en påtaglig risk, vilket blir en tolkningsfråga.
När Nadja hade lyckats fly men fortfarande var gömd i hemlandet kontaktade hon den svenska ambassaden. De kunde inget göra eftersom pappan hade anmält henne som frånvarande i hemmet. I Jordanien är nämligen fadern ansvarig för sina döttrar tills de är 40 år eller gifter sig, så han hade rätten på sin sida.
Ambassaden tyckte att hon kunde vara tillmötesgående och i alla fall träffa pappan. Han sa att han kunde dra tillbaka anmälan om han bara fick träffa henne och prata.
I dokumentären berättar Nadja hur hon går med på att träffa pappan som sa att han kunde döda henne för det här. Hon var helt i chock. Han ville dock ge henne en ”andra chans” och hon fördes tillbaka till lägenheten som blev hennes fängelse i sammanlagt tre år (!) tills hon lyckades fly på nytt och tillslut ta sig till Sverige. ●
FAMILJERO - ETT SKYDDAT BOENDE
För kvinnor, män, medföljande barn samt husdjur.
Personalgruppen är stabil och har lång erfarenhet och utbildning av arbete med våldsutsatta.
Vi har medvetet valt att vara ett mindre boende för att tillgängligheten till personal ska vara trygg och naturlig. Vårt kontor är hemlikt och öppet för gemensamma aktiviteter för både barn och vuxna.
Vårt mål är att möjliggöra en vardag utan hot och våld. Detta görs med ett gediget psykosocialt stöd samt coachande samtal kring säkerhet, hälsa, ekonomi och en meningsfull sysselsättning i framtiden.
Genom att erbjuda både enskilda TRAPPAN-samtal samt gruppverksamhet som Kids´club är barnperspektivet av stor betydelse. Riskbedömningar som PATRIARK, SARA och FREDA utförs utifrån individens situation och behov.
I närområdet finns goda möjligheter till egen bostad, förskola/skola samt att studera och arbeta.
Kontakta oss gärna på telnr: 073–069 75 41 eller via mejl lotta@familjero.se
Vi tar emot kvinnor från 18 år som blivit utsatta för våld i nära relation och/eller hedersrelaterat våld och förtryck. Placerade kvinnor kan ha medföljande barn oavsett kön upp till 18 år. Matchningar görs alltid i syfte att få en välfungerande och trygg verksamhet. Husdjur är välkomna!
Vi finns i Västra Götaland/Skaraborg
Vi erbjuder
Personal dygnet runt. Traumabehandling för våldsutsatta. Trappan-krissamtal med barn. Hämtning. Egen lägenhet i gemensam fastighet.
Ring så skräddarsyr vi en lösning efter behov.
076-021 31 97
verksamhetsansvarig Cina Eng cina.eng@camici.se
Hon ger ut ny bok om att åldras med adhd
Många tror att adhd växer bort med åren, men så är det sällan. Vi vet inte så mycket när det gäller adhd hos vuxna. Det är något Lotta Borg Skoglund vill ändra på med boken ”Åren går, adhd består”.
De flesta äldre som får en adhddiagnos idag har levt ett helt liv utan att förstå mönstret av upprepade svårigheter och misslyckanden. Kanske blir ett barns eller barnbarns diagnos en ögonöppnare och för många ger dessa nya kunskaper dem möjlighet att blicka tillbaka och reflektera över saker de känt och varit med om genom åren.
Lotta Borg Skoglund tycker att det är dags att äldre vuxna med adhd får en bok om sitt liv och sin kamp. Efter flera böcker om NPF ur olika vinklar skriver hon nu om att få sin diagnos sent i livet och att åldras med adhd.
Boken kom ut den 15 september på Natur & Kultur förlag. Fokus i boken ligger på de förändringar, både i kroppen och livet, som sker i olika utsträckning för oss alla under de här åren. Och om vikten av att få rätt förklaringsmodell även om det kommer sent i livet.
Föräldrar med npf lever ofta i en vardag med hög grad av stress som också gör att de har en ökad sårbarhet för att utveckla psykisk ohälsa. – Det är min erfarenhet och min övertygelse att människor med olika typer av funktionsnedsättningar ofta blir missförstådda för att vi inte lyssnar på rätt sätt. Vi skapar funktionshindran-de miljöer och förväntar oss att personen ska fungera i dem. Onödiga missförstånd uppstår som leder till frustration, stress, sorg, ilska och skadliga polariseringar som ytterst drabbar barnet, säger Therese Allvar, leg. psykolog. I hennes bok ”Att möta föräldrar med npf” varvas teori med berättelser från verkligheten. Den ger också konkreta tips och verktyg. Läsarna får en ökad förståelse för människorna de möter och hur fördomar och felaktiga eller uteblivna insatser och interventioner bäst kan undvikas.
Mentorskap är en ny satsning för att stödja familjehem i Örebro kommun. Det innebär att erfarna familjehem, som har genomgått utbildning och har gedigen erfarenhet, står till förfogande för andra familjehem som behöver råd, stöd och delad erfarenhet.
– Familjehemsenheten i Örebro arbetar för att utveckla familjehemsvården utifrån behov och önskemål som kommer från våra uppdragstagare. En modell med mentorsfamiljer har efterfrågats och vi ser det som ett bra sätt att ta tillvara all den kunskap och erfarenhet som många av våra familjehem har att dela med sig av, säger Sandra Pehart, familjehemssekreterare och projektledare.
En mentorsfamilj kan ge stöd även på kvällar och helger och kommer att vara ett komplement till det professionella stöd som familjehemmen får från sin familjehemssekreterare.
– En mentorsfamilj ska vara som en ”familjehemsvän”, som kan ge stöd utifrån egen er-
farenhet av familjehemsuppdrag. Genom att erbjuda mentorskap skapar vi en plattform där våra familjehem kan dela sina erfarenheter och samarbeta med varandra på ett effektivt sätt. Det ger en ökad trygghet och kvalitet i familjehemsverksamheten och skapar möjligheter till personlig utveckling för alla inblandade parter, säger Sandra Pehart, familjehemssekreterare och projektledare.
Genom att erbjuda ett omfattande stöd för familjehemmen, inklusive mentorskap, hoppas kommunen kunna öka antalet ansökningar från engagerade personer som vill göra en positiv skillnad i placerade barns liv.
Projektet pågår till 30 november och ska sedan utvärderas för att se om mentorsfamiljer kan bli en permanent stödinsats för familjehem i Örebro kommun.
är en del
kommuns
Polisens ärendeförmedling till landets brottsofferjourer har ökat rejält detta år. Under perioden 1 januari – 31 augusti har förmedlingen ökat med hela 29 procent jämfört med samma period förra året. Detta är den största ökningen på över tio år.
– Det här betyder att många fler brottsutsatta får stöd. Vi har arbetat outtröttligt i många år för att öka förmedlingen från polisen och det är mycket glädjande att se att vårt arbete ger resultat, säger Sven-Erik Alhem, förbunds-
ordförande för Brottsofferjouren Sverige.
BOJ har sedan början av 2023 arbetat målmedvetet med sitt gemensamma interna projekt ”Har du ställt frågan?”. I projektet har jourerna arbetat på lokal och regional nivå med att ge skräddarsydd information direkt till anmälansupptagande poliser och med att informera PKC (Polisens kontaktcenter).
– Vi kan alltså se att projektet ger verkliga resultat. Fler brottsoffer, vittnen och anhöriga får nu frågan och fler
förmedlas vidare till oss, säger Fredrik Mellqvist, generalsekreterare.
När någon anmäler ett brott till polisen, alternativt medverkar som vittne i en polisutredning, så ska polisen ställa frågan om hen önskar kontakt med en brottsofferstödjande verksamhet. Svarar personen ja förmedlas kontakt med Brottsofferjouren eller annan lämplig stödverksamhet. Värt att notera är dock att det går utmärkt att själv kontakta Brottsofferjouren även om ingen polisanmälan gjorts.
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.
Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.
För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52
GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se
Korpberget Behandlingscenter erbjuder adekvat och omsorgsfull beroendevård.
För kvinnor och män från 18 år.
Korpberget är beläget i natursköna Höga Kusten och med över 35 års erfarenhet av beroendevård.12 stegsbehandling, KBT och flera specialprogram såsom ex kriminalitet och våld i nära relationer erbjuds under behandlingstiden. Behandlingen genomsyras av föreläsningar och gruppsittningar med din kontaktperson (terapeut) och enskilda samtal.
PRIMÄR BEHANDLING är den 1:a fasen och varierar mellan 6 veckor till 3 månader beroende på uppdragets innehåll från remiterande myndighet och i samråd med den enskilde. Under denna fas så är behandlingens innehåll föreläsningar och gruppsittningar och däremellan samtal och vägledning av din utsedda kontaktperson (terapeut). Fysisk aktivitet sker schemalagt 2 ggr i veckan.
HALVVÄGS HUS (fördjupad behandling) 3-6 månader kan vara ett alternativ för många och där behandlingen går in i en sekundär fas. Du bor i en lgh och får under tiden en mer ansvarsfull roll för din vardag. Behandlings intensiteten och gruppsittningar är mindre frekventa än under primär behandlingen. Fördjupnings uppgifter om ex familj, ekonomi och friskvård, kriminalitet och annat som tillhör tillfrisknande processen prioriteras. Du förbereder dig för en återgång till samhällets förväntningar och ditt livs fortsatta tillfrisknande. Under denna fas kan kriminalitetsprogram, våld i nära relationsprogram, anhörig problematiksprogram sk anhörig vecka bli aktuella. Behandlings planering görs tillsammans med remiterande myndighet och din terapeut som leder behandlingsarbetet.
MÄN & KVINNOR gör behandling i separata enheter och är åtskilda från varandra på Korpberget. Detta gäller primär behandling så väl som den fördjupade behandlingen.
Den fantastiska miljön och den omsorgsfulla personalgruppen välkomnar förfrågan och erbjuder informationssamtal både fysiskt och via telefon/videosamtal. Om placering blir aktuellt så erbjuder vi sedan en tid även sk Pickup (hämtning) där vi reser och hjälper till med den kritiska fasen att resa till behandlingshemmet.
Föreståndare: Christer Gustavsson 070-156 43 40 I christer@korpberget info@korpberget.se | www.korpberget.se
Daniel Nyberg har rekryterats som ny chef för Erstas sociala verksamheter. Han kommer närmast från en roll som vd och marknadsområdeschef inom personlig assistans och rehabilitering i vårdkoncernen Team Olivia.
Daniel Nyberg är socionom och har mångårig och bred erfarenhet som ledare inom vård och omsorg. Han har jobbat inom både äldreomsorg och LSS i privat, kommunal och idéburen verksamhet och kommer närmast från en roll som vd och marknadsområdeschef inom personlig assistans och rehabilitering i vårdkoncernen Team Olivia.
– Jag är glad att i dag få presentera vår nya chef för de sociala verksamheterna. Daniel kommer med sin gedigna erfarenhet och personlighet vara rätt person att leda och utveckla våra sociala verksamheter och fördjupa samarbetet med Ersta sjukhus. Vårt mål att hjälpa fler driver vår expansion. Det är en spännande tid nu, med en tydlig målsättning att fortsätta växa nationellt, säger direktor Stefan Nilsson.
1 569 ljus tändes för liv som har släckts
Den 10 september var det den internationella suicidpreventiva dagen. Då tändes 1 569 ljus runt om i landet – ett ljus för varje person som tog sitt liv i Sverige under förra året. Suicidpreventiva dagen den 10 september har instiftats av Världshälsoorganisationen, WHO, för att uppmärksamma arbetet med att förhindra självmord.
I samband med dagen skedde många olika typer av aktiviteter runt om i landet. I Kungsträdgården i centrala Stockholm tände Suicide Zero 1 569 ljus och det blev också olika scenframträdanden.
– Självmord är ett stort folkhälsoproblem i Sverige som vi alla måste vara medvetna om och tillsammans kan vi göra skillnad för att rädda liv, säger Sara Gigja, psykiatrisamordnare i Ängelholms kommun.
Det arrangerades också digitala föreläsningar.
Hoppborg, rockmusik och ukrainsk dockteater. Så lockade Bräcke diakoni göteborgarna att lära känna sin hundraåriga stiftelse. Den 16 september bjöds det på 100-årskalas.
Många göteborgare har hört talas om Bräcke diakoni. Någon vet att stiftelsen driver ett hospice, en annan vet att det finns en verksamhet för barn med funktionsnedsättning. Men att stiftelsen idag har över 40 verksamheter spridda över landet, det känner inte alla till. Efter 100 år i staden vill nu Bräcke diakoni bli en lika självklar del av göteborgarnas medvetande som Liseberg. Med hjälp av artister och en uppsjö aktiviteter ville de skapa en riktig folkfest i sin park på Hisingen.
– Vi är en del av stadens historia. Vi är faktiskt jämngamla med Liseberg, Botaniska trädgården och Handelshögskolan. Kanske inte lika kända, men det ska vi försöka ändra på nu, säger Helene Mellström, stiftelsens direktor.
Framför allt vill Bräcke diakoni fira. Skapa en rolig fest för alla som vill vara med. Inte
minst alla människor som haft kontakt med stiftelsen genom åren. Men man önskar också att fler ska lära känna dess verksamheter. Allt från rehabmottagningar till vårdoch omsorgsboenden och LSS-verksamheter visade upp sig under jubileumsdagen. Den senaste verksamheten som Bräcke diakoni utvecklat är ett boende för ukrainska flyktingar. Givetvis ska de boende vara en del av festen.
– Några av dem som bor hos oss lyckades rädda med sig en dockteater när de flydde undan kriget. Den ska få nytt
liv under vår festdag i parken, berättar Helene Mellström, inför festen.
Sist men inte minst hoppas hon att fler göteborgare ska våga använda den fina parken där stiftelsens huvudkontor ligger, även när det inte är fest.
– Vi har förstått att vissa tror att de måste ha ett ärende till oss för att få vara i parken. Det kunde inte vara mer fel. Genom att bjuda in till kalas hoppas vi att det blir tydligt att till Bräcke diakoni, och till Bräcke park, är alla välkomna, säger Helene Mellström.
Barn påverkas på olika sätt av gängvåld och skjutningar. För att möta den oro som unga kan känna kring detta har Lilla Krisinfo i samarbete med Bris och flera myndigheter samlat information och svar på frågor om gängkriminalitet.
Ett av Lilla Krisinfos uppdrag är att informera barn om såna händelser och kriser i samhället som kan påverka deras liv och vardag på olika sätt. De pågående gängkrigen bedöms vara en sån händelse, inte minst eftersom det ofta rör sig om unga människor, till och med barn, som både utsätter andra och utsätts för det gängrelaterade våldet.
– Vi har sett att många barn oroar sig för gängvåldet och undrar hur det kan drabba dom själva eller människor dom känner, så vi skrev till olika berörda myndigheter och bad om hjälp att beskriva läget för barn och unga, säger Anna Toss, redaktör och projektledare på Lilla Krisinfo.
På Lilla Krisinfo, som är en del av MSB, kan barn och unga ta del av information om gängkriminalitet från bland andra Polisen, Socialstyrelsen och Stockholm stad. Myndigheterna besvarar frågor om varför det finns gängkriminalitet, varför så många unga dras in i gängen och vad myn-
digheterna gör för att få bukt med våldet.
– Vi hoppas att det ska få barn att förstå bättre varför det händer, vad dom själva kan göra för att inte dras in i gängens problem och vem dom kan prata med om dom känner sig oroliga, säger Anna Toss.
En av de andra aktörerna bakom insatsen är Bris (Barnens rätt i samhället).
– Det kan finnas olika skäl till att barnet har behov av att förstå det som händer, dessutom är information en rättighet som barnet har, säger Marie Angsell, sakkunnig socionom på Bris.
HVB-hem i hjärtat av Södermanland.
För ungdomar 15-20 år med psykosocial problematik.
0157-60 600 www.mebybehandlingshem.se Kontakta oss:
Lediga Lägenheter i Stor Stockholm, Uppsala & Örebro.
Inflyttning direkt eller enligt önskemål med dygnet runt jour.
Vi hämtar klient/familj.
Vi arbetar och stödjer personer i missbruk, skyddsboende och psykisk ohälsa.
Vi tar emot familjer, par, ensamkommande, kvinnor och män.
Vår flexibilitet utifrån behov och stöd skapar ett tryggt boende och bra livskvalitet.
Alla våra lägenheter är hemtrevliga, full möblerade där individen ska känna sig säker och trygg
Växel: 08-400 298 70
Jour Tlf: 08-400 298 72
För ytterligare information kontakta: Sukriye Chickan Agin 076-336 66 35 Sukriye.agin@lhac.se
Info@lhac.se I www.lhac.se
På Svedbacka HVB hem lever vi tillsammans som en familj, i natursköna norra Hälsingland har vi nära till fina friluftsaktiviteter året om. Svedbacka är ett bra val av HVB-boende för pojkar och flickor i åldrarna 15-19 år med missbruksproblem, kriminalitet och beteendeproblematik som eftersöker en varm och välkomnande atmosfär. Vi har bred kompetens och plats i hjärtat för alla!
VI ERBJUDER FÖLJANDE INSATSER:
HVB-Hem
Stödboende
Skyddat boende
Återanpassningsboende
Utslussverksamhet
Akutplaceringar
Utredningar
Banbrytande forskning ger möjlighet till rätt hjälp
Beroende och samsjuklighet hos kvinnor är nära kopplat till våldsutsatthet.
Det är betydligt vanligare med PTSD än man tror och dubbelt så vanligt hos kvinnor. Men ofta ser man bara beroendet och kvinnorna har svårt att få hjälp att bearbeta traumat som ligger bakom. COPE är en strategi som behandlar båda sakerna samtidigt, något som visar sig ge god effekt.
TEXT JENNY FORS FOTO ANNA NILSEN OCH ÖSTERGÖTLANDS STADSMISSION
De flesta har hört talas om och vet vad Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD är. Det är en ångestsjukdom som uppstår hos vissa sårbara individer som har varit utsatta för, bevittnat eller blivit hotad om allvarlig kroppsskada, sexuellt övergrepp eller hotad till livet. Men det är inte många som riktigt förstår vad PTSD egentligen handlar om.
– Det kan bli en sådan ohanterbar ångest så att man knappt kan fungera. Det blir en negativ spiral av att man återupplever händelsen vilket leder till undvikande beteende och negativa tankar. PTSD är också mycket vanligare än vi tror. I första hand kanske man tänker på män som har
deltagit i och bevittnat krig, men det är dubbelt så vanligt att kvinnor drabbas efter våldtäkt och sexuella övergrepp, säger Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet.
Han föreläste på ett seminarium om beroende och samsjuklighet som Östergötlands Stadsmission arrangerade för att uppmärksamma att de bedrivit beroendebehandling för kvinnor i 30 år.
– Det är en enorm samsjuklighet vid PTSD. 50 procent utvecklar depression och 50 procent utvecklar ett beroende. Men till och med inom sjukvården, beroendevården och psykiatrin tror man inte att det är så vanligt med PTSD. När jag
frågade varför man inte screenar kvinnor för PTSD som har varit utsatta för sexuella övergrepp fick jag till svar att det inte är så vanligt. När mitt team sedan gjorde en studie med och intervjuade 200 av dessa patienter så visade det sig att en tredjedel uppfyllde kriterierna för PTSD. Det man inte letar efter hittar man inte heller.
Vid PTSD så behöver man lära om hjärnan för att inte känna fara vid en viss situation eller plats som man förknippar med fara på grund av det trauma man har utsatts för. Det handlar om en aktiv nedsläckning av inlärda signaler.
– Genom behandling kan man stärka förmågan att släcka ned sina
rädslosignaler. Den behandling som har starkast evidens vid PTSD är exponeringsterapin, eller prolonged exposure, som professor Edna Foa har utvecklat. Den bygger på kraftfull exponering och kan därför vara påfrestande, men har god effekt.
PATIENTER MED PTSD som utvecklar beroende drabbas extra svårt och kan också ha svårt att få rätt hjälp.
– Ofta ser man bara beroendet och säger att individen först måste bli av med det för att få hjälp av psykiatrin, men på beroendemottagningen så säger de ”Nej, vi kan inget om PTSD, vi kan inte hjälpa dig”. Det är i det närmaste bisarrt hur det är, säger Markus Heilig.
På Östergötlands Stadsmissions HVB tar man emot och behandlar kvinnor med beroende och våldsutsatthet. Man använder sig av behandlingsformen COPE, som kombinerar exponeringsterapi och beroendebehandling, något som kliniska studier visar ge betydande minskning av både ångestsymtomen och alkoholkonsumtionen.
»Vi hade uppmärksammat hur mycket våld som de här kvinnorna som kom till oss hade utsatts för, så vi förstod att det hörde ihop med beroende«
Caroline Karlsson
Det var psykologen Anna Persson, psykiatern Åsa Magnusson, båda vid Karolinska Institutet, och Markus Heilig i Linköping som tillsammans intorducerade COPE i Sverige. Forskning gjorde att dåvarande Oasen HVB, numera Östergötland Stadsmission HVB, fick upp ögonen för behandlingsmodellen.
– Det är viktigt att låta praktik och forskning mötas. Vi hade uppmärksammat hur mycket våld som de här kvinnorna som kom till oss hade utsatts för, så vi förstod att det hörde ihop med beroende. När vi lyssnade på en föreläsning som Markus höll i Norrköping blev det som en aha-upplevelse. Vi hade inte kommit åt de psykologiska skadorna fullt ut. Genom COPE skulle vi kunna få den sista pusselbiten att passa och hjälpa dessa kvinnor
»Kvinnorna blir sedda som brottsoffer istället för någon som har gjort fel« Sara Liljegren
hela vägen. Vi kastade oss på Markus efter föreläsningen och sa att vi ville veta mer, säger Caroline Karlsson, verksamhetsområdeschef Östergötlands Stadsmission.
Heiligs forskargrupp hjälpte till med implementeringen.
– Det här är ett nytt sätt att se på beroende. Kvinnorna blir sedda som brottsoffer istället för någon som har gjort fel. De kan ha fått behandling tidigare för sitt beroende eller hjälp med ekonomisk utsatthet, men ingen hjälp för helheten. Det blir bara som tårtbitar av insatser, behandling som har varit otillräcklig eller helt enkelt fel vilket har gjort dessa kvinnor ännu mer trasiga och inneburit stort lidande, säger Sara Liljegren, enhetschef Östergötlands Stadsmissions HVB.
Hon tycker att det är imponerande hur dessa kvinnor vågar att ta chansen igen. Och det kan vara stor risk för återfall, men det är viktigt att inte ge upp.
– De här kvinnorna har inte så många andra strategier än flykt. Även efter COPE-behandlingen finns det ett stort behov av stöd. Då behövs omtanke och trygghet. Finns inte det så har inte behandlingstekniken någon effekt, det går
hand i hand. Ofta ser man på återfall som att det är personens eget fel, men vi måste se på beroendesjukdom på samma sätt som vanlig sjukdom och sjukvård. En läkare skulle ju inte vägra att gipsa ett ben för femte gången, säger Markus Heilig.
HAN ÄR LIKA imponerad av Östergötlands Stadsmissions verksamhet som de är av hans arbete. Inom psykiatrin däremot finns det mycket att önska. – Vi har under många år sett en nedmontering av psykiatrin som startade med psykiatrireformen. Det skapade en rundgång som äter resurser utan att göra någon bättre. Om man bortser från det stora mänskliga lidandet så skulle det bli betydligt billigare att göra rätt. Det här togs upp för åtta år sedan på Uppdrag granskning, vilket antagligen bidrog till att riksdagen gav regeringen i uppdrag att utreda hur systemet kan bli bättre. Resultatet blev samsjuklighetsutredningen som nu är klar och pekar på behovet av samordnat stöd vid beroende och samsjuklighet. Men det har gått åtta år. Kanske att det är ett litet steg framåt, men det återstår att se om det om utredningsförslagen genomförs. Och även om det blir fallet kommer att det att krävas mer resurser för att göra verklighet av dem, säger Markus Heilig.
Han menar att det behövs en sammanlänkad vårdkedja som bottnar i en god människosyn.
Caroline Karlsson och Sara Liljegren hoppas väldigt mycket på samsjuklighetsutredningen. De tror att man från socialtjänstens sida vill göra det allra bästa, men att de kan vara begränsande av systemet.
– Om man behöver gå runt systemet för att få till bra lösningar så är det något som är fel. Det visar bland annat Uppdrag gransknings program om en missbruksoch psykvård som inte fungerar i ”Vem kan rädda Sanne?” Nu finns också uppföljningen ”Vem kan rädda Sanne? Vad hände sen?” på SVT-play, säger Caroline Karlsson. ●
När hemma inte räcker till finns vi för heltidsboende eller som avlastning
Vill du veta mer om oss? Ring eller besök vår hemsida.
Omvårdnad i Skönvik
Damastvägen 5, Box 77, 776 22 Hedemora Tfn 0225 - 59 59 70
E-post info@oisab.se www.oisab.se
Behovet av personal till landets socialtjänster är akut – det framgår av fackförbundet Visions årliga Socialchefsrapport. Hälften av socialcheferna har svårt att upprätthålla rättssäkerhet och kvalitet.
KÄLLA OCH FOTO VISION
Redan 2020 svarade en stor andel av socialcheferna att de inte hade tillräckliga resurser för att upprätthålla rättssäkerhet och kvalitet. Idag 2023, tre år senare, är läget ännu allvarligare. Över hälften har idag svårt att ge insatser individen
har rätt till, enligt Visions Socialchefsrapport 2023.
De verksamhetsområden som sticker ut och som har påverkats särskilt negativt av kommunernas ekonomiska förutsättningar är äldreomsorgen och stöd till barn och unga. Det går inte att beskriva situationen på något annat sätt än som kritisk. Det är ett politiskt ansvar att det finns resurser för medarbetarna att tillgodose kommuninvånarnas lagstadgade rättigheter.
Vision anser att regeringen måste ta sitt ansvar och säkerställa långsiktig finansiering för en likvärdig socialtjänst i hela landet. Kommunpolitikerna måste i sin tur
»Att människor som söker socialtjänstens stöd riskerar att inte få den hjälp de har rätt till enligt lag är rättsosäkert och borde oroa politiker på alla nivåer«
som verksamhetsansvariga och arbetsgivare fördela kommunernas resurser utifrån verksamheternas uppdrag, i relation till kommuninvånarnas behov och till arbetsmiljöansvaret.
– Att människor som söker socialtjänstens stöd riskerar att inte få den hjälp de har rätt till enligt lag är rättsosäkert och borde oroa politiker på alla nivåer. Problem med att hitta personal i kombination med ett tufft ekonomiskt läge gör det extremt svårt för socialtjänsten att möta samhällets förväntningar, inte minst det förebyggande arbetet mot barn och unga i riskzonen för kriminalitet, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.
Ett urval av resultat från Socialchefsrapporten:
• Andelen socialchefer som uppger att villkoren för personalförsörjning är svåra har ökat till 77 procent 2023 från 35 procent 2020. Det är svårast att rekrytera personal till äldreomsorgen.
• Många socialchefer uppger att de tvingas rekrytera medarbetare som saknar tillräcklig kompetens.
• Drygt hälften (53 procent) av socialcheferna uppger att de har mycket eller ganska svårt att ge de insatser som de bedömer att individen har behov och rätt till. År 2020 var den siffran 42 procent.
• De verksamhetsområden som sticker ut och har påverkats särskilt negativt av kommunernas ekonomiska förutsättningar är äldreomsorg och stöd till barn och unga.
• Enbart sju procent av socialcheferna anser att förslaget om anmälningsplikt kommer att underlätta socialtjänstens uppdrag.
• För att åtgärda den kris som socialtjänsten befinner sig i krävs resurser och mandat. Det handlar bland annat om att regeringen behöver höja statsbidragen tillräckligt mycket och att kommunpolitikerna måste klara av att göra rätt prioriteringar, säger Veronica Magnusson. Vision ser att informationsplikten riskerar att leda till att tilliten till socialtjänsten försvinner och att förtroendet urholkas. Förutsättningarna att bedriva det viktiga uppsökande och förebyggande arbetet riskerar att bli ännu svårare än det redan är. Vision anser därmed att regeringen behöver backa från införandet av det som kan uppfattas som angiverilag och i stället på allvar prioriterar välfärdens uppdrag. ●
Undersökningen genomfördes via en webbaserad enkät under perioden 15 maj till 28 juni. Frågorna skickades till socialchefer eller motsvarande i samtliga kommuner. 158
kommuner svarade vilket innebär en svarsfrekvens på 55 procent.
Här kan du läsa Socialchefsrapporten 2023: vision.se/opinion/rapporter/2023/
Kasam Familj öppnar dörrarna till Kasam BUP, en mottagning som blir ett komplement till regionens BUP-mottagning. Den nya satsningen gör det möjligt för fler barn och familjer att få den hjälp de har rätt till enligt vårdgarantin.
Under förra året var 6,4 procent av alla barn i landet i kontakt med BUP, vilket är en fortsatt ökning från föregående år. Enligt SKR har regionerna fortsatt svårt att nå BUPs vårdgaranti, med ett första besök inom 30 dagar. Bara 53 procent av de unga fick ett första besök inom den tidsramen.
De långa köerna beror på att fler barn söker hjälp, oftast utifrån ADHD-utredning.
– Vi vill att barn och familjer ska få den hjälp de har rätt till. Därför startar vi en ny BUP-verksamhet, Kasam BUP, som ska vara ett naturligt komplement till regionens BUP-mottagning, säger Tobias Lundgren, affärsområdeschef på Kasam Familj.
Den nya BUP-mottagningen invigdes den 3 oktober och är belägen i Karlskrona, men BUP-teamet kommer även vara mobilt för att ge möjlighet att möta barnet i dess hemmiljö.
– Alla våra placerade barn inom Kasam Familjs familjehemsvård samt utrednings- och behandlingshem kommer ha tillgång till Kasam BUP vid behov av utredning och/eller behandling.
På Kasam BUP arbetar legitimerad personal så som läkare, psykolog, psykoterapeut, sjuksköterska och logoped. Utöver detta finns även kompetens att tillgå i form av barnbehandlare, familjebehandlare, DBT-terapeut och föräldracoach.
Målgruppen är barn 0-18 år som har måttlig till svår psykiatrisk problematik så som depression, ätstörning, PTSD, ångest, psykos med mera. Vi utför neuropsykiatriska utredningar med frågeställningar som ADHD, ADD, autism, tourettes syndrom, trotssyndrom, uppförandestörning.
– Vi utreder även begåvning med frågeställning om intellektuell funktionsnedsättning. Utöver detta utför vi även psykiatrisk diagnostik med frågeställningar som posttraumatiskt stressyndrom, personlighetssyndrom, ångest, depression, tvångssyndrom, bipolär sjukdom, psykos, säger Tobias Lundgren.
Kasam BUP erbjuder behandling och insatser till barnet, föräldrautbildning till föräldrar, familjebehandling och terapi. Exempel på insatser är logopedstöd, utbildning i teckenspråk, DBT, KBT, PDT, Trygghetscirkeln och barnsamtal.
– Det har varit en enorm respons och nyfikenhet från såväl privatpersoner som företag och myndigheter. Det råder inga tvivel på att detta är något samhället är i stort behov av, avslutar Tobias Lundgren.
Alla förtjänar möjlighet till förändring och en chans att få jaga sina drömmar. Ibland står saker i vägen på resan, och då kan man behöva lite stöd för att komma vidare. Stöd för att övervinna en rädsla och hjälp att bygga upp sitt mod.
För placering och mer info ring
010-150 21 36 eller maila placering@9vb.se
För att möjliggöra detta ger vi vård och behandling på våra HVB, stödboenden och öppenvård i Skåne och Småland. Behandlingen riktar sig till ungdomar och unga vuxna där varje individ får möjlighet till att förändra och påverka sin egen situation till det bättre.
Lovisagården HVB
Lantlig miljö utanför Svalöv, nära natur och aktiviteter. Detta hem har högst personaltäthet och riktar sig till de med störst behov av stöd. Rum för 4 ungdomar, pojkar 14-19 år.
Aminagården HVB
Beläget i Eslöv, nära till kollektivtrafik, skolor och service. Här finns möjlighet att ta ett större eget ansvar, man bor i eget rum med delad WC. Rum för 6 ungdomar, flickor och pojkar 15-19 år.
Valeriegården HVB
Lugnt hem i anrikt hotell i centrala Svalöv. Här får de boende enskilda rum med egen WC och dusch. Rum för 6 ungdomar, pojkar och flickor 14-19 år. Möjlighet för akutplaceringar.
Nu för 19 :e gången!
»Jag saknade verkligen en överlevnadshandbok, skriven av någon som upplevt det personligen«
Henrik Wahlström har tillsammans med psykiatriker Katrin Skogberg Wirén skrivit ”Uppochner – En överlevnadshandbok för bipolär sjukdom”. Henrik fick diagnosen när han var 24 år och önskar att han och familjen hade haft en liknande handbok.
KÄLLA BONNIER FAKTA FOTO GABRIEL LILJEVALL
Livet med bipolär sjukdom är en svår balansakt, där man hela tiden riskerar att falla av bommen ner i depressionens mörker eller bländande mani. För att hjälpa den som försöker hålla balansen och människorna runt omkring kommer här en guidebok med fakta, hopp och konkreta tips. Bokens huvudförfattare Henrik Wahlström fick diagnosen bipolär sjukdom typ 2 när han var 24 år.
– Det kändes fullständigt överväldigande. Sjukdomen var så komplex och påverkade alla delar av livet på olika sätt. Jag höll den hemlig för alla utom de allra närmaste i över tio år. Jag saknade verkligen en överlevnadshandbok, skriven av någon som upplevt det personligen och med ett språk som jag kunde förstå. Det här är den bok som jag och min familj hade behövt för 15 år sedan.
Boken förmedlar inte bara kunskap och fakta om diagnosen, utan berör också många av de känslor, dilemman och funderingar som ett liv med den kroniska sjukdomen för med sig. Som anhörig får du en djupare förståelse och praktiska tips på hur du kan stötta.
Henrik har skrivit ”Uppochner” tillsammans med Katrin Skogberg Wirén, överläkare och ordförande i Svenska sällskapet för bipolär sjukdom. Hon bidrar med såväl det medicinska perspektivet som med sin långa erfarenhet av att diagnosticera och behandla patienter med bipolär sjukdom.
– Bipolär sjukdom är en svår sjukdom för många, både för dem som lever med den och för deras närstående. Jag vet av erfarenhet att kunskap om sjukdomen och hur den hanteras gör att det går att leva ett bra och innehållsrikt liv med bipolär sjukdom, säger Katrin Skogberg Wirén.
”Uppochner – En överlevnadshandbok för bipolär sjukdom” ges ut av Bonnier Fakta. Utgivningsdag 26 oktober 2023. ●
Henrik Wahlström är regissör och kreatör. Han driver ett populärt Instagramkonto (med 160 000 följare) där han varvar humor med personliga reflektioner kring psykisk ohälsa. Han är ambassadör för Mind och grundare av kampanjen Uppochner.nu, som jobbar för en öppen och accepterande inställning till psykisk ohälsa. Henrik är också en mycket uppskattad föreläsare inom psykisk ohälsa och bipolaritet. Han bor i Lund.
Katrin Skogberg Wirén är psykiater och ledningsansvarig på Affektiva mottagningen på Huddinge sjukhus i Stockholm, där hon dagligen möter patienter med bipolär sjukdom och svåra depressioner. Hon är ordförande i Svenska sällskapet för bipolär sjukdom, en förening för läkare som verkar för att öka kunskap om bipolär sjukdom och för jämlik bipolärvård över hela landet. Hon bor i Stockholm.
Ansök nu till våren 2024
Stockholm & Göteborg
Grundläggande psykoterapiutbildning för dig som har högskoleutbildning i människovårdande yrke, t ex socionom, och har ett arbete där samtal utgör en viktig del.
Läs mer och sök på www.sapu.se
där vi listar dagsaktuella lediga jobb inom vård och omsorg. Din annons publiceras även i nyhetsbrevet Veckans jobb som når 23 000 prenumeranter varje vecka.
Info & bokning: Marko Grönholm kundrådgivare 070-092 77 30 marko.gronholm@ssil.se omtanke.today
FUB om IVO:s rapport
Riksförbundet FUB efterlyser snabba och kraftfulla åtgärder av socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall med anledning av IVO:s nya rapport om tvångs- och begränsningsåtgärder i gruppbostäder, enligt LSS.
– Innehållet i Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) rapport är som att få ett slag i magen, säger FUB:s ordförande Anders Lago. Det är chockerande och starkt upprörande läsning. Rapportens titel ”Att inte få rätten att leva som andra”, är sällsynt väl vald.
IVO har genomfört en riktad tillsyn av 90 gruppbostäder över hela landet, med särskilt fokus på användningen av otillåtna tvångs- och begränsningsåtgärder. IVO fann brister i 80 av de granskade gruppbostäderna. Granskningen visar att det är vanligt med starkt integritetskränkande åtgärder, som avlyssning, rörelseövervakning med larm, inlåsning av boende och omvända tittögon i lägenhetens dörr. Det förekommer även kollektiva begränsningar.
– Lagen om stöd och service till vissa
»...det IVO rapporterar om påminner mer om ett fängelse än om en människas hem«
funktionshindrade, LSS, bygger på frivillighet och innehåller inga bestämmelser som tillåter tvång eller begränsning, säger FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn. Men det IVO rapporterar om påminner mer om ett fängelse än om en människas hem.
– Det är också helt i strid med Funktionsrättskonventionen.
Om tillsynen
IVO:s slutsats är att risken för ”oproportionerliga och eskalerande begränsningsåtgärder” ökar om ledningen och personalen saknar adekvat kompetens.
– Vi är tyvärr inte förvånade över resultatet av IVO:s tillsyn och vi befarar dessutom ett stort mörkertal. Riksförbundet FUB har länge lyft behovet av en nationell satsning på kompetensutveckling av personal i LSS-verksamhet, ett LSS-lyft, säger Anders Lago.
– Vi vill också se ett nationellt kompetenscentrum om IF och autism. Behoven av kompetensutveckling är precis lika stort i LSS-verksamhet som inom äldreomsorgen!
I fyra av tio boenden (41 procent) uppfylls inte brukares rätt till stöd utifrån behov. I två tredjedelar (64 procent) av verksamheterna används otillåtna tvångs- och begränsningsåtgärder.
IVO:s slutsats är att en stor andel brukare i tillsynade verksamheter inte får sin rättighet att leva som andra uppfylld. IVO bedömer att en orsak är att kommuner och privata aktörer inte har säkerställt tillräcklig kompetens hos verksamheternas ledning och personal. En annan orsak är att ledningen inte alltid har tagit sitt fulla ansvar för verksamhetens kvalitet.
Stöd- & behandlingsarbete som gör skillnad - en långsiktig lösning
Tillsammans mot utveckling och ökad självständighet
Välkommen att kontakta oss på www.inagarden.se eller på 026-456 19 56
FAMILJEHEMSVÅRD
Ett konsulentstöd som gör skillnad.
En bra lösning är när en konsulent och ett familjehem tillsammans med socialtjänsten kan tillgodose barnets behov.
Särskild kompetens och erfarenhet inom
• hedersrelaterad problematik
• skyddsärenden
Placeringsförfrågan: 010-200 79 70 Välkommen! Besök oss på suavisfv.se eller ring 010-200 79 70
Socialtjänstminister
Socialtjänstministern gästar Skyddat boendedagen
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall är en av talarna på Dagen för Skyddat Boende den 26 oktober. Det är på Gothia Towers i Göteborg som SSIL – För vård och omsorg arrangerar dagen i samarbete med Stiftelsen Insats Skyddat Boende.
TEXT JENNY FORS
Dagen blir helt kostnadsfri och ger möjlighet för placeringsansvariga att möta aktörer inom branschen som kommer att finnas med som utställare. Upplägget blir lika som SSIL:s övriga utbildningsdagar med intressanta föreläsningar varvat med fika, lunch och tid för nätverkande.
Det är SSIL – För vård och omsorg och Stiftelsen Insats Skyddat Boende som tillsammans arrangerar dagen som en fysisk mötesplats och ett forum för arbetsverksamma inom skydd och säkerhet.
– Med vår kompetens tillsammans med stiftelsens expertis skapar vi en dag med spännande samtal, erfarenhetsutbyte och kunskapslyft för de som placerar inom skyddat boende eller är verksamma inom skydd och säkerhet. Tillsammans kan vi se till att öka kunskapen och kvaliteten i framtidens skydd- och säkerhetsbransch, säger Fredrica Berg, marknadsansvarig på SSIL.
SOCIALTJÄNSTMINISTER CAMILLA WALTERSSON
Grönwall kommer att vara en av talarna under dagen och är också öppen för en frågestund.
Gunnar Appelgren, kriminalkommissarie hos Polisen.
– Vi är glada att ha med oss socialtjänstministern, då vi vet att många är nyfikna på bland annat den planerade lagstiftningen gällande skyddat boende, säger Fredrica.
»...många är nyfikna på bland annat den planerade lagstiftningen gällande skyddat boende«
En annan talare är kriminalkommissarie Gunnar Appelgren från Polisen där han sedan decennier arbetar mot organiserad brottslighet. Han förespråkar en gemensam strategi gällande våld i nära relation, våld i offentlig miljö och våld i kriminella miljöer.
Avhopparverksamheten har inte fått så mycket utrymme i debatten och det behövs mer kunskap kring det. Innehållet under dagen har en stor bredd och spänner över politiska beslut, praktiska erfarenheter och uppdaterad forskning.
ÅSA KÄLLSTRÖM, PROFESSOR i socialt arbete vid Örebro universitet, kommer att tala om vad det innebär för barn som utsatts för våld i familjen att bo med sin mamma på skyddat boende och vad de själva uttrycker att de värdesätter i möten med yrkespersoner som kan ge psykosocialt stöd.
Övriga föreläsare är Fredrik Malmer, socionom och leg. psykoterapeut, vars föreläsning handlar om barn och trauma. Josefin Kjellberg, doktorand i socialt arbete vid Uppsala universitet belyser stödet till partnervåldsutsatta kvinnor vid uppbrott och eftervåld.
– Det har varit ett stort intresse från både utställare och deltagare, vilket är jättekul! Det finns fortfarande platser kvar, så ta chansen att anmäla dig, avslutar Fredrica Berg. ●
Den 26 oktober på Gothia Towers i Göteborg är det dags för Dagen för Skyddat Boende. Dagen vänder sig till dig som placerar inom skyddat boende, arbetar med våld i nära relationer, avhopparverksamhet eller som på annat sätt är verksam inom skydd och säkerhet. Anmälan på www.ssilutbildningsdagar.se där du som utställare också hittar information.
Pia Eklund
Grundare och ordförande
Insamlingsstiftelsen Respira
»Tänk om man istället frihetsberövade förövaren och lät de oskyldiga leva ett normalt liv«
Det har nu gått fem år sedan vi satte strålkastarljus på eftervåldet genom att dela berättelser ur verkligen under hashtaggen #vibrytertystnaden, samt ge ut en bok med samma namn.
Några små framsteg har skett sedan dess, till exempel har begreppet eftervåld antagits i svenska akademins ordlista och barnkonventionen är numera lag. Men i praktiken har de drabbades situation inte förändrats.
Det tillkommer hela tiden nya kvinnor till vårt stödforum som berättar hur de levt i en djupt skadlig relation med olika former av våld, och till slut hittat modet att lämna – vanligen främst för att skydda barnen och hur de då obarmhärtigt kastas omkull av eftervåldet. Ett våld där de största förlorarna alltid är barnen.
Ansökningarna fortsätter att strömma in till Insamlingsstiftelsen Respira som startades i kölvattnet av #vibrytertystnaden när vi insåg vidden av hur många kvinnor med barn som drabbas hårt ekonomiskt av eftervåldet.
EN VIKTIG ASPEKT är hur ensamstående mammor som flytt våld, inte har prioritet i bostadskön medan deras förövare, om de suttit av ett fängelsestraff eller missbrukat bort sin inkomst och bostad, blir servade med bostad av socialtjänsten. Detta är en omänsklig situation där kvinnorna ofta är hänvisade till en dyr andrahandsmarknad eller i värsta fall inte får någon bostad alls. Att ideella krafter behöver hjälpa kvinnor som flyr mäns våld tyder på felprioriteringar i samhället. Det signalerar tydligt till kvinnor att de inte är så viktiga. Och många tvingas stanna kvar i toxiska relationer av ekonomiska skäl. Detta kostar i slutändan samhället mycket mer.
Spanien har ett kvinnocenter i varje kommun, lika självklart som annan skattefinansierad samhällsservice. Här får kvinnorna kostnadsfri juridisk rådgivning, terapi för att läka, hjälp med att hitta bostad, söka jobb och stöd i att bli själv-
ständiga. Det borde finnas även i Sverige, där var fjärde kvinna utsätts för en mans våld någon gång under sitt liv.
Att det är skadligt att växa upp i ett hem där det förekommer våld är nog de flesta överens om, men eftervåldets skadeverkan verkar vara en blind fläck hos många. Skadan av att tvingas till umgänge med en förälder som man är rädd för, att bli överkörd och inte lyssnad på av vuxenvärlden sätter djupa spår.
VARDAGLIGA KONFLIKTER SOM drabbar barnen i eftervåldet är, förutom att de eventuellt nekas hjälp och korrekt diagnos samt traumahantering, den där underskriften som blir ett ständigt vapen för förövaren. Det kan gälla skolbyte, passansökan, bankärenden för att nämna några. Nyligen hjälpte Respira en ung mamma vars skyddade identitet blivit röjd efter att dotterns pappa hittat dem och gått bärsärkagång i bostaden och stulit allt av värde. Socialtjänsten valde då att placera sexåringen i en kontaktfamilj. Mamman erbjöds skyddat boende men då fick varken flickan eller familjens hundar följa med. Tänk om man istället frihetsberövade förövaren och lät de oskyldiga leva ett normalt liv.
Det är svårt att förstå att kvinnor och barn hanteras så nonchalant och empatilöst av samhället. Inget borde vara viktigare än att se till att de kvinnor som flyr våld får hjälp att landa tryggt i en bostad, erbjuds hjälp att läka sina trauman och komma på fötter för att kunna vara en bra och trygg förälder. Och vidare att barnen får adekvat hjälp att läka sina trauman.
Alla som arbetar med våldsutsatta borde läsa in sig på Dr Gabor Mates arbete. Han är en guldgruva av kunskap när det kommer till trauma, emotionell stress och dess konsekvenser. Om alla får hjälp att läka och leva i frihet från våld skulle vårt samhälle troligtvis snart se helt annorlunda ut!
Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm och utanför Strängnäs.
Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
LEJONGRUPPEN AB = www.lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se
Nanolfsvillan ligger i ett villaområde centralt i Finspång. Vi har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter om två till fem rum ock kök. Vi strävar efter att erbjuda en hemlik miljö för att kunna göra en så rättvis bedömning som möjligt.
Vår målgrupp är familjer med barn i ålder 0-16 år och blivande föräldrar.
Personalen består av socionomer eller motsvarande med lång erfarenhet och bred kunskap av att utreda föräldraförmåga. Vi har hög kompetens vid skyddsplaceringar och har egen pedagogisk verksamhet som leds av lärare och förskolelärare.
Vi utför psykologutredningar gällande barn och vuxna. Vi tar även emot behandlingsuppdrag.
Välk ommen till en k ostnads f r i
För dig som p lace ra r inom H VB, Familjehem, Sk yddat boende, Stödboende och LSS
Tema: De som utmanar – att undvika vårdsammanbrott
Stock holm HVB 30 november
Emma Skog och Calle från Ängelholms kommun är Årets Vård- och omsorgsambassadörer. Det är ett nytt pris som delades ut för första gången i år av Skånes Kommuner och Region Skåne.
Emma och Calle trodde att de var på ett vanligt möte så förvåningen syntes i deras ansikten när delegationen bestående av ordförande från omsorgsnämnden, deras chefer och representanter från Skånes Kommuner och Region Skåne kom in i rummet med blommor och tårta för att gratulera dem.
”Vi såg att det kom personer med blommor genom fönstret och tänkte vad roligt, det är säkert en brukare som fyller år!” skrattar Calle som är Vård- och omsorgsambassadör på funktionsstödsavdelningen i Ängelholms kommun.
En stor del av deras uppdrag är att träffa olika människor för att prata och berätta om de olika yrkena som finns inom vård och omsorg. De är ute i skolor och berättar, står på mässor och andra typer av arrangemang för att höja intresset, kunskapen och statusen kring att jobba inom vård och omsorg.
Stadsrevisionen har granskat Göteborgs Stads arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV). I granskningen framkommer att det finns ett strategiskt arbete i staden men att de granskade nämnderna behöver utveckla arbetet mer. De behöver bland annat säkerställa att rätt kompetens finns på plats, att arbetet med utredningar, stöd och skydd utvecklas samt att den interna samverkan och uppföljningen blir bättre.
Jonas Ransgård, ordförande för stadsrevisionen i Göteborgs Stad, förklarar.
– Det förekommer att personal i socialförvaltningarna får handlägga ärenden som berör hedersrelaterat våld och förtryck utan att de har någon särskild kunskap inom området.
Under ett års tid har 100 seniorer från företaget Seniorglädje arbetat genom så kallade seniorbesök på 70 äldreboenden inom kommunen. Och nu visar en utvärdering att satsningen uppskattas stort.
Seniorglädje startade 2016 och erbjuder social omsorg av äldre som utförs av pensionärer, så kallade seniorbesök. Seniorerna hjälper äldre att få en mer meningsfull och social vardag, oavsett om man fortfarande bor hemma eller har flyttat till ett äldreboende.
Sedan juni 2022 har Seniorglädje på uppdrag av Stockholms stad arbetat på kommunens äldreboenden och servicehus. Seniorerna besöker äldreboendena varje vecka och håller i både gruppaktiviteter, såsom bokklubbar, pubaftnar och sittgymnastik, individuella samtal över en fika eller promenad utomhus.
En utvärdering bland de ansvariga på boenden visar att seniorbesöken gör skillnad. Bland annat ger de ansvariga på boendena ett genomsnittligt betyg på 4,71 av 5 när de svarade på hur meningsfulla besöken var för de boende.
– Det här är en bra satsning för de äldre, en social samvaro med meningsfulla mänskliga möten är viktigt för äldres mående på så många sätt, säger Cecilia Sidmalm, VD på Seniorglädje. Den ofrivilliga ensamheten bland äldre är ett stort problem i Sverige och den finns även på äldreboenden.
– Satsningen på seniorbesök är det bästa man har gjort på länge och det ger ett mycket gott tillskott till äldreomsorgen vad gäller aktiviteter och social samvaro, säger
Charlotte Backteman, enhetschef för Älvsjö vård- och omsorgsboende som Seniorglädje besöker en gång per vecka. Vi behöver vara fler som hjälps åt med det viktiga uppdraget att bryta den ofrivilliga ensamheten och öka den psykiska hälsan hos våra äldre. Seniorglädje gör ett fantastiskt jobb hos oss och vi önskar att vi hade dem hos oss varje dag.
De 100 personerna som arbetar på boendena från Seniorglädje är alla själva seniorer, de flesta mellan 65 och 70 år.
Socionomdagarna arrangeras den 8-9 november på Stockholmsmässan. I år inleds dagarna med tre parallella pass; Martin Modeús, ärkebiskop, Svenska kyrkan, Camilla Waltersson Grönwall, socialtjänstminister och Susanna Alakoski, socionom och författare.
På Socionomdagarna får du fördjupa dig i frågeställningar som känns viktiga för dig i din profession, utbyta erfarenheter, diskutera aktuella sociala frågor, få inspiration och ta del av praktiska case.
De första passet för dagen
är i år indelat i tre spår. 1A är det Martin Modeús, ärkebiskop, Svenska kyrkan som talar på temat: ”Stärk det ideella engagemanget och agera brobyggare”. Det handlar om att stärka det sociala arbetet och samtidigt lyfta det ideella arbetet kan göra en stor skillnad för samhällsgemenskapen.
1B är det Camilla Waltersson Grönwall, socialtjänstminister, som talar under rubriken ”Samtiden och framtiden, att utveckla en stark socialtjänst i tiden! ” och 1C talar
Susanna Alakoski, socionom och författare om ”Det sociala uppdraget”.
Övriga pass under dagarna 8-9 november är hela sju till antalet och täcker in ämnen som Socialt arbete, organisation och ledarskap, Rollen, arbetet och socionomens yrkesidentitet, Utanförskap, integration och etablering, Barn och unga, Vuxna och familjefrågor, Samordning, organisation och äldreomsorg, Missbruk, kriminalitet, vålds- och extremismproblematik.
På grund av flytt överlåtes lokal med förstahandskontrakt. Godkänt som HVB- och/eller LSS boende. Fina lokaler. Hyra 27500kr/m. Plats för 4-5 boende.
Lokal överlåtes med låg hyra i Nyköpings kommun. En enplansvilla om 6 rum och kök i ett trevligt villaområde beläget strax utanför Nyköping. Villan har 5 sovrum, kök och matplats samt vardagsrum. Det finns tre toaletter, dusch, tvättstuga samt ett kontorsutrymme med egen ingång.
www.riande.se I 070-597 63 63
Kontakta oss så hjälper vi dig.
Snabbt, enkelt och k ostnads f r itt!
Marko Grönholm 070-092 77 30, marko.gronholm@ssil.se
För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner
“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”
Kontakta oss för förfrågan
010 70 60 350 www.vejbyhem.se
Svar Förfrågan Matchning
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Ramavtal
Vi skickar även er förfrågan till alla eraramavtalsleverantörer. I svarslistan angestydligt om verksamheten har avtal med er.
Snabbt enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha er – vi hjälper er!
Lämna din p lace r ings förf rågan på www.ss il.se
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Sexuellt våld
Bemötande, stöd och behandling
Sexuellt våld kan orsaka psykiskt lidande och allvarliga konsekvenser för den som utsätts och dess stora omfattning gör det till ett folkhälsoproblem. Men med tidiga insatser, ökad kunskap, anpassat stöd och behandling går det att komma tillbaka. Det är huvudbudskapet i psykoterapeut Karin Larssons nya bok ”Sexuellt våld – bemötande, stöd och behandling”.
Huvudkapitlet fokuserar på bemötande, krishantering, stöd och sexualitet efter våldsutsatthet. Här finns hjälpsamma interventioner och övningar som främjar stabilitet och egen återhämtning. Andra ämnen som tas upp är omgivningens roll och yrkesmässigt självomhändertagande.
Författare: Karin Larsson
Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
Kvinna, liv, frihet
Ala Riani föddes strax efter den islamiska revolutionen 1979, då shahen störtades och ayatollah Khomeini utropade Iran till en islamisk republik. Natten då Ala kom till världen föll bomberna över hennes hemstad. I Krigets dotter berättar hon sin familjs historia. Om mor- och farföräldrarnas längtan efter ett fritt Kurdistan, om föräldrarnas kamp mot islamisterna som utfärdat ett krig mot de kurdiska områdena i Iran. Minnen från barndomen och den dramatiska flykten till Sverige varvas med historiska utblickar i kampen för frihet i Kurdistan under 1900-talet.
Vinn!Den här boken kan du vinna! Sidan 66
Ala Rian är skådespelare och har medverkat i produktioner som ”Kalifat” och ”Det som göms i snö”. Det här är hennes debutbok, en självbiografisk skildring av kamp och frihet.
Författare: Ala Riani
Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Förstå, acceptera och hantera dina mindre trauman
Upplever du också ibland att du inte känner glädje eller mår bra, trots att du tycker att du borde? Då är det här boken för dig. Knepiga familjesituationer, undertryckt vrede, toxisk positivitet, oförmåga att känna efter – allt det här kan tyckas vara småsaker, men det är bara några exempel på problem som har stor inverkan på din vardag, inte sällan med ångest, sömnsvårigheter och tröstätande som följd. Den erfarna psykologen Meg Arroll ger dig på ett enkelt och överskådligt sätt en samling praktiska verktyg och metoder som hjälper dig att handskas med dina känslor och börja leva det liv du vill ha.
Författare: Meg Arroll Förlag: Bonnier Fakta, www.bonnierfakta.se
Uppochner
En överlevnadshandbok för bipolär sjukdom
Livet går upp och ner för alla, men för den som lever med bipolär sjukdom är ofta topparna högre och dalarna djupare. Henrik Wahlström förmedlar kunskap om sjukdomen, och om alla känslor en diagnos kan väcka hos den som fått en diagnos, samt delar med sig av verktyg på hur man kan underlätta för sig i det dagliga livet. Som anhörig får du en djupare förståelse och praktiska tips på hur du kan stötta. Han skriver boken tillsammans med Katrin Skogberg Wirén, överläkare och ordförande i Svenska sällskapet för bipolär sjukdom, som bidrar med ett medicinskt perspektiv.
Författare: Henrik Wahlström, Katrin Skogberg Wirén Förlag: Bonnier Fakta, www.bonnierfakta.se
Att läka!
Nu går jag!
Handbok för dig som ska lämna en destruktiv relation
Att lämna en destruktiv relation är många gånger arbetsamt och tar sin tid. Att möjliggöra för en förändring kräver många avgörande beslut och ovissheten är ett faktum. Denna handbok innehåller spetsinriktad information om våldets olika skeden och vad som är bra att tänka på vid en frigörelse.
Författare: Frida Walter Förlag: Visto förlag, www.vistoforlag.se
här boken kan du Sidanvinna! 66
En självhjälpande handbok för läkning efter en destruktiv relation
Handboken riktar sig till dig som har erfarenhet av att leva i en destruktiv relation. Att finna förmågan att bli stark i det svaga efter en våldsam relation är arbetsamt och många gånger en långdragen process, men fullt möjlig med anpassad terapi och mentala verktyg. Handboken innehåller tips och övningar för att möjliggöra läkningsprocessen.
Frida Walter har också skrivit böckerna: ”Att våga fråga! Handbok i att möta en våldsutsatt” och tillsammans med Paulina Bengtsson: ”Handbok om sexuellt våld och prostitution”
Författare: Frida Walter Förlag: Visto förlag, www.vistoforlag.se
DenVinn! härbokenkanduvinna! Sidan66
Hur är det att som vuxen plötsligt inse varför vissa saker alltid verkar bli fel? Varför andra människor gång på gång missförstår en? Och varför man inte tar tag i och bara gör allt det där man borde göra? Många vet att adhd är vanligt hos barn. Men det är inte lika välkänt att adhd sällan växer bort och att många vuxna därför lider av adhd – med eller utan diagnos.
”Åren går, adhd består” fokuserar på de förändringar, både i kroppen och livet, som sker i olika utsträckning för oss alla med årens gång. Och om vikten av att få rätt förklaringsmodell – även om det kommer sent i livet.
Författare: Lotta Borg Skoglund Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Att möta föräldrar med npf
Föräldrar med npf, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, lever ofta i en vardag med hög grad av stress som också gör att de har en ökad sårbarhet för att utveckla psykisk ohälsa. I boken varvas teori med berättelser från verkligheten. Den ger också konkretatips och verktyg. Läsarna får en ökad förståelse för människorna de möter och hur fördomar och felaktiga eller uteblivna insatser och interventioner bäst kan undvikas. Ett särskilt avsnitt ägnas åt genomförande av planerade möten – från kallelse till avslut – både enskilda och i grupp, och ett kapitel beskriver hur orosanmälningar kan hanteras.
Författare: Therese Allvar Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
Tilda Thingvall, Cristoffer Rådman och Fredrica Berg från
– För vård och omsorg tillsammans med Dogge.
Det blev en lyckad premiär för Stora LSS-dagen i Stockholm den 23 september! Dogge Doggelito rappade loss till publikens stora förtjusning. En fullträff för arrangören SSIL – För vård och omsorg.
TEXT JENNY FORS FOTO TILDA THINGVALL OCH FREDRICA BERG
Det här är ett nytt event för familjer och individer inom LSS som under dagen fick möjlighet att träffas under trevliga former och möta verksamheter, lyssna på föreläsningar och delta i roliga aktiviteter.
– Dogge var helt fantastisk, det blev riktigt lyckat, säger Fredrica Berg, marknadsansvarig på SSIL – För vård och omsorg.
Artisten Dogge Doggelito tog sig tid för fotografering, autografer och samtal med besökarna, något som blev väldigt uppskattat. Även Funkisfestivalen uppträdde på scenen och bidrog till den festliga stämningen. ●
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
OKTOBER
Diplomerad sömncoach 4-5 oktober, Stockholm www.expomedica.se
Temadag: Psykopati & narcissism 5 oktober, Karlstad www.expomedica.se
Känslor, stress och trauma vid autism och ADHD 6 oktober, Stockholm och webbsänt www.pedagogisktperspektiv.se
Praktisk processrätt för socialtjänsten 10 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se
Vårdnadsöverflyttning – lagen och praktiken 11 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se
Temadag: Psykopati & narcissism 12 oktober, Göteborg www.expomedica.se
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 12 oktober, Luleå ssilutbildningsdagar.se
Dokumentation – med barnperspektivet och barnet i fokus 13 oktober, webbsänd www.expomedica.se
Våldsutsatthet & traumatisering hos missbrukande kvinnor 17 oktober, Stockholm www.expomedica.se
Äldreomsorgsdagarna 19-20 oktober, Älvsjö www.gothiakompetens.se
Att upprätta en barnkonsekvensanalys utifrån barnkonventionen 21 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se
Stresshantering med KBT 23 oktober, webbsänd www.sverigehalsan.se
Handläggning av ekonomiskt bistånd 24 oktober, webbsänd www.soclex.se
Socialtjänstens specifika arbete med barn och unga i familjehem 26 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se
Temadag: Psykopati & narcissism 26 oktober, Stockholm www.expomedica.se
Det professionella samtalet på telefon 26 oktober, Stockholm www.expomedica.se
Dagen för Skyddat boende 26 oktober, Göteborg ssilutbildningsdagar.se
NOVEMBER
Grundutbildning MI 6 november, webbsänd www.sverigehalsan.se
Parterapi med KBT 7 november, webbsänd www.sverigehalsan.se
Kris och krisstöd 7-9 november, webbsänd www.sverigehalsan.se
Rikskonferens – Kvalitet inom LSS 8 november, Stockholm www.kui.se
Det professionella samtalet på telefon 8 november, Göteborg www.expomedica.se
Socionomdagarna 8-9 november, Stockholm socionomdagarna.se
Juridisk kurs för dig som arbetar på LSS-bostad 9 november, webbsänd www.soclex.se
Kris och krisstöd 13-15 november, Stockholm www.sverigehalsan.se
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 16 november, Kalmar ssilutbildningsdagar.se
Inspirationsföreläsning med Dr Scott Miller 16 november, webbsänd www.waitong.se
Grundkurs om NPF 16 november, Stockholm www.attention.se
Att ta ledningen i barnrättsarbetet i socialtjänsten 16 november, webbsänd www.jpinfonet.se
Kris och krisstöd 20 november, Malmö www.sverigehalsan.se
Hedersrelaterat våld & förtryck – en kurs för vårdpersonal 21 november, Göteborg www.expomedica.se
LSS-dagarna 21-22 november, Stockholm och webbsänd www.sifu.se
Familjebehandling med KBT 23 november, webbsänd www.sverigehalsan.se
Alltid uppdaterad
Följ oss på Facebook och besök vår nyhetssajt omtanke.today
facebook.com/omtanke.today
Trauma och PTSD 27 november, Malmö www.sverigehalsan.se
Hedersrelaterat våld & förtryck – en kurs för vårdpersonal 28 november, Stockholm www.expomedica.se
Barnets bästa – barnhandläggning 20 september, webbsänd www.soclex.se
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 30 november, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
DECEMBER Boosterdag MI 1 december, webbsänd www.sverigehalsan.se
LSS grundkurs 12 december, webbsänd www.soclex.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
Den 21 september var det dags för höstens utbildningsdagar att dra igång som SSIL – För vård och omsorg arrangerar. Det blev en intressant och trevlig dag i Örebro.
Placeringsförfrågan: 010-200 79 70
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Anna Kron, Hofors och Annalena Asbjörnsen, Västerås.
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
Namn:
Adress:
Postnr/ort:
Ett konsulentstöd som gör skillnad.
KBT och 12-stegsbehandling.
En bra lösning är när en konsulent och ett familjehem tillsammans med socialtjänsten kan tillgodose barnets behov.
072-399 05 32 ALLVIKEN HVB UPPSALA TÄRNSJÖ info@allviken.se www.allviken.se
070-108 15 15 En plats för trygghet och omtanke
Särskild kompetens och erfarenhet inom • hedersrelaterad problematik • skyddsärenden
Skyddade boenden & stödboenden från 18 år i Jönköping
NÄSTA NUMMER
Stöd dygnet runt av personal i intilliggande lägenhet.
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 23 oktober 2023 till: ”Tävling 6/23”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
Välkommen! Besök oss på suavisfv.se eller ring 010-200 79 70
Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år
072-399 05 33
Ute den
november
Han har tidigare levt ett liv med tungt missbruk och tung psykisk ohälsa som i grunden handlade om en beroendesjukdom samt en adhd-diagnos.
ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA info@allviken.se I www.allviken.se
Vi presenterar också forskning om familjehem.
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och
Dessutom: Fem i topp bland boenden hösten 2023 enligt Kvalitetsindex från SSIL – För vård och omsorg.
Rapport från Dagen för Skyddat Boende den 26 oktober i Göteborg.
- Vi tar emot skyddsplaceringar från hela landet -
Våld i nära relationer
Vi erbjuder samtalsstöd, sysselsättning och har kompetens inom missbruksproblematik. Vi utför även utredningar enligt SARA-V3, Trappan och PATRIARK.
Vår personal är flerspråkig med erfarenhet från många kulturer. Vi hjälper till med myndighetskontakter och tillgodoser skolgång samt en meningsfull vardag åt medföljande barn.
Avhoppare från kriminella nätverk
Vi tillhandahåller säkerhet och vittnesskydd av högsta klass.
Klienten erbjuds samtalsstöd, sysselsättning och återetablering i samhället.
Säker och diskret transport ombesörjes i hela Norden.
Placeringsansvarig Richard 072-991 61 10 I VD Norik 072-991 61 12 placera@skyddsenheten.se I www.colosseumbehandling.se stödboende
En del av Colosseums kompletta vårdkedja är vårt stödboende. Här har våra klienter möjlighet att fortsätta sin utveckling och pröva sina färdigheter i samhället.
Avdelning Rex
Vi tar emot unga vuxna och kommer till sommaren även öppna vårt stödboende för ungdomar mellan 16 och 20 år.
9 827 32 Ljusdal
Skyddad, inte gömd! - För ett tryggare liv sedan 2013
Prata skydd med OSS på Dagen för skyddat boende 26 oktober i Göteborg.
Anpassad vistelseort i samtliga ärenden
Alltid individanpassade helhetslösningar inom skyddsplaceringar i Sveriges samtliga 21 län.
Vi på O.S.S jobbar enbart med skyddsplaceringar. Vi lägger all vår tid, fokus och energi på alla förekommande former av skyddsärenden. Vi har olika skyddade boendeformer i hela Sverige, från norr till söder. Vi utför säkerhetstransporter i hela landet årets alla dagar dygnet runt.
Vi skräddarsyr samtliga ärenden utefter de enskilda behov som kommer med varje klient.
”Genom ett samarbete med Omsorg Skydd Säkerhet AB skapas en stor avlastning för arbetsgruppen, och deras erfarenhet kring säkerhet samt kompetens kring våldets mekanismer skapar trygghet i våra ärenden.”
En kommentar från en av flertalet kommuner vi samarbetar med.
Vi har ramavtal med de kommuner som upphandlat skyddsplaceringar. Läs på Kvalitetsindex vad andra kommuner tycker om samarbetet med OSS.
